hns årsberättelse 2013

En dag av livetÅRBERÄTTELSE 2013

2 HNS | ÅRBERÄTTELSE 2013

VARJE DAG ÄR EN CHANS TILL ETT NYTT LIVUnder ett dygn undersöks, behandlas och opereras patienter och människor föds och dör. HNS svarar till exempel för alla organtransplantationer i Finland. Det betyder att när en patient dör kan det innebära ett nytt liv för en annan patient. En lyckad organtransplantation kräver friktionsfritt samarbete, vård av hög kvalitet och fortgående utbildning. Tusentals yrkesutbildade personer vid HNS förbereder sig för organtransplantationer och andra krävande specialsjukvårdsuppgifter varje dag.

ORGANTRANSPLANTATIONS-SAMORDNARE SIV ANSA:

Mitt arbete känns betydelsefullt när jag vet att en allvarligt sjuk patient har fått ett nytt liv.SIDA 8

SPECIALSJUKSKÖTARE PAULA MÄKIÖ:

Vi har en god gemen-skapsanda vilket även patienterna märker.SIDA 22

AVDELNINGSÖVERLÄKARE KARI KROOTILA:

En del av det utvecklingsarbete som vi utför är globalt unikt.SIDA 32

DIREKTÖR FÖR KLINIKGRUPPEN SAMI PIRKOLA:

Öppenvården har gett utmärkta vårdresultat och betydande kostnadsbesparingarSIDA 44

DONORSAMORDNARE TUIJA LEVÄLAMPI:

Det är verkligen viktigt att hela personalen är medveten om att även vi kan ha en potentiell organdonator.SIDA 38

3HNS | ÅRBERÄTTELSE 2013

4 Verkställande direktörens översikt

6 Styrelseordförandens översikt

Vård Arbete Vetenskap Ansvar Ekonomi

Kostnadshantering

44 Psykiatriska klinikgruppens

direktör Sami Pirkola 45 Expert Anne Berner46 Stora byggprojekt48 Kontrollerad tillväxt52 Resultaträkning,

investeringar och balansräkning

En halv miljon patienter

8 Organtransplantations-samordnare Siv Ansa

9 Expert Helena Isoniemi10 En hjärttransplantation

gav förlängd tid och ett nytt liv

15 Organtransplantationers anatomi

18 Världens bästa stroke- behandling

19 Konst som botar20 Olycksfallsstationen

räddar och lappar ihop

Finlands näst största arbetsgivare

22 Specialsjukskötare Paula Mäkiö

23 Expert Salla Koivunen24 Anställda på HNS24 Med rätt teknik blir ryggen

inte trött25 Enkäten arbetsmiljö-

barometern26 Rehabilitering hjälper

strokepatienter29 Arbetsplatsintroduktionen

utvecklas tillsammans med studerandena

30 HUCS hjärtlinje betjänar dygnet runt

Forskning leder till bättre behandlingar

32 Avdelningsöverläkare Kari Krootila

33 Expert Risto Renkonen34 Exakt ögonkirurgi35 Den nya Kliniken för

ögonsjukdomar på Drumsö36 Forskning leder till bättre

vårdpraxis37 Leukemibehandling av

toppkvalitet

Effektivitet och stöd

38 Donorsamordnare Tuija Levälampi

39 Expert Lasse Lehtonen40 Energieffektiv verksamhet41 OLKA erbjuder kamratstöd42 Upphandlingskompetens

möjliggör effektiv sjukhus-verksamhet

43 Teorin blir verklighet med hjälp av simulering

4 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2013 | AV STYRELSEORDFÖRANDEN

HNS reparerar gamla

byggnader och bygger

nytt och samtidigt får

patienterna effektiv

vård.Aki Lindén, verkställande direktör

SJUKVÅRDSOMRÅDENHUCS Hyvinge Lojo

VästraNyland

Borgå

Medicinska resultatenheten

Operativa resultatenheten

Gynekologiska och barnmedicinska resultatenheten

Psykiatriska resultatenheten

Hjärt- och lungcentret

Cancercentrum

Revisions-direktör

Ekonomi-direktör

Kommunika-tionsdirektör

Personal-direktör

Förvaltnings-direktör

Förvaltnings-överläkare

Förvaltnings-överskötare

Chefs-överläkare

SAMFÖRVALTNINGIT-för-valtning

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Icke-sjukvårds-relaterade stödtjänster

Hucs Ab

Hälso- och sjukvårdens-stödtjänster

Dotter-bolagen

HNS-Företags-hälsovård

Undervis-ning och forskning

HNS-Desiko

HNS-Logistik

HNS-Servis

HNS-Lokalcentralen

Ravioli

HNS-Fastigheter Ab

Uudenmaan Sairaalapesula Oy

Bostads- och fastig-hetsaktiebolag

HUSLAB

HNS-Bilddiagnostik

HNS-Apoteket

Hjälpmedels-centralen

Vård

5

De viktigaste siffrorna i bokslutet för år 2013 var glädjande för samkommunen HNS. Kostnaderna som riktas till HNS:s ägarkommuner, dvs. de bindande nettokostnaderna, förverkligades planenligt med 0,1 procents exakthet. Budgeten underskreds för första gången sedan år 2002. De bindande nettokostnaderna ökade med 1,6 procent jämfört med år 2012.

HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2013 | AV STYRELSEORDFÖRANDEN

Försäljningen av tjänster till kommuner utanför HNS:s

medlemskommuner uppvisade en bra utveckling vilket bi-

drog till det goda resultatet.

Ett underskott om sju miljoner euro hade budgeterats

för år 2013. Resultatet blev dock det motsatta och över-

skottet klättrade upp till tio miljoner euro. Överskottet be-

ror på större efterfrågan och ökad tjänsteproduktion. År

2013 minskade HNS:s totala skuld och inga nya långfristi-

ga lån togs trots att utfallet för investeringarna var över

hundra miljoner euro.

Året var lyckat även med tanke på verksamheten.

Tjänsteproduktionen ökade med 2,5 procent. Det finns

dock ännu många saker som behöver förbättras. Förplik-

telserna inom specialsjukvården är stora. Vårdgarantin

uppfylldes fortfarande inte till fullo.

Uttryckt med affärstermer var HNS:s orderstock bra

men leveranstiderna för långsamma. Branschen är myck-

et krävande eftersom hälften av all patientvård sker ge-

nast, det vill säga att väntetiden är från några sekunder till

några timmar när det handlar om människors liv och häl-

sa.

De anställda på HNS svarar varje år på enkäten ar-

betsmiljöbarometern. Den erbjuder en möjlighet att utan

namn ge respons om arbetsförhållandena och ledarska-

pet. Deltagarprocenten var bra vilket sannolikt beror på

att HNS varje år efter att resultatet har analyserats verkli-

gen försöker lösa de aktuella problemen.

I likhet med de senaste åren förbättrades resultatet även

år 2013 vilket är en orsak till att vara nöjd. Det finns dock

ingen orsak till att vara alltför belåten: verksamheten be-

höver fortgående utvecklas.

Beredningen av social- och hälsovårdsreformen (sote

på finska) pågick under hela år 2013. Detta krävde kon-

tinuerlig aktivitet och påverkan av HNS för att undvika

sådana fel som vissa hotbilder målat upp tidigare. Med

detta avser jag i första hand en uppspjälkning av organi-

sationsansvaret och tjänsteproduktionen som grundar sig

på den stora befolkningen inom HNS. Vår uppfattning är

att en uppspjälkning skulle försämra vårdkvaliteten, riske-

ra jämlik tillgång till tjänsterna och höja kostnaderna.

Utkastet till lagen om ordnandet av social- och hälso-

vården som utgavs alldeles i slutet av år 2013 innehöll för

Nylands del en modell där hela landskapet skulle bilda ett

social- och hälsovårdsområde. Förslaget kan anses vara

mycket korrekt med tanke på patienterna och skattebeta-

larna.

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR AKI LINDÉN:

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORM OCH BALANSERAD EKONOMI

6 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2013 | AV STYRELSEORDFÖRANDEN

HNS:s bra

resultat talar

för sig.Ulla-Marja Urho,

styrelseordförande

Det gångna året präglades av beredningen av den riksomfattande social- och hälsovårdsreformen. HNS intog till en början en väntande inställning till den omfattande reformen. Efter en mängd arbetsgrupper och förslag kändes de slutliga förslagen till social- och hälsovårdsreformen i slutet av året inte längre chockerande. Lagförslaget erbjuder en möjlighet att säkerställa enhetlig specialsjukvård i HNS-regionen.

Vård

7HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2013 | AV STYRELSEORDFÖRANDEN

Under hela min tid som förtroendevald har jag bevisat och

intygat att patientvården i HNS fungerar och att kostnader-

na är rimliga. Under de senaste åren har vi fått övertygan-

de bevis på detta. HNS:s förtroendevalda ledning har under

hela beredningen av social- och hälsovårdsreformen efter-

strävat att inverka på att den fungerande organisationen

inte ska rivas ner. HNS samarbetar utifrån sin nuvarande

strategi nära exempelvis med primärvården och produce-

rar även stödtjänster såväl i laboratorier, bilddiagnostik som

transporter. Bra resultat talar för sig.

Den välfungerande stora organisationen ska ges en

möjlighet att utvecklas vidare. En stor och enhetlig hälso-

vårdsorganisation i Nyland är till fördel för skattebetalarna

och patienterna.

De stora byggprojektena på Mejlans sjukhusområde

framskred år 2013. Platsen för barnsjukhuset har godkänts

i planberedningen, avtal om platsen för trauma-cancersjuk-

huset har uppnåtts och byggandet har inkluderats i ekono-

miplanen och godkänts av fullmäktige.

En ny typ av finansiering bestående av flera kanaler an-

vänds i finansieringen av byggandet av barnsjukhuset och den

har också godkänts. Finansieringen består av HNS-investe-

ringsbudget, statsunderstöd och medel som insamlas privat.

Det nya barnsjukhuset byggs av en stiftelse som tar emot

donationer från allmänheten med ansvarskänsla och tack-

samhet. Finansieringsmodellen underlättar betalandet av

HNS:s investeringar. HNS hyr lokalerna för barnsjukhusets

verksamhet av stiftelsen.

Parallellt med barnsjukhuset har ett viktigt beslut fattats

om att bygga ett trauma-cancersjukhus. Byggandet kan in-

ledas först efter att saneringen av laboratoriets nya lokalite-

ter och det stora patienttornet är färdigt.

Specialsjukvården vid universitetssjukhuset består även

av utveckling av nytt. Kompetenscentren är ett nytt sätt att

organisera vården av patienterna på HNS. Hjärt- och lung-

centret inledde verksamheten framgångsrikt för ett år se-

dan och följande i tur är Cancercentret. Vi arbetade hela

året i syfte att inleda tio andra kompetenscenter. Nu har di-

rektörerna valts och arbetet vars mål är att organisera kom-

petensen så att den betjänar patienterna på bästa möjliga

sätt är på god väg.

Patienterna har från och med början av år 2014 friare

möjligheter att välja sin vårdplats vilket inte ännu har påver-

kat det stora sjukhuset, men det återspeglas redan i kon-

kurrenternas marknadsföring. Landets största universitets-

sjukhus ska samarbeta med de övriga sjukvårdsdistrikten

men samtidigt ska det hålla fast vid sin egen kompetens.

Ett beslut om etablerande av ett nationellt cancercenter

nåddes inte år 2013. Det måste vara universitetssjukhusens

utvecklingsbolag men centralplatsen måste finnas i HNS

som är landets ledande cancercenter. Vid sidan av ett na-

tionellt cancercenter måste även HNS:s och universitetets

gemensamma biobank åstadkommas så fort som möjligt

och arbetet certifieras.

Även om vi uppnådde framgång inom flera områden

lyckades vi dock inte med allting. Undervisnings- och kul-

turministeriet beviljade inte Helsingfors universitet tillstånd

för magistersutbildning i hälsovetenskaper. Arbetet som

syftar till att få en professur fortsätter eftersom tjänster som

förutsätter en högskoleutbildning blir lediga i Nyland.

NY INNOVATIVITET I UNIVERSITETS-SPECIALSJUKVÅRDEN

STYRELSEORDFÖRANDE ULLA-MARJA URHO:

HNS:s nya fullmäktige och

styrelse inledde sitt

fyraåriga mandat våren år

2013. Det lönar

sig att vara i kontakt med

styrelsemedlemmarna

när nya idéer för

patienternas bästa

möjliga vård föreslås.

HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2013 | VÅRD 8

Mitt arbete känns

betydelsefullt när

jag vet att en allvarligt

sjuk patient har fått

ett nytt liv.

Siv Ansa, transplantationssamordnare

Transplantationssamordnare Siv Ansa, Mejlans sjukhusJag sköter tillsammans med fyra andra samordnare organdonationsverksamheten som fungerar dygnet runt

på riksnivå. Vi samordnar alla organtransplantationer i Finland från och med det första telefonsamtalet. I mitt

arbete är jag konkret i kontakt med liv och död. Det är alltid tråkigt när någon dör men om det är oundvikligt

att en person dör är det en rikedom att någon annan – eller möjligen flera patienter – kan få ett nytt liv. När nå-

gon dör förverkligas en annan persons största önskemål i form av ett nytt organ. Så här förenklat uttryckt låter

det nästan känslokallt men genom att se det positiva i saken känns mitt arbete belönande och viktigt. Även

om den starkaste känslan hos donatorns anhöriga naturligtvis är sorg kan dock erbjudandet av ett nytt liv till

någon ge tröst till de anhöriga i ett senare skede. Vi känner alltid största möjliga respekt för organdonatorerna

och deras anhöriga.

Vård

9

PÅ DE 22 SJUKHUSEN INOM HNS VÅRDAS

508 949 PATIENTER1 657 421 besök inom öppenvården86 982 operationer18 061 förlossningar

HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2013 | VÅRD

LEVERTRANSPLANTATION GER ETT NORMALT LIVLevertransplantation är en etablerad vårdform i slutfasen av behandling av leverinsufficiens. I Finland har transplan-tationer gjorts redan i över 30 år och på hösten utfördes levertransplantation nummer ettusen i Finland. Transplan-tationsresultaten är av toppklass i världen, överlevnads-prognosen för det första året är över 90 procent och för tio år 80 procent. De vanligaste orsakerna till en transplantation har varit immunologiska sjukdomar. I många länder är cirros orsa-kad av viruset hepatit C och alkohol de vanligaste trans-plantationsorsakerna. Även hos oss uppvisar antalet lever-cirrospatienter en långsam ökning. Levertransplantationer utförs även på riktigt små barn i allmänhet på grund av medfödda brister i gallgångarna eller ämnesomsättnings-sjukdomar. I Finland väntar samtidigt 5-12 personer på ett lever-transplantat och 50-55 transplantationer utförs varje år. Målet är 70–80 transplantationer per år. I likhet med alla transplantationer är brist på transplantat den faktor som mest begränsar levertransplantationer. Transplantaten fås av hjärndöda personer. I allmänhet överförs hela levern till en mottagare men det är möjligt att dela en lever mellan två personer. Detta har gjorts några gånger vid HNS. Syftet med en levertransplantation är att hjälpa patien-terna tillbaka till ett normalt liv, ungdomar till studier och personer i arbetsför ålder tillbaka till arbete samt att ge pensionärer deras funktionsförmåga tillbaka. Levertrans-plantationspatienter har i praktiken konstaterats ha en lika

bra livskvalitet som den övriga befolkningen.

Patientorienterad och rättidig vård. Detta koncisa uttryck

används för att beskriva de viktigaste målen för HNS:s

verksamhet i sjukvårdsdistriktets strategi för 2012-2016.

Målsättningarnas väldiga dimensioner blir tydliga när

man tittar på statistiksiffrorna för det gångna året: över

500 000 patienter, 87 000 operationer och 18 000 för-

lossningar.

Till nyckelmålen bland de strategiska målen för sjuk-

vården år 2013 var jämförbar kvalitet hos vårdresultaten,

tillgång till vård, patientsäkerhet och effektivitet.

Hur väl uppnåddes de viktigaste målsättningarna un-

der det andra året av strategiperioden? Tre av fyra pilot-

projekt inom jämförelsen av vårdresultat förverkligades. I

fråga om tillgång till vård ordnades akutsjukvården i en-

lighet med målen inom alla sjukvårdsområden. Kriterier-

na för brådskande vård fastställdes preliminärt för de 10

vanligaste patientgrupperna.

Kriteriet för väntetiderna för icke-brådskande vård

var antalet väntande patienter i proportion till antalet in-

vånare. HNS:s mål var att uppnå de minsta kösiffrorna

för universitetssjukvårdsdistriken. Vi känner inte ännu till

resultatet eftersom jämförelsematerialet för år 2013 inte

ännu är färdigt. Målen beträffande patientsäkerhet och

effektivitet uppnåddes.

Det är klart att förverkligandet av målen för sjukvår-

den uppföljs med resultatmätare. Bakom siffrorna finns

vårdarbetets vardag vilken HNS:s hela verksamhet ba-

serar på. De strategiska målen kan uppnås endast om

varje patient som kommer till sjukhuset är den viktigaste

patienten. Varje möte med och behandling av en enskild

patient leder till de resultat som även kan ses i den stora

helheten.

Helena Isoniemiöverläkare

Var fjärde patient i HNS är över 65 år gammal.

10 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2013 | VÅRD

EN HJÄRTTRANS-PLANTATION GAV FÖRLÄNGD TID OCH ETT NYTT LIV”

”

Vård

11

En söndag i mars år 2006 var en normal, bra dag i famil-

jen Riihonens liv. På kvällen, lite före midnatt, ringde tele-

fonen. Jonna och hennes man Jukka Riihonen var båda

ännu vakna. Samtalet kom från organtransplantations-

samordnare Catharina Yesil på Mejlans.

Riihonens fick höra att ett hjärttransplantat hade hit-

tats för Jonna. Det var nödvändigt att komma till Mejlans

så snabbt som möjligt och därför beställde Riihonens en

taxi. Det tog mindre än tre timmar att ta sig från hemmet i

Vilppula till Helsingfors och Mejlans.

Hjärttransplantationen lyckades väl. Operationen gjor-

des på måndag, Jonna vaknade på tisdag morgonnatt.

Jag hade en förskräcklig huvudvärk. Jämfört med hu-

vudvärken kändes smärtan från operationsärret som ing-

enting. Jonna återhämtade sig snabbt. Hon var på inten-

sivvårdsavdelningen på Mejlans en vecka och därefter

flyttade hon till en avdelning. Efter några veckor fick hon

åka hem. Sommaren efter hjärttransplantationen var Jon-

na redan i så gott skick att hon orkade klättra upp till top-

pen av Yllästunturi. Naturligtvis lämnade transplantationen

även spår, Jonna kommer exempelvis att hela sitt liv ha

medicinering som förhindrar avstötning.

För ikonmålaren Jonna Riihonen har år 2013 handlat om moderskap. Riihonen som genomgått en hjärttransplantation mår så bra att hennes unga son Jaro snart ska få en lillasyster eller -bror. Det nya hjärtat är ett mirakel, det har gjort så många saker möjliga.


Ikonen är målad i varma och klara färger. Den visar en ängel som hål-ler ett hjärta i sina händer.– Jag gjorde mål-ningen för att hed-ra minnet av perso-nen som donerade sitt hjärta till mig, berättar Riihonen.

12

Medfött felJonna hade en medfödd förtunning av aortan. Felet kor-rigerades genom operationer av vilka den första utfördes 1980. Jonna var då 8 år gammal. År 1987 inopererades en artificiell klaff i aortan. År 1990 brast aortan och då ope-rerades hon igen. Jonna blev i ett tidigt skede van vid am-bulansfärder, sjukhus och ingrepp. Efter de tre första operationerna följde en lång bra pe-riod. Jonna studerade till bildkonstnär och lärare i bild-konst. Ikonmålning är hennes specialområde. Hjärtsymto-men började igen.Insufficiensen utvecklades så småningom och det började samlas vätska i Jonnas kropp. Jonna bodde vid tidpunk-ten i Jyväskylä och hon hade en mängd olika läkare. Ing-en av dem hade en helhetsbild över situationen. Jonna flyttade till Haapavesi i norra Österbotten för läsåret 2003-2004. Hon gick på kontroll i Uleåborg där en kardiolog ville göra ytterligare undersökningar. Undersök-ningarna hänvisades till Tammerfors universitetssjukhus eftersom Jonna skulle flytta till dess område.

I operationskönI Tammerfors undersökte kardiolog Pasi Lehto Jonna och konstaterade hjärtinsufficiens. En hjärttransplantation dis-kuterades också. Jonna kände sig både orolig och rädd över operationen eftersom hon hade opererats redan tre gånger. Kardiologen svarade tålmodigt på mängden av frågor.

Hjärtinsufficiensen förvärrades. I början av 2005 blev Jonna sjukskriven. Jonna sökte till hjärttransplantations-kön men fick inte ännu det året en plats. Även positiva händelser inträffade när Jonna och Jarkko vigdes i början av år 2005. I början av följande år gjordes en ny bedömning av be-hovet av en hjärttransplantation. Jonna var redan i så då-ligt skick att hon satt i rullstol och blev andfådd bara av att tala. Denna gång fick Jonna en plats i operationskön. Hon behövde inte vänta längre än ett par månader på att bli inkallad till en hjärttransplantation.

Vågar jag bli mamma?Jonna var 34 år när hon fick sitt nya hjärta. Hennes förs-ta son Jaro föddes sex år efter hjärttransplantationen. Det fanns ingen tidigare erfarenhet i Finland av en hjärttran-splantationspatient som skulle ha fått barn. Alla förhöll sig inte positivt till saken och både på Tam-merfors universitetssjukhus och HNS var man oroliga. Även Jonna oroade sig över om hjärtat och njurarna skulle vara tillräckligt starka för graviditeten och förlossningen. Hon resonerade dock så att om kroppen tillåter att gra-viditeten börjar när hon fyllt fyrtio kommer den också att vara tillräckligt stark för att gå igenom den. Under den sis-ta tiden av graviditeten gjorde hon täta kontrollbesök hos en kardiolog på Mejlans och på Kvinnokliniken. Förloss-ningen skulle ske på Kvinnokliniken där Jonna hade till-

gång till all hjälp som eventuellt skulle behövas. Allt förlöpte dock väl och sommaren år 2012 föddes sonen Jaro. – Barnets födsel var en fantastisk upplevelse, jag grät och skrattade samtidigt, berättar Jonna.

På den lilla pojkens villkor– Min lilla linslus, säger Jonna till sonen Jaro som nyfiket kikar in i kameran. Jaro balanserar i mammas famn och fnittrar. Skrattet smittar av sig på mamma. Det råder gläd-je kring familjen Riihonens matbord hemma i Vilppula. Familjen har upplevt en mängd olika känslor efter att sonen föddes. Lyckokänslan är oändlig men vissa känslor, som till exempel rädslan för att dö, har slagit till mycket hårt. Den förväntade livslängden för en person som fått ett hjärttransplantat är ungefär 20 år. Jonna är dock opti-mist och den medicinska vetenskapen utvecklas hela ti-den. – Barnet är värt väntandet och även rädslan. När Jaro föddes fick Jonna bra vård på Kvinnoklini-ken. Hjärttransplantationen togs i beaktande utan att man gjorde alltför stort nummer över den. Jonna lever enligt samma princip även nu – hon är medveten om sitt till-stånd men är fokuserad på livet och sin lilla son Jaro. – Jag är så lycklig över att vår familj befinner sig nu i denna situation. Vi har ett friskt barn och jag är i så bra

skick att vi kan få ett barn till.


1980Jonna var 8 år gammal. Den medfödda förträng-ningen i aortan opererades för första gången.

En mekanisk konstgjord klaff opererades in i hjärtat.

Aortan brast och den opererades igen.

Jonna utvecklade hjärtinsuffi-ciens.

Jonna sökte sig till hjärt-transplantationskön.

Vintern 2006 fick Jonna en plats i hjärttrans-plantationskön.Våren 2006fick Jonna ett nytt hjärta.

Det första barnet började varna om sin ankomst.

Sommaren 2012 föddes sonen Jaro.

1987 1990 2005

2006

2011

2012

1990-luvun loppu

2013 Ett fullödigt familjeliv

Vård

13

Jonna var 34 år när hon fick sitt nya hjärta. Hennes första son Jaro föddes sex år efter hjärttransplantationen. Det fanns ingen tidigare erfarenhet i Finland av en hjärttransplantationspatient som skulle ha fått barn.


14 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2013 | VÅRD

15

Vård

En organdonation inleds med ett samtal till organdona-

tionskontoret i HUCS där minst en av de fem organtrans-

plantationssamordnarna hela tiden har jour. År 2013 mot-

togs 281 samtal om eventuella organdonatorer. Av dessa

förverkligades 95.

Den största orsaken till att organdonationer inte för-

verkligades var att de eventuella donatorerna var för gam-

la, led av flera sjukdomar eller hade andra kontraindikatio-

ner mot en organdonation. I de flesta fallen har en lämplig

donator avlidit i stroke.

HUCS utför alla organtransplantationer i Finland. Do-

natorerna kommer från runtom i Finland – särskilt från uni-

ORGANDONATIONENS ANATOMI – FRÅN ETT TELEFONSAMTAL TILL ETT NYTT LIV

versitetssjukhusen – och i nödsituationer även från övriga

Norden. En organdonator kan donera flera organ: exem-

pelvis vid Uleåborg universitetssjukhus fanns tio lämpliga

organdonatorer år 2013 av vilka erhölls sammanlagt 28

organtransplantat.

Tidskritiskt samarbete mellan experter När en möjlig donator hittas insamlar organdonationssam-

ordnaren information för den jourhavande kirurgen som

bedömer om donatorn är lämplig. Om donatorn är lämplig

inkallas den nödvändiga personalen och uppgörs ett tids-

schema för organtransplantationen.

Brita Krogerus, sjukskötare

Emmi Ylikoski, anestesiläkare

Eija Tukiainen, avdelningsläkare

Helena Isoniemi, överläkare

Henna Sammalkorpi, läkare under specialutbildning

Nina Öst, sjukskötare

Mia Kantomaa, sjukskötare


Den äldsta levande levertransplantations-patienten är 88 år gammal. Transplantationen utfördes för 20 år sedan.

HSN ANSVARAR FÖR SAMTLIGA ORGANTRANSPLANTATIONER I FINLAND.År 2013 genomfördes sammanlagt 285 organtransplantationer. Donatorerna kommer från runtom i Finland och i nödsituationer även från övriga Norden. På barn gjordes 11 njurtransplantationer, 4 levertransplantationer och 7 transplantationer av organ i brösthålan.

189 njure

49 lever

15lunga

21 hjärta

10 bukspottskörtel

1tarm

16

ÅR 2013 MOTTOGS 281 SAMTAL OM EVENTUELLA ORGANDONATORER. AV DESSA FÖRVERKLIGADES 95.

När en hjärndöd organdonator hittas

INLEDS ORGANDONATIONEN med ett telefonsamtal till organdonationssam-ordnaren i organdona-tionsbyrån på HUCS.

En jourhavande

KIRURG BEDÖ-MER DONATORNS LÄMPLIGHET. Om organdonatorn är lämplig kallas den nöd-vändiga personalen in och ett tidsschema för organdonations- och organtransplantations-operationen uppgörs. Kirurgen inkallar även patienten som är i behov av ett organtransplantat.

PATIENTEN ANLÄNDER TILL AVDELNINGEN PÅ MEJLANS SJUKHUS, där han eller hon förbereds inför operationen Utöver kirurgen som opererar deltar i transplantationsoperationen även två assisterande kirurger, en instrumentskötare, en anes-tesiläkare och en anestesi- skötare och en övervakande skötare.

Antalet losstagningsgrupper är två,

OM ÄVEN DONATORNS HJÄRTA OCH LUNGOR LOSSAS. Organen i magområdet prepareras före hjärtat och lungorna. Perfusionen av alla organ inleds samtidigt och efter perfusionen avlägsnas organen.

GRUPPEN SOM UTFÖR LOSSTAGNINGS-OPERATIONEN RESER TILL DONATORN antingen per bil eller flyg beroende på resans längd. På sjukhuset där losstagningsoperationen utförs deltar en anestesiläkare och en anestesiskötare och en övervakande skötare.

OPERATIONERNA KOORDINERAS så att mottagaren av organtransplantatet sövs ner när losstag-ningsgruppens kirurg med egna ögon har konstaterat att dona-torns organ är dugligt för transplantation.

Kirurgen inkallar även patienten som är i behov av ett

organtransplantat. Patienten anländer till avdelningen på

Mejlans sjukhus där han eller hon förbereds inför opera-

tionen. Utöver kirurgen som opererar deltar i transplanta-

tionsoperationen även två kirurger, en instrumentskötare,

en anestesiläkare och en anestesiskötare och en överva-

kande skötare.

Till donatorn åker en grupp som gör losstagningsope-

rationen. Gruppen består av tre kirurger, en instrument-

skötare och en organdonationssamordnare. Beroende

på hur lång resan är reser gruppen antingen med bil eller

med flyg. På sjukhuset där losstagningsoperationen utförs

deltar i operationen en anestesiläkare och en anestesiskö-

tare och en övervakande skötare.

Antalet losstagningsgrupper är två om donatorns hjär-

ta och lungor ska användas. Man börjar med att ta loss

hjärtat och lungorna eftersom de kräver ett snabbare in-

grepp än vid transplantation av njurarna eller levern. Ope-

rationerna koordineras så att mottagaren av organtrans-

plantatet sövs ner när lossningsgruppens kirurg med egna

ögon har sett att donatorns organ duger för transplanta-

tion.

Operationssnittet för transplantationen görs när organ-

transplantatet har tagits loss, sköljts och packats. Däref-

ter transporterar organdonationssamordnaren organet till

Mejlans där operationsgruppen som utför transplantatio-

nen har förberett mottagaren. Mottagarens sjuka organ

tas loss först när organtransplantatet befinner sig i sam-

ma operationssal och det har konsterats vara i skick. Efter

operationen flyttas patienten till intensivvård.

Den största orsaken till att organdonationer inte förverkligades var att de eventuella donatorerna var för gamla, led av flera sjukdomar eller hade andra kontraindikationer för en organdonation. I de flesta fallen har donatorn avlidit i stroke. Donatorer kommer särskilt från universitetssjukhusen. En organdonator kan donera flera organ.


17

OPERATIONSSNITTET FÖR TRANSPLANTATIONEN GÖRS när organtransplantatet har tagits loss, sköljts och packats. Orgando-nationssamordnaren transporterar organet till Mejlans där operations-gruppen som utför transplantatio-nen har förberett mottagaren. Mot-tagarens sjuka organ tas loss först när organtransplantatet befinner sig i samma operationssal och det har konsterats vara i skick.

Heidi Koivusalo, lokalvårdare

Leena Nevanpää, lokalvårdare

Hoito


EFTER OPERATIO-NEN FÖRFLYTTAS PATIENTEN TILL INTENSIVVÅRD och operationssalen förbereds för de kom-mande kirurgiska ingreppen.

18

Experter från Dr Foster besökte Helsingfors i decem-

ber för att presentera resultaten enligt vilka HNS är världs-

bäst på att behandla cirkulationsstörningar i hjärnan.

Mejlans Stroke Unit behandlar varje år omkring 500–600

patienter och dödligheten bland strokepatienterna är den

lägsta i världen, dvs. endast cirka 46,9 procent av vänte-

värdet.

– Resultatet uppstår tack vare det långt utvecklade

samarbetet som täcker hela HNS-området. Det kräver

inte bara hög yrkeskompetens av personalen utan även

ett starkt engagemang i arbetet, berömmer avdelningsö-

verläkare Turgut Tatlisumak som ansvarar för behandling

av cirkulationsstörningar i hjärnan på HNS.

Tatlisumak vill betona det långsiktiga arbetet inom be-

handlingen av strokepatienter som pågått i många år på

HNS. Forskningsverksamheten som är inriktad på effek-

tivare patientvård har spelat en avgörande roll för lyckad

behandling av stroke.

VÄRLDENS BÄSTA STROKEBEHANDLINGStroke Unit-enheten på Mejlans har alltid ansetts vara en bra vårdplats. År 2013 fick den effektiva verksamheten även internationell bekräftelse. På HNS enhet i Mejlans får man den bästa hjärninfarktsbehandlingen.

När en strokepatient hämtas till jouren på Mejlans sjukhus

och flyttas från ambulansen till avdelningen nöjer sig per-

sonalen inte med att gå utan de springer. Det finns en tyd-

lig orsak till det 60 meter långa sprinterloppet: snabbhe-

ten avgör behandlingsresultatet.

– Ju snabbare vi kan inleda trombolysbehandlingen

desto bättre är patientens möjligheter att klara sig tillbaka

till ett normalt liv. Från dörren till trombolysbehandlingen

tar det i genomsnitt 18 minuter. Mitt personliga rekord är 7

minuter och jag tror att det också är världsrekord, småler

specialistläkare Satu Mustanoja.

Den snabba inledningen av trombolysbehandlingen

oberoende av tiden på dygnet eller året är en av de fakto-

rer som har lyft Mejlans Stroke Unit till världstoppen. Det-

ta framgår av de jämförelser som utförts av systemet Dr

Foster som bedömer sjukhusens kvalitetsresultat. Det an-

sedda brittiska företagets jämförelsesystem omfattar cirka

40 betydande sjukhus runtom i världen bland vilka HNS är

det första sjukhuset i Finland.


18Specialistläkare Satu Mustanoja:

Det tar oss inte mer än 18 minuter att inleda trombolysbehandlingen efter att patienten har anlänt.

Vård

19

KONST SOM BOTAREn måndagsmorgon i september hälsades alla som gick i tunnlarna på sjukhusområdet i Mejlans välkomna av mer än hundra väggmeter färggranna verk av de främsta graffitikonstnärerna i Finland.

De tio verken som målats i det labyrintliknande tunnelnätverket fick såväl de

anställda som patienterna att le. Målarnas aktion hade beställts av HNS konst-

kommitté som inledde sin verksamhet vid årets början. ”Kartläggning av ex-

isterande konstverksamhet, konstkommittéer till alla sjukhus och stöd till nya

konstöppningar”, sammanfattade konstkommittén sitt mål. En av de nya öpp-

ningarna var bland annat projektet Konst som botar som genomfördes tillsam-

mans med Konstakademin.

I samband med beredningen av budgeten för år 2014 beslöt HNS gå med

i procentprincipen för konst. I budgeten reserverades ett anslag om 100 000

euro för anskaffning av konst till de nya sjukhusen som håller på att byggas

och planeras.

HNS:s strategi 2012–2016: KONST OCH KULTUR I SJUKHUSEN

Patienternas vårdmiljö utvecklas utifrån ett separat verksamhetsprogram i en riktning som främjar hälsan och stöder patientens resurser. Mångsidigt utnyttjande av konst och kultur ökas som ett led i patienternas välmående och vård. Konstkommittéer ska grundas i HNS och dess olika sjukhus.

Galleristi Umut Kiukas kokosi Meilahden sairaala-alueen tunneleihin graffitit maalanneen taiteilijaryhmän.


20

OLYCKFALLS-STATIONEN RÄDDAR OCH LAPPAR IHOPBehandlingen av allvarliga olycksfall inom HNS:s område har koncentrerats till Tölö olycksfallsstation. När det inträffar en allvarlig olycka innebär Tölö den sista tryggheten för 1,6 miljoner personer. Utöver patienter från HNS-området vårdas även allvarligt skadade patienter från andra håll i landet på olycksfallsstationen.

Kvaliteten på vården av svårt skadade patienter följs upp

med hjälp av ett traumaregister på Tölö sjukhus. I registret

upptas sådana svårt skadade patienter vars skador enligt

NISS-poängsättningen av allvarlighetsgraden hos skador

överskrider den internationellt avtalade och allmänt tilläm-

pade gränsen på 15 poäng.

I traumaregistret samlas information bland annat om

storolyckor, patientens tillstånd i första hjälpen-rummet, in-

tensivvården och om förflyttning till vidare behandling.


Behandlingen av allvarliga olycks-fall inom HNS:s område sker på Tölö olycksfallsstation. Allvarligt skadade patienter från hela landet kommer hit för vård, berättar avdelningsskötare Erkki Luomansuu.

Vård

21

När en storolycka inträffar är olycksfallsstationen det mest betydande mottagningsstället för olycksfallspatienter i HNS-området.• jour dygnet runt • 20 000 patienter per år

Specialistläkare Tuomas Brinck har med hjälp av re-

gistret jämfört Tölö olycksfallsstation med stora traumas-

jukhus i Tyskland. I jämförelsen har han betraktat innehåll-

et av behandlingen och dess resultat i genomsnitt under en

period av ungefär sex år. Patientuppgifterna har omvand-

lats till en jämförbar form som gör det möjligt att jämföra

exempelvis dödligheten.

Av resultatet framgår att intensivvården på Tölö är kort-

varigare och patienten kan förflyttas till fortsatt vård tidigare

än vid de stora tyska sjukhusen i kontrollgruppen som är

koncentrerade på behandling av olycksfallspatienter. Trots

detta avviker den viktigaste mätaren, det vill säga förväntad

dödlighet, inte från de övriga.

Siffran för förväntad dödlighet beaktar olikheter mellan

patienterna exempelvis i fråga om skador och ålder och ger

en jämförbar bild av hur effektivt olycksfallsstationen lyckas

i sin viktigaste uppgift, det vill säga att rädda människoliv.

– Det är viktigt att göra jämförelser av denna typ. Om

dödligheten var större skulle vi veta att vi måste utveckla

verksamheten på ett väsentligt sätt och lära oss av de övri-

ga, säger överläkare Jarkko Pajarinen.

Av registret framgår att vårdkvaliteten och -resultatet

har utvecklats vid Tölö sjukhus under översiktsperioden

och resultatet för de senaste åren överskrider resultatet för

sjukhusen som ingår i kontrollgruppen.

– I fortsättningen vill vi även i större utsträckning veta

vad som händer med alla patienter som behandlats på Tölö

sjukhus efter att den akuta behandlingen och uppföljningen

på våra kliniker har avslutats. Det ger oss en möjlighet att

följa upp kvaliteten på den vård som vi ger och ändra våra

verksamhetssätt om det är nödvändigt, säger Pajarinen.

Enligt Pajarinen är det följande utvecklingssteget att

vara i kontakt med samtliga patienter oberoende av om det

handlar om små eller allvarliga skador, och kartlägga reha-

biliteringen som en del av patienternas vårdkedja.

Tölö vårdar när det händer en svår olycka.Patienterna kommer till Tölö när det handlar till exempel om

patienter som skadats i en högenergisk bilkollision, neu-

rokirurgiska patienter, patienter med brandskador från en

eldsvåda eller andra svårt skadade patienter.

Det handlar om en patient med multiskador när patien-

ten har flera skador som separat eller tillsammans bildar ett

livsfarligt tillstånd. Tölö tar emot varje år ungefär 90 patien-

ter som uppfyller kriterierna för multiskador.

Cirka ettusen förhandslarm av akutvårdsenheten mot-


tas per år, av dessa leder ungefär 400 till traumalarm på

olycksfallsstationen. På stationen behandlas patienter som

behöver brådskande ortopedisk, olycksfallskirurgisk, hand-

kirurgisk, neurokirurgisk samt mun- och käkkirurgisk vård.

Dagligen behandlas i genomsnitt 70 patienter av vilka

20–25 tas in på en avdelning och därifrån vidare till fortsatt

behandling. För närvarande är den genomsnittliga tiden för

en patient att komma till behandling 2 timmar 31 minuter.

Målet är att förkorta tiden med hjälp av nya idéer och fort-

satt utveckling av verksamhetsprocesserna.

HNS ska bygga ett nytt traumasjukhus i Mejlans som

ska ersätta Tölö olycksfallsstation före slutet av årtiondet.

22

Vi har en god

gemenskapsanda

vilket även

patienterna märker.

Paula Mäkiö, specialsjukskötare

Invärtesmedicinsk och kirurgisk specialsjukskötare Paula Mäkiö, Dagsjukhuset:På Dagsjukhuset vårdas patienter inom många specialområden och därför har jag möjlighet att utföra varieran-

de sjukskötaruppgifter. Jag arbetar i allmänhet en vecka på samma plats, exempelvis ingrepp eller infusioner.

Arbetet på Dagsjukhuset är verkligen mångsidigt, utmanande och kräver goda yrkeskunskaper. Jag har lärt mig

mycket här under några år men man blir aldrig helt fullärd i detta arbete. Utbudet av utbildningar är stort, själv

avlade jag vid sidan av arbetet utbildningen Kompetens invärtesmedicinsk sjukvårdare för ett drygt år sedan.

Jag har även en mångsidig yrkesbakgrund som ger mig säkerhet i mitt arbete. Vi har patienter i alla åldrar. Varje

skötare har egna patienter men vi vårdar även varandras patienter och är alltid redo att hjälpa en kollega. Vi har

en god gemenskapsanda vilket även patienterna märker – de gillar att komma till Dagsjukhuset. En del patien-

ter besöker oss för ingrepp med några veckors mellanrum. Det uppstår ofta varma förhållanden mellan patient

och skötare.

HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2013 | ARBETE

23

UTBILDNING GARANTERAR HÖG KVALITETHNS är känt för vård av hög kvalitet och bra vårdresultat.

Det goda ryktet har uppstått tack vare kompetent arbete

och därför utvecklas de anställdas kunnande på lång sikt

och planmässigt.

Med hjälp av utbildning upprätthåller och ökar HNS

kompetensen inom strategiskt viktiga områden, det vill

säga patientorienterad och rättidig behandling, undersök-

ning och undervisning av hög kvalitet, närmare partner-

skap med primärhälsovården samt effektiv och konkur-

renskraftig verksamhet.

Orsakerna till utveckling av kompetensen är behoven

hos HNS:s klienter och de specialsjukvårdstjänster som vi

producerar för våra medlemskommuner och övriga klien-

ter. Vi uppnår toppresultat bland annat inom intensivvård

av nyfödda, cancerbehandling, krävande höft- och knä-

ledsprotesoperationer samt i behandlingen av stroke och

hjärtinfarkter. Organtransplantationerna har koncentrerats

till HNS sjukhus på riksnivå.

Utvecklingen av personalens kompetens planeras med

hjälp av mångsidiga verktyg. Till dessa hör bland annat år-

liga utvecklingssamtal med chefen. Syftet är även att med

hjälp av planerna förutse det framtida personalbehovet.

Personalens kompetens stärks förutom genom läro-

inrättningarnas grundläggande utbildning och specia-

liseringsutbildning även genom intern utbildning, ar-

betsrotation, mentorverksamhet, nätverksinlärning och

utvecklingsprojekt.

Arbete

HNS ÄR FINLANDS NÄST STÖRSTA ARBETSGIVARE

21 751 ANSTÄLLDA

vårdpersonal 12 189 övrig personal 5 690 läkare 2 860 specialarbetare 1 012

Personalen måste vara tillräckligt stor, kompetent och

motiverad för att HNS verksamhet ska vara framgångsrik.

Den nuvarande och framtida personalens belåtenhet är ett

av HNS viktigaste mål. Ledarskapet och personalens möj-

ligheter att påverka sitt arbete och arbetshälsan utvecklas

fortgående. Resultatet av arbetsmiljöbarometern berättar

att fler än åtta av tio HNS-anställda skulle rekommendera

HNS som arbetsplats.

Av de anställda är 85 procent kvinnor. Under året var

1 274 stadigvarande arbetsplatser lediga, antalet ansök-

ningar var 17 598. Antalet lediga tidsbestämda uppdrag

var 528 och de söktes av 855 personer. 4 150 studerande

inom hälso- och sjukvårdssektorn fick praktisk undervis-

ning vid HNS:s sjukhus.

Enheterna i den stora organisationen är av varierande

storlek och det finns upp till sju chefsnivåer. Antalet che-

fer är cirka 950. Varje chef har i genomsnitt 23 direkt un-

derlydande medarbetare. Chefsarbetet bedöms genom

en årlig arbetsmiljöbarometer. Chefsindexet som består

av flera frågor uppgick till 3,7 (på en skala 1–5). Det finns

ännu utrymme för utveckling eftersom målet på 3,9 poäng

inte uppnåddes, men utvecklingen fortsatte i en positiv

riktning i likhet med föregående år. Cheferna fick de bästa

vitsorden för målinriktning och rättvishet.

Det årliga utvecklingssamtalet med chefen är en rät-

tighet och skyldighet som tillkommer var och en av de

anställda vid HNS. Genomförandet av samtalen och hur

man lyckas med innehållet följs upp och förmännen utbil-

das i uppgiften. År 2013 var genomförandeprocenten för

utvecklingssamtal 67 procent då målet var 80 procent. Av

de anställda som deltagit i samtalen upplevde 71 procent

att de hade nytta av dem.

Salla Koivunenpersonalutvecklingschef

513 %26 %

56 %


21 751anställda på HNS

17 468års-

verken

Personalens arbetsinsats ökade med 128 årsverken.

24

Anna Blubaum, närvårdare:

– Patienter kan vara rädda för att vara på sjukhuset och då kan jag som skötare få dem att känna sig mindre obekväma.

Mirja Koponen, sjukskötare:

– På dialysavdelningen skrattar vi mycket tillsammans. På grund av de långa behandlingskontakterna blir patienterna mycket bekanta.

Mikko Keränen, läkare under specialistutbildning,

bloggare:

– Texterna i bloggen berättar om de HNS-anställdas liv och arbete. Bloggarna bidrar till att öka den inbördes kommunikationen och samhörigheten.


Utbildning i överflyttningsergonomi

MED RÄTT TEKNIK BLIR RYGGEN INTE TRÖTTAtt lyfta patienter hör till det förgångna – idag överflyttar man patienter eller hjälper dem att förflytta sig. Den störs-ta skillnaden till de tidigare arbetsmetoderna är psyko-logisk: vi talar inte längre om att lyfta utan endast om att överflytta. När rätt teknik tillämpas känns inget tungt och ryggen mår bra. Undersidan av det perfekt fungerande överflyttnings-lakanet glider som en dröm från den ena sidan till den andra, men inte neråt. Sjukskötare Mervi Klapuri-Kari vill inte längre avstå från lakanet som beställs från HNS:s

centraltvätteri. – Det andra som jag inte vill byta är placeringen av överflyttningslakanet i sängen: det ska vara under både axlarna och baken. I annat fall blir det mycket tyngre att flytta över patienten. Enligt utbildaren i ergonomisk överflyttning, fysiote-rapeut Tiina Karjalainen använder varje skötare mindre kraft och mer hjälpmedel för överflyttning av en patient. Det väsentliga är att ta patientens funktionsförmåga och vikt i beaktande. – Om ryggen ger symtom i slutet av arbetsdagen gör man något fel, säger Karjalainen.

• Utbildningen i ergonomisk överflyttning ska etableras från och med nästa år. Sjukdomar i rörelseorganen är den största enskilda orsaken till frånvaron inom HNS. Vårdarbetet görs mindre ansträngan-de och samtidigt ökas patientsäkerheten genom utbildning.

Mervi Klapuri-Kari är en av de första sjuk-skötarna som deltagit i den nya utbildningen i ergonomisk överflytt-ning. Pilotprojektet för utbildningen inleddes i fjol och nu har över 200 skötare fått utbild-ning i överflyttning. Må-let är att överflyttningar ska göras så säkra som möjligt både för sköta-ren och för patienten.

Vård

25

Bozo Kipré, kock:

– Det är lätt att arbeta på Ravioli. Vi tänker inte på från vilket land våra arbetskamrater kommer.

Matti Snellman, fotograf:

– När patienten ler på den sista uppföljningsfotograferingen känner sig den kliniska fotografen glad.

Arbete

Hanneli Saarikoski, fotvårdare:

– Det viktigaste i behandlingen av en patient är val av rätt skodon. Fel typ av skor kan orsaka många problem.


Arbetsmiljöbarometern:

FORTSATT POSITIV UTVECKLINGVid HNS har man från och med 2006 med hjälp av Arbets-

miljöbarometern systematiskt kartlagt personalens åsik-

ter om organisationens funktion, ledning, växelverkan och

det egna välmåendet. År 2013 svarade 14 561 personer

på enkäten, dvs. 72,2 procent av personalen (2012: 68,4).

Svarsprocenten ökar för varje år vilket är ett bevis på att

personalen anser det vara viktigt att svara på enkäten. Av

dem som svarade uppgav 84 procent att enkätresultatet

har tagits upp till behandling vid arbetsenheten under det

gångna året.

Enkätresultatet har uppvisat en positiv trend i flera

år och nivån på resultatet för år 2013 är till största delen

den samma eller bättre än året innan. En positiv utveck-

ling kunde skönjas i frågorna som handlade om den egna

arbetsenhetens verksamhet och arbetsförmågan. De an-

ställda upplevde dock att nyttan med utvecklingssamtalen

minskade och i chefsarbetet behövs förbättringar speciellt

i givande av respons vilket var ett av utvecklingsobjekten

år 2013.

• Till utvecklingsobjekt år 2014 valdes nyttan av utvecklings-samtal, stöd för chefsarbetet och engagerande av personalen särskilt när förändringar inträffar.

HNS ERBJUDER MÅNGA MÖJLIGHETER TILL UTBILDNING. Under år 2013 deltog 17 474 personer i utbildning, dvs. 80,3 procent av personalen.

26 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2013 | ARBETE

Vård

27

Työ

Lektorn i kemi och matematik Jukka Aho skulle i februari

år 2013 övervaka sina studerandes tentamen när han fick

en stroke i duschen. Tack vare en kvicktänkt granne fick

han hjälp och fördes till Strokeenheten vid Mejlans sjuk-

hus. På enheten upptäcktes att en av blodtryckssjukdom

försvagad hjärnartär hade brustit.

Sjukdomen heter hjärnblödning, intracerebralt hema-

tom dvs. ICH. Blod rinner ut i hjärnvävnaden eller något

annat intrakraniärt utrymme. Blodet rinner så djupt inne

i hjärnmassan, i basalganglieområdet, att det är omöjligt

för en neurokirurg att operera.

82 000 finländare har insjuknat i hjärnförlamning.

Hjärnförlamning, dvs. stroke eller AVH är den traditionella

REHABILITERING HJÄLPER STROKEPATIENTEN

kliniska benämningen som avser en störning i hjärnfunktio-

nerna orsakad av hjärninfarkt, hjärnblödning eller blödning

under spindelvävshinnan (SAV).

Den största orsaken till stroke är långvarig och dåligt

behandlad eller obehandlad blodtryckssjukdom. Den leder

till förändringar i hjärnartärerna till följd av degeneration

och väggarna försvagas. Läkemedelsbehandling som fö-

rebygger koagulation, blödarsjukdomar och hjärntumörer

ökar risken för stroke. Särskilt hos unga kan orsaken vara

en avvikelse i blodåderns struktur.


När blodtrycket fick Jukka Ahos hjärnartär att brista blev han tvungen att lära sig att gå på nytt.

25.2. Förlamas

1.3. Flyttas från Mejlans till Pejas sjukhus

13.3.Flyttas från Pejas till Orton

19.4. Får tillstånd att gå självständigt utanför sjukhuset

23.4.Återvänder hem

25.4 . Inleder en period på den neurologiska rehabilite-ringspolikliniken

18.6. Klättrar många gånger upp och ner för bergstrapporna i Mejlans.

30.4. Blir utmattad av balansövningar

12.5. Använder kniv och gaffel på en mors-dagslunch

3.10. Avslutar rehabiliterings-perioden

Strokerehabpatienten Jukka Ahos väg tillbaka till vardagslivet år 2013.

Jukka Aho och rehabiliteringsgruppen på rehabiliteringspolikliniken: socialarbetare Danielle Engström (t.v.), sjukskötare Hanne Tiainen, ergoterapeut Mirja Lahtinen, överläkare Minna Riekkinen, fysiotera-peut Marika Hillo och neuropsykolog Heidi Heinonen.

28

Den subakuta fasen av förlamningen pågår från tre till

sex månader. Detta är i allmänhet den period då rehabili-

teringen är som intensivast.

I Jukka Ahos fall fortsatte behandlingen av den aku-

ta fasen på Pejas sjukhus. Det hände flera gånger att han

trodde sig vara hemma när han vaknade och försökte på

egen hand gå upp för att koka kaffe trots att hans vänstra

ben inte lydde honom. En gång hittade skötaren honom

på golvet.

– Jag var tvungen att under en lång tid logiskt tänka

igenom problemet: medvetet tänka att en så där lång kor-

ridor inte ryms i vårt hus och därför kan jag inte vara hem-

ma, säger Aho.

Två veckor efter att Aho förlamats flyttades han till Or-

ton av vilket sjukhus HNS köper bland annat neurologisk

rehabilitering som köptjänst. På Orton återhämtade sig

Aho så väl att promenadkäppen förvandlades till ett men-


och förbättra den fysiska prestationsförmågan.

Blodtryck och rökning ökar riskenHos rehabiliteringsvårdare Hanne Tiainen mättes blod-

trycket och diskuterades om riskfaktorerna för hjärnblöd-

ningar: rökning och blodtryck. Upp till hälften av stro-

keanfallen kan förnyas och därför är det livsviktigt med

uppföljning. Vid sidan av rökning och högt blodtryck är

även diabetes en stor riskfaktor.

– Mitt största fel är att jag inte mätte och följde upp

blodtrycket trots att jag kände till blodtryckssjukdomen.

Jag litade på att medicinerna håller styr på blodtrycket.

Nu kämpar jag på allvar mot rökning, säger Aho.

Överläkare Minna Riekkinen berättar att det dålig

vårdbalans förekommer ofta i samband med blodtrycks-

sjukdom. Hos många konstateras sjukdomen först i det

skedet när en hjärnartär brister.

talt stöd.

I april, två månader efter stroken, fick Aho åka hem

och förde en orkidé till sin kloka granne i våningen ovan-

på. Hemmet är likadant som tidigare med det undantaget

att strömmen bryts av automatiskt från spisen och kaffe-

kokaren.

Aho besökte HNS neurologiska rehabiliteringspolikli-

nik flera gånger i veckan, ibland var besöken tre timmar

långa. Vid sina första besök träffade Aho fysioterapeuten

Marika Hillo och ergoterapeuten Mirja Lahtinen. Utifrån

undersökningar uppgjordes en plan över hur Ahos pro-

blem ska behandlas. Balansen var dålig, den fysiska or-

ken var svag och vänstra handen fungerade dåligt. I reha-

biliteringen ingick även instruktioner för övningar hemma.

Ergoterapeuten främjade Ahos funktionsförmåga i vik-

tiga, dagliga rutiner. Fysioterapeuten koncentrerade sig

i sin tur på att främja muskelkonditionen och rörligheten

– Det är bra uthållighetsövning att trampa på en handcykel när man rehabiliterar en förlamad arm, säger fysioterapeut Marika Hillo. Jukka Aho gillade att trampa på handcykeln även utanför terapiträffarna.

Neuropsykolog Heidi Heinonen kartlägger med hjälp av ett datorpro-gram rehabpatientens uppmärksamhet, reaktionshastighet och be-lastning.

Med hjälp av testet Valpar 9 utreder hur personen som testas klarar sig i olika arbetsställningar. Testpersonen ska lossa och skruva fast mutt-rar genom att sträcka sig fram eller sitta på huk och ibland endast med hjälp av känselsinnet. Testet bedömer testpersonens förmåga att lösa problem och koncentrationsförmåga. Jukka Aho skruvar upp muttrar och ergoterapeut Mirja Lahtinen tar tid.

Vård

29

Arbete


ARBETSPLATS-INTRODUKTIONEN UTVECKLAS TILLSAMMANS MED STUDERANDENAÅr 2013 fick över 4 000 hälsovårdsstuderande praktisk undervisning vid HNS. Utöver dem förkovrade sig omkring 1 500 sommaranställda på våra sjukhus. En noggrann introduktion är i en nyckelställning för att även framtidens yrkesutbildade ska anse att HNS är en lockande arbetsgivare.

Med hjälp av Balance Mas-ter är det möj-ligt att bedöma och analyse-ra patientens balans och att träna den. Fysi-oterapeut Ma-rika Hillo testa-de Jukka Ahos framsteg i bör-jan, mitten och slutet av reha-biliteringen.

En del personer dör direkt.

Slutresultatet är till stor del beroende av hur mo-

tiverad den person är som ska rehabiliteras. Den vik-

tigaste faktorn som förutspår återhämtning från en

cirkulationsstörning i hjärnan är dock svårighetsgra-

den hos infarkten eller blödningen.

För en person i arbetsför ålder är ett bra reha-

biliteringsresultat i allmänhet det att personen kan

återvända till arbetet. Detta är vad man eftersträvar

på HNS:s rehabiliteringsklinik: att få människorna till-

baka till arbetslivet, ibland till samma arbetsuppgifter

men ofta till ett anpassat arbete. Alla återställs inte

tillräckligt för att återvända till arbetslivet. I sådana

fall är målet att patienten kan delta i ett meningsfullt

vardagsliv och verksamhet som känns viktig. Hälften

av de neuropsykologiska patienterna kan återvända

till arbetet.

Utvecklingen av introduktionen som inleddes 2011

vid HNS fortsatte. Det allmänna introduktionspro-

grammet färdigställdes i slutet av år 2013 och det

ska tas i bruk under år 2014. Syftet med program-

met är att säkerställa och harmonisera introduktio-

nen av de anställda utifrån respons som mottagits.

Varje studerande har rätt att få bra handledning

och att fungera som en jämbördig medlem av en

arbetsgrupp i en fungerande inlärningsmiljö. Stu-

deranden får respons under hela praktikperioden.

Respons från studeranden är också viktig eftersom

HNS kan använda den för att utveckla sin egen verksam-

het vilket i sin tur bidrar till att förbättra alla långtidseffek-

ter av praktiken.

Organisationen av praktik- och sommararbetsperioder

är en viktig kanal i HNS:s proaktiva rekrytering och för-

bättring av arbetsgivarimagen. Praktisk undervisning leder

till kompetens som motsvarar behoven i arbetslivet och

därför är målet att erbjuda studerandena så bra och hög-

klassig handledning som möjligt. Genom detta vill HNS

säkerställa tillgången till yrkesskicklig arbetskraft även i

framtiden.

30

Akutvården hämtar varje år till HUCS 700 ST-höjningsinfarktpatienter och lika många icke-ST-höjningsinfarktpatienter.

HUCS hjärt- och lungcenter inledde sin verksamhet år 2013. Dess hjärtlinje betjänar 2,5 miljoner finländares hjärtan – dygnet runt

Ilkka Tiera-la hoppas att alla finländares hjärtan skulle behandlas på det kardiologis-ka centret.

På den gråa rutan bultar människans viktigaste muskel,

kontrastmedel strömmar i kransartärerna längs dess yta.

Kardiolog, avdelningsläkare Ilkka Tierala pekar på rutan:

en hård förträngning i förgreningen i den vänstra kransar-

tären. Hjärtat får inte tillräckligt med syre och näring och

svåra smärtor har tvingat patienten att komma till sjukhu-

set. En ST-höjningsinfarkt som blockerar en kransartär är

en gravallvarlig situation och behandlingen väntar inte på

klockan.

Kardiolog Juha Heikkilä för in en kateter i kransartären

via strålbensartären, för en tre millimeter stor ballong in i

förträngningen och utvidgar ballongen med ett lufttryck

på tjugo atmosfärer. Som avslutning på ingreppet säker-

ställs att kransärtaren hålls öppen med hjälp av en stump

metallnät, en så kallad stent. Resultatet är en stor och fin

blodådra utan förträngning.

På den kardiologiska kliniken på Mejlans sjukhus av-

bildas och öppnas tilltäppta kransartärer vid behov dyg-

net runt. Var tredje patient som insjuknar i en ST-höjnings-

infarkt dör innan den hinner till sjukhuset och var femte

patient som hinner få akutvård dör också.

Situationen är bättre för dem som hinner till sjukhuset.

Dödligheten hos ST-höjningsinfarktpatienter som hunnit

till sjukhuset är bara tre procent. ST-höjningsinfarkter be-

handlas antingen genom en ballongvidgning eller genom

trombolysbehandling. Målet är att varje ST-höjningsin-

farktpatient ska kunna behandlas genast med en ballong-

vidgning på det kardiologiska centret.


Vård

31

Hurdan är en bra kardiolog?– För det första är han eller hon tålmodig: tänker och di-

agnosticerar på samma sätt som en invärtesmedicinsk lä-

kare. Det krävs också en stark karaktär för att alltid sköta

jobbet i tid och man får inte vara rädd för att arbeta. Det

krävs flinka fingrar men det gäller att inte vara långsam el-

ler försöka göra ett alltför perfekt arbete eftersom det tar

för mycket tid. En hantverkarkardiolog gillar när det hän-

der saker, säger Tierala.

Vi går tillbaka till katetriseringslaboratoriet där Juha

Heikkilä, som är klädd i en blydräkt inleder kvällens sista

kontrastmedelsundersökning samtidigt som han diskute-

rar med patienten om de negativa sidorna med rökning.

Kanske detta är en natt då ingen får så svåra smär-

tor i hjärtat att Heikkilä och hans team måste återvända till

sjukhuset.

Arbete

Dröjsmålet mellan diagnosen och ballongvidgningen får vara

högst två timmar eftersom ett dröjsmål alltid ökar risken att

dö. Ju snabbare man ingriper desto bättre är prognosen för

patienten. Inom HNS-området är det en kort väg till sjukhu-

set och patienterna hinner komma till en ballongvidgning inom

den tid som fastställs i rekommendationen God medicinsk

praxis.

En sjukdom som alla får

Alla personer insjuknar i kranskärlssjukdom när de åldras.

Heikkilä beskriver sjukdomen som dynamisk och mycket om-

fattande. Typiska insjuknade är 50-åriga män som röker eller

över 70-åriga icke-rökande kvinnor. Genast efter rökning är

typ-2 diabetes den näst största riskfaktorn, övriga riskfaktorer

är höga kolesterol- och blodtrycksvärden.

Somliga drabbas aldrig av en akut hjärthändelse även om

kranskärlssjukdomen ger så starka symtom att det känns för

Pasi Kyllönen, skötare i återupplivningsgruppen på in-tensivavdelningen, Ilkka Tierala och den jourhavande läkaren för invärtessjukdomar, Rauf Samaletdin, som är under specialutbildning, behandlar patienten som är i dåligt skick.

Juha Heikkilä öppnar förträngningen med hjälp av en li-ten ballong och ett väldigt tryck. Soile Timberg håller i tryckspärren.

En förträngning i kransartärförgreningen åstadkommer kraftiga bröstsmärtor när hjärtat inte får tillräckligt med syre.


tungt att läsa en tidning. Andra däremot kan gå direkt till kam-

marflimmer utan förhandsvarningar. En minimalt liten koleste-

rolplack på blodkärlets vägg kan utan förvarning brista och ett

blodkoagel täpper till ådern.

På sjukhusen i Finland behandlas varje år 7 000 ST-höj-

ningsinfarkter och 15 000 icke-ST-höjningsinfarkter. Även

plötslig död är en vanlig hjärthändelse: årligen inträffar 7 000

fall.

– Men om akutvården lyckas behandla kammarflimret

och återställa rytmen är det möjligt för patienten att i sinom tid

återvända till ett normalt liv, säger Heikkilä. I bästa fall återställs

funktionsförmågan fullständigt med hjälp av fysisk och psykisk

rehabilitering, rådgivning om levnadssätt och socialt stöd.

Här ansvarar man för 2,5 miljoner finländares hjärtan. Äldre

hjärtspecialister har ofta en invärtesmedicinsk bakgrund med-

an yngre läkare kan ha specialiserat sig direkt på kardiologi.

HNS | ÅRBERÄTTELSE ÅR 2013 3232 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2013 | VETENSKAP

En del av det

utvecklingsarbete

som vi utför är

globalt unikt.

Kari Krootila, avdelningsöverläkare

Avdelningsöverläkare, ansvarig läkare på enheten för framdelskirurgi Kari Krootila:Mitt arbete erbjuder utmaningar varje dag. Jag har möjlighet att på ett mångsidigt följa med den omfattande och

snabba utvecklingen av framdelskirurgi och att delta i utvecklingen av den. Vid HNS utnyttjar vi modern starrkirurgi i

krävande operationer av gråstarr. Vi utför även bland annat hornhinnetransplantationer på ett nytt sätt, det vill säga

genom att byta ut de skadade skiten av hornhinnan. Genom detta minskar vi på komplikationerna och avstötnings-

reaktionerna och förkortar konvalescenstiden. Vi är den enda enheten i Finland som har möjlighet att fokusera på

skötseln av specialområdena inom framdelskirurgi och på utveckling av området. Tack vare utvecklingsarbetet finns

det nu tillgång till flera behandlingsalternativ som kan väljas individuellt utifrån patientens behov. Vi har till exempel

utvecklat behandlingen av keratokonus vilket minskar behovet av hornhinnetransplantationer. En del av vårt forsk-

ningsarbete är även globalt unikt, exempelvis korrigeringar av hornhinnan eller interna korrigeringar av astigmatism

med hjälp av femtosekundlaser.

Vård

33

1 000 studerande för grundläggande medicinsk eller odontologisk examen 2 000 läkare eller tandläkare under specialistutbildning 169 avlade medicinsk grundexamen 191 specialistläkare utexaminerades 10 specialisttandläkare utexaminerades 104 doktorsavhandlingar

INTERNATIONELLT HÖGKLASSIG FORSKNING GER RESULTAT

NY INFORMATION FÖR BÄTTRE VÅRD

har från och med 2000 deltagit över 1 600 gånger i inter-

nationella expertuppdrag och nästan hälften av ledarna

för forskningsgrupperna har kallats till konkurrensutsatta

uppdrag som författare av internationella läroböcker.

Forskningsresultatet återspeglas även i sjukhusverk-

samhetens vardag. Under de senaste elva åren har HNS

tagit i bruk sammanlagt över 700 nya förbättringar i un-

dersökningen eller behandlingen av patienter som grun-

dar sig på forskningsarbetet. Ett exempel på ett rön i

världsklass är den tidskritiska behandlingen av störningar

i hjärncirkulationen: vid HNS kan trombolysbehandlingen

inledas 20 minuter efter att patienten anlänt till sjukhuset

då målet globalt är 60 minuter.

Det finländska samhället förväntar sig med rätta att HNS

utför sjukdomsdiagnostik och ger vård som är basera-

de på den senaste kunskapen. Högklassig och långsiktig

forskning är en nödvändig förutsättning i syfte att upp-

nå detta mål – personalen har via vetenskaplig forskning

även sakkunskap om bästa vårdpraxis som baserar sig på

objektiv bevisning.

HNS framgång som en internationellt ansedd veten-

skapsidkare och därigenom utvecklare av behandlingar

grundar sig på ett nära samarbete mellan klinikerna och

universitetets grundforskare: HNS är en del av Helsing-

fors akademiska läkemedelscenter (Helsinki Academic

Medical Center) som är ett av Europas tio främsta forsk-

ningssamfund inom klinisk medicin. De anställda på HNS

HELSINGFORS AKADEMISKA MEDICINSKA CENTER FÖRNYAR UNDERVISNINGENHNS och Helsingfors universitets medicinska fakultet bild-

ar tillsammans kärnan i Helsinki Academic Medical Center.

En av de viktigaste samarbetsformerna för denna helhet

är medicinsk undervisning och forskning. AMCH är en-

ligt internationella bedömningar ett av Europas tio främsta

och världens 50 främsta undervisnings-, forsknings- och

vårdcentra inom medicin.

I början av år 2013 inleddes förnyandet av innehållet i

undervisningen av såväl läkare som tandläkare. Arbetet in-

leddes med att granska den förändrade omvärlden och nu

ska utbildningens innehåll ändras så att det motsvarar den

moderna hälso- och sjukvården.

Vi förnyar även undervisningsteknologierna. Undervis-

ningen har gått över till en digital värld snabbt och fram-

gångsrikt. Ett av utvecklingsprojekten har varit iPad-surf-

plattorna som delats ut till första årets studerande med

stöd av Jane och Aatos Erkkos stiftelse.

Forskning som är inriktad på patienternas bästa är det

andra viktiga temat i AMCH:s verksamhet. Vi publicerar

årligen över 2 000 vetenskapliga artiklar som genomgått

kollegial utvärdering. En förteckning över artiklarna upp-

dateras en gång om dygnet på Mejlans campusbibliotek

Terkkos webbplats. Man kan även läsa om forskningarna

i bloggen Viikon julkaisu (veckans publikation) i vilken ex-

perter en gång i veckan presenterar intressant forskning.

Vetenskap

Risto Renkonendekan vid medicinska fakulteten,

Helsingfors universitet

HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2013 | VETENSKAP

5 % av de anställda vid HNS har avlagt forskarutbildning

34

Ögonbanken på HUCS:s Ögon- och öronsjukhus är ett an-

språkslöst rum men vid ögonklinikens framdelskirurgiska

enhet utförs mångsidig och krävande ögonkirurgi som till

exempel hornhinnetransplantationer.

Diagnostiskt betraktad och med tanke på behandlings-

utrustningen är Kliniken för ögonsjukdomar unik i Finland.

Kliniken utför hälften av alla hornhinnetransplantationer i

landet och den är den enda platsen som kan utföra trans-

plantationer av delar av hornhinnan. Årligen utförs drygt

hundra hornhinnetransplantationer. Hornhinnan är endast

en halv millimeter tjock och dess diameter är en dryg cen-

timeter. Hornhinnan har den starkaste brytningskraften av

ögats linjer och den består av fem skikt.

Överst ligger epitelet, andra skiktet är Bowmans skikt,

det tredje skiktet är stromat eller det tjocka kollagennätet,

fjärde är Descemets skikt och underst ligger endotelet som

endast består av en cell och som fungerar som vätske-

pump. De flesta patienter som behöver en vävnadstrans-

plantation lider av keratokonus eller toppig hornhinna.

Transplantationer utförs även på barn med medfödd horn-

hinnestörning och på åldringar.

Avdelningsöverläkare Kari Krootila och docent Juha

EXAKT ÖGONKIRURGIPå Kliniken för ögonsjukdomar på Ögon-öronsjukhuset utförs den mest krävande ögonkirurgin i Finland.

Holopainen började för fyra år sedan utföra ljushärdnings-

behandlingar av keratokonuspatienter på Kliniken för ögon-

sjukdomar. Det är en behandlingsmetod som stoppar fram-

skridandet av keratokonus med hjälp av UVA-strålning.

Ljusbehandlingen lämpar sig inte för alla. Om sjukdomen

är långt framskriden eller om hornhinnan är mycket tunn är

det inte möjligt att ge behandlingen.

I det skedet när man börjar överväga en hornhin-

netransplantation har keratokonus i allmänhet redan avse-

värt försämrat patientens funktionsförmåga.

– En hornhinnetransplantation är en riskfylld operation

som alltid ger upphov till något slag av problem, säger Kari

Krootila.

Efter en penetrerande hornhinnetransplantation är det

nödvändigt att ha stygn i ögat i ett års tid. Vävnaden saknar

blodkärl och därför tar det en lång tid för transplantatet att

fästa sig. Eftervården tar allt som allt halvtannat år. Den kan

inte utföras på centralsjukhusen utan eftervården av alla

patienter utförs på HUCS ögonklinik.

Keratokonus kan kirurgiskt behandlas på tre olika sätt:

Utöver ljushärdning kan en toppig hornhinna även göras

lite rundare med hjälp av en C-formad stödbåge som in-

stalleras in i hornhinnan. Det är möjligt att utföra en pene-

trerande hornhinnetransplantation där hela hornhinnan byts

ut och på vissa patienter är det möjligt att göra en skiktvis

transplantation av ytdelarna. Dessa utförs i Finland endast

på HUCS.

Problemet med penetrerande transplantation är krop-

pens avstötningsreaktion. Det understa skiktet i hornhin-

nan, endotelet som består av ett cellskikt och som inte

förnyar sig, är allra känsligast och avstöter lätt främmande

vävnad.

Om det innersta skiktet i hornhinnan är friskt, som vid

keratokonus, är det inte nödvändigt att röra vid det. Det är

möjligt att byta ut de översta delarna och lämna kvar både

det besvärliga endotelet och Descemets skikt som ligger

ovanpå det.

Tjockleken på Descemets skikt och endotelet är till-

sammans en hundradels millimeter. En delvis transplan-

tation är en mycket svår operation: det är nödvändigt att

lämna kvar 10–15 mikrometer av hornhinnan. Detta är en

ofattbart liten mängd. Om de undre skikten i hornhinnan

brister under operationen är det nödvändigt att utföra en

traditionell operation, det vill säga byta ut hela hornhinnan.

Avdelningsöverläkare Kari Krootila har studer-at penetrerande horn-hinnetransplantations-teknik vid HUCS och skiktvisa transplantatio-ner i utlandet.


Vård

35

– Målet är att alla ingrepp ska utföras av flera kirurger. Vi

utbildar gärna unga förmågor men detta är en mycket lång

väg, säger Krootila.

Krootila säger att det inte egentligen råder någon brist

på transplantat men att behovet av dem är fortgående.

Hornhinnetransplantaten skaffas i samarbete med HNS:s

transplantationsverksamhet men man är även tvungen att

skaffa dem utanför sjukvårdsdistriktet. Det finns hela ti-

den ett par hundra patienter i transplantatkön. Ibland får de

vänta i kön i flera år.

– Det är nödvändigt att öka transplantationsverksam-

heten i hela sjukvårdsdistriktet. Vi skulle ha tillräckligt med

transplantat om kedjan skulle fungera.

VÄSTRA POLIKLINIKEN FÖR ÖGONSJUKDOMAR INLEDDE SIN VERKSAMHET PÅ DRUMSÖHUCS Klinik för ögonsjukdomar fick efterlängtade tilläggslokaler i ett verksamhetsställe som inledde sin verksamhet på Gyldénsvägen på Drumsö i slutet av augusti.

Hyresavtalet sträcker sig över sex år. Till fastig-

heten flyttade från Ögon-öronsjukhuset starro-

perationsverksamheten, näthinnepolikliniken och

rehabiliteringen av ögonsjukdomar som tidiga-

re varit utspridd på tre olika ställen. När befolk-

ningen åldras ökar antalet ögonsjukdomar och

efterfrågan på ögonsjukdomstjänster starkt och

Ögon-öronsjukhusets lokaler på campusområdet

i Mejlans räcker inte till för den växande verksam-

heten. Det finns användning för lokalerna som blir

lediga i Ögon-öronsjukhuset. Den ökande grup-

pen diabetespatienter och likaså barnpatienterna

behöver tilläggsutrymmen. Operationssalskapaci-

teten som blir ledig kommer att användas till an-

nan ögonkirurgisk verksamhet.

Krootila inledde de skiktvisa transplantationerna av yt-

delarna år 1999. Idag utförs operationerna av två kirurger

på ögonkliniken. Hornhinnetransplantationer utförs av sam-

manlagt fyra läkare.

Hornhinnan kan bli permanent grumlig även efter en

starroperation. När hornhinnans innersta skikt, endotelet, är

sjukt är det möjligt kirurgiskt korrigera endast det skadade

innersta skiktet. I detta fall avlägsnas det skadade endotel-

cellskiktet och Descemets hinna. Ersättande skikt placeras

i ögat via ett litet snitt. På detta sätt återhämtar sig patien-

ten snabbare än efter en penetrerande transplantation.

Krootila inledde transplantationerna av det inre skiktet

med den sedermera pensionerade docenten Risto Uusita-lo 2006. Idag är Kari Krootila den enda som utför ingrep-

pen.

Hornhinnetransplanta-ten väntar på ett nytt öga i kylskåpet i ögon-banken. När den nya hornhinnan är lagd på plats måste stygnen vara kvar i ögat i ett års tid, i annat fall fäs-ter sig transplantatet inte ordentligt.


Vetenskap

36

- Forskning och praktiskt arbete både

behöver och stöder varandra. När vi

undersöker något och betraktar re-

sultatet i praktiken upptäcker vi saker

som antingen stöder eller ifrågasät-

ter resultatet. Det är också möjligt att

finna helt nya forskningsobjekt. Förhållandet mellan teori

och praktik är som en rulle som rullar i det oändliga, säger

forskare Tiina Lindholm.

Lindholm har disputerat till doktor i hälsovetenskaper

vid Åbo Akademi om våld i parförhållanden betraktat ur

kvinnors och mäns synvinkel. Doktorsavhandlingen utgör

en del av det gemensamma EVO-forskningsprojektet mel-

lan HNS och Åbo Akademi som kombinerar den karitativa

vårdteorin som utvecklats av professor emerita Katie Eriksson och vård i praktiken.

Via det vårdvetenskapliga forskningsprojektet har

Lindholm fått en utsiktsplats inom förankringen av forsk-

ningsresultatet i praktiken. Hon var bland annat medlem

av den multiprofessionella utvecklingsarbetsgruppen på

Jorv som utarbetade en vårdväg för personer som upplevt

eller gjort sig skyldiga till våld och uppdaterade patientan-

visningen.

– Målet var att harmonisera vårdpraxis och göra den

smidigare så att det uppstår en oavbruten vårdkedja och

att patienten inte behöver med svaga krafter ensam söka

hjälp utan känner till de fortsatta åtgärderna. Vårdvägen

är ett mycket viktigt hjälpmedel även för personalen

i bemötandet och behandlingen av parter i våldsdåd.

Lindholm konstaterar att det är vanligt att man inom

vårdarbetet fokuserar på skador som uppstått till följd av

FORSKNING GER BÄTTRE VÅRDPRAXIS

Omkring 22 procent av finländarna har upplevt våld i ett parförhållande.

Förankring i det praktiska vårdarbetet vid HNS av resultatet av en undersökning om våld i parförhållanden förbättrade vårdkedjan både ur patientens som vårdpersonalens synvinkel betraktat.


37

våld och lämnar allt det övriga obehandlat.

– En patient har inte enbart fysiska skador utan känner

också till exempel skam och skuld. Det kan till och med

handla om existentiella frågor om liv och död och det är

viktigt att ta ett multiprofessionellt ansvar för dem.

Etiska synpunkter i fokusLindholm betonar den etiska synvinkeln i vårdarbetet.

– Kärnan i mitt budskap är att det är nödvändigt för

vårdpersonalen att verkligen ta till sig de etiska aspek-

terna av arbetet och tanken bakom vården som betonas

speciellt vid vård av en patient som upplevt våld, även

hon eller han har ett människovärde. Vår uppgift är att

hjälpa patienten framåt på ett opartiskt sätt utan att ankla-

ga eller döma. I egenskap av utförare av vårdarbete har

vi en möjlighet att hjälpa patienten mot ett bättre liv.

Vårdvägen och den reviderade patientanvisningen

togs i bruk på Jorv våren år 2013. Lindholm har fått upp-

muntrande respons om dem.

– Modellen ger de anställda mod att ingripa i våld.

När den anställda vet att vi hör så här har hon eller han

”tillstånd” att ingripa och skrida till åtgärder. Patienten står

i fokus men anvisningen tar även vårdpersonalen i beak-

tande: våld kan vara ett mycket känsligt, svårt eller till

och med skrämmande ämne också för en anställd.

Projektet på Jorv avslutades i slutet av år 2013 men

Lindholm hoppas att det ska få en fortsättning.

– Vi önskar innerligt att det ska vara möjligt att utvidga

projektet till att omfatta HNS:s hela område och att skapa

gemensamma vårdrutiner i behandlingen av personer som

utsatts för eller gjort sig skyldiga till våld. Detta betjänar

hela organisationen, vårdpersonalen och framför allt

patienterna.


Målet är att fastställa bästa möjliga behandling

individuellt för varje patient. Detta kräver en väl-

fungerande informationsgång mellan laboratoriet

och den vårdande enheten.

– Inom forskningen utvecklas och används

nya tester för mätning av individuell läkemedel-

skänslighet hos cancer. Det viktiga är att respekti-

ve cancer undersöks enskilt, berättar Porkka.

Istället för på en normal patientgrupp fokuse-

ras Porkkas och Kallioniemis forskning på en en-

skild patient via vars respons på läkemedlet och

biologiska egenskaper det är möjligt att finna svar

på problem.

– Vi utnyttjar definitionerna av känsligheter

hos cancermediciner och forskning av genföränd-

ringar i cancer som blivit resistenta mot medici-

ner. Utifrån dessa försöker vi utveckla bättre kom-

binationsbehandlingar för att det i framtiden ska

vara möjligt att förhindra cancer från att förnya

sig, sammanfattar Porkka och Kallioniemi forsk-

ningsmålen.

BÄSTA LEUKEMI-BEHANDLING,INDIVIDUELLT

Professorerna Kimmo Porkka och Olli Kallioniemi utvecklar med stöd av Cancerstiftelsens storstipendium selektiv behandling av akut myeloisk leukemi.

Varje år insjuknar omkring 150 personer i Finland i akut myeloisk leukemi. Läkemedelsbehandling orsakar skador på friska vävnader som ökar dödligheten i samband med behandlingen och därför råder det ett stort behov av behandlingar som inriktar sig mer exakt på cancercellen.

Kimmo Porkkas (t.v.) forskningsgrupp arbetar på HUCS:s hemato-logiska klinik och Olli Kallioniemis grupp på institutet för molekylär medicin i Finland (FIMM) vid Helsingfors universitet.

Vetenskap

38 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2013 | ANSVAR

Det är verkligen viktigt

att hela personalen är

medveten om att även

vi kan ha en potentiell

organdonator.

Tuija Levälampi, donorsamordnare

Donorsamordnare Tuija Levälampi, Borgå sjukhus:Donorsamordnarna samarbetar med de olika avdelningarna och läkarna på sjukhuset. Jag ordnar kurser för

personalen, svarar för sjukhusets organdonationsanvisningar och gör transplantationsfrågan känd i sjukhuset

med hjälp av inlärningsvägen. Med hjälp av vägen eftersträvar vi att beskriva organdonatorns väg på sjukhu-

set från identifiering till transplantation. Det är verkligen viktigt att hela personalen är medveten om att även

vi kan ha en potentiell organdonator och då gäller det att behandla donatorn i enlighet med anvisningarna

om organdonation. Samtidigt gör vi donorsamordnare frågan om transplantationer känd bland patienter och

anhöriga. Det underlättar vårt arbete om de anhöriga känner till sin närståendes inställning till organdonation.

Varje lyckad transplantation sparar skatteeuron men framför allt ger varje transplantation en möjlighet till en

annan person. Jag har träffat personer som mottagit ett transplantat. De har alla varit verkligen tacksamma

över den nya chansen, över det nya livet.

39

Energiförbrukning i HNS:s byggnader år 2013

• Värme (normerd) 151 450 MWh

• Elektricitet 108 957 MWh

• Naturgas 2 824 883 Nm3

Förbrukningen för Bostadsaktiebolagen är inte inkluderade i siffrorna.

Ansvar

PATIENTERNA MED I PATIENTSÄKERHETSARBETETÖppen rapportering av farliga situationer är en viktig me-tod vid utveckling av patientsäkerheten. Av denna orsak uppmuntras de anställda och patienterna att anmäla farli-ga situationer som de observerat i samband med behand-ling. HNS använder HaiPro-systemet för rapportering av farliga situationer och försöker främja aktiv anmälning av farliga situationer via systemet. Detta har lyckats väl eftersom anmälningar om farli-ga situationer gjordes ännu aktivare än tidigare: antalet anmälningar ökade till ungefär 13 000 rapporter jämfört med cirka 10 000 rapporter år 2012. Farliga situationer i samband med medicinering utgör fortfarande den största gruppen, 42 procent, av alla farliga situationer. En annan viktig grupp är problem i anslutning till informationsgång-en och datasystemen, 22 procent av alla farliga situatio-ner. HNS har gett noggranna anvisningar om behandlingen av anmälningar om farliga situationer. En väsentlig del av verksamhetsmodellen för förbättring av patientsäkerheten är personalens skyldighet att vidta korrigerande årgärder när en farlig situation upptäcks. För utredning av allvarliga farliga situationer används i enlighet med internationella modeller en så kallad rotorsaksanalys med hjälp av vilken man eftersträvar att utreda inverkan av verksamhetens oli-ka delar på uppkomsten av en farlig situation. Engagerande av patienterna är en viktig del av patient-säkerhetsarbetet. HNS använder som metod crowdsour-cing. På diskussionsforumet hus.fi/potilasturvallisuusky-sely som handlar om patientsäkerhet kartläggs problem i anslutning till patientsäkerhet.

Lasse Lehtonenförvaltningsöverläkare

HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2013 | ANSVAR

HNS förbättrade sin energieffektivitet och överskred klart

sparmålet för år 2013 redan i augusti. Detta betyder att

energieeffektivetetsåtgärderna är på god väg med tanke

på sparmålet om 25,1 GWh som uppställts för 2016. HNS

har varit med i kommunernas avtal om energiprestanda

(KETS) från och med 2008.

Styrgruppen för HNS energieffektivitetsavtal samla-

des två gånger till möte under år 2013 och grundade en

energieeffektivetetsarbetsgrupp för HNS:s kärnverksam-

het och stödtjänster. Gruppens medlemmar representerar

de flesta verksamhetsenheterna. Arbetsgruppen samman-

trädde fyra gånger under året.

Energieeffektivetetsarbetsgruppen följde upp såväl

energiförbrukningen som utvecklingen av indikatorerna

DEN STORA AKTÖREN BÄR ÄVEN ETT STORT ANSVAR FÖR MILJÖN

ENERGIEFFEKTIVITETEN ÖKADE IGEN

för värme, elektricitet och vatten. Arbetsgruppen gran-

skade energiförbrukningsrapporter och beräkningen av

sparåtgärder och resultaten rapporterades till den riksom-

fattande årliga KETS-rapporten. Ett av arbetsgruppens

viktigaste teman år 2013 var bättre medvetenhet och

kommunikation om energieeffektivetet.

Energikostnaderna år 2013 uppgick till totalt 19,3 mil-

joner euro vilket är tre procent mindre än året innan. Sär-

skilt inom användning av naturgas uppnåddes betydande

inbesparingar och förbrukningen minskade med hela 11

procent. Både förbrukningen av värme och av elektrici-

tet minskade med två procent medan vattenförbrukningen

förblev på samma nivå.

BESPARINGARNA I VÄRMEFÖRBRUKNING MOTSVARAR UNGEFÄR

113

EGNAHEMSHUS ÅRLIGA FÖRBRUKNING

besparing 1,8 %

Förändring 2012–2013

besparing 1,6 %

besparing 11 %(Uppskattad förbrukning 25 MWh/hus)

40

UNDER VECKA 22 ÅR 2013 FÄRDADES HNS-ANSTÄLLDA SIN ARBETSRESA:

MINDRE FÖRBRUKNING,

STÖRRE ENERGIEFFEKTIVITETUnder de senaste åren har vi uppnått stora inbesparingar genom att analysera energiförbrukningen. Vi har lyckats minska värme- och energiförbrukningen avsevärt i sjukhusfastigheterna genom att finjustera inställningarna av byggnadsautomationen och vi har eftersträvat att ytterligare sänka kostnaderna bland annat genom optimering av värmeupptagningssystemen.

– De förändringar som genomförts under de två senaste

åren innebär redan i sig årliga inbesparingar i energiförbruk-

ningen på ungefär en halv miljon euro. Dessa inbesparing-

ar har i praktiken uppnåtts utan investeringar, konstaterar

Jukka Hakkila, chef för fastighetsskötsel på HNS-fastighe-

ter Ab.

Under styrning av enheten för fastighetstjänster som

leds av Hakkila har energieffektiviteten under drift hos

HNS:s sjukhusfastigheter tydligt förbättrats. Vid sidan av

personalens kompetens har även de tekniska lösningarna

utvecklats i syfte att åstadkomma inbesparingar – det se-

naste effektiveringsprojektet är utvecklingen av det elektro-

niska HUSe-uppföljningssystemet som inleddes i slutet av

år 2013.

– Tack vare det nya systemet kan vi i realtid följa upp

energiförbrukningen, förhållandena och hustekniklarmen i

byggnaderna och vid behov leda processerna i anslutning

till dessa, säger Hakkila.


ALLT BLANDAVFALL TILL ENERGIÅTERVINNINGHNS fortsatte med utvecklingen av ett system för avfallsuppföljning. Systemet kräver omsorgsfull planering och utredning tillsammans såväl med HNS:s interna intressentgrupper som samarbetsparter inom avfallshanteringen. Resultatet är allt mindre avfallslass till avstjälpningsplatserna.

Den ledande tanken vid avfallsuppföljningen är: vad du

inte kan mäta kan du inte leda. Mätningen inom avfall-

suppföljningen blir bättre i och med den nya avfallsstatio-

nen i Mejlans som möjliggör fastighetsbaserad statistikfö-

ring. Målet är att få information om avfallsmängderna per

ansvarsenhet.

År 2013 uppstod 7,2 miljoner kilo avfall inom HNS och

de årliga kostnaderna uppgick till cirka sex miljoner euro.

Av HNS:s sammanlagda samhällsavfall kunde 41 procent

utnyttjas som material – målet är att höja siffran till 50 pro-

cent till och med år 2016.

Mängden blandavfall i hela HNS som förs till av-

stjälpningsplatsen var 18 procent av den totala avfalls-

mängden. År 2014 kommer mängden avfall som förs

till avstjälpningsplatsen att minska vid alla enheter när

det nya avfallskraftverket i Vanda inleder sin verksam-

het. Vanda Energi har dessutom avtalat med avfalls-

hanteringsbolagen om mottagning av blandavfall från

Västra Nyland och Lojo i det nya kraftverket. Tack vare

detta kommer samtligt blandavfall från HNS att övergå

till energiåteranvändning under år 2014.

28 %cyklade

35,4 % använde kollektiva

trafikmedel (34,9 %) eller busstransporter

som HNS ordnar (0,5 %)

29 % med egen bil (25,5 %) eller med samtransport (3,5 %)

7,4 % promenerade

0,2 %

körde moped eller motorcykel

Vård

41

Ansvar

Förutom Johanna Pikkarainen (t.h.) som är projektkoordinator hade även bland annat Vuokko Heikkilä-Kankkonen från Bröstcancerföreningen jour i OLKA under år 2013.

På patient rädgivningen OLKA är det möjligt att få kamratstöd och -information av personer som tidigare varit sjuka.

OLKA öppnades i april år 2013 i Mejlanstornsjukhusets aula. Under

april-december år 2013 registrerades 2 300 besök i OLKA. Frivilliga re-

presentanter för patientorganisationer har haft jour i OLKA, koordinato-

rer

har varit Johanna Pikkarainen och sjukskötare Minna Myllykoski. – OLKA är en träffpunkt med låg tröskel, hit är patienter, deras

anhöriga, sjukhusets personal och andra besökare välkomna. OLKA är

ett ställe där man har tid att möta och lyssna till människor, berättar

Pikkarainen.

Under vardagar arbetar två anställda inom hälso- och sjukvårds-

branschen på OLKA.

– Vi arbetar på OLKA tillsammans med frivilliga, kamratstödsperso-

ner och representanter för patientorganisationerna och vår uppgift är

att handleda och hjälpa. Antalet frivilliga är över 50.

Målet är att patientorganisationernas stödformer ska vara rättidigt

och lätt tillgängliga för patienterna och deras anhöriga. En diagnos kan

ibland omstörta en människas liv och kamratstödet avser att bidra med

hjälp i sådana situationer.

OLKA erbjuder lokaler för patientorganisationernas temadagar.

Omkring 40 patientorganisationer deltar aktivt i verksamheten.


OLKA ERBJUDER KAMRATSTÖD

42

HNS har under de senaste åren upplevt en byggboom

och kommer att fortsätta med den även i närmaste fram-

tiden. Gamla sjukhusfastigheter har sanerats, lokaler

byggts om och nya byggts till i syfte att säkerställa en ef-

fektiv och ändamålsenlig sjukhusverksamhet. På grund

av sjukhusverksamhetens karaktär inriktas specialkrav så-

väl på de färdiga fastigheterna som på processerna under

byggnadsfasen och uppfyllandet av dem kräver special-

kompetens inom upphandling.

– De nya lokalerna byggs för att sjukhusen

ska kunna fungera i så moderna och rym-

liga lokaler som möjligt. Det är vår uppgift

att finna de mest kompetenta och samti-

digt kostnadseffektivaste utförarna av ar-

betet för att slutresultatet ska betjäna an-

vändningsändamålet, säger HNS-Fastigheter Ab:s

byggherrechef Vesa Vainiotalo.

BRA UPPHANDLINGSKOMPETENS MÖJLIGGÖR EFFEKTIV SJUKHUSVERKSAMHETStaketet kring byggarbetsplatsen badar i vårsolen i mitten av Mejlans livliga sjukhusområde i Helsingfors. Bakom staketet pågår livlig verksamhet på samma sätt som inne i den intilliggande sjukhusbyggnaden. På bägge platserna arbetar man för patienternas bästa.

En av de viktigaste faktorerna under byggskedet är

att genomföra projektet på ett sådant sätt att det orsakar

så lite olägenheter som möjligt för den pågående sjuk-

husverksamheten. Till exempel buller- och vibrationsgrän-

serna är i många fall avsevärt lägre än på bostads- eller

kontorsbyggplatser.

Ekvationen med många krav under byggtiden, rimliga

kostnader och en snäv tidtabell är inte enkel att lösa. Av

den orsaken är det de bästa experterna som håller i trå-

darna från första början av processen till dess att arbetet

är slutfört.

– Byggherretjänsterna vid HNS-Fastigheter svarar för

helhetsprocessen från planering till byggande, överlåtelse

och ibruktagning utan att glömma övervakningen, inspek-

tionerna och reparationerna under garantiperioden efter

överlåtelsen, räknar Vainiotalo upp.

Samtidigt som ledande media har lyft fram den grå

ekonomin på byggarbetsplatserna, har HNS rena papper.

HNS-Fastigheter Ab har gjort nära samarbete med skat-

teinspektionsenheten i Nyland och inspektioner har ut-

förts både på byggplatserna och av bolagets bokföring. I

samband med inspektionerna har inte påträffats något att

anmärka på. Byggherreenheten övervakar utöver beskatt-

ningen även beställaransvaret och korrektheten hos sam-

arbetspartnerna.

– Vi använder tjänst för övervakning av beställaransva-

ret som meddelar automatiskt om det förekommer brister

i de lagstadgade beställaransvarsförpliktelserna hos bola-

gen som vi följer upp.

Man får en uppfattning om nivån på upphandlings-

kompetensen genom att kontroller hur väl byggnadspro-

jekt följer kostnadskalkylen.

– Den sammanlagda nyttan som uppnås för HNS,

kunderna och miljön betonas i produktion och köp av

tjänster och valet av samarbetsparter, konstaterar Vainio-

talo.


Vård

43

Ansvar


TEORIN BLIR VERKLIGHET MED HJÄLP AV SIMULERINGNär patientsimulatorn Olavi får kammar-flimmer kommer räddarstuderandena Lauri Rusama och Mikko Salmela snabbt till undsättning, ställer bak-grundsfrågor till hans vän och inleder återupplivningen.

Räddarstuderandenas simuleringsövning i ett av de tio simuleringsrummen på Yrkeshögskolan Metropolia syf-tar till en upplevelseinriktad inlärningsupplevelse men dess främsta mål är att utveckla kunskaperna i inter-aktion och tänkande. I simuleringsundervisning för häl-so- och sjukvårdsbranschen är det möjligt att öva hela vårdkedjan från akutvård till sjukvård- och laboratorieun-dersökningar. Deltagarna vet i stora drag vad som kommer att hända men händelserna går inte alltid i enlighet med manuskriptet. I motsats till verkliga livet är det i simule-ringen möjligt att stanna upp mitt under övningen för att överväga olika lösningsmodeller. Simulering ersätter i viss utsträckning praktiska öv-ningar: den är förmånlig och patientsäker och man kan öva på just de saker som man vill. En del av de 6–8 studerandena som deltar i övningen utför praktiska öv-ningar medan de andra följer med. De som följer med observerar helheten medan den som utför övningen har möjlighet att arbeta under tryck.

PROJEKTPLANERING• konkurrensutsättning av planerare• uppgörande av planeringsavtal• utredning av tekniska data• styrning av planeringsgruppen• styrning av tidsscheman och kostnader

PLANERING AV GENOMFÖRANDE• planeringslösningar för energieffektivitet• utnyttjande av datamodellering• styrning av planeringsgruppen• styrning av tidsscheman och kostnader

BEREDNING OCH BYGGANDE• konkurrensutsättning av entreprenader och upphandling• uppgörande av entreprenad- och upphandlingsavtal• styrning och övervakning av byggande• styrning och övervakning av tidsscheman och kostnader

MOTTAGNING OCH IBRUKTAGNING• inspektioner av hus- och byggnadstekniska system• överlåtelsesyn av byggnaden• överlåtelse och drifthandledning till användarna• underhåll av serviceboksdata• övervakning, uppföljning och inspektioner under garantitiden

EN BYGGNADSINVESTERINGS ANATOMI

– Med hjälp av simuleringen kan studerandena kombine-ra sina kunskaper till större helheter. De har upplevt att de för en gångs skull kan tillämpa sina teorikunskaper i praktiken, säger lektorn för utbildningsprogrammet i vårdarbete Jaa-na-Maija Koivisto. – Inlärningen är mycket mångsidig: den omfattar både utfö-rande, observerande och lyssnande. Studeranden tänker själv och motiverar sina handlingar, säger lektor Tuija Uski-Tallqvist. Undersökningar visar att simuleringsundervisningen un-derlättar inlärningen av tekniska kunskaper, exempelvis kon-troll av luftvägarna eller återupplivning av en nyfödd, till och med bättre än den traditionella undervisningen. Dessutom bidrar simuleringen till förmågan att arbeta i grupp och ut-vecklar studerandenas självförtroende och beslutskompe-tens. Koivisto och Uski-Tallqvist anser att en mycket stor mängd studier kan kombineras med simuleringsundervis-ning. Det är dock arbetsdrygt att skapa inlärande simulering. Metoden kräver en större insats av läraren än en laborato-rielektion eftersom undervisningssituationen är känsligare.

HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2013 | EKONOMI 44

Öppenvården har gett

utmärkta vårdresultat

och betydande

kostnadsbesparingar

Sami Pirkola, direktör för

psykiatriska klinikgruppen

Direktören för psykiatriska klinikgruppen, ansvarig överläkare Sami PirkolaPsykiatrin inom HNS har flera ansvar på riksnivå, exempelvis undersökning av transsexuella och stöd för det psykiska väl-

måendet hos fredsbevarare som återvänder hem. Vi har även toppkompetens inom behandling av ätstörningar i Finland.

Vi har produktifierat våra tjänster på nytt och är hela tiden på utkik efter nya, ofta konsultativa sätt att påverka även på an-

dra sätt än sedvanliga patientbesök. På detta sätt har vi skapat kostnadseffektiva och fungerande vårdformer. Inom be-

handlingen av ätstörningar ska vi till exempel inleda arbetshandledning av behandlingar via video och även videoförmedlad

vårdverksamhet utanför HNS-distriktet Vi arbetar dock ute på fältet oftare än tidigare och försöker finna verksamhet mellan

organisationerna i stället för att enbart fokusera på specialsjukvård. Inom behandlingen av mentala störningar har vi även

överfört fokus på öppenvård. Detta har på ett dramatiskt sätt förkortat kötiderna till vård och har gett utmärkta vårdresultat

och betydande kostnadsbesparingar. HNS:s webbtjänst Mielenterveystalo är ett innovativt exempel på vår verksamhet.

Vård

45

KOSTNADS-HANTERING• 508 949 patienter vårdades vid HNS• var tredje invånare i medlemskommunerna anlitade specialsjukvårdstjänster• kostnaderna per invånare var ca 899 €

HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2013 | EKONOMI

FINANSIERINGEN AV BARNSJUKHUSET SAMLAS IN PÅ ETT NYTT SÄTT I FINLANDVerkställande direktör Anne Berner blev bekant med de trånga lokalerna på Barnkliniken när hennes eget barn var sjukt. Beslutet om att bygga ett nytt barnsjuk-hus sköts upp år efter år vilket fick en grupp inom den finländska företagsledningen att ingripa. Berner om-bads leda ett projekt vars mål är ett modernt barnsjuk-hus i Mejlans i Helsingfors. – Jag ville genom mitt eget exempel visa att vi inte får glömma att sträcka ut en hjälpande hand trots att vi lever i ett välfärdssamhälle. Insamlingen av medel för barnsjukhuset byggdes upp på ett fullständigt nytt sätt och i den deltar med-borgare, företag, samkommunen och staten tillsam-mans. – Finansieringsmodellen är unik i hela världen. Jag känner inte till något annat land där staten, samkom-munen samt medborgarna och företagen tillsammans finansierar och bygger ett sjukhus på jämlika villkor för en offentlig aktör. Donationerna av privata och företag koordineras av Stödföreningen Nya barnsjukhuset år 2017 som ka-naliserar de insamlade medlen till Stiftelsen Nya barn-sjukhuset år 2017 kvartalsvis. Målet för den allmänna insamlingen är att samla in 30 miljoner euro för byg-gandet av ett barnsjukhus. – En miljon finländare har redan deltagit och en stor del av dem är privatpersoner. Ute i världen deltar i allmänhet några storfinansiärer i denna typ av projekt.

HNS:s kärna utgörs av högklassig och kompetent vård

som utförs av en yrkesskicklig och engagerad personal.

Vid sidan av sina huvudsakliga uppgifter producerar den

även sjukvårdsdistriktets ekonomiska resultat. HNS är en

icke-vinstsyftande samkommun vars verksamhetskostna-

der till 60 procent består av personalkostnader. På grund

av den stora volymen inverkar förändringar i personal-

kostnaderna på hela samkommunens kostnadsutveckling.

Under året fortsatte både patient- och personalmängder-

na att öka i likhet med de föregående åren men utveckling

var kostnadseffektiv. De ökade mängderna ledde till ökad

lönsamhet såväl för personarbetet som hela sjukvårdsdi-

striktet.

Under året skedde en viktig vändning i HNS:s eko-

nomi när verksamhetskostnaderna var under bättre

kontroll än under de föregående åren: detta kommer

att ha en positiv inverkan även på den ekonomiska ut-

vecklingen i framtiden. Tack vare anpassningsåtgärder

som förverkligades i slutet av året var det möjligt att

avsevärt minska på nettokostnaderna. Ett ytterligare

bevis på en lyckad ekonomi är att samkommunen inte

tog ett nytt långfristigt lån under räkenskapsperioden

trots att en reservering för ett lån om 60 miljoner euro

ingick i budgeten. Räkenskapsperiodens resultat vi-

sade ett överskott om 10,6 miljoner euro och hade en

positiv inverkan på HNS:s balansstruktur: underskot-

tet i balansräkningen minskade från 9,8 miljoner euro

till 2,7 miljoner euro.

Var tredje av de närmare 1,6 miljoner invånarna i medlemskommunerna anlitade specialsjukvårds-tjänster

Ekonomi

Anne Bernerföreningens och stiftelsens

ordförande, Stödföreningen för

det nya barnsjukhuset 2017 rf.

46

STORA BYGG-PROJEKTHYVINGE SJUKHUS • Ändringar av endoskopienheten, 2010–2013 kostnadskalkyl, 2,1 milj. euro utfall år 2013: • Sanering och utbyggnad av centralköket, 2010–2013 kostnadskalkyl, 3,8 milj. euro utfall år 2013: 298 000 €

Kellokoski sjukhus• Saneringen av Ohkola sjukhus, fas 2, 2011–2014 kostnadskalkyl, 3,5 milj. euro utfall år 2013: • Förnyande av transformator, 2013–2014 kostnadskalkyl, 0,8 milj. euro utfall år 2013: 300 000 €

BORGÅ SJUKHUS• Sanering av vårdavdelningarna, fas 1, 2011–2014 kostnadskalkyl, 4,3 milj. euro, utfall år 2013: • Byggande av MR-lokal och fysioterapilokaler, 2013–2015 kostnadskalkyl, 1,6 milj. eur, utfall år 2013: 148 000 €

Helsingfors: AurorasjukhusetHertonäs sjukhusHud- och allergisjukhusetKirurgiska sjukhusetBarnmorskeinstitutets sjukhusBarnklinikenBarnets Borg

Lojo sjukvårds-område

Västra Nylands sjukvårdsområde

HUCS sjukvårdsområde

Hyvinge sjukvårdsområde

Borgå sjukvårdsområde

Lojo sjukhus Fagernäs sjukhus

Hyvinge sjukhus

Västra Nylands sjukhus Ekåsens sjukhus

Jorv sjukhus

Pejas sjukhus

Borgå sjukhus

Kellokoski sjukhus

Högfors

Sjundeå

Vanda

Grankulla

Esbo

Hyvinge

Borgnäs

Askola

Borgå

Lappträsk

Lovisa

Mäntsälä

TräskändaNurmijärvi

Tusby

Sibbo

Raseborg

Hangö

Ingå

VichtisLojo

Kyrkslätt

Helsingfors

Mejlans triangelsjukhusMejlans tornsjukhusKvinnoklinikenPsykiatricentralenÖgon-öronsjukhusetKliniken för cancersjukdomarTölö sjukhus

Kervo


HYVINGE SJUKHUS

Vård

47

Ekonomi

HUCS Jorv sjukhus• Jourtilläggsbyggnad, 2010–2015 kostnadskalkyl 56,9 milj. euro, utfall år 2013: 7 486 000 €• Sanering av patologilokalerna, 2011–2013 kostnadskalkyl 1,1 milj. euro, utfall år 2013: 311 000 € • Sanering av rörposten, 2012–2016 kostnadskalkyl 1,4 milj. euro, utfall år 2013: 0 €• Sanering och utbyggnad av centralköket, 2013–2016 kostnadskalkyl 6,0 milj. euro, utfall år 2013: 36 000 €

Barnmorskeinstitutets sjukhus• Ändringsarbeten för barnpsykiatriska avdelningen, 2011–2013 kostnadskalkyl 800 000 milj. euro, utfall år 2013: 618 000 €

Barnkliniken• Vattentak, A-delen, 2013–2014 kostnadskalkyl 1,9 milj. euro, utfall år 2013: 188 000 €

Mejlans sjukhus • Sanering av patienttornet, 2009–2014 kostnadskalkyl 92,5 M€, utfall 39 699 000 € • Sanering av p-vån. i TP-vingen, fas 1, 2012–2015 kostnadskalkyl 4,7 M€, utfall 355 000 €


MEJLANS TORNSJUKHUS:Saneringen av patienttornet, saneringen

av bottenvåningen i TP-vingen, en underhållsgård under jorden,

förstärkning av eldistributionsnätets anslutning, patienttornets reserv-

kraft, uppdatering av hybrido-perationssalen samt sanering och utbyggnad av rörposten

JORV SJUKHUS Tillbyggnad av jourlokalerna, sanering av patologilokalerna, sanering och utbyggnad av rörposten och central-köket

• Underjordiskt serviceplan, 2007–2014 kostnadskalkyl 30,4 M€, utfall 7 931 000 €• Förstärkning av anslutningen till eldistributionsnätet, 2012–2015 kostnadskalkyl 5,7 M€, utfall 403 000 €• Reservkraft till patienttornet, 2013–2014 kostnadskalkyl 5,7 M€, utfall 37 000 €• Uppdatering av hybridoperationssalen, 2012–2014 kostnadskalkyl 1,7 M€, utfall 1 646 000 €• Sanering och utbyggnad av rörposten, 2013–2014 kostnadskalkyl 1,4 M€, utfall 36 000 €

Kvinnokliniken• Utbyggnad och sanering av tilläggsbyggnaden, 2010–2015 kostnadskalkyl 40 milj. euro, utfall år 2013: 5 696 000 €

Ögon-öronsjukhuset• Reservkraftprojekt, 2011–2013 kostnadskalkyl 830 000 milj. euro, utfall år 2013: 42 000 €

Kliniken för cancersjukdomar• Sanering och utbyggnad av 1:a vån. i den norra delen, 2009–2013 kostnadskalkyl 10,7 M€, utfall år 2013: 4 110 000 € • Linearacceleratorer 9 och 10 samt lokalerna, 2010–2014 kostnadskalkyl 10 milj. euro, utfall år 2013: 5 335 000 €

Av specifikationen nämns de objekt för vilka HNS-Fastigheter Ab är byggherre.

48

BEHÄRSKAD TILLVÄXTVÅRDTJÄNSTERÖkad efterfrågan, fler tjänster

Efterfrågan på tjänster som HNS erbjuder fortsatte att

öka år 2013 vilket även återspeglades i tjänsteproduk-

tionen. Antalet icke akuta (elektiva) remisser ökade med

5,5 procent och antalet jourbesök med 1,1 %. Av pa-

tienterna kom 43,4 procent till HNS som jourpatienter.

Volymen vägd med tjänsteproduktionens fakture-

ringsandel ökade med 2,5 procent jämfört med året

innan och överskred budgeten med 1,4 procent. För-

ändringen av tjänstestrukturen och vårdpraxis fortsatte

i en riktning med betoning på öppen vård. Jämfört med

året innan ökade det totala antalet vårdperioder (Nord-

DRG) med 3,1 procent och det totala antalet besökspro-

dukter med 4,9 procent. Antalet psykiatriska vårddagar

minskade däremot med 10,5 procent.


ANTALET ICKE AKUTA REMISSER OCH JOURBESÖK, OCH ÄNDRING I PROCENT ÅR 2012.

280 000

275 000

270 000

265 000

260 000

255 000

250 000

245 000

+ 3,1 %+ 1,7 %

+ 5,5 %

2011 2012 2013

275 696elektiva

remisser

215 000

210 000

205 000

200 000

+ 1,1 %

2013

211 668jourbesök

- 0,2 %

2011

- 2,3 %

2012

Vård

49

Ekonomi

Raseborg

Hangö

Ingå

Lojo

Högfors

Borgå

Sjundeå

Askola

Sibbo

Vichtis

Borgnäs

Hyvinge

Lappträsk

Nurmijärvi

Kervo

Träskända

Vanda

Lovisa

Mäntsälä

Esbo

Tusby

Kyrkslätt

Grankulla

Helsingfors*

Medlemskommuner mt

ANDELEN PATIENTER SOM FÅTT VÅRD AV KOMMUNENS TOTALA BEFOLKNING ÅR 2012 OCH ÅR 2013

20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 %

481 749 klienter fick special-sjukvård vid HNS år 2013. Det totala antalet vårdade personer ökade med 2,2 procent.

BEHANDLADE PATIENTER Var tredje anlitade specialsjukvårdstjänster

Inom specialsjukvården behandlades 481 749 patien-

ter av vilka 458 100 var invånare i HNS:s medlems-

kommuner. I förhållande till befolkningsmängden som

ökat med 1,2 procent i sjukvårdsdistriktet utnyttjade

ungefär var tredje invånare (29 %) i medlemskommu-

nerna specialiserade sjukvårdstjänster som produce-

rades eller ordnades av HNS.

Såväl det totala antalet patienter inom specialsjuk-

vården som antalet patienter från medlemskommuner-

na ökade med 2,5 procent jämfört med året innan. Det

totala antalet personer (508 949) som fick vård inom

HNS ökade med 2,2 procent när hälsocentralpatien-

terna vid samjourerna räknas med.


* En förklaring till att Helsingfors har en lägre andel än de övriga kommunerna är att Helsingfors producerade själv en del av specialsjuk-vårdstjänsterna för sin befolkning.

2013

2012

50

NYCKELTAL HNS HUCS

2013 2012 2013 2012

NordDRG-produkter 625 672 606 838 502 718 485 545

Vårddagsprodukter 209 017 233 755 98 204 107 589

Besöksprodukter 1 657 421 1 580 702 1 234 118 1 169 888

Hc-besöksprodukter 75 637 75 831 39 105 41 788

Fakturerade patienthändelser 2 567 747 2 497 126 1 874 145 1 804 810

Operationer 86 982 89 455 69 323 71 234

Förlossningar 18 061 18 099 14 358 14 605

Antal olika personer som anlitade tjänsterna (egen verksamhet, specialiserande sjukvård)

462 368 452 998 388 858 377 836

Vårdplatser 31.12. 2 831 2 935 1 960 1 988

Personal 31.12. 21 751 21 738 11 756 11 690

Verksamhetsintäkter, mn euro 1 848,0 1 747,6 1 335,1 1 251,5

Verksamhetskostnader, mn euro 1 721,1 1 668,9 1 307,1 1 263,1

Befolkning 31.12. 1 581 450 1 562 796 1 163 428 1 147 072

Medlemskommunernas betalningsandelar euro/invånare i medeltal (deflaterat, förhandsbefolk-ningsmängd 31.12.)

899,3 880,6 823,6 799,1


VÅRDTILLGÅNG OCH VÄNTETIDERAntalet patienter som väntar på vård ökar

Trots ökad tjänsteproduktion fortsatte antalet patienter

som omfattas av vårdgarantin och som köar till vård att

öka jämfört med året innan. Antalet patienter som köar till

icke akut poliklinisk undersökning och vård ökade med 7,5

procent. Antalet patienter som väntat i över tre månader

ökade till 2 187 patienter (+126,9 %). Antalet patienter som

köar till vård på en vårdavdelning minskade däremot med

2,1 procent jämfört med året innan och antalet patienter

som väntat i över sex månader sjönk till 297 (–27,4).

M€

1400

1350

1300

1250

1200

1150

1100

1050

HNS:S MEDLEMSKOMMUNERS BETALNINGSANDELAR OCH ÄNDRINGSPROCENT JÄMFÖRT MED ÅRET INNAN

2009 2010 2011 2012 2013

TA Utfall, Avvikelse-%, odeflaterat utfall/TA

1,7 %

3,9 %

5,7 %

2,6 %

1,2 %

51

Ekonomi


FÖRDELNINGEN AV HNS:S VERKSAMHETSINTÄKTER ÅR 2013

FÖRDELNINGEN AV HNS:S VERKSAMHETSKOSTNADER ÅR 2013

4,9 % Hälso- och sjukvårdens tjänster

3,1 % övriga mate-rial, förnöd-enheter och varor

3,1 % övriga verksamhets-kostnader och bidrag

10,7 % köp av övriga tjänster

62,4 %Personal-kostnader

15,9 % Läkemedel och vårdför-nödenheter

HNS:S EKONOMIBehärskad ökning av kostnaderna

År 2013 var uppgången av verksamhetskostnaderna under bättre kontroll än tidigare år. Tack vare anpassningsåtgär-der i slutet av året underskred de bindande nettokostna-derna den ursprungliga budgeten med en miljon euro. Över 60 procent av HNS:s verksamhetskostnader utgörs av per-sonalkostnader och den behärskade uppgången till följd av anpassningsåtgärder inverkade på kostnadsutvecklingen i hela samkommunen. Den jämförbara uppgången av per-sonalkostnaderna jämfört med året innan var 1,8 procent. I siffran har beaktats en ändring av beräkningsgrunderna för semesterlönskulden som ingår i bokslutet för år 2012. Verksamhetskostnaderna ökade i sin tur med 2,8 procent

2 % övriga försäljnings-intäkter

1,6 % statlig under-visnings- och forsknings-ersättning

0,9 % övriga verksamhetskost-nader och bidrag

15,4 % övriga serviceintäkter

76,9 %medlems-kommunernas betalnings-andelar

3,2 % avgifts-intäkter

€/invånare900

800

700

600

500

+ 2,2 % - 1,8 % - 0,2 %

2011 2012 2013

- 2,0 % + 2,1 %

2009 2010

HNS:S MEDLEMSKOMMUNERS DEFLATERADE BETALNINGSANDELAR OCH FÖRÄNDRING JÄMFÖRT MED ÅRET INNAN

jämfört med året innan när utvidgningen av akutvårdsverk-samheten från och med början av år 2013 beaktas. Räkenskapsperiodens resultat för Samkommunen HNS visade ett överskott om 10,6 miljoner euro. Till räkenskaps-perioden hänför sig engångskostnader om 5,2 miljoner euro till följd av omvärderingen av patientförsäkringsbeståndet. Under eget kapital bokfördes direkt 3,5 miljoner euro i änd-ring av patientförsäkringsreserveringen som hänför sig till ti-digare räkenskapsperioder. Tack vare överskottet år 2013 förbättrades HNS:s balansstruktur, underskottet i balansräk-ningen minskade från 9,8 miljoner euro till 2,7 miljoner euro. Den totala faktureringen av medlemskommunernas be-talningsandelar som omfattar användningen av specialsjuk-

vårdstjänster ökade med 68,5 miljoner euro och uppgick till 1 421,7 miljoner euro, en överskridning av budgeten med 16,3 miljoner euro (1,2 Då man tar i beaktande att verk-samhetsvolymen för medlemskommunernas specialsjuk-vård ändrades med 2,5 procent kan budgetöverskridningen anses vara mycket måttlig Av faktureringen av betalningsandelar (inkl. köpta tjäns-ter) härrörde 2,4 procent från den ökade användningen av mängden tjänster. Uppgången av medelpriset på använda tjänster till följd av uppgången av priserna på tjänster (ca 2 %) och ändringen av innehållet i tjänsterna ledde i sin tur till en uppgång av faktureringen av betalningsandelar med 2,7

procent.

899€/invånare

52

RESULTATRÄKNING1 000 euro

BS 2013 BU 2013Avvikelse TP 2013/ TA 2013

BS 2012Föränd. %BS 2013/ BS 2012

Verksamhetsintäkter totalt 1 848 008 1 818 639 1,6 % 1 744 580 5,9 %

Försäljningsintäkter 1 772 983 1 745 227 1,6 % 1 668 651 6,3 %

Medlemskommunernas

betalningsandelar 1 421 720 1 405 451 1,2 % 1 353 206 5,1 %

Övriga serviceintäkter 285 017 274 130 4,0 % 246 998 15,4 %

Övriga försäljningsintäkter 36 984 34 609 6,9 % 32 833 12,6 %

Statlig undervisnings- och

forskningsersättning29 262 31 036 -5,7 % 35 614 -17,8 %

Avgiftsintäkter 58 626 59 677 -1,8 % 58 679 -0,1 %

Understöd och bidrag 8 206 5 807 41,3 % 6 815 20,4 %

Övriga verksamhetsintäkter 8 193 7 928 3,3 % 10 435 -21,5 %

Verksamhetskostnader totalt 1 721 116 1 705 166 0,9 % 1 668 902 3,1 %

Personalkostnader 1 074 048 1 078 449 -0,4 % 1 068 950 0,5 %

Köp av tjänster 267 868 254 313 5,3 % 234 899 14,0 %

Material, förbrukningsartiklar och varor 326 060 319 546 2,0 % 316 092 3,2 %

Understöd sammanlagt 903 619 46,0 % 785 15,1 %

Övriga rörelsekostnader 52 237 52 241 0,0 % 48 175 8,4 %

Driftsbidrag 126 892 113 473 11,8 % 75 678 67,7 %

Finansiella intäkter och kostnader 13 047 14 771 -11,7 % 13 588 -4,0 %

Årsbidrag 113 845 98 702 15,3 % 62 090 83,4 %

Avskrivningar och nedskrivningar sammanlagt

103 280 105 702 -2,3 % 97 597 5,8 %

Räkenskapsperiodens resultat 10 566 -7 000 -250,9 % -35 507 -129,8 %

Verksamhetens kostnader och avskrivningar totalt

1 824 396 1 810 869 0,7 % 1 766 499 3,3 %

Bindande nettokostnader 1 411 154 1 412 451 -0,1 % 1 388 713 1,6 %

PERSONAL Nästan 22 000 yrkesutbildade inom hälso- och sjukvård

Antalet förverkligade årsverken 2013 var 17 468, en

ökning med 128 jämfört med året innan (0,7 %). Ut-

fallet överskred budgeten med 188 årsverken (1,1 %).

Jämfört med år 2012 sjönk priset per årsverke med

0,2 procent och uppgick till 61 127 euro.

Vid årets slut arbetade 21 751 personer vid HNS

(år 2012: 21 738).

ÅRSVERKEN (ORDINARIE PERSONAL) OCH PRIS PER ÅRSVERKE

htv

17 800

17 600

17 400

17 200

17 000

16 800

16 600

16 400

16 200

16 000 TP TP TP TP TA TP 2009 2010 2011 2012 2013 2013

Årsverken (ordinarie personal)

t €

64

62

60

58

56

54

52

50

Pris per årsverke

17 468årsverken


Vård

53

HNS:S LIKVIDITET

25

20

15

Minimi-mål 20 dagar

HNS:S LÅNEBESTÅND OCH SOLIDITET

M€250

200

150

100

50

0 TP 2009 TP 2010 TP 2011 TP 2012 TA 2013 TP 2013

Lånebestånd

214,9 M€

Soliditet

40,1 %

Ekonomi

HNS:s investeringar stöder effektiviseringen av vård-

och stödprocesserna och stärker därigenom konkur-

renskraften i förhållande till andra tjänsteproducenter.

De totala investeringarna uppgick till 132 miljoner euro

år 2013. För investeringar reserverades 148 miljoner

euro men på grund av den stora mängden ändringsar-

beten ändrades beloppet till 129 miljoner euro i decem-

ber år 2013. På HNS:s nivå överskreds beloppet med

cirka 3 miljoner euro.

Nybyggenas och saneringsbyggenas andel av in-

vesteringarna uppgick till 89 miljoner euro. Utöver de

stora byggnadsprojekten som exempelvis Mejlans torn-

sjukhus och tilläggsbyggnaden till Jorv sjukhus gjordes

investeringar även i ny medicinsk utrustnings- och in-

formationsteknologi, system för verksamhetsstyrning,

grundläggande apparater inom patientvården och om-

byggnad av sjukhuslokaliteter, reparationer av fuktska-

dor och övriga reparationer och utveckling av stöd-

tjänstverksamheten.

Under året slutfördes bland annat Hyvinge sjuk-

hus endoskopienhets projekt, saneringen och utbygg-

naden av första våningen av Kliniken för cancersjuk-

domar samt ändringsarbetena för barnpsykiatrin på

Barnmorskeinstitutets sjukhus. Planeringen av och fi-

nansieringslösningarna av Mejlans Barnsjukhus samt

Traumacentret och Cancercentret framskred enligt

plan.

Tyngdpunkten inom investeringar i undersöknings-

och vårdutrustning låg på säkerställandet av en till-

räcklig utrustningskapacitet för affärsverket för cancer-

sjukdomar och hjärtsjukdomar samt Affärsverket för

avbildning med hjälp av utrustning under utveckling.

År 2013 användes närmare 28 miljoner euro på sjuk-

vårdsdistriktens och affärsverkens undersöknings- och

vårdapparater samt hjälpmedel. HNS IT-förvaltning in-

vesterade omkring 12 miljoner euro i patientdata- och

stödsystem, verksamhetsstyrnings- och rapporte-

ringssystem samt informationstekniska bastjänster.

FINANSIERING OCH LIKVIDITETSamkommunen tog inte ett nytt långfristigt lån under rä-kenskapsperioden trots att en reservering för ett lån om 60 miljoner euro ingick i budgeten. Lånen amorterades med 9,3 miljoner euro. Likviditeten var 19,6 dagar och samkommunens soliditet var 40,1 procent vilket motsva-rar målsättningen. Nettofinansieringskostnaderna (13,0 milj. euro) var 1,7 miljoner euro lägre än budgeterat. Medelräntan för sam-kommunens låneportfölj var 1,3 procent (år 2012: 1,9 %) och medelräntan på penningmarknadsplaceringar var 0,5 procent (år 2012: 0,9 %). Vid årets slut uppgick lånebe-ståndet till 214,9 miljoner euro och de likvida medlen till 101,3 miljoner euro. På bokslutsdagen var 32 procent av ränteriskerna för samkommunens låneportfölj skyddade. Omkring 60 procent av nettolånen, där samkommunens

kortfristiga likvida placeringar beaktas, var skyddade.


INVESTERINGAR Starkare förutsättningar för kärnverksamheten

120

100

80

60

40

20

0

HNS:S INVESTERINGAR OCH AVSKRIVNINGAR

BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BU 2013 BS 2013

Investeringar

132 M€

Avskrivningar

103 M€

%50

40

30

20

10

0

BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BU 2013 BS 2013

19,6 dagar

54 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2013 | EKONOMI

RESULTATRÄKNING (1 000 euro) HNS-koncernen Samkommunen HNS 1.1.-31.12.2013 1.1.-31.12.2012 1.1.-31.12.2013 1.1.-31.12.2012

Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 1 780 416 1 675 597 1 772 983 1 668 651

Avgiftsintäkter 58 626 58 679 58 626 58 679

Understöd och bidrag 8 215 6 822 8 206 6 815

Övriga verksamhetsintäkter 14 222 15 392 8 193 10 435

1 861 479 1 756 491 1 848 008 1 744 580

Verksamhets- Personalkostnader

kostnader Löner och arvoden -890 165 -881 975 -871 824 -863 963

Lönebikostnader

Pensionskostnader -158 394 -153 522 -154 990 -150 276

Övriga lönebikostnader -48 118 -55 756 -47 235 -54 712

Köp av tjänster -240 084 -208 890 -267 868 -234 899

Material, förbrukningsartiklar och varor -337 665 -325 098 -326 060 -316 092

Understöd -903 -785 -903 -785

Övriga verksamhetskostnader -55 308 -50 134 -52 237 -48 175

-1 730 637 -1 676 160 -1 721 116 -1 668 902

Andel av intressesamfundens

vinst (förlust) 64 -95 0 0

Driftsbidrag 130 906 80 236 126 892 75 678 Finansiella intäkter och kostnader

Ränteintäkter 593 1 095 1 365 1 694

Övriga finansiella intäkter 143 136 140 133

Räntekostnader -3 035 -3 997 -2 792 -3 670

Övriga finansiella kostnader -11 887 -11 876 -11 760 -11 745

-14 186 -14 642 -13 047 -13 588

Årsbidrag 116 720 65 594 113 845 62 090 Avskrivningar och nedskrivningar

Avskrivningar enligt plan -106 098 -99 820 -103 280 -97 597

Extraordinära poster 0 0

Räkenskapsperiodens resultat 10 621 -34 226 10 566 -35 507 Bokslutsregleringar -938 -1 613

Minoritetsandel 211 1

Räkenskapsperiodens underskott 9 894 -35 838 10 566 -35 507

SAMKOMMUNEN HNS

Verksamhetsintäkter/Verksamhetskostnader, %

Årsbidrag / Avskrivning, %

2009 2010 2011 2012 2013

110,2

107,4100 %

HNS-KONCERNEN

Verksamhetsintäkter/Verksamhetskostnader, %

Årsbidrag / Avskrivningar, %

2009 2010 2011 2012 2013

110,0

107,6

100 %

RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL

Vård

55

2013 2012 2011 2010 2009

Intern finansiering av investeringar 81,1 52,8 75,9 73,2 75,6

Kassaflöde från verksamhet och investeringar över fem år M€ -153,9 -140,7

Täckning för låneskötsel 8,8 4,4 4,7 5,3 5,6

Från kassa avgifter, milj. euro 1 899,9 1 827,9 1 727,9 1 644,7 1 602,7

Likviditet (dgr) 19,6 23,4 26,1 25,6 27,7

SAMKOMMUNEN HNS 2013 2012 2011 2010 2009

Intern finansiering av investeringar, % 86,2 53,6 81,9 76,0 75,4

Kassaflöde frånverksamhet och investeringar -126,5 -122,6 över fem år, M€

Täckning för låneskötsel 9,7 4,6 5,0 5,4 6,4

Från kassa avgifter, milj. euro 1 885,2 1 819,7 1 719,0 1 633,6 1 589,0

Likviditet (dgr) 19,6 23,4 25,8 25,4 27,6

• Intern finansiering av investeringar, % = 100*Årsbidrag/Egenanskaffningsutgift för investeringar• Kassaflöde från verksamhet och investeringar över fem år, milj. euro• Låneskötselbidrag = (Årsbidrag+Räntekostnader)/(Räntekostnader+Låneamorteringar)• Kassautbetalningar, Mn €• Likviditet (dgr) = 365 dgr x Kassamedel 31.12./Kassautbetalningar under räkenskapsperioden

FINANSIERINGSANALYS (1 000 euro) HNS-koncernen Samkommunen HNS 2013 2012 2013 2012

Kassaflöde från verksamheten Årsbidrag 116 720 65 594 113 845 62 090

Extraordinära poster 0 0 0 0

Korrektivposter till internt tillförda medel 7 361 178 6 947 179

Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter -143 860 -124 176 -132 132 -115 818

Finansieringsandelar för investeringsutgifter 0 0 0 0

Försäljningsinkomster av tillgångar bland

bestående aktiva 518 4 814 485 4 510

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -19 261 -53 590 -10 855 -49 040

Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen

Ökning av utlåningen 0 0 -8 100 -9 000

Minskning av utlåningen 8 8 1 553 3 399

Förändringar i lånebestånd

Ökning av långfristiga lån 370 40 230 0 40 000

Minskning av långfristiga lån -10 501 -11 663 -9 270 -10 540

Förändring av kortfristiga lån 0 0 0 0

Förändringar i eget kapital -3 524 0 -3 500 0

Förändringar i minoritetsandelen 329 0 0 0

Övriga förändringar av likviditeten

Förändring av omsättningstillgångar -295 2 041 -244 2 031

Förändring av fordringar 4 130 -10 438 2 564 -8 594

Förändring av räntefria skulder till övriga 13 627 26 794 12 679 26 688

Kassaflödet för finansieringens del 4 144 46 971 -4 319 43 983 Förändring av likvida medel -15 117 -6 619 -15 173 -5 057

Likvida medel 31.12. 101 908 117 025 101 316 116 489

Likvida medel 1.1. 117 025 123 645 116 489 121 546

Förändring av likvida medel -15 117 -6 619 -15 173 -5 057

HNS-KONCERNEN

FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL


Ekonomi

56

AKTIVA

Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 46 173 0 0

Övriga utgifter med lång verkningstid 44 312 46 407 44 037 45 907

Immateriella tillgångar 44 358 46 580 44 037 45 907

Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 13 833 12 279 12 173 10 745

Byggnader 463 525 484 322 439 052 458 594

Fasta konstruktioner och anordningar 11 324 12 550 11 324 12 550

Maskiner och inventarier 82 303 85 929 77 380 81 339

Övriga materiella tillgångar 933 761 138 138

Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 161 235 99 226 135 458 83 098

Materiella tillgångar 733 153 695 068 675 524 646 465

Placeringar Aktier och andelar i intressesamfund 14 945 14 649 14 948 14 716

Övriga aktier och andelar samt uppskrivning av aktier 3 042 3 054 6 176 6 344

Övriga lånefordringar 508 516 36 523 29 976

Övriga fordringar 254 254 254 254

Placeringar 18 748 18 472 57 901 51 290

BESTÅENDE AKTIVA 796 259 760 119 777 462 743 663

FÖRVALTADE MEDEL 4 468 4 057 4 468 4 057

RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 18 498 18 203 18 291 18 046

Omsättningstillgångar

Långfristiga fordringar 576 577 576 577

Kortfristiga fordringar 76 224 78 275 75 537 78 099

Fordringar 76 800 78 852 76 113 78 677

Finansiella värdepapper 37 378 44 071 37 369 44 063

Kassa och bank 64 531 75 031 63 947 72 427

RÖRLIGA AKTIVA 197 206 216 158 195 719 213 213

AKTIVA TOTALT 997 933 980 335 977 649 960 933

BALANSRÄKNING (1 000 euro) HNS-koncernen Samkommunen HNS 2013 2012 2013 2012


Vård

57

HUS-KONCERNEN 2013 2012 2011 2010 2009

Soliditet % 40,3 39,8 44,7 47,6 47,8

Relativ skuldsättning, % 29,0 30,7 28,6 27,9 28,2

Ackumulerat överskott (underskott), 1 000 euro -2 419 -12 313 27 025 43 326 43 875

Lånebestånd 31.12.(1 000 euro) 228 436 238 568 210 001 193 532 206 713

Lånefordringar 31.12. (1 000 euro) 508 516 524 623 626

SAMKOMMUNEN HNS 2013 2012 2011 2010 2009

Soliditet % 40,1 39,9 44,7 47,8 48,1

Relativ skuldsättning, % 28,7 30,3 28,2 27,3 27,6

Ackumulerat överskott (underskott), 1 000 euro -2 694 -13 260 25 748 41 847 42 648

Lånebestånd 31.12. (1 000 euro) 214 886 224 156 194 696 177 121 189 556

Lånefordringar 31.12. (1 000 euro) 36 523 29 976 24 376 13 547 7 551 • Soliditet, % = 100*Eget kapital/(Hela kapitalet-Erhållna förskott)• Relativ skuldsättning, % = 100*(Främmande kapital – Erhållna förskott)/Driftsinkomster• Ackumulerat överskott (underskott), 1000 euro• Lånebestånd 31.12. (1 000 euro) = Främmande kapital-(Erhållna förskott+Leverantörsskulder+ Resultatregleringar+Övriga skulder)• Lånefordringar 31.12. (1 000 euro) = Övriga lånefordringar som upptagits bland placeringar• Lånebestånd 31.12. (1 000 euro) = Främmande kapital-(Erhållna förskott+Leverantörsskulder+ Resultatregleringar+Övriga skulder) • Lånefordringar 31.12. (1 000 euro) = Övriga lånefordringar som upptagits bland placeringar

Soliditet 40,3 %PASSIVA

EGET KAPITAL Grundkapital 391 253 391 253 391 253 391 253

Övriga egna fonder 1 055 1 031 0 0

Tidigare räkenskapsperioders överskott (underskott) -12 313 23 525 -13 260 22 248

Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 9 894 -35 838 10 566 -35 507

EGET KAPITAL 389 889 379 971 388 559 377 993

MINORITETSANDELAR 3 139 2 599 0 0

AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens 1 473 1 419 0 0

Reserver 4 489 3 641 0 0

AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH AVSÄTTNINGAR 5 962 5 060 0 0

AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 2 480 2 737 2 480 2 737

Övriga obligatoriska avsättningar 44 300 41 712 44 300 41 712

OBLIGATORISKA AVSÄTTNINGAR 46 780 44 449 46 780 44 449

FÖRVALTADE KAPITAL Långfristigt räntebärande främmande kapital 217 084 228 325 204 648 214 886

Långfristigt räntefritt främmande kapital 2 2 0 0

Kortfristigt räntebärande främmande kapital 11 352 10 243 10 238 9 270

Kortfristigt räntefritt främmande kapital 319 256 305 629 322 956 310 277

FRÄMMANDE KAPITAL 547 695 544 199 537 842 534 434

PASSIVA TOTALT 997 933 980 335 977 649 960 933

BALANSRÄKNING (1 000 euro) HNS-koncernen Samkommunen HNS 2013 2012 2013 2012

BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL

Soliditet 40,1 %


Ekonomi

ÅRSBERÄTTELSE 2013 • Texter: Paavo Holi, Antti Kantola, Anna Korpi-Kyyny, Jukka Lehtinen, Riitta Lehtonen, Sari Lommerse, Merja Mäkitalo, Samu Rintala, Johanna Saukkomaa, Totti Toiskallio, Lotta Tuohino

• AD, layout: Teija Himberg, Zeeland • Pärmbild: Marjaana Malkamäki • Bilder: Mikko Hinkkanen, Matti Immonen, Timo Löfgren, Marjaana Malkamäki, Jarmo Nummenpää, Matti Snellman, Markus Sommers • Tryckeri: Kopio Niini, 2014

HNS är Finlands största aktör inom specialsjuk-

vård och den näst största arbetsgivaren i landet.

Vår kompetens är av hög kvalitet vid en interna-

tionell jämförelse. Vi producerar tjänster för näs-

tan 1,6 miljoner invånare och svarar för sjukvår-

den inom vissa specialområden på riksnivå. Varje

år får omkring en halv miljon patienter vård på

våra 22 sjukhus. HNS:s omsättning uppgår till

över 1,8 miljarder euro och vi har nästan 22 000

yrkesutbildade anställda.

Stenbäcksgatan 9, PB 100, 00029 HNS, tfn 09 4711

www.hus.fi• www.facebook.com/HUS.fi

• twitter.com/HUS_uutisoi

• www.linkedin.com/company/hospital-district-of-helsinki-and-uusimaa-hus-

• www.youtube.com/HUSvideot

• www.issuu.com/husjulkaisut

HNS är rökfritt.

hns årsberättelse 2013

Documents