Maud säger: äntligen är det valår! sidan 3

sidan 4

Sverige – det nya matlandet

en tidning från centerpartietnuMMer 1 2010

Finns det någon plats för pensionärerna?

Centerpartiet är 100 år

2 tidningen c.

centerpartiet.se

Mitt i smällkalla vintern drömmer jag mig tillbaka till en ljum augustikväll då mina fem sinnen fullkomligt löpte amok av lycka.

Platsen var Smaklustmässan i Tantolunden i Stockholm, och bland hundratals utställare traskade vi runt och smakade, pratade och förundrades över det svenska mathantverket.

Det var småländsk ostkaka med hjortronsylt, sörmländsk kalvdans, jämtländsk getost, rabarbersaft från Östergötland, äppelmust från Österlen och knäckebröd från Dalarna.

Vilka smaker, vilken doft och vilken stolthet över de produkter som såldes! Entreprenörskapet fullkomligt vibrerade och smittade av sig; mat och business kändes helt plötsligt som det naturligaste i världen. För det småskaliga mathantverket skapar unika produkter med smak, kvalitet och identitet som industrin inte kan ta fram. Vilka möjligheter som finns i de svenska jordarna!

Lite fattigare räknat i kronor och ören, men betydligt rikare i själen, gick vi några timmar senare hemåt med diverse matskatter i händerna.

Temat för årets första nummer av tidningen C. är ”Sverige – det nya matlandet”. Låt dig väl smaka!

No 1/2010 :en tidning från centerpartiet

redaktionen

chefredaktör:Elisabeth JanssonE-post: elisabeth.jansson@centerpartiet.seTEL: 08-617 38 41

Ansvarig utgivare:Lena ForsmanE-post: lena.forsman@riksdagen.seTEL: 08-786 60 89

annonserKontakta Åsa Sommar på Adviser, e-post: asa@adviser.seTEL: 070-508 77 73

postadresstidningen C.Box 2200103 15 Stockholm

telefonTELEFON: 08-617 38 00FAX: 08-617 38 10

prenuMerationMedlemmar i Centerpartiet, Center kvinnorna och CUF får tidningen C. gratis. Övriga betalar 80 kronor/år (4 nr/2010) Postgiro 104 63-8. Märk talongen ”Prenumeration tidningen C.” och ange namn och adress. C. finns även som taltidning. Kontakta redaktionen om du vill ha en sådan!

adressändringKontakta ditt distrikt eller ring 08-61738 00

ts kontrollerad upplaga 2008: 55 600

Tryck: V-TAB, Norrtälje 2007, 2006, 2005

Miljöcertifierade enligt ISO141001, cert nr.1410718

oMslagsbild:

Coop

issn 1651­4521

Redigering och produktion:Turbin

ELISABETH JANSSON

centerpartiet.se

teMa: sverige – det nya Matlandet, sid 4

Alltid med i C. Maud säger sid 3

teMa sid 4

profil sid 24

debatt sid 28

c.sverige sid 29

c. & hör sid 30

korsord sid 31

sid 10

sid 11

sid 11

sid 12

sid 16

sid 20

sid 22

Centerpartiet 100 år

”Olof i Sparrarp blev 100 år”

Nytt intranät och e-postlösning för Centerpartiet

Finns det någon plats för pensionärerna?

Att jobba sig frisk – eller sjuk

Sverige behöver fler invandrare

Send us more!

innehåll

maudsäger:

FO

tO

: Li

nu

S H

ALL

gR

en

Att vinna valet 2006 var en stor utmaning. Mer

än en miljon människor befann sig i utanförskap,

vi hade världens högsta sjukfrånvaro och 140

personer förtidspensionerades varje dag, ofta mot

sin vilja. Vi övertog regeringsmakten med en stark

tro på våra egna idéer och på att en förändring av

Sverige är möjligt. Förändringsarbetet har på börjats.

Men vi är inte färdiga ännu. Som regeringsbärande

parti är utmaningen för Centerpartiet ännu större

detta val. Vi ska både ta ansvar – och visa vägen

framåt. Jag är full av tillförsikt att vi till sammans

klarar det.

Stora delar av den politik som vi genomför i

regering, landsting, regioner och kommuner bygger

på Centerpartiets värderingar. Det lönar sig bättre

att arbeta och driva företag med jobbskatteavdrag

och lägre företagskatter. Det lönar sig bättre att

arbeta och driva företag med jobbskatteavdrag och

lägre företagskatter.

Vi får bestämma mer själva i sjukvården, äldre-

omsorgen och skolan. Och tillsammans tar vi

ansvar för miljön med världens mest ambitiösa

klimat och energipolitik. Överallt slår de idéer

och förslag som vi kämpat för igenom. Vi har gjort

mycket. Men mycket återstår att göra.

För trots att Centerpartiet genomfört politiken

kommer det krävas än mer av oss i valet. I finans-

krisens spår finns det en stor oro för framtiden på

många håll i vårt land. Orter som drabbats hårt

av varsel och nedläggningar, av arbetslöshet och

utanförskap. Människor undrar vart vi är på väg

och här har vi i Centerpartiet tillsammans med

vännerna i Allians för Sverige de tydligaste svaren.

Vårt sätt att möta finanskrisen är framgångs-

rikt. Decentraliserad kraftsamling av resurser,

stora satsningar på infrastruktur och omställ-

ning till nya gröna jobb, för att ge några exempel.

Tack vare att vi är rädda om och noggranna med

skattebetalarnas pengar står Sveriges ekonomi

stark i förhållande till omvärlden.

Nu står vi inför ett vägval som kommer att bli allt

mer tydligt ju närmare valet vi kommer. Vilken väg

ska Sverige gå? Framåt med Alliansen eller tillbaka

till sossesverige? Framåt med fortsatt förnyelse av

Sverige med fokus på jobb och klimatomställ-

ning eller bakåt med oppositionens politik som

dömer människor till utanförskap och större

bidrags beroende?

Vänsterns modell har vi redan prövat,

med rekord i sjukskrivningar och utanför-

skap som följd. Centerpartiet och Allian-

sen tror på människors förmåga att växa,

utvecklas, förändras och vara stark i en

globaliserad värld. Vi hyllar entreprenör-

skapet. Det är där skiljelinjen går och det

är därför vi kommer att stå som vinnare

på valdagen den 19 september.

Äntligen är det valår! Med åtta månader kvar till valet känns det både roligt och utmanade att få leda Centerpartiet och Sverige i en tid som är avgörande för vår framtid.

4 tidningen c.

Sverige – det nya matlandet– när jag sa att Sverige ska bli det bästa matlandet i europa, då log min franske ministerkollega, berättar jordbruksminister eskil erlandsson en stund innan han ska dela ut pris i kocktävlingen Bocuse d’Or.

– nästa gång vi sågs tyckte han att den svenska utmaningen var bra, eftersom det sporrar Frankrike att bli bättre.

tema: sverige – det nya matlandetteXt: ingeR FRedRiKSSOnFOtO: HAnS RuneSSOn

Projektet ”Sverige - det nya matlandet ” ska skapa jobb och främja företagande över hela Sverige. tanken är att fler ska upptäcka det som finns om knuten eller det som kan vara exklusivt för en utländsk turist. -Vi har olika regionala identiteter i vår matkultur, och vi kan utveckla detta till affärsidéer, säger eskil erlandsson.

tidningen c. 5

syftet bakoM satsningen ”sverige – det nya

Matlandet” är solklar.

– Det ger jobb och företagande i alla delar av Sverige. Alla kan vara med, kvinnor såväl som män, unga som gamla. Den som redan har ett företag kan få ett ben till att stå på och nya företag kan startas, säger Eskil Erlandsson.

Under sin tid som jordbruksminister har han hunnit smaka på en hel del av det Sverige har att erbjuda i matväg. Tanken är nu att fler ska upptäcka det som finns om knuten eller det som kan vara exklusivt för en utländsk turist.

– Vi har olika regionala identiteter i vår matkultur, vi har olika kulturer och traditioner av naturliga betingelser och kulturella skäl. Vi kan utveckla detta till affärsidéer. Det går att kommersialisera kalvdansen eller råmjölks-pannkakan. Det finns redan i dag en lokal produktion med lokala råvaror.

Samtidigt som det går att slå mynt av gamla, unika mattraditioner, så ska inte de nya för-ringas. Vinodling har ingen tradition att luta sig mot i Sverige, men är en näring som växer.

– Vid ett besök jag gjorde i Göteborgstrakten tittade jag på lite större kolonilotter, som upp-låtits till invandrare. Nu odlade de sina hem-länders grönsaker. Det räckte inte bara till den egna försörjningen, utan även till försäljning.

Matglädje och sMakträning

Eskil Erlandsson tycker att måltiden ska vara en upplevelse, och han menar att matglädjen är speciellt viktig för dem som inte kan välja, till exempel om man bor på servicehus eller vistas på sjukhus.

– Vi kan inte lagstifta om glädjen runt maten, säger Eskil Erlandsson och blir allvarlig, gläd-jen måste finnas i alla de led som förmedlar maten.

Livsmedelsverket har exempelvis fått i uppdraget att arbeta med smakträning för skolelever.

Det är en delvis ny inriktning i verkets arbete . Nästan lika nytt känns inriktningen att den svenska livsmedelsproduktionen ska öka, efter år av omställning, träda och tal om överskott.

– Det finns en miljon människor i världen som inte kan äta sig mätta årets alla dagar. Det är skäl nog att öka vår produktion.

Sverige ska dubblera sin livsmedelsexport. Livsmedelsproduktionen ger jobb på rena landsbygden.

Eskil Erlandssons egna favoriträtter är svensk husmanskost, gärna med lingon. Han kan äta lingon till allt och han ser sig själv som en äkta matturist.

– En ledig söndag, då väljer jag en upp-levelse som också ger mig något lekamligt. Det ska vara snyggt dukat och väl tillagat.

Jordbruksministern menar att Sverige har många tillgångar som gör den svenska maten unik.

– Våra korta somrar och kalla klimat ger mer smak, vi har ett djurskydd och en djur-omsorg som är unikt för Europa. Sverige är fritt från djursjukdomar som för andra länder är en plåga. Vi har det vilda köttet, renköttet och skärgårdsmiljöerna med fisk och skaldjur av världsklass.

Vi använder oss av gamla tillagnings-metoder. Ja, vi har förutsättningarna att erbjuda det som är mer annorlunda än vad McDonalds kan erbjuda.

10 000 nya jobb

Pengar till regeringens satsning, ”Sverige det nya matlandet”, finns inom det svenska landsbygdsprogrammet. Men det har också avsatts extra pengar i statsbudgeten, eftersom matlandet beräknas kunna innebära tio tusen nya jobb i hela Sverige.

– Det finns ett sug efter äkta vara i övriga Europa. Ta chansen att utveckla verksam-heten. Ibland bär idéerna och kan ge försörj-ning, uppmanar jordbruksminister Eskil Erlandsson innan han hastar vidare för att dela ut pris till den vinnande kocken, som ska representera Sverige i EM och VM.

Eskil Erlandssons ser sig själv som en äkta matturist. Favorit maten är svensk husmanskost, gärna med lingon till. En ledig söndag åker han gärna ut och äter, både för matens skull och själva upp-levelsen. – Det ska vara snyggt dukat och väl tillagat, säger han.

6 tidningen c.

FO

tO

: e

LiS

AB

et

H j

An

SS

On

vid rodret för baZaar food står ana

eMÍlia klasson soM personifierar både

entreprenörskap och globalisering.Det låter så självklart när Ana Emília berät-

tar om hur det kommer sig att en brasilianska blir matentreprenör i Kalmar.

– Jag blev förälskad, flyttade hit och

bestämde mig för att stanna. Så enkelt var det, säger hon.

Ana Emília och Stefhan träffades i Brasilien för 18 år sedan, och efter åtta år bestämde sig paret för att flytta tillbaka till Stefhans hemtrakter. Hon hade tidigare drivit företag i Brasilien, så det var inget konstigt med att

göra detsamma i det nya hemlandet. Men det var som textillärare hon jobbade de första åren i Sverige.

– Jag trivdes med det, men kände nånstans en stress och frustration över min arbetssitua-tion. Så jag bestämde mig för att säga upp mig.

“nu satsar vi”

Ana Emília har alltid lagat mycket mat till kom-pisar och släktingar. Efter en stor fest där hon stått för matlagningen, fick hon en förfrågan om hon kunde tänka sig att laga mat på beställning.

– Då tänkte jag att ”aha, det är det här jag ska syssla med”, säger hon och ögonen lyser vid minnet av denna avgörande händelse.

Sagt och gjort, Ana Emília och Stefhan bestämde sig för att satsa. De anlitade ett konsultföretag som gjorde en marknads-undersökning som visade att marknaden var mogen. 2005 grundades så Bazaar Food med visionen att producera brasilianska salgados med svenska råvaror.

Salgados skapar jobbBrasiliansk matkultur i ljuv förening med småländska råvaror, kryddat med ett stort mått affärssinne och tålamod. Voilá, där är receptet för framgångsrika Bazaar Food AB som i dagarna tar steget från Kalmar till östermalm i Stockholms innerstad. TexT: elIsABeTh JAnsson

Mitt i lågkonjunkturen går småländska Bazaar Food bättre än någonsin. 1 mars öppnar Ana Emília Klassons första butik på Östermalmstorg i Stockholm.

tidningen c. 7

Salgados är brasilianska tapas som är varma, krispiga tilltugg som kan ätas både som snabbmat eller på mingelpartyt.

Ana Emílias salgados görs utifrån Ana Emílias mormors recept, och det är bara svenska köttråvaror som används.

– Jag vill använda svenska råvaror för att ta fram nya produkter som inte bara är intres-santa för den svenska marknaden utan även den europeiska, konstaterar hon.

Kontrasten mellan herr och fru Klasson är anmärkningsvärd; hon är sydamerikanskt omedelbar och han liksom småländskt förnuf-tig. Efter ett tag märker man dock att de egna fördomarna kommer på skam; Ana Emíla är en både varm och övertygande affärskvinna och Stefhan är en passionerad, om än lågmäld, civilekonom.

Glädjen över att driva eget företag är tydlig när Ana Emília berättar om en matdemonstra-tion hon gjorde på Ica Maxi hemma i Kalmar:

– Plötsligt såg jag att mina produkter låg sida vid sida med produkter från Findus och Familjen Dafgård. Jag hade jobbat och jobbat och jobbat, och så låg mina varor där. Jag nästan grät, berättar hon och skrattar.

Matdebatten

Men i samma andetag kom hon på: –Vänta nu, mina produkter är betydligt bättre än de, de borde ligga i en helt annan hylla! För jag menar att man inte ska nöja sig, utan hela tiden sikta på att bli bättre.

Den pågående matdebatten som i princip ratar allt vad E-nummer och smakförstärkare heter, har haft inverkan även på Bazaar Food. Stefhan berättar att trycket från kunderna är tydligt.

– Det finns många konsumenter som är villi-ga att betala mer för bra matvaror. Däremot är det många i mellanledet som inte accepterar höjda priser. Där är vi som är småproducenter helt i händerna på det fåtal grossister som finns i Sverige.

Ana Emília tycker också att det är dags att konsumenterna på allvar börjar sätta värde på den småskaliga, närproducerade maten, och inte bara kräver att maten ska vara billig.

– Kvalitet kostar pengar, men det har många konsumenter dålig kunskap om.

salgateria på österMalM

Inledningsvis sålde Bazaar Food sina produk-ter till pubar, restauranger och några butiker i Kalmar. Men försäljningen går, trots eller tack vare rådande lågkonjunktur, som på räls. Paret Klasson är just nu i färd med att öppna en fastfood-butik i Stockholm. Den 1 mars slår deras första ”Salgateria” vid Östermalmstorgs tunnelbaneuppgång upp portarna.

Förutom de fyra personer företaget håller

sysselsatta hemma i Kalmar inklusive dem själva, ska ytterligare fem personer anställas i den nya butiken.

– Det är spännande, men krävande att ha ansvaret för så många personer, säger Ana Emília.

Det handlar om ett franschise baserat koncept, där oberoende näringsidkare säljer produkterna mot en avgift till Bazaar Food.

– Så kan vi skapa nya arbetstillfällen, men också ge möjligheter för andra att starta nya företag, säger Stefhan och Ana Emília fyller på: – För det är många som vill starta företag men som inte vet vad de ska göra. Så det finns arbetstillfällen inom mat hantverket?

– Ja absolut, säger de båda samfällt. Men det handlar om att tänka i nya banor. Att våga testa nya saker, nya smaker och nya förpackningar.

konst att överleva

Det finns ganska mycket föreställningar om den vittomfattande byråkratin när man startar eget företag. Stefhan berättar om de långa och många diskussioner de haft med bland annat Jordbruksverket. – I uppstarts-fasen la jag ner hur många timmar som helst på detta. Men egentligen är det inte särskilt svårt att starta eget, det svåraste är att vara uthållig.

För konsten är att få sitt företag att leva på sikt. Att företag som startas får förutsättningar att överleva. Det är också när man börjar anställa folk som det blir komplicerat. Och dyrt. Ana Emília nämner arbetsgivaravgiften som ett hinder för företag som vill expandera. Men hon tycker trots allt att mycket har gjorts för att göra livet lättare för småföretagare, även om det fortfarande finns mycket kvar att göra.

– Sverige måste få fler företagare som vill

expandera, säger Stefhan. För att skapa fler arbetstillfällen måste det skapas förutsätt-ningar så att fåmansföretagen kan växa. Sverige har ju ganska många stora företag och också många små. Men den så kallade midjan, de mellanstora företagen, är alldeles för få.

ta fram nya produkter som inte bara är intres-santa för den svenska marknaden utan även

Kontrasten mellan herr och fru Klasson är anmärkningsvärd; hon är sydamerikanskt

Det handlar om ett franschise baserat koncept, där oberoende näringsidkare säljer produkterna mot en avgift till Bazaar Food.

– Så kan vi skapa nya arbetstillfällen, men också ge möjligheter för andra att starta nya företag, säger Stefhan och Ana Emília fyller på: – För det är många som vill starta företag men

Så det finns arbetstillfällen inom

– Ja absolut, säger de båda samfällt. Men det handlar om att tänka i nya banor. Att våga testa nya saker, nya

Det finns ganska mycket föreställningar om den vittomfattande byråkratin när man startar eget företag. Stefhan berättar om de långa och många diskussioner de haft med bland annat Jordbruksverket. – I uppstarts-fasen la jag ner hur många timmar som helst på detta. Men egentligen är det inte särskilt svårt att starta eget, det svåraste är att vara

För konsten är att få sitt företag att leva på sikt. Att företag som startas får förutsättningar att överleva. Det är också när man börjar anställa folk som det blir komplicerat. Och dyrt. Ana Emília nämner arbetsgivaravgiften som ett hinder för företag som vill expandera. Men hon tycker trots allt att mycket har gjorts för att göra livet lättare för småföretagare, även om det fortfarande finns mycket kvar att göra.

– Sverige måste få fler företagare som vill

I Bazaar Foods sortiment ingår Coxinha som består av inbakad finhackad och vitlökskryddad kycklingfilé, Quibe vars smak domineras av kryddat nötkött inbakat i mörk bulgur och en vegetarisk Croquette som består av grönsaker, ljus bulgur, kapris och ost samt det smakrika brasilianska ostbrödet Pão de Queijo.

faktaana emília klassonbor: Kalmar

född: i Serrinha, Brasilien

ålder: 44

familj: Maken Stefhan Klasson och två barn

antal år i sverige: 12

kuriosa: Ana Emília är en av Maud Olofssons 800 ambassadörer för kvinnors företagande. Hon deltar också i Styrelsekraft som är regeringens nationella styrelseprogram för kvinnor.

8 tidningen c.

tv och tidningar sväMMar över av Mat­

lagningsprograM och receptbilagor. alla

vill satsa på det goda och det bästa. Samtidigt ljuder larmklockorna om skolmaten och om oaptitliga matlådor till äldre. Matupproren sprider sig.

Begränsade resurser och krångliga upp-handlingsregler anges ofta som förklaring till varför det blir som det blir. Men det behöver inte vara så. Riktig mat lönar sig på andra sätt och upphandlingen går att överlista.

bättre koncentration Med Mat

Annika Unt Widell , projekt ledare för Skolmatens Vänner, pekar på att det behövs mer forskning om sambandet mellan bra skol-måltider och goda prestationer. Att vad man äter har betydelse för vad man presterar är väl belagt inom idrottsvärlden.

– Många pedagoger vittnar om effekterna. Vid Stiftelsen Bladins skola i Malmö såg man hur eleverna blev lugnare, fick mindre huvud-värk och ökade sin koncentration när de bör-jade äta mer på luncherna, säger Annika Unt Widell.

I den nya skollagen slås det fast att skol-maten inte bara ska vara gratis, utan också

näringsrik. På sin hemsida pekar verket på att skolresultaten påverkas av dåliga matvanor och att det finns ett samband mellan frukost och skolmat och hur bra man klarar av skolar-betet. Hunger minskar koncentrationen, vilket i sin tur hämmar inlärningen.

Livsmedelsverket pekar även på under-näringsproblemen inom vård och omsorg. Särskilt äldre och långtidssjuka kan ha svårt med aptiten och med att få i sig rätt näring. Undernäring ger trötthet och påverkar sjukdomstillståndet.

Rätt mat kan ge duktigare elever och pig-gare pensionärer på äldreboendena. Det finns alltså mycket att vinna på att ta makten över maten. Inom ”Sverige – det nya matlandet” sat-sar regeringen fem miljoner kronor på att ta fram goda exempel inom den offentliga maten.

trygg Mat till barn och gaMla

Centerstyrda Mellerud var t idig t ute med att utmana upphandlingen av mat. Kommunalrådet Robert Svensson (C) berättar om hur kommunfullmäktige i december 2005 sa ja till ett medborgarförslag om att ta fram en livsmedelspolicy.

– Många hade liksom initiativtagaren,

lantbrukaren Karin Hilmér, stört sig på att politiken på riksplanet stiftar stränga lagar för djuromsorgen och så när politiker på lokal nivå köper in livsmedel, då är det priset som avgör vad som väljs, säger Robert Svensson.

– Vi ville också ha trygga livsmedel till våra barn och vår äldre. Den svenska livsmedels-produktionen är i stort sett fri från salmonella, mul- och klövsjuka och svinpest, som är gissel i andra länder. Att kunna servera trygg mat är en kvalitetsfråga.

I livsmedelspolicyn ställs krav på att EU:s regler för livsmedelslagstiftning och grundläggande djurskydd ska vara uppfyllda samt de ytterligare krav som svensk lagstift-ning kan ställa. Samma krav ställs även på miljöskyddslagstiftningen.

Mellerud samarbetar om upphandlingen tillsammans med övriga Dalslandskommuner och Säffle kommun i Värmland. Det har inte varit särskilt svårt att nå enighet kring kra-ven i livsmedelspolicyn och arbetet inför en ny upphandlingsomgång pågår. Då hoppas åtminstone Mellerud på att andelen närprodu-cerat ska öka.

– Är man först, så kan det vara extra svårt att ställa krav, säger Robert Svensson. I den

Ta makten över matenVarje dag äts tre miljoner portioner av offentligt lagad mat i Sverige. det är mat som hamnar på tallriken i förskolan, i skolmatsalen, på äldreboendet eller sjukhuset. Om nu inte maten har levererats direkt hem i en matlåda med hjälp av hemtjänsten. Makten över all denna mat vilar i kommun- och landstingspolitikernas händer. det är dags att ta makten över maten.TexT: Inger FredrIksson

tidningen c. 9

upphandling som gjordes svarade 71 procent upp mot de krav vi ställt i livsmedelspolicyn. Att vi inte har nått upp till hundra procent, ser jag inte som ett nederlag. Det här är en början.

kvalitet kostar – Men inte Mycket Mer

Att gynna närproducerat och ställa krav som skulle kunna gynna svenska livsmedel har väckt kritik för att det skulle kunna strida mot EU:s lagstiftning.

– Vi har aldrig någonsin nämnt att det vi vill köpa in ska vara producerat i Sverige. Vi har sagt att det ska vara producerat enligt svensk lagstiftning. Jag välkomnar en prövning. Ett beslut av EG-domstolen i den här frågan skulle vara perfekt. Tanken från Karin Hilmér, som väckte frågan, är att de här kraven ska gälla i hela Europa, ja, i hela världen.

Matsatsningen i Mellerud har kostat en del.– Kvalité måste få kosta, säger Robert

Svensson. Men vi har inte skjutit till några nya pengar. Vår kostchef har slimmat organisatio-nen genom att rationalisera våra kök. Vi har

fortfarande ett kök i varje kommun-del. En matportion kostar cirka 28 kronor. Råvarorna kostar åtta kronor. Vår satsning har g jort råvarorna fem procent dyra-re, eller 40 öre per portion.

Ö n s k e m å l e t inför kommande upphandling är att öka andelen nä rproducerat . Men verk l ighe -ten är inte fullt s å e n k e l . D e närproducerade pannkakorna från Färgelanda, som ligger cirka fyra mil från Mellerud,

gör en rejäl resa genom Sverige via Strängnäs, Göteborg och Karlstad innan de hamnar på tallriken i Mellerud.

– Det är lätt att lura sig på vad som är när-producerat. Transporterna är för billiga idag.

Robert Svensson betonar att det framförallt är tryggheten och säkerheten som gör sats-ningen motiverad. Den som vill ha ett löskokt ägg på ett äldreboende ska kunna få det, utan att riskera att få salmonella.

– Jag tror att allmänheten accepterar att lite mer av skattepengarna går till maten. Lantbrukarna här i Mellerud har inte fått mer betalt genom vårt beslut, men jag tror att de mår bättre och det slår igenom i produktionen.

Centerpartiet har tagit fram en upphand-lingshandbok till stöd för de politiker som vill ta makten över maten. Handboken ska presen-teras i samband med partiets kommundagar i Göteborg i början av februari. Handboken ger bland annat tips på hur man kan dela upp-handlingen för att ge mindre företag bättre möjligheter att konkurrera.

Annika Unt Widell

Robert Svensson

Centerstyrda Mellerud i Dalsland var tidigt ute med att utmana upphandlingen av mat.En livsmedelspolicy ska säkerställa att maten som serveras på kommunens skolor och äldre boenden håller hög kvalitet.

FO

tO

: MA

Rie

Sw

AR

tZ

/SC

An

PiX

FO

tO

: Me

LLeR

ud

S ny

He

te

R

10 tidningen c.

jubileuMsfilMen ”en härlig tid” soM handlar

oM centerpartiets första hundra år har premiär den 12 mars. Premiärvisningen sker i Falköping, eftersom det var där Carl Berglund skrev uppropet ”Bröder låtom oss enas!”. Uppropet blev startskottet till det nya partiet Bondeförbundet, som hundra år senare heter Centerpartiet.

Varför är det viktigt med historien?– För att kunna gå framåt måste man kunna sin historia, säger partisekreterare Anders Flanking. Vi kommer under året att koppla ihop historien med framtiden, det blir ett spännande år.

Mailis Dahlberg, som är projektledare för hundraårsjubileet, berättar att temat för alla aktiviteter under jubileumsåret är ”dåtid, nutid och framtid”.

Jubileumsfilmen, som har tagit nästan fem

år att producera, består både av arkivfilm och nyinspelat material som producerats av foto-grafen Andreas Söderberg.

Bland andra medverkar Thorbjörn Fälldin vid sitt klassiska köksbord hemma i Ramsvik som liksom övriga före detta partiledare berättar om vilka frågor som väckte deras politiska engagemang.

För research, manus och regi svarar Lennart Svensson, som har en rad dokumen-tärfilmer i ryggen.

– Det har varit fantastiskt spännande att få träffa dessa människor. Intervjun med Karin Söder var nog den som gav mig mest. Hon har brutit ny mark för kvinnor och hade massor med berättelser, säger Lennart Svensson.

– Filmen fyller ett viktigt syfte för att doku-mentera Centerpartiets historia. Mycket är givetvis känt men på detta sätt blir historien åtkomlig för alla. Jag tror att många kommer

att ha glädje av filmen och dessutom känna sig lite säkrare ideologiskt när vi formulerar ny politik, säger Mailis Dahlberg.

Förutom filmvisningar kommer många andra jubileumsaktiviteter att ske under året. Distrikten har fått söka pengar för att göra egna satsningar och runt om i landet kommer seminarier, studiecirklar, katalogisering av historiskt material och framtidsseminarier att hållas.

Den första december 2010, på årsdagen av Carl Berglunds upprop, lanseras jubi-leumsboken som en avslutning på firandet av Centerpartiets 100-årsjubileum.

– Att koppla ihop dåtid, nutid och framtid är en ledstjärna under jubileumsåret. Och precis som Thorbjörn Fälldin säger i filmen så är både historien och framtiden ”en härlig tid”, avslutar Anders Flanking.

Centerpartiet 100 år i år fyller Centerpartiet 100 år. Och det ska firas! Både en jubileumsfilm, jubileumsbok liksom en rad andra aktiviteter runt om i landet ska säkerställa att hundraåringen högtidighålls. TexT och BIld: erIk BrATThAll

Regissör Lennart Svensson och fotografen Andreas Söderberg i samtal under en inspelning.

Thorbjörn och Solveig Fälldin hemma på gården i Ramvik.

Regissör Lennart Svensson och producent Mikael Sandberg.

tidningen c. 11

Nytt intranät och e-postlösning för Centerpartieti Mitten av Mars lanseras centerpartiets nya intranät. genoM en ny och tydlig

informationsstruktur med modern layout ska internkommunikationen inom Centerpartiet förbättras. Syftet är, förutom att öka delaktig-heten inom partiet, att ge centerpartisterna smarta verktyg för att sprida den gröna, libe-rala politiken.

Det nya intranätet kommer att fung-era som en portal där unik information från intranätet kompletteras med information från Centerpartiets två andra webbplatser center-partiet.se och Centernätet.

– Tanken är att användaren ”på ett bräde” ska få en överblick över den information som finns tillgänglig på våra tre webbplatser, säger projektledare Elisabeth Jansson.

Genom att välja vilka nyhets- och bloggflö-den man vill följa kommer intranätet till stor

del att utformas utifrån den enskilda indivi-dens behov.

Som en del av det nya intranätet lanse-ras även Centerpartiets nya e-postlösning. Förutom att denna blir mer driftsäker än dagens system, kommer det inte heller att finnas någon begränsning för hur många per-soner som kan koppla upp sig samtidigt. Det sistnämnda är något som är nödvändigt för att klara ännu en intensiv valrörelse.

visste du att….Centernätet är Centerrörelsens öppna mötes-plats på webben. Här finns Centerbloggare, lokala och personliga hemsidor liksom en rad intressegrupper som samlas kring specifika frågor.

Besök centerpartiet.net

– för far var landsbygdsfrågorna alltid vikti­

ga. han sa att det Måste finnas faMiljer soM bor på landet. Att det skulle finnas skolor samt att landsbygden skulle vara levande, berättar äldste sonen Bertil Nilsson för tidningen C.

Olof Nilsson kallades för ”Olof i Sparrarp”. 85 av sina 100 år bodde han på gården i Sparrarp som övertogs och än idag brukas av Olofs lille-bror Lennart. Förutom att vara Centerpartiets äldste medlem var han även Skånemejeriets äldste leverantör. Ända fram till 84 års ålder skötte han morgonmjölkningen på gården.

Bertil Nilsson beskriver sin pappa som en hedersman av ”den gamla modellen” som alltid ville alltid göra rätt för sig. I princip hade Olof Nilsson aldrig semester. ”Man ska vara glad att man har ett arbete och att man kan jobba. Det kan inte vara roligt att vara utan arbete”, bru-kade far säga, berättar Bertil Nilsson.

Olof Nilsson satt under många år i sty-relsen för Farstorps Centerpartiavdelning

och hade uppdrag i Byggnadsnämnden och Pensionsnämnden, men han ville inte ställa upp på listan till kommunfullmäktige. Med en bondgård att sköta och dessutom som fullt verksam snickare fanns helt enkelt inte den tiden. Körkort tog han när han var nästan 60 år. Att det dröjde så länge förklarade han med att ”det har alltid gått bra att cykla ”. Traktor körde han sista gången när han var 84 år.

– Jag ville bara kontrollera att jag fortfaran-de kunde köra, sa Olof Nilsson när han körde upp traktorn på gården.

Han blev änkling 1968 och förblev ogift under sina sista drygt fyrtio år. Vid 84 års ålder fick Olof Nilsson en stroke som påver-kade hans rörlighet och arbetsförmåga.

– Far kunde verka lite sträng men han gjorde inte livet komplicerat, berättar sonen Bertil Nilsson. Far var en traditionsbärare som vår-dade både bygdens och familjens traditioner. Han var jordnära och äkta.

Trots sin höga ålder bodde Olof Nilsson kvar hemma på gården och han var mycket nöjd med den dagliga kommunala hemvården på morgonen. Han var klar i huvudet och läste tidningen Norra Skåne, såg på TV och följde med sin tid. Han dog lugnt i sömnen på samma gård där han en gång föddes.

Centerpartiets äldste medlem ”Olof i Sparrarp” blev 100 år 100 år och medlem i Centerpartiet under nästan hela sin livstid. Olof nilsson föddes samma år som Centerpartiet bildades 1910. den 18 januari i år avled han stillsamt i sitt hem. TexT: erIk BrATThAll, FoTo: norrA skÅne

Olof Nilsson

12 tidningen c.

Finns det någon platsför pensionärerna?Har Centerpartiet glömt bort de äldre bland alla jobbskatteavdrag och satsningar på arbetslinjen? eller är det i själva verket grunden för en politik för de äldre? För att reda ut sammanhangen samlade tidningen C. Karl erik Olsson, ordförande i Sveriges Pensionärsförbund, Solveig Zander, riksdagsledamot och den före detta partiledaren Karin Söder runt ett kaffebord.TexT: AnnIkA erIkssonBIld: roBerT nygren

Karin Söder tycker illa om uttrycket ”jag har arbetat ihop till min pension hela mitt liv”. – Det var inte sant när jag var socialminister och det är inte sant idag. Vi har medverkat i samhällsbygget men det är de som arbetar nu som bidrar till mina och andras pensioner.

tidningen c. 13

från karin söders lägenhet på 13:e våningen

i punkthuset i täby är januariutsikten fantastisk och perspektiven långa.

– Vad kostar välfärden och vem betalar, det är min rubrik. Hjälp oss nu att äta upp jul-kakorna, säger Karin Söder och skickar runt skålen med kaffebröd.

Vi börjar vårt samtal med pensionerna och effekterna av att den så kallade bromsen slår till i år. Karl Erik Olsson menar att det i och för sig är bra med ett system som inte kan betala ut mer pengar än vad det finns resurser för. Samtidigt tycker han att faktumet att bromsen slår till visar att det finns för lite pengar i sys-temet till att börja med. Solveig Zander nickar instämmande. Hon sitter med i riksdagens pensionsgrupp och kan berätta att man pratat mycket om det här.

Det handlar bland annat om att höja pen-sionsåldern, att AP-fonderna bör dra ned på sina kostnader och att få ungdomar att börja arbeta tidigare och äldre att arbeta längre. Karl Erik Olsson tar upp möjligheten att höja pensionsavgiften med en procent och Solveig

Zander instämmer. Men Karin Söder knackar med chokladkakan i assietten.

– Man kan prata om att höja ditten eller sänka datten, vi måste våga prata om hel-heten. Välfärdssystemets finansiering. Och varför arbetslinjen är så viktig.

Och hon tycker särskilt illa om uttrycket ”jag har arbetat ihop till min pension hela mitt liv”.

- Det var inte sant när jag var socialminister och det är inte sant idag. Vi har medverkat i samhällsbygget men det är de som arbetar nu som bidrar till mina och andras pensioner.

jobbskatteavdraget viktigt

Hon tycker att jobbskatteavdraget spelar en viktig roll, inte minst för att visa uppskattning mot den yrkesarbetande generationen.

– Men det senaste jobbavdraget var onödigt.

Karl Erik Olsson håller med och berättar om ett möte med Anders Borg där de fick beske-det att bromsen inte kompenseras med mer än 3 miljarder, ”det finns inte mer” Och nästa dag

presenterades det fjärde jobbskatteavdraget.Men Solveig Zander försvarar jobbskatte-

avdraget, som hon menar gör att fler kommer ut på arbetsmarknaden vilket i sin tur ger mer resurser till välfärden. ”Det olyckliga är var vi hamnat finansiellt”.

– Sedan är det så att Centerpartiets högsta önskan var att höja grundpensionen mycket mer än vad vi lyckats med, det ska jag vara ärlig med. Men vi fortsätter det arbetet.

För även om både Karin Söder och Karl Erik Olsson upplever att kostnaderna minskar när man blir äldre betyder det inte att alla äldre får bättre ekonomi. De vill alla prata mer om det gamla begreppet grundtrygghet. ATP gjorde att man övergick från grundtrygghet till standardtrygghet, ju mer du haft under ditt aktiva liv desto mer ska du ha som gammal.

– Men kanske är det viktigare att de som har det dåligt får det hyfsat, säger Karl Erik Olsson och Solveig Zander fyller i:

– Det är viktigt för Centerpartiet att ingen ska behöva vara orolig för sitt åldrande.

Tankarna på oro och ensamhet leder »

Från vänster: Karin och Gunnar Söder, Karl Erik Olsson och Solveig Zander.

14 tidningen c.

samtalet in på boendeformer för äldre. Karin Söder berättar om nätverken bland de äldre i punkthusen hon själv bor i, ”det växer vackra gemenskaper mellan människor här” och de trygghetsboenden hon besöker när hon är ute och föreläser.

Solveig Zander håller med och berättar om det särskilda stöd till byggande av trygghets-boenden som Alliansen genomfört. Men hon tror också Lagen om valfrihet (LOV) kommer att leda till många nya lösningar.

– Den gör det möjligt att bygga mindre boenden även ute på landsbygden och i mindre kommuner.

Karl Erik Olsson håller med, ”i SPF kämpar vi för brukarmakt i alla lägen”, men han tycker LOV:en hindras av andra regelverk. Framförallt det faktum att entreprenörer inte kan anställa läkare själva. Solveig Zander håller med.

– Överhuvudtaget behöver vi samordna sjukvården. Och här är Centerpartiets linje att en huvudman ska ha ansvaret.

Men hon vill också lyfta fram hur viktigt det är med kvalitetskontroll, och de satsningar Centerpartiet vill göra på öppna jämförelser och tillsyn.

– Alla som väljer från vårt offentliga smör-gåsbord ska veta att det är bra, man ska kunna lita på det man får.

Alla runt bordet är också överens om att det är viktigt att satsa på kunskapen om åldrande inom vården.

Solveig Zander berättar om Centerpartiets planer.

– Vi måste se till att det ingår i utbildningen och att det finns möjlighet till vidareutbild-ning. Dessutom har vi diskuterat ett nationellt centrum för geriatrisk forskning.

Men hon vill också prata om vad ideellt

arbete kan betyda. Hon berättar att det är ett område Centerpartiet värnar om, och att den utredning Peter Öhrn leder angående ideellt arbete till stor del är ett centerinitiativ. Men Karl Erik Olsson är inte lika självklart positiv.

– Man kan inte täppa till luckorna i väl-färden med gratisarbetande pensionärer.

Han efterlyser större tydlighet när det gäller det här och mycket annat som handlar om äldres situation. Karl Erik Olsson nickar.

– Vi är inte så förändrade i hjärtat, själen, tanken eller var det nu sitter, för att vi är äldre. Det handlar om värdighet. Att få bestämma över sitt liv och ordna sin vardag.

När alla reser sig för att gå säger Karin Söders make Gunnar som suttit med under samtalet:

– Jag har haft tur med fru. Karin har tur i spel.

Riksdagsledamoten Solveig Zander.

tidningen c. 15

karl erik olssonfödd: 1938 på Häglinge Nygård i Sösdala

har bl a varit: ordförande i Centerns Ungdomsförbund, vice ordf i Centerpartiet, jordbruksminister, Europaparlamentariker

yrke: Bonde

har centerpartiet en tydlig politik för äldre: Tyvärr inte just nu

de tre viktigaste frågorna: Lika skatt med förvärvsarbetande, värdig ålderdom, se till människan – inte till åldern

fakta

karin söderfödd: 1928 i Frykerud

har bl a varit: socialminister, utrikes-minister, partiledare, ordförande i Rädda Barnen

yrke: folkskollärare och yrkesvalslärare

har centerpartiet en tydlig politik för äldre: Den är i grunden bra, men kan göras ideologiskt tydligare

de tre viktigaste frågorna: Höjd garan-tipension, jämlikare skatter, valmöjligheter i boende och omsorg för att få ett värdigt åldrande

solveig Zanderfödd: 1955 i Enköping

har bl a varit: kommunfullmäktiges ordfö-rande, vice ordförande i Centerkvinnornas förbundsstyrelse, är riksdagsledamot för Centerpartiet

yrke: socionom, kurator

fritid: åker skidor, motionerar, träffar familj, vänner, bekanta

har centerpartiet har en tydlig politik för äldre: ja!

de tre viktigaste frågorna: trygghet, självbestämmande, bra boende och höjd pension för dem som har låg

fakta bromsenDen allmänna pensionen i Sverige består av tre delar; garantipension, inkomstpen-sion/tilläggspension och premiepension. Garantipensionen är en utfyllnad för dem som inte arbetat ihop en tillräcklig pension. Den betalas via statsbudgeten, det vill säga skatteintäkter, och berörs inte av bromsen.

De 18,5 procent som sätts av till pension från den pensionsgrundande inkomsten går till de andra två pensionsdelarna. 2,5 procent får man placera själv, den sk premiepensionen.

Den stora delen av inbetalningen, 16 procent, går till inkomstpensionen. Första, andra, tredje och fjärde AP-fonden är syste-mets buffertfonder.

Vid slutet av varje år görs en kontroll av balansen i systemet, dvs om tillgångarna är större än systemets skulder eller inte. Är pensionsskulden större än tillgångarna (avgiftstillgången och buffertfonden) kom-mer indexeringen av pensionerna att mins-kas. 2008 hände detta, vilket innebär att den sk bromsen kommer att slå till under 2010 med sänkta pensioner som följd.

KäLLA: PenSiOnSMyndigHeten

fakta jobbskatteavdragDen 1 januari 2007 infördes skattelättnader för arbetsinkomster genom första steget av det s.k. jobbskatteavdraget. Den 1 januari 2008 infördes steg 2 och den 1 januari 2009 steg 3. Skattelättnaden gäller arbetsinkomster och gäller alltså inte t ex föräldrapenning, ersättning från arbetslös-hetskassa, pension.

Fjärde steget i jobbskatteavdraget genom-fördes den 1 januari 2010.

Eftersom pensionssystemet är knutet till genomsnittsinkomstens utveckling, gynnas pensionsnivåerna av en politik som stimu-lerar till arbete. Jobbskatteavdraget är en sådan stimulans.

KäLLA: SKAtteVeRKet

Karl Erik Olsson är ordförande för Sveriges Pensionärsförbund.

16 tidningen c.

Att jobba sig frisk – eller sjuk

i finanskrisens spår doMinerar debatten oM hur vi kan skapa fler

arbeten. och oM hur fler ska kunna gå från sjukskrivning och arbets-löshet till arbete. För nästan alla bör och vill ju ha jobb. Men många verkar bli sjuka av det.

Lennart Levi, medicine doktor och professor emeritus, har under ett halvt århundrade byggt upp den medicinska stressforskningen i Sverige. Han har undervisat många generationer blivande läkare, sjuk-sköterskor, sjukgymnaster och skyddsombud. Lennart Levi har varit en mycket aktiv rådgivare till FN-organen WHO och ILO, Europeiska kommissionen och ledningen för TCO. Han har hållit över 4 000 före-läsningar över hela världen. Hela sitt liv har han ägnat åt stressforsk-ning och rehabilitering, de senaste tre åren som riksdagsledamot för Centerpartiet och rådgivare i arbetsmiljöfrågor till arbetsmarknads-minister Sven Otto Littorin.

Han utstrålar lugn och tar god tid på sig att berätta om sitt livslånga arbete mot skadlig stress och för en god arbetsmiljö. Under det vågiga, mörkgrå håret plirar ett par ögon med en energi som får antas vara ovanlig hos en åttioåring.

hälsosaM Men sjuk ändå

I november 2009 stod 1 621 039 personer utanför arbetsmarknaden. Av dem var 632 437 sjukskrivna eller tog emot sjuk- och aktivitets-ersättning. Förutom den personliga tragedin som ohälsa och bidrags-beroende skapar, kostar detta utanförskap drygt 120 miljarder per år och är därmed den största utgiftsposten för statskassan.

I kontrast till de höga sjukskrivningstalen brukar folkhälsan beskrivas som god. Trots det stora utanförskapet stiger svenskarnas

det är något sjukt med Sverige. Vi har länge varit det friskaste landet i världen, men med den mest sjukskrivna befolkningen. en paradox med lika många frågor som svar.TexT och FoTo: AnnA-kArIn nymAn

Ledamoten Lennart Levi vill slå ett slag för det livsvänliga arbetslivet. Han menar att jobblinjen inte är fullkomlig om man inte både pratar om fler och bättre (kursivera!) jobb. Jobb som faktiskt bidrar till att göra oss friska.

tidningen c. 17

medellivslängd, folksjukdomarna ökar inte och lika många som tidigare anger att den egna hälsan är god.

– Men om vi inkluderar ångest, oro, sömnlös-het, utmattning, nedstämdhet och psykosoma-tiska störningar i cirkulation, matsmältning och rörelseapparat – då blir bilden en helt annan. Problem på arbetet, oro för omorganisationer, överskuldsättning och relationsproblem sätter tydliga spår i ohälsostatistiken. Andelen som upplever att de har alldeles för mycket att göra och saknar inflytande i jobbet är hög och riske-rar att växa, säger Lennart Levi.

stress och översysselsättning

Lennart Levi har arbetat som stressläkare och har gjort banbrytande insatser inom stress-forskningen. Han hävdar att den tvetydiga hälsotrenden har samband med att otaliga människor utsätts för stora socioekonomiska och psykiska påfrestningar som i sin tur leder till psykisk och psykosomatisk ohälsa.

– De kraftiga nedskärningarna i början av nittiotalet gjorde att allt färre fick jobba allt mer. De som förlorade sina jobb tog stryk av arbetsförlust och arbetslöshet. De kvarar-betande levde i ständig oro för att stå näst i tur och pressades dessutom hårdare. Dagens nya lågkonjunktur och djupa finanskris är därför en jätteutmaning för oss politiker, säger Lennart Levi.

Att enskilda personer blir sjuka på grund av sin livssituation med alltför stor arbetsbelast-ning för somliga och arbetslöshet för andra hindrar Sverige att nå målet om ett gott och livsvänligt arbetsliv där alla behövs.

sjukskrivning soM försörjningsalternativ

Kritik har riktats mot det svenska systemets sätt att skapa rundgång i försörjningssyste-men. Sverige har betalat för den sjunkande arbetslösheten med en motsvarande ökning på sjukskrivningssidan. Enligt det synsät-tet är miljonerna som varje dag rinner iväg i Försäkringskassan samma miljoner som spa-ras i a-kassan och socialbidragen.

Antalet sjukskrivningar har ibland används som slagträ i den politiska debatten. Men faktumet att Sverige, jämfört med Finland och Tyskland, har betydligt fler sjukskrivna, sam-tidigt som andelen sysselsatta är ungefär lika stor, nämns inte lika ofta.Skulle många sjukskrivna och förtidspensione-rade egentligen kunna jobba? – Många skulle både vilja och kunna. Ett mindre antal skulle kunna göra det direkt, om rätt sorts jobb fanns. Men idag är sådana jobb svåra att finna. Andra skulle kunna arbeta i

anpassade jobb och i anpassad omfattning. I många fall skulle de kunna göra det först efter en medicinsk och/eller arbetslivsinriktad rehabilitering. De återstående kan inte utföra något lönearbete. Men också många av dessa skulle må bra av någon form av menings-full sysselsättning. Konsten är att indivi-dualisera insatserna. Jag är inte säker på att Försäkringskassans handläggare alltid klarar denna svåra uppgift, säger Lennart Levi.

kvinnor Mest drabbade

Av de anställda i kommuner och landsting är 80 procent kvinnor, och det var också dessa som fick ta den största smällen av uppsäg-ningar och arbetslöshet under 90-talet. De som stannade kvar drabbades ofta av över-sysselsättning och ökade krav vilket ofta leder till stress och ohälsa. Undersysselsättning, oro för den egna ekonomin och svårigheter att ta sig tillbaka på arbetsmarknaden gjorde att även de som blev arbetslösa drabbades av stress. Och den ökande ohälsan är fortfa-rande mycket ojämlik. Kvinnor drabbas dub-belt så mycket som män, låginkomsttagare och lågutbildade mer än höginkomsttagare och högutbildade, invandrare mer än infödda svenskar.

alla kan rehabiliterasDet kan tyckas vara dyster läsning att studera de svenska ohälsotalen. Men det finns goda möjligheter till förbättring.

– Det viktigaste är att förebygga att ohälsa uppstår och att hälsan främjas. Det finns tre friskfaktorer i arbetslivet som är helt avgö-rande. Den första är att arbetslivet ska vara inkluderande, berättar Lennart Levi.

Det innebär att det ska finnas tillräcklig till-gång till arbete. För alla i arbetsför ålder som kan och vill – inte bara för de högpresterande.

Den andra är att arbetslivet ska vara hållbart.

– Med det menar jag att man inte får bli sjuk av jobbet, varken kroppsligt eller psykiskt. Att sörja för det är inte en kostnad utan en investering.

Den tredje menar Lennart Levi är att arbe-tet är livsvänligt. Och nyckeln till detta är ett gott ledarskap, menar han.

– Socialdemokraternas arbetsmiljöpolitik har begränsats till att förebygga det dåliga, det ohälsoframkallande. När jag pratar om ett livsvänligt arbetsliv så handlar det om att även främja det som stimulerar och utvecklar.

ledarskap är grunden

En arbetsmiljö och organisation ska, enligt Lennart Levi, locka fram arbetsglädjen och tillåta de anställda att växa. Ett gott ledarskap är själva grunden för en god arbetsmiljö.

En statlig utredning har nyligen hakat på Centerstämmans beslut i Kalmar i fjol och föreslår en obligatorisk utbildning i arbetsmiljö för blivande civilingenjörer och civilekonomer.

I det livsvänliga arbetslivet, enligt Lennart Levis modell, ska lönen räcka till försörjning, arbetstiden och arbetsbördan ska ge utrymme för att ladda upp batterierna, att återhämta sig.

– Vi vill inte ha ett working-poor-samhälle som finns i USA där det för låginkomstta-gare ofta inte räcker med ett heltidsjobb för att klara försörjningen. Där är sjuknärvaron hög och ett sådant arbetsliv skapar varken god produktivitet eller god hälsa. Jobblinjen är inte fullkomlig om vi inte pratar om såväl fler jobb som bättre jobb. Jobb som faktiskt bidrar till att göra oss friska.

Centerpartiet har visat prov på en sällsynt framsynthet genom att redan 1962 lägga fram sin stora miljömotion, med dåvarande center-ledaren Gunnar Hedlund som första namn och Lennart Levi som huvudförfattare. Många av ovan beskrivna förslag fanns med redan då. Nu är de mer aktuella än någonsin.

därför blir du sjuk på jobbet• Överkrav, underkrav, fel sorts krav

• Brist på stöd från chef och kamrater

• Brist på vardagsmakt

• Utebliven belöning för satsad ansträngning

• Chef som inte begriper det ovanstående

tio faktorer för frisk personal• Lagom stora krav, kvantitativt

och kvalitativt

• Vardagsmakt

• Socialt stöd

• Uppskattning, belöningar

• Balans i livspusslet

• Förutsebarhet, trygghet

• God information och kommunikation

• Livslångt lärande

• God fysisk arbetsmiljö

• Skydd mot våld och kränkning

18 tidningen c.

för en:

”Utan inhalatorerna hade barnen varit helt isolerade. Det är deras extra livskamrater.”

Hos familjen Molin i Nykvarn är astma och allergier vardagsmat. Alla i familjen har någon form av besvär. Och så har det varit sedan början av 1990-talet.

När första barnet kom avlöste luftvägsinfektionerna varandra. Det blev uppenbart att det kunde vara astma. Sedan dess har äldste sonen fått ta mediciner mot sin

astma dagligen – både förebyggande och akuta. Son nummer två visade sig ha liknande besvär, och även de yngsta barnen har olika allergier och astma.

”Barnen har vant sig vid att ständigt medicinera sig själva. För dem är inhalationsläkemedlen som en extra livskamrat. Utan inhalatorer hade det inte

blivit vare sig fotboll, innebandy eller bågskytte.”, säger mamma Molin.

FAMILJEN MOLIN, ASTMA OCH INHALATIONSLÄKEMEDEL

An

no

ns

FÖR ALLA:

MODERN ASTMABEHANDLING FLYTTAR UT VÅRDEN FRÅN SJUKHUSEN

Mer än 700 000 svenskar lever med folksjukdomen astma.

Med moderna astmaläkemedel har mycket förändrats. Dödligheten

i astma har minskat liksom behovet av sjukhusvård sedan

inhalationssteroider på allvar slog igenom för 15-20 år sedan.

Idag är det ovanligt att astmatiker över fem år behöver söka

akut sjukvård. Användningen av inhalatorer har lett till stora

besparingar när människor med astma kan leva ett aktivt liv

utanför sjukhusen. Resultatet är att inte bara patienterna kan

andas ut – även samhällsekonomin mår så mycket bättre.

TIL

LS

| FO

TO

: RE

NA

TO

TA

N

20 tidningen c.

Sverige behöver fler invandrareAlla kan tjäna på invandring. Sverige är helt beroende av att locka utländsk arbetskraft för att klara välfärden om tio år. det säger Philippe Legrain, brittisk forskare och journalist.TexT: AnnA-kArIn nymAn

sverige har liten befolkningstillväxt genoM

barnafödande. inoM 10 till 15 år koMMer

andelen pensionärer att vara större än befolk-ningen i arbetsför ålder. Det är en ekvation som inte går ihop om svensk välfärd och stan-dard ska vara den samma som idag.

– Om Sverige ska klara den internationella konkurrensen behöver ni rekrytera den bästa arbetskraften, säger Philippe Legrain.

Även lågutbildad arbetskraft behöver rekryteras.

– Det finns många okvalificerade jobb som högutbildade svenskar inte vill ta. Inom en tio-årsperiod kommer efterfrågan på arbetskraft

inom vård och omsorg att vara skyhög Om svenskarna varken räcker till eller vill ta de jobben så är det nödvändigt att någon annan gör det, resonerar han.

Globaliseringsrådet styrker Legrains teo-rier och menar att industriländerna kommer att få svårt att möta framtidens arbetskrafts-behov utan migration.

Riksdagsledamoten Fredrick Federley är en förespråkare av migration.

– Det är ju inte så att det är trångt i vårt land precis. Tvärtom, vi har gott om plats. Vi vill ju själva kunna flytta och jobba var vi vill. Gränser skapar bara hinder för oss själva, säger han.

tar för lång tidProblemet i Sverige är att de som invandrar har svårt att få jobb, och det tar många år att komma in på arbetsmarknaden. Förutom det stora slöseriet av talang och möjligheter innebär det stora bidragsberoendet att accep-tansen för invandring minskar.

Ett argument mot invandring är också att invandrare skulle ta jobben från svenskar.

– Det är nonsens. Det finns inte ett fast antal jobb. Människor tar inte bara arbeten, de skapar nya genom att jobba. När kvinnor steg in i yrkeslivet var oron densamma, men idag jobbar både kvinnor och män, säger Fredrick Federley.

FO

tO

: S

tO

CK

XP

eR

t

tidningen c. 21

FO

tO

: St

OC

KX

Pe

Rt

Fler invandrare är bra för den svenska exporten, som är grunden för vårt välstånd. Invandring smörjer den svenska ekonomin, och invandrare kan också hjälpa företag att nå nya marknader. Det visar en studie som utrikesdepartementet har gjort.

Enligt Legrain kan vinsterna med invandring och ökad rörlighet vara en framgångsfaktor i den internationella konkurrensen för Sverige, om bara möjligheterna tas tillvara och den svenska arbetsmarknaden blir rättvis för alla.

En orättvisa han pekar ut är Lagens om Anställningsskydd, LAS, som han menar miss-gynnar invandrare.

– Diskriminering och synen på att etniska svenskar ska ha företräde till jobb spelar också stor roll, säger Legrain.

utManing och Möjligheter

– Utmaningen ligger i att rätta till det stora utanförskap som drabbat våra invandrare, först och främst de problem som finns i segregerade områden. Blundar vi för dem så kommer främlingsfientligheten att öka, säger Fredrick Federley.

Centerpartiets lösningar är att motverka

diskriminering och arbeta för jämlika livs-chanser: skapa nystartszoner i segregerade områden, genomföra arbetsmarknadsreformer som bättre kombinerar trygghet med anställ-ningsbarhet och möjligheter liksom vidta väl-färdsreformer som ger stöd utan att samtidigt

försvaga incitamenten till arbete. – En friare invandring är inget hot och heller

ingen välgörenhetsgärning. Det är en möjlig-het som kan vara till fördel för alla parter , säger Fredrick Federley.

Philipe Legrain

Om Sverige ska klara den framtida välfärden krävs fler som kan jobba, inte minst inom vården.

Fredrick Federley

FO

tO

: An

nA

-KA

Rin

ny

MA

n

FO

tO

: Bjö

Rn

OLS

SO

n

22 tidningen c.

FO

tO

: C

eLe

BR

At

eC

An

Ad

A.w

OR

dP

Re

SS

.CO

M

Send more, please!i Sverige anklagar kommunerna varandra för att inte ta emot tillräckligt många flyktingar och invandrare. i Kanada slåss kommunerna om vem som får flest. ”Send more, please” ber de. Vad är det som gör att synen på nya medborgare är så väsensskilt mellan våra länder? TexT och FoTo: AnnA-kArIn nymAn

– invandring är inte en politisk fråga i kanada.

rasisMen är Marginell och 85 procent

av befolkningen tycker att invandring är bra för landet, berättar Peter Mörkeberg från kanadensiska ambassaden.

Hans arbete är att hjälpa människor att flytta till Kanada. Det är ett framgångsrikt arbete har det visat sig. Kanada ses som ett föregångsland på området invandring och integration. Men det är inte bara solskenshis-torier Peter Mörkeberg berättar om den kana-densiska invandringspolitiken.

Trots att landet har lång erfarenhet av

invandring och att rasismen är mycket liten jämfört med andra länder har det under långa perioder funnits rasbiologiskt tänkande och selektering av människor. Från skepticismen efter första världskriget när man trodde invandrare skulle vara illojala mot nationen, till mellankrigstiden när man var restriktiv mot judar och syd- och östeuropéer.

– Nu för tiden fokuserar vi inte på vart man kommer ifrån, men däremot vilken utbildning, yrkeserfarenhet och språkkunskaper männis-kor har, säger Peter Mörkeberg.

Peter Mörkeberg

Kanadensiska flaggan bestående av en mosaik av 2 010 ansikten som illustrerar den mångfald av nationaliteter och kulturer som finns i landet.

tidningen c. 23

Foto: Bombardier Inc Foto: Fredrik Hjerling Foto: Göran Billeson

LinköpingMjölby

NyköpingOxelösund

BotkyrkaTrosa

Södertälje

Norrköping

Ostlänken och höghastighetståg är den systemlösning som krävs, på samma sätt som det 50 år tidigare påbörjades en utbyggnad av motorvägssystemet i landet.

Höghastighetslösningen är konkurrenskraftig. Den förbinder flertalet av morgondagens tillväxt­regioner samtidigt som den ger nödvändig kapacitet för att utveckla den långsammare person­ och godstrafik på dagens stambanor. Med satsningen följer också stora miljö­ och säkerhetsvinster. Men situationen är så akut att det är nödvändigt att vidta åtgärder även innan Ostlänken är på plats.

Det krävs både den stora järnvägssatsningen för 2000­talet och en överlevnadsstrategi!

www.ostlanken.seNYKÖPING-ÖSTGÖTALÄNKEN AB

får jobb fortI Kanada står arbetskraftsinvandringen för majoriteten av inflyttningen. Hela 60 procent är arbetskraftsinvandrare, och 40 procent är flyktingar eller anhöriginvandrare. I Sverige är endast 20 procent arbetskraftsinvand-rare och hela 80 procent är flyktingar eller anhöriginvandrare.

– Flyktingar med skyddsbehov skiljer sig från arbetskraftsinvandringen. Flyktingar får inte jobb lika fort och behöver stöd och språk-kunskaper på ett helt annat sätt än arbets-kraftsinvandrarna. Anhöriginvandringen handlar om familjeåterförening där den närmaste kärnfamiljen får uppehållstillstånd. Försörjningsansvaret ligger dock på de anhöriga och inte på staten, berättar Peter Mörkeberg.

I Kanada är den genomsnittliga tiden det tar

för en migrant att få jobb bara sex månader. Det är en bråkdel av hur det ser ut i Sverige; här tar det sju år.

fyrstegsraket

Processen för en migrant i Kanada består av fyra steg. Den första är selekteringen av invandrare. Den sker bland annat på ambas-sader där personen intervjuas och får berätta om utbildning, yrkeserfarenhet och språkkun-skaper. För att få arbetstillstånd krävs bland annat ett startkapital.

Den andra delen är integrering, där det civila samhället ansvarar för en stor del, till exempel genom samhällsinformation och möten.

Den tredje delen består av medborgarskap. Kanada uppmuntrar alla att söka medborgar-skap efter tre år och nästan 90 procent gör det. För att få medborgarskap måste man klara ett

prov för att visa att man har grundläggande kunskaper om det kanadensiska samhället.

Fjärde och sista steget i migrationspolitiken är arbetet mot diskriminering och förebyggan-det av rasism. Det sker främst genom interkul-turella dialoger, möten och information.

– En av de viktigaste delarna i den kana-densiska modellen är civilsamhällets engage-mang, säger Peter Mörkeberg.

Grupper om fem personer eller föreningar kan sponsra flyktingar. De tar emot dem och hjälper till med bostad, jobb och liknande. Även församlingar sponsrar flyktingar i Kanada.

Den svenska integrationspolitiken kommer under året att reformeras till en modell mer likt den kanadensiska genom att engagera civilsamhället och företag som personliga lotsar till nyanlända.

An

no

ns

24 tidningen c.

c.profil

tidningen c. 25

c.profil

”Det är samvaron – inte måltiden – som är det viktigaste”Folkkäre Carl jan granqvist, 63, är livsnjutaren och konnässören som inte säger sig ha tid att laga mat. –jag har fullt sjå med att äta, säger han och fnissar. För det blir en hel del fniss när man pratar med denne man. Som, trots att han fullkomligt vibrerar av livsglädje, menar att han alltid varit övertygad om att han inte skulle bli en dag över 50.TexT: elIsABeTh JAnssonFoTo: roBerT nygren

Mätt och belåten efter ett frukostMöte

tar carl jan eMot tidningen c. på nionde

våningen i LRF:s hypermoderna lokaler på Kungsholmen i Stockholm. Dagen bjuder på snö och slask, men vid vårt linneklädda bord känns det januarigråa långt borta. Att Carl Jan är av den muntra sorten framgår omedelbart.

Han delar sin tid mellan Saxå herrgård i Grythyttan och våningen på Strandvägen i Stockholm. När han befinner sig i Sverige vill säga. För när han beskriver att han dessutom kontinuerligt reser över hela världen så inser man att Carl Jan i princip alltid är på språng.

– När jag kom till Grythyttan var det inte ovanligt att jag hade medarbetare som hade sovit i samma säng sen dom föddes. Och när de kom till sjukhuset var det första gången de låg i en ny säng. Men jag vet ju aldrig riktigt var jag vaknar, det är nya sängar oavbrutet, skrattar han.

Men resandet stressar honom inte, ”inte för ett ögonblick”. Tvärtom tycker han att det

är härligt att leva i en tid när tekniken och infrastrukturen gör detta möjligt. –Att vi har världen som vårt spelrum är väl fantastiskt.

faMiljen viktigast

Helt plötsligt får Carl Jan syn på fotografens svällande armmuskler och utbrister förtjust:

– Hur ofta går du på gym egentligen? Skrattande tillägger han att han tycker att det ser ”piffigt” ut med så vältränade armar i korta ärmar.

Efter det oväntade avbrottet, då både foto-grafen och undertecknad för ett par sekunder kommer av oss, blir Carl Jan plötsligt politisk:

– Jag är värdekonservativ, jag tror mer på individen än på kollektivet och jag tror på den lilla enheten familjen – hur den nu ser ut, utbrister han.

I samma andetag säger han att han inte ser någon större skillnad på dagens liberaler, mode-rater eller ”det som just nu är Centerpartiet”. För han tycker att centerpolitiken har varit

annorlunda, mer socialliberal. – Nu för tiden är den mycket mer värde-

konservativ, menar han. Han tror inte att de äldre väljarna egen-

tligen har en så tydlig politisk uppfattning, utan att de nog mest röstar av tradition

Huruvida Carl Jan är centerpartist är oklart. Däremot är det åtminstone en center-partist som verkar tilltala Carl Jan och det är jordbruksminister Eskil Erlandsson:

– Jag tror att projektet med det nya mat-landet berör människor, och det är ett poli-tiskt bra grepp.

I samma andetag uttrycker han dock för-våning över att han själv inte har blivit kontak-tad för att vara med i projektet.

– Jag tycker väl inte att de nyttjar mig på nåt särskilt bra sätt, säger han och tillägger att han och Restaurangskolan i Grythyttan drivit frågan om måltidskunskap i 25 år.

Plötsligt är fnisset borta och Carl Jan blir allvarlig.

26 tidningen c.

fakta

detta är carl janfödd: 22 mars 1946

bor: Saxå herrgård i Grythyttan och Strandvägen i Stockholm

familj: son 18 år och väninnan Mariana Falkman (som han beskriver som ”sin hyrestant i Stockholm”)

c.profil

– Det finns några mycket centrala frågor för att Sverige faktiskt ska kunna bli det nya matlandet. Frågor som måste får ett svar så att den småskalige livsmedelsproducenten kan fokusera på det han eller hon är bäst på.

fokusera på utbildning

Det första är att bygga upp nya utbildningar som lär ut hantverkskunnandet.

– Det finns ingen ystningskunskaps-ut bi ldning, ingen mjölna rutbi ldning, ingen bryggar utbildning. A l la de här hantverks yrkena är totalt bortspolade i Sverige, utbrister han och ser för första gång-en i intervjun lite upprörd ut.

Med emfas säger han att han inte kan förstå hur man kan driva projektet Sverige - det nya matlandet om man inte också satsar på utbild-ning inom måltidshantverket.

Ett annat avgörande område är vad Carl Jan kallar ”speditiva system”, det vill säga hur de småskaliga producenterna ska nå ut med sina varor till butikerna. – För man kan inte bara rikta satsningar mot själva produktionen, utan också mot transportkedjan, säger han bestämt.

Anledningen är enkel; det är ingen idé att producera mat om den inte når kunden.

Den tredje akilleshälen är designen av förpackningar. –De är så fula! utbrister han. Ja, de är faktiskt så fula att fulare inte går att åstadkomma.

Han menar att man inte kan begära att de småskaliga producenterna även ska designa attraktiva livsmedelsförpackningar.

Den fjärde biten kallar Carl Jan för ”måltidsspråk”.

– Om man inte kan kommunicera budskapet med just den här marmeladen eller det här brödet, ja då köper de det billigaste istället.

folkkär

När blev du egentligen folkkär?– Det har gått i etapper, tror jag, säger han och ser nöjd ut.

Genombrottet kom då han tillsammans med Knut-Christian Gröntoft i början av 80-talet presenterade vintips i tv-programmet Levande livet. Inslagen fick oerhört mycket uppmärksamhet.

– Det var ju förbjudet att i tv sitta och prova viner och så. Det var så minerat. Och program-met fick ju hur mycket anmälningar som helst. Men det väckte ett stort intresse bland unga män som startade en massa vinklubbar.

På senare år har Carl Jan deltagit i

tv-produktioner som Let’s dance och På spåret. Carl Jan skrattar och berättar att det förra programmet inneburit att beundrarskaran krupit betydligt längre ner i åldrarna.

Anmärkningsvärt nog berättar Carl Jan sedan om att han under sina 25 år i ramplju-set aldrig blivit utsatt för ett enda påhopp. Och han är själv förvånad över det. –Jag skulle ju tycka att jag är själva urtypen att bli påhoppad.

Varför?– För att jag är androgyn, för att jag är som jag är, för att jag älskar champagne, ja för att jag sysslar med sånt som inte är opportunt nor-malt sett. Men om du drabbas av påhopp en enda gång, ja då är du ju bränd.

Carl Jan beskriver istället en tillvaro med mycket positiv energi och väldigt mycket kär-lek. En uppväxt där alla runt omkring honom älskade honom. –Och då är man ju trygg, även om det händer någonting. Det är skönt! säger han och brister ut i ännu ett skratt.

Men visst förekommer det att han blir kon-taktad av människor han inte känner, även om han aldrig upplevt det som hotfullt.

– En gång ringde det halv två på natten. Det var det en norrlänning som skulle sälja

tidningen c. 27

feM snabbaVatten eller vin?

Vardag eller fest?

Konventionellt eller ekologiskt?

Hemma eller restaurang?

Let’s dance eller På spåret?

båda delar.

Mitt liv går ut på fest.

ekologiskt förstås.

jag lever ju på restaurang!

let’s dance, för det är det senaste jag gjort.

c.profil

renkött till mig, garvar Carl Jan. Jag förklarade för honom att jag inte var så mogen för att köpa renkött mitt i natten, men att han gärna fick ringa tillbaka morgonen därpå. Men det gjorde han aldrig.

I Sverige ges det ut ungefär en kokbok per dag, vilket innebär att vi är det land som tillverkar flest kokböcker per invånare. Dessutom rullar matprogram nästan oavbrutet på tv:n. Samtidigt visar statistik att svensken i gemen lägger ner fjorton minuter på matlagning per dag.

Hur kommer det sig att det råder en så stor dis-krepans mellan vad vi verkar vilja göra och det vi faktiskt gör?– Jag tror att det är så här: om man har barn och båda jobbar, ja då är man väldigt tacksam för att det finns industrimat.

Han är alltså långt ifrån den matsnobb man kan förledas att tro. Tvärtom hyllar han faktiskt den industrimat som räddar många jäktade småbarnsföräldrar som snabbt måste få mat på bordet efter jobb, skola och dagis.

– Men sen kommer helgen, och då kan ju måltiden vara mer laborativ och då kan det vara terapeutiskt att laga mat tillsammans.

– För det får inte vara så att ambitionen att laga mat är viktigare än samvaron kring den.

För mig är samtalet det absolut viktigaste med måltiden– inte hantverket. Att ta sig tiden att samtala och umgås är absolut viktigare

Och därför, menar han, kan man inte säga ”från jord till bord” (som är en populär slogan) utan ”från bord till jord”. Han understryker att konsumenten måste vara i fokus, att det är dennes upplevelse av måltiden som ska avgöra vad bonden sätter i jorden.

fraMtida trender

Han vill att Sverige går från ett ”proletariserat jordbruk” mot ett utvecklat dito ”där man faktiskt reflekterar” över vad konsumenterna vill ha.

Vad ser du för mattrender framöver? – Att maten fungerar som ett socialt kitt och som medicin.

Ju medvetnare konsumenterna blir, desto mer selekterar de födan. Och ju mer vi selek-terar desto hälsosammare blir vi.

Han exemplifierar: –Om du äter choklad som är gjort på svinfett, socker och surrogat, då föder det en lust att äta mer av samma vara. Men om du äter en 70-procentig choklad, då förmår du inte att äta mer än en bit.

Medvetna konsumenter blir alltså friskare.

Och tvärtom. Carl Jan menar att fattiga konsu-menter paradoxalt nog blir feta, eftersom de äter för mycket. Ett överätande som gör dem sjuka vilket kostar samhället mycket pengar.

Innebär det att han som är så medveten är kärnfrisk?Ett stråk av allvar drar över hans ögon när han berättar att han, som är diabetiker, aldrig trott att han skulle bli äldre än 50 år.

– Jag som snart är 64 år har helt plötsligt fått 14 bonusår. Och det tycker jag är en väl-digt bra utgångspunkt, för då måste man leva fullt ut. Säger Carl Jan och skrattar igen.

Men när den dagen ändå kommer, vad vill du att det ska stå på din gravsten?Det visar sig att Carl Jan just nu håller på att ordna både grav och gravsten. Målande beskriver han hur familjegraven ska restaure-ras och hur blombuketten vid vissa tillfällen ”gärna får bytas ut mot champagne”.

–De svenska gravarna är urtrista, så jag tänkte att ’nu fan ska vi slå till och lägga lite möda på familjegraven!’”, säger Carl Jan och nästan kiknar av skratt.

28 tidningen c.

Delta i debatten! Mejla in ditt debattinlägg till: elisabeth.jansson@centerpartiet.seRedaktionen förbehåller sig rätten att korta insänt material.debatt

28 tidningen c.

oM vi inte hade byggt ut kärnkraften i Sverige i den omfattning vi gjort så hade vi inte haft en så stor elförbrukning. Den synden riskerar nu att leda till nästa synd: en utbyggnad av elproduktionen från sol-celler. Solceller är inte lönsamt i Sverige utan måste finansieras med bidrag, precis som kärnkraften.

detsaMMa gäller andra produktionsmetoder till exempel vindkraft, även om kostnaderna för denna är mycket lägre än för just solceller.Energieffektiviseringar däremot är betydligt billigare än all tänkbar ökning av energi-produktionen i Sverige idag.

ändå talar vi till 80 procent om hur ny energi ska tillföras. Det här måste vi ändra på och om inte Centerpartiet ska göra det vem ska då göra det?

oM en folkpartist pratar om att bygga kärnkraft i en minut så får centerpartisten prata fyra minuter om införandet av elbilar, lågenergibelysning, energisnåla kylskåp, datorer, fläktar, pumpar, pappersmaskiner och stålverk.

oM en Miljöpartist pratar om plusenergihus och solceller så får centerpartisten lyfta fram ekonomin. Svenska livsmedelsbutiker,

badhus och skolor drar dubbelt så mycket energi som de borde göra ur ett rent ekonomiskt perspektiv. När andra vill lägga stora pengar på onödiga lösningar så ska vi presentera lösningar som ger oss största möjliga nytta för de små resurser som vi förfogar över.

istället för att kommunala verksam heter satsar stora pengar på energiproduktion

borde de satsa pengar i energisnåla bygg-nader, processer och apparater. Köp inte en solcell, köp en energisnål dator istället. Finns det pengar över, skicka dem då till ett land som inte har vattenkraft men där solen lyser betydligt mer än i Sverige. Ett land där de gör verklig nytta.

för så är det. Vi har inte obegränsade resurser. Men det finns redan idag stora ekonomiska incitament att effektivisera energianvändningen. Det finns också tillgång till massor med bra tekniska lösningar som sänker vår energiförbrukning. Men allt för få inser detta och allt för få vet hur tekniken ska användas. Detta måste vi ändra på.

vi inoM centerpartiet måste vara de som till 80 procent talar om hur energisystemet ska effektiviseras, och vi måste vara de som förespråkar lösningar som bygger på marknadskrafterna. Lösningar som kombi-nerar ekonomi med omtanke om miljö och framtid. Vi inom Centerpartiet måste vara de som inser att vi inte har råd att satsa på fel lösningar. Vi måste vara de som får andra att förstå vad begreppet ekoeffektiv ekonomi innebär.

PETER GUSTAVSSONCenterpartiet i Norrköping

Solceller har vi fått för våra synders skullI stället för att satsa allt krut på att öka elproduktionen är det betydligt mer lönsamt att energieffektivisera. Därför bör centerpartister rikta in sig på att presentera lösningar som ger oss största möjliga nytta för de små resurser vi förfogar över. Vem ska annars ska göra det om inte vi gör det, undrar Peter Gustavsson i Norrköping.

Peter Gustavsson

tidningen c. 29

FO

tO

: He

RR

Ljun

gA

BO

Stä

de

R Med centerpartiet landet runt

c.sverige!Vid Kvalitetsmässan i Göteborg i november blev centersty rda Falkenberg årets IT-kommun i hård konkurrens med Järfälla, Täby och Stockholm. Huvudskälet t i l l att Falkenbergs kommun fick priset var att man tagit näringslivet till hjälp för att hålla en hög kvalitet på den dagliga IT-driften. Den lilla IT-enheten på kom-munen har istället ägnat sig åt utveck-ling som bland annat lett till varsin egen dator för alla elever i årskurs 7–9.

– Fantastiskt kul med detta pris. Vi har ju inte IT-företagen runt hörnet precis utan har på egen kraft drivit på IT-utveckling i vår kommun , säger Mari-Louise Wernersson, kommunsty-relsens ordförande i Falkenberg.

Falkenberg – årets IT-kommunJuryns motivering:”Falkenberg växer med sikte på en hållbar framtid och sätter in IT-pengarna där de gör mesta möjliga långsiktiga nytta. Vad kan vara bättre än att ge alla elever i årskurs sju till nio egna bärbara datorer? Juryn fäster sär-skild uppmärksamhet vid att Falkenberg satsat på den nya, växande generationen och på att kommunen trots en liten IT-funktion klarar av att agera strategiskt och effektivt.”

Herrljunga Årets landsbygdskommun Organisationen Hela Sverige ska leva har utsett centerstyrda Herrljunga till Årets lands-bygdskommun 2009.

— Jag är självklart otroligt glad, men också förvånad. Det är en bekräftelse på vad vi har gjort, men också en uppmuntran inför det fort-satta arbetet med utvecklingen av vår kom-mun, säger Kurt Hårsmar, kommunstyrelsens ordförande.

Motiveringen lyder: ”Herrljunga kommun har under många år arbetat aktivt för att skapa en ’vi-anda’ och lyfta fram landsbygden. Målmedvetet har kommunen stärkt underlaget för byskolorna och den lokala servicen genom att uppmuntra och stötta bostadsbyggande på landsbygden. Detta ger framtidstro i hela kommunen!”

Från vänster: Barn- och utbildningsnämndens ordförande Kerstin Angel, IT-chef Thorbjörn Larsson och kommunstyrelsens ordförande Mari-Louise Wernersson (som håller pris-pokalen)

nu är valrörelsen igång! pistolskottet för

centerpartiets första kaMpanj för året

– Guldklöverkampanjen – har redan ljudit och det var Charlotte Kalla i Norrbotten som blev den första att få utmärkelsen. Det fick hon för att hon åstadkommit något extraordinärt.För att Centerpartiet ska nå målet på tio procent i riksdagsvalet 2010, krävs en sammanhållen valrörelse i hela landet med många taggade kampanjarbetare. På riksorga-nisationen är en marknadsgrupp tillsatt vars uppdrag är att planera och genomföra natio-nella kampanjer och arbeta med extern mark-nadsföring, profilprodukter, arrangemang, tryckt material, mässor samt kampanjkoncept för både nationell och lokal nivå.

Marknadsgruppen har också knutit till sig en referensgrupp som består av centerpartister

från olika delar av landet, syskonorganisatio-nerna och partistyrelsen. Allt för att underlätta kampanjaktivteterna så att lokala politiker och medlemmar kan fokusera på att möta väljarna och berätta om vår politik.

Under februari kommer alla kommun-kretsar kostnadsfritt att få varsitt kampanj-kit som innehåller ett podium på hjul, roll-ups, material ställ, kampanjhandbok, målgrupps-handbok, målgruppskarta och postnummer-lista över kommunen, några exemplar av valfoldrar samt mallar för trycksaker.

Ett grafiskt manér som ska användas i valrö-relsen har också tagits fram. Detta kommer att appliceras på trycksaker, profilprodukter och annonser. En utförlig användarmanual för det grafiska uttrycket skickas med i kampanj-kitet.

Nu är valrörelsen igång

läs Mer på guldklover.centerpartiet.net Vill du dela ut en Guldklöver till någon som har gjort något extraordinärt? Hämta material på Internwebben!

Marknadsgruppen, från vänster: Emma Petersson, Maria Mauritzon, Margaretha Ponsbach och Joakim Aspeheim.

30 tidningen c.

c&hörcenterfolk i farten

på nya posterMIKAEL EKMAN är sedan september 2009 politiskt sakkunnig åt Europa-parlamentariker Lena Ek. Han har tidigare arbetat som biträdande jurist vid FN:s krigsförbrytartribunaler i Sierra Leone.

KRISTIAN LJUNGBLAD arbetar sedan september 2009 som pressekreterare hos Lena Ek. Han har tidigare jobbat som kommunikationskonsult och på Sveriges ambassad i Washington. Kristian är aktiv i Centerpartiet i Stockholm.

Mikael Ekman

Kristian Ljungblad

Grattis Ingrid Hedenvind-Brask som vunnit Camilla Läckbergs Författarstipendium!

Bland närmare 600 bidrag valde jurun bestående av Camilla Läckberg, tidningen Amelia samt bokförlaget Forum Ingrids bidrag ”Det ingen ser”. En historia om en riksdagsle-damot som får anonyma brev.

– Ingrids bidrag medförde, förutom spän-ning och god känsla för text och karaktärer, en miljö som vi ville läsa mer om och som kän-des som en frisk fläkt i deckargenren, säger Camilla Läckberg till tidningen Amelia.

Ingrid Hedenvind-Brask arbetar sedan flera år som teamledare på Europaparlamentariker Lena Eks kansli Bryssel. Priset innebär att Ingrid kommer att coachas av Camilla Läckberg och av bokförlaget Forum samt gå en skrivarkurs i Ordfronts regi.

– Jag ser jättemycket fram emot skrivarkur-sen och coachningen, att få feedback på vad

som fungerar och vad som kan förbättras. Det ska verkligen bli otroligt spännande, säger Ingrid.

Grattis Ingrid!

centerpartiets valgeneral utseddMICHAEL ARTHURSSON blir Centerpartiets kampanjledare under valrörelsen 2010. Uppdraget påbörjas 1 februari.

– Det är hedrande och kanonkul att ha fått uppdraget att samordna Centerpartiets kampanj inför valet i september. Det blir en härlig utmaning! Jag är övertygad om att vi kan nå ett mycket bra valresultat, säger Michael Arthursson.

Michael har varit aktiv i centerrörelsen i drygt 20 år, och har sammanlagt varit med och drivit sju valrörelser och två folkomröstningskampanjer. Sedan drygt tio år är han småföretagare och strategikonsult. Han är ursprungligen från Halland, men bor sedan ett antal år tillbaka i Hässelby utanför Stockholm.

Michael Arthursson

Ingrid Hedenvind Brask

tidningen c. 31

korsord

hetervår jord-

bruks-m in ister

lever

ensam

germiljö-

vänligakor

flöd-

andelitium

de somingår i

gruppen

levspå

playan

far fortfram

påspåret

bildartjejerteam i

ton tre

oftararväxt

verklig

m issnöjdingen

fin damtygtyp

villvänner

igen

tänkasig

spelaspå scen

accep-

tera

är det

kalla

kan detkatt

ibland

kapdonär dåinte

snäller

pryderöverbordrast

så

kallad

utan

synd

ord somför-

stärkerupphöra

räkningbra försvensk

landsbygd

vanligfödaväxa

läggerskyttar

bärskottar

håg-

löshet

kommerde somreser

lata sig

är ofta

spydiga

full

fulle

har ettsingel-

livlägger

inte man-ken till

ledigt

rubbetgrek-

ershalvö

utanfärgfiradjapan

form avstuvn ingkort se-mester

län idan-

mark

skapadestortpris

lysgas

hamnar itunnannors-fisk

mors!kär-

lekensgud

åvirkedjur-fett

kan serött

fallerkisen i

hår frånman

sökervilddjur

tillgäng-lighetfallermycket

gör vi

hål med

pratari natt-

mössanvidunder

firas 9oktober

angesytor i

hartornsom

lutar

techno-musik

ton tvåinte vi

kan manbli i

dansenmeteren del

tjäder endel hare

slå en

signal

finnsoftavid

gräns © svenska korsord ab

Ç Ç Ç

⁄

⁄

⁄

֍

ç

‹

‹

‹

Ç Ç

÷

÷

÷»

‹

r

f

lugna

fräck

trävaror

o

eire

aster

rev

omsorg

egal

garn

s

resår

åk

svanen

kry

i

argan

l

senare

kora

ism

nötter

stila

same

l

u

asg

odla

s

trygg

kyl

ing

impar

erinrar

uv

inn

l

i

cis

ark

falkenberg

eksem

atoni

deltog

p

lasera

dana

aida

tranan

gren

ned

dd

stres-sar

sällan

natur-pro-

dukter

även

irland

sjö-

fara

utanin-

tresse

är en m iljö-

märkt fågel

om en

stund

rikt-

n ing

ton e

höjd

någotatt ha iskjort-ärmen?

är töj-

bar

mannenbakompeergynt

franskvän

sådanlist anas

åträdvisa

upp sig

kännersig

säkerkan läk-are skri-va motion

på

skrivskänsligtkritise-ra hårt

bak-

plats

bad-

plats

begärblevdhl

kan

bonden

haranghåller

detkallt

förund-rar i skyn

kortingenjör

på -

m inner

hoarom

natten

tropikväxtmynnar

ut idonau

på dennasidaninom

kemin

varu kodmötte

noak ara-rat med

fattasär bilden

ovanifrån

utslag

muskel-svag-het

är en full-fjädraddansare

måla

tunt

forma

finnastill-

gänglighälsning

mjukgörvisar de

sombryr sig

tanke-lära

knäcksjultid

var med

är den somnästan slår

sig fram

rabatt-

växt

hyllasdam medstickas

med

månfasvisar uppsig tillvardags

leveri över-

dåd

välja

fram

mjuk-vararen-

skötare

skrev

verdi

mån om

pigg

vändsi t id-n ing

gör vigoda

sopporav

klagalite

fordon

passarmed

kreti

plock-ar man

bäroch

svamp i

vinnerkan vara

av klister-

typ

sker i

sculler

hållertempeni bilen

kan enbåtvara

mångenpå

träd

fallerdet

mesta

dagens

dubbel

© svenska korsord ab

Ç

⁄

⁄

‹

Ç Ç

‹

⁄

⁄

⁄

÷

lösningen är inskickad av:

naMn ........................................................................

adress ......................................................................

postadress ...............................................................

Skicka din lösning senast den 19 mars 2010 till:Centerkryss 1/2010tidningen C, Box 2200, 103 15 Stockholm

vinnarna i korsord nr 4/2009

1. Hjördis Östling, Luleå

2. Mary Wideen, Österfärnebo

3. Anna-Lisa Sjögren, Vindeln

4. Gunnar Wikström, Arvidsjaur

5. Nils G Larsson, Uppsala

6. Nils-Olof Larsson, Torestorp

7. Bruno Hektor, Tenhult

8. Marianne Pohl, Orrefors

9. Inga Alm, Alunda

10. Ingrid Holmats, Leksand

tidningen c. 31

FO

tO

: M

AR

ie S

wA

Rt

Z/S

CA

nP

iX

en tidning från centerpartietnummer 1/2010 Posttidning B returadress: tidningen C. Box 2200, 103 15 Stockholm

Tillsammans bygger vi den hållbara staden underifrån!

Hej politiker!

Varje gång du slänger matrester eller spolar i toaletten ger du oss rå varor till biogas. Varje gång någon byter uppvärmning från olja till fjärrvärme bygger vi vidare på det hållbara samhället. Avfall, drivmedel, fjärr värme och vattenförsörjning – allt hänger ihop och kräver helhetssyn.

Om du som politiker ger oss rätt förut sättningar kan vi bidra till att lösa miljöutmaningarna. Vi lovar att hjälpa dig att uppfylla dessa löften:

4 Mer biogas och drivmedel från avloppsslam och insamlat matavfall.

4 Minskade utsläpp av växthusgaser för uppvärmning, el och transporter.

4 Ökat kretsloppstänkande och återföring av näringsämnen till jordbruket.

4 Fortsatt utbyggnad av fjärrvärme med förnybar och återvunnen energi.

4 Enkla system som underlättar människors vilja att göra miljönytta.

Läs mer på: www.hållbarastäder.nu