1

Nummer 5 2011 Pris 25 kronor

Sn@bel- Posten

Flavor Flav från

Public Enemy

Vi har träffatAndersLinder

&

Dessutom

Filip ÅhlmanGotland X 2

Mathilda ParadeiserKöttätande växter

2

SENASTE NYTT

Hur länge har ni i Good mor-nign blues varit aktiva?

1967 började vi så vi är inne på vårt fyrtiofjärde år.

Vad brukar ni spela på för typ av konserter, områden och så?

Det är olika ställen. Vi spelar naturligtvis mycket på klubbar. Här i Uppsala blir det ofta på Katalin till exempel. Så spelar vi ute i landet på jazz-klubbar och konsertscener och så. Vi spelar inte så mycket nu för tiden eftersom vi har hållit på så länge. Alla [medlemmarna] har andra band som de är med i, så det är en ganska lokal företeelse även om vi spelar rätt mycket ute i landet.

Är ni från Uppsala ursprungligen?

Ja, själva bandet har funnits här sedan 1967 då jag kom hit för att plugga. Det är väl egentligen bara tre stycken från bandet som är ursprungliga Uppsaliensare. Resten är inflyttade som det ofta är här i Uppsala som är en universitetsstad. Jag bor i Uppsala nu igen, det gör många utav oss. Tre bor i Stockholm och fyra bor här i Uppsala.

Några frågor till Claes JansonNamn: Claes JansonFödd: 1947Bor: UppsalaYrke: Sångare och musiker i Good morning bluesAktiva sedan: 1967Släppta album. Vi har gjort tre vinylalbum och tre CD-album. Det brukar bli var tredje är nu för tiden som vi gör någonting nytt. Nu är det snart tre år sedan som vi släppte någonting så vi för börja fundera på att börja någonting nytt.

Må mycket bättre-mässa påUppsala Konsert och Kongress

22 till 24 september anordnade personal ur Vård och bildning ett event eller mässa kallad ”Må mycket

bättre” på Uppsala konsert och kongress. Tillsammans med ett flertal utställare, bland annat med representanter från fiskaffären Akvariespecialisten och mottagningen Rosenme-toden plus föreläsningar ville man visa hur viktigt det är att må bra och ha en god hälsa.

Under fredagen den 23 september gick jag omkring på Uppsala konsert och kongress för att ta reda på vad som försiggick på eventet ”Må mycket bättre”. Jag intervjuade ett flertal värdin-nor från Vård och bildning som berättade om de olika verksam-heter som finns för att främja hälsan.

Jag intervjuade bland annat Susan-ne Söderberg, affärsområdeschef för socialpsykiatriberoende, vars uppgift är att ansvara för boenden och stödboenden för personer med psykiatriska diagnoser och som har svårigheter att klara av vardagen på egen hand. Dels får personerna hjälp att bli av med exempelvis alkoholproblem men också anord-nade träffpunkter och studiecirklar.

Bland utställarna intervjuade jag Ulla Berthelsen, säljare från fiskbu-tiken Akvariespecialisten som triv-des med att medverka på eventet. Enligt Ulla ger akvarium med fiskar en bättre inomhusmiljö eftersom det ger en naturlig fukt i luften och att det är vackert och rogivande och får själen att må bra. Hon hoppas också att eventet har lockat fler att komma till Akvariespecialisten men också att folk överhuvudtaget ska förstå tjusningen med att ha ett akvarium.

Upplands lokaltrafik och Rosenmeto-den var två andra utställare. Dessutom hade före detta skidå-karen Thomas Fogdö föreläsning och efteråt intervjuade jag honom, vilket ni kommer att kunna läsa i nästa nummer. Inför två konserter med Good morning blues ställde jag några frågor till Claes Janson som är en av bandmedlemmarna.

Jag intervjuade även Helene Berglund (enhetschef Familje-hem), Jenny De Raadt (enhetschef Barn, ungdom och familj), Karin Brolin (affärsområdeschef Boende vuxna), Lena Rune-stam (sjuksköterska Socialpsykiatriberoende affärsområde) och Eva Nord (Anhörigcentrum) som kommer att finnas på www.snabelposten.se under extramaterial

Text & Foto: Christopher Lundgren

Ulla Berthelsen

Susanne Söderberg

3Omslagsfoto: Alterna2 och Christer Arvidsson

På webben

Senaste nytt............................... Filip Åhlman................................Köttätande växter.........................Flavor Flav................................... Anders Linder...............................Mathilda Paradeiser......................Gotland X 2................................TV-spel......................................Självskador.................................Polen.........................................

Innehåll

Du vill väl läsa fler nummer av

Sn@bel- Posten

Kontakta Snabel-@!Se redaktionsrutan

Helårsprenumeration kostar 150:- inklusive moms

Lösnummer till försäljning finns på Snabel-@

Knivstagatan 6

Full fart på redaktionen

Nu är det höst helt plötsligt. Sommaren dröjde sig kvar i det längsta. Själv var jag på Gotland i början av september och kunde bada i det fortfarande inte allt för kalla havet.Just Gotland har även ett par av våra reportrar besökt i som-mar och de rapporterar om det i detta nummer.Vi har också haft en riktigt rolig stund tillsammans med Anders Linder på ett café i Stockholm.Sedan är vi lite internationella också med en exklusiv intervju på Katalin med Flavor Flav från världskända rap-gruppen Public Enemy.Detta om något tillsammans med allt annat läsvärt i vårt aktuella nummer visar väl att endast

Himlen är gränsen!

Christer Arvidsson

2 4 5 6 81112141516

Snabel-@ Knivstagatan 6 753 23 Uppsala 018-727 40 03 snabel-a@uppsala.se www.snabelposten.se.Ansvarig utgivare: Mari Ekh018-727 71 57

Chefredaktör: Christer ArvidssonRedaktionssekreterare: Christopher Lundgren

Redaktion Jonas Bennemark; Magnus Hedman; Tati Palestro; Magnus Sjöquist; Mattias Persson; Carina Lemhagen; Pavel Michnik; Lena Öhman; Alexandra Bivald; Malin Spångberg; Natalia Georges; Matilda Erdtman.Layout & redigering: Christer Arvidsson/ Christopher LundgrenKorrektur: Mattias Persson

Tryck: X-O Graf Tryckeri AB

www.snabelposten.se

Nytt extramaterial på vår hemsida:

Flavor Flav - Hela intervjun •

Mer från Må bättre-mässan •

Mer om TV-spel •

Om sociala medier •

Burger Shale - en fossilrik plats • Med mera

4

1. Vem är Filip Åhlman?Jag är en 24-årig Uppsala kille, jag född och uppvuxen här i Uppsala. Jag håller på med musik och jobbar på Esters Orkester och sen pluggar jag juridik.

2. Vad gör du i Esters Orkester? Jag spelar gitarr och är ledare för bandet tillsammans med Ted Dlozewski ,så vi repar och spelar låtar. Det är jättekul.

3. När började du där?Jag började där i början av september. Jag ska jobba där ett år och sen så får vi se.

4. När började du med musiken?Jag har alltid lyssnat på musik, jag har alltid gillat musik, men när jag börja skriva egna låtar var nog på högstadiet. Jag fick spela gitarr och sen började jag knapra ihop några låtar. Det tog fart på gymnasiet och då blev det mer intensivt.

5. Vad handlar dina texter om?Dom handlar om allt möjligt. Det är både texter som man har hämtat från sitt eget liv, men man kan också hämta historier hos kompisar och ibland kan man till och med hitta på för att få till en bra text. Så det handlar om allt möjligt mellan himmel och jord.

6. Hur många skivor har du släppt?Jag har släppt en singel på Spotify digitalt, men jag håller på och jobbar med en skiva nu som jag hoppas ska bli klar innan jul. Så får vi se vad som händer med den sen.

7. Hur beskriver du dina låtar?Det är pop på svenska, jag vet inte, det är svårt att beskriva sin egen musik, men det är popmusik helt enkelt som svänger

8. Vad gör du när du inte är ute och spelar?Då är jag på Esters och så pluggar jag juridik. Jag ska göra klart mitt examensarbete. Så jag jobbar på Esters halva tiden och halva tiden skriver jag examensarbete. Sen så träffar jag kompi-sar och har trevligt med dom när jag har tid.

9. Hur var det att spela på Fett Me Kärlek i somras? Kommer du ut och spelar något mer i höst?Jag hoppas att jag kommer att spela nått mer i höst. Vi ska spela på Radio Uppland. De kommer att spela in, men då tror jag inte att det kommer att vara nån konsert, då är det bara att vi är där och spelar. Jag hoppas att det blir nån mer spelning, men vi har inget bokat än. Men Fett Me Kärlek, det var jättekul att spela där. Det var så proffsigt arrangemang.

10. Hur gick det till när folk fick upp ögonen för dig?Jag vet inte om folk har fått upp ögonen för mig än. Även om man släpper låtar på internet. Vi var med i en tävling som heter ”Svensktoppen nästa”, och då fick vi spela på Liseberg.

11. Hur kändes det när din låt Billy inte kom med i Melodifestivalen? Kommer du att släppa en ny låt till Webbjokern 2012?Ja det är nu man ska släppa det i så fall och jag funderar på det. Om jag får en låt klar så ska vi skicka in. Att vi inte gick vidare förra året gjorde inte så mycket. I år tror jag att de har ett bättre upplägg. Man har större chans. Det är bara kul att det är många som lyssnar på låten när man lägger upp den.

12. Brukar du själv kolla på Melodifestivalen?Ganska sällan, jag tittar inte så jättemycket på melodifestivalen, jag vet hur det går och sådär, jag brukar se finalen i alla fall. Men det är inte min musikstil som är med där, jag gillar mer Håkan Hellström. Jag brukar att lyssna på en skiva med honom istället.

Filip ÅhlmanNamn:Filip ÅhlmanFödd: 1987Yrke: Studerande, MusikerBor: Uppsala

KULTUR&NÖJE

5

13. Skulle du vilja vara med i Idol?Jag sökte för många år sen men jag tror inte att det är ett forum för mig. Jag vill skriva mina egna låtar. Jag tror inte att jag skulle klara alla genrer och sånt. Man måste sjunga en del olika stilar, jag vet inte om jag skulle klara det. Jag står över Idol.

14. Har du fått skriva några autografer ännu?Nej, en kanske, nej det skulle jag inte säga att jag fått. En gång har jag för mig att jag fick skriva en. Det var en liten flicka, hon visste nog inte ens vem jag var, hade hon vetat det hade hon säkert inte velat ha nån autograf.

15. Vad är det pinsammaste du har varit med om?Det är väl att man glömmer bort texten. Jag spelade i Svensk-toppen nästa och då satt ett mickstativ alldeles för lågt och jag spelade gitarr så jag kunde inte korrigera mig .Så jag fick stå och böja mig. Det tyckte jag var lite pinsamt då, men det var ingen som hade tänkt på det.

16. Hur var det att vinna Regionsfinalen i Svensktop-pen, trodde du på det själv?Nej det var jätte kul, då fick vi åka till Liseberg och spela. Det var jättemånga som lyssnade på radion så det var en jätte-möjlighet för oss. Vi trodde väl på oss själva. Vi trodde på oss själva i regionfinalen, men på Liseberg trodde vi på att nån annan skulle vinna, och det var han som vi trodde skulle vinna som vann också. Man måste ju tro på sig själv, annars kommer man ingenstans.

17. Hur ska en bra låttext vara?Jag har ju tänkt på det. De flesta låttexter som jag tycker är bra, dom är lite deppiga. Det är inte så många glada låttexter som är jättebra. Dom flesta skriver nog texterna när dom är deppiga man måste få ur sig saker. Det är lite tråkigt att skriva att det är fint väder och sådär. Den ska kännas på nått sätt när man lyss-nar på den. Det beror på vilket syfte låttexten ska fylla. Vad vill den som skriver låten, vill den att lyssnaren ska bli glad eller tänka efter. En låttext som har ett absolut syfte är en bra låttext tror jag.

18. Favoritmat?Grillad kyckling och färsk potatis.

19. Bästa konsert-minne?Jag såg Håkan Hellström här i Konserthuset i Uppsala.

20. Favoritartist?Håkan Hellström, Bruce Springsteen, Wilco.

21. Vad skulle du göra om du vann 1 mil-jon?Jag skulle nog köpa en lägenhet. En tvåa i cen-trum här

Namn:Filip ÅhlmanFödd: 1987Yrke: Studerande, MusikerBor: Uppsala

Köttätande växtern

DJUR&NATUR

Det finns ett antal olika växter, som faktiskt fångar och äter djur.

De fångar nästan bara insekter, och är inte farliga för människor. Några av dessa växter finns också i Sverige, men de svenska sorterna är inte lika spektakulära, som de som finns utomlands.

Att dessa växter har utvecklat (lärt sig) förmågan att fånga insek-ter, beror på att de växer på platser där det inte finns så mycket näring i jorden, vanligen i vattensjuka träsk, så de tar sådant (framför allt kväve, men också fosfor) från insekterna.

I Norrland är tätörten välkänd, eftersom den kan användas som ingrediens vid tillvedrkning av en sorts filmjölk, så kallad långfil (eftersom den är seg, just på grund av tätörten).

SileshårFoto: Noel Elhart

FlugtrumpetFoto: Kurt Stueber

6

I juli 2011 såg jag Public Enemy (en legendarisk rapgrupp) i Uppsala. Deras mest kända skiva är It

Takes a Nation of Millions to Hold us Back (1988). Efter konserten intervjuade jag Flavor Flav (William Drayton) från gruppen genom att säga att jag var från en tidning och att det skulle vara kul att intervjua honom, här är resultatet.

Hur kom du med i bandet?

När bandet startade var jag redan med, Public Enemy kom från en grupp som hette Spectrum city, jag var i Spectrum city innan vi blev Public Enemy. När Chuck D (huvudrappare och ledare för PE) skulle skriva på kontraktet för Def Jam (deras första skivbolag) ville de ha hans röst men inte min för att min har en hög ton. Chuck D gjorde att Def Jam tog med Flavor Flav.

Har du någon favoritfilosof?

Ja, jag har också en del filosofier som jag kom på själv, det här är min tanke om ett rövhål. Jag säger till någon om den är ett rövhål mot mig, om du jävlas med mig så försvarar jag mig. (Om livet:) Ta din tid så kommer du snabbare dit du vill, om du stressar kanske du inte uppnår vad du vill, om du låter det ta tid kommer du dit.

Allt i livet händer av en anledning, om det var meningen att du skulle bli en världskänd journalist så är det vad som kommer att hända. Du har samma förmåga som de har, det beror på hur du använder dina förmågor.

Text & Foto: Magnus Sjöquist

Flavor Flav

från

Public Enemy

Det finns cirka 500 olika sorter av växter som fångar insekter på olika ställen på jorden. Dessa växter bildar inte någon enhet-lig grupp, utan kommer från olika grupper av växter, så kallade släkten, men i några grupper är de flesta sorterna köttätande.

I Sverige finns det växter från fyra släkten: Bläddror (Utricularia), som växer i vatten under ytanSileshår (Drosera), som växer i träsk ovan vattenytan, men i blöt jord, Tätört (Pinguicula), som också växer i träsk (i Norrland), samt flugtrumpetväxter (Sarracenia), som har inplanterats från USA för ett antal år sedan, och växer nu sällsynt i södra Sverige, till exempel i Blekinge. Antagligen har de först odlats som prydnadsväxter, och sedan förvildats.

Växterna fångar insekterna på lite olika sätt:Bläddrorna har blåsor, som kan öppnas och suga in vattendjur, på sina blad.Tätört och sileshår har klibbiga hår eller ”tentakler” på bladen, som insekterna fastnar på. När ett blad har fångat något, rullas bladet ihop runt insekten.

Flugtrumpeten har fått en del av sina blad omvandlade till trattar med matsmältningsvätska i, som insekterna ramlar ner i, och sedan drunknar i.

I utlandet finns den välkända Venusflugfällan (Dionaea mus-cipula), som ibland odlas som krukväxt här i Sverige. Den har blad med små hår på, och när en insekt landar på ett blad, så slår det ihop och fångar insekten, ungefär på samma sätt som en råttfälla.

Den största och kanske mest kända av de köttätande växterna är kannrankan, Nepenthes, som påminner om flugtrumpeten, men är mycket större. Den kan till och med fånga små råttor och grodor i sina bladfällor. Kannrankor växer mest i Sydostasien.

Naturligtvis har dessa konstiga växter satt igång människornas fantasi, och det har bildats en del skrönor och myter (historier som oftast inte är helt sanna) om dem, och det har spelats in en del skräckfilmer som bygger på sådana historier, speciellt om kannväxterna. I filmerna blir växten ofta förstorad, och det påstås att den skulle kunna fånga människor i sina bladtrattar, men det kan de riktiga kannväxterna förstås inte, eftersom de inte är tillräckligt stora.

TätörtFoto: Denis Barthel

7

Vad tycker du om Barack Obama?

För det första är jag stolt över att ha Barack Obama som den första svarta presidenten i USA’s historia. President Obama har lånat biljoner dollar för jobb, i USA är det mycket hög arbetslöshet. Jag hoppas att han kommer att kunna göra mycket för fattiga personer, liksom för rika.

USA vill vara polis i varje bakgård men kan inte ta hand om sin egen bakgård. Obama bestämmer också men är en del av ett kabinett och kabinettet styr i stort även över honom. Obama lånade mycket och lovade jobb, men det är fortfarande en stor arbetslöshet, det bekymrar mig.

Har du varit till Afrika någon gång?

Första gången jag var till Afrika var 1993, när vi åkte över till Afrika var vi med Nation Of Islam, den ärade pastor Farrakhan och Nation Of Islam. Det här var första gången som en stor grupp Afro-amerikaner lämnade Amerika samtidigt för att komma tillbaka till Afrika (till Ghana). När vi åkte dit mötte vi presidenten och också Marcus Garveys son var med oss. Vi åkte tillbaka, vi turnerade med Jermaine Jacksson och Isaac Hayes.

Vilken är din favoritbok?

Min favoritbok är en bok av Dr. Seuss som heter ”Gröna ägg och skinka” och det är en bok som jag hade när jag var barn. I USA har de en figur som kallas Katten i hatten och det har alltid varit min favoritfigur vid sidan av Rosa Pantern, de är mina favoritsaker. Jag glömde författaren till en annan bok som heter ”Det var då, det här är nu”. Jag bryr mig inte om politik, politik har aldrig gjort något för mig. Chuck D är gruppens politiker, jag bryr mig om människor och min familj.

Vad gör du när du inte gör musik?

När jag inte gör musik är jag hemma, jag är pappa. Jag har sju barn och jag vill ha tre till så att det blir tio, varför? För att jag vill ha tio, jag hoppas att jag får tio.

Jag har funderat på er koppling till Nation of Islam (en svart-muslimsk separatistorganisation). Vad jag har läst säger NoI att judar och vita människor är dåliga. Personen intervjuade deras ledare (Louis Farrakhan) så jag hittar inte på det. Hur är din koppling till Nation of Islam?

Alla får tycka vad de vill och jag respekterar allas åsikter. Jag behöver inte hålla med dig men alla måste respektera att du känner som du gör. Om personer vill hålla med är det deras val: när de säger att vita människor är dåliga så känner jag att de pratar om alla vita människor som tog svarta människor och tvingade dem till slaveri och det finns fortfarande sådana men du har många vita som inte har något att göra med den skiten och som inte vill ha det. Jag drar mig till de vita som vill göra en skillnad och som vill komma tillsammans.

Vad tror du behöver göras för att få en värld där människor inte gör varandra illa, snarare är logiska och inte är personer med fördomar?

Det börjar här och nu med den här intervjun, om du lyssnade på mig i slutet av konserten så sa jag att mitt mål i livet är att kombinera alla raser som en, det är mitt mål. Jag vill försöka göra det men för att det ska fungera måste ni hjälpa mig. Så länge som ni tycker att jag gör det rätta tror jag att ni kommer att stödja det. Alla raser är en ras (den mänskliga), det är vad som kommer att behövas för att alla raser ska kombineras och att ta bort all skit. Det är det här som behövs för att stoppa krig, gängmord i stadsdelar, det är det som behövs för att stoppa mycket av svek och falskhet. Det är så som det kan börja, här och nu.

Har du några framtidsplaner?

Det har jag, just nu är jag företagare och har en bok ute, den heter Flavor Flav: The Icon The Memoir, den finns ute i affärerna nu. Det är inte en jättetjock bok [det är] saker som har hänt i mitt liv som snabbast. När jag kommer tillbaka ska jag starta fler FFC-restauranger, ett casino och ett hotell. Senare ska jag tillbaka och vara med i olika TV-program.

Om ni vill läsa hela texten kan ni gå till Snabelpostens hemsida www.snabelposten.se.

KULTUR&NÖJE

Namn: William Jonathan Drayton Jr AKA Flavor FlavFödd: 1959Bor: New York Yrke: Musiker, rappare i Public EnemyDiskografi:

Yo! Bum Rush the Show (1987)•It Takes a Nation of Millions to Hold Us Back (1988)•Fight the Power...Live! (1989)•Fear of a Black Planet (1990)•Apocalypse ’91...The Enemy Strikes Black (1991)•Greatest Misses 1986-1992 (1992)•Muse Sick-n-Hour Mess Age (1994)•HeGotGame(Soundtracktillfilmenmedsammanamn•av Spike Lee.(1998)BTN 2000 (1999)•There’s a Poison Goin’ on (1999)•Revolverlution (2002)•Power to the People and the Beats: Public Enemy’s •Greatest Hits (2005)New Whirl Odor (2005) •Rebirth of a Nation (2006)•Beats And Places (2006)•How You Sell Soul to a Soulless People who Sold Their •Soul? (2007)

8

En solig höstdag åkte jag och Christer till Stockholm för att träffa Anders Linder.

Vi hade bestämt att vi skulle träffas på Café Ritorno på Odengatan. Det lustiga är att han tog fel på dag, men å andra sidan kan det hända den bäste. Han kastade sig snabbt upp på sin gamla cykel och kom som ett jehu. Jag såg mycket fram emot det här samtalet med tanke på att jag först såg Kapten Zoom, ni vet ”galaxer i mina braxer” och när jag blev lite äldre såg jag Vintergatan där Anders Linder spelade en lite sunkig taxichaffis.

När började du spela teater första gången?

”Det var när jag var åtta år och gick i lågstadiet” svarar Anders Linder. Men fortsätter - ”det viktigaste var när jag började spela klarinett. Klarinetten fick jag på min 12 års dag. Så här gick det till. Min bror som var tre år äldre än jag satte ihop ett band (bas, trummor och klarinett). Men nu var det så att man saknade en klarinettist, och min broder ville prompt ha med en klarinettist i sitt band. Mina föräldrar lånade pengar till en klarinett, och på så pass kom det sig att jag fick jobb i deras band” berättar Anders Linder. ”De kallade oss ”the pygmé band” när vi lirade eftersom vi var så små. Vi var bara 11, 12 och 15 år gamla.” Anders Linder tänker efter och minns att det mest var musikaler i skolan och att han fick sjunga lille Sigismund rår inte för att

Text: Magnus HedmanFoto: Christer Arvidsson

han är vacker och liknande skoluppsättningar. Nästa stora teaterhändelse ägde var när han, var någonstans mellan 17 – 18 år. När han gick i sista skolklassen. Då fick han vara med i en musikal med svensk jazzmusik. ”I den vevan träffade jag några tjejer som jag tyckte var riktigt söta, den ena hette Maggan och den andra hette Lill Lindfors.”

Anders berättar om jazzen

”På 50-talet spelade jag en musik som kallades dixiemusik. Jag gillar Louis Armstrongs 20-tals-inspelningar med sina klarinettister” förklarar Anders Linder. En annan stor legendar inom jazzen var Benny Goodman. Det var han som var den verkligt stora klarinettisten. Det var då klarinetten fortfarande fanns med på kartan.

Lite mer om jazzandet

På 60-talet började ungdomarna spela utan noter och ha andra konstigheter för sig. Det tutades friskt både i lägenheter och i källare. Anders säger också att det länge har varit fördomar mot musik av olika slag. Fördomarna fanns redan på 1930-talet, då Louis Armstrong fick recensioner att hans musik borde hålla sig uppe i träden. ”På 60-talet gjorde vi ungdomar allt för att lista ut hur långt det hördes när vi tutade på våra instrument.”

”Det tyckte vi var smålattjo eftersom det var lite uppkäftigt”. ”Vi blev idoler vips och det var jättekul att de fick pengar och köpa våra skivor” säger Anders Linder.

Namn:Anders LinderFödd: 1941Yrke: Skådespelare, musikerBor: Stockholm

Hedman möter Anders Linder

Underhållare med samhällsengemang

KULTUR&NÖJE

9

Hur var det att spela i ett jazzband på 50-talet?

”Det var otroligt kul och vi åkte på turné och av någon anledning var det Norrland som var särskilt jazzintresserat” säger Anders Linder. ”Det vart en helt annan tillvaro för ungdomarna på 12, 13 och 14 år än vad de var vana vid. Då vi spelade på Nalen i Stockholm var det två orkestrar”

”Först stod det ett gäng ungdomar som diggade vår musik och bakom dem stod det ett gäng som dansade och buggade till vår musik” berättar Anders förnöjt. ”Så man kan sammanfatta det med att säga att det var med jazzen som allting hände.”

Vilken var din favoritroll?

”Eftersom jag aldrig riktigt tittat på någon annan skådespelare så är det mina egna roller som är de intressanta” berättar Anders Linder.

För Snabelposten kunde Anders Linder berätta att på 60-talet, var han i olika kabaréer, men att den största rollen av dem alla var när han spelade Snobben på TV. Det var en musikal som Povel Ramel hade översatt. ”Jag var den som satt på kojans tak. Det var kolossalt roligt” förklarar Linder. ”Sedan har vi förstås Ville, Valle och Viktor.”

Anders Linder berättade att det var han som spelade Ville, den som hela tiden tvekade och säger samtidigt att det var

en roll som passade honom som handsken eftersom han aldrig riktigt vet vad han tycker.

Hur var det att spela in barn-programmet Ville, Valle och Viktor?

”Det var naturligtvis jättekul. Jag kände verkligen att jag vill också spela teater”, säger Linder. ”Det ledde till att vi satt oss ned och förde diskussioner och hade möten Det var Birgitta Håkansson, som senare kom att driva Fria teatern, men förutom henne var det även Jörgen Lantz. Viktor spelades av en som hette Hans Wigren. Sedan var det jag och en till” berättar Anders. ”Vi bildade Fria teatern.””Gunilla Ambjörnsson tyckte det var roligt att jag var lång och att Jörgen var kort. Ville och Valle var gatumusikanter och showartister. Beppe Wolgers hade ett program på TV som hette Beppes världshus. Då tänkte vi att Ville och Valle kunde hitta Viktor där.”

”Viktor var en docka som hade sovit i 500 år och han var konstruerad så att när stridstrumpeten ljöd så skulle han somna, men så fort den fredliga flöjten spelade då skulle han vakna upp. Varje gång jag spelade på trumpeten sa han – Sluta, jag mår inte bra när du gör så där. Viktor ställde frågorna, Varför finns det bilköer, varför står bilarna på det sättet och varför åker inte bilarna för? Kan man inte göra ett tåg av bilarna? frågade Viktor. Ville svarade att man redan gjort det, men då kallas det för tunnelbana.”

”När vi spelade in det programmet åkte vi ut med en kamera och hittade på allt trassel. Jag kommer ihåg att jag hade en lång stege och att vi skulle ta oss upp på Stureplans tak. Den skulle vi sedan ha med oss på tunnelbanan och som man kan förstå blev det en del trassel.” ”Det blev ganska roliga bilder det” skrattar Anders Linder.

Hur var det att spela Peo i Tillbaka till Vintergatan?

”Den som gjorde programmet heter Petter Bragée. Densamme tittade själv på Kapten Zoom när han var 10 år gammal, men han blev säkerligen lite besviken. Eftersom han aldrig riktigt, fick veta hur det var ute i rymden. Kapten Zoom hade hela tiden full fart mot jorden”, förklarar Linder.

”I det program Bragée gjorde fick jag vara hjälten och spela en lite sunkig taxichaffis.”

”Bättre utveckling i karriären kan man inte gärna få. Programmet blev mycket populärt under somrarna 2000-2001.” Linder säger även att programmet har gått i repris tio gånger. ”Således har jag fått comeback på ålderns höst här. Det här kan hända att ni inte känner till, men Kapten Zoom var faktiskt med i ett och samma program som ”Peo”.

Hur var det att spela Kapten Zoom?

”Jag har länge undrat varifrån Kapten Zoom egentligen kom. Kanske han skickades upp i rymden från Esrange 1959. Sedan skall han ha blivit kvar där. Dessutom kanske han har blivit utsuddad i minnet. Så att han inte kommer ihåg varför han var däruppe. Kan man leva på jorden? Ja det skulle han ta reda på. Kapten Zoom hette Urban Karlsson som jordvarelse. Urban betyder den stadsintresserade. Han skulle alltså nu bli en jord-gubbe.” Kan du berätta hur inspelningen av Kapten Zoom gick till?

”Två man åkte ut med en ljudbom och en filmkamera och så hittade vi på lite lustigheter och sedan filmade vi det. Jag tyckte att det var roligt att få hålla i en inspelning helt på egen hand. Det gav mig erfarenhet” säger Anders Linder.

10

Vilken teaterroll har du fått mest uppskattning för?

”Jag slog igenom med Lill Lillfors någon gång på 60-talet” säger Anders. ”Lindfors var den tjej som jag träffade på den där skolan. Hon hade slagit igenom på 60-talet medan jag gick i skolan. Jag hade den där orkestern, och vi spelade på studentpartaj och på andra tillställningar.Vi gjorde en show tillsammans och åkte till Uppsala med alla studentnationerna de har där. Sedan slog vi igenom på Hamburger Börs. Men som sagt det är för Ville, Valle och Viktor och Kapten Zoom och numer Peo som jag har blivit mest känd” avslutar Anders Linder.

Vilken av roller tycker du har varit den roligaste respektive den tråkigaste?

”Vi kan börja med den tråkigaste då. Jag blev ombedd av min vän Lill Lindfors att vara med i en föreställning på Intiman på Odenplan. Det var en kille som har Hjalmars revy i Örebro och de skulle komma till Stockholm för att pröva sin lycka förstår ni. Nu hade han satt ihop en liten revy som han kallade Änglar på stan.””Det var en hygglig revy” medgav Linder, men nehej du jag passar inte in där. Hjalmar sa att vi skulle få ha egna nummer med i showen. Men det fick vi inte, utan han skulle bestämma precis allt. Således kan jag konstatera att den revyn var den som var minst lyckad.”

”Så då kommer vi till vilken av mina roller som jag tyckte var roligast att göra. Det klart att spela in är ju i och för sig störtlattjo, men det slår inte att få vara ute och spela.””För närvarande är vi ute och spelar Alberts underliga resa. Vi spelar för låg- och mellanstadium. Vi har varit ända till Gävle. Nu skall vi till Västerås och det ser jag verkligen fram emot.””En gång när vi spelade på en skola i Bollnäs kom det upp en tjej och ville vara med. Hon fick vara Viktor. När det händer sådana roliga saker är det bara att greppa tillfället i luften. I den här verksamheten tycker jag det är det roligaste man kan vara med om” säger Anders Linder.

Kommer du ihåg något särskilt från din karriär?

”Jo det kan du tro att jag gör. Orkestrarna var dunderbra. Innan teatern på 60–talet var det jazzen på 50–talet som gällde.

Vi hade orkestertävlingar och jag fick ett solistpris av Arne Domnerus och det var stort om man säger så.”Man kan tydligt, höra nöjdheten i Anders röst när han säger det. ”Sen sjöng jag med Sonja Hedenbratt. Hon var en mycket älskad jazzsångerska. Vidare så spelade jag med en herre som hette Tieleman.” ”På Nalen en gång spelade vi på ena sidan och Arne Domnerus på andra sidan. Han frågade mig hur en 13–årig kille som knappt hade kommit upp i målbrottet kunde sjunga om vårdslös kärlek. Då tänker man nu har det väl ändå gått för långt. Det var lilla jag som stod och sjöng de gamla bluessångerna från New Orleans.”

Vad gör att du inte spelar jag så mycket nu för tiden?

”Man måste ju leva också” säger Anders Linder. ”Förra veckan till exempel spelade vi jazz på en skärgårdsbåt. Då kom även Lill Lindfors med. Det var störtkul som du förstår”, säger en nöjd Anders Linder. ”Sedan spelar vi några gånger i månaden med ett band som heter Prima. Således fortsätter jag att lira jazz även nu, men i mindre skala än vad jag gjorde då.” ”Men”, fortsätter Anders, ”det är klart det lönar sig inte, men det är kul. Jag har levt på att göra mera TV–serier. Så att jag kan köpa mat till mina barn, och då duger inte jazzen till. Trots det jag fortsätter att spela jazz ändå, för det är så himla kul”, säger Linder. ”Sedan får man göra lite barnserier också och åka ut på skolorna och tjäna pengar på det.”

När du går på bio vilken bio går du på då?

”Favoritfilmen heter Gökboet.”

Vilken är då din favoritmat?

”Jag har en eko-låda som kommer och så lägger jag och min hustru in grön-sakerna i en ugn där det blåser varmluft. Om vi går ut är det alltid intressant att gå på någon Thai – restaurang” säger Anders Linder. ”Till matställen som har en spännande matkultur.”

Vilken bil hr du och av vilken modell?

”Jag har en Opel Zafira. Det är en gas-bil.”

Om du någon gång får för dig att gå på teater vilken är då din favoritskådespelare?

”Tja… jo jag gillar teatersport och en snubbe som var en drivkraft i den grenen var Helge Skoog.”

Kan du berätta om någonting som inte så många vet om?

”Jag har hållit föredrag i en något blyg-sam skala. För 500 år hände någonting som kan liknas med ett mentalt samman-brott i människans helhets-seende. Vi kastade helt sonika bort den ena hjärnhalvan (högra) och använde oss följaktligen bara av den andra (vänstra) hjärnhalvan. Vilket då ledde till att vi bara ser det konkreta. Vi kan nu lära oss att göra bilar och rymdfärjor, medan samtidigt det inre bleknar bort och försvinner. Här skulle jag vilja slå ett slag för det inre. Som vi måste alltid tänka på och vara rädda om”, säger Anders Linder. ”Genom det fick vi vad jag kallar det patriarkala systemet.”

”Här gäller det att män i första hand kommer och släpper fram känslorna och blir emotionella och att de även kan använda sig av den andra hjärnhalvan och se mönster, förstå allt i ett större sammanhang och lyssna till sin inre röst.” ”Det är väl också vad jag hållit på att pysslat med de sista åren” säger han. ”Jag hoppas att människan är på väg mot en vändpunkt, att vi också släpper in den andra dimensionen. Föredraget brukar jag kalla för Gudinnans stjärna.””Det går bra att beställa. Där pratar jag om hur det var att vara Gud på den tiden innan vi fick det Guda – samhället med Tor och Oden.”

Tack för att ni läst denna artikel hoppas att i haft minst lika kul som jag hade.

11

Mathilda fick rollen genom att hon hittade en annons på filmcafé.se. Hon sökte rollen då och fick svar att hon fick komma på casting, det var mellan 700-800 som hade sökt, men endast 100 fick komma på casting! Sen så gick hon bara vidare och vidare och efter sju provfilmningar fick hon rollen. Sen fick hon huvudrollen i kortfilmen ”We should be together”, den rollen fick hon efter filmen hade spelats in och istället för att gå på casting fick hon rollen direkt, tack vare sin roll i Apflickorna!

Hela filmen spelade de in Göteborg och även i Kungsbacka, Frillesås (en bit utanför Göteborg). De spelade in filmen från 12 juli till den 25 Augusti. Hon var nervös när filmen spelades in hon kunde vara det till vissa scener som kändes svåra eller jobbiga, till exempel när de spelade in med hästarna, då ville man ju inte ramla av eller så.

Den stora utmaningen i filmen det var nog att komma ihåg allting, man var liksom lite rädd för man skulle glömma bort alla repliker eller glömma av att göra en viss grej. Sen var det väl att spela in scenerna med hästarna, då skulle man precis i tid springa in mot hästen och hoppa upp på den på ett snyggt sätt och göra allt ända tills scenen var slut.

Hon kunde rida innan inspelningen, hon hade gått på ridskola ett litet tag, men då var hon liten. Voltige är verkligen mycket mer än att rida, det är som en helt annan sak! Då ska du helst vara vig, väldigt stark och verkligen våga hoppa upp på hästen och våga stå där när den galopperar i full fart! Det var en utmaning men som var otroligt kul! De fick öva i cirka två månader på voltige precis innan de spelade in, så det var hårdträning! Vanligtvis tar det väl runt ett år att lära sig alla grunder på ett bra sätt.

Det gick väldigt bra under inspelningen!

Hon skulle absolut vilja medverka i någon mer film. Hon har fått mycket kontakt nu efter filmen och hon har en del på gång om hon får ett till filmerbjudande så ska hon absolut ta det! Det är verkligen nånting hon vill syssla med!!

Det är en del som känner igen henne alltså! Under filmfestivalerna har hon fått skriva flera autografer och bli fotograferad. I Berlin till exempel var det många som ville ha autografer, det var skolklasser som jagade dem när de åkte bil från festivalen, de höll upp anteckningar där det stod ”I love you” så det är hur kul som helst! Sen så har hon fått brev hem där dom vill att hon ska skicka med autografer och det gör hon gärna!

Eftersom hon spelar huvudrollen så har hon fått följa med på en del filmfestivaler och galapremiär och sådant, och då har ju alla sett filmen samtidigt, så hon har nog sett den runt sju gånger!!

På fritiden dansar hon hip hop/RnB. Hon älskar att dansa, och har gjort det sedan hon var hur liten som helst! Innan gick hon på Svenska Balettskolan och då dansade de 4,5 timmar varje dag så då hade hon inte så mycket fritid. Men annars är hon med kompisar eller spelar musik och sjunger. Hon har alltid något kul att göra.

Text: Jonas Bennemark Foto: Privat

Namn: Mathilda ParadeiserFödd: 1985Bor: Göteborg Yrke: Skådespelare och studerandeFavoritfilm: Amerikanska filmer och serier, mest för ungdomarFavoritmat: TacosFavoritmusik: RnB men hon gillar massor av andra stilar med! Högsta dröm: Att få spela in en film i USA!!! Husdjur: Hon har verkligen haft hur många husdjur som helst, hennes familj är verkligen djurälskare, men just nu har de två stycken hundar, ett marsvin, en ökenråtta och en fågel! Men hon har även haft katter, kaniner, ett marsvin och häst men det var ett tag sedan nu.

Apflickorna

• En film av Lisa Aschan (regi och manus) och Josefine Adolfsson (manus) med Linda Wassberg (foto).• Spelades in i Göteborg sommaren 2010.• I huvudrollerna: Linda Molin (Cassandra), Mathilda Paradeiser (Emma), Isabella Lindqvist (Sara), Sergej Merkusjev (Ivan), Adam Lundgren (Jens) med flera.• Filmen hade visningspremiär på Göteborgs internationella filmfestival där den fick Dragon awards för bästa film. ”Apflickorna” har också fått priser på filmfestivaler i Berlin, Rumänien och New York.

Mathilda Paradeiser spelar huvudrollen i långfilmen ”Apflickorna” som nu går på

biograferna runt om i Sverige och även utlandet. Hon har även medverkat som huvudroll i kortfilmen ”We should be together” och i reklamfilmer för Siba och Kfab, musikvideos, dubbat för Cartoon Network, gjort en massa intervjuer, ett kortfilmsprojekt för SVT och har en del planer för framtida projekt.

KULTUR&NÖJEMathilda Paradeiser

En modig skådespelare med drag

12

RESOR

I augusti var jag, mamma å pappa i väg en vecka te Got-land och besökte den vackra ön med dess vackra natur.

Nu tedde det sig så att vi inte skulle stanna på Gotland å hyra stuga där utan det skulle vi göra på Fårö. På vägen te bilfärjan såg vi inte mindre än 8 kyrkor å jag vet inte hur många murar å gärdesgårdar vi såg på bilresan. Men var säker på att det var många. Får såg vi också. Naturen som finns på Fårö är underbar.

Nu står vi här i bilkön te bilfärjan som skall föra oss över te Gotland. Upplysningsvis är det 13 mil från Uppsala te Nynäshamn, där färjan gick. Det här skall bli ett intressant äventyr tycker jag. Vädret utanför är mindre intressant, duggregn och en grå himmel, men på hitvägen smattrade regnet mot rutan minsann. Nu är det fullt möjligt att vi får stå här i bilkön uppemot en halvtimma, kanske längre än så med tanke på den växande kön av bilar bakom som radar upp sig.

Båtturen tog 3 timmar å 20 minuter. Sedan skulle vi stå i bilkö nummer två som skulle ta oss över te Fårö, där vi hade hyrt stuga.

Värt att notera är

Herr Hedman har observerat å lagt på minnet att de både på Fårö och på Gotland är väldigt duktiga på att bygga murar å gärdesgårdar här. Visst har vi gärdesgårdar också, men inte är de lika fina som de är här på Fårö inte. Spontan kommentar är att de är jättefina. Det regnade ganska kraftigt den här dagen så jag kunde inte gå ut när jag ville. Men nu var det uppehåll så då passade vi på att ta oss ned till stranden som inte låg så värst långt ifrån huset. Å jag fick några fina bilder, både med och utan mor å far på. Speciellt fina tyckte jag de vart när det hade slutat att regna. Men vi hade bara kom-mit innanför dörren så började det igen.

Ny dag – nya äventyr!

Far å jag var ute å orienterade oss en smula. Bland annat har vi sett två kondis och de hette så mycket som Ebba & Ebbes kondis och Sylvias döttrars kondis. Smaskens. Sedan har vi sett får, folk, gärdesgårdar å murar. På färden såg vi också en fyr

Sammanfattning

Far å jag har arit och sett öns östra del. Vilket i mitt tycke var mycket intressant. Vidare skulle jag säga att det är synnerligen behövligt att göra små expeditionsrunder så man känner till omgivningen och dess närbelägna delar. Jag medger att öns grönska är rik på både djur, växter å bär.

Olof Palmes minneslund

Far å jag har varit vid hans minneslund här på Fårö. Jag har för mig att vi läste om honom i skolan. Man hoppas att polisen får fatt i Palmes mördare snart.

Många mil i en gammal bil

På den här dagens morgon spöregnade det å regnet smattrade mot rutan och vi visste inte vad vi skulle göra, men far sa – Jag hörde att man kan åka te ön Furillen som tidigare var ett militärt område.

Om Furillen

Här finns ingen sandstrand eller några palmer. Furillen ser mer ut som månen, grå och karg, och ändå är det denna ö som är en förlängning av nordöstra Gotland som i det närmaste har kommit att symbolisera det egna paradiset. Ön har tidigare varit militärt område. Furillen är då en liten ö som, ligger utanför Gotland.

Värt att notera är

Man kan antingen säga Furillen eller Furilden. Det är en ö utanför Gotland nordöstra kust. Det finns en gammal fabriks-byggnad ute på Furillen. Det var här militärt skyddsområde en bra bit in på 1900-talet. Men det är det inte längre.

Ett Gotländskt äventyr

Gotland X 2Pavel och Magnus ger två versioner

av att resa till vår favorit-ö

13

Nu har jag kommit tillbaka från min semester.Jag har varit på Gotland.

Jag åkte först till Stockholm där jag träffade dom som jag skulle åka med.Vi åkte först i två olika bilar till Nynäshamn och därifrån åkte vi färja till Gotland.Vi kom till Visby och sen åkte vi till Ronehamn.Vi bodde i en stugby.

Vi gjorde två utflykter till Visby, en då vi shoppade och en an-nan då vi tittade på Visbys ringmur.Vi tittade på raukar och vi var på ett museum där det fanns fossiler.En dag åkte vi till Hemse där det fanns något som hette Hemsedagen.Vi såg gamla bilar, gamla traktorer, militärövningar, musikupp-trädenden med mera.

Till slut åkte vi hem till fastlandet.

Jag har gjort andra saker i sommar också.

Jag har varit i Österbybruk, Fjällnora och i Norrtälje.

Jag har åkt med Lennakatten till Faringe och jag har tittat på älgar utanför Heby.

Jag ska åka till Åland och till Tierp.

Nu har jag ätit lunch.Det var pannkakor med sylt.Nu har jag fikat och snart ska jag åka hem.

På min semester var jag i Österbybruk.Vi gick runt och tittade i gamla hus.Vi fikade och sen åkte vi hem.

Jag har också varit i Fjällnora.

Där var jag 2 gånger och badade.Det fanns några änder där och dom kom väldigt nära oss.

Jag har också varit i Norrtälje.Där tittade vi på gamla bilar.När vi skulle åka hem då höll bensinen på att ta slut men vi lyckades komma till en bensinmack i sista stund.

Jag har åkt med Lennakatten till Faringe.Där fikade vi på Tuns.Sen åkte vi hem.

Jag har tittat på älgar utanför Heby.Dom var tama.Man fick sitta på en kärra bakom en traktor och klappa dom.

Nu har jag fikat och läst UNT.Nu har jag ätit lunch.Det var Pasta Bolognese.Nu har jag fikat.I morgon kommer jag senare eller inte alls eftersom jag ska träffa min nya lärarinna i datakurs.

Visby

Idag åkte Hedmans in te staden Visby. De allra flesta kan jag tänka mig förknippar Visby med den karaktäriska ringmuren, så även jag. Där hoppade jag och far in på ett museum som hette Fornsalen. Först kom vi in i en sal, där såg vi runstenar uppställda och det tyckte jag var jättefascinerande. Far däremot var inte fullt så fascinerad över runstenarna och jag skulle stå å läsa på alla skyltarna som stod bredvid med dess historia på. Sedan gick vi in i den angränsande salen.

Inne den salen fanns det skelett å andra fossiler helt enkelt. Sedan åkte far å son hissen upp te nästa våning. När vi kom in i denna sal så var det montrar med saker från stenåldern, med-eltiden järnåldern, bronsåldern å vikingatiden. Med förklarande bilder nedanför, som berättade vad man såg.

Det var väldigt fascinerande tycket jag att man fick följa pro-cessen från stenålderns flintyxor te bronsålderns dryckeskärl å järnålderns svärd. Från 1400 – talet kunde man se en förändring av metoderna för svärdstillverkning.

Vi vandrade vidare in i nästa sal och där låg det olika myntskat-ter i olika montrar och det är vad man har hittat ute i markerna. Den mest berömda skatten som man har funnit är Spillingsskat-ten. Vilket då är världens största vikingaskatt med sina cirka 14 000 silverfynd. Det hela hade en vikt på 67 kilogram.

Semesterminnen

14

Data- och TV-spel har ansetts påverka vår hälsa nega-tivt, i synnerhet för de personer som spelar väldigt

mycket och ofta, i stället för att komma ut och röra på sig. Dock håller en förändring på att ske då bland andra Nin-tendo och Microsoft de senaste åren gjort TV-spelskonsoler som både ger spelglädje och får personerna som spelar att röra på sig.

I slutet av 1990-talet blev TV-spelskonsoler och datorspel vanliga och spelen till konsolerna blev allt mer avancerade, och Internet slog upp portarna för nätbaserade spel. Både dator- och TV-spel blev mycket vanliga, men hos många, främst ungdo-mar, skapades också ett beroende att spela hela dagar istället för att komma ut och röra på sig. Spelen gav rent hälsomässigt negativa effekter som dålig hälsa och att många löpte risk för övervikt.

När Nintendo lanserade sin TV-spelskonsol Wii år 2006 kom en positiv effekt, och med på köpet fick man spelet Wii Sports. Man använder sig i huvudsak av en trådlös handkontroll kallad Wii Remote som baseras på bluetooth och infrarött ljus via en sensor som man sätter framför eller på TV-apparaten. När man exempelvis spelar bowling siktar man Remoten precis som man gör med ett riktigt bowlingklot och medan man för-bereder kastet håller man ner B-knappen på remotens undersida och släpper sedan knappen när man kastar iväg. Vissa spel, exempelvis boxning, kräver dock att man använ-der båda händerna då man kopplar en Nunchuk Controller till Remoten.Något år senare kunde man köpa till Wii Balance Board, en bräda som spelaren står på och gör olika rörelser. Tillsammans med denna ingick spelet Wii Fit. som lät spelaren röra hela kroppen genom att köra olika balans- och träningsöv-ningar.

År 2010 släpptes Kinect, en komponent till Microsofts Xbox 360, där spelaren styr spelet helt utan handkontroll och man får verkligen röra på sig, precis som om det man gjorde i spelet var på riktigt.

Precis som med Wii får spelaren mycket motion och för att få ut så mycket som möjligt av spelet gäller det att efterlikna riktiga sporter så mycket det går.

Ett spel heter Kinect Sports som innehåller bowling, boxning, pingis, volleyboll och femkamp i friidrott (löpning, spjut, längdhopp, diskus och häcklöpning) vilket verkligen ger spela-ren motion. Vid femkampen gäller det att ha bra kondition för att lättare kunna ta hem segern. Vid löpning och häcklöpning gäller det verkligen att stå och springa så fort man bara kan. Vid spjutkastning och diskus gäller det att få in rätt teknik för att få iväg spjutet eller diskusen så långt som möjligt och i längdhopp gäller både kondition och att man hoppar i tid.

Jämfört med de negativa effekter och den negativa kritik de äldre TV-spelskonsolerna fick vad gäller hälsa, får Wii och Kinect mer positiv kritik. Även om man inte får frisk luft, som också är viktigt för oss människor, så får man inte lika lätt vikt-problem och konditionen blir god trots att man spelar TV-spel.Även äldre personer som behöver fysisk träning för att ha kvar muskulaturen och hälsan kan likväl spela ett par omgångar Wii eller Kinect om dagen, antingen som komplement till promena-der eller som ersättning när vädret inte är så lockande.

En nackdel med den här typen av TV-spelskontrollmetod är att den inte är anpassad för handikappade och rullstolsburna perso-ner. Det skulle alltså vara en bra idé att anpassa spel som tillåter spelaren att sitta och röra sig, eller använda en handkontroll.

Text: Christopher Lundgren Foto:Privat

MULTIMEDIAHälso-

anpassade TV-spels-konsoler

Artikelförfatteren in action

En Kinect-enhet

15

Detta ska handla om att medvetet skada sig själv. Eftersom det finns

och kan vara svårt att förstå är det intressant att skriva om.

Vad är det och vilka är det som skadar sig? Vad det kan bero på.

Man kan säga att självskadebeteende är att man gör sin kropp illa utan att man vill dö. Personen gör sig illa på olika sätt. Under tiden som personen skadar sig själv har personen en psykisk störning och vill medvetet eller omedvetet ändras tankemässigt/psykiskt. Det kan se som en överlevnadsstrategi, men många ser det som att personen vill ta livet av sig. Det ses som ”… socialt oacceptabelt…” (Straarup Søndergaard, Per, 2008)

Det är vanligare att kvinnor skadar sig, vissa tycker att det är vanligare med självskador idag, det kan bero på att det talas mer om det öppet. Enligt en fors-kare är det mer miljö än arv. En förkla-ring är att man har ett ämne som kroppen slänger ut när man gör sig illa så att det känns bättre, man kan bli beroende av det och fortsätter.

Man kan göra det för att straffa sig för att man har misslyckats med något. Perfektionism är att man vill vara utan fel eller att andra ska vara det och man blir arg när man inte lyckas med det höga ideal man har om sig. Personer kan bli perfektionister om de är med i situationer där man tycker att det handlar mycket om tävling.

Ofta handlar det om att man inte är bra att ta hand om problem. Ifall man till exempel bränner sig kan man känna att man har kontroll över det även om livet är kaos. En känslomässig press kan göra att man börjar, en psykolog sa att det var de personerna som hon träffade oftast.

Andra anledningar till självskada

Självskada kan ses som ett sätt att försöka stå ut med något eländigt och hantera psykisk smärta, det blir lättare att stå ut med att det gör ont i kroppen. ”Den typen av smärta stal fokus från smärtan inuti [och]… den kändes lättare för mig att hantera.” (Åkerman, 2009)

När man skär sig gör det ont men blir nå-got som man enklare kan kontrollera. Att skära sig ”… känns som en sorts rening.” (Øverland, 2011)

En del hatar sig själva så mycket att de skär sig, det verkar inte finnas lätta sätt att försöka hindra att folk utvecklar det men ett sätt är att försöka förstå varför en person känner så. Man kan börja med det för att man har känt sig kränkt. För att citera Paul Gilbert:

”Det vanligaste [anledningen varför man blir arg] är en hotfull situation.” (Gilbert, 2005)

Behandling

Dialektisk beteendeterapi är en behand-ling för personer som hela tiden har nära att ta livet av sig och de som har Bor-derline Personality Disorder. Marsha M. Linehan har utvecklat en sätt att behandla personer med BPD som heter Dialek-tisk Beteendeterapi (DBT), grunden är att godkänna att det är som det är och förändra det. Det finns olika sätt att godkänna det som är, det kommer från zenbuddistiska tankar.

När man har ett möte om det är det bra att veta vad man vill med mötet. Det är viktigt att den som ska få hjälp och den som ska hjälpa/behandla litar på varan-dra. Att ha ett bra samarbete mellan alla som ska vara med är viktigt.

Mer om behandling

Det är lika bra att vara ärlig så att per-sonen som ska hjälpas litar på den men att det inte blir en föreläsning som är”… självutlämnande…” (Øverland, 2011) Man får göra sin bedömning vad man tycker passar bäst. Att kunna vänta med hur man ska reagera och se olika alterna-tiv är bra. Om den som ska behandlas har svårt att prata kan den skriva dagbok.

I behandlingen ska man bland annat minska det personen gör som är ”… livshotande eller självskadande bete-enden…” (Emmelkamp & Kamphius, 2009) Det är viktigt att man ska lära sig att kontrollera sina känslor, ta hand om mänskliga relationer, med mera. Man ut-vecklar en förståelse av problemet och att personen ska ha bättre problemlösning.

DBT fungerar enligt studier bra när man behandlar personer som skadar sig själva (fyra studier har visat det).

Böcker som ni kan läsa om det i:

Emmelkamp, Paul MG & Kamphuis, Jan Henk: Personlighetsstörningar (Lund, 2009)

Gilbert, Paul: Hantera din depression – kogni-tiva metoder för självhjälp (Stockholm, 2005)

Johansson, Anna: Självskada – en etnologisk studie av mening och identitet i berättelser om skärande (Umeå, 2010)

Straarup Søndergaard, Per: När livet gör ont – Om självskadande beteende bland unga (Stockholm, 2008)

Åkerman, Sofia: För att överleva – om själv-skadebeteende (Stockholm, 2009)

Øverland, Sven: Självskadande beteende (Lund, 2011)

Text:Magnus SjöquistFoto: Bexto

Wikimediacommons

PSYKOLOGI

Självskador

16

Tack för ert stöd

Vill du vara med och stödja oss?Kontakta Snabel-@!

Nästa nummer kommer

1 december 2011

I sommar har jag varit mest i Småland, men vi åkte till både Danmark och Polen.

I Polen var vi under en helg, det var skoj. Vi bodde på Hotel Takaribak i staden Kolobrzeg. Vi gick mycket ner på stan.Gatorna var mycket håliga och det fanns många lösa hundar.Det var en stor marknad också. Jag tyckte att det var roligt att se Polen. Åker nog fler gånger dit.Det var billigt att gå ut och äta.Det är ett väldigt fattigt land.Vi såg indianer också. Dom spelade fin musik, det var fint.Blev tyvärr inget bad för det var inget badväder. Men när vi kom hem blev det bad en gång .

Sen har jag varit i Danmark. Vi var över dan och var på tivoli. Då var det tomtevecka just den veckan.Lite roligt att se tomtar mitt i sommarn.Det var en lyckad dag, men lång.

Semester i Polen