1

Nummer 2 2010 Pris 25 kronor

Snabel- Posten

Fredrik Reinfeldt

Vi har träffat

OS-vinnaren Anders Olsson Skådespelaren Niklas Falk Carola från Familjen Annorlunda

2

På webbenSenaste nyttwww.snabelposten.se

Nytt extramaterial på vår hemsida:

Niklas Falk - hela intervjun •

Gustav Deinoff - Intervju •

En annorlund dag på arbetet •

Hundstallet - En ideell förening •

Samvetet - Ett hem för katter •

NärKosmofickenkompis •

Mika Kohonen & Fredri Holz - •Två intervjuer

En kärlekshistoria - Novell•

Det kommer en ny version av filmen Jobbet.

För några år sedan gjordes en liten film om Daglig Verk-samhet i Uppsala. Den heter Jobbet.Den visar vad Daglig Verksamet kan vara, och vad delta-garna gör.

En ny version av filmen har gjorts av fotografen Joacim Wallgren, som tidigare har jobbat med Sveriges Televi-sion och TV4.Den nya versionen visades för första gången den 2 mars, på biografen Spegeln, för personal inom Daglig Verksam-het och Jobbcenter.Samtidigt som han gjorde den nya filmen åt Daglig Verksamhet, har han också gjort en motsvarande film åt Jobbcenter, som också håller på med verksamhet som påminner om Daglig Verksamhet.

I den nya filmen finns inslag om Radio Fyris, Snabel-Pos-ten och boken ”Käka Fett med Charlie”, som har skrivits av Charlie Moberg, som jobbar på OrdBild, med mera.

Mattias Persson

Nypremiär förfilmenJobbet

Filmpremiär: Till höger Joacim WallnerFoto: Britta Roxin

Mellan den 8 och 10 februari i år be-sökte en grupp från Snabel-a och Ord-bild Saarbrücken i Tyskland för att demonstrera hjälp-medel som vi har fått prova på genom projektet I 2 home.Vi som åkte från Uppsala var Veronica, Josefin och jag.

Första dagen började med att vi tog en taxi till Arlanda där vi träffade arbetsterapeuten Monica Rydén och hen-nes kollega Anna Lampel som är svenska representanter för projektet I 2 Home. Monica och Anna har tagit med hjälpmedel som vi har fått testat. Sedan tog vi planet mot Frankfurt. Väl framme i Frank-furt vid 12-tiden åt vi lunch och därefter tog vi tåg till Saarbrücken med ett byte i Mannheim.Efter drygt två timmars tågfärd tog vi taxi till universite-tet där projektet har ägt rum. Vid universitetet träffade vi projektledaren Jan Alexandersson, men han skojade och sa att han hette Jan Banan. Sedan blev vi intervjuade av BBC som frågade oss hur vi tyckte om den elektroniska kalender som vi har fått pro-vat på. Det drog ut på tiden eftersom tekniken med den elektroniska kalendern inte fungerade riktigt.Eftersom vi hade gjort en ganska lång resa och det hade dragit ut på tiden var det extra skönt att få äta något på kvällen då vi blev bjudna på mat vid en restaurang som låg nära hotellet som vi övernattade på.Andra dagen började med frukost på hotellet. Sedan hade vi flera timmars fritid då vi shoppade i olika affärer och gallerior. På eftermiddagen var det dags för alla deltagare, både från Sverige, Spanien, Tjeckien och ett flertal andra länder att demonstrera hjälpmedel inför ett flertal EU-granskare som var på plats för att bedöma om projektet var godkänt eller inte. Det kan tilläggas att projektet se-dan blev godkänt. På kvällen åkte alla deltagare buss till en restaurang som ligger några mil utanför Saarbrücken för att äta en tre rätters middag som projektet bjöd på. Både maten och den goda stämningen gjorde att hela kvällen på restaurangen var mycket bra.Dagen efter fick vi sova ut innan vi förberedde oss för hemresan. Sedan tog vi oss tillbaka till flygplatsen i Frankfurt med taxi och tåg. Planet avgick vid 16-tiden på eftermiddagen och vi var på Arlanda klockan 18.00 där vi tackade Monica och Anna för en trevlig resa. Sedan tog vi en taxi till Uppsala där resan slutade.

Christopher Lundgren; Foto: Josefin Tenefors

Studiebesök till Tyskland

3

Omslagsfoto: Christer Arvidsson

Senaste nytt................................Familjen Annorlunda.....................Anders Olsson..............................Fredrik Reinfeldt.......................... Stress........................................ Sista april...................................Niklas Falk..................................Hinduism....................................Recensioner................................Rekordvintern 2010.....................

Innehåll

Du vill väl läsa fler nummer av

Snabel- Posten

Kontakta Snabel-@!Se redaktionsrutan

Helårsprenumeration kostar 150:- inklusive moms

Lösnummer till försäljning finns på Snabel-@

Knivstagatan 6

Våren är på gång

Ännu ett nummer av vår eminenta tidning lig-ger färdigt!

Vi är mycket stolta över att kunna presentera en intervju med statsminister Fredrik Reinfeldt, som vi träffade när han besökte Uppsala tidi-gare i år.

Dessutom har vi som vanligt ett antal intres-santa artiklar om olika ämnen.

Och som sagt; våren är äntligen på gång!

Som vi har längtat (förutom Magnus då, vår vinterentusiast).Och vem vet vad vi kan hitta på då, för som alltid gäller för oss att

Himlen är gränsen!

Christer Arvidsson

2 4 6 8101213141516

Snabel-@ Knivstagatan 6 753 23 Uppsala 018-727 40 03 snabel-a@uppsala.se www.snabelposten.se.Ansvarig utgivare: Mari EkhÅmynningens DV 018-727 71 57

Chefredaktör: Christer ArvidssonRedaktionssekreterare: Christopher Lundgren

Redaktion Jonas Bennemark; Magnus Hedman; Tati Palestro; Erica Westerlund; Magnus Sjöquist; Mattias Persson; Carina Lemhagen; Eleonor Belin; Lena Öhman; Josefin Tenefors; Natalia Georges.Praktikant: Alexandra BivaldLayout & redigering: Christer Arvidsson

Tryck: Fenomentryck · X-O Graf Tryckeri AB

Natalia, Eleonor, Christopher, Jonas, Magnus H, Christer, Alexandra Erica, Lena Ö, Carina, Mattias, Tati, Josefin

Redaktionen

4

Jag har träffat Carola Wetterholm. Hon har varit med i TV-programmet Familjen Annorlunda.

Varför den heter Familjen Annorlunda är att dom har något tillsammans, alltså många barn Carola och Pär har åtta barn tillsammans.

Hur kändes det att vara med i Familjen annorlunda?Det var roligt, vi fick en förfrågan från min systers kompis som jobbar på ett produktionsbolag och hon kände den där tjejen som höll på med castingen. Först hade vi inte alls tänkt vara med utan det var ”ååh vad läskigt”, men sedan när de kom hit och pratade lite med oss så kändes det som att ”joo det kanske blir roligt”. Det är jätteroligt att se sig själv på TV, det är så där. Att se ungarna, det är kul. Det känns konstigt så klart, man låter ju jättekonstig.

Hur ofta var TV här hos er?De var här i tio veckor och då var de här tre dagar i veckan.

Hur kändes det att ha dem här?Första gången kändes det lite så där, att man var tvungen att dammsuga lite extra och städa lite och så där men det var samma människor som kom hela tiden och då lärde man att känna dem och det blir mer som att de hörde hit, så att det kändes OK.

Hur många barn har du?Åtta.

Hur längesedan var det du jobbade?Jag jobbade sommaren – 05, då jobbade jag nätter på Akademiska, på barnsjukhuset.

Vill du börja jobba igen?Nej.

Vill du ha flera barn?Ja gärna.

Skulle du kunna ställa upp igen i det här programmet?I Familjen annorlunda? Absolut, det var mer roligt än vad det var krångligt och besvärligt. I stort tror jag att hela familjen kan tänka sig att ställa upp en gång till för det var roligt.

Hur gammal var du då du fick ditt första barn?Jag hade precis fyllt 24.

INTERVJUCarola Wetterholm

frånFamiljen Annorlunda

Namn: Carola WetterholmFödd: 1969 Yrke: MammaBor:Bergsbrunna utanför UppsalaFavoritmat: Lax i alla former

Text: Tati Palestro Foto: Mikael Jansson

5

Hur många blöjor har du bytt under ditt liv?Ha ha ha! Oj! Det var svårt, jag som inte ens kan räkna men det blir massor i alla fall. Det blir fem blöjor per dag i åtminstone två år per unge, det blir jättemånga. Jag vet inte.

Har du någon tid att träffa vänner?Ja det har jag, de flesta som vi känner har ju barn så att det blir ju mycket att man umgås med folk som har barn i ungefär samma ålder.

Hur gamla är dina barn?Den minsta är Jordan, han är fem månader precis igår, sedan är det Lovelia som är två, sedan är det Trixie som är fyra, Novalie är sex, sedan har vi Robban och Corrinda som är nio. Sedan har vi en som är fjorton det är Patricia, och en som är sexton och det är Janelle.

Har du tröttnat på sylt nu när din man har ett syltföretag?Jag tycker inte så där jättemycket om sylt så det är det är lite pinsamt, men nej det tror jag inte. Den är god så att det går bra att käka den ändå, men vi äter inte jättemycket sylt ändå.

Carola med fyra av sina barn

Hur hinner Pär med familjen när han jobbar så mycket ute och säljer?På höstarna så är det säsong, för då mognar alla bär och frukter. Så de kokar sylt och saft, men nu under våren och senvintern, då kan han vara ledig på att annat sätt. Då kan han vara hemma mycket och lika på somrarna. Han kan ju åka och jobba på kvällen. Han kan vara hemma en hel dag så då åker vi iväg och badar eller på någon utflykt eller så där.

Har ni kunnat åka på någon semester med hela familjen?Ja det har vi gjort, dels så var vi ju på resan med programmet som kommer att visas. I somras var vi på High Chapparal, sedan har vi varit på Legoland och bott i Danmark i en vecka. Vi brukar åka någonstans så där, Norge kanske.

Hur var det att bli filmad på förlossningen?Det var ju Perra som filmade där så filmteamet fick inte följa med för jag ville inte. Jag ville inte ha med dem, det kändes som att ”nej”, vissa saker vill jag inte dela med hela Sverige. Det var bara lite grann där innan och precis efter han är född.

Brukar det gå fort när du föder barn?Ja, det brukar gå väldigt fort. Som längst har det tagit sex timmar det var med Janelle och som minst har det tagit en och en halv och det var nog med Robban och Corrinda, de är tvillingar så den ena tvillingen var ute efter en och en halv timme och den andra efter en timme och femtiosju minuter. Runt två timmar, så där, brukar det ta.

Vad gillar du att göra på fritiden? På sommaren åker vi och badar ganska mycket, det tycker vi är mysigt. Vi går ut på någon promenad och så grillar vi korv i skogen här uppe ibland. Ibland åker vi och fiskar och lite sådant där, det är mycket styrt av de små barnen vad de klarar av och tycker är kul.

Brukar pengarna räcka till mat och allt annat?Ja då, de räcker men det är inte så att det är jättemycket pengar över varje månad men de räcker till det det ska räcka till.

Vem har mest koll på ekonomin här? Det har Perra, jag är så dålig på att räkna och allting. Jag tycker inte att det är så roligt så att jag, nej jag har hyfsad koll men han har bäst. Han tycker att siffror är kul.

Hur många blöjor köper ni per månad?Fyra paket blir det nog i alla fall eller tre kanske. Två till Jordan och en till Lovelia.

6

En grupp från Snabel-Posten var med på en föreläsning som idrottsmannen Anders

Olsson hade i Pingstkyrkan i Uppsala i slutet av januari. Föreläsningen var både informationsrik, lärorik och rolig. Den handlade om Anders Ols-sons liv, både om de olyckliga omständigheter han har varit med om, sitt morfinberoende han fick genom vården och om sitt engagemang inom handikappidrotten.

Hur gammal var du när du började med sport?Jag var 10 år gammal. Jag har hållit på med sport i hela mitt liv. 10 år gammal så började jag med simning. Det blev mycket uppehåll för jag råkade ut för skador och så där i ryggen när jag var ung. Men sen tog jag upp det på allvar 2002 tillbaka. Så jag har kört triathlon, hållit på med skidor och hållit på med hockey så jag har hållit på med det mesta.

Vilken var den första sporten som du började med?Ja det var nog fotboll när man var ung och man sprang omkring. Den riktiga sporten var nog simning som jag körde igång.

Hur många priser har du vunnit?Ja du det vet jag inte. Men det var nån grabb som jag kommer ihåg som räknade hemma i garaget och jag tror att det var runt 260 guld som jag hade i garaget.

Vilken gren ingår i triathlon förutom cykling och simning?Det är simning, cykel och löpning men då blir det rullstol för min del då.

Hur tycker du det har varit att medverka i Paralym-pics?Det är absolut det största man kan göra som idrottsman. Paralympics är ju världens näst största tävling, största tävlingen efter OS, så att det är det största man kan få vara med på.

Hur tycker du om att föreläsa?Jo nu tycker jag att det är trevligt att föreläsa för nu ser man att folk tar åt sig mycket mer och dom tycker att ”hur tusan går det här till för mig, eller för honom, då funkar det här för mig också”. Det är det jag förmedlar, att jag visar att det går. Så att det går för allihopa. Alla kan hålla på med nåt. Alla behöver inte vara bäst i värl-den men alla kan göra nåt och det är det som är viktigt.

Hur många föreläsningar gör du per år?Ja det är nog svårt att säga. Det är nog 40 till 50 stycken per år.

Tänker du ofta på att du har funktionshinder?Nej inte nu för tiden. Hade du frågat det för 10 år tillbaka då hade jag nog tänkt det. Då var det så mycket krångligt hur man skulle göra och jag har ju själv varit bilmekani-ker och intresserad av såna saker och helt plötsligt kunde jag inte göra nåt av det där. Så att jag är jätteglad att idrotten har tagit över mitt liv och lite föreläsningar och så där.

Har du några tips till andra personer som har samma funktionshinder som du?Jag har många tips. Man ska absolut försöka med nåt. Det är ju som jag sa förut, man behöver inte vara bäst i värl-den men det viktigaste är att man försöker och ha tålamod och komma igång och känna att man tycker att det är kul. Har man roligt så funkar det mesta alltså.

Saknar du något som du inte kan göra längre på grund av ditt funktionshinder?Ja ut i skogen och springa. Det saknar jag för det tyckte jag var fantastiskt roligt.

Brukar folk komma fram till dig och säga att du är duktig på dina grenar?Jo det stämmer. Jo det gör dom. Dom är mycket impo-nerade av vad man gör och sånt där. Det är alltid roligt också för då får man också ett bevis att man har gjort nåt.

Namn: Anders Olsson Född: 1965 Bor: HagforsYrke. Simmare och föreläsare Familj: Fru och en son som är 22 år. Dom har fått en dotter, så jag är farfar också nu.

SPORT

Text: Christopher Lundgren, Erica Westerlund & Tati Palestro

Foto: Mikael Jansson & Tati Palestro

Anders OlssonJärnmannen

MångmedaljörisimningochParalympics

7

Är du bra på holländska med tanke på att informa-tion på din hemsida är skriven på holländska?Nej jag är helt värdelös på holländska men jag har en kompis som är holländare och jag har många simmar-kompisar i Holland och samtidigt som han är holländare då översätter han sidan till holländska bara för att det är många där som följer mig. Min bok är också släppt på holländska så att då blev det naturligt.

Hur kändes det att dom ropade upp ditt namn i Idrottsgalan 2010?Det kändes helt fantastiskt. Jag var helt säker på att jag inte skulle vinna. Eftersom dövidrottarna hade haft sitt stora mästerskap trodde jag att dom skulle vinna så jag blev riktigt förvånad. Samtidigt kändes det riktigt bra och jag tycker själv att jag har gjort det bra för jag har ju gjort en jätteoperation och tagit mig tillbaka och slagit världs-rekord igen och bevisat att jag kom tillbaka än en gång. Så att det var bra för mig att jag fick vinna det här.

Vad för pris fick du på Idrottsgalan 2010?Det är årets idrottare med funktionshinder. Priset är en statyett som är riktigt tung.

Har du varit med i Idrotts-galan tidigare år och vunnit pris?Ja jag vann... 2008 fick jag priset för 2007. Så jag har fått det en gång tidigare. Men jag har varit med där fyra gånger så att jag har fått två gånger och två inte.

Vad skulle du syssla med om du inte skulle vara funk-tionshindrad

Det är svårt att säga men nånting inom sporten tror jag. Jag var ju hockeytränare i två år så jag hade kanske hållit på med det nu också i så fall.

Hur ofta tränar du?Jag tränar två gånger om dagen, sex dagar i veckan. Jag tränar alltid varje morgon når jag vaknar och sen tränar jag på eftermiddagen. Nu för det mesta blir det ett gym-pass och ett cykelpass eller ett simpass direkt på morgo-nen. Sen när vi börjar närma oss de stora mästerskapen då är det alltid två simpass om dagen. Det är alltid två pass om dagen.

Håller du på med någon vintersport? Ja jag har åkt vasaloppet och jag håller på med och gör en ny skidkälke nu som jag hoppas ska bli klar nästa vecka, så ska jag börja träna skidor igen, för det är bra för simningen och det är samma muskelgrupp. Det är bra träning.

Hur hinner du med familjen?Eftersom dom är mina assistenter så då är dom alltid med mig. Vi är ett riktigt team.

Har du något fritidsintresse utöver sport?Ja sommarstugan. Den gillar jag. Den ligger precis vid en sjö också så att jag kan sitta på altanen och fiska. Sen åker jag mycket fyrhjuling och lite båt och fiska tycker jag är kul.

Är du bra på datorer?Bra och bra... Jag kan datorer i alla fall.

Vilken är din favorithögtid?Det måste ju vara julen då när vi hela familjen är tillsam-mans så jul och nyår har vi alltid firat tillsammans.

Vad föredrar du att dricka när du är på krogen?Det är nog Cola faktiskt eller vatten. Speciellt när jag är i en träningsperiod är jag väldigt väl-digt noga med vad jag dricker.

Vad skulle du ta med dig till en öde ö om du bara fick ta med en sak?Jag skulle nog ta med mig simglasögon.

För att du ska kunna simma tillbaka?Ja.Det skulle bli ganska många mil kanske från en öde ö.

Har du någon favoritmat?Ja det har jag. Bakad potatis och skagenröra gillar jag. Mos och köttbullar och vanlig mat gillar jag också.

Har du någon favoritmusik?Det ska vara bra drag i musiken, träning. Jag vill ha fart i musiken när jag tränar. Det är lite allt möjligt.

8

Fredrik Reinfeldt

INTERVJU

Hur blev du statsminister?Jag blev ordförande för moderaterna 2003 och tillsammans med tre andra borgerliga partier bildade vi en allians som vann valet 2006, så tack vare det alliansförtroendet kunde jag bli vald till statsminister.

Varför valde du moderaterna?Därför att jag tror mycket på de frihetsidéer som moderaterna har, att människorna ska bestämma själva över sitt eget liv och tron på ett öppen fritt samhälle. Det var det viktigaste för mig.

Är det kul att vara statsminister?För det mesta är det roligt. Det är en fantastisk möjlighet att få påverka och genomföra det jag tror på. Man får träffa många människor och man får lära sig mycket om Sverige och man får bra förutsättningar att företräda Sverige utomlands.

Får du bestämma mycket?Ja det får jag.

Vad är det tråkigaste med att vara statsminister?Tråkigaste är att det ibland omges väldigt mycket av ett ifrågasättande kan man säga, som verkar utgå från att man bara vill dumma saker och att man misstor att vi försöker göra väl. Det kan ibland bli för mycket av den varan, men det positiva överväger.

Tror du att ni kommer vinna nästa val?Ja det är val nu i september i år och just nu ligger vi under, så att kommer att bli tufft, men vi försöker.

Vad är det första du kommer att göra om ni vinner valet?Ja då blir det att försöka att försöka få ihop en ny regering. Vi är ju fyra partier som ingår och vinner vi valet ska vi sätta ihop en ny regering i så fall efter valet.

Hur många timmar jobbar du per dag?Ja, jag brukar vara igång och jobba ganska tidigt på morgonen, för i mitt jobb ingår det att följa mycket media: TV, radio och tidningar. Sedan jobbar jag väl kanske hela dagen, kanske en bit in på kvällen och sedan brukar jag försöka vara hemma med mina barn. Sedan jobbar jag lite sent på kvällen också, så det blir väl totalt ganska många timmar.

Vet du något om daglig verksamhet?Jaa, en del av daglig verksamhet har jag stött på i tidigare roller jag haft.

Har du jobbat med nåt annat än politik?Ja, korta perioder så har jag jobbat på bank och jag har jobbat lite med värnpliktsfrågor efter mina år inom värnplikten, men jag blev väldigt ung vald till riksstagen. Jag var bara 26 år. Så jag har en lång politisk karriär bakom mig.

Namn: Fredrik ReinfeldtFödd: 1965 Yrke: StatsministerBor:Täby, norr om Stockholm och tjänstebostad i Sagerska huset i Stockholm.Favoritmat: FalukorvFavoritdryck: ÖlFavoritglass: Sandwich

Text: Erica Westerlund Foto: Christer Arvidsson

Jag och Christer åkte i väg för att träffa Fredrik Reinfeldt som jag intervjuade.

När vi kom dit då fick vi vänta ett tag för han hade en före-läsning först som vi också fick lyssna på.Det stod två stycken rejäla vakter där.Sen var det våran tur att komma in.Jag hade frågor med mig till Fredrik sen så började jag med min intervju.Där inne var det också en vakt och sekreterare med.Jag tyckte det var en mycket trevlig intervju med statsminis-ter Fredrik.

9

Hur ser en arbetsdag ut för dig?Jag vet inte om det finns en speciell arbetsdag, men en väldig vanlig arbetsdag är att jag reser nånstans i Sverige och tittar på något. Ganska typiskt är att jag sen pratar inför människor och får möjlighet att ställa frågor. Väldigt ofta innehåller en dag mediafrågor antingen från TV eller radio.En vanlig dag brukar också innehålla att jag är uppe på mitt kontor i Rosenbad i Stockholm och det kommer in medarbetare och säger: nu har det här och det här hänt, vad ska vi göra åt det? Eller så här är det med den här frågan, vad tycker du om det? Det är väl några vanliga delar så att säga.

Ville du bli politiker när du var liten?Nä, då ville jag spela basket och sen ville jag hålla på med teater och jag trodde ett tag att jag skulle kanske bli doktor eller något annat. Så nej det hade jag ingen tanke på.

Tycker du att det är viktigt ungdomar är engagerade i politiken? Ja det tycker jag. Om dom känner ett samhällsengemang så är det viktigt att man också testar på politiken. Sedan är det inte alltid det som passar alla och det behöver inte vara hela livet, men jag är glad ju fler som är politiskt aktiva. Det är ett bra sätt att få demokratin att bli bättre.

Är det jobbigt att vara statsminister och vara borta så mycket från familjen?Ja ibland är det det. (snabbt svar)

10

Vad gillar du för musik? Jag gillar mycket svensk musik och jag lyssnar ungefär på samma musik som när jag själv var ung. Det blir lätt så, så att jag tycker mycket om ABBA och Magnus Uggla till exempel.

Har du Spotify?Spotify, nej det har jag inte, mina barn har.

Favoritämnen i skolan?Öö ja, samhällskunskap och historia var mina favoritämnen. Jag tyckte rätt så mycket om svenska också.

Vad skulle du ta med till en öde ö om du bara fick ta med en sak?En sak, ja är det inte bäst att ta med sig en båt då, så att man kan åka därifrån.

Vad var ditt drömjobb när du var liten? Ja jag trodde att jag skulle bli basketspelare. När jag var riktigt liten var nog det ett drömjobb.

Hur känns det att bli intervjuad?Ja för det mesta känns det bra.

Blir du intervjuad mycket?Ja det blir jag varje dag och ibland flera gånger.

Vad gör du på fritiden?Jag är med mina barn och min familj och vänner. Jag tränar rätt mycket och jag läser böcker och ser film.

Hur var du när du var liten?Hur jag var? Snäll skulle jag säga. Jag är inte så säker om min mamma håller med.

Har du någon idol?Nä det kan jag inte säga, Magnus Uggla kanske.

Vad åt du till frukost i dag? Te och en smörgås och lite fil med banan och havrefras i.

MEDICIN

Vad är stress?

Stress kan vara en resurs, en form av fysiologisk-hormonell anpassningsreaktion.

Vid behov av extra krafter har människor och djur alltid reagerat med stress. Man kan anpassa sig när man känner stress. Man koncentrerar sig på uppgifter, men man kan också en period klara sig med mindre mat och sömn. I förhållande till sin kapacitet och förmåga måste man ha tillräckligt med stimulans.

Stress kan sägas vara en reaktion på en obalans mellan kroppens resurser och krav. Om resurserna inte är till-räckligt höga i förhållande till kraven kan man bli stres-sad och må dåligt efter ett tag.

I sitt arbete upplever många en stark press. I takt med att ny teknologi har utvecklats har också tempot i arbetslivet ökat. Vissa sätter ribban väldigt högt när det gäller att ställa krav på sig själva. Det kan bero på att man tidigare i livet varit tvungen att prestera på en hög nivå för att klara sig eller på att man har uppfostrats på ett visst sätt.

Stress är en instinktiv försvarsreaktion som gör kroppen redo för fysisk aktivitet. Positiv stress uppmuntrar oss till att ta sats och försöka nå de mål vi har satt. Det förbättrar hjärnans aktivitetsnivå, prestationsförmågan och upp-märksamhetsnivån med en lämplig mängd stress. Mer resurser finns att tillgå.

Stress - Belastning eller resurs

Text: Lena Öhman

Foto: Salvatore Vuono / FreeDigitalPhotos.net

11

Vad händer i kroppen när vi stressar?

Det gäller att uppfatta kroppens signaler rätt. På engelska betyder stress snarast påfrestning/belastning. Man får häf-tigare andning, ökad puls, förhöjt blodtryck och adrenalin utsöndras. Hjärtat slår snabbare och hårdare vilket leder till att hjärnan och musklerna förses med mer blod. Kon-centrationsförmågan ökar. Immunförsvaret aktiveras. Att du sover dåligt kan vara ett första tecken på negativ stress. Om negativa stressen blir långvarig kan immunför-svaret försämras och då drabbas vi lättare av infektioner. Långvarig negativ stress kan också ge hjärt- och kärl-sjukdomar, högt blodtryck, huvudvärk och värk i nacke och axlar samt problem med magen. Kroppen mobiliserar stora mängder energi, halterna av fria fettsyror och socker ökar i blodet, musklerna spänns, hjärtat slår snabbare och andningen ökar vid akut stressreaktion. Och samtidigt stängs matsmältningsorganen av.

Långvarig stress utan tillräckligt med återhämtning kal-las av socialstyrelsen för utmattningssyndrom. Bristen på psykisk energi är påtaglig, vilket visar sig i minskad uthållighet, minskad företagsamhet, eller förlängd åter-hämtningstid vid psykisk belastning.

Utmattningsdepression kallas det när det är symptom på depression med i bilden. Följder av stress som visar sig mentalt, psykiskt och socialt kan bli frustration, utmatt-ning, trötthet, tvångskänslor eller apati.

Genom stress sänds mer glukos till hjärnan, vilket åstad-kommer att kroppen får mer energi. Negativ stress kan hindra glukos att komma till hjärnan vilket åstadkommer att man lätt börjar glömma då hjärnan får det svårare att bearbeta information. Negativ stress handlar allt som oftast om en känsla av otllräcklighet.

Hur kan ökad stresstålighet nås?

För att klara alla påfrestningar måste man ha tillräckligt med resurser. Det gäller att välja strategi, så att stress ej är ett hinder. Att hitta en väg förbi negativa stressen och besvär. Att bejaka sina livsmål och nå full hälsa.

Återhämtning behövs. I förhållande till sin kapacitet och förmåga måste man ha tillräckligt med stimulans, och för att klara alla påfrestningar måste man ha tillräckligt med resurser. I samband med uppvarvning klarar man en fy-sisk ansträngning utan att störas på grund av att kroppen anpassar sig. Målet är en hög prestations- och perspektiv-förmåga. Rensa bort tankar som stör din koncentration. Vid lagom stressnivå skärper man sig extra.

En strategi är att sammanfatta idéer och tankar i olika kombinationer. Till hjälp vid inlärning kan man använda sig av nyckelord eller korta fraser.

Det går lättare att klara av stressiga perioder om man har möjlighet att påverka sin livssituation och känner sig trygg. Det handlar också om att sammanhangen är någor-lunda förutsägbara och att världen är begriplig och att ha en större känsla av mening.

Bra beslutsutrymme, rimlig kravnivå och bra socialt klimat gör att de anställda förbättrar sina copingstrate-gier. Begreppet coping betyder bemästrande och belyser individens sätt att hantera stressorer. Hur man tolkar en situation beror bland annat på vilka resurser man har för att hantera situationen, hur man fungerar som person och vad man varit med om tidigare i livet. Människor med stora resurser har ett ökat skydd mot stress.

Arbetsförhållandena kan undersökas med avseende på stressfaktor till exempel ett dåligt stöd i organisationen eller liten möjlighet att själv påverka sitt arbete. Ett alltför monotont arbete innebär understimulering, det kan ge ef-fekter i form av ohälsa och minskad produktivitet.

”En av de viktigaste förutsättningarna för ett bättre arbetsliv är ett rikt arbetsinnehåll och den enskildes möj-lighet att själv påverka sin arbetssituation. Den som i sitt arbete ständigt lär sig nya saker, får ta ansvar, får möj-lighet tillsamarbete med andra , har överblick över den verksamhet han deltar i, förstår den och har möjlighet att påverka arbetet – han/hon kan trivas och växa som män-niska”. /SOU 1990:49, Betänkande av Arbetsmiljökom-missionen , Arbete och hälsa. Sid. 54./

För att mildra och förebygga stress kan det handla om att klargöra mål för verksamheten och tydliggöra förväntningar på arbetsinsats för varje arbetstagare. Det minskar risken för påfrestning, bidrar till en god självkänsla och skapar trygghet att ha tillräckliga kunskaper för sina uppgifter. Fysisk aktivitet har en positiv effekt på negativ stress och depression. Stress kan vara positivt så länge kroppen får en chans att återhämta sig.

12

Den sista dagen i april är en festdag på många håll i Sverige och i hela norden (Finland, Estland, Lettland,

Tyskland och Tjeckien). Den firas inte minst i Uppsala, där denna tidning görs.Detta firande går långt tillbaka i tiden, och har ursprung-ligen med firande av våren att göra.

Tända brasor - en gammal sed

Lika gammal är nog seden att tända stora brasor, som man gör i stora delar av landet. Detta sker oftast just på sista april, men på vissa håll - i Bohuslän till exempel - tänder man vår-brasorna på påskaftonen, eller mera ovanligt, gör man det på första maj, eller på midsommarafton, istället.Det är ursprungligen en keltisk sed. Kelterna är en folkgrupp som bodde i Europa innan germanerna, den folkgrupp som ännu bor där, kom dit.Vi svenskar är germaner.

Förr i världen kallades denna urgamla helg för Valborgsmässo-afton, och på många håll gör man så fortfarande, men ofta förkortas det till bara valborg.

På samma sätt som med många andra för-kristna helger, har kristendomen försökt fylla helgen med ett kristet innehåll, men till skillnad mot julen, så har den inte lyckats speciellt väl med sista april, som till största delen fortfarande är en ”hednisk” helg, vars firande har mer med våren att göra, än med det kristna helgon som faktiskt finns.

Helgonet kallas Heliga Valborg, en kvinna som levde på 700-talet (710-779), och enligt legenden var en engelsk prinsessa, som blev föreståndare (abbedissa) för ett kloster i Tyskland, dit hon hade kallats av ärkebiskopen av Mainz, som hette Bonifatius. Hon skulle hjälpa till med att kristna tyskarna.

Namnet Valborg, som ursprungligen hade formen Walpurgis, betyder troligen ”främmande skydd”. Det är i så fall släkt med platsnamnet Wales, som kommer av att de germanska engelsmännen inte förstod vad innevånarna sade, eftersom de var kelter, som har ett helt annat språk, än vad engelsmännen har.

Man trodde att brasorna på sista april skulle skrämma bort häxor och annat ont. Man trodde att det var så ända fram till de ohyggliga häxprocesserna på 1700-talet, och seden finns ju kvar, än i dag, i viss utsträckning, vilket nog är orsaken till Bohuslänningarnas påskbrasor, påsken är ju häxornas tid, det sägs att de flyger till Blåkulla just den helgen.

Uppsala-ettspecielltfirande

I Uppsala firas sista april numera hela dagen, och inte bara med brasan på kvällen.

Man börjar med champagne-frukost på morgonen. Sedan kommer den första höjdpunkten, Forsränningen i Fyris-ån, som är en lekfull tävling mellan hemmabyggda ”båtar” av frigolit. Forsränningen började som en oorganiserad tävling i mitten av 1960-talet. Den första organiserade tävlingen hölls 1975. Efter forsränningen har man sill-lunch i någon park eller på någon av universitets nationoer (studenternas organisationer, som har egna hus).

Den andra höjdpunkten, som består av flera delar, kommer klockan 3 på eftermiddagen: Universitetes rektor håller ett tal till våren från en balkong på universitetsbiblioteket Carolina Rediviva, och viftar sedan med sin studentmössa till signal för de studenter som har samlats nedanför, som då sätter på sig sina mössor och rusar ner för Carolina-backen, för att sedan gå till champagnegalopp på nationerna. Samtidigt med detta börjar också Orphei Drängars vårkonsert i universitets aula och i universitetsparken.

Den sista höjdpunkten (förutonm brasorna) är när man har vår-tal följt av att Allmänna Sången (en välkänd kör) sjunger vårsånger vid Gunilla-klockan på Uppsala slotts borggård, klockan nio på kvällen.

Vid brasan, som oftast tänds runt klockan 9, brukar det bli stökigt. Det brukar vara en del fylla, smällande av smällare och fyrverkerier och annat bus.Smällandet skulle skrämma bort häxor och onda andar.Numera får man inte smälla lika starka smällare som förr i världen.

Allmänt är sista april en stökig dag, speciellt i städer som har universitet, eftersom firandet är som störst i sådana städer.

Text: Mattias Persson Foto: från Wikipedia

Sista aprilValborg

i Uppsala

FAKTA

Mösspåtagning i Carolinabacken

13

Niklas Falk - Skådespelare

En ganska kall morgon i februari tog jag och

min kollega Erica tåget till Stockholm. Framme vid Stockholms centralstation gick vi till Sergels torg för att möta upp medskådespe-laren Niklas Falk. Sedan gick vi till Stockholms stadsteater för att utföra intervjun som totalt blev 50 minuter lång.

Under tonåren blev Niklas Falk skoltrött och slutade skolan mitt i terminen. Istället började han arbeta på Stora teatern i Göteborg då hans första arbetsuppgifter var att tvätta penslar på en målarverkstad. Sedan sökte han in till Göteborgs stadsteaters högskola där han kom in på första försöket. Med tanke på hans unga ålder var det inte genomtänkt utan han råkade hamna där.En annan anledning till att Niklas började med teater lär också ha att göra med att hans äldsta bror gjorde scenografier till teatern och att Niklas fick följa med.

Dessutom är den närmaste brodern, Jonas Falk, också skådespelare vilket också kan ha påverkat intresset. Niklas och Jonas har dessutom arbetat ihop, främst i Göteborg men också lite grann i Stockholm. Dom har arbetat tillsammans med teater i 20 år. På film har bröderna medverkat i ”Sånt är livet”, ”Svensson, Svensson - filmen” och i några kortfilmer.

Vid intervjun frågade jag vilken film som har varit mest betydelsefull för Niklas att medverka i. Han vände dock på frågan och svarade på vilken film som har varit populärast, och den

populäraste filmen tror han är ”Så som i himmelen” eftersom den också visades i Australien och slog publikrekord. Den var till och med populärare än Titanic.I ”Så som i himmelen” spelade Niklas Falk en elak präst och han tror också att rollen som den elaka prästen är den roll som han är mest känd för.Jag undrade också vad han föredrar, att spela in filmer och tv-serier eller att spela teater. Han svarar att han inte kan välja men poängterar att teater kan vara roligare då man får möta

publiken. I en film kan man klippa bort och göra om scener som man har gjort fel vilket man inte kan göra i en teaterpjäs, att säga ”glöm det där, nu gör vi om scenen”.

Vad gäller filminspelningar har Niklas Falk medverkat i filmer av olika genrer. Dock tycker han att det görs för mycket våldsrelaterade filmer och han har tröttnat på att spela sådana rollkaraktärer och vill istället spela i filmer som behandlar andra typer av problem än våld och brott. Dessutom är det dyrt att göra film och där-för tycker han att det borde göras filmer

som handlar om mer väsentliga saker, sådant som är mycket viktigare. Han säger att det finns så mycket andra historier att berätta, att göra filmer baserade på helt andra historier eftersom varje historia är unik.

Niklas har också läst in en ljudbok, ”Ängelns lek”, som är en bok skriven av den spanska författaren Carlos Ruiz Zafón. Så har han läst in en radioföljetong för Sveriges radio.

Det som bland annat fick mig intresserad av att vilja intervjua Niklas Falk är att han har varit med i ”Beck - Lockpojken” och ”Wallander - Innan frosten”. I Beck spelade han en domare som visar sig vara pedofil och i Wallander spelade han en religiös man som skulle spränga en kyrka men blev skjuten. Mer finns att läsa på vår hemsida www.snabelposten.se.

Namn: Niklas FalkFödd: 1947 Yrke: SkådespelareBor:Stockholm på Södermalm.TV-serier i urval: ”Tre kronor”, ”Skilda världar”, ”OP7”, ”Oskyldigt dömd”,Filmer i urval: ”Beck - lockpojken”, Wallander - innan frosten”, ”Så som i Himmelen”, ”Sånt är livet”, ”Svens-son, Svensson - filmen”Teaterpjäser i urval: ”Den sista dansen” (Stockholms stadsteater), ”Vildanden”Vill spela mot: Det finns många. Jag kan inte namnge någon speciell. Om att se sig själv på TV: Det är svårt att se sig själv där-för att det är en övning. Först blir man generad. Det gäller att vara professionell och se bort ifrån genansen och sen se vad jag gör egentligen.Favoritfilm: ”Magnolia” är en väldigt bra film och ”No country for old men”.Favoritdjur: Ja, jag tycker om hundar och katter. Jag har själv hund, en boxer. Så har jag också katt.Läser du böcker ibland: När jag hinner. Som skådespe-lare repeterar jag på dagtid och har pjäser på kvällen. Däremellan ska man hämta barn på dagis så man hinner inte med att läsa böcker så ofta.Favoritårstid: Vår och sommar är favorittiden för då finns det en framåtrörelse, men alla årstider har sin tjusning.Gör om 10 år: Jag tror jag fortfarande spelar teater. Jag hoppas det.Dröm du vill uppfylla: Att mina barn får ha hälsan och får växa upp och bli lyckliga i sina liv är den stora önskan. Att dom får leva så länge som möjligt.Favoritställe att resa till: Prag eller Rom.

KULTUR & NÖJE

Text: Christopher Lundgren Foto: Erica Westerlund

14

RELIGION

Text: Magnus Sjöquist

Hinduism

I boken Hinduismen – Historia, tradition, mångfald, skriver Knut A. Jacobsen att det är en ”familj religiösa

inriktningar som saknar gemensam källa”.

Vad man anser vara rätt att göra och vad som är heliga platser varierar från olika platser men många anser att den versionen av hinduism som finns i Indien är den rätta. Hinduismen kan ses som en kunskapstradition där Brahmanerna (lärda personer) står högst upp, kunskap anses viktigast för en hindu. Användandet av termen Hindu kommer från ett ord på Sanskrit, Sindhu som betyder hav.

Det finns olika versioner av hinduismen som till exempel den brahmanska som man oftast hör om. Den har till exempel ett prästerskap, ett heligt språk (sanskrit) och en tanke om en helig samhällsordning där rättigheter och plikter är knutna till klass. Ritualer och ceremonier som görs varje dag är viktiga. Andra saker som hör till är pilgrimsfärder, festivaler, föreskrifter om mat och renlighet, och att kon är helig.

Den andra stora varianten är uppbyggd av olika organisationer och fokuserar på frälsningen och där man ofta kan hitta en grundare.

En tredje variant är religiösa traditioner som baseras på byar eller stammar och som har haft en liten sammanknytning till den brahmanska traditionen. De olika inriktningarna har influerat varandra och utvecklat hinduismen.

Det är svårt att exakt definiera vad hinduism är, och vad som gör en person till hindu. Dess sprängkraft gör det ändå möjligt att studera den.

Eftersom det finns en stor mångfald i hinduismen och inte en stiftare eller central organisation för kyrkor är det svårt att avgränsa den till något, de lärda från brahmanaklassen har ansett sig står för den riktiga läran. Enligt dem är en hindu till exempel en som accepterar vedaskrifternas auktoritet som de lärda anser den vara och som sätter brahmaklassen högst.

Hinduismen kan definieras som något som förändras och som förhåller sig till vedaskrifterna.

Det finns 954 miljoner hinduer i världen, varav 900 miljoner i Indien, 40 miljoner i resten av Asien, 4 miljoner i Indonesien och mer än tio miljoner i resten av världen.

Snabb historia om hinduism

Det finns olika sätta att se hinduismens historia, ett sätt är att se det som:

”Induskulturen och förvediska traditioner” (till 1750 f.Kr)”Vediska perioden” ( 500 – 200 f.Kr.)Asketisk reformperiod (500 – 200 f.Kr.)Klassisk hinduism (200 f.Kr. – 1100)Hinduiska organisationer (1100 – 1850)Modern Hinduism (från 1850)

Enligt Schreibner utvecklades det enligt följande händelser:

1. Den tidigt vediska ariernas religion 1200 – 900 f.kr. Det var mestadelse en offerkult.

2. Den senvediska 900 – 400 f.kr. Den kallas även brahmanismen och var då arierna gick över till hinduismen. Centralt för detta var ritualen och texter som brahmanska präster hade. Under 600-500 talet f.kr. dök det upp reformrörelser mot ritualism och prästvälde, nämligen buddhismen och jainismen.

3. Hinduismen är ett samlingsnamn för olika trosföreställningar som vuxit fram i Indien.

Brahma

Brahman är den kraft som genomsyrar hela universum. Det är också namnet på bönen, orden som yttras i ritualen. Brahma är förutom en kraft, en gud som förknippas med ritualer och att världen hålls uppe och har drag som kopplas samman med brahmaklassen. Guden har bara en liten roll i dagens hinduism. Brahman är det som skapat världen och som håller den samman. I Indien finns det bara två tempel till honom. Enligt de heliga skrifterna föddes Brahma ur ett gyllene ägg. En annan källa uppger att Brahma spirade ur en lotusblomma.

Brahma har skildrats olika genom olika tider. I Bhagtavadgita kallas det att den är det som inte kan förstöras. Ordet brahman betydde i början en kraft inom det heligt uttalade (mantra). Vidare skrivs det att brahman identifieras som en kraft som finns inom allt existerande, inkluderat personer.

Lord Krishna, foto:Sujit Kumar

Brahma, Vishnu och Shiva

15

Dharma och individen

Dharma handlar om plikter som man har beroende på klasstillhörighet och levnadsstadier. Det betyder så som saker är och så som personer bör vara i relation till hur den kosmiska ordningen är. Dharmatexterna handlar om social etik, hur man ska vara i samhället, och hur man ska göra riter på ett rätt sätt enligt Vedaskriften. Ett exempel på en regel är regeln om äktenskap. Äktenskap är en viktig del av en hindus religiösa liv. Dharma är en etisk lag som är personlig. Man måste följa sin dharma som i sin tur bestäms av vilken kast man föds in i.

Dharma handlar om regler om hur man ska leva. Dess regler gäller inte bara människor utan även till exempel djur. Man kan se Dharma som kopplat till de oberörbara, som är långt nere på Indiens samhällsstege. Enligt Rodrigues är 50-70 procent av Indiens invånare ”… socialt och ekonomiskt underprivilegierade”, man kan nu åtalas om man diskriminerar dem men fientligheten mot dem och oron är djupt rotad i tradition, skriver Rodriguez.

Bhagavadghita och Krishna

Bhagavadgitatraditionen är en av de äldsta så kallade bhakti-traditionerna i Indien. Den är skriven på ett sätt som påminner om en dialog mellan en student och lärare. Att man ska tillbe Bhagavagan (Krishna), Vasudeva och Vishnu som en och samma högsta gudom, är kärnbudskapet. Krishna är en inkarnation av Vishnu. Bhagavadgita är den viktigaste vishnuitiska texten. Kunskapen i texten handlar om en personlig gud som är en kungafigur. En sida i texten kan sägas representera vikten av Krishna, där vi kan läsa:

”Jag är din lärjunge; undervisa mig, som söker tillflykt hos dig!”

Resten av boken kan sägas handla om regler för hur man ska tillbe Krishna. Bland annat tar den upp olika sorters yoga som betyder ungefär väg. Det finns till exempel handlingens yoga, hur man ska vara. En annan yoga är den så kallade visdomens yoga, som handlar om klokskap och hur man ska vara. Visdomens och insiktens yoga handlar om att guden är den som har skapat världen, och även är världen.

I Bhagavadgita beskrivs även de som kallas de gudomliga och de som kallas gudlösa. De gudomliga beskrivs med ord som mildhet, de som har medkänsla med andra, och de som har behärskning. Personer som är gudlösa är till exempel de som är själviska, maktgiriga, med ”begär och vrede”.

Krishna är Vishnu som en människa.

Hinduism och samhälle

En gurus idé om socialt arbete innebar i praktiken att munkar skulle vara med i socialt arbete. Vissa viktiga texter har gett budskapet att vad som är bäst för alla ska vara det handlingar baseras på. I den klassiska hinduismen skulle asketer vara bortkopplade från samhället men i de nya versionerna ska de vara en aktiv del genom att göra sociala tjänster.

Det finns ett fenomen som kallas hindunationalism som utvecklades på grund av det brittiska kolonialstyret. I Indien finns kastsystemet, som har tagits upp tidigare. Hinduism har en tradition av ekologisk medvetenhet. Rodrigues skriver att det vore naivt att tro att alla hinduer följer dessa ideal och att många tycker att lyckas ekonomiskt är viktigare.

Referensböcker:Bhagavadgita i översättning av Martin Gansten (Nora, 2008)• Jacobsen, Knut, A. : Hinduismen – Historia, tradition, mångfald. • (Uddevalla, 2004)Rodrigues, Hillary: Introducing Hinduism (New York, 2006)• Schreibner, Adele: Den hinduiska gudavärlden i indisk konst och • litteratur (Kristianstad, 2004)

RecensionerEn bok

Burpojkenav Torey Hayden

Burpojken handlar om en kille som är 15 år.Han har bott på olika institutioner sedan han var 8 år gammal.Man vet inte om han kan prata. Man vet att han är psykiskt störd. Han är rädd för massor av olika saker.Han sitter jämnt under ett bord för att han är rädd.

Personalen där han bor fick reda på att det fannsen psykolog som heter Torey Hayden som är väldigt bra som jobbar med barn med olika problem.Dom ringde henne och frågade om hon ville försöka att hjälpa honom och det ville hon.När hon har jobbat med honom bra länge då vågade han att göra saker som han inte hade gjort på många år och han börjadeockså att prata.

Torey Hayden jobbar som psykolog och hon har också jobbat som lärare till barn som har olika problem.

Den här berättelsen är sann Den är också väldigt bra. Carina Lemhagen

Enfilm

Shutter Island

Mycket bra film som var över mina förväntningar. Jag trodde den inte skulle te sig ut fullt så mycket som den gjorde, men det var en glad överraskning. En av de bästa filmerna hitills. Spänning, dramatik och läbbigheter.

Det handlar om tt psyke, det vill säga ett mentalsjukhus. Fånge 67 rymmer och det blir ett väldigt letande och två herrar från US marshall kommer dit och skall utreda vad som egentligen är orsak till försvinnandet. En psykologisk berättelse. Stundtals mycket läskig en väldigt välgjord film som är svår att lista ut helt.

Jag älskar att gå på skräckfilmer det älskar jag verkligen, men den här var som sagt inte det jag väntat mig. Jag trodde att den här skulle vara något av en triller, men den visade sig mer dra åt skräck- och spökfilmshållet. Den var läskig… vissa gånger faktiskt riktigt läskig, men man fick inte den här krypande känslan utefter rygggraden som man brukar få när man ser skräckfilmer, men ett sting av skräck över den var det allt.

Den här filmen var av det slaget som passar en kall och ruggig kväll med taskigt väder. Det är som upplagt för filmkväll då. Man bara kastar sig in i mörkret på en biosalong och med spän-ning insuper man alla filmens läskigheter.

Magnus Hedman

16

Ett stort tack till våra sponsorer

Vill du vara med och sponsra oss?Kontakta Snabel-@!

Nästa nummer:

Kommer 15 maj 2010

Rekordvintern 2010

Den här vintern har bjudit på mycket snö och en stadig kyla.

Jag menar det har varit att knäppa storrocken och dra ned hat-ten eller mössan över öronen och gå ut. Eftersom man inte vill vara inne och uggla när man mycket hellre kan vara ute och ha det skoj i snön. Emellertid har jag märkt att dagens ungar inte alls uppskattar den svenska vintern på samma sätt som jag gjorde när jag var liten.

Den här vintern har varit alldeles perfekt och verkli-gen vart som den var förr. Så här bra vinter som vi haft i år har vi inte haft på mycket länge. Inte sedan 1980-talet och 70-talet, ja inte sedan 50-talet faktiskt.

Jag tycker att vintern är en av de bästa årstiderna. Många har säkerligen blivit överraskade av årets vinter eftersom de senaste vintrarna inte varit något att räkna med.

Jag menar först har det blivit kallt sedan varmt därfter kallt för att nästa stund bli varmt igen. Jag menar jag står inte ut i ett sådant oroligt klimat. Skall det vara vinter, skall det vara vinter och inget mellanting. Fy för den lede.

Personligen så gillar jag mer den kalla väderleken vi haft här i norden i tusentals år än vår varma väderlek.. Men smaken är som bekant som baken. Växlande alltså.

Jag kan i och för sig gott förstå att det är många av oss som just i detta nu längtar nästan förtvivlat efter våren och värmen, men jag tycker på något sätt att man skall glädja sig över det som är och inte försöka påskynda naturen. För se, det går då rakt inte för sig. Jag skall inte uppehålla er dyrbara tid ytterli-gare. Jag ville med dessa enkla rader beskriva för er hur mycket jag värdesätter en riktig svensk vinter.

Text & Foto: Magnus Hedman