rapport 2006:27 grundvatten i jord - diva portal851901/fulltext01.pdf · rapport 2006:27...

Rapport 2006:27

Grundvatten i jordMetodik för övervakning av vattenkvalitet samt undersökningsresultat från 25 kommunala grundvattentäkter

Författare:

Liselotte Tunemar

Rapport 2006:27

Grundvatten i jordMetodik för övervakning av vattenkvalitet samt undersökningsresultat från 25 kommunala grundvattentäkter

Omslag: Tallskog på Tullingeåsen

Foto: Liselotte Tunemar

Författare: Liselotte Tunemar

Utgivningsår: 2006

ISBN: 9172812370

Denna rapport kan beställas från Miljöinformationsenheten, Länsstyrelsen i Stockholms län, tel 08785 52 94 Den finns också som pdf på vår webbplats www.ab.lst.se

Förord

Länsstyrelsen i Stockholms län har under 2005-2006 samlat in och sammanställt vattenkemidata från 25 kommunala vattentäkter i länet. Projektet är ett av fyra delprojekt som genomförts inom ramen för Stockholms läns regionala miljöövervakningsprogram för grundvatten.

Syftet har varit att utveckla en metodik för övervakning av grundvattnets kvalitet i jord samt att välja ut ett antal grundvattentäkter som är lämpliga att ingå länets regionala miljöövervakningsprogram.

Grundvatten från jordlagren är en viktig resurs för länets nuvarande och framtida vattenförsörjning. Övervakningen av grundvattnet är därför ange-lägen för att för framtiden säkra denna resurs men den är även ett betydelse-fullt redskap för att uppnå miljömålen och kraven på god vattenstatus enligt Ramdirektivet för vatten.

Arbetet har utförts av Liselotte Tunemar på Länsstyrelsen i Stockholms län och Göran Hanson från Grundvattengruppen. Liselotte Tunemar har svarat för huvuddelen av datainsamlingen, utvärderingen och rapportsamman-ställningen. Karin Ek, Anna Dominković och Xiomara Holmbäck vid Länsstyrelsen i Stockholms län har granskat manuskriptet och bidragit med många värdefulla synpunkter.

Vi vill tacka alla kommuner som levererat vattenkemidata och bidragit till viktig information till sammanställningen.

Stockholm, december 2006

Lars Nyberg Miljö- och planeringsdirektör

– 4 –

– 5 –

Innehållsförteckning

Summary ....................................................................................... 7

Sammanfattning............................................................................ 8

Inledning........................................................................................ 9

Miljömålen och Vattendirektivet ................................................ 11

Grundvatten i jord i Stockholms län ......................................... 13

Metodik ........................................................................................ 15 Dataunderlag och analysomfattning ................................................... 15 Bedömningsgrunder ........................................................................... 15 Val av vattentäkter .............................................................................. 15

Resultat - Länsöversikt .............................................................. 18 Alkalinitet - Försurning ........................................................................ 18 Klorid................................................................................................... 19 Nitratkväve.......................................................................................... 20 Länsöversikt – sammanfattning .......................................................... 22

Resultat – Vattentäkter ............................................................... 24 Botkyrka kommun ............................................................................... 24

Segersjö ................................................................................................................ 24 Tullinge.................................................................................................................. 25

Haninge kommun................................................................................ 27 Muskö.................................................................................................................... 27 Pålamalm .............................................................................................................. 28 Sandemar.............................................................................................................. 30 Schweizerdalen ..................................................................................................... 31

Norrtälje kommun ............................................................................... 33 Bergby................................................................................................................... 33 Blidö ...................................................................................................................... 34 Edsbro ................................................................................................................... 35 Finsta-Kilen ........................................................................................................... 37 Hästängen ............................................................................................................. 38 Norrby.................................................................................................................... 40

Norrvattens reservvattentäkter ........................................................... 41 Hammarby – Upplands Väsby kommun ................................................................ 42 Märsta – Sigtuna kommun..................................................................................... 43 Rotsunda – Sollentuna kommun ........................................................................... 45 Ulriksdal – Solna kommun..................................................................................... 46

– 6 –

Nynäshamns kommun ........................................................................ 48 Gorran ................................................................................................................... 48 Älby ....................................................................................................................... 50

Värmdö kommun ................................................................................ 52 Sandhamn .......................................................................................... 52

Sandhamn – Brunn A ............................................................................................ 52 Sandhamn – Brunn C............................................................................................ 53 Sandhamn – Brunn E (Skogen)............................................................................. 54

Ingarö.................................................................................................. 55 Fladen (Ingarö)...................................................................................................... 56 Kolugnarna (Ingarö) .............................................................................................. 56

Stavsnäs ............................................................................................. 57 Stavsnäs A-täkt ..................................................................................................... 58 Stavsnäs B-täkt ..................................................................................................... 58

Sammanfattande resultat ........................................................... 60

Fortsatt arbete............................................................................. 63

Referenser ................................................................................... 64

Bilagor ......................................................................................... 67

– 7 –

Summary

In 2005 the County Administrative Board of Stockholm, Sweden gathered water quality data from 25 municipal groundwater wells in Stockholm County. The aim was to develop a method for monitoring groundwater quality in sand and gravel deposits (eskers) by the use of data from municipal wells, and to assess if the groundwater wells would be suitable for use in a regional program for monitoring groundwater. The project is a part of the regional environmental monitoring program, which is run by the County Administrative Board of Stockholm.

The results show that the water in the wells generally is of good quality. In most wells only small adjustments are needed before delivery to the consumers. In general the wells have water with both high alkalinity and hardness. One reason for this is the calcium-rich soils in the northern part of Stockholm County. Concentrations of nitrates are low in most wells, but some wells in the municipality of Norrtälje periodically show moderate values. High chloride concentrations are common. Median values from recent years are higher than 50 mg/L and are assumed affected. In three of the wells, the concentration of chloride is high enough to risk corrosion of the water pipes. High concentrations of iron and manganese are common, but most wells have low concentrations. Fluoride concentrations are usually too low to give good protection against caries/tooth decay.

All the water wells in the project, except two, are suitable for regional groundwater monitoring.

With the completion of this project, all the groundwater projects in the regional program from 2002-2006 are now completed. The projects will contribute to a more comprehensive groundwater-monitoring program and will also improve the general knowledge of the groundwater situation in Stockholm County. Based on the results a new environmental monitoring program for groundwater will be developed. This program will be included in a revision of the regional monitoring program to be prepared in 2007-2008. The groundwater monitoring will be a part of the follow-up of the environmental goal “Groundwater of Good Quality”. It will also be coordinated with the European Union Framework Directive for Water, and with Sweden’s national environmental monitoring program.

– 8 –

Sammanfattning

Länsstyrelsen har under 2005 sammanställt och utvärderat vattenkemidata från 25 kommunala vattentäkter i Stockholms län. Syftet har varit att utveckla en metodik för övervakning av grundvattnets kvalitet i jord (företrädesvis grusåsar) genom att utnyttja vattenkvalitetsdata från kommunala vattentäkter. Avsikten har också varit att föreslå ett antal grundvattentäkter som är lämpliga att ingå i det regionala övervaknings-programmet. Projektet är ett delprojekt inom programområde ”Grundvatten” i det regionala miljöövervakningsprogrammet för perioden 2002-2006 (Länsstyrelsen i Stockholms län 2003).

Sammanställningen visar att grundvattnets kvalitet i de undersökta vatten-täkterna överlag har en god kvalitet. I de flesta fall krävs endast små juste-ringar av vattnets kvalitet i vattenverken innan vattnet distribueras. Gemen-samt för flertalet av vattentäkterna är att de har vatten med hög alkalinitet och hög hårdhet. Detta beror bland annat på markens höga innehåll av kalkhaltiga mineral i norra delen av länet. Nivåerna av nitrat är vanligtvis mycket låga, men några vattentäkter i Norrtälje kommun har periodvis uppvisat måttliga halter. Det är inte ovanligt att vattnet har en förhöjd salthalt. Medianvärden från de senaste åren visar att kloridhalterna i 8 av de 25 vattentäkterna över-stiger 50 mg/l, vilket innebär att de då anses vara påverkade. I tre av vatten-täkterna är halterna så höga att det finns risk för korrosionsangrepp på ledningar med mera. Ett antal vattentäkter har höga järn- och manganhalter, men flertalet har låga halter. Fluoridhalten är i de flesta fall alltför låg för att ge ett fullgott skydd mot kariesangrepp på tänderna.

Av de vattentäkter som redovisas i rapporten bedöms alla utom två som lämpliga att ingå i ett regionalt övervakningsprogram för grundvatten i jord.

I och med att det här projektet slutförts har samtliga delprogram inom området Grundvatten i det regionala miljöövervakningsprogrammet för perioden 2002-2006, genomförts. Delprogrammen skapar tillsammans en mer heltäckande bild över grundvattnets kvalitet i länet. Med den kunskap som erhållits från de olika delprojekten kommer ett nytt regionalt miljö-övervakningsprogram att tas fram för grundvatten. Detta program ska in-ordnas i den revidering av hela det regionala programmet som ska ske under år 2007-2008. Grundvattenövervakningen ska ingå som en del i uppfölj-ningen av miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Övervakningen av grundvatten ska även koordineras med den övervakning som ska ske enligt Ramdirektivet för vatten och med den grundvattenövervakning som sker inom den nationella miljöövervakningen.

– 9 –

Inledning

Projektet som redovisas i föreliggande rapport är ett av fyra projekt som genomförts inom ramen för Stockholms läns regionala miljöövervaknings-program (Länsstyrelsen i Stockholms län 2003). Syftet har varit att utveckla en metodik för övervakning av grundvattnets kvalitet i jord (företrädesvis grusåsar) genom att utnyttja befintliga vattenkvalitetsdata från kommunala vattentäkter samt att välja ut ett antal grundvattentäkter som är lämpliga att ingå i ett miljöövervakningsprogram för länet.

Den regionala miljöövervakningen av grundvatten ska beskriva tillståndet och följa förändringar av grundvattnets kvalitet. Den är ett viktigt hjälp-medel för att uppnå miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet” och kraven på god vattenstatus i Ramdirektivet för vatten, samtidigt som den ger underlag för att bedöma hotbilder och förslag till miljöförbättrande åtgärder.

De fyra projekten som slutförts sedan 2002 är följande:

1. Källor i Stockholms län - Länsstyrelsen har gjort en inventering av länets källor och undersökt källornas vattenkvalitet. Ett flertal av källorna visade sig med fördel kunna ingå i ett regionalt övervak-ningsprogram för grundvatten. Provtagningsfrekvensen föreslås vara fem år. Se rapport 2004:25 (Länsstyrelsen i Stockholms län 2004 a).

2. Salt grundvatten i Stockholms läns kust- och skärgårdsområden. Länsstyrelsen utarbetade under 2003 en metodik för övervakning av saltvattenpåverkan i bergborrade brunnar i länets kust- och skärgårdsområden. Under 2006 anpassa-des metodiken till undersökningstypen ”Övervakning av saltvatten-inträngning i brunnar” (Naturvårdsverket 2006). Övervakningen baseras på vattenprovtagning av brunnar i 8 utvalda områden. Provtagning föreslås ske vart tredje år. Första provtagningen genom-fördes sommaren 2003. Resultat från den senaste provtagningen 2006 finns presenterat på Länsstyrelsens hemsida. Se även rapport 2004:26 (Länsstyrelsen i Stockholms län 2004 b).

3. Grundvatten i berg - Metodik för övervakning av vattenkvalitet samt undersökningsresultat 1981 och 2004. Arbetet har omfattat inventering av enskilda bergborrade brunnar, vattenprovtagning och fysikalisk-kemisk analys av ett drygt 40-tal brunnar. Fortsatt prov-tagning föreslås eftersom berggrundvattnet är en viktig resurs för enskild vattenförsörjning och då det i dag saknas en helhetsbild av vattnets kvalitet i enskilda bergborrade brunnar. Se rapport 2006:09 (Länsstyrelsen i Stockholms län 2006 a).

– 10 –

4. Grundvatten i jord – Metodik för övervakning av vattenkvalitet samt undersökningsresultat från 25 kommunala vattentäkter. Projektet redovisas i föreliggande rapport.

Tillsammans med ett program för intensiv provtagning av grundvattnets kvalitet i en skoglig provyta, utgör de fyra projekten basen i ett över-vakningsprogram för grundvatten i Stockholms län. Provpunkterna representerar olika geologiska förutsättningar för grundvattnet och spänner över olika problemområden.

Övervakning av källor och kommunala grundvattentäkter ger information om grundvattnets kvalitet i jordlager såsom isälvavlagringar och morän, medan övervakningen av bergborrade brunnar ger information om vatten-kvaliteten i berg i hela länet samt belyser problemet med salt grundvatten i kust- och skärgårdsområdenas enskilda brunnar.

– 11 –

Miljömålen och Vattendirektivet

Den regionala miljöövervakningen är ett viktigt redskap för att uppnå miljömålen och kraven på god vattenstatus i Ramdirektivet för vatten (Vattendirektivet).

Det finns 16 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen beslutat ska uppnås inom en generation (25 år). Ett av dessa är ”Grundvatten av god kvalitet”, där målet är att grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvatten-försörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Sveriges geologiska undersökning (SGU) ansvarar för miljö-målet och är även ansvarig myndighet för den nationella övervakningen av grundvatten. Förutom de nationella miljökvalitetsmålen finns nationella del-mål, regionala mål och lokala mål. Länsstyrelserna ansvarar för de regionala miljömålen. Under miljökvalitetsmålet ”Grundvatten av god kvalitet” finns följande fyra regionala miljömål för Stockholms län (Länsstyrelsen i Stockholms län 2006 b):

1. Skydd av geologiska formationer – Grundvattenförande geologiska formationer i Stockholms län av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot markanvändning och verksamheter som begränsar användningen av vattnet.

2. Hållbart grundvattenuttag – I skärgården och andra vatten-bristområden är uttagen av grundvatten senast år 2010 reglerade så att de inte överstiger tillgången på grundvatten.

3. Rent dricksvatten – Dricksvatten från grundvattentäkter som ger mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år ska senast år 2010 uppfylla gällande svenska normer för dricks-vatten av god kvalitet.

4. Skydd för kommunala grundvattentäkter – Alla kommunala grundvattentäkter ska ha fastställda vattenskyddsområden enligt Miljöbalken senast år 2010.

År 2004 införlivades EG:s ramdirektiv för vatten – Vattendirektivet – i svensk lagstiftning (Miljöbalkens 5:e kapitel, Vattenförvaltningsförordningen och Länsstyrelseinstruktionen). En av Vattendirektivets huvudprinciper är att inget vatten hädanefter får försämras, och målet är att allt vatten senast år 2015 ska ha uppnått ”god ekologisk status”.

Som en följd av införandet av Vattendirektivet har Sverige delats in i fem vattendistrikt med en länsstyrelse som vattenmyndighet i varje distrikt. Vattenmyndigheterna samordnar arbetet i respektive vattendistrikt genom

– 12 –

att bland annat fastställa miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram. Vid varje länsstyrelse har även utsetts ett berednings-sekretariat som består av en eller flera personer. Sekretariaten ska ta fram kunskapsunderlag och lämna förslag till kvalitetskrav, övervakningsprogram och åtgärdsprogram för olika avrinningsområden. Arbetet ska ske i dialog med kommuner, vattenvårdsförbund och andra lokala vattenintressenter, där en stor del av de faktiska vattenvårdsåtgärderna utförs.

– 13 –

Grundvatten i jord i Stockholms län

Grundvatten är det vatten som sjunkit ner genom markytan och som fyller porer och sprickor i jord- och berggrund. Marklagren fungerar som ett naturligt filter för vattnet som transporteras ner till grundvattnet. Grund-vattnet kan vanligtvis nyttjas som dricksvatten utan behandling. Tillgången på grundvatten i marken varierar, men det förekommer i de flesta jordlager och i berggrunden. Dess mängd och kemiska sammansättning har stor betydelse både för människan och för naturen. I stråken med isälvsavlag-ringar kan stora mängder grundvatten transporteras och lagras. Dessa har stor betydelse för den kommunala vattenförsörjningen.

Grundvattnets kvalitet påverkas av flertalet verksamheter i samhället. Vanliga påverkanskällor är till exempel vägar, jordbruk, bebyggelse, skogsbruk och industrier. På senare år har en ökad medvetenhet gjort att större hänsyn tas till grundvattnet, men påverkan är fortfarande stor, inte minst från tidigare verksamheter som fortfarande förorenar vattnet. Grund-vattnets kvalitet varierar även naturligt. Olika rumsliga faktorer som vittringsbenägenhet i berggrund och jordartsmaterial, typ av grundvatten-förekomst samt djup under markytan har stor betydelse. I en och samma punkt varierar också grundvattnets sammansättning med tiden beroende på årstidsväxlingar, förändringar i nederbördens sammansättning, mark-användning med mera.

I Stockholms län finns två geografiska regioner som ger olika förutsätt-ningar för grundvattnets kvalitet. De är Mellansvenska sänkan och Upplands kalkpåverkade område (Naturvårdsverket 1999).

Mellansvenska sänkan Den mellansvenska sänkan består av urbergsområden med relativt svårvitt-rade berg- och jordarter under högsta kustlinjen (HK) runt de stora mellan-svenska sjöarna. På grund av att området ligger under HK, med förekomst av leror och andra finkorniga jordar, ökar motståndskraften mot försurning. Höga naturliga kloridhalter förekommer i kustnära områden samt från kvarvarande relikt havsvatten i berggrund och jordlager.

Upplands kalkpåverkade område Upplands berggrund utgörs av urberg, men jordarna är kalkhaltiga genom sitt bergartsinnehåll som delvis har sitt ursprung från sedimentära bergarter i Bottenhavet. Motståndskraften mot försurningen är därför högre, vilket förstärks av läget under HK med förekomst av leror och andra finkorniga jordar. Höga naturliga kloridhalter förekommer i kustnära områden samt från kvarvarande relikt havsvatten i berggrund och jordlager.

– 14 –

Inom de geografiska regionerna finns olika typer av grundvattenmiljöer. I föreliggande undersökning finns två av dessa representerade, grundvatten-miljö 4 – Isälvsavlagringar och grundvattenmiljö 5 – Slutna akviferer. Se figur 1 och 2 nedan.

Figur 1. Isälvsavlagringar - Dessa utgör ofta de största grundvattenmagasinen. Grovkorniga jordarter leder effektivt undan nybildat grundvatten; grundvattenytan kan därför ligga långt under markytan (efter Naturvårdsverket 1999 och 2006).

Figur 2. Slutna akviferer - Grundvattenmagasin i exempelvis morän eller isälvs-avlagringar som är belägna under lager av lera eller andra täta jordarter. De återfinns i dalgångar och andra låglänta områden, medan grundvattenbildningen äger rum i omgivande höjdområden (efter Naturvårdsverket 1999 och 2006).

– 15 –

Metodik

Målsättningen med projektet har varit att sammanställa befintliga vatten-kvalitetsdata från ett antal kommunala grundvattentäkter och beskriva tillståndet i dessa, samt bedöma vilka som skulle kunna vara lämpliga att ingå i ett regionalt miljöövervakningsprogram.

Dataunderlag och analysomfattning Dataunderlaget består av vattenkvalitetsdata från 25 kommunala grund-vattentäkter. De vattenanalysdata som redovisas har levererats från Norrtälje kommun, Norrvatten, Botkyrka kommun, Haninge kommun, Värmdö kommun och Roslagsvatten. Leveranserna omfattar fysikalisk-kemiska parametrar, alltifrån 1943 till 2004.

Provtagningarna som ligger till grund för mätvärdena har utförts av laboratorier som finns hos, eller har anlitats av, kommunerna, Norrvatten och Roslagsvatten. Mestadels har analyserna utförts av ackrediterade laboratorier. Det har varit svårt att fastställa vilka analysmetoder som använts vid de tidiga provtagningarna. Antal analyser och tidpunkten på året vid vilken proverna är tagna varierar mycket. Detta gör att det ibland är svårt att dra slutsatser om trender etc. Det är i flera fall oklart exakt ur vilken brunn vattenproverna är hämtade.

Data från sammanställningen kommer att lagras i Länsstyrelsens grund-vattendatabas och förutsatt att programmet ingår i fortsatt regional miljö-övervakning kommer informationen fortlöpande att uppdateras. Över-vakningen för grundvatten i jord kommer att baseras på den information som finns tillgänglig i DGV, en Databas för Grundvattenförekomster och Vattentäkter, som finns hos Sveriges geologiska undersökning (SGU).

Bedömningsgrunder I bedömningen av grundvattnets kvalitetstillstånd har Naturvårdsverkets bedömningsgrunder och Livsmedelsverkets föreskrifter använts (Naturvårdsverket 1999 respektive Livsmedelsverket 2001). Klassindelning och bedömning av parametrarna alkalinitet, nitratkväve och klorid har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Övriga parametrar har bedömts med hjälp av bland annat Livsmedelsverkets föreskrifter.

Val av vattentäkter Till redovisningen har främst de vattentäkter valts ut där ett tillräckligt dataunderlag av råvattenanalyser levererats från kommunerna.

– 16 –

Tabell 1. Vattentäkter som redovisas i rapporten. Redovisade vattentäkter Botkyrka kommun 1 Segersjö 2 Tullinge Haninge kommun 3 Muskö 4 Pålamalm 5 Sandemar 6 Schweizerdalen Norrtälje kommun 7 Bergby 8 Blidö 9 Edsbro 10 Finsta-Kilen 11 Hästängen 12 Norrby Norrvatten 13 Hammarby – Upplands Väsby kommun 14 Märsta – Sigtuna kommun 15 Rotsunda – Sollentuna kommun 16 Ulriksdal – Solna stad Nynäshamns kommun 17 Gorran 18 Älby Värmdö kommun 19 Fladen 20 Kolugnarna 21 Sandhamn – Brunn A 22 Sandhamn – Brunn C 23 Sandhamn – Brunn E 24 Stavsnäs A-täkt 25 Stavsnäs B-täkt

I bedömningen av vilka av de redovisade grundvattentäkterna (se tabell 1) som är lämpliga att ha med i ett regionalt övervakningsprogram har följande beaktats:

• Kommunernas planer för vattentäkten – det ska vara sannolikt att täkten kommer att användas under lång tid. Även reservvattentäkter som regelbundet provkörs och testas bedöms som lämpliga.

• Vattentäkten ska finnas registrerad i SGU:s databas DGV, och data-insamling till Länsstyrelsen ska kunna ske med hjälp av databasen.

• Vattentäkterna ska ha en god geografisk spridning och (helst) representera olika grundvattenmiljöer.

– 17 –

Figur 3. Vattentäkternas läge i länet (blå prickar). Isälvsavlagringar (grusåsar) är markerade med grönt. För underlagskartan gäller: ©Lantmäteriet, 2004. Ur Geografiska Sverigedata, 106-2004/188-AB.

– 18 –

Resultat - Länsöversikt

Resultaten redovisas i två delar. Den första delen är en länsöversikt där en tillstånds- och påverkansbedömning enligt Naturvårdsverkets bedömnings-grunder har gjorts för alla vattentäkter. Bedömningen avser alkalinitet/försurning, nitratkväve och klorid. I länsöversikten jämförs även de vattentäkter som är lokaliserade i Upplands kalkpåverkade område med de i Mellansvenska sänkan. Den andra delen, ”Resultat - vattentäkter”, beskriver varje vattentäkt mer detaljerat. Mer information om redovisade parametrar finns i bilaga 2.

Alkalinitet - Försurning Samtliga vattentäkter utom två har hög eller mycket hög alkalinitet, se figur 4. Det innebär att vattnet i de allra flesta vattentäkterna har en god förmåga att neutralisera försurande ämnen. Förklaringen till den goda buffrings-förmågan är markegenskaperna i länet, med mycket kalkhaltiga jordar i den norra delen och finkorniga jordar i den södra delen. En jämförelse mellan vattenanalyserna från grundvattentäkterna i Upplands kalkpåverkade område (norra delen) och Mellansvenska sänkan (södra delen), visar att grundvattnet i Upplands kalkpåverkade område har hårdare vatten med högre alkalinitet, se tabell 9. Tillstånd alkalinitet Försurningspåverkan

Figur 4. Andel vattentäkter i varje tillstånds- respektive påverkansklass för alkalinitet enligt klassindelningen i tabell 2 och 3. Diagrammen baseras på medianvärden från råvattenanalyser mellan åren 2000-2004 (25 grundvattentäkter).

Klass 159%

Klass 233%

Klass 54%

Klass 34%

Klass 40%

Klass 148%

Klass 244%

Klass 54%

Klass 34%

Klass 40%

– 19 –

Tabell 2. Klasser för grundvattnets tillstånd med avseende på alkalinitet, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). Tillståndsklass HCO3 (mg/l)

1 Mycket hög halt ≥180 2 Hög halt 60-180 3 Måttlig halt 30-60 4 Låg halt 10-30 5 Mycket låg halt <10

Tabell 3. Graden av försurningspåverkan har bestämts genom att jämföra alkaliniteten och försurningsbelastningen i form av svaveldepositionen. Värden för den regionala sulfathalten i infiltrationsvattnet har hämtats från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Påverkansklass HCO3/beräknad SO4 i infiltrationsvattnet (mekv/l)

1 Ingen eller obetydlig påverkan ≥10 2 Måttlig påverkan 10-5 3 Påtaglig påverkan 5-2 4 Stark påverkan 2-1 5 Mycket stark påverkan <1

Klorid Drygt en tredjedel av vattentäkterna är påverkade av förhöjda kloridhalter. Ingen av de undersökta grundvattentäkterna har låga halter, se figur 5. Tre täkter har halter på över 100 mg/l, vilket innebär ökad risk för korrosions-angrepp på ledningar. Inga värden överskrider smakgränsen på cirka 300 mg/l. Kloridhalten för samtliga undersökta vattentäkter överstiger Naturvårdsverkets jämförvärde, som i Svealand är satt till 5 mg/l. I både Mellansvenska sänkan och Upplands kalkpåverkade område förekommer naturligt höga kloridhalter, dels i kustnära områden, dels från kvarvarande relikt havsvatten i berggrund och jordlager. Data visar att kloridhalten är något högre i ”Upplands kalkpåverkade område”, se tabell 9.

– 20 –

Tillstånd klorid Avvikelse klorid

Figur 5. Andel vattentäkter i varje tillstånds- respektive avvikelsesklass för klorid enligt klassindelningen i tabell 4 och 5. Diagrammen baseras på medianvärden från råvattenanalyser mellan åren 2000-2004 (25 grundvattentäkter).

Tabell 4. Grundvattnets tillstånd med avseende på klorid, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). Tillståndsklass Cl (mg/l) Beskrivning

1 Låg halt ≤ 20 2 Måttlig halt 20-50 3 Relativt hög halt 50-100 4 Hög halt 100-300 Risk för korrosionsangrepp på ledningar. 5 Mycket hög halt >300 Risk för smakförändringar.

Tabell 5. Påverkan av klorid på grundvattnet bedöms genom att jämföra median-värden från länets vattentäkter med det jämförvärde, 5 mg/l, som tagits fram för Svealand. Avvikelseklass Cl (mg/l)

1 Ingen eller obetydlig avvikelse ≤5 2 Måttlig avvikelse 5-50 3 Påtaglig avvikelse 50-100 4 Stark avvikelse 100-300 5 Mycket stark avvikelse >300

Nitratkväve Nitratkvävehalterna är mestadels mycket låga till måttliga i de undersökta vattentäkterna, se figur 6. Inte i någon av vattentäkterna överskrids miljö-kvalitetsnormen för nitrat på motsvarande 11,4 mg/l nitratkväve. Påverkan av nitratkväve på grundvattnet bedöms genom att jämföra värden från länets vattentäkter med det jämförvärde som tagits fram för Svealand i

Klass 10%

Klass 267%

Klass 50%

Klass 322%

Klass 411% Klass 1

0%

Klass 267%

Klass 50%

Klass 322%

Klass 411%

– 21 –

Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Jämförvärdet är i Svealand satt till 0,5 mg/l, vilket är relativt högt. Det motiveras av att halter över 0,5 mg/l med stor sannolikhet härrör från läckage från jordbruksmark, punktkällor eller kvävemättad skogsmark. Nitratkvävehalterna i 21 av vattentäkterna avviker obetydligt eller måttligt från jämförvärdet. Övriga fyra vattentäkter avviker påtagligt från jämförvärdet. Två av dessa är lokaliserade i jord-bruksområden (Finsta-Kilen och Norrby i Norrtälje kommun).

Tillstånd nitratkväve Avvikelse nitratkväve

Figur 6. Andel vattentäkter i varje tillstånds- respektive avvikelsesklass för nitratkväve enligt klassindelningen i tabell 6 och 7. Diagrammen baseras på medianvärden från råvattenanalyser mellan åren 2000-2004 (25 grundvattentäkter).

Tabell 6. Grundvattnets tillstånd med avseende på nitratkväve, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). Tillståndsklass NO3-N (mg/l) Beskrivning

1 Mycket låg halt ≤ 0,5 Vanlig halt i skogsmark 2 Låg halt 0,5-1 3 Måttlig halt 1-5 4 Hög halt 5-10 Ej ovanlig halt i jordbruksbygd 5 Mycket hög halt >10

Tabell 7. Påverkan av nitratkväve på grundvattnet bedöms genom att jämföra värden från länets grundvattentäkter med det jämförvärde, 0,5 mg/l, som tagits fram för Svealand i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Avvikelseklass NO3-N (mg/l)

1 Ingen eller obetydlig avvikelse ≤0,5 2 Måttlig avvikelse 0,5-2 3 Påtaglig avvikelse 2-5 4 Stark avvikelse 5-10 5 Mycket stark avvikelse > 10

Klass 153%

Klass 218%

Klass 50%

Klass 329%

Klass 40%

Klass 159%

Klass 226%

Klass 50%

Klass 315%

Klass 40%

– 22 –

Länsöversikt – sammanfattning I tabell 8 klassas sammanfattade medianvärden från de 25 grundvatten-täkterna med avseende på alkalinitet, nitratkväve och klorid.

Tabell 8. Sammanfattande tabell för alkalinitet, nitratkväve och klorid. Klassningen är gjord enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999, Rapport 4915). Värdena är medianvärden beräknat på tillgängliga data mellan år 2000-2004.

Alkalinitet, HCO3 (mg/l) Klorid, Cl Nitratkväve, NO3-N

Vattentäkt Värde (mg/l)

Tillstånd (halt)

Påverkan Värde (mg/l)

Tillstånd (halt)

Avvikelse Värde (mg/l)

Tillstånd (halt)

Avvikelse

1 Segersjö 73,6 Hög Måttlig 101,1 Hög Stark 0,064 Mkt låg Ingen/obet.

2 Tullinge 76,4 Hög Måttlig 30,0 Måttlig Måttlig 0,311 Mkt låg Ingen/obet.

3 Muskö 9,8 Mkt låg Mkt stark 5,9 Måttlig Måttlig 0,189 Mkt låg Ingen/obet.

4 Pålamalm 77,6 Hög Måttlig 16,6 Måttlig Måttlig 0,321 Mkt låg Ingen/obet.

5 Sandemar 200,3 Mkt hög Ingen/obet. 69,2 Relativt hög

Påtaglig 0,131 Mkt låg Ingen/obet.

6 Schwiezer-dalen

210,0 Mkt hög Ingen/obet. 88,5 Relativt hög

Påtaglig 0,062 Mkt låg Ingen/obet.

7 Bergby 307,5 Mkt hög Ingen/obet. 154,8 Hög Stark 1,225 Måttlig Måttlig

8 Blidö 316,0 Mkt hög Ingen/obet. 46,9 Måttlig Måttlig 0,050 Mkt låg Ingen/obet.

9 Edsbro 325,0 Mkt hög Ingen/obet. 58,8 Relativt hög

Påtaglig 1,033 Måttlig Måttlig

10 Finsta-Kilen 250,0 Mkt hög Ingen/obet. 46,0 Måttlig Måttlig 3,350 Måttlig Påtaglig

11 Hästängen 328,8 Mkt hög Ingen/obet. 57,8 Relativt hög

Påtaglig 0,767 Låg Måttlig

12 Norrby 224,9 Mkt hög Ingen/obet. 55,3 Relativt hög

Påtaglig 2,075 Måttlig Påtaglig

13 Hammarby 270,0 Mkt hög Ingen/obet. 102,6 Hög Stark 2,300 Måttlig Påtaglig

14 Märsta 191,0 Mkt hög Ingen/obet. 39,0 Måttlig Måttlig 2,200 Måttlig Påtaglig

15 Rotsunda 307,0 Mkt hög Ingen/obet. 18,6 Måttlig Måttlig 0,920 Låg Måttlig

16 Ulriksdal 82,0 Hög Måttlig 18,9 Måttlig Måttlig 0,705 Låg Måttlig

17 Gorran 35,0 Måttlig Påtaglig 30,5 Måttlig Måttlig 0,229 Mkt låg Ingen/obet.

18 Älby 96,4 Hög Måttlig 12,8 Måttlig Måttlig 0,065 Mkt låg Ingen/obet.

19 Fladen 120,9 Hög Måttlig 36,5 Måttlig Måttlig 0,210 Mkt låg Ingen/obet.

20 Kolugnarna 154,4 Hög Ingen/obet. 25,1 Måttlig Måttlig 0,578 Låg Måttlig

21 Sandhamn - Brunn A

130,0 Hög Ingen/obet. 10,7 Måttlig Måttlig 0,126 Mkt låg Ingen/obet.

22 Sandhamn - Brunn C

113,9 Hög Måttlig 13,2 Måttlig Måttlig 0,310 Mkt låg Ingen/obet.

23 Sandhamn - Brunn E

148,0 Hög Ingen/obet. 11,2 Måttlig Måttlig 0,050 Mkt låg Ingen/obet.

24 Stavsnäs A-täkt

215,6 Mkt hög Ingen/obet. 33,9 Måttlig Måttlig 0,115 Mkt låg Ingen/obet.

25 Stavsnäs B-täkt

291,0 Mkt hög Ingen/obet. 35,5 Måttlig Måttlig 0,450 Mkt låg Ingen/obet.

– 23 –

Tabell 8 visar att samtliga vattentäkter utom två har hög eller mycket hög alkalinitet. Sju vattentäkter klassas som måttligt påverkade, en som påtagligt påverkad och en som mycket starkt påverkad. Nitratkvävehalten är låg eller mycket låg i 19 vattentäkter, resten visar på måttliga halter. Fyra vatten-täkter avviker påtagligt från jämförvärdet. Kloridhalten är hög eller relativt hög i åtta vattentäkter, resten har måttliga halter. Tre vattentäkter visar en stark avvikelse från jämförvärdet för klorid.

I tabell 9 jämförs medianvärden för samtliga 25 vattentäkter med vatten-täkterna i Upplands kalkpåverkade område (här UK) och Mellansvenska sänkan (här MS). Jämförelsen visar att alkaliniteten är betydligt högre i UK än i MS men pH-värdet är dock detsamma. Kloridhalten är högre i UK än i MS. En högre konduktivitet i UK visar att vattnet har ett högre totalt inne-håll av salter. Järnhalten är lägre i UK än i MS. Hårdheten i UK är som förväntat betydligt högre än i MS. Fluoridhalten är ungefär densamma i de båda områdena.

Tabell 9. Jämförelse av vattenkvaliteten mellan Upplands kalkpåverkade område, Mellansvenska sänkan och hela länet. Värdena är medianvärden på råvatten-analyser från år 2000-2004. Analyserade parametrar Hela länet Upplands

kalkpåverkade område

Mellansvenska sänkan

Alkalinitet, HCO3 (mg/l) 191 310 130 pH 7,0 7,3 7,0 Nitratkväve, NO3-N (mg/l) 0,3 1,0 0,2 Nitrat NO3 (mg/l) 0,9 - 0,9 Nitrit NO2 (mg/l) 0,006 - 0,006 Ammoniumkväve, NH4-N (mg/l) 0,01 0,01 0,01 Klorid, Cl (mg/l) 34 46 31 Natrium, Na (mg/l) 19 41 16 Kalium, K (mg/l) 5,1 7,7 3,5 Konduktivitet 25°C (mS/m) 60 76 40 Järn, Fe (mg/l) 0,06 0,06 0,07 Mangan, Mn (mg/l) 0,02 0,02 0,02 Sulfat, SO4 (mg/l) 45 52 38 Hårdhet tyska grader, (°dH) 12 17 9,9 Kalcium, Ca (mg/l) 71 106 59 Magnesium, Mg (mg/l) 8,0 8,2 7,0 Kemisk syreförbrukn, CODMn (mg/l) 1,0 2,0 0,8 Fluorid, F (mg/l) 0,30 0,32 0,30 Aluminium, Al (mg/l) 0,01 0,02 0,01

– 24 –

Resultat – Vattentäkter

I detta avsnitt redovisas grundvattentäkterna var för sig med en beskrivning av vattenkvaliteten och en bedömning av lämpligheten för vattentäkterna att ingå i ett miljöövervakningsprogram. I texten kommenteras tidsserierna över vattenkvaliteten som finns i bilaga 1. Analysresultat finns även samman-ställt i tabeller för varje vattentäkt. I tabellerna redovisas statistik beräknad på analysdata från år 2000-2004. Värdena i tabellerna kan antas motsvara förhållandena i vattentäkterna idag. I bilaga 2 finns mer utförlig information om vad som kan påverka de redovisade halterna, till exempel i form av naturlig variation eller mänsklig påverkan, samt i förekommande fall gällande gränsvärden.

Botkyrka kommun Grundvattentillgångarna i Botkyrka kommun har ett stort värde för den kommunala vattenförsörjningen. Isälvslagringarna i kommunen kan dess-utom användas för större vattenproduktion genom konstgjord grundvatten-bildning. Det gör isälvsavlagringarna viktiga även som reservvattentillgång för större delar av regionen. För Botkyrka kommun redovisas vattenkemi-data från grundvattentäkterna Segersjö och Tullinge.

Segersjö Segersjö grundvattentäkt är en reservvattentäkt som ligger i förlängningen av Uppsalaåsen. Vatten tas ur en brunn och analyseras regelbundet. Ett vattenskyddsområde fastställdes av Länsstyrelsen 1997.

Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Vattnets alkalinitet har ökat från måttliga halter till höga. pH-värdet ligger mestadels över 6,5. Vattnet är vanligtvis hårt men klassas ibland som medelhårt. Kloridhalten är hög till relativt hög. Det är troligt att de höga kloridhalterna beror på ett vägsalt-upplag som varit lokaliserat i en grustäkt i närheten av vattentäkten. Nitratkvävehalten är mycket låg och utgör inga problem. I tidsserien kan man se att järnhalten ökat mycket kraftigt från år 2000 till 2004. Även manganhalten har ökat. Fluoridhalten är mycket låg och ger ett begränsat skydd mot karies.

Vattentäkten bedöms som lämplig att ingå i ett regionalt miljöövervaknings-program, då det är sannolikt att den kommer att vara i drift en längre tid framöver och att vattenanalysdata kommer att lagras i DGV.

– 25 –

Tabell 10. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Segersjö vattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2000 till 2004, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 10p betyder att 10 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet).

Parameter N Medel Median Min Max 10p 25p 75p 90p Alkalinitet, HCO3 mg/l 16 74 69 47 130 53 62 76 120 pH 25°C 17 6,8 6,6 6,3 8,3 6,4 6,5 6,7 8,1 Nitratkväve, NO3-N mg/l 7 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Nitrat NO3 mg/l 0 - - - - - - - - Nitritkväve, NO2-N mg/l 17 0,001 0,001 0,001 0,003 0,001 0,001 0,002 0,003 Nitrit NO2 mg/l 1 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 17 0,020 0,010 0,005 0,080 0,010 0,010 0,030 0,040 Klorid, Cl mg/l 17 101 110 28 130 28 97 120 130 Natrium, Na mg/l 7 43 42 37 62 37 39 42 62 Kalium, K mg/l 6 5,3 5,1 5,0 6,0 5,0 5,0 5,6 6,0 Konduktivitet 25°C mS/m 17 60 62 32 69 32 60 67 69 Järn, Fe mg/l 17 1,330 0,200 0,003 7,600 0,025 0,150 1,100 5,800 Mangan, Mn mg/l 16 0,109 0,020 0,010 0,430 0,010 0,020 0,205 0,390 Sulfat, SO4 mg/l 7 59 59 55 65 55 57 63 65 Hårdhet tyska grader °dH 16 11 11 8 12 8 10 12 12 Kalcium, Ca mg/l 14 60 61 56 65 56 57 62 63 Magnesium, Mg mg/l 14 11,9 12,0 11,0 13,0 11,0 11,0 12,0 13,0 Kem. syreförbr., CODMn mg/l 17 0,8 0,5 0,5 1,8 0,5 0,5 1,0 1,2 Fluorid, F Mg/l 7 0,201 0,230 0,050 0,400 0,050 0,100 0,250 0,400 Aluminium, Al mg/l 12 0,015 0,010 0,005 0,070 0,005 0,008 0,015 0,020 Tabell 11. Information om Segersjö grundvattentäkt.

Tullinge Tullinge grundvattentäkt ligger i Tullingeåsen, strax söder om Tullingesjön, intill Hamra grus- och bergtäkt. Vid låga grundvattennivåer kan, så kallad inducerad infiltration ske från sjön till grundvattenmagasinet. Råvattnet pH-justeras och behandlas mot höga järn- och manganhalter. Ett vatten-skyddsområde fastställdes av Botkyrka kommun år 2003. Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattnets alkalinitet är hög och överstiger 60 mg/l under hela perioden. Samtliga kloridhalter ligger under 50 mg/l men tidsserierna visar en svagt ökande trend ungefär från 1960-talet

Vattentäkt: Segersjö Kommun: Botkyrka Antal abonnenter: Reservvattentäkt sedan år 2000. Provtagningsbrunn: Brunn 9001 Brunnsdjup: 28 m Provtagningsdjup: - Uttagskapacitet: 4 300 m3/dygn Medeluttag: - Geografisk region: Mellansvenska sänkan Grundvattenmiljö: Isälvsavlagring Akvifertyp: Öppen Lagerföljd vid brunnen: Sand 0-15 m, grus 15-40 m, berg vid 53 m. Markanvändning: Bostäder och skogsbruk. Påverkansfaktorer: I närområdet finns grustäkt, mycket bostäder, vägar. Möjlig inducerad

infiltration från Segersjön och Utterkalven. Norr om vattentäkten, inom skyddsområdet pågår skogsbruk.

– 26 –

fram till år 2000. Nitratkvävehalten är konstant under 0,5 mg/l, med undan-tag från ett par år i slutet av 90-talet där man kan se en topp med måttliga värden på 1 - 2 mg/l. Järn- och manganhalterna är mestadels låga men visar på toppar i mitten av 70-talet. Fluoridhalten är låg. Vattentäkten bedöms som lämplig att ingå i ett regionalt miljöövervaknings-program, då det är sannolikt att den kommer att vara i drift en längre tid framöver och att vattenanalysdata kommer att lagras i DGV. Tabell 12. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Tullinge grundvattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2000 till 2004, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 10p betyder att 10 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet).

Parameter N Medel Median Min Max 10p 25p 75p 90p Alkalinitet, HCO3 mg/l 49 76 75 63 99 68 70 79 89 pH 25°C 60 6,8 6,8 6,6 7,6 6,7 6,7 6,9 7,0 Nitratkväve, NO3-N mg/l 9 0,3 0,3 0,1 0,4 0,1 0,3 0,4 0,4 Nitrat NO3 mg/l 1 1,30 1,30 1,30 1,30 1,30 1,30 1,30 1,30 Nitritkväve, NO2-N mg/l 50 0,001 0,001 0,001 0,005 0,001 0,001 0,002 0,003 Nitrit NO2 mg/l 1 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 60 0,010 0,005 0,005 0,170 0,005 0,005 0,010 0,010 Klorid, Cl mg/l 57 30 29 18 45 25 27 31 43 Natrium, Na mg/l 2 9 9 9 10 9 9 10 10 Kalium, K mg/l 2 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Konduktivitet 25°C mS/m 60 32 32 26 40 29 30 33 38 Järn, Fe mg/l 60 0,085 0,070 0,003 0,320 0,003 0,050 0,100 0,180 Mangan, Mn mg/l 59 0,009 0,010 0,005 0,010 0,005 0,010 0,010 0,010 Sulfat, SO4 mg/l 9 37 38 34 41 34 35 39 41 Hårdhet tyska grader °dH 50 7 7 6 9 7 7 8 8 Kalcium, Ca mg/l 18 44 45 37 50 38 41 47 49 Magnesium, Mg mg/l 18 6,9 7,0 5,9 8,1 6,1 6,4 7,4 7,6 Kem. syreförb., CODMn mg/l 50 0,6 0,5 0,5 2,1 0,5 0,5 0,5 1,0 Fluorid, F Mg/l 9 0,184 0,190 0,050 0,300 0,050 0,140 0,270 0,300 Aluminium, Al mg/l 26 0,023 0,010 0,005 0,360 0,005 0,005 0,010 0,020 Tabell 13. Information om Tullinge grundvattentäkt.

Vattentäkt: Tullinge Kommun: Botkyrka Koordinater: Finns i DGV Antal abonnenter: 14 261 personer (2004) Provtagningsbrunn: 4 filterbrunnar Brunnsdjup: -11,5 m till -25,5 m Uttagskapacitet: 7500m3/dygn som månadsmedel (enl. vattendom från 1962) Medeluttag: 91 237 m3/mån (2004) Geografisk region: Mellansvenska sänkan Grundvattenmiljö: Isälvsavlagringar Tillrinningsområdets storlek: Skyddsområdet är ca 9,5 km2 Markanvändning: - Påverkansfaktorer: Spill och dagvattenledningar, enskilda avloppsanläggningar, flygfält

(nedlagt), oljetankar och dieseltankar, gamla deponier, Hamra grustäkt, transporter inom området, Grödingebanan (AIB Anläggningsteknik AB, 1991) (Vyredox-metoden används för avskiljning av järn och mangan, filter på -5 till -25,5 meter)

– 27 –

Figur 8. På bilden syns Hamra grus- och bergtäkt som ligger intill Tullinge vatten-täkt i Tullingeåsen. Foto: Liselotte Tunemar.

Haninge kommun Haninge kommun använder både grundvatten inom kommunen och ytvatten från Stockholm Vatten till sin dricksvattenförsörjning. Här redovisas vatten-täkterna Muskö, Pålamalm, Sandemar och Schweizerdalen.

Muskö Muskö vattentäkt (Vilakällan) består av två grusfilterbrunnar inom försvarets vattenskyddsområde för ytvattentäkten Valinge träsk.

Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Råvattnet från grundvattentäkten har en mycket låg alkalinitet och ett mycket lågt pH-värde, under pH 6. På grund av det pH-justeras vattnet i vattenverket innan distribution. Råvattnet är mycket mjukt och det finns risk för korrosion av ledningar. Klorid- och sulfathalterna är låga och utgör inte något problem. Nitratkvävehalten har legat på en låg nivå under hela perioden. I täkten finns inga problem med järn eller mangan. Fluoridhalten är låg och ger ett begränsat skydd mot kariesangrepp.

Vattentäkten bedöms som lämplig att ingå i ett regionalt miljöövervaknings-program, då det är sannolikt att den kommer att vara i drift en längre tid framöver och att vattenanalysdata kommer att lagras i DGV. Den skiljer sig dock avsevärt från övriga grundvattentäkter i undersökningen genom sitt extremt mjuka och sura vatten. Detta tyder på att vattnet har en kort uppehållstid i marken.

– 28 –

Tabell 14. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Muskö grundvattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2000 till 2004, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 10p betyder att 10 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet). Parameter N Medel Median Min Max 10p 25p 75p 90p Alkalinitet, HCO3 mg/l 9 10 10 8 12 8 9 10 12 pH 25°C 9 5,7 5,7 5,4 6,1 5,4 5,6 5,8 6,1 Nitratkväve, NO3-N mg/l 9 0,2 0,1 0,1 0,5 0,1 0,1 0,2 0,5 Nitrat NO3 mg/l 1 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 Nitritkväve, NO2-N mg/l 9 0,001 0,001 0,001 0,004 0,001 0,001 0,002 0,004 Nitrit NO2 mg/l 1 0,010 0,010 0,010 0,010 0,010 0,010 0,010 0,010 Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 9 0,008 0,005 0,005 0,020 0,005 0,005 0,010 0,020 Klorid, Cl mg/l 9 6 6 5 8 5 5 6 8 Natrium, Na mg/l 9 6 5 5 7 5 5 6 7 Kalium, K mg/l 9 0,9 1,0 0,5 1,0 0,5 1,0 1,0 1,0 Konduktivitet 25°C mS/m 9 11 11 10 13 10 11 11 13 Järn, Fe mg/l 9 0,029 0,025 0,003 0,070 0,003 0,003 0,060 0,070 Mangan, Mn mg/l 9 0,018 0,020 0,010 0,030 0,010 0,010 0,020 0,030 Sulfat, SO4 mg/l 9 27 27 24 32 24 26 28 32 Hårdhet tyska grader °dH 8 2 2 2 2 2 2 2 2 Kalcium, Ca mg/l 9 10 10 9 12 9 9 11 12 Magnesium, Mg mg/l 9 2,8 2,7 2,5 3,4 2,5 2,6 2,8 3,4 Kem. syreförbr., CODMn mg/l 9 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Fluorid, F Mg/l 9 0,098 0,050 0,050 0,260 0,050 0,050 0,120 0,260 Aluminium, Al mg/l 9 0,166 0,140 0,110 0,240 0,110 0,130 0,190 0,240

Tabell 15. Information om Muskö vattentäkt.

Vattentäkt: Muskö Kommun: HaningeKoordinater: Finns i DGV Höjd över havet: 8 och 19 m Antal abonnenter: Ca 250 personer Provtagningsbrunn: Två grusfilterbrunnar Brunnsdjup: - Provtagningsdjup: - Uttagskapacitet: - Medeluttag: 38 m3/dygn Geografisk region: Mellansvenska sänkan Grundvattenmiljö: Isälvsavlagring Akvifertyp: Sluten Lagerföljd vid brunnen: Uttag sker i grus under lerlager Tillrinningsområdets storlek: - Markanvändning: Jordbruk, skogsbruk Påverkansfaktorer: Jordbruk, skogsbruk, militärverksamhet

Pålamalm Grundvattentäkten Pålamalm ligger i en 3 km lång och 1,5 km bred isälvs-avlagring i en del av Tullingeåsen. Eftersom flera bergryggar går in i avlagringen har tre olika grundvattenmagasin bildats; det södra, mellersta och norra. Ett vattenskyddsområde fastställdes av Vattendomstolen 1968.

Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattnets alkalinitet är genom-gående mycket hög i vattentäkten. pH-värdet har ökat från slutet av 80-talet till mitten av 90-talet, för att sedan minska igen. Vattnets hårdhet har ökat

– 29 –

från mjukt i mitten av 90-talet till medelhårt. Kloridvärdena visar på en något ökande trend, men halten är fortfarande låg. Nitratkvävehalten är låg men visar en ökning i slutet av 90-talet. Järn- och manganhalterna har ökat sedan mitten av 90-talet. Järnhalten är idag hög. En bidragande orsak till det kan vara att magasinet delvis består av finsediment och organogena jord-arter. Detta kan ge hög total salthalt och bidra till höga järn- och mangan-halter. Fluoridhalten är låg vilket ger ett begränsat skydd mot kariesangrepp.


Tabell 16. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Pålamalm grundvatten-täkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2000 till 2004, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 10p betyder att 10 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet).

Parameter N Medel Median Min Max 10p 25p 75p 90p Alkalinitet, HCO3 mg/l 14 78 82 12 87 75 81 85 85 pH 25°C 14 7,1 7,1 6,7 7,4 6,9 7,0 7,2 7,2 Nitratkväve, NO3-N mg/l 14 0,3 0,3 0,2 0,5 0,2 0,3 0,4 0,5 Nitrat NO3 mg/l 0 - - - - - - - - Nitritkväve, NO2-N mg/l 14 0,001 0,001 0,001 0,003 0,001 0,001 0,001 0,002 Nitrit NO2 mg/l 0 - - - - - - - - Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 14 0,053 0,050 0,040 0,070 0,047 0,050 0,060 0,060 Klorid, Cl mg/l 14 17 17 11 18 16 16 18 18 Natrium, Na mg/l 14 7 7 6 8 6 7 8 8 Kalium, K mg/l 14 1,1 1,0 0,5 2,0 1,0 1,0 1,0 1,7 Konduktivitet 25°C mS/m 14 26 26 23 28 26 26 27 27 Järn, Fe mg/l 14 1,201 1,300 0,660 1,500 0,820 1,100 1,400 1,500 Mangan, Mn mg/l 14 0,214 0,225 0,190 0,230 0,190 0,200 0,230 0,230 Sulfat, SO4 mg/l 14 27 27 22 31 26 26 27 29 Hårdhet tyska grader °dH 14 6 6 6 7 6 6 7 7 Kalcium, Ca mg/l 14 38 38 32 42 34 34 40 41 Magnesium, Mg mg/l 14 5,2 5,2 4,4 5,8 4,7 5,0 5,4 5,6 Kem. syreförbr., CODMn mg/l 14 0,6 0,5 0,5 1,1 0,5 0,5 0,5 1,1 Fluorid, F Mg/l 14 0,322 0,300 0,210 0,500 0,220 0,290 0,340 0,480 Aluminium, Al mg/l 14 0,011 0,010 0,010 0,020 0,010 0,010 0,010 0,020 Tabell 17. Information om Pålamalm vattentäkt.

Vattentäkt: Pålamalm Kommun: Haninge Koordinater: Finns i DGV Höjd över havet: Brunnar 52 m, vattenverk ca 80 m Antal abonnenter: Ca 13 000 personer tillsammans med Hanveden vattentäkt. Provtagningsbrunn: - Brunnsdjup: - Uttagskapacitet: 1901 m3/dygn Medeluttag: Geografisk region: Mellansvenska sänkan Grundvattenmiljö: Isälvsavlagring Akvifertyp: Öppen Tillrinningsområdets storlek: - Markanvändning: Skogsbruk, bergtäkt Påverkansfaktorer: Skogsbruk, bergtäkt, vägar Övrigt: Uttag kommer om möjligt ökas i framtiden.

– 30 –

Sandemar Grundvattentäkten Sandemar ligger i en isälvsavlagring vid Dalarö och levererar tillsammans med Schweizerdalens vattentäkt vatten till Dalarö vattenverk. Vattentäkten består av fyra brunnar. Ytterligare en brunn har nyligen anlagts men den visar alltför höga halter av fluorid för att användas till dricksvattenförsörjning. Om den ska kunna användas är det nödvändigt att behandla eller späda vattnet.

Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattnets alkalinitet visar en ökande trend från mitten av 90-talet och är idag mycket hög. pH-värdet har legat inom intervallet, 7,5-9,0 nästan hela perioden, men har från 1993 sjunkit från över 8 till strax över 7. Vattnet är hårt och har på senare tid överstigit 15 °dH. Kloridhalten är relativt hög och ökande, men överstiger ännu inte 100 mg/l. En trolig förklaring till den ökande kloridhalten är påverkan av vägsalt och förekomst av relikt saltvatten. Nitratkvävehalten är mycket låg och utgör inte något problem. Järnhalten sjönk kraftigt från mitten av 90-talet, men ökar igen från 2000. Den är åter uppe på en så hög nivå att det finns risk för utfällningar, missfärgningar och smak. Även manganhalten är hög och det finns risk för utfällningar och missfärgningar. Fluoridhalten ligger inom det för tänderna ideala intervallet 0,8-1,2 mg/l. Ogräsbekämpningsmedlet Bentazon har påvisats i en av brunnarna. Källan till föroreningen är osäker.


Tabell 18. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Sandemar grundvatten-täkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2000 till 2004, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 10p betyder att 10 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet).

Parameter N Medel Median Min Max 10p 25p 75p 90p Alkalinitet, HCO3 mg/l 18 200 200 170 230 180 190 210 220 pH 25°C 18 7,4 7,3 7,2 8,1 7,2 7,3 7,5 7,7 Nitratkväve, NO3-N mg/l 18 0,1 0,1 0,1 0,5 0,1 0,1 0,2 0,3 Nitrat NO3 mg/l 2 0,250 0,250 0,250 0,250 0,250 0,250 0,250 0,250 Nitritkväve, NO2-N mg/l 18 0,004 0,002 0,001 0,024 0,001 0,001 0,004 0,011 Nitrit NO2 mg/l 2 0,006 0,006 0,003 0,010 0,003 0,003 0,010 0,010 Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 18 0,019 0,010 0,005 0,160 0,005 0,005 0,020 0,020 Klorid, Cl mg/l 18 69 70 27 130 43 48 74 120 Natrium, Na mg/l 18 41 43 16 75 16 31 48 74 Kalium, K mg/l 18 6,1 6,0 5,0 9,0 5,0 5,0 6,0 7,0 Konduktivitet 25°C mS/m 18 68 66 49 92 59 61 68 91 Järn, Fe mg/l 18 0,963 0,420 0,003 4,000 0,025 0,110 1,900 3,600 Mangan, Mn mg/l 18 0,236 0,240 0,060 0,480 0,160 0,200 0,260 0,270 Sulfat, SO4 mg/l 18 59 59 50 67 55 57 61 62 Hårdhet tyska grader °dH 18 14 14 11 18 12 13 14 16 Kalcium, Ca mg/l 18 84 84 65 99 75 80 89 93 Magnesium, Mg mg/l 18 9,2 8,4 7,3 17,0 7,8 8,2 8,9 15,0 Kem. syreförbr., CODMn mg/l 18 0,8 0,5 0,5 3,3 0,5 0,5 0,5 2,4 Fluorid, F Mg/l 18 0,929 0,940 0,630 1,300 0,720 0,850 1,000 1,100 Aluminium, Al mg/l 18 0,064 0,010 0,005 0,990 0,010 0,010 0,010 0,010

– 31 –

Tabell 19. Information om Sandemar grundvattentäkt.

Vattentäkt: Dalarö/Sandemar Kommun: HaningeKoordinater: Finns i DGV Höjd över havet: 5-8 m Antal abonnenter: Drygt 1000 personer permanent (inkl Schweizerdalstäkten) Provtagningsbrunn: Brunn 0301 Brunnsdjup: - Provtagningsdjup: - Uttagskapacitet: 346 m3/dygn Medeluttag: 199 m3/dygn Geografisk region: Mellansvenska sänkan Grundvattenmiljö: Isälvsavlagring Akvifertyp: Öppen Lagerföljd vid brunnen: - Tillrinningsområdets storlek: - Markanvändning: Grustäkt, skogbruk, jordbruk Påverkansfaktorer: Grustäkt, skogbruk, jordbruk, länsväg, hav Övrigt: Provpumpning pågår av täkten med 5 brunnar i drift (våren -06).

Schweizerdalen Grundvattentäkten Schweizerdalen ligger i isälvsmaterial vid Dalarö och levererar tillsammans med Sandemar vatten till Dalarö vattenverk. Vatten-täkten ligger i samma ås som grundvattentäkten Sandemar men tar vatten från ett annat grundvattenmagasin några kilometer bort.

Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattnets alkalinitet är genom-gående mycket hög. pH-värdet ligger mestadels inom det ideala intervallet 7,5-9,0, men det har tydligt minskat sedan mitten av 90-talet. Vattnet är hårt och hårdheten har ökat de senaste åren. Den överstiger nu 15 °dH, då risken för utfällningar ökar. Kloridhalten har ökat kraftigt de senaste åren och överstiger nu 100 mg/l. En trolig orsak är påverkan av havsvatten och/eller vägsalt. Nitratkvävehalten är mycket låg och synes minska. Vattentäkten har mycket höga halter av järn och mangan. Fluoridhalten ligger mestadels på en för tänderna ideal nivå, cirka 0,8 mg/l.


– 32 –

Tabell 20. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Schweizerdalen grund-vattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2000 till 2004, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 10p betyder att 10 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet

Parameter N Medel Median Min Max 10p 25p 75p 90p Alkalinitet, HCO3 mg/l 13 210 220 130 230 190 210 220 230 pH 25°C 13 7,5 7,5 6,8 8,0 7,2 7,4 7,5 8,0 Nitratkväve, NO3-N mg/l 13 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Nitrat NO3 mg/l 1 0,250 0,250 0,250 0,250 0,250 0,250 0,250 0,250 Nitritkväve, NO2-N mg/l 13 0,001 0,001 0,001 0,003 0,001 0,001 0,001 0,002 Nitrit NO2 mg/l 1 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 13 0,098 0,130 0,005 0,160 0,005 0,060 0,140 0,160 Klorid, Cl mg/l 13 88 82 24 170 44 53 120 150 Natrium, Na mg/l 13 49 53 13 91 16 21 67 85 Kalium, K mg/l 13 6,9 7,0 2,0 9,0 3,8 7,0 9,0 9,0 Konduktivitet 25°C mS/m 13 75 74 35 103 57 63 87 99 Järn, Fe mg/l 13 2,628 3,300 0,240 3,800 0,350 1,800 3,500 3,600 Mangan, Mn mg/l 13 0,418 0,450 0,010 0,970 0,020 0,390 0,480 0,490 Sulfat, SO4 mg/l 13 62 63 20 78 52 59 75 77 Hårdhet tyska grader °dH 12 15 15 7 18 13 15 17 17 Kalcium, Ca mg/l 13 87 89 41 100 80 88 96 99 Magnesium, Mg mg/l 13 12,8 13,0 6,6 18,0 7,1 11,0 16,0 18,0 Kem. syreförbr., CODMn mg/l 13 3,0 3,2 1,4 4,1 1,7 2,5 3,6 3,7 Fluorid, F Mg/l 13 0,841 0,860 0,650 0,980 0,760 0,780 0,900 0,920 Aluminium, Al mg/l 13 0,009 0,010 0,005 0,010 0,005 0,010 0,010 0,010

Tabell 21. Information om Schweizerdalen grundvattentäkt.

Vattentäkt: Dalarö/Schweizerdalen Kommun: HaningeKoordinater: Finns i DGV Höjd över havet: 7 m Antal abonnenter: Drygt 1000 personer permanent (inkl. Sandemartäkten). Stor

ökning sommartid.Provtagningsbrunn: - Brunnsdjup: - Provtagningsdjup: - Uttagskapacitet: - Medeluttag: - Geografisk region: Mellansvenska sänkan Grundvattenmiljö: Isälvsavlagring Akvifertyp: Öppen Lagerföljd vid brunnen: - Tillrinningsområdets storlek: - Markanvändning: - Påverkansfaktorer: Bostadsbebyggelse, väg, hav

– 33 –

Norrtälje kommun Norrtälje kommun försörjs till 25 procent av grundvatten och har flest grund-vattentäkter i Stockholms län. Problem med grundvattenkvaliteten i kommunen är nitratläckage från jordbruk och avloppsvatten samt förhöjda kloridhalter i kust- och skärgårdsområdena. För Norrtälje kommun redovisas vattentäkterna Bergby, Blidö, Edsbro, Finsta-Kilen, Hästängen och Norrby.

Bergby Grundvattentäkten Bergby försörjde förr tillsammans med Finsta-Kilen samhället Rimbo med dricksvatten. Nu försörjs Rimbo med ytvatten från sjön Erken genom Nånö vattenverk. Vattentäkterna Bergby och Finsta-Kilen fungerar som reservvattentäkter för Nånö vattenverk. Bergbytäkten består av en borrad och en grävd brunn. Den har ett sårbart läge på en åker mellan Långsjön och Kundbysjön. Ett vattenskyddsområde fastställdes med vattendom 1970.

Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattnet har mycket hög alkalinitet och är hårt. Kloridhalten är huvudsakligen måttlig, men den har ökat betydligt under senare år. Detta trots att det är en reservvattentäkt och inga stora uttag görs. En trolig orsak är vägsalt. Nitratkvävehalten är måttlig. Järnhalten är låg, medan manganhalten är hög till mycket hög. Fluoridhalterna är låga.

Det är sannolikt att vattentäkten kommer att vara i drift en längre tid framöver och att vattenanalysdata kommer att lagras i DGV. Trots det bedöms täkten inte som lämplig att ingå i ett övervakningsprogram för grundvatten i jord eftersom vattenprover tas efter inblandning av berggrundvatten.

Tabell 22. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Bergby grundvattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2000 till 2004, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 10p betyder att 10 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet). Parameter N Medel Median Min Max 10p 25p 75p 90p Alkalinitet, HCO3 mg/l 4 307 310 300 310 300 305 310 310 pH 25°C 4 7,5 7,5 7,4 7,7 7,4 7,4 7,6 7,7 Nitratkväve, NO3-N mg/l 4 1,225 1,300 0,700 1,600 0,70 0,950 1,500 1,60 Nitrat NO3 mg/l 0 - - - - - - - - Nitritkväve, NO2-N mg/l 4 0,006 0,006 0,004 0,007 0,00 0,005 0,007 0,007 Nitrit NO2 mg/l 0 - - - - - - - - Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 4 0,070 0,055 0,020 0,150 0,02 0,035 0,105 0,150 Klorid, Cl mg/l 4 155 160 99 200 99 125 185 200 Natrium, Na mg/l 4 67 72 48 76 48 59 75 76 Kalium, K mg/l 4 20 20 19 22 19 19 21 22 Konduktivitet 25°C mS/m 4 108 108 91 124 91 99 117 1240 Järn, Fe mg/l 4 0,021 0,025 0,010 0,025 0,01 0,018 0,025 0,025 Sulfat, SO4 mg/l 4 43,8 44,5 38,0 48,0 38,0 40,0 47,5 48,0 Hårdhet tyska grader °dH 4 20,0 20,5 18,0 21,0 18,0 19,0 21,0 21,0 Kalcium, Ca mg/l 4 123 125 110 130 110 115 130 130 Magnesium, Mg mg/l 4 13 13 12 14 12 13 14 14 Kem. syreförbr., CODMn mg/l 4 2,125 2,100 1,900 2,400 1,90 1,900 2,350 2,400 Fluorid, F Mg/l 4 0,243 0,240 0,2200 0,270 0,22 0,220 0,265 0,270 Aluminium, Al mg/l 4 0,013 0,010 0,010 0,020 0,01 0,010 0,015 0,020

– 34 –

Tabell 23. Information om Bergby grundvattentäkt.

Vattentäkt: Bergby Kommun: Norrtälje Koordinater: Finns i DGV Antal abonnenter: Reservvattentäkt för Norrtälje och Rimbo Provtagningsbrunn: 1 brunn, brunnen lutar Brunnsdjup: 11 m Provtagningsdjup: 9 m Uttagskapacitet: 800 m3/dygn Medeluttag: 48 m3/dygn Geografisk region: Upplands kalkpåverkade område Grundvattenmiljö: Isälvsavlagring Akvifertyp: Öppen/sluten Grus, öppen Lagerföljd vid brunnen: Grus Tillrinningsområdets storlek: - Markanvändning: Jordbruk, ängsmark Påverkansfaktorer: Odlad mark, djurhållning

Blidö Grundvattentäkten Blidö utgörs av två grävda brunnar. Vattnet ur brunnarna går till Blidö vattenverk där det luftas, filtreras, avhärdas och desinficeras. Ett vattenskyddsområde fastställdes av Länsstyrelsen 1994.

Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattentäkten har hög alkalinitet, nästan konstant över 300 mg/l. pH-värdet ligger högt, mestadels inom det ideala intervallet 7,5-9,0. Vattnet är mycket hårt och det finns risk för utfäll-ningar. Kloridhalterna är för det mesta måttliga. Nitratkväve-, järn- och manganhalterna är låga och utgör inga problem. Fluoridhalten är låg och ger endast ett begränsat skydd mot kariesangrepp.


– 35 –

Tabell 24. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Blidö grundvattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2000 till 2004, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 10p betyder att 10 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet).

Parameter N Medel Median Min Max 10p 25p 75p 90p Alkalinitet, HCO3 mg/l 10 316 320 280 350 285 300 330 340 pH 25°C 10 7,5 7,5 7,2 7,8 7,3 7,4 7,6 7,8 Nitratkväve, NO3-N mg/l 3 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Nitrat NO3 mg/l 0 - - - - - - - - Nitritkväve, NO2-N mg/l 10 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 Nitrit NO2 mg/l 0 - - - - - - - - Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 8 0,090 0,095 0,030 0,130 0,030 0,070 0,115 0,130 Klorid, Cl mg/l 9 47 31 11 95 11 14 84 95 Natrium, Na mg/l 4 64 72 30 83 30 47 81 83 Kalium, K mg/l 4 5,9 6,0 3,4 8,0 3,4 4,2 7,5 8,0 Konduktivitet 25°C mS/m 10 74 72 59 93 60 62 88 91 Järn, Fe mg/l 10 0,804 0,930 0,120 1,100 0,215 0,840 1,000 1,050 Mangan, Mn mg/l 10 0,108 0,100 0,070 0,220 0,075 0,080 0,110 0,170 Sulfat, SO4 mg/l 4 56 52 51 68 51 51 60 68 Hårdhet tyska grader °dH 10 16 17 14 18 14 15 17 18 Kalcium, Ca mg/l 4 89 90 81 97 81 85 94 97 Magnesium, Mg mg/l 4 13,7 14,5 8,8 17,0 8,8 11,4 16,0 17,0 Kem. syreförbr., CODMn mg/l 10 5,2 5,2 4,8 5,6 4,9 4,9 5,4 5,5 Fluorid, F Mg/l 4 0,700 0,725 0,520 0,830 0,520 0,610 0,790 0,830 Aluminium, Al mg/l 6 0,022 0,020 0,010 0,050 0,010 0,010 0,020 0,050

Tabell 25. Information om Blidö grundvattentäkt.

Vattentäkt: Blidö Kommun: Norrtälje Koordinater: Finns i DGV Antal abonnenter: 33 personer Provtagningsbrunn: 2 brunnar, samlingsprov Brunnsdjup: 7 respektive 10 m Provtagningsdjup: 6 respektive 9 m Uttagskapacitet: 30 m3/dygn Medeluttag: 4-6 m3/d vintertid, 10-11 m3/d sommartid Geografisk region: Upplands kalkpåverkade område, skärgårdsö Grundvattenmiljö: Akvifertyp: Sluten ev. Lagerföljd vid brunnen: Siltig morän/Sandig morän Markanvändning: Ängs- och skogsmark Påverkansfaktorer: Gles bebyggelse i området

Edsbro Vid Edsbro finns tre grundvattentäkter. Två av dessa försörjer samhället Edsbro med dricksvatten och en fungerar som reservvattentäkt. Vatten-täkterna som är i drift ligger vid vattenverket (två brunnar) respektive vid bygdegården. Reservvattentäkten ligger vid en skola. Vid vattenverket avhärdas och desinficeras vattnet. Ett vattenskyddsområde fastställdes av Länsstyrelsen år 1982.

– 36 –

Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattnets alkalinitet är mycket hög, nästan konstant över 300 mg/l. pH-värdena ligger stadigt över sju och ofta inom det ideala intervallet 7,5-9,0. Vattnet är hårt, 17 °dH. Klorid-halterna ligger på en relativt hög nivå, vilket kan indikera inverkan från salt grundvatten eller vägdagvatten. Sulfathalterna visar ingen ökande eller avtagande trend. Nitratkvävehalterna ökade från mycket låga till måttliga i slutet av 90-talet, men har nu minskat igen och ligger på en låg nivå. Järn- och manganhalterna har varierat på låga nivåer. Fluoridhalterna har varit mycket låga under hela perioden.

Vattentäkten bedöms som lämplig att ingå i ett regionalt miljöövervaknings-program, då det är sannolikt att vattentäkten kommer att vara i drift en längre tid framöver alternativt fungera som reservvattentäkt, samt att vattenanalysdata kommer att lagras i DGV.

Tabell 26. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Edsbro grundvattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2000 till 2004, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 10p betyder att 10 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet).

Parameter N Medel Median Min Max 10p 25p 75p 90p Alkalinitet, HCO3 (mg/l) 8 325 325 280 400 280 295 340 400 pH 8 7,6 7,6 7,3 7,9 7,3 7,5 7,8 7,9 Nitratkväve, NO3-N (mg/l) 3 1,0 1,0 0,7 1,4 0,7 0,7 1,4 1,4 Nitrat, NO3 (mg/l) 0 - - - - - - - - Nitritkväve, NO2-N (mg/l) 8 0,001 0,001 0,001 0,002 0,001 0,001 0,001 0,002 Nitrit, NO2 (mg/l) 0 - - - - - - - - Ammoniumkväve, NH4-N (mg/l) 6 0,022 0,025 0,010 0,030 0,010 0,010 0,030 0,030 Klorid, Cl (mg/l) 4 59 56 48 76 48 50 68 76 Natrium, Na (mg/l) 4 42 41 32 53 32 32 52 53 Kalium, K (mg/l) 4 7,7 7,7 5,4 10,0 5,4 5,9 9,5 10,0 Konduktivitet (mS/m) 8 80 79 77 84 77 78 80 84 Järn, Fe (mg/l) 8 0,036 0,025 0,010 0,100 0,010 0,018 0,045 0,100 Mangan, Mn (mg/l) 8 0,020 0,020 0,005 0,040 0,005 0,008 0,030 0,040 Sulfat, SO4 (mg/l) 4 37 38 33 39 33 35 39 39 Hårdhet (°dH) 8 17 17 16 19 16 17 18 19 Kalcium, Ca (mg/l) 4 107 106 100 116 100 100 114 116 Magnesium, Mg (mg/l) 4 9,2 9,4 6,9 11,0 6,9 7,4 11,0 11,0 Kem. syreförbr., CODMn (mg/l) 8 1,9 2,0 1,3 2,4 1,3 1,7 2,2 2,4 Fluorid, F (Mg/l) 4 0,270 0,250 0,200 0,380 0,200 0,210 0,330 0,380 Aluminium, Al (mg/l) 6 0,027 0,020 0,010 0,050 0,010 0,010 0,050 0,050

– 37 –

Tabell 27. Information om Edsbro grundvattentäkt.

Vattentäkt: Edsbro Kommun: Norrtälje Koordinater: Finns i DGV Antal abonnenter: 530 personer Provtagningsbrunn: 3 brunnar, samlingsprov Brunnsdjup: 9 m Provtagningsdjup: 6-7 m Uttagskapacitet: 150 m3/dygn Medeluttag: 85 m3/dygn Geografisk region: Upplands kalkpåverkade område Grundvattenmiljö: Isävsavlagring Akvifertyp: Grus/sand överlagrat av siltig morän och siltig lera, sluten Lagerföljd vid brunnen: Silt, lera/silt, grus, morän/grus, sand, morän/silt, grus, morän Tillrinningsområdets storlek: - Markanvändning: Bygdegård, intill vattenverket, jordbruksmark Påverkansfaktorer: Ett par brunnar relativt centralt i samhället med sågverk i

närheten, jordbruksmark omkring samhället.

Finsta-Kilen Grundvattentäkterna Finsta-Kilen och Bergby försörjde förr samhället Rimbo med dricksvatten. I dagsläget är de båda viktiga reservvattentäkter till Nånö vattenverk som levererar vatten till Norrtäljeregionen från sjön Erken. Finsta-Kilen består av tre brunnar som är lokaliserade i Finstaåsen intill vattenverket. Ett vattenskyddsområde fastställdes av Vattendomstolen 1963.

Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Värdena för pH och alkalinitet är mycket höga. Kloridhalterna är mestadels måttliga, men visar på en kraftig topp i slutet av 90-talet, med värden mellan 150-200 mg/l. Sulfathalterna visar på en nedåtgående trend från början av 80-talet. Nitratkvävehalterna har minskat från höga på 70- och 80-talen, till måttliga nivåer. Halterna av järn och mangan är genomgående låga. Fluoridhalterna är mycket låga.

Vattentäkten bedöms som lämplig att ingå i ett regionalt miljöövervaknings-program eftersom den är en reservvattentäkt som underhålls och provtas regelbundet och vattenanalysdata från vattentäkten kommer att lagras i DGV.

– 38 –

Tabell 26. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Finsta-Kilen grundvatten-täkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2000 till 2004, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 10p betyder att 10 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet). Parameter N Medel Median Min Max 10p 25p 75p 90p Alkalinitet, HCO3 mg/l 2 250 250 250 250 250 250 250 250 pH 2 7,8 7,8 7,5 8,1 7,5 7,5 8,1 8,1 Nitratkväve, NO3-N mg/l 2 3,4 3,4 2,9 3,8 2,9 2,9 3,8 3,8 Nitrat NO3 mg/l 0 - - - - - - - - Nitritkväve, NO2-N mg/l 2 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 Nitrit NO2 mg/l 0 - - - - - - - - Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 2 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 Klorid, Cl mg/l 2 46 46 40 52 40 40 52 52 Natrium, Na mg/l 2 30 30 26 33 26 26 33 33 Kalium, K mg/l 2 6,00 6,00 6,00 6,00 6,00 6,00 6,00 6,00 Konduktivitet mS/m 2 63 63 63 63 63 63 63 63 Järn, Fe mg/l 2 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 Mangan, Mn mg/l 2 0,010 0,010 0,010 0,010 0,010 0,010 0,010 0,010 Sulfat, SO4 mg/l 2 31 31 27 35 27 27 35 35 Hårdhet tyska grader °dH 2 16 16 16 16 16 16 16 16 Kalcium, Ca mg/l 2 100 100 100 100 100 100 100 100 Magnesium, Mg mg/l 2 8,3 8,3 8,1 8,4 8,1 8,1 8,4 8,4 Kem. syreförbr., CODMn mg/l 2 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Fluorid, F Mg/l 2 0,410 0,410 0,360 0,460 0,360 0,360 0,460 0,460 Aluminium, Al mg/l 2 0,010 0,010 0,010 0,010 0,010 0,010 0,010 0,010

Tabell 27. Information om Finsta-Kilen grundvattentäkt.

Vattentäkt: Finsta-Kilen Kommun: Norrtälje Koordinater: Finns i DGV Antal abonnenter: Reservvattentäkt för Norrtälje och Rimbo Provtagningsbrunn: 3 brunnar intill vattenverket, samlingsprov Brunnsdjup: 11-14 m Provtagningsdjup: 7 m Uttagskapacitet: 2200 m3/dygn Medeluttag: Endast underhållsspolning och provtagning Geografisk region: Upplands kalkpåverkade område Grundvattenmiljö: Isälvsavlagring Akvifertyp: Öppen Lagerföljd vid brunnen: Sand, grus Markanvändning: Åkermark Påverkansfaktorer: Gödselspridning från svinproduktion

Hästängen Grundvattentäkten Hästängen försörjer tillsammans med grundvattentäkten Utanbro samhället Bergshamra med vatten. Till vattenverket i Hästängen tas vatten ur tre brunnar. I vattenverket minskas vattnets järnhalt, avhärdas och desinficeras innan distribution. Ett vattenskyddsområde fastställdes av Länsstyrelsen 1998.

Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattentäkten har en mycket hög alkalinitet. pH-värdet ligger över 7 under hela perioden. Vattnet är hårt,

– 39 –

vilket ger ökad risk för utfällningar. Vattentäkten uppmäter relativt höga kloridhalter, men de överstiger inte 100 mg/l då vattnet kan bli lednings-angripande. Sulfathalten har minskat kraftigt från slutet av 90-talet till idag. Nitratkvävehalterna visar på en ökande trend som går från mycket låga nivåer i mitten av 90-talet till måttliga halter 2003. Järn och mangan har minskat under 90-talet och analyserna visar nu på mycket låga halter. Fluroidhalterna är låga och ger därmed ett begränsat skydd mot karies.


Tabell 28. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Hästängen grundvatten-täkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2000 till 2004, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 10p betyder att 10 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet).

Parameter N Medel Median Min Max 10p 25p 75p 90p Alkalinitet, HCO3 (mg/l) 8 329 330 280 360 280 325 340 360 pH 12 7,4 7,3 7,0 7,8 7,1 7,2 7,6 7,8 Nitratkväve, NO3-N (mg/l) 3 0,8 0,6 0,5 1,2 0,5 0,5 1,2 1,2 Nitrat, NO3 (mg/l) 0 - - - - - - - - Nitritkväve, NO2-N (mg/l) 8 0,001 0,001 0,001 0,002 0,001 0,001 0,001 0,002 Nitrit, NO2 (mg/l) 0 - - - - - - - - Ammoniumkväve, NH4-N (mg/l) 6 0,017 0,005 0,005 0,050 0,005 0,005 0,030 0,050 Klorid, Cl (mg/l) 6 58 62 31 67 31 59 66 67 Natrium, Na (mg/l) 4 55 42 26 110 26 34 77 110 Kalium, K (mg/l) 4 4,075 3,850 3,600 5,000 3,600 3,650 4,500 5,000 Konduktivitet (mS/m) 8 82 83 67 89 67 78 87 89 Järn, Fe (mg/l) 8 0,251 0,163 0,025 0,590 0,025 0,025 0,510 0,590 Mangan, Mn (mg/l) 8 0,059 0,055 0,010 0,110 0,010 0,010 0,110 0,110 Sulfat, SO4 (mg/l) 4 49 52 28 64 28 38 60 64 Hårdhet (°dH) 8 17 18 11 20 11 17 19 20 Kalcium, Ca (mg/l) 4 104 115 67 120 67 89 120 120 Magnesium, Mg (mg/l) 4 7,2 7,5 5,5 8,1 5,5 6,3 8,0 8,1 Kem. syreförbr., CODMn (mg/l) 8 2,3 2,3 2,0 3,2 2,0 2,1 2,5 3,2 Fluorid, F (Mg/l) 4 0,300 0,315 0,160 0,410 0,160 0,215 0,385 0,410 Aluminium, Al (mg/l) 6 0,037 0,035 0,010 0,070 0,010 0,010 0,060 0,070 Tabell 29. Information om Hästängen grundvattentäkt.

Vattentäkt: Hästängen Kommun: Norrtälje Koordinater: Finns i DGV Antal abonnenter: 339 personer Provtagningsbrunn: 3 brunnar, samlingsprov Brunnsdjup: 4 m, 12 m, 12 m Provtagningsdjup: 4 m, 6,5 m, 10,5 m Uttagskapacitet: 75 m3/dygn Medeluttag: 39 m3/dygn Geografisk region: Upplands kalkpåverkade område Grundvattenmiljö: Isälvsavlagring Akvifertyp: Sluten Lagerföljd vid brunnen: Lerig/grusig silt, sandig/grusig silt, morän Tillrinningsområdets storlek: - Markanvändning: Odlad åkermark Påverkansfaktorer: Jordbruk, bebyggelse

– 40 –

Norrby Grundvattentäkten Norrby försörjer samhället Söderby Karl med vatten från en grävd och en borrad brunn. På grund av höga nitrathalter i jordlagren har vattenverket försetts med utrustning för kväverening. Vattnet avhärdas och desinficeras innan distribution. Ett vattenskyddsområde fastställdes av Länsstyrelsen år 2000.

Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Vattenanalyserna från Norrby vatten-täkt visar att grundvattnets alkalinitet är mycket hög med pH-värden över 7. Vattnet är hårt. Kloridhalten ökade under 90-talet från måttliga till relativt höga eller höga halter, men har sen återgått till måttliga nivåer. Sulfat-halterna visar på en ökning från slutet av 80-talet, men ser ut att minska igen från slutet av 90-talet. Nitratkvävehalten ökade kraftigt från låg till hög halt i slutet av 90-talet, sannolikt på grund av jordbrukspåverkan. Under senare år har den återgått till en låg nivå, troligtvis på grund av utspädning med vatten från den borrade brunnen. Järnhalterna är mestadels låga men visar på toppar över 0,5 mg/l, en i början av 90-talet och en i början av 2000-talet. Fluoridhalterna har sjunkit från början av 90-talet och är nu låga.

Det är sannolikt att vattentäkten kommer att vara i drift en längre tid fram-över och att vattenanalysdata kommer att lagras i DGV. Trots det bedöms täkten inte som lämplig att ingå i ett övervakningsprogram för grundvatten i jord eftersom vattenprover tas efter inblandning av berggrundvatten.

Tabell 30. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Norrby grundvattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2000 till 2004, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 10p betyder att 10 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet).

Parameter N Medel Median Min Max 10p 25p 75p 90p Alkalinitet, HCO3 (mg/l) 8 225 230 89 300 89 210 265 300 pH 12 7,5 7,5 7,0 7,9 7,3 7,3 7,6 7,8 Nitratkväve, NO3-N (mg/l) 8 2,1 1,0 0,7 5,6 0,7 0,9 3,3 5,6 Nitrat, NO3 (mg/l) 0 - - - - - - - - Nitritkväve, NO2-N (mg/l) 8 0,002 0,001 0,001 0,010 0,001 0,001 0,003 0,010 Nitrit, NO2 (mg/l) 0 - - - - - - - - Ammoniumkväve, NH4-N (mg/l) 6 0,012 0,010 0,010 0,020 0,010 0,010 0,010 0,020 Klorid, Cl (mg/l) 4 55 46 31 98 31 38 73 98 Natrium, Na (mg/l) 4 36 31 22 61 22 23 50 61 Kalium, K (mg/l) 4 4,975 5,150 3,600 6,000 3,600 4,300 5,650 6,000 Konduktivitet (mS/m) 8 65 61 55 84 55 58 71 84 Järn, Fe (mg/l) 8 0,588 0,025 0,010 4,560 0,010 0,015 0,025 4,560 Mangan, Mn (mg/l) 8 0,013 0,010 0,005 0,030 0,005 0,010 0,015 0,030 Sulfat, SO4 (mg/l) 4 27 35 1 37 1 18 36 37 Hårdhet (°dH) 8 13 13 11 14 11 12 14 14 Kalcium, Ca (mg/l) 4 89 88 86 94 86 87 91 94 Magnesium, Mg (mg/l) 4 6,0 5,6 5,3 7,4 5,3 5,4 6,6 7,4 Kem. syreförbr., CODMn (mg/l) 8 1,0 1,0 1,0 1,3 1,0 1,0 1,0 1,3 Fluorid, F (Mg/l) 4 0,435 0,435 0,410 0,460 0,410 0,420 0,450 0,460 Aluminium, Al (mg/l) 6 0,025 0,020 0,010 0,070 0,010 0,010 0,020 0,070

– 41 –

Tabell 31. Information om Norrby grundvattentäkt.

Figur 9. Norrby vattentäkt i Norrtälje kommun. På fältet syns två brunnsöver-byggnader till två bergborrade brunnar. Till vänster om granen ligger vattenverket. Foto: Göran Hanson

Norrvattens reservvattentäkter Norrvatten är ett kommunalförbund som förser delar av norra Storstockholm med dricksvatten. Det sker genom ytvattenverket Görväln vid Mälaren. Utöver denna ytvattentäkt har Norrvatten fyra grundvattentäkter i fyra kommuner. Vattentäkterna är Hammarby (Upplands Väsby), Märsta (Sigtuna), Rotsunda (Sollentuna) och Ulriksdal (Solna). Samtliga ligger i

Vattentäkt: Norrby (Söderby Karl) Kommun: Norrtälje Koordinater: Finns i DGV Antal abonnenter: 190 personer Provtagningsbrunn: 2 brunnar, samlingsprov Brunnsdjup: 6 m, 20 m Provtagningsdjup: 5 m, 18-19 m Uttagskapacitet: 130 m3/dygn för den grävda brunnen vid Bastubacken, 15 m3/dygn för den

bergborrade

Medeluttag: 43 m3/dygn Geografisk region: Upplands kalkpåverkade område Grundvattenmiljö: Isälvsavlagring och kristallint berg Akvifertyp: Grus, öppen samt berg under lera/morän (sluten) Lagerföljd vid brunnen: Sand/grus respektive lera/morän på berg Markanvändning: I grusgropen endast ängsmark/slyskog. Kring bergborrad brunn villatomt i

närheten av jordbruksmark. Påverkansfaktorer: Odlad åkermark, höga nitrathalter har uppmätts, därav inblandning med

berggrundvatten.

– 42 –

Stockholmsåsen och tillsammans har de en potentiell kapacitet på 90 000 m3/dygn. Något uttag sker inte från vattentäkterna förutom regelbundna funktionskontroller. Grundvattentäkterna står i förbindelse med ytvattnet i Brunnsviken, Norrviken och Fysingen.

Hammarby – Upplands Väsby kommun Hammarby grundvattentäkt ligger i Stockholmsåsen vid sjön Fysingens sydspets. Vattentäkten består av tre brunnar som hämtar vatten ur grusåsen. Brunnarna ligger placerade i samma vattenmagasin, 30-50 meter från varandra.

Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattnet har mycket höga värden på alkalinitet och hårdhet. pH-värdet ligger stadigt över 7. Vattentäkten har stora problem med höga kloridhalter. Mellan 1982 och 1990 har halterna nästan fördubblats. En trolig förklaring är att vägsalt från E4:an läckt ner i grund-vattnet. Även ett saltupplag kan ha bidragit till de höga halterna. Om en vattentäkt har höga kloridhalter på grund av påverkan från vägsalt finns risk för att även andra föroreningar följer med vägdagvattnet ner i grundvattnet. Därför har det på senare tid gjorts ansträngningar för att skydda grundvattnet genom att leda bort vägdagvatten. Från år 2000 syns också en svag minskning av kloridhalten. Sulfathalterna är relativt höga men följer den minskande trenden som kan kopplas till minskade svavelutsläpp till luften. Järn- och manganhalterna är genomgående låga, liksom fluoridhalten.


Tabell 32. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Hammarby grundvatten-täkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2000 till 2004, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 10p betyder att 10 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet).

Parameter N Medel Median Min Max 10p 25p 75p 90p Alkalinitet, HCO3 mg/l 1 270 270 270 270 270 270 270 270 pH 25°C 26 7,3 7,3 7,2 7,4 7,2 7,2 7,3 7,4 Nitratkväve, NO3-N mg/l 1 2,3 2,3 2,3 2,3 2,3 2,3 2,3 2,3 Nitrat NO3 mg/l 0 - - - - - - - - Nitritkväve, NO2-N mg/l 1 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 Nitrit NO2 mg/l 0 - - - - - - - - Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 1 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 Klorid, Cl mg/l 26 103 103 95 114 96 96 107 108 Natrium, Na mg/l 1 58 58 58 58 58 58 58 58 Kalium, K mg/l 1 8,0 8,0 8,0 8,0 8,0 8,0 8,0 8,0 Konduktivitet 25°C mS/m 1 92 92 92 92 92 92 92 92 Järn, Fe mg/l 1 0,060 0,060 0,060 0,060 0,060 0,060 0,060 0,060 Mangan, Mn mg/l 1 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 Sulfat, SO4 mg/l 1 58 58 58 58 58 58 58 58 Hårdhet tyska grader °dH 26 18 18 17 19 18 18 19 19 Kalcium, Ca mg/l 1 119 119 119 119 119 119 119 119 Magnesium, Mg mg/l 1 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 Kem. syreförbr, CODMn mg/l 1 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Fluorid, F Mg/l 1 0,500 0,500 0,500 0,500 0,500 0,500 0,500 0,500

– 43 –

Tabell 33. Information om Hammarby grundvattentäkt.

Märsta – Sigtuna kommun Grundvattentäkten Märsta, som även kallas Ströms gård, ligger i Stockholmsåsen vid sjön Fysingens nordvästra strand. Vattentäkten utgör reservvattentäkt till Märsta vattenverk. Vattenuttaget sker ur fyra brunnar på en radie av 70-80 meter. Prov tas omväxlande mellan brunnarna men vattnet kan antas komma från samma magasin. Ett vattenskyddsområde fastställdes av Länsstyrelsen 1979.

Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattnet är hårt och värden på alkalinitet och pH är höga. Kloridhalterna är måttliga och utgör inga problem. Sulfathalterna är måttliga till höga, men har nästan halverats och följer en nedåtgående trend som kan kopplas till de minskade utsläppen av svavelföreningar till luften. Nitratkvävehalterna visar på en topp i slutet av 60-talet men uppvisar i övrigt måttliga halter. Järn- och manganhalterna är låga. Fluoridhalten är mycket låg.


Vattentäkt: Hammarby Kommun: Upplands-Väsby Koordinater: Finns i DGV Antal abonnenter: Reservvattentäkt Provtagningsbrunn: 3 brunnar Brunnsdjup: Ca 16 m Provtagningsdjup: - Uttagskapacitet: 26 000m3/dygn, 100 000 m3/månad och 400 000 m3/år Medeluttag: Reservvattentäkt Geografisk region: Upplands kalkpåverkade område Grundvattenmiljö: Isälvsavlagring Akvifertyp: - Lagerföljd vid brunnen: - Tillrinningsområdet Ca 7,5 km2

Markanvändning: - Påverkansfaktorer: Vägar, bensinstationer, industrier, dagvatten, jordbruk, bostäder,

fritidshus, bergtäkter, motorcrossbana.

– 44 –

Tabell 34. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Märsta grundvattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2000 till 2004, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 10p betyder att 10 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet).

Parameter N Medel Median Min Max 10p 25p 75p 90p Alkalinitet, HCO3 mg/l 1 191 191 191 191 191 191 191 191 pH 25°C 35 7,1 7,1 7,0 7,2 7,0 7,0 7,1 7,2 Nitratkväve, NO3-N mg/l 1 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2 Nitrat NO3 mg/l 0 - - - - - - - - Nitritkväve, NO2-N mg/l 1 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 Nitrit NO2 mg/l 0 - - - - - - - - Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 1 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 Klorid, Cl mg/l 34 39 39 36 47 37 38 39 42 Natrium, Na mg/l 1 19 19 19 19 19 19 19 19 Kalium, K mg/l 1 8,0 8,0 8,0 8,0 8,0 8,0 8,0 8,0 Konduktivitet 25°C mS/m 1 60 60 60 60 60 60 60 60 Järn, Fe mg/l 1 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 Mangan, Mn mg/l 1 0,012 0,012 0,012 0,012 0,012 0,012 0,012 0,012 Sulfat, SO4 mg/l 1 74 74 74 74 74 74 74 74 Hårdhet tyska grader °dH 34 14 13 13 15 13 13 14 14 Kalcium, Ca mg/l 1 86 86 86 86 86 86 86 86 Magnesium, Mg mg/l 1 8,0 8,0 8,0 8,0 8,0 8,0 8,0 8,0 Kem. syreförbr, CODMn mg/l - - - - - - - - - Fluorid, F Mg/l 1 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Aluminium, mg/l 0 - - - - - - - -

Tabell 35. Information om Märsta grundvattentäkt.

Vattentäkt: Märsta / Ströms gård Kommun: Sigtuna Koordinater Finns i DGV Antal abonnenter: Reservvattentäkt Provtagningsbrunn: Fyra brunnar Brunnsdjup: - Provtagningsdjup: - Uttagskapacitet: 26 000m3/dygn Medeluttag: - Geografisk region: Upplands kalkpåverkade område Grundvattenmiljö: Isälvsavlagring Tillrinningsområdets storlek: - Lagerföljd vid brunnen: - Markanvändning: (Delvis naturreservat) Påverkansfaktorer: Gles bebyggelse, väg

– 45 –

Figur 10. Bild från Stockholmsåsen. Den vita överbyggnaden är en av brunnarna vid Märsta grundvattentäkt. I bakgrunden syns sjön Fysingen. Foto: Liselotte Tunemar

Rotsunda – Sollentuna kommun Grundvattentäkten Rotsunda ligger i Stockholmsåsen och består av tre grävda brunnar. Reservvattentäkten är upprustad med nya pumpar och kapaciteten är nu 26 000 m3/dygn. Ett vattenskyddsområde fastställdes av Länsstyrelsen 1974.

Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattnet är hårt, med hög alkalinitet och högt pH. Kloridhalterna är måttliga och utgör inte något problem. Nitratkvävehalterna har varit måttliga under hela perioden, dock lite högre runt 80-talet. Järn- och manganhalterna har ökat på 90-talet. Järnhalterna varierar från mycket låga till mycket höga under perioden. Sulfathalterna har varit höga men visar på en tydligt nedåtgående trend från 80-talet. Fluoridhalten är låg.


– 46 –

Tabell 36. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Rotsunda grundvatten-täkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2000 till 2004, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 10p betyder att 10 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet).

Parameter N Medel Median Min Max 10p 25p 75p 90p Alkalinitet, HCO3 mg/l 1 307 307 307 307 307 307 307 307 pH 25°C 32 7,3 7,3 7,2 7,4 7,2 7,2 7,3 7,3 Nitratkväve, NO3-N mg/l 1 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 Nitrat NO3 mg/l 0 - - - - - - - - Nitritkväve, NO2-N mg/l 1 0,023 0,023 0,023 0,023 0,023 0,023 0,023 0,023 Nitrit NO2 mg/l 0 - - - - - - - - Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 1 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 Klorid, Cl mg/l 32 19 19 15 23 17 17 19 21 Natrium, Na mg/l 1 11 11 11 11 11 11 11 11 Kalium, K mg/l 1 8,0 8,0 8,0 8,0 8,0 8,0 8,0 8,0 Konduktivitet 25°C mS/m 1 71 71 71 71 71 71 71 71 Järn, Fe mg/l 1 0,060 0,060 0,060 0,060 0,060 0,060 0,060 0,060 Mangan, Mn mg/l 1 0,190 0,190 0,190 0,190 0,190 0,190 0,190 0,190 Sulfat, SO4 mg/l 1 84 84 84 84 84 84 84 84 Hårdhet tyska grader °dH 32 18 18 17 20 18 18 19 19 Kalcium, Ca mg/l 1 121 121 121 121 121 121 121 121 Magnesium, Mg mg/l 1 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Kem. syreförbr., CODMn mg/l 1 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Fluorid, F Mg/l 1 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 Aluminium, Al mg/l - - - - - - - - -

Tabell 37. Information om Rotsunda grundvattentäkt.

Ulriksdal – Solna kommun Ulriksdals grundvattentäkt ligger, liksom Norrvattens övriga reserv-vattentäkter, i Stockholmsåsen. Den är belägen i ett större grundvatten-magasin, mellan Brunnsviken och Edsviken. Det råder god hydraulisk förbindelse mellan grundvattenmagasinets olika delar och med Edsviken och Brunnsviken. Brunnsviken reglerar grundvattenytans nivå i grusåsen. Vattentäkten består av en sänkbrunn som är anlagd i början av 1900-talet. Det finns en infiltrationsanläggning söder om vattentäkten som gör det möjligt att infiltrera vatten. Förr använde Pripps AB mycket av vattnet i området som de tog ur en egen brunn till sin produktion av öl och läsk.

Vattentäkt: Rotsunda Kommun: Sollentuna Koordinater: Finns i DGV Antal abonnenter: Reservvattentäkt Provtagningsbrunn: 3 grusfilterbrunnar Brunnsdjup: 15-17 m Provtagningsdjup: - Uttagskapacitet: 26 000m3/dygn, 100 000 m3/månad, högst 200 000m3/år Medeluttag: - Geografisk region: Upplands kalkpåverkade område Grundvattenmiljö: Isälvsavlagring Bergart: Medelkornig yngre granit och gnejsgranit Lagerföljd vid brunnen: - Markanvändning: Se nedan + jordbruk/djurhållning, kolonilotter Påverkansfaktorer: Vägar, järnvägar, energianläggningar, bebyggelse

– 47 –

Detta kunde ibland orsaka grundvattensänkningar. Närheten till vägarna E4:an och E18 ger ökad risk för infiltration av till exempel vägdagvatten och oljeutsläpp vid olyckor. Påverkan kan även ske från Brunnsviken med infiltration av bräckt vatten.

Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattnets alkalinitet är genom-gående hög, men har minskat kraftigt sedan 60-talet. Även hårdheten har minskat från 60-talet; idag klassas det som medelhårt. pH-värdet pendlar runt sju. Kloridhalten har minskat från 60-talet och efter dataglappet mellan 1975 och 1991 syns tydligt en fortsatt nedåtgående trend. Sulfathalten visar en svagt ökande trend samt två kraftiga toppar 1979 och 1993. Järn- och manganhalterna är relativt låga men med en kraftig topp runt 1975. Fluorid-halten är låg och ser ut att minska ytterligare. Under flera år har det upp-mätts höga radonvärden i vattentäkten. Detta är dock inte något stort problem eftersom radon i vatten går att lufta bort. Vattentäkten bedöms som lämplig att ingå i ett regionalt miljöövervaknings-program eftersom den är en reservvattentäkt som underhålls och provtas regelbundet och vattenanalysdata från vattentäkten kommer att lagras i DGV.

Tabell 38. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Ulriksdal grundvattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2000 till 2004, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 10p betyder att 10 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet).

Parameter N Medel Median Min Max 10p 25p 75p 90p Alkalinitet, HCO3 mg/l 2 82 82 80 84 80 80 84 84 pH 25°C 17 7,2 7,3 6,8 7,4 7,0 7,2 7,3 7,4 Nitratkväve, NO3-N mg/l 1 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 Nitrat NO3 mg/l 0 - - - - - - - - Nitritkväve, NO2-N mg/l 1 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 Nitrit NO2 mg/l 0 - - - - - - - - Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 1 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 Klorid, Cl mg/l 15 19 17 14 37 14 16 21 25 Natrium, Na mg/l 1 16 16 16 16 16 16 16 16 Kalium, K mg/l 1 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 Konduktivitet 25°C mS/m 1 34 34 34 34 34 34 34 34 Järn, Fe mg/l 4 0,097 0,080 0,066 0,160 0,066 0,068 0,125 0,160 Mangan, Mn mg/l 1 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 Sulfat, SO4 mg/l 1 54 54 54 54 54 54 54 54 Hårdhet tyska grader °dH 15 7 7 6 7 6 6 7 7 Kalcium, Ca mg/l 1 40 40 40 40 40 40 40 40 Magnesium, Mg mg/l 1 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 Kem. syreförbr., CODMn mg/l 1 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Fluorid, F Mg/l 1 0,30 0,30 0,30 0,30 0,30 0,30 0,30 0,30 Aluminium, Al mg/l 0 - - - - - - - -

– 48 –

Tabell 39. Information om Ulriksdals grundvattentäkt.

Nynäshamns kommun I kommunen används både ytvatten och grundvatten som dricksvatten. Här redovisas analyser från grundvattentäkterna Gorran och Älby.

Gorran Ur grundvattentäkten Gorran pumpas vatten från två grusfilterbrunnar till Sunnerby vattenverk. Från vattenverket distribueras dricksvatten till Sunnerby, Grödby, Ristomta och Marsta. Råvattnet håller mycket hög kvalitet och den enda behandling som krävs är pH-justering. Vattnet kräver normalt ingen desinfektion, men möjlighet till klorering finns. Det finns förutsättningar att förstärka grundvattentillgången med konstgjord grund-vattenbildning från sjön Muskan, sannolikt med mer än 100 l/s. Ett vatten-skyddsområde fastställdes av Länsstyrelsen 1970.

Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattnets alkalinitet är låg till måttlig, möjligen svagt ökande. pH varierar men pendlar mestadels runt 7 enheter. Vattnet är mjukt, under 5 °dH. Kloridhalten är måttlig och sulfat-halten låg. Nitratkvävehalten ligger mestadels på en mycket låg nivå, liksom järn- och manganhalterna. Fluoridhalten är också låg och ger därför endast ett begränsat skydd mot karies.


Vattentäkt: Ulriksdal Kommun: Solna Koordinater: Finns i DGV Antal abonnenter: Reservvattentäkt Provtagningsbrunn: 1 grävd brunn Brunnsdjup: - Provtagningsdjup: - Uttagskapacitet: 12000 m3/dygn Medeluttag: - Geografisk region: Upplands kalkpåverkade område Grundvattenmiljö: Isälvsmaterial Akvifertyp: Huvudsakligen sandigt grus med lerlager över (slutna), men även öppen

i vissa delar av åsen. Tillrinningsområdets storlek: - Lagerföljd vid brunnen: - Markanvändning: - Påverkansfaktorer: Vägar (ex. vägdagvatten, oljeutsläpp vid olyckor), infiltration av bräckt

vatten från Brunnsviken

– 49 –

Tabell 40. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Gorran grundvattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2000 till 2004, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 10p betyder att 10 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet). Parameter N Medel Median Min Max 10p 25p 75p 90p Alkalinitet, HCO3 mg/l 2 35 35 32 38 32 32 38 38 pH 25°C 2 7,0 7,0 6,9 7,1 6,9 6,9 7,1 7,1 Nitratkväve, NO3-N mg/l 2 0,2 0,2 0,2 0,3 0,2 0,2 0,3 0,3 Nitrat NO3 mg/l 2 1,00 1,00 0,70 1,30 0,70 0,70 1,30 1,30 Nitritkväve, NO2-N mg/l 2 0,000 0,000 0,000 0,001 0,000 0,000 0,001 0,001 Nitrit NO2 mg/l 2 0,005 0,005 0,001 0,010 0,001 0,001 0,010 0,010 Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 2 0,005 0,005 0,004 0,005 0,004 0,004 0,005 0,005 Klorid, Cl mg/l 2 31 31 24 37 24 24 37 37 Natrium, Na mg/l 1 16 16 16 16 16 16 16 16 Kalium, K mg/l 1 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Konduktivitet 25°C mS/m 2 22 22 18 25 18 18 25 25 Järn, Fe mg/l 2 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 Mangan, Mn mg/l 2 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Sulfat, SO4 mg/l 2 16 16 14 17 14 14 17 17 Hårdhet tyska grader °dH 2 4 4 4 4 4 4 4 4 Kalcium, Ca mg/l 2 22 22 20 23 20 20 23 23 Magnesium, Mg mg/l 2 5,0 5,0 4,6 5,4 4,6 4,6 5,4 5,4 Kem. syreförbr., CODMn mg/l 2 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Fluorid, F Mg/l 2 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 Aluminium, Al mg/l 2 0,010 0,010 0,010 0,010 0,010 0,010 0,010 0,010

Tabell 41. Information om Gorran grundvattentäkt.

Vattentäkt: Gorran Kommun: Nynäshamn Vattenverk: Sunnerby Antal abonnenter: 2281 personer (från juli-06) Provtagningsbrunn: 101 Norra (fd brunn 2) Brunnsdjup: Ca 15 m Provtagningsdjup: Ca 10 m Uttagskapacitet: - Medeluttag: 511 m3/dygn (från juli-06) Geografisk region: Mellansvenska sänkan Grundvattenmiljö: Isälvsmaterial Akvifertyp: - Lagerföljd vid brunnen: - Tillrinningsområdets storlek

2-

Markanvändning: - Påverkansfaktorer: -

– 50 –

Gorrankällan Cirka 500 meter norr om vattentäkten Gorran finns Gorrankällan eller Gorrkällan. Den är idag den största kända källan i länet, med ett källflöde på över 30 l/s. Vattnet strömmar till källan från grus- och sandlager i åsen. Kanalen med den kraftigt flödande källbäcken är full av röd järnockra som fällts ut från källvattnet.

Figur 11. Gorrankällan bildar normalt en mindre vattensamling med sanka stränder och har en vattenspegel på cirka 10 meter i diameter. Foto: Göran Hanson

Älby Älby grundvattentäkt ligger i isälvssediment i en åsformation mellan Ösmo och Nynäshamn. Täkten är reservvattentäkt till Berga vattenverk. Den natur-liga, kontinuerligt uttagbara grundvattentillgången i Älby- Bergaområdet torde totalt vara något mindre än 20 l/s. I och med att Nynäshamns kommun börjat köpa vatten från Stockholm Vatten kommer Älby att bli reservvatten-täkt. Ett vattenskyddsområde fastställdes av Vattendomstolen 1973.

Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattnets alkalinitet är hög. pH-värdena har varierat mellan 6,3 och 7,4 och medianvärdet ligger strax under 7. Vattnet har måttlig hårdhet, men en topp syns i mitten av 90-talet. Toppen stämmer överens med de något högre pH-värdena under samma period. Kloridhalten är mestadels låg och utgör inte något problem. Nitrat-kvävehalterna är låga men har varierat under perioden och från mitten av 90-talet stigit något. Järn-, mangan- och fluoridhalterna är mycket låga.

– 51 –

Vattentäkten bedöms som lämplig att ingå i ett regionalt miljöövervaknings-program eftersom det är sannolikt att vattentäkten kommer att vara i drift eller fungera som reservvattentäkt, samt att analysdata från vattentäkten kommer att lagras i DGV.

Tabell 42. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Älby grundvattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2000 till 2004, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 10p betyder att 10 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet). Parameter N Medel Median Min Max 10p 25p 75p 90p Alkalinitet, HCO3 mg/l 16 96 79 69 160 72 74 125 140 pH 25°C 17 7,0 6,8 6,6 8,3 6,6 6,7 7,2 7,9 Nitratkväve, NO3-N mg/l 5 0,1 0,1 0,0 0,1 0,0 0,1 0,1 0,1 Nitrat NO3 mg/l 3 0,267 0,250 0,050 0,500 0,050 0,050 0,500 0,500 Nitritkväve, NO2-N mg/l 17 0,001 0,001 0,000 0,006 0,000 0,001 0,001 0,002 Nitrit NO2 mg/l 5 0,001 0,001 0,001 0,002 0,001 0,001 0,002 0,002 Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 17 0,018 0,020 0,008 0,033 0,010 0,010 0,020 0,030 Klorid, Cl mg/l 6 13 9 6 36 6 8 9 36 Natrium, Na mg/l 5 12 8 8 26 8 8 8 26 Kalium, K mg/l 5 4,3 4,0 3,4 6,0 3,4 4,0 4,0 6,0 Konduktivitet 25°C mS/m 17 34 27 24 56 25 26 45 53 Järn, Fe mg/l 17 1,464 2,000 0,025 2,500 0,140 0,260 2,200 2,500 Mangan, Mn mg/l 16 0,151 0,130 0,010 0,270 0,100 0,120 0,200 0,240 Sulfat, SO4 mg/l 6 54 47 36 100 36 42 53 100 Hårdhet tyska grader °dH 17 8 6 2 14 6 6 11 14 Kalcium, Ca mg/l 7 34 29 27 67 27 27 32 67 Magnesium, Mg mg/l 7 10,2 8,7 8,1 19,0 8,1 8,2 9,9 19,0 Kem. syreförbr., CODMn mg/l 17 1,3 1,2 0,5 1,8 1,0 1,0 1,6 1,7 Fluorid, F Mg/l 6 0,12 0,08 0,05 0,30 0,05 0,05 0,17 0,30 Aluminium, Al mg/l 6 0,053 0,010 0,003 0,280 0,003 0,005 0,010 0,280

Tabell 43. Information om Älby grundvattentäkt.

Vattentäkt: Älby Kommun: Nynäshamn Vattenverk: Berga Koordinater: Finns i DGV Antal abonnenter: 13 433 personer Provtagningsbrunn: Älby Uttagskapacitet: 4000 m3/dygn Medeluttag: 2000 m3/dygn Geografisk region: Mellansvenska sänkan Grundvattenmiljö: Isälvsmaterial Akvifertyp: - Lagerföljd vid brunnen: - Markanvändning: - Påverkansfaktorer:

– 52 –

Värmdö kommun I Värmdö kommun finns flera grundvattentäkter som används för den kommunala vattenförsörjningen. De som redovisas här är Sandhamn, Ingarö och Stavsnäs. I kommunen finns många fritidshus där allt fler börjar bosätta sig permanent, vilket ökar trycket på vattenförsörjningen.

Vattenförsörjningen i kommunen sker huvudsakligen med vatten från Mälaren via Stockholm Vattens distributionsnät samt via grundvatten från Ingarö, Stavsnäs, Ängsvik, Djurö och Sandhamn. I områden som inte försörjs av kommunalt vatten förekommer på många ställen stora problem med vattentillgång och -kvalitet.

Sandhamn Sandhamns vattentäkter ligger på Sandön som har gott om grundvatten och som till stora delar utgörs av isälvsavlagringar. I Sandhamn finns två vatten-verk (vattenverk A och vattenverk C) och fem vattentäkter (brunn A, B, C, D och E). Vattenverk A får sitt vatten från brunn A, B och E. Vattenverk C får sitt vatten från brunn C och D. Brunn D är ibland påverkat av bakterier. Vattentäkt E kallas även ”Skogen” och är nyanlagd sedan några år. Den ligger centralt på ön, längre ifrån bebyggelse än de äldre vattentäkterna. Den förväntas bli mindre påverkad av mänskliga aktiviteter. SGU har borrat ytterligare tre brunnar (F, G och H) på Sandön. Dessa kommer att anslutas till vattenverk A. Ett vattenskyddsområde för alla vattentäkter på ön är under utarbetande.

För Sandhamn redovisas data från vattentäkterna Sandhamn – brunn A, Sandhamn – brunn C och Sandhamn – brunn E (Skogen). Mer information om Sandhamns vattentäkter finns i tabell 47.

Sandhamn – Brunn A Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattentäkten har hög alkalinitet och ett högt pH-värde som ligger konstant över 7,5 enheter. Vattnet är medelhårt och kloridhalten måttlig. Nitratkvävehalten är mycket låg och utgör inget problem. Järn- och manganhalterna är låga och har minskat sedan slutet av 90-talet. Detsamma gäller fluoridhalten.


– 53 –

Tabell 44. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Sandhamn – brunn A Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2000 till 2004, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 10p betyder att 10 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet).

Sandhamn – Brunn C Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattentäkten har hög alkalinitet som har ökat på senare år. pH-värdet är högt och ligger konstant över 7,5 enheter. Hårdheten har ökat de senaste åren och gått från mjukt vatten till medelhårt. Kloridhalten är låg liksom sulfathalten. Nitrathalten är låg till mycket låg. Järn- och manganhalterna är låga men ökande. Fluoridhalten är låg och minskar.


Parameter N Medel Median Min Max 10p 25p 75p 90p Alkalinitet, HCO3 mg/l 15 130 130 120 140 120 130 130 140 pH 25°C 15 7,9 7,9 7,4 8,1 7,8 7,8 8,0 8,1 Nitratkväve, NO3-N mg/l 5 0,1 0,1 0,1 0,2 0,1 0,1 0,2 0,2 Nitrat NO3 mg/l 0 - - - - - - - - Nitritkväve, NO2-N mg/l 16 0,002 0,001 0,001 0,004 0,001 0,001 0,002 0,003 Nitrit NO2 mg/l 1 0,010 0,010 0,010 0,010 0,010 0,010 0,010 0,010 Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 16 0,047 0,050 0,020 0,060 0,020 0,040 0,060 0,060 Klorid, Cl mg/l 30 11 11 7 17 8 8 12 15 Natrium, Na mg/l 4 7 7 7 7 7 7 7 7 Kalium, K mg/l 4 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Konduktivitet 25°C mS/m 15 31 30 29 34 30 30 33 33 Järn, Fe mg/l 15 0,017 0,025 0,003 0,030 0,003 0,003 0,025 0,030 Mangan, Mn mg/l 15 0,014 0,010 0,010 0,020 0,010 0,010 0,020 0,020 Sulfat, SO4 mg/l 4 28 28 26 30 26 26 30 30 Hårdhet tyska grader °dH 15 8 8 7 9 7 8 9 9 Kalcium, Ca mg/l 6 52 51 47 57 47 50 57 57 Magnesium, Mg mg/l 6 3,8 3,7 3,5 4,2 3,5 3,5 4,2 4,2 Kem. syreförbr., CODMn mg/l 15 0,8 1,0 0,5 1,2 0,5 0,5 1,0 1,0 Fluorid, F Mg/l 4 0,14 0,16 0,05 0,21 0,05 0,08 0,21 0,21 Aluminium, Al mg/l 6 0,011 0,010 0,005 0,020 0,005 0,010 0,010 0,020

– 54 –

Tabell 45. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Sandhamn – Brunn C. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2000 till 2004, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 10p betyder att 10 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet). Parameter N Medel Media Min Max 10p 25p 75p 90p Alkalinitet, HCO3 mg/l 15 114 130 62 160 68 78 130 160 pH 25°C 15 7,8 7,9 7,6 8,1 7,6 7,8 7,9 8 Nitratkväve, NO3-N mg/l 5 0,31 0,2 0,05 0,55 0,05 0,2 0,55 0,55 Nitrat NO3 mg/l 0 - - - - - - - - Nitrit NO2 mg/l 1 0,39 0,39 0,39 0,39 0,39 0,39 0,39 0,39 Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 16 0,285 0,325 0,005 0,51 0,01 0,175 0,385 0,49 Klorid, Cl mg/l 30 13 13 6,6 21 8,7 11 15 18 Natrium, Na mg/l 4 10,4 10,4 9,8 11 9,8 9,8 11 11 Kalium, K mg/l 4 2,5 2,5 2 3 2 2 3 3 Konduktivitet 25°C mS/m 15 28, 29,3 18 36,7 20,3 20,4 33,6 36,7 Järn, Fe mg/l 15 0,027 0,025 0,003 0,2 0,002 0,003 0,025 0,025 Mangan, Mn mg/l 15 0,015 0,01 0,005 0,05 0,005 0,01 0,01 0,03 Sulfat, SO4 mg/l 4 20,5 20,5 15 26 15 15 26 26 Hårdhet tyska grader °dH 15 7,0 7,9 3,6 9,9 4,1 4,4 8,6 9,9 Kalcium, Ca mg/l 6 33 27 22 48 22 25 48 48 Magnesium, Mg mg/l 6 3,7 3 2,3 5,4 2,3 2,8 5,4 5,4 Kem. syreförbrukn, CODMn mg/l 15 1,02 1 0,5 1,6 0,5 1 1,1 1,3 Fluorid, F Mg/l 4 0,11 0,13 0,05 0,15 0,05 0,08 0,15 0,15 Aluminium, Al mg/l 6 0,018 0,015 0,01 0,03 0,01 0,01 0,03 0,03

Sandhamn – Brunn E (Skogen) Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattnets alkalinitet är hög och ökande, likaså pH-värdet. Vattnet är medelhårt till hårt. Klorid-, sulfat- och nitratkvävehalterna är låga, liksom halterna av järn, mangan och fluorid.


– 55 –

Tabell 46. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Sandhamn – Brunn E. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2000 till 2004, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 10p betyder att 10 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet). Parameter N Medel Median Min Max 10p 25p 75p 90p Alkalinitet, HCO3 mg/l 5 148 140 120 170 - 120 150 170 pH 25°C 5 7,820 7,900 7,500 8,000 7,500 7,800 7,9 8,0 Nitratkväve, NO3-N mg/l 4 0,050 0,050 0,050 0,050 0,050 0,050 0,050 0,050 Nitrat NO3 mg/l 0 - - - - - - - - Nitritkväve, NO2-N mg/l 5 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 0,001 Nitrit NO2 mg/l 0 - - - - - - - - Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 5 0,024 0,020 0,020 0,030 0,020 0,020 0,030 0,030 Klorid, Cl mg/l 6 11,2 9,8 7,5 22,0 7,5 8,3 10 22 Natrium, Na mg/l 4 8,0 7,9 7,5 8,8 7,5 7,7 8,4 8,8 Kalium, K mg/l 4 3,5 3,5 3,0 4,0 3,0 3,0 4,0 4,0 Konduktivitet 25°C mS/m 5 34,080 33,800 30,100 36,800 30,100 33,200 37 37 Järn, Fe mg/l 5 0,032 0,025 0,025 0,060 0,025 0,025 0,025 0,060 Mangan, Mn mg/l 5 0,046 0,050 0,040 0,050 0,040 0,040 0,050 0,050 Sulfat, SO4 mg/l 4 31 29 28 38 28 29 34 38 Hårdhet tyska grader °dH 5 9,6 9,9 8,5 1,01 8,5 8,5 10,0 11,0 Kalcium, Ca mg/l 4 59,3 58,5 54 66 54 54 65 66 Magnesium, Mg mg/l 4 4,450 4,350 4,300 4,800 4,300 4,300 4,6 4,8 Kem. syreförbr., CODMn mg/l 5 0,940 1,000 0,500 1,200 0,500 1,000 1,0 1,2 Fluorid, F Mg/l 4 0,243 0,275 0,110 0,310 0,110 0,180 0,305 0,310

Tabell 47. Information om Sandhamns grundvattentäkter.

Vattentäkt: Sandhamn Kommun: Värmdö Koordinater: Finns i DGV Antal abonnenter: Sandhamn AA, 300 personer vintertid, 5000

sommartid Provtagningsbrunn: Brunn A, B, C, D, E Brunnsdjup: Brunn A 12+2 m Uttagskapacitet: Brunn A + B ca 30 m3/dygn, brunn E ca 170

m3/dygn Medeluttag: 50-300 m3/dygn beroende på årstid Geografisk region: Mellansvenska sänkan Grundvattenmiljö: Isälvsavlagring Akvifertyp: Öppen Lagerföljd vid brunnen: - Tillrinningsområdets storlek: - Markanvändning: - Påverkansfaktorer: -

Ingarö Grundvattentäkten Ingarö hämtar sitt vatten från tre brunnar inom områdena Brunn och Fågelvik på Ingarö. Brunnarna ligger i en lokal isälvsavlagring mellan Fladen i norr och sjön Återvallsträsket i sydost. Brunnarna kallas Fladen (brunn 1), Rosenmalm (brunn 3) och Kolugnarna (brunn 5). Alla brunnarna ligger i utsatta lägen; Fladen ligger vid en havsvik, Rosenmalm ligger inom ett nybyggt bostadsområde och Kolugnarna finns alldeles intill en grustäkt. Arbete pågår med en revidering av det befintliga vattenskydds-

– 56 –

området. Möjligheter till konstgjord grundvattenbildning från Återvalls-träsket finns. Ingarö grundvattentäkt har skyddsföreskrifter från 1981, fastställda av Vattendomstolen.

Här redovisas råvattenanalyser från Fladen (brunn 1) och Kolugnarna (brunn 5).

Fladen (Ingarö) Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattnets alkalinitet är genom-gående hög och pH-värdet pendlar mellan 7 och 8. Vattnet vid Fladen är medelhårt och kloridhalten är mestadels måttlig. Sulfathalten tycks svagt ökande och nitratkvävehalten är mycket låg. Järn- och manganhalten är låg. Även fluoridhalten är låg, vilket ger ett begränsat skydd mot kariesangrepp.


Tabell 48. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Fladen grundvattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2000 till 2004, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 10p betyder att 10 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet). Parameter N Medel Median Min Max 10p 25p 75p 90p Alkalinitet, HCO3 mg/l 32 121 120 100 130 110 120 125 130 pH 25°C 32 6,9 6,9 6,8 7,2 6,8 6,8 7,0 7,1 Nitratkväve, NO3-N mg/l 11 0,2 0,2 0,2 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 Nitrat NO3 mg/l 1 0,900 0,900 0,900 0,900 0,900 0,900 0,900 0,900 Nitritkväve, NO2-N mg/l 32 0,001 0,001 0,001 0,002 0,001 0,001 0,001 0,001 Nitrit NO2 mg/l 2 0,006 0,006 0,003 0,010 0,003 0,003 0,010 0,010 Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 31 0,008 0,010 0,005 0,020 0,005 0,005 0,010 0,010 Klorid, Cl mg/l 28 37 35 31 47 32 33 40 41 Natrium, Na mg/l 10 18 17 15 21 15 16 19 21 Kalium, K mg/l 10 3,8 3,5 3,0 5,0 3,0 3,0 5,0 5,0 Konduktivitet 25°C mS/m 32 40 40 35 43 39 39 42 42 Järn, Fe mg/l 32 0,033 0,025 0,003 0,150 0,003 0,003 0,060 0,080 Mangan, Mn mg/l 32 0,010 0,010 0,005 0,030 0,010 0,010 0,010 0,010 Sulfat, SO4 mg/l 10 36 37 33 39 34 35 38 39 Hårdhet tyska grader °dH 32 9 9 8 10 8 9 9 10 Kalcium, Ca mg/l 16 53 52 44 63 50 50 55 63 Magnesium, Mg mg/l 16 6,1 5,8 5,5 8,1 5,5 5,6 6,4 7,0 Kem. syreförbrukn, CODMn mg/l 32 0,8 1,0 0,1 1,3 0,5 0,5 1,1 1,2 Fluorid, F Mg/l 9 0,36 0,40 0,12 0,49 0,12 0,34 0,44 0,49 Aluminium, Al mg/l 15 0,010 0,010 0,005 0,020 0,005 0,010 0,010 0,020

Kolugnarna (Ingarö) Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattentäkten vid Kolugnarna har hög alkalinitet och ett pH-värde som pendlar mellan 7 och 7,5. Vattnet är medelhårt till hårt och kloridhalten måttlig. Nitratkvävehalten visar en ökande trend från mycket låg till låg. Järn- och manganhalterna är låga och utgör inte några problem i täkten. Fluoridhalten är relativt låg och har minskat de senaste åren.

– 57 –


Tabell 49. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Kolugnarna (brunn 5) grundvattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2000 till 2004, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 10p betyder att 10 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet). Parameter N Medel Media Min Max 10p 25p 75p 90p Alkalinitet, HCO3 mg/l 27 154 150 120 200 130 140 170 180 pH 25°C 28 7,4 7,3 7,0 8,2 7,1 7,2 7,5 7,7 Nitratkväve, NO3-N mg/l 10 0,6 0,6 0,4 0,8 0,4 0,5 0,7 0,8 Nitrat NO3 mg/l 1 3,100 3,100 3,100 3,100 3,100 3,100 3,100 3,100 Nitritkväve, NO2-N mg/l 28 0,002 0,002 0,001 0,004 0,001 0,001 0,002 0,003 Nitrit NO2 mg/l 0 - - - - - - - - Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 28 0,012 0,010 0,005 0,090 0,005 0,005 0,010 0,020 Klorid, Cl mg/l 25 25 23 7 37 22 23 29 33 Natrium, Na mg/l 10 15 15 13 17 13 14 17 17 Kalium, K mg/l 10 3,5 3,5 3,0 4,0 3,0 3,0 4,0 4,0 Konduktivitet 25°C mS/m 28 44 42 26 51 40 41 48 49 Järn, Fe mg/l 28 0,087 0,038 0,003 0,830 0,003 0,003 0,120 0,170 Mangan, Mn mg/l 27 0,017 0,010 0,010 0,030 0,010 0,010 0,020 0,030 Sulfat, SO4 mg/l 10 46 46 42 53 43 44 48 51 Hårdhet tyska grader °dH 28 10 11 3 12 10 10 11 12 Kalcium, Ca mg/l 15 69 70 63 75 64 64 73 74 Magnesium, Mg mg/l 15 5,9 5,8 5,3 6,9 5,4 5,5 6,1 6,4 Kem. syreförbr., CODMn mg/l 28 0,8 0,5 0,5 3,5 0,5 0,5 1,0 1,0 Fluorid, F Mg/l 9 0,47 0,48 0,14 0,71 0,14 0,33 0,64 0,71 Aluminium, Al mg/l 15 0,008 0,010 0,005 0,010 0,005 0,005 0,010 0,010

Tabell 50. Information om Ingarö grundvattentäkt.

Vattenverk: Ingarö Kommun: Värmdö Vattentäkt: Fladen (brunn 1), Rosenmalm (brunn 3), Kolugnarna (brunn 5). Koordinater: Finns i DGV Antal abonnenter: - Provtagningsbrunn: Tre grusfilterbrunnar Brunnsdjup: Brunn 1 - 30 meter, Brunn 5 - 20 meter Uttagskapacitet: Brunn 1, 3 och 5, ca 2300 m3/dygn, brunn 3 och 5, 864 m3/dygn Medeluttag: 1382 m3/dygn (brunn 1, 2 och 3) Geografisk region: Mellansvenska sänkan Grundvattenmiljö: Isälvsavlagring Akvifertyp: Öppen Tillrinningsområdets storlek: - Markanvändning: - Påverkansfaktorer: -

Stavsnäs Stavsnäs grundvattentäkt ligger i den östra delen av Värmdö kommun. Vattenverket tar vatten från två grundvattentäkter, en intill vattenverket (A-täkten) och en vid skoltomten (B-täkten). Vattentäkterna ligger i ett område med de isälvsavlagringar som utgör en förlängning av Lohäradsåsen.

– 58 –

Området bedöms viktigt för lokal vattenförsörjning då det är beläget i en del av regionen med saltpåverkan i enskilda brunnar. Vattenskyddsföreskrifter från 1976 finns för Stavsnäs B-täkt. Här nedan redovisas råvattendata för Stavsnäs A-täkt respektive B-täkt.

Stavsnäs A-täkt Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattnets alkalinitet är genom-gående mycket hög och pH ligger mestadels över 7,5. Vattnet är medelhårt till hårt. Kloridhalten är måttlig och ser ut att minska. Sulfathalten har mestadels legat strax över 40 mg/l men ser ut att avta något under 2000-talet. Nitrat-kvävehalten är låg och utgör inte några problem. Järnhalten visar en tydlig minskning från 80-talet och framåt, vilket följs av en minskande manganhalt. Fluoridhalten ligger runt 0,8 mg/l, vilket ger vattnet ett gott skydd mot karies-angrepp på tänderna.


Tabell 51. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Stavsnäs A-täkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2000 till 2004, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 10p betyder att 10 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet). Parameter N Medel Median Min Max 10p 25p 75p 90p Alkalinitet, HCO3 mg/l 16 216 210 190 270 200 210 215 260 pH 25°C 16 7,6 7,6 7,4 7,8 7,5 7,5 7,7 7,8 Nitratkväve, NO3-N mg/l 4 0,1 0,1 0,1 0,2 0,1 0,1 0,2 0,2 Nitrat NO3 mg/l 0 - - - - - - - - Nitritkväve, NO2-N mg/l 15 0,001 0,001 0,001 0,003 0,001 0,001 0,001 0,002 Nitrit NO2 mg/l 1 0,010 0,010 0,010 0,010 0,010 0,010 0,010 0,010 Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 16 0,010 0,010 0,002 0,030 0,005 0,008 0,010 0,020 Klorid, Cl mg/l 20 34 34 30 41 31 32 35 38 Natrium, Na mg/l 4 20 21 19 21 19 20 21 21 Kalium, K mg/l 4 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 Konduktivitet 25°C mS/m 16 53 53 47 64 50 51 54 62 Järn, Fe mg/l 16 0,121 0,105 0,003 0,280 0,003 0,006 0,215 0,260 Mangan, Mn mg/l 16 0,043 0,050 0,010 0,060 0,010 0,035 0,050 0,060 Sulfat, SO4 mg/l 4 36 36 34 37 34 35 37 37 Hårdhet tyska grader °dH 16 12 12 11 14 11 12 13 14 Kalcium, Ca mg/l 8 71 71 67 76 67 69 73 76 Magnesium, Mg mg/l 8 8,8 8,9 8,0 9,1 8,0 8,6 9,0 9,1 Kem. syreförbr., CODMn mg/l 16 0,7 0,5 0,5 1,6 0,5 0,5 0,8 1,5 Fluorid, F Mg/l 4 0,86 0,84 0,78 0,98 0,78 0,81 0,92 0,98 Aluminium, Al mg/l 8 0,010 0,010 0,005 0,020 0,005 0,008 0,010 0,020

Stavsnäs B-täkt Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattnets alkalinitet är mycket hög och ligger konstant över 250 mg/l. pH-värdet har minskat något sedan mitten av 90-talet men ligger under hela perioden över 7 enheter. Vattnet är hårt. Kloridhalten är måttlig och tycks ha ökat något från mitten av 90-talet. Nitrat-kvävehalten ökade under några år på 2000-talet men ligger nu åter på en

– 59 –

mycket låg nivå. Järn- och manganhalterna är låga och utgör inga problem. Fluoridhalten varierar mellan 0,6 och 0,9 mg/l.


Tabell 52. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Stavsnäs B-täkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2000 till 2004, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 10p betyder att 10 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet). Parameter N Medel Median Min Max 10p 25p 75p 90p Alkalinitet, HCO3 mg/l 24 291 298 220 330 250 280 315 320 pH 25°C 24 7,4 7,4 7,2 7,7 7,2 7,3 7,5 7,6 Nitratkväve, NO3-N mg/l 5 0,5 0,4 0,1 0,8 0,1 0,4 0,6 0,8 Nitrat NO3 mg/l 0 - - - - - - - - Nitritkväve, NO2-N mg/l 24 0,001 0,001 0,001 0,003 0,001 0,001 0,002 0,003 Nitrit NO2 mg/l 1 0,010 0,010 0,010 0,010 0,010 0,010 0,010 0,010 Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 24 0,009 0,010 0,005 0,020 0,005 0,005 0,010 0,020 Klorid, Cl mg/l 28 36 35 31 43 32 33 37 41 Natrium, Na mg/l 4 25 25 23 26 23 24 26 26 Kalium, K mg/l 4 7,5 7,5 7,0 8,0 7,0 7,0 8,0 8,0 Konduktivitet 25°C mS/m 24 66 67 51 71 64 65 69 71 Järn, Fe mg/l 23 0,012 0,010 0,003 0,030 0,003 0,003 0,025 0,025 Mangan, Mn mg/l 24 0,009 0,010 0,005 0,010 0,005 0,008 0,010 0,010 Sulfat, SO4 mg/l 5 43 44 41 45 41 42 45 45 Hårdhet tyska grader °dH 24 16 16 6 21 15 15 18 18 Kalcium, Ca mg/l 11 101 103 35 130 94 96 110 130 Magnesium, Mg mg/l 11 9,4 10,0 3,5 11,0 9,0 9,2 10,0 11,0 Kem. syreförbr., CODMn mg/l 24 0,8 0,8 0,5 1,5 0,5 0,5 1,2 1,4 Fluorid, F Mg/l 5 0,74 0,82 0,57 0,85 0,57 0,62 0,85 0,85 Aluminium, Al mg/l 11 0,015 0,010 0,005 0,050 0,005 0,005 0,010 0,050

Tabell 53. Information om grundvattentäkterna Stavsnäs A-täkt och Stavsnäs B-täkt.

Vattentäkt: Stavsnäs A-täkt och Stavsnäs B-täkt Kommun: Värmdö X- och Y-koord: Finns i DGV Antal abonnenter: Ca 700 Provtagningsbrunn: A-täkten och B-täkten Brunnsdjup: 13 m respektive 10 m Uttagskapacitet: 150 respektive 150-200 m3/dygn Medeluttag: 50 m3/dygn (A-täkt) respektive 120 m3/dygn (B-täkt) Geografisk region: Mellansvenska sänkan Grundvattenmiljö: Isälvsavlagring Akvifertyp: - Tillrinningsområdets storlek: - Markanvändning: Huvudsakligen fritidshus och låghusbebyggelse Påverkansfaktorer: -

– 60 –

Sammanfattande resultat

Grundvattnets kvalitet i de undersökta vattentäkterna har överlag en god kvalitet. I de flesta fall krävs endast små justeringar av vattnets kvalitet i vattenverken innan vattnet distribueras. Gemensamt för flertalet av vatten-täkterna är att de har vatten med hög alkalinitet och hög hårdhet. Detta beror bland annat på markens höga innehåll av kalkhaltiga mineral i norra delen av länet. Muskö grundvattentäkt i Haninge kommun har dock ett mycket mjukt vatten.

Nitrathalterna är vanligtvis mycket låga. Några vattentäkter i Norrtälje kommun har periodvis uppvisat måttliga halter.

Det är inte ovanligt att vattnet har en förhöjd salthalt. Detta kan bero på användningen av vägsalt eller påverkan av salt grundvatten. Höga klorid-halter förekommer vid till exempel Bergby (Norrtälje), Hammarby (Upplands Väsby), Schweizerdalen (Haninge) och Segersjö (Botkyrka). Dessa har halter på 100 mg/l eller däröver. Vid halter på 100 mg/l ökar risken för korrosion i ledningsnätet. Ett flertal vattentäkter har även klorid-halter över 50 mg/l, vilket indikerar saltpåverkan.

Höga järn- och manganhalter är inte ovanligt. Höga halter har uppmätts vid till exempel Blidö (Norrtälje), Hästängen (Norrtälje), Pålamalm (Haninge), Sandemar (Haninge), Schweizerdalen (Haninge), Segersjö (Botkyrka) och Älby (Nynäshamn). Dessa problem är ofta naturbetingade och är beroende av pH och syreförhållanden (redoxförhållandena) i marken och grund-vattnet, varför halterna snabbt kan växla. Vid stora uttag av vatten ur mindre isälvsavlagringar kan järnhaltigt grundvatten från omgivande jordar bidra till en ökad järnhalt.

Fluoridhalten är i de flesta fall alltför låg för att ge ett gott skydd mot karies-angrepp på tänderna. Något högre halter, i det för tänderna ideala intervallet 0,8-1,2 mg/l, kan noteras vid till exempel Blidö (Norrtälje), Rotsunda (Sollentuna), Sandemar (Haninge), Schweizerdalen (Haninge) och Stavsnäs (Värmdö). Dessa har halter som ger ett gott kariesskydd.

I tabell 56 finns en sammanställning av de grundvattentäkter ur under-sökningen som bedömts som lämpliga att vara med i ett regionalt miljö-övervakningsprogram. Kriterier för urvalet av dessa vattentäkter är att de ska representera grundvatten i jord och ha en god geografisk spridning. De ska även testas och provköras regelbundet, det vill säga vara i drift inom en överskådlig framtid eller fungera som reservvattentäkt, samt vara registrerade i SGU:s grundvattendatabas, DGV.

– 61 –

Tabell 56. Vattentäkter som bedöms vara lämpliga att ingå i ett regionalt över-vakningsprogram för grundvatten i jord.

Lämplig att ingå i ett regionalt övervaknings- program

Brukstatus på vattentäkten

Vattentäkten finns registrerad i DGV

Dataperiod i denna samman- ställning

Botkyrka kommun Segersjö Ja I drift Ja 97-04 Tullinge Ja I drift Ja 64-04 Haninge kommun Muskö Ja I drift Ja 94-04 Pålamalm Ja I drift Ja 94-04 Sandemar Ja I drift Ja 93-04 Schweizerdalen Ja I drift Ja 94-04 Norrtälje kommun Bergby Nej I drift Ja 68-04 Blidö Ja I drift Ja 88-03 Edsbro Ja Reserv Ja 88-04 Finsta-Kilen Ja Reserv Ja 74-04 Hästängen Ja I drift Ja 93-04 Norrby Nej I drift Ja 88-03 Norrvatten Hammarby - Upplands Väsby Ja Reserv Ja 65-02 Märsta - Sigtuna kommun Ja Reserv Ja 64-04 Rotsunda - Sollentuna kommun Ja Reserv Ja 66-02 Ulriksdal - Solna stad Ja Reserv Ja 43-02 Nynäshamn Gorran Ja I drift Ja 83-04 Älby Ja I drift/Reserv Ja 82-04 Värmdö kommun Fladen (Ingarö) Ja I drift Ja 67-04 Kolugnarna (Ingarö) Ja I drift Ja 95-04 Sandhamn - Brunn A Ja I drift Ja 95-04 Sandhamn - Brunn C Ja I drift Ja 95-04 Sandhamn - Brunn E (Skogen) Ja I drift Ja 01-04 Stavsnäs A-täkt Ja I drift Ja 80-04 Stavsnäs B-täkt Ja I drift Ja 95-04

I tabell 57 nedan jämförs grundvattenkvaliteten i jord med grundvatten-kvaliteten i berg. Medianvärden från analyser som är insamlade inom projektet som redovisas i föreliggande rapport, jämförs med medianvärden av analyser från Länsstyrelsens rapport om grundvattnets kvalitet i enskilda bergborrade brunnar (Länsstyrelsen i Stockholms län 2006a). Av tabellen framgår vissa skillnader i grundvattnets kvalitet i jord och berg.

Värden för alkalinitet och pH är höga i både jordgrundvattnet och berggrund-vattnet, men något högre i berg. Hårdheten är betydligt högre i jordgrund-vattnet. Högre värden på exempelvis nitrat, nitrit och sulfat i jordgrundvattnet kan tolkas som att detta snabbare reagerar på förändrad markanvändning och luftföroreningar än vad grundvattnet i berg gör. Detta kan bero på att föro-reningar vanligtvis har lätt att tränga ner i ett sand- och gruslager. Sulfat till-förs vanligtvis grundvattnet från luften via regnet. Av sammanställningen framgår även att kloridhalten är högre i jord än i berg. Järn- och mangan-halterna är anmärkningsvärt lika. Fluoridhalten är lägre i jord än i berg, vilket

– 62 –

kan kopplas till att fluorid i grundvattnet nästan enbart beror på naturliga faktorer, i form av vittring av fluoridhaltiga mineral i berggrunden. I berg-grundvattnet ligger värdet inom det för karieskontroll ideala intervallet 0,8-1,2 mg/l.

Tabell 57. Jämförelse av grundvattnet i jord och berg i Stockholms län. Värden för grundvattnet i jord är beräknade på medianvärden från 25 vattentäkter mellan år 2000 till 2004. Värden för berggrundvattnet är medianvärden från 42 enskilda bergborrade brunnar som undersöktes 2004, se Länsstyrelsens rapport 2006:09.

Analyserade parametrar Grundvatten i jord Grundvatten i berg

Alkalinitet, HCO3 (mg/l) 191 210 pH 7,0 7,8 Nitratkväve, NO3-N (mg/l) 0,3 0,05 Nitrat NO3 (mg/l) 0,9 0,22 Nitrit NO2 (mg/l) 0,006 0,004 Ammoniumkväve, NH4-N (mg/l) 0,01 0,035 Klorid, Cl (mg/l) 34 14 Natrium, Na (mg/l) 19 42 Kalium, K (mg/l) 5,1 2,2 Konduktivitet 25°C (mS/m) 60 47 Järn, Fe (mg/l) 0,06 0,07 Mangan, Mn (mg/l) 0,02 0,021 Sulfat, SO4 (mg/l) 45 24 Hårdhet tyska grader, (°dH) 12 7,4 Kalcium, Ca (mg/l) 71 42 Magnesium, Mg (mg/l) 8,0 6,1 Kemisk syreförbrukn, CODMn (mg/l) 1,0 2,3 Fluorid, F (mg/l) 0,30 0,8 Aluminium, Al (mg/l) 0,010 0,005

– 63 –

Fortsatt arbete

Länsstyrelsen har nu genomfört samtliga de delprogram inom program-område Grundvatten som redovisades i det regionala miljöövervaknings-programmet för perioden 2002-2006 (Länsstyrelsen i Stockholms län 2003). Med den kunskap som erhållits från de olika delprojekten kommer ett nytt regionalt miljöövervakningsprogram att tas fram för grundvatten. Detta program ska inordnas i den revidering av hela det regionala programmet som ska ske under åren 2007-2008. Grundvattenövervakningen ska ingå som en del i uppföljningen av miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Övervakningen av grundvatten ska även koordineras med den över-vakning som ska ske enligt Ramdirektivet för vatten och med den grund-vattenövervakning som sker inom den nationella miljöövervakningen.

För att en regional övervakning av vattenkvaliteten i kommunala vattentäkter ska fungera på ett smidigt sätt är det angeläget att datainsamlingen till DGV går enligt planerna. Eftersom DGV ännu är under uppbyggnad är den slut-giltiga utformningen av databasen beroende av kommunernas bidrag. Det är därför viktigt med en god dialog mellan kommuner, länsstyrelser och SGU.

Information som samlas in genom miljöövervakningen kommer även att användas för att följa upp de regionala miljömålen. En indikator som följer upp det regionala miljömålet ”Rent dricksvatten”, är specifikt kopplad till materialet i rapporten (Länsstyrelsen i Stockholms län 2006 b).

Ett arbete kring skyddsvärda yt- och grundvatten tillgångar i Stockholms län har startats upp vid Länsstyrelsen. Det är ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Stockholms län, VAS-kommittén och RTK i syfte att uppmärksamma skydds-värda områden med avseende på vattentillgångar för dricksvattenförsörj-ningen. Fler och fler bostadsområden ansluts till de större vattenlednings-näten. Detta medför en risk att viktiga grundvattentäkter läggs ned och att vattenskyddsområden tas bort för att lämna plats åt andra samhällsintressen. I ett fortsatt arbete är det viktigt att belysa värdet av att skydda områden som är betydelsefulla för en framtida hållbar dricksvattenförsörjning.

– 64 –

Referenser

Karlsson U. 2000. Stockholms universitet, Institution gör geologi och geokemi, 2000. Kvalitetsförändringar i grundvattentäkter – en studie från Stockholms län.

Knutsson, G., Morfeldt, C-O, 1993. Grundvatten – teori & tillämpning. AB svensk Byggtjänst.

Livsmedelsverket 2001. Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten – SLVFS 2001:30.

Länsstyrelsen i Jönköpings län 2003. Övervakning av grundvatten i Jönköpings län 1999-2001. Meddelande 2003:6.

Länsstyrelsen i Stockholms län 2006 a. Grundvatten i berg – Metodik för övervakning av vattenkvalitet samt undersökningsresultat 1981 och 2004. Rapport 2006:09.

Länsstyrelsen i Stockholms län 2006 b. Miljömål för Stockholms län.

Länsstyrelsen i Stockholms län 2004 a. Källor i Stockholms län - Inventering och underlag för miljöövervakning. Rapport 2004:25.

Länsstyrelsen i Stockholms län 2004 b. Salt grundvatten i Stockholms läns kust- och skärgårdsområden. Rapport 2004:26.

Länsstyrelsen i Stockholms län 2004 c. Förslag till regionala miljömål för Stockholms län 2004.

Länsstyrelsen i Stockholms län 2003. Regionalt miljöövervakningsprogram för Stockholms län 2002-2006. Rapport 2003:25.

Länsstyrelsen i Stockholms län 2000. Radon i dricksvatten – Läget i Stockholms län. Rapport 2000:5.

Länsstyrelsen i Västerbottens län 2003. Grundvatten i Västerbottens län – miljökvalitet i 42 kommunala vattentäkter. Meddelande 2:2003.

Naturvårdsverket 2006. www.naturvardsverket.se

Naturvårdsverket 2003. En basbok om Ramdirektivet för vatten. Rapport 5307.

Naturvårdsverket 2002 - Helhetssyn i vattenvården.

Naturvårdsverket 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Grundvatten. Rapport 4915.

Socialstyrelsen 2005. Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten – SOSFS 2005:20.

– 65 –

Socialstyrelsen 2003. Allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten – SOSFS 2003:17.

Sveriges geologiska undersökning 2003. Fördjupad utvärdering 2003 – Grundvatten av god kvalitet. Rapporter och meddelanden 114.

Sveriges geologiska undersökning 1977. Knutsson, G., Fagerlind T. – Grundvattentillgångar i Sverige.

Vattenmyndigheterna 2006 - www.vattenmyndigheterna.se. Senast upp-daterad: 2005-11-28

– 66 –

– 67 –

Bilagor

Bilaga 1 – Tidsserier, kemidata från vattentäkterna

Bilaga 2 - Beskrivning av redovisade parametrar

Bilaga 1- Tidsserier

Bergby vattentäkt Diagrammen visar årsmedelvärden av råvattenanalyser.

050

100150200250300350400

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Alk

alin

itet (

mg/

l)

0123456789

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

pH

0

5

10

15

20

25

30

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Hår

dhet

(dH

°)

0

50

100

150

200

250

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Klo

rid (m

g/l)


00,5

11,5

22,5

33,5

44,5

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Nitr

atkv

äve

(mg/

l)

00,020,040,060,080,1

0,120,140,16

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Järn

(mg/

l)

0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Man

gan

(mg/

l)

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Fluo

rid (m

g/l)

0

50

100

150

200

250

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Sul

fat (

mg/

l)


Blidö vattentäkt Diagrammen visar årsmedelvärden av råvattenanalyser.

6,46,66,8

77,27,47,67,8

88,2

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

pH

050

100150200250300350400

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Alk

alin

itet (

mg/

l)

13,514

14,515

15,516

16,517

17,5

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Hår

dhet

(dH

°)

01020304050607080

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Klo

rid (m

g/l)


0

0,02

0,04

0,06

0,08

0,1

0,12

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Nitr

atkv

äve

(mg/

l)

00,20,40,60,8

11,21,41,6

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Järn

(mg/

l)

0

0,05

0,1

0,15

0,2

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Man

gan

(mg/

l)

00,10,20,30,40,50,60,70,80,9

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Fluo

rid (m

g/l)

01020304050607080

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Sul

fat (

mg/

l)


Edsbro vattentäkt Diagrammen visar årsmedelvärden av råvattenanalyser.

050

100150200250300350400

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Alk

alin

itet (

mg/

l)

6,8

7

7,2

7,4

7,6

7,8

8

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

pH

0

5

10

15

20

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Hår

dhet

(dH

°)

01020304050607080

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Klo

rid (m

g/l)


05

1015202530354045

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Sul

fat (

mg/

l)

00,20,40,60,8

11,21,41,61,8

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Nitr

atkv

äve

(mg/

l)

0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Järn

(mg/

l)

0

0,01

0,02

0,03

0,04

0,05

0,06

0,07

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Man

gan

(mg/

l)

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Fluo

rid (m

g/l)


Finsta-Kilen vattentäkt Diagrammen visar årsmedelvärden av råvattenanalyser.

0

50

100

150200

250

300

350

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Alk

alin

itet (

mg/

l)

0123456789

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

pH

0

5

10

15

20

25

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Hår

dhet

(dH

°)

0

50

100

150

200

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Klo

rid (m

g/l)


0

20

40

60

80

100

120

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Sul

fat (

mg/

l)

0

1

2

34

5

6

7

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Nitr

atkv

äve

(mg/

l)

0

0,02

0,04

0,060,08

0,1

0,12

0,14

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Järn

(mg/

l)

0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

0,3

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Man

gan

(mg/

l)

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Fluo

rid (m

g/l)


Fladen (Ingarö) vattentäkt Diagrammen visar årsmedelvärden av råvattenanalyser.

020406080

100120140160

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Alk

alin

itet (

mg/

l)

0123456789

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

pH

0

2

4

6

8

10

12

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Hår

dhet

(dH

°)

0

10

20

30

40

50

60

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Klo

rid (m

g/l)


05

1015202530354045

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Sul

fat (

mg/

l)

00,050,1

0,150,2

0,250,3

0,350,4

0,45

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Nitr

atkv

äve

(mg/

l)

00,020,040,060,080,1

0,120,140,16

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Järn

(mg/

l)

0

0,01

0,02

0,03

0,04

0,05

0,06

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Man

gan

(mg/

l)

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Fluo

rid (m

g/l)


Gorran vattentäkt Diagrammen visar årsmedelvärden av råvattenanalyser.

05

10152025303540

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Alk

alin

itet (

mg/

l)

6,26,46,66,8

77,27,47,67,8

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

pH

0

1

2

3

4

5

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Hår

dhet

(dH

°)

05

10152025303540

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Klo

rid (m

g/l)


02468

1012141618

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Sul

fat (

mg/

l)

00,10,20,30,40,50,60,70,8

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Nitr

atkv

äve

(mg/

l)

0

0,0005

0,001

0,0015

0,002

0,0025

0,003

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Järn

(mg/

l)

0

0,005

0,01

0,015

0,02

0,025

0,03

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Man

gan

(mg/

l)

0

0,02

0,04

0,06

0,08

0,1

0,12

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Fluo

rid (m

g/l)


Hammarby vattentäkt Diagrammen visar årsmedelvärden av råvattenanalyser.

0

50

100

150200

250

300

350

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Alk

alin

itet (

mg/

l)

7,057,1

7,157,2

7,257,3

7,357,4

7,45

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

pH

0

5

10

15

20

25

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Hår

dhet

(dH

°)

0

20

40

6080

100

120

140

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Klo

rid (m

g/l)


0

20

40

60

80

100

120

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Sul

fat (

mg/

l)

0

0,5

1

1,5

2

2,5

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Nitr

atkv

äve

(mg/

l)

0

0,02

0,04

0,06

0,08

0,1

0,12

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Järn

(mg/

l)

0

0,02

0,04

0,06

0,08

0,1

0,12

0,14

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Man

gan

(mg/

l)

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Fluo

rid (m

g/l)


Hästängens vattentäkt Diagrammen visar årsmedelvärden av råvattenanalyser.

270280290300310320330340350

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Alk

alin

itet (

mg/

l)

6,86,9

77,17,27,37,47,57,67,7

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

pH

0

5

10

15

20

25

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Hår

dhet

(dH

°)

01020304050607080

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Klo

rid (m

g/l)


01020304050607080

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Sul

fat (

mg/

l)

0

0,2

0,4

0,60,8

1

1,2

1,4

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Nitr

atkv

äve

(mg/

l)

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1,2

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Järn

(mg/

l)

0

0,05

0,1

0,15

0,2

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Man

gan

(mg/

l)

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Fluo

rid (m

g/l)


Kolugnarna (Ingarö) vattentäkt Diagrammen visar årsmedelvärden av råvattenanalyser.

0

50

100

150

200

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Alk

alin

itet (

mg/

l)

6,97

7,17,27,37,47,57,67,7

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

pH

0

2

4

6

8

10

12

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Hår

dhet

(dH

°)

05

10152025303540

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Klo

rid (m

g/l)


0

10

20

30

40

50

60

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Sul

fat (

mg/

l)

0

0,1

0,2

0,30,4

0,5

0,6

0,7

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Nitr

atkv

äve

(mg/

l)

0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Järn

(mg/

l)

0

0,005

0,01

0,015

0,02

0,025

0,03

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Man

gan

(mg/

l)

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Fluo

rid (m

g/l)


Muskö vattentäkt Diagrammen visar årsmedelvärden av råvattenanalyser.

0

10

20

30

40

50

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Alk

alin

itet (

mg/

l)

012345678

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

pH

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Hår

dhet

(dH

°)

0

2

4

6

8

10

12

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Klo

rid (m

g/l)


0

10

20

30

40

50

60

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Sul

fat (

mg/

l)

0

0,05

0,1

0,150,2

0,25

0,3

0,35

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Nitr

atkv

äve

(mg/

l)

0

0,02

0,04

0,060,08

0,1

0,12

0,14

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Järn

(mg/

l)

00,010,020,030,040,050,060,070,08

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Man

gan

(mg/

l)

00,050,1

0,150,2

0,250,3

0,350,4

0,45

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Fluo

rid (m

g/l)


Märsta vattentäkt Diagrammen visar årsmedelvärden av råvattenanalyser.

0

50

100

150

200

250

300

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Alk

alin

itet (

mg/

l)

6,66,76,86,9

77,17,27,37,47,5

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

pH

0

5

10

15

20

25

30

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Hår

dhet

(dH

°)

0

50

100

150200

250

300

350

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Klo

rid (m

g/l)


0102030405060708090

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Sul

fat (

mg/

l)

0123456789

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Nitr

atkv

äve

(mg/

l)

0

0,01

0,02

0,030,04

0,05

0,06

0,07

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Järn

(mg/

l)

0

0,01

0,02

0,03

0,04

0,05

0,06

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Man

gan

(mg/

l)

00,050,1

0,150,2

0,250,3

0,350,4

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Fluo

rid (m

g/l)


Norrby vattentäkt Diagrammen visar årsmedelvärden av råvattenanalyser.

0

50

100

150

200

250

300

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Alk

alin

itet (

mg/

l)

6,46,66,8

77,27,47,67,8

88,2

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

pH

02468

10121416

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Hår

dhet

(dH

°)

020406080

100120140160180

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Klo

rid (m

g/l)


05

1015202530354045

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Sul

fat (

mg/

l)

0

1

2

3

4

5

6

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Nitr

atkv

äve

(mg/

l)

0

0,5

1

1,5

2

2,5

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Järn

(mg/

l)

0

0,01

0,02

0,03

0,04

0,05

0,06

0,07

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Man

gan

(mg/

l)

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1,2

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Fluo

rid (m

g/l)


Pålamalm vattentäkt Diagrammen visar årsmedelvärden av råvattenanalyser.

0

20

40

60

80

100

120

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Alk

alin

itet (

mg/

l)

6,6

6,8

7

7,2

7,4

7,6

7,8

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

pH

012345678

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Hår

dhet

(dH

°)

0

5

10

15

20

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Klo

rid (m

g/l)


0

5

10

15

20

25

30

35

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Sul

fat (

mg/

l)

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Nitr

atkv

äve

(mg/

l)

00,20,40,60,8

11,21,41,6

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Järn

(mg/

l)

0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Man

gan

(mg/

l)

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Fluo

rid (m

g/l)


Rotsunda vattentäkt Diagrammen visar årsmedelvärden av råvattenanalyser.

050

100150200250300350400

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Alk

alin

itet (

mg/

l)

7

7,1

7,2

7,3

7,4

7,5

7,6

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

pH

0

5

10

15

20

25

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Hår

dhet

(dH

°)

0

10

20

3040

50

60

70

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Klo

rid (m

g/l)


0

20

40

60

80

100

120

140

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Sul

fat (

mg/

l)

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Nitr

atkv

äve

(mg/

l)

0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

0,3

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Järn

(mg/

l)

0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Man

gan

(mg/

l)

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Fluo

rid (m

g/l)


Sandemar vattentäkt Diagrammen visar årsmedelvärden av råvattenanalyser.

0

50

100

150

200

250

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Alk

alin

itet (

mg/

l)

6,87

7,27,47,67,8

88,28,4

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

pH

02468

1012141618

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Hår

dhet

(dH

°)

0

20

40

60

80

100

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Klo

rid (m

g/l)


485052545658606264

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Sul

fat (

mg/

l)

0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

0,3

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Nitr

atkv

äve

(mg/

l)

00,5

11,5

22,5

33,5

4

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Järn

(mg/

l)

0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

0,3

0,35

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Man

gan

(mg/

l)

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1,2

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Fluo

rid (m

g/l)


Sandhamn Brunn - A Diagrammen visar årsmedelvärden av råvattenanalyser.

020406080

100120140160180

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Alk

alin

itet (

mg/

l)

7,5

7,6

7,7

7,8

7,9

8

8,1

8,2

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

pH

0

2

4

6

8

10

12

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Hår

dhet

(dH

°)

0

5

10

15

20

25

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Klo

rid (m

g/l)


0

10

20

30

40

50

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Sul

fat (

mg/

l)

0

0,1

0,2

0,30,4

0,5

0,6

0,7

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Nitr

atkv

äve

(mg/

l)

0

0,02

0,04

0,06

0,08

0,1

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Järn

(mg/

l)

0

0,005

0,01

0,015

0,02

0,025

0,03

0,035

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Man

gan

(mg/

l)

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Fluo

rid (m

g/l)


Sandhamn Brunn - C Diagrammen visar årsmedelvärden av råvattenanalyser.

0

20

40

6080

100

120

140

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Alk

alin

itet (

mg/

l)

7,2

7,4

7,6

7,8

8

8,2

8,4

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

pH

0123456789

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Hår

dhet

(dH

°)

02468

1012141618

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Klo

rid (m

g/l)


0

5

10

15

20

25

30

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Sul

fat (

mg/

l)

00,10,20,30,40,50,60,70,80,9

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Nitr

atkv

äve

(mg/

l)

00,010,020,030,040,050,060,070,08

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Järn

(mg/

l)

0

0,005

0,01

0,015

0,02

0,025

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Man

gan

(mg/

l)

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Fluo

rid (m

g/l)


Sandhamn Brunn – E (Skogen) Diagrammen visar årsmedelvärden av råvattenanalyser.

020406080

100120140160180

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Alk

alin

itet (

mg/

l)

7,67,657,7

7,757,8

7,857,9

7,958

8,05

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

pH

0

2

4

6

8

10

12

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Hår

dhet

(dH

°)

0

2

4

6

8

10

12

14

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Klo

rid (m

g/l)


05

10152025303540

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Sul

fat (

mg/

l)

0

0,01

0,02

0,03

0,04

0,05

0,06

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Nitr

atkv

äve

(mg/

l)

0

0,01

0,02

0,030,04

0,05

0,06

0,07

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Järn

(mg/

l)

0

0,01

0,02

0,03

0,04

0,05

0,06

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Man

gan

(mg/

l)

0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

0,3

0,35

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Fluo

rid (m

g/l)


Schweizerdalen vattentäkt Diagrammen visar årsmedelvärden av råvattenanalyser.

0

50

100

150

200

250

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Alk

alin

itet (

mg/

l)

7

7,2

7,4

7,6

7,8

8

8,2

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

pH

02468

1012141618

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Hår

dhet

(dH

°)

0

20

40

6080

100

120

140

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Klo

rid (m

g/l)


01020304050607080

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Sul

fat (

mg/

l)

0

0,02

0,04

0,06

0,08

0,1

0,12

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Nitr

atkv

äve

(mg/

l)

00,5

11,5

22,5

33,5

44,5

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Järn

(mg/

l)

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Man

gan

(mg/

l)

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Fluo

rid (m

g/l)


Segersjö vattentäkt Diagrammen visar årsmedelvärden av råvattenanalyser.

0102030405060708090

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Alk

alin

itet (

mg/

l)

6,16,26,36,46,56,66,76,86,9

7

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

pH

0

2

4

6

8

10

12

14

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Hår

dhet

(dH

°)

0

20

40

6080

100

120

140

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Klo

rid (m

g/l)


52

54

56

58

60

62

64

66

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Sul

fat (

mg/

l)

0

0,02

0,04

0,06

0,08

0,1

0,12

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Nitr

atkv

äve

(mg/

l)

012345678

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Järn

(mg/

l)

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Man

gan

(mg/

l)

0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

0,3

0,35

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Fluo

rid (m

g/l)


Stavsnäs A - täkt Diagrammen visar årsmedelvärden av råvattenanalyser.

0

50

100

150

200

250

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Alk

alin

itet (

mg/

l)

6,87

7,27,47,67,8

88,28,48,6

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

pH

0

2

4

6

8

10

12

14

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Hår

dhet

(dH

°)

0

10

20

30

40

50

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Klo

rid (m

g/l)


01020304050607080

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Sul

fat (

mg/

l)

0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Nitr

atkv

äve

(mg/

l)

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1,2

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Järn

(mg/

l)

0

0,02

0,04

0,06

0,08

0,1

0,12

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Man

gan

(mg/

l)

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1,2

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Fluo

rid (m

g/l)


Stavsnäs B - täkt Diagrammen visar årsmedelvärden av råvattenanalyser.

0

50

100

150200

250

300

350

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Alk

alin

itet (

mg/

l)

7,1

7,2

7,3

7,4

7,5

7,6

7,7

7,8

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

pH

0

5

10

15

20

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Hår

dhet

(dH

°)

05

1015202530354045

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Klo

rid (m

g/l)


39

40

41

42

43

44

45

46

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Sul

fat (

mg/

l)

00,10,20,30,40,50,60,70,80,9

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Nitr

atkv

äve

(mg/

l)

0

0,02

0,04

0,06

0,08

0,1

0,12

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Järn

(mg/

l)

00,10,20,30,40,50,60,70,80,9

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Fluo

rid (m

g/l)

0

0,005

0,01

0,015

0,02

0,025

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Man

gan

(mg/

l)


Tullinge vattentäkt Diagrammen visar årsmedelvärden av råvattenanalyser.

0

20

40

60

80

100

120

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Alk

alin

itet (

mg/

l)

6

6,5

7

7,5

8

8,5

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

pH

0123456789

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Hår

dhet

(dH

°)

05

1015202530354045

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Klo

rid (m

g/l)


0

20

40

60

80

100

120

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Sul

fat (

mg/

l)

0

0,5

1

1,5

2

2,5

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Nitr

atkv

äve

(mg/

l)

0

0,1

0,2

0,30,4

0,5

0,6

0,7

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Järn

(mg/

l)

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Man

gan

(mg/

l)

00,050,1

0,150,2

0,250,3

0,350,4

0,45

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Fluo

rid (m

g/l)


Ulriksdal vattentäkt Diagrammen visar årsmedelvärden av råvattenanalyser.

0

50

100

150

200

250

300

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Alk

alin

itet (

mg/

l)

0123456789

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

pH

0

5

10

15

20

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Hår

dhet

(dH

°)

01020304050607080

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Klo

rid (m

g/l)


0

20

40

60

80

100

120

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Sul

fat (

mg/

l)

0

0,5

1

1,5

2

2,5

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Nitr

atkv

äve

(mg/

l)

0

1

2

3

4

5

6

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Järn

(mg/

l)

00,0050,01

0,0150,02

0,0250,03

0,0350,04

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Man

gan

(mg/

l)

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Fluo

rid (m

g/l)


Älby vattentäkt Diagrammen visar årsmedelvärden av råvattenanalyser.

0

20

40

6080

100

120

140

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Alk

alin

itet (

mg/

l)

5,65,8

66,26,46,66,8

77,27,47,6

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

pH

0

5

10

15

20

25

30

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Hår

dhet

(dH

°)

0

5

10

15

20

25

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Klo

rid (m

g/l)


0

20

40

60

80

100

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Sul

fat (

mg/

l)

0

0,02

0,04

0,06

0,08

0,1

0,12

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Nitr

atkv

äve

(mg/

l)

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Järn

(mg/

l)

0

0,05

0,1

0,15

0,2

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Man

gan

(mg/

l)

00,050,1

0,150,2

0,250,3

0,350,4

0,45

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Fluo

rid (m

g/l)

Bilaga 2 – Beskrivning av redovisade parametrar

Alkalinitet (HCO3) Alkalinitet är ett mått på vattnets förmåga att motstå försurning. Vid de pH-värden som uppmätts här utgörs alkaliniteten främst av halten vätekarbonat-joner (HCO3

-). Högre alkalinitet innebär bättre motståndskraft mot försurning. När alkaliniten sjunker, sjunker även pH. Tillsammans med pH och hårdhet har alkaliniteten betydelse för vattnets metallangripande egenskaper. Halter över 60 mg/l minskar risken för korrosionsangrepp på ledningar m.m.

Aluminium (Al) Aluminium är ett ämne som förekommer i riklig mängd i naturen – såväl i bergarter som i morän. Det tillförs vattnet genom vittring av mineral i marken. Vid lågt pH frigörs aluminium genom att surt nedträngande markvatten neutraliseras. En hög aluminiumhalt i vattnet visar på en långt gången försurning. Aluminium är, så vitt man vet, inte nödvändigt för den biologiska omsättningen, utan har i stället uppmärksammats för att orsaka skador på bland annat djur och växtlighet. Halter över 0,5 mg/l kan i grundvattnet indikera aluminiumutlösning från marken på grund av surt vatten (pH<5,5).

Ammonium (NH4) Ammonium är en kväveförening som finns naturligt i mycket låga halter i grundvattnet. Förhöjda halter kan förekomma i syrefattiga vatten och till-sammans med höga järn-, mangan- och humushalter. Värden över 0,5 mg/l indikerar påverkan från avlopp eller liknande. Vid sådana halter finns även risk för nitritbildning, särskilt i filter och långa ledningsnät. Vid höga pH-värden kan ammonium övergå till ammoniak som är mycket giftigt vid höga koncentrationer.

Fluorid (F) Fluoridhalten i grundvattnet är nästan helt beroende av naturliga faktorer som vittring av fluoridhaltiga mineral. De högsta halterna återfinns i brunnar i urberg och sandsten. Mänskliga källor finns på mycket få platser. Exempel på sådana är smältverk där flusspat eller fluoridhaltiga mineral hanteras och glasbruk. En måttlig mängd fluorid är bra eftersom det gör att karies-angreppen på tänderna minskar. Halter mellan 0,8 och 1,2 mg/l ger ett gott kariesskydd, medan halter över 1,3 mg/l kan ge fläckar på tänderna. Vid halter över 6 mg/l finns även risk för fluorinlagring i benvävnad, sådant vatten bör inte användas till dryck eller livsmedelshantering. Ett gränsvärde för otjänligt dricksvatten är satt till 1,5 mg/l (Livsmedelsverket 2001).

Järn (Fe) Järn förekommer naturligt i grundvattnet och vanligen i låga halter. Halterna styrs främst av syretillgången i vattnet och kan snabbt växla. Vid stora uttag av vatten ur mindre isälvsavlagringar kan järnhaltigt grundvatten från om-givande jordar bidra till en ökad järnhalt.


Järn kan ge upphov till utfällningar, missfärgningar, dålig lukt och smak. Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter (Livsmedelsverket 2001) är vattnet tjänligt med anmärkning vid 0,1 mg/l. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (Socialstyrelsen 2003) bör järnhalten inte överstiga 0,50 mg/l, problem kan dock uppstå vid lägre halter.

Kalcium (Ca) Kalciumhalterna i grundvatten har främst sitt ursprung från mineral i berg-grund eller jordlager. I Sverige förekommer kalcium i huvudsak som föreningar med kisel. I berggrunden finns förhöjda halter av kalcium i kristallina kalkstenar och dolomit. Ett gränsvärde för dricksvatten tjänligt med anmärkning är satt till 100 mg/l (Livsmedelsverket 2001). Mellan 20 och 60 mg/l minskar korrosionsrisken i ledningar m.m. (Socialstyrelsen 2003).

Kalium (K) Kalium i grundvatten kommer i första hand från mineral i jord- och berggrund. Det förekommer oftast i betydligt lägre halter än natrium. Höga halter, över 12 mg/l, kan indikera påverkan från förorening, som till exempel gödselmedel, men kan även ha naturliga orsaker.

Kemisk syreförbrukning (CODMn) Kemisk syreförbrukning i ett vattenprov ger information om halten organiska ämnen i vattnet. Det kan även ge information om vissa oorganiska ämnen som järn och ammonium. Värdet anger mängden syre som går åt vid kemisk oxidation av vattenprovet. Tidigare angavs det så kallade permanganat- talet, KMnO4. Vid värden över 8 mg/l O2 och mer, innehåller vattnet organiskt material som kan ge lukt smak och färg. Det indikerar påverkan av ytligt grundvatten och mikrobiologisk tillväxt gynnas.

Klorid (Cl) Höga kloridhalter i grundvattnet kan ha olika orsaker, till exempel inträngande havsvatten i kustnära grundvattenmagasin eller relikt vatten (gammalt havsvatten) under HK. Förhöjda halter kan även bero på mänskliga aktiviteter som till exempel saltning av vägar vintertid eller läckande avlopp och avfallsanläggningar. Kloridhalter över 50 mg/l indikerar påverkan av salt grundvatten, avlopp, deponi, vägsalt eller vägdagvatten (Socialstyrelsen 2003). Halter över 100 mg/l påskyndar korrosion och överstigs halten 300 mg/l börjar vattnet även smaka salt (smakgränsen varierar beroende på olika individers salthalt i saliven). Ett gränsvärde för att dricksvatten ska anses otjänligt eller hälsovådligt på grund av förhöjd kloridhalt saknas idag.

Konduktivitet Konduktiviteten (vattnets elektriska ledningsförmåga) är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De joner som vanligen bidrar till högre


konduktivitet i sötvatten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat (HCO3). Konduktiviteten kan ge information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Den kan även i en del fall användas som indikation på utsläpp. Konduktiviteten stiger med ökad salthalt och används ibland som en skattning av kloridhalter över 20 mg/l. Undantag finns i miljöer med höga halter av andra joner.

Magnesium (Mg) Liksom för kalcium kommer magnesium i grundvattnet från mineral i berg-grund eller jordlager. Kalkrika berg- och jordarter bidrar till höga magnesiumhalter. Magnesium finns också, liksom natrium, i relikt saltvatten i vissa delar av länet, speciellt i kust- och skärgårdsområden men även på andra platser under HK. Vid halter över 30 mg/l finns risk för smak-förändringar och vattnet klassas av Livsmedelsverket som tjänligt med anmärkning (Livsmedelsverket 2001).

Mangan (Mn) Mangan förekommer ofta i grundvattnet och ger i huvudsak liknande problem som järn. Halter högre än 0,3 mg/l bildar utfällningar i vatten-ledningar som när de lossnar ger missfärgat (svart) vatten. Detta innebär risk för skador på textilier vid tvätt. Livsmedelsverket klassar vatten med halter på över 0,05 mg/l som otjänligt med anmärkning.

Natrium (Na) Natrium kommer till viss del från vanliga mineral i jord- och bergarter. Höga halter av natrium (>100 mg/l) kan indikera påverkan från relikt saltvatten, havsvatten eller vägsalt. Det kan orsaka förhöjt blodtryck vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Vanligtvis uppträder höga natriumhalter tillsammans med höga kloridhalter. Särskilt bör man vara försiktig med natriumintaget för spädbarn, blodtryckspatienter eller personer med försämrade njurfunktioner. Natriumhalten bör inte överstiga 100 mg/l, det är också Livsmedelsverkets gränsvärde för dricksvatten tjänligt med anmärkning. Halter över 200 mg/l medför risk för smakförändringar (Socialstyrelsen 2003).

Nitrat (NO3) Nitrat är den vanligaste formen av kväve i grundvattnet. Förhöjda nitrathalter indikerar påverkan från avlopp, gödsling och andra föroreningskällor. Nitrat-jonen adsorberas i mycket liten utsträckning på markpartiklarna och är därför lättrörlig i mark och grundvatten. Halter över 20 mg/l indikerar påverkan från avlopp, gödsling och andra föroreningskällor, det är också Livsmedelsverkets gränsvärde för dricksvatten tjänligt med anmärkning. Över 50 mg/l är vattnet otjänligt.

I rapporten redovisas både nitrathalten och nitratkvävehalten (NO3-N). Nitratkvävehalten mäter mängden kväve som ingår i nitratjoner.


Nitrit (NO2) Nitrithalten är i allmänhet låg jämfört med nitrathalten. Förhöjda halter kan orsakas av förorening, men kan även förekomma i djupa brunnar med syre-fattigt vatten. Livsmedelsverkets gränsvärde för dricksvatten tjänligt med anmärkning är 0,1 mg/l. Vid halter över 0,5 mg/l finns en ökad risk för försämrad syreupptagningsförmåga i blodet. Sådant vatten bör inte användas till dryck eller livsmedelshantering (Socialstyrelsen 2003).

pH pH är ett mått på vattnets surhetsgrad, det vill säga, hur mycket vätejoner det innehåller. Ett neutralt vatten har pH-värde 7, ett surt vatten har ett pH-värde lägre än 7 och ett basiskt högre än 7. Låga pH-värden (<6,5) medför risk för korrosion på ledningar, vilket kan leda till ökade metall-halter i dricksvatten. Låga pH-värden kan även indikera påverkan av ytvatten eller ytligt grundvatten. I grundvattnet bör pH-värdet ligga i intervallet 6,5-9,0. Blir grundvattnet surt ökar dess halter av aluminium och tungmetaller. Metallhalterna ökar ytterligare genom korrosion om det passerar ledningsnätet. Vatten med höga pH-värden över 10,5 kan orsaka skador på ögon och slemhinnor och bör inte användas som dricksvatten.

Sulfat (SO4) Nedfallet av försurande ämnen utgörs till stor del av svavelföreningar. När svavel reagerar med syre bildas svaveldioxid. När svaveldioxiden kommer i kontakt med vatten bildas svavelsyrlighet och svavelsyra som med regnet hamnar i mark, sjöar och grundvatten. I grundvattnet finns svavel i form av sulfatjoner (SO4

2-). Höga halter av sulfat i grundvatten kan, förutom nedfall från luften, även bero på frigörelse av svavel i organiska jordar eller vittring av svavelrika kiselmineral. Även inläckage av saltvatten och relikt havs-vatten kan ge höga sulfathalter. Vid halter över riktvärdet 100 mg/l kan korrosionsangrepp påskyndas.

Totalhårdhet Totalhårdheten anger summan av kalcium- och magnesiumjoner i vattnet. Hög totalhårdhet innebär god motståndskraft mot försurning. Alltför hårt vatten kan ge utfällningar i ledningar, kärl och fastighetsinstallationer med mera. Mjukt vatten löser upp betong och ökar risken för korrosion på vatten-ledningar. Vid halter över 15 °dH finns risk för utfällningar i ledningar och fastighetsinstallationer, särskilt vid uppvärmning. Det finns även risk för skador på textilier vid tvätt.

Länsstyrelsens rapportserie

Utkomna rapporter under 2006

1. Förorenadeområden-inventeringavbranschernajärn-,stål-ochmanufaktur,primäraochsekundärametallverksamtferrolegeringsverkiStockholmslän,miljö- och planeringsavdelningen.

2. Mälarensfåglar-inventeringavfågelskär,skarvarochfiskgjusar2005, miljö- och planerings-avdelningen.

3. KulturreservatetBrottöskärgårdsjordbruk.Enundersökningavtvåträdgårdar,miljö- och planeringsavdelningen.

4. Hurmårskogenochskogsmarken?Tillståndochtrenderförkronutglesningochmark-försurningiStockholmslän1985-2010,miljö- och planeringsavdelningen.

5. Tillsynaväldreomsorgen2001-2005,socialavdelningen.6. KompletterandeutvärderingavTillväxtÖst-detregionalatillväxtavtaletiStockholmslän,

avdelningen för regional utveckling.7. Kvicksilverifisk-resultatfråneninventeringiStockolmslän2004,miljö- och planerings-

avdelningen.8. Bostadssubventioner2005-nybyggnadochombyggnad,socialavdelningen.9. Grundvatteniberg.Metodikförövervakningavvattenkvalitetsamtundersökningsresultat

1981och2004,miljö- och planeringsavdelningen.10. Sammanställningavbostadsmarknadsenkäten2006,socialavdelningen.11. FramtidensNationalstadspark.HandlingsprogramD.1:Visionochförutsättningar,

miljö- och planeringsavdelningen.12. Nationalstadsparkenslokalatillgänglighet,miljö- och planeringsavdelningen.13.LandskapsekologiskanalysavNationalstadsparken,miljö- och planeringsavdelningen.14.Lägetilänet-bostadsmarknadeniStockholmslän2006,socialavdelningen.15.

Förorenadeområden-inventeringavtextilindustrierochgarverieriStockholmslän,miljö- och planeringsavdelningen.

16. TillämpningavLexSarahinomäldreomsorgen,socialavdelningen.17. Pårättkurs!-metoderförföräldrastödfrånförskolantilltonåren,socialavdelningen.18. Vadhändermedvårastränder,miljö- och planeringsavdelningen.Finnsendastsompdf-filpå

vårwebbplatswww.ab.lst.se19. DetindustriellakulturarvetiStockholmslän-programförbrukandeochbevarande,miljö- och

planeringsavdelningen.20. Insatsermothedersrelateratvåld-enutvärderingavprojekten2005,socialavdelningen.21.Ettentreprenörskaputangränser?-enanalysavutbudochefterfråganiStockholmslän,

avdelningen för regional utveckling.22. Förorenadeområden-inventeringavvarvochhamnariStockholmslän,miljö- och

planeringsavdelningen.23. Entreprenörerutankapital,avdelningen för regional utveckling.24.Riskkapitalföralla?-svenskariskkapitalinvesteringar2005-urettjämställdhets-och

integrationsperspektiv,avdelningen för regional utveckling.25. Personalensmötemedutsattaflickor-arbetemothedersrelateratvåld,socialavdelningen26. FåglariMälaren-inventeringarår2006, miljö- och planeringsavdelningen27. Grundvattenijord-metodikförövervakningavvattenkvalitetsamtundersökningsresultat

från25kommunalagrundvattentäkter, miljö- och planeringsavdelning

Form

givn

ing:

Chr

isti

na F

ager

gren

Grundvatten från jordlagren är en betydande resurs för länets nuvarande vattenförsörjning. För att bidra till att säkra denna resurs även för framtiden är det angeläget med en övervakning av grundvattnets kvalitet. Övervakningen är ett

betydelsefullt redskap för att uppnå miljömålen och kraven på god vattenstatus enligt Ramdirektivet för vatten.

Länsstyrelsen i Stockholms län har under 20052006 samlat in och sammanställt vattenkemidata från 25 kommunala vattentäkter i länet. Syftet har varit att utveckla en metodik för övervakning av grundvattnets kvalitet i jord samt att välja ut ett antal grundvattentäkter som är lämpliga att ingå i ett övervakningsprogam.

Projektet är ett av fyra delprojekt som genomförts inom ramen för Stockholms läns regionala miljöövervakningsprogram för grundvatten.

AdressLänsstyrelsen i Stockholms LänMiljö- och planeringsavdelningenHantverkargatan 29Box 22 067104 22 Stockholm, SverigeTel: 08- 785 40 00 (vxl)

Ytterligare exemplar av denna rapport kan beställas från LänsstyrelsenMiljö- och planeringsavdelningen Tel: 08- 785 40 00 (vxl)Rapporten finns också som pdf på vår hemsida www.ab.lst.se ISBN 91-7281-237-0

rapport 2006:27 grundvatten i jord - diva portal851901/fulltext01.pdf · rapport 2006:27...

Documents