2018-08-30

vergripande

Elevhlsoplan

2018/2019

Avseende Naturbruksskolorna inom Vstra Gtalandsregionen

Plan fr revidering:

Maj 2019

Innehllsfrteckning:

vergripande elevhlsoplan4

- Mlgrupp fr planen4

- Vision4

- Syfte med elevhlsoplanen4

- Ml med elevhlsoplanen4

Grunden fr elevhlsan frmja en god lrandemilj 5

Kommunikation6

Frmjande och frebyggande arbete 6

Srskilt viktiga utvecklingsarbeten 2018/20197

Srskilt std8

- Upptcka8

- Samverka8

- Utreda 8

- verklagande till skolvsendets verklagandenmnd 10

- Flja upp, utvrdera 10

Eleven i centrum 12

- Mentor 12

- Lrare arbetslag 12

- Rektor 12

- Elevhlsoteam 12

- Huvudmannen 14

Organisation 14

Centrala gruppen fr elevhlsa 14

Plan fr elevhlsans specialpedagogiska arbete 15

Plan fr elevhlsans psykosociala arbete16

Plan fr elevhlsans medicinska arbete17

Plan fr elevhlsans skolpsykologiska arbete20

Bilagor:

Bilaga 1. Exempel p insatser

Bilaga 2. Blankett Anmlan till elevhlsan

Bilaga 3. Blankett Protokoll vid extra anpassning

Bilaga 4. Blankett verklagan

Bilaga 5. Mentors uppgifter p Vstra Gtalands Naturbruksskolor

vergripande elevhlsoplanMlgrupp fr planen

Alla elever som r inskrivna p regionens naturbruksskolor.

Denna plan berr all verksamhet som bedrivs inom Vstra Gtalandsregionens Naturbruk ssom driftanlggningar (kk, std och grd), fritid/internat, vuxenutbildning, BYS (Biologiska yrkeshgskolan), kompetenscentrauppdraget, gymnasieskolan och gymnasiesrskolan.

Vision

Vi utvecklar kompetens i vrldsklass fr en hllbar framtid och det goda livet

Syfte med elevhlsoplanen

Syftet med elevhlsoplanen r att ka elevernas mluppfyllnad. Elevhlsan utgr en trygghet och brygga fr elevens hela livssituation i skapandet av den goda medborgaren.

Ml med elevhlsoplanen

Skapa rutiner och handlingsplaner p alla niver inom Vstra Gtalands Naturbruksskolor.

ka frstelsen hos alla personalgrupper och hos huvudmannen runt faktorer som pverkar elevens hela frmga och mjlighet att flja lroplanen och att uppn kursmlen genom att se helheten runt elevens lrande.

Utvrdering kommer att ske under maj mnad 2019 genom att kontrollera och begra in planer, utvrdera dessa och ge feedback p det som finns inom skolorna samt genom kvalitetsskringsarbete mellan huvudmannen och alla personalgrupper i verksamheten.

Det ingr i elevhlsans generellt riktade arbete att

1. frmja elevers lrande, utveckling och hlsa

1. frebygga ohlsa och inlrningssvrigheter

1. bidra till att skapa miljer som frmjar lrande, utveckling och hlsa.

Det ingr i elevhlsans individuellt riktade arbete att

1. bidra till att varje enskild elev ges frutsttningar att utvecklas s lngt som mjligt

1. enligt utbildningens ml

1. undanrja hinder fr lrande, utveckling och hlsa

1. uppmrksamma och p rektorns uppdrag utreda orsaker till inlrningsproblem

1. uppmrksamma och utreda orsaker till ohlsa

1. bidra med tgrder och anpassning fr varje enskild elev i behov av srskilt std

1.

(Vgledning fr elevhlsan- tredje upplagan s.30, Socialstyrelsen och Skolverket)

Mlen ns genom att:

Tydliggra alla anstlldas delaktighet i arbetet kring elevens hlsa och utveckling

Skapa riktlinjer fr samverkan inom arbetslagen

Tydliggra mentorer och undervisande pedagogers srskilda uppdrag och ansvar i elevhlsoarbetet

Skapa riktlinjer fr elevhlsoteamets arbete

Vi strvar efter att alla elever:

knner sig trygga, blir sedda och fr sina behov tillgodosedda i skolan

fr en positiv sjlvknsla och ett positivt sjlvfrtroende

mter kompetent och engagerad personal

fr bekrftelse och professionellt bemtande

upplever allas lika vrde

upplever att de har ett gott arbetsklimat och en god lrandemilj

De olika delarna i planen utgrs av:

Plan fr skolornas specialpedagogiska arbete (s.15)

Plan fr det psykosociala arbetet (s.16)

Plan fr det medicinska arbetet (s.17)

Plan fr skolpsykologiska arbetet (s.20)

Grunden fr elevhlsa - Frmja en god lrandemilj

Trygga elever:

upplever goda relationer med bde vuxna och kamrater

upplever arbetsro i skolan

fr kunskap om och stimuleras till en hlsosam livsstil

knner sig motiverade och har lust att lra

r njda med sina prestationer

har mjlighet att n sin maximala niv i sitt kunskapsinhmtande

fr sin framtidstro strkt i skolan

Detta uppns genom att:

varje elev har kontinuerlig mentorstid enskilt och i grupp

utvecklingssamtal erbjuds varje elev och dess vrdnadshavare minst 1 ggr/termin.

all undervisande personal har ansvar fr att registrera elevens nrvaro Ogiltig frnvaro ska rapporteras till vrdnadshavarna samma dag. Vid ogiltig frnvaro skall mentor uppmrksamma orsakerna och prata med eleven om det.

terkommande frnvaro, bde giltig och ogiltig, uppmrksammas och utreds via elevhlsan.

alla elever ska omfattas av skolans vrdegrundsarbete i alla lrsituationer under hela sin utbildningstid

Det r viktigt att:

skolans frmjande arbete innehller en regelbunden granskning av den egna verksamhetens organisation, arbetsstt och kompetens

verksamheten p individ-, grupp - och skolniv organiseras i den utstrckning att eleverna fr frutsttningar att utvecklas s lngt som mjligt enligt utbildningens ml.

skolan utgr frn synsttet att skolmiljn r en betydelsefull del i elevernas kunskapsutveckling dr skolan har till uppdrag att undanrja hinder och drigenom minska behovet av extra anpassningar och srskilt std

skolan skapar en fysisk - och psykosocial arbetsmilj dr samtliga elever inkluderas och att undervisningen anpassas till elevernas frutsttningar och behov

Lokal arbetsplan

I den lokala arbetsplanen redovisas ml och planer som alla r viktiga delar i att frmja en god lrandemilj t.ex. arbetet med extra anpassningar, srskilt std och tgrdsprogram. Detsamma gller fr de utvecklingsarbeten som r igng eller initieras p skolan.

Kommunikation

Elev och vrdnadshavare

Fr att skapa delaktighet och trygghet i elevarbetet r samarbete och samtal med elev och vrdnadshavare viktiga faktorer. Tillsammans med eleven och vrdnadshavare i de fall nr eleven r under 18 r, gr ansvarig personal en verenskommelse om vad, hur och i vilken omfattning stdinsatser ska ges och fljas upp. verenskommelsen dokumenteras och detta utgr en bekrftelse fr eleven och frldrarna p de stdtgrder som ska vidtas samt bidrar till kontinuitet i kontakten mellan elev, frldrar, skola, arbetslag och internat.

Personal- mentor- skolans alla arbetslag

Kommunikationen mellan personal-mentor- alla arbetslag r ocks en viktig framgngsfaktor fr att skapa kvalitativa tgrder som gynnar elevens resultat. Skolans tgrdstnkande ska vara inriktat p grupp- och organisationsniv. tgrderna ska svara p frgan; vad gr skolan fr att underltta och anpassa utifrn varje elevs specifika behov.

Alla elever ska f information och mjlighet att fra en dialog om mlen fr sitt arbete och hur dessa ska uppns. En god kvalitet och en hg mluppfyllelse bygger p ett stort och reellt elevinflytande. Mentor och undervisande personal ska tillsammans med eleven och dess vrdnadshavare kontinuerligt flja upp elevens lrande och utveckling genom formativ bedmning.

Frmjande och frebyggande arbete p vergripande niv

Skolans ansvar r att skapa de bsta frutsttningar fr varje elevs hlsa och kunskapsutveckling samt tillse att skolan erbjuder varje enskild elev en god lrandemilj. Elevhlsans uppdrag r att frmst arbeta hlsofrmjande, frebyggande samt bidra till elevernas utveckling mot utbildningens ml. De har ven en viktig roll i att handleda och stdja lrare och arbetslag i arbetet runt eleverna. I elevhlsan ska det finnas tillgng till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens.

Under ret kommer det frebyggande arbetet att fokusera p den psykosociala hlsan och elevernas mluppfyllnad.

Elevhlsan ska ocks arbeta med mer generellt inriktade insatser som rr elevernas arbetsmilj, t.ex. skolans vrdegrund, arbetet mot krnkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol och andra droger, jmstlldhet, samt sex och samlevnadsundervisning.

(Tydligare krav p elevhlsan Juridisk vgledning frn Skolverket 2012).

Mlet med dessa generella insatser r bland annat att minska behovet av extra anpassningar och srskilt std.

Srskilt viktiga utvecklingsarbeten 2018/2019 fr Naturbruksskolorna r:

frstelse fr mentorns uppdrag och utbildning kring detta

tydlighet i ml och bedmning (formativ bedmning) och elevernas delaktighet

utrymme och struktur fr det pedagogiska samtalet

tydlig implementering av dokumentation runt extra anpassningar och srskilt std och syftet med detta

frmja elevernas nrvaro

insatser runt elevernas psykosociala situation

Sex och samlevnad

IKT i lrandet Tillgnglighetsprojektet

Kvalitetsindikatorer:

Det systematiska kvalitetsarbetet omfattar hela skolans verksamhet, inklusive elevhlsoteamet. Kvalitetsarbetet r en stndigt pgende process. Ytterst handlar det om att alla elever ska erbjudas en likvrdig utbildning av hg kvalitet oberoende av ort, kn, etnicitet, social- och ekonomisk bakgrund.

Fr att skapa en tydlighet om vra processer och vr utveckling kring skolorna, har vi i planen utformat kvalitetsindikatorer p huvudmannaniv som hjlper oss att tydliggra och analysera skolornas uppdrag i elevernas kunskapsinhmtande. Kunskaper som detta material ger, ska ge grund till skolornas fortsatta insatser runt elever och bidra som underlag till den politiska nmnden.

Betygsresultat

Elever som gtt frn introduktionsprogram (Imyrk/Impro) till nationellt program

Elevernas nrvaro

Elevernas sociala utveckling

Uppfljning och utvrdering av stdinsatser

Studieresultat kontra NPF-diagnoser

Antal elever ur srskolans nationella program Skog, Mark och Djur som lser nationella naturbrukskurser

Avhopp frn studierna

Antal krnkningsrenden

Anmlningar frn skolan till socialtjnsten

Antal polisanmlningar

Extra anpassning

Skolan strvar efter att tidigt gra eleven och vrdnadshavarna delaktiga i att utarbeta anpassningar. Dokumentation grs i protokoll vid extra anpassning, se bilaga 3.

Insatserna utgr frn positiva frvntningar p eleven och bygger p elevens frmgor och intressen. Skolan ser till att det finns kompetens fr att tillgodose elevens behov av extra anpassningar, exempel p insatser (se bilaga 1). Ansvaret fr den extra anpassningen ligger hos pedagogen i frsta hand. Om det inom ramen fr undervisningen, genom anvndning av ett nationellt bedmningsstd, resultatet p ett nationellt prov eller uppgifter frn lrare, vrig skolpersonal, en elev eller en elevs vrdnadshavare eller p annat stt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att n de kunskapskrav som minst ska uppns eller de kravniver som gller, och inte annat fljer av 8 , ska eleven skyndsamt ges std i form av extra anpassningar inom ramen fr den ordinarie undervisningen. (3 kap 5a Skollagen /Trder i kraft I:2018-07-01/ /Ny beteckning 3 kap. 5 U:2019-07-01)

I de fall den extra anpassningen inte leder till nskat resultat har undervisande personal eller att mentor ansvarar fr att anmla detta till skolans elevhlsoteam och rektor (bilaga 2).

Srskilt std

Upptcka

Skolan har skyldighet att upptcka om en elev r i behov av srskilt std eller om det sen tidigare gjorda extra anpassningarna inte rcker till. D eleven riskerar att inte n kunskapsmlen med som lgst betyg E eller p annat stt uppvisar svrigheter psykosocialt, medicinskt eller psykiskt. Det kan ven vara nr en person i elevens nrhet knner oro ver elevens skolsituation.

Samverka

Personalen ska arbeta mnesvergripande i s stor utstrckning som mjligt fr att p detta stt erbjuda eleven en knsla av hanterbarhet, begriplighet och sammanhang.

Stdinsatser

Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans de behver i sitt lrande och

i sin personliga utveckling fr att de utifrn sina egna frutsttningar ska

kunna utvecklas s lngt som mjligt enligt utbildningens ml.

(3 kap.3 skollagen)

Nr man befarar att en elev inte kommer att n kunskapsmlen eller kunna n hgre i sin kunskapsutveckling r det skolans ansvar att gra en kartlggning av elevens hela skolsituation, vilket innebr att man ser ver hur organisationen kring eleven ser ut, hur resurser frdelas, vilka pedagogiska metoder som anvnds, hur den aktuella elevgruppen fungerar och hur elevens lrmiljer r organiserade. Frndringar i organisationen kring eleven kan ibland vara tillrckligt fr att skapa frutsttningar fr utveckling.

De elever som efter kartlggningen visar sig vara i behov av ytterligare std ska skyndsamt erbjudas individuellt anpassade stdinsatser av hg kvalit fr att ges frutsttningar att utvecklas mot utbildningens ml.

Dessa stdinsatser kan sttas in i form av extra anpassningar inom ramen fr den ordinarie undervisningen eller i form av srskilt std.

Utreda

Elevhlsoteamet startar en kartlggning och dokumenterar en utredning utifrn elevens behov. Utredningen ska gras utifrn organisations-, grupp- och individniv. Den kan innefatta pedagogisk-, psykosocial-, medicinsk och/ eller psykologisk utredning. Utredningen ska basera sig p personalens, elevens, vrdnadshavarnas och mentors/arbetslagens syn p behov av frndringsinsatser. Beroende p behovens karaktr involveras de olika parterna i varierande omfattning.

tgrdsprogram

3 kap, 9 Skollagen /Upphr att glla U:2019-07-01/ Ett tgrdsprogram ska utarbetas fr en elev som ska ges srskilt std. Av programmet ska behovet av srskilt std och hur det ska tillgodoses framg. Av programmet ska det ocks framg nr tgrderna ska fljas upp och utvrderas och vem som r ansvarig fr uppfljningen respektive utvrderingen. Eleven och elevens vrdnadshavare ska ges mjlighet att delta nr ett tgrdsprogram utarbetas.

tgrdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebr att srskilt std ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 eller i form av anpassad studiegng enligt 12 fr rektorn inte verlta sin beslutandertt till ngon annan.

Om en utredning enligt 8 visar att eleven inte behver srskilt std, ska rektorn eller den som rektorn har verltit beslutandertten till i stllet besluta att ett tgrdsprogram inte ska utarbetas. Lag (2014:456).

9 /Trder i kraft I:2019-07-01/ Ett tgrdsprogram ska utarbetas fr en elev som ska ges srskilt std. Av programmet ska behovet av srskilt std och hur det ska tillgodoses framg. Av programmet ska det ocks framg nr tgrderna ska fljas upp och utvrderas och vem som r ansvarig fr uppfljningen respektive utvrderingen. Eleven och elevens vrdnadshavare ska ges mjlighet att delta nr ett tgrdsprogram utarbetas.

tgrdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebr att srskilt std ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 eller i form av anpassad studiegng enligt 12 fr rektorn inte verlta sin beslutandertt till ngon annan.

Om en utredning enligt 7 visar att eleven inte behver srskilt std, ska rektorn eller den som rektorn har verltit beslutandertten till i stllet besluta att ett tgrdsprogram inte ska utarbetas. Lag (2018:1098).

Arbetsgng srskilt std/tgrdsprogram:

1. Mentor, undervisande personal eller arbetslaget beslutar att ett elevrende ska tas upp med rektor eller elevhlsoteam.

2. Anmlan till elevhlsoteamet, (bilaga 2) lmnas till rektor eller representant fr elevhlsoteam av mentor innehllandes aktuella utvrderingar av elevstdstgrder och dokumentation av eventuellt utredningsarbete.

3. Rektor/elevhlsoteam behandlar rendet utifrn tidigare kartlggningar p organisation-, grupp-, och individniv och det grs i mjligaste mn tillsammans med elev, vrdnadshavare, mentor eller undervisande personal. Drefter fattas beslut om tgrdsprogram utifrn tidigare insatser vid extra anpassningar och srskilt std.

4. Information om hur rendet ska behandlas vidare delges mentor/undervisande personal av rektor/elevhlsoteam. Mentor eller undervisande lrare informerar sitt arbetslag, elev samt vrdnadshavare. Upprttande av tgrdsprogram sker p delegation av rektor. Oftast ett specialpedagogiskt uppdrag. Uppfljning och utvrdering sker p elevstdskonferenser.

verklagande till Skolvsendets verklagandenmnd

Elev eller vrdnadshavare kan verklaga beslut om upprttade/ej upprttade tgrdsprogram (bilaga 4).

Flja upp och utvrdera

Mentor/undervisande personal fljer upp protokoll fr extra anpassning och tgrdsprogram tillsammans med elev, vrdnadshavare och arbetslag. P arbetslagsmtena ska en stende punkt p dagordningen vara arbetet med elever i behov av extra anpassning och srskilt std. Nr tgrder med extra anpassning och srskilt std prvats i s stor utstrckning som mjligt men problem kvarstr kring en elev och dennes utveckling, lrande och/eller hlsa skall tgrdsprogram upprttas runt eleven. Regelbundna uppfljningar av insatserna sker genom elevstdskonferenser som oftast genomfrs av skolans specialpedagog. All berr personal runt eleven medverkar.

Vid externa stdinsatser

P mten med externa stdinsatser kring vra elever, ska skolan representeras av rektor, representant frn elevhlsan samt mentor samt ev. annan personal som har knnedom om elevens situation. Rektor beslutar vilka som ska nrvara.

Personalen uppmrksammar att

en elev riskerar att inte utvecklas i

riktning mot kunskapsmlen i lro

planen eller mot att n de kunskaps

krav som minst ska uppns.

En utredning av elevens

Elevens behov av std tillgodoses

eventuella behov av srskilt

genom extra anpassningar.

std grs.

Stdet r inte tillrckligt. En utred

-

ning av elevens eventuella behov

av srskilt std behvs.

Utredningen visar att eleven

r i behov av srskilt std.

tgrdsprogram utarbetas.

Eleven ges den ledning

och stimulans som alla elever

ska f i den ordinarie

Arbetet med tgrds

undervisningen.

programmet genomfrs, fljs

upp och utvrderas.

Nytt tgrdsprogram

tgrdsprogrammet

utarbetas.

avslutas.

Eleven ges extra anpass-

Arbetet med tgrds-

ningar, eller den ledning

programmet genomfrs,

och stimulans som alla

elever ska f i den ordinarie

fljs upp och utvrderas.

undervisningen.

Frn:

Arbete med extra anpassningar, srskilt std och tgrdsprogram Skolverket 2014

Eleven i Centrum

Nrmast eleven finns alltid mentor, undervisande lrare och arbetslaget. Varje elev har rtt till en egen studieplan. I detta arbete deltar ocks alltid skolans studie och yrkesvgledare.

Mentor

Mentor har en central roll fr elevens trygghet och kunskapsutveckling. Ambitionen r att mentorn ska flja eleven under hela studietiden vid vra Naturbruksskolor. Flera mentorer samverkar i ansvaret fr en klass. Se vidare mentors uppgifter (bilaga 5).

Lrare

Den undervisande personalen r oftast den som frst upptcker elever som p ngot stt har svrigheter att n kunskapsmlen. Undervisande personal r d ansvarig att omgende starta extra anpassningar i klassrummet och dokumentera denna enligt bilaga 3. Anpassningarna ska basera sig p personalens, elevens och vrdnadshavarnas samt mentor och arbetslagens syn p behovet.

Arbetslag

Arbetslaget kommunicerar om den elevgrupp de ansvarar fr. Laget ska sttta den undervisande personalen eller mentor i arbetet med en elevs behov av std och i upprttandet av extra anpassningar. De ska ocks informera rektor om aktuella kartlggningar, upprttade tgrder och extra anpassningar.

Elevstdskonferens genomfrs regelbundet i arbetslagen med std av specialpedagogerna i elevhlsoteamet. I bilaga 1 beskrivs exempel p insatser som personalen tillsammans med eleven kan besluta om.

Studie- och yrkesvgledare

Individuell studieplan upprttas tillsammans med varje elev i samrd med mentor och skolans studie-och yrkesvgledare. Vrdnadshavare ges mjlighet att ta del av denna, om eleven r under 18 r.

Rektor

Rektor fljer arbetet kring elever med behov av srskilt std genom de upprttade tgrdsprogram och regelbundna mten med skolans elevhlsoteam. Rektor kan delegera beslutandertt till elevhlsoteamet. Rektor kan initiera att en utredning startas om denne finner det ndvndigt utifrn signaler frn frldrar, elever eller personal.

Elevhlsoteam

Elevhlsoteam r till sin huvudfunktion en del av insatserna fr den enskilde eleven. Teamet har efter delegation frn rektor, rtt att upprtta tgrdsprogram. Detta s lnge det inte innebr att stdet ges i annan elevgrupp (kap 3 11 skollagen) eller reducerat program (enligt kap9 6 Gymnasiefrordningen). Representanterna i elevhlsoteamet har ocks ett ansvar fr att ha en verblick ver elevernas behov av srskilt std p hela skolan samt att bist personal med handledning.

Alla kompetensomrden inom teamet kan anvndas till handledning fr att ge eleven de bsta mjligheterna fr att n sina individuella utbildningsml eller som std i utredningsarbetet och insatstnkandet kring en elev.

Elevhlsoteamen ute p skolorna bestr av flera kompetenser som utgr ett std till den pedagogiska verksamheten. Teamet p skolniv trffas varje vecka fr att planera och utreda stdbehovet. De professioner som ingr i teamets respektive skola r fljande:

Rektor

Kurator

Specialpedagog

Studie- och yrkesvgledare

Skolskterska

Skollkare/en gng i mnaden

Skolpsykolog/en gng i mnaden

Vid behov har personalen inom skolornas elevhlsoteam ett ansvar att delta p huvudmannens samtliga skolor under ledning av chef fr utbildning/std och elevhlsa. Detta fr att i alla sammanhang kunna anvnda olika medarbetares specialkompetenser p alla skolor.

Riktlinjer fr elevhlsoteamet

Elevhlsoteamet stttar personal i arbetet runt eleverna p organisations-, grupp- och individniv.

Vara lttillgngliga och nra eleverna.

Medverka till att skapa goda arbets- och lrandemiljer fr eleverna.

Ha srskilt fokus p att undanrja hinder fr varje elevs lrande och utveckling.

Medverka till att utveckla pedagogiska strategier fr arbetet med eleverna.

Samverka med skolans rektorer

Medverka inom skolans ledningsgrupp fr att belysa och bevaka elevhlsofrgor

Rektor och elevhlsoteam beslutar om:

Upprttande av tgrdsprogram

Specialpedagogiska insatser i form av tester, kartlggningar, observationer och dylikt som en del i en vidare utredning av en elevs behov av srskilt std.

Srskilt std av specialpedagoger

Srskilt std av skolskterska

Srskilt std av skolkurator

Utkat mentorskap

Srskilda kompensatoriska insatser

Anpassad studiegng (rektor)

individuellt schema

praktik

frkortad skoldag

Handledning kring elever

Frberedande av remiss fr extern utredning

Kontakter med hemkommun

verlmningar

Kontakt med externa instanser runt eleven

Huvudmannen

Huvudmannen ansvarar fr att sammanstlla och utreda skolornas extra anpassningar och upprttade tgrdsprogram i syfte att skerstlla resursfrdelning och utveckla skolornas kvalitetsarbete och mluppfyllelse. (Skollagen kap2 8)

Organisation

Centrala gruppen fr elevhlsa (huvudman)

P huvudmannaniv utgr centrala gruppen av elevhlsan den part som representerar huvudmannen i planen. Centrala gruppen utgr ett std fr rektorer och elevhlsan p skolorna samt utreder och behandlar klagoml, skolinspektionsanmlningar, IVO-anmlningar, Lex Saraanmlningar samt psykologiska - medicinska-. pedagogiska -och sociala utredningar p huvudmannaniv. Centrala gruppen trffas varannan vecka fr att sammanstlla och planera det vergripande arbetet. De professioner som finns p centrala gruppens elevhlsa r fljande:

Elevhlsochef

Gymnasie- och VUX-chef (del av tid)

Medicinsk ansvarig skollkare

Skolpsykolog

Specialpedagog

Kurator

Skolskterska

Syfte med den centrala gruppens arbete r att vara huvudmannens representant i elevfrgor p en vergripande skolniv samt utgra utredningsorganisation fr huvudmannens frgor kring elevhlsa p gymnasiet, gymnasiesrskola, vuxenutbildning, BYS, internat och runt det frstrkta boendestdet.

Plan fr elevhlsans specialpedagogiska delSpecialpedagogen har en handledande roll i pedagogiska frgestllningar

Sammanfattning

Denna plan baseras p skollagen och Skolverkets styrdokument. Naturbruksskolorna Vstra Gtalandsregionen fljer skollagen och skolverkets allmnna rd och kommentarer fr arbete med extra anpassningar, srskilt std och tgrdsprogram.

Om det inom ramen fr undervisningen eller genom resultatet p ett nationellt prov, genom uppgifter frn lrare, vrig skolpersonal, en elev eller en elevs vrdnadshavare eller p annat stt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att n de kunskapskrav som minst ska uppns, trots att std har getts i form av extra anpassningar inom ramen fr den ordinarie undervisningen, ska detta anmlas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av srskilt std skyndsamt utreds. Behovet av srskilt std ska ven utredas om eleven uppvisar andra svrigheter i sin skolsituation.

Samrd ska ske med elevhlsan, om det inte r uppenbart obehvligt.

Om en utredning visar att en elev r i behov av srskilt std, ska han eller hon ges sdant std. (Skollagen, 3 kap.8)

Skollagen stller krav p att det ska finnas specialpedagogisk kompetens p skolan. Det kan vara utbildade specialpedagoger men ocks speciallrare eller skolledare som har ett uttalat ansvar fr de specialpedagogiska insatserna p aktuell skola.

Den specialpedagogiska kompetensen omfattar bl.a. kunskaper om barns - och ungdomars lrande utifrn de beteendevetenskapliga, samhllsvetenskapliga, medicinska och

sprkvetenskapliga forskningsflten. Man kan ocks utg frn att yrkesutvaren har srskilda kunskaper nr det gller att identifiera, analysera, och delta i arbetet med att undanrja hinder och orsaker till svrigheter i undervisnings- och lrandemiljer. Pedagogiska utredningar och analyser av elevers svrigheter p organisations-, grupp och individniv ingr i arbetsuppgifterna. Till skillnad frn speciallrare har specialpedagoger framfrallt en handledande roll. Meningen r att han eller hon ska arbeta tillsammans med personal och ledning och bidra till skolans pedagogiska utveckling.

(Elevhlsan i den nya skollagen s. 80, 2016)

Exempel p arbetsuppgifter fr personal som har ansvar fr specialpedagogiska insatser.

Att stdja elever och ge pedagogisk vgledning, t.ex. nr det gller kompensatoriska hjlpmedel och studieteknik.

Att ge handledning och rd till vrdnadshavare och personal i pedagogiska frgor.

Att leda pedagogiska samtalsgrupper.

Att delta i elevhlsokonferenser och klasskonferenser.

Att medverka i pedagogiska studiesamtal med elev och vrdnadshavare.

Att gra observationer, pedagogiska utredningar och screeningar.

Att vid delegation frn rektor upprtta, flja upp, utvrdera och avsluta tgrdsprogram.

Att medverka i utvecklingen av verksamhetens lrandemilj.

Att ska och delta i fortbildning och medverka i den pedagogiska utvecklingen fr att mta elevernas behov.

Att stdja rektor i det pedagogiska utvecklingsarbetet p skolorna.

Att dokumentera i elevlogg

Kontakt med externa aktrer till exempel BUP, habiliteringen, socialtjnst, kommuner, Frskringskassan och Arbetsfrmedlingen

Att ta emot och delta i pedagogiska verlmningar

Plan fr elevhlsans psykosociala del

Skolkurator den psykosociala kompetensen i skolan

Skolkuratorns roll i elevhlsoarbetet r att bidra med den psykosociala kompetensen i arbetet kring och med eleverna. Skolkuratorn arbetar tillsammans med resten av elevhlsoteamet med frebyggande och frmjande insatser p olika niver i skolan, individ, grupp och strukturell niv.

Exempel p arbetsuppgifter

Tillfrande av den psykosociala kompetensen som ett std i det pedagogiska arbetet och i den vergripande planeringen av elevhlsans arbete.

Genomfra stdjande, motiverande och krisbearbetande samtal. Dessa kan vara inriktade p motivation, kris, utredande eller av bearbetande karaktr.

Kuratorn kan ocks bidra med utredande och rdgivande samtal med enskilda elever och deras familjer relaterat till skolsituationen.

P rektors uppdrag utreda och gra en bedmning av den sociala och psykosociala situationen fr enskilda elever.

Vid behov ge konsultation och handledning till skolans personalgrupper.

Bidra med kunskap om risk- och skyddsfaktorer fr elevers hlsa, sociala situation, lrande och utveckling.

Bidra med uppdaterad kunskap om samhllets olika stdfunktioner

Delta i arbetet med skolans struktur och organisation vad avser Plan mot diskriminering och krnkande behandling.

Delta i skolans vrdegrundsarbete.

Kurator deltar i arbetet med olika typer av dokument s som likabehandlingsplan och policydokument.

Kuratorns uppgift r att belysa den psykosociala arbetsmiljn samt delta i riskbedmningar. Detta sker genom kartlggningar, skyddsronder, klagomlshantering, avvikelsehantering och likabehandlingsarbete.

Kvalitetsredovisning frn kurator och elevhlsans arbete med sammanstllning och analys av lsrets insatser. Den ligger till grund fr planering infr kommande lsr, analysen r central.

Enkter och kartlggning.

Kontakter med externa aktrer, ssom socialtjnst och barn-och ungdomspsykiatrin.

Informera eleverna om samhllets hjlpmjligheter, tex studieekonomi

Skolkurator i det utredande arbetet

Utredningar kan innefatta elevens situation i skolan med relationer till andra jmnriga, personal och pedagogisk personal. Materialet kan beskriva elevens knslomssiga och psykiska mende. Skolkuratorn ser ven till elevens familjesituation och sammanhang i hemmilj. Fritidssysselsttning och viktiga miljer fr elevens individuella utveckling. Skolkuratorn ser ocks till faktorer som samspelsfrmga i frhllande till andra jmnriga och vuxna.

UTRUSTNING OCH LOKALER

Samtal och besk ska kunna genomfras utan att obehriga ska uppfatta vad som sgs eller grs av sekretesskl.

Plan fr elevhlsans medicinska del

Skolskterska och skollkare jobbar hlsofrmjande och frebyggande

Den medicinska delen av elevhlsan:

Utgr ett skyddsnt som ska fnga upp och hjlpa ungdomar med hlsoproblem och srskilt std. Elevernas utbildning mot utbildningens ml ska stdjas.

En resurs inom skolan med medicinsk kompetens som finns nra eleverna i skolans vardag. Nr alla ungdomar under en viktig tid i deras utveckling och r drfr en betydelsefull lnk i samhllets samlade hlso- och sjukvrd fr barn och ungdomar.

En resurs i den del av folkhlsoarbetet som riktar sig till barn och unga.

Ger utrymme fr utveckling och frdjupad samverkan med aktrer utanfr skolan.

Den medicinska av elevhlsan utgr en del av det skyddsnt som ska fnga upp och hjlpa ungdomar med hlsoproblem och andra behov av srskilt std. Elevernas utveckling mot utbildningens ml ska stdjas. Den medicinska delen r resurs inom skolan med medicinsk kompetens som finns nra eleverna i skolans vardag, nr alla ungdomar under en viktig tid i deras utveckling och r drfr en betydelsefull lnk i samhllets samlade hlso-och sjukvrd fr barn och ungdomar. Den medicinska delen av elevhlsan r ocks en resurs i den del av folkhlsoarbetet som riktar sig till barn och unga. Hr finns ocks utrymme fr utveckling och frdjupad samverkan med aktrer och utanfr skolan.

Tillsynsmyndigheter

Elevhlsans medicinska del r en bred verksamhet med styrning dels i lagar och frfattningar och dels i skolans egna styrdokument. Elevhlsan behandlas srskilt i skollagen. Enligt skollagen (2010:800) 25 kap, skall det finnas elevhlsa fr elever i grundskolan, gymnasieskolan, srskolan, specialskolan, och sameskolan.

Fr den medicinska verksamheten inom elevhlsan, r det Inspektionen fr Vrd och Omsorg som utvar tillsyn. I Hlso- och sjukvrdslagen som grundlggande styrdokument, freskrivs regler fr t.ex. verksamhetsansvar genom verksamhetschef, patientjournalfring, vaccination, kvalitetsskring, sekretess, lkemedelshantering och smittskydd. Till skolskterskans arbetsomrde hr ocks elevernas arbetsmilj som regleras av arbetsmiljlagen med Arbetarskyddsstyrelsen som tillsynsmyndighet.

Skolskterskans uppdrag

Hlsobesk

Enligt skollagen ska varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesrskolan erbjudas ett hlsobesk. Detta som ett led i vr hlsofrmjande och frebyggande verksamhet. Enligt riktlinjerna ska detta hlsobesk erbjudas i rskurs 1.

Hlsobesken innefattar bland annat:

1. Hlsoenkt frn eleven.

2. Samtal med eleven om:

Skolsituation

Kamratrelationer

Hlsoproblem

Kost och fysisk aktivitet

Tobak, alkohol, narkotika

Sexualitet, preventivmedel

Lngd, vikt

Syn

Ryggkontroll v.b

Kontroll av vaccinationsstatus enligt socialstyrelsens riktlinjer. Ansvarar fr uppvaccinering om det finns behov av detta.

Delta i skolans hlsofrmjande arbete om droger, och sex och samlevnad.

Bestlla mat fr elever med olika behov av specialkost.

Sammanfattande bedmning av hlsotillstnd och utveckling som kan leda till ytterligare uppfljning och hlsobesk hos skolskterska eller skollkare.

Mottagningsbesk

Elevhlsans medicinska del ger rd vid enklare sjukvrdsinsatser som t.ex. idrottsskador, huvudvrk, magont, ryggbesvr, hudkommor och olycksfall. Eleven kan vid behov remitteras vidare till andra vrdinstanser.

Skolskterskans verksamhet r tillgnglig via drop-in, tidsbokad mottagning, sms, e-mail, telefon och pim.

Elever i behov av srskilt std

Integrering i skolan av ungdomar med lngvariga sjukdomar och funktionella strningar som krver medicinsk information till skolpersonal av skolskterskan. I komplexa elevvrdsrenden r det inte ovanligt att medicinska orsaker finns med som del i elevens problembild. Samverkan med skolans vriga personal fr bedmning, utredning och handlggning r drfr en viktig frutsttning fr eleven ska f adekvat hjlp. Srskild uppmrksamhet behver elever i behov av srskilt std vid verfring mellan olika skolor. D skolhlsovrdsjournalerna fljer eleverna under skoltiden kan skolhlsovrden med tillstnd av frldrar och elever vara den verksamhet som kan frmedla viktig information om eleverna i samband med byte av skola. Skollkaren ansvarar fr medicinsk utredning vid misstanke p neuropsykiatrisk problematik om det finns ett behov av detta ifrn ett skolperspektiv, i samverkan med psykolog och speciallrare/specialpedagog.

Journalhantering och annan dokumentation

All hlso- och sjukvrdsverksamhet omfattas av Socialstyrelsens krav p dokumentation i varje enskilt patientrende. Alla elever skall ha en skolhlsovrdsjournal som r skyddad enligt sekretesslagen. Skolhlsovrdsjournalen fljer eleven enligt gllande anvisningar. Pappersjournaler skall vara korrekt frvarade.

Fr verksamheten inom elevhlsans medicinska del- skolhlsovrden finns verksamhetsplan, verksamhetsberttelse och patientskerhetsberttelse. Denna revideras rligen fr att kvalitetsskra det gngna rets arbete. Utifrn detta grs sedan en verksamhetsplan fr kommande r.

Ordination enligt generella direktiv av skollkaren till skolskterskan, enligt SOSFS 2017: 37 dokumentation skall finna p skolskterskemottagningen.

Giltig delegation avseende lkemedelsdistribution frn skollkare till skolskterska skall finnas p mottagningen.

Elevernas arbetsmilj

Arbetsmiljfrgorna i skolan har en stark koppling till folkhlsoarbetet och till skolhlsovrdens ml fr att frmja hlsa och frebygga sjukdom. Skolhlsovrden skall medverka i frebyggande insatser och tgrder mot arbetsrelaterad ohlsa. Skolhlsovrden uppmrksammar och deltar i det frebyggande arbetet mot arbetsrelaterad ohlsa. Medverkar i skolans handlingsplaner, som krisplan och likabehandlingsplan. Medverkar vid elevernas yrkesval som medicinsk sakkunnig.

Utrustning och lokaler

Hlso- och sjukvrdslagen stller krav p att elevhlsans medicinska del, har lokaler och ndamlsenlig utrustning fr att god vrd skall kunna ges. Av sekretesskl skall samtal och besk kunna genomfras utan att obehriga kan uppfatta vad som sgs eller grs.

Skollkarens roll

Skollkaren har det vergripande medicinska ansvaret fr skolhlsovrden. Skollkaren delegerar akut och vid behovs medicinering till skolskterskan. Eleverna erbjuds regelbunden skollkarmottagning tillsammans med skolskterska. Bist elevhlsoteamet med medicinsk sakkunskap. Skollkaren ansvarar fr medicinska avvikelser.

Avvikelsehantering

Elevhlsans medicinska profession har en srskild handlingsplan nr det gller Lex Maria.

Plan fr elevhlsans skolpsykologiska del

Skolpsykologen tillfr psykologisk kompetens inom skolverksamheten

Skolpsykologens har i sin roll att tillfra psykologisk kompetens som ett std i det pedagogiska arbetet och i den vergripande planeringen av elevhlsans arbete p olika organisationsniver. Psykologen bidrar med kunskap kring psykiska tillstnd, t.ex. stressreaktioner, krisreaktioner ngest, depression, tstrningar, sjlvskadebeteende, fobier, psykosomatisk samt olika diagnoser. Skolpsykologen kan ocks bist med processutveckling och organisationspsykologiskt perspektiv p olika niver i organisationen.

Tillsynsmyndighet

Fr den psykologiska verksamheten inom elevhlsan r det Inspektionen fr Vrd och Omsorg som utvar tillsyn. I Hlso-och sjukvrdslagen som grundlggande styrdokument, frskrivs regler fr t.ex. patientjournal, kvalitetsskring och sekretess.

Avvikelsehantering

Fr avvikelsehantering och anmlan enligt Lex Maria finns srskild handlingsplan.

Exempel p arbetsuppgifter:

Genomfra psykologiska kartlggningar och bedmningar p elev, grupp och organisationsniv.

Samverka med rektorer och annan arbetsledning kring processer p individ, grupp och organisationsniv

Ge handledande samtal, utbildning och konsultation till skolans alla vriga personalgrupper vid behov

Genomfra stdjande/utvecklande samtal till elever, pedagoger, internat och vrig skolpersonal

Genomfra motiverande, krisbearbetande eller konfliktlsande samtal till elever, pedagoger, personal p skolinternat och vrig personal p skolan

Delta vid samverkan med vrdnadshavare och andra externa aktrer som t ex barn- och ungdomspsykiatrin, vuxenpsykiatrin, habiliteringen och socialtjnst

Delta i skolans olika former av arbete med vrdegrundsfrgor

Vara en av deltagarna i arbetet med skolans struktur, organisation samt delta i arbetet med olika dokument, tex policydokument och likabehandlingsplan

Kvalitetsredovisning av skolpsykologiskt och elevhlsoarbete under lsret i form av sammanstllning och analys av lsrets verksamhet, vilket mynnar ut i en verksamhetsberttelse.

r en del av utredningar p huvudmannaniv och dokumentsvar till BEO, DO, MYH och Skolinspektionen

Ntverksarbete med andra skolpsykologer

UTRUSTNING OCH LOKALER

Samtal och besk ska kunna genomfras utan att obehriga ska uppfatta vad som sgs eller grs av sekretesskl.

Bilaga 1

Frslag p insatser vid extra anpassning

Std i form av extra anpassningar ska ges skyndsamt inom ramen fr den vanliga undervisningen om det uppmrksammas att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsml. Extra anpassningar ska syfta till att gra undervisningen mer tillgnglig fr eleven. Ngot formellt beslut kring att stta in extra anpassningar behvs inte. Extra anpassningar ska dokumenteras p banketten Protokoll vid extra anpassning och lggs ut p elevloggen. Extra anpassningar utvrderas regelbundet mellan undervisande lrare och eleven samt informeras om till vriga lrare i samband med klasskonferens. Uppfljningen dokumenteras i blanketten Uppfljning av extra anpassning.

1. kad struktur ver skoldagen.

Ett individuellt schema fr eleven ver skoldagen med text och/eller bilder. Viktigt att det tydligt anges var lektionen ska vara, om det krvs ombyte och samt vilken som ansvarig fr lektionen. Alltid tydlig information om plats, tid och aktivitet.

P tavlan kan lektionens struktur anges i text. Lektionens struktur kan behva vara tidsbegrnsad (ex. genomgng 10 minuter, film 20 minuter, eget arbete 20 minuter) fr att skapa trygghet och frutsgbarhet.

En muntlig eller skriftlig instruktion av lraren. Instruktionen ska ge svar p frgorna: Vad ska jag gra? Var ska jag gra det? Med vem ska jag vara? Hur lnge ska jag gra det? Nr r jag klar? Vad ska jag gra nr jag r klar?

Tydlig ordning och struktur fr eleven med hjlp av tex. prmar eller mappar.

Vid behov regelbundna avstmningar med hemmet via telefon/mail/sms.

Regelbundna korta avstmningar med eleven infr skoldagen eller kommande skolvecka, i frsta hand med aktuell mentor.

Regelbundna korta avstmningar med eleven efter skoldagen eller sista lektionen p veckan, i frsta hand med aktuell mentor.

Dubbel uppsttning av undervisningsmaterial fr elev som reser.

2. Ett undervisningsomrde frklarat p annat stt.

Anvnd konkret material, film eller annat digitalt std.

Anvnd olika inlrningsstilar, exempelvis bde visuellt (det man ser) och auditivt (det man hr).

Arbetsomrdet kan behva frklaras med visuellt std eller konkreta begrepp, tydligt kopplat till elevens egna erfarenheter.

Arbetsomrden kan frklaras genom film, studiebesk eller genom att eleven frst fr prova att lsa olika uppgifter p ngot annat praktiskt stt.

Eleven kan behva frfrstelse infr kommande uppgifter.

3. Extra tydliga instruktioner fr att stta igng samt std under arbetets gng

Eleven kan behva anpassning av tempo och niv p undervisningen fr att tillgodogra sig innehllet.

Anpassade uppgifter. Tnk ocks p de elever som behver utmaningar p hgre niv.

Eleven kan behva f kortfattade instruktioner med bekanta ord via flera sinnen, kanske muntligt, skriftligt i numrerade punkter och bildstd.

Eleven kan behva f instruktionerna upprepade individuellt eller i en mindre grupp dr ord- och talhastigheten anpassas. Kontrollera noga hur eleven frsttt sin uppgift.

Svra ord och begrepp kan behva frklaras nrmare.

Mjlighet att jobba i mindre grupp vid vissa tillfllen.

Tydliga och frenklade instruktioner som ges enskilt efter genomgng i grupp. Muntligt och/eller skriftligt.

Std av pedagog/lrare/annan personal i att stta igng och avsluta ett arbete.

Extra tt terkoppling p elevens arbete under lektionen. terkom ofta till eleven.

Frberedelse infr nya moment. Kort introduktion om vad nsta arbetsomrde r innan den allmnna genomgngen i klassen.

Eget schema med terkommande arbetsuppgifter.

Begrnsa antalet uppgifter som ska gras under arbetspasset.

Hjlp eleven att prioritera bland uppgifterna som ska gras under arbetspasset.

Kortare genomgngar.

Anvnd beting eller krysstabell ver utfrda uppgifter.

Ge std vid minnesanteckningar. Ge kopierade anteckningar via Pingpong. eller spela in p digitala hjlpmedel. Skriv t eleven om det behvs.

Eleven kan behva en extra ostrd arbetsplats i anslutning till klassrummet.

Anpassa prov och frhrssituationer. (se punkt 8)

Stt upp realistiska ml fr att frskra lrare och elev om att eleven kommer att lyckas med sin uppgift.

Lraren kan anvnda en timer fr att stimulera ett beting eller stanna kvar fr att denne ska komma igng med arbetet. Om lraren gr ivg en stund r det oerhrt viktigt att denne kommer tillbaka fr terkoppling.

4. Hjlp att frst texter

Text kan behva frklaras muntligt med lrarens egna ord. Att lraren samtalar med eleven om textinnehllet kan vara till hjlp fr en del elever liksom att f obekanta ord frklarade och konkretiserade.

Eleven kan behva hjlp av talsyntes fr att f texter upplsta. (ex. lsstd via Inlsningstjnst, Legimus eller CD ord.)

Tankestd i form av tankekartor, fr hand eller digitalt.

Undervisning kring studieteknik. (se punkt 6)

5. Digital teknik med anpassade programvaror / digitala hjlpmedel

Hr finns olika av teknisk utrustning att tillg men vlj ngot som du sjlv r trygg med. Digital teknik kar ofta elevers delaktighet, motivation och koncentration. Konsultera grna skolans IKT-pedagoger.

Dator

Elevens egna telefon

Genom inlsta bcker via Inlsningstjnst eller tillgng till Legimuskonto bde avlastas och stimuleras avkodningsfrmgan. Vlj helst en inlst bok med tillhrande boksidor.

CD-ord

Intowords (skrivprogram med talsyntes och ordprediktion. Finns p engelska, tyska, spanska och franska).

Muntliga och skriftliga minnesstdsfunktioner och kalendrar finns inom olika medier.

Rttstavningsprogram fr att n rttstavning inom det program man redan anvnder (word, google doc, m.m.)

versttningsprogram (Google Translate)

Kamerafunktionen kan anvndas fr att filma eller fotografera genomgngar, instruktioner och anteckningar och fungerar d som std i lrandet.

Lraren kan lgga ut sina genomgngar och material p Pingpong s att eleven kan ta del av detta flera gnger.

Eleven kan behva tidshjlpmedel fr att ge denne en knsla fr hur lng tid som passerat och hur lng tid som r kvar. Ex. timstock, timer eller timglas.

6. Anpassade lromedel

Eleven kan behva en tydligare och mer strukturerad layout i lromedlet. Uppgifterna kan behva kopieras och sedan klippas isr fr att presenteras en i taget.

Eleven kan behva ett inlst lromedel.

Eleven kan behva en online-bok. Bestlls via frlagen.

Eleven kan behva ett eget lromedel dr man fr skriva, stryka under i och gra anteckningar direkt i.

Eleven kan behva ha allt samlat p sin brbara dator.

Eleven kan behva ha dubbla uppsttningar lromedel fr att inte frlora arbetstid om de har svrt att f med sig material till och frn skolan.

7. Studieteknik

Eleven kan behva undervisas kring hur de kan lra sig bttre och hur de sjlva kan planera och genomfra sitt skolarbete s att de lr sig bttre. Detta r en anpassning som med frdel kan gras p gruppniv. Exempel p bra undervisningsmaterial kring studieteknik finns exempelvis p UR; Orka Plugga, som innehller begrnsade avsnitt som tar upp en studieteknisk sak i taget, exempelvis glostrning. Mer frslag finns p Digital Pedagogik.

8. Utrustning fr att lindra motorisk oro eller uppmrksamhetsproblem.

Eleven kan behva f utlopp fr sin motoriska oro genom exempelvis stressboll.

Eleven kan behva ta kortare pauser under lektionerna/mellan uppgifterna.

Hrselkpor fr att utestnga omgivande ljud.

Egna hrlurar med stressreducerande ljud.

Egna hrlurar med valfri musik.

9. Alternativa stt att redovisa kunskaper

Spela in elevens svar eller lt eleven spela in sina svar sjlv.

Dela upp provinnehll p fler tillfllen.

Eleven kan erbjudas muntliga prov.

Eleven kan erbjudas prov tillsammans med vuxenstd.

Eleven kan erbjudas lngre tid fr att gra prov.

Eleven kan behva genomfra prov i annan milj.

Eleven kan behva speciell layout p provet fr att kunna genomfra det.

10. Genomtnkt placering i klassrummet

Placering utan strning i klassrummet, tex avskrmning.

Genomtnkt gruppsammansttning vid placering eller grupparbeten.

Fast placering i klassrummet.

11. Genomtnkt arbetsmilj fr eleven i klassrummet.

Tydlig organisation i klassrummet. Var ska eleven lgga sitt fokus?

Bra belysning.

Genomtnkta val av frg p wb-pennor och p wb-tavlor.

12. Enstaka specialpedagogiska insatser

Eleven kan behva std frn speciallrare eller specialpedagog under en begrnsad period, till exempel under ngra veckor. Exempel p insatser kan vara:

Trning i att hantera digitala hjlpmedel

Trning i att anvnda andra hjlpmedel

Trning i speciell studieteknik eller trning i att hitta fungerande struktur fr att eleven ska kunna fokusera bttre p rtt uppgifter

13. Anpassning infr APL (arbetsplatsfrlagt lrande)

Ett besk genomfrs innan APL-perioden startar. Eleven fr d mjlighet att mta sin kommande handledare p APL. Under besket tydliggrs frgor runt arbetstid, arbetsklder, mjlighet till omkldningsrum, lunchrutiner och likande. ven en frberedande dialog hur arbetsuppgifterna som ska utfras kopplas mot kursml i olika kurser kan frbereda eleven p ett positiv stt.

Bilaga 2

Bilaga 3Protokoll vid extra anpassning

Detta dokument r inget formellt tgrdsprogram och fljer drfr inte den vanliga arbetsgngen fr Elever i behov av srskilt std. Det kan med frdel anvndas av mentorer, undervisande lrare, elevhlsans personal samt rektorer fr att protokollfra insatser vid Extra anpassningar.

Elevens namn

Datum

Personnummer

Klass

Telefon

Nrvarande

Bakgrund

Kort bakgrundsinformation

Elevens styrkor

Elevens styrkor/Vad fungerar bra?

Orsak till samtalet

Vad fungerar mindre bra just nu? Vilka behov har eleven?

Ml

Ml p kort sikt

Beslut/tgrder

Beskriv vilka tgrder som bedms r ndvndiga fr att tillgodose elevens behov av extra anpassning i skolan.

tgrder relaterade till mlen

Ansvariga i skolan befattning

Uppfljning ska ske:

Datum och vilka som nrvarar

Underskrift

Ort och datum

Underskrift och namnfrtydligande av samtalsledaren

Elevens underskrift

Datum d vrdnadshavare delgivits denna information

Bilaga 4verklagan

Detta beslut kan verklagas till Skolvsendets verklagandenmnd av elevens vrdnadshavare samt av elever som fyllt 16 r. verklagandet ska vara skriftlig och lmnas till Naturbruksskolan XXXX inom 3 veckor frn den dag du fick ta del av beslutet, annars kan inte verklagandet prvas.

Naturbruksskolan XXXX snder verklagandet vidare till Skolvsendets verklagandenmnd fr prvning om inte rektor ndrar beslutet p det stt du begrt.

Av skrivelsen ska framg;

Vilket beslut som verklagas

Hur du vill att beslutet ska frndras

Uppge namn, personnummer, bostadsadress, telefonnummer samt underteckna skrivelsen.

Skicka skrivelsen till: Exempel

Naturbruksskolan xxxx

Att: rektor xxxx

545 91 Treboda

Om du vill ha ytterligare upplysningar r du vlkommen att kontakta ansvarig rektor via telefon xxxx-xxx xx eller e-post xxxxxxx@vgregion.se

Bilaga 5.

2016-06-07

Uppdrag fr mentor

Mentor har en central roll fr elevens trygghet och kunskapsutveckling. Ambitionen r att mentorn ska flja eleven under hela studietiden vid Naturbruksskolorna. Flera mentorer samverkar i ansvaret fr en klass.

Mentorns uppgifter

Fr eleven

Frdelningen av elever ska ske s snart som mjligt nr de brjar rskurs ett. Mentorns kontaktuppgifter delges till elev och vrdnadshavare.

Att sttta eleven i att planera och flja upp studier i samrd med vrdnadshavare, studie- och yrkesvgledare och elevhlsans personal samt bist vid utarbetandet av tgrdsprogram.

Ha de kunskaper om eleven som behvs fr att ge eleven mjligheter att lyckas.

Ha kunskaper om elevens studieplan ev. extra anpassningar, diagnoser och tgrdsprogram. Samt informera kollegiet vid behov.

Genomfra utvecklingssamtal med eleven och vrdnadshavare, minst en gng per termin.

Medverka vid elevhlsokonferenser.

Vid avvikelser frn studiesituationen hlla kontakt med vrdnadshavare (fr myndig elev med elevens tillstnd).

Kontrollera elevfrnvaro varje vecka och flja upp enligt frvaltningens CSN-rutin. Kontakta vrdnadshavare om orsak till ogiltig frnvaro. Uppmrksamma EHT om eleven har hg frnvaro.

Fr klassen

Kommunicera lsrstider till elev och vrdnadshavare vid terminsstart.

Medverka och utforma uppstartsvecka samt studentvecka.

G igenom de planer och policys (vrdegrundsplattformen, plan mot krnkande behandling, ordningsregler, drogpolicy, utrymningsplan, krisplan mm) som gller p skolan

Genomfra relevanta enktunderskningar och utvrderingar.

Arbeta fr en positiv gruppdynamik i klassen och skapa trygghet fr eleverna.

15

Anmlan till elevhlsan

Anmla Utreda Utarbeta tgrdsprogram Utvrdera Avsluta

Elevens namn

Datum

Personnummer

Klass

Telefon

Ansvarig fr anmlan befattning

Ansvarig mentor

Ansvarig rektor

Aktuell situation, anmlan gller

Pedagogiska bekymmer/svrigheter Psykosociala bekymmer/svrigheter

Psykiska bekymmer/svrigheter Medicinska bekymmer/svrigheter

Knd diagnos, vilken? Frnvaro

Tidigare insatser

Elevsamtal utver ordinarie utvecklingssamtal Frldrasamtal utver ordinarie utvecklingssamtal

Arbetslagsdiskussion Elevkonferens

Anpassningar i klassrummet Annat:

Anmlarens egen beskrivning av orsaken till anmlan samt tankar om elevens stdbehov

Vad fungerar bra fr eleven?

Underskrift

Ansvarig fr anmlan

Elevhlsans beslut

rendet verlmnades till fljande (namn, profession och datum)

Elevkonferens skall hllas Ja, (datum) Nej

rendet terkopplat till anmlaren (datum)

Anmlan till elevhlsan

Anmla Utreda Utarbeta tgrdsprogram Utvrdera Avsluta

Elevens namn

Datum

Personnummer

Klass

Telefon

Ansvarig fr anmlan befattning

Ansvarig mentor

Ansvarig rektor

Aktuell situation, anmlan gller

|_| Pedagogiska bekymmer/svrigheter|_| Psykosociala bekymmer/svrigheter

|_| Psykiska bekymmer/svrigheter|_| Medicinska bekymmer/svrigheter

|_| Knd diagnos, vilken? |_| Frnvaro

Tidigare insatser

|_| Elevsamtal utver ordinarie utvecklingssamtal|_| Frldrasamtal utver ordinarie utvecklingssamtal

|_| Arbetslagsdiskussion|_| Elevkonferens

|_| Anpassningar i klassrummet|_| Annat:

Anmlarens egen beskrivning av orsaken till anmlan samt tankar om elevens stdbehov

Vad fungerar bra fr eleven?

Underskrift

Ansvarig fr anmlan

Elevhlsans beslut

rendet verlmnades till fljande (namn, profession och datum)

Elevkonferens skall hllas |_| Ja, (datum) |_| Nej

rendet terkopplat till anmlaren (datum)

Anmlan till elevhlsanNaturbruksskolan Stsen