Forskningscirklar för delaktighet och inkludering Projektet har fått medel från Specialpedagogiska skolmyndigheten för

särskilda insatser i skolan, utvecklingsprojekt. På följande sidor kan du

läsa projektets slutrapport i sin helhet, som har författats av projektägarna.

Specialpedagogiska skolmyndighetens sammanfattning av projektet

Furutorpskolan i Hässleholms kommun har arbetat med projektet

Forskningscirklar för inkludering och delaktighet. Arbetet har skett i grundskolan

och i förskoleklass. Syftet var att öka den pedagogiska medvetenheten hos lärare

för att anpassa utbildningen så att alla elever för möjligheter till delaktighet och

inkludering. Projektet är en del i ett större projekt om Informations- och

kommunikationsteknik (IKT) som skolan arbetat med.

Målgruppen var alla lärare och elever i förskoleklass och grundskolan. Eftersom

projektets fokus var att hitta arbetsmetoder att anpassa verksamheten till varje

elevs behov istället för det motsatta arbetade man med alla skolans elever.

Projektet genomförde forskningscirklar som alla hade temat inkludering och

delaktighet. All personal, lärare och personal på fritidshemmet deltog eftersom

man vill öka samarbetet och samsynen kring inkludering och delaktighet. De

träffades i arbetslag en gång i månaden under ett år. Forskningscirklarna leddes av

två cirkelledare från högskolan och en specialpedagog. I cirklarna lyfte lärarna

vardagliga dilemman, diskuterade begreppen inkludering och delaktighet och

diskuterade aktuell litteratur. Mellan träffarna arbetade de med läsning,

dokumentation, analys och rapportskrivning. Arbetslagen hade två olika fokus i

sina forskningscirklar. Det ena var att utveckla elevernas läsförståelse och de

andra var mål, målkriterier och systematiskt uppföljning.

Projektet gjorde en utvärdering av arbetet. De använde sig av intervjuer och en

enkät. Utvärderingen av projektet visar att lärarna uppger att de idag varierar sin

undervisning mer för att alla elever ska kunna delta på sina villkor. Personalen

anser att cirklarna har ökat deras medvetande om vad de gör och varför i

undervisningen. En viktig framgångsfaktor i projektet var att rektor har stöttat

utvecklingsarbetet. En annan avgörande framgångsfaktor har varit att det avsatts

extra tid för forskningscirklarna. De upplever att de fått tid att fördjupa den egna

undervisningen och fått nya insikter i samtal med kollegor och cirkelledare. De

upplever också en samsyn kring delaktighet och inkludering på skolan. Personalen

uppger att de insikter de fått i projektet kommer att påverka dem i sin framtida

undervisning och att delaktigheten för eleverna har ökat.

1

Utvärdering av

FORSKNINGSCIRKLAR

FÖR INKLUDERING OCH

DELAKTIGHET 2014-2015

Furutorpskolan, Vinslöv

Hässleholms kommun

Projektledare: Meta Larsson

Rektor under projektet: Jenny Edvardsson

Forskningscirkelledare: Christer Ohlin, Helena Sjunnesson och

Ann-Mari Ståhl

Utvärderare av forskningscirklar: Margrethe Brynolf

Bild: Margrethe Brynolf

2

Sammanfattning

Projektets övergripande syfte har varit att

- Implementera IKT så att elevernas kunskapsmål uppfylls utifrån ett

inkluderande arbetssätt där både flickors och pojkars behov och lärstilar

beaktas.

Projektet har utgått från tre olika perspektiv:

- IKT-perspektiv

- Lärandeperspektiv

- Specialpedagogiskt perspektiv

För att kunna genomföra ovanstående projekt har personalen på Furutorpskolan

med hjälp av forskningscirklar detaljerat granskat den egna undervisningen och

de arbetsmetoder lärarna har använt för att inkludera alla elever utifrån vars och

ens förutsättningar och behov. Pedagogerna har utgått från ett specialpedagogiskt

förhållningssätt, vilket bland annat innebär att de har utgått från att betrakta

mångfalden som en resurs, istället för att se elever i behov av särskilt stöd som ett

problem. Utgångsläget för forskningscirklarna har varit att öka medvetenheten om

vad elever behöver och hur lärare lär om hur eleverna lär. Till sin hjälp har de

reflekterat över och involverat den IKT-satsning som pågått under två år på

skolan, när forskningscirklarna startade. I dessa cirklar har personalen haft

möjlighet att diskutera och delge varandra hur de tänker, arbetar och hur de vill

förändra sin undervisning och sitt arbetssätt för att alla deras elever ska känna sig

delaktiga och inkluderade i klassen och på fritidshemmet, vilket på sikt bör öka

deras möjligheter att uppnå målen. (Hattie, 2012). Samtliga intervjuade lärare

menar att forskningscirklarna har bidragit till att det har skett en förändring i deras

sätt att tänka och resonera, både i skolan och på fritidshemmet, och att

delaktigheten för alla elever har ökat.

3

Bakgrund

Efter att ha deltagit i ett treårigt IKT-projekt beslöt sig lärarkåren, tillsammans

med sin rektor, att under det sista året ytterligare fördjupa och utveckla den

pedagogiska rollen. Genom att delta i forskningscirklar under ledning av

högskolepersonal skulle de öka medvetenheten om vad det är som händer i

klassrummet, och hur lärarna i ännu högre grad ska kunna få alla elever delaktiga

i klassrumsarbetet och få dem att känna sig ännu mer trygga på fritidshemmet.

Genom att i dialog med kollegor, på samma stadie, utgå från vardagens dilemman,

har de kunnat prova att anpassa sina arbetsmetoder utifrån konceptet att alla

elever behöver både utmaningar och återkopplingar för att kunna växa och

utvecklas. Denna typ av metareflektion där personalen resonerar och reflekterar

över den egna yrkesrollen och vad enskilda lärare rent konkret gör med sina

elever, gynnar lärandet liksom tryggheten och delaktigheten i gruppen. Att sedan

utmanas av kollegor som fungerar som kritiska vänner, för att därefter pröva på

nytt, gynnar lärandet och utvecklingen, menar bla Timperley (2012). När skolan

dessutom har haft en rektor som stödjer, uppmuntrar, motiverar, ser möjligheter

och som dessutom lyckas få alla att se det samma, som Furutorpskolans lärare

menar att de har haft, så ökar möjligheterna för att verkligen kunna genomföra en

förändring. Denna känsla av delaktighet är också en förutsättning för att det ska

kunna ske en verklig utveckling. (Augustinsson & Brynolf, 2012)

För att samtliga elever ska känna sig delaktiga i arbetet och i klassen och ha

möjlighet att uppnå läroplanens mål, valde lärarna på Furutorpskolan att arbeta

med läsförståelsen eftersom den ofta utgör den svaga länken i de flesta ämnena.

Många elever är generellt tekniskt duktiga på att läsa texter, men innehållsmässigt

har de ofta problem med att förstå innehållet eller tolka det som står ”mellan

raderna”. Att förbättra elevers läsfärdigheter innebär också att eleverna behöver

lära sig att prova olika strategier för hur de kan bearbeta en text, oavsett om det är

skönlitterära- eller faktatexter. Att upptäcka och förstå huvudbudskapet i en text

och kunna spekulera över vad som händer sen, eller har hänt tidigare eller sätta in

texten i ett annat sammanhang, gynnar förståelsen och förmågan att även kunna

läsa ”mellan raderna”, (Wennås Brante, 2011).

Syftet med forskningscirklarna har varit att öka den pedagogiska medvetenheten

för att kunna inkludera alla elever så att de känner sig delaktiga och kan arbeta

med samma saker som övriga klassen. För att kunna göra detta och även ha

möjlighet att göra jämförelser, har alla klasslärarna valt att arbeta med

läsförståelsen, från förskoleklassen, där fokus framförallt har legat på

språkutvecklingen, och upp till och med årskurs 6. På fritidshemmet har

personalen istället valt att arbeta med att öka tryggheten för alla elever på

4

fritidshemmet, men också med att få en gemensam syn på hur de tolkar och agerar

utifrån det som händer i verksamheten, eftersom de har haft stor

personalomsättning.

Målet med forskningscirklarna har varit att fördjupa diskussionerna om vilka

metoder och arbetssätt som bäst gynnar lärandet för alla elever.

Målgruppen har varit samtliga elever på Furutorpskolan. För att få med alla

elever i arbetet med att öka läsförståelsen, och känna sig delaktiga, har de utgått

från ett specialpedagogiskt perspektiv. Oavsett om eleverna befinner sig i behov

av särskilt stöd eller inte, har lärarna valt att fokusera på vilka arbetsmetoder som

kan anpassas till varje elev i stället för tvärtom, där eleven betraktas som

problemet, som måste anpassa sig till verksamheten.

Genomförande

Metod för att utvärdera forskningscirklarna

Lärare och fritidspedagoger från de tre forskningscirklarna har intervjuats. Sju

lärare på låg- och mellanstadiet, eftersom dessa har arbetat lite olika och två från

fritidshemmet. Lärarna har intervjuats på Furutorpskolan i enskilt rum. Tanken

var att fler skulle ha intervjuats men bortfallet beror på sjukdom bland personalen.

Även projektledaren och rektorn under projektet har intervjuats. Samtal har också

förts med två av forskningscirkelledarna.

Forskningscirklarna påbörjades redan våren 2014, som en naturlig fortsättning på

det IKT-projekt som pågått på Furutorpskolan under två år. I början av februari

2015 avslutades forskningscirklarna med en gemensam kväll där lärargrupperna

redovisade hur de hade arbetat i sina grupper/klasser, vilka förändringar de hade

sett eller kunde skönja, samt hur de tolkade elevernas utveckling.

Forskningscirklarna har delats upp utifrån verksamhet, det vill säga mellanstadiet,

lågstadiet och fritidshemmet. Inom varje forskningscirkel har det pågått flera olika

varianter av projektet som anpassats efter elevernas förutsättningar och behov i

de olika årskurserna. Således har det pågått tre väldigt lika projekt på

mellanstadiet, som alla har handlat om att öka läsförståelsen, precis som på

lågstadiet. Fritidshemmet, som har arbetat med samsynen i personalgruppen och

att stärka tryggheten för eleverna, menar att dessa två hänger intimt samman. Om

personalgruppen skickar samma budskap och säger samma saker till eleverna, så

ökar också tryggheten för eleverna, gentemot de vuxna, konstaterar de.

Förväntningar på forskningscirklarna

Lärarnas förväntningar på forskningscirklarna var inledningsvis väldigt olika,

från inga förväntningar alls, beroende på att de inte visste vad det innebar, till

5

väldigt höga förväntningar där de förväntade sig att de skulle forska själv,

samtidigt som de trodde att de skulle läsa en mängd forskningslitteratur. Istället

menar lärarpersonalen att forskningscirklarna blev ett forum där de kunde

ventilera det dagliga arbetet och de problem som lärarna möter i vardagen, med

eleverna. Att detta är praxisnära forskning som utgår från det dagliga arbetet och

hur de hanterar problem och dilemman i nuet, var inte alla medvetna om

inledningsvis. Det är i vardagen och hur lärarna löser uppkomna problem, som

har betydelse för hur en skola utvecklas på sikt, poängterar Scherp (2013), som

också betonar att utformningen av den pedagogiska verksamheten är den enskilt

viktigaste faktorn för elevernas lärande och utveckling. Hattie (2012) betonar

också hur samverkan mellan personalen gynnar eleverna, genom mer positiva

attityder till mångfald och till en mer varierad undervisning.

Möjligheter att bedriva ett utvecklingsarbete Att komma fram till vilka undervisningsmetoder som är lämpligast och hjälpa

eleverna att hitta strategier för sin egen utveckling, kräver att lärarna både har tid

till sitt förfogande, men också att de har en kunskap om hur lärande går till.

Personalen har fått extra tid för att delta i forskningscirklarna, vilket har

uppskattats. Specialpedagogen har varit en tillgång, menar en majoritet av lärarna

för att ”bädda” så att alla elever kan vara med på samma premisser. Hon har också

varit behjälplig med att ta fram artiklar och litteratur som har fördjupat och

utvecklat personalens lärande ytterligare. Genom att anpassa undervisningen till

de elever som finns på skolan och till den kontext dessa befinner sig i, ökar

förutsättningarna för att det ska ske ett verkligt lärande vilket i sin tur gynnar en

ökad måluppfyllelse för eleverna, menar Scherp (2013).

För att få till stånd en hög kvalitet i den pedagogiska verksamheten behöver en

skola ha både en fungerande arbetsorganisation och en utvecklingsorganisation,

enligt Scherp, (2013). Med arbetsorganisation innefattas de rutiner, traditioner

och anpassningar som behövs för att den pedagogiska verksamheten ska kunna

fortgå utan störningar. Här är samtlig personal på Furutorpskolan överens om att

de har haft en rektor som gjort allt för att stödja och hjälpa lärarna att utföra sitt

uppdrag på ett optimalt sätt, vilket är en förutsättning för att lärarna ska kunna

fokusera på själva utvecklingen. Utvecklingsorganisationen omfattar således det

som händer i möten mellan lärare och elever, när den egna undervisningen kritiskt

granskas liksom det egna bemötandet, samt dess konsekvenser. Den omfattar

också samtal kollegor emellan om hur de ska kunna lösa de problem och

dilemman som hela tiden uppstår i en komplex verklighet, där vi på förhand inte

vet vad som kommer att hända, utan i stället måste anpassa oss och finna lösningar

6

i stunden, (throwness1). Det är i dessa samtal, tillsammans med kollegor som

människor utvecklar sina kunskaper och erfarenheter, vilket redan Vygotskij

betonade. (Kroksmark, 2011). Det är också när människor finner lösningar som

fungerar och när lärare samtalar med kollegor som människan skapar mening,

både för sig själva och för sin omgivning (Augustinsson & Brynolf, 2012). Detta

gäller givetvis även när elever samtalar kring ett innehåll.

Metareflektion

Att lärare arbetar tillsammans och utmanar varandras förståelse, för hur de förstår

hur elever förstår, och för det som händer i klassrummet är också en viktig

framgångsfaktor, betonar bland annat Timperley (2013), som på sikt ökar

elevernas måluppfyllelse. Hon menar också att dessa metareflektioner mellan

lärare är en förutsättning för att utveckla deras lärande och på sikt, även elevernas

lärande. Detta innebär att lärarpersonalen själva måste öka sin medvetenhet om

vad eleverna kan och förstår, alltså göra en nulägesbeskrivning, för att få syn på

vad det är de själva behöver utveckla och lära sig för att kunna möta elevernas

behov.

Detta har även fritidshemmet tagit fasta på när de har arbetat med tryggheten i

fritidshemsgruppen. De har här valt att göra observationer där de har studerat i

vilken utsträckning och om eleverna tar kontakt med andra barn och vuxna, men

också hur de gör detta och vid vilka tillfällen och i vilka situationer. Utifrån denna

nulägesbeskrivning har lärarna sedan analyserat, resonerat och diskuterat, i

forskningscirkeln, om hur de ska gå vidare. Detta har också inneburit att de gång

på gång återkommit till det egna agerandet, syn på och hur olika tolkningar de

ibland har haft av det som händer. Det är först genom dessa diskussioner som de

har blivit medvetna om att de inledningsvis saknade en samsyn och att de tidigare

inte reflekterat över vad de gör och anledningen till varför de gör som de gör. En

av de förändringar fritidshemmet genomförde, efter dessa samtal, var att öppna

upp mellan avdelningarna, vilket har bidragit till att konkurrensen har minskat

mellan barnen och avdelningarna, samtidigt som samarbetet har ökat. Detta har

också medfört att barnen känner sig trygga med fler vuxna.

Inkludering

Att ha en inkluderande skola inbegriper också att det finns en ömsesidig respekt

för alla människor, där alla känner sig accepterade, men också att de har en

acceptans för andra. (Haug, 1998). Det innebär också att eleverna ska uppleva sig

som delaktiga, både socialt och kunskapsmässigt, vilket på Furutorpskolan görs

genom att alla har kunnat arbeta med samma stoff, bland annat i mindre grupper,

i sina respektive klasser. (Nilholm & Göransson, 2013)

1 Throwness är ett begrepp som används om att vi blir ”inkastade” i situationer där vi på förhand inte vet vad som kommer att hända eller har kontroll över, men där det förväntas att vi agerar. (Heidegger, 1962 i Augustinsson & Brynolf, 2012)

7

Lärarna betonar att de idag varierar sin undervisning mer för att alla elever ska

kunna delta på sina villkor, vilket alltså innefattas i den inkluderingstanke som

Sverige undertecknade i den så kallade Salamancadeklarationen, 1994

(Unescorådet, nr 4, -96, nr 2, -06), som Sverige skrev på tillsammans med 92

andra länder. Även FN:s konvention om rättigheter för personer med

funktionshinder tar upp att skolans miljö och verksamhet ska anpassas så att den

ska kunna ta emot alla elever i den ordinarie skolan. (Utrikesdepartementet 2008)

En elev och dennes beteende kan i ett sammanhang betraktas som negativt medan

det i en mer tillåtande miljö istället ses som en tillgång och något som gynnar

verksamheten och utvecklingen, vilket bland annat Karlsudd (1999) betonar i sin

forskning. Han kallar det för positiv stämpling, vilket han också menar är en form

av kvalitetsstämpel på skolan, eftersom den utgår från inställningen att alla duger

och behövs. Med inkludering menas, generellt, att det är skolan som ska anpassa

sig till varje enskild elev och inte tvärtom. (Holmqvist 2011)..

”Att få med” alla elever kan också innebära att läraren får förståelse för varför

vissa elever tappar lusten och motivationen att lära. Detta är ett vardagsnära och

vanligt problem som lärare möter. Hur eleverna kan förstå, skapa mening och

känna delaktighet genom att lärare förändrar sina arbetsmetoder är något som

skolor generellt behöver bli bättre på. Eftersom bland annat Hattie (2012) betonar

att det är läraren och dennes relation till eleverna som är den viktigaste faktorn för

att eleverna ska lyckas, blir läraren här oerhört viktig. Men lärarna behöver även

stöd på organisationsnivå genom exempelvis kompetensutveckling, tid för

samspel och liknande om det ska bli en långtgående förändring. Det kräver också

att de får hålla vid projektet, utan att det slås sönder av andra, uppifrån eller utifrån

kommande projekt.

Att synliggöra elevers lärande

De flesta lärarna har använt läsplattorna som ett naturligt inslag i undervisningen,

vilket de menar har sin grund i att de på forskningscirklarna haft tid att få ta del

av varandras olika sätt att använda sig av IKT. Ett par exempel är hur lässvaga

elever har fått texten uppläst för sig, samtidigt som de har kunnat följa med i

texten. Andra grupper av elever har fått filma sig själva när de suttit i mindre

grupper, där de diskuterat och resonerat kring innehållet i de texter de har läst

gemensamt. Genom att lärargruppen därefter studerat, analyserat och reflekterat

över innehållet i de filmer som eleverna spelat in, har lärarna fått både många och

glada överraskningar. Flickor som aldrig säger något i helklass tar plötsligt

samtalsledarrollen, pojkar som aldrig tycker något börjar plötsligt ha åsikter och

dessutom formulera dessa i gruppen, samtidigt som de kan påpeka tankefel som

de själva gjort tidigare. Lärarna har också lagt märke till hur elever lyssnar på och

8

hjälper, samarbetar och har fått ett ökat tålamod gentemot varandra. De har också

fått lära sig hur de ska lära sig och fått strategier så att de klarar att resonera kring

en text och att se på den utifrån olika perspektiv, samtidigt som de tillsammans

kommer fram till vad som är huvudpoängen och till och med kan förstå vad som

är andemeningen med en text. Detta sätt att arbeta har också en social dimension

eftersom barn utvecklas mer när de samarbetar och lär av varandra än av en

förmedlingspedagogik, där eleverna är passiva, (Mac Beath & McGlynn, 2005).

Detta innebär att det är när lärarna börjar undersöka vad eleverna gör, vad dessa

lär sig och vad de själva gör, som det börjar hända saker.

Även Dylan William menar att det finns belägg för att undervisningen utvecklas

när elevernas kunnande synliggörs, tolkas och används av lärarna och de andra

eleverna. (Willian, 2013). Lärarna menar att alla eleverna har blivit duktigare,

både genom att öka sin läsförståelse, men de har också fått en ökad medvetenhet

om sitt eget agerande och sitt eget lärande. Dessutom har de tyckt om att arbeta

på det här sättet och tycker det är roligt. Detta har förstärkts ytterligare när de

elevgrupper som filmade sina samtal, tillsammans med läraren tittat på filmen och

sedan analyserat det som händer i gruppen. Eleverna har sedan, med stort allvar,

tagit till sig det som kommit upp och försökt förbättra det de gör, eller kanske

lägga band på sig själva. Att som elev få veta vad det är hen gör och behöver

förändra eller förbättra för att kunna nå ett högre mål och bli ännu bättre, att bli

både utmanad och få återkoppling är det som vi idag kallar för formativ

undervisning (bedömning) och som Dylan William (2013) menar är en av de mest

framgångsrika metoderna för att motivera elever och få dem att utvecklas mot

målen. Lärarna menar också att det här arbetssättet har gynnat de elever som nu

under våren gör nationella proven. ”Bättre förberedelse kunde de inte ha fått”. För

lärarnas del har de fått ett underlag och en större medvetenhet om hur deras elever

tänker och resonerar, som de kunnat ta med sig till forskningscirklarna. Detta har

bidragit till att de bättre kan förklara och resonera om hur deras undervisning och

planering har påverkat eleverna, vilket är en förutsättning för att själv kunna gå

vidare och utvecklas. Att ha ett material där en lärare kan se de direkta effekterna

av ett arbetssätt, och där lärarna själva tolkar vad som är bra eller dåligt, är också

en form av kvalitetssäkring. Att resonera om innehållet, kollegor emellan och

tillsammans med eleverna, är också en form av självvärdering, där de som

samtalar också har kunskap om både individerna, processen och kontexten, vilket

MacBeath & McGlynn (2005) menar är det bästa sättet att utvärdera kvaliteten på

undervisningen.

Forskningscirklarnas betydelse

Samtlig personal anser att forskningscirklarna har ökat deras medvetenhet om vad

det är de gör och varför. De upplevs därför som oerhört värdefulla av lärarna och

framförallt betonas det att de äntligen har haft tid att tänka högt och resonera kring

vad som händer i deras respektive klass med eleverna och den egna

9

undervisningen. Genom att ha fått tid att fördjupa sig i den egna undervisningen,

tillsammans med kollegor, där alla har bjudit på sig själva och sina tankar, har de

också fått nya insikter, vilket de menar har varit värdefullt. Att tillsammans

resonera om hur de enskilt eller tillsammans förstår olika begrepp, att ”byta

bilder” med varandra, har både breddat och ökat deras förståelse för att kunna

möta mångfalden i den egna klassen eller gruppen, men också inspirerat dem och

fördjupat deras kunskaper om vad lärande innebär. Detta sätt att reflektera, när

lärare ifrågasätter den egna undervisningen eller det man gör i gruppen och ånyo

planerar för nästa lektion eller uppgift, som de sedan genomför, för att sedan åter

reflektera tillsammans med kollegor, innebär ett så kallat dubbel-loopslärande

(Argyris & Schön, 1978). Även Timperley (2013) och Williams (2013) menar att

detta är en av de viktigaste faktorerna för att öka elevers och lärares lärande. Även

elevers motivation, engagemang och känsla av tillhörighet ökar med den här typen

av lärandeprocess, liksom deras välmående. (Håkansson & Sundberg, 2012,

Timperley, 2013). Det är först när personalen har utvecklat ett kvalitativt lärande,

som det också kan ske en verklig förändring, vilket Watzlawick (1974) benämner

förändring av andra ordningen. Att enbart omorganisera är en förändring av

första ordningen, men där sker sällan någon varaktig förändring. För det krävs att

de inblandade parterna ändrar sitt sätt att tänka och förstå saker och ting på ett nytt

och annorlunda sätt, vilket lärarna i denna studie menar att de gör idag.

Förändrad undervisning & inkludering

Lärarna på Furutorp har också ökat sin medvetenhet och successivt förändrat sin

undervisning. Vissa menar att de börjat förändra all sin undervisning, medan

andra tar det lite mer försiktigt. En av de främsta anledningarna till att de utvecklat

sitt sätt att arbeta är, menar de, att alla elever är och kan vara med på samma

villkor när de anpassar undervisningen till eleverna istället för tvärtom. De menar

också att eleverna lär sig mer av varandra när de sitter i mindre grupper, och att

mångfalden av olikheter ökar lärandet, vilket även Hattie påpekar (2012).

Furutorpslärarna har även börjat använda läsplattorna på ett mer genomtänkt sätt

än tidigare och har idag integrerat dem helt i sin undervisning.

Lärarna på Furutorpskolan menar att eleverna går in för uppgifterna med större

allvar än tidigare oavsett om de blivit filmade eller inte. De upplever också att

eleverna är mer medvetna idag än när de påbörjade det här projektet och har en

större variation i hur de löser sina uppgifter. De elever som tidigare har haft en

passiv roll, har idag fått en större säkerhet genom att de blivit mer medvetna och

har fått strategier för hur de lär, vilket har gett dem ett lugn inför exempelvis de

Nationella proven, som lärarna inte uppfattade att de hade tidigare. Generellt

menar lärarna att eleverna har utvecklat sitt sätt att resonera och de kan idag

uttrycka sig bättre än de gjorde tidigare.

10

Traditionellt har vi i västvärlden sett på lärande som en individuell aktivitet, även

om den försiggår i ett klassrum. Idag vet vi att undervisningsstrategier som stödjer

socialt samspel och kommunikation mellan elever som är aktiva, snarare än

passiva, främjar lärandeprocessen, vilket också gynnar kvalitet snarare än

kvantitet. (Håkansson & Sundberg, 2012).

Analys och tolkning

Samtlig personal upplever att de med hjälp av forskningscirklarna har ökat sin

medvetenhet och sitt engagemang kring hur de med små medel kan förändra sin

undervisning så att alla elever inkluderas, samtidigt som lärarnas reflektioner

kring den egna undervisningen och verksamheten också har förändrats.

Genom att till exempel synliggöra elevernas arbete med hjälp av filmer och

därefter analysera dessa filmer tillsammans med eleverna, synliggörs även

elevernas lärande. Att så här, tillsammans, i lugn och ro analysera, reflektera och

kommunicera det som både läraren och eleverna ser och upplever, skapar en

ömsesidighet mellan lärare och elever om både kunskapsinnehållet,

undervisningen och det lärande som sker. (Hattie, 2012)

När lärare börjar fundera över sitt eget agerande, den egna undervisningen och

hur denna kan förändras, för att därefter prova sina teorier i klassrummet och

återigen ta upp och reflektera över resultatet, är det den metod som dagens

forskning menar är den mest överlägsna metoden för att öka måluppfyllelsen för

eleverna.

Att lärarna börjat tänka annorlunda när de planerar sin undervisning, har förstärkts

av forskningscirklarna, där de har tid och möjlighet att lyfta och dela med sig av

det som har hänt sedan förra gången, både negativt och positivt. Det har lett till

att lärarna har insett att eleverna gynnas av att deras undervisning har en stor

variation, vilket innebär att eleverna inte alltid måste redovisa skriftligt. Genom

filmerna, som visat sig vara en väldigt bra dokumentation, kan lärarna i lugn och

ro granska effekterna av den egna undervisningen och hur varje elev tänker och

resonerar, vilket har visat sig vara en styrka, både i den formativa undervisningen

och när det är dags för bedömning. Att både få möjlighet och tid att genomföra

denna typ av analys och reflektion har varit viktig, liksom samtalen i

forskningscirklarna, där alla kommer till tals med sina olika erfarenheter, vilket

har lett till en ökad förståelse och kompetensutveckling. Även när det skett

misslyckanden har detta varit lärorikt menar de, eftersom de haft tid att reflektera

över detta tillsammans, vilket skapat en större förståelse för vad som händer och

varför.

11

Att forskningscirklarna var en naturlig fortsättning på IKT-projektet, verkar alla

vara överens om. De menar också att forskningscirklarna hjälpt dem att börja

använda läsplattorna på fler sätt, tex genom att använda dem som bandspelare och

filmkameror. Det har också inneburit att eleverna själva har kunnat hantera

tekniken då den varit enkel och lättillgänglig.

Att ha tid att reflektera och resonera över vad eleverna behöver lära sig och vad

personalen i sin tur behöver utveckla och lära sig har varit en ”resa” och

personalen är både tacksamma och entusiastiska över att ha fått möjlighet, tid och

stöd från en entusiastisk rektor att genomföra det de föresatt sig. Lärarna har också

ökat sin samsyn kring utveckling och lärande samtidigt som de har utvecklat ett

gemensamt ”språk” i forskningscirklarna. Detta har i sin tur inneburit en ökad

säkerhet hos lärarna, som idag upplever att de har lättare för att uttrycka det de

vill berätta. Däremot finns där mycket oro i personalgruppen om vad som kommer

att hända nu när forskningscirklarna försvinner samtidigt som man omorganiseras

och med dem de kollegor och den tid de har haft för dessa fördjupande

diskussioner.

Vad som slagit mig, som intervjuare, är den entusiasm med vilken lärarna har

beskrivit elevernas framgångar, egna insikter och nya lärdomar. Att möta lärare

som lyser när de berättar om sina elever och hur de kan se hur eleverna växer när

de utmanas och får återkoppling är inspirerande. All personal betonar att de

insikter de fått kommer att påverka dem även i deras framtida undervisning. ”Det

går inte att backa” som en av lärarna uttryckte det. Läsplattan har även den

kommit för att stanna. Det är helt klart!

12

Bilaga

Intervjufrågor till personalen i de olika forskningscirklarna

Vilka förväntningar hade du inför att du skulle delta i en forskningscirkel?

Vad har du för inställning till forskningscirklarna idag?

Vad har forskningscirkeln betytt för dig/ påverkat dig i ditt arbete med eleverna?

På vilket sätt har du tänkt och arbetat annorlunda jämfört med tidigare?

Hur upplever du att elevernas delaktighet har förändrats?

Hur har din syn på IKT förändrats?

Hur har din syn på lärares och elevers lärande förändrats?

Hur har din syn på inkludering och specialpedagogiken förändrats?

Hur kan du se att elevernas kunskapsmål har ökat?

Andra effekter som forskningscirklarna har gett?

Vem har bestämt vad ni ska prata om på era träffar?

Hur har ni knutit an till elevernas vardag och deras lärande på dessa träffar?

Litteratur? Hur har denna påverkat dig?

Hur har forskningscirklarna bidragit till hur du reflekterar? Undervisar?

Arbetslagets utveckling? Verksamhetens? Hur ni pratar om elever och deras

lärande?

13

Referenslista

Argyris & Schön (1978). Organizational learning.

Augustinsson, S. & Brynolf, M (2012). Rektors ledarskap. Komplexitet och

förändring.

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare.

Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning

Holmqvist, M. (2011). Skolan och läraruppdraget. Att bli och vara lärare.

Håkansson, J. (2011). Synligt lärande

Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning. Framgångsfak-

torer i svensk och internationell belysning. Karlsudd, P. (1999). Särskolebarn i integrerad skolbarnsomsorg. Institutionen

för pedagogik, Lärarhögskolan i Malmö MacBeath, J. & McGlynn, A (2005). Självvärdering. Vad har skolan att vinna?

Nilholm, C. & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning. Scherp, H-Å (2013). Lärandebaserad skolutveckling: Lärglädjens förutsätt-

ningar, förverkligande och resultat. Timperley, H. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft.

William, D. (2013). Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken. Unesco (20150422). Salamancadeklarationen. https://www.spsm.se/Page-

Files/4587/Salamanca%20deklarationen.pdf Watzlawick (1974). Change: Principles of Problem Formation and Problem Resolution.