tornhagsskolans verksamhetsplan 2016-2017 · pedagoger, specialpedagog, speciallärare. ... (f-6),...
TRANSCRIPT
Tornhagsskolans verksamhetsplan
2016-2017
Glädje Maximalt Lärande
Trygghet
Lust
Engagemang
Likvärdighet
1
Innehåll Inledning .................................................................................................................................................. 3
Verksamhetsbeskrivning ......................................................................................................................... 3
Organisation .................................................................................................................................... 3
Verksamhet ..................................................................................................................................... 3
Resultat ............................................................................................................................................ 4
Kunskap och måluppfyllelse .................................................................................................................... 5
Enhetens egna utvecklingsområden – Kunskap och bedömning ............................................................ 6
Beskrivning .......................................................................................................................................... 6
Prioriterade områden för verksamhetsåret 2016/2017 på vår skola ..................................................... 9
2
En stor skola med
känslan av
småskalighet med
sina olika byggnader
och verksamheter
runt skolgården.
Vi vill ha friluftsliv som en
”röd tråd” genom hela
skoltiden för att stödja
eleverna i att utveckla en
meningsfull fritid.
Tornhagsskolan
arbetar aktivt med
elevernas
miljömedvetenhet för
en hållbar utveckling.
Vi arbetar med olika
lärstilar och använder
vår tekniska utrustning
för att ge bästa möjliga
förutsättningar för varje
elev/individ.
En skola med höga
förväntningar på våra
elever och stort fokus
på den individuella
elevens
välbefinnande och
kunskapsutveckling.
Tornhagsskolan har
kompetent och engagerad
personal och vi ser
kulturen som ett viktigt
inslag.
Alla ska känna sig
trygga hos oss. Det
ökar trivseln och
bidrar till bättre
inlärning för våra
elever.
En skola med
närhet både till
stadens centrum
och till naturen.
3
Inledning Tornhagsskolans vision är att vara en skola där alla utmanas och växer. Skolledningen arbetar i ett
nära samspel med skolans lärare för att kunna stötta och entusiasmera utvecklingen. En samsyn och
en helhetsbild är viktig för oss på skolan och vi anser att det är viktigt för eleverna att känna trygghet
då detta påverkar deras sociala utveckling och kunskapsutveckling.
Till grund för verksamhetsplanen ligger nationella styrdokument och kommunala mål samt resultat
från enhetens egna utvärderingar och föregående års verksamhetsberättelse. För kontinuitet och
långsiktighet löper planen över tre läsår 15/16-18/19, men följs upp, utvärderas, analyseras och
justeras inför varje läsår med stöd av det systematiska kvalitetsarbetet.
Verksamhetsbeskrivning
Organisation
Tornhagsskolan är en kommunal skola med förskoleklass till år 9 samt fritidshem och öppen
fritidsverksamhet. Skolan har ca 700 elever fördelade på 4 förskoleklasser, tre parallellklasser i år 1-7
samt år 9 och två parallellklasser i år 8. Personalen består av ca 120 personer fördelade på
pedagoger, specialpedagog, speciallärare. Personalen är organiserade i arbetslag och
arbetslagsledaren för respektive arbetslag fungerar som en nära länk mellan personal och ledning. I
skolans elevhälsoteam (EHT) ingår rektorer samt biträdande rektorer, skolpsykolog, skolsköterska,
skolkurator, specialpedagog samt elevassistent/resursperson.
Rektorerna driver sitt pedagogiska arbete genom att planera för bra strukturer, hjälpa till att sovra
stoffet för personalen på skolan, skapa förutsättningar och vara noga med att följa den linje man har
beslutat. Utvecklingsgrupper på skolan består av rektorer, biträdande rektorer, förstelärare,
arbetslagsledare samt specialpedagog som samarbetar för verksamhetsutveckling i olika
konstellationer. Rektorerna gör planerade och medvetna besök ute i verksamheten för att kunna
vara nära kärnverksamheten och kunna följa undervisningens innehåll, följa elevernas
kunskapsresultat samt påverka metodutvecklingen för den enskilda läraren.
Verksamhet
Tornhagsskolan ligger i en lugn och fin omgivning med närhet till Valla fritidsområde, Gamla
Linköping och Rydskogen. Vi har även gångavstånd till Stadsbiblioteket, Domkyrkan och city.
Skolområdet bjuder på en omväxlande miljö som främjar utomhuslek. Centralt på skolan finns
naturliga samlingsplatser för våra elever, bland annat vårt bibliotek och vår cafeteria, Ficafé, för
eleverna i år 6-9. Oavsett stadie arbetar vi med gemensamma mål från förskoleklass till år 9. Att
mötas över åldersgränser på exempelvis Tornhagsdagen, bidrar till att utveckla elevernas självkänsla
och vikänsla som inspirerar till ny kunskap. Inom ramen för elevens val erbjuder vi en mängd
fördjupningar i skolans ämnen. Dessutom har vi friluftsliv som en röd tråd genom F-9. Vi vill ta tillvara
hela skolperspektivet från förskoleklass upp till år nio genom olika samarbeten elever emellan men
även låta personal träffas över gränserna och mötas i olika sammanhang som både gagnar trygghet,
lust och engagemang men också verksamhetsutvecklingen på skolan. Alla på skolan känner till och
arbetar efter skolverkets rekommendationer runt trygghetsarbetet och kunskapsinhämtningen.
Skolan har avslutat ett treårigt projekt med inriktning mot ett inkluderande arbetssätt. Vi baserar
arbetet på forskning om inkludering med hjälp av boken "Inkludering och måluppfyllelse - att nå
framgång med alla elever"(Bengt och Elisabet Persson). Samarbete mellan klasslärare och
4
speciallärare/specialpedagog på olika nivåer kommer att fortsätta som en röd tråd genom
verksamheten. Planeringstid i team i olika konstellationer är en viktig faktor för att nå en bättre
kvalitet för våra elever. Ett nära samarbete mellan klasslärare speciallärare bör ske på lika villkor där
man tar tillvara speciallärarens spetskompetens för att stödja elevens individuella behov. Vi strävar
även efter ett tvålärarsystem på alla stadier.
Skolans elevhälsoarbete är inne i en förändringsfas. Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska,
psykosociala och specialpedagogiska insatser så att det blir en samlad elevhälsa. Arbetet ska främst
vara hälsofrämjande och förebyggande. Det ska stödja elevernas utveckling mot utvecklingens mål.
Arbeta för att förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter och bidra till att skapa miljöer som främjar
lärande, utveckling och hälsa. Skolan strävar efter ett tätt samarbete med personal och
elevhälsoteam. För att stödja samtliga elever när svårigheter uppstår bör vi analysera vad som
händer i klassrummet, hur skolans organisation är planerad och/eller elevens sociala situation. I de
fall eleven får en diagnos är det av största vikt att ta del av diagnosen och följa de rekommenderade
metoder och förhållningssätt så att det gagnar eleven på bästa sätt. Skolsköterska, kurator,
specialpedagog och skolpsykolog kommer under året att gå runt och konsulterar i arbetslagen.
Vi har en ambition att våra skriftliga omdömen, de pedagogiska planeringarna, skrivschema,
veckobrev (F-6), arbetsuppgifter och läxor ska vara inlagda på Fronter eller finnas via mail/
klassbloggar. Där kan elever och föräldrar gå in hemifrån via elevens katalog och hämta olika
dokument.
Lärare deltar i ämnesgrupper/arbetslag/arbetsgrupper där diskussioner förs för att diskutera
likvärdig undervisning och bedömningsfrågor. Vi avidentifierar de nationella proven innan lärarna har
rättat dem. Tillsammans i ämnesgrupper/arbetslag på samtliga stadier har proven bedömts. Allt för
att alla elever ska bedömas efter vad de presterar. Hela skolan har satsat och fortsätter att satsa på
läsning och skrivning genom projekt som drivs av specialpedagog, förstelärare och speciallärare på
skolan. Genom våra utvärderingar ser vi att vi ska hålla kvar den här satsningen för att förbättra och
bibehålla ett bra resultat. Arbetet är dokumenterat i en utvecklingsartikel.
Kulturlivet är rikt på skolan och vi utnyttjar vår geografiska närhet till de kulturella utbuden som
staden erbjuder frekvent. Under hösten ägnar vi en vecka åt temat Hela skolan skriver. Författare
inbjuds under läsåret, vi skriver extra mycket ute i klasserna och skolbiblioteket samt stadsbiblioteket
ordnar olika aktiviteter i läsningens tecken. Det här görs i samarbete med Skapande skola.
Inom ramen för elevens val erbjuder vi en mängd fördjupningar inom skolans ämnesram. Dessutom
har vi friluftsliv som en röd tråd genom F-9, på högstadiet får du testa på: vandringar, kontinuerliga
promenader/lektioner i skolans närhet, naturrutor, kanot med övernattning, cykeltur samt
skidåkning i Romme och Sya.
Resultat
På Tornhagsskolan ser vi att kunskapsresultaten från F- 9 är bra och ligger nära eller över
kommunens genomsnitt. Styrkan är att vi kan ha samma utvecklingsområden för att öka kvalitén
under hela skoltiden. Vi använder oss av elevers, föräldrars och personalens utvärderingar för att
ständigt förbättra skolan och dess resultat. Genom att göra olika konstellationer av ämnesgrupper,
arbetslag eller tvärgrupper sker ett samförstånd och en utveckling för en högre måluppfyllelse över
alla stadier.
5
Utvecklingen av de skriftliga omdömena har gjort det tydligare för eleven vad de ska göra och vad
skolans personal ska göra för att eleverna ska lyckas. Vi upplever att eleverna är mer aktiva i
utvecklingssamtalen och är mer medvetna om vad de ska arbeta med för att nå målen. Eleven och
föräldrarna förbereder utvecklingssamtalen genom att diskutera elevens utveckling och
utvecklingsbehov i ett IUP- formulär (1-5) hemma. Vi ser det som att eleverna fått ett utökat ansvar
och inflytande.
Kunskap och måluppfyllelse F-KLASS:
Tornhagsskolan har ett samarbete mot områdets förskolor för att mottagandet av de nya eleverna till
Tornhagsskolan ska gå så bra som möjligt. Förskolan och Förskoleklassens personal går igenom "Vad
sa du fröken" testet och en analys sker. Förskolans personal på Tornhagen och skolans personal på
Tornhagen träffas för att utbyta tankar och gå vidare. Syftet är att förbättra innehåll och metoder för
att öka måluppfyllelsen. Samtliga rektorer samt områdets specialpedagog har stått för innehållet
samt varit delaktiga och lett diskussioner i mixade grupper.
"Vad sa du fröken" testet följs upp när barnen kommer till förskolegrupp och skolan har speciellt
fokus på de barn som har presterat lågt på testet. Olika åtgärder sätts in.
ÅR 1-6:
Under läsåret har vi olika avstämningspunkter för att kunna följa kunskapsutvecklingen på individ-
och klassnivå på skolan. Rektor har kontinuerliga träffar med specialpedagog och speciallärare för att
stämma av, analysera och hitta bra metoder för att öka måluppfyllelsen. Samtliga lärare gör en
kunskapsuppföljning en gång per termin och redovisar klassens resultat och dilemman. Skolan följer
Tornhagsskolans matematik och språkpolicy men vi har också egna uppföljningar för att kunna hålla
bra kontroll på utvecklingen. Nytt för det här läsåret är att använda skolverkets bedömningsmatris
för år 1-3.
För att nå bättre resultat arbetar vi med läs och skrivprojekt som vilar på en vetenskaplig grund. Det
har utökats och justerats under läsåret. Det har skett en kvalitativ utveckling och vi fortsätter för att
stärka och utveckla. Eleverna får prova på nya metoder och annat innehåll som leder oss framåt. Vi
är noga med att utvärdera och analysera resultaten för att vi ska veta vad vårt nästa steg är. År 1 och
2 kommer att fortsätta med metoden ”skriva sig till läsning”.
Fritidshem År F-3
I Fritidshemmet kompletterar vi utbildningen i förskoleklass och grundskolan på olika sätt. Vi arbetar
för att stimulera och utveckla lärande och tar tillvara elevernas olika intressen och förmågor. Leken
ser vi som ett viktigt redskap i elevernas utveckling. Tillsammans med eleverna planerar pedagogerna
lekar som stimulerar och inspirerar till olika förmågor, uttryck och social gemenskap.
Öppen Fritidsverksamhet År4-6:
Tillsammans med eleverna skapar vi en miljö som främjar både arbetsro och möjlighet till lek. Vi
engagerar oss i elevernas skolarbete. Genom ansvar och demokratiska processer formar vi
tillsammans det fritidshem som eleverna vill ha.
6
ÅR 6-9:
För att fler elever ska kunna nå målen i år 6-9 fortsätter vi med att kartlägga alla elever med ett eller
flera F i betyget. Därefter har mentor/rektor haft individuella samtal med eleven och ev. föräldrar för
att gemensamt kunna komma på förbättringsåtgärder. Skolan har kunnat ge bättre förutsättningar
genom att erbjuda kvällsskola, andra grupper, ge specialundervisning, fördjupningshjälp, läxhjälp
och/eller under vissa pass erbjuda undervisning i skolans växthus. Växthuset är en plats där man kan
få hjälp med något eller några ämnen under en kortare period eller en termin. Det är inte meningen
att någon elev ska gå där från morgon till kväll, varje dag. Arbetet med de enskilda eleverna följs upp
kontinuerligt för att se att det går åt rätt håll. Även kunskapsuppföljningar klassvis genomförs en
gång per termin.
Personalen på 6-9 vill ständigt förbättra sitt arbete för att skapa trygghet och högre måluppfyllnad
för alla elever. Eleverna kan bl.a. påverka skolan och sin egen undervisning genom sina
representanter i elevrådet men även genom att vara med och påverka lektionerna, samt
bedömningsmatriserna. Både elever och föräldrar svarar varje år på en enkät som ligger till grund för
kommande förbättringar.
Efter att ha avslutat det treåriga inkluderingsprojektet på F-9 har vi nu implementerat arbetssättet i
vardagsarbetet. Det innebär att man har ett flexibelt tänkande runt elevens lärsituation. Ibland har
man några elever i liten special grupp. Vid andra tillfällen går speciallärarna ut i klassrummen och
hjälper eleverna. Det betyder att det blir fler vuxna i klassrummet. Ledorden är elevsyn,
förhållningssätt och kommunikation mellan elev och lärare.
Enhetens egna utvecklingsområden – Maximalt lärande
Beskrivning
Lärarna har fått ta del av Hatties forskning genom boken "Synligt lärande" som översatts av Jan
Håkansson och getts ut av Sveriges kommuner och landsting. Hans forskning har blivit en ledstjärna
för oss för att få fatt på vad som påverkar elevers studieresultat och vad som är framgångsrika
faktorer.
Vi har framförallt tagit fram vissa ledstjärnor:
Hur vi samtalar och bemöter eleverna i klassrummet.
Hur vet du vad dina elever lär sig?
Är dina metoder effektiva?
Hur vet du det?
Samla lyckade exempel för gott lärande från klassrummet.
Skolan ska handla om elevers lärande, motivation och kunskap för att möta och skapa morgondagens
samhälle. För att nå målet har vi arbetat för att utveckla elevaktiva arbetssätt och kreativa
arbetsformer. För detta krävs variation i undervisningen och att elever får vistas på andra ”arenor”
än enbart klassrummet.
Eleverna bör bli företagsamma, vilket handlar om att pröva nya saker, ibland göra samma saker men
på ett annat sätt, tänka i nya banor, vilja förändra gamla mönster och våga utmana det gamla. Detta
7
kräver dock en förändring av arbetssätt och arbetsformer från traditionell till mer
ämnesövergripande och projektorienterad undervisning där samverkan ingår.
Lärare behöver röra sig från de enskilda idéerna till mångfalden av idéer, relatera till dessa och sedan
erbjuda dem så att eleverna konstruerar och rekonstruerar kunskap och idéer. Det är inte kunskapen
eller idéerna, utan elevernas konstruktion av denna kunskap och dessa idéer som är det kritiska.
Lärare som bedriver god undervisning utgör avgörande skillnader för eleverna, men det är eleverna
själva som avgör vad de lär sig. Därför måste läraren veta var eleverna befinner sig, veta vad och hur
de tänker, vilka mål de har, och varför de skulle vilja engagera sig i det lärande som erbjuds i skolan.
Vi anser att bra lärare:
Finner vägar som engagerar och motiverar eleverna
Ser utmaningar i sina ämnen
Skapar relationer till eleverna
Hjälper eleverna att använda varierade strategier eller processer för att lära sig ämnet i fråga
och de är även villiga att förklara undervisningsmaterialet och engagera sig i elevernas
lärprocesser.
Vill veta hur elevers lärande går till och förändra undervisningen efter det.
Vill ha en öppen kommunikation och ömsesidighet mellan lärare och elever om
kunskapsinnehållet, undervisningen och det lärande som sker eller inte sker, som är grunden
och nyckeln till goda studieprestationer.
Vi finner även stöd i Lorraine Monroes skolmodell och känner att hennes doktrin stämmer överens
med våra tankar om god verksamhetsutveckling. Hennes forskning har lett till en framgångsrik skola.
Monroedoktrinen bygger på:
Duktiga och engagerade lärare (Du måste tycka om ungdomar.)
En tydlig och synlig rektor (som t ex genom klassrumsobservationer stöttar lärarna och
hjälper dem att bli ännu bättre.)
Ordning och ömsesidig respekt (du kan inte undervisa i kaos.)
Rutiner och strukturer (t ex instruktioner på tavlan.)
Extra undervisning (för att hjälpa eleverna att klara de delstatliga/nationella proven)
Fritidsaktiviteter och klubbar
Firande så ofta det finns anledning
I boken Våga leda i skolan skriver Monroe (1997, s. 6): “It´s not about the system, it´s about the
children!” Monroe understryker hur viktigt det är att alla barn lär sig läsa, skriva, tänka och uppträda
på ett sådant sätt att de kan bli fullvärdiga medborgare och bidra till vårt samhälle på ett positivt sätt
och det är lärare, rektorer och skolpolitiker som ska arbeta för att nå detta.
Genom vårt inkluderingstänk vill vi att alla elever ska känna sig involverade och delaktiga i den grupp
där de befinner sig. De ska även känna att de får den hjälpen som varje individ behöver och har rätt
till. Det bygger på flexibelt tänkande runt gruppen och individen. Där är pedagogerna lyhörda och ser
var insatsen ska sättas in. Det kan betyda specialundervisning i liten grupp, men det kan även betyda
att speciallärarna går in i klassrummet och undervisar. Det vi fokuserar i klassrummen är elevsynen,
förhållningssättet och kommunikationen/mötet mellan pedagogen och eleven.
8
En uppgjord handlingsplan vägleder skolans arbete. SYV arbetet har fått en utveckling genom att alla
elever F- år 9 ska arbeta med de olika yrkesgrupperna i samhället. En vecka av två erbjuds år 8
arbetsorientering i form av PRAO. Dessutom kommer eleverna få delta på arbetsmarknadsdagar.
Tornhagsskolan vill skapa förståelse för hur vi tillsammans kan synliggöra och konkretisera hållbar
utveckling i förskoleklass, i undervisningen och på fritidshemmet undervisning. Oavsett vilket ämne
som undervisas är målet att hållbar utveckling ska ligga som en röd tråd genom all undervisning.
Målet är att eleverna involveras i riktiga problem och utmaningar.
9
Prioriterade områden för verksamhetsåret 2016/2016 på vår skola 1. Maximalt lärandemåluppfyllelse
2. Lust och engagemang
3. Likvärdighet
1. Maximalt lärande
Alla elever ska öka sin måluppfyllelse, samt ha behörighet till ett nationellt gymnasieprogram i slutet av
år 9
STRATEGIER:
a) Uppföljning i alla ämnen av ansvariga lärare, klasskonferenser och genom
speciallärarkonferenser.
b) Tydlig förmedling av mål och kriterier till elever och föräldrar.
c) Öka vår bedömningskompetens.
d) Medvetandegöra eleverna om deras lärande på ett tydligare sätt.
e) Matte- och Läslyftet för att åstadkomma metodförändringar i matematik.
f) Vetenskapliga rön förmedlas kontinuerligt under läsåret och tid tas i anspråk till pedagogiska
diskussioner under arbetslagstid.
g) Skapa gynnsamma lärmiljöer, där arbetssätt och arbetsformer varierar, olika
examinationsformer
h) På ett tidigt stadium ”fånga upp” elever i behov av särskilt stöd.
i) Arbeta mot ett inkluderande arbetssätt för att främja alla individers inlärning och utveckling
genom att bl a gör tydliga lektionsstrukturer och lektionsmål, tvålärarsystem, intensivgrupper
j) SVA ska ges till alla som har behov efter test.
k) Främja flerspråkigheten och modersmålsträningen, även studiehandledning.
l) Inventera resurser
Gäller samtliga stadier
AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM
Fler lärare i klassrummet/
individuell
speciallärarundervisning/
behovsstyrt, intensivgrupper
Alla pedagoger Våren 2017
IUP - dokument/skriftliga
omdömen utvärderas/
uppdateras kontinuerligt.
Dokumenteras på ett tydligt sätt.
Klasslärare/mentorer
Utvecklingssamtal 2 ggr/läsår
Hösten 2016 används Fronter,
föräldrar släpps in i vissa klasser
Upprätta åtgärdsprogram, ped.
Utredningar Klasslärare/mentorer Kontinuerligt
Behovsrelaterad spec. undervisning Rektor/speciallärarkonferens Kontinuerligt
10
Handlingsplan för identifiering av
elever med läs och skrivproblem,
samt behov av särskilt stöd
Spec. lärare/Spec. pedagogen Kontinuerligt
Specialpedagog stödjer vid
skrivandet av ped. kartläggningar
och åtgärdsprogram
Klasslärare/mentorer Kontinuerligt
Kunskapsuppföljningar
Lärare/rektor skolsköterska, ev.
spec. pedagog
2 ggr/läsår
Speciallärarkonferenser Speciallärare, specialpedagog,
rektor Kontinuerligt
SVA efter behov enligt test SVA-lärare Höst/Vår
Samarbete med skolans bibliotek
för att öka läsutvecklingen och
intresset för litteratur. Bjuder in
författare.
Bibliotekarie, lärare Kontinuerligt
Ämnesträffar Lärare/rektor Kontinuerlig utveckling
Material tillgängligt på Fronter/alt.
I-katalogen Lärare/rektorer Kontinuerligt
Fördjupning på elevens val
År 9 Lärare Kontinuerligt
Vetenskapliga artiklar och föredrag
aktualiseras Rektor/specialpedagog/lärare Kontinuerligt
Erbjuda läxläsning Lärare/mentor/rektor Kontinuerligt
Gäller låg-mellanstadiet
AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM
Kunskapsuppföljning år 1-6 spec. lärare/spec. pedagog 2 ggr/läsår
Skrivprojekt år 1-6 Förstelärare Läsåret 2016/2017
Läsprojekt år 1-6 Förstelärare Läsåret 2016/2017
Inlämning av provresultat
till rektor/ Value added Spec. lärare/klasslärare Kontinuerligt
Gemensam rättning av nationella
prov för år 3 och 6 Klasslärare/speciallärare. Läsåret 2016/2017
Hållbar utveckling Lärare, förstelärare, rektor Läsåret 2016/2017
Skriva sig till läsning
(år 1-2) Lärare, spec. lärare Läsåret 2016/2017
Gäller högstadiet
11
AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM
Fördelning av spec./ växthuset/ SVA efter inventering klass för klass
ART / Samarbetsövningar
Skriv-/Provschema
Rektor - Mentor Elevvårdspersonal
Elevassistenter
Lärare – Rektor
Mentor/Resurs
Vid höstterminsstarten
Vid vårterminsstarten
Växthuset/spec.
Resursfördelningsuppföljningar Rektor/Speciallärare/specialpedagog Kontinuerligt
Matte- och Läslyftet Lärarna Läsåret 2016/2017
Matteundervisning, tvålärarsystem Mattelärarna Läsåret 2016/2017
Betygsvarningsdokument för år 9,
Fronter Lärare, rektor Läsåret 2016/2017
Fördjupning på ”elevens val ”
slutet av varje period, klassvis 7-9 Rektor, mentorer, arbetslagsledare Kontinuerligt
Erbjuda kvällsskola/sommarskola SYV/Rektor/Mentorer Från och med
höstterminen
Målen mäts genom:
Tester och nationella prov.
Tornhagsskolans språk och matematikpolicy.
Diagnos i basämnen i år 7.
SVA-tester
Frågor och enkäter till föräldrar.
Analys med hjälp av skolverkets statistik – meritvärde, samarbete med övriga svensk/SVA lärare.
Noll procent ogiltig/giltig frånvaro
STRATEGIER:
a) Kontroll på frånvaron b) Ingen tolerans mot upprepade försenade ankomster c) Medvetandegöra personalen om vilka rutiner som gäller d) Samsyn e) Höja motivationen, individuella lösningar f) Rutiner kring deltagande i övningsämnen
g) Ta del av Skolverkets Allmänna råd: Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma,
utreda och åtgärda frånvaro i skolan.
Gäller all verksamhet
AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM
12
Skolpliktsinfo – Ny policy Rektor Fortlöpande
Ta del av Allmänna råd Skolverket Rektor/personal Läsåret 2016-17
Följa upp frånvaron i Dexter,
kvittera lektioner Lärare/rektor Fortlöpande
Föräldrar hålls informerade - gott
samarbete Gemensam policy Fortlöpande
Rutin/Handlingsplan runt
närvaroplikten All personal Kontinuerligt
Frånvaron följs upp av områdeschef/rektor varje kvartal. Statistiken kontrolleras och följs upp via en
handlingsplan. Skolan följer sin policy vid hög giltig/ogiltig frånvaro.
Elev som tar ledigt mer än 10 dagar per läsår trots att ledighetsansökningar ej beviljats av rektor följs
upp av barn och ungdomsnämnden. Konsekvenser beslutas av barn och ungdomsnämnden.
2. Lust och Engagemang Alla barn skall känna sig trygga och ha arbetsro i skolan.
STRATEGIER:
a) Värdegrundsarbete som grundar sig i beprövade metoder. b) Följer skolverkets rekommendationer gällande trygghetsarbetet. c) Skapa gynnsamma lärmiljöer, där arbetssätt och arbetsformer varierar. d) Utveckla interaktionen och samspelet mellan elever och lärare. e) Ipads till alla, nätbaserat läromedel/ Appar f) Arbeta aktivt med elevsyn, bemötande, förhållningssätt, feed-back. g) Aktiva rastvärdar och planerade rastaktiviteter h) Förebyggande arbete mot kränkande handlingar i) Implementering av trivselregler j) Hjälpmedel
Gäller all verksamhet på skolan
AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM
Genomgång av trivselreglerna ALLA Fortlöpande
Implementering av
trivselregler/likabehandlingsplan All personal/ Elevråd Fortlöpande
Kartläggning av otrygga platser Elevhälsoteamet/All personal Höstterminen
Respekt – Vårdat språk efterlevs ALLA Fortlöpande
Informera om skolans
likabehandlingsplan All personal/rektorer
Hösten 2016/genom skolans
hemsida
Arbeta aktivt mot mobbning All personal/trygghetsteamet Fortlöpande
13
Handledningsteamet vid behov Mentor/lärare/
fritidspersonal/rektor Behovsrelaterat
Rastvakter på gården, i korridorer, i
Fikafé, i matsal. Personal/Rektor Hela tiden
Bestämda platser i matsal/klassrum Fritidspersonal, lärare,
assistenter/mentorer Hösten 2016
Uppdatering av
krislistor/utrymningsplan/krispärm/
brandpärm
Brandövningar
Rektor/all personal Augusti 2016
Kontinuerligt
Relationsfrämjande aktiviteter som
temainriktad undervisning, samarbete
över klassgränser/ avdelningar,
emellan olika grupper och åldrar,
värderingsövningar
Alla Kontinuerligt
Enligt trygghetshjulet
Gynnsamma lärmiljöer
Ämneslärare/ mentorer/
klasslärare/förskollärare/
fritidspersonal
Läsåret 2016/2017
Gemensamma TEMA dagar Temagruppen Läsåret 2016/2017
Pedagogiska diskussioner kring
lärande Alla (Studiedagar/konferenser)
Kontinuerligt under
arbetslagsträffar och
ämneskonferenser
Restriktioner för mobiltelefoner och
Ipads Alla Läsåret 16/17
Gäller fritids/förskoleklass
AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM
Planeringstid med grundskolan
med agenda och protokoll Lärare/ fritidspersonal
Kontinuerligt efter uppgjort
schema
Dela in barngruppen i mindre
ansvarsgrupper Fritidspersonal/Förskollärare Kontinuerligt
Tydliga veckoplaneringar gärna
med bilder Fritidspersonal/Förskollärare Kontinuerligt
Återkommande aktiviteter/rutiner i
gruppen och tillsammans med
andra fritidsavdelningar
Fritidspersonal Kontinuerligt
Organisera styrda Rastaktiviteter Fritidspersonal Kontinuerligt
Gäller Fritidshem, Förskoleklasserna och låg-mellanstadiet
AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM
Relationsfrämjande aktiviteter över
klassgränserna/exempel är Fritidspersonal/Lärare Enligt trygghetshjulet
14
teknikprojektet, planerade
studiedagar, andra mindre/ större
samlingar
Samarbete i vardagen över
klassgränserna/grupperna Fritidspersonal/Lärare Under läsåret
Främja friluftsverksamheten Fritidspersonal/Lärare Kontinuerligt
Rastaktiviteter på skolgården minst
två f.m. /vecka Fritidspersonal/lärare Kontinuerligt
Gäller högstadiet
AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM
ART i år 7-9 Elevassistenter Fortlöpande
Gemensamma aktiviteter för
sammanhållningen i klasserna Mentor/trygghetsgruppen Fortlöpande under läsåret
Gemensamma temadagar för 7-9 Mentorer Läsåret 2016-2017
Utveckling av
elevråd/skyddsombudsarbete genom
kontinuerliga möten, protokoll
Rektor/lärare/Kurator
Egna ansvarsuppgifter
Mentorer
Fortlöpande
Enskilt samtal mentor – elev Mentorer/fördjupning Fortlöpande
Tobakslotteriet till eleverna Skolsköterska Fortlöpande
Delta på kulturella utbud som teater
och konserter Mentorer Under läsåret
Trygghet och trivsel mäter vi med elev/ trivselenkät och attitydundersökning (år 3,6,9).
15
Likvärdighet STRATEGIER:
a) Mallar och strukturer
b) Gemensamma studiedagar, Arbetar F- 9
c) EHT, Kunskapsuppföljningar, konferenser
d) Utvecklingssamtal, Medarbetarsamtal, Skriftliga omdömen/IUP
AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM
Tydliga lektionsstrukturer,
lektionsmål Rektor/Pedagoger Fortlöpande
Bedömningsmatriser och
gemensamma bedömningsträffar Rektor/personal Läsåret 2016-17
Uppföljning runt resursbehovet Lärare/rektor Fortlöpande
Ser alla elevers behov Pedagoger/rektor Fortlöpande
Klassråd, elevråd Lärare och bitr. rektorer Fortlöpande
16
Handlingsplan 2016-2017 År 6-9 På vår skola använder vi oss av olika indikatorer. Det är ett ”systematiskt årshjul” där det är ”tester”
som gör att vi kartlägger kunskapsutvecklingen under hela året. Statistik i form av meritvärden,
betyg, behörighet till gymnasiet som följs upp vid terminsavslutning/ terminsstart, Läs- och
ordkedjor(kommunaltest), matte- och engelskatester som man har vid läsårsstart och som ligger till
grund för fördelning av resurserna, fokussamtal under terminerna, samt elev-och föräldraenkäter.
Även Linköpings kommun skickar varje år ut en attitydundersökning till alla elever. De har även en
medarbetarenkät där personalen utvärderar sina arbetsförhållanden och hur de upplever rektors
ledarskap. När sammanställningen kommer tittar personalen på resultatet, samt analyserar detta.
Tanken är att man ska göra en form av handlingsplan på det som går att åtgärda/ utveckla. På årets
attitydundersökning hade Tornhagsskolan 7-9 ett mycket bra resultat. Därför bestämde vi oss för att
gå ut till eleverna och undersöka lite närmare vad personalen gör som är bra så att vi kan arbeta för
att behålla det. Rektor valde att tillsammans med en av förstelärarna gå ut och intervjua slumpvis
uttagna elever i ett fokussamtal för att ta reda på hur eleverna upplever undervisningen, tryggheten
och tydligheten på Tornhagsskolan.
Eleverna berättar att de tycker att det finns varierad undervisning med exempelvis
”katederundervisning”, föreläsningar, läsa själva, se på film, grupparbeten, inlämningsuppgifter samt
prov som vid behov varieras med muntliga prov. I vissa fall kan det även finnas gruppredovisningar
och debatter som betygsätts. De känner sig delaktiga och känner att de flesta lärarna lyssnar på dem
och att de har inflytande på sin undervisning. Eleverna anser att de får vara med vid
planeringstillfällen och upparbetningar av vissa arbetsområden. De flesta lärare har ett trevligt
bemötande vilket bidrar till en ömsesidig respekt. Lärarna bryr sig om hur det går på proven och
skriver kommentarer om vad som var bra och vad man kan utveckla. Det gör att man lär sig
ytterligare när man får tillbaka provet. De önskar att alla lärare ska göra det, istället för att bara
skriva poäng eller betyg.
Feed back och coachning är bra från mentorerna och undervisande lärare för det visar att de bryr sig
om den enskilde eleven och dess måluppfyllelse. Har man inte gjort vad man ska så finns det alltid
någon som ”jagar ”en i korridorerna.
Ytterligare positiva saker som lyfts fram vid fokussamtalen är att varje lektion har tydliga strukturer
och på tavlan står det alltid hur lång lektionen är, vad eleverna ska lära sig under den lektionen samt
målet för hela arbetsområdet och hur det ska gå till just den lektionen. De bästa lärarna summerar
även lektionen i slutet och talar om vad nästa lektion ska innehålla. Det känns skönt för dem som vill
vara steget före.
Inkluderingen med två lärare vid varje matematik- och SO-lektion och även ibland vid vissa engelsk-
och svensklektioner är jättebra. De känner sig mycket tryggare på framförallt matematiklektionerna
och lär sig mer och menar att det borde vara två lärare på alla lektioner.
Eleverna i fokusgruppintervjuerna känner även att vem de än träffar i korridorerna så är de villiga att
hjälpa till. Det känns även skönt att det finns resurspersoner (assistenter) som inte har någon speciell
elev som de ska hjälpa utan finns för alla elever.
Utvecklingsåtgärder som Tornhagsskolan 6-9 kommer att arbeta med under året är:
Fortsätta att arbeta med elevsyn, bemötande, förhållningssätt, feed back, varierad
undervisning och tydliga lektionsstrukturer.
17
Försöka att arbeta med två pedagoger i varje klassrum så långt det räcker.
Tydlig målfokusering: Utveckla lärandet i klassrummet. Det innebär att vi försöker att
utveckla undervisningen eftersom forskningen säger att det är där som den stora skillnaden
är.
Utvecklingsgruppen (Tre förstelärare och en språklärare) kommer att driva
”Språkutvecklande arbetssätt och ”Hållbara utveckling under året”.
Medarbetarsamtal i grupp.
MÅL:
1. Maximalt lärande
2. Lust och Engagemang (Trygghet)
3. Likvärdiga möjligheter
18
Handlingsplan 2016-2017 Tornhagsskolan F-6/Fritids Inledning:
Handlingsplanen har sin grund i den verksamhetsplan som är skriven för Tornhagsskolan. Vår vision
på skola är ”En skola där alla utmanas och växer”. Vi står för fyra värdeord som är:
I planen ska kvalitet i klassrummen vara avgörande. Det är det som gör skillnaden. Allt arbete ska ske
i en inkluderande miljö vilket betyder att alla barn ska få utbildning av hög kvalitet anpassad efter
deras förmåga. Alla pedagoger bör omfatta ett barncentrerat förhållningssätt som ser till hela barnet
och inser betydelsen av att uppnå kreativitet och känslomässiga mål likaväl som kognitiva mål.
Övergripande mål: Skapa trygghet och arbetsro i skolan för alla elever
Alla barn ska känna sig trygga och ha arbetsro i skolan. Och bli kompetenta ansvarsfyllda nyfikna
och argumenterande elever med social kompetens med ett sug efter kunskap.
Relationer är en förutsättning för lärande. Vi behöver fokusera på att utbilda all vår personal på
att se det enskilda barnet på barnets egna premisser och att anpassa sitt beteende efter det utan
att släppa ifrån sig sitt ledarskap. Vi behöver utbilda elever som lär sig att fungera i grupp och
veta hur man samarbetar. Vi behöver kunna möta barn med frågor, som argumenterar och
förväntar sig att bli tagna på allvar.
Vårt elevhälsoteam och trygghetsteam kommer att arbete mera sammanflätat för att snabbare
kunna möta upp elever och lärare med olika ärenden. Ett förebyggande arbete med
elevhälsoteamet närmare arbetslagen kommer att startas till hösten -16.
Specialpedagog,psykolog samt skolsköterska och kurator kommer att delta i tätt samarbete med
arbetslagen. Syftet är att öka förståelsen för ett ärendes gång samt få inblick i hur skolans
samarbetspartner landstinget och socialförvaltningen arbetar.
En satsning på rastverksamheten görs och fritidspersonal engageras än mera under exempelvis
raster och luncher. Vi vill få lekskickliga barn och i det sammanhanget vill vi inte att
mobilanvändning med dess negativa följder ska störa skolans mål och visioner. Eleverna ska på
det här viset kunna fokusera bättre på sitt uppdrag utan störande moment under rasttid och
under lektionstid.
Föräldrar kommer att få en skriftlig information om skolans regler redan vid skolstart.
Information kommer att ges på samtliga föräldramöten om vikten att skapa lugn och ro för ökad
måluppfyllelse.
Efter skolinspektionens insyn våren -16 framkom att det fanns brister i trygghet och arbetsro på
vissa områden/klasser på skolan. Skolan behöver fokusera på detta område och i oktober ska ett
svar skickas till skolinspektionen där vi ska redovisa vilka åtgärder som är igång eller planeras.
Höstens kick-off kommer att arbeta fram gemensamma spelregler på skolan. Gemensamma
spelregler är en förutsättning för att lyckas fullt ut.
Trygghet Maximalt
lärande
Glädje Likvärdig-
het
Lust/
engagemang
19
Mål:1 Öka måluppfyllelsen i matematik
Låg- och mellanstadiet kommer att ha olika tider för sin fortbildning och samarbeta i respektive arbetslag för
att förkovra sig i matematikdidaktik och metodförändringar som ska leda till högre måluppfyllelse för våra
elever i matematik. Arbetet kommer att drivas av en av våra förstelärare. Emellan varje tillfälle kommer
uppgifter att utföras tillsammans med eleverna. Parallellklasserna bildar arbetsgrupper som planerar och
följer varandras arbete med uppgifter. Kollegabesök kommer att ligga som en del av arbetet. Man kommer
att vara tillsammans med sina närmaste kollegor i parallellklasserna vilket innebär tre eller fyra personer i
varje grupp. Mer samarbete mellan lärare förbättrar undervisningen.
Vi följer en modul ur mattelyftet men kommer att arbeta i ett långsammare tempo under läsåret.
På fritidshemmen finns aktiviteter med fokus på matematik för att vara ett komplement till arbetet som
bedrivs i klassrummen och stimulera eleverna till lärande.
Mål 2: Öka måluppfyllelsen i svenska
Vi fortsätter att hålla fokus på läs och skrivsatsningen på Tornhagsskolan. Vår satsning på läsning och
skrivande grundar sig på synen att vi genom att arbeta med forskningsbaserade metoder kan arbeta
förebyggande och inkluderande. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att läsa och
analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. Som stöd för lärarna har vi tagit fram några
metoder och arbetat fram material och lektionsplaneringar med syfte att utveckla elevernas läsning. Skolan
ska lära ut strategier för att skriva olika typer av texter: berättande, beskrivande, förklarande, instruerande
och argumenterande texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Arbetet utgår
främst från Gibbons böcker, Stärk språket stärk lärandet, Lyft språket lyft tänkandet samt skriva läsa lära-
genrekunskap och pedagogik av Rose & Martin. Att skriva enligt cirkelmodellen passar elever i alla åldrar. Den
är en bra utgångspunkt i det språk-och kunskapsutvecklande arbetssättet i alla skolämnen och är tänkt att
utgöra en naturlig del av undervisningen. Vi behöver ständigt ta in nya influenser och en ständig revidering av
materialet görs i samverkan med samtliga lärare på skolan. Två av våra förstelärare driver denna satsning på
skolan. Träffar med lärarna är planerade och ligger kontinuerligt över hela läsåret. Varje träff kommer att
fokusera på en del i taget i läs-och skrivsatsningen. Vi vill ge våra lärare djupkunskaper om materialets
upplägg och vikten av att följa materialet. Utvärdering sker efter varje moment. Alla lärare uppmanas att
hålla sig till materialet och arbeta minst två lektioner i veckan med skrivdelen samt ägna sig åt läsdelen 30
minuter varje dag.
Fritidshemmen har delat eleverna i mindre grupper och har högläsning en gång/vecka. Skönlitteratur fångar
intresset för läsning och ger dessutom en lugn stund på eftermiddagen. Fortbildning i hur man läser för
eleverna är planerad till ht-16
20
Kalendariet
Strukturen för det arbete som ska fortlöpa under läsåret är planerat i ett kalendarium som är
förankrat med personal och berörda med ledarfunktion. Det här bli en tydlighet och kan också hjälpa
samtliga lärare för att kunna planera sin tjänsteplanering. Här framgår mötenas innehåll och syften
och vem som har ansvar för mötet.
Arbetslagsledarträff
Alla arbetslagsledare träffas varje vecka för att få information från skolledningen och samtidigt att
vara språkrör emellan arbetslagen och skolledningen.
Möten med rektorer på skolan
Samtliga rektorer på skolan träffas kontinuerligt för att komma överens om gemensamma frågor. En
fråga är att hålla inkluderingstanken vid liv. Skolan har gemensamma regler samt planer som behöver
en kontinuerlig översyn.
Träffar med olika grupper
Flera projekt behöver följas upp under läsåret skolledningen har inplanerade träffar med samtliga
grupper som har någon form av ledarfunktion för att överblicka och bli vägvisare i det fortsatta
arbetet.
Mål 3: Hållbar utveckling ska ge medvetna och ansvarsfulla elever
Oavsett vilket ämne som undervisas är målet att hållbar utveckling ska ligga som en slöja över all undervisning i
klassrummen och på fritidshemmen och att eleverna involveras i riktiga problem och utmaningar.
Vi vill att undervisningen i hållbar utveckling ska bedrivas på ett sätt som förbereder eleverna på ett aktivt
deltagande i samhället och som utvecklar deras förmåga att ta ett personligt ansvar för sitt handlande. Ett
lärande för hållbar utveckling karaktäriseras av,
demokratiskt arbetssätt
ett kritiskt förhållningssätt
ämnesövergripande samarbeten
mångfald av pedagogiska metoder
delaktighet och inflytande
En plan är utarbetad tillsammans med alla lärare och kommer att följas under läsåret. Två förstelärare har
ansvar för att följa upp arbetet och se till att skolan följer sin plan. Ann-Sofie Johansson (sakkunnig) och
Anders Jidesjö (professor på universitetet) stödjer vårt arbete och finns i bakgrunden om vi behöver
handledning under tiden. På fritidshemmen har två pedagoger ansvar för arbetet tillsammans med Ann-
Sofie Johansson. Fritidspersonalen fortsätter med sin kartläggning av arbetet under sina personalträffar.
Under läsåret 2016-17 kommer vi att använda sökta medel för projektet för att fortbilda och fördjupa
kunskaperna runt hållbar utveckling. Det kan innebära inköp av litteratur, studiebesök och inhyrda
föreläsare i ämnet. Både arbetslagstid och studiedagstid kommer att användas för att fokusera på hållbar
utveckling.
21
Inkluderingsgrupp
Inkluderingsgruppen träffas kontinuerligt för att för att kunna ha inkluderingstankarna under uppsikt
och även utveckla tankarna. Gruppen består av två förstelärare, specialpedagog, vår SVA-lärare samt
båda rektorerna.
Utvecklingsgrupp
Gruppen består av förstelärare, arbetslagsledare samt skolledning. Gruppen håller fokus på skolans
utvecklingsmål och träffas för planering och genomförande av fortbildning eller annan in-put för
personalen.
Speciallärargrupp
Speciallärare,resurslärare, specialpedagog och rektor träffas varje månad för en genomgång av
elevers kunskapsutveckling. Förändringar av resurser, metodförändringar samt olika bedömningar
gås igenom.
Utvecklingsgrupp Fritidshem
En pedagog från varje avdelning träffas på måndagar 11-12 och arbetar med aktuella frågor.
Hållbar utveckling är i nuläget ett prioriterat område. BRUK används för att utvärdera arbetet.
Övergripande aktiviteter för fritidshemmen.
Uppföljningar av kunskapsmål
Rektor och skolans specialpedagog har kunskapsuppföljningar med alla klasser två gånger om året.
Dessa möten förbereds genom en skriftlig dokumentation om samtliga elevers resultat som redovisas
under dessa möten.
Varje månad har rektor möten med samtliga speciallärare och kvalitetskoordinator på skolan för att
få information om och eventuellt korrigera det extra stöd som finns ute i alla klasserna.
Rektor delges samtliga provresultat som ingår i skolans språk och mattepolicy på skolan av
speciallärarna.
Planerade klassrumsbesök
Planerade lektionsbesök kommer att prioriteras. Rektor vill vara nära verksamheten för att se och
kunna påverka utvecklingen på skolan. . Det blir även en insyn för att eventuellt förstärka eller ta en
annan väg för att nå våra uppställda mål. Även vår förstelärare med utökat uppdrag kommer att
användas för klassrumsbesök och coachning för lärare.
Utveckla elevhälsan
Elevhälsan utgörs av kurator, specialpedagog, skolsköterska, ev. ny psykolog, biträdande rektor och
rektor. Rektor tillsammans med specialpedagog lägger upp samtliga elevhälso- möten och har även
strategimöten för att komma vidare med elevhälsoarbetet .Elevhälsans personal finns med i
kalendariet för att delta i arbetslagsmöten samt under studiedagar med program som framgår av
kalendariet.
All personal kommer att få ta del av Malin Grens föreläsning” Orolig och blyg i skolan”. Det ska ge
insikt och kunskap för att kunna stärka dessa elever.
22
Rastverksamheten
Det växande antalet elever på skolan påverkar utevistelsen under rasttid och ett bättre förslag på hur
vi ska använda våra fritidspedagoger på skolan. I dagsläget samlar vi på oss olika förslag för att få en
bättre och tryggare uteverksamhet samt en tryggare miljö för våra elever. En förskjutning av
arbetsuppgifter för fritidspedagogen mot rastverksamheten kommer att ske från hösten-16. Det
innebär aktiva rastvärdar, organiserade rastlekar samt förberedda lekar innan man går på rast. En
rast-grupp är tillsatt. Elevråden kommer att involveras och kommer att ha möjlighet att påverka
aktiviteterna.
Nätverksmöten med rektorer i västra området
För att stärka egna tankar och för att få stöd i olika frågor har rektorer i Västra området månatliga
träffar.