De nya svenskämnena – två forskningscirklar om svenska och ...

Download De nya svenskämnena – två forskningscirklar om svenska och ...

Post on 01-Feb-2017

212 views

Category:

Documents

0 download

TRANSCRIPT

De nya svenskmnena tv forskningscirklar om svenska och svenska som andrasprk p gymnasietrapport i ForSKNiNGSCirKELNCirKELLEdarE:Eva BriNGuSCatariNa ECoNomou 2013. Utgiven av:Fou malm-utbildningAvdelning barn och ungdomMalm stadwww.malmo.se/fouutbISBN: 978-91-980444-1-6Fr ej spridas i kommersiellt syfte.Omslagsfoto: WikiMedia, GNU Free Documentation LicenseFormgivning: PCG Malm / Daniel KarlssonDe nya svenskmnena tv forskningscirklar om svenska och svenska som andrasprk p gymnasietCirKELLEdarE:Eva BriNGuSCatariNa ECoNomourapport i ForSKNiNGSCirKELNinnehllde nya svenskmnena . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5Deltagare i forskningscirkeln i svenska som andrasprk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7Deltagare i forskningscirkeln i svenska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7Frfattare till artiklarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8attityder till flersprkighet p Komvux . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9Malin Brandqvist och Karin HolmbergBakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9Material . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10Sammanfattande diskussion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13Avslutande kommentar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16Litteraturfrteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16Bilaga 1 Flersprkighet p Komvux . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17Bilaga 2 Talade sprk som r representerade p Komvux, utifrn den besvarade enkten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18Svenskmnena i den nya gymnasieskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19Christel ShamloBakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19Metod och material . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19Skolverkets kommentarmaterial i svenska och svenska som andrasprk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20mnesplaner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22Redovisning av jmfrelse och resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27Avslutning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30andrasprkselevers ordkunskap vid gymnasiestarten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31Maria Hassler, Kristina Klln, Inger SjholmSyfte, metod och bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31Ngra exempel p tidigare forskning som visar p ordfrrdets betydelse fr studier p gymnasieniv . . . . . . . . . . . . . . . .33Resultat av underskningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34Slutdiskussion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .41om skrivprocessen och autentiska uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42Anna EllmarkArbetet med att utveckla och frbttra innehllet i elevernas texter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .42Arbetet med att utveckla och frbttra elevernas sprkfrdigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .43Elevernas utvrdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .44Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .44dokumentation som std fr bedmning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46Linda GustafssonElevernas produktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .46Exempeltexter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .47Slutsats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .48referenser i forskningscirkeln Svenska som andrasprk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50de nya svenskmnena tv forskningscirklar om svenska som andrasprk och svenska som andrasprk p gymnasietInledningEn gemensam frga har frenat tv skilda mnen i tv olika forskningscirklar:Vilken beredskap behver vi ha som lrare fr att mta de nya kraven i svenska och svenska som andrasprk med utgngspunkt i Gy 11?Under tre terminer har lrare frn flera gymnasieskolor i Malm trffats regelbundet och diskuterat didaktiska och pedagogiska frgor utifrn aktuell forskning. Resultatet presenteras i freliggande rapport och r tnkt som ett bidrag till kollegiala samtal p skolorna om genomfrandet av de nya mnesplanerna. En forskningscirkel innebr att lrare och forskare tillsammans diskuterar och undersker frgor om den egna undervisningen. Dessa tv cirklar startade efter nskeml frn deltagare i utbildnings-frvaltningens mnesplanegrupper. Dr trffas mneslrare frn de olika gymnasieskolorna och Komvux tta gnger per r, bl.a. fr att diskutera bedmningsfrgor och likvrdighet. Eva Bringus och Catarina Economou har varit cirkelledare, bda r lektorer i svenska med didaktisk inriktning och arbetar med skolutveckling i Malm stad. Forskningscirklarna bygger p ett gemensamt ansvar fr innehll och i fokus str ett kollektivt lrande med reflektion. Det innebr att vara ppen fr olika perspektiv, kunna ifrgastta sin egen undervisning och ha sikte p frstelse fr att f en teoretisk beredskap. Det skiljer sig frn un-dervisningens krav p rationalitet, snabba beslut, grande och handlingsberedskap. Innehllet i cirkelarbetet ska ha fokus p den egna praktiken och deltagarna fr prova p att dokumentera och systematisera sin praktik. Varje cirkel avslutas med en gemensam produkt som i freliggande fall r en skriftlig rapport. Cirkeldeltagarna har ven presenterat och diskuterat sina underskningar i respektive mnesplanegrupp och kommer att sprida sina kunskaper och reflektioner i mnesgrup-perna p sina skolor. 5dEt Nya mNEt SvENSKa Som aNdraSprKForskningscirkeln i skolmnet Svenska som andrasprk hade som syfte att diskutera och reflektera kring den nya mnesplanen i svenska som andrasprk i ljuset av nyare forskning. Vi trffades under fyra gnger per termin under tre terminer, frn vrterminen 2011 till och med vrterminen 2012. Vi samtalade om synen p begreppen forskning och vetenskapliga och kritiska frhllningsstt. Andra ledord vi hade var ppenhet och nyfikenhet. Frutom att vi tog del av nyare forskningsresultat fick vi besk av tv forskare frn Malm hg-skola. Professor Maikee Hajer, gstlrare i tvsprkighetsfrgor p Malm hgskola, samtalade med oss om sprkutvecklande metoder och forskarstuderande Maria Kouns berttade om sin avhandling som handlar om mnessprket i kemi ur ett andrasprksperspektiv. Litteratur som vi lste och dis-kuterade p vra trffar finns under rubriken Referenser i slutet av denna skrift. De har behandlat bl.a. sprkinlrning och sprkutveckling i mnesundervisningen, litteratur om genrepedagogik och svenska som andrasprk i ett samhllsperspektiv. dEt Nya SvENSKmNEtHur ska vi hantera kunskapskraven i mnet Svenska? Det var rubriken p forskningscirkeln som startade vren 2011 och avslutades hsten 2012 med sammanlagt tolv trffar. Till varje tillflle lste vi forskningslitteratur och diskuterade bedmningsfrgor ur ett formativt perspektiv. Frgorna visade sig vara mnga och omfattande. Hur hanterar vi ett mnesinnehll som blir alltmer omfat-tande? Vilka frmgor r de mest angelgna, var lgger vi fokus i undervisningen? Vilka strategier kan vi anvnda fr att f eleverna att se sitt eget lrande? Hur kan vi integrera frdigheter och kun-skapsinnehll? Och inte minst, hur dokumenterar vi elevernas lrande ur ett lrandeperspektiv? Av den anledningen bjd vi i Camilla Nilsson, frndringsagent frn Pauli gymnasium som visade hur hon arbetar med Google Docs. Litteraturen utgick frn Anders Jnsson och Christoffer Lundahl om formativ bedmning (se Referenser). Vi lste ven artiklar om makt, mening och motstnd i undervisningen samt littera-tur om kunskapssyn, lrande, lust och frstelse. Allt med fokus p de nya mnesplanerna i svenska. varFr ForSKNiNGSCirKEL?Att f ta del av kollegors erfarenheter i undervisningen och gemensamt reflektera ver hur undervis-ningen kan utvecklas r bde ndvndigt och stimulerande, menar deltagarna i forskningscirklarna. Att trffa kollegor frn andra skolor r mycket viktigt, sger en av lrarna i sin utvrdering. Hon 6framhller att cirkeln har lrt henne att reflektera mer systematiskt ver den egna undervisningen. En annan lrare uttrycker det som ett stt att hlla sig a jour med aktuell forskning och en mjlig-het att reflektera och problematisera sin egen undervisning. Att stta ord p det man gr och blir tryggare i sin kunskapssyn r andra kunskaper som deltagarna har lyft fram. Sist men inte minst talar deltagarna modet att frndra sin undervisning: Forskningscirkeln har vckt mnga tankar kring ny teknik och nya metoder och ocks gett mig modet att prova p nya stt. Eva Bringus och Catarina EconomouDeltagare i forskningscirkeln i svenska som andrasprk Malin Brandqvist, Komvux Malm Pauli Elizabeth Hamneby, Mediegymnasiet t o m 2011.06 Maria Hassler, Komvux Sdervrn Karin Holmberg, Komvux Malm Pauli Kristina Klln, Malm latinskola Christel Shamlo, Pauli gymnasium Ingrid Sjholm, Rnnens gymnasium Helena Jeppsson, Komvux Malm Pauli t o m 2011.06Deltagare i forskningscirkeln i svenska Emilie Ahlstrm, Norra Sorgenfri gymnasium t.o.m 2011.06 Catarina Economou, S:t Petri skola t o m 2011.06 Eva Bruzaeus, Malm latinskola Boel Ekstrand, Mediegymnasiet, Malm Borgarskola Anna Ellmark, Malm Borgarskola Johan Bohman Grinneby, Rnnens gymnasium t.o.m 2011.09 Linda Gustafsson, Heleneholms gymnasium Maria Kouns, Pauli gymnasium t.o.m 2011.06 Anna jehagen, Malm Borgaskola Inger Johansson, Frans Suell och Jrgen Kocks gymnasium t o m 2011.067Frfattare till artiklarnaMalin Brandqvist och Karin Holmberg, bda lrare p Komvux Malm Pauli, har skrivit en rapport om synen till flersprkighet; Attityder till flersprkighet p Komvux. Den kan bli till un-derlag fr en diskussion om hur vi bemter och tillvaratar elevers och medborgares flersprkighet. Christel Shamlo, lrare p Pauli gymnasium, har skrivit en rapport Svenskmnena i den nya gymnasieskolan som jmfr de nya mnesplanerna i svenska och svenska som andrasprk i Gy 11. Maria Hassler, lrare vid vuxenutbildning, Kristina Klln, lrare p Malm Latin och Inger Sj-holm, lrare p Rnnens gymnasium, har tillsammans underskt och skrivit om andrasprkselevers ordkunskap, Andrasprkselevers ordkunskap vid gymnasiestarten. Anna Ellmark, lrare p Malm Borgarskola, har underskt och reflekterat ver hur man kan utveckla elevernas skrivfrdigheter med std av formativ bedmning. Utgngspunkten har varit autentiska uppgifter och litterra texter frn olika tider och kulturer. Rapporten heter Om skriv-processer och autentiska uppgifter.Linda Gustafsson r lrare p Heleneholmskolan och har skrivit om Dokumentation som std fr bedmning. Rapporten handlar om mjligheter och begrnsningar nr elevernas kunskaper doku-menteras i elevjournaler. Med hjlp av elevjournalerna har Linda ocks underskt olika mjligheter till sjlvutvrdering fr eleverna. 8attityder till flersprkighet p KomvuxMalin Brandqvist och Karin HolmbergBakgrundUnder tre terminer har vi deltagit i en forskningscirkel fr lrare i svenska som andrasprk. Vr avslutande uppgift r att skriva om en underskning med fokus p vr undervisning eller undervis-ningssituation i svenska som andrasprk. Efter flera rs undervisande p Komvux har vi observerat en stor frndring gllande vra stu-derandes ursprung och sprkliga identiteter; antalet studerande med svenska som andrasprk har kat markant i alla kurser. Vi vill drfr ta reda p vilka sprk som finns representerade p vr skola och p sikt hoppas vi bttre kunna mta de olika sprkgrupper som finns i vra klassrum. Genom en enkt har vi mjlighet att f viss knnedom om hur de studerande upplever sin flersprkighet privat, i skolan och i samhllet.SyfteVi vill skaffa oss kunskap om hur vra studerandes identiteter p Komvux pverkas av deras fler-sprkighet i skolan och i samhllet. Med hjlp av vrt resultat hoppas vi kunna bemta vra stude-rande nnu bttre genom att ta till vara den flersprkighet som finns i klassrummen. Att synliggra de erfarenheter och kunskaper som vra studerande redan besitter kan frhoppningsvis ka deras tilltro till sin flersprkighet och drigenom kan de uppleva en stolthet ver sin identitet, i motsats till vad merparten av vr lsta litteratur visar.MetodFr att uppn syftet med vr uppgift i forskningscirkeln har vi anvnt oss av en enkt dr vi under-sker attityder till flersprkighet hos studerande med svenska som andrasprk p Komvux. Vi har tillfrgat 100 studerande av 1500. Enkten (bilaga 1) bestr av totalt 16 frgor; sex kryssfrgor, sex kortfrgor dr svar ges med ett eller tv ord samt fyra ppna frgor: Nr och med vem anvnder du dina olika sprk? Hur tycker du att din flersprkighet blir bemtt i skolan?9 Hur tycker du att din flersprkighet blir bemtt i samhllet? Hur ser du sjlv p din flersprkighet?Vi valde att frdjupa vr diskussion i tre av dessa fyra frgor p grund av svarens verensstmmelse. I bde mn och kvinnors svar har vi frskt tolka vilka likheter och olikheter som finns i deras sikter om flersprkighet. MaterialEnkten delades ut till studerande med svenska som andrasprk. Vi begrnsade antalet informanter till 100 varav 60 kvinnor och 40 mn. Vi r vl medvetna om att resultatet av vr underskning enbart kan ge en fingervisning om mnstret p Komvux; om antalet sprk som i praktiken talas och hur detta pverkar de studerandes flersprkighet och identitet. Resultat En rkning och genomlsning av enkterna visade att 37 olika sprk var representerade p Komvux (bilaga 2). I resultatdelen fokuserar vi p tre av enktens fyra ppna frgor. Detta urval har gjorts p grund av likheten i svaren samt denna undersknings omfng. Efter samtal med vra kollegor som utfrde enkten framkom att ordet bemtt var svrt att frst fr flera av de studerande. Vi inser drfr att vissa av svaren inte kan vara helt tillfrlitliga. Ord som troligen fungerat bttre r frslagsvis behand-lad eller mtt. Vi redogr frst fr de kvinnliga informanternas svar p varje frga och vergr sedan till de manliga informanternas svar. FLErSprKiGhEt i SKoLaNDet 2/3 av kvinnorna framhver i sina svar r fljande: De upplever att det r bra att kunna an-vnda flera sprk i skolan. Det r ett std fr inlrningen och de finner att de lr lttare vilket skapar strre frstelse fr svenskan. De kvinnliga informanterna sger vidare att det r positivt att lrarna tillter andra sprk p lektionerna och att de ven kan frklara p engelska. Svaren visar ocks att 2/3 av kvinnorna tycker att det r roligt att kommunicera p olika sprk. 10 1/3 av kvinnorna svarar det motsatta. Vi mter citat som: Jag tycker alla ska prata svenska s vi kan frst varandra. Att jag mste frst och prata Svenska sprket r viktigt om man bo i Sverige. Jag tycker det r lite dligt fr att jag skulle inte lra mig svenska. Vad sger dessa svar? Visar de en oro fr att inte flja skolans mall/osynliga frvntningar? Eller r dessa kvinnor obe-kvma med sin flersprkighet? Vi tror att svaren kan kopplas till de maktstrukturer som gller fr det aktuella hgstatussprket i flersprkiga samhllen (Gyrgy-Ullholm, Kamilla. 2010. sid. 32). Trots Malms mngkulturella befolkning r det svenskan som r maktsprket. Fr att bli en del av det svenska samhllet mste man som invnare behrska det svenska sprket.Drygt hlften av mnnen framhver i sina svar fljande: De tycker det r bra att prata olika sprk i syfte att frmja framtida studier. Vidare pongterar de vikten av att kunna prata med flera olika personer i olika kontexter. Hlften av de manliga informanterna tycker verlag att de blir vl be-mtta till exempel p mattelektionerna och i receptionen. Dremot framhller mnnen att vi lrare mste tnka p att artikulera och tala tydligt. av mnnen sger drtill: /---/att desto mer svenska man kan desto bttre gr det p lektionerna i kontakten med andra studerande; Att prata mycket svenska med andra svenskar leder till ett bttre sprk; Inte bra att prata flera sprk i skolan man kan bli missfrstdd om man inte hller sig till ett sprk. Kan mnnens svar vara knsrelaterade p s stt att de manliga informanterna markerar sin tillit till sitt anvndande av det svenska sprket, till skillnad frn kvinnornas traditionella roll att inte ta plats? (Norrby, Catrin & Hkansson, Gisela. 2007. sid. 33). Frgan r vrd att stlla, men inom ramen fr denna underskning och rapport gr det inte att nrmare g in p hur man skulle kunna finna svar p den. Dremot kan frgan fungera bra fr diskussion mellan deltagarna i en forskningscirkel och en ny underskning. 4 av de 40 manliga informanterna valde att inte besvara frgan. Vi befarar att det beror p att enkten bestod av en fram- och en baksida.FLErSprKiGhEt i SamhLLEt: 52 av 60 kvinnor framhver i sina svar fljande: De tycker att de blir vnligt bemtta i samhllet. Att svenskarna r hjlpsamma och att man kan anvnda engelska i sprkfrbistringssituationer. I svaren syns tydligt en gldje ver att kunna uttrycka sig p svenska och en insikt om sin egen pro-gression. En av kvinnorna skriver fastn jag nnu inte pratar perfekt svenska s kan den personen som lyssnar frst mig. De kvinnliga informanterna skriver ocks att de grna vill hjlpa varandra till exempel p bussen eller i affren om de upptcker att ngon annan kvinna inte frstr. Samman-11fattningsvis skriver kvinnorna att de vill lra sig svenska, att de tycker svenskar r vnliga och hjlp-samma, att samhllet bemter dem bra vilket r mycket positivt samt att sttta varandra i sprkliga situationer ser de som en viktig social kompetens. Emellertid svarade 6 av 60 kvinnor att de har blivit rasistiskt bemtta p grund av att de har talat sitt modersml: Svenska samhllet tycker inte nr de ser och hr vi pratar bara vr sprk de vill att vi integrerar med svenska folk. Ibland fulla ord (domma invandrare juulla invandrare) (det hnder mest med ldre mnniskor). 2 av de 60 kvinnliga informanterna vljer att hoppa ver denna frga. Varfr de gr detta, men svarar p de vriga ppna frgorna r svrt att veta ngot bestmt om. Kan det bero p att de inte har ngon strre referensram till det svenska samhllet? (Haglund, Charlotte. 2004. sid 359-365)26 av 40 mn framhver i sina svar fljande: De pongterar vikten av flersprkighet som Malmbo Vi bor i Malm och hr behver man mer n ett sprk! Drjmte ppekar de manliga informan-terna vikten av att kunna olika sprk: Nr man inte kan frklara p svenska kan man ta till ngot annat sprk. och Mina olika sprk passar bra in i samhllet. De anser vidare att flersprkighet skapar jobbmjligheter. Sammanfattningsvis skriver dessa mn att de upplever att det r mycket bra att kunna olika sprk, att nstan alla svenskar kan engelska och att de blir vl bemtta av myndig-heter. Trots denna uppfattning markerar 8 av de 40 informanterna en knsla av vi och dom. Jag anvander min svensk kunkap i svensk samhll. Jag tror beharharlar bra till mig. Det blev bttre de senaste tiden. Nu kan jag klara mig sjlv i vilken situation som helst fr jag har nyckeln (sprket). Nr jag frst kommer till Sverige, jag frskt att prata svenska i samhllet, men andra vill prata engelska med mig. Nu jag r bttre i svenska s jag kan prata svenska och de frstr. P samhl-let behver jag bara svenska nr jag handlar men jag tar tolk fortfarande nr jag gr till lkare och verlag ska jag sga min svenska r inte bra. Som vi tidigare har noterat valde 4 av de 40 manliga informanterna att inte besvara frgan. Vi befa-rar, som tidigare nmnts, att det beror p att enkten bestod av en fram- och en baksida. Vid en direkt jmfrelse mellan mns och kvinnors svar i denna frga ser vi en tydlig skillnad genom att mnnen skriver om arbets-/jobbtillfllen och hur viktigt det r att kunna mnga sprk fr att kunna passa in i samhllets olika kontexter. Inte en enda av de 60 kvinnorna nmner sprkets roll som en nyckel till arbete/arbetstillfllen. Dremot framhver de vikten av flersprkighet i kom-munikationen med andra mnniskor.12diN EGEN FLErSprKiGhEt: 86 % av kvinnorna framhver en positiv knsla i sina svar. Vi kan lsa fljande: En frdel. Stolt. Positiva knslor och sjlvfrtroende. Jtteviktigt. Utveckla sig. Integrera sig. Bra att kunna prata p olika sprk. Personligare. Lttare eftersom man kan kommunicera med andra mnniskor. Mjlighet att knna andra kulturer. Mnga kompisar av olika nationaliteter. Hjlper nr man studerar. Kan ndra livet genom kontakter. Spnnande. Frmga. Jobbmjligheter. En nyckel till en ny vrld. Strre mjligheter att lyckas i samhllet. Vill kunna tala 7 sprk i framtiden.Vad som blir tydligt i kvinnornas respons r mjligheten att kommunicera och bli aktiva. De re-flekterar i sina svar ver situationen nr det blir sprkfrbistring Inte bra jobbigt nr svenskarna fr anstrnga sig fr att frst. 12 % markerar en negativ eller ambivalent instllning till sin egen flersprkighet beroende p att de upplever att de inte behrskar sina olika sprk, samt inte klarar av att kodvxla i rtt kontext. 2 % svarar inte alls p frgan.80 % av mnnen framhver en positiv knsla i sina svar. Vi kan lsa fljande: Njd. Bra med olika sprk. Integration. Jobb och vnner. Mjlighet till anpassning och till situationer. Frst och frmst svenska. Spnnande. Viktigt att man kan svenska utan problem. I Malm behver man kunna flera sprk. 10 % har en negativ instllning till sin flersprkighet. Vi lser svar som: Jag gillar inte flersprk. Jag frsker glmma mitt ursprungssprk kurdiska och koncentrera mig p svenska och engelska. Jag vill prata bara svenska men man kan inte gra det i Malm. 10 % svarar inte p frgan.Sammanfattande diskussionFLErSprKiGhEt i SKoLaN: Den forskningslitteratur som vi har lst fokuserar framfr allt p hur ungdomar upplever sin fler-sprkighet och identitet, drfr kommer vi att dra paralleller till eller ptala motsatser i frhllande till vra vuxna informanter. Alltfr sent upptckte vi att Centrum fr tvsprkighetsforskning vid Stockholms universitet r oerhrt aktiv inom forskning fr vuxna. Vi inser att vi skulle ha skt lit-teratur frn denna institution.13 I boken Flersprkighet, identitet och lrande (red. Musk & Wedin, 2010) skriver J. Eliaso Mag-nusson i kapitel 4, Sprk som ingng till gemenskap hur multietniska ungdomar ofta upplever utan-frskap. Sprket bidrar till samhrighet men ocks underlgsenhet d de inte behrskar sprket fullt ut. Att bli del av en tillhrighet skapar bde en vi- och sjlvknsla. Vra enktsvar visar att anvnda svenska i skolan r fr de flesta naturligt, d merparten av informanterna ser skolmiljn som en resurs och mjlighet att verkligen trna sin muntlighet i det svenska sprket. Vidare visar merparten av vra informanter en mognad och medvetenhet genom att utnyttja sina olika sprk fr att lra sig maximalt. I boken Sprkinlrning och sprkanvndning, svenska som andrasprk i och utanfr Sverige (Norr-by & Hkansson, 2007) skriver frfattarna om kodvxling. Den gngse uppfattningen var lnge att kodvxling tydde p sprkliga brister dvs. att man saknade ord fr ngot p det ena sprket vilket gjorde att man fick tillgripa det andra. Nyare forskning menar att kodvxling r en interaktionell resurs vilket innebr att man r en kompetent talare och vljer sprk efter sammanhang och situa-tion. Vra informanter sger att de kodvxlar frekvent, ofta per automatik, beroende p kontext och mottagare. Vi tycker att de visar stor mognad och insikt d de talar om kodvxlingens betydelse fr att lyckas i kommunikationen med andra studerande och lrare. Likvl lser vi om hur kodvxling bde kan vara en samhrighetsfaktor och en distansfaktor till majoritetssamhllet. (J. Eliaso Mag-nusson, 2010, s. 83)FLErSprKiGhEt i SamhLLEt: Majoritetssamhllets diskurser bestmmer vad som gller. Inom olika samhllsstrukturer gller olika hgstatussprk. Enligt J. Eliaso Magnussons forskning upplever de tillfrgade ungdomarna att deras flersprkighet inte uppfattas som en resurs. (J. Eliaso Magnusson. 2010, kap 4) Vi ser en tydlig skillnad gentemot vra vuxna manliga informanter som ser vikten av att kunna svenska men behlla sin identitet och flersprkighet. De vuxna skriver i enkten att flersprkigheten ger god gen-klang och de upplever att de kan klara sig bttre i samhllet, samtidigt som de betonar att de vill tala svenska som svenskarna. Flertalet av respondenterna ser mjligheterna med att ha tillgng till flera sprk. De pongterar att man mste vara flersprkig i Malm fr att kunna kommunicera med olika personer och frst olika kulturer. I Flersprkighet, ensprkighet och etnisk identitet, kapitel 2, skriver K. Gyrgy-Ullholm om sprkanvndningens inneslutande respektive uteslutande funktion i dagens svenska samhlle Vi kan koppla detta resonemang till vr enkt dr de studerande betonar vikten av att kunna svenska fr att bli en del av det svenska samhllet. Genomgende p denna frga 14ser vi att de svarande utgr frn perspektivet jag kontra dem. Detta kan kanske vara sjlvklart uti-frn hur vi har stllt frgorna. Det r ocks intressant att lsa i vr litteratur om majoritetssamhllet (K. Gyrgy-Ullholm. 2010, kap 2). Det tycks som om vra manliga informanter inte ser sig vara i, det vill sga styrs av och accepterar, de normer som finns i majoritetssamhllet samtidigt som de inte knner sig marginaliserade eller utanfr. De r fullt medvetna i sina svar att svenska sprket r en nyckel till vrt samhlle. Vra kvinnliga informanter r mer frsiktiga i sina utltanden. I jmfrelsen mellan mn och kvinnor blir det intressant drfr att nstan alla mn har skrivit att det r viktigt att vara flersprkig i Malm. Att kunna flera sprk och anvnda rtt sprk bero-ende p vilken kontext man befinner sig. De manliga informanterna uppger en rad insiktsfulla an-ledningar till varfr det r bra att vara flersprkig i Malm. Denna terkommande instllning skiljer sig tydligt frn vad vr lsta forskningslitteratur sger om ungdomars attityd, nrmare bestmt att det inte r ngot positivt med att vara flersprkig i svenska samhllet (Haglund, Charlotte. 2004). De kvinnliga informanterna nmner inte ngot om flersprkighet i sina svar. Endast en kvinnlig informant sger att det r bra att kunna prata flera sprk i samhllet, men hon utvecklar inte varfr eller nr det r bra att kunna flera sprk. P frgan: Hur tycker du din flersprkighet blir bemtt i samhllet? r det ett antal kvinnor som inte har svarat p frgan. Varfr har de inte svarat? Kan detta bero p att flera kvinnor fortfarande r i beroendestllning till mnnen? r det alltjmt mnnen som har den faktiska kontakten med samhllet och myndigheter? Hur sjlvstndiga r egentligen kvinnor i frhllande till mn? Vi ser fortfarande kvinnor som hmtas i bil utanfr skolan, i samma stund som lektionen r slut. r det lder och sociokulturell bakgrund som spelar in? Fr samtidigt mter vi mnga unga starka kvinnor med utlndsk bakgrund som anammar den svenska kvinnans sjlvstndighet. hur SEr du SjLv p diN FLErSprKiGhEt; I den litteratur som vi har lst om flersprkighet betonas sprkets roll som identitetsskapare. Att sprk och sprkfrgor berr oss r inte ngot nytt eller konstigt, eftersom sprk r s nra frknippat med vr identitet. (Gyrgy-Ullholm, Kamilla. 2010. sid 98). I enktsvaren r bde mn och kvinnor verlag positiva till sin flersprkighet. Vi finner nd att svaren kan delas in i tv olika kategorier: En grupp r positiv och en grupp r negativ till sin flersprkighet. Att anvnda olika sprk i olika situationer med olika personer innebr att kodvxla. Detta sker, enligt informanternas svar, inom familjen, bland vnner och i lrsituationer i enlighet med den forskning vi har tagit del av. (Gyrgy-Ullholm, Kamilla. 2010. sid 43). Jag knner mig 15mycket lycklig och jag har mycket mjligheter att hitta vnner och jobb. Jag tnker mig att jag kan dela min lycklighet mig folk. Karakteristiskt r att vra informanter som r positiva till sin flerspr-kighet svarar att de behver lra sig flera sprk och fortstta utveckla sin svenska. Den grupp som r negativ till sin flersprkighet menar att kodvxling kan leda till sprkfrbist-ring. Vi mter citat som: Vi bor i Sverige och det r svenska som gller Jag vill bara prata svenska men det kan man inte i Malm Tyvrr mrker vi att vissa svar tyder p en okunskap om frdelarna av att kunna kodvxla i sprkspecifika situationer. Att kodvxla betyder inte att man ger upp sin identitet, anser vi, snarare r det ett stt att strka sin egen identitet och sjlvknsla.Avslutande kommentarVi finner, nr denna rapport r skriven, att vi har skaffat oss viss insyn i hur vra studerande ser p sin egen flersprkighet i skolan och i samhllet. Att vara en flersprkig studerande mste vi lrare ta p allvar och fra fram som en tillgng i vr undervisning. Att vga bryta gamla mnster r ndvn-digt fr att bttre kunna mta vra studerande i deras flersprkighet och lrande. Hur detta ska ske kan vara ett mne fr nsta forskningscirkel.LitteraturfrteckningEliaso Magnusson, Josefina. 2010. Sprk som ingng till gemenskap. I Musk, Nigel & Wedin, sa. (red.) Flersprkighet, identitet och lrande. Lund: Studentlitteratur. 79-96.Gyrgy-Ullholm, Kamilla. 2010. Flersprkighet, ensprkighet och etnisk identitet. I Musk, Nigel & Wedin, sa. (red.) Flersprkighet, identitet och lrande. Lund: Studentlitteratur. 23-54.Haglund, Charlotte. 2004. Flersprkighet och identitet. I Hyltenstam, Kennethh & Lindberg, Inger. (red.) Svenska som andrasprk i forskning, undervisning och samhlle. Lund: Studentlittera-tur. 359-387.Norrby, Catrin & Hkansson, Gisela. 2007. Sprkinlrning och sprkanvndning svenska som an-drasprk i och utanfr Sverige. 16Bilaga 1 Flersprkighet p KomvuxKvinna Man lder: __________________________________________________________________Vilka kurser lser du p Komvux: _____________________________________________________________________________________________________________________ Tidigare studier: grundskola gymnasium universitet/hgskola r fdd i Sverige och har svenskfdda frldrar r fdd i Sverige och har utlandsfdda frldrar r fdd i Sverige och har en utlandsfdd frlder r inte fdd i Sverige. Kom till Sverige vid _______ rs lder. Brjade lra mig svenska nr jag var ________ r gammal. Vilket/vilka r ditt/dina modersml? ___________________________________________Vilket/vilka sprk talar du/ni hemma i familjen? __________________________________Vilket/vilka sprk talar du mest med dina vnner? _________________________________Nr och med vem anvnder du dina olika sprk? __________________________________________________________________________________________________________...Hur tycker du att din flersprkighet blir bemtt i skolan? Ge exempel: _________________________________________________________________________________________...Hur tycker du att din flersprkighet blir bemtt i samhllet? Ge exempel: _______________________________________________________________________________________...Hur ser du sjlv p din flersprkighet? Ge exempel: ________________________________________________________________________________________________________...17Bilaga 2 Talade sprk som r representerade p Komvux, utifrn den besvarade enktenArabiska 37 Azari 1Armeniska 2 Polska 2Bulgariska 1 Portugisiska 2Danska 3 Pashto 2Dari 5 Pastoska 1Engelska 38 Rumnska 3Ewe 1 Ryska 3Filippinska 1 Spanska 5Franska 3 Somaliska 5Gujarati 1 Swahili 1Hindi 1 Tagalog 2Igbo 1 Tegringa 1Japanska 1 Thailndska 3Kirundi 1 Turkiska 8Kroatiska 1 Turkmeniska 1Kurdiska 7 Tyska 1Lettiska 1 Urdi/urdu 2Marockanska 11 Vietnamesiska 2Persiska 1818Svenskmnena i den nya gymnasieskolanChristel ShamloBakgrundVid riksdagsvalet 2010 fick alliansen (moderaterna, centern, folkpartiet och kristdemokraterna) majoritet. Detta innebar att skolpolitiken skulle frndras och bde grundskolan och gymnasiesko-lan skulle genomg denna frndring. Det var gymnasieskolan som frst genomgick denna frnd-ring genom GY11. Redan vid hstterminens start 2011 sjsattes den nya gymnasieskolan och hela ret innan dess prglades av ett stort arbete bde fr skolor och fr myndigheter d alla kurser och dess innehll skulle frndras. Gymnasieskolan delades upp i en teoretisk del och i en yrkesinrik-tad del vilket medfr att de elever som sker in p ett yrkesinriktat program inte med automatik blir behriga till hgre studier. Anledningen till denna konsekvens r att dessa elever inte lser alla kurser inom ett mne t.ex. lser de kurs 1 i svenska till skillnad frn de teoretiska programmen dr eleverna lser kurs 1-3 i svenska eller svenska som andrasprk. Syfte Syftet med min text r att gra en jmfrelse i mnet svenska och svenska som andrasprk. Jag r intresserad av att se om svenska och svenska som andrasprk har genomgtt stora frndringar och om de ligger nra varandra som mne dvs. fr eleverna i stort samma utbildning och kunskaper i mnet svenska. Kurserna i den tidigare gymnasieskolan hade inga strre skillnader sig emellan frutom d det gllde inriktningen p litteraturlsningen dr andrasprksinlrare t.ex. skulle kon-centrera sin lsning p svensk 1900-talsklitteratur.Metod och materialMaterialet i min underskning har jag hmtat frn Skolverket och jag har anvnt mig av mnes-planerna i svenska och svenska som andrasprk. Frutom dessa mnesplaner finns ven kommen-tarmaterialet om mnena frn Skolverket med. I mitt arbete med denna jmfrelse presenterar jag i kapitel 4 kommentarmaterialet frn Skolverket. I fljande kapitel finns en beskrivning p mnes-planerna i de olika svenskmnena och i kapitel 6 finns redovisningen av min jmfrelse mnena emellan. Arbetet avslutas med en kort diskussion.19Skolverkets kommentarmaterial i svenska och svenska som andrasprkI fljande kapitel kommer jag att g igenom skolverkets kommentarmaterial. Skolverket inleder med att beskriva om mnet och dess upplgg. De presenterar ocks hur mnesplanen organisato-riskt fungerar, vilket inte kommer att tas upp i denna text. Drefter kommer en jmfrelse med tidigare kursplan samt grundskolans svenskmne. Vidare i sin text tar Skolverket upp begrepp som anvnts i syftesbeskrivningen, mnets ml och slutligen de begrepp som anvnds p kurs 1 i SVE och SVA. Jag kommer i den hr texten inte att g in p alla olika begrepp i syftesbeskrivningen utan kommer att koncentrera mig p de olika kursernas begrepp i de fall de skiljer sig t.SvENSKa I Skolverkets kommentarmaterial till mnet svenska (SVE) sgs det att syftet med mnet r: att eleverna skall utveckla sina kunskaper om sprk och litteratur, sina sprkliga frmgor och sina frmgor relaterade till litteratur. I denna presentation framkommer ocks att mnesplanen mjliggr att stoff kan anpassas till elevernas programval, intressen och inriktningar. D det gller litteraturstu-diernas upplgg r det tnkt att svenskmnet ska: stimulera elevernas lust att lsa, utmana dem till nya tankestt och ppna nya perspektiv. I jmfrelsen med grundskolans svenskmne sgs det att det ska vara en pbyggnad inte en verlappning mellan kurserna. Det som specifikt tas upp r att avsaknaden av datorkunskap p gymnasiet beror p att grunderna ska lras i grundskolan. Det pongteras ocks att det r en sjlv-klarhet att dagens gymnasieskolor anvnder datorer i sin undervisning bl.a. som skrivredskap och informationskning. Skolverket menar ocks att detta inte r ett ansvar som enbart faller p svensk-mnet utan r ett gemensamt ansvar fr alla. Det gr ven en jmfrelse med den frra kursplanen p gymnasiet och det ptalas att mnga elever i det nya gymnasiet endast kommer att lsa en kurs. Detta fr till fljd att stoffet i de olika kurserna blir annorlunda n tidigare. I kurs SVE1 ligger tyngdpunkten p muntlig och skriftlig kommunikation av demokratiska och jmstlldhetskl d alla elever ska ges mjlighet att kunna reflektera ver sprkets roll vid mten med andra mnniskor. Ett begrepp som jag dock tycker r relevant att belysa r Den retoriska arbetsprocessen. Det fram-kommer att det har stora likheter med processkrivande och att retorikens sex delar ingr. Textfrfat-tarna menar att det frmst inte handlar om att kunna de olika delarna i processen utan eleverna ska kunna anvnda det som ett std i sitt arbete med texter och muntlig framstllning. 20 I de begrepp som Skolverket valt att lyfta fram och tydliggra i kursen SVE1 kommer jag bara att redogra fr de begrepp som skiljer sig t frn SVA1. Det r fljande begrepp: attityder till sprklig variation texter fr kommunikation, lrande och reflektion presentationstekniska hjlpmedel: hr betonas vikten av att kunna gra en muntlig presentation i det moderna arbetslivet och hgre studier. Det betonas ock-s att det r viktigt med medborgarkompetens och r en av svenskmnets viktiga uppgifter fr att frmja elevernas utveckling till demokratiska och ansvarstagande sam-hllsmedborgare. Det pongteras att det inte r tekniken utan hur man anvnder hjlpmedlen p bsta stt. Grundlggande sprkliga begrepp: hr diskuteras anvndandet av sprkliga och sprkvetenskapliga begrepp i analyserandet av sprket. Det pekas inte spe-cifikt ut vilka begrepp som ska anvndas utan det kan varierar mellan klasser och undervisningssituation. Ngra exempel ges ssom sociolekt, prestige, disposition, tempus, bisats m.m. SvENSKa Som aNdraSprKFr elever som lser svenska som andrasprk (SVA) ska mnet syfta till: att eleverna utvecklar fr-digheter i och kunskaper om det svenska sprket. Frutom detta syfte framkommer att studier i SVA i hg grad riktas mot ett sprk fr lrande. Att ha kunskaper om ett sprk r viktigt fr eleven nr hon ska reflektera ver sin sprkanvndning och tala om sprkkunskaper med andra. Upplg-get av litteraturstudier relateras inte frmst till litteraturhistoriska studier utan ses i frsta hand som redskap fr sprkinlrning och trning av den analytiska frmgan. I syftet pongteras ocks att d eleverna r flersprkiga ger det bra frutsttningar fr sprkjmfrelser och gr det mjligt att str-ka elevernas metasprkliga medvetenhet. Denna medvetenhet innebr att kunna uppmrksamma, samtala om och reflektera ver sprkliga fenomen. I jmfrelse med gymnasiets frra kursplan har mnet SVA frndrats en hel del. I dokumentet ppekas att de bda svenskmnena, SVE och SVA, utgr parallella vgar till grundlggande beh-righet men innebr inte ndvndigtvis att innehllet mste vara identiskt. Det finns en del skill-nader i mnena och i SVE lses det mer litteraturhistoria medan SVA har hgre krav p att klara av komparativ sprkanalys. Enligt Skolverket har grundskolan starkt fokus p lsning av litteratur 21och menar att det r viktigt p gymnasieniv att va upp ett funktionellt sprk och klara studierna i andra mnen.Begreppen i kursen SVA01 som Skolverket belyser r fljande: texter fr kommunikation och reflektion attityder till sprklig variation Lsning av sknlitteratur: Lsning av sknlitteratur ska ge en inblick i olika kul-turer Det ska ge dem en mjlighet att lsa litteratur frn deras eget sprkomrde som r versatt till svenska. De ska ocks kunna bekanta sig med litteratur frn de sprkomrden som eventuellt talas i gruppen. Allt detta ska enligt Skolverket ge in-blick i olika kulturer ge nya perspektiv och inblick i svenska referensramar och kunna diskutera vilken bild av Sverige som ges i litteraturen. I litteraturlsningen br all-mnmnskliga teman lyftas fram t.ex. liv och dd, godhet och ondska fr att elever ska f en frstelse fr att mnniskor r mer lika varandra n man kanske frst tror. jmfrelse mellan svenska sprket och elevens modersml: I detta begrepp lyfts vikten av jmfrelser mellan svenska och elevens modersml upp. Eleven ms-te kunna redogra fr likheter och skillnader i sprken. Detta innebr inte, menar textfrfattarna, att eleven ska kunna sitt modersml som en modersmlstalare reflektion ver sprkinlrning: Eleven ska ges mjlighet att reflektera ver sin egen sprkinlrning fr att hja sin sprkliga medvetenhet och utveckla verktyg fr sprkinlrning. Tanken r att eleven successivt ska bli en sjlvstndig inlrare med eget ansvar fr sin inlrning. mnesplanerI det hr kapitlet kommer jag att redovisa mnesplanernas olika syften, ml och centrala innehll. Denna redovisning kommer att ligga till grund fr den jmfrelse och diskussion som kommer att tas upp i nsta kapitel. I den nya gymnasieskolan r det mnesplanerna som styr undervisningen. Planerna r uppbyggda p fljande stt:syfte ml centralt innehll kunskapskrav22Syftet beskriver kunskaper eleven ska f mjlighet att utveckla och som kan betygsttas, men den tar ven upp det som inte ska f ngot betyg. Syftet i mnesplanerna r annorlunda skrivna n i kommentarerna d dessa planer r fristende dokument. Mlen i mnet frtydligar vad lraren ska betygstta men dessa ml r sinsemellan inte rangordnade utan gr in i varandra och r beroende av varandra. Det centrala innehllet visar vad som ska behandlas i undervisningen fr att kunna utveckla de kunskaper som finns beskrivna i mlen. Slutligen finns kunskapskraven som visar med vilken kvalit eleven nr i frhllande till mlen dvs. vilket betyg eleven fr. I syftet fr SVE str det att lsa att: Undervisningen i mnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin frmga att kommunicera i tal och skrift samt att lsa och arbeta med texter, bde sknlitteratur och andra typer av texter. Eleverna ska ges mjlighet att i sknlitteraturen se svl det srskiljande som det allmnmnskliga i tid och rum. Undervisningen ska ocks leda till att eleverna utvecklar frmga att anvnda sknlit-teratur och andra typer av texter samt film och andra medier som klla till sjlvinsikt och frstelse av andra mnniskors erfarenheter, livsvillkor, tankar och frestllningsvrldar. Den ska utmana elev-erna till nya tankestt och ppna fr nya perspektiv. Vidare ska undervisningen leda till att elev-erna utvecklar kunskaper om det svenska sprket, dess uppbyggnad och ursprung samt ge dem mjlighet att reflektera ver olika typer av sprklig variation. Undervisningen ska ven bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man sker, sammanstller och kritiskt granskar information frn olika kllor.Undervisningen ska stimulera elevernas lust att tala, skriva, lsa och lyssna och drmed stdja de-ras personliga utveckling. Eleverna ska ges mjlighet att bygga upp en tillit till sin egen sprkfr-mga och tillgna sig de sprkliga redskap som krvs fr vardags- och samhllsliv. De ska ocks ges mjlighet att utveckla sdana kunskaper om muntlig och skriftlig kommunikation som behvs i arbetslivet och fr vidare studier.I undervisningen ska eleverna ges rikliga tillfllen att tala, skriva, lsa och lyssna. Undervisningen i muntlig och skriftlig framstllning ska ge eleverna tillflle att vrdera andras muntliga framstll-ningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framstllningar och texter, efter egen vrde-ring och andras rd. I undervisningen ska eleverna f mta olika typer av sknlitteratur och andra 23typer av texter samt f stta innehllet i relation till egna erfarenheter, intressen och den egna utbildningen.I syftet fr de elever som lser SVA str det att:Undervisningen i mnet svenska som andrasprk ska syfta till att eleverna utvecklar frdigheter i och kunskaper om det svenska sprket. Eleverna ska ocks ges mjlighet att reflektera ver sin egen flersprkighet och sina frutsttningar att ervra och utveckla ett funktionellt och rikt andra-sprk i det svenska samhllet. I undervisningen ska eleverna f rikligt med tillfllen att mta, pro-ducera och analysera muntligt och skriftligt sprk. Sknlitteratur, texter av olika slag, film och andra medier ska anvndas som klla till insikter om andras erfarenheter, tankar och frestllningsvrldar, och fr att ge eleverna en mjlighet att utveckla ett varierat och nyanserat sprk. Innehllet ska vljas s att elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper tas till vara.Flersprkighet r en tillgng fr svl individen som samhllet, och genom att jmfra sprkkun-skaper och sprkliga erfarenheter med andra ska eleverna ges mjlighet att utveckla en bttre frstelse av vilken funktion sprket har fr kommunikation, tnkande och lrande.Med dessa syften visar Skolverket riktlinjerna fr mnena. Utver dessa riktlinjer krvs det att peka ut vilka egentliga ml det finns med mnet och vad eleverna ska ges i frutsttning att utveckla och det gller fr svenskmnet i stort och inte enbart en kurs. Mlen r uppsatta i punktform s att det enligt Skolverket frtydligar vad lraren ska betygstta. I SVE finns det nio (9) punkter och SVA innehller tta (8) punkter. Var och en av dessa kan i sig innehlla flera olika arbetsmoment och det kan ibland vara ndvndigt att dela upp en punkt fr att en arbetsuppgift inte kan tcka hela mlet. Fr att f en bttre verblick ver de olika mlen i de bda kurserna har jag valt att lgga upp dem hr:SvE Frmga att tala infr andra p ett stt som r lmpligt i kommunikationssituatio-nen samt att delta p ett konstruktivt stt i frberedda samtal och diskussioner. Kunskaper om sprkriktighet i text samt frmga att utforma muntliga framstll-ningar och texter som fungerar vl i sitt sammanhang.24 Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att p ett strukturerat och meto-diskt stt planera och genomfra muntlig och skriftlig framstllning som tar hnsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i vrigt. Frmga att lsa, arbeta med, reflektera ver och kritiskt granska texter samt produ-cera egna texter med utgngspunkt i det lsta. Kunskaper om centrala svenska och internationella sknlitterra verk och frfattar-skap samt frmga att stta in dessa i ett sammanhang. Kunskaper om genrer samt berttartekniska och stilistiska drag, dels i sknlitteratur frn olika tider, dels i film och andra medier. Frmga att lsa, arbeta med och reflektera ver sknlitteratur frn olika tider och kulturer frfattade av svl kvinnor som mn samt producera egna texter med ut-gngspunkt i det lsta. Kunskaper om det svenska sprkets uppbyggnad. Kunskaper om sprkfrhllanden i Sverige och vriga Norden samt det svenska sprkets ursprung. Frmga att reflektera ver olika former av sprklig variation. Sva Frmga att kommunicera i tal och skrift och anpassa sprket till mne, syfte, situa-tion och mottagare. Frmga att anvnda ett rikt ordfrrd p ett stt som r relevant fr sammanhanget. Kunskaper om det svenska sprkets uppbyggnad och sprkliga normer, dvs. hur ord, fraser och satser r uppbyggda samt hur dessa samspelar. Frmga att strukturera, referera, vrdera och kritiskt granska innehllet i muntligt och skriftlig sprk. Frmga att lsa och reflektera ver texter av olika slag. Frmga att lsa och reflektera ver sknlitteratur i skilda former och frn olika delar av vrlden. Kunskaper om sprk och sprklig variation samt frmga att reflektera ver sprk-anvndning och attityder till olika sprkbruk. Frmga att jmfra det svenska sprket med det egna modersmlet och andra sprk som eleven har frdigheter i, samt frmga att reflektera ver den egna sprkinlrningen.25Sist men inte minst kommer kursernas centrala innehll som visar vad som ska behandlas inom respektive kurs. Detta innebr att varje kurs i svenska och svenska som andrasprk i kurserna 1-3 har sitt eget centrala innehll. Fr kurs SVE1 och SVA 1 r fljande innehll det centrala.SvE1 Muntlig framstllning med fokus p mottagaranpassning. Faktorer som gr en muntlig presentation intressant och vertygande. Anvndning av presentations-tekniska hjlpmedel som std fr muntlig framstllning. Olika stt att lyssna och ge respons som r anpassad till kommunikationssituationen. Skriftlig framstllning av texter fr kommunikation, lrande och reflektion. Sprkrik-tighet, dvs. vilka sprkliga egenskaper och textegenskaper i vrigt som en text br ha fr att fungera vl i sitt sammanhang. Argumentationsteknik och skriftlig framstllning av argumenterande text. Grunderna i den retoriska arbetsprocessen. Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referattek-nik. Grundlggande kllkritik. Sknlitteratur, frfattad av svl kvinnor som mn, frn olika tider och kulturer. Centrala motiv, berttarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berttande, till exempel i sknlitteratur och teater samt i film och andra medier. Grundlggande sprkliga begrepp som behvs fr att p ett metodiskt och struk-turerat stt tala om och analysera sprk och sprklig variation samt diskutera sprk-riktighetsfrgor. Dialekter och sprklig variation i talat och skrivet sprk som hnger samman med till exempel lder, kn och social bakgrund. Skillnader mellan formellt och informellt sprkbruk samt attityder till olika former av sprklig variation.Sva1 Muntliga presentationer och muntligt berttande fr olika mottagare. Strategier fr att frst och gra sig frstdd i samtal och diskussioner. Deltagande i samtal och diskussioner, dr sprk, innehll och disposition anpassats till mne, syfte, situation och mottagare, och dr argument anvnds fr att tydliggra egna sikter och be-mta andras argument.26 Skriftlig framstllning av texter fr kommunikation och reflektion. Strategier fr att skriva olika typer av texter som r anpassade efter mne, syfte, situation och mot-tagare. Textuppbyggnad, textmnster och sprkliga drag i framfr allt berttande, beskrivande och argumenterande texter. Referat- och citatteknik samt hnvisningar till olika kllor. Svenska sprkets ordfrrd och struktur i olika kommunikationssituationer. Lsning av och samtal om texter som anvnds i vardags-, samhlls-, studie- och arbetsliv. Lsning av och samtal om modern sknlitteratur frfattad av svl kvinnor som mn som ger inblick i olika kulturer, allmnmnskliga teman och svenska referensramar. Sprklig variation i Sverige och i det svenska sprket, med tonvikt p hur sprkva-riationen hnger samman med till exempel ursprung och bostadsort, lder, kn och social bakgrund. Attityder till sprklig variation. Skillnader mellan formellt och informellt sprkbruk samt talat och skrivet sprk. Jmfrelse mellan svenska sprket och elevens modersml. Reflektion ver sprkinlrning, med tonvikt p hur muntliga situationer och texter kan anvndas fr att bygga upp ordfrrdet och utveckla sprket.Det som nu finns kvar att redovisa i mnesplanerna r de kunskapskrav som eleverna kan uppn dvs. F-A. I den denna text fyller kunskapskraven inget strre syfte frutom i diskussionen kring presentationstekniska hjlpmedel dr kunskapskravet E nmns, och kommer drfr inte att presen-teras i sin helhet i denna text.Redovisning av jmfrelse och resultatI studiet av dessa dokument kan jag konstatera att mnena svenska och svenska som andrasprk har genomgtt en hel del frndringar. Vissa av dessa frndringar r p ngot stt sjlvskrivna d elever p yrkesprogrammen inte lngre lser alla kurser. D r det viktigt att de bde fr sprk och litteratur i sin utbildning. Den frndring som jag dremot reagerat p r den stora skillnaden som blivit mellan svenska och svenska som andrasprk. I kommentarmaterialet till svenska som andrasprk menar Skolverket att det inte behver vara ett identiskt innehll i de bda kurserna utan bara i moment som anses speciellt viktiga ssom hantera stora textmngder, frhlla sig kritisk till kllor samt arbeta med ett vetenskapligt frhllningsstt. Ngra av de skillnader som jag reagerat p 27kommer att belysas i denna jmfrelse. Naturligtvis r det s att det ven finns bra inslag i de nya mnesplanerna och som jag kommer att peka p i min text. Tittar man nrmre p de olika momenten i kurserna r det svrt att frst vissa av de valen som Skolverket gjort. Nr det gller anvndandet av presentationstekniska hjlpmedel s undrar jag var-fr detta skulle anses vara s svrt fr elever med svenska som andrasprk att de inte kan anvnda sig av detta frrn i kurs 3. I kursen svenska str det i det centrala innehllet att eleven anvnder sig av presentationstekniska hjlpmedel som std fr muntlig framstllning. Som lrare kan jag tnka mig att detta ocks kan vara ett std fr de elever som lser andrasprks svenska och att jag skulle kunna betygstta detta anvndande. Detta lter sig inte gras d det endast r de som lser svenska som kan f detta betygsatt och p E-niv str det att lsa Vidare kan eleven med viss skerhet anvnda ngot presentationstekniskt hjlpmedel. Det som jag har svrt att frst r hur Skolverket har tnkt i denna frga. r dessa tekniska hjlpmedel utformade p ett stt som gr det svrt att anvnda om man inte r mycket duktig i svenska? I dagens svenska samhlle har mnga mnniskor tillgng till teknik och i skolans vrld har alla elever p en och samma skola samma mjligheter att anvnda den teknik som finns. Dessutom r det s att mnga skolor i dag satsar p ett 1-1 system dvs. alla elever fr tillgng till var sin dator och givetvis r dessa tnkta att anvndas i undervisningen. Jag r fullt medveten om att det inte en-bart r datorer som rknas till tekniska hjlpmedel men det r trots allt s att skolor satsar p detta. Med tanke p detta msta jag stlla frgorna; I vilken vrld befinner sig Skolverket? Var tror de att eleverna kommer ifrn som lser svenska som andrasprk? Mnga av de elever som lser svenska som andrasprk r fdda i Sverige och har hela sin skol-gng hr men behrskar inte sprket till fullo utan r i behov av en andrasprksundervisning. An-drasprkselever skulle kunna f ett stort std i sin sprkutveckling genom anvndandet av tekniska hjlpmedel t.ex. skulle de kunna f rttat sina texter i realtid under lektionen. Eleverna skulle ocks snabbt kunna sl upp ord, ska synonymer m.m. De elever som kommit sent till Sverige anammar snabbt tekniken om de inte har haft den i sitt hemland. Givetvis r det s att tekniska hjlpmedel inte r en svensk uppfinning och att detta ven finns att tillg i andra lnder. Det finns ven en annan skillnad mellan de bda svenskmnena och det r att det i svenska talas om individen och dess utveckling och att undervisningen ska stimulera denna, det ska bl.a. vara lustfyllt. Vidare skriver Skolverket att svenskmnet ska lra eleverna att bli demokratiska och ansvartagande samhllsmedborgare. Detta r alldeles utmrkt, skolan ska utveckla individen och det ska tydligt framg. D det gller svenska som andrasprk talas det hela tiden om att tillgna sig 28sprket, vilket i sig inte alls r fel. Det som inte framgr r fr vem, i stllet str det att eleverna br tillgna sig ett rikt sprk i det svenska samhllet, att sknlitteraturen ska vara en klla till insikter om andras erfarenheter, tankar och frestllningar fr att utveckla ett varierat sprk. Det nmns inte explicit ngot om personlig utveckling eller om det lustfyllda lrandet vilket hade varit nskvrt. I jmfrelse med de centrala innehllen i de olika kurserna kan det tyckas frvnande att det enbart r i svenska som eleverna br lra sig den retoriska arbetsprocessen, vilket jag ocks nmner i samband med kommentarmaterialet. Denna process vill Skolverket att eleven lr sig fr att f std i sitt arbete med texter och muntlig framstllning. Borde inte detta ocks kunna vara ett std fr eleverna i svenska som andrasprk? Det som r ett std fr en grupp elever kan knappast stjlpa en annan grupp enbart fr att de sprkligt kanske inte r p samma niv. Fr elever som lser kursen svenska str det att de ska lra sig om dialekter och sprklig variation ssom lder, kn, social bakgrund m.m. Hr hade det varit alldeles utmrkt om det uttalat stod att eleverna ska f en knnedom om hur det r att vara flersprkig. De elever som lser svenska mste frst hur komplicerat det kan vara att studera p ett sprk man inte helt behrskar. Samtidigt kan dessa elever lra sig att se att det r en tillgng med flersprkighet s att de kan f en kad frstelse fr de som lser svenska som andrasprk. I kursen svenska som andrasprk ska eleven kunna gra jmfrelser mellan svenska och elevens modersml eller andra sprk som eleven kan. Fr mnga elever som lser kursen r svenskan deras bsta sprk, trots deras brister. Mnga av eleverna kan varken skriva eller lsa p sitt modersml utan har enbart ett muntligt sprk. ven om Skolverket i sina dokument pongterar att eleven inte beh-ver ha kunskaper motsvarande en modersmlstalare s har man genom betygssystemet bakbundet eleverna. Fr enligt gllande betygssystem mste du ha uppfyllt alla punkter i kunskapskraven i ett visst betygsteg fr att erhlla det och kan inte eleven gra jmfrelser kan den heller inte f ngot betyg. P de lgre niverna som kunskapskrav E dr eleven versiktligt ska jmfra kan det vara mjligt fr eleven att finna ngra enkla likheter/skillnader. Fr kunskapskrav A krvs det att eleven utfrligt och nyanserat redogr fr likheter och skillnader mellan svenska och sitt eget modersml Vad r det Skolverket vill att eleven skall gra? Vad kan jag som lrare godknna och vad ska jag som lrare kunna fr att bedma detta kunskapskrav? Jag tycker att det r helt i sin ordning att diskutera elevernas olika sprkkunskaper och gra jmfrelser mellan de sprk som finns i gruppen jag un-dervisar men det kan aldrig vara rtt att i mnet svenska kunna stta betyg p ngot annat n just svenska. Tanken kan inte vara att en elev inte ska kunna n kunskapskravet A i svenska enbart fr att modersmlet inte r tillrckligt fr att utfrligt och nyanserat gra jmfrelser. n en gng mste 29det pongteras att mnga lever r fdda hr, har aldrig varit i sitt hemland och har mnga gnger ett hemsprk som inte befinner sig p en skolsprksniv. I kapitlets inledning skrev jag att det ven finns goda inslag i de nya mnesplanerna och det jag nrmast tnkte p var att litteraturen r uppdelad p alla kurserna vilket gr att eleverna fr en strre variation i undervisningen. Tyvrr r det s att inte alla elever lskar att lsa och d slipper dessa elever att lsa en litteraturkurs som den gamla B-kursen.AvslutningI detta arbete har jag varit ganska kritisk i hur mnet svenska p gymnasiet har utvecklat sig. Den stora frloraren, r som jag ser det, de elever som lser svenska som andrasprk. Det fokuseras s mycket kring sprkinlrning att risken r stor att allt annat frsvinner och att mnga lrare kanske kommer att lgga fokus p en sprkinlrning helt utan kontext. Detta r ingen kritik mot lrare men eftersom mnesplanen har fokus p just sprkinlrning finns det en risk att det kan bli s. I min vrld och som jag ser det r det av strsta vikt att mnena r s lika som mjligt och att den stora skillnaden ligger i omfng och betygssttning. Elever som lser svenska som andrasprk kan lsa ett mindre antal bcker, artiklar m.m. samt givetvis bedmas i sitt sprk p andra grunder n de som lser svenska. Det finns ingen anledning att andrasprkselever inte ska kunna f bli be-tygsatta i konsten att anvnda tekniska hjlpmedel eller att de inte skulle vara behjlpliga av att lra sig den retoriska arbetsprocessen. Om ett par r terstr det att se hur hgskolor och universitet vrderar de bda svenskmnena. Det vore bra att f en jmfrelse gjord p de tv terstende svenskkurserna, svenska 2 och 3 samt svenska som andrasprk 2 och 3. Jag nskar att man kunde f till stnd en revidering av mnespla-nerna. Fr min del r det viktigt att utbildningen r s lika s mjligt s att inte vi riskerar att f ett A-lag och ett B-lag i det svenska samhllet. 30andrasprkselevers ordkunskap vid gymnasiestartenMaria Hassler, Kristina Klln, Inger SjholmSyfte, metod och bakgrundMnga aktuella underskningar visar att man behver ett tmligen avancerat ordfrrd nr man brjar gymnasiet. Drfr vill vi med hjlp av en enktunderskning ta reda p hur frstelsen av avancerade ord kan se ut i ngra olika klasser som lser svenska som andrasprk i Malm kommun. Vra elever ska precis brja med svenska som andrasprk steg 1 p ungdomsgymnasiet eller med svenska som andrasprk A p en vuxenutbildning. Vi har velat underska om de elever som har ett annat modersml n svenska och eventuellt har kort skolgng i Sverige har hunnit med att tillgodogra sig ett ordfrrd som r tillrckligt fr gymnasiestudier. Vi kommer att lta eleverna svara p ett antal frgor, dels om sin tidigare utbildningsniv (i hem-landet och i Sverige) och om hur mycket de anvnder svenskan (hemma, p arbete och p fritiden). Efter det kommer de att f svara p frgor om ords betydelse. Vi har anvnt oss av en enkt baserad p det LOS-test (ls och skriv) som alla Malms gymnasieelever genomfr som ett diagnostiskt test d de brjar gymnasiet. Det anvnds som ett stt att finna de elever som bedms komma att behva extra sprkligt std under sina gymnasiestudier. Vi har valt att anvnda LOS-testets orddel fr att kunna stta resultatet av vra enktsvar och vra informanters resultat i relation till ett strre sam-manhang. LOS -testet r ett test som bestr av tre delar, diktamen, ordfrstelse och lsfrstelse. Resulta-ten redovisas genom ett medelvrde som rknas om till ett s kallat staninevrde. Staninevrde (en sammandragning av uttrycket Standard nine) anvnds fr att statistiskt redovisa resultatet p en skala mellan ett och nio, dr fem anses vara ett medelvrde. Vrden ver fem innebr att eleven lig-ger ver medel och vrden under fem innebr att eleven ligger under medel och r i behov av extra std. Inom skolvrlden anser man att elever med staninevrde 1-2 behver akut hjlp och speciella tgrdsprogram och att ven elever med staninevrde 3-4 behver mycket std och hjlp. 31 Fr att ha ngot att jmfra vra resultat med har vi utgtt frn den sammanstllning som gjordes av Malm stad r 2010, Resultat av diagnostiska prov i svenska, matematik och engelska r 2010. Vi har anvnt sammanstllningen frn 2010 eftersom resultaten i den som gjordes fr r 2011 av olika orsaker inte anses som tillfrlitlig. Sammanstllningen baseras p 1967 elever varav 38 % har ett annat modersml n svenska. Av dessa gr ca 38 % p studiefrberedande program och 41 % p yrkesfrberedande. Medelvrdet p ordfrstelsedelen fr andrasprkselever p de studiefrberedande programmen var 3,1 och p de yrkesfrberedande programmen var det s lgt som 1,6. Underskningen visar att 52 % av samtliga gymnasieelever i Malm, varav sju av tio r andrasprkselever, hade stanine 1-2 p ngot av deltesterna i svenska. Underskningen visar ocks att stdbehovet r olika stort mellan olika skolor och program. P de yrkesfrberedande program-men hade 74 % av alla eleverna (90 % av andrasprkseleverna och 64 % av eleverna med svenska som modersml) behov av extra std. P de studiefrberedande programmen var 37 % (55 % av andrasprkseleverna och 27 % av eleverna med svenska som modersml) i behov av stdtgrder. Nr det gller skillnad mellan skolor var, till exempel, andelen elever med stanine 1-2 p Rnnens gymnasium (yrkesprogram) hela 91 % och p S:t Petri gymnasium (studiefrberedande) endast 16 %. I sammanstllningens diskussion framgr tydligt att man inom Malm stad r medveten om de svrigheter som detta innebr och att man arbetar aktivt med olika tgrder fr att lsa proble-men. Det vi i frsta hand kommer att titta p i den hr underskningen r om eleverna har tillgnat sig ord av den typen som de frvntas behva fr att studera p gymnasieniv. Efter det kommer vi att titta p om det gr att se om deras skolbakgrund har pverkat deras svenska ordfrrd. Till sist kommer vi att underska om det gr att se hur stor betydelse det har om man anvnder svenska lite eller mycket utanfr skolan. Vr tes r att om man har studerat p hgre niv tidigare r man inskolad i ett abstrakt skolsprk och tankestt och man har det avancerade sprket p sitt eget sprk och att man, i princip, bara behver verstta ord som man redan har och frstr. Om man andra sidan inte har studerat p hgre niv tidigare mste man bde lra sig ett nytt sprk, det abstrakta tnkandet samt de ord som hr samman med detta. Angrnsande till tesen ovan om att frtrogenhet med ett abstrakt skolsprk p modersmlet skulle kunna underltta ordtillgnandet p svenska har vi underskt om det fr unga elever med kort tid i Sverige kan mrkas ngon skillnad relaterad till frldrarnas skolbakgrund. Nr det gller hur mycket man anvnder svenska s vet alla att det r viktigt att trna mycket p det nya sprket och att man lr sig ett sprk mycket fortare om man anvnder det, men det som r 32intressant i den hr underskningen r om det gr att utlsa om det pverkar inlrningen av avan-cerade ord. Till exempel har vi mnga vuxna elever med skiftande bakgrund och mnga av dem r hgutbildade och/eller har arbeten. Drfr vore det intressant att underska om man kan se om det har ngon pverkan p inlrningen av avancerade ord. Ngra exempel p tidigare forskning som visar p ordfrrdets betydelse fr studier p gymnasienivDet har forskats en hel del om sambanden mellan skolresultat och ordkunskap nr det gller elever som studerar p ett andrasprk. Bland annat har Margareta Holmgaard och Inger Wikstrm i sin artikel Sprkutvecklande mnesundervisning (2004) visat att elever som studerar p sitt andra-sprk ofta har svrt att tillgna sig de nya kunskaperna i samma takt som sina medstudenter som studerar p sitt frstasprk. De hvdar att detta beror p att de fr gna mycket tid t sjlva sprkin-lrningen eftersom sprket i lrobckerna ofta r komplicerat och hller en hg abstraktionsniv. Holmgaard och Wikstrm hvdar ocks att det krvs stora insatser av skolan och lrarna fr att de hr eleverna ska ha en chans att hnga med sina frstasprkstalande kamrater. I en annan artikel Ordfrrd och ordinlrning (1994) hvdar Margareta Holmgaard och Inge-gerd Enstrm att det r oerhrt tidskrvande att bygga upp ett ordfrrd p ett nytt sprk. Ett annat problem fr invandrarbarn r att de ofta inte har hunnit eller inte har kunnat bygga upp sitt eget modersml innan de brjar lra sig ett nytt sprk och att det finns en risk att de fr luckor i bda sina sprk. Holmgaard och Enstrm betonar ocks hur viktigt det r att lra in ord i sitt sam-manhang eftersom de d fr en djupare betydelse. De diskuterar ocks innebrden av att kunna ett ord. Frutom att kunna stava det och bja det grammatiskt br man ocks veta vilka ord det brukar kombineras med, knna till bibetydelser samt betydelseskillnader till synonymer mm. De hvdar att detta r en mycket komplicerad process. Ytterligare ett exempel r Den receptiva ordfrstelsen hos invandrarelever och deras inlr-ningssituation (r 1997) av Anna-Britta Wallerstedt. Enligt Wallerstedt krver studier p gymna-sieniv att man kan tillgodogra sig stora mngder text med ett abstrakt innehll och detta i sin tur innebr att man mste ha en god frstelse fr det svenska sprket. I ett test dr hon testade elevernas ordfrstelse p ord ur en av deras lrobcker i omvrdnadskunskap visade det sig att invandrareleverna hade smre resultat n de svenska eleverna. Det visade sig ocks att invandrarele-vernas felsvar befann sig lngre frn det rtta svaret, vilket kade invandrarelevernas svrigheter. 33 Att ha tillrckliga kunskaper i sitt andrasprk kan ocks vara avgrande i sdana mnen som man inte direkt frknippar med sprkfrdigheter. Gudrun Svensson skriver i sin artikel Matema-tikfrdigheter hos gymnasister med annat modersml n svenska (Svensson 2004) om den s.k. PISA-studien (frn r 2000), dr man studerade elevers resultat i matematik, lsfrstelse och na-turkunskap utifrn ett internationellt perspektiv. Studien visade att det fanns ett starkt samband mellan elevers lsfrdighet och deras studieresultat i matematik. De elever som hade svenska som andrasprk uppvisade bl. a. ett smre resultat p de nationella proven i matematik. Svenssons un-derskning bekrftade att det fanns ett klart samband mellan ordkunskap, lsfrstelse och mate-matik. Det finns ven nyare forskning som visar hur viktigt det r att alla lrare tar ansvar fr att elever med svenska som andrasprk lr sig de mnesspecifika orden i alla mnen. Med andra ord s mste skolan anpassa, i princip, all undervisning efter dessa elever. Resultat av underskningen Vra informanter kan delas in i tre olika grupper, tre exempel p olika slags elever i Malm som precis har pbrjat sina gymnasiestudier eller kommer att pbrja dem inom kort.Grupp NummEr EttDen frsta gruppen bestr av elever som just pbrjat sina studier i ungdomsgymnasiet och gr ett yrkesfrberedande program enligt Gy11. Klassen fick alldeles i brjan av lsret utfra ett s kallat LOS-test. Det r detta test som ligger till grund fr den analys som vi gjort av resultaten. Nr detta test gjordes ingick ingen information om frldrarnas skolbakgrund.Analys av resultatenKlassen bestod vid starten av 27 elever varav 19 (15 kvinnor och 4 mn) hade ett annat modersml n svenska. Av dessa 19 var 11 fdda i Sverige, 7 kom till Sverige fr 2-6 r sen och 1 kom fr 17 r sen. Av informanterna hade 6 arabiska som modersml, 1 hade somaliska, 1 serbiska, 1 kroatiska, 1 turkiska, 1 marockanska, 1 albanska, 1 pashto, 1 tagalog och 1 spanska. Dessutom hade 3 in-formanter uppgett mer n ett modersml, 1 turkiska/arabiska, 1 serbiska/makedonska, 1 arabiska/kurdiska/persiska och en informant hade endast angett balkan i rutan fr modersml.34 Trots att en stor del av informanterna var fdda i Sverige talade ingen av dem endast svenska utanfr skolan. Dremot talade 5 endast modersml och deras resultat p testet lg mellan 8-19 pong. Resterande 14 informanter talade bde svenska och modersml p fritiden och deras resultat var mellan 5-24 pong. I detta lilla material kan man allts inte se ngra tydliga skillnader i resultat om man anvnder svenskan och modersml p fritiden eller man endast talar sitt modersml. Av de 19 informanterna hade 5 lst grundlggande svenska och resterande 14 hade lst svenska som andrasprk p samma niv. Endast 3 av informanterna uppndde hgre staninevrde n 1 p ordfrstelsedelen av testet. Deras resultat var stanine 2, 3 respektive 4. Av dessa 3 informanter var 1 fdd i Sverige, 1 hade varit hr i 17 r men 1 hade endast varit i Sverige i 4 r och pratade endast modersml (som var spanska) p fritiden. I ordfrstelsetestet finns totalt 40 ord. Informanterna ska av 5 alternativ vlja vilket som r ordets synonym. De informanter som hade stanine 1 p testet hade mellan 5-16 rtt. Exempel p ord som mnga hade svrigheter med var ord som avancerad, obligatoriskt, illegal, humanitra, dra-matisk, elementra, valuta, provocera, och memoarer. Vetenskapliga studier visar att ett rikt ordfrrd krvs fr att kunna studera p gymnasieniv och klara av kurser i svl karaktrsmnen som i krnmnen. Det r drfr av strsta vikt att man vid analysen av LOS-testen uppmrksammar elever med lga staninevrden och tidigt stter in lmpliga tgrder fr att stdja dem i sina studier.Grupp NummEr tv, vuxENStudENtErNaDe tjugo vuxna eleverna som ingick i underskningen studerar inom vuxenutbildningen och har precis pbrjat sina studier i svenska som andrasprk A. De har lite olika bakgrund. En del av dem har precis avslutat sina studier p grundniv medan andra har varit borta frn skolan under kor-tare eller lngre tid. De har ocks lst svenska olika lnge. Den som sger sig ha lst kortast tid har studerat svenska i 4 mnader och den som har lst lngst tid har studerat svenska i 17 r. De hr uppgifterna kan verka lite tvivelaktiga men det r svar vi ftt p frgan hur lnge har du studerat svenska?. Svaret 17 r verkar mer troligt n 4 mnader med tanke p att vi har mnga vuxenstude-rande med kort eller ingen skolbakgrund, och att mnga jobbar och inte fullfljer sina studier vid ett tillflle utan studerar vid sidan om sitt arbete eller i perioder nr tillflle ges. En av frgorna vi stllde var vilken studiebakgrund de tillfrgade hade. Det var en av de saker vi var mest intresserade av eftersom vr grundtes var att ju hgre upp i kurserna man kommer desto 35hgre blir abstraktionsnivn. Drmed blir det ocks svrare att flja med om man inte har de ord och begrepp som hr samman med detta. Vr tes var att om man har orden, begreppen och tnkandet p sitt eget sprk behver man bara verstta ord som man redan kan och frstr. Om man inte har den kunskapen med sig tidigare stlls man infr att bde lra sig nya ord och begrepp samt abstrakt tnkande och dessutom ska det ske p ett frmmande sprk. Gruppen med vuxenstuderande bekrftade vr tes om att tidigare, lngre studier gr det lttare att n goda resultat; endast en av de tjugo informanterna hade endast grundskolestudier tidigare, de vriga hade hgre utbildning. Med tanke p att det hr bara r en liten underskning, 20 personer inom vuxenutbildningen, fr man se resultaten fr vad de r, men det r alarmerande om det r s f med kortare utbildning som lyckas ta sig till gymnasieniv i svenska som andrasprk. Analys av resultatenDe vuxenstuderande delades in i tre grupper efter hur lng skolgng de hade tidigare. Den frsta gruppen (1 person) hade endast gtt i grundskola, den andra gruppen (9 personer) hade gymnasie-studier och den tredje gruppen (10 personer) hade studerat p hgskola eller universitet. Nr det gller de olika gruppernas resultat i underskningen kan man se en klar, om n inte betydande, skillnad mellan de olika grupperna av vuxenstudenter. De vuxenstuderandes resultat slr mycket ojmnt eftersom grupperna r s olika stora. Det mste ocks tillggas att det frekommer stora skillnader inom de olika grupperna. Resultaten redovisas hr gruppvis efter utbildningsniv dels med antal rtt i genomsnitt och dels med det staninevrde som detta ger. I bde gymnasie- och universitetsgruppen finns resultat som hamnar mellan stanine 1 och stanine 6. Gruppen med per-soner som endast har grundskola representeras endast av en person och den personen hade 16 rtt vilket ger stanine 1. Gruppen med tidigare gymnasiestudier (9 st) hade 21 rtt i genomsnitt vilket ger stanine 3 och gruppen som hade universitetsstudier i bagaget (10 st) hade ett genomsnitt p 24 vilket ger stanine 4. Alla grupperna ligger under stanine fem, vilket inte r bra men det finns nd en tydlig skillnad mellan de olika grupperna som ocks talar fr vr tes om att det r lttare att tillgna sig avancerade ord om man har lngre utbildning. Nr det gller hur ofta man anvnder svenska utanfr skolan visar underskningen att de flesta eleverna inte anvnder svenska i ngon strre omfattning. I enkten bad vi de studerande svara p om de anvnde svenska hemma, p arbetet och med vnner. Sex personer svarade negativt p alla alternativen, sju personer angav att de anvnde svenska p arbetet, fyra anvnde svenska hemma, 36nio angav att de talade svenska med vnner och bara fyra svarade positivt p mer n ett alternativ. Endast tv av tjugo anvnde svenska bde p sitt arbete, hemma och med sina vnner. Nr vi frskte koppla resultaten i underskningen till vr tes visade det sig att det var svrt att se ngot samband mellan hur mycket de vuxna eleverna anvnde svenska utanfr skolan och inlr-ningen av avancerade ord. Resultaten var spridda och det gick inte att utlsa ngot tydligt mnster. Av de som hade flest rtta svar (30 rtt eller ver) hade en person inte kryssat i ngot av frslagen p var man talar svenska utanfr skolan och av de med lgst antal pong (16 och under) hade alla markerat minst ett alternativ. Utifrn dessa svar drar vi slutsatsen att i den hr gruppen hade tidigare utbildningsniv strre inverkan p studieresultatet n hur mycket man anvnder svenska utanfr skolan.Grupp NummEr trE, prEparaNdErNa Den tredje elevgruppen r elever p preparandutbildningen. De r frsta kullen elever som gr preparandutbildning enligt Gy11. Enligt skolverkets intentioner r detta ett program avsett fr de elever som endast har kort vg kvar fr att n gymnasiebehrighet. De elever som deltagit i vr underskning lser alla svenska som andrasprk. Mnga av dem r fdda utomlands och har varierande skolbakgrund frn sina respektive hemlnder eller flyktlnder. Det finns ocks bland in-formanterna elever som r fdda i Sverige och har hela sin skolgng hr, men inte lyckats n mlen fr godknt i svenska under sin grundskoletid. I den hr delen av underskningen r enkten utformad s att bde elevens egen skolgng och frldrarnas skolbakgrund ska framg. Detta gr vi fr att kunna prva vr tes om att svl ens egen som den nrmaste omgivningens skolbakgrund pverkar ens sprkskicklighet och drmed samman-hngande ordval och ordfrstelse.Analys av resultatenBland eleverna p preparandutbildningen finns det tre stycken som ligger p stanine 3 och 4, reste-rande 36 elever har hamnat p stanine 1 och r allts i stort behov av sprkligt std fr att klara sina vidare studier. Med detta sagt har vi nd valt att fortstta analysen av resultaten inom den grupp som har skrivit stanine 1. De tre elever som klarat sig bst i test r alla tre fdda i Sverige. En av dem har svenska frldrar, en har en utlndskfdd och en svenskfdd frlder medan den tredje eleven med gott testresultat 37har tv utlandsfdda frldrar. Alla tre har emellertid frldrar med gymnasie-, hgskole- eller uni-versitetsutbildning. Detta synes ju kunna vara ett std fr hypotesen att frldrars skolbakgrund r avgrande, men om man studerar resultaten vidare finner man att de fljande tre eleverna, som allts inte ntt sta-nine tre, men som ligger bst av alla de vriga som svarat p enkten inte liknar sina tre kompisar i topp. De tre som ligger p plats 3-5 i resultat har alla kommit sent till Sverige (vid 14-16 rs lder) och av dessa tre har en elev hgskoleutbildade frldrar medan de andra tv har frldrar som aldrig har gtt i skola. Om man d gr vidare och undersker de elever som har ftt allra lgst resultat (0-6 rtt) finner man att av dessa tio elever finns fem stycken frn familjer dr en eller bda frldrarna har univer-sitets- eller hgskoleutbildning och ytterligare tre har frldrar med gymnasieutbildning. De elever vars frldrar inte har ngon skolgng alls har klarat mellan 6 och 14 rtt i ordtesten och kan inte sgas utmrka sig bland sina kamrater betrffande ordkunskap. Allts kan vi inte utifrn detta begrnsade material sga att frldrarnas skolbakgrund r avg-rande fr elevernas tillgnande av ett abstrakt ordfrrd. Elevernas egen skolbakgrund kan inte sgas ge ngot signifikant resultat i vr enkt. Bland preparandeleverna uppger de allra flesta att de har grundskoleutbildning. De sex som har svarat att de har gymnasieutbildning r inte relevanta i sammanhanget eftersom tminstone flera av dem d avser den tid (oftast tv r) d det gtt i IVIK-klass. Denna utbildning r frlagd till gymnasiet, men r inte gymnasial i den bemrkelsen att den fljer p en grundskoleutbildning. En elev saknar tidigare skolgng helt. Ytterligare en faktor som vi antog kunde vara intressant fr mjligheten att tillgna sig ett mera abstrakt ordfrrd r den tid eleverna tillbringat i Sverige. Bland preparandeleverna finns de som r fdda i Sverige och de som bara tillbringat ett par r hr. Tittar man p testresultatet kan man emellertid inte se att tiden i Sverige r helt avgrande fr ett gott resultat p vr test. Till att brja med kan man se att de elever som r fdda i Sverige har mellan 1 och 25 rtt. I och fr sig r de tre med bst testresultat alla fdda i Sverige, men det tycks inte var en helt avgrande faktor. De elever som har kort tid i Sverige (max 3 r) ligger alla i lg-eller mellanskiktet av de testresul-tat vi ftt frn preparandeleverna. Vrt att lgga mrke till i sammanhanget r att 4 av 15 elever med kort tid i Sverige ligger ver 10 pong, vilket r otillrckligt fr att kunna tillgodogra sig gymnasiet utan problem men nd relativt hgt bland de svarande preparandeleverna och hgst av dem ligger 38en somalisk pojke (14p) med knappt tre r i Sverige. Han har somalisk grundskola i botten och frldrar helt utan skolgng. Slutligen har vi sett p om vi kan finna att elevernas bruk av svenska utanfr skolan har betydelse fr tillgnandet av ett abstrakt ordfrrd. Man kan inte se ngon korrelans mellan testresultatet och hur mycket eleverna uppger att de talar svenska utanfr skolan. Troligen beror detta p att eleverna sinsemellan inte anvnder de ord som testen prvar, fr rimligen borde ju detta att man anvnder sprket ge strre frtrogenhet och skerhet i sprkanvndningen. Avslutningsvis kan man ur preparandmaterialet dra slutsatsen att de allra flesta kommer att behva mycket sprkligt std under sina vidare studier. Man kan se att endast tre elever av tret-tionio nr stanine tre eller fyra och troligen har svagt men ngorlunda tillrckligt ordfrrd fr att tillgodogra sig de texter de kommer att mta i gymnasiet. De r alla fdda i Sverige i hem med tv hgutbildade frldrar. Testresultatet fr preparandeleverna stder den tidigare forskning som hvdar att det tar lng tid (5-8 r) att tillgna sig ett abstrakt kontextobundet sprk.SlutdiskussionEn av vra hypoteser var att det skulle vara lttare att tillgodogra sig ord fr abstrakta och kogni-tivt krvande ord om man redan hade dem i sitt eget modersml. Drfr gjorde vi LOS-testen och frgade samtidigt efter tidigare skolgng. Bland de vuxenstuderande kan vi mycket riktigt se ett samband mellan tidigare skolgng och ett tillgnande av abstrakta, kontextobundna ord p svenska. Hr kan man se tendenser till att tidigare hgre studier skulle kunna gra att inlrningen av avan-cerade ord gr snabbare n de 5-8 r som bl.a. Cummins ser som en rimlig tid fr att ha en chans att tillgna sig ett fungerande skolsprk p ett andrasprk. Om man jmfr vra resultat med de som man ftt frn LOS-testet i Malm stad kan man se att vr tes hller. Ungdomarna i grupp 1 och 3 i vr underskning hade 1,24 i staninevrde och ungdomarna i Malm stad hade 1,6 p de yrkesfrberedande programmen och 3,1 p de studie-frberedande. Bland vra vuxenstuderande sg vi att resultaten kade med lngden p deras utbild-ning. I gruppen som endast hade grundskola var genomsnittsresultatet stanine 1 och i gruppen med tidigare gymnasiestudier var det 3. Gruppen som hade universitetsstudier i bagaget lyckades bst och hade ett genomsnitt p stanine 4. Nr det gller de yngre eleverna som har kommit till Sverige d de varit 15-16 r eller yngre har vi haft en hypotes om att det skulle ha betydelse om de lever i en familj dr frldrarna har lngre skolgng i sina respektive hem- eller flyktlnder. Vi har hr inte kunnat pvisa ngot sdant 39samband i vrt material. Det r intressant att konstatera att de elever som ligger i topp 6 bland de svarande i preparandgruppen kommer frn frhllanden av de mest skiftande slag. Hr finns de som har hgutbildade frldrar och det finns de som har frldrar som helt saknar skolgng. Bland de elever som nu kommer till Sverige utan utbildning och utbildningstradition i familjen kan man se samma maskrosbarn som blomstrade i Sverige fr ngon generation sedan d det blev mjligt fr alla att skaffa sig en hgre utbildning. En slutsats som man ser ut att kunna dra ur vra resultat r att varken tiden i Sverige eller hur mycket man talar svenska utanfr skolan har ngon betydelse fr hur effektivt man lr sig sitt an-drasprk. Vi tror emellertid att denna slutsats fr tas med en nypa salt. Vi tror att det rimligen mste vara av betydelse att anvnda sitt sprk i s mnga sammanhang som mjligt och att sprkskerheten frmjas av att man anvnder sprket. Att vi inte kan se detta i den hr underskningen beror skerligen p att det vardagliga ordvalet i umgnge med vnner och arbetskamrater inte r av det slag som testas i LOS-testens orddel. Detta antagande styrks vidare av att bland de elever som testats har en stor andel klarat rskurs nio i grundskolan och drmed blivit godknda i det nationella provet fr grundskolans rskurs nio. (ven bland preparanderna visade det sig att de allra flesta strax efter vr underskning klarade sitt NP i Svenska fr rskurs nio.) Hur kommer det sig d att de inte klarar LOS-orden? Det mste finnas ngon frklaring till denna diskrepans. En trolig anledning till att LOS-testen r svr fr an-drasprkselever r att man saknar kontexten till orden. I NP fr rskurs nio fr eleverna lsa lngre texter och de ord som testas dr har d ftt en rikare kontext fr att kunna finna en synonym eller frklaring. Vidare har vi sett att det finns ord i LOS-testen (t ex komedi) som eleverna mycket vl frstr. Dremot frstr de inte den synonym som fresls (i detta fall lustspel) och kan drfr inte svara rtt. Vra resultat stder fr vrigt vad mnga forskare tidigare har kommit fram till. Det tar tid att tillgna sig ett nytt sprk och d framfrallt abstrakta begrepp trots att man har en kognitiv mognad som vl motsvarar innehllet i begreppen. Det krvs att man stter p ordet i flera olika sammanhang fr att riktigt kunna tillgodogra sig dess abstrakta innehll och meningsomfng. Det r drfr fortsatt viktigt att alla elever fr en god chans att utvecklat sitt sprk frn vardags-sprk till ett vlfungerande skolsprk Detta r viktigt bde fr skolframgng och, inte minst, fr att alla ska ha en chans att tillgodogra sig information och debatt i demokratiskt samhlle. Utan detta fds utanfrskap och drmed en massa elnde fr svl individ som samhlle.40 Infr eventuella framtida underskningar skulle man kunna se flera nya spr utifrn vad vi har funnit i vrt material. En intressant frga skulle kunna vara huruvida det utver de faktorer vi har studerat kan ses ngon skillnad p vilka problem som uppstr i andrasprkstillgnan utifrn vilket modersml eleven har. Hur kan vi i s fall mta eleverna utifrn vilket kllsprk de har? nskvrt vore ocks att finna eller utveckla ett diagnostiskt test som bttre mter ordkunskapen hos nyblivna gymnasister. Det test som nu anvnds tycks vara alltfr trubbigt. Det r svrt att ur-skilja om eleven i frga har ett eventuellt lgt resultat p.g.a. av en sprklig omognad eller p.g.a. av en kognitiv omognad. Det r viktigt att veta detta fr att veta vilket std som eleven har bst gldje av. Vidare har det under lng tid diskuterats om den test vi ger eleverna vid gymnasiestarten verkligen testar de ord som r mest relevanta. Det r emellertid viktigt att inse att mnga elever i Malm behver stark sprklig stttning och det hoppas vi att vr underskning visar och att det kommer eleverna till gagn.Litteratur Holmgaard Margareta & Inger Wikstrm, 2004, Sprkutvecklande mnesundervisning, I: Hyl-tenstam Kennet & Inger Lindberg (red.): Svenska som andrasprk i forskning, undervisning och samhlle, Lund: StudentlitteraturEnstrm Ingegerd & Holmgaard Margareta, 1994, Ordfrrd och ordinlrning, I: Eva Cer (red), Svenska som andrasprk, mera om sprket och inlrningen, Lrarbok 2, Natur och kultur, Stockholm Svensson, Gudrun, 2004: Matematikfrdigheter hos gymnasister med annat modersml n svens-ka, I: Ekberg, Lena & Gisela Hkansson (red.): Nordand 6. Sjtte konferensen om Nordens sprk som andrasprk, Lund: Institutionen fr nordiska sprk Wallerstedt, Anna-Britta, 1997: Den receptiva ordfrstelsen hos invandrarelever och deras inlr-ningssituation: En studie genomfrd i k 1 p Omvrdnadsprogrammet, (Rapporter om Svenska som Andrasprk, Institutet fr svenska som andrasprk, Gteborgs universitet)41om skrivprocessen och autentiska uppgifterAnna EllmarkUnder tiden som forskningscirkeln pgick (VT-11till HT-12) beslt jag mig fr att prva en del moment som man kan sga ingr i formativ bedmning. Dessa moment var autentiska uppgifter, mnstertexter, bedmningsmallar, kamratbedmning och elevjournal. Mitt fokus lg p att frbe-reda mina elever fr nationella provet i SVB HT-11 och jag brjade arbetet i slutet av VT-11. Jag hade en klass som gick samhllsvetenskapsprogrammet med internationell inriktning som jag har undervisat sedan rskurs 1. Jag har, liksom mnga andra, brottats med uppgiften att utveckla elevernas skrivfrdigheter utan att ge fr mycket avkall p litteraturhistoria i SVB. Min upplevelse utifrn mitt mer strukturerade och medvetna arbete med formativ bedmning r att eleverna har utvecklat sina skrivfrdigheter snabbare och att jag med hjlp av autentiska uppgifter kunnat kombinera undervisningen i littera-turhistoria med skrivuppgifter.Arbetet med att utveckla och frbttra innehllet i elevernas texterAnders Jnsson skriver i sin rapport Att bedma frvntade lrarresultat Malm Hgskola 2012 om autentiska uppgifter Att en uppgift r ppen innebr att den ger stort friutrymme fr studen-terna att konstruera ett svar eller en lsning Frutom att jag ville konstruera ppna uppgifter, s var mitt ml att kunna konstruera uppgifterna utifrn elevernas intresse. Min utgngspunkt fr alla skrivuppgifter var innehllet i undervisningen om litteraturhistoria. I slutet av VT-11 gick vi och sg Jane Eyre p bio i samband att vi gick igenom romantiken. Klassdiskussionen som fljde handlade om olika typer av krlek och syn p krlek. Detta ledde till att jag kunde lta dem skriva en utredande text i form av en bildanalys, dr bilderna skildrade krlek p vldigt olika stt. Under HT-11 lste vi Jerusalem av Selma Lagerlf och jag gav lslxor varje vecka och en lek-tion i veckan diskuterade vi eller skrev om det lsta. Utifrn klassdiskussionerna formulerade jag 42en kortskrivningsuppgift, dr eleverna skrev fritt om sina tankar kring den valda frgestllningen. Jag lste sedan dessa men rttade inget utan kommenterade kort komplexiteten i innehllet. I dis-kussionerna om Jerusalem undrade eleverna om skillnaden mellan begreppen heder och respekt. Deras uppgift vid nsta kortskrivning blev att skriva om vad de upplevde att skillnaden bestod i och att exemplifiera sina resonemang. Vi diskuterade vad de hade skrivit i klassen och sedan blev deras uppgift att trna p genren reportage, som frberedelse fr NP, genom att intervjua en karaktr i romanen om betydelsen av dessa begrepp och skriva ett reportage. Eleverna fick ocks trna p genren krnika. Detta gjordes i samband med att vi lste Ett dock-hem av Ibsen samt August Strindbergs replik Ett dockhem i Giftas. Klassdiskussionerna och den fljande kortskrivningen handlade om jmstlldhet, ktenskap och livslng parrelation. Med grund i deras funderingar fick de skriva en krnika om ktenskapets vara eller icke vara. Min sikt r att detta systematiska letande efter berringspunkter hos eleverna var vldigt lyckat. Frgestllningarna blev mer komplexa och fick dem att uppskatta ldre litteratur. Innehllet i deras texter var mer genomtnkt och hade en hgre komplexitetsniv n tidigare d de nu var mer be-ngna att problematisera och skriva mer genomarbetade resonemang.Arbetet med att utveckla och frbttra elevernas sprkfrdigheterEleverna trnade p att skriva bildanalys, reportage och krnika och jag anvnde mig av mnster-texter, bedmningsmallar, kamratbedmning samt elevjournal. De r vana vid att anvnda och lsa bedmningsmallar frn rskurs 1 och 2 d vi skrev argumenterande och utredande texter. Arbetet med bildanalysen inleddes med att de fick lsa och med hjlp av bedmningsmallen fr bildanalys gissa betyget p tv uppsatser av mina fre detta elever. Uppsatserna var vldigt olika, men hade bda betyget VG. Vi resonerade om de kvaliteter och svagheter som uppvisades, s nr de sjlva skrev sin bildanalys hade de en frstelse fr bedmningen av innehll, struktur, stil och sprkriktighet. Jag rttade deras bildanalyser med utfrliga kommentarer om styrkor och vad de ska frbttra i var och ens elevjournal. De fick ven samma bedmningsmall som de sjlva anvnt dr jag hade markerat p vilken niv de lg. (Progressionen i bedmningsmallen r inte ndvndigtvis kopplade till olika betygsniver.) Efter sommaruppehllet fick de ven gra en kamratbedmning av en av sina klasskamraters bildanalyser. (De visste inte vems de hade lst, men jag vidarebeford-rade synpunkterna till skribenten). Nsta skrivuppgift var reportaget och hr hade jag ingen mnstertext frn en elev att utg ifrn utan en mer professionell text. De hade ven hr en bedmningsmall att frhlla sig till. Reportaget 43skrevs p lektionstid under en veckas tid, vilket gav eleverna mjlighet att be mig om rd och syn-punkter. Jag rttade och skrev in mina kommentarer i deras elevjournal. Infr den sista skrivupp-giften fick de ta del av sina elevjournaler och se sina styrkor samt om de hade utvecklats i omrden som varit deras svagheter. Den sista skrivuppgiften var krnika. Vi brjade terigen med en mnstertext och bedm-ningsmall fr krnika. De fick ven nu skriva under lektionstid med mjlighet att anvnda mig och sina klasskamrater som bollplank. Jag rttade och skrev i deras elevjournaler som de sedan fick prata med mig om igen innan det var dags fr NP i november 2012. Min erfarenhet av att arbeta med elevernas skrivfrdigheter p detta vis vid upprepade tillfl-len och under en relativt kort period var att det var oerhrt intensivt. Det var vldigt tidskrvande men eleverna utvecklades mycket. Den mest positiva effekten var elevernas medvetenhet om vilka kvaliteter som efterfrgades och att jag kunde individualisera undervisningen, eftersom alla hade olika styrkor och svagheter som de nu var vldigt medvetna om. Det var framfr allt d de skrev p lektionstid som jag kunde diskutera lsningar p deras problem med var och en.Elevernas utvrderingDet som eleverna uppskattade mest var att f bedmningsmallarna fr varje genre och att vi gick igenom dem med hjlp av mnstertexter innan de sjlva skrev sin text. De uppskattade ocks att de kunde diskutera sina texter med mig under tiden de skrev. Detta hjlpte vldigt mnga att utveck-las, enligt deras egen utsago. De har inte upplevt att kamratbedmningen varit speciellt givande och ingen har nmnt elevjournalerna. Flera elever uttryckte ven att det var givande att uppgifterna var konstruerade utifrn deras egna diskussioner, ven om detta inte efterfrgades i utvrderingen. Deras funderingar om vad som kunde varit bttre under arbetet med att frbereda dem infr NP var att de ville att vi skulle g igenom alla genrer som fanns och att de blev stllda av att flertalet uppgifter p NP formulerades som inlgg och inte en specifik genre.SlutsatserUnder tiden som forskningscirkeln pgick influerades jag mest av Christian Lundahls bok Lrande bedmning. Formativ bedmning innebr att bedmningen av en prestation inte bara ska vrdera prestationen utan ven utveckla elevens frmgor och kunnande. Detta synstt ligger helt i linje med hur jag och mina kollegor arbetar inom svenskmnet, men nu systematiserade jag mitt arbete 44med eleverna mer och var tydligare med syftet om varfr vi arbetade som vi gjorde. Eleverna blev mer delaktiga i sitt lrande och tog mer ansvar fr sin egen utveckling. Hr br det nmnas att klassen r hgpresterande med ambitisa elever som drivs av nyfikenhet och en genuin vilja att frbttra sig. Min slutsats r dock att synliggrandet och konkretiseringen av mlen gjorde det lttare fr dem att se och frst sin egen utveckling. Den regelbundna terkopplingen gjorde eleverna vldigt medvetna om frdigheter och frmgor i arbetet med de olika texterna. De lektioner vi hade d de skrev sina texter har varit bland de mest givande och mest intressanta under mina r som lrare. De kunde ha avancerade diskussioner om sitt eget skrivande med mig och andra klasskamrater och de hjlptes t med att frbttra strukturen, gra elegantare formuleringar och originella stilfigurer. 45dokumentation som std fr bedmningLinda GustafssonI min underskning testade jag olika stt att dokumentera bedmning i en elevjournal. Eftersom jag endast har svenska i en klass blev den freml fr underskningen. Klassen gick i rskurs tre och hll p med B-kursen och nationella provet och drfr blev bedmningstillfllena mest kopplade till skrivuppgifter som syftar till att frbttra elevernas frmga att producera olika typer av texter. Eftersom skolan nyligen hade vergtt frn PedNet till Google Apps bestmde jag mig fr att testa att lgga upp journalerna dr. Planen var att eleverna skulle dela sina arbeten med mig och att jag drmed kunde anvnda kommentarsfunktionerna i Google documents fr att dela mina rtt-ningar och bedmningar. Jag funderade ocks p mjligheten att gra hela elevjournalen tillgnglig fr eleven. Tyvrr dk snart ett par problem upp som pverkade min planering. Frsta problemet var att endast skolans ettor frdes ver till Google Apps, medan tvor och treor fortsatte med Pednet. Frutom den uppenbara nackdelen att tv system kar arbetsbrdan, innebar beslutet ocks att mjligheten att dela dokument med eleverna frsvann. De andra nackde-larna med systemet berodde ocks p yttre faktorer, ssom det faktum att eleverna inte hade tillgng till datorer frutom i de enstaka fall d en datorsal med sexton elevdatorer var ledig. Allts mste det mesta som eleverna skrev i skolan skrivas fr hand och mina kommentarer i texten likas. Vidare visade det sig att min arbetsdator var fr gammal och hade fr dligt minne fr att klara av arbete i Google Apps. Registrering i elevjournalerna i systemet blev sledes lngsam och frustrerande, vilket ledde till att jag fick ta till Word som ett mellanled nr jag arbetade p skolan fr att sedan kopiera och klistra in i elevjournalerna hemma. Nedan kommer jag att beskriva mina frsk att arbeta med formativ bedmning och dokumen-tation i elevjournaler. Elevernas produktionFrsta frsket blev efter en period d vi arbetat med uppsatsskrivningens olika delar ssom sprk, struktur och innehll. Eleverna skrev ett gammalt nationellt prov under en tretimmars aulaskriv-ning. Uppsatsen var en milstople p vgen och jag ville att eleverna skulle bli medvetna om hur deras texter kan frbttras. Jag var sledes beredd att lgga en del lektionspass p arbetet och jag 46bestmde mig fr att endast stryka under det som p ngot stt behvde ndras. I ngra fall skrev jag kommentarer i kanten som t.ex. vagt, omformulera. Vid ett lektionspass fick eleverna i uppgift att ndra i sina texter genom att sjlva lsa igenom uppsatsen och kommentarerna och drefter rdfrga varandra. Nr en elev ansg sig klar kom den till mig och vi frde en diskussion kring ndringar och omdme. Eleven fick sjlv motivera ett helhetsomdme utifrn innehll, struktur och sprk/stil. Sedan jmfrdes detta med mitt nedskrivna omdme i elevens journal. Hr kunde man ha tagit processen ett steg lngre genom att ge eleverna matrisen fr just sin lsta uppgift och lta dem bedma efter den. Resultatet blev nd mnga goda diskussioner kring texter och bedmning d eleverna upptckte att deras bedmning oftast stmde med min. Doku-mentationen i elevjournalen blev fyllig och gav god hjlp vid betygssttningen. Rent praktiskt blev dokumentationen mer tidskrvande n vad som kanske var ndvndigt d jag frst hade gjort note-ringar fr hand d jag lste elevernas texter och sedan i efterhand frde in noteringarna i journalen. Vid ett annat skrivningstillflle valde jag att inte ge ett samlat omdme (betyg eller dylikt) utan bara ge formativ bedmning i form av + och att tnka p till nsta gng. Detta fll inte lika bra ut. Jag hade frvntat mig att eleverna skulle diskutera i par och hjlpa varandra att ndra i texten efter anvisningarna, men d de inte fick ett omdme var de inte motiverade att ndra och av olika anled-ningar rann det hela ut i sanden. Texternas starka och svaga sidor noterades ocks i elevjournalerna men gav inte s god hjlp vid betygssttningen eftersom inget samlat omdme fanns.ExempeltexterUnder perioden d vi arbetade med uppsatsskrivning delades exempeltexter ut i klassen fr diskus-sion och bedmning vid ett antal tillfllen. Frsta frsken skedde ganska frutsttningslst med instruktionen att titta p innehll, struktur och sprk/stil. Elevernas diskussioner visar att de har god knsla fr nivn (om n ngot hrdare krav n vad anvisningarna p NP stller) och att de i de flesta fall gjorde goda bedmningar av textens niv, men utan att kunna motivera varfr. Vid sista tillfllet innan NP delade jag drfr frst ut bedmningsmatrisen och bad eleverna diskutera vad de olika niverna kunde innebra (grna exemplifiera) och drefter delades en exem-peluppsats ut. Det jag noterade var att en del av eleverna nu lttare kunde motivera sitt omdme om texten, medan andra fortfarande bara hade en knsla om vad betyget skulle vara men inte kunde motivera det. Intressant var att eleverna som hade svrt att motivera betyget oftare satte ett lgre betyg och tyckte att uppsatsen var usel medan de som argumenterade fr ett hgre betyg p texten anvnde matrisen som std fr detta. Spridningen i klassen blev strre n vid tidigare diskus-47sioner och en del elever tyckte ocks att texten frtjnade ett hgre betyg n anvisningarna angav. Vid de olika tillfllena frskte jag i efterhand dokumentera enskilda elevers frmga att resonera och diskutera men knde att det vore enklare ifall en sdan diskussion hade dokumenterats direkt i klassrummet under pgende lektion. Ett annat alternativ som skulle underltta dokumentation av frmgan att resonera och diskutera kring bedmning vore kanske att lta eleverna diskutera i skriftlig form t.ex. i en blogg.hELhEtEfter en termins arbete med frmst skrivna texter fick eleverna ut sin elevjournal med de samlade resultaten. Utifrn detta och egna tankar om sitt skrivande skulle de sedan fylla i en sjlvutvrdering dr de angav sina starka respektive svaga sidor samt vad de behvde hjlp med fr att n hgre. Eleverna skrev under 40 minuter och hade mycket svrt att utifrn journalens anteckningar hitta sina starka sidor och fick d ta hjlp av varandra fr att formulera ngra starka sidor alls. Detta kan vara ett tecken p att jag i fortsttningen mste vara tydligare nr jag dokumenterar i elevjournalen framfrallt vad gller det som eleverna har lyckats bra med. Sjlvutvrderingen fljdes upp med enskilda samtal d jag ocks meddelade terminens omd-me. I mnga fall ledde arbetet med sjlvutvrderingen till bttre omdmessamtal n andra terminer eftersom eleverna inte bara vntade p att f hra sitt omdme utan ocks ville prata om starka och svaga sidor. SlutsatsNr det gller elevernas produktion var de mest motiverade att ndra i texterna och frbttra dem nr de visste att de skulle ut till mig och visa texten samt diskutera ett helhetsomdme p texten. Detta kan bero p att eleverna gick tredje ret och var oroliga fr sitt slutbetyg och drfr mna om att det skulle bli s bra som mjligt. Vid andra frsket togs omdmet och det enskilda samtalet bort och d frsvann ven lusten att frbttra texten. ven jag tyckte att modellen som jag anvnde vid det frsta tillfllet fungerade bst och gav bst std vid betygsttning, men den var mycket mer tidskrvande. Efter frsken hade eleverna fortfarande svrt att motivera sina sikter om bde enstaka texter och helhet. De var ovana vid arbetssttet och tyckte inte att det hrde till deras uppgift. Kommenta-rer som att det kan vl du gra jag vet inte var vanliga. I de fall d eleverna tog till sig arbetssttet kade dock deras frmga att analysera och diskutera bde andras och egna texter. 48Avslutningsvis kan man konstatera att alla lrare skert har ngot system fr att dokumentera elev-ernas resultat. Mitt arbete med elevjournaler och formativ bedmning har inneburit att jag skrivit mer i journalen n tidigare, d jag njde mig med att skriva in resultatet och ngot enstaka ord. Att arbeta med utfrligare elevjournaler r tidskrvande och de tekniska frutsttningarna mste finnas dr fr att underltta och effektivisera arbetet. Samtidigt r detta ett bra stt att trna eleverna i att resonera kring och frbttra sitt eget lrande, men man mste vara medveten om att mnga lektionspass gr t och att de enskilda samtalen tar lng tid. Dilemmat handlar ofta ocks om att sysselstta resten av eleverna d man sjlv pratar enskilt med en av dem. Hr kunde arbetsbrdan lttas och tiden anvndas mer effektivt om klasserna innehll frre elever, s att samtalen inte beh-ver dra ut ver flera veckors lektioner. Slutsatsen blir ocks att man mste bestmma sig fr ett stt att dokumentera resultaten som effektiviserar arbetet, som fungerar i undervisningen och som dessutom stder och underlttar arbetet vid betygsttningen.49referenser i forskningscirkeln Svenska som andrasprkprimrLittEraturCatrin Norrby & Gisela Hkansson: Sprkinlrning och anvndning. Svenska som andrasprk i och utanfr Sverige. Studentlitteratur 2008SEKuNdrLittEraturEva Hedencrona & Karin Smed-Gerdin: Genrekoden skriva. Gleerups 2008.Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg: Svenska som andrasprk i forskning, undervisning och sam-hlle. Studentlitteratur 2006.Maikee Hajer & Theun Meestringa: Sprkinriktad undervisning. En handbok. Hallgren & Fallgren 2010.Anna Flyman Mattsson & Gisela Hkansson: En analysmodell baserad p grammatiska utvecklings-strategier. Studentlitteratur 2010.Britt Johansson & Anniqa Sandell Ring: Lt sprket bra genrepedagogik i praktiken. Hallgren & Fallgren 2010.Pauline Gibbons: Lyft sprket lyft tnkandet. Hallgren & Fallgren 2010.MSU: Svenska som andrasprk En samtalsguide. 2007.Skolverket: Nya gymnasieplaner i svenska och svenska som andrasprk, 2011.Referenser i forskningscirkeln Svenska:Anders Jnsson: Lrande bedmning. Gleerups 2011.Christian Lundahl: Bedmning fr lrande. Nordstedts 2011.Daniel Sandin: Professionell bedmning i svenska. Gleerups 2010.50Agneta Grnlund: Formativ bedmning en versikt. 2010. http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.100658!/Menu/article/attachment/formativ_bedomning_fordjupad_lasning_ny.pdf Torsten Madsn: terupprtta lraren. I Pedagogiska Magasinet. 2002. Karin Rnnerman: Aktionsforskning i praktiken erfarenheter och reflektioner. Studentlitteratur. 2004.Ulla Runesson: Lrares kunskapsarbete exemplet Learning Study. 2011: I Lrare som praktiker och forskare nr 5. 2011.Peter Grdenfors: Lusten att frst. Om lrande p mnniskans villkor. Natur & Kultur 2010.Sven-Eric Liedman: Hets!: en bok om skolan. Albert Bonniers Frlag 2012.Lotta Bergman, Eva Hultin et al: Makt, mening och motstnd litteraturundervisningens mjligheter och dilemman. Liber 2009.51http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.100658!/Menu/article/attachment/formativ_bedomning_fordjupad_lasning_ny.pdfhttp://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.100658!/Menu/article/attachment/formativ_bedomning_fordjupad_lasning_ny.pdfrapport i ForSKNiNGSCirKELNde nya svenskmnena tv forskningscirklar om svenska och svenska som andrasprk p gymnasietFem forskningsprojekt blev resultatet av de tv forskningscirklarna i svenska och svenska som andrasprk som genomfrdes med lrare p gymnasiet och Kom-vux i Malm stad under 2011 och 2012. Forskningsfrgorna utgick frn lrarnas egen praktik utifrn gymnasiereformen Gy 11 och de nya mnesplanerna. Eva Bringus och Catarina Economou har varit ledare fr forskningscirk-larna, bda r lektorer i svenska med didaktisk inriktning och arbetar med skol-utveckling i Malm stad.Malin Brandqvist och Karin Holmberg, lrare p Komvux Malm Pauli, skri-ver i sin artikel om hur vi bemter och tillvaratar elevers och medborgares flersprkig het. Christel Shamlo, lrare p Pauli gymnasium, jmfr de nya mnesplanerna i svenska och svenska som andrasprk i Gy 11. Maria Hassler, lrare vid vuxenutbildning, Kristina Klln, lrare p Malm Latin och Inger Sjholm, lrare p Rnnens gymnasium, har underskt och skrivit om andrasprkselevers ordkunskap. Anna Ellmark, lrare p Malm Borgarskola, reflekterar ver hur man kan ut-veckla elevernas skrivfrdigheter med std av formativ bedmning. Linda Gustafsson, lrare p Heleneholmskolan, diskuterar utifrn sin undersk-ning mjligheter och begrnsningar med elevjournaler.Fou malm-utbildningAvdelning barn och ungdomMalm stadwww .malmo .se/fouutb_GoBackKryss3h.ren73j4ok0b_GoBackDe nya svenskmnena InledningDeltagare i forskningscirkeln i svenska som andrasprk:Deltagare i forskningscirkeln i svenska:Frfattare till artiklarna:Attityder till flersprkighet p KomvuxMalin Brandqvist och Karin HolmbergBakgrundSyfteMetodMaterialResultat Sammanfattande diskussionAvslutande kommentarLitteraturfrteckningBilaga 1 Flersprkighet p KomvuxBilaga 2 Talade sprk som r representerade p Komvux, utifrn den besvarade enktenSvenskmnena i den nya gymnasieskolanChristel ShamloBakgrundSyfte Metod och materialSkolverkets kommentarmaterial i svenska och svenska som andrasprkmnesplanerRedovisning av jmfrelse och resultatAvslutningAndrasprkselevers ordkunskap vid gymnasiestartenMaria Hassler, Kristina Klln, Inger SjholmSyfte, metod och bakgrundNgra exempel p tidigare forskning som visar p ordfrrdets betydelse fr studier p gymnasienivResultat av underskningen SlutdiskussionLitteratur Om skrivprocessen och autentiska uppgifterAnna EllmarkArbetet med att utveckla och frbttra innehllet i elevernas texterArbetet med att utveckla och frbttra elevernas sprkfrdigheterElevernas utvrderingSlutsatserDokumentation som std fr bedmningLinda GustafssonElevernas produktionExempeltexterSlutsatsReferenser i forskningscirkeln Svenska som andrasprk:

Recommended

View more >