session 30 lars persson

1Vägverket2009-01-08

B-WIMVÄGNING AV TUNGA AXLAR I FART.


VARFÖR?Kunskap om: • Verkliga laster

– Underlag för planering av vägunderhåll– Underlag för dimensionering av åtgärdsinsatser

• Omfattning av överlaster ger:– Underlag för olika åtgärder för att uppnå en bättre

regelefterlevnad


BAKGRUND • Framtida underhållsbehov? Underhållsstrategi?

• Axellaster på det svenska vägnätet?

• Ökning av tung trafik. Överlaster?

• Test Kyrkdal 2001


KYRKDAL 2001

• 87 % av lastade tunga fordon (>35 ton) var överlastade

• Poliskontroll Lunch


SiWIM-SYSTEM• Töjningsgivare registrerar lasterna

• Slangar eller töjningsgivare registrerar axelpassagerna

• Kalibreras mot känd last

• Data lagras på mätplatsen• Övervakning via telefon


SiWIM-SYSTEM


UTDATA EXEMPEL 1Större väg (E4) i norra Sverige


MÄTNINGAR 2004-09 HUVUDSYFTEN• Nationellt kontrollprogram avseende

överlaster. (14 st)

• Regionala informationsbehov ochproblem av gemensamt intresse (14 st)

• Utveckling (4 st)


4 års mätningar


Påverkan av last på vägkonstruktionenDå en vägkonstruktion dimensioneras används en ”normerad last”. Denna last är 10 ton och kallas för standardaxel.. Samtliga laster som belastar en

väg ”räknas om” till standardaxlar. Vid denna omräkning används ”4-potens-regeln.

Axeln tillsammans med detkriterium som används viddimensionering av vägen gervägytan ett ”acceptabelt tillstånd”med avseende på sprickor ochojämnheter efter 20 år med enunderhållsåtgärd.


EFFEKT AV ÖVERLAST PÅ AXLARETT EXEMPEL

20 ton

10 ton 10 ton

20 ton

7 ton 13 ton

+ 50 %

Om bruttovikten är oförändrad och lasten omfördelas mellan axlarna enligt nedan

så ökar nedbrytningseffekten med 50%!! Det motsvarar ytterligare en standardaxel utan att transportnyttan ökar.

10 ton


Påverkan av B-faktor på dimensionerad livslängd


PROBLEM

Ökat underhållsbehov• 100 – 300 Mkr / år

Konkurrens

Säkerhet


ÅTGÄRDER

• Incitament• Kvalitetssäkring• Regelefterlevnad• Uppföljning


SLUTSATSERVi har nu mätt för femte året på de 14 platser som ingår i det nationellamätprogrammet. Vi ser stora variationer, omfattningen av överlaster minskar på flertalet platser men ökar samtidigt på några. Sammantaget (med hänsyn till mängden tung trafik pårespektive plats) ser överlasterna ut att minska lite i omfattning men det är nästan oförändrat. Fortfarande har vi dock ett omfattande problem med överlaster på ungefär samma nivåer som tidigare, se nedanstående punkter.


• Vi har ett problem med överlaster detta gäller både bruttovikt och axellaster. Övervikt på axellaster innebär att vi har fellastade fordon som klarar bruttovikten men överskrider gränsen för axel/boggie och därmed skapar ökat vägslitage.

• Vi behöver öka vår kunskap om de faktiska lasterna. Även utan överlaster kan i en del fall de faktiska lasterna, uttryckt i antal standardaxlar per fordon (den s.k. B-faktorn) vara högre än vad vi tidigare antagit. B-faktorn och förekomst av överlastersamvarierar inte. B-faktorn varierar mer än vad som tidigare antagits.

• Vi behöver veta mer om hur faktiska laster varierar i relation till andel tung trafik. Deninformation som vi via projektet fått från ett fåtal platser behöver följas upp ochkompletteras.

• Vi har tillgång till en mätmetod som med tillräcklig noggrannhet gör det möjligt att fåen tillståndsbild från olika mätplatser.


NyheterTvå system har kameror.Dessa kopplar en bild till mätfilen vilket gör att fordonet kan identifieras.FAD används nu på alla mätplatser och fungerar mycket bra.


2009

Projektets styrgrupp har tagit beslut om en fortsättning på mätningarna under 2009 med:Nationellt program: 14 platserRegionalt program: Behovsstyrt dvs. Regionerna beställer de platser som de vill mäta.Till dessa mätningar skall alla system vara uppgraderade med kameror.

Framtiden

• Forskningsprojekt pågår på KTH och Chalmers där försök skall göras med att dimensionera vägkonstruktioner från axellastspektra av verklig trafik.

• Under 2009 kommer beslut att tas för hur Vägverket skall gå vidare med WIM mätningarna.


session 30 lars persson

Documents