1

LAGA KRAFT2007-10-31

Områdesbestämmelser för

Smedsliden

Långshyttan 1:10, 1:34, 1:36, Hedemora kommun

Upprättade på uppdrag av Miljö- och byggförvaltningen, Hedemora kommunav A5 Arkitekter & Ingenjörer AB

2007-07-04, reviderad 2007-09-14

2

Syfte

Smedsliden är en sammanhållen bostadsmiljö tillkommen under 1910- och 1920-talen förarbetarna vid bruket i Långshyttan. Byggnaderna består idag dels av åtta friliggandebostadshus dels av tillhörande åtta uthus.

Bestämmelserna är inriktade på att bevara den befintliga enhetliga, tidstypiska bostadsmiljönsamtidigt som en försäljning av de enskilda enheterna (hus med tillhörande uthus) skall blimöjlig att genomföra. Avsikten är att det genom dessa bestämmelser ska vara möjligt attbibehålla den enhetliga karaktären på byggnaderna, gårdsplanernas öppenhet samt möjlig-heten att passera genom området till fots och cykel för kringboende.

Plandata

Planområdet är beläget i Långshyttan och begränsas i väster av Storgatan, i norr av Backlidenoch i öster av fastighetsgränsen mot de senare tillkomna flerfamiljshusen utmed Torngatan. Isöder gränsar området mot fastigheterna i hörnet av Storgatan och Sexbovägen. Omfattningenär ca 24 000 m2.

Planområdet berörs av två äldre byggnadsplaner, fastställda 1946-11-25 samt 1949-11-04 somämnar ersättas av dessa områdesbestämmelser.

Bakgrund, översiktsplan, beslut

I skriften ”Kulturbygden Hedemora – omlandet, bevarandeplan för Hedemora omland”utgiven 1991 gemensamt av Hedemora kommun och Dalarnas museum står:

”VärderingLångshyttan är ett levande brukssamhälle med anor från medeltiden, där denindustriella kontinuiteten finns bevarad. Här finns en av landets få bevarademulltimmerhyttor samt den byggnad som 1861 inrymde den största hyttan iSverige. Här finns även några äldre bergsmansgårdar samt arbetarbostäderfrån olika tider och ett litet museum…

RekommendationerDen äldre bebyggelsen, som visar framväxten av Långshyttans samhälle, börvårdas och bevaras. Ny bebyggelse bör anpassas till den befintliga.”

Den fördjupade översiktsplanen för Långshyttan (1994) utfärdar följande rekommendation:

” Arbetarbostäderna vid Smedsliden, innefattande mark, uthus och bostads-byggnader ska bevaras och vårdas. Detaljplanen ersätts med områdesbestäm-melser som anger hur den kulturhistoriskt värdefulla miljön och bebyggelsenska bevaras och vårdas.”

Den 7 november 2005 fattade Miljö och byggnämnden i Hedemora kommun beslut att geMiljö- och byggförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag på bestämmelse för skydd avbyggnaderna Långshyttan 1:10. Föreliggande områdesbestämmelser avser att svara mot dettabeslut.

3

Beskrivning

(Ur ” Långshyttan, från arbetarlänga till egen villa” av Tomas Brandt och Elisabet Lindbergciteras följande:

”Med Nybo-husen, ritade 1912, introducerades en ny variant av planlösning i enhustyp som skulle komma att uppföras i trettio exemplar, de flesta mellan 1916 och1921. Typen rymmer fyra lägenheter om ett rum och kök vardera, var och en medegen ingång, något som var eftertraktat bland de trångbodda arbetarna. Vidareanlitades en ingenjör från Stockholm för att upprätta områdesplan för de nya husen”.

Detta skulle betyda att ursprungligen byggdes successivt trettio hus av den aktuella typeninom området. Åtta hus med uthus återstår. De är placerade i två rader om fyra hus varderalängs en höjdsträckning som löper i nord-sydlig riktning mellan Storgatan och Jonsboskolan iväster och Torngatan i öster. De återstående husen är de äldsta, med byggnadsår 1913 – 1918.

Bebyggelsens exteriör är fortfarande enhetlig med faluröda ytterväggar och tak belagda medlertegel. De små verandornas träpanel är målad i en klar gul färg – i huvudsak samma kulör påalla hus. Fönstersnickerier är delvis utbytta och från olika tidsperioder.

Detaljerad utvändig beskrivning

1. Situationsplan

Den ursprungliga dispositionen är gjord med generösa mått. Mellan de två husraderna är det55 meter och mellan varje hus i en rad är det 30 meter. Den regelbundna placeringen av huseni två rader med husens längsaxel i samma riktning som raden (norr-söder) ger en särskildkaraktär åt området. Till karaktären hör också att husen är ganska små vilket tillsammans medden glesa placeringen utmed åsryggen och de många omgivande höga träden ger en behagligkänsla av ett storskaligt landskap med små hus placerade i god ordning. Uthusen liggersamlade fyra och fyra mellan de två bostadshusraderna och orienterade i rät vinkel till dessa.Inga häckar eller staket ger begränsningar vilket ger ett öppet intryck både för ögat och förmöjligheten att röra sig i området.

Översiktsbild över arbetarbostäderna, Smedsliden, Långshyttan

4

RörelsemönsterEn bilburen besökare kommer söderifrån på Storgatan och passerar området på sin högra sida.I områdets nordvästra hörn kan man ta av och med en sväng på nästan 180o köra in påområdet. Vägen passerar ganska nära det nordvästra huset där den förgrenar sig. Den högraförgreningen löper rätt söderut tätt intill den västra husraden på dess östra sida. Den andraförgreningen går först förbi uthusen på deras norra sida och med dess hjälp når man så allahus i den östra raden – vägen passerar tätt förbi dem på deras västra sida.

Små stigar löper på tvären in i det öppna området från väster. Det ger möjlighet för t ex deboende i flerbostadshusen vid Tornvägen att till fots eller cykel enkelt nå Jonsboskolan meddess idrottsplatser.

Två av husen är redan idag separata fastigheter (1:34 och 1:36) – dessa ligger i den västraraden och nås med infart/utfart direkt från Storgatan.

Situationsplan överbruksarbetarbostädernai Långshyttan

5

Ritning till Nybohusen från1912 Källa: Klosterverkensbruksarkiv. Noteratakplåten och spegel-dörrarna!

2. Bostadshus

SockelSockel och källaryttervägg är av betong och gråmålade. Källardörrar är blå.

YtterväggarMellan sockel/källarytterväg och den faluröda panelen löper en liggande vit brädfodring runthuset. Bottenvåningarna har liggande träpanel. Den övre våningen är klädd med stående paneloch mellan våningarna med sina olika paneler finns en horisontell gördel som är vitmålad.Panelen är spontad d v s utan locklist. Knutar är försedda med vita knutbrädor. De vitmåladefönstren har vita foder. Bottenvåningens stora fönster ansluter till den horisontella gördelngenom att fodren går ända upp till gördeln och fältet ovan fönstret mellan de stående fodrenbestår av en vitmålad skiva.

Fönstren är idag av olika utförande. De ursprungliga fönstren på långfasaderna torde alla hahaft tre vertikala poster och en högt sittande tvärpost vilket ger sex lufter, tre större och tremindre. De flesta fönster är emellertid annorlunda utförda – sannolikt är de utbytta. Endast tvåbyggnader har kvar den ursprungliga proportioneringen med sex lufter – övriga har fyra.

6

Fönster ibottenvåningenmed ursprungligproportioneringmed sex lufter.

VerandorTill varje enskild entré finns en öppen veranda till vilken några trappsteg leder upp påverandans kortsida (husens gavelsida). Verandornas långsidor har ett lågt räcke med spjälorsågade i dekorativt mönster. Verandorna täcks av små skärmtak. Skärmtakens ytterhörn bärsav en stolpe och skärmtakens undersida pryds av en fris med stående glest ställda reglar medkvadratiskt tvärsnitt vridna i 45o i förhållande till husens huvudriktning. Frisen får stöd avböjda träspjälor i hörnen vilket ger intryck av valv. Träspjälorna tar spjärn mot små kapitälerpå stolpen och på stolparnas motsvarighet som står mot husknutarna. Räcken, spjälor, fris ochkapitäl är målade i vitt medan ytterväggen innanför verandan med sin liggande panel inte ärrödmålad utan hållen i en klar gul färg.

Delfasad,veranda

7

Långsida mot söder – här har de ursprungliga sexluftsfönstren bytts ut till enklare tvåluftsfönster.Notera skorstenen med synligt tegel och vacker krönlist.

YttertakYttertaken var ursprungligen klädda med röd bandvalsad plåt men bär idag rött keramiskttegel. Verandataken har bandtäckt slätplåt. Husen har en centralt placerad skorsten vars tegel-murning redovisas – de är ej putsade. Skorstenarnas krön är vackert profilerade. Smärrelufthuvar är utförda i röd plåt.

Husens planform och volymuppbyggnadBostadshusen har en säregen mycket karaktäristisk gestalt. Bottenvåningen är i plan samman-satt av fyra rum i korsform. Rummen utgjorde ursprungligen två och två varje enskild bostadsstuga och kök. Till denna huvudvolym har verandor och förstugor adderats på gavlarna på ettsådant sätt att gavlarnas elevation blivit smalare än husens huvudkropp med de fyra korsställ-da rummen. En veranda med förstuga på ena sidan leder till bostaden i bottenvåningen medanden andra verandan i stället för förstuga har en trappa som leder upp till bostaden på den övrevåningen. Denna är något mindre än bottenvåningens bostad därigenom att huvudtakfalletsom egentligen avser en en- och en halvplanslösning tillåts inkräkta något på de övrerummens volym. Deras volym säkras i stället genom att takfallet mitt på byggnadskroppenbrutits upp och givits en lägre lutning, Sammantaget ger detta ett intryck av en rikare gestaltsom också får en elegans av de smala gavlarna.

UthusenUthusen har en mycket enkel rektangulär planform. De kännetecknas för övrigt av liggandespontad rödfärgad panel och svarta luckor till dörröppningarna. Nästan samtliga tak har byttstill modern trapetskorrugerad svart plåt.

8

Uthus med liggandespontad panel och svartaluckor

Områdets stora värde består i husens enhetliga utformning och disposition. Här är en bruks-arbetarmiljö från början av 1900-talet bevarad i sina väsentliga huvuddrag. Det huvudsakligaintrycket av ursprunglighet består även om ett antal hus har ändrade fönster – många gamlaytterdörrar är också utbytta och ersatta med moderna varianter.

Bostadshusens smalagavlar gör husen resliga

9

Sammanfattningsvis kan sägas att områdets genuina karaktär framför allt byggs upp avföljande faktorer:

Situationsplanen har en klar disposition med regelbundet glest placerade småbyggnader för bostadsändamål.

Utemiljön är enkelt utformad med stora gemensamma ytor, grusade vägar och grönskasom ger karaktär av äng och naturmark.

Gårdens öppenhet, utan synliga tomtindelningar ger en känsla av vidd och gemenskapoch medger passage genom området.

Fritt växande, höga träd artikulerar känslan av små byggnader i ett stort parkrum.

Husen har en enhetlig utformning.

Husvolymerna är noggrant och detaljrikt utformade. Till bilden hör t ex smala gavlar,verandor med stolpar och räcken dekorerade i snickarglädjestil som skyddas av skärm-tak med flack lutning. Hit hör också artikuleringen av panelen med liggande brädor ibottenvåningen och stående i den övre våningen.

Slutligen har området en lantlig karaktär. Till det intrycket bidrar färgsättningen medfalurött och vita knutar, foder och dekorationer. Till detta kommer uthusens enklavolymer – också dessa målade i falurött men med svarta dörrar och luckor.

Elevation med ursprungligafönster. Bilden visar också denliggande panelen i bottenvåningenoch den stående på den övrevåningen.

10

Detaljplaneläget

För området finns en gammal ”Byggnadsplan för delar av Långshyttans och Långsby byarHusby socken, Kopparbergs län” upprättad år 1949 och fastställd samma år av länsstyrelsen.Planens avsikt har varit att möjliggöra bebyggelse med bostäder av typ friliggande enfamiljs-hus och flerbostadshus i två och tre våningar. För bruksarbetarbostäderna på Smedslidenförutsågs att dessa skulle rivas och ersättas med enfamiljshus i ett nytt planmönster.

Bebyggelse har i stora delar genomförts enligt denna plan – men just bruksarbetarbostädernapå Smedsliden och den mark de står på har inte ianspråktagits för någon nyetablering ochdärför finns bebyggelsen kvar.

Gällande detaljplan upphör att gälla för området i samband med att dessaområdesbestämmelser antas.

För det angränsande skol- och idrottsområdet finns en gällande detaljplan: Del av Jonsbo-området fastigheten Långshyttan 47:1 med flera i Långshyttan (G36). Den är daterad1989-09-23.

Riktlinjer

Med hänsyn till områdets kulturhistoriska värde skall ny- och tillbyggnader undvikas.Användningen för bostadsändamål är väsentlig för intrycket.

Områdets öppna karaktär skall bevaras. Därför är stängsel, staket, plank, murar etc inteönskvärda – för dessa gäller utökad lovplikt. Av samma skäl är det önskvärt att fastighets-indelningen inte på andra sätt tydliggörs t ex med häckplanteringar. Gång- och cykeltrafikengenom området skall ges förutsättningar att fortsätta fungera i princip som idag. Tillfarter medbil till husen föreslås ske enligt samma rörelsemönster som gäller idag.

För att bevara karaktären av lantlig bebyggelse föreslås vägarna inom området vara grusade.

De befintliga bostadshusens exteriörer får inte förvanskas. De befintliga spontade fasad-panelerna, liggande i bottenvåningen och stående på övervåningen skall bevaras eller vidbehov ersättas med nya träpaneler av samma dimension. Väggarna skall vara målade medäkta Falu rödfärg. Knutar, foder, gördel och fyllningar ovan fönster skall vara vitmålade.

Fönsterformaten är idag inte helt enhetliga (se ovan). Det är därför viktigt att bilden inte blirännu mer splittrad genom införandet av fönster med ytterligare andra proportioner. Om föns-terbyte måste ske av underhållsskäl skall byte ske till fönster av nuvarande eller ursprungligtutseende, så som presenteras i denna skrift.

För yttertaken gäller att de skall vara belagda med traditionellt rött lertegel eller bandfalsadröd plåt. Verandornas tak skall även fortsättningsvis vara belagda med röd falsad slätplåt.

Verandornas speciella utformning skall bevaras.

11

Områdesbestämmelser

Utökad lovpliktInom området krävs bygglov respektive rivningslov för att

Använda husen till annat än bostadsändamål. Färga om fasader i annan kulör än den befintliga faluröda Förändra fasader Förändra fasad- och takbeklädnad eller byta till annat taktäckningsmaterial Ta upp nya eller sätta igen fönster och dörrar, ändra fönsterformat eller

spröjsindelning Infoga takkupor eller takfönster Uppföra, bygga till eller på annat sätt exteriört ändra byggnaderna inom området Riva befintligt hus eller uthus eller delar av dessa Uppföra staket, stängsel, plank eller mur Göra tillägg i form av altan, tillkommande skärmtak, solfångare, skyltar och

ljusanordningar liksom tillskott i form av ”friggebodar”

Fastighetsindelning, förslag

Plankartan visar tänkta gränser som utgör en illustration till hur en fastighetsindelning kanske. De befintliga vägarna tillsammans med den centralt belägna öppna grönytan föreslåsförvaltas som samfällighet – detta kan ordnas i samband med ny fastighetsbildning.

Detalj avveranda meddetaljer isnickarglädje