språk och kreativitet i förskolan - oph.fi · att vara kreativ i yrkeslivet är inte bara en...

Språk och kreativitet i förskolan

Åbo, Vasa och Helsingfors november 2014, Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen

5.12.2014 Gun Oker-Blom


Ett barn har hundra språk

(och därtill hundra hundra

hundra)

men berövas nittionio.

Skolan och kulturen

skiljer huvudet från kroppen


Man ber dem:

att bara upptäcka

den värld som redan finns och

av alla hundra

berövar man dem nittionio

Man säger dem:

att leken och arbetet

det verkliga och det inbillade

vetenskapen och fantasin

himlen och jorden

förnuftet och drömmarna

är företeelser

som inte hänger ihop.


Man säger dem:

att det inte finns hundra

Men barnet säger:

Tvärtom, det är hundra som finns.

Dikt av Loris Malaguzzi:

Tvärtom, det är hundra som finns!

Översättning: Anna Barsotti

Upplägg

• Språklig medvetenhet – vad innebär det?

• Något om hur barn utvecklar sitt språk

• Språkets rika värld i förskolans LP 2016

• Mångsidiga lärmiljöer och kreativitet

• Berättandets magi


Varför språklig medvetenhet?

• Språket utgör grunden för allt lärande, för att kunna

reflektera, tänka kritiskt, handla självständigt, känna

empati och föra dialog med andra

• Språkliga redskap hör till de av OECD-definierade

nyckelkompetenserna i dagens samhälle (=

kunskaper, färdigheter och attityder )


Varför språklig medvetenhet?

• Skolan har ansvar för att utveckla dessa

kompetenser hos alla barn och unga

• Skolan bör stödja lärandeprocesserna hos alla,

även flerspråkiga barn

• De språkliga multimodala kompetenserna lyfts

fram allt tydligare i styrdokumenten (ny LP 2016)


Språklig medvetenhet – vad menas?

• Att vara medveten om sin egen språkanvändning:

stil, ordval, språklig varietet

• Att känna till och kunna analysera de språkliga

särdragen inom sitt specialområde

• Att ha kompletta kunskaper i sitt arbetsspråk och

kunna reflektera över sin egen språkanvändning

samt ständigt utveckla denna

• Multilitteracitet: Förmågan att hantera (läsa, tolka,

producera) språkliga redskap, i tal och skrift, även

IT och uttrycksformer som bilder, tabeller, diagram,

symboler, dramatiska uttrycksmeddel, kroppsspråk

etc. 5.12.2014 Gun Oker-Blom

Språklig medvetenhet

A. Språket

som verktyg

B. Språket

som kulturellt

fenomen


Vad kan man när man kan ett språk?

• Språkets uttal, syntaktiska strukturer,

ordförråd, pragmatik och flytande tal

• Uttrycka sig själv tydligt och förstå

andra

• Urskilja centrala detaljer i ett innehåll

• Förstå skillnaderna mellan ord och

begrepp


Vad kan man när man kan ett språk? 2

• Reflektera, jämföra och dra slutsatser

• Visa inlevelseförmåga

• Tolka olika innebörder

• Tänka på och kategorisera sin

omgivning så som språket kräver

• Man har blivit en del av de sociala och

kulturella sammanhang där språket

används – en speciell ”literacy” för

varje kontext


Språk och lärande

• Genom språket orienterar vi oss i vår omvärld och

livsvärld

• Genom språket inhämtar vi ny kunskap

• Ett barn före skolåldern ägnar mer än 40 timmar

per vecka åt att lyssna på och producera språkliga

yttranden (Jfr 40 timmars arbetsvecka/träning för

idrottsmän)

• En 6-åring har god talspråklig kompetens

• Den kognitiva skriftspråkskompetensen kräver

ytterligare 5-7 års träning

Människans språkutveckling

• Språkinlärningsprocessen: den process varigenom

en individ utvecklar ett eller flera språk (talade,

skrivna, teckenspråk) i samspel med sin omgivning

• Grunden: Språkmelodi, rörelse, rytm

• Vid tre års ålder: grundläggande ordförråd och

grammatik och grundläggande samtalsfärdighet

• Mellan tre och fem år: Omfattande social och

kognitiv utveckling (Barnet kan föreställa sig hur

andra tänker etc)


Skriftspråksinlärningen

• Barnet i 6/7 –års ålder: behärskar det talade

språket och har en metaspråklig förståelse – den

krävs då skriftspråksinlärningen ska börja på allvar

• Skriftspråksinlärningen sker under helt andra

betingelser än inlärning av det talade språket

• En komplicerad och långvarig process

• Skriftspråkets avgörande roll för människans

kollektiva minne

• Skriftspråket är inte kontextbundet, visuellt, täthet,

komprimerat, abstrakt, nominaliseringar

• Ordförrådet utvecklas hela livet, liksom läs- och

skrivförmågan


Olika typer av tvåspråkighet

• Simultan tvåspråkighet

• - då man lär sig 2 språk samtidigt före ett års ålder

(och upp till 3 år)

• Successiv tvåspråkighet

• - Då man lär sig ett andra språk efter 3 års ålder


Språk och lärande

Omfattande forskning i lärandet som språkligt fenomen

visar att:

• Barn som lär sig använda språket på nya sätt

vidgar sitt tänkande och förmågan att lära

• Språkets centrala roll i lärandet hos flerspråkiga

elever(Jim Cummins, Pauline Gibbons m.fl)

• Vardagsspråk och skolspråk- viktigt att inse

skillnaden och förstå skolspråkets karakteristiska

drag

• Ordförrådet utvecklas hela livet, liksom läs- och

skrivförmågan


Språkrum genomfördes 2000-2008

Språkrum

Doku-

mentering

Fort-

bildning

Samarbete:

hem-

skola

Analys

av barnens

språk-

utveckling

Utvärdering

Språk-

lekar

Språk-

pedagogik

Böcker

Språkrum

Språkpedagogik stödjer alla

barns språkliga utveckling

• systematiskt arbete med språkstimulans

• barnet lär sig läsa genom att möta

meningsfulla texter och böcker

• att lära sig läsa och skriva tillsammans

med andra

• läroböcker ersätts av god skönlitteratur

och faktaböcker

• litteraturen integreras i samtliga

läroämnen

Språkpedagogik (2)

•Textläsning som får en fortsättning genom:

• samtal

• gemensamt och eget skrivande

• laborerande med språket

• utforskande av nya ord

• arbete med drama och rörelse

• bild- och formskapande

• musik

• textloggning

Systematiskt arbete med språk

och litteratur

• läsinlärning och lässtimulans

genom skönlitteratur och

faktaböcker

• språklekar- fonologisk medv.

• systematiskt läsande och

skrivande

• dokumentering och

uppföljning (Språkraketen!)

• individuella språkprofiler

• utvärdering

Vad säger hjärnforskningen om barns

lärande?

Att mångsidig aktivitet ( rörelse, bilder, lekar,

språkstimulans mm) stimulerar hjärnan att utvecklas

Att en bra skola är till för hela hjärnan – inte bara för

pannloben

Situationen och miljön spelar stor roll för hur effektiv

inlärningen blir

Levande möten och kommunikation mellan

människor aktiverar hjärnan och man lär sig effektivt

Lärarens vilja och engagemang är avgörande

Vad säger LP 2016 om Språkets rika värld ?

• Förskoleundervisningen (FU) ska ge barnen

möjlighet att öva sig att lyssna och tala i

olika situationer: t.ex. leka med ord, stanna

upp och fundera över ords betydelser,

skapa berättelser och lyssna till

berättelser

• FU ska ge barnen möjlighet att lyssna till

olika slag av texter, diskutera dem,

undersöka skrivet och talat språk, bli

intresserade av läsning 5.12.2014 Gun Oker-Blom

Språkets rika värld 2

• FU ska stödja barnens begynnande

läsutveckling, ge dem möjlighet att skriva i form

av lek, känna igen och forma bokstäver som lek i

takt med sin individuella förmåga och sitt intresse

• FU ska utnyttja barnlitteratur på många olika sätt:

tillsammans ska man läsa och diskutera, berätta

och återberätta litteratur för barn

• FU ska se till att barnens finmotorik

utvecklas(penngrepp och tangentbord) och de ska

få möjlighet att gestalta rum och riktningar

(Lekar, drama och rörelse)


Språkets rika värld 3

• FU ska göra barnen medvetna om den språkliga

mångfalden och de språk som talas i barngruppen

och i närmiljön

• FU ska väcka barnens intresse för olika språk ,

t.ex. genom att använda sånger, lekar etc på olika

språk


Kreativitet

• Hur ska förskolan

ta till vara barnens

100 språk?


Diskussionsfråga (bikupor)

• Hur får vi en meningsfull

samverkan mellan de texter

som barnen ser och tolkar på

fritiden och det vi gör i

förskolan?


Öppenhet och kreativitet- elevernas egna

erfarenheter med i lärmiljön

• ”Att vara kreativ i yrkeslivet är inte bara en fråga

om att komma på idéer. Kreativitet är en skapande

förmåga som bäst övas genom en konstnärlig

process under skoltiden. Det rör sig om att utveckla

elevens förmåga att se möjligheter, pröva nya

vägar, öppna sina sinnen och etablera en känsla

för skönhet, form och estetik.”

– Göran Rosenberg, förf


Sagor, berättelser och kreativitet

• Berättelserna fyller ett av människans

grundläggande behov : att skapa mening i livet och

orientera sig i tillvaron.

• ”Ur berättelsen växer en inre värld, men inte bara

en påhittad. Barnet behöver inre bilder; det är ett

sätt att bearbeta det yttre flödet av intryck. Inre

bilder ger styrka i det fortsatta livet”. Göran Rosenberg

• Berättelserna visar alltid på helheten och den är en

funktion av den högra hjärnhalvan..


Berättelser och berättande, i alla ämnen 3.

• I en pinfärsk bok av hjärnforskaren Martin

Ingvar och Gunilla Eldh, Hjärnkoll på

skolan (2014, Natur och kultur), handlar ett

kapitel just om berättelsens magi – om

varför sagor och berättelser är så lärorika

och hur de utvecklar olika färdigheter,

speciellt minnet, känslolivet och det

kognitiva tänkandet.


Varför är sagorna och berättelserna viktiga?

• Hjärnforskningen har kunnat konstatera

bl.a. att läsning (berättelser) som ger starka

upplevelser kan förändra hjärnan på ett

varaktigt sätt. Hos försökspersoner som

läste en spänningsroman påverkades

områdena för känseln och motorik i

hjärnbarkens centralfåra. Och sagor och

berättelser – det narrativa – utvecklar

minnesfunktionen, det har också kunnat

bevisas.(Berättelsestrukturen) 5.12.2014 Gun Oker-Blom

Språk och kreativitet

”Språket är ett av våra viktigaste kreativa

instrument. Det är inte det enda, men kanske

det första. Samtidigt med språkutvecklingen och

delvis med hjälp av den bygger spädbarnet sin

värld. Ordkombinationer kan leda till krig och

revolutioner, de kan kasta omkull världsbilder,

störta människor i sorg eller lyfta upp dem ur ett

inre helvete....


Språk och kreativitet , forts.

I likhet med alla perfekta spermier som

bär människans hela underbara arvsmassa i sitt

lilla huvud men slösas bort trillionfaldigt innan

en enda lyckad befruktning sker, är orden det

dyrbaraste och mest oumbärliga av alla våra

instrument.”

Georg Klein, prof i tumörbiologi, i förordet till antologin

Kreativitet och flow, Brombergs Bokförlag 1990


”

”Mitt språks gränser är min världs gränser” Ludwig Wittgenstein


”

Berättelsen gör oss till människor ”

Björn Larsson i sin essä i boken Minnen, myter, mening (UBS, 2007)


Litteratur

• Skolspråk och lärande. Anna Slotte-Lüttge och Liselott

Forsman. Utbildningsstyrelsen 2013 (augusti)

• Språk i ämnet. Ulrika Magnusson, (Skolverket, intern rapport

2008)

• Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på

flerspråkighet. (Skolverket 2011)

• Stärk språket stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande

arbetssätt för och med andraspråkselever i

klassrummet.Pauline Gibbons. (Hallgren & Fallgren 2013)

• Rum för språkutveckling. G.Oker-Blom m.fl (red)

(Utbildningsstyrelsen 2008)

5.12.2014

Gun Oker-Blom

Litteratur forts.

• Barn utvecklar sitt språk. Louise Bjar och Caroline Liberg

(red) . (Studentlitteratur 2003)

• Hjärnkoll på skolan. Och varför barn behöver dig för att lära.

Martin Ingvar och Gunilla Eldh. (Natur och kultur 2014)

• Minnen, myter, mening. Om berättandets olika former i

undervisningen. Gun Oker-Blom och Kira Schröder (red).

(Utbildningsstyrelsen 2007.)

• Tänk dig att …Teater i skolan. En handbok för lärare.

(Utbildningsstyrelsen 1999)


Samhällelig omvälvning och psykiskt välbefinnande

Ökad

osäkerhet

Problem

att välja

Individualism,

normlöshet,

konsumtionssam-

hälle, materia-

lism & instru-

mentalism

Begriplighet

Hanterbarhet

Meningsfullhet

Känsla av

koherens

Hälsa,

subjektivt

välbefinnande (QoL)

Källa: Timo Hämäläinen, 2009

(Aaron Antonovsky;

Monica Ericsson & Bengt Lindström)

Finland: Nya styrdokument för grundskolan

betonar mångsidig språklig kompetens

• Förmågan att hantera (läsa, tolka, producera)

språkliga redskap, i tal och skrift, tryckta och

digitala, och uttrycksformer som bilder, tabeller,

diagram, symboler, dramatiska uttrycksmedel,

kroppsspråk etc.

• Ur utkastet till LP-grunder (2016): ”De multimodala

färdigheterna innefattar t.ex. förmåga att läsa och

skriva skriftspråk, matematisk läsfärdighet, visuell

läsfärdighet, medieläsfärdighet och digital

litteracitet


Att arbeta språkmedvetet i alla ämnen, några

exempel

• Arbeta med tydliga innehållsliga och språkliga mål

• Utmana olika språkförmågor: tal, skrift,

representation i form av tabeller, figurer, grafer,

bilder

Läraren bör fråga sig t.ex.:

• Vilka språkliga kunskaper i ämnet ska eleverna ha

när arbetet är klart?

• Vilka texter kan vi ta in? Bilder, filmer, andra

visuella uttrycksformer?


Att arbeta språkmedvetet i alla ämnen, forts:

• Hur anknyta till situationer utanför klassrummet?

• Hur ska vi arbeta med de olika delarna av

kursinnehållet? Muntligt, skriftligt, visualisering,

intervjuer, dramatisering?

• Vilka typer av texter ska eleverna kunna skriva eller

tala om inom detta arbetsområde?

• Vilka begrepp ska utredas, vilka är relevanta?

• Hur ska de texter konstrueras eleverna avkrävs i

ämnet? Ska texterna vara förklarande,

beskrivande, argumenterande etc?


Att arbeta språkmedvetet, forts.

• Hur ska jag förklara språket om de frågar? Hur ska

jag få eleverna att reflektera över sina kunskaper

och över ämnesspråket?

• Hur ska arbetet utvärderas?

• Vad görs med de texter som produceras i

ämnet/under kursen?


Barnets språkutveckling

Dikt av Loris Malaguzzi:

Tvärtom, det är hundra som finns!

Ett barn är gjort av hundra



Källa: Johannes Jansson/norden.org

Språk som kultur: Historiemedvetande och

språkmedvetande

• Historiemedvetandet liksom språkmedvetandet ofta

”omedvetet”. Vi har oftast inte insikter i dess

mekanismer.

• Historiemedvetandet väcks t.ex. I mötet med andra

kulturer, vid ”borderline events” etc- jfr språket

• Individer och grupper producerar, förmedlar och

konsumerar olika historier för att förklara , förstå

och förändra sin situation och sitt samhälle, för att

kulturellt konstruera sin verklighet


Den kulturella vändningen

• Inte längre en existerande en föreställning om EN

enhetlig historisk process, eller en historia med

stort H (eller kultur med stort K)

• Berättelser,erfarenheter, minne och historiebruk

betyder mer än det förflutnas faktiska händelser

• Ingen kulturkanon längre (!) – alla slag av

populärkultur studeras: analyser av

shoppingcenter, rockmusik, såpoperor etc


Hur tolkas detta i styrdokumenten:Kulturell

mångfald och språkmedvetenhet i LP 2016

(utkast) • Kulturen definieras som ”mångfaldiga och

föränderliga livsformer hos grupper av människor”

• Kulturen består av värden, livssyner och attityder

som påverkar mänskligt beteende

• I skolan ska det hos både lärare och elever finnas

en medvetenhet om kulturell mångfald och denna

mångfald ska ses som en resurs

• Skolan ska vara språkmedveten= insikt om

språkets centrala roll i människans utveckling,

lärande, då man samarbetar, bygger upp sin

identitet och då man socialieras i samhället. 5.12.2014 Gun Oker-Blom

Kulturens och språkets roll i läroplanen?

• Hur ska den undervisning och läroplan

se ut som bidrar till språk- och

identitetsutvecklingen och ett kulturellt

medvetande hos eleverna?


Meningsfullhet och begriplighet

• Låt barnen och de unga möta ”riktiga” fiktiva eller

faktabetonade texter, filmer, bilder, drama etc

d.v.s. texter som engagerar ,texter om verkliga

människor , meningsfulla innehåll som gestaltar

centrala mänskliga frågor.

• ”Skönlitteraturens styrka är att den på samma gång

innehåller både verklighet och det som skulle

kunna vara ”. Björn Larsson


”

”Mitt språks gränser är min världs gränser” Ludwig Wittgenstein


Språket är ett av våra

viktigaste kreativa

instrument. Det är inte det

enda, men kanske det

första. Georg Klein

språk och kreativitet i förskolan - oph.fi · att vara kreativ i yrkeslivet är inte bara en...

Documents