nyttorealisering inom hälso- och...

Examensarbete

Nyttorealisering inom hälso-

och sjukvård En fallstudie om hur regioner arbetar med

nyttorealisering vid investeringar i digitalisering

Författare:

Hanna Myrskog, 960618

Linnea Lindberg, 950621

Handledare: Elin Funck

Examinator: Fredrik Karlsson

Termin: VT19

Ämne: Examensarbete i Controller

för Civilekonomprogrammet

Nivå: Avancerad

Kurskod: 4FE18E

i

Förord

Den uppsats som här presenteras har författats under vårterminen år 2019 som en

magisteruppsats på Civilekonomprogrammet vid Linnéuniversitetet i Växjö med

inriktning på controller.

Inledningsvis vill vi rikta ett stort tack till alla inblandade som på ett eller annat sätt

under arbetets gång bidragit till den slutprodukt som presenteras här. Ett extra stort tack

till berörda på Region Kalmar län och Region Kronoberg för att ni tagit er tid till

intervjuer och återkoppling med stort engagemang. Tack vare att vi har fått ta del av er

kunskap och erfarenhet har genomförandet av denna uppsats varit möjlig. Vi vill även

rikta ett särskilt tack till vår handledare Elin Funck vars återkoppling och vägledning

har varit betydelsefull för uppsatsens utveckling. Vidare vill vi tacka vår examinator

Fredrik Karlsson för värdefulla synpunkter om hur vi ständigt kan förbättra vårt arbete.

Slutligen ett varmt tack till våra opponenter för insiktsgivande opponeringar och

diskussioner.

Växjö den 24 maj 2019

____________________ ____________________

Hanna Myrskog Linnea Lindberg

ii

Abstrakt

Magisteruppsats (4FE18E), Civilekonomprogrammet - Controller Ekonomihögskolan

vid Linnéuniversitetet i Växjö, VT 2019.

Titel: Nyttorealisering inom hälso- och sjukvård: En fallstudie om hur regioner arbetar

med nyttorealisering vid investeringar i digitalisering

Författare: Hanna Myrskog och Linnea Lindberg

Handledare: Elin Funck

Examinator: Fredrik Karlsson

Bakgrund och problem: För att lyckas lösa de utmaningar hälso- och sjukvården står

inför vad gäller framförallt ökade behov och minskade resurser finns det stor

behövlighet av att ta tillvara de möjligheter som investeringar i digitalisering erbjuder.

Detta förutsätter dock att kunna säkerställa att de nyttor som dessa investering förväntas

leda till verkligen realiseras, så kallad nyttorealisering. För att arbeta med

nyttorealisering i offentlig sektor har därför E-delegationen tagit fram ett ramverk för ett

formaliserat såväl som strukturerat arbetssätt i form av en nyttorealiseringsprocess.

Trots detta har det dock visat sig att hälso- och sjukvården har en låg mognad inom

nyttorealisering gällande såväl kompetens som användningsgrad.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva ramverket för nyttorealiseringsprocessen samt

förstå hur det förhåller sig till dess teoretiska grund och därmed möjliggöra en kritisk

granskning av det. Vidare syftar studien till att systematisera praktiska erfarenheter

kring regioners arbete med nyttorealisering vid investeringar i digitalisering för att

kunna sätta detta i förhållande till ramverket för nyttorealiseringsprocessen och dess

teoretiska grund. På så vis är det möjligt att urskilja styrkor och svagheter i ramverket

för nyttorealisering men även i det praktiska arbetet med nyttorealisering för att skapa

förutsättningar för framtida lyckade investeringar i digitalisering inom hälso- och

sjukvården.

Metod: För att genomföra studien har en kvalitativ fallstudieansats på två regioner

tillämpats. Den huvudsakliga insamlingsmetoden för det empiriska materialet är

intervjustudie genom semistrukturerade intervjuer med representanter för de två

regionerna vilka framförallt valts ut genom ett målstyrt urval men även snöbollsurval.

iii

Slutsats: Ramverket för nyttorealiseringsprocessen består av de fem faserna identifiera

förändringsbehov, specificera nyttor, planera nyttorealisering, realisera nyttor samt följa

upp nyttorealisering och avser att realisera den förväntade nyttan med en förändring

genom att verka som en röd tråd som binder ihop olika delar av verksamheten. De olika

delar som främst utgör ramverket för nyttorealiseringsprocessens teoretiska grund kan

konstateras vara investeringsteori, projektledning och förändringsledning vilka är stora

områden med olika huvudfokus varför kombinationen av dessa följaktligen blir

omfattande men även komplex. I praktiken har det visat sig att regionernas

tillvägagångssätt framförallt behandlar planering och genomförande, vilket således kan

bero på just komplexiteten. Därmed går det slutligen att konstatera att det av regionerna

å ena sidan krävs ett utökat fokus från enbart nyttorealiseringsprocessens planerafas

samt realiserafas till samtliga faser för att uppnå ett mer komplett och systematiskt

arbetssätt men att detta å andra sidan kanske inte kan vara helt i enlighet med ramverket

för nyttorealiseringsprocessen.

Nyckelord: Digitalisering, nyttorealisering, nyttorealiseringsprocessen, investering,

projekt, förändringsledning.

iv

Abstract

Master Thesis, (4FE18E), Degree of Master of Science in Business and Economics -

Controller, School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö.

Title: Benefit Realisation Management in health care: A case study on how regions

work with Benefit Realisation Management when investing in digitalisation

Authors: Hanna Myrskog och Linnea Lindberg

Tutor: Elin Funck

Examiners: Fredrik Karlsson

Background and problem: In order to succeed in solving the challenges health care is

facing particular in terms of increased needs and reduced resources, there is a great need

for utilitizing the opportunities offered by investments in digitalisation. This, however,

presupposes that it is possible to ensure that the benefits that these investments are

expected to lead to are actually realised, so-called Benefit Realisation Management. In

order to work with Benefit Realisation Management in the public sector the E-

delegation has therefore produced a framework for a formalized as well as a structured

way of working in the form of a benefits model. Despite this, however, it has been

found that health care has a low maturity in Benefit Realisation Management regarding

both competence and utilization.

Purpose: The purpose of the study is to describe the framework of the benefits model

and to understand how it relates to its theoretical basis and thus enable a critical

examination of it. Furthermore, the study aims to systematize practical experiences

regarding regions' work with Benefit Realisation Management when investing in

digitalisation and thereafter put it in relation to the framework of the benefits model and

its theoretical basis. In this way, it is possible to distinguish strengths and weaknesses of

the framework of the benefits model, but also in the practical work with Benefit

Realisation Management, and thus create conditions for future successful investments in

digitalisation in health care.

Method: To carry out the study, a qualitative case study methodology on two regions

has been applied. The main empirical collection method consisted of semistructured

interviews with representatives of the two regions, which were mainly selected through

a targeted selection but also snowball sampling.

v

Conclusion: The framework of the benefits model consists of the five phase’s benefits

identification, benefits analysis, benefits planning, benefits realisation and benefits

review and intends to realize the expected benefit of a change by acting as a common

thread that ties together different parts of the organization. The various parts that

primarily form the theoretical basis of the framework of the benefits model can be found

to be investment theory, project management and change management, which are large

fields with different focus, why the combination of these is extensive but also complex.

In practice, it has been found that the approaches of the regions primarily deal with

planning and implementation, which may be due to the complexity. Thus, it can finally

be concluded that the regions on the one hand need to increase the focus from just the

benefits planning and benefits realization to all phases in order to achieve a more

complete and systematic way of working, but that this on the other hand may not be

entirely in line with the framework of the benefits model.

Keywords: Digitalisation, Benefit Realisation Management, benefits model,

investment, project, change management.

vi

Förkortningslista

BRM Benefit Realisation Management

DIGG Myndigheten för digital förvaltning

ESV Ekonomistyrningsverket

SCB Statistiska centralbyrån

SKL Sveriges Kommuner och Landsting

vii

Innehåll

1 Inledning ____________________________________________________________ 1 1.1 Bakgrund _______________________________________________________ 1 1.2 Problemdiskussion ________________________________________________ 3

1.3 Forskningsfråga __________________________________________________ 7 1.4 Syfte ___________________________________________________________ 7 1.5 Fortsatt disposition ________________________________________________ 8

2 Metod ______________________________________________________________ 9 2.1 Fallstudieansats ___________________________________________________ 9

2.2 Tillvägagångssätt för insamling av teoretiskt material ____________________ 10

2.3 Tillvägagångssätt för insamling och bearbetning av empiriskt material ______ 11 2.3.1 Intervjustudie ________________________________________________ 11

2.3.2 Dokument ___________________________________________________ 14

2.3.3 Analys av empiriskt material ____________________________________ 14

2.4 Kvalitetskriterier _________________________________________________ 15 2.4.1 Begreppsvaliditet _____________________________________________ 15

2.4.2 Intern och extern validitet ______________________________________ 15

2.4.3 Reliabilitet __________________________________________________ 16

2.5 Forskningsetiska överväganden _____________________________________ 16

3 Investeringar relaterat till nyttorealiseringsprocessen _____________________ 18 3.1 Investeringsbegreppet och investeringsforskning _______________________ 18

3.1.1 Investeringar i digitalisering och inom hälso- och sjukvård ____________ 20

3.2 Nyttorealiseringsprocessen _________________________________________ 21

3.2.1 Identifiera förändringsbehov ____________________________________ 23

3.2.2 Specificera nyttor _____________________________________________ 27

3.2.3 Planera nyttorealisering _______________________________________ 34

3.2.4 Realisera nyttor ______________________________________________ 35

3.2.5 Följa upp nyttorealisering ______________________________________ 39

3.3 Sammanfattande figur av nyttorealiseringsprocessen ____________________ 40

4 Reflektion av nyttorealiseringsprocessen ________________________________ 41

5 Empirisk referensram ________________________________________________ 47 5.1 Region Kalmar län _______________________________________________ 47

5.1.1 Projektledningsnivå ___________________________________________ 48

5.1.2 Avdelningsnivå ______________________________________________ 53

5.2 Region Kronoberg _______________________________________________ 56

5.2.1 Projektledningsnivå ___________________________________________ 57

5.2.2 Avdelningsnivå ______________________________________________ 62

5.3 Empirisk analys _________________________________________________ 69

6 Analys _____________________________________________________________ 74 6.1 Identifiera förändringsbehov _______________________________________ 74

viii

6.2 Specificera nyttor ________________________________________________ 77

6.3 Planera nyttorealisering ___________________________________________ 82

6.4 Realisera nyttor __________________________________________________ 84 6.5 Följa upp nyttorealisering __________________________________________ 89

7 Slutsats ____________________________________________________________ 92 7.1 Metodkritik _____________________________________________________ 93 7.2 Förslag till vidare forskning ________________________________________ 94

Referenser ___________________________________________________________ 95

Bilagor _______________________________________________________________ I Bilaga A: Introducerande mail till projektledaren på Region Kronoberg __________ I

Bilaga B: Introducerande mail till projektledarna på Region Kalmar län _________ II Bilaga C: Introducerande mail till avdelningschefen på medicinavdelning 3 på

Region Kronoberg __________________________________________________ III Bilaga D: Introducerande mail till avdelningschefen på barn- och ungdomsavdelning

11 på Region Kronoberg _____________________________________________ IV

Bilaga E: Introducerande mail till avdelningscheferna på enheten för palliativ medicin

30 på Region Kalmar län ______________________________________________ V Bilaga F: Intervjuguide till projektledaren på Region Kronoberg ______________ VI

Bilaga G: Intervjuguide till projektledarna på Region Kalmar län _____________ VII Bilaga H: Intervjuguide till avdelningschefen på medicinavdelning 3 på Region

Kronoberg ________________________________________________________ VIII Bilaga I: Intervjuguide till avdelningschefen på barn- och ungdomsavdelning 11 på

Region Kronoberg __________________________________________________ IX Bilaga J: Intervjuguide till avdelningscheferna på enheten för palliativ medicin 30 på

Region Kalmar län ___________________________________________________ X

Bilaga K: Pinnstatistik, Region Kronoberg _______________________________ XI Bilaga L: Uppföljning av pinnstatistik, Region Kronoberg __________________ XIII

Bilaga M: Enkät, Region Kronoberg ___________________________________ XIV Bilaga N: SWOT-analys, medicinavdelning 3, Region Kronoberg ____________ XVI

1

1 Inledning Det inledande kapitlet består till en början av en bakgrundsbeskrivning av

digitaliseringens framväxt och omfattning samt betydelse i hälso- och sjukvården.

Bakgrundsbeskrivningen följs sedan av en problemdiskussion kring tillvaratagandet av

digitaliseringens potentiella nyttor inom hälso- och sjukvården vilket i sin tur mynnar ut

i uppsatsens forskningsfråga och syfte. Avslutningsvis presenteras uppsatsens fortsatta

disposition för att klargöra dess upplägg.

1.1 Bakgrund Världen sägs tidigare ha upplevt tre industriella revolutioner varav den första

resulterade i mekanik, vattenkraft och ångkraft, den andra möjliggjorde massproduktion

samt tillgång till elektricitet och den tredje var försteget till det så kallade moderna

informationssamhället. Dagens samhällsutveckling drivs däremot av den fjärde

industriella revolutionen, i form av en digital transformation (Schwab 2017). Med

hänsyn till dess snabba framväxt, omfattning och komplexitet menar Schwab (2017) att

den är helt olik någon annan i mänsklighetens historia. Den kännetecknas bland annat

av en sammankoppling av miljarder människor via mobila enheter vilket öppnar upp för

nästintill obegränsade möjligheter, samt innefattar nya tekniska lösningar inom en

mängd olika områden såsom artificiell intelligens, robotik, sakernas internet, autonoma

fordon, friformsframställning, nanoteknik, bioteknik, materialvetenskap, energilagring

och kvantberäkning (Schwab 2017). Således är det möjligt att göra helt nya saker såväl

som att göra sådant vi tidigare gjort på helt nya sätt (Regeringskansliet 2017b).

Digitaliseringens1 förändringstryck har därmed en fundamental påverkan på hela

samhället och berör allt från människors sätt att leva, arbeta och interagera med

varandra (Schwab 2017) till politik, lokal och regional utveckling, hållbar utveckling

och länders konkurrenskraft (Regeringskansliet 2017b).

För en lyckad förändring som skapar samhällsnytta såväl som ekonomisk nytta krävs

dock att digitaliseringens möjligheter tas till vara (McKinsey 2017). Med anledning av

detta presenterade Sveriges regering år 2017 en digitaliseringsstrategi med visionen “Ett

hållbart digitaliserat Sverige” (Regeringskansliet 2017b, 8). Visionen innebär att alla

Sveriges invånare ska vara delaktiga i och känna ett förtroende för det digitaliserade

samhället, vilket den offentliga sektorn har ett stort ansvar för att säkerställa. Det

1 Digitalisering är “[...] utnyttjandet av modern IT för att skapa, leverera och utnyttja produkter (varor,

tjänster eller kombinationer av varor och tjänster)” (Cöster, Ekenberg, Gullberg, Westelius & Wettergren

2017, 8).

2

övergripande målet för att nå visionen är att “Sverige ska vara bäst i världen på att

använda digitaliseringens möjligheter” (Regeringskansliet 2017b, 10) för att på så sätt

öka konkurrenskraften och sysselsättningen samt bidra till en hållbar utveckling ur en

ekonomisk, social och miljömässig dimension. Analyser utifrån ett ekonomiskt

perspektiv på nationell nivå har nämligen visat att digitaliseringen kan frigöra uppemot

850 till 1 400 miljarder kronor per år från år 2025 förutsatt att dess möjligheter tas

tillvara (McKinsey 2017). Undersökningar av olika internationella index som mäter

länders digitalisering inom ett antal heltäckande områden har visat att Sveriges förmåga

att ta tillvara digitaliseringens möjligheter i relation till andra länder överlag är mycket

bra. Till skillnad från övriga Sverige ligger dock den offentliga sektorn märkbart efter i

digitaliseringsarbetet (SOU 2016:89; Ekonomistyrningsverket [ESV] 2018). För att

stärka Sveriges position i internationella jämförelser, och därmed leva upp till målet om

att vara världsbäst på att använda digitaliseringens möjligheter, krävs således ett bättre

tillvaratagande av digitaliseringens möjligheter i offentlig sektor (ESV 2018).

Inte minst inom hälso- och sjukvården förekommer ett krav på ökad digitalisering och

regeringen har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) formulerat

en egen vision för hälso- och sjukvården om att “År 2025 ska Sverige vara bäst i

världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta

för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd” (Regeringskansliet:

Socialdepartementet, Sveriges Kommuner och Landsting [SKL] 2016, 8). Med andra

ord har det satts stor tilltro till att digitaliseringens möjligheter ska bidra till att lösa de

utmaningar hälso- och sjukvården står inför (Regeringskansliet: Socialdepartementet,

SKL 2016). Sedan år 2000 har nämligen kostnaderna för hälso- och sjukvården ökat

med i genomsnitt 4,2 procent per år, vilket är 0,9 procentenheter snabbare än BNP

(McKinsey 2017). Till följd av demografiska förändringar genom en växande och

åldrande befolkning samt personalbrist inom hälso- och sjukvården kommer en framtida

likvärdig välfärd dessutom behöva uppnås med mindre resurser än idag

(Regeringskansliet: Socialdepartementet, SKL 2016)2. Detta är en omöjlig ekvation

(SKL 2017), som i kombination med det faktum att kommunalskatten skulle behöva öka

med i genomsnitt cirka 13 kronor till år 2035 vilket i praktiken inte är möjligt, innebär

att hälso- och sjukvården måste utnyttja resurserna effektivare (SKL 2016). Likaså har

förväntningarna på hälso- och sjukvårdens möjligheter att tillhandahålla digital service

2 Eriksson, Anna; generaldirektör Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). Stockholm. 2019.

Kommunalekonomernas Ekonomichefsdagar. Föreläsning 2019-01-10.

3

ökat (Regeringskansliet: Socialdepartementet, SKL 2016). För närvarande upplever

nämligen endast en av fyra av Sveriges medborgare att den kommunala sektorn3 lever

upp till deras förväntningar gällande digital service (SKL 2019a), vilket således inte är

tillräckligt för att matcha medborgarnas behov (ESV 2018). Att genom digitalisering

möjliggöra smartare såväl som mer effektiva arbetssätt är därmed nyckeln för att klara

välfärdens långsiktiga finansiering och framtida kompetensförsörjning samt leva upp till

medborgarnas förväntningar (Regeringskansliet 2018). En genomgripande digitalisering

inom hälso- och sjukvården har stor ekonomisk potential då det är en av de branscher

som beräknas kunna frigöra störst ekonomiskt värde motsvarande cirka 145 till 180

miljarder kronor per år från år 2025, exklusive kostnader för de investeringar som krävs

(McKinsey 2017). Dessutom kan verksamhetsutveckling driven av digitalisering ge

ändamålsenliga verksamhetsstöd för att inom hälso- och sjukvården förbättra kvaliteten,

tillgängligheten och arbetsmiljön (Regeringskansliet: Socialdepartementet, SKL 2016;

McKinsey 2017). Mot bakgrund av de stora behov som finns av att ta tillvara de

möjligheter digitaliseringen kan medföra går det således inte att undgå att genomföra

satsningar på digitalisering inom hälso- och sjukvården.

1.2 Problemdiskussion

Årligen läggs omkring 45 miljarder kronor på utvecklingen av digitaliseringen inom

offentlig sektor (Regeringskansliet 2017a), men trots detta upplevs utvecklingen gå allt

för långsamt och dessutom tycks en stor del av pengarna gå förlorade (ESV 2018)4. Det

är nämligen inte ovanligt att offentliga satsningar på digitalisering som redan krävt stora

investeringar försenas eller läggs ner helt och dessutom har många offentliga

organisationer svårt att med säkerhet utvärdera effekterna av sina investeringar

(Myndigheten för digital förvaltning [DIGG] u.å.; ESV 2017; Tonnquist 2018).

Anledningen till att utvecklingen av digitaliseringen går långsamt är att det å ena sidan

innefattar komplicerade frågor som förutsätter förändrade synsätt och arbetssätt vilket

kräver tid. Å andra sidan behöver ledningen anamma och anpassa styrningen inom

verksamheten till det nya synsättet och kulturen (ESV 2018). Det faktum att många

offentliga organisationer har svårt att utvärdera effekterna av investeringar beror på att

de ofta bara använder sig av en kostnads-/nyttokalkyl, vilket endast är en del av

bedömningen av ett investeringsbeslut. Dessutom innebär investeringar i digitalisering i

3 Kommunal sektor innefattar kommuner och regioner (ESV 2018). 4 Jafari, Daniel; huvudförfattare till E-delegationens vägledning i nyttorealisering 2.0. Stockholm. 2019.

Kommunalekonomernas Ekonomichefsdagar. Föreläsning 2019-01-10.

4

hälso- och sjukvården stora utmaningar med att fånga såväl kvantitativa som kvalitativa

nyttor (E-delegationen u.å. a). Med nytta menas “en mätbar förändring vilken uppfattas

som positiv av en eller flera intressenter och som bidrar till ett eller flera

verksamhetsmål” (E-delegationen u.å. a, 5). Inom den offentliga sektorn är nyttor i

allmänhet inte av ekonomisk karaktär, det vill säga nyttor som kan realiseras i monetära

termer, utan istället av kvalitativ karaktär. Kvalitativa nyttor kan uttryckas genom

kvalitetsmått, såsom förbättrad patient- och medarbetarnöjdhet, vilka kan vara

problematiska att värdera i pengar även om de kan resultera i ekonomiska fördelar (E-

delegationen u.å. a).

En väl genomförd kostnads-/nyttokalkyl som beskriver en investerings nytta och

kostnader är en förutsättning för att säkra att en investering är lönsam, men det krävs

även processer, rutiner och ansvariga för att säkerställa att den förväntade nyttan

realiseras (DIGG u.å.). Således krävs alltså en förändringsinsats vilket är en investering

av tid, resurser samt kunskap med medföljande aktiviteter kopplade till realisering av

nyttan. Det finns flera olika begrepp för att realisera nyttor såsom nyttohantering, effekt-

eller nyttohemtagning, effekt- eller nyttostyrning och effekt- eller nyttorealisering (E-

delegationen u.å. a), på engelska kallat Benefit Realisation Management (BRM) (Jenner

2014). Hädanefter används benämningen nyttorealisering, vilket beskrivs som “[...] ett

aktivt och systematiskt arbete med att säkerställa och optimera nyttan med de

förändringar vi avser genomföra” (E-delegationen u.å. a, 5). Det bör dessutom tilläggas

att det inte är valbart för regioner, tidigare landsting5, att säkerställa en effektiv

användning av offentliga medel utan det framgår tydligt i Kommunallagen att “[...]

landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet [...]” (SFS 2017:725)

11. kap §1. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) gäller dessutom att “Offentligt

finansierad hälso- och sjukvårdsverksamhet ska vara organiserad så att den främjar

kostnadseffektivitet” 4 kap. 1 § HSL (SFS 2017:30). Således ansvarar regioner för att

skattebetalarna får avkastning på sina pengar genom antingen ökade servicenivåer eller

minskade kostnader för att använda dess tjänster (E-delegationen u.å. a).

Redan i ESV:s första uppföljningsrapport av digitaliseringen av det offentliga Sverige

som gavs ut år 2016 visade det sig dock att den offentliga sektorn, inklusive hälso- och

sjukvården, har en låg mognad inom nyttorealisering gällande såväl användningsgrad

5 Från och med 2019-01-01 övergick Sveriges landsting till att bli regioner (Svenska Dagbladet [SvD]

2018).

5

som kompetens. Detta har varit ett återkommande problem även i efterföljande års

rapporter (ESV 2018). I ESV:s uppföljningsrapport från år 2018, där bland annat tolv av

Sveriges 21 regioner6 medverkade i en enkätundersökning, framgår att den kommunala

sektorn i alltför liten utsträckning tillämpar ett fastställt systematiskt arbetssätt med

nyttorealisering vid investeringar i digitalisering. Det visade sig att 25 procent inte ens

har övervägt att använda sig utav något systematiskt arbetssätt medan 44 procent har

initierat diskussion om det. Vidare har 27 procent initierat delar av arbetet men

fortfarande inte beslutat om ett systematiskt arbetssätt medan två procent har beslutat

om ett systematiskt arbetssätt och initierat delar av arbetet. En procent ansåg sig ha

påbörjat implementering av alla delar av ett systematiskt arbetssätt och ytterligare en

procent ansåg att ett systematiskt arbetssätt hade implementerats men att arbete med

utvärdering och utveckling återstår. Således ansåg ingen att de hade ett välfungerande

systematiskt arbetssätt som används fullt ut i verksamheten. Däremot har ESV på senare

tid kunnat se ett ökat intresse för att arbeta systematiskt med nyttorealisering (ESV

2018).

“Although BRM is largely common sense it is not common practice [...]”.

(Bradley 2010, 108).

För att arbeta med nyttorealisering för alla olika slags förändringar som medför

investeringar anser ESV (2018) såväl som DIGG (u.å.) att den offentliga sektorn bör

förhålla sig till det strukturerade och formaliserade arbetssättet

nyttorealiseringsprocessen. Av denna anledning har E-delegationen på uppdrag av

regeringen sammanställt en vägledning, vid namn Vägledning i Nyttorealisering

Version 2.0, som ska ses som ett ramverk för organisationer då de ska införa eller

vidareutveckla nyttorealisering i sin verksamhet (E-delegationen u.å. a).

Nyttorealiseringsprocessen utgörs av faserna identifiera förändringsbehov, specificera

nyttor, planera nyttorealisering, realisera nyttor och följa upp nyttorealisering. Inom

respektive fas föreslås i sin tur verktyg och metoder för att uppfylla syftet med fasen.

Nyttorealiseringsprocessen är dock ingen fristående process utan dess olika faser och de

verktyg och metoder som används ska vara integrerade i en organisations befintliga

verksamhet och därmed i dess ordinarie processer samt de verktyg och metoder som

används inom dessa för styrning och verksamhetsutveckling (E-delegationen u.å. a).

Nyttorealiseringsprocessen kan således sägas fungera som en sammanlänkande process

6 Sverige består av 21 regioner (SKL 2019b).

6

för en verksamhets olika processer för att de på så sätt ska bidra gemensamt till en

effektiv nyttorealisering av en investering (E-delegationen u.å. a). Även om

nyttorealiseringsprocessens faser utgör ett strukturerat och formaliserat arbetssätt för

nyttorealisering (DIGG u.å.) kan alltså de verktyg och metoder som används skilja sig åt

för såväl olika organisationer som olika typer av investeringar (E-delegationen u.å. a).

Nyttorealisering har de senaste åren blivit ett uppmärksammat begrepp inom den

offentliga sektorn. Diskussionen om investeringar i digitalisering och medföljande

utmaningar med nyttorealisering har tagit stor plats i olika forum riktade till den

offentliga sektorn (exempelvis Kommunalekonomernas Ekonomichefsdagar, 2019,

Stockholm; E-förvaltningsdagarna, 2018, Stockholm). I och med digitaliseringens

framväxt och betydelse, till följd av ökade behov och minskade resurser samt allt högre

krav på digital service, inom hälso- och sjukvården är nyttorealisering vid investeringar

i digitalisering inom detta område ytterst relevant. Dessutom berörs de flesta invånare i

någon utsträckning av hälso- och sjukvårdens verksamhet och finansiering vilken

dessutom utgör en stor del av de offentliga utgifterna (Regeringskansliet:

Socialdepartementet, SKL 2016). Trots detta diskuteras låg mognadsgrad, till följd av

bristande kunskap såväl som användande av ett systematiskt arbetssätt för

nyttorealisering vid dessa investeringar. Vidare finns teori om nyttorealisering (se

exempelvis Bradley 2010; Jenner 2014; Tonnquist 2018) och hur det bör tillämpas inom

offentlig verksamhet i Sverige i form av ett ramverk (se E-delegationen u.å. a), men

däremot inte hur tillvägagångssättet faktiskt ser ut. Därmed är det av intresse att

undersöka nyttorealisering vid investeringar i digitalisering inom hälso- och sjukvården

i praktiken med utgångspunkt i nyttorealiseringsprocessen. Dessutom lyfter ESV

betydelsen av att studera praktiska fall eftersom det anses stimulera utvecklingen av det

systematiska arbetet med nyttorealisering (ESV 2018). Genom att dessutom studera

ramverket för nyttorealiseringsprocessen utifrån dess teoretiska grund ges möjlighet till

en kritisk granskning av ramverket för nyttorealiseringsprocessen utifrån såväl teoretisk

kunskap som praktisk erfarenhet vilket kan bidra med betydelsefulla bedömningar av

ramverket för nyttorealiseringsprocessen för att öka mognadsgraden.

7

1.3 Forskningsfråga Hur kan ramverket för nyttorealiseringsprocessen beskrivas och förstås utifrån dess

teoretiska grund?

Hur ser systematiseringen av praktiska erfarenheter kring hur regioner arbetar med

nyttorealisering vid investeringar i digitalisering ut?

1.4 Syfte Syftet med studien är att beskriva ramverket för nyttorealiseringsprocessen samt förstå

hur det förhåller sig till dess teoretiska grund och därmed möjliggöra en kritisk

granskning av det. Vidare syftar studien till att systematisera praktiska erfarenheter

kring regioners arbete med nyttorealisering vid investeringar i digitalisering för att

kunna sätta detta i förhållande till ramverket för nyttorealiseringsprocessen och dess

teoretiska grund. På så vis är det möjligt att urskilja styrkor och svagheter i ramverket

för nyttorealisering men även i det praktiska arbetet med nyttorealisering för att skapa

förutsättningar för framtida lyckade investeringar i digitalisering inom hälso- och

sjukvården.

8

1.5 Fortsatt disposition

Figur 1: Uppsatsens fortsatta disposition.

Metod

•Metodavsnittet behandlar de metodöverväganden och metodval som gjorts vad gäller val av forskningsansats samt hur det teoretiska och empiriska materialet samlats in, bearbetats och analyserats. Därefter följer en genomgång av kvalitetskriterier och etiska överväganden.

Investeringar relaterat till

nyttorealiser-ingsprocessen

• I kapitlet redogörs inledningsvis för relevanta teorier och begrepp inom investeringsteori samt hur det förhåller sig till digitalisering och hälso- och sjukvård. Därefter beskrivs nyttorealiseringsprocessen och dess fem faser vilken slutligen sammanfattas i en figur

Reflektion av nyttorealiser-ingsprocessen

•Reflektionen av nyttorealiseringsprocessen består av en kritisk granskning av nyttorealiseringsprocessen utifrån den teoretiska grund som den är uppbyggd av. Avslutningsvis presenteras en sammanfattande figur av nyttorealiseringsprocessen i förhållande till dess teoretiska grund.

Empirisk

referensram

• I den empiriska referensramen presenteras det material som erhållits genom framförallt intervjuer men även organisationsspecifika dokument. Regionernas beskrivning inleds med en övergripande förklaring av regionen, följt av en redogörelse av dess arbete på olika nivåer.

Analys

•Analyskapitlet redogör för hur det empiriska materialet förhåller sig till såväl nyttorealiseringsprocessen som dess teoretiska grund. Likaså behandlas ramverket för nyttorealiseringsprocessen gentemot den teoretiska grund som den utgörs av.

Slutsats

• I det avslutande kapitlet presenteras de slutsatser som kunnat dras från analyskapitlet angående uppsatsens frågeformulering och syfte. Avslutningsvis förs en kort diskussion om metodkritik och förslag på vidare forskning

9

2 Metod I det andra kapitlet behandlas de metodöverväganden och metodval som ligger till

grund för genomförandet av uppsatsen. Inledningsvis redogörs för den valda ansatsen

och hur den konkret ska tillämpas. Vidare beskrivs hur det teoretiska och empiriska

materialet har samlats in samt hur det empiriska materialet har tolkats och bearbetats.

Kapitlet avslutas med ett avsnitt om uppsatsens kvalitetskriterier samt etiska

överväganden.

2.1 Fallstudieansats För att kunna redogöra och få en helhetsförståelse för hur studieobjektet, det vill säga

nyttorealiseringsprocessen, kan beskrivas men även förstås utifrån såväl dess teoretiska

grund som praktiska erfarenheter för att således bidra till att utveckla detta har en

fallstudieansats tillämpats (Yin 2007; Lundahl & Skärvad 1999). Detta är nämligen att

föredra då avsikten är att ge en förklaring av ett reellt pågående fenomen i dess naturliga

kontext utifrån frågorna hur och varför (Yin 2007). För att kunna exemplifiera

nyttorealisering i sin kontext har ett målstyrt urval bestående av en ytterst aktuell

investering i digitalisering gjorts (Bryman 2017). Valet av investering utgår från

visionen för hälso- och sjukvården som betonar att digitala lösningar ska vara

förstahandsvalet i allt arbete som rör hantering av information i de fall det är möjligt

och relevant (Regeringskansliet: Socialdepartementet, SKL 2016). En sådan lösning är

det mobila vårdinformationssystemet Cosmic Nova, hädanefter endast benämnt

Nova, som är anpassade applikationer av patientjournalsystemet Cambio Cosmic. Nova

består av två olika applikationer, nämligen Nova board och Nova tablet/physician, vilka

gör det möjligt att använda journalsystemet situationsbaserat istället för endast på

datorer (Cambio u.å. d). Nova Board är en stor digital whiteboard med både patient- och

avdelningsinformation för att på enkelt sätt kunna samordna arbetet på en avdelning.

Den gör det möjligt att överblicka såväl som uppdatera exempelvis patienters status,

planerade aktiviteter och fördelning av patienter mellan vårdlag (Cambio u.å. b). Nova

physician och Nova tablet är båda en bärbar läsplatta med skillnaden att physician är

specifikt utformad för läkare medan tablet riktar sig till övrig vårdpersonal. Läsplattan

är tänkt att användas i deras möte med patienten för att ha direkt tillgänglig information

samt för att direkt kunna registrera och dokumentera information som berör exempelvis

journalen, läkemedelslistan, och provsvar. Dessutom finns det möjlighet till personliga

arbetslistor bestående av samtliga aktiviteter under ett arbetspass vilka kan bockas av

efterhand som de utförts (Cambio u.å. a; Cambio u.å. c).

10

För att besvara uppsatsens forskningsfrågor utifrån den ovannämnda investeringen har

valet av regioner gjorts utifrån ett målstyrt urval (Bryman 2017). Detta baseras på

kriteriet att regionerna har infört Nova, vilket begränsar urvalet till åtta regioner

(Socialstyrelsen u.å.; Vision 2015; Region Östergötland 2018; Cambio 2017; Region

Kronoberg 2018b; Cambio 2018a; Wihlborg 2018; Cambio 2018b). För att uppsatsen

ska uppnå såväl djup som bredd (Lundahl & Skärvad 1999) utgörs fallstudiedesignen av

multipla fallstudier begränsat till två av dessa åtta regioner. Vid valet av fall var

avsikten att välja geografiskt närliggande regioner som kunde bidra med variation

(Bryman 2017), därav utgörs urvalet av Region Kalmar län och Region Kronoberg. I

Region Kalmar län genomfördes implementeringen år 2014 på fyra avdelningar, men

enbart en av avdelningarna fullföljde projektet (Vårdfokus 2018). Region Kronoberg

påbörjade sitt genomförande under år 2018 och har på kort tid sett positiva effekter på

den avdelning som var först ut med implementeringen (Fransson 2018) varför de kort

därefter införde det på ytterligare en avdelning. Dessutom har Region Kronoberg som

avsikt att införa det på fler avdelningar inom en snar framtid (Region Kronoberg

2018b). På grund av att uppfattningen av investeringen på de två regionerna sett olika ut

anses dessa fall intressanta att undersöka.

2.2 Tillvägagångssätt för insamling av teoretiskt material För att kunna motivera och sätta forskningsfrågorna i sitt sammanhang gjordes

inledningsvis en litteraturgenomgång av relevant investeringslitteratur samt tidigare

forskning på investeringsområdet (Bryman 2017) av bland annat Alpenberg och

Karlsson (2005) samt Fjertorp (2010). Med hänsyn till forskningsfrågan berörs därefter

i stor utsträckning Vägledning i Nyttorealisering Version 2.0 utgiven av E-delegationen,

som mellan åren 2009 och 2015 har drivit arbetet med att digitalisera det offentliga

Sverige (Regeringskansliet 2015). De olika metoder och verktyg som föreslås för de

olika faserna i nyttorealiseringsprocessen har dock kompletterats med flera andra

litterära såväl som elektroniska källor, såsom Jenner (2014) och

Ekonomistyrningsverket (2012). Vidare förs en reflektion av nyttorealiseringsprocessen

i förhållande till dess teoretiska grund där teori även har hämtats från Tonnquist (2018)

och Kotter (1996). Den litteratur som använts har varit tillgänglig via

Linnéuniversitetets Universitetsbibliotek samt Växjö stadsbibliotek och vetenskapliga

artiklar har inhämtats via samlingsdatabasen OneSearch.

11

2.3 Tillvägagångssätt för insamling och bearbetning av empiriskt material 2.3.1 Intervjustudie

Eftersom forskningsfrågan bland annat avser att besvara hur en process genomförts

krävs en ingående förståelse för frågan varför personliga intervjuer ansågs vara ett

lämpligt tillvägagångsätt för insamling av data (Kvale & Brinkmann 2014). Avsikten

med att genomföra intervjuer var för att respondenterna skulle kunna redogöra för

processen gällande investeringen såväl som åsikter kring detta baserat på deras position

och erfarenhet (Yin 2007; Denscombe 2018). Detta resulterade i att en stor hänsyn

kunde tas till de intervjuades ståndpunkter och därav resultera i rikare beskrivningar

(Bryman 2017). Däremot har hänsyn tagits till att intervjuer är verbala utsagor som ger

utrymme för olika brister såsom personens uppfattning, minnes- och uttryckelseförmåga

(Yin 2007). Likaså har det faktum att intervjupersonernas redogörelse inte

nödvändigtvis behöver stämma överens med det faktiska tillvägagångssättet beaktats

(Denscombe 2018), varför intervjuerna kompletterats med interna dokument (se avsnitt

2.3.2 Dokument).

En förutsättning för att förstå respektive regions arbete med nyttorealisering vid

investeringen är att intervjuerna speglar regionernas perspektiv. För att de intervjuade

ska hålla sig till ämnet i fråga samtidigt som de har möjlighet formulera sig med egna

ord ansågs semistrukturerade intervjuer vara en lämplig intervjuform (Yin 2013). Innan

intervjuerna ägde rum fick respondenterna ta del av en intervjuguide för att de skulle ha

möjlighet till eventuella förberedelser för att kunna ge en så korrekt och detaljerad

redogörelse som möjligt. För att ge utrymme till rika beskrivningar samt utvikningar

och fördjupningar består samtliga intervjuguider av en första relativt bred inledande

fråga (Yin 2013) där de ombads beskriva Cosmic Nova-processen från start till där de

befinner sig idag. Med avsikt att täcka in tankeramen med studien innehåller

intervjuguiderna även frågor kring specifika teman vilka berör

nyttorealiseringsprocessens olika faser men där utformningen skiljer sig åt beroende på

respondent (se Bilaga F, G, H, I & J). Dessutom ges utrymme för uppföljningsfrågor

samt sonderingsfrågor i enlighet med vad Yin (2013) förespråkar. Samtliga intervjuer

genomfördes ansikte mot ansikte på intervjupersonernas arbetsplats. Efter

sammanställningen av intervjuerna fick respektive respondent ta del av sitt bidrag till

fallbeskrivningarna för respondentvalidering. Syftet med respondentvalideringen var att

respondenterna skulle få möjlighet att reflektera och kommentera underlaget. Detta

12

framförallt för att korrigera eventuella feltolkningar eftersom uppsatsen avser att ge en

så rättvis och korrekt förståelse av processen som möjligt (Alvesson 2011).

Respondenterna fick även tillgång till uppsatsen när den färdigställts.

2.3.1.1 Urval

För att bestämma antalet intervjupersoner har en avvägning gjorts med hänsyn till den

information som behövs för att uppnå empirisk mättnad (Kvale & Brinkmann 2014).

Antalet intervjupersoner uppgår till nio respondenter (se Tabell 1) vilka representerar

olika nivåer inom regionerna för att skildra olika infallsvinklar och således ge en

nyanserad bild av arbetet med nyttorealisering. För att bestämma vilka intervjupersoner

som ska ingå i uppsatsens urval har huvudsakligen ett målstyrt urval tillämpats. Detta

innebär att dessa respondenter har valts ut med hänsyn till relevans för att kunna besvara

studiens forskningsfrågor (Bryman 2017). För dessa respondenter togs kontakt genom

ett telefonsamtal där studien presenterades följt av ett introducerande mail (se Bilaga A,

B, C, D & E) med mer utförlig information om studien och dess syfte samt vad som

förväntades av respondenterna och på vilka villkor deras medverkan skulle ske (Bryman

2017). För att kunna besvara hur Region Kalmar län samt Region Kronoberg arbetar

med nyttorealisering på projektnivå har projektledarna för Nova på respektive region

intervjuats. Detta då de besitter ansvar för att planera, leda, styra och följa upp arbetet

med investeringen. Vidare har arbetet skildrats utifrån verksamhetsnivå genom

avdelningscheferna på enheten för palliativ medicin 30 på Region Kalmar län samt

avdelningschefen på barn- och ungdomsavdelning 11 respektive medicinavdelning 3 på

Region Kronoberg. Anledningen till varför dessa avdelningar utgör analysenheter beror

på att Nova i detta nu enbart införts på dessa avdelningar på respektive region. Eftersom

det är avdelningscheferna som ansvarar för vårdpersonalens dagliga arbete på respektive

avdelning anses dessa ha en stor inverkan på införandet, genomförandet och

uppföljningen av Nova. Dessutom tillfrågades vårdpersonal genom ett snöbollsurval

eftersom det inte fanns en tillgänglig urvalsram för dessa (Bryman 2017). Detta innebar

att avdelningscheferna ombads tillfråga om någon läkare samt övrig vårdpersonal kunde

ställa upp på en enskild intervju och således fick dessa inte tillgång till någon

intervjuguide. Med hänsyn till att läkare såväl som övrig vårdpersonal är hårt belastade

och har ont om tid visade det sig dock inte vara möjligt på enheten för palliativ medicin

30 och endast i form av korta samtal med en barnundersköterska på barn- och

ungdomsavdelning 11 samt en sjuksköterska på medicinavdelning 3. Eftersom det

framförallt är vårdpersonalen som berörs av investeringen är utfallet till stor del

13

beroende av huruvida de är villigt inställda samt har en förståelse för det nya arbetssättet

och således ansågs samtalen trots dess korta längd kunna bidra med viktiga

infallsvinklar i arbetet med nyttorealisering. Det faktum att Region Kronoberg är

överrepresenterade vad gäller såväl antal avdelningar som respondenter har dock

inneburit att deras arbete beskrivits mer omfattande vilket kan skapa en snedvriden

empiri varför detta har beaktats i analysen. Anledningen till varför dessa fall ändå har

inkluderats är att kombinationen av olika infallsvinklar förväntas bidra till en mer

nyanserad empiri och således även analys. I tabellen (se Tabell 1) nedan redovisas

detaljerad intervjuinformation.

Respondent Arbetsgivare Intervjuform Datum Intervjutid Projektledare 1 och projektledare 2 Region Kalmar

län Ansikte mot

ansikte 22/3-19 58 min

Avdelningschef 1 och

avdelningschef 2 enheten för

palliativ medicin 30

Region Kalmar

län Ansikte mot


Projektledare Region Kronoberg

Ansikte mot

ansikte 15/3-19 1 h och 28

min Avdelningschef medicinavdelning 3 Region

Kronoberg Ansikte mot


Sjuksköterska medicinavdelning 3 Region Kronoberg

Ansikte mot


Avdelningschef barn- och

ungdomsavdelning 11 Region



Barnundersköterska barn- och

ungdomsavdelning 11 Region



Tabell 1: Information angående intervjuer.

2.3.1.2 Inspelning och transkribering

För att registrera intervjuerna för dokumentering har inspelning och transkribering

tillämpats med respondenternas godkännande. Tillvägagångssättet medför dels att

intervjuaren kan vara mer närvarande i samtalet (Kvale & Brinkmann 2014) samt bidra

till en högre kvalitet på bearbetningen och tolkningen av det empiriska material som

samlats in. Detta eftersom det innebär en försäkran om att bearbetningen och tolkningen

är korrekt (Bryman 2017). Dessutom underlättade transkriberingen tolkningsarbetet

eftersom det var lättare att överblicka intervjuerna och på så vis uttyda eventuella

mönster (Kvale & Brinkmann 2014). Däremot är transkribering av intervjuer ett

tidskrävande arbete som resulterade i ett stort material. Vidare finns det en risk för att de

intervjuade påverkades av det faktum att de spelades in och upplevde situationen som

obekväm (Bryman 2017). Trots nackdelarna med inspelning och transkribering av

intervjuer tillämpades tillvägagångssättet eftersom en rättvis tolkning av

14

respondenternas ord och redogörelse ansågs väsentlig för att förstå den avsedda

processen korrekt.

2.3.2 Dokument

Det empiriska underlaget utgörs även av organisationsspecifika dokument vilka har

bidragit till faktainsamling och tolkning av projektet med investeringen samt för att

styrka det som framkommit i intervjuerna (Denscombe 2018; Yin 2007). Det material

som tillhandahållits av Region Kalmar län utgörs bland annat av projektplanen som

framförallt bidragit med en förtydligad bild av projektets mål, tidsplan samt kostnader.

Dessutom har en rapport från den avdelning som använder Nova använts som

komplement för att förstå bakgrunden och genomförandet. Vidare har material även

erhållits av Region Kronoberg i form av presentationsdokument, planeringsdokument,

beräkningsunderlag och resultat av uppföljningen. Materialet har framförallt bidragit

med en objektivt kompletterande bild av projektets mål och genomförande samt faktiska

beräkningar på investeringen och resultatet av uppföljningen. Det bör dock tilläggas att

fler antal dokument har tillhandahållits av Region Kronoberg än Region Kalmar län

men eftersom innehållet i stort sett anses vara likvärdigt tros det inte ha påverkat det

empiriska materialet.

2.3.3 Analys av empiriskt material

Kvalitativ forskning ger ofta upphov till stora mängder av material, inte minst vid

transkribering av intervjuer (Bryman 2017), vilket kräver ett strukturerat arbetssätt för

att sammanställa, tolka och använda sig av det material som samlats in. För att

underlätta ett strukturerat arbetssätt vid analysen av det empiriska materialet har därför

den process, innehållande fem steg, som Denscombe (2018) rekommenderar tillämpats.

Det första steget inbegriper iordningsställande av data vilket i denna uppsats har gjorts

genom transkribering av intervjuerna. I syfte att bearbeta datan har intervjuerna såväl

som dokumenten även studerats djupgående vid upprepade tillfällen. På så sätt var det

möjligt att identifiera tydligt återkommande teman som framkommit i materialet vilket

är en viktig del i det andra steget inledande utforskning av data (Denscombe 2018). Av

vad som framgått av intervjuerna var det möjligt att kategorisera datan i teman utefter

Cosmic Nova-processens bakgrund, förberedelser, införande och uppföljning. I temat

bakgrund indelades data som berör initieringen av förändringen medan temat

förberedelser avser aspekter innan själva införandet. Under temat införande inordnades

data relaterat till genomförandet vilket till stor del utgörs av förändringsledning. Vidare

innefattar temat uppföljning mätning och utvärdering. Under detta steg filtrerades även

15

överflödig data bort, det vill säga den data som inte matchade teman eller ansågs

relevant, för att underlätta analysen av data (Alvehus 2013). Därefter analyserades datan

genom jämförelser av de teman som identifieras i enlighet med det tredje steget analys

av data (Denscombe 2018). I det fjärde steget, framställning och presentation av data,

genomfördes en skriftlig och visuell tolkning av det som framgått i de tidigare stegen.

Det avslutande femte steget innebär validering av data, vilket har gjorts genom

respondentvalidering (Denscombe 2018).

2.4 Kvalitetskriterier 2.4.1 Begreppsvaliditet

Detta kvalitetskriterium syftar till att väsentliga begrepp på förhand är väldefinierade så

att den teoretiska definitionen ligger nära den operationella definitionen för att på så vis

förhindra subjektivitet (Yin 2007). Uppsatsen behandlar optimering av effektiviteten av

en viss förändringsinsats vilket teoretiskt kan definieras som nyttorealisering. En

operationalisering av begreppet innebär i detta fall att undersöka hur regionerna på ett

eller annat sätt arbetar med de olika faserna av nyttorealiseringsprocessen. Vidare lyfter

Yin (2007) tre aspekter som bör beaktas för att uppnå detta kvalitetskriterium vid

fallstudieforskning. Den första aspekten belyser vikten av användandet av flera källor,

varför information har inhämtats från ett flertal intervjuer samt organisationsspecifika

dokument som tillsammans utgör en kongruent undersökningsform. Dessutom ska de

slutsatser som presenteras kunna motiveras, vilket har gjorts och redogörs för med

utgångspunkt i ramverket för nyttorealiseringsprocessen, teori samt empiri och således

blir det tydligt vad slutsatserna baseras på. Ytterligare en aspekt som bör beaktas är att

de intervjuade bör ges tillgång till ett utkast av dess fallbeskrivningar innan

färdigställandet av uppsatsen (Yin 2007) varför respondentvalidering har tillämpats för

denna studie.

2.4.2 Intern och extern validitet

Intern validitet är ett kvalitetskriterium som belyser vikten av att slutsatser är

välgrundade samt korrekta och därmed hållbara. För denna uppsats har tillämpningen av

fallstudier möjliggjort att både intervjuer och dokument har kunnat användas för

datainsamling och således har flera olika perspektiv beaktas. För att fallbeskrivningarna

ska vara så trovärdiga som möjligt har dessutom flera personer intervjuats på de båda

regionerna. Vidare har de intervjuade getts möjlighet att kontrollera att

fallbeskrivningarna framställts och tolkats korrekt genom respondentvalidering. Genom

att påvisa flera samstämmiga belägg från såväl ramverket för nyttorealiseringsprocessen

16

som teoretiska och empiriska källor samt utesluta alternativa förklaringar kan de

slutsatser som dragits således anses vara hållbara. Vidare behandlar extern validitet

generalisering av en studie, vilket i detta fall tar sig uttryck i en strävan att uppnå

analytisk generaliserbarhet genom att generalisera uppsatsens resultat till en mer

generell teoriutveckling. Genom att betrakta nyttorealisering på två regioner ges

möjlighet till en förbättrad generaliserbarhet då resultatet av varje enskild region samt

jämförelsen mellan regionerna ökar kvaliteten på de teoretiska slutsatser som

presenteras (Yin 2007).

2.4.3 Reliabilitet

Reliabilitet som kvalitetskriterium syftar till att säkerställa att det resultat som

framkommit av uppsatsen ska kunna upprepas vid andra tillfällen och av andra forskare

genom samma tillvägagångssätt (Kvale & Brinkman 2014; Yin 2007). Detta

kvalitetskriterium avser således att reducera eventuella felaktigheter och skevheter

vilket har beaktats genom att följa de riktlinjer som finns för flerfallsstudieforskning.

Dessutom ämnar de detaljerade redogörelserna för de tillämpade tillvägagångssätten i

metodkapitlet till att styrka uppsatsens reliabilitet (Yin 2007).

2.5 Forskningsetiska överväganden I uppsatsen har forskningsetiska överväganden beaktats för att värna relationen till de

medverkande uppgiftslämnarna. De forskningsetiska principer som har tagits i

beaktande är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och

nyttjandekravet. Den förstnämnda principen har uppfyllts i och med det introducerande

mailet till respondenterna där de informerades om uppsatsens syfte, att medverkan är

frivillig, deras roll och villkor för deltagande i uppsatsen samt andra aspekter som kan

tänkas påverka deras beslut att medverka. Således var respondenterna informerade

utifrån vad som ingår i informationskravet i ett skede då de ännu inte gjort några

åtaganden. På så vis gavs respondenterna, enligt samtyckeskravet, möjlighet att från

början besluta om sin medverkan i denna uppsats såväl som under tidens gång.

Uppsatsens empiriska material har även behandlats i enlighet med

konfidentialitetskravet och således med stor försiktighet (Vetenskapsrådet 2002). En

aspekt av detta är anonymitet (Bryman 2017) vilket har beaktats i den mån det varit

möjligt genom att inte namnge respondenterna, däremot besitter flertalet respondenter

utmärkande positioner varför det kan vara svårt att utlova fullständig anonymitet.

Vidare har hänsyn tagits till nyttjandekravet, följaktligen kommer det empiriska

17

materialet enbart utgöra underlag för denna uppsats och inte användas i andra ändamål

(Vetenskapsrådet 2002), vilket framgår av det introducerande mailet.

18

3 Investeringar relaterat till nyttorealiseringsprocessen I det tredje kapitlet förklaras inledningsvis innebörden av investeringsbegreppet och de

två huvudansatser som finns inom investeringsforskning. Därefter redogörs specifikt för

investeringar i digitalisering och inom hälso- och sjukvården för vilka

nyttorealiseringsprocessen kan användas. Med anledning av detta följer ett avsnitt om

nyttorealiseringsprocessen vilken inleds med en sammanfattande beskrivning av

processens syfte och struktur. Fortsättningsvis är detta avsnitt uppdelat utefter

processens fem faser, där syftet för varje fas först beskrivs följt av en genomgång av

fasens tillhörande verktyg och metoder. Slutligen presenteras en sammanfattande figur

av nyttorealiseringsprocessen.

3.1 Investeringsbegreppet och investeringsforskning Det finns många olika definitioner av investering vilka har en liknande innebörd (se

exempelvis Fjertorp 2010; Andersson 2013; Greve 2016; Karlsson 1999; Persson &

Nilsson 1999). Fjertorp (2010) förklarar begreppet investering som att avstå från en

direkt och fastställd nytta i förhoppning om en framtida nytta över ett flertal år framöver

säkrad genom en tillgång. En investering kräver resurser vilka kan vara av såväl

monetära som icke-monetära slag exempelvis i form av pengar eller tid. Likaså antas

investeringen ge upphov till såväl inbetalningar som utbetalningar vars mellanskillnad

är nyttan uttryckt i monetära termer, men nyttan kan även vara av icke-monetär karaktär

(Fjertorp 2010). Själva investeringen kan avse materiella tillgångar såsom maskiner,

men även finansiella tillgångar i exempelvis aktier samt immateriella tillgångar vilket

kan syfta på produktutveckling (Andersson 2013). De huvudsakliga motiv som ligger

till grund för en investering är enligt Bower (1970, se Alpenberg & Karlsson 2005) att

öka kapaciteten, öka kvaliteten och minska kostnader.

Inom investeringsforskning går det att urskilja två ansatser vilka är beslutsorienterade

investeringsforskningen och processorienterade investeringsforskningen (Persson &

Nilsson 1999). Den beslutsorienterade investeringsforskningen inriktar sig på

investeringsbeslut som kan skildras genom en fråga om bedömning av en verksamhets

resursanvändning samt hur denna bedömning kan motiveras (Alpenberg & Karlsson

2005). Vid dessa beslut utvärderas investeringsalternativ utefter dess positiva respektive

negativa konsekvenser samt sätts i relation till alternativa investeringar. Det

investeringsalternativ som på bästa möjliga vis uppnår ett specifikt ändamål eller mål är

den investering som bör väljas. För den beslutsorienterade investeringsforskningen har

19

den så kallade rationella beslutsmodellen verkat som ett tillvägagångssätt vilken

innehåller fyra steg: precisera problemet; arbeta fram alternativ och kartlägg

konsekvenser; gör en kalkyl samt känslighetsanalys; dra slutsatser och gör ett

ställningstagande. Ett investeringsbehov behöver nödvändigtvis inte genereras av en

medveten analys utan uppstår tvärtom vanligtvis genom förbättringsförslag eller på

grund av missförhållanden i en verksamhet. I dessa fall ökar chanserna till en lyckad

investering om det görs en rimlig avgränsning av problemet och om målsättningen för

investeringen fastställs. Efter att detta har gjorts ska potentiella investeringsalternativ

och dess konsekvenser tas fram. Kartläggningen av konsekvenser görs genom att

formulera för- och nackdelar för de olika alternativen vilka i sin tur kvantifieras för att

möjliggöra mätning samt värdering. Därefter görs en bedömning av

investeringsalternativens lönsamhet vilket kan genomföras med traditionella

kalkylmetoder såsom pay-off-metoden, nuvärdemetoden, annuitetsmetoden och

internräntemetoden (se avsnitt Investeringskalkyler) beroende på vilken som anses mest

lämplig utifrån ovanstående steg. Slutligen diskuteras resultatet av ovanstående steg för

att göra ett ställningstagande huruvida vilken och om en investering ska genomföras

(Ljung & Högberg 1996).

Till följd av att den beslutsorienterade investeringsforskningen bedömdes som

otillräcklig då investeringsbeslut ansågs behövas studeras från flera aspekter för att

förstå en verksamhets investeringsbeteende växte den processorienterade

investeringsforskningen fram. Att se investeringssatsningar som en process förklaras

enligt flertalet författare göra det möjligt att på ett mer djupgående plan studera

sambandet mellan investeringssatsningar och företags strategi samt strategiska

planeringsprocess (Aharoni 1966, Bower 1970, Honko 1971, Junnelius 1974, Honko

m.fl. 1982, Segelod 1995, se Alpenberg & Karlsson 2005). Ansatsen kännetecknas av

att investeringsprocessen delas in i olika faser eller steg (Alpenberg & Karlsson 2005)

vilket Fjertorp (2010) med utgångspunkt i tidigare investeringsforskning sammanställt i

en formell investeringsprocess vilken ser ut enligt följande:

1. Precisera målet för det som avser att genomföras

2. Fastställa mått för måluppfyllelse

3. Söka och precisera alternativ

4. Kartlägga de olika alternativens konsekvenser

5. Värdera de olika alternativens konsekvenser

20

6. Beslut

7. Genomförande och kontroll av införande

8. Utvärdering

Det förstnämnda steget syftar till att klargöra vilket mål som en investering avser att

uppfylla vilket i nästa steg preciseras genom att välja ett lämpligt mått för när det ska

vara uppnått (Fjertorp 2010). Enligt Bower (1970, se Alpenberg & Karlsson 2005)

innebär det att översätta organisationens affärsidé samt strategiska mål till ekonomiska

mål och mått anpassade för det specifika projektet. De följande tre stegen i den formella

investeringsprocessen behandlar att ta fram alternativ, kartlägga dess konsekvenser och

värdera dem för vilka kalkylmetoder är en viktig komponent. Det sjätte steget innebär

att fatta ett beslut (Fjertorp 2010), vilket enligt Bower (1970, se Alpenberg & Karlsson

2005) tas utifrån den investering som i störst utsträckning uppfyller organisationens

långsiktiga mål. Den formella investeringsprocessens sjunde steg avser att genomföra

samt kontrollera investeringen och avslutningsvis sker en utvärdering av

måluppfyllelsen. Såväl kontroll av införande som utvärdering har dock tillkommit med

tiden allteftersom investeringsuppföljning har blivit ett allt mer uppmärksammat område

(Fjertorp 2010).

3.1.1 Investeringar i digitalisering och inom hälso- och sjukvård

Investeringsbedömning är ett komplext område vilket i synnerhet har visat sig vad

gäller investeringar i digitalisering då det inte är ovanligt att de misslyckas. I början av

digitaliseringens framväxt berodde misslyckandena till stor del på bristande teknik men

i takt med att tekniken förbättras beror det snarare på förseningar och

kostnadsöverskridanden. Dessutom innebär förändringstakten, inklusive det personliga

användandet av teknik, i kombination med osäkerheten i omvärlden och den fortsatta

utvecklingen inom digitalisering att beslut om investeringar i digitalisering är allt

svårare. Likaså är besluten ofta förhastade och undermåliga vilket bidrar till

misslyckandena. Vidare är det vanligt förekommande att organisationer misslyckas med

att leverera de förväntade nyttorna med investeringar i digitalisering vilket delvis kan

förklaras av att användandet av digitalisering blir alltmer komplext och påverkar stora

delar av organisationen. Dessutom är de traditionella metoderna för

investeringsbedömning otillräckliga när det kommer till investeringar i digitalisering

eftersom det krävs en större förståelse för nyttor, vad som behöver göras för att de ska

uppnås och styrningens betydelse för att de ska realiseras (Ward & Daniel 2006). Detta

21

bekräftas även av Dahlgren, Lundgren och Stigberg (2003) som belyser att investeringar

i digitalisering har visat sig uppnå begränsad nytta.

Vad gäller investeringar i digitalisering inom hälso- och sjukvården är målet “[...] att

underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla

och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet”

(Regeringskansliet: Socialdepartementet, Sveriges Kommuner och Landsting 2016, 8).

Enligt Fjertorp (2010) försvåras investeringsbedömning i icke vinstsyftande

organisationer, jämfört med vinstsyftande organisationer, dock av det faktum att syftet

är att åstadkomma nytta för medborgarna istället för att generera vinst. Detta eftersom

det innebär att målen ofta är svårare att tyda, prestationen problematisk att mäta och

förhållandet mellan kostnad och nytta svårbedömd (Merchant & Van der Stede 2007, se

Fjertorp 2010). Inom hälso- och sjukvården uppstår nämligen av naturliga skäl ofta

kvalitativa nyttor, såsom förbättrad kvalitet för patienterna, en högre motivation hos

medarbetarna eller förbättrad arbetsmiljö, vilka är svårvärderade (Dahlgren m.fl.

2003).

Av vad som framgår av teorin präglas investeringar i digitalisering således av stor

komplexitet inte minst vad gäller att leverera förväntade nyttor vilket dessutom är än

svårare inom hälso- och sjukvården på grund av den stora förekomsten av kvalitativa

nyttor. I takt med digitaliseringens framväxt och allt större betydelse inom bland annat

hälso- och sjukvården har därmed ett behov av ett systematiskt arbetssätt för att ta

tillvara de förväntade nyttorna med investeringar i digitaliseringen vuxit fram (ESV

2018). Ett sådant systematiskt arbetssätt är nyttorealiseringsprocessen som jämfört med

de tidigare nämnda ansatserna inom investeringsforskning kan ses som ytterligare ett

utvidgat perspektiv. Nyttorealiseringsprocessen kännetecknas nämligen av ett väsentligt

fokus på nyttor vid beslut om investeringar och för att styra och utvärdera arbetet med

en förändring. Utöver de faktorer som ingår i ansatserna ovan innefattar

nyttorealiseringsprocessen även faktorer såsom tydlig roll- och ansvarsfördelning,

kommunikation, engagemang och kultur (E-delegationen u.å. a). Dessa men även fler

aspekter av nyttorealiseringsprocessen förklaras mer ingående i nästkommande avsnitt.

3.2 Nyttorealiseringsprocessen Nyttorealiseringsprocessen är ett tillvägagångssätt för att infria de identifierade nyttor

som utgör grunden för ett investeringsbeslut. I enlighet med definitionen av nytta som

ett bidrag till verksamhetens mål ska utgångspunkten för alla investeringsbeslut och

22

därmed även för nyttorealiseringsprocessen vara organisationens uppdrag,

verksamhetsmål, strategier och värderingar. Processen initieras av en kartläggning av

verksamhetens behov och problem, krav, möjligheter samt risker. Därefter följer fem

faser vilka är identifiera förändringsbehov, specificera nyttor, planera nyttorealisering,

realisera nyttor och följa upp nyttorealisering med en investering (se Figur 2) (E-

delegationen u.å. a). Faserna är i stort sett sekventiella men präglas av iterativ

återkoppling med lärdomar som tillämpas under hela processens gång (Jenner 2014).

Samtliga faser innefattas av föreslagna verktyg och metoder för att visa på hur

organisationer kan verkställa syftet med varje fas. Således kan det förekomma skillnader

vad gäller valet av verktyg och metoder eftersom tillämpningen bör anpassas till

organisatoriska förutsättningar såsom organisationsform, beslutsprocesser, styrmodeller

och metoder samt begreppsanvändning. Nyttorealiseringsprocessen är därmed ingen

fristående process utan den bör integreras i redan befintliga processer, såsom budget-

och verksamhetsplanering, och kan genomföras med hjälp av redan använda verktyg

och metoder inom dessa processer. Således kan nyttorealiseringsprocessen liknas vid en

röd tråd som förenar de befintliga processerna för att uppnå verksamhetsmålen (E-

delegationen u.å. a). I de kommande avsnitten ges en inblick i

nyttorealiseringsprocessens fem faser.

Figur 2: Nyttorealiseringsprocessen baserat på E-delegationen u.å. a, 24.

- Behov & problem - Krav - Möjligheter & risker

Uppdrag, verksamhetsmål, strategier &

värderingar

1. Identifiera

förändringsbehov

2. Specificera nyttor

3. Planera

nyttorealisering 4. Realisera nyttor

5. Följa upp

nyttorealisering

Styrning av

nyttorealiserings-

processen

23

3.2.1 Identifiera förändringsbehov

Den första fasen i nyttorealiseringsprocessen avser att utreda vilka förändringsönskemål

såsom behov och krav, möjligheter, problem och risker som finns i en verksamhet för

att utifrån dessa kunna konkretisera ett önskat läge och nyttor med detta vilket stäms av

mot faktorer som verksamheten har att förhålla sig till i form av uppdrag,

verksamhetsmål, strategier och legala krav. Fasen syftar således till att identifiera ett

förändringsbehov och dess nytta vilket ska vara väl förankrat i någon typ av motiv samt

överensstämma med organisationens övergripande uppdrag, verksamhetsmål, strategier

och värderingar (E-delegationen u.å. a). Ett förändringsbehov kan initieras på olika sätt.

Dels är det möjligt att jämföra tydliga verksamhetsmål som beskriver ett framtida

önskat läge för verksamheten med den nuvarande situationen för att således identifiera

ett förändringsbehov uppifrån samt vilka aktiviteter och möjliggörare7 som krävs för att

nå målen. Ytterligare ett angreppssätt för att identifiera förändringsbehov är underifrån

genom förslag och önskemål från medarbetarna. Angreppssättet förutsätter att ansvariga

för verksamheten är mottagliga för förslag och önskemål och sätter dessa i relation till

verksamhetsmålen. Dessutom kan förändringsbehov identifieras utanför verksamheten

av dess intressenter varför det är väsentligt att verksamheten har välfungerande rutiner

för behandling av dessa (E-delegationen u.å. a).

Figur 3: Fas 1 – Identifiera förändringsbehov.

3.2.1.1 Verktyg och metoder för identifierafasen

Intressentanalys

Inför en investering är det av vikt att genomföra en intressentanalys för att kartlägga de

interna intressenter som är aktivt involverade i investeringen samt de externa

intressenter som förväntas beröras, såväl positivt som negativt, av investeringen.

Resultaten från intressentanalysen kan generera värdefull information om berörda

7 “En möjliggörare är något som skapar förutsättningar för att realisera de nyttor som ligger till grund för

en förändringsinsats” (E-delegationen u.å. b, 3). Exempel på möjliggörare är omorgansation,

digitaliserings verktyg, nya processer och rutiner, förslag till lagförändringar, kompetensutveckling,

utveckling av kultur och arbetsmiljö (E-delegationen u.å. a).

Fas 1: Identifiera

föränd-

ringsbehov

Verktyg &

metoder: -Intressentanalys -Målanalys -Effektkedja -Programteori &

verksamhetslogik -Konsekvensanalys -Problem- &

åtgärdsanalys

Definiera

motiv Konkreti-

sera mål

Behov, problem, krav,

möjligheter &

risker

Beskrivna

motiv &

önskat läge

Identifierade mål

24

intressenter som bör beaktas i det fortsatta arbetet med att identifiera förändringsbehov

(E-delegationen u.å. b). Att genomföra en intressentanalys innebär först och främst att

identifiera intressenter samt beskriva deras förhållande till och intresseområden i

investeringen. Därefter är det av betydelse att fastställa vad de önskas bidra med till

investeringen, till exempel i form av arbete, finansiering eller engagemang, samt vad de

önskar få ut av investeringen, såsom arbetsuppgifter eller resultatet av investeringen, för

att skapa en balans mellan dessa begär (Andersen, Grude & Haug 2013; Turner 2014).

Målanalys

I samband med en investering bör målanalyser genomföras för att identifiera och

kartlägga målen med investeringen på olika nivåer samt hur dessa är sammanlänkade

genom orsak-verkan samband. Själva grundtanken är att målen på en nivå ska bidra till

målen på nästa nivå och i slutändan bidra till det övergripande målet. Analysen bör

därmed utgå från det övergripande målet för att sedan arbeta sig bakåt till underliggande

mål i en tillräcklig omfattning för att kunna styra mot det övergripande målet. Genom

att identifiera mål är det möjligt att utvärdera dessa och dessutom kan de bidra till en

ökad motivation, vilket kan uppnås genom att använda SMART vid målformulering (E-

delegationen u.å. b). SMART är en akronym för fem väsentliga aspekter som målen ska

leva upp till vilka är specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsatt. En målanalys

kan modelleras på olika vis och innehålla olika många mål såväl som nivåer (E-

delegationen u.å. b), men kan exempelvis utformas som ett träddiagram (se Figur 4).

Figur 4: Målanalys.

Effektkedja

Effektkedja är ett verktyg som möjliggör specificering och konkretisering av förslag till

alla de aktiviteter som krävs i samband med en investering. Syftet med en effektkedja är

att visuellt koppla ihop verksamhetens mål med identifierade nyttor, nödvändiga

förändringar och införandeinsatser samt möjliggörare (se Figur 5). Med andra ord är det

Övergripande

mål

Projektmål

Delmål

Övergripande

mål

Delmål Delmål

25

en övergripande beskrivning av kopplingen mellan eftersträvade nyttor med en

investering, vilken bidrar till verksamhetens måluppfyllelse, och allt som behöver göras

för att uppnå nyttorna. Detta genom att visa på hur någonting leder till en effekt som i

sin tur leder till en annan effekt och så vidare. En effektkedja kan genomföras antingen

utifrån ett nyttobaserat perspektiv, det vill säga top-down, eller utifrån ett

lösningsorienterat perspektiv, det vill säga bottom-up. Huvudsakligen bör dock

verksamhetsmålen styra så att rätt aktiviteter görs för att skapa rätt nyttor, snarare än att

med hänsyn till en förutbestämd möjliggörare försöka tvinga fram nyttor. Ett

nyttobaserat perspektiv med utgångspunkt i verksamhetsmål, det vill säga önskade

effekter såsom höjd produktivitet, konkretiseras i nyttor som beskriver det mätbara

värdet av effekten för verksamheten såsom ekonomiska besparingar (E-delegationen

u.å. a). För att realisera nyttor krävs förändringar vilka kan avse att “[...] förbättra, öka,

reducera, sluta göra något befintligt eller att göra någonting nytt” (E-delegationen u.å. a,

5). Vidare behövs införandeinsatser för förändringarna som ser till att framtagna

möjliggörare kan nyttjas vilket förutsätter ett aktivt arbete med förändringsledning.

Således förutsätter införandeinsatser möjliggörare, såsom en ny digitaliserings

investering, vilket möjliggör nyttorealisering (E-delegationen u.å. a).

Figur 5: Effektkedja baserat på E-delegationen u.å. a, 17.

Verksam-

hetsmål

Konkretiseras i

Nyttor

Föränd-

ringar

Införande-

insatser

Möjlig-

görare

Kräver

Behöver

Förutsätter

Bidrar till

Realiserar

Driver

Kräver

26

Programteori och verksamhetslogik

Programteori är en metod som avser att systematisera arbetet vid en förändring samt

eventuella aktiviteter som krävs för att få till stånd förändringen. Det beskriver

avsikterna med en förändring och hur den ska uppnå önskvärda effekter och utgörs

således av förändringsteori såväl som handlingsteori. Förändringsteori är ett organiserat

arbetssätt för att identifiera och redogöra för ett förändringsbehov. Alltså innefattar

förändringsteori vad som ska förändras, varför det krävs en förändring, vad som är

möjligt att förändra, eventuella avgränsningar samt önskade effekter för att uppnå målen

med förändringen. Handlingsteori inbegriper däremot hur den identifierade

förändringen ska kunna realiseras. Detta innebär dels att fastställa framgångsfaktorer

vilka ska ge en indikation på huruvida verksamheten utvecklas i önskad riktning samt

att göra antaganden om målgrupperna vilka kan påverka valet av åtgärder. Dessutom

innebär det att undersöka vilka externa aspekter som kan tänkas ha en påverkan på

måluppfyllelsen och att fastställa vilka resurser, aktiviteter samt prestationer som

behövs och vem som ska tillhandahålla dessa. Programteori kan visualiseras genom

verksamhetslogik (se Figur 6) vilket är en sekventiell illustration av sambandet mellan

insatta resurser, aktiviteter, prestationer och resultat vilka slutligen resulterar i

måluppfyllelse samt andra aspekter som påverkar dessa (ESV 2012).

Figur 6: Verksamhetslogik baserat på ESV 2012, 12.

Konsekvensanalys

En konsekvensanalys syftar till att redogöra för hur ett förslag till en förändring kan

förväntas påverka samhället i stort och andra berörda aktörer genom såväl positiva som

Kritiska framgångsfaktorer Beteenden

Effekter

på kort

sikt

Resurser Aktivit-

eter

Presta-

tioner

Direkta

mål-

grupper

Effekter

på

medel-

lång sikt

Effekter

på lång

sikt

Indirekta målgrupper

Externa faktorer och aktörer

27

negativa konsekvenser. Den bör innehålla sex steg vilka är: analysera problemet; sätt

upp mål; beskriva den situation som kan uppstå om förändringen inte genomförs;

identifiera och beskriv möjliga åtgärder; identifiera konsekvenserna; beskriva

konsekvenserna. Analysen synliggör därmed även de antaganden och bedömningar som

gjorts vid framtagandet av ett förändringsförslag. Således är en konsekvensanalys en

utvärdering av en förändring innan ett beslut om genomförande har fattats och bör ingå

som beslutsunderlag för huruvida en förändring ska genomföras. Genom att i ett tidigt

skede klargöra konsekvenserna är det möjligt att diskutera dessa med de berörda

aktörerna och därmed skapa acceptans alternativt vidta åtgärder för att reducera de

negativt upplevda effekterna (Naturvårdsverket 2003).

Problem- och åtgärdsanalys

Problemanalys avser att analysera de problem som en förändring kan medföra och kan

verka som beslutsunderlag för en förändring. Underlaget ska bidra med en förståelse för

problemen vad gäller dess omfattning, komplexitet och särart snarare än att innehålla

potentiella lösningar till problemet. Att genomföra en problemanalys är av vikt för att

redan i ett tidigt skede skapa förutsättningar att hantera de svårigheter samt risker som

en förändring kan innebära. Problemanalysen innebär att problemen bryts ner i frågor

såsom; Vilka är problemen? Vad beror problemen på? Finns det några orsak-verkan

samband mellan problemen? Vidare krävs en kartläggning av vilka som berörs av

problemen och en beskrivning av problemens komplexitet. Dessutom är det av

betydelse att förstå vilken typ av problem det är och dess särart (Karlsson & Marttala

2011). Det som framgår av problemanalysen ligger till grund för en åtgärdsanalys som

däremot syftar till att identifiera vilka åtgärder som behöver vidtas för att lösa

problemen (E-delegationen u.å. b).

3.2.2 Specificera nyttor

När det önskade framtida läget är fastställt samt nyttor är identifierade så krävs

ytterligare specificering av nyttorna för att möjliggöra mätning och uppföljning.

Specificerafasen innebär att nyttorna kategoriseras, ges en realiseringsansvarig,

kvantifieras, värderas samt kostnadsuppskattas och riskbedöms. Resultatet av fasen

verkar som beslutsunderlag även kallat business case vilket syftar till att motivera en

investering samt fungera som hjälp under arbetet med en pågående investering.

Beslutsunderlaget ska vara detaljerat och innehålla aspekter såsom nyttor, kostnader,

angelägenhet, genomförbarhet och riskbedömning för att möjliggöra rationellt

beslutsfattande om en investering (E-delegationen u.å. a).

28

Figur 7: Fas 2 – Specificera nyttor.

3.2.2.1 Verktyg och metoder för specificerafasen

Kategorisera Nyttor kan kategoriseras med hänsyn till var de realiseras samt utifrån vilken typ det är.

Nyttor kan realiseras internt, det vill säga inom verksamheten, eller externt, det vill säga

av andra aktörer än de som finns inom verksamheten. I de fall nyttor realiseras externt

är det av vikt att utse tydliga ansvariga för att säkerställa att dessa realiseras och

uppskattas korrekt eftersom det annars finns en risk att de övervärderas. Vidare kan

nyttor kategoriseras i direkta och indirekta nyttor beroende på om de är den

huvudsakliga anledningen eller sidoeffekter till investeringen. För att kategorisera

nyttor kan intressentanalys, målanalys och effektkedja användas (se avsnitt 3.2.1.1

Verktyg och metoder för identifierafasen) (E-delegationen u.å. a).

Utse nyttorealiseringsansvarig

Nyttorealisering förutsätter fastställande av roller där ansvar är tydligt definierat. En

metod för att åstadkomma detta är att med hjälp av en HUKI-matris (se Figur 8) tilldela

involverade aktörer olika roller för samtliga faser i nyttorealiseringsprocessen. De olika

rollerna är: Huvudansvarig vilket tilldelas beslutsfattare; Utförare vilket avser ledning

av det praktiska arbetet; Konsulterad vilket innebär delaktighet i arbetet med utföraren

såväl som stöd åt utföraren; Informerad vilket innefattar behov av information utan

deltagande (E-delegationen u.å. a).

HUKI-matris

Ak

tör

1

Ak

tör

2

Ak

tör

3

Identifiera I H I

Specificera I H K

Planera H K U

Realisera I I K

Följa upp U K U

Figur 8: HUKI-matris baserat på E-delegationen u.å. a, 12.

Fas 2: Spec-

ificera

nyttor

Verktyg &

metoder: -Intressentanalys -Målanalys -Effektkedja -HUKI-matris -Kostnads-/

nyttokalkyl -Investeringskalkyler -Känslighetsanalys

Kvantifiera,

värdera, kostnads-

uppskatta &

nyttorealisering inom hälso- och...

Documents