session 25 johan lindberg
TRANSCRIPT
Handbok för gång-, cykel och mopedtrafik (GCM)
Johan Lindberg (SKL) Mathias Wärnhjelm (VV) Lars Ahlman (SKL/Malmö) Krister Isaksson (Stockholm) Anna Karlsson (Lund) Hans Lindberg (Linköping) Torsten Bergh (VV) Patrick Magnusson (VV) Anna Fällbom (VV)
Mix av fyra konsultbolag
• Tyréns Sari Wallberg, Oscar Grönvall• VTI Gudrun Öberg, Anna Niska• Trivector Leif Linderholm, Annika
Nilsson • SWECO Roger Johansson, Mats
Hermansson
GCM-handboken
• Utgångspunkter• Drift och underhåll• Utformning, sträcka• Utformning, korsning• Övriga anordningar
Ges ut våren 2009
Lyfta fram positionerna för gång- och cykeltrafiken
Balansera mopedtrafiken
Utformning och DoU avGCM-infrastruktur
Visa principlösningar utifrån en helhetssyn på GC(M)-trafikensoch stadens behov
Ge underlag för medvetna avvägningar
Tydlig utformning – som överensstämmer med VGU, trafiklagstiftningen och best practice
OCH tvärt om: Arbetet kan leda till förslag påändringar av VGU och trafiklagstiftningen
Främja rätt trafikantbeteende
Underlätta polisövervakning
Gynna GCM-trafikanterna
Viktigt att utgå från GCM-trafikanternas förutsättningar, anspråk och behov!
Dimensionerande grupper!
Nätuppbyggnaden är viktig!• Uppdelning i huvudnät och lokalnät får
konsekvenser för reglering och DoU
• Huvudnät för gång- och cykeltrafik– Stommen i cykelnätet– För längre resor– Binder ihop stadsdelar och målpunkter– Består mest av separerade cykelvägar
• Lokalnät för gång- och cykeltrafik– Stommen i gångnätet– För korta resor– Binder ihop en stadsdel– Består av gång-och cykelvägar/banor och lokalgator
Drift och underhåll
• Planering• Organisation• Uppföljning och kontroll• Metoder och utrustning• Skötsel av olika
beläggningar• Vinterväghållning• Vägarbeten
Bra barmarksunderhåll
• Sopning påbörjas vid en längre och stabil period med barmark under våren, även om risk finns för ytterligare snö/halktillfällen
• Dokumenterade kontroller sker av att beslutade kriterier följs
• Ytskiktets standard, linjemålning, sikt m.m. inventeras årligen
• Felanmälningar inom cykelnätet dokumenteras, åtgärdas och följs upp
• En åtgärdsplan för beläggningsunderhåll tas fram inför varje verksamhetsår
Bra vinterväghållning
1. Halkbekämpat senast kl. 06.30 vardagar2. Snöröjning och halkbekämpning sker före parallellt
bilnät3. Snöröjning och halkbekämpning påbörjas vid
snödjup 2 cm lös snö efter avslutat snöfall eller 4 cm lös snö under pågående snöfall
4. Dokumenterade kontroller sker vid flera tillfällen under en säsong av att beslutade riktlinjer följs
Principlösningar påsträcka
GångbanorGågataGångfartsområdeGC-banorCykelfältBlandtrafikSommarcykelvägar
• När och var olika typer avlösningar passar
• Bredder och separering• Materialval och möblering• Reglering och utmärkning • Detaljlösningar – bla
funktionsnedsattas behovoch busshållplatser
Principlösningar för korsningar
Gemensamma förutsättningar vid korsning av väg avseende tillgänglighet, trygghet och säkerhet
• Shared Space • GCM-korsning på sträcka• 3-vägskorsning• 4-vägskorsning • Signalreglerad korsning• Cirkulationsplats• Planskildhet
Några exempel på korsningar
Cirkulationsplats
Se även skriften Köra i cirklar!
Övriga anordningar och detaljer
No tv ik enSto r hed enGa mme ls ta dGa mme ls ta d CSund er b y nSund er b y s j uk hus
0,5 1,12,12,84,14,8
• Parkering• Vägvisning• Belysning
Nya regler vid cykelöverfarter• Transportstyrelsen tar fram ett ”skarpt” förslag våren 2009• Grundregel (utan utmärkning): Cyklister på cykelbana har väjning
mot biltrafik på körbana• Väghållaren bör ge cyklister företräde mot biltrafiken inom
prioriterade stråk för cykeltrafiken
• Bilister får väjningsplikt mot cyklister:•Vid korsande av cykelbana•Vid utmärkt cykelöverfart + väjningspliktsskylt (utan LTF)