is-rapport digital tja╠ênst low...och sjukvårdsnämndens beslut dnr 1800188 och dnr 1700528....

DIGITAL TJÄNST MÖDRAHÄLSOVÅRDEN

Denna rapport är en sammanställning av mödrahälsovårdsprojektet ”UX20 Delprojekt 5 – Mödravård” som var ett av delprojekten i en digitaliseringssatsning inom primärvården och som finansierades utifrån Regiondirektörsbesluten Dnr 1700202 och Dnr 1800025 samt av Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Dnr 1800188 och Dnr 1700528. Projektet pågick från maj 2017 till december 2018. Rapporten består av huvudrapport samt fyra bilagor. Bilagorna kan med fördel läsas separat.

Huvudrapport - Digital tjänst mödrahälsovården ................................................................. 3Bilaga 1 - En intervjustudie med barnmorskor och verksamhetschefer i Skåne .................. 20Bilaga 2 – Dokumentation från workshop digitala tjänster för skånsk mödravård ............... 28Bilaga 3 – Att mäta innovation .......................................................................................... 69Bilaga 4 - Rapport från intervjuer och fokusgrupper .......................................................... 79

Digital tjänst mödrahälsovården | 3

BAKGRUND2016 fick Innovation Skåne i uppdrag av regiondi-rektören att göra en inventering, analysera, värdera och prioritera digitala tjänster inom primärvården. Detta gjordes i nära samverkan med förvaltningarna och syftet var att designa och förbereda ett eller flera pilotprojekt, prioriterade lösningar till grund för nya arbetssätt och verksamhetsförbättring. Allt finns att läsa i rapporten ”Virtuella vårdbesök i primärvården – digitala lösningar och digitala vårdbesök”1

Detta resulterade att en samverkansgrupp med bland annat de dåvarande divisionscheferna inom offentlig primärvård, deltagare för privata vårdgivare samt från Region Skånes stödfunktioner (Hälso- och sjukvårds-styrning, IT och digitalisering samt Koncerninköp) prioriterade 6 pilotprojekt varav det ena var ”Kvinnohälsa- Mer individuellt anpassad jämlik vård under graviditeten, Primärvård och BMM i samtliga förvaltningar”2. Innovation Skåne gavs i uppgift att samordna, facilitera och leda projekten.

Kvinnohälsa och förlossningsvård är prioriterade om-råde i den skånska hälso- och sjukvården. Olika kart-läggningar och behovsinventeringar visar på ökade an-tal förlossningar, ökade andel riskgraviditeter, ojämn tillgång till föräldrautbildning och en ökad mängd kunskapsöverföring mellan vården till de gravida.

Mödrahälsovården generellt och graviditetsövervak-ningen specifikt är ett avgränsat område som väl lämpar sig för att på allvar göra den digitala omställ-ningen inom hälso- och sjukvården fullt ut. Processer-na är välavgränsade och följer tydliga strukturer och standarder och riktar sig mot i huvudsak unga friska personer som ställer höga krav på digitala tjänster. Hur skapar vi den digifysiska vården i denna verk-samhet med funktionalitet och personcentrering som ledord?

Projektet har fokuserat på graviditetsövervakningen och syftet har varit att ge de blivande föräldrarna en användarvänlig digital tjänst som bidrar med trygghet och delaktighet i sin egen graviditet. Tjänsten ska i ett och samma gränssnitt kunna erbjuda listning och bokning till barnmorskemottagningen, återkoppling från frågeformulär, journalanteckningar, provsvar och individuellt anpassade utbildningar och information, samt viktiga kontaktuppgifter. Projektet utgår från följande av Region Skånes strategier:• Strategisk plan för ökad tillgänglighet och

jämlikhet i förlossningsvården och förstärkta insatser för kvinnors hälsa 2017-2019Strategi för förbättringsarbete i Region Skåne 2016–2020

• Strategi för jämlik vård • E-hälsostrategi för Region Skåne 2016–2020

PROJEKTGRUPPMaria Bjerstam, Innovation Skåne, projektledareAndreas Wilhelmsson, Folkhälsovetare KC KvinnohälsaAnna Palmstierna, Barnmorska KC KvinnohälsaBodil Knutsson, verksamhetschef BMM SUSBrigitte Petersen, Enhetschef BMM SUSSven Montan, Mödrahälsovårdsläkare, Medicinsk rådgivare

1 http://www.innovationskane.com/wp-content/uploads/2017/04/Virtuella_vardbesok_slutrapport_170419-1.pdf2 RD beslut 2017-04-20, Dnr 1700202

4 | Digital tjänst mödrahälsovården

PROJEKTETS ARBETSPROCESS

Bild 1: Flödet visar de olika aktiviteter som gjorts i projektet.


KARTLÄGGNING BEHOV VERKSAMHET

INTERVJU BARNMORSKORUnder 2017 och 2018 har vi gjort intervjuer med 8 barnmorskor vid 6 olika privat drivna barnmorske-mottagningar samt och 11 barnmorskor som arbetar på offentligt drivna barnmorskemottagningar. Resultatet av intervjuerna redovisas i bilaga 1.

DIALOG MOTTAGNINGARProjektet har besökt APT hos alla offentliga verksam-heter samt bjudit in privata aktörer till ett möte som hölls på Kunskapscentrum Kvinnohälsa hösten 2017. Besöken syftade främst till att informera om vad som var på gång och ta in synpunkter från de olika grup-perna.

WORKSHOP BARNMORSKORI oktober 2017 hölls en Workshop barnmorskor, ett 20 tal entusiastiska barnmorskor från hela Skåne, både privat och offentlig verksamhet deltog. Syftet med workshopen var att identifiera behov och koncep-tualisera idéer till digitala tjänster för skånsk möd-rahälsovård. Workshopen utfördes tillsammans med servicedesingföretaget Unicorn Titans och samman-fattas i bilaga 2.

Bild 2: Barnmorskan uppgifter är många och den administrativa bördan är stor.


På uppdrag av förra mandatperiodens (2015–2018) E-hälsoberedning i Region Skåne gavs Innovation Skå-ne tillsammans med Philips uppdraget att utveckla en styrmodell för innovationer, som en processinnova-tion. RISE (Research institute of Sweden) involverades för att ansvara för effektmätningar för beslutsstödet. Som case valde man att titta på projektet ”En mer digitaliserad mödrahälsovård” för att se hur en sådan mätning skulle kunna fungera genom att arbeta med reella data. Det samlas in mängder med data inom hälso- och sjukvården men data har i mycket begrän-sad utsträckning använts för att systematiskt analy-sera hälsoutfall och resursåtgång och återkopplats till vårdpersonal för att stimulera förbättringsarbete.

Data samlades in från olika verksamhetssystem knutna till SUS barnmorskeverksamhet och testkördes i en ekvation för att se om antagandet av den tänkta mätmetodiken fungerade.

Utmaningen är att identifiera och samla data från olika verksamhetssystem. Arbetet har givit insikter i datakvalitet och datafångst avseende användbar och icke användbara data.

Denna del av projektet redovisas i bilaga 3.

VERKSAMHETSDATA/UTVÄRDERINGSMODELLProjektet har utforskat och arbetat med att ta fram verksamhetsdata från fem olika verksamheter i Malmö/Lund området för att titta på bland annat på fördelningen av de olika besökstyperna på barn-morskemottagningen, spridningen i besöksstatistik, besök på övriga mottagningar mm. Att ta vara på och använda verksamhetens data är viktigt för att förstå förutsättningarna för verksamheten att ställa om till nya arbetssätt. Att redan från början titta på vilken data som kan vara relevant för att utvärdera och titta på effekterna vid införande av nya verktyg och arbets-sätt. Fördelen med mödrahälsovården är att det har ett kvalitetsregister som innehåller mycket informa-tion som kan ge en relativt klar bild av verksamheten. Utmaningen är att titta på den gravidas hela process kopplat till graviditeten då kvinnan under graviditeten kan besöka olika hälso- och sjukvårdsaktörer. Vi gjor-de ett försök på de fem mottagningarna genom att plocka ut data från PASIS (Region Skånes nuvarande patientadministrativa system) men detta visade sig vara väldigt svårt främst på grund av den diversitet som finns gällande benämningar av verksamheter och registreringsrutiner för diagnoser och åtgärder. Data kan också hjälpa till att förstå de gravidas sökmöns-ter och sökbehov för att ge en bild av vad vården bör erbjuda individer med olika behov och kunna indivi-danpassa vårdens erbjudande i större utsträckning. I denna del av projektet har vi tagit inspiration av SKL primärvårdsprojekt Flippen och deras diskussions-underlag för ” Beteenden och behov hos personer i kontakt med vården”3

3 https://skl.se/download/18.5e588ed415aa6ecabde9f48f/1489484509965/Beteenden+och+behov+hos+personer+i+kontakt+med+vården.pdf


KARTLÄGGNING BEHOV GRAVIDA

INTERVJU GRAVIDAUnder våren 2017 utfördes intervjuer med ett antal nyblivna och blivande föräldrar. Sammanfattning finns i bilaga 4.

MALMÖ UNIVERSITETUnder våren samarbetade projektet med Malmö Uni-versitet, (MaU) i en kurs inom Tjänstedesign. Sju stu-dentgrupper tog sig an olika delar av graviditetsresan och tittade på dessa utifrån de gravidas upplevelser, identifiering av insikter samt tog fram rapporter och koncept på lösningar.

Framtidens mödrahälsovårdStudenterna insikter resulterar i, förutom den för-väntade bristen på hälso- och sjukvårdspersonal och ökade antal riskgraviditeter, ökad mängd kontakter som sker på distans, mer data som delas mellan de gravida samt mellan olika vårdgivare för att på ett mer automatiserat sätt kontrollera för risk men även kunna planera och organisera vården kring de gravi-da. Utvecklingen av noninvasiva sensorer och annan mätutrustning utvecklas ständigt och kommer troligen ta en större plats i framtidens hälso- och sjukvård.

Att bli gravidEn graviditet kan vara både planerad och oplane-rad och vägen till graviditet kan vara enkel eller mer komplicerad. Även när graviditeten är bekräftad påverkas det gravida paret av olika förutsättningar såsom hälsotillstånd, relationsstatus, boende, ekono-mi, arbetssituation mm. Dessa olika dimensioner bör

tas hänsyn till när information ges till nygravida och de som vill bli gravida. Vid intervjuer som studenterna gjort framgår vikten av att ha en sann, individanpas-sad och tillförlitlig information från hälso- och sjukvår-den. Den personliga kontakten är viktig och det finns även behov av kontakt med andra i samma situation. Ett lösningsförslag är ett chattrum där du som med-borgare kan anmäla önskat ämne och sedan pratat om detta i ett chattforum.

Graviditetsprocessen Idag finns det en mängd information kring graviditet och vad som händer under resans gång. Vi genom-gång av informationen på 1177 och i de vanligaste gravidapparna på marknaden konstaterar studenterna att informationen är väldigt generell med små möjlig-heter till individuell anpassning. Det finns en mängd information och det är svårt att få en god överblick över graviditetsprocessen.

Även informationsflödet internt i hälso- och sjukvår-den är bristfällig. Barnmorskor har angett i intervjuer att de inte har överblick över den gravida som sitter i väntrummet och ska komma till barnmorska för första gången, detta försvårar möjligheten att anpassa besö-ket efter varje kvinna.

Se studenternas film om konceptlösning https://youtu.be/vIky3CYgetg


Utbilda inför förlossning och att bilda familjDet finns en mängd grundläggande faktorer som styr i vilken utsträckning man tar till sig en utbildning. Stu-denterna ringar in faktorer såsom förförståelse av hur kroppen fungerar, kultur, språk, förståelse systemet, första- eller flergångsföderska, bonusfamilj, regnbågs-familj, motivation till utbildning mm.

Deras insikter resulterar i ett behov att segmentera ut-bildningar till olika grupper där ovanstående faktorer kan ligga till grund men även sättet som man erbjuder utbildning bör kunna varieras som till exempel 1–1, grupp, pear to pear mellan gravida/kvinnor/nätverk dessa kan erbjudas face to face eller digitalt.

Partnerns rollI de flesta fall är det två individer som väntar barn. Partnerns roll har förändrats under åren och idag vill och förväntas partner vara mer involverad i det kom-mande barnet och i kvinnas graviditet. Partner roll ses främst som en supportande roll till den blivande mamman men genom intervjuer med forskare och blivande pappor/nyblivna pappor är det tydligt att det gör sin egen resa där involveringen kan utgå från fem olika dimensioner: känslomässig, informativ, förbere-dande, praktisk och social.

Ett digitalt stöd skulle kunna vara lösningen på att kunna involvera partner mera och göra denne mer aktiv i processen. Det handlar om att hitta partnerns egna process, stödja denna i de ovanstående fem dimensionerna och skapa en brygga över till den process som sker mellan mödrahälsovården och den gravida kvinnan.

Dags för att födaGraviditetsprocessen är fragmentiserad på så sätt att barnmorskemottagningarna och förlossningskliniker-na/BB idag är organisatoriskt åtskilda. Detta för-svårar till viss del informationsöverföringen och idag finns ingen möjlighet för de gravida att på ett digitalt sätt bidra med information om vad de tycker är viktigt inför förlossningen. Det som finns idag är det analoga förlossningsbrevet. De blivande och nyblivna föräldrar som blivit intervjuade av studenterna på Malmö Uni-versitet anger att de upplever att informationen innan, under och efter förlossningen inte är anpassad utifrån deras resa detta beror bland annat på att det har upplevt att de får upprepa viss information till hälso- och sjukvårdspersonalen gång på gång, avsaknad av personlig plan, divergerande information från perso-nalen, att information ges vid rätt tillfälle.

Studenternas förslag på digital lösning visar på en integrerad digital tjänst som anpassar informationen utifrån den gravidas förutsättningar, vem hon är, om det finns några risker, om det finns någon oro, var hon är i graviditeten och vidare ges anpassad informa-tion vad som händer kring babyn efter förlossningen anpassat till babyns ålder. Se gärna studenternas konceptlösning: https://youtu.be/5y3YznRWX8Q

GRAVIDRESANKoncernkommunikation har under hösten 2018 gjort en rapport om gravidas upplevelser av ”gravidresan”. Rapporten bekräftar många av de behov vi också iden-tifierat och en rekommendation är att utveckla digitala verktyg i linje med den lösning som projekt ”UX20 – Delprojekt 5 Mödravård” föreslår.https://www.skane.se/organisation-politik/om-region-skane/Publikationer/Halsa-och-sjukvard/insiktsrapport-blivande-foraldrar-i-skane/


KONTAKT LEVERANTÖRER

BEHOVSSEMINARIUMI december 2017 hölls ett behovsseminarium där vi bjudit in leverantörer och verksamhet för att ge leverantörer möjlighet att ha en dialog med verksam-heterna och få en bild av de behov som finns. Leve-rantörerna har inkommit med lösningsförslag efter seminariet och vi har minst 4 lämpliga leverantörer som skulle kunna hjälpa oss att utveckla den tjänst som vi identifierat.

DIALOG LEVERANTÖRERLeverantör1: Har idag en lösning tillsammans med en i Skåne privatdriven barnmorskemottagning och även haft dialog med andra privata mottagningar. Erbjuder en applikation med funktioner för kunskap (patientinformation), egenmätning av hälsodata men också kanaler för kommunikation med vårdgivaren (video, chatt, text och telefon). I applikationen skapas en journal som följer användaren och kan fungera som beslutsunderlag i alla kontakter med vården.

Leverantör2: Leverantör som idag har ett licensavtal med Region Skåne. Erbjuder att hjälpa till att utveckla verktyg, har flera underleverantörer och samarbetspartners som kan stödja processen.

Leverantör3: En av ovanstående leverantörs underleverantörer, kommer troligen att inleda samarbete med Hälsostaden Ängelholm och har även samarbete med andra område av vården i andra delar av landet. Även arbetat med integrerade lösningar och har dialog med Cerner.

Leverantör4: Har själv tagit kontakt, en stor nordisk leverantör som redan idag har ett avtal på bland annat drift och support och i Region Skåne. De som har tagit kontakt är bolagets innovationsdel som har fått till uppgift att utveckla något för mödrahälsovården

Bild 3: Konceptexempel på digital tjänst för graviditetsövervakning framtagen av en av de leverantörer vi haft dialog med.


FÖRSTUDIE

Under våren 2018 utfördes en förstudie. Förstudien rekommenderade ”att ett pilotprojekt inleds med att ett formulär skapas på 1177 Vårdguiden, via Formulärtjänsten, med innehåll som motsvarar kraven i Obstetrix MHV1 och Graviditetsregistrets krav, således med den information som den gravida behöver fylla i inför de första besöken hos barnmorskan. Den gravida går in och fyller i formuläret via 1177 Vårdguiden. Det besvarade formuläret skickas sedan till formulärmotorn där det sparas och är tillgängligt i 365 dagar. Barnmorskan går in i Vårdprofession för att läsa/ladda ner/skriva ut formuläret och kan på så sätt förbereda sig för besöken.”

Förstudien rekommenderar även att man utreder om det går att integrera listning och tidsbokning på 1177 Vårdguidens e-tjänster med den tekniska lösningen.

Anledningen att denna inte godkändes av behovsägaren är att:• den inte löser lagringen till fullo av den inhämtad

data vilket gör den svår att återanvända• återkoppling till barnmorska sker inte visuellt och

som ett beslutstöd utan bara med svaren ”rakt upp och ner”

• det finns ingen lösning för återkoppling till patienten

Bild 4: Skiss på tänkt process för tjänst kopplat till första kontakterna med barnmorskan under graviditet.

Bild 5: Skiss för behov av teknik och lagring för tänkt digital lösning.


KOPPLING TILL PÅGÅENDE PROJEKT OCH FÖRSTUDIER

AI-FÖRSTUDIEUnder hösten 2018 blev vi blivit kontaktade av förstudieledaren för förstudien U295 – Hantering av känslig information relaterat till AI-plattform. Förstudieledaren letade efter ett relevant case för att provköra en AI-lösning inom ramen för Region Skånes verksamhet. Detta ledde fram till att vi identifierade att risk för havandeskapsförgiftning skulle kunna vara ett lämpligt case för att samköra de båda projekten då de hade behov av liknande funktionaliteter. Dock valde styrgruppen för AI-förstudien att inte gå vidare med rekommendationen.

TIDBOK MÖDRAHÄLSOVÅRDProjektet Tidsbokning Online Mödrahälsovården, U239 borde sammankopplas med den tänkta digitala tjänsten då för att om- och tidbokningen ska fungera smidigt. Verksamheterna behöver kunna ställa några kontrollfrågor för att vägleda den gravida hur snabbt hon behöver boka tid i förhållande till vissa undersökningar och provtagningar som har tidsgränser inom graviditetens längd.


ÖVRIGA DIALOGER

GRAVIDITETSREGISTRETI uppstarten av projektet hade vi dialog med gra-viditetsregistret som hanterar stora delar av den information som är aktuell för den digitala tjänsten för beslutstöd och återkoppling. Under våren 2019 pilotade de en uppföljningsenkät där man använt sig av inloggning på e-tjänsterna 1177 för att komma vidare till enkäten. Den inhämtade informationen sparas i graviditetsregistret som parallellt håller på att utveckla dashboards för återkoppling på enhetsni-vå till medborgarna och på individ- och gruppnivå till barnmorskemottagningarna.

AVSTÄMNING VÅRD&RÅD APPUnder sommaren 2018 hade vi en kort avstämning med projektledaren för Region Skånes Vård&Råd app. Framtiden för denna app uppfattas väldigt oviss och appen är också anpassad för callbacksystem och PMO vilket inte är finns inom mödrahälsovården.

NYTTJA ATEA LICENSAVTAL FÖR AVROPA FRISQ.Under hösten har vi undersökt möjligheterna med att utnyttja Region Skånes licensavtal med ATEA för ett samarbete med en av deras underleverantör, detta i likhet med den lösning som gjordes för att provköra videobesök ungdomsmottagningarna (UMO online) genom att använda en annan underleverantör till ATEA. Dock fick vi nej på detta då man ansåg att detta avtal inte skulle nyttjas på detta sätt.

INKÖP I november hade vi ett möte med en representant på koncerninköp avseende vilka möjligheter det finns inom inköpsprocessen. Inköpsprocessen kan erbjuda olika möjligheter så som upphandling för Proof of Concept (POC) eller upphandling av pilottestning med möjlighet till exit om inte pilotens lösning eller möjlighet till utveckling kan tillfredsställa det identifie-rade behovet och skapa användarvänlighet

SDV WS OBSTETRIKUnder hösten 2018 hade projektet en kort avstämning med workstreamledaren för Obstetriken. Hon hän-visade till ansvarig för patientportelen men projek-tet anser inte att uppdelningen är så enkel för det handlar både om anamnesdata som ska in i journal men också användas till beslutsstöd och återkoppling till den gravida. Workstream Obstetrik har fått tagit del av en del av den dokumentation som tagits fram i projektet.

SDV WS INFORMATIKUnder sommaren och hösten 2018 fördes en dialog med SDV workstream informatik. De ansåg att det som projektet tagit fram skulle kunna vara ett bra case för hur man arbetar med informatiken i SDV. Detta lämpar sig väl då både information och process är tydliga och arbetet är knutet till ett basprogram för graviditetsövervakning som används i hela Skå-ne. Inom informatiken har även en dialog skett med personer på Socialstyrelsen som har erbjudit stöd för informatiken.


SDV WS PATIENTPORTALEtt kortare möte har hållits med workstremledaren för patientportalen där beslutet var att träffas igen för att vi skulle kunna dela med oss av våra insikter in i SDV arbetet. Projektet var intresserade av att veta vad som redan finns kopplat till patientportelen eller om det fanns behov av utveckling. Sweet spoten är att använda projektets arbete för att utveckla ett program för gravida inom patientportalen och gärna med en tredjepartsutvecklare som kan integreras på plattfor-men

NATIONELL BENCHMARKINGUnder projektets gång har olika kontakter tagits med andra landsting och regioner i Sverige. I november 2018 kallade vi till ett nationellt Skypemöte. Många av landstingen och regionerna har identifierat liknande behov och har lite olika arbete på gång – mycket som påminner om vartannat och hjulet uppfinns många gånger. Mötet ledde fram till ett inlämnat förslag på paneldiskussion på Vitalis i maj 2019 samt kontakt

med SKL och de som ansvarar för den nationella satsningen för Kvinnohälsa och förlossningsvård. Den 23 maj genomfördes en paneldiskussion på Vitalis med nationell utblick och med namnet ” E-hälsa som en del av den personcentrerad mödrahälsovården” och kontakten med SKL ledde fram till att de kommer att göra en kartläggning av pågående digitaliserings initiativ i Sverige inom ramen av den nationella sats-ningen.

E-TJÄNSTERNA PÅ 1177Projektet har tittat på e-tjänsterna Formulärtjänst och Stöd- och behandlingsform men ser inte i nuläget att dessa skulle kunna uppfylla de behov som projektet identifierat – dels för att alla funktionaliteter inte är på plats och att verktygen har mer att önska när det gäller användarvänligheten.

E-tjänsternas tidbokning har en viktig koppling till projektets identifierade behov och någon form av tid-bok bör sammankopplas med den tänkta tjänsten.

Bild 6: Visualisering av möjligt gränssnitt på e-tjänsterna på 1177.


FÖRBEREDA INFORMATION

BB-INFOI maj 2017 togs ett beslut i HSN om att en app fram-tagen av BB i Kristianstad skulle ”regionaliseras” och översättas till andra språk. Detta arbetet har gjorts inom projektet tillsammans med koncernkommuni-kation och bb/förlossningsenheterna i Skåne. Detta arbetet identifierade behovet att se över hela infor-mationsflödet kring graviditet/mödrahälsovård som delvis överlappar information som kan individualise-ras i en digital lösning.

MASTERDOKUMENTProjektet har arbetat fram ett masterdokument där vi inventerat och strukturerat upp den information som utbyts mellan de gravida och barnmorskan för att identifiera risker och främja hälsa i samband med hälsosamtalet och inskrivningssamtalet i graviditets-processen. Informationen har sedan mappats mot den återkoppling som föreslås som beslutsstöd för barnmorskan och återkoppling till den gravida. Av-sikten var att lägga in masterdokumentet skulle vara underlag för att konfigurera en teknisk lösning som hanterar information i graviditetsprocessen.


SAMMANFATTNING TJÄNSTER MELLAN GRAVID-BMM

GENERISK BARNMORSKEMOTTAGNINGAdministration

PAT

IEN

T Listning till Hälsoval Idag sköts listningen främst manuellt gällande barnmorskemottagningen. Detta skapar en hel del administrativt arbete för mottagningarna och alla blanketter ska arkiveras i 10 år. Att arbeta med listningsprocessen digitalt med koppling till tidsbokning via 1177 är en lågt hängande frukt som skulle avlasta betydligt

VÅ

RD

Boka tid (av- och omboka tid) Se ovan. Projekt har pågått de senaste 11/2 året. Projektet som uppfattats är att föra över tidsbokning från labsystement LIMS gällande cervixscreening så de tiderna kan synkas med tidboken i PASIS. För att barnmorskemottagningarna ska kunna använda tidboksfunktionaliteten på 1177 krävs att alla går över från bokningen i Obsterix till bokning i PASIS. Uppfattningen är att vare sig alla privata eller offentliga mottagningar har gjort detta än. Ett av argumenten är att SDV ”snart” kommer och man vill inte ”lära om” 1 gång för mycket. Vet inte hur kraven på att boka i PASIS krävs för att migrera över till SDV, i så fall kan detta steg inte hoppa över.

Digitala kallelser Det är en önskan som kommer upp i intervjuer både med patienter och barnmorskor. Har inte undersök detta närmare men förmodar att detta kopplar till bokning via 1177. I ett RD-beslut (190208 Dnr: 1800025) skrivs att för att primärvården ska kunna ingå krävs en integration med PMO, vet inte om det är samma krav för Obstertrix eller detta är kopplat mot PASIS bokning.

SMS kallelser? Påminnelser Se ovan.


GENERISK BARNMORSKEMOTTAGNINGKommunikation

PAT

IEN

T Rådgivning (global/enväg) 1177 webb

Detta är en utmaning (men inte omöjligt) med tanke på det nationella och det regional men också mellan de offentliga och de privata. För kvinnan framförallt den gravida kvinnan är det av vikt att informationen hänger samman i hela graviditetsprocessen. Detta beskrivs bra i den insiktsrapport som gjort av koncern-kommunikation tillsammans med servicedesignföretaget InUse och det beskrivs även i de insiktsrapporter som studenterna på Malmö Universitet gjorde tillsammans med Innovations Skånes projekt under våren 2018. De finns en del kommersialiserade appar på marknaden som innehåller en hel del generell information om graviditeten. Dessa saknar dock kopplingen till det mer regionspecifika omhändertagandet avseende rutiner, organisering och nivåstrukturering. Ett förslag att komma runt detta är att skulle vara att ytterligare arbeta med informationen på 1177 och göra all information öppen via API:er så informationen skulle kunna användas av olika aktörer i olika medier (websidor, appar mm.). Hur detta är möjligt med koppling till den nya plattformen för 1177 är oklart.

Exempel på appar:Babyscript https://vimeo.com/254666724 Preglife https://preglife.com/ Min graviditet http://mingraviditet.se/

Ett förslag att komma runt detta är att skulle vara att ytterligare arbeta med informationen på 1177 och göra all information öppen via API:er så informationen skulle kunna användas av olika aktörer i olika medier (websidor, appar mm.). Hur detta är möjligt med koppling till den nya plattformen för 1177 är oklart.

VÅ

RD

Rådgivning telefon 1177 Rådgivning

Utmaningen här är tillgängligheten till den ”egna” barnmorskan kontra tillgänglighet till ”en barnmorska när som” för att ställa frågor. Behoven kan se olika ut beroende på vilken fråga som ska ställas. Det finns önskemål från de gravida för tillgänglighet till barnmorska utanför kontorstid. Idag hänvisas man till kvinno-kliniken. I vissa regioner finns det tillgång till barnmorska via 1177.

Rådgivning chatt (synkront) Se rådgivning telefon. Behoven är liknande men även chatt möjlighet till din egen barnmorska, kanske på vissa tider?

Rådgivning bot (automatiserat) En sådan tjänst skulle kunna kopplas till 1177 rådgivning.


GENERISK BARNMORSKEMOTTAGNINGKommunikation forts.

PAT

IEN

T Rådgivning video Samma grundläggande behov som telefon och chatt när det gäller rådgivning. Inom Region Stockholm har man startat möjlighet med rådgivning via video för de offentligt driva mottagningarna. Det bör även finnas möjlighet att träffa barnmorska via video för vissa individuella besök. Det besök som främst har identifierats är hälsosamtalet, detta har framkommit både från gravida och barnmorskorna.

VÅ

RD

Rådgivning elektroniskt asynkront

I intervjuer med barnmorskor och patienterna har behovet av att ha en skriftlig kontakt mellan barnmorska och gravid kommit upp. Det råder otydlighet kring huruvida e-post kan användas eller inte och det är många gånger inte så svårt för den gravida att komma i kontakt med barnmorskans mejl då adressen generellt är lätt att räkna ut.Meddelandetjänsten via 1177 används också men upplevs omständlig då det är ytterligare ett system att logga in i för barnmorskan som inte har någon koppling till övriga system. Det finns gravida som fått besked på att e-tjänsterna inte används (framgår inte hos vilken vårdgivare).

Individuellt anpassad automatisk rådgivning

Att den gravida i samband med besök kan fylla i formulär och få en individuell återkoppling på de uppgifter hon har lämnat. Detta kan t ex vara i samband med hälsosamtal och inskrivningssamtal så kvinnan eller det gravida paret kan komma mer förbereda inför sitt besök.

Svara på formulär Kopplar till ovan. Oftast vårdens behov av att få in information. Många gånger är informationen underlag till anamnes eller annan information som i ett senare skedde behöver journalföras så det är av vikt att informationen redan från början i sitt format anpassas så att det kan återanvändas i journalen eller vidarebefordras till ett kvalitetsregister eller liknande.

Manuell överföring av värde från provtagning/devicer

Utvecklingen av egen provtagning och senor går fort. Detta kan idag handla om resultatet på en urinsticka, ett taget blodtryck eller vikt. Samma som ovan bör möjligheten finnas och informationen bör vara informatiskt bearbetad.

Automatisk överföring av värde från provtagning/devicer

Se ovan men att det handlar om uppkopplade devicer som skickar data in i något system.

Vårdplan/SIP/Patientkontakt Liksom alla andra patienter med långvariga vårdkontakter ger de gravida utryck på att de vill ha tillgång till sin individuella plan. Behovet hos de gravida kan se olika ut beroende på om de är först- eller flergångsföderskor, har någon form av riskgraviditet eller har annat behov av ökat stöd. Det är tydligt att de vill ha en tydlig överblick.

Triagering Inte direkt aktuellt men kan vara kopplat t ex. till bokning av första besöket hos barnmorskan då vissa aktiviteter enlig vårdprogrammet ska göras innan en viss vecka i graviditeten. Vid en digital bokning måste dessa uppgifterna fångas så kvinnan inte missar att bli informerad eller genomgå någon särskild aktivitet.


GENERISK BARNMORSKEMOTTAGNINGKommunikation forts.

PAT

IEN

T Tillgång att läsa:JournalProvsvarLäkemedelslistaTillväxtkurvorVaccinationerUppmärksamhetssignalerRemisserSvar frågeformulär

JournalIdag kan inte de gravida läsa sin journal då Obstetrix inte är ”påkopplat” till min journal. ProvsvarProvsvar är en utmaning för dagens barnmorska då allt hanteras manuellt och går via post. Alla provsvar får läggas in manuellt i journalen när resultaten kommer med posten.De gravida har gett uttryck för att de skulle visuellt kunna följa sina vitalparametrar/provsvar. T ex. vikt, järnvärde återkoppling från oralt glukostoleranstest osv. Läkemedelslistasamma utmaningar som för övriga hälso- och sjukvården. TillväxtkurvorInte aktuellt. Vaccinationer Koppling till vaccination för säsongsinfluensan där gravida är en av riskgrupperna.UppmärksamhetssignalerSamma behov som i övriga hälso- och vården. RemisserSamma behov som i övriga hälso- och vården.Svar frågeformulärse Individuellt anpassad automatisk rådgivning

VÅ

RD

Undersökning/Behandling

Beslutsstöd Det finns ett antal väldefinierade processer inom graviditetsövervakningen som skulle kunna bearbetas för att bli mer lättillgängligt för barnmorskan. Dessa processer innehåller redan idag en mängd strukturerad information som skulle kunna vara underlag till algoritmer för beslutstöd gällande t ex. graviditetsdiabetes, thyroideasjukdom, övervikt i samband med graviditet och havandeskapsförgiftning.

Videobesök Se Rådgivning video

Stöd och behandling Att kunna ge stöd och behandling via webb skulle kunna vara möjligt. Framförallt skulle det finnas möjlighet för att ha utbildningar i webbformat. Bland annat har behovet av föräldrautbildningar kommit upp men även kring fosterdiagnostik och levnadsvanor kopplat till graviditet.En annan alternativ lösning är att erbjuda föräldrautbildningar i webbinarium form

Uppkopplad utrustning Se Automatisk överföring av värde från provtagning/devicer


EKONOMI

De ekonomiska resurserna i projektet har kommit från Region Skånes e-hälsosatsningarna som beslutats av regiondirektören 2017 och 2018 samt två beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden.

MÖDRAHÄLSOVÅRD UX20

Budget 2017 2018

Regionbidrag (Mödrahälsovårdsprojekt) 2017 1 500 000

HSN (BB-app) 2017 200 000

HSN Digital tjänst 2018 1 000 000

Regionbidrag (Mödrahälsovårdsprojekt) 2018 1 000 000

Summa 1 700 000 2 000 000

Utfall 2017 Utfall 2018

Kostnad

Projektstöd Innovation Skåne 274 487 379 962

Medicinsk rådgivare 33 300 120 150

Projektdeltagare analys 101 582 116 248

Projektdeltagare verksamhet 52 128 70 588

Kommunikationsstöd KC KH (17) 50 000

Konsult tjänstedesign 60 000 60 000

Workshop (17) 14 366

Förstudie/BB-app (17) 139 000

Förstudie/IT-lösning (18) 120 000

OH ISAB (Indirekta, lokal mm) 90 518 134 150

Resor 13 323 12 429

Övriga kostnader 495 11 099

Summa 829 199 102 4626

Totalt 2017-2018 1 853 825

Lund 190531

Maria BjerstamInnovation managerMobile +46 733 552 [email protected]


EN MER DIGITALISERAD MÖDRAHÄLSOVÅRD I SKÅNE:

EN INTERVJUSTUDIE MED BARNMORSKOR OCH VERKSAMHETSCHEFER I SKÅNE

BILAGA 1

Sammanfattning ....................................................................................... 21

1 Bakgrund och metod .......................................................................... 21

2 Resultat ............................................................................................. 22

2.1 Mer flexibel kommunikation ....................................................... 22

2.2 Inför första besök ...................................................................... 24

2.3 Mer ansvar åt patienten ............................................................. 24

2.4. Patientsäkerhet ......................................................................... 25

3 Slutsatser........................................................................................... 25

Bilaga: Intervjumall för intervjuer med barnmorskor inom projektet

”En mer digitaliserad mödrahälsovård” ...................................................... 27


SAMMANFATTNING Denna rapport är en del av behovsinventeringen som gjorts inom ramen för innovationsprojektet ”Insatser för en mer digitaliserad mödravård” i Region Skåne som startade i maj 2017. En intervjustudie utfördes för att ta del av hur barnmorskor och verksamhetsche-fer inom både offentligt och privat drivna barnmors-kemottagningar (BMM) i Skåne dels upplever gravidi-tetsprocessen på sin arbetsplats samt hur de ser på en digitaliserad mödrahälsovård. Totalt utfördes 19 intervjuer med sammantaget 18 barnmorskor och tre verksamhetschefer.

Det verkar råda en allmänt positiv syn bland intervju-ade barnmorskor och verksamhetschefer för vad en mer digitaliserad mödrahälsovård skulle kunna inne-bära för både dem själva och för blivande föräldrar.

De flesta ställer sig positiva till enklare kontaktvägar in till BMM för att exempelvis boka tid till barnmor-skan tidigt i graviditeten och för att avlasta telefon eller behov av fysiska besök. Att införa videosamtal önskas av flera barnmorskor och verksamhetschefer.

Det råder stor skillnad mellan offentliga och privata mottagningar, eftersom de senare i allmänhet redan har och använder många digitala tjänster som förs fram som önskvärda och efterfrågade av blivande för-äldrar, såsom tidbokning och gravidappar. Digitalise-ringen bör ses som en av delarna för att arbeta för en mer jämlik vård, det är därför viktigt att den offentligt drivna vården måste höja sin förmåga inom digitali-sering och samtidigt behöver de privata banmorske-mottagningarnas utvecklingspotential och idékraft tas tillvara.

Flera intervjuade poängterar är den tidiga delen av graviditetsövervakningen särskilt lämpad för digita-lisering. I denna fas förs en digital hälsodeklaration överlag fram som överlag något positivt, eftersom det skulle kunna effektivisera hälsosamtalet och ge ett bättre personcentrerat möte.

Det finns en positiv förväntan att någon slags AI lös-ning kan vara lämpligt att införa för att kunna avlasta barnmorskan i form av ett beslutsstöd, eftersom det tydligt framkommer att det är många variabler som ska hållas reda på och värderas och där den gravidas tidigare vårdkontakter och resultat inte alltid är synli-ga för barnmorskan.

Det är viktigt att kunna skapa ett mer flexibel, mer patientanpassad process som utgår från vilket stöd den gravida kvinnan/paret vill ha och prata om. Det är dock viktigt att det som förenklar för de gravida inte får försvåra för barnmorskan och vice versa utan båda parter måste gynnas och att båda känner att det är av värde.

1 BAKGRUND OCH METODEn intervjustudie utfördes för att ta del av hur barn-morskor och verksamhetschefer inom både offentligt och privat drivna BMM i Skåne dels upplever gravidi-tetsprocessen på sin arbetsplats samt hur de ser på en digitaliserad mödrahälsovård. Vid tiden för under-sökningen fanns det cirka 300 barnmorskor i Region Skåne och 86 BMM, varav de offentliga enheterna var något färre än de privata. Totalt utfördes 19 intervjuer med sammantaget 18 barnmorskor och tre verksam-hetschefer under perioden december 2017-december 2018. Av dessa var elva enskilda intervjuer med barn-morskor samt två intervjuer med verksamhetschefer som arbetar vid offentligt drivna BMM i Sund, Sus och Kryh. Dessa utfördes i december 2017 och januari 2018 samt i november 2018. Resterande sex intervju-tillfällen utfördes med privat drivna BMM mottagning-arna i september och oktober 2018. Sammantaget intervjuades sju barnmorskor och en verksamhets-chef. Av alla intervjuer innebar 16 besök på BMM mottagningen, medan tre stycken utfördes vid Kun-skapscentrum kvinnohälsa i Malmö. Intervjuerna var mellan 45 min och 80 minuter långa och spelades in för att därefter transkriberas. Utifrån en enkel inne-hållsanalys identifierades gemensamma teman med relevans för en mer digitaliserad mödrahälsovård. För att beakta konfidentialitet har barnmorskornas namn och arbetsplats har anonymiserats och de beskrivs istället som barnmorska eller verksamhetschef följt av en siffra samt om de jobbar offentligt eller privat, t.ex. BM1 OM (barnmorska 1 offentlig mottagning) och VCh PM (Verksamhetschef privat mottagning).

Eftersom artificiell intelligens (AI) under 2018 på allvar började diskuteras inom den svenska hälso- och sjukvården, dvs. efter att den första delen av intervjuer med de offentliga BMM hade utförts, inkluderades även en fråga om detta till resterande intervjuer med privata mottagningar samt till verksamhetschefer inom både offentlig och privat mödrahälsovård i Skåne. Motivet till detta var att denna utveckling är viktig att få in åsikter om.


2 RESULTAT Utifrån utförda intervjuerna framkom ett övergripan-de tema i effektivisering där alla intervjuade i olika utsträckning ser, eller har en förhoppning om, att den tekniska kan innebära möjligheter att förenkla och förbättra processer i nuvarande system. Denna effektivisering kan sedan brytas ned i frågor som be-rör en mer flexibel kommunikation, hur digitalisering kan användas inför första besök på BMM, att delge mer ansvar åt patienten samt hur tekniken kan främja patientsäkerhet.

2.1 MER FLEXIBEL KOMMUNIKATION Ett viktigt område som återkommer i intervjuerna be-rör både den interna kommunikationen inom Region Skåne samt kommunikationen till patienten. Flera barnmorskor upplever att det finns en stor brist när det gäller den egna kommunikationen med specia-listmödravården, något som flera upplever försvårar deras arbete för en god mödrahälsovård, eller som en barnmorska återger det: ”vi får ringa numret som alla gravida ringer, ibland kan det var att man sitter i 45 minuter i telefonkö” (BM4 OM). På ett övergripande plan verkar kommunikationen mellan barnmorskan och blivande föräldrar vara bra, men flera av de intervjuade efterfrågar är just att ta till sig modernare kommunikationskanaler och inte enbart hålla fast vid traditionella ofta fasta telefontider. Detta är mer påtagligt bland intervjuade barnmorskor vid offentliga mottagningar, eftersom de saknar den möjlighet som de privata har att ingå egna avtal med leverantörer av dessa tjänster. Särskilt betonas tidbokning online, videosamtal och chatt, epost, hemsidor samt informa-tion om graviditeten.

Tidbokning Både offentliga och privata BMM upplever en stark ef-terfrågan på tjänster som förenklar tidbokning från bli-vande föräldrar. Flera barnmorskor hänvisar till sig själv och att de flesta, och särskilt unga, numera är vana att kunna webboka och att det ska vara enkelt och att det som framförallt efterfrågas är möjligheten att kunna boka på internet. ”Vår verksamhet lämpar sig ju väldigt bra till att boka på nätet för det är så definierat vad vi sysslar med” (VCh1 OM). Flera privata mottagningar har kunnat ordna dessa tjänster, men även några offentliga som har kommit med via någon testverksamhet. Alla som har systemet upplever det som positivt, både från egen synvinkel men framförallt från de blivande föräld-rarna och särskilt den gravida kvinnan i synnerhet, som en barnmorska uttrycker det: ”då kan man bara gå hem och boka, titta i kalendrarna, hur är det med jobbmöten, och när är man bortrest och så” (BM3 OM).

Tidbokningen föreslås även som ett sätt för att boka in extra besök inom basprogrammet för exempelvis oroliga förstföderskor som känner att det går för lång tid mellan inskrivning och besök efter ultraljudet där ”man vill bli checkad någon extra gång och man är lite trött och där skulle det kanske vara en lite mer flexibili-tet att dom kanske kunde boka sig själva” (BM2 OM). Tidbokningen föreslås även kunna ligga i en gravidi-tetsapp som delas mellan barnmorska och patient där man kan ”skicka ett meddelande till barnmorskan att kontakta mig, nånting sånt, eller en liten frågebox hade varit super” (BM6 OM). Även om flera barnmorskor ställer sig positiva till att släppa tidbokning under gra-viditeten menar de att det måste se olika ut beroende på var man är i graviditeten. Vissa upplever en allmän oro medan andra tänker nygravida ”dom kan ju inte bara boka in sig när som helst, då kommer det ju och bli galet” (BM7 OM)

Videosamtal och chattEn annan önskvärd tjänst som framhålls av flera barnmorskor och av verksamhetschefer, särskilt vid privata mottagningar, som ett sätt att göra det lätt för den gravida att komma i kontakt med dem är video-samtal. En barnmorska hade gärna sett detta som en flexibel lösning för exempelvis omföderskor: ”det är ju ganska många som kanske väntar sitt tredje barn och vill kunna åka på möte i till exempel Stockholm, och dom hade absolut kunnat få sitta över nån Skypeliknande och ha ett samtal istället” (BM5 OM). En verksamhetschef vid privatdrivna BMM föreslår att de skulle kunna ha videosamtal på kvällen för att undvika att deras gravi-da belastar sjukvården för som hon menar: ”vårt prio måste vara att avlasta förlossningsavdelningarna för dom reder ju inte situationen med alla samtal” (VCh3 PM). En privat mottagning hade utöver videosamtal även planerat införa en chattfunktion som även kan erbjuda översättning som underlättar kontakt utan att tolk behöver involveras. Denna funktion hann dock inte testas förrän denna stoppades, men där finns redan en tanke på vidareutveckling: ”om jag får drömma lite att det kommer upp en bubbla på datorn när du har en chattfråga och då kan dom ju inte förvänta sig ett svar direkt men när jag gjort färdigt kan jag svara och bubblan försvinner” (BM16 PM). Samtidigt finns en rädsla hos några för denna tekniska vidareutveckling, eller som en barnmorska uttrycker det: ”på ett sätt så känner jag mig lite orolig med det här med IT-lösningar med det här att man kanske ska skypa istället för och komma till barnmorskan” (BM5 OM).


Graviditetsappar När det gäller graviditetsappar framkommer att det finns olika erfarenheter och upplevelse av dessa. Näs-tan alla intervjuade menar att användningen av dessa är något som har ökat men en barnmorska menar att hon upplever att det har lugnat sig lite de senaste åren. Överlag är det dock någon man från barnmors-kemottagningens sida inte pratar särskilt mycket om med de blivande föräldrarna och man efterforskar inte heller vilka som används: ”jag brukar inte prata om apparna utan hänvisar till 1177” (BM18 PM). De flesta barnmorskor upplever dock inte att det finns en efter-frågan till dom eller BMM från de blivande föräldrarna gällande information om eller tillhandahållande av digitala tjänster som appar, men att de gärna skulle vilja ha lösningar att erbjuda och rekommendera. De allra flesta intervjuade barnmorskorna erkänner att de inte har direkt koll på appar som blivande föräld-rar kan tänkas använda, men flera barnmorskor vid offentliga BMM nämner dock att de rekommenderar privata, icke officiella graviditetsappar, eftersom de tycker dessa är bra och i avsaknad av en offentlig app. Särskilt uppskattat är att dessa innehåller visuella inslag och inte enbart text eller en enkel graviditetska-lender, eftersom som en barnmorska uttrycker det att ”det är nåt visuellt, det är inte bara och läsa text” (BM3 OM). Samtidigt menar flera barnmorskor att man upplever att dessa appar lätt kan ta över och leda till problem för patienten. Som en barnmorska uttrycker det: ”man kan bli väldigt orolig om inte man känner och tänker och har samma symtom som appen säger, liksom det är normen, appen är normen” (BM5 OM). Denna fokusering på appen vittnar flera barnmorskor kan innebära vissa problem i informationsöverföringen. ”blir ofta en konflikt med fullgångna veckor, vilken vecka man är i” (BM18 PM). På detta område finns ingen offentligt driven graviditetsapp i Skåne utan det är pri-vata aktörer som styr, vilket även innebär reklam, men här ser även en verksamhetschef en möjlighet: ”det är ju synd att sjukvården inte skulle kunna göra ett stort avtal med exempelvis Preglife [privat graviditetsapp] och säga att vi står för informationen för vad det står i appen, ni står för allt annat” (VCh3 PM). Att ha boken Vänta barn som en app eller i en samlad graviditetsapp framkom-mer också som förslag från flera barnmorskor. Detta som ett sätt underlätta att blivande föräldrapar läser boken. Med ökad tillgänglighet kanske de kan läsa efter hand i samband med att de sitter och väntar nånstans, eftersom de har telefonen med sig.

E-postFlera barnmorskor efterfrågar möjligheten att kunna kommunicera med blivande föräldrar vi e-post. Detta verkar även efterfrågas från patienthåll och vissa barn-morskor upplever mer och mer ett tryck från patienthåll att tillgodose den typ av kontakt, dvs att patienterna själva tar initiativ och försöker välja det kommunika-tionssätt som passar dem: ”senast idag har jag fått en avbokning på en tid där det är en kvinna som något sätt har letat upp min privata mailadress till jobbet och skickat avbokningen där och det sker mer och mer, skulle jag säga” (BM7 OM). Lite beroende på hur många barnmorskor man är på en mottagning man jobbar på ser man e-post som en mer flexibel lösning, både för dom själva och för gravida: ”om jag är själv på mottagningen och mina barn blir sjuka och jag vet detta söndag kväll så hade det minskat min stress oerhört att kunna kontakta mina patienter söndag kväll och berätta att jag inte kommer istället för att vara fullkomligt låst till 07.30 morgonen efter” (BM6 OM).

Det finns dock en otydlighet huruvida barnmorskor vid olika BMM får ge ut sin mail eller ej. Flera barnmor-skor ger dock ut en sin epost för tillgänglighets skull, eftersom, som en barnmorska uttrycker det: ”jag tycker inte att det är rimligt att dom som går hos mig i nio månader inte ska kunna nå mig utan att gå via Barnmor-ska Direkt” (BM4 OM). En verksamhetschef menar att GDPR dessutom har försvårat denna utveckling och att det finns en rädsla att använda e-post om gör att fler avstår som beskrivs av en verksamhetschef: ”jag vill inte stå för det när det händer nånting att de har skickat personuppgifter” (VCh3 PM).

Hemsidor Alla intervjuade barnmorskor vid offentligt drivna BMM upplever att de förlorat en viktig kommunikationsväg till patienten i och med att deras hemsidor uppdatera-des och därmed likriktades både innehålls- och utse-endemässigt och där den egna mottagningen förlorade sina möjligheter att på egen hand redigera innehållet. Istället måste detta nu göras mer centralt. Det är som en verksamhetschef för den offentliga mödrahälsovår-den säger ”dom (hemsidorna) är ju funktionella, men dom är ju inte känslomässiga” (VCh1 OM). Med de privata mottagningarna som förebild, som man menar ligger mycket längre fram i patientkommunikationen, önskar man ha mer personliga hemsidor som synliggör vad som utmärker just deras enhet och deras kompeten-ser, eftersom: ”nu är vi bara en stor massa…” (BM3 OM). Samtidigt ifrågasätter en verksamhetschef inom den privata mödrahälsovården till och med varför de ska ha egna hemsidor, eftersom som menar: ”alla ska fin-nas och driva sina mottagningar på 1177 för då hade alla patienter varit på 1177, nu är dom överallt” (VCh3 PM)


2.2 INFÖR FÖRSTA BESÖKFlera barnmorskor ser den största vinningen för digi-talisering i tidig graviditet. Ett effektivare hälsosamtal och en mer meningsfull inskrivning lyfts fram som vik-tiga vinster med en digitaliserad hälsodeklaration som fylls i av de blivande föräldrarna i förväg, eftersom man då kan: ”lägga upp besöket på ett annat sätt och få ett mer effektivt besök när dom väl är här” (BM4 OM) och att de blivande föräldrarna: ”även haft tid att fundera, alltså bägge och det här med ärftlighet och allt sånt här och kollat runt lite” (BM8 OM). En förhoppning är att göra patienten mycket mer delaktig i sin vård och att en digitaliserad blankett även ska kunna involvera partnern tydligare och förs fram av flera barnmorskor och chefer som mer effektivt, eftersom nuvarande sys-tem: ”tar väldigt mycket tid och den tiden är inte värdefull för patienten, det är bara tid” (BM18 PM), men även sä-kerhet förs fram som viktigt, eftersom ”man skriver inte fel om sig själv, det hade blivit mycket mer patientsäkert” (VCh3 PM). Samtidigt finns det en ambivalens för en sådan utveckling. Vissa barnmorskor ser ett värde i att gå igenom blanketten tillsammans på plats medan andra sedan länge skickat hem pappersversionen så att den gravida kunnat kolla hemma. En verksamhets-chef poängterar att hon inte tror på en digitaliserad hälsodeklaration, eftersom det enbart skulle bli en digitaliserad pappersblankett. Istället menar hon att systemet måste förändras så att man frågar på ett så-dant sätt så att svaren kan gå direkt in registret, dvs det ska inte krävas registrering av barnmorska plus att hon ser det som svårt om patienten ska svara och äga informationen.

Det framkommer även förslag på att genom digitalise-ring mer kunna individanpassa inför viktiga moment under graviditeten: ”det är inte helt fel att ha IT-lösning-ar där föräldrar kan titta på förberedelser för föräldrakurser och liknande när det gäller kanske andning och avslapp-ning och att alla inte behöver gå i grupp utan att man kan individanpassa” (BM5 OM). Gällande föräldrautbild-ning finns en ambivalens att å ena sidan digitalisera och nå de grupper som inte kommer idag, men å an-dra sidan riskera att de viktiga fysiska mötena mellan blivande föräldrar uteblir helt: ”föräldrautbildning rent informationsmässigt skulle man kunna digitalisera totalt, men när de kommer hit träffar de andra i samma situation och innebär så mycket mer” (BM18 PM). Ett önskemål som kommer fram är därför att ”man hade haft nån form kanske av nån digital föräldrakurs som man komplet-tera med” (BM9 OM).

2.3 MER ANSVAR ÅT PATIENTEN Det är en splittrad bild som framträder huruvida mödrahälsovården bör överlåta mer ansvar åt pa-tienten att exempelvis med olika digitala tekniska hjälpmedel kunna utföra mer av de undersökningar som idag utförs av barnmorskan på plats på barn-morskemottagningen, eller som en verksamhetschef tolkar utvecklingen: ”vi kommer ha en annan typ utav roll när det gäller det här och när det gäller rena mäta, väga varianterna så kan man liksom delegera mycket utav det till patienterna själva, men det kräver ett nytt uppdrag, ett nytt basprogram, det är mer än en teknisk lösning, men det måste gå hand i hand” (VCh3 PM). Det framkom-mer att vissa BMM tidigare har kunnat överlåta en del tester till patienter, men att detta tagits bort på grund av säkerhetsskäl, vilket flera intervjuade inte kunde förstå. Tvärtom kunde man se fördelarna och skulle kunna tänka sig att återinföra som ett led i digitali-seringen. Ett förslag är att tidbokningen skulle kunna utökas med incheckning och egna tester av patien-ten: ”tänk om dom hade kunnat checka in när dom kom, skriva upp sin vikt, sin urinsticka” (BM9 OM). När det gäller basprogrammet kan några barnmorskor se en möjlighet att vissa besök skulle kunna göras annorlun-da om digitala hjälpmedel finns tillgängliga. ”sen kan jag tycka för vissa är vissa besök onödiga, det är ju många besök, och nåt besök skulle man absolut kunna skippa för vissa” (BM1 OM).

Även möjligheten att ge patienten tydligare återkopp-ling på olika mätvärden efter de olika besöken på barnmorskemottagningen tas upp: ”hade önskat att patienten hade kunnat gå in och titta på sina värden och att det var grönt när det är bra och rött när det kanske är dåligt och att kunna känna en trygghet i att allt är grönt” (VCh3 PM). Även ultraljudsbilder och fosterljud föreslås som något som patienten borde äga och ha tillgång till via Journalen. Samtidigt är vissa barnmor-skor mer ambivalenta att lämna över kontrollen till patienten för att med hjälp av tekniska och digitala lösningar utföra en del av kontrollerna på egen hand. Flera befarar att dessa hjälpmedel kan ta över deras roll och leda till problem som en barnmorska menar: ”att lägga det på patienten att göra själv, det tror jag absolut inte på” (BM18 PM). En barnmorska berättar även hur patienter själva inhandlar utrustning för att kunna utföra tester hemma och lyssna på exempelvis barnets hjärtljud utan BMM:s godkännande: ”de vet ju inte vad de lyssnar på och det kan ge oro i onödan, men också falsk trygghet” (BM1 OM).


Här kommer dock frågan om ansvar in, eller som en verksamhetschef uttrycker det: ”ska patienten själv föra in data i journalen så är frågan vem är ansvarig för detta” (VCh1 OM). Farhågorna kopplas ibland till att tekniska lösningar ska ersätta fysiska BMM-besök. Ibland ställs till och med digitaliseringen i relation till det person-liga mötet: ”det finns ju ingenting som ersätter detta mötet ändå, öga mot öga” (BM10 OM).

2.4. PATIENTSÄKERHETAI som beslutstöd Flera BMM men även verksamhetschefer kunde se ett värde i att patientens provsvar och hälsostatus med hjälp av AI, dvs. artificiell intelligens, var något som kunde automatiseras i syfte att räkna ut risk och liknande och därmed fungera som ett beslutstöd för barnmorskan. Som en verksamhetschef önskar utvecklingen av AI: ”kopplat till labblistan vill vi absolut ha referensvärden och varningstecken om nånting blir ig-norerat och samtidigt vill vi också ha kopplat till journalen de här regionala riktlinjerna som finns idag och om det nu finns några nationella riktlinjer så att man lätt kan plocka fram dem när dom är relevanta så att man inte behöver och naturligtvis FASS och såna här saker skulle kopplas in till det” (VCh1 OM).

Det finns nämligen en upplevelse att när kvinnan blir gravid som hamnar alla eventuella tidigare besvär ore-laterade till graviditet ändå hos barnmorskan, som en barnmorska uttryckte det: ”så fort patienten blir gravid vill ingen ansvara utan då ska dom ringa sin barnmorska” (BM18 PM).

Flera intervjuade barnmorskor nämner nämligen en osäkerhet som finns i rådande system med risk för felmarginal när provvärden ska skrivas in manuellt av barnmorskan istället för att automatiskt komma in i olika register och där ett AI system skulle kunna sä-kerställa: ”vi har ju den mänskliga faktorn och jag tänker mig att den felmarginalen är större än vad den är om man har ett fungerande system digitalt” (BM18 PM). Därmed ses AI som en möjlighet av framförallt intervjuade verksamhetschefer för att minimera risk för felmar-ginal genom att: ”det är patientsäkert och minimerar risken att missa” (VCh3 PM) så att: ”vårdpersonal inte behöver hålla reda på just den här patienten utan att man får upp, ’den människan som borde varit här för tre dagar sedan och gjort detta, hon har inte kommit” (VCh1 OM).

Samtidigt betonar samma verksamhetschef att det är viktigt att fokusera på de utmaningar och önske-mål som finns här och nu för att inte tappa fokus, eller som hon uttrycker det: ”digitala projekt har ju en tendens att ligga med blicken långt framme och försöker ligga liksom längst fram och rent tekniskt sett, medan man på golvet faktiskt ofta inte är så glamorös utan bara vill ha lösningar som fungerar och också såna här liksom tråkiga saker som provsvaren in i Journalen, tack, rapport till Graviditetsregistret tack. Såna här saker som verkligen skulle kunna underlätta vardagen” (VCh1 OM).

3 SLUTSATSER Det verkar råda en allmänt positiv syn bland inter-vjuade barnmorskor och verksamhetschefer för vad en mer digitaliserad mödrahälsovård skulle kunna innebära för både dem själva och för blivande föräld-rar. Alla verkar kunna se fördelar för det egna arbetet även om synen skiljer sig åt i vilken omfattning man diskuterar komplement till rådande struktur eller om det handlar om mer omvälvande systemförändringar. Det råder stor skillnad mellan offentliga och privata mottagningar, eftersom de senare i allmänhet redan har och använder många digitala tjänster som förs fram som önskvärda och efterfrågade av blivande för-äldrar, såsom tidbokning och gravidappar. Dessutom håller redan digitala hälsodeklarationer och AI på att införas vid privat drivna vårdcentraler i Skåne. Digi-taliseringen bör ses som en av delarna för att arbeta för en mer jämlik vård, det är därför viktigt att den offentligt drivna vården måste höja sin förmåga inom digitalisering för att inte gå miste om blivande föräld-rar som istället söker sig till privata barnmorskemot-tagningar. De måste ges samma förutsättningar som de privata att med digitalisering nå ut och erbjuda digitala tjänster som tidsbokning online samt smidare kommunikationsvägar. De flesta ställer sig positiva till enklare kontaktvägar in till BMM för att exempelvis anmäla sin graviditet så tidigt som möjligt för att und-vika att telefon eller fysiskt besök är den enda vägen. Som flera barnmorskor nämner upplever de att yngre blivande föräldrar idag förväntar sig snabba svar samt en enkel, flexibel process när det gäller bokning, ef-tersom det är så mycket annat som fungerar så idag. Här förs framförallt videosamtal fram som något som önskas införa för mer flexibla möten och för snabbare kontakt vid oro som annars kan belasta specialist-mödravården i onödan.


Samtidigt behöver den offentliga vården erkänna och ta tillvara den utvecklingspotential och idékraft som privat mottagningar tillhandahåller samt den frustra-tion offentliga BMM upplever när de inte kan erbjuda det som deras gravida efterfrågar. Det är därför viktigt att förfrågningsunderlaget för barnmorskemottag-ningarna inom Hälsoval Skåne uppmuntrar och pekar i rätt riktning för att införa digitala lösningar inom den skånska mödrahälsovården och att stöd ges från vårdens stödverksamheter såsom IT-avdelning och kommunikation. En intervjuad privat barnmorskemot-tagning hade exempelvis på eget bevåg tillsammans med företag arbetat fram en egen app för tidbokning, videomöten och videosamtal med inloggning med e-legitimation, men som av oklara anledningar stop-pades av Region Skåne utan uppföljning. Detta visar på den vilja som dels finns hos olika privata barnmor-skemottagningar att ta utifrån behov ta till sig och använda ny teknik, men även att det finns företag redo att vara med och testa olika lösningar för att kunna bedriva en mer flexibel och inkluderande mödra-hälsovård. De privata kan här gå i bräschen för nya lösningar på problem som i slutändan kan gynna hela den skånska mödrahälsovården. För att få användbara verktyg krävs oftast en integration med Region Skånes IT-system och det är av största vikt att graviditetspro-cessen hålls ihop digitalt mellan barnmorskemottag-ningen och sjukhusens förlossning- och BB-verksam-heter främst utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv.

Det verka råda en någorlunda samstämmighet bland intervjuade barnmorskor och verksamhetschefer att graviditetsövervakningen är en lämplig kandidat för digitalisering eftersom det innebär en möjlighet att gå till botten med den gravidas nuvarande och framtida hälsa och dessutom nå en familj genom det ofödda barnet, men även i de flesta fall en partner. Som flera intervjuade poängterar är den tidiga delen av gravidi-tetsövervakningen särskilt lämpad för digitalisering. I denna fas förs en digital hälsodeklaration överlag fram som överlag något positivt, eftersom det skulle kunna effektivisera hälsosamtalet och ge ett bättre personcentrerat möte. Redan idag gör BMM olika och flera skickar med pappersblanketten hem just för att den gravida kvinnan ska kunna svara i lugn och ro och kolla upp exempelvis frågor som berör ärftlighet. Part-nern skulle även kunna involveras tydligare, något som även förs fram om tidbokningen släpps till patienten.

Det finns en positiv förväntan att någon slags AI lös-ning kan vara lämpligt att införa för att kunna avlasta barnmorskan i form av ett beslutsstöd, eftersom det tydligt framkommer att det är många variabler som ska hållas reda på och värderas och där den gravidas tidigare vårdkontakter och resultat inte alltid är syn-liga för barnmorskan. Både barnmorskor och verk-samhetschefer upplever att andra vårdenheter gärna hänvisar alla medicinska problem och frågor till barn-morskan. Det skulle därmed behöva utredas huruvida AI lämpar sig för beslutsstöd eller som första instans vid anmälan till BMM.

Ett viktigt fynd att ta till sig är de hinder och farhå-gor som flera barnmorskor med en mer digitaliserad mödrahälsovård. En viktig del som betonas är rädslan för att tekniken ska ersätta de personliga besöken och riskera försämra den personliga kontakten mellan den gravida kvinnan och dennes barnmorska. Istället ser man det som ett komplement till det som redan är. Det finns en rädsla hos vissa barnmorskor att tappa kontrollen över ”sina kvinnor” och att förlo-ra den kontakt och den tillit som byggs upp under graviditetsprocessen med den gravida kvinnan och med paret. Denna farhåga verkar dock ofta kopplad till antal år inom BMM och erfarenhet av digitalisering eftersom det ofta sammanfaller med hur man tolkar digitalisering och hur man själv använder sig av det idag. Snarare hänvisar man då till datorisering och inte digitalisering. Detta framkommer tydligt i synen på hur pass man kan släppa tidbokning till patienter samt överlåta mer ansvar till patienten när det gäller undersökningar och distansmöten istället för fysiska möten.

Det är viktigt att kunna skapa ett mer flexibelt, mer patientanpassat system som faktiskt utgår från vad den gravida kvinnan/paret vill prata om. Det är dock viktigt att det som förenklar för de gravida inte får försvåra för barnmorskan och vice versa utan båda parter måste gynnas och att båda känner att det är av värde.

Andreas Wilhelmsson Kunskapscentrum Kvinnohälsa Region Skå[email protected]


BILAGA: INTERVJUMALL FÖR INTERVJUER MED BARNMORSKOR INOM PROJEKTET ”EN MER DIGITALISERAD MÖDRAHÄLSOVÅRD”

1. Hur upplever du att graviditetsövervakningen fungerar idag vid ert BMM? 2. Ser du någon grupp av blivande föräldrar som barnmorskemottagningen idag inte tillgodoser på ett bra sätt?3. Utifrån de blivande föräldrar du träffar, vad skulle du vilja kunna erbjuda, som ni inte har idag?4. I vilken utsträckning upplever du idag att det går att anpassa åtgärder utifrån de behov som finns hos de

blivande föräldrarna? 5. Går det att urskilja olika grupper av blivande föräldrar utifrån förutsättningar och behov?6. Hur ser du på samverkan och vårdkedjan gentemot förlossningen, BB och BVC?7. Brukar du rekommendera någon graviditetsapp och i så fall vilken/vilka?8. Vad är dina tankar om digitala tjänster inom Mödrahälsovården för att förenkla t.ex. kommunikation,

information, tidsbokning och utbildning?9. Upplever du att det finns en efterfrågan av digitala tjänster så som appar, e-tjänster på 1177 med mera från

de blivande föräldrarna? – Om ja, hur bemöter ni detta på ert BMM?

10. Vad anser du om saker som skulle kunna automatiseras med hjälp av den digitala tekniken och vad förväntar du dig av tekniken i form av beslutstöd och andra tjänster som kan vara funktionaliteter som bygger på AI, dvs. artificiell intelligens. [bara till privata BMM samt verksamhetschefer, både offentligt och privat]

11. Finns det någon del under graviditetsövervakningen (behandling/undersökning) som skulle kunna göras annorlunda, och i så fall hur?

12. Upplever du att det finns blivande föräldrar som dröjer med en första kontakt? – Om ja ser du att det finns en ökad risk för mamman och barnet i dessa fall? Om ja, har du någon tanke om varför de dröjt med att söka första kontakt och hur man kan undvika det i framtiden?

13. Ser du att ni kan göra annorlunda för att undvika ”onödiga” besök till KK/akut/inläggningar på sjukhus? 14. Andra tankar och förslag?


DOKUMENTATION FRÅN WORKSHOP

DIGITALA TJÄNSTERFÖR SKÅNSK MÖDRAVÅRD

BILAGA 2


WO

RKSH

OPE

NS

SYFT

E

Iden

tifie

ra b

ehov

och

kon

cept

ualis

era

idée

r till

digi

tala

tjän

ster

för s

kåns

k m

ödra

vård


●Ka

rtläg

ga h

ur re

san

(sek

vens

en a

v ak

tivite

ter)

geno

m g

ravi

dite

ten

och

möt

et m

ed m

ödra

vård

en s

er u

t för

bliv

ande

förä

ldra

r. ●

Iden

tifie

ra b

ehov

och

pro

blem

som

olik

a in

tress

ente

r upp

leve

r.

MO

MEN

T 1:

AKT

IVIT

ETER

, PRO

BLE

M &

BEH

OV

PRO

BLEM

OCH

BEH

OV

AKTI

VITE

TER


Iden

tifie

ra o

ch k

onkr

etis

era

idée

r för

hur

de

beho

v oc

h pr

oble

m s

om

iden

tifie

rats

kan

lösa

s.

MO

MEN

T 2:

IDÉG

ENER

ERIN

G &

KO

NCE

PTU

ALIS

ERIN

G

PRO

BLEM

OCH

BEH

OV

AKTI

VITE

TER

IDÉE

R


RESU

LTAT

| G

RAVI

DIT

ETSR

ESAN

MED

AKT

IVIT

ETER

, BEH

OV

OCH

PRO

BLEM


RESU

LTAT

| IN

FORM

ATIO

NSB

EHO

V G

RAVI

D &

PAR

TNER

(EN

LIG

T BM

)


RESU

LTAT

| P

ROBL

EM G

RAVI

D (E

NLI

GT

BM)


RESU

LTAT

| P

ROBL

EM B

ARN

MO

RSKA


RESU

LTAT

| ID

ÉER

TILL

DIG

ITAL

TJÄ

NST

OCH

FÖ

RBÄT

TRIN

GAR


RESU

LTAT

| V

IKTI

GA

EGEN

SKAP

ER

Upplysande

Vägledande

Dialog

Stödjande

Integrerat

Säkert

Personaliserat

Överskådligt

Enkelt

Trovärdigt


Känn

mig

Enga

gera

mig

Se m

ina

beho

v

Visa

min

a fr

amst

eg

Belö

nam

ig

Hjä

lp m

ig fö

rstå

Pers

onlig

Rele

vant

Proa

ktiv

Kons

ekve

nt

Tran

spar

ent

Vägl

edm

ig

KO

NTA

KT

FÖR

SÖK

ER

BLI G

RAV

IDFÖ

RST

A TR

IMES

TER

NAN

DR

A TR

IMES

TER

NTR

EDJE

TR

IMES

TER

NEF

TER

VÅR

D

COACHA

ANALYS

MÖ

DRA

VÅRD

KON

CEPT

| E

N D

IGIT

AL E

NG

AGEM

ANG

SPLA

TTFO

RM

PLANERA

UTFÖR

GRA

VID


KON

CEPT

| V

IKTI

GA

PRIN

CIPE

R O

CH F

UN

KTIO

NER

Rel

evan

t, at

trak

tivoc

hpe

rson

ligup

plev

else

Tillg

ängl

ighe

t, di

alog

oc

htr

ansp

aren

s

Effek

tivar

e oc

h m

er

tillg

ängl

ig v

ård

geno

m v

irtue

lla

möt

en o

ch d

igita

l in

tera

ktio

nD

ata

dela

s m

ed

patie

nter

na

Sam

lar

in

häls

odat

a,

anvä

ndni

ngsd

ata

och

feed

back

Ana

lyse

rar

och

hitt

ar m

önst

er


KON

CEPT

| B

ETEE

ND

EFÖ

RÄN

DRI

NG

TAR

TID

Öka

d hä

lsa

och

välm

åend

e

Behö

ver

trig

gers

Sk

apat

mig

en

rutin

Utv

eckl

at e

n go

d va

na


KON

CEPT

| A

KTIV

OCH

PER

SON

LIG

CO

ACH

ING

ÄR

NYC

KEL

Öka

d hä

lsa

och

välm

åend

e

Behö

ver

trig

gers

Sk

apat

mig

en

rutin

Utv

eckl

at e

n go

d va

na

Pers

onal

iser

ad o

ch s

ituat

ions

anpa

ssad

coa

chin

g oc

h di

alog

-inf

orm

atio

n, in

sikt

er, t

rigg

ers

och

belö

ning

ar


BM

AT

BETE

END

EM

OTI

VATI

ON

ABIL

ITY

TRIG

GER

=X

X

Alla

des

sa tr

e el

emen

t mås

te fi

nnas

för

att s

kapa

det ö

nska

de b

etee

ndet

Hur

man

påv

erka

r hu

r m

änni

skor

bet

er s

ig g

enom

att

utfo

rma

milj

ön o

ch s

ituat

ione

rna

de b

efin

ner

sig

i

KON

CEPT

| BETEENDED

ESIGN


DIG

ITAL

TJÄ

NST

FÖ

R SK

ÅNSK

MÖ

DRA

VÅRD

Konc

eptu

alis

erin

g av

utv

alda

idée

r frå

n w

orks

hop


KON

CEPT

| V

IKTI

GA

BEST

ÅND

SDEL

AR

Väg

ledn

ing

och

coac

hing

Pla

nerin

g oc

h up

pföl

jnin

g

Möt

en o

ch in

tera

ktio

nm

ella

n pa

tient

och

vå

rdgi

vare

Per

sonl

ig p

rofil

oc

h hä

lsop

rofil

Hitt

a vå

rdgi

vare

oc

h vå

rden

hete

r

Vision


GRA

VID

ITET

SRES

AN |

INTR

ESSE

NTE

R

Gravid

Andr

ea ä

r kv

inna

n so

m b

är p

å fo

stre

t och

bliv

ande

mam

ma.

Läkare

Dr.

Jona

s E.

är

läka

re

Partner

Part

nern

till

den

grav

ida

kvin

nan.

Mar

ie G

. är

rutin

erad

ba

rnm

orsk

a so

m jo

bbat

i 20

år

.Barnmorska


Öve

rskå

dlig

t &

tillg

ängl

igt


Sam

lad

kom

mun

ikat

ion


Anpa

ssad

eft

er

grav

idite

ten


Följ

fost

rets

ut

veck

ling


Öve

rsik

t & in

sikt


Chat

och

dig

itala

m

öten


ARB

ETSS

ÄTT

FÖR

DIG

ITAL

TJÄ

NST

EUTV

ECKL

ING

Hur

man

utv

eckl

ar fr

amgå

ngsr

ika

och

skal

bara

di

gita

la tj

änst

er


VÄRD

EFOKU

SAN

VÄNDAR

FOKU

SHELHETSSYN

ARB

ETSS

ÄTT

| PR

INCI

PER

INO

M D

ESIG

NTÄ

NKA

ND

E


ARB

ETSS

ÄTT

| DESIGNTÄNKA

NDE

VERK

SAM

HET

(v

ad ä

r rim

ligt?

)TE

KNIK

(vad

är

möj

ligt?

)

MÄN

NIS

KA(v

ad ä

r ön

skvä

rt?)

STAR

TA

HÄR

!


ITERATIVT

SAMSKAP

AKO

NKR

ET

ARB

ETSS

ÄTT

| PR

INCI

PER

INO

M D

ESIG

NTÄ

NKA

ND

E


ARB

ETSS

ÄTT

| PR

OCESS

EMPA

TID

EFIN

IERA

IDÈE

RPR

OTO

TYPA

TEST

A

Lär

om a

nvän

darn

a ge

nom

test

ning

Test

ska

par

nya

idée

rEm

pati

hjäl

per

oss

hitt

a rä

tt

prob

lem

Prot

otyp

er

skap

ar n

ya

idée

r

Test

er s

kapa

r in

sikt

er s

omde

finie

rar

prob

lem

en


ARB

ETSS

ÄTT

| PR

INCI

P -I

TERA

TIVT

FRAM

GÅN

G

MISSLYCKA

NDE

Trad

ition

ell

proc

ess

Här

?

Itera

tivpr

oces

s

Här

?


ARB

ETSS

ÄTT

| PR

INCIP-SAMSKAP

A


ARB

ETSS

ÄTT

| SA

MM

ANFA

TTN

ING

SVIS

-D

ET H

AND

LAR

OM

LÄR

AND

E

Idé

elle

r pr

oble

m

Prot

otyp

D

ata

och

feed

back

Dra

lärd

om

och

just

era

elle

r av

bryt

Efte

rfor

ska,

de

sign

a oc

h by

gg

Test

a oc

h m

ät i

verk

lighe

ten

Itere

ra o

fta

Och

sna

bbt


VÄG

EN F

RAM

ÅT |

REK

OM

MEN

DAT

ION

VÄG

EN F

RAM

ÅT

1.Sl

utfö

r beh

ovsa

naly

s -f

okus

grup

p m

ed b

livan

de fö

räld

rar

1.Ta

fram

ett

konc

ept s

om v

isar

väg

en fö

r pla

ttfor

men

och

rela

tera

de

tjäns

ter (

“Tän

k st

ort”)

1.Ta

fram

och

test

a en

MVP

av

den

förs

ta tj

änst

en

12

3


VÄG

EN F

RAM

ÅT |

NÄS

TA S

TEG

-SL

UTF

ÖR

BEH

OVS

ANAL

YS

1.Id

entif

iera

bliv

ande

förä

ldra

rs b

ehov

i tv

å fo

kusg

rupp

er -

med

hjä

lp a

v fra

mta

gen

grav

idite

tsre

sa o

ch k

once

ptsk

isse

r.

1.Id

entif

iera

-ut

ifrån

rese

arch

och

foku

sgru

pper

-ol

ika

type

r av

anvä

ndar

e ut

ifrån

likn

ande

beh

ov o

ch fö

ruts

ättn

inga

r. Ta

fram

en

taxo

nom

i.

12

3


VÄG

EN F

RAM

ÅT |

FRÅN

KO

NCE

PT T

ILL

MVP

Konc

ept

MVP

Back

log

Prio

rite

ra o

ch

välj

ut

Des

igna

och

ut

veck

la

Test

a

Rikt

iga

anvä

ndar

eSa

mla

in o

ch a

naly

sera

da

ta o

ch fe

edba

ck

Gen

erer

a in

sikt

er

Just

era

Gör

om

/ ny

tt

“Tän

k st

ort”

“Bör

ja s

måt

t”

21

3


VÄG

EN F

RAM

ÅT |

KO

NCE

PTET

VIS

AR V

ÄGEN

Bas

-plattform

Utö

kad

plat

tform

Mog

en

plat

tfor

m

Utvecklingsplan

Vision

MV

P a

v fö

rsta

di

gita

la

tjäns

ten

Fler

tjä

nste

r oc

h fö

rmåg

or

Fler

tjä

nste

r oc

h fö

rmåg

or


ATT MÄTA INNOVATION

BILAGA 3


SAMMANFATTNING

BAKGRUNDBehov att mäta innovation och utvecklingDigitalisering beskrivs ofta som lösningen på de ut-maningar som den svenska hälso- och sjukvården står inför. Digitalisering handlar till 80% om att ändra våra processer och arbetssätt och till 20% om nya tekniska lösningar. Kostnadsökningarna i vården ligger årligen på 4–5%, vilket över tid med en åldrande befolkning och därmed minskat skatteunderlag, är detta en ohållbar utveckling. Den svenska Hälso-och sjukvår-den påverkas också av starka och tydliga trender med ökad delaktighet och inflytande från patienterna, större valfrihet och en ökad ”konkurrens” inte minst på den digitala arenan.

För att hälso- och sjukvården i praktiken skall kunna dra verklig nytta av digitaliseringen behöver vi göra tuffa val och säkerställa att nya tekniska lösningar om-famnas av både vårdens medarbetare, och patienter ur alla patientgrupper. Med utgångspunkten i prio-ritering behöver vi lära oss att mäta vilken påverkan som utveckling och innovationer har på olika delar i systemet såsom till exempel • Effektivitet, utför vi saker rätt sätt.• Verkningsfullhet, utför vi rätt saker.• Nöjdhet (hos skåningar/patienter och personal.• Hur når vi dimensionerna i Socialstyrelsens

ledningssystem för God Vård såsom till exempel tillgänglig, jämlikhet, patientsäkerhet, hälsofräm-jande, säker, kunskapsbaserad m.fl.

• Kvalitetssäkring av mätningar för en kvalitetssäk-rad vård enligt Europanorm, SE-EN15224:2012 Ledningssystem för kvalitet i hälso- och sjukvår-den.

Beslutsmodell för digital utvecklingPå uppdrag av förra mandatperiodens (2015–2018) E-hälsoberedning i Region Skåne gavs Innovation Skåne tillsammans med Philips, som en processinn-ovation1, uppdraget att utveckla en styrmodell för innovationer2. RISE (Research institute of Sweden) involverades för att ansvara för effektmätningar för beslutsstödet. Förbättrad metodik för effektmätningar och verktyg för beslutsstöd inom hälso- och sjuk-vården håller på att tas fram inom ramen för detta projekt som en del i en kompetensinnovation3.

En mer digitaliserad mödrahälsovårdUnder 2017 och 2018 tillsattes resurser tillsats för att genomföra digitaliseringsprojekt inom primärvården i Skåne. Ett av projekten var insatser för en mer digi-taliserad mödrahälsovård, projekt ”UX20 Delprojekt 5 – Mödravård”. Projektet var finansierat med region-bidrag beslutat av regiondirektören samt hälso- och sjukvårdsnämnden.

Syftet var att ta fram en digital tjänst för att förbättra erbjudandet till blivande mödrar och deras partners för att bland annat skapa en ökad involvering under graviditeten. Detta kan ses som en tjänsteinnovation där syftet är att med en mer anpassad kartläggning av individen, individuellt omhändertagande och anpassade interventioner är det förväntade resultatet en nöjdare patient, bättre medicinska resultat och nöjdare personal.

Projektet drevs i samverkan mellan Innovation Skåne, Kunskapscentrum Kvinnohälsa och barnmorskemot-tagningarna på SUS.

INNOVATION SKÅNEInnovation Skåne är det regionala innovationsbolaget som ska bidra till framtidens välfärdstjänster och regional tillväxt – genom innovation. Tillsammans med Region Skånes verksamheter, näringslivet och andra aktörer arbetar bolaget för att identifierar och ut-veckla nya möjligheter för innovation och tillväxt som stärker regionens innovationskraft. En grogrund för innovation är när olika delar av en organisation, olika kompetenser eller olika sektorer möts och kan berika varandra.

RISEInnovation Skåne driver, på uppdrag av Regional Utveckling, Region Skåne, ett långsiktigt initiativ med syftet att skapa strategiska relationer och samverkan mellan Region Skåne och RISE inom kunskapsområ-den av gemensamt intresse. Ett av områdena är ökad kunskap om kvalitetssäkrade mätmetoder avseende storheter som kopplar till upplevelse hos individer, exempelvis hos patienter.

1 En processinnovation är en ny eller väsentligt förändrad produktionsprocess, distributionsmetod eller stödverksamhet jämfört med tidigare.2 https://www.skane.se/organisation-politik/Kalender/kalender-om-politik/2018/beredningen-for-e-halsa-sammantrader7/ 3 Med kompetensinnovation avses nya eller väsentligt förändrade sätt att öka organisationens kapital/resurser/kompetenser som skiljer sig från tidigare metoder i organisationen, jmf SCB 2018 Innovationer i sjukvård; frågeformulär. https://www.scb.se/contentassets/e9d09f45bc2f4bb89ad-8deaf4c198946/innovationer-i-sjukvard---frageformular.pdf


RISE är ett statsägt forskningsinstitut som har till uppdrag att verka för hållbar tillväxt i Sverige genom att stärka näringslivets konkurrenskraft och förnyelse samt bidra till en innovativ utveckling av samhället. Som tidigare nämnt hade RISE ansvaret att bidra med kompetens och utveckling av effektmätningar kopplat till beslutsmodellen. För både Innovation Skåne, RISE och projektet en mer digitaliserad mödrahälsovård har sättet att arbetat med ett “verkligt” case givet ny kun-skap och nya insikter av att applicera en från början teoretisk modell till ett användbart verktyg.

BESLUTSMODELLENI styrmodell för digitala initiativ är beslutsmodellen en av fem delkomponenter, vilken ska ses som ett hjälpmedel för att understödja beslutsfattande under beslutsprocessen och hjälpa till att visualisera initiativ och prioriteringar i Region Skåne. Beslutsmodellen i sin tur innefattar tre steg:• specificering av vilken typ av innovation den digi-

tala lösningen adresserar• checklista med uppsatta kontrollparametrar för

att se överensstämmelsen med den aktuella digi-tala lösningen och SS-EN15224 Ledningssystem för kvalitet i hälso- och sjukvård

• definiering av prioriteringsparameterar och beräk-ningar av dessa.

Denna rapport fokuserar i huvudsak på det tredje steget.

Inom ramen för projektet har ett första steg varit att välja ut indikatorer, se nästkommande avsnitt, samt därefter att studera samband mellan ‘responsen’ (dvs output från vårdsystemet såsom självrapporterad hälsa) och tänkbara ‘förklarande variabler’ (ex perso-nalkostnader).

Trots stora mätosäkerheter (+ 35 och 38 logits för mätningar under graviditeten respektive efter gravidi-teten) och låg grad av korrelation, skulle ett djärvt på-stående vara att det finns vissa indikationer i figuren på att mödrarnas hälsa (mätt som PROM - “person-rapporterad självskattad hälsa”) under graviditeten är något bättre för barnmorskemottagningar med högre personalkostnader, medan hälsan efter förlossning är mer jämn över MHV. I ett mättekniskt projekt som det-ta, är fokus i första hand på att utröna hur tillförlitliga mätresultaten är och sedan om några meningsfulla slutsatser kan dras baserat på mätresultaten.

Vikten av samband som illustreras i figuren är att kun-na identifiera vilka indikatorer som har signifikanta korrelationer med andra variabler, och framförallt om det finns indikationer för signifikanta samband mellan utfall (‘respons’) och insignaler (tillförda resurser) som kunde användas att bestämma vårdsystemets aktuella som framtida verkningsgrad. Till exempel, kan lutningen på sambandet mellan respons (i detta fall PROM_hälsa) och en förklarande variabel (i detta fall Personalkostnader/graviditet) tas som ett mått på ‘verkningsgrad’. Ju större lutning, ju mer effekt på vårdens verkningsgrad väntas vid en innovativ inter-vention.

Vidare har arbete med multivariata analysmetoder initierats för bedömning av effekter, dvs utfall givet en viss input. Man söker efter indikatorer som tros tillhör en och samma storhet - t ex “användbarhet” - trots att de kännetecknar olika saker. Bevis för att indikatorer är relevanta söks dels i statistiska korrelationsstudier, dels i samråd med expertis från vårdsektorn. För beslutsmodellen har initialt förslag varit att använda sig av en s.k. DEA analys (data envelopment analysis)

Figur 1. Exempel på korrelationsstudier: Genomsnittlig självrapporterad hälsa [PROM_hälsa] mot genomsnittliga per-sonalkostnader/graviditet för respektive barnmorskemottagning. Figuren till höger visar mätosäkerheter (täckningsfak-torn?) för den självrapporterade hälsan.


där de indikatorer, se beskrivning nedan, som valts ut för verkningsfullhet och nöjdhet setts som OUTPUT medan effektivitetsindikatorerna setts som INPUT. Därtill har även patientkarakteristika identifierats som okontrollerad INPUT. I sin enklaste form ser ekvationen ut som följande: h=(OUTPUT-Okontrollerad INPUT)/INPUT, men kan också inkludera viktning av de olika ingående indikatorerna.

Samtliga analyser som görs utgår från kvalitetssäkrad mätteknik, vilket i arbetet innefattar att självrapporter eller liknande kategoriska variabler analyseras med rasch-analys4

INDIKATORERFör att välja indikatorer har vi utgått från använd-barhetsbegreppen: Verkningsfullhet, Nöjdhet och Effektivitet. Detta för att inte begränsa modellen till indikatorer som exempelvis bara fokuserar på pro-duktionsvolymer och ekonomiska parametrar, vilket många gånger är faller när man pratar om en effektiv vård. I urvalet av indikatorer har vi haft en dialog med de som arbetar i verksamheten eller befinner sig verksamhetsnära samt personer med kompetens i mätteknik för att få indikatorer så nära som möjligt MHVs huvuduppdrag och där man tror att en digital lösning kan komma att påverka. Vidare har vi i urvalet av indikatorer variabler varit begränsade till retrospek-tiva data.

I Region Skånes förfrågningsunderlag för barnmors-kemottagning år 2018 och 2019 efterfrågas följande indikatorers resultat:• Tobaksbruk i vecka 32 jämfört med inskrivning.• Andel av de gravida som genomgått hälsosamtal i

Period A (mål > 95%). • Andel förstagångsföräldrar som deltagit i föräldra-

stöd i grupp, vid minst två tillfällen (mål > 75 %). • Andel kvinnor som genomgått efterkontroll, (mål

> 95 %).

Idag har inte de ackrediterade barnmorskemottag-ningarna tillgång till dessa indikatorer löpande och de är främst indikatorer för process och säger inte så mycket om verkningsfullhet.

DatahanteringData har hämtats från graviditetsregistret, Raindance, Nationella patientenkäten och Springlife. Projektet har utforskat data även från PASIS. För att få ut data har vi använt oss av personuppgiftsbiträdesavtal för att ge RISE möjlighet att hantera data.

OUTPUT / Verkningsfullhet

PROM under och efter graviditetDatakälla: Graviditetsregistret

Datapunkt: Självskattad hälsa under graviditetenSjälvskattad hälsa efter graviditeten

Skäl till val: Patientens upplevda hälsa är betydelsefull att sätta i förhållande till insatser och effekter.

Insikt: Idag finns bara en fråga i Graviditets-registret med om den gravidas upplev-da hälsa, en global fråga om hur man upplever sitt hälsotillstånd. En enskild fråga ger stora mätosäkerheter och kan användas för att ge en indikation sna-rare än att detektera skillnader mellan interventioner, enheter eller tidpunkter. Graviditetsregistret testar dock nu en ny enkät som inkluderar flera självskatt-ningsfrågor relaterade till kvinnohälsa.

4 Rasch-analys är en analys-metod och med tillhörande teoretisk modell för hur kategoriska variabler mättekniskt korrekt kan hanteras. Analysen innebär dels att ordinaldata transformeras till linjära skalor, dels att referenser etableras för att möjliggöra jämförelser såväl mellan olika barnmors-kemottagningar som över tid samt att mätosäkerheter estimeras.


Slutat röka eller minska mellan 3 månader innan graviditet och inskrivningen respektive mellan inskrivningen och vecka 30–32Datakälla: Graviditetsregistret

Datapunkt: Röker 3 månader innan graviditet (antal cigaretter) Röker vid inskrivning (antal cigaretter)Röker vecka 30–32 (antal cigaretter)

Skäl till val: En av mödrahälsovårdens syfte är att främja hälsa och förebygga sjukdom för både den gravida och det nya livet. Region Skåne har ett högre snitt på rökande mammor i förhållande till riket. Eftersom vi vill kunna visa på effekter av MHV insatser har vi studerat an-delen kvinnor som minskat och slutat med rökning från inskrivning till vecka 30–32. Det kan dock framöver, man kan med en digital lösning kan nå kvinnor-na tidigare, vara värt att se även på de kvinnor som minskat eller slutat med rökning redan vid inskrivning.

Insikt: Indikatorerna är lågt hängande frukter och finns i graviditetsregistret dock känner vi inte till i hur stor utsträckning datan är tillförlitlig utifrån att frågan är ställd och dokumenterad.

Amning 4 veckor efter förlossningenDatakälla: Graviditetsregistret

Datapunkt: Amning 4 veckor efter förlossningen

Skäl till val: Att amma ger många fördelar både för barnet och mamma och bör därför stimuleras. Denna process påbörjas redan under perioden på mödrahälsovården.

Insikt: Tydlig indikator finns och frågan ställs på efterbesöket hos barnmorskan. Mer data om amning finns i barnets BVC journal men till detta finns ingen koppling.

Antal besök innan förlossningDatakälla: Graviditetsregistret

Datapunkt: Antal MHV besök

Skäl till val: Indikatorn är intressant för att se om förhållande många besök ger bättre resultat i förhållande till patientens egna upplevelser och vårdens kvalitetsparametrar.

Insikt: Uppgiften är tagen från det som är registrerat i graviditetsregistret. Ett pro-blem här är att data kommer från enhe-terna och följer inte kvinnans graviditet, exempelvis finns kvinnor med mycket få besök, vilket antingen kan bero på det facto att de har haft få besök, men också på att kvinnan fått hjälp via specialist-mödravården. Förklaring till antalet besök av den här anledningen hade varit värdefull. Likaså finns kvinnor med avsevärt fler besök än genomsnittet, här skulle mer tillförlitliga data kring exem-pelvis samsjuklighet och andra vårdin-satser vara nödvändiga att studera.

Kvinnor som deltagit på eftervårdsbesökDatakälla: Graviditetsregistret

Datapunkt: Datum för eftervårdsbesök, datum = varit på eftervårdsbesök

Skäl till val: Indikatorn är en av indikatorerna som ingår för att följa upp Hälsoval Barn-morskemottagning.

Insikt: Indikatorn säger bara att kvinna varit på ett eftervårdsbesök och är ett tydligt processmått som inte säger så mycket om verkningsfullheten.


Slutat snusa mellan 3 månader innan graviditet och inskrivningen respektive mellan inskrivningen och vecka 30–32Datakälla: Graviditetsregistret

Datapunkt: Snusar 3 månader innan graviditet Snusar vid inskrivningSnusar vecka 30–32

Skäl till val: En av mödrahälsovårdens syfte är att främja hälsa och förebygga sjukdom för både den gravida och det nya livet.

Insikt: I Skåne är det väldigt få snusande bli-vande mammor, om det beror på brist på data eller om det är så att kvinnor inte snusar kan vi inte utröna men kan troligen bero på båda.

Psykisk ohälsaDatakälla: Graviditetsregistret

Datapunkt: Behandlats för psykisk ohälsa, påbör-jades under graviditeten

Skäl till val: Psykisk ohälsa är ett växande problem generellt i samhället och det kan i sin tur påverka kvinnan under graviditeten. Det är viktigt att den psykiska ohälsan identifieras och stöd sätts in om det behövs.

Insikt: Via Graviditetstestet har vi kunnat studera hur många kvinnor som behandlats för psykisk ohälsa, vi kan däremot inte få ut någon kring hur många kvinnor som har problem med psykisk ohälsa utan att få behandling. Denna variabel anses därför brista i tillförlitligheten.

Intrauterin dödlighetDatakälla:

Datapunkt:

Skäl till val: En av mödrahälsovårdens viktiga uppgift är att ge stöd för att kvinnan och barnet ska må bra under hela graviditeten och minska risker inför förlossningen. Intrauterin dödlighet efter vecka 22 kan vara ett lämpligt mått att följa.

Insikt: Vi har försökt hitta lämpliga data punkter för att följa detta men har inte lyckats. Har bland annat efterfrå-gat på förlossningsklinik men inte fått svar. Uppgiften går troligen att hitta i Socialstyrelsens Medicinska Födelse-register men vi har inte i detta arbetet efterfrågat data därifrån.

OUTPUT / Nöjdhet

PREM mätningar från nationella patientenkäten (NPE)Datakälla: Nationella patientenkäten

Datapunkt: Mätningsnamn: MVC 2014 Höst (5578); Formulärnamn: MHV 2014 (2309) samtliga items (ej personfak-torer)

Skäl till val: Patientens upplevelse av vården.

Insikt: Då det inte gjorts någon nationell patientenkät inom mödrahälsovården sedan 2014 så vi har därför använt oss av dessa i detta arbete. Gravidi-tetsregistret pilotar just nu en gravidi-tetsenkät där data kring upplevelser av vården tas in via 1177. Detta kan ge värdefull input till framtida uppfölj-ning.


Okontrollerade INPUT / PatientkarakteristikaSociodemografiska parametrar

Care Need Index (CNI)Datakälla: Ekonomisystemet Raindance

Datapunkt: CNI (2016)

Skäl till val: CNI beskriver den förväntade risken för att utveckla ohälsa baserad på socioekonomiska faktorer.

Insikt: CNI bör utvärderas vidare tillsam-mans med mer tillförlitliga data för huruvida man eventuellt kan använ-da den som ensam okontrollerad input, eller som särskilda kontext (graviditetsrelaterade faktorer) ska inkluderas.

Förstföderska eller omföderskaDatakälla: Graviditetsregistret

Datapunkt: Först-/omföderska

Skäl till val: Många gånger är förstagångsföder-skor i behov av ett annat stöd än om-föderskor, dock kan varken MHV eller en digital lösning styra över om det är en först- eller omföderska. Man kan därför anse först- eller omföderska vara en okontrollerad input.

Insikt: Utifrån den data vi har analyserat är det svårt att se några skillnader mellan först- eller omföderskor. Vi tror dock det är en viktig faktor att kunna inkludera framöver i relation till andra mer tillförlitliga mått.

FlerbördDatakälla: Graviditetsregistret

Datapunkt: Antal i börd

Skäl till val: Flerbördsfödslar anses vara mer kom-plicerade och kan kräva andra insat-ser, vilket inte är något som vare sig MHV eller en digital lösning kan styra över. Man kan därför anse flerbörd vara en okontrollerad input

Insikt: Det är få kvinnor i urvalet med fler-börd i förhållande till de som har ett barn i börd, och vi har svårt att se några skillnader. Detta behöver stude-ras vidare på individnivå.

BMI vid inskrivningssamtalDatakälla: Graviditetsregistret

Datapunkt: BMI vid inskrivning

Skäl till val: Att ha en betydande övervikt/fetma under graviditeten medför ökade risker för kvinnan och barnet.

Insikt: Barnmorskan kan inte påverka kvin-nans vikt innan graviditeten (om de inte haft en vårdrelation tidigare runt t ex. preventivmedel). Däremot har barnmor-skan en roll att spela vad det gäller att kvinnan ska ha en stabil viktuppgång i förhållande till sitt ingångs BMI. För att få ut en bättre indikator vore det bra att även ha ytterligare ett värde på vikten i slutet av graviditeten.

Kliniska parametrar

Komplikationer under graviditetenDatakälla: Graviditetsregistret

Datapunkt: Graviditetsdiabetes

Skäl till val: Graviditetsdiabetes medför komplika-tioner och kräver andra insatser, vilket inte är något som vare sig MHV eller en digital lösning kan styra över. Man kan bör anse graviditetsdiabetes vara en okontrollerad input.

Insikt: Det vore önskvärt att ta med andra komplikationer som uppstår under graviditeten men diagnosregistrering-en på barnmorskemottagningarna är inte tillförlitlig för att dra några slut-satser. Det vi har diskuterat är bland annat hypertoni.


Samsjuklighet Datakälla: Graviditetsregistret

Datapunkt: Hjärt/kärlsjukdom; Gulsot; Upprepade urinvägsinfektioner; Diabetes mellitus; Trombos; Gynekologisk sjukdom; Lung-sjukdom/astma; SLE; Psykiatrisk vård; Endokrina sjukdom; Kronisk njursjuk-dom; Epilepsi; Ul. colit eller Mb Crohn; Kronisk hypertoni; Annan sjukdom

Skäl till val: Kvinnor som går in i graviditeten med samsjuklighet kan behöva speciellt stöd både av barnmorskemottagningen eller från specialistkliniker.

Insikt: Den data vi fått ut täcker bara de besök som gjorts på respektive barnmorske-mottagning. Då man arbetar lite olika med specialistklinikerna i Skåne så är det svårt att applicera detta på hela Skå-ne. Ska denna användas bör man funde-ra på hur. Ett förslag är att räkna antal i kryssade tillstånd för samsjuklighet?Data som finns indikerar om det finns någon samsjuklighet rapporterad för sjukdomarna redovisade ovan under Datapunkt. Initialt har vi tittat på an-talet tillstånd för samsjuklighet, men framöver skulle man behöva vilka typer och/eller kombinationer av tillstånd som eventuellt kan bedömas medföra olika grader av risker. Därtill skulle även tillförlitligheten i data behöva utrönas, exempelvis med koppling till ICD-10 koder i journaler.

INPUT / EffektivitetResursåtgång under graviditeten

Totala personalkostnader (specificerat olika personalkategorier)

Datakälla: Raindance

Datapunkt: Medelvärde av personalkostnad/gravi-ditet/enhet. Andelen av de budgetera-de intäkterna som avser graviditet har använts för att beräkna hur stor andel av budgeterade personalkostnaderna som läggs per graviditet.

Skäl till val: Personalkostnader är den största ut-giften, som inte bör öka om en digital lösning införs.

Insikt: Önskvärt hade varit att få resultatdata och inte budgeterade siffror. Det hade också varit önskvärt att kunna dela upp personalkostnaderna för olika professioner.

IT-kostnaderDatakälla: Raindance

Datapunkt: IT-kostnader/enhet. Andel av totala IT budgeten i relation till utfallet

Skäl till val: Med en digital lösning finns en hypo-tes om att IT-kostnader kan komma att öka initalt.

Insikt: Avsaknad av resultat på enhetsnivå har gjort att vi fått anta att respektive enhet förbrukat så stor andel som man budgeterat för, snarare än vad man faktiskt använt.


PersonalnöjdhetDatakälla: Springlife

Datapunkt: Resurserna på min arbetsplats används på bästa sätt Beslutsprocessen fungerar braAlla arbetar mot ett gemensamt målPå min arbetsplats planerar vi arbetet

Skäl till val: De fyra identifierande frågorna tros påverkas av en digital lösning

Insikt: Vi har inte kunnat få data på enhetsni-vå, utan endast på ”subområde”, dvs Malmö respektive Lund med omkrets, vilket gör det svårt att korrelera mot an-nan data som är på enhetsnivå. Likaså kan vi fundera på om enbart dessa fyra frågor ska användas, eller hela fråge-batteriet från Springlife då fler frågor innebär mindre mätosäkerheter

Typ av kontakt Datakälla: PASIS

Datapunkt: Kontakttyp

Skäl till val: Detta skulle ha varit en värdefull för att se hur de olika kontakttyperna för-ändras då man inför digitala tjänster.

Insikt: Underlaget till denna data är högst osäker då den styrs mycket av de kontakter som det utgår ersättning för. Det innebär att till vissa kontakter kan det bara finnas en journalanteckning men inget i det patientadministrativa systemet.

DISKUSSIONArbetet med att såväl identifiera indikatorer som att genomföra analysen har begränsats av tillgång till endast befintliga indikatorer och datakällor. Begräns-ningarna har dels varit i form av kvaliteten, dels i form av urvalet av variabler. Exempel på begränsningar som upplevts på grund av kvaliteten är att självskattad hälsa blir ett väldigt trubbigt mått med stora mätosä-kerheter eftersom det endast är en fråga som ställts till kvinnan. Vidare är begränsning i form av urvalet av variabler att man med befintligt underlag inte har indikatorer som adresserar det man vill mäta för att fånga BMM-uppdraget fullt ut. Exempelvis framhålls känsla av sammanhang som en viktig faktor i gravidi-teten5, vilket inte finns med i befintliga underlag.

En ytterligare problematik som upplevts är att da-takällor utgår från verksamheterna snarare än gravi-ditetsprocessen. En variabel som på grund av detta får bristande relevans och tillförlitlighet är antal besök innan förlossning eftersom enbart besök hos möd-rahälsovården registrerats, och inte om besök skett hos specialistmödrahälsovården eller om kvinnan bytt enhet under sin graviditet.

Arbetet med att beräkna effekter inleddes med ut-gångspunkt i DEA. I linje med litteratur6 har brister med DEA identifieras exempelvis i form av hur indika-torer väljs och att det är en relativ metodik. Specifikt har detta, tillsammans med ovan problematik med osäkerheter och tillförlitlighet i data i indikatorerna, inneburit att inga eller minimala skillnader kunnat utläsas mellan de olika barnmorskemottagningar-na. För att kunna beräkna effekter på befintlig data undersöks därför möjligheter med SFA (=stochastic frontier analysis) och CSE (=construct specification equation), som båda kan komplettera genom att stu-dera ‘responsen’ (dvs output från vårdsystemet) som en funktion av tänkbara ‘förklarande variabler’ (dvs input i vårdsystemet). Vi tror också på möjligheter att se över hur olika indikatorer skall viktas.

5 Bäckström C. [2018] Professional and social support for first-time mothers and partners during childbearing. Avhandling. Högskolan i Jönköping.6 Se exempelvis Bezat A [2009] Comparision of the deterministic and stochastic approaches for estimating techinical efficiency on the example of non-parametric DEA and parametric SFA methods. Metodyilsciowe w badaniach ekonomicznych X 20-29.


Inom ramen för projektet har vi haft möjlighet att ta del av de nya versionerna av PROM och PREM enkä-terna som kommer att samlas in i Graviditetsregistret. Vi hoppas att detta kan tillföra bättre möjligheter att följa kvalitetsarbetet som vid implementering av nya innovationer inom MHV. Projektet har dessutom inneburit viktiga insikter och utveckling avseende val av indikatorer och analysmetoder. Vi hoppas att dessa insikter kommer komma andra till nytta när man skall arbeta fram och välja indikatorer, så väl inom MHV som vid andra innovationsprojekt.

Projektet påminner om det man gjorde i Sveusprojek-tet vars syfte var att utveckla nya uppföljningssystem genom att analysera historiska data avseende varia-tioner i hälsoutfall och resursåtgång. Sveusrapporten om förlossningsvård tittade på hela processen från inskrivningen i mödrahälsovården till ett år efter förlossningen, dock ligger tyngden på kvalitetspara-metrar kopplat till just förlossningen och vår uppfatt-ning är att mödrahälsovårdens syfte inte speglas i den rapporten.

Utifrån det arbete som gjorts dras följande slutsatser:• Arbetssättet för att ta fram indikatorer, dvs uti-

från användbarhetsbegreppen: Verkningsfullhet, Nöjdhet och Effektivitet har varit givande och vi ser vikten av denna approach även framöver för att inte bara fokusera på produktionsvolymer och ekonomiska parametrar.

• Att använda sig av retrospektiva data har varit dels utmanande, dels get viktiga insikter. Utma-ningarna har exempelvis innefattat begränsning i vilka indikatorerna man kan studera och svårighe-ter att få ut data och länkning mellan olika källor. De viktiga insikterna innefattar bland annat att det blivit tydligt att de mått som samlas in inte fullt ut svarar an mot verksamheternas mål och verkningsfullhet, utan ett stort fokus ligger på förlossningen och inte på mödrahälsovården.

• Modeller för effektberäkning behöver vidareut-vecklas, tillsammans med mer tillförlitliga data, för att minsk mätosäkerheter i effekterna och kunna uttala sig om meningsfulla skillnader som en intervention skulle kunna ge.

• Modellen skulle kunna utvecklas i arbetet med SDV

• Precis som i Sveus rapporten rekommenderar vi att man säkerställer att det finns en enhetlig dokumentation avseende riskfaktorer i mödrahäl-sovården.

• För att mäta effekten av digitalisering är antalet kontakter och på vilket sätt dessa har skett av intresse. Vi rekommenderar att uppföljningen av kontakttyper utvecklas.

PROJEKTDELTAGAREMaria BjerstamJeanette Melin Leslie PendrillBengt StavenowSven MontanBodil Knutsson


RAPPORT FRÅN INTERVJUER OCH FOKUSGRUPPER

BILAGA 4


INTRODUKTIONDetta dokument sammanställer underlag från de två intervjuer och den fokusgrupp som genomförts under mars 2018 för att kartlägga blivande föräldrars behov av digitalt stöd i mödravården i Skåne. Underlaget är grupperat efter de övergripande frågeställningar som diskuterades och har kompletterats med ett par ytter-ligare, “Efter förlossningen”, “Involvering av partnern” och “Fysisk aktivitet”.

Utöver underlagen presenterar Unicorn Titans även att antal egna observation och rekommendationer kopp-lade till respektive övergripande frågeställning. UNDERLAG Information & kommunikationGravid: ”Familjeliv.se? Usch!”

Gravid (andra gången): “Första gången räknade man dagarna, nu får man ett mejl och tänker - just det, nu ska vi dit!“

Gravid: “Det var skönt med korrespondens via mejl. För att ställa frågor.”

Gravid: “Man borde ta upp det som är viktigt i varje skede.”

Gravid: “Informationen finns om jag vill ta reda på den, men jag måste veta vad jag frågar efter och jag måste vara självkritisk till det information jag får.”

Gravid: “Dels diagnosen som gör det rörigt, dels att barnmorskan inte ställer frågor och säger ”det är vanligt att man känner så här nu” istället för ”Hur mår du? Här är dina prover.” Det slutar med att jag inte frågar och går därifrån och känner mig lite tom. Man vet inte vad man inte vet, man borde få mer kontrollfrågor kring. Nu läser jag och frågar vänner som är gravida. Barnmorskan borde inte bara bocka av rutinuppgifterna. Jag vill att det ska bli mer personligt.”

Gravid: “Jag har känt någon gång att jag velat kontakta barnmorskan utöver våra möten. Då hänvisas man till te-lefontider och då får man prata med en av tre barnmorskor i Lund. Det blir för omständligt med enklare frågor. Den gången jag hade en enklare fråga fick jag svaret ”Jag vet inte. Är du orolig får du kontakta KK akut’.”

Gravid: ”På 1177 finns mycket information, men det svårt att hitta. Ibland är det lite för övergripande. “

Gravid: “I efterhand har jag hittat privata BM-mottagning-ar, det hittade inte jag när jag sökte i början. Googlade BM-mottagningar.”

Gravid: “Jag skulle vilja ha mer information för att kunna göra ett aktivt val, inte bara ta det närmsta. Vill kunna veta vilka som finns och om det finns en särskild profil. Hur kan jag nå ut till andra och ge mitt omdöme om min MVC? Det hade varit bra om man kan ge bra omdömen till de som verkligen brinner för sina jobb.”

Gravid: “Många gravida är ju bekväma med digitala stöd eftersom de är unga. De veckor då man inte träffar någon men det händer mycket i kroppen och det händer mycket, då behöver man ett sätt att ställa frågor och få svar. Något jag tycker är jobbigt är när jag får igenom något naturligt men inte vet vad det beror på om något är fel, är jag sjuk eller är det graviditeten. Om jag har ont, är det något som är fel?“

Gravid: “1117 finns att ringa, men jag vet att där sitter inga barnmorskor. Jag har lågt förtroende för 1177 sköter-skor, jag vill få kontakt med kompetent personal.“

Gravid: “Jag sökte på mat via vårdguiden, som hade län-kat till livsmedelsverket. Jag kollade även vad som gäller kring flyg.”

Gravid: “Jag vill inte vara till besvär och belasta vården med ”onödiga” frågor. Man behöver bekräftas i att man är gravid första gången och inte kan veta vad.”


Första kontakten med barnmorskaGravid: ”Alla (barnmorskor) är nog lite röriga...”

Gravid: “När man skriver in sig hade det varit bra att få en lista med vad som händer och är bra att tänka på när, men inte få en stencil.”

Gravid: “Det skulle behövas något som man får vid första mötet, ‘detta kommer hända’ och där man kan gå in och söka information. Vad ska man söka efter? Om man söker så hamnar man på familjeliv.se?”

Gravid: “Jag går till en människa som har detta som yrke, man ska inte behöva ifrågasätta denne.”

Gravid: “Jag hade otur att hamna hos en dålig barnmor-ska. Hon saknade finkänslighet och uppmärksammade inte min partner. Jag visste inte vad man skulle göra vid första besöket, t.ex.vägas, så det gjordes aldrig”

Gravid: “När man inte vet hur det ska vara följer man bara med. Man vet inte förrän efteråt vad som är rätt och fel.“

Gravid: “Efter att ha bekräftat första mötet med barnmor-skan hade det kunnat vara bra att bli informerad om att man kan förbereda eller läsa på om, t.ex. sjukdomsbild i familjen. Sånt som är svårt att när man sitter dig.“

Gravid: “Försökte titta vad som fanns runtomkring, Södertull var närmst och enklast. Ringde dit och fick tid kort därefter.“

Välja rätt mvcGravid: “Vi valde MVC efter att vi träffat barnmorskan, Familjens Hus. BVC finns är även där. Det är smidigt att ha det på samma ställe och så hade vi hört gott om MVC, att det finns sociala aktiviteter. Det var bekanta till oss som var kopplade dit som berättade om Familjens Hus, annars hade jag inte vetat om det. “

Gravid: “Jag ringde dit och sa att jag tror att jag är gravid, sen hamnade jag hos en viss barnmorska. Jag tog Tåbelund eftersom det var smidigt, jag arbetade nära.”

Gravid: “Hur kan jag nå ut till andra och ge mitt omdöme om Södertull? Det hade varit bra om man kan ge bra om-dömen till de som verkligen brinner för sina jobb.“

BarnmorskebesökGravid: “...I början är det så långt mellan möten att man längtar dit.”

Gravid: “Istället för ”Hur mår du” så vill jag ha ”Du kan känna så här nu...”

Gravid: “Barnmorskan bör fokusera på hur kvinnorna mår på mötena, inte på att ge information. Man behöver få möjligheten att prata om hur det funkar. “

Gravid: “Jag trodde det skulle vara mer ‘lathund’ så här ska ni göra när vi kom dit, inte ‘vad vill ni veta?’. Det finns så mycket information överallt.”

Gravid: “Kontrollerna tar fem minuter och resten av tiden är snack om allt möjligt. Om allting är bra så känns det lite meningslöst.”

Gravid: “Jag skulle vilja kunna gå tillbaka till det vi prata-de om tidigare, vad man skulle tänka på. Vad ska vi tänka på framåt?“

Partner: “Jag hade uppskattat en plan eller struktur att följa. Det kan bli en funktion för mannen att man är med och bockar av, kollar att alla frågor tas upp.”

Gravid: “Det blev jättebra efter att jag fått byta barnmorska. Min partner var med på alla besök. Han ville och de försökte boka in. Jag gav förslag och det funkade. I och med att partnern är med slipper man ge andrahandsinformation och kan hjälpa varandra att komma ihåg. “

Gravid: “Jag informerade dem om att jag var gastriskt by-passoperad, men BM hade inte informerats. BM berättade generella programmet och vi blev helt ställda. Ringde flera gånger efter. Gick med mannen. Kaotiskt möte.”

Gravid: “Var där vecka 7 och skulle tillbak v 10 för blod-prover och liknande. Lika rörigt då också. Hon hade inte koll på vem jag var och var inte förberedd. Tänkte då på att nu byter jag BM, men gav henne en chans till. Men BM har varit fortsatt väldigt rörig. Halva graviditeten har ju redan gått så det är lika bra att fortsätta.”


Gravid: “Det hade nog passat vissa människor att kunna vända sig någonstans med enklare frågor, generellt. Jag hade inte haft några problem att digitalisera mina stationära besök, bara man vet att man kan vända sig någonstans. Många gånger känns det som att de sittande mötena inte ger så mycket.”

Gravid: “Som nu på senaste mötet hade jag fjärde barnmorskan som frågade hur det var i relation med man och hur det ser ut med våld, frågan ställdes första gången när din man är med och sen ställdes den inte förrän sent. Om man vill fånga upp problem kan det vara bra att ställa frågan första gången man kommer själv. Att inte bara följa sina rutiner. “

Gravid: “Det hade varit lättare att ta upp känsliga frågor om känt förtroende för barnmorskan. Om jag hade haft problem hade det varit viktigt att det är samma person och man etablerat en relation. Barnmorskan är inte så bekväm med att ställa denna typ av frågor.”

Fysisk aktivitetGravid: “Det jag blev mest förvånad över under gravi-diteten var att barnmorskan såg väldigt olika på fysisk aktivitet.”

Gravid: “Man går mer på generella erfarenheter och “safear”. Friskis & Svettis har en träningsapp för gravida.”

Gravid: “Man är dåliga idag på att anpassa sig till individen”

FöräldrautbildningGravid: “Alla föräldragrupper var på dagtid, vi kunde inte gå på en enda. Då utesluter man partnern om den gravida är sjukskriven. Lägg de på kvällstid.”

Gravid: “Det är önskvärt att få praktiska tips som ökar förståelsen för varandras situation (som partner”, att förbereda sig för det nya livet med barn.“

Gravid: “I föräldrautbildningen var det också fokus på båda, medan partnern i barnmorskemötena mest fanns med som stöd.”

Gravid: “Man kunde ta upp andra funderingar på föräldrautbildningen eftersom man var 4-5 par. “

Gravid: “Jag trodde jag lämnat in allt för föräldraförsäk-ringen (men hade det inte). Det hade varit väldigt bra om det varit en del i föräldrautbildningen, att Försäkrings-kassan kom ut och informerade.”

Gravid: “Föräldrakursen är på dagtid, två halvdagar. Man-nen vill gå och måste ta ledigt från jobbet. Jag har fått försöka planera för det. Om kurserna bara är informations-spridning så hade de kunnat ges online. Barnmorskemot-tagningen erbjuder inget utöver de två halvdagarna.”

Gravid: “Jag hoppas att de tar upp vad man kan förvänta sig de sista veckorna, när man ska veta att det är dags och när man ska åka in. Jag har inte pratat med barnmor-skan om det normala, hon är reaktiv. Även om man läser så är det svårt när man står där själv.”

Gravid: “Fokus ligger på mig i mödravården och jag hoppas fokus ligger mer på partnern på föräldrakurserna. Hoppas att de ska hjälpa till att tänka igenom olika scena-rios. Om det bara är informationsutbyte kan jag få den var som helst.“

FörlossningenGravid: “Det kommer bli stökigt, men våga be om hjälp”

Gravid: “Det beror mycket är hur man är som person. Man behöver hjälp med att släppa kontrollbehovet.“

Gravid: “Vi hade inte förlossningsbrev, annat än att jag bad dem berätta vad jag ska göra. Jag kom dit med inställningen att jag kommer till en plats där de vet vad de kan.“

Gravid: “Jag vet att vänner skrivit det (förlossningsbrev) gemensamt med barnmorskan, medan andra barnmor-skor sagt att man kan googla. Om man digitaliserar kan man sammanställa information som är mer situations-styrd och personlig.”


Gravid: “Förlossningsbrev frågade de om (på förlossning-en), men vi gjorde ett aktivt val att inte skriva. Eftersom båda skulle vara på plats var vi trygga med att kunna hantera det på plats. Jag hade pratat igenom olika sce-narion med partnern. Man behöver tänka igenom olika scenarion. Hade inte partnern kunnat vara med så hade jag skrivit ett förlossningsbrev, men inte om smärtlindring eller vad jag vill ska finnas, utan snarare vad som skulle hända i olika scenarios. Man kanske ska kunna ange att man litar på personalen och vill bli coachad på plats. ‘Tänk så besviken jag hade blivit om det inte blivit så’”

Gravid: “Inför förlossningen vet man inte om hur mycket tid man kommer vara själv på rummet. Stundtals är man ganska ensam man är på rummet. Detta kan man infor-mera om och säga att det är helt ok. En realistisk beskriv-ning av hur det är.“

Gravid: “Man vill ha så mycket fakta man kan i vår gene-ration och kunna påverka, man vill äga sin egen berättel-se. I ett läge där man är väldigt utsatt vill man veta att det är ok. Mer än det anatomiska vad som händer med barnet vill man förstå situationen och hur olika scenarion kan se.“

Gravid: “Hade sökt på profylax och andning på nätet innan. Där sa de aldrig “försök krysta två gånger under en värk” utan de fick jag på förlossningen. Där är det olika skolor och olika erfarenhet ger olika råd. Guidningen på plats är det viktiga. Det var dock bra att man hade varit på föreläsningen och fått berättat hur det går till, för då visste man ändå lite. Det var skönt att veta hur man i de bästa av världar skulle bli bemött.”

Gravid: “Det behövs mer integritetsfokus i processen, man är utsatt och blir lätt objektifierad. Värna mer om integriteten i den mån man kan.”

Gravid: “Det är viktigt att informationen når fram till partnern, vad som kan hända. Partnern ville ha förloss-ningsbrev. Har skrivit att jag inte vet jag vill, utan vill ha vägledning om t.ex. vad det är för behov av smärtlindring. ”Fråga mig där och då”. Jag har inte fått information från professionell om vad man ska tänka igenom och hur man ska förbereda sig, och hur kontakten blir så bra som möjligt när jag är där.”

Efter förlossningenGravid: “När man väl kommer hem så känns det som att man ska klara allt själv. Som förstagångsförälder får man förlita sig på en bra magkänsla, på vänner och familj som är lugna, kunniga och ger stöd.”

Gravid: ”Man hör ju berättelse om upplevelser om att andra haft problem.”

Gravid: “Jag kontaktade en amningsguru som berättade hur man gör när det strular”

Gravid: ”Flagga för att det kanske inte kommer funka direkt med amning, det är inte som på film att man lägger bebisen till bröstet och det funkar. Var mer realistisk i informationen.”

Gravid: “Det var fullt fokus på förlossningen i första gravi-diteten, inte mot att bli föräldrar. Man är inte förberedd för livet efteråt.” Partner: “Vi fick en felaktig bild av de första 3-6 må-naderna med bebis, de är inte så roliga. Det är en tuff omställning. Det praktiska, att man har med sig det är viktigt. Det är mycket info om vad som händer, men inte så mycket om vad man ska/kan göra. Hur man kan agera under förlossningen som partner.”

Gravid: “Uppföljningen efteråt är obefintlig. Tänk om någon bara frågat ”kan du gå på toaletten?”

Gravid: “Amningen är väldigt viktig att få hjälp med, att man slipper vända sig till amningshjälpen. Man var för nonchalant ”ja men det ser väl bra ut” på BB-avdelning. Förmodligen är man mer utlämnad på patienthotellet. Känslan var att när man väl klippte bandet så är det ”är det något så får ni ringa”

Partner: “Vad kan jag som man göra för att underlätta amningen? Förklara, vad som händer i kroppen?”

Gravid: ”Vi fick barnmorskans kort för vi blev osäkra på hur hon hade gjort det sista, om det blev klippt eller inte. ‘Vad hände egentligen där?’ Jag tyckte det var bra att jag fick kort så jag fick prata med henne direkt.”


Partner: “Vi var som sagt på ett forum-möte som de planerar och har 2 gånger per år, där pratade man om vad som händer efter förlossningen.”

Gravid: “Det finns mycket som man kanske inte tänker på just när man är i den fasen. Förskola är inget man tänker på, trycket är så pass hårt att man måste ställa sig i kö redan när barnet är några månader.”

Involvering av partnernGravid: ”Det är viktigt få in papparollen redan hos barn-morskorna.”

Gravid: “Glöm inte bort partnern i processen, tremåna-derssamtalet är inte obligatoriskt för partnern. Man vet inte om partnern får samma frågor på tremånaderssamta-let som en själv.”

Gravid: “Min partner tyckte det var skönt att någon såg honom. Det är inte alla barnmorskor som gör det.“

Partner: “Jag var mer icke-fokuserad andra gången. För-sta gången var det något nytt, man tog reda på mycket. Nu är det mycket annat som måste hanteras, med familj. Det är andra funderingar andra gången.”

Gravid: “Man är tryggare i sig själv andra gången, inte lika ängslig. Allt löser sig, även om något skulle hända.”

Gravid: “Alla kör Preglife. Det finns en flik för mannen, men informationen där är verkligen meningslös.”

Partner: “Det vore bra med praktiska tips som gör att man kan engagera sig i graviditeten och förlossningen, det är svårt för en partner att gå in i den gravida kvinnans känslor.”

Partner: “Att få kontakt med andra män i samma situ-ation och ställa frågor, eller dela med sig av tankar och idéer. Man borde få hjälp att bygga sitt nätverk för kunna få stöd, redan i början av graviditeten.”

Gravid: “Tror inte frågan ställts alls om nätverket runtom-kring. BM har inte ens frågat hur mannen har det sedan första mötet.”

Gravid: “Vi ska gå profylaxutbildning online, jag har googlat runt för att hjälpa min man att inte vara vilsen. Mannen känner sig väldigt ensam och har inga nära vänner att prata med som ska få barn, är först ut i sin bekantskapskrets. Han skulle vilja träffa någon i samma situation.“

OBSERVATIONER OCH REKOMMENDATIONERÖvergripande rekommendationerBetrakta processen utifrån-in, från de blivande för-äldrarnas perspektiv, istället för inifrån-ut från den aktuella vårdgivande organisationen. Stöd de blivande föräldrarna genom hela resan - före, under och efter graviditeten, och in i nästa eventuella graviditet.

Låt den gravida och de blivande föräldrarna själva bestämma hur och när de vill bli informerade och interagera med mödravården.

Använd det digitala stödet till att fånga upp de blivan-de föräldrarnas frågeställningar och behov innan varje besök, för att på så sätt kunna personalisera mötet efter den gravida och de blivande föräldrarnas behov. Mötet ska kännas värdefullt och inte som att rutiner avverkas.

Fokusera inte enbart på den gravida och magen, utan förstå och beakta hela dennes livssituation samt föräldraskapet och den eller de som ska dela detta. Integrera och engagera tidigt den / de blivande föräld-rarnas sociala nätverk för att ge trygghet.

Hjälp de blivande föräldrarna med relevant informa-tion i varje given situation. Personalisera information och dialog utifrån vilka de är, vad de har behov av och var de befinner sig i resan.


Integrera andra tjänster och information som är rele-vant för blivande och nyblivna föräldrar, till exempel ansökan om föräldrapenning och faderskapsintyg. Personalisera detta utifrån den information som finns - t.ex. behöver blivande föräldrar inte informeras om att ansöka om faderskapsintyg om de är gifta. Detta kommer göra det digitala stödet till en naturlig kontaktpunkt med de blivande föräldrarna och knyter dem närmare till vården, vilket gör att de kan ges bättre stöd och risker fångas upp tidigare.

Se det här som en möjlighet att skapa en integrerad resa för föräldrar och barn där det nyblivna barnet kan födas in i ett väl fungerande digitaliserat stöd som är anpassat efter individen.

Information & kommunikationNär det kommer till information så är det väldigt blan-dat. Att söka på internet visar tydligt att familjeliv är en stark plats för åsikter men också en källa som alla intervjuade visade avsmak för. 1177 har inga barn-morskor. Man söker i sitt personliga nätverk, det hade varit bra att kunna ställa frågor på ett ställe.

De blivande föräldrarna önskar få samlad information som är relevant och konkret där man befinner sig just nu istället för att behöva söka igenom stora mängder av information som på 1177.se. Det bör vara möjligt att personalisera information utifrån val, preferenser och händelser, t.ex. ange preferenser om man vill amma eller inte, eller att man inte vill prata om för-lossning på barnmorskebesöken om man har planerat snitt.

Paren ser gärna att man har mer löpande information och kan få mer stöd digitalt. Partnern hade gärna haft något av en checklista på “vad borde jag veta vid det här laget?” så att de känner sig både värdefulla och inkluderade när mötet väl sker. “Checklista” och “lat-hund” kommer upp i alla samtal. Det är något som lätt skulle kunna personaliseras digitalt.

Det finns en godtycklighet i hur information ges, när och hur som borde undvikas och som ett digitalt stöd kan motverka genom en konsekvent process med checklistor som alla måste följa. Då kan tid frigöras under besöken hos barnmorskan till sådant som inte är rutinmässigt.

Fokus ligger idag på förlossningen och hela processen bygger upp mot det tillfället. Att hjälpa par och gravi-da att lyfta blicken och se den nya familjebildningen som kommer ske är något som verkligen kan förbättra hur nyblivna föräldrar hanterar den första tiden med spädbarnet.

Första kontakten med barnmorskaUpplevelsen av mödravården är i hög grad beroende på vilken barnmorska man får. Det är stora skillna-der mellan olika barnmorskor, alltifrån bemötande och engagemang till kunskap och hur de arbetar och informerar. Personkemin med barnmorskan är viktig för hur mödravården upplevs.

Personliga misstag hos barnmorskan kan få stor påverkan. En gravid fick till exempel inte kallelse till KUB-test. Det fanns ingen kontrollrutin för att kolla att kallelse gått ut, utan missade barnmorskan det så kom ingen kallelse.

Det är inte ovanligt med byte av barnmorska under graviditeten. Ibland på grund av organisationen och ibland för att blivande modern väljer att byta. De flesta uppfattar dock att de efter en tid blir nöjda med den barnmorska de har kontakt med. Generellt verkar man uppskatta barnmorskor som upplevs som en lejonmam-ma. Tar ansvar, “slåss för paret” och skyddar dem.

Om man kunde fylla i hälsoenkäten digital innan första besöket och sedan bara ta fram detta under mötet, då hade det blivit ett annat samtal vid första mötet. Istället för att prata sjukdomar och risker hade det kunnat bli ett lättsammare möte. Om barnmor-skan till exempel vet om att den gravida har diabetes bör det underlätta för båda.


Välja rätt MVCDet finns ett tydligt behov av pålitlig, relevant och lättöverskådlig information om vilka alternativ som finns, var de finns och vad som skiljer dem åt. De fles-ta väljer ett MVC som känns smidigt och som passar in i vardagen - inte nödvändigtvis där de bor, kan lika gärna vara nära där de jobbar - eller hörsägen/rekom-mendation från personer man känner. Redan här hade det varit trevligt med hjälp att välja rätt. Förstagångs-föräldrar vet inte vad de ska söka på.

Man skulle vilja ha mer information för att kunna göra ett aktivt val, istället för att bara ta det närmsta. Man vill kunna veta vilka som finns och om det finns en särskild profil.

Man bör kunna recensera MVC och barnmorska i olika dimensioner, t.ex. bemötande, stöd åt partner, tillgänglighet. Man kan gå ut med en enkät som sedan kopplas tillbaka till BM/MVC-valet.

BarnmorskebesökHär finns i dagsläget för få alternativ. Nu är det alltid fysiska besök och ibland upplevs det som onödigt. Framförallt hos föräldrar som redan gått igenom gravi-ditetsresan tidigare. Det finns en känsla av att det ibland blir lite pladdrigt/information matning istället för att fokusera på hur den gravida mår.

En tydlig och personaliserad plan där det finns möjlig-het att fånga upp saker att ta upp på nästa möte, att gå tillbaka till vad som togs upp på föregående mötet och att bocka av det som tas upp hade både gjort besöken mer värdefulla och hjälpt till att involvera och engagera partnern och/eller andra anhöriga i resan.

Om man hade haft ett tema som man kunde förberett sig på så hade det varit mer givande med besöken. Informationen är något man kan använda senare i processen, t.ex. amning. Detta skulle man kunna ange via digitalt stöd.

Det som tas upp på barnmorskebesöken bör dokumen-teras digitalt och gå att dela med partnern om denne av någon anledning inte kunde närvara. Det hjälper också de blivande föräldrarna att minnas vad som togs upp och att de har en gemensam bild av det.

Fysisk aktivitetDet finns ett stort behov av saklig och korrekt infor-mation kring vad som gäller om fysisk aktivitet under graviditeten. Barnmorskor som är fokuserade på risk kan överföra detta till de blivande föräldrarna.

Det bör finnas ett digitalt stöd att stötta gravida att hålla igång fysiskt under aktiviteten. Råd om fysisk aktivitet bör personaliseras och detta kan vara något som ett digitalt stöd kan hjälpa till med att vägleda den gravida om, särskilt om barnmorskan är osäker och inte vågar ge individuella råd.

FöräldrautbildningDet verkar finnas ett stort intresse för att kunna utbilda sig mer - som par, i grupp och på individuell nivå. De standardutbildningar som finns kopplade till gravidresan upplevs som OK även om man ber att de hjälper höja blicken tidigare och skapa en förståelse för och förbereda för att slutet på resan (förlossning-en) är början på den riktiga resan (livet med barn). De övriga utbildningar som nu finns verkar vara olika beroende på vart man är och vilken tid man är gravid. Det är lite slumpartat och ej anpassat till gravidre-san. Här finns stora möjligheter att göra allt från små informationsbitar till större planerade utbildningar tillgängliga att delta i digitalt.

Genomgående finns önskemål om att informationen finns i fler format än ren text, exempelvis video som är lättare att konsumera och ta till sig. Mer visuell information innebär även att språkbarriärer övervinns och att information och kunskap kan nå grupper som annars skulle ha svårt att ta till sig informationen eller alls förstå hur mödravården fungerar.


FörlossningenBarnmorskan bör hjälpa den gravida och partnern att skriva förlossningsbrev innan förlossningen. De kan då tillsammans gå igenom olika möjliga scenarion under förlossningen och hur de ställer sig till dessa. Det blir då också en förberedelser för förlossningen, att avdramatisera vissa saker och kan hjälpa dem undvika eventuella trauman. Detta upplevs som viktigare än de praktiska saker som ofta tas upp i förlossningsbrev (“ta med detta”, “gör så”, “jag vill ha denna musi-ken”...). Sådana scenarion kan med fördel visualise-ras i ett digitalt stöd och gås igenom på möte med barnmorskan.

Praktiska önskemål kan bidra till att sätta orimliga förväntningar och rentav leda till ett trauma om det inte blir alls som man hade tänkt sig. Det gäller att förbereda på att man måste släppa kontrollen, men ändå känna att man har kontroll över och förmedlat det som är viktigast. Där kan barnmorskan i kombi-nation med ett digitalt stöd vägleda diskussionen för att se till att fokus verkligen hamnar på det som är viktigast.

Efter förlossningenNär modern behöver vård som mest är ofta efter för-lossningen. Men efter förlossningen är det 8 veckor till efterkontrollen och allt fokus hamnar på barnet istäl-let för modern. Man tappar också de nyblivna föräld-rarna och puttar dem ur boet utan att de egentligen vet hur man flyger. Vården hade kunnat spara mycket om man tagit ansvaret längre och varit mer proaktiv. Många besvär och problem hade kunnat fångas upp och åtgärdas tidigare, från problem att gå på toalet-ten och amningsproblem till förlossningsdepression och relationsproblem till följd av dålig sömn och praktiska konflikter. Här hade ett digitalt stöd gjort det enkelt att behålla kontakten med föräldrarna och fånga upp och snabbt vägleda dem till rätt hjälp.

Störst brist på information verkar var precis efter förlossningen då behovet av information upplevs som störst. Exempel på vad som tas upp som behov att veta mer om direkt efter förlossning är:• Amning - hur?• Mat - vad kan jag äta?• Sömn - hur får vi sova?• Syskon - hur hanterar man det?• Förstoppning - vad gör man?• Mjölkstockning - hur undvika, hur gör man?• Blodförlust - har jag järnbrist? • Sydd - vad är normalt, när kan jag gå på toa?

Möjlighet att gå på på toaletten?• Depression - vad är tecknen? vad gör vi?• Vad är normalt? Vad ska jag agera på?• Hjälp/råd - vem vänder jag mig till om vad?

Amningsmottagningen etc.

Involvering av partnernDet är viktigt att involvera partnern och/eller andra nära och kära som kan ge den gravida stöd och som vill och/eller behöver dela graviditeten med denne.

Man bör få in partnern i hela processen, att man lyfter blicken och inte bara kolla på det som står i böcker utan ser individen och sammanhanget, indivi-der runt omkring. Redan i ett tidigt stadium fånga upp nätverket runt omkring den gravida.

is-rapport digital tja╠ênst low...och sjukvårdsnämndens beslut dnr 1800188 och dnr 1700528....

Documents