Samhällsekonomiska nyttor och sam-ordningsvinster av digital ingivning av årsredovisning m.m. för alla företagsfor-mer Bilaga till Bolagsverkets regeringsrapport den 28 februari 2020, N2018/02033/FF

2

Sammanfattning

Den största nyttan med digital ingivning av årsredovisning kommer från att den möjliggör återan-vändning och förädling av finansiell information som återfinns i företagens årsredovisning. I den här rapporten kan vi visa på fler monetära och kvalitativa nyttoeffekter för landets företagare och myndigheter.

Internationella och nationella studier visar att det finns potential för besparingar och nyttoef-fektshemtagningar med stöd av digitaliseringen. I en rapport som beställdes av Tillväxtverket re-dovisas de potentiella nyttorna i ett utvecklat och implementerat ekosystem för digitala myndig-hetskontakter uppgå till cirka 2,7 miljarder SEK per år. Företagen beräknas få nyttoeffekter värda cirka 1,3 miljarder SEK.

I den första delrapporten i det här regeringsuppdraget beräknades den årliga nyttoeffekten av digital inlämning av årsredovisning vid inlämningstillfället till 48 MSEK för Sveriges företagare. Det nordiska samverkansprojektet Nordic Smart Government där Bolagsverket och samverkansmyn-digheterna ingår har i sin rapport Business Case for Nordic SMEs – business to business beräknat den årliga nyttoeffekten för Sveriges små och medelstora företag till 9,6 – 10,6 miljoner EUR. En digi-taliserad årsredovisning anses vara en av förutsättningarna för att möjliggöra det.

De direkta monetära nyttoeffekterna för myndigheterna beräknas i ett inledande skede till strax under 20 MSEK årligen. De kan härledas till effektivare processer och minskad administration. Rap-portförfattarna ser större monetära nyttoeffekter framöver om det blir möjligt att dela informat-ionen på ett annat sätt än idag. I den här rapporten identifieras direkta och indirekta nyttoeffekter som kan möjliggöra det.

Direkta effekter som kan uppstå genom digital ingivning

• Minskad admnistrativ tid för företagarna • Minskad handläggningstid för kreditgivare • Minskad handläggningstid för myndigheter • Ökad datakvalitet med större möjligheter till bättre analyser • Ökad tillgänglighet till data för fler aktörer • Monetära besparingar genom effektivare framställan av finansiell information

Indirekta effekter som kan uppstå genom digital ingivning

• Nya tjänster kan utvecklas som möjliggör att finansiell information återanvänds på ett mer innovativt sätt

• Företagens börda av inlämning minskar genom att finansiell information som har samlats in kan återanvändas

• Ökad tillit till offentliga institutioner genom att verksamheten utförs mer kostnadseffektivt och levererar verksamhet som präglas av ökad kvalitet

• Möjliggör uppbyggnad av e-förvaltning som ger företag och medborgare bättre och effek-tivare service

• Ökad möjlighet till direkt och preventivt arbete mot ekonomisk brottslighet • Positiv inverkan på miljön i och med minskat behov av papper och transporter, som ger

minskade utsläpp under produktions- och distributionsfasen etc.

3

Innehållsförteckning 1 Inledning ................................................................................................................................................. 4

1.1 Bakgrund ....................................................................................................................................... 4

1.2 Syfte ............................................................................................................................................... 4

1.3 Metod, genomförande och avgränsningar ............................................................................... 5

2 Identifierad samhällsekonomisk nytta ............................................................................................... 8

2.1 Företagen ...................................................................................................................................... 8

2.2 Näringslivsintressenter ............................................................................................................. 11

2.3 Myndigheter................................................................................................................................ 13

2.4 Samhällsnyttor med bäring på bekämpning av ekonomisk brottslighet ........................... 17

2.5 Övergripande samhällsnivå ...................................................................................................... 18

2.6 Uteblivna nyttor ......................................................................................................................... 19

3 Slutsatser .............................................................................................................................................. 20

4 Källförteckning ..................................................................................................................................... 21

4.1 Lista över företag och myndigheter som har intervjuats i studien ..................................... 22 Bilaga 1 EU-perspektiv av digital ingivning och identfierade nyttor

1 Inledning ............................................................................................................................................... 23

2 EU-länder som infört digital ingivning av årsredovisningar samt redovisade resultat ............. 23

2.1 Estland ......................................................................................................................................... 23

2.2 Nederländerna ........................................................................................................................... 27

2.3 Belgien ......................................................................................................................................... 27

3 Sammanställning av identifierade rapporter .................................................................................. 29

4

1 Inledning

1.1 Bakgrund

I juli 2016 fick Bolagsverket regeringens uppdrag att införa en tjänst för ingivning av finansiell in-formation avseende årsredovisningar m.m. (N2016/04957/SUN), knappt två år senare öppnades inlämningstjänsten för de aktiebolag som följer regelverket K2. I samband med det fick Bolagsver-ket i uppdrag att utveckla tjänsten vidare till att omfatta alla företagsformer (N2018/02033/FF). Uppdraget ska slutredovisas i mars 2021. Den 28 februari 2020 ska Bolagsverket lämna en av sta-tusrapporterna. I den rapporten ska Bolagsverket redogöra för de samhällsekonomiska nyttorna samt samordningsvinster för företag och myndigheter av att finansiella informationen återan-vänds

Den första delrapporten, som överlämnades i juni 2018 till Näringsdepartementet, redovisade be-räkningar av hur stora besparingar i företagens kostnader som kan åstadkommas genom digital inlämning av årsredovisningar. I rapporten redogjordes för de besparingar i företagens kostnader som kommer i direkt anslutning till den digitala inlämningen. I bilagan Beräkningar av effekter för företag av digital ingivning av årsredovisning återges beräkningen av de effekter som identifierades. Rapporten lämnade också en redovisning av hur det pågående arbetet påverkar regeringens mål inom förenklingsarbetet. Uppdraget genomfördes tillsammans med Tillväxtverket.1

Utredningen i den första delrapporten kom fram till att den årliga nyttoeffekten av digital inläm-ning av årsredovisning vid inlämningstillfället uppgår till 48 MSEK för Sveriges företagare.2

Den 18 maj 2017 presenterade regeringen en strategi för hur digitaliseringspolitiken ska bidra till konkurrenskraft, full sysselsättning samt ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Strategin anger inriktningen för regeringens digitaliseringspolitik. Visionen är ett hållbart digitali-serat Sverige och det övergripande målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.3

Två av regeringens delmål för den statliga digitaliseringsstrategin har direkt bäring på Bolagsver-kets arbete med digital ingivning av årsredovisningar; delmålet om digital infrastruktur och delmå-let om digital innovation. Det förstnämnda lyfter fram betydelsen av att så kallad hård och mjuk infrastruktur förbättras och förstärks för att data ska kunna transporteras så effektivt som möjligt. Det är i sin tur en förutsättning för att uppnå delmålet om digital innovation, som bl.a. ger förut-sättningar för nya eller bättre lösningar som ger värde för Sveriges företagare.

1.2 Syfte

Den här rapporten utgör en bilaga till Bolagsverkets rapport till Näringsdepartementet och resul-tatet av ett samarbete mellan Bolagsverket och Ernst & Young AB.

1 Tillväxtverket (2018). Beräkning av effekter för företag av digital ingivning av årsredovisning. https://bolagsverket.se/polopoly_fs/1.16830!/bilaga-delrapport-digitala-arsredovisningar-juni-2018.pdf 2 Ibid 3 Regeringskansliet (2017). För ett hållbart digitaliserat Sverige - en digitaliseringsstrategi. https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2017/05/for-ett-hallbart-digitaliserat-sverige---en-digitaliseringsstrategi/

5

Syftet är att visa på de samhällsekonomiska nyttorna med digital inlämning av årsredovisning, samt hur arbetet påverkar regeringens mål inom förenklingsarbetet och vilka samordningsvinster det kan medföra för Sveriges företag och myndigheter.

Rapporten är uppbyggd kring två delar:

1) Analys av nyttoeffekter Analysen har utgått från Bolagsverkets arbete med digital inläm-ning av årsredovisning.

2) Kartläggning och redovisning av närliggande projekt inom Europeiska Unionen, som presenteras i bilaga 1.

1.3 Metod, genomförande och avgränsningar

Föreliggande rapport återger inte i detaljnivå de nyttor som belysts i de tidigare regeringsrappor-terna inom regeringsuppdragen. I rapporten återges dock vissa kvantitativa och kvalitetsmässiga nyttoeffekter från dem om de bidrar till att förklara och förtydliga slutsatser eller skeenden.

Nyttoanalysen i den här rapporten tar avstamp i den promemoria och baslinje som Ramboll fast-ställde under det uppdrag de fick av Tillväxtverket som en del av nuvarande regeringsuppdrag.4

Som en del av analysarbetet har även dåvarande E-delegationens metod för att beräkna samhälls-ekonomiska nyttor använts. Metoden går ut på att identifiera möjliga effekter av en specifik åtgärd. Effekterna ordnas i så kallade effektkedjor där det är möjligt att se hur effekterna hänger ihop.

Att arbeta med effektkedjor är ett sätt att få en helhetsbild över förändringsinsatsen och vad den ska leda till. En illustration av en modell för effektkedja visas i figur 1 nedan.5

.

Figur 1: Illustration av modell för effektkedja för att påvisa en helhetsbild över hela förändringsin-satsen6

Figur 1 visar att förändringsinsatser som driver fram nyttoeffekter kan identifieras utifrån verk-samhetsmål, samtidigt som de kan drivas fram av möjliggörare. Vi kan därmed identifiera och be-trakta nyttoeffektsprocessen från båda hållen parallellt för att initiera förändringar och säkra att rätt aktiviteter genomförs för att skapa största möjliga nytta för samtliga parter inom värdekedjan.

4 Rambôll Promemoria: Nyttan av digitala årsredovisningar 2018-12-07 5 E-delegationen (u.å.) Vägledning i Nyttorealiering. https://www.digg.se/globalassets/vagledning-i-nyttorealisering-version-2.0-huvudrapport-med-bilagor.pdf 6 ibid

6

Den största nyttan uppstår inte alltid hos den aktör som initierar första steget i effektkedjan, utan kan ibland innebära en nettoförlust i ett kortsiktigt perspektiv. Investeringskostnaden kan förefalla hög om inte hela effektkedjan identifieras och beskrivs i termer av nyttoeffekter. Det kan exempel-vis innebära investering i programvara hos den enskilde företagaren för att möjliggöra första ste-get i effektkedjan. Den initiala åtgärden kan leda till en positiv nyttoeffekt i ett längre perspektiv om möjliggörarna identifieras och blir delaktiga intressenter i effektkedjan.

I fallet med digital inlämning av årsredovisning är företaget inte bara ingivare av finansiell inform-ation till Bolagsverket. Företagen är även konsumenter av motsvarande finansiella information i rollen som kredittagare, leverantör, inköpare och samarbetspartner till andra företag m.m. Där emellan finns ett spektra av aktörer inom statsförvaltningen och näringslivet som tar emot, föräd-lar och delar informationen vidare till nästa part i effektkedjan.

I den här rapporten har vi försökt identifiera och beskriva de nyttoeffekter som uppstår inom den effektkedja som har sitt ursprung i den digitaliserade avskriften (kopia) av årsredovisningen som lämnas in till Bolagsverket.

1.3.1 Informationsinsamling

För att skapa oss en uppfattning av effektkedjan med nyttoeffekterna och hur de fördelar sig mel-lan de olika intressentgrupperna har ett trettiotal intervjuer genomförts med olika kategorier av aktörer. Kategorierna identifierades när Ramboll fastställde baslinjen med möjliga effektkedjor. Rambolls analys hade bl.a. som syfte att bedöma var nyttoeffekter kan uppstå i effektkedjan, och hur de olika intressentgrupperna upplever dem.7

Som en del av informationsinsamlingen intervjuades representanter inom svenskt näringsliv, lik-nande intervjuer genomfördes med representanter inom statsförvaltningen. Det har skett i syfte att dokumentera och lyfta fram kvalitativa nyttoeffekter som kan vara svåra att identifiera med kvantitativa metoder, men även för att identifiera var kvantitativa nyttoeffekter finns som har bä-ring på digitaliserad inlämning av årsredovisningen. Där det har funnits möjlighet har även mone-tära analyser genomförts för att visa på kvantitativa nyttor.

Fördjupade dokumentationsstudier har också genomförts för att skapa en kompletterande bild av befintligt läge.

En Internationell utblick har genomförts via s.k. skrivbordsanalys, avseende Europeiska Unionen, för att kunna genomföra en omvärldsanalys. Omvärldsanalysen har genomförts i syfte att skapa en ökad förståelse för de samhällsekonomiska nyttorna som identifierats i Sverige. Det kan också användas som underlag för benchmarking längre fram. Syftet med benchmarking är att utvärdera sig själv och sin egen verksamhet med de som man uppfattar som bäst inom området. En sam-manställning återges i den här rapportens bilaga 1.

1.3.2 Samverkan Ernst & Young AB och Bolagsverket

Under produktionen av rapporten har ett nära samarbete med Ernst & Young AB (EY) och Bolags-verket varit nyckeln till en kvalitativ analys. EY har genomfört intervjuerna på plats hos de som deltagit i studien, i vissa fall via telefon. EY har genomfört och producerat den internationella ut-blicken och sammanställningen av befintliga rapporter som återges i Bilaga 1. De delarna är ett resultat av EYs dokumentationsstudier.

7 Rambôll Promemoria: Nyttan av digitala årsredovisningar 2018-12-07

7

Bolagsverket har författat kapitel 1 och 2 i nära samverkan med EY. Analyser inför arbetet med slutsatserna i kapitel 2 kommer ur EYs arbete med intervjuer och dokumentationsstudier. I un-derlaget till kapitel 2 har även samverkansmyndigheterna (Finansinspektionen, Skatteverket och Statistiska centralbyrån) bistått med att producera och granska underlaget.

1.3.3 Begränsningar i analysen

Beräkning av samhällsekonomisk nytta underlättas och blir mer träffsäker inom områden som är väl utforskade och där det finns tillgång till erkänd statistik.

Inom trafikområdet finns det exempelvis tillgång till en tydlig baslinje. Genom åren har det tagits fram omfattande statistik och kvantitativa uppgifter som kan användas för att beräkna olika kon-sekvenser som förväntas uppstå av en specifik åtgärd inom effektkedjan.

Motsvarande kunskapsbas finns inte idag inom områden knutna till finansiell information och som kan härledas till inlämnande av årsredovisningar till Bolagsverket. Det kan gälla kunskap om vad de olika stegen inom dagens system kostar och vilka värden de genererar för berörda aktörer. Det saknas även statistisk och kvantitativa bedömningar av hur mycket företag och organisationer an-vänder sig av redan tillgänglig finansiell information.

Det har inte varit möjligt att tillsammans med de kommersiella aktörerna kvantifiera effekterna (monetärt) av nyttor som kan uppkomma med en digital inlämning av årsredovisningar. Ett flertal av dem hänvisar till affärssekretess och risken att konkurrenter kan dra slutsatser som kan inne-bära en negativ effekt för dem. Det är en verklighet i dagens konkurrensutsatta situation som vi accepterar, men som i vissa fall försvårat analysen under arbetet med rapporten.

Det har varit betydligt enklare att få fram kvantitativ data för att beräkna de monetära nyttoeffekter som uppstår inom statsförvaltningen. En svårighet har dock legat i var gränsen ska gå för vad som kan relateras till den digitala inlämningen av årsredovisningen och vad som härrör ur andra digi-taliseringsinitiativ.

Trots det anser rapportförfattarna att den övervägande delen av nyttoeffekterna uppstår hos ak-törer som agerar inom den privata marknaden. Det handlar om företagare som använder finansiell information vid affärer, och banker och andra kreditgivare som får bättre beslutsunderlag samt informationsförädlare som paketerar och säljer finansiell information vidare till företag. Vi ser även tidiga innovativa initiativ där nya tjänster och produkter är på väg att utvecklas. Nyttorna av digital inlämning av årsredovisningen och nyttjandet av finansiell information för aktörer på den privata marknaden har därför i det här läget endast varit möjlig att beskriva i kvalitativa termer.

Djupare och mer kvalitativa studier behövs inom området för att med säkerhet kunna påvisa mo-netära nyttoeffekter inom effektkedjan vad det gäller de privata aktörerna.

8

2 Identifierad samhällsekonomisk nytta Den analys som utgått från Rambolls modell har identifierat fyra huvudsakliga aktörsgrupper som nyttan tillfaller ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, nyttoeffektsområden som direkt påverkar intressenterna i den här studien.

1) företagen (som ingivare av årsredovisning, och i sin roll som brukare av finansiell inform-ation)

2) näringslivsintressenter i övrigt (kreditinstitut bankväsendet, ombud samt informationsför-ädlare m.m.)

3) myndigheter 4) flera aktörer i samhället i stort (nyttor som tillfaller flera aktörer, och inte är specifik för

någon enskild intressent).

Den aktuella utredningen identifierade fyra principiella nyttoeffektsområden som skapar och dri-ver de förutsättningar som är möjliggörare för att nå nyttoeffekterna, och som kan realisera den samhällsekonomiska vinsten med digital inlämning av årsredovisning till Bolagsverket

• förenkling; sänkta trösklar möjliggör nyttjande av digitaliserad finansiell information • högre kvalitet; ökad datakvalitet när det gäller finansiell information genom maskinell han-

tering och automatisk kontroll • kortare ledtider; från upprättande av finansiell information hos ett enskilt företag till att

den återanvänds av intressenter inom näringsliv och offentlig verksamhet • långsiktigt hållbart samhälle; nya privata och offentliga tjänster som underlättar vardagen

för företag och medborgare

Utöver de identifierade nyttoeffektsområdena har den här studien även kunna visa på möjliga nyt-toeffekter inom bekämpning av ekonomisk brottslighet och ett ökat förtroende för myndigheter.

2.1 Företagen

2.1.1 I rollen som ingivare av information

Idag lämnar fortfarande en majoritet av Sveriges företagare in årsredovisningen via traditionell pappersingivning. Sedan den 26 mars 2018 är det möjligt att lämna in årsredovisningar digitalt till Bolagsverket. År 2018 beräknade Tillväxtverket att de berörda företagen tillsammans sparar cirka 48 MSEK årligen på digital inlämning av årsredovisning, vid ingivningstillfället.8

Med Bolagsverkets digitala inlämningstjänst skapades förutsättningarna för att digitalisera flödet kring företagens hela årsredovisningsprocess. För att möjliggöra att effektkedjan att nå sitt fulla värde behöver tjänsteföretagen utveckla produkter som kan bistå med att digitalisera företagens

8 Tillväxtverket (2018). Beräkning av effekter för företag av digital ingivning av årsredovisning. https://bolagsverket.se/polopoly_fs/1.16830!/bilaga-delrapport-digitala-arsredovisningar-juni-2018.pdf

9

interna processer kring årsredovisningshanteringen, vilket ligger utanför Bolagsverkets ansvars-område. En återkoppling till Bolagsverket gäller bl.a. möjligheten att underteckna årsredovis-ningen digitalt vid upprättandet, en nyttoeffekt som även återges i Tillväxtverkets rapport.9

Redan idag kortas handläggningstiden ned för de företag som lämnar in sin årsredovisning digitalt. En automatiserad handläggning av en korrekt ingiven årsredovisning till Bolagsverket slutförs i princip omedelbart. Det skapar förutsättningar för företaget och dess intressenter att återanvända den finansiella informationen mycket snabbare än vad som tidigare varit möjligt. Men det är också under förutsättning att informationsförädlare, kreditgivningsinstitut och banker m.fl. skapar möj-ligheten att ta emot och bearbeta digitaliserad information. Den nödvändiga infrastrukturen för att möjliggöra det är under uppbyggnad hos flera av dem.

I en undersökning genomförd av Företagarna i april och maj 2019 uppgav respondenterna att de lade ned cirka 22 % av sin arbetstid på administrativ kontakt med myndigheter. Undersökningen gick ut till 3 363 mottagare och hade en svarsfrekvens på 30 %. Det framgår inte av Företagarnas undersökning hur mycket tid en företagare lägger ned på administration kopplad till årsredovis-ningen. Men 63 % av dem uppgav att de använt extern hjälp för att hantera och eller administrera regler och redovisning till och från myndigheter eller statliga verk, varav den överväldigande ande-len gällde skatte- och momsregler.10

Flera av de tjänsteföretag som idag erbjuder digital inlämning av årsredovisning har även tjänster som används för att hantera skatte- och momsregler. Digital ingivning innebär kortare ledtider och förenklingar för företagen, även om det ofta kan vara svårt att uppskatta fördelningen av nyttoef-fekterna mellan de olika rapporteringskraven.

Bolagsverket kan med säkerhet konstatera att företagarna skulle spara tid på att inte behöva ha administrativ kontakt med Bolagsverket kring frågor som rör årsredovisningen. Enligt Bolagsver-kets egna beräkningar tar de årligen emot cirka 27 000 telefonsamtal av enklare karaktär (t.ex. frågor om årsredovisningen har kommit in, när årsredovisningen kommer handläggas etc.) som kan undvikas med en digital inlämning av årsredovisning.

2.1.2 I rollen som kreditansökare

I rapporten Finansiering för tillväxt och jobb (Företagarnas finansieringsrapport 2019) redovisas att majoriteten av alla företag finansierar investeringar med löpande intäkter och eller befintligt eget kapital. Många av dem löser även behov av externt kapital genom att ägarna skjuter till kapital eller att vänner och familj stöttar med finansiering. I undersökningen upplever mer än hälften av dem, ca 55 %, att det har varit ganska eller väldigt svårt att finansiera företagets investeringar med ex-tern kredit under de senaste tolv månaderna. En återkommande förklaring enligt rapporten är bankernas krav på säkerhet och personlig borgen. Men även byråkrati, administration och krångel anges som en bidragande orsak, tillsammans med att företagaren upplever att finansiären och eller kreditgivaren inte gör någon bra kreditbedömning. 12 % upplever även att kreditansöknings-processen tar alltför lång tid.11

9 Tillväxtverket (2018). Beräkning av effekter för företag av digital ingivning av årsredovisning. https://bolagsverket.se/polopoly_fs/1.16830!/bilaga-delrapport-digitala-arsredovisningar-juni-2018.pdf 10 Företagarna (2019). Regelbörda - enkätundersökning april-maj 2019 [Internt material] 11 Finansiering för tillväxt och jobb, Företagarnas finansieringsrapport 2019

10

Under intervjuer med företrädare för banker bekräftas bilden av att deras handläggningsprocess skulle förenklas om den ursprungliga informationen var av bättre kvalitet, men att även ledtiderna kan kortas ned från det att informationen lämnas in till att den kan användas i kreditgivningssyfte. Det är tyvärr inte möjligt att beräkna nyttoeffekterna i monetära siffor då företrädare inte kan uppge volymerna för att deras verksamhet rörande lån och kredit till företagen ur ett strikt affärs-sekretessperspektiv. De uppger dock att ansökningsprocessen från företagarna skulle bli enklare och snabbare om tillgången till finansiell information var aktuell och av god kvalitet. Något som de upplever skulle kunna underlättas genom en digitalisering av årsredovisningar.

Digital inlämning skulle därmed effektivisera processerna kring kreditgivning, vilket i sin tur bör leda till snabbare kreditbeslut. Kreditmarknaden skulle därmed kunna fungera mer effektivt.

2.1.3 I rollen som konsument av finansiell information

När företag ska göra affärer med andra företag – köpa enskilda tjänster eller fatta beslut kring större affärsuppgörelser – är de beroende av att den tillgängliga finansiella informationen är aktu-ell och återspeglar den faktiska verksamheten som den ser ut.

I rollen som konsument av finansiell information får företagaren idag förlita sig till samma källor som banker och kreditgivningsinstitut nyttjar. Ofta köper de information från olika informations-förädlare, eller så vänder de sig till öppna källor som bl.a. Bolagsverket vid köp av årsredovisningar. De får därmed motsvarande beroenden till tillförlitliga och högkvalitativa källor av finansiell in-formation som banker och kreditinstitut.

Det är inte alltid möjligt att vara säker på att informationen är korrekt och det är svårt och tidsö-dande att kvalitetssäkra finansiella information.

Inför den här analysen har vi inte kunnat identifiera någon undersökning eller beräkning som visar hur många affärer som företagen avstår på grund av bristfällig information, eller hur mycket pengar som företagen och kreditgivarna förlorar p.g.a. dåliga affärsbeslut grundade på felaktig eller gammal information.

Om informationen i källorna digitaliseras ökar möjligheten till att förädla och återanvända den i syfte att underlätta och förbättra analyser inför affärsbeslut.

Det nordiska samverkansprojektet Nordic Smart Government där Bolagsverket ingår har i sin rap-port Business Case for Nordic SMEs – business to business beräknat den årliga nyttoeffekten för Sve-riges små och medelstora företag till 9,6 – 10,6 miljoner EUR.12 De potentiella fördelarna som studien visar på berör mer effektiva affärsprocesser, ökad analytisk förmåga och transparens med bakgrund i ökad digitalisering. Bolagsverkets digitala inlämningstjänst för årsredovisningar betrak-tas som ett första och mycket viktigt steg i den digitala transformeringen av företagens möjlighet att återanvända förädlad finansiell information.

12 https://nordicsmartgovernment.org/sites/default/files/2019-09/ey_-_business_case_for_nor-dic_smes.pdf

11

2.2 Näringslivsintressenter

2.2.1 Banker och finansinstitut

Bankerna och finansinstituten använder finansiell information i årsredovisningar som underlag vid bl.a. kreditbeslut. Den finansiella informationen från årsredovisning kan användas först när Bo-lagsverket registrerat den enligt myndighetens uppdrag. Idag behöver den kompletteras och för-ädlas av ”mellanhänder”, som manuellt för över den till digitaliserat underlag, innan den kan an-vändas som en del i beslutsunderlagen.

Företrädare för en av bankerna som intervjuats framhöll vikten av att få tillgång till aktuell och tillförlitlig finansiell information. Idag tvingas bankerna begära in kompletteringar flera gånger un-der handläggningsprocessen för att vara säkra på att de har tillgång till aktuell information om ett företags finansiella status.

Genom digitaliserad ingivning kan kvaliteten stärkas då risken för fel minskar i den mellanliggande förädlingen. Förutsättningarna för att data kan föras över direkt mellan de olika analyssystemen utan manuell handläggning förbättras, och ledtiderna kan förkortas. Det ger bankerna ”färskare” och mer tillförlitliga uppgifter. Digitaliseringen ger en positiv påverkan på kreditprocessen då ban-kerna får högre kvalitet i beslutsunderlaget. Det ger dem även bättre förutsättningar att upptäcka eventuella varningssignaler.

Företrädare för bankerna bedömer att det på sikt har en positiv påverkan på kreditrisken hos fö-retag, och kapitalkravet för bankerna. Vilket skulle kunna leda till lägre kapitalkrav för bankerna framöver.

Det har inte varit möjligt under den här studien att beräkna monetär nytta för bank och finansin-stituten då underlaget för en sådan analys ses som affärskritisk, och som därför inte lämnas ut.

Under faktainsamlingen till den här rapporten har vi inte lyckats identifierade siffror eller under-sökningar som visar på hur mycket företagen förlorar på att banker och andra kreditgivare inte har tillgång till aktuell och högkvalitativ finansiell information.

Ett mjukare värde i effektkedjan blir att tillgången till högre kvalitativ information rimligen leder till ökad tillit och förtroende för banker och finansinstituten när kreditgivningen upplevs som snabb-bare, effektivare och väl underbyggd.

2.2.2 Företagens ombud

Inom ramen för den här och tidigare studier har ett flertal av företagens ombud intervjuats kring sin syn på arbetet med kundernas årsredovisningar. Många av dem menar att mötet med klien-terna vid signering av årsredovisningen ger dem tillfälle att underhålla sina kundrelationer, och ses därför inte som ett betungande arbete eller ineffektivt steg i årsredovisningsprocessen.

Ombudens arbete med årsredovisningar innebär ofta att hantera post fram och tillbaka för signe-ring. Med digital inlämning som den fungerar idag har ombuden möjlighet att hantera delar av processen runt inlämning digitalt vid själva inlämningsögonblicket, vilket sparar tid för dem. Fler av dem upplever att det är tid som de istället kan lägga på att utveckla mer kvalificerade tjänster och öka sin kundkrets kunder. De ser en effektiviseringsvinst i en digitaliserad process. Det kräver också att de delar av årsredovisningsprocessen som ligger före inlämningen till Bolagsverket digi-taliseras med hjälp av tjänsteleverantörerna. Det har framgått under arbetet med den här rappor-ten att ett flertal sådana initiativ pågår redan idag.

12

Med det faktaunderlag som finns att tillgå idag är det svårt att avgöra kvantitativa och monetära nyttoeffekter av digital ingivning för företagens ombud. Med hänsyn till det stora antalet företag som använder sig av ombud i sina ekonomiadministrativa processer blir det tydligt att de får en avgörande roll som möjliggörare för att nå största möjliga nytta genom hela effektkedjan.

2.2.3 Tjänsteleverantörer bearbetar information i årsredovisningar

Idag behövs ofta manuell hantering för att sammanställa information. Det kan vara både kompli-cerat och tidskrävande att ta ut information ur generellt sammanställda rapporter och ekonomi-administrativa system för att skapa unika rapporter inför olika former av analysarbete.

För att påskynda processen använder sig aktörer ofta av informationsförädlare för att göra data kring företag användbara i analytiskt syfte.

Idag behöver informationsförädlarna föra över den finansiella informationen från årsredovis-ningen till den databas de använder. Ofta sker det manuellt, ett arbete som är tidskrävande och innehåller risker då data kan matas in felaktigt. Det föreligger därmed en viss osäkerhet i den ef-terkommande analysen. Fel förekommer även i de ursprungliga årsredovisningar som lämnats in till Bolagsverket, och som därmed kan få en ökad spridning. Bolagsverket har inte i uppdrag att kontrollera de inlämnade årsredovisningarna i detalj, annat än vad det gäller viss formalia kring dem. Med en digitaliserad inlämning minskar risken för att data blir korrupt under förädlingsfasen då den kan exporteras och importeras direkt maskin till maskin.

En av informationsförädlarna som intervjuats uppger att det kostar mellan 3-7 SEK att omvandla en pappersårsredovisning till digital information. Det kan idag innebära en kostnad på omkring 1,7 - 3,9 MSEK per informationsförädlare beroende på omfånget och strukturen av förädlingen. Utö-ver det tillkommer kostnader för analys, kvalitetssäkring och paketering av information innan den kan återanvändas av kunderna.

Med dagens arbetssätt att överföra information från papper till återanvändbar och digitaliserad finansiell information kan det ta ett par månader innan den når slutanvändaren. Vid digital ingiv-ning av årsredovisningen kan den exporteras direkt efter beslut till informationsförädlaren, som därefter kan återanvända informationen omgående. Processen från inlämnande till nyttjande av den finansiella informationen kortas ned betydligt. Risken för kvalitetsbrister minskar också jäm-förbart med den manuella processen. Det kvarstår dock att lösa ut frågan hur den digitaliserade informationen i årsredovisningen som lämnas in till Bolagsverket kan säkras på ett effektivare sätt än idag. Det pågår redan idag en dialog mellan parterna för att hitta en lösning.

Det har inte varit möjligt att beräkna vad den ökade kvaliteten och snabbare informationsflödet genererar i monetära nyttoeffekter. Under studiens gång har det tydligt framgått att informations-förädlarna ges en möjlighet att åstadkomma egna effektiviseringsvinster och skapa mervärde för sina kunder. Informationen de förädlar används av banker och finansinstitut, som påverkar dem positivt, och ger förutsättningar för en effektivare kreditgivningsprocess.

Tillförlitligheten till den finansiella informationen som delas kommer sannolikt att öka vilket även skapar förutsättningar för ett starkare förtroende mellan parter. Informationen används direkt av företagen vid analyser, bl.a. inför affärsbeslut och i konkurrentsammanhang. Sammantaget ger det informationsförädlarna en unik roll i sammanhanget.

13

2.3 Myndigheter

Internationella och nationella studier visar att det finns potential för besparingar och nyttoef-fektshemtagningar med stöd av digitaliseringen. I en rapport som beställdes av Tillväxtverket re-dovisas de potentiella nyttorna i ett utvecklat och implementerat ekosystem för digitala myndig-hetskontakter uppgå till cirka 2,7 miljarder SEK per år. Företagen beräknas få nyttoeffekter värda cirka 1,3 miljarder SEK. 13

Bolagsverket och ett antal andra myndigheter hanterar information som härrör från företagens årsredovisningar. Inom ramen för studien har några av myndigheterna genomfört egna nyttoef-fektsberäkningar som redovisas nedan. Digital ingivning skapar en förenklad och effektivare hand-läggning för dem. Delar av processen kring informationsinhämtning kan rationaliseras om myn-digheterna får möjligheten att börja dela information mellan varandra på ett mer effektivt sätt än idag.

Det ska tilläggas att de identifierade nyttorna realiseras i olika grad och vid olika tidpunkter för de separata myndigheterna. Det kan innebära att nyttoeffekthemtagningen kan komma igång redan i ett inledande skede (ex. Bolagsverket), medan andra myndigheter inte får någon reell nyttoeffekt förrän efter det att en obligatorisk digital ingivning kommit igång (SCB). Det kan även innebära en negativ nyttoeffekt om en digital ingivning inte blir obligatorisk då två parallella processer behöver upprätthållas.

2.3.1 Bolagsverket

Bolagsverket har i tidigare rapportering14,15 beskrivit sina interna effekter av digitala inlämning av årsredovisningar. De interna nyttoeffekter medför minskade kostnader när det gäller tid för ma-nuell handläggning och ärendehantering. En digitaliserad handläggningsprocess beräknas kunna ge en årlig besparing på ca 12 MSEK.

Den tekniska lösningen innehåller automatiska kontroller, vilket innebär att antalet felaktiga års-redovisningar som inkommer till Bolagsverket uppmärksammas tidigare och kan åtgärdas snabb-bare. Bolagsverkets inledande beräkningar visar att en så stor andel som 90 % av de inkomna årsredovisningarna kommer att kunna registreras automatiskt. Beräkningen är baserad på erfa-renheterna från det första året med möjlighet till digital inlämning.

Bolagsverket räknar även med att rutinartade frågeställningar per telefon kommer att minska kraf-tigt. Digital ingivning förväntas även leda till färre förseningsavgifter och därmed även färre över-klaganden och omprövningar.

Digital inlämning av årsredovisningar beräknas även ge minskade kostnader för arkivering. I dag skickas samtliga inkomna årsredovisningar på papper för arkivering till arkivet i Härnösand (ca 50 km norr om Sundsvall), och vartannat år flyttas de vidare till arkivet i Katrineholm (ca 500 km söder 13 Rambôll, Nyttoanalys Digitalt Ekosystem, Uppskattning av den potentiella nyttan med ett eko-system för digitala myndighetskontakter, 30 november 2018 14 Bolagsverket (2016). Uppdraget att införa digital hantering av finansiell information avseende års-redovisningar – Delrapport. Sundsvall: Bolagsverket. https://www.bolagsverket.se/po-lopoly_fs/1.13678!/delrapport-hantering-arsredovisningar.pdf 15 Bolagsverket (2018). Uppdraget att införa digital hantering av finansiell information avseende års-redovisningar –Slutrapport 2018-03-26 N2016/0497/SUN. Sundsvall: Bolagsverket. https://www.bo-lagsverket.se/polopoly_fs/1.16270!/slutrapport-mars-2018-finansiell-information-arsredovis-ningar.pdf

14

om Härnösand). Förutom kostnader för fysiska arkivlokaler och transporter tillkommer även kost-nader kring hantering av förteckningsarbete och gallring av årsredovisningen på papper (årsredo-visningar lagras i tio år). Om samtliga årsredovisningar lämnas in digitalt kan det ge en årlig bespa-ring avseende transportkostnader på ca 0,5 MSEK. När arkivet för årsredovisningar på papper fa-sats ut, d.v.s. efter 10 års gallring, beräknas arkivkostnader minska med ca 2,5 MSEK årligen.

Enligt Bolagsverkets interna analyser kan digital inlämning även bidra till nyttoeffekter på annan verksamhet (utöver hantering av inkommande årsredovisningar). Det skulle bl.a. kunna omfatta hantering av tvångslikvidationer där handläggningstiden och förelägganden skulle kunna minska genom effektivare interna processer. Enligt beräkningar gäller det ca 4 000 ärenden med en årlig kostnadsbesparing på 0,3 till 0,5 MSEK.

Genom en effektivare inlämnings- och beslutsprocess kan digitaliserad handläggning av årsredo-visningen skapa en möjlig effektkedja med en årlig monetär nyttoeffekt på omkr. 15,3 – 15,5 MSEK enligt ovan.

2.3.2 Finansinspektionen

Finansinspektionens (FI) interna nyttor med digitala årsredovisningar bedöms främst vara kvalita-tiva och relaterade till två områden; inhämtning, samt analys och granskning.

De nyttor som identifierats är bl.a. minskade kostnader. Idag hämtar FI årsredovisningar vid behov från privata aktörer (informationsförädlare). Om de kan importeras digitalt direkt från Bolagsver-ket minskar kostnaderna. Det förutsätter att alla årsredovisningar finns i digitalt format och är tillgängliga samtidigt som övrig myndighetsrapportering. Om det inte är möjligt skulle processens nyttoeffekt bli negativ då FI skulle behöver nyttja två olika informationskällor parallellt.

Informationsinhämtningen skulle kunna effektiviseras när bolag söker tillstånd. De skulle inte be-höva bifoga sin årsredovisning då den kan hämtas direkt från Bolagsverket. En effektiv informat-ionsinhämtning förutsätter att alla årsredovisningar finns samlade kort tid efter ingivandet till Bo-lagsverket, och i digitalt format.

Finansinspektionen ser även förutsättningar till ökad kvalitet om digitalt ingiven finansiell inform-ation kan valideras vid inlämning. FI ser även en minskad risk för oavsiktliga fel om information inte behöver överföras till andra system manuellt. Det kommer även att bli enklare och lättare att söka information (utvalda nyckeltal) via digitala årsredovisningar med ”taggad” information.

FI:s interna verksamhetssystem kan behöva uppdateras för att kunna tillgodogöra sig informat-ionen i iXBRL-format. Det är i dagsläget oklart hur stora investeringar detta skulle kräva. Det inne-bär att det idag inte är möjligt att beräkna när nyttoeffekten kommer att uppstå för Finansinspekt-ionen.

Enligt Finansinspektionens egna beräkningar kan en digitalisering inlämning av årsredovisningar leda till en besparing på cirka 0,1 MSEK per år.

2.3.3 Skatteverket

Med digitala årsredovisningar uppkommer en möjlighet för Skatteverket att hämta uppgifter från Bolagsverket istället för att begära in dem från varje enskilt företag.

Skatteverket begär årligen in inkomstdeklaration från drygt 500 000 aktiebolag. Som en förenkling av den processen skulle Skatteverket kunna importera den digitala årsredovisningen från Bolags-verket för få tillgång till företagets resultat- och balansräkning, istället för att begära in den från

15

det enskilda företaget. Om det blev möjligt skulle det innebära att de bara behöver skicka in dekla-rationens skattemässiga justeringar och den underskrivna framsidan till Skatteverket. Det skapar nyttor och kostnader för Skatteverket. Nyttoeffekten är beroende av hur stor del av årsredovis-ningarna som Bolagsverket får in i digital form.

Nedanstående beskrivning av identifierade nyttor och kostnader bygger på att Bolagsverket får in samtliga årsredovisningar digitalt. För att Skatteverket ska kunna hämta in resultat- och balansräk-ning från Bolagsverket istället för att begära in uppgifterna från företagen kommer det att krävas förändringar i ett antal författningar.

För att möjliggöra en digital mottagning av årsredovisningar från Bolagsverket skulle Skatteverket behöva bygga en tjänst för ändamålet. Skatteverket skulle också behöva koppla resultat- och ba-lansräkningens begrepp från årsredovisningen mot befintliga begrepp i inkomstdeklarationen. Skatteverket skulle också behöva konvertera årsredovisningarnas filformat (iXBRL) till ett format som kan hanteras av det interna verksamhetssystemet. Initiala kostnader för det uppskattats till 0,15 MSEK. Löpande årliga kostnader kopplade till hantering uppskattats till 15 000 kr. Kostna-derna i denna del är inte beroende av hur stor del av årsredovisningarna som Bolagsverket får in digitalt.

Det är den fastställda resultat- och balansräkningen som lämnas in till Bolagsverket. Att digitalt kunna importera den skulle höja kvaliteten på informationen som Skatteverket hanterar, istället för att hämta in den via inkomstdeklarationen. Risken för oavsiktliga fel (ex. beloppsmässiga över-föringsfel, belopp i fel rutor, felskrivningar etc.) bör försvinna om resultat- och balansräkning inte behöver fyllas i separat i inkomstdeklarationen. Det leder i sin tur till färre onödiga utredningar, kompletteringar och rättelser av Skatteverkets handläggande personal. Den årliga besparingen förknippad med minskat antal oavsiktliga fel i deklarationen har uppskattats till ca 0,6 MSEK.

Om Skatteverket skulle kunna hämta resultat- och balansräkning från Bolagsverket skulle pappers-deklarationens omfång kunna minskas från fyra till två sidor. Halveras deklarationens omfång skulle kostnaden för skanning och lagring minska. Andelen skanningsfelen skulle minska när voly-men skannade dokument sjunker, vilket i sin tur innebär en minskad arbetsbelastning hos myn-dighetens handläggare. Den årliga besparingen förknippad med minskad skanning och lagring uppskattas till ca 0,1 MSEK.

Enligt Skatteverkets egna beräkningar kan de få en nyttoeffektsbesparing på ca 0,75 MSEK årligen, under förutsättning att digital ingivning blir obligatoriskt. Det innebär att Skatteverket kommer att hämta hem investeringen under det första verksamhetsåret.

2.3.4 Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyrån (SCB) använder idag SRU (Standardiserad RäkenskapsUtdrag från Skatte-verket) som huvudsaklig källa när det gäller ekonomisk statistik, SRU består av resultat- och ba-lansräkningen. Idag lämnar alla företagsformer och storlekar på företag in informationen som en bilaga till inkomstdeklarationen.

SCB har idag tillgång till att läsa årsredovisningar i PDF-format genom Bolagsverkets näringslivs-register. För vissa undersökningar hämtas en delmängd av årsredovisningarna via länsstyrel-serna och för andra företagsformer hämtas de via privata aktörer (informationsförädlare). I den här studien har hänsyn bara tagits till den effekt som kopplas till de årsredovisningar som offent-liggörs via Bolagsverket.

16

När uppgifterna i en årsredovisning tillgängliggörs i digital strukturerad form kan SCBs gransk-ningsprocess effektiviseras genom att det går snabbare att hämta uppgifterna maskinellt anpas-sade efter aktuellt behov. Idag görs det manuellt genom granskning av årsredovisningarna. I viss utsträckning skulle uppgifterna kunna verifieras automatiskt istället för att kontrolleras manuellt.

Idag gör även SCB modellbaserade skattningar med uppgifter från SRU som grund. Dessa modeller skulle i viss utsträckning kunna ersättas med data från den digitaliserade årsredovisningen, vilket kommer att innebära en effektivisering av granskningen kopplat till modellberäkningarna. Med strukturerad data i den digitaliserade årsredovisningen kommer ytterligare information att till-gängliggöras, därmed kommer färre företag att behöva lämna in kompletterande information. Det ger ett förenklat förfarande för företagen och minskade kostnader för utsändning och granskning för myndigheten.

SCB har identifierat ett antal kvalitativa nyttor som inte genererar direkta nyttoeffekter hos myn-digheten

• Minskad uppgiftslämnarbörda Genom färre återkontakter, minskad direktinsamling och att årsredovisningar inte häm-tas in från företagen minskar företagens uppgiftslämnarbörda. Digital årsredovisning skulle även kunna användas som källa vid ny design och ge minskade urval vilket även det skulle leda till minskad uppgiftslämnarbörda.

• Ökad kvalitet Digital ingivning av årsredovisning har potential att ge ökad kvalitet i statistiken genom att modeller i undersökningar kan ersättas med uppgifter från den digitaliserade årsredo-visningen. Uppgifter kommer att finnas för en stor mängd företag vilket ger säkrare skatt-ningar. Ökad kvalitet kan också komma ur att många statistikprodukter kan använda samma källa.

• Ny statistik Det skapas möjlighet att t ex föra statistik över grupper av företag som inte täcks idag

Sammanfattningsvis har SCB identifierat följande nyttor vilka har storleksberäknats (tid eller pengar):

• Minskade kostnader för inköp av data Idag köper SCB digitaliserade årsredovisningsuppgifter från ett antal aktörer. Import av digital årsredovisning från Bolagsverket kommer att kunna ersätta inköp, vilket skulle in-nebära en årlig besparing på ca 0,4 MSEK.

• Minskade kostnader för utsändning Om ett obligatorium införs kan den digitaliserade årsredovisningen ersätta direktin-samling helt eller delvis för ett antal undersökningar, vilket leder till minskade kostnader för tryck och porto om ca 30 000 SEK.

• Effektivare granskning Genom att tillgängliggöra data kommer digitaliserad årsredovisning att utgöra ett viktigt underlag för att kunna effektivisera granskningsarbetet på SCB. Besparingar till följd av detta beräknas uppgå till ca 2,4 MSEK årligen.

• Effektivare produktionsprocess Genom ett snabbare flöde kan fler nyttja källan på ett effektivt sätt som stöd i urvals- och granskningsarbetet

17

De kostnader SCB kommer att ha för att kunna realisera ovanstående nyttor handlar framförallt om projekt- och förvaltningskostnader:

• Verksamhetsförändring och förvaltningskostnader (engångskostnader) • Löpande verksamhets- och förvaltningskostnader (årliga kostnader) • Direkta externa inköp • Projekt (engångskostnader)

Engångskostnaderna för att kunna realisera nyttorna beräknas uppgå till ca 1,9 MSEK och de årliga kostnaderna för förvaltning beräknas uppgå till ca 0,3 MSEK. Det innebär att den årliga bespa-ringen för SCB, om digital ingivning av årsredovisning blir obligatorisk, kan beräknas uppgå till ca 2,5 MSEK.

2.4 Samhällsnyttor med bäring på bekämpning av ekonomisk brottslighet

Ekonomisk brottslighet (s.k. ”ekobrott”) är ett samlingsbegrepp för flera olika typer av brott av eko-nomisk art som vanligen utförs inom ett företag eller annan näringsverksamhet. De två största ekobrottskategorierna i Sverige är skattebrott och bokföringsbrott, vilket ofta även leder till pen-ningtvättbrott för att göra förtjänsterna ”vita”. En annan typ av ekobrott som uppmärksammats är att lämna in uppblåsta årsredovisningar till Bolagsverket i syfte att begå lönegarantibedrägerier.16

Under 2017 gjorde Ekobrottsmyndigheten en granskning av aktiebolag som anmälts för ekono-miska brott och kunde konstatera att knappt hälften av de granskade företagen bedömdes ha an-vänts som brottsverktyg. Ungefär en tredjedel av de företag som anmäldes bedömdes ha bildats i syfte att begå brott, samt att minst fem procent av alla aktiebolag som bildas utnyttjas för ekono-misk brottslighet.

Enligt Ekobrottsmyndighetens utredningar använder kriminella ofta företag som verktyg för att undanhålla skatter och avgifter eller tillskansa sig ersättningar, bidrag och förmåner på felaktiga grunder. I flera av de större ekobrottsutredningar som Ekobrottsmyndigheten bedriver utgör fö-retag själva kärnan i brottsupplägget.

Med en manuell handläggning är det svårare att upptäcka ekonomisk brottslighet som möjliggörs genom att felaktig finansiell information redovisas i årsredovisningarna. Digitaliserad informat-ionen underlättar upptäckten av anomalier över tid och vid de tillfällen redovisningen skiljer sig åt mellan olika register och insamlingspunkter. Ett sätt att motverka det skulle kunna vara mönsteri-genkänning av finansiella data.

Det är dock svårt att veta hur stor andel av den ekonomiska brottsligheten som skulle kunna för-hindras genom digital inlämning av årsredovisningar. Under 2019 stod polisen för 88 % av samtliga nedladdade årsredovisningar från Bolagsverket (7995 av 9111 digitala årsredovisningar).

I kontakter som har tagits med Domstolsväsendet och Nationella åklagaravdelningen, Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, bekräftas att finansiell information från företagens årsredovisningar används vid brottsbekämpning av organiserad och ekonomisk brottslighet. Det finns idag inga tillgängliga uppgifter hos myndigheterna kring vilka kostnader de har för inhämt-

16 Arbetsförmedlingen et. al. (2019). Myndighetsgemensam lägesbild om organiserad brottslighet. Stockholm: Polismyndigheten.

18

ning av information som återfinns årsredovisningar. Det finns inte heller några kända nyttoeffekts-beräkningar eller undersökningar av hur mycket effektivare berörda myndigheters arbete skulle bli om den finansiella informationen var mer aktuell och av bättre kvalitet.

Det ska tilläggas att polis, åklagare och domstol inte enbart är intresserade av finansiell informat-ion i årsredovisningarna. De är intresserade av helhetsbilden kring en specifik aktör eller individ. Det kan handla om information som finns i folkbokföringsregistret, näringslivsregistret, fastighets-registret och eller fordonsregistret.

2.5 Övergripande samhällsnivå

2.5.1 Miljö

Det råder inget tvivel om att dagens manuella hantering av årsredovisningar har en negativ effekt på miljön. Visualiserar vi hanteringen kan vi skapa en uppfattning om vad det innebär. En genom-snittlig pappersårsredovisning är 3 mm tjock, multiplicerat med antalet inkomna årsredovisningar som idag är > 500 000 st. innebär det en pappersstapel på motsvarande > 1 500 000 mm, det mot-svarar ca 1 500 m. Årsredovisningen skrivs ofta ut i mer än tre exemplar (Bolagsverket får en kopia, företagarna behåller ett original samt ett exemplar för eventuellt ombud eller annan person i fö-retagarens närhet) vilket då skulle motsvara en tänkt A4-stapel papper på mer än 4,5 km. Fram-ställningen av den mängd papper som behövs för att tillgodose behovet skapar utsläpp av exem-pelvis koldioxid m.m. under produktion och transport.

Som vi tidigare beskrivit ovan transporteras årsredovisningen efter handläggning via fordonstrafik för arkivering i Härnösand och Katrineholm. Men innan dess har en stor del av årsredovisningarna som kommer in till Bolagsverket för handläggning transporterats via fordonstrafik från företagarna och deras ombud till Sundsvall.

En mer noggrann kartläggning skulle behöva göras för att mäta miljöeffekterna, men det finns uppenbara positiva miljöeffekter i övergången från manuell till digital ingivning. Hur stor den är har varit svårt att nyttoeffektsberäkna. Den monetära nyttoeffekten för Bolagsverket vid en över-gång till digitalisering har beskrivits ovan.

2.5.2 Tillit och förtroende

Det är svårt att kvantifiera den monetära nyttan av ökad tilltro till offentliga institutioner genom mer rättssäkra, korrekta och resurseffektiva verksamheter. Det har dock klarlagts i otaliga forsk-ningsöversikter att det finns ett positivt samband mellan att offentlig verksamhet genomförs kost-nadseffektivt och att den levererar hög kvalitet i förhållande till medborgarnas förtroende för den offentliga verksamheten.17

Med väl underbyggda och korrekta beslutsunderlag skapas förutsättningar för mer effektiva verk-samheter. Det bör i sin tur skapa större tillit till offentliga institutioner och ett bättre utnyttjande av offentliga medel.

17 Regeringskansliet (2019). Med tillit följer bättre resultat – tillitsbaserad styrning och ledning i staten (SOU 2019:43). Stockholm: Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/4ad5c9/contentas-sets/792a8511629447d8abf5aa2520161631/med-tillit-foljer-battre-resultat--tillitsbaserad-styr-ning-och-ledning-i-staten-sou-201943.pdf

19

2.5.3 Mindre krångel för företagen

Många företag vittnar om frustration över att lägga ned tid på administration av myndighetsrap-portering. Enligt en undersökning av Företagarna uppger de personer som svarat på enkätunder-sökning att de lägger ned cirka 22 % av sin tid på att administrera krav från myndigheter. 18 Det framgår inte av undersökningen hur stor del av tiden som härrör sig till frågor som rör finansiell information som lämnas i årsredovisningar. Vi har dock kunnat visa på samordningsvinster mellan myndigheterna, om de kan dela data och information på ett annat sätt än idag. Digitalisering av årsredovisningen är en tydlig rapporteringskanal som kan underlätta och minska myndighetskon-takterna för de enskilda företagen.

Allt eftersom programvaruföretagen och tjänsteleverantörerna utvecklar nya tjänster ser vi ett minskat krångel och lägre trösklar hos företagen. Även under den tidiga fasen av digital transfor-mering som företagen befinner sig i idag kan vi se hur en ökad digitalisering ger mer tidseffektiva processer. Bland annat så har Tillväxtverket och Ramboll kunnat visa på delar av dem i sina rap-porter, som det hänvisats till tidigare i den här studien. 19

2.6 Uteblivna nyttor

Regeringens målsättning är att öka tillgängligheten av digitaliserad information. Det är när tillgäng-ligheten av data ökar som möjligheten till vidareutnyttjande uppstår. Genom införandet av den digitaliserade årsredovisningen skapas ökade möjligheter till öppna data av finansiell information.

Vi är idag i början av den digitala transformationen och har därför svårt att nyttoeffektsberäkna ett utvecklat system för delande av information mellan och inom företag och myndigheter. Det saknas en väl definierad baslinje att utgå ifrån som visar på monetära kostnader och effekter hos myndigheter och företag.

Om finansiell information inte digitaliseras kommer inte ekosystem för digitala myndighetskontak-ter att möjliggöras. Vi har kort beskrivit de möjliga effekterna för de små och medelstora företagen inom det samnordiska initiativet Nordic Smart Government. De nyttor som beskrivs inom Nordic Smart Government kommer inte att kunna realiseras utan digitaliserad årsredovisning och finan-siell information

18 Företagarna (2019). Regelbörda - enkätundersökning april-maj 2019 [Internt material] 19 Tillväxtverket (2018). Beräkning av effekter för företag av digital ingivning av årsredovisning. https://bolagsverket.se/polopoly_fs/1.16830!/bilaga-delrapport-digitala-arsredovisningar-juni-2018.pdf , samt Rambôll, Nyttoanalys Digitalt Ekosystem, Uppskattning av den potentiella nyttan med ett ekosystem för digitala myndighetskontakter, 30 november 2018

20

3 Slutsatser Det kan konstateras att digital ingivning av årsredovisningar kommer att resultera i positiva effek-ter för enskilda aktörer och på samhällsnivå. De första direkta nyttorna kommer att uppstå hos företagen och berörda myndigheter som kommer att kunna hantera nuvarande manuella proces-sen digitaliserat, vilket i sin tur möjliggör mer automatiserade och effektivare processer med ökade förutsättningar till högre kvalitet. Det kommer att uppstå en än mer ökad nyttoeffekt för företag om de kommer att kunna lämna in information vid ett tillfälle till en myndighet, istället för att samma information ska lämnas vid fler olika tillfällen till flera olika offentliga aktörer. Företagen kommer också att dra fördelar av kortare ledtider och ökad kvalitet i den distribuerade informat-ionen som konsument av finansiell information.

Samtliga nedanstående effekter uppstår först när alla årsredovisningar lämnas in digitalt. Nedan följer en sammanfattning av de olika nyttorna.

Direkta effekter som kan uppstå genom digital ingivning

• Minskad admnistrativ tid för företagarna • Minskad handläggningstid för kreditgivare • Minskad handläggningstid för myndigheter • Ökad datakvalitet med större möjligheter till bättre analyser • Ökad tillgänglighet till data för fler aktörer • Monetära besparingar genom effektivare framställan av finansiell information

Indirekta effekter

• Nya tjänster kan utvecklas som möjliggör att finansiell information återanvänds på ett mer innovativt sätt

• Företagens börda av inlämning minskar genom att finansiell information som har sam-lats in kan återanvändas

• Ökad tillit till offentliga institutioner genom att verksamheten utförs mer kostnadsef-fektivt och levererar verksamhet som präglas av ökad kvalitet

• Möjliggör uppbyggnad av e-förvaltning som ger företag och medborgare bättre och effektivare service

• Ökad möjlighet till direkt och preventivt arbete mot ekonomisk brottslighet • Positiv inverkan på miljön i och med minskat behov av papper och transporter, som

ger minskade utsläpp under produktions- och distributionsfasen etc.

Digitaliseringen av relevanta manuella processer inom statsförvaltningen är en nödvändighet inom samtliga sektorer för att samhället i stort ska kunna dra fördelar av den befintliga och framtida tekniska utvecklingen.

Även om nytta av digitaliserad ingivning av årsredovisningar först uppstår på lite längre sikt och under förutsättning att den blir ett förstahandsval kan det också användas som ett verktyg eller accelerator för att åstadkomma utveckling inom andra områden.

21

4 Källförteckning Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogde-myndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspoli-sen, Tullverket & Åklagarmyndigheten (2019). Myndighetsgemensam lägesbild om organiserad brotts-lighet. Stockholm: Polismyndigheten. Bolagsverket (2016). Uppdraget att införa digital hantering av finansiell information avseende årsredo-visningar – Delrapport. Sundsvall: Bolagsverket. https://www.bolagsverket.se/po-lopoly_fs/1.13678!/delrapport-hantering-arsredovisningar.pdf Bolagsverket (2018). Uppdraget att införa digital hantering av finansiell information avseende årsredo-visningar –Slutrapport 2018-03-26 N2016/0497/SUN. Sundsvall: Bolagsverket. https://www.bolags-verket.se/polopoly_fs/1.16270!/slutrapport-mars-2018-finansiell-information-arsredovis-ningar.pdf E-delegationen (u.å.) Vägledning i Nyttorealiering. https://www.digg.se/globalassets/vagledning-i-nyttorealisering-version-2.0-huvudrapport-med-bilagor.pdf Företagarna (2019a). Regelbörda - enkätundersökning april-maj 2019 [Internt material] Företagarna (2019b). Finansiering för tillväxt och jobb - Företagarnas finansieringsrapport 2019. https://www.foretagarna.se/contentassets/5913d3ae56ac4a7da29d61d50b7690da/finansiering-for-tillvaxt-och-jobb---foretagarnas-finansieringsrapport-2019.pdf Nordic Smart Government (u.å,) https://nordicsmartgovernment.org/ Hämtad 2019-01-16 Tillväxtverket (2018). Beräkning av effekter för företag av digital ingivning av årsredovisning. https://bo-lagsverket.se/polopoly_fs/1.16830!/bilaga-delrapport-digitala-arsredovisningar-juni-2018.pdf Ramboll, Nyttoanalys Digitalt Ekosystem, Uppskattning av den potentiella nyttan med ett ekosystem för digitala myndighetskontakter, 30 november 2018 [Internt material] Ramboll Promemoria: Nyttan av digitala årsredovisningar, 7 december 2018 [Internt material] Regeringskansliet (2017). För ett hållbart digitaliserat Sverige - en digitaliseringsstrategi. https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2017/05/for-ett-hallbart-digitaliserat-sverige---en-digitaliseringsstrategi/ Regeringskansliet (2019). Med tillit följer bättre resultat – tillitsbaserad styrning och ledning i staten (SOU 2019:43). Stockholm: Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/4ad5c9/contentas-sets/792a8511629447d8abf5aa2520161631/med-tillit-foljer-battre-resultat--tillitsbaserad-styr-ning-och-ledning-i-staten-sou-201943.pdf XBRL Sweden (2018). Om XBRL och SBR. http://www.XBRL.se/vad-ar-XBRL-och-sbr/

22

4.1 Lista över företag och myndigheter som har intervjuats i studien

Som grund för analys av nyttoeffekter och har studien inkluderat intervjuer med företag och myndigheter. Intervjuade organisationer finns listade i tabeller nedan. Inom ramen för studien har fler än 30 intervjuer genomförts med berörda intressenter.

Tabell 1 - Lista över företagsorganisationer som har intervjuats i studien

FÖRETAGSORGANISATIONER FAR/redovisningskonsulterna Företagarna Svenskt Näringsliv XBRL-rådet/EY

Not: Utöver ovanstående organisationer har företrädare för enskilda banker, informationsföräd-lare och programvaruföretag intervjuats. De namnges inte här ur konkurrenshänseende och med hänsyn till affärssekretess.

Tabell 2 - Lista över myndigheter som har intervjuats i studien

MYNDIGHETER Arbetsförmedlingen Bokföringsnämnden Bolagsverket Ekobrottsmyndigheten Finansinspektionen SCB Skatteverket Tillväxtverket Åklagarmyndigheten

Bilaga X - EU-perspektiv av digital in-givning och identifierade nyttor med SBR internationellt

23

Bilaga 1 EU-perspektiv av digital ingivning och identifierade nyttor

1 Inledning I den här bilagan redovisas exempel från andra länder inom Europeiska Unionen (EU) som har infört digital ingivning av årsredovisningar, samt identifierade och kvantifierade nyttor som infö-randet har resulterat i. Vidare presenteras identifierade rapporter och studier som har undersökt effekterna av införande av Standardiserad företagsrapportering (SBR) i EU-länder.

Utöver de EU-länder som presenteras nedan har exempelvis Australien kommit långt i införandet av SBR, de har även upprättat ett ramverk med mätindikatorer som beräknar den ekonomiska nyttan. Det finns beskrivet sedan tidigare i Bolagsverkets regeringsrapport 2018.20

Undersökningen har genomförts som en skrivbordsundersökning där rapporter skrivna på svenska och engelska har eftersökts. Vidare har även NBB, Belgiens centralbank och RIK, Centre of Registers and Information Systems i Estland, kontaktats för ytterligare rapporter. En förfrågan har även skickats till en av de forskare som varit författare till flera av de vetenskapliga artiklar som identifierats inom området. Av de tillfrågade har RIK i Estland svarat med en rapport på estniska från 2011 (se avsnitt 2.1 nedan). Det går alltså inte att utesluta att ytterligare rapporter finns, fram-förallt på lokala språk. Dock kräver det vidare undersökningar för att identifiera sådana.

2 EU-länder som infört digital ingivning av årsredovisningar samt redovi-sade resultat

2.1 Estland

Estland införde år 2010 obligatorisk digital inlämning av årsredovisningar för alla associationsfor-mer som är skyldiga att enligt lag lämna in årsredovisning. Estlands Registration Department till-handahåller en speciell onlinetjänst för att skicka in årsredovisningar. Tjänsten ingår i Company Registration Portal. I tjänsten kan användaren sammanställa sin årsredovisning, lägga till nödvän-dig information om sin verksamhet, signera och skicka in den för registrering.

De företag som inte kan lämna in årsredovisningen digitalt kan vända sig till notarius publicus. En årsredovisning som lämnas in via notarius publicus kan lämnas in på papper eller som PDF-fil, men rapporten måste ändå följa taxonomireglerna. Färre än 0,5 % av företagen gick via notarius pub-licus för att lämna in årsredovisningen under år 2018.

20 Bolagsverket (2018). Uppdraget att införa digital hantering av finansiell information avseende års-redovisningar –Slutrapport 2018-03-26 N2016/0497/SUN. Sundsvall: Bolagsverket. https://www.bo-lagsverket.se/polopoly_fs/1.16270!/slutrapport-mars-2018-finansiell-information-arsredovis-ningar.pdf

24

De flesta årsredovisningar måste skickas in i XBRL-format. Företaget kan välja att sammanställa och skicka in årsredovisningen i myndighetens system eller om företaget har egen bokföringspro-gramvara som stödjer XBRL, importera rapporten i systemet. Det är gratis att använda systemet och att lämna in årsredovisningen.

Vissa typer av företag kan fortfarande välja att ladda upp årsredovisningen i PDF-format. Det gäller exempelvis de företag som ska följa IFRS redovisningsstandard, koncernredovisningar, kreditinsti-tut eller filialer. Anledningen till det är att Estland inte har tagit fram taxonomi för IFRS och kredit-instituts årsredovisningar. Koncernföretag kan använda taxonomi, men om dessa inte passar kan de i stället ladda upp en PDF-fil. Om en PDF-fil laddas upp behöver fortfarande en del information läggas till i portalen. Andelen företag som använder PDF-fil är liten, mindre än 1 %. Myndigheten lägger också, om det är möjligt, själva in uppgifter i systemet. På så vis blir uppgifterna möjliga att bearbeta. Myndigheten har för detta ändamål tagit fram en speciell inloggningsfunktion i samma system som företagen använder.

Eftersom sammanställning eller PDF-uppladdningen sker i myndighetens system anses den inläm-nade årsredovisningen i princip vara ett elektroniskt original. Elektroniska signaturer används som en del av tjänsten.

Årsredovisningen ska vara undertecknad av minst en styrelseledamot, om inte särskilda represen-tanter har utsetts med rätt att underteckna för företaget. Det finns två sätta att skriva under. An-tingen a) elektroniskt i systemet med id-kort eller mobilt-ID, eller b) en rapport som är samman-ställd i systemet och som även kan signeras manuellt på papper. Signatursidan (eller hela rappor-ten) som är på papper måste i så fall skannas och laddas upp som en PDF-fil i systemet.

2011 Genomförde BDO Estland AS en undersökning för RIK, Centre of Registers and Information Systems i Estland, för att utvärdera införandet av obligatorisk inlämning av årsredovisningar. Undersökningen genomfördes som en enkätundersökning med syfte att undersöka om arbets-mängd och kostnader relaterat till att bereda och lämna in årsredovisning till myndigheter hade minskat från 2008 till 2010.21

Undersökningen visade bl.a. att företags och organisationers tidsåtgång relaterat till att lämna in årsredovisningen minskade med i genomsnitt 29,7 timmar från 2008 till 2010. Resultatet finns även nedbrutet per juridisk form i Tabell 1 nedan.

21 BDO Eesti AS (2011). Arvestusala halduskoormuse uuring 2011. https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=2ahUKEwj-voPeDga7nAhWGqIsKHRcEALgQFjAAegQIBhAB&url=https%3A%2F%2Fwww.rahandusministee-rium.ee%2Fet%2Fsystem%2Ffiles_force%2Fdocument_files%2Farvestusala_halduskoor-muse_uuring_2011_bdo_eesti_as.pdf%3Fdownload%3D1&usg=AOvVaw12Azc34Cnwl1dpko7-yi-l

25

Tabell 3 - Företags och organisationers rapporterade tidsåtgång i samband med inlämning av årsredovis-ningar år 2010 resp. år 200822

Juridisk form Antal svarande

Genomsnittlig tid för att lämna in

ÅR 2010

Genomsnittlig tid för att lämna in

ÅR 2008

Förändring i %

Aktiebolag 19 30,2 41,3 -26,9

Privata aktiebolag 335 17,1 24,6 -30,5

Ideell förening (NGO)

1 40 40 0

Stiftelse 9 21,0 20,7 1,4

Byggnadsförening 6 26,2 45,6 -42,5

Kommersiellt koo-perativ

4 9,0 13 -30,8

Viktat genomsnitt 374 18 25,6 29,7

Baserat på de rapporterade medelvärdena presenterade i Tabell 1 användes linjär regression för att räkna ut relationen mellan den rapporterade tidsåtgången 2008 resp. 2010 mot företagens och organisationernas tillgångar och intäkter. Denna relation användes sedan tillsammans med genomsnittliga arbetskraftskostnader för olika industrier från den centrala statistikbyrån i Est-land för att räkna ut hur stora besparingar detta har lett till. Totalt visade beräkningarna en sam-manlagd besparing på 4,6 MEUR (4 626 000 EUR) som ett resultat av minskad tidsåtgång relate-rat till inlämning av årsredovisningar. Resultatet finns även nedbrutet per industri i Tabell 2 ne-dan.23

22 Ibid 23 ibid

26

Tabell 4 - Beräknad besparing för företag och organisationer i samband med inlämning av årsredovis-ningar nedbrutet per industri 2010 vs. 200824

Industri / sektor Uppskattade kostnader för inlämning av ÅR

2010 (tusen EUR)

Uppskattade kostnader för inlämning av ÅR

2008 (tusen EUR)

Förändring i kostnader

(tusen EUR)

Tillverkningsindustrin 915 1298 -382

El, gas, ånga och luft-konditionering

38 49 -11

Vatten, dränering samt avfalls- och förorenings-hantering

37 52 -15

Konstruktion 837 1238 -372

Partihandel och detalj-handel av motorfordon och motorcykelreparat-ioner

1320 1871 -550

Transport och lager 441 628 -188

Hotell och restaurang 150 217 -67

Info och kommunikat-ion

589 847 -258

Finans och försäkring 217 311 -94

Fastighetsverksamhet 1024 1478 -454

Professionella, veten-skapliga och tekniska tjänster

1271 1844 -574

Administration och sup-porttjänster

380 549 -169

Offentlig förvaltning och försvar samt socialför-säkring

14 20 -6

Utbildning 170 248 -78

Hälso- och socialvård 195 284 -88

Konst, underhållning och fritid

332 482 -150

Övrig serviceverksam-het

410 597 -187

Övrigt 2162 3146 -983

Totalt 10 503 15 129 -4 625

24 Ibid

27

2.2 Nederländerna

I Nederländerna är det obligatoriskt för kommersiella företag att lämna in årsredovisningen digi-talt. Undantag från obligatoriet finns för utländska företag. Det finns en särskild elektronisk inläm-ningstjänst (Digipoort) för att lämna in årsredovisningar. Årsredovisning som skickas in i tjänsten ska vara i iXBRL-format. Självserviceportalen för att ladda upp årsredovisningen är gratis att an-vända. I många bokföringsprogram finns programvara för att lämna in årsredovisningen i iXBRL-format inbyggt.

Årsredovisningar eller andra dokument som lämnas in behöver inte vara undertecknade. Det sker inte heller någon e-signering i tjänsten.

I Nederländerna har ett långtgående arbete skett för att minska den regulatoriska bördan för fö-retag vilket omfattar sex åtgärder:25

• Förbättra kvaliteten i lagstiftningen • Smartare, bättre och mer effektiv handledning • Strukturell reduktion om 2,5 miljarder EUR • Samarbete med lokala myndigheter och på EU-nivå • Märkbar förenkling genom skräddarsydd approach • Bättre digitala tjänster från regeringen

Enligt en underökning som presenteras i rapporten ”Better Regulations – Towards a responsible Reduction in the Regulatory Burden between 2012 - 2017” anges att nyttor till ett totalt värde av 2,48 miljarder EUR implementerats den 1 april 2017.26 Exempel på andra nyttor som tas upp i rap-porten är att som ett resultat av förenklade bokförings- och rapporteringsregler sparar små och medelstora företag mer än 300 miljoner EUR årligen.

2.3 Belgien

Belgiens centralbank (National Bank of Belgium, NBB) har en servicetjänst som kallas för Central Balance Sheet Office vars uppgift är att samla in och hantera årsredovisningar för nästan alla juri-diska personer som är verksamma i Belgien, och att göra dessa tillgängliga för allmänheten. Enligt huvudregeln är det obligatoriskt för de flesta företag och större föreningar att lämna in årsredo-visningen elektroniskt via internet. Det finns undantag som medger att årsredovisning och kon-cernredovisning får lämnas i pappersformat. I praktiken är det dock endast 0,2 % av alla årsredo-visningar som lämnas in på papper.

I Belgien finns en online applikation för att upprätta den årliga årsredovisningen (Sofista) och en online applikation för att lämna in årsredovisningen (Filing). Det finns också kommersiella appli-kationer som kan köpas och användas. En årsredovisning som skickas in online behöver inte sig-neras. För att kunna använda tjänsterna Sofista och Filing krävs ett giltigt digitalt certifikat. En års-redovisning på papper som skickas via posten måste undertecknas på första sidan.

Årsredovingen ska skickas in i följande format:

25 Ministry of Economic Affairs, Netherlands (2018). Better Regulations – Towards a responsible Re-duction in the Regulatory Burden between 2012 – 2017. Haag: Ministry of Economic Affairs 26 Ministry of Economic Affairs, Netherlands (2018). Better Regulations – Towards a responsible Re-duction in the Regulatory Burden between 2012 – 2017. Haag: Ministry of Economic Affairs

28

• iXBRL-fil (strukturerad datafil): o för standardiserade årsredovisningar

• PDF-fil (Portable Document Format): o för årsredovisningar med en icke-standardmodell (till exempel: kreditinstitut, försäk-

ringsbolag, nationella hälsovårdstjänster, pensionsfonder) o för koncernredovisningar o för utländska företags årsredovisningar

Inom ramen för det här uppdraget har inte några studier eller analyser som visar kvantitativa nyt-tor av införandet av digital inlämning av årsredovisningar i Belgien kunnat identifieras.

29

3 Sammanställning av identifierade rapporter Som del av uppdraget har eftersökning av rapporter och undersökningar som tar upp effekter och nyttor efter införande av SBR och/eller digital inlämning av årsredovisningar i andra EU-län-der genomförts. Framförallt har fokus legat på kvantitativa ekonomiska nyttor. Under uppdraget har få beräkningar av kvantitativa effekter och nyttor kunnat identifieras och få länder och andra organisationer presenterar resultat med hjälp av mätetal som är sökbara på engelska eller svenska. Detta förefaller alltså vara ett relativt outforskat område där det finns potential för vi-dare undersökningar. Det kan dock inte uteslutas att fler undersökningar finns att tillgå på lokala språk. De rapporter som har identifierats inom ramen för uppdraget presenteras i tabellerna ne-dan.

Tabell 5 - Identifierade rapporter och undersökningar

RAPPORT UTGI-VARE

INNEHÅLL ÅR KVANTITA-TIVA BE-

SKRIVNINGAR

KVALITATIVA BESKRIV-NINGAR

White Paper: SBR pro-jects in Europe – The Trends

XBRL. Org. Presenterar en allmän bild av SBR-metoden (Standard Business Reporting) och ge-nomförandet av strategin inom Europa.

2018 Nej Ja

How the Dutch Tax and Customs Admin-istration reduces the administrative burden on businesses using XBRL

XBRL. Org. Denna analys fokuserar på de potentiella fördelarna och hur den nederländska skatte- och tullmyndigheten minskar den administrativa bördan för företag som an-vänder XBRL.

2018 Nej Ja

Nordic Smart Govern-ment Business Case for Nordic SMEs – business to business

NSG/ EY Denna analys fokuserar på de potentiella fördelarna med NSG i affärs-till-affärs-processer och interna affärs-processer.

2018 Ja Ja

Better Regulation To-wards a Responsible Reduction in the Regu-latory Burden be-tween 2012-2017

Ministry of Economic Affairs, Nether-lands

Rapporten beskriver de mo-netära och kvalitativa nyttor som har uppstått av att den nederländska regeringen har infört regelförenklingar för företag och medborgare.

2018 Ja Ja

30

Tabell 6 - Identifierade forskningsrapporter och vetenskapliga artiklar

RAPPORT UTGI-VARE

INNEHÅLL ÅR KVANTITA-TIVA BESKRIV-

NINGAR

KVALITATIVA BESKRIV-NINGAR

The Effects of XBRL Adoption: A Literature Review

Università degli Studi di Genova

En studie som gör en sam-manställning över de forskningsrapporter om effekterna av XBRL som hittills genomförts.

2017 Nej Ja

Lean Government: Critical Success Factors for XBRL-based Busi-ness-to-government Reporting

Delft Uni-versity of Techno-logy

Utifrån erfarenheter i Ne-derländerna beskriver rap-porten några kritiska fram-gångsfaktorer i införandet av SBR. Åtta kritiska fram-gångsfaktorer som fokuse-rar på transformationspro-cessen beskrivs.

2012 Nej Ja

Tapping into existing information flows: The transformation to compliance by design in business-to-government infor-mation exchange.

Delft Uni-versity of Technol-ogy

I rapporten utvärderas två olika system för att över-föra information mellan företag och offentliga ak-törer. Slutsatsen är att da-tainsamlingen som sker via automatisk hämtning av information via företagens bokföringssystem är mer kostnadseffektiv.

2012 Nej Ja

Proceedings of the 15th European Confer-ence on eGovernment 2015: ECEG 2015

University of Ports-mouth

En samlingsskrift där flera artiklar tar upp informat-ionsöverföring mellan ak-törer.

2015 Nej Ja

CHALLENGING THE CHAIN Governing the automated exchange and processing of busi-ness information

Delft Uni-versity of Technol-ogy

Studien belyser utmaning-arna med att införa SBR och överföra informat-ionen mellan flera olika aktörer.

2015 Nej Ja