Årsberättelse 2013

I n n e h Å l l

Vd och ordförande har ordet 3

Förhandlingsstöd och finansiering 4

Förvaltningsberättelse 6

Resultaträkning 7

Balansräkning 8

Kassaflödesanalys 10

noter - redovisningsprinciper och bokslutskommentarer 11

Revisionsberättelse 15

Styrelse och vd 16

V D o c h o r D f ö r a n D e h a r o r D e t

Produktion: Sveriges Djurbönder i samarbete med Åkesson & Curry AB. Tryck: hylte Tryck AB.Foto omslag och sidorna 4–5: Quid/hKScan. Foto omslag, grisar: eva-lena Johnsson. Foto ledare och styrelse: Kristofer hedlund.

å r s b e r ä t t e l s e 2 0 1 3 3

V D o c h o r D f ö r a n D e h a r o r D e t

Krisläge för den svenska nöt- och grisproduktionen.

Men också nya möjligheter för medlemmarna när

ett förhandlingsstöd och finansieringspaket rullas

ut. Marika Wärff, verkställande direktör, och Anette

Skoog, ordförande, sammanfattar situationen i

början av 2014.

Köttkonsumtionen ökar men konsumenten väljer importerade varor framför svenska.

för att vända utvecklingen krävs politiskt stöd och ett inten-sivt samarbete över näringsgränserna. ljuspunkter för sveriges Djurbönder är en pilot för förhandlingshjälp och en lovande finansieringslösning för fria djurkrediter. 2014 kan bli året då medlemmarna med hjälp av nya förhandlings- och finansie-ringslösningar hittar nya försäljningskanaler.

Framsteg och aktiviteteranette skoog, ordförande (as): Under 2013 var vi med om att bilda lrf Kött som arbetar med att vända den negativa utvecklingen i svensk primärproduktion. här finns den kraftfulla organisation som behövs. lrf Kött har också många näringspo-litiska kontakter.

Marika Wärff, vd (MW): Medlemsundersökningen 2012 visade att förhandlingsstöd och finansiering stod överst på önskelistan. nu startar vi en pilot för förhandlingshjälp i norrland.

as: Det blir en kombination av utbildning, handfasta tips med checklistor och olika typer av kalkylmodeller på hemsidan. syftet är att kunna driva förhandlingen i mål med bra argument för sin produkt.

MW: samtidigt förhandlar vi med olika aktörer om finansie-ringslösningar för fria oberoende livdjurskrediter. Kan vi frigöra producenten till att äga sina djur själv uppstår ett helt nytt förhandlingsläge. Det kan bli början på en större förändring i branschen.

Kris och orsakeras: Men just nu hanterar vi en akut kris för våra medlemmar. Många behöver konkret information om vad man kan göra innan banken knackar på dörren. hur det har blivit så här gör mig upprörd. faktum är att vi lever i ett av eU:s sämst skötta jordbruksländer.

MW: Vi behöver få kontakt med politiker och skapa en större medvetenhet om krisens orsaker. Därför startar vi ett riksdags-nätverk för att få direktkontakt med de politiker som arbetar med jordbruksfrågor.

as: huvudproblemet är den bristande konkurrensen i slakteribranschen. Den är relativt stor på lamm- och nötsidan men obefintlig när det handlar om grisar. Vi har varit tydliga i

vår kritik av att hKscan valt att importera gris från finland då det förvärrar en redan svår situation. Vår kritik gav effekt genom att hK avstod import denna gång.

MW: slakterierna har byggt upp sina företag och verksam-heter i en tid före eU-inträdet. Då fanns fler djur att slakta och svensk jordbrukspolitik bestod av årliga prisförhandlingar mel-lan staten och bönderna. Under de tjugo år som förflutit sedan vi gick med i eU har inget hänt. Det är som om branschen först nu planerar att göra något.

as: Importflödet har också blivit starkare det gångna året på grund av en ogynnsam valutakurs. Det har varit brist på svenska djur som blivit högt prissatta och inte klarat konkurrensen.

MW: Detta samtidigt som vår svenska handelskoncentra-tion med dominanten Ica och några till aktörer bidrar till den strukturella problematiken.

as: svenska politiker i bryssel behöver vakna. alla länder utom sverige kämpar hårt för sitt nationella jordbruk. andra eU-länder har varit angelägna om att snabbt informera sina jordbrukare om det nya sjuåriga stödpaketet som börjar gälla 2014. I sverige har vi knappt fått någon konkret information alls. samtidigt ska vi planera för en verksamhet där ledtiderna är flera år långa.

lösningar och långsiktiga målas: fler försäljningskanaler är vägen framåt. exportmarknaden i eU består av 300 miljoner människor. om man nischar in sig på en liten andel av den marknaden så är det ändå en större marknad räknat i människor än vad som bor i hela sverige.

a K t U e l l t 2 0 1 4

• Stöd till medlemmar i akut

kris och påverkan hKscan

• Finansierings- och för-

handlingshjälp på gång

• Möten med riksdagsgrup-

per under våren

• Näringspolitisk påverkan

genom lrf Kött

å r e t s o M g å t t

• Blivit medlem och aktiv

deltagare i lrf Kött

• Tagit fram ett koncept för

förhandlingsstöd

• Förhandlat med olika

aktörer om finansiering s-

lösningar

• Startat ett riksdagsnätverk

för påverkan och besluts-

förberedande grupper

• Arbetat med föreningens

framtida strategiska

inriktning - för både aktiva

och passiva medlemmars

intressen.

AneTTe SKoog, oRDFöRAnDe oCh MARIKA WäRFF, VeRKSTällAnDe DIReKTöR.

Samarbete enda vägen framåt

4 å r s b e r ä t t e l s e 2 0 1 3

f ö r h a n D l I n g s s t ö D o c h f I n a n s I e r I n g

effektivare förhandling och finansiering utan leve-

ranstvång av djur. Det är viktiga pusselbitar för att få

fart på svenska djurproducenters affärsutveckling.

I en stor enkät genomförd 2012 efterfrågade medlemmarna i sveriges Djurbönder förhandlingsstöd och nya former av finansiering. sedan resultatet av undersökningen blev klart har föreningen arbetat med att ta fram olika lösningar, bland annat ett förhandlingskoncept som ska testas i ett pilotprojekt.

norrland blir först med att pröva konceptet under våren 2014. Piloten ska ge erfarenheter för alla djurslag; nöt, gris och lamm. efter utvärdering ska konceptet sedan spridas över hela landet.

särskilda förhandlingsgrupper ska bildas i bland annat robertsfors, luleå, östersund och Umeå. alla deltagare får stöd och verktyg för att lära sig att driva en effektiv förhandlingspro-cess. syftet är att förbättra producentens intjäning men också villkoren och försäljningsmöjligheterna generellt. en projektan-ställd kommer att stötta grupperna och samordna utbildningar samt övriga arrangemang. Vd Marika Wärff besöker alla orter och håller i en del av uppstartsmötena.

Medlemmarna kommer att få del av handfasta råd i förhand-lingsjouren, strategier, checklistor och kalkylmodeller. Verktyg som sedan finns tillgängliga på hemsidan. en skräddarsydd säljutbildning kommer också att erbjudas.

Värdefullt känna sin motpartI förarbetet till att ta fram förhandlingskonceptet har sveriges Djurbönder djupintervjuat företrädare för både djurproducenter och slakterier.

Vi har kartlagt vad slakterierna vill i framtiden och vad de vill fokusera på. resultatet är en kunskap som gör det lättare för före- ningens medlemmar att matcha efterfrågan och kunna ta bättre betalt för sina leveranser. när djurproducenternas utmaningar och problem matchas mot slakteriernas skapas möjligheter för gemensam vinning.

I förhandlingskonceptet finns också planer på att ta fram sta-tistik och nyckeltal, något som saknas i dag. ett sätt att göra det möjligt är att skapa grupper i distrikten som jämför prissättning och produktionsmetoder utifrån djurslag och produktionsslag. Ju fler som går ihop, desto större möjlighet att påverka pris och även kunna göra gemensamma inköp.

Fria livdjurskrediter på vägfria livdjurskrediter är ett annat fokusområde för sveriges Djur-bönder. föreningen har arbetat intensivt med att hitta lösningar med en rad aktörer. Med fria livdjurskrediter kommer det inte på förhand vara bestämt vilket slakteri djuret ska levereras till. Det ger en starkare förhandlingsposition och för första gången blir det möjligt att förhandla ”på riktigt”. Vi hoppas kunna lansera detta upplägg inom kort.

sveriges Djurbönder och lrf driver också ett gemensamt projekt för att hitta risk- och tillväxtkapital för nystartade och växande lantbruksföretag. en av målsättningarna är att skapa ett ”lantbrukets almi”. andra länder i vår omvärld har kommit längre och erbjuder fondfinansiering understödd av statliga medel. Där förekommer det också att staten går in och säkrar en stor andel av det belopp som banken lånar ut. här finns mycket att lära för svenska politiker.

Förhandlingsstöd och finansiering lanseras

Uppföljning

Förhandling

Produktion

Försäljning

å r s b e r ä t t e l s e 2 0 1 2 5

”Det är oerhört viktigt att få fram ett system där man inte kopplar finansiering

till samma part som ska köpa ens vara. Med en sådan lösning kan våra

djurproducenter frikoppla sig från gamla avtal och bjuda ut sina djur till fler aktörer.”

Förhandlingsstöd och finansiering lanseras

M A R I K A W ä R F F , V D

f ö r V a l t n I n g s b e r ä t t e l s e

styrelsen och verkställande direktören för sveriges Djurbönder ekonomisk förening avger härmed årsredovisning för räken-skapsåret 1 januari – 31 december 2013.

om verksamhetensveriges Djurbönder är en ekonomisk förening som ägs av 14 652 medlemmar som producerar gris–, nöt– och lammkött. Medlemmarna utgör en majoritet av sveriges djuruppfödare.

sveriges Djurbönders uppgift är att stärka medlemmarnas konkurrensförmåga och tillhandahålla tjänster som stöder pro-duktion. sveriges Djurbönder ska också, genom ägarinflytande, tillvarata medlemmarnas intressen.

sveriges Djurbönder är näst största ägare i hKscan med 12,54 procent av kapitalet och 12,39 procent av rösterna. största ägare i hKscan är lso andelslag som har 34,89 procent av aktiekapi-talet och 69,25 procent av rösterna.

Utveckling under åretföreningen har under 2013 enbart haft finansiella intäkter. livdjursreskontran består i att sveriges Djurbönder köper de leverantörsfordringar som scan ab har på sina leverantörer av djur. en ränterabatt har utgått till de medlemmar som utnyttjat kreditmöjligheten på livdjursreskontran.

sveriges Djurbönder har avtalat med scan om köp av admi-nistrativa tjänster från scan såsom medlems-, redovisnings-, finans- och informationstjänster samt livdjurskrediter. Dessa båda avtal har under året omförhandlats med scan ab.

en fortsatt mycket försiktig placeringspolicy för föreningens likvida medel har även i år präglat våra placeringar. Utdelning på föreningens aktier i hKscan utgör tillsammans med avkast-ningen på livdjurskrediterna föreningens huvudsakliga intäkt.

för att ha beredskap vid fluktuationer i livdjursreskontran har sveriges Djurbönder tecknat ett avtal om en kreditfacilitet. Denna kreditfacilitet har under året inte utnyttjats.

Det finansiella resultatet före justering av aktievärdet är 6,3 (3,8) MseK. Den finansiella avkastningen i form av räntor och utdelning är totalt 17,2 (16,9) MseK efter avdrag med 2,5 (3,8) MseK hänförliga till driftskostnader avseende livdjurskrediterna. De administrativa kostnaderna har under 2013 uppgått till 10,8 (13,1) MseK. På detta tillkommer sedan den återföring av ned-skrivning av hKscan aktien beroende på en positiv utveckling av aktie– och valutakurs med +14,8(–133,1) MseK.

föreningens aktieinnehav värderas i bokslutet till 230 (215) MseK. Under året har aktievärdet ökat med 14,8 (–133,1) MseK totalt, varav 7,6 ( –124 ) MseK är hänförligt till ökningen av aktie-kursen och 7,2 (–9,1 ) MseK är en valutavinst. Det är i huvudsak kostnadsreducering i de två omförhandlade avtalen med scan ab och värdeökningen av hKscan–aktien som gör att årets resultat för sveriges Djurbönder är positivt.

styrelsen har, på samma sätt som föregående år, valt att värdera aktieinnehavet i hKscan till marknadsvärdet per bokslutsdagen 31 december 2013 vilket innebär en aktiekurs på 3,76 (3,63) euro. Valutakursen i bokslutet är 8,8591 (8,5820) kronor per euro.

till följd av tidigare nedskrivning av aktieinnehavet kan inte fulla insatser utbetalas till 2013 års avgående medlemmar. totalt minskar insatserna med 17,1 (18,3) MseK. Den beräknade andelen av insatserna som kan återbetalas uppgår till 33,3 (28,7) procent. Detta innebär att totalt 5,7 (5,3) MseK kommer att utbetalas. till reservfonden överförs 11,4 (13) MseK.

tidigare år har styrelsen fattat policybeslut att reservfonden inte ska utnyttjas för att täcka förlusten på grund av nedgången i aktiekursen i hKscan. även för 2013 har styrelsen för avsikt att rekommendera stämman att besluta upplösa reservfonden med motsvarande belopp som kommer att tillföras reservfonden på grund av att full insatsåterbetalning inte kommer att kunna ske.

Viktiga händelser och framtida utveckling• Under året har vi fortsatt det målmedvetna arbetet med att

utveckla verksamheten inom föreningen mot verklig med-lemsnytta, d v s de områden som medlemsundersökningen genomförd av novus tydligt gjorde klart, speciellt med fokus på två områden; förhandlingshjälp och finansiering.

• Det finns ett starkt behov av att lansera ”Förhandlingshjälp”. för att möta detta behov har vi under året gjort ett grund-ligt kartläggningsarbete för att formera innehållet i vårt förhandlingskoncept, upphandla och förhandla utbildnings-upplägg, samt säkra rätt samarbetspartner i kompetens hos förhandlingsstödjande personal. Vi har nu kommit så pass långt att vi kommer att rulla ut pilotprojektet i norrland under januari 2014.

• Ytterligare ett viktigt område är Finansiering, särskilt behovet av ”fria livdjurskrediter”. Krediter som inte är direkt kopplade till slakteri, utan av andra finansinstitut/banker, och som möjliggör för producenterna att kunna driva förhandling kring bättre villkor och pris, friare än man kunnat tidigare. Vi är inne i slutfasen av diskussioner med några utvalda aktörer och hoppas kunna lansera krediterna inom kort.

• Att formera en gemensam branschorganisation för köttpro-duktion har varit ytterligare ett fokusområde. frågan är inte ny, den har utretts de senaste åren, men har nu slutligen landat i att organisationen – lrf Kött – drog igång i oktober bestående av de tre djurslagsorganisationerna, sveriges Djurbönder och lrf.

• Vad gäller personal och organisation, så har vi från slutet av augusti avslutat upplägget med inhyrd ekonomichef och har istället egen personal som ansvarar för ekonomi– och medlemsfunktion. en viktig investering för att få kontinuitet i föreningens framtida verksamhet.

• En genomlysning av föreningens samtliga avtal har ge-nomförts under hösten och har inneburit omförhandling av villkor, vilket har resulterat i att föreningens kostnadsmassa har reducerats och resultatet förbättrats. Detta innebär naturligtvis också att vi går in i ett nytt år med bättre villkor för verksamheten.

6 å r s b e r ä t t e l s e 2 0 1 3

(siffror inom parantes avser jämförelse föregående år)

r e s U l t a t r ä K n I n g

å r s b e r ä t t e l s e 2 0 1 3 7

(siffror inom parantes avser jämförelse föregående år)

antalet medlemmar var vid årsskiftet 14 652. antalet medlem-mar som avgick under 2013 var 596.

totala insatser uppgick vid årsskiftet till 465 (483) MseK. Under året har 5,2 (11,2) MseK utbetalats och 12,8 (9,4) MseK överförts till reservfonden. av de utbetalda insatserna är cirka 3,9 (8,0) MseK inbetalda insatser och cirka 1,3 (3,2) MseK emissionsinsatser. Motsvarande siffror för den del av insatserna som överfördes till reservfonden är 9,6 (6,7) MseK och 3,2 (2,7) MseK. liksom tidigare år har styrelsen beslutat att ingen insat-samortering skall göras 2013.

soliditeten i föreningen uppgick vid årsskiftet till 82 (77) procent.

Förslag till behandling av föreningens förluststyrelsen och verkställande direktören föreslår att den ansam-lade förlusten behandlas på följande sätt:

ansamlad förlust –331 MseKresultat +21 MseKbalanseras i ny räkning –310 MseK

beträffande föreningens resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat– och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer.

Resultaträkning

belopp i tseK not2013-01-01

–2013-12-312012-01-01

–2012-12-31

nettoomsättning – –

Kostnad för sålda varor – –

Bruttoresultat – –

administrationskostnader 1 –10 893 –13 138

Rörelseresultat –10 893 –13 138

Resultat från finansiella poster

resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 2 20 797 –122 697

övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 3 16 949 14 422

räntekostnader och liknande resultatposter 4 –5 584 –7 899

Resultat efter finansiella poster 21 269 –129 312

Resultat före skatt 21 269 –129 312

skatt 6 – –

Årets resultat 21 269 –129 312

b a l a n s r ä K n I n g

8 å r s b e r ä t t e l s e 2 0 1 3

Balansräkningbelopp i tseK not 2013-12-31 2012-12-31

TIllgÅngAR

Finansiella anläggningstillgångarandra långfristiga värdepappersinnehav 5 229 832 214 946andra långfristiga fordringar 7 7 367 9 481

237 199 224 427

Summa anläggningstillgångar 237 199 224 427

omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar

skattefordringar 6 608 160

övriga fordringar 8 205 108 242 002

förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 4 911 4 173

210 627 246 335

Kassa och bank 54 553 39 534

Summa omsättningstillgångar 265 180 285 869

SUMMA TIllgÅngAR 502 379 510 296

egeT KAPITAl oCh SKUlDeR

eget kapital 9

bundet eget kapital

Insatskapital 465 188 483 030

reservfond 255 339 255 339

720 527 738 369

fritt eget kapital

balanserad vinst –331 468 –214 982

årets resultat 21 269 –129 312

–310 199 –344 294

410 328 394 075

Kortfristiga skulder

leverantörsskulder 589 1 799

övriga skulder 10 88 438 110 313

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 11 3 024 4 109

92 051 116 221

SUMMA egeT KAPITAl oCh SKUlDeR 502 379 510 296

b a l a n s r ä K n I n g

å r s b e r ä t t e l s e 2 0 1 3 9

Balansräkningbelopp i tseK not 2013-12-31 2012-12-31

TIllgÅngAR

Finansiella anläggningstillgångarandra långfristiga värdepappersinnehav 5 229 832 214 946andra långfristiga fordringar 7 7 367 9 481

237 199 224 427

Summa anläggningstillgångar 237 199 224 427

omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar

skattefordringar 6 608 160

övriga fordringar 8 205 108 242 002

förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 4 911 4 173

210 627 246 335

Kassa och bank 54 553 39 534

Summa omsättningstillgångar 265 180 285 869

SUMMA TIllgÅngAR 502 379 510 296

egeT KAPITAl oCh SKUlDeR

eget kapital 9

bundet eget kapital

Insatskapital 465 188 483 030

reservfond 255 339 255 339

720 527 738 369

fritt eget kapital

balanserad vinst –331 468 –214 982

årets resultat 21 269 –129 312

–310 199 –344 294

410 328 394 075

Kortfristiga skulder

leverantörsskulder 589 1 799

övriga skulder 10 88 438 110 313

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 11 3 024 4 109

92 051 116 221

SUMMA egeT KAPITAl oCh SKUlDeR 502 379 510 296

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelserbelopp i tseK 2013-12-31 2012-12-31

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

för egna skulder och avsättningar

aktier 229 832 214 946

summa ställda säkerheter 229 832 214 946

avser kreditlimit som vid bokslutstillfället var 75 Mkr.

Sammanställning över förändringar i eget kapitalbelopp i tseK Insatskapital bundna reserver fritt kapital

sveriges Djurbönder ek. för.

Utgående balans enligt balansräkning

eget kapital den 31 december 2011 503 160 255 339 –223 940

årets resultat – – –129 312

enligt stämmobeslut – –8 958 8 958

reglerade insatser –20 130 8 958 –

eget kapital 31 december 2012 483 030 255 339 –344 294

årets resultat – – 21 269

enligt stämmobeslut –12 826 12 826

reglerade insatser –17 842 12 826 –

eget kapital 31 december 2013 465 188 255 339 –310 199

I not 9 framgår ytterligare information om det egna kapitalet.

k A S S A F l ö D E S A N A l Y S

10 å r s b e r ä t t e l s e 2 0 1 3

Kassaflödesanalys

belopp i tseK2013-01-01

–2013-12-312012-01-01

–2012-12-31

Den löpande verksamhetenresultat efter finansiella poster 21 269 –129 312Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m. –14 886 133 145

6 383 3 833

erhållen/betald skatt – –

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 6 383 3 833

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar 35 708 –25 124

ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder –24 170 5 170

Kassaflöde från den löpande verksamheten 17 921 –16 121

Investeringsverksamheten

avyttring/minskning av finansiella tillgångar 2 114 10 370

Kassaflöde från investeringsverksamheten 2 114 10 370

Finansieringsverksamheten

Förändring av insatskapital –17 842 –20 130

från insatser till balanserat resultat 12 826 8 958

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –5 016 –11 172

Årets kassaflöde 15 019 –16 923

likvida medel vid årets början 39 534 56 457

likvida medel vid årets slut 54 553 39 534

Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys

belopp i tseK2013-01-01

–2013-12-312012-01-01

–2012-12-31

Betalda räntor och erhållen utdelning

erhållen utdelning 5 911 10 448

erhållen ränta 16 949 14 422

erlagd ränta –5 584 –7 899

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m

nedskrivning av aktier – –133 145

återföring nedskrivning av aktier 14 886 –

14 886 –133 145

likvida medel

följande delkomponenter ingår i likvida medel:

Kassa och bank 54 553 39 534

54 553 39 534

n o t e r – r e D o V I s n I n g s P r I n c I P e r o c h b o K s l U t s K o M M e n t a r e r

å r s b e r ä t t e l s e 2 0 1 3 11

noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarerbelopp i tseK om inget annat anges

Allmänna redovisningsprinciperarsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovis-ningslagen och bokföringsnämndens allmänna råd förutom bfnar 2008:1 arsredovisning i mindre aktiebolag (K2-reglerna).

Företagets säte m msveriges Djurbönder ek. för. är en ekonomisk förening och har sitt säte i stockholm. adressen är sveriges Djurbönder, box 30223, 104 25 stockholm.

Företagets verksamhetsveriges Djurbönder ska stärka medlemmarnas konkurrensför-måga och tillhandahålla tjänster som stöder deras produktion samt ägande i hKscan oyj.

Värderingsprinciper m mtillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaff-ningsvärden om inget annat anges nedan.

Fordringarfordringar är redovisade till anskaffningsvärde minskat med eventuell nedskrivning.

nedskrivningarfinansiella anläggningstillgångar skrivs ned till marknadsvärdet om detta understiger det bokförda värdet. Vid en återhämtning av marknadsvärdet återförs en nedskrivning, maximalt upp till det ursprungliga anskaffningsvärdet. för att en värdejustering ska kunna göras till ett värde överstigande anskaffningsvärdet krävs att värdeuppgången med god säkerhet bedöms som varaktig.

Finansiella placeringarfinansiella instrument som är avsedda att stadigvarande innehas i verksamheten klassificeras som anläggningstillgångar. finansiella anläggningstillgångar som utgörs av aktier redovisas till anskaffningsvärdet efter eventuella nedskrivningar till mark-nadsvärde.

Skattföretaget tillämpar bokföringsnämndens allmänna råd om redo-visning av inkomstskatter, bfnar 2001 :1. total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskotts-avdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden.

Redovisning av intäkterIntäktsredovisning sker i enlighet med bfnar 2003:3 Intäkter.som inkomst redovisas det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas.

n o t e r – r e D o V I s n I n g s P r I n c I P e r o c h b o K s l U t s K o M M e n t a r e r

12 å r s b e r ä t t e l s e 2 0 1 3

not 1 Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelse och revisorer

sveriges Djurbönder har under 2013 haft 1,0 anställd VD och sedan augusti en ekonomi- och medlemschef. övriga administrativa tjänster har köpts av scan ab.

Redovisning av könsfördelning i styrelser2013-12-31

andel kvinnor2012-12-31

andel kvinnor

styrelsen 57% 50%

löner, andra ersättningar och sociala kostnader2013-01-01

–2013-12-312012-01-01

–2012-12-31

styrelse, VD och övriga anställda, totalt före och efter stämma 2 505 2 060

Summa 2 505 2 060

sociala kostnader 1 261 1 047

(varav pensionskostnader) (381) (322)

av pensionskostnader avser 344 tseK (322 tseK) VD. styrelsearvode utgår till de förtroendevalda styrelseledamöterna.

Anställningsvillkor

Verkställande direktören

Finns en ömsesidig uppsägningstid om sex månader och ett avgångsvederlag om tolv månader.

Arvode och kostnadsersättning till revisorer2013-01-01

–2013-12-312012-01-01

–2012-12-31

KPMg ab

revisionsuppdrag 175 140

andra uppdrag – –

not 2 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar

2013-01-01 –2013-12-31

2012-01-01–2012-12-31

Utdelning 5 911 10 448

återföring nedskrivning av aktier 14 886 –

nedskrivning av aktier – –133 145

20 797 –122 697

not 3 övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

2013-01-01–2013-12-31

2012-01-01 –2012-12-31

ränteintäkter, övriga 16 949 14 422

16 949 14 422

n o t e r – r e D o V I s n I n g s P r I n c I P e r o c h b o K s l U t s K o M M e n t a r e r

å r s b e r ä t t e l s e 2 0 1 3 13

not 4 Räntekostnader och liknande resultatposter

2013-01-01–2013-12-31

2012-01-01–2012-12-31

räntekostnader –3 048 –4 035

Kostnader för finansiell administration –2 536 –3 864

–5 584 –7 899

not 5 Andra långfristiga värdepappersinnehav

2013-12-31 2012-12-31

ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 820 981 820 981

820 981 820 981

ackumulerade nedskrivningar

Vid årets början –606 035 –472 889

Under året återförda nedskrivningar 14 886 –

årets nedskrivningar – –133 146

–591 149 –606 035

Redovisat värde vid årets slut 229 832 214 946

föreningens aktieinnehav är 6 234 750 a-aktier och 665 000 K-aktier i hKscan oyj.

Under året har det inte skett någon förändring av innehavet i hKscan oyj.

not 6 Skattefordringar och årets skattekostnad

Utgående skattemässigt underskottsavdrag uppgår till 304 617 (303 835).

not 7 Andra långfristiga fordringar

2013-12-31 2012-12-31

ackumulerade anskaffningsvärdenVid årets början 9 481 19 851

reglerade fordringar –2 114 –10 370

Redovisat värde vid årets slut 7 367 9 481

långfristig fordring på 7 367 tseK utgörs av långfristig del medlemsreskontran.

n o t e r – r e D o V I s n I n g s P r I n c I P e r o c h b o K s l U t s K o M M e n t a r e r

14 å r s b e r ä t t e l s e 2 0 1 3

not 8 övriga fordringar

övriga fordringar på 205 108 tseK utgörs av den kortfristiga delen av livdjursreskontran på 191 705 tseK och fordran investeringslån 13 403 tseK.

not 9 eget kapital

sammanställning över förändringar i eget kapital återfinns på sidan 8. Under 2014 beräknar föreningen att minska insatskapitalet med 17 174 tseK, varav det utbetalas 5 719 tseK och 11 455 överförs till reservfonden. av insatskapitalet på 465 188 tseK är 357 364 tseK inbetalda insatser och 107 824 tseK emitterade insatser. ordinarie föreningsstämma 2013 fattade vidare beslutet att från reserv-fonden till den ansamlade förlusten överföra ett belopp om 13 068 tseK medan slutligt utfall blev 12 826.

not 10 övriga skulder

övriga skulder på 88 438 tseK utgörs av skuld till scan ab för Investeringslån 13 403 tseK och avräkning mot scan ab 20 349 tkr, sparlån 53 597 tseK samt övrigt 1 089 tseK.

not 11 Upplupna personalrelaterade kostnader

2013-12-31 2012-12-31

Upplupna personalrelaterade kostnader 558 626

övriga poster 2 466 3 483

Redovisat värde vid årets slut 3 024 4 109

r e V I s I o n s b e r ä t t e l s e

å r s b e r ä t t e l s e 2 0 1 3 15

till föreningsstämman i sveriges Djurbönder ek för, org. nr 702002-0116

Rapport om årsredovisningenVi har utfört en revision av årsredovisningen för sveriges Djur-bönder ek för för år 2013.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansva-ret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nöd-vändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvarVårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International standards on auditing och god revisionssed i sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovis-ningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

en revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovis-ningen. revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. en revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimlighe-ten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalandenenligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseen-denrättvisande bild av sveriges Djurbönder ek förs finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dessas finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att föreningsstämman fastställer resultat-räkningen och balansräkningen för föreningen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningarUtöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för sveriges Djurbönder ek för för år 2013.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt lagen om ekonomiska föreningar.

Revisorns ansvarVårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisio-nen enligt god revisionssed i sverige.

som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med lagen om ekonomiska föreningar.

som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utö-ver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot föreningen. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med lagen om ekonomiska föreningar, årsredovisningsiagen eller föreningens stadgar.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UttalandenVi tillstyrker att föreningsstämman behandlar förlusten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räken-skapsåret.

stockholm den 6 februari 2014

Marcus skure Jan tholerus

Per gustafssonauktoriserad revisor

S T Y r E l S E o c h V D

16 å r s b e r ä t t e l s e 2 0 1 3

AneTTe SKoogoRDFöRAnDe

MARIKA WäRFFVD

AnnA KRISToFFeRSSon

JenS FJelKneR nIlS-ÅKe eSPeRTKARIn CeDeRhenRIK SAhlIn

FRÅn VänSTeR öVRe RADen AneTTe SKoog, MARIKA WäRFF, AnnA KRISToFFeRSSon. FRÅn VänSTeR neDRe RADen henRIK SAhlIn, JenS FJelKneR, KARIn CeDeR, nIlS-ÅKe eSPeRT.

anette skoog, ordförande

nils-åke espett, vice ordförande

anna Kristoffersson henrik sahlin Karin ceder

Marika Wärff, Verkställande direktör Jens felkner

Per gustafsson, auktoriserad revisor Marcus skure Jan tholerus

Vår revisionsberättelse har lämnats den februari 2014

stockholm den 6 februari 2014

Lindhagensgatan 126, Box 30223, 104 25 Stockholm • 0771 510 510 • www.sverigesdjurbonder.se

SVeRIgeS DJURBönDeR är en ekonomisk förening som

ägs av 14 652 svenska lantbrukare.

Den ekonomiska föreningen ger medlemmarna möjlighet

att påverka företagets utveckling.

De 14 652 medlemmarna är indelade i 19 valkretsar och

medlemmarna utser via val 37 fullmäktige. Dessa utgör val-

kretsarnas representanter till den årliga stämman.

Stämman är Sveriges Djurbönders högsta beslutande

organ och utser bland annat styrelse.

Styrelsen utgörs idag av 6 valda ledamöter varav en ord-

förande. Styrelsen tillsätter vd som ansvarar för föreningens

operativa arbete.

ägARUPPDRAgeT

Sveriges Djurbönder skall stärka kedjan från gård till Bord ge-

nom att skapa förutsättningar för medlemmarnas långsiktiga

företagande och utöva aktivt inflytande i hKScan-koncernen.