om fiktion & verklighet

7/21/2019 Om Fiktion & Verklighet

1/74

1


2/74

2 3

Redaktr:

Sara Broos, Dawid Ullgren och Gro Janarv

Texter:

Studerande och lrare p YH manusrattare

Omslag och grask formKelly Lansman

Tack till:

ommy Nilsson, Lukas Engqvist och lrare BrobyGrafiska

Broby Grafiska Frlag 2014

Alexandra DahlstrmAnton KlepkeDawid UllgrenDunja VujovicFabian BueboGro JanarvIsabel NylundJulia TelinLinn MllerLisa JarenskogLiv Mari Mortensen

Mia MountainOskar IdinPaolo IskraSamori ovattSimon Revilla

Anton KlepkeDawid UllgrenDunja VujovicFabian BueboGro JanarvIsabel NylundJulia Telin

Linn MllerLisa JarenskogLiv Mari MortensenMia MountainOskar IdinPaolo IskraSamori ovattSimon Revilla

12.

18.

24.

28.

32.

36.

40.

44.

48.

52.

56.

60.64.

68.

72.

76.

86.

90.

94.

98.

102.

106.

110.

114.116.

120.

126.

130.

134.

138.

142.

monolog och presentation

intervju


3/74

4 5


4/74

frord monolog

6 7

frord monolog

MONOLOGER EN INBJUDAN A LYSSNA


5/74

98

frord monolog


6/74

10 11

monolog

och

presentation


7/74

12

Alexandra Dahlstrm

13

Alexandra Dahlstrm


8/74

Alexandra Dahlstrm

14

Alexandra Dahlstrm

15


9/74

16

Presentation

Alexandra

Dahlstrm

17

Presentation

Hej, jag heter Alexandra och r uppvux-en i Stockholm och p olika filminspelnin-gar. Genom Mstaren och Margarita ochHundra r av Ensamhet upptckte jagmagisk realism och kom ganska snabbt ramtill att jag ville bli regissr nr jag blir stor.Mina filmer utspelar sig oast p mrka es-ter eller i magiska sjumilaskogar och handlar

om allt rn stockholmska klubbkids till norr-lndska skogsrn. Men vare sig de r nattdjureller huldror trasslar mina karaktrer alltid insig i snriga krlekshistorier och br p envldigt stark rihetslngtan. De senaste renhar jag levt och arbetat i Rom, Paris och Riode Janeiro men r ortarande p stndig jakteer den ryska olksjlen.

Fdd i Stockholm, 1984

[email protected]


10/74

18

Anton Klepke

19

Anton Klepke

* Shabeha are criminal gangs paid by the regime of al-Assad and the Baath Par-

ty to kill, torture and spread fear among civilians in Syria.


11/74

20

Anton Klepke

21

Anton Klepke

Saif-Al Dawlah street is a one kilometer long street in Aleppo. The regimes snipers are stationed in the highbuilding in the top of this photo, shooting every civilian who cross this street. Too many people have beenkilled here the last three years. C redit: Malek Blacktoviche

In the beginning of the revolution the demonstrations were peaceful and there was never armed people at theprotests. After the regime tried to crack down on the demonstrations using heavy weapons and mass arrests,people started to defend themselves. Credit: Malek Blacktoviche

Malek Blacktoviche Credit: Yosuf Mousa


12/74

22

Fdd 1988

Bor: Stndigt i rrelse.Senaste ret i Mrbylnga,

Istanbul, Grnby och [email protected]

www.textur.ps0734457630

Anton

Klepke

Presentation

23

Presentation

Jag har tnkt mycket p skapande ochberttande. Berttelsen r en s central delav mnniskans historia. I sjlva verket r denorala och skrivna berttelsen sjlva nyckeln tillatt mnskligheten ens har ngon historia attbertta. Drr har jag ocks svrt att prata ommitt eget skapande, d berttelserna gmmersig i alla mnniskor. Och berttelserna skapasi mten med andra mnniskor. Jag har ttprivilegiet att kunna bertta om den verklighetjag ser. Fr barn och ungdomar under mina rsom lrare. Fr en internationell lsekrets un-der ren som journalist.

Men tillgngen till orden r runnade. En hel

vrld saknar ortarande tillgng till det skrivnaordet pgrund av analabetism. Och nnu flermnniskor vljer noggrant varje ord de skriv-er. Min syriska vn Malek Blacktoviche har settsina vnner skjutas till dds r ord de valt attsga, eller vgrat att sga. Malek sjlv har ng-slats och torterats av Bashar al-Assads skerhet-stjnst r att han vgat bertta det han sett.


13/74

24

Dawid Ullgren

25

Dawid Ullgren


14/74

Fdd i Gteborg, 1990Bor i Malm

[email protected] 440290

26

Presentation

Dawid

Ullgren

27

Jag r en skrivande och regisserande gte-

borgare som numera r bosatt i Malm. Harunder de senaste em ren jobbat som regissr,manusrattare, castare och statistansvarigr bde kort- och lngfilmer.

Byt perspektiv r mantrat som jag konstantpminner mig sjlv om. Nr jag var liten sym-patiserade jag jmt med the bad guy i de fil-mer och serier jag kom i kontakt med. Minuppattning var d att hen hade en klar vrlds-uppattning som hen verkligen trodde p,men aldrig kommer att rverkliga. Det rngonting djup sorgligt och tragiskt ver det,att aldrig lov att uppn sitt ml sin drm.Den bilden av antagonisten lever ortarandekvar i mig och r ngot som jag tar med mig imitt skrivande. Att rmnskliga skurken.

Fr mig r fiktion och verklighet den sam-ma. Mitt skapande har alltid rhllit sig tillverkligheten. Den verklighet jag syar p rd min sanning. Min sanning r allts ngon

annans fiktion. Samma upplevelse bestr avflera perspektiv och det r dem jag brinnerr. Finns det verkligen ngot s enkelt somrtt och el? Jag skriver om olika relationeroch konstellationer inom homogayvrlden.Berttelser som inte handlar om att bli bekvmi sin sexualitet, utan snarare st r den och sedet som sin styrka. Det r min sanning.

Presentation


15/74

Dunja Vujovic

28

Dunja Vujovic

29


16/74

Presentation

30

Fdd i Sarajevo, BosnienBor i Stockholm

[email protected]: @DunjaVu

Dunja

Vujovic

Presentation

31

Jag skrev mitt rsta manus eer jag hadeupplevt en lucid dream r rsta gngen. Endrm dr jag kunde kontrollera mina hand-lingar, min omgivning och mnniskorna runtmig. Jag var vaken i drmmen och jag varallseende. Jag skapade en bibel r vrldensom jag hade upplevt. Jag brjade lsa in migp ntet om det hr enomenet och experi-menterade vidare med lucida drmmar ochskrivande. En teori inom psykologin r attseeing is believing r hjrnan oavsett omman r vaken eller inte. Om hjrnan uppattarett skeende med stor intensitet och klarhet,kommer det uppattas som en verklig hnd-else, ven nr man sover. Att skriva skiljer siginte s mycket rn dessa lucida drmmar. Detr samma behov som tillredsstlls hos mig

nr jag skriver och nr jag vakendrmmer.Att totalt slukas upp av en historia som r-klarar alla mina knslor om vrlden ast i enhelt annan orm. En orm som gr det mycketmer spnnande r hjrnan att bearbeta. Jagvill helt enkelt uppleva fiktionen och livet medstor intensitet och klarhet.Seeing is believing.


17/74

Fabian Buebo

32

Fabian Buebo

33


18/74

Fdd 1986

Bor i Stockholm

[email protected]

0735554992

Fabian

Buebo

34

Presentation

I varje berttelse jag skriver finns delar av minpersonlighet som jag sjlv rsker rst. Enfiktiv version av mig. Hrligt sjlvcentrerat. Detr svrt att se sig sjlv utirn. Vi blir till i mtetmed andra. Jag r den du ser och tvrt om.

Jag tror att varje mnniska r en komplexknslovarelse med ett rikt inre liv. Det kanvara svrt att tro ibland. Den gr arbrornp bussen. Alla r vi samma. Skrot och korn.Skande.

Jag brinner r konsten och utan den voremitt liv attigt. Nstan meningslst. Det rvackert hur mnniskan skapar ut ur intet. Vivill dela med oss av vra tankar och ider heltutan krav p att ngot tillbaka. Som krlek.Vi gr det r att vi mste. Fr mig r konstenett bevis p att magi aktiskt finns.

35

Presentation


19/74

Gro Janarv

36

Gro Janarv

37

Foto:BrbaraVid

l


20/74

Fdd 1984

Bor i Stockholm

[email protected]

GroJanarv

38

Presentation

39

Presentation

Jag ddes 1984 och utbildade mig till grafiskdesigner och typsnittsdesigner i Barcelona,Madrid och Reading, England. Jag har venlst spanska, litteratur och kreativt skrivandei Stockholm. Sedan yra r bor jag i min hem-stad Stockholm.

Nr jag var 12 r var jag p semester i Israeloch klappade en delfin p nosen. Vl hem-ma berttade jag r klasskompisarna att jagsimmat med delfiner. Jag strsslade historienmed att jag matat dem med sill och beskrevhur delfinhud knns mot kroppen. Det var lttatt gra fiktion till verklighet. Den knslan,det ruset, vill jag att mitt skrivande och film-

skapande ska genomsyras av.

Andra viktiga reerenser r Bibelns bert-telser, som jag tagit del av sedan barn-domens sndagsskola. Mitt skrivande berrrgestllningar om mnniskan och hurhennes handlingar bedms. Vad r ett gott liv?Vad r en god mnniska?


21/74

40

Isabel Nylund Isabel Nylund

41


22/74

Fdd i 1988

Bor i Stockholm

[email protected]

0725141595

Isabel

Nylund

42

Presentation

43

Presentation

Jag heter Isabel, r 26 r och har en bakgrundsom copywriter och relsare.

illsammans med minnet r fiktionen den

enda tidsmaskin som ngonsin ungerat. Jaganvnder den som ett verktyg r att rdasdjupare in i den abstraktion vi har valt att kallaverkligheten. Fr mig r fiktionen ngotingrlsande och ndvndigt och kul.

Fiktionen r en arkost men det r vi sombestmmer var vi vill ka.


23/74

En text tillhrande lmen Helljus regisserad av Julia Thelin med premir

45

Julia ThelinJulia Thelin

44

Foto

:Johan

Nordberg


24/74

46

Fdd 1991

Bor i Stockholm

[email protected]://vimeo.com/jthelin

0708427264

Julia

Thelin

Presentation

47

Presentation

Verksam i Stockholm och Malm. Regissr

och manusrattare. vrig ilmarbetar-utbildning p Fridhem. En termin intervju-teknik p Lunds universitet. Blandar till enden egna stilen genom att inspireras av andrakonstormer. .ex. dansen och rrelsen somkommer rn ett stort eget intresse. Vill skrivamanus med och r andra. Arbetar oa meden tematik som rr unga och kroppen.

Fakta/fiktionJag hmtar knslor, tankar och underin-

gar rn mig sjlv och placerar det hos andra,integrerar det i deras vrld och rgar mig ochde med liknande erarenheter vad som kanhnda dr, hos dom. Ett stt att lra knnasig sjlv genom att rutstta att knslan delasav fler. Komma nrmare det gemensammaoch varandra.

Det dr du vet om som egentligen inte harngonting att gra med det du skriver om, detkommer in i texten nd. Att ljuga nr du hit-tar p, r att ta in sanningen. Det som bryter

universum och samtidigt skapar det.Lever vi inte alla i en fiktion egentligen?

Jag ser mitt liv och ormar det med min blick.Jag stter p en lt och r ett soundtrack. Fak-ta r det vi vaskar ram och nlar upp i vregen fiktion. r knslor akta? r dom fik-tion? Fiktion r inte ngot vi skapar ritt, detr akta av vad vi knslomssigt ser.


25/74

48

Linn Mller

49

Linn Mller


26/74

50

Presentation

Bor i Stockholm

[email protected]

Linn

Mller

51

Presentation

Linn Mller r en liten otck typ, verksaminom ilm, scenkonst och som manusr-attande. Hon r hemma i Stockholm ochMalm. Eer en brokig karrir inom nstanallt har hon nu landat med ena oten i humornoch den andra i ngesten. Frutsttningarnar kreativt arbete r enligt Linn politik, vissurballning och gott samarbete.


27/74

52

Lisa Jarenskog

53

Lisa Jarenskog


28/74

Presentation

Fdd 1972

Bor i [email protected]

0736416026

54

Lisa

Jarenskog

Presentation

Jag har alltid slitits mellan antasi och verk-lighet. P 70-talet srplade jag i migsocialrealistiska barnprogram, men somnadealdrig rrn jag ocks tt en saga. P 80-taletslukade jag skildringar av betongrorter ochskilsmssor, men verlevde inte utan MariaGripes och JR olkiens antastisk a vrl dar.

I vuxen lder har jag ltit verkligheten ta ver-hand d jag har jobbat som redaktr/produ-

cent r olika samhllsproduktioner p SV,bland andra Uppdrag granskning, Debatt,jmstlldhetsserien Jobba jmt (2006) doku-mentrserien Barn till varje pris (2011) ochvalprogrammen Kodjos kval (2014).

Men fiktionen ortstter att knacka mig p axeln.Nu vill jag lta den ta strre plats i mitt liv.

55


29/74

Liv Mari Mortensen

56

Liv Mari Mortensen

57

Illustration: Amalie Kasin Lerstang


30/74

Fdd 1988

Bor i Oslo

[email protected]+47 92483322

Liv Mari

Mortensen

58

Presentation

Hvoror tillater vi oss identifisere oss medoppdiktede mennesker?Det er oe de sm detaljene, eller setningenesom setter i gang det jeg skriver. Jeg kommertilbake til humoren i ormuleringer. il mor-al og ansvarsraskrivelse, og de som ikke vethvor de skal gjre av seg. Hvordan mennesk-er er orskjellige mennesker med orskjelligemennesker. At de kan bety ulike ting or hver-andre. Helst med et glimt i yet.

Om noen sier at de mlage film hper jeg deter det samme som at en orsker m prve finne en kur or noe. Vi orsker p virkelighet-en, og fiksjonen er teorien vi sitter igjen med.Forhpentlig har man skapt nok rom til atseeren kan danne sin egen teori, og utordreperspektiver p samunnet. Om man klarer

det spiller det en mindre rolle hvor mye somer fiksjon eller virkelighet. Alt pyntes p. Sp-esielt historier med utgangspunkt i en selv.

Etter utdannelse i teater, utviklingsstudier ogsenest filmregi p Westerdals School o Com-munication, har jeg jobbet med filmproduks-jon og casting i Oslo.

59

Presentation


31/74

Mia Mountain

60

Mia Mountain

61


32/74

Fdd 1979

Bor i Stockholm/[email protected]

www.miamountain.com+46 707913935

+44 7455002109

Presentation

62

Mia

Mountain

Presentation

63

Jag r dd och uppvuxen i Stockholm. Minstrsta passion i livet r mnniskor. Att stud-era mnniskor. Att lyssna till mnniskor. Attbertta om mnniskor. Om allt det dr som

ascinerar mig, det som r mig att nissa avgldje eller som str mig s att magen vrlarav ilska, det som r mig att irgastta och detsom andra kanske vill rneka eller inte ensser. Med andra ord allt det dr som gr ossmnskliga. Stort som smtt.

Fr mig r iktion en rlngning av ver-kligheten.

En spegling av det mnskliga.En rhjning. En tolkning. En sanning.Ett rsk att rst det obegripliga.Ett utorskande av drier och begr.Kampen mellan krlek och rdsla.En emotionell resa.Ett mentalt ventyr.

En mjlighet att komma bortom sig sjlv ochsamtidigt nrmare sig sjlv.Att bli varse det som r vi.

Jag utbildade mig till skdespelare videaterhgskolan i Stockholm 2004-2008. Desenaste ren har jag bott och verkat i NewYork men numera varvar jag min tid mellanStockholm och London. Jag har till exempelmedverkat p Dramaten i Stockholm, SleepNo More i New York, Te National Teatre iLondon och i lngfilmen Katinkas Kalas.


33/74

64 65

Oskar Idin

64 65

Oskar Idin


34/74

Presentation

66

Fdd 1981 i LundBor i Stockholm

[email protected]

Oskar

Idin

Presentation

67

Nr jag brja de vandra med fingrarna p tan-gentbordet under de rsta skrivvningarnap Broby Grafiska knde jag en berielse. Jag

har en karrir med mig som film och V-otogra och jag har arbetat med rrliga bilderi ver tio r. Nu som manusrattare fick jagntligen chans att skriva p bilden, utanrbilden, under, ver den och inuti. Byrldornamed gamla anteckningar och skrivblock br-jade skaka s smtt och nu bubblar jag eer att skriva mer och borra ner mig i nya bert-telser. Mitt rmsta ml r att vara med ochskapa nyskapande fiktion r en stor publik,r bio och V. Under kommande tio r skajag inte bara arbeta med rrliga bilder utan jagska ocks se till att ylla dem med nytt liv, medmina texter och tankar.

Jag har aldrig tnkt p filmen som en ver-klighetsflykt. Det som drivit mig r snarareden intensiva verklighetsknsla som en filmkan ge. De dr speciella filmerna som hjernrvaron i ett skeende, en ny vrld, ett kom-plicerat dilemma, eller i en skrikande knsla;Cykeltjuven, Gkboet, Do the right thing, Tedeer hunter. Filmupplevelsen konkurrerar

aldrig med de starkaste gonblicken i livet.Men i de dr stunderna dr jag nskade hl-la kvar, bara lite lngre. I gonblicken dr jagblev tvungen att blunda. Knslorna jag intekunde rm mig att knna just d. Dr trorjag p filmen och jag lskar den r det. Detr de filmerna jag vill hjlpa till att gra. Omoch om igen.


35/74

68

Paolo Iskra

69

Paolo Iskra


36/74

Fdd 1987

Bor i [email protected]

0736 42 15 47

PaoloIskra

70

Presentation

Berttelser har alltid varit viktiga r mig, att skapa egna vrldar och att rst andras verk-lighet med hjlp av antasin. Men berttelserhar ocks gett mig en knsla av att det alltidhnder ngot antastiskt ngon annanstans.Jag rskte i mnga r hitta det antasiska polika stt, ramrallt genom resor. Nr jag var20 flyttade jag till New York och sedan vidaretill Buenos Aires i skandet eer det antastis-ka, men det var rst ett par r senare som jag

rstod att jag sjlv kunde skapa och rvekli-ga mitt skande genom film. Jag r intresse-rad av det personliga uttrycket och att p ettpersonligt stt bertta om en strre kontext.Just nu undersker jag teman om underkas-telse och moral i mitt skrivande. Jag ascinerasav den villkorslsa kapitulation en mnniskamste acceptera inr livets rutsttningar.

71

Presentation


37/74

72

Samori Tovatt

73

Samori Tovatt


38/74

Fdd 1992

Bor i Stockholm

[email protected]

Samori

Tovatt

74

Presentation

Det senaste ret har jag rrt mig i grnslandetmellan fiktion och det dokumentra. Med in-spiration av det jag lrt mig om dokumentr-film och hur man kan anvnda sig av olikagrepp r att bertta en historia har jag gjortfilmer dr fiktionen och det dokumentraglider in i varandra. Fiktionen r r mig enkonstruktion av, och lek med, verkligheten.Det dokumentra ser jag som en metod r

att nrma mig vekligheten snarare n att kon-struera den. Genom att blanda fiktion ochdet dokumentra r min ambition att jag skakomma t historier jag annars skulle ha svrtatt hitta inom mig. Min erarenhet r att dettaunderskande blir mer prvande och mindrerutsgbart n om jag arbetade med antingenfiktion eller det dokumentra.

75

Presentation


39/74

Simon Revilla

76

Simon Revilla

77

Foto:Vaiva

Katinaityte


40/74

Fdd 1991

Bor i Stockholm

[email protected]

0700392729

78

Simon

Revilla

Presentation

79

Jag r en filmskapare med ena oten i det fikti-

va och den andra i det dokumentra. Studeratp Prague Film School i jeckien. Skrivit ochregisserat kortfilmer i sju olika lnder. Inter-vjuat colombiansk HIV-brare, karibiskapirater och sjlvaste pven. Jag ascinerasav mnniskans oupphrliga skande, ochdrmmer om att skapa den drabbande ochgrnsverskridande berttelsen.

Presentation


41/74


42/74

Presentation Presentation

82 83

intervju


43/74

84 85

Fiktion vs. Verklighet

Nr jag lser SAOL:s denition av ordet ktion blir jag genast osker kring mitt karrirsval.r mina texter och ider enbart phitt? r alla de otaliga timmar som jag lgger ner p mitt arbetei slutndan bara p ltsas? Utbildar jag mig i en bransch dr ingenting nns? Eller r det rentavtvrtom? Jag vill tro att jag utbildar mig i en bransch dr allting nns. Ett universum som man frlov att diktera hur man sjlv vill och behagar.Under 2014/2015 har jag och de andra frn Brobygraska Manusutbildning ftt chansen att gnaoss helhjrtat t det som r phittat det ktiva. Med andra ord skapandet av inbillning. Det somjag har funnit under processens gng, r dock ngonting helt annat n phitt. Mina manus blir en

naturlig del av vardagen, manusen blir min verklighet. Fiktionen vergr till verklighet.

Hur frhller sig skapandet till verkligheten? Vad r ktionens ansvar? I en utbildning som fokuse-rar mycket p processen kring manus, har mten med mnniskor en viktig betydelse fr att vidgasina egna vyer. Nu fljer verkliga intervjuer om ktion.

Dawid Ullgren,elev & redaktr av e-bok


44/74

INTERVIEW SAMAH SABAWI

86

Anton Klepke intervjuar Samah Sabawi

Even though many Palestinians nd sola-ce in artistic expression, and even thoughthere is no shortage of very talented wri-ters, musicians, painters, sculptures andperformers, the reality is that very few ofthem are able to produce their art, put iton display or make any money out of it.When life necessities are not available, in-vesting in art can be a frivolous luxury. Itis almost impossible to get funding for art

projects when you know that people are indesperate need for food, water, sheltersand basic medicine. Funding aside, the-re is also the daily interference of Israelsoccupation in the lives of Palestinians byway of bombing cultural centers, schoolsand academic institutions and by way ofdetentions, assassinations, destructionsof properties.

Samah Sabawi, 48 years oldBor: Moving around. From Gaza, Palestine

Yrke: playwright, poet, political analyst andhuman rights advocate.

www.talesofacitybythesea.com

87

Art, in any orm, offers a window into our souls.It keeps us in touch with our humanity and o-ers us a mirror through which we can examineour own actions, our thoughts and our truths.Te best kind o art is not one that can only re-sonate with those who are on our side, the bestkind o art is the one that has the power to movethose on the other side o the divide. Tats whatI hope my new play ales rom a City by theSea can do. I want it not only to humanise thePalestinians in Gaza, but to also appeal to thehumanity o those on the other side o the wall.

Te play is a love story set against the backdropo Israels assault on Gaza in 2008-2009. Te sto-ry begins with the arrival o the first Free Gazaboats to break the siege in August 2008 and ta-kes the audience through a year in the lie o thepeople in Gaza through the stories o the cha-racters Ive created.

Te script was born out o real lie experien-ces that my amily and loved ones have livedthrough. Te stories demanded to be writtenand it have taken on a lie o their own. Terewas great support or this work rom the start.We had three very successul readings o thescript; one in Gaza, one in the West Bank andone in Melbourne. Te plan was to stage the playin three cities at the same time as a way o brid-ging the physical and the political barriers thathave ragmented the Palestinian people. Sadlythough, as we were ready to begin production,Gaza began to ace a horrific assault which la-sted 51 days and saw most o the city turn into

rubble. As a result o losingloved ones and pos-sessions, our partners in Gaza were no longerable to continue the journey with us. So now weare staging the play in Aida reugee camp in theWest Bank and in Melbourne Australia.

O course or any cultural worker under siegein Gaza, there it is very challenging to find thepropervenue or unding their work when there

are so many other needs taking priority. Artistsin Gaza are also prevented by the reality o thesiege rom taking their work outside o Gaza.For artists inthe West Bank, there are similarchallenges at times with the prevalent system ocheckpoints and permits that restrict the mo-vement o Palestinians. Israeli orces also targetPalestinian cultural workers with many Palesti-nian artists held in Israeli prisons under admi-nistrative detentions, and some cultural figuresassassinated. Worth mentioning is the destruc-tion o a tower in Gaza this last war - the Pashatower - which had many offices belonging to vi-

deo artists, recording studios etc.

Culture is dangerous to the oppressors as art asbeen used over the ages as a weapon to exposeand protest injustice. For example, the rise othe Palestinian film industry has been instru-mental in conveying a truth beyond the newsheadlines. I can think o the iconic documen-tary 5 Broken Cameras and the amazingawareness it has helped spread. Te film put aspotlight on Palestinian non-violent resistanceto Israels occupation which is oen completelyignored by the media.

I write rom my heart about experiences I orothers have lived that are well documented.I try to be as honest as possible in the stories Itell and the reality my people live through. Alt-hough my characters are fictional their lives arenot. But films and art can only go so ar. Tereis no substitute or serious objective journalismwhich is sorely lacking in covering the conflict.

Even though many Palestinians nd solacein artistic expression, and even thoughthere is no shortage of very talented wri-ters, musicians, painters, sculptures andperformers, the reality is that very few ofthem are able to produce their art, put iton display or make any money out of it.When life necessities are not available, in-vesting in art can be a frivolous luxury. Itis almost impossible to get funding for art

projects when you know that people are indesperate need for food, water, sheltersand basic medicine. Funding aside, the-re is also the daily interference of Israelsoccupation in the lives of Palestinians byway of bombing cultural centers, schoolsand academic institutions and by way ofdetentions, assassinations, destructionsof properties.


45/74

88 89

Words!

I stand DispossessedNo congress behind meNo statesmen surround meNo lobby to breathe hellfireNo media eager to appeaseNo three-ring circusO intellectual jestersAcademic clownsAnd policy expertsWho truly do not seethe big elephant in the tent

No legal acrobatsDance or meOn a thin robe o decencyNo politiciansJuggle oppressionAnd human rightsOn my behalNo trips to boost careersFor MPs and their wivesNo propaganda moviesNo radio broadcastsNo mythsNo liesNo hasbaranitesNo army,No countryNot evenOne leader to believe inAll I have are my wordso tell my storyMy voiceo demand justice

But you tell meMy language is too strong

You my riendMy perect the skill o delusionTe talent o denialYou may expressRegret and lamentAnd cry tears o indignationAnd insistYoure on my sideBut without naming the crime they commitWithout namingEthnic Cleansing and apartheidYour words ring hallow

So I will hold on to my wordsI use them sparinglyI utter one wordAnd a house is resurrectedFrom memoryOn a hill in PalestineI utter another... and I am in a courtyardunder a sycamore treeAnd anotherAnd the scent o Jasmine fills the airWords li me up rom despairAnd take me home

Words disarm tyrantsBring down empiresAnd revealAll the oppressors wish to concealHumanity!

I stand dispossessedO everythingBut my wordsTey are words o truthO fire and steelI use t hem deliberatelyNot to incite hatredNot to rightenBut to light up this darknessTat tore me into 11 million piecesAnd scattered meAcross the earthWords tell my story

NakbaNaksa Forced exileEthnic cleansingApartheidWordsCareully chosenPurposely utteredTese are the wordsTat lay the oundationO the language o liberation


46/74

90

Mitt mte med lmaren och illustratrenAnna Hellsten blev lika impulsivt som hen-nes egna skapande. I en lgenhet i Lundhade jag och Anna vr trff ver en koppkaffe. Med ett skratt vlkomnar hon mig in.Vi satte oss i kket och jag brjade meckamed min mobil fr att spela in samtalet.

Dawid Ullgren intervjuar Anna Hellsten

Anna Hellsten, 26Bor i Lund

Yrke: Filmare/illustratrwww.jaileebird.com

91

S var kommer all din kreativitet irn? Hon taren sipp irn sitt kaffe och ger ett smittsamt le-ende. ristess. ristessen inspirerar till att ska-pa. S ort verkligheten knns r liten kommerknslan av att vilja bryta sig ri och hitta ngon-ting mer. Nr jag ser historier om ett heteropari vre medelklassen som det gr dligt r, astinte r dligt utan bara lite. Dr r det vldigtltt r mig att tnka mig ut irn det. Det rtristess. Jag r d knslan av att nska mig enrymdraket och flyga mig drirn.

Vart vill hon att sin rymdraket skall ta henne?

Jo, bort rn det gra.Nr min vrld inte knns speciellt stor, d brjarjag att lngta ut. Jag brukar g runt i mitt om-rde, det gra betongbygget och otograera. Debilder som jag plockar hem kan knnas jttetr-kiga, s d manipulerar jag dem eert. Lggerin nya lager r att ge bilden ngonting annat,ngonting mer.

Under vrt samtal terkommer vi oa till ordetimpuls. Att jobba eer lust och inte msten.Det handlar egentligen om att utorska detoknda s som ett barn gr. Inte rhlla sig tilldet man vet, utan rska se allt p ett nytt stt.Dr knner jag att impulsen r viktig. Att manljer sin rsta id under genomrandet. Dr-r rsker jag att hlla min process snabb ratt behlla energin under hela arbetets gng.

Annas stt att jobba inspirerar mig. Det r pmnga stt motsatsen till mitt tillvgagngsstt,d jag ltt hamnar i rtt utdragna skapandepro-

cesser. Hon resprkade mer att lta gldenstyra processen. Gra s att projekt skapas avpassion.

Fiktion skall vara antasi. Det knns som attfiktionen oa tar ansprk p att visa exakt hurvrlden r. Men med fiktionen kan man juska pa exakt vad som helst, s varr inte gradet? Med mitt skapande vill jag kommunice-

ra med drmmare. De som underar mycket,grubblar mycket. Som stller sig sjlv rgan vad r pongen? Finns det mer? Ja det finns det!

Sen var vr trff ver. Lika impulsivt som sam-talet brjade, avslutades det. Det kndes somatt vi hade pratat om allt vad gller kreativitetoch skapande. Nr jag satt p bussen hem kndejag hur hela jag ocks ville ka med henne pden dr rymdraketen. Lmna tristessen och dengra vardagen och flyga upp till rymden.

INTERVJU ANNA HELLSTEN


47/74

9592

Dawid Ullgren intervjuar Anna Hellsten


48/74

Det var en blandning mellan det som kall asPer Hagmans barnsliga leende och hansstt att beskriva destruktiva och komplexakaraktrer, som gjorde att jag fll s hrtfr hans bcker som tonring.

Nrmare, nrmare. Darrningarna, samtidigt som

hon var p vg att brja skratta.

Hon sa ingenting och han sa ingenting ochstmningen var s skimrande spnd och skrt

underbar och varm och hon knep tag om man-

darinklyfan med lpparna och han rskte

backa och nr hon ntligen fick tag i den rkade

han bita henne i lppen.

Munnen ull av ruktktt.

Hon sg p honom och log.

Han log tillbaka.

94

Dunja Vujovic intervjuar Per Hagman

Per Hagman, 46 rBor i VstgtaslttenYrke/Gr: Frfattare

Hagman kallar sig sjlv vrldens yngstapensionr och vrldens ldsta tonring. Hansger att han skriver bcker och tvekar inr attanvnda ordet rattare. Och att det finns ettirriterande uttrycksbehov som sitter i honom.Han r evigt rlskad i restaurangbranschenp olika vis, som gst och som personal. Enbransch han var vldigt aktiv i som liten, somhan sjlv sger. Men i r r det nog med krogs-larv, det blir r svrt att kombinera med skri-vandet. Hagman uttrycker att det r svrare attskriva idag n nr han var 20 r, d tiden bararsvann. Det sker sllan idag, kanske r att

han stller hgre krav p sig sjlv. Det mstevara en utmaning som engagerar en. Men ocksatt allt man vill bertta ngonstans blir mer ochmer uttmt, menar han p. Och varje gng hanskriver en ny bok blir det som att brja p nolligen. rots det finns ett sug att teranvnda ka-raktrer, som han har tidigare gjort, s glmmerhan bort att rattare har en rihet att gra vadde vill, som att vcka personer till liv. Han pratarom att skrivandet ska vara logiskt och att manltt glmmer bort att fiktion tillter vadsom-helst. Fiktion handlar om att ljuga och det rvldigt roligt att ljuga men man mste gra detvertygande.

Ngra dagar re julafon ljde hon med sin

mamma in till Treboda och besket gjorde hen-

ne precis s deprimerad som hon vntat sig. Allt

sg exakt likadant ut. En av hennes gamla klass-

kompisar satt i kassan p Gullbergshallen, vilket

fick henne att oerhrt besvrad sga till sin mam-

ma att de skulle stlla sig i en annan k.

Hagman gjorde slut med Stockholm r ungertio r sedan. Han knde att han behvde brytahelt och flyttade till Frankrike. Han var nstanbarnsligt anti och uttrycker det som att hanknde nstan som i slutet p ett rhllande. Attstaden r som ett ex som man inte vill hlsa p.Men sen s gr det ett par r och de knslornaneutraliseras, och s knns det helt okej igen.

Hagman kallas oa r vagabond. Han vxteupp mellan anzania, Centralarikanska Repu-bliken och reboda under olika delar av sinbarndom. Under 2000-talet har han varit bo-satt bde i Nice och Vstergtland. Han lm-nar Sverige under vintermnaderna och retsdestination r ortarande oknd. Det mstevara ett roligt stlle men inte r roligt, r dkrymper skrivtiden. Hans karaktrer kallasoa rotlsa och detta har ven spillt ver phans offentliga persona.

Skande eer sjlvstndighet och sjlvstndigt

liv. Figurer som rsker gra otrygghet till sintrygghet. emat r inte uttnkt eller planeratmen slitna ord som orolighet, rastlshet ochrotlshet terkommer s man r vl erknna attdet r det historierna handlar om.

Du ska veta att du r vldigt st... brjade Mark

tvekande och Syrsa rodnade och la kokett, gene-

rat en hand p sitt hjrta och Mark drog i de flera

meter lnga prlhalsband han svept in sig i s edan

de kommit hem; just den sortens lngder av al-

ska romanovska prlor som Coco Chanel en gng

gjort till tjugotalets populraste modeaccessoar

och som Syrsa och Lilla Boy en gng lskat att

leka med. Och som Nelly otograerats naken i p

de otografier som gjort henne bermd.

Ett tema som alltid resonerade hos mig varjust krlek i alla Hagmans bcker. Att det oahandlade om vackra, olyckliga mnniskor somgr dumma saker mot sig sjlva och varandra.Krlek med rhinder. Han har lnge drmt om

att skriva ett lyckligt slut och r sjlv stolt veratt han lyckades i hans senaste bok Vnner rlivet. Han visste rn brjan att boken skulle haett lyckligt slut men upplevde han hade en sprr,att det skulle bli kletigt. Fr r lycklig krlek isig ointressant?

Nr jag pressar honom att svara iall hans synp krlek har ndrats under hans skrivande, s

95

INTERVJU PER HAGMAN


49/74

Dunja Vujovic intervjuar Per Hagman

96

kan han g med p att han skriver r att rstsig sjlv. Att det kanske r sjlvhjlpsbcker rsig sjlv mjligtvis. P s stt att man kan finnatydliga mnster nr man gestaltar en historia.Att han rstr i eerhand att han har rsktunderska ngot. Men han vill nd pongteraatt det riktiga livet r mer vrdeullt n det manskriver.

S kommer det. En insikt. En tanke som bubblar

dramatiskt (det r som om hon vet om att tusen-

tals bra och klara tankar ligger och slumrar i hen-

ne och bara vntar p att komma upp till ytan

men att hon inte kan gra ngonting r att skyn-da p dem, utan mste vnta ut dem, en efer en).

Hagmans inre skrivandeprocess har utvecklatsgenom ren som rattare. Han pratar om att99 av 100 dagar han skriver r prestande medmycket sjlvtvivel. Men nr den hundrade dagenkommer och knslan av att vara ett geni infinnersig, r de andra dagarna r som bortblsta. Hantalar ocks om att sjlvkritik och jantelag r brar hans skrivande d han oa stller sig rganVad r det r mening med att skriva. Vad rnyttan?. Hagman resonerar positivt kring dettaoch menar p att om man inte blev mer och mersjlvkritisk utan gradvis mer sjlvgod s skullehan bli mer slapp r varje bok. Sg att jag tj-nade 10 miljoner p min rsta bok, det r detsmsta som skulle kunnat hnda mig som r-attare. D hade det kanske inte blivit ngon merbok. Man skulle nyktrat till ngra r senare ochglmt hur man skriver.

Han sger sjlv att hans skrivande r odiscipli-nerat och att han inte r typen som Jan Guillou,som skriver tio sidor varje dag. Stillheten rbra r skapandet och idag lever Hagman pvstgtasltten med sin bror och sin pappa i engammal skola. Han r knslig r bertta omden nya historien han har jobbat p i tre r,ngot han inte hade rknat med. Om manrknar p all tid s sker ttio procent sker i

huvudet, jag ltar och tnker, sedan r sjlvaskrivandet en mindre del. Det kanske r s attdem som skriver varje dag versus de som be-grundar sina historier och skriver mer sllan, islutndan r samma resultat?

Hagman har ven skrivit poesi tidigare ochdet mrks p hans bcker att sprket r vldigtviktigt r honom. Han pratar om att han harmycket anteckningar som r som halvrdigadikter. Istllet r att de blir en halvtaskig diktblir det vldigt lyxig prosa.

Vrt samtal svirvlar vidare in p sprk, resoroch gemensamma bekanta. Och det knns somett bra tilllle att stnga av min inspelning. Drngonstans finner jag mig sjlv i en roll jag villspela. Den unga aspirerande manusrattarensom suger t sig vad den ldre, erarna och litekantsttta rattaren har att bertta. Och somhan talat till mig r lnge sedan genom sinabcker, till ett yngre, mer otlig och livstrnan-de jag, talar han till mig nu p samma stt. Medhumor, charm och empati.

Citat rn: Nr oskulder kysserRomaner:Cigarett (1991)Pool (1993)Volt (1994)Nr oskulder kysser (1997)Att komma hem ska vara en schlager (2004)Vnner r livet (2010)

97


50/74

98

Fabian Buebo intervjuar Eva Buebo

FANTASI R VIKTIGARE RKUNSKAP

I och med den hr intervjun ville jag tachansen att lra knna min mamma litebttre. Eva Buebo r fdd 1961 och job-bar som fritidspedagog. Vi har liknande

erfarenheter av att vara ldst i en sys-konskara, lmna stan vi vxte upp i samtdet naturliga kreativa skapandet i vra ge-ner som kommer frn hennes pappa somvar konstnr och mlade tavlor. Ofta medtrollmotiv. Mamma pstr att vi r vldigtlika. Han dog nr jag var liten s jag haringet minne av honom, men jag har ngraav hans tavlor p vggen.

Eva Buebo, 53 rUddevalla

Yrke: Fritidspedagog

99

Men nr jag tnker p min mamma knns detsom att jag inte riktigt knner henne. Drrkndes det viktigt att vi fick stta oss ner tillsam-mans. I kket i mitt barndomshem med en koppkaffe och utsikt mot regngr moln ver det vst-kustska havet startade vrt samtal i fiktionenmen gled tidigt in p barn och antasi.

Just i mitt jobb r antasin jttevik tig. Att bar-nen r chansen att prova saker. Vi vet ingen-ting om hur ramtiden kommer att se ut. Vi vetegentligen ingenting om vilka kunskaper somkommer behvas. S drr tror jag att det r

viktigt att de r trna sin antasi istllet r atttrna rdiga kunskaper. Har man bara antasivgar man prova nya vgar och lsningar istl-let r att bara hlla sig till kunskap som redanfinns. Drr anser jag att antasin r vldigtviktig. Det sa ju till och med Einstein antasi rviktigare n kunskap.

Fint! Har du aldrig funderat p att grangot mer av din visuella talang? Njae, barnen p skolan sger ju att jag redanr konstnr s det behver jag nog inte (skratt).Jag behver ingen mer bekrelse n det. Menibland blir jag lite sugen, jag har ju skrivit ett parutkast till bcker och illustrerat en del ast detvar mnga r sen. anken har ju unnits. Menjag har aldrig ha ett driv av att mla tavlor pritiden. D tar jag hellre ram kameran. Bar-nen rgar oa om jag pysslar och mlar myck-et hemma, men det gr jag inte. Kanske r attjag blir mtt p det dr. Men att barnen r medsig det r en av de viktigaste grejerna. just det

hr med lek. Lek rymmer hur mycket som helst.Dr trnar man ju allt egentligen.

Nr slutar man leka tror du? Hrja runtliksom. Nr jag sitter och skriver s r det

ju lek p ett stt fast det skiljer sig myck-et frn hur barn leker. Vad r skillnaden? S r det kanske med mnga kreativa yrken,att det r en ortsttning p leken. Barn leker ju

vldigt olika ocks. Fr vissa r det mycket en-samlek eller bredvidlek. Dom kan sitta bred-vid varandra och leka samma lek, men de lekerinte med varandra. Sen blir de mognare ochkan interagera med andra och anpassa sig ochge och ta. Det kanske vergr till ett utlopp pandra stt.

Kan man dra leken som en parallell tillkonsten d? Det tycker nog jag. Tyckerdu det? Ja, det r ju verkligen att tnja p grnser ochhitta nya vgar och tnka nytt. Annars r det ju

ingen som r intresserad av ens konst om jaggr samma sak som ngon annan har gjort.

Men fr mig r konst hgstatus, kanskeatt leken ska ha samma status? Att viska lyfta den mer? Ja, leken innehller ju s mycket. Som nrvissa rgar Har ni bara lekt idag? som att detnedvrderas p ngot stt. Fast det egentligen rvldigt utvecklande. Just det hr med ramtiden,att barnen r ramtiden och att de ska knna attdet finns ngot ramt... Och nu ska vi ha milj-tema och visa massa hemska filmer om milj-rstring. Vi r se hur det mottas

Precis, den hr trevliga framtiden har niatt se fram emot. Varsgoda! vertrf-far fantasin verkligheten? Det tror jag nog. Det som hnder i verklighe-ten har skert unnits i antasin ngon gng ratt det ska kunna hnda. Det mste ha unnitsen tanke iallaall. S det tror jag.

Det var ngon smart person som sa,som jag tyckte var nt, att fantasi r en

frlngning av verkligheten. Att de intekan existera utan varandra. Precis, p bildutbildningen jag gtt nu harvi lst om Vygotskij, en judisk psykolog, peda-gog och filoso. Han sa ocks det, att det mstefinnas en grund r antasin. Annars finns det


51/74

100

Fabian Buebo intervjuar Eva Buebo

ingenting att bygga vidare p. Han sa ocks attegentligen borde man med stigande lder bt-tre antasi men andra sidan ser man begrn-sningar med stigande lder som inte barn gr.Dom vgar sticka ut mer i antasin bara r attde inte vet att det inte ungerar i verkligheten.Det r som en tippbrda.

Mer grnslst. Det grnslsa ska man ju rska uppmuntra.Bara att var ute i skogen triggar ju antasin. Detser jag p j obbet, ungar som brkar och slss nrvi r p skolgrden men s ort de kommer upp

till skogsdungen s leker de. Dr r det aldrigngra konflikter. Det r jttekonstigt. Det sgervi hela tiden vi som jobbar att vi borde vara merute i skogen. Dr delar alla upp sig automatisktp nt stt. Ngra bygger ngra en koja, andrar uppe p kullen och leker med pinnar. Jag vetinte vad det r. Fler skogar t barnen! Det varngon som sa att barn behver inte leksaker, debehver saker att leka med. Det r ju aktisktinte s dumt. Stenar, pinnar och vatten r alltman behver.

Fabian Buebo2014-10-25 Uddevalla

101


52/74

102

Hugo Lavett gick frn en skrivarlinje, viajournalistik-studier till timslnga radio-dokumentrer. I sina dokumentrer vill hant knslan av att ljuger du eller talar san-ning, har det verkligen hnt?. Hugo gillarnr det knns ktivt. Vi ses p Citykyrkan iStockholm, en torsdag i november, fr attprata om ktion och verklighet.

Gro Janarv intervjuar Hugo Lavett

Hugo Lavett, 30 r.Bor i Stockholm

Yrke: Journalist, programledare.

ATT VERDRIVA LAGOM

Hugo Lavett r frilansande journalist, utbildadp Stockholms Dramatiska hgskola och vidJMK i Stockholm. Han har tidigare hrts somprogramledare fr Kulturnytt och reporter frKino i P1 och P4 Radio Stockholm.

103

Jag rsker kpa kaffe t Hugo, det gr sdr.ill slut mste han g och hmta kaffekoppensjlv. Fast det r jag som betalat. Jag skrattar r-virrat och stter p inspelningen.

Hur kom du in p ktions-spret?

Hugo berttar att han var rastls och ookus-erad eer en skrivarutbildning i Skne ochflyttade till Stockholm. Jag upptckte att jag inte alls trivdes medatt sitta och skriva. Jag tnkte att jag inte hadengon antasi.Det hr med antasi r ngot han har omvrd-

erat. Egentligen har han utmrkt antasi. Jag trorhonom. Att ha bra antasi handlar om att utgirn ngot befintligt och rhja det. Om jag skulle bertta r en kompis om City-kyrkan, skulle jag sga att det var sju meter hgti tak, inte em meter, sger Hugo. Att det kos-tade 10 spnn r kaffet och hngde 10 kristall-kronor i taket.Vi konstaterar att ingen kommer g och mtaom det r sju eller em meter i takhjd. Jag tas nog inte r en mytoman, det gller attverdriva lagom.

Hugo tnkte att journalist, det r ju ett yrke. Shan skte och kom in p Journalisthgskolan. Det blir en snabbversion, ppekar han. Eeren praktik p P1, insg jag att jag ville gradokumentrer, lngre grejer. Hur kan man dradet till en extrem? En timmes dokumentr?Det har blivit tre lngre dokumentrer somsnts i Sveriges Radio. Kvinna hittad dd vidbadplats (2013), Den privata poeten om Ur-

ban orhamn (2013) och Ali Boulala brjarom (2014).

Vad r det du uppskattar med doku-mentren? Det r s ascinerande med andras antasieroch upplevelser. Samla andras rster och his-torier, deras ord och raseringar, och gra tillmin berttelse.

I Kvinna hittad dd vid badplats frjag en stark knsla av at t det knns k-tivt. Liksom fr bra fr att vara sant. Det gillar jag! Jag gjorde en dokumentr ompoeten Urban orhamn, som dog r ngra rsen, en riktig typ. Det var hela tiden knslan avljuger du eller talar sanning?. Precis det jag villt. Har det verkligen hnt? Det r r bisarrtr phittat. Men att allt r sant.

Vad tnker du om att bygga och avslutaen dokumentr? I Kvinna hittad dd vid badplats ville jag

spegla tiden, det var utmaningen. Att inte graden r tt. Vga ta ner tempot litet och lggain andningspauser. Jag uppskattar det sjlv, ettdansnummer till exempel. Jag ville spegla hurtiden gr, terspegla vakuumet och bubblanhos karaktrerna. Samtidigt som det sjlvklartskulle vara spnnande.

Har du knt att, kan inte jag f bestm-ma vad ngon ska sga?. Att du villskriva ktion?

Jo. Eer ngra projekt som skitit sig har jagabsolut knt s. Dr verkligheten inte rckte till,dr det blev ointressant eller caset inte hll. Dur beroende av andras vlvilja, andras godkn-nande med dokumentrer. Vissa knner att demste ha ngot att vinna p det, r att ge bortsin historia, sin rst och tid och sin integritet.

Jag reslr radioteater. Vi skrattar lite och hm-tar mer kaffe.

Har du funderat p inslag av dramatik,att iscenstta ett scenario i en radio-dokumentr? Jag har hrt bra exempel och ruktansvrt dli-ga ocks. Men jag redrar att hitta andra lsning-ar n att anvnda skdespelare: sig sjlv, anhriga.Kreativa lsningar. S ort du tar in en skdespe-lare i en dokumentr gr ngot rlorat. Nr jaghar spelat upp Kvinna hittad dd vid badplats


53/74

Gro Janarv intervjuar Hugo Lavett

104

utomlands s har vissa trott att polisrhren i rgjorda med skdespelare, r att det r s svrt att loss sdant material i andra lnder.

Har du ngot tema, eller rd linje i dinaprojekt? Det som jag mrkt r ett upprttelse-tema. Attjag gr igng p personer och historier dr detfinns ngon slags att orttvisa. Att rska skildradet objektivt och gra det s pass rakt upp och nersom mjligt. S att lyssnaren r bilda sig en egenuppattning. Polisen ringde aktiskt mig eer atthan lyssnat p Kvinna hittad dd vid badplats

och bermde mig r ett bra program, att det varkorrekt skildrat.

Hugo nmner hans dokumentr om den bort-glmde poeten Urban orhamn, att den bert-telsen br p den starkaste upprttelsen. Urban dog 2010, 80 r gammal och hade integett ut ngot nytt p 30 r. Han var stor p 50-,60- och 70-talen. Han knde alla, alla knde Ur-ban. Han bodde hos sin konsnrsmamma i ensexa p Norr Mlarstrand dr han rsrjde sigmed att smyga ivg och slja mammans tavlor pBukowskis. Nr mamman dog, vrktes han ochflyttade till en etta p 20 kvadratmeter p Maria-berget. Dr levde han i en svr misr och vn-nerna vergav honom. Men han var verkligenen personlighet.

Det mrks att Hugo har en personlig relation tillUrban. Han berttar att han brjade lsa Urbanr ver tio r sen och blev rtt besatt. En gngtrffades de och de brjade brevvxla. Nr Urban

dog fick Hugo rva allt material han lmnat eersig. I dokumentren rsker han ta reda p vadsom hnde, sker upp och pratar med gamla r-attarkompisar, som Margareta Strmstedt, Klasstergren och Niklas Rdstrm. Urban r en person man inte tror lever. Denlngsta text som skrivits om Urban skrev hansjlv i tidningen BLM 1962, under pseudonymenEric G Olsson.

Vad tycker du om Urbans poesi? Det r svrt att skilja p dikterna och perso-nen, poesin blir bttre nr man vet om Urbanslivshistoria. Poesin r lika mrklig och gckandesom han var som person, p ett positivt stt lik-som. Man blir inte klok p den.

Det slr mig att det oa r lika svrt att skiljap fiktion och verklighet, som mnniskan ochverket. I det hr allet r verket Urban och hanspoesi. Hugo berttar att han trffade Urban engng. P 50-talet var han s snygg och stilig,som man var p den tiden. Nr Hugo trffade

Urban 2009 var han tydligt mrkt av ett hrt liv. I dokumentren berttar jag hur han ser ut,men jag berttar inte att han var naken nr hanppnade. S det blev ingen intervju.Var Urban med p att dokumentrenskulle gras? Han fick aldrig veta. Han var dd nr jagbrjade jobba med den. Men jag har en knslaatt han skulle vilja bli en P1-dokumentr. rotsatt han inte hade ngra tnder i ken s fickhan ett program i P1. Personer ska inte behvaglmmas bort.Du blev ju en anhrig. Jag blev ju det, avslutar Hugo.

105


54/74

106

Isabel Nylund intervjuar Harry Anderson

MR. BABY BOY BLUE & FIKTION-ENS VARDAG

Harry Anderson r konstnr och bosatt iKpenhamn. Han r min brevvn. Unge-fr en gng i mnaden dimper det ned etthandskrivet brev och jag ser hur de histo-rier han berttar om i breven sedan blir tillmlningar, teckningar och dikter. Verkligaepisoder som passerar genom fantasinslter och sedan ter smlter samman medden personliga ktionen p Instagram-kontot @hunddagar.

Dina ord likt kulorPenetrerar mitt hjrta

Inga utgngshlSren lker men kulornaBlir kvarHur mnga?Tio, femton styckenMitt hjrta lter nuSom en djvla maracasCha cha chaCha cha cha

Namn Harry Anderson, 28 rBor i Kpenhamn

Yrke/Gr: konstnr som studerar pDet Kongelige Danske Kunstakademi

107

Det r uppvikta kappkragar, trdrypande texter,bl bergstoppar och knivar instuckna i brinnan-de hjrtan. Meddelanden adresserade direkt tillhjrtat, rn en annan tid, en annan plats, innanklich blev klich. Och kommentarsltet yllsav brustna hjrtemojis.

Folk verkar bli vldigt berrda. Vad villdu frmedla med din konst? Nr jag kollar p konst vill jag knna ngot.Jag vill knna en tillhrighet, och det r ocksden knslan jag vill rmedla. Jag bryr mig intes mycket om fint eller ult ochlmnaringen

tid r eertanke. Sista penseldraget sen lggerjag upp det jag mlat.

Vad skapar du utifrn fr plats? Jag rsker att skapa utirn mina knsloroch jag r mina knslor rn mina tankar. Jagtnker mycket (p krlek) men vgar alldelesr lite vilket gr att jag gr miste om myck-et. Jag tnker p vad som hade kunnat bli.

Jag inspireras ocks mycket av musik. Nr jagvar liten fick jag blandband av min storasyrra,s redan nr jag var sju lyssnade jag p Te Cureoch Joy Division. Jag tnkte att jag ocks villvara som de hr mnniskorna, som knner smycket. Nr jag var yngre rsatte jag mig oai sdana situationer med flit. Jag blev kr i tjejersom sa att det inte skulle hnda ngot mellan ossp en miljon r. Jag var lite baby-boy-blue.

Kan man sga att du skapar en ktion av

det som inte blev?

Ja, det blir som en alternativ verklighet. Detsom inte blev, eller det som hade kunnat bli. Detr mycket den platsen jag underar kring ochskapar utirn. Jag utgr helt rn mig sjlv ochplockar scener som jag har i huvudet och mlarutirn dem.

Dina hotellbrevpapper p Instagramknns nstan som statusuppdateringar.

Hur sjlvutlmnande r du? Mer nu n rr. Det hnder att olk hr av sigoch rgar hur jag mr. Men jag gr inte runtoch knner mig s rstrd som jag verkar imina texter. Nr jag skriver om en annan personi min nrhet r det heller inte skert att den per-sonen knner igen sig. Ibland skriver jag sakersom jag vljer att inte lgga upp.

Hur gr du den avvgningen? Jag har inga problem med att det blir per-sonligt nr det handlar om mig. Men om ngonannan mste st till svars d lgger jag inte upp

det. Jag knner att man ska vara rsiktig. Det rondigt att gra olk ledsna.

Vad har du fr relation till verkligheten.Finns den? Verkligheten finns. Det r det vanliga livet,att g upp p morgonen, ta rukost, borstatnderna, alla de rutiner man lr sig nr man rliten, det r verkligheten. Allt det andra r val,och de val man gr blir ens egen verklighet.

Verkligheten r allts ngonting sompgr utanfr din kropp och bestms avngon annan? Ja. Det r Te Reality, den jag upplever att allaandra r i. Jag mste ha en ot kvar i den verk-ligheten r det finns en stabilitet dr. Rutinersom olk har hllit ast vid lnge, kanske r attde unkar. Sen har jag min egen verklighet somr ngot annat.

Bertta.

Jag har alltid ha vrldens flyktbehov, r attjag inte pallar med vardagen. Frut drack jagalkohol r att fly rn ngest, rn att vara egoch trkig och r att bli modig. Nr jag sluta-de dricka var jag tvungen att skapa en ny, nykterverklighet. Nr jag mr bra kan jag ocks varadr r andra.

Jag tror att mnniskor ds med olika kns-loregister, det r inte alla som kan hantera verk-


55/74

108

Isabel Nylund intervjuar Harry Anderson

ligheten. D r man skapa en egen verklighet.Det r det jag kallar r fiktionen; en vrld somjag har byggt upp och vistas i, dr jag r p be-sk, dr jag r inspiration. Dr har jag satt ihopen annan Harry som levde r 60 r sen, somkanske inte alls r jag, utan ngon jag lst om.Det r en tillvaro jag trivs i.

Jag knner igen mig i det dr yktbeho-vet. Man skapar en vrld och vill inte attngon ska komma och stra eller inkrk-ta och tvinga en tillbaka till verkligheten. Ja, men det som brjar som en trygghet kan

ltt bli en isolering. Det r ltt att astna dr. Detfinns de som tror att man kan leva utanr sam-hllet, men det kan man inte. Drr behverman rutinerna att tervnda till. Nu har jag bli-vit mycket bttre p att g in och ut ur fiktionen.

r det s att du skapar en karaktr avdig sjlv dr i ktionen?

Ja, det gr jag ju. Jag hmtar inspiration rnlitteratur och filmer och andra personers liv,grna tidigt 1900 till 70-tal. Jag skapar helt klarten annan karaktr, en annan version av migsjlv. Jag kan till exempel ltt se att jag varit ensjman, ngot som jag alltid velat vara men intekunnat vara - r att jag ddes rsent. I el tid.

Som att sjlen br p minnen av ngonman varit. Det nns en sorg i det. Tror

du att du levt era liv?

Jag vill grna tro det. Jag hittade en gammalbild p en sjman som satt p dck och skaladepotatis och knde att; shit det dr r ju jag. Men

man mste ocks hitta sig sjlv hr och nu. Detr ju helt galet att romantisera det rgngna.

Jag tnker att ktionen r ett stt att

stta form p och fatta verkligheten. S kanske det r. Verklighet en r mycket merabstrakt n fiktion. I antasin r det ju du sombestmmer. Fr mig handlar det jttemycket omkontroll. Jag kan inte kontrollera verkligheten -

olk dr - olk blir ihop. D r jag skapa det jagkan kontrollera.

Det r ett oavbrutet tnkande som konstnr. Jagmste tvinga mig ut rn ateljn r att inte ast-na dr och isolera mig. Idag kte jag rn ateljnklockan em, hela tiden tnkte jag att jag mstevnda och ka tillbaka. iden rcker inte till.

Men jag tror ocks mycket p att utstta sig rsaker och utvecklas.

Att skapa sig sjlv?

Att utvecklas r ju att skapa sig sjlv. Och jumer du skapar dig sjlv desto mer knner du digsjlv.

Vi har brevvxlat i mer n ett r nu. rdet vi eller r det vra ktiva jag som

kommunicerar med varandra? Man skapar ju helt klart en bild av sig sjlv.Nr jag sitter och skriver reflekterar jag inte smycket ver det. Det r 100 % rligt. Jag ser intedet som en fiktion alls r jag censurerar miginte och jag knner att jag kan rga vad somhelst. Det kan ju bli galet att skriva brev, jag upp-lever att du ocks r vldigt rlig. Det blir p rik-tigt, men det r bara dr och d. Man gr in i etttillstnd - och sen mste man g ur det tillstn-det. Just r att det inte - det passar sig inte. Ochdet r verkligheten som bestmmer det.

S ktionen begrnsas av verkligheten?

Ja, det stmmer. Fantasin kan bara strckasig s lngt.

109


56/74

110

Julia Thelin intervjuar Peter Modestij

Nr ktionen gr in i verkligheten ochverkligheten in i ktionen, s r det ibland

viktigt att hlla fast vid vad man vet. Jaghar pratat med Peter Modestij om vad hanvet. Efter att ha sett hans kortlmer PUSSYHAVE THE POWER och MINA, bestmmerjag mig fr att ta reda p hur dessa lmerrr sig i grnslandet mellan fakta och k-tion. De r bda spellmer men anvnderverkligheten som utsaga i sitt berttandep olika stt.

NR FILM LUDDAR IHOP VERK-LIGHET OCH FIKTION

Peter Modestij, 38 rBor i Sthlm & Gbg

Yrke: Manusfrfattare

111

Ett band och en producent en sen kvll i studi-on, de dricker l och spelar in spontana raps.Det r premissen i PUSSY HAVE HE POWER,som Peter producerat och ven utvecklat manu-set tillsammans med regissren Lovisa Sirn.Lten som spelas in heter just PUSSY HAVEHE POWER, alla i rummet r tjejer och de rmotiverade att gra lten tillsammans. Derassammanhllning strs nr en manlig musik-producent kommer in och lgger sig i kring hurlten ska utormas. En konflikt uppstr mellantjejerna om vad som r rtt att gra, ta hjlp avkillen r att gra lten bra eller stnga honom

ute eersom han r man? Wet Catch, som ban-det heter i verkligheten, har eer inspelning-en tt tillskott av en av filmens skdespelare,Emma Bromm.

Har du sett dem live? Musiksnubben somkommer in finns i verkligheten och han mixa-de sen slutlten. Den lter ju ganska s klubbig,sger Peter Modestij.

Den hr filmen har luddat det ihop det vl-digt mycket kring verklighet och fiktion helaresans gng. Det r mnga grejer som blirmeta utan avsikt. Flera av skdespelarna spelarhopslagningar av sig sjlva. Diana i filmen heteregentligen Adriana, Sigrid heter egentligen Siri.

Filmens konflikt r inspirerad av en hndelsesom regissren Lovisa Sirn var med om barangra veckor innan filmen spelades in. Hon vis-ste att konflikten var filmens krna. Sedan skrevde vidare utirn det, slutet r helt phittat.

SV var bland de rsta vi visade filmen r,berttar Peter. Eert undrade de om budskapetvar att killar r bttre n tjejer p att gra musik.Men nr man r den rgan s handlar det merom deras rdomar tnker jag. Nr vi fick denreaktionen s knde vi nej, det r de som harel. Det viktigaste var att komplicera det utan attgra en pekpinne r vad man ska tycka. PUSSY

HAVE HE POWER r inte en sann historiap det sttet, ven om situationen var verklig.Vi knde att vi kunde vara ria i vrt skapandei hnsyn till verkligheten. Vi visste vad vi villemed filmen. Det r ltt att tycka ngot om ensituation, drr r processen det viktigaste rmig nr det handlar om filmer baserade p verk-liga hndelser. Vi utgick kanske lite mer rn vrvrld dr det r sjlvklart att tjejer r musik pro-ducenter, det ska liksom va ett icke-problem.

Filmen MINA har Peter Modestij bde skrivitoch regisserat. Det r en kortfilm i ormen av

en personlig dokumentr av huvudkaraktrenMina. Hon r 14 r och rustrerad ver att ing-en verkar bry sig om att jorden snart kommerg under p grund av hur mnniskan behandlarklimatet. Hon filmar sig sjlv och personer runthenne. Och hon anvnder kameran som anled-ning att rga vem som helst om de bryr sig omklimatrndringarna och vad vi ska gra t det.

emat r att alla vill bli sedda. S beter siglnder som klimatrhandlar ocks. Men manr svrt att se andra. Och s r ju ven Minaoch Hannah, hennes bsta kompis. Det finns enkoppling mellan synen p klimatet och karak-trernas beteenden. Filmen gjordes samtidigtsom det havererande klimatmtet i Kpenhamnsom vi ser i brjan av MINA och det blev endeppig men perekt bakgrund.

Modestij tyckte det var en svr balans mellanatt hlla sig till ormen och samtidigt berttaallt som skulle hnda. Mycket utav arbetet lg i

att rska hitta situationer som berttade flerasaker samtidigt. Nr hon tycker att hon filmar ngot spn-nande till hennes viktiga dokumentr s rvi ocks ngot om henne p kpet. Nr de rute och intervjuar olk p stan med kamerans berttar det ven om karaktrernas relationtill varandra. P plattan, dr vi spelade in derasrsk till en politisk aktion, s anns det inga


57/74

Julia Thelin intervjuar Peter Modestj

112

statister. Det var vanliga mnniskor som skrekhora och Bin Laden eer henne. Dea Rasol, somspelar huvudkaraktren Mina, var verkligen mo-dig d. Hon vxte.

Hanna, Minas kompis som blir meddragen i pro-jektet, r mer intresserad av ytliga saker och villatt Mina ska filma henne. Kameran blev en medaktr och jag skrev gan-ska detaljerat in i manus vad den visar och skagra, berttar Peter. Hr borde Mina stnga avkameran, hr borde hon stta p den. r det kan-ske ett misstag?

Filmens grundpremiss r vad Mina tar sig rmed kameran, det r syet r varje scen. Inspira-tionen kommer rn Found ootage-genren drmnga skrckfilmer ha stora ramgngar, BlairWitch Projekt r ett exempel.

Jag r Nyfiken Gul r ocks en bra reerens pdet sttet som de ville kombinera det personligamed det politiska.

Knslan skulle rst vara att det var klipp i ka-meran. De stnger av och p den. Men vi slppteden logiken med kameran lite i klippningen rdet blev en ohllbar dogm, det blev trkigt att tit-ta p och ibland finns det ingen logik ens i logiskaval heller. Mest improviserat r nr de filmar olkp stan. Vi satt bakom en pelare och lyssnade pvad de sa. De fick rgor att stlla och improvise-ra utirn. Men resten av filmen r nittio procentmanusstyrt. Jag hade fler ider om att gra merimproviserat och dokumentrt material. Att sttadit Vattenall nr cheer rsade sig inr Minas

kamera. Det knns lite tramsigt i eerhand.

ill huvudrollen ville Peter ha en person somknde sig ohmmad i en improviserad situation.Manusskrivandet och castingen gick in i varan-dra p olika stt. Mycket dialog kom ram i cas-tingprocessen. Dea var inte srskilt intresserad avklimatrgor re filmen spelades in. Inte hellerMatilda Laffan som spelar kompisen Hannah.

Det var nog rsta gngen hon pratade om dethr mnet p ett djupare plan. Dr mttes vi n-gonstans p mitten, karaktren i manus blev litemindre radikal och Dea fick spela mer intresse-rad n vad hon var vid den tidpunkten. Hon rju skyddad, som nstan alla r i det hr landet,men det finns en mer militant utveckling av de-ras klimatengagemang i lngfilmsmanuset somjag skrev. Av ekonomiska skl spelade vi bara inen kortfilm, som i princip bestr av l ngfilmensrsta akt. Men det finns ett lngfilmsmanus.Modestijs nsta projekt r en lngfilm, snarlik

bakgrunden till MINA. Och den hr gngen harhan tt finansiering r att utveckla den.

Det handlar ocks om en ung tjej och klima-tet. Men hr gr klimatngesten att hon mrysiskt dligt av att vara mnniska. Kraven phur man ska vara i samhllet som ung tjej ochhur man ska konsumera r att bli en naturligkvinna. Allt r henne att sakta vilja bli ngotannat. Hon msar skinn och rvandlas gradvistill ett slags rhistoriskt amfibiedjur. Hon harsvrt att andas, tryck r brstet men inser d atthon kan andas under vatten. iteln p filmen rSUB. Hennes reaktion p den hr vrlden r attinte lngre vara mnniska, att g ner i vattnet, gner sig. Att g tillbaka i evolutionsutvecklingensom ett stt att mta klimatet. Inspirationen tillamfibiedjuret kommer rn den rhistoriskaperioden Devon d klimatet var annorlunda.

Klimathotet kan vi vara skra p att det intekommer rsvinna, s inspirationen och verk-

lighetsrankringen r det ingen brist p. PeterModestjis fiktion kommer bara bli mer och merverklighet. I den bsta av vrldar - mer p vitaduken n i verkligheten.

113


58/74

114

Linn Mller intervjuar Maria Nilsson

Maria Nilsson sitter i kkssoffan och drickerkaffe och hnger upp julpynt. Hon rhemskt munter. Det r det frsta som slrmig, varje gng vi ses. Hur frbannat mun-ter hon r. Maria r min bsta vn och stn-diga kollega. Hon r en stor lockig frisyrmitt p huvudet och just idag svr hon mern vanligt.

Maria Nilsson, 28 rBor i Stockholm

Yrke: Skdespelare och [email protected]

115

Jag r mest inspiration rn roliga mnniskorsom jag knner, sger hon. Oast r jag inspi-ration nr jag r tillsammans med andra. Jag grinte ut i skogen och r ensam och hrlig. Dre-mot nr jag sitter och glor p olk p tunnelba-nan eller p jobbet s kan j ag se snt som inspi-rerar. Inspiration r energi r mig. Nr ngonnappar p en id och spinner vidare s vet jag attdet r en bra id.

Fr att kunna ha inspiration r det viktigt att mbra. Allts psykiskt. Jag vill inte knna mig ensami vrlden. Och! Att jag knner att jag inte r tving-

ad att jobba. Inspirationsdden r att typ behvaska skolor. Nr jag nd mste gra det rskerjag titta p andra som gr samma sak r att detycker r roligt. S lssas jag att jag ocks gr detr att det r roligt! Jag tycker att det r trist attbehva gra saker r att bli bedmd.

Att arbeta konstnrligt r r mig att kommuni-cera. Mitt ml r att mnga ska lyssna p vad jaghar att sga. Fr jag tnker att jag kan roa olk,att gldja andra (och mig sjlv) och att inspireraandra. Jag vill vara en inspiration. r det egot-centrerat? N, det tycker jag inte. Jag ju vill roa.Annars kanske olk blir ledsna. Fast jag tror attolk redan r jvligt ledsna, r vi lever i en jvlaskitvrld. Och jag tror inte att jag kan lsa allavldens problem p studs, men jag tror att jagnd kan roa olk och ge en dem en andnings-paus p vgen. S kan de ortstta med att grarevolution och snt. Jag r liksom pausunder-hllning p vgen mot rndring. Humor rkom kaffe. Folk mste ju ha kaffe.

Sen hittar Maria en kr p youtube som hon villvara med i, men hon vill nog mest vara den somstr lngst ram och dansar.

INTERVJU MARIA NILSSON


59/74

116

- Mitt skrivande r vl ngon sorts terapi fr

att jag sjlv ska kunna frst verkligheten!

Manusfrfattaren och dramaturgen EMMABROSTRM, 34 gr ingen hemlighet avatt det hon skriver ligger vldigt nra hen-ne sjlv. ven om allt inte r sjlvupplevt shandlar hennes pjser nstan uteslutandeom verkligheten - och det r ofta en verk-lighet som r ganska tuff att hantera.

MED FIKTION SOM SJLVTERAPI

Lisa Jarenskog intervjuar Emma Brostrm

Emma Brostrm, 34 rBor i Stockholm, fdd i Vsters

Yrke: Manusfrfattare, dramatikeroch dramaturg

117

Det r allts ingen slump att jag vill prata medjust Emma Brostrm om rhllandet mellanakta och fiktion. Ironiskt nog stter Emmasverklighet hela tiden kppar i hjulet r att in-tervjun ska bli av. Emma r aktuell som ma-nusrattare till lngfilmen Flocken,skriver pen tv-serie r 2afilm, bearbetar en bok av MoaMartinsson r stgtateatern och jobbar somdramaturg p Regionteatern i Vxj, bara r attnmna ngra saker som upptar hennes vardag.Och sen har hon ju en pinrk yraring sommste sitt delsedagskalas! ill sist lyckas jagnga Emma p teleon nr hon som s oa be-

finner sig p ett stkigt ca.

Ja, det r lite mycket nu. Eller det r snara-re s hr min verklighet r. Jag har rmodligenngot el. Jag kan inte jobba bara p en sak i ta-get. Och sen tl jag inte att det r tyst heller! Detr drr jag alltid sitter p ca och skriver.

Omstndigheterna som skulle kunna orsakahjrtklappning hos ngon annan verkar passaEmma perekt. Allt sedan debuten med barn-pjsen Hemliga historierr Folkteatern i Gte-borg 2006, har Emma sprutat ur sig teaterpjserr bde barn och vuxna. Pjsen Vi som blevkvar har spelats av Jnkpings ria teatergruppeateri under 2014 och kommer ortstta attturnera under 2015. Pjsen tar upp sjlvmord,ett av Emmas terkommande teman.

Hur pverkar det dig att skriva om stunga mnen? Nr jag sjlv har mtt dligt s har jag alltid

tyckt att det gett mig mycket i att titta p svar-ta saker. Bara r att man skriver om ett tungtmne s behver det inte vara tungt att se. Jagskriver aldrig nattsvart utan alltid med hopp.Det r livsviktigt.

Pjsen Vi som blev kvar r baserad pen sann historia om en tonrstjej i Jn-kping vars mamma begick sjlvmord.

Hur sann var du mot hennes historia nrdu skrev pjsen? Jag lste ju hennes blogg och gjorde researchp hennes historia men jobbade nd inte snra med henne. Det gjorde dremot regiss-ren och det blev ganska komplicerat. Jag tror attman mste vara ri nr man skriver. Jag trorinte heller att det r s bra att slppa in rattarenr man bearbetar deras bcker.

Du har ju ven dramatiserat sa Linder-borgs prisbelnta barndomsskildring Migger ingen. Tog du ngra speciella hnsyn

till att det var en s vlknd historia? Det var lite speciellt eersom sa r en vntill mig. Men terigen. Vi var helt verens. saville inte ens lsa mitt manus, hon gav mig heltria hnder.

Nu gillade ju sa Linderborg din bear-betning. Dremot har hon ju ppet kri-tiserat lmatiseringen av boken. Vad var

det som gick snett dr enligt dig? Det stmmer att sa r aparg p manusr-attaren till filmen. Jag r i och r sig inte skerp att det r just manusrattarens el, eersomdet r tusen mnniskor inblandade i film. Mendet r verkligen ett karaktrsmord. Alla somlst boken vet att sa r vldigt negativt instlldtill alkohol. Att de i filmen lter karaktren sadricka av sin pappas sprit... Allts jag rstrverkligen inte att man kan gra s. Den scenenvisar att de inte attat ngonting!

Samtidigt sger du att frfattaren ms-

te f vara fri. Hur vet man var grnsengr fr vad som r tilltet att ndra i k-tionens eller dramaturgins namn? Nr man bearbetar verlag mste man alltidhamna nra rattarens intention och srskiltnr det r en s personlig historia som i sas all.Det handlar ju om att rvalta ngot personligt.


60/74

118

Lisa Jarenskog intervjuar Emma Brostrm

Men har du sjlv ngot recept fr att av-gra var grnsen gr? Nej. Man r knna sjlv vilka rndringarman kan st r helt enkelt. Och man ska aldrigglmma att s ort man stter upp ngot p enscen s r det fiktion, hur mycket akta pjsenn innehller.

Uppenbarligen r det knsligt att kom-ma fr lngt ifrn sanningen. Men detkan ju ocks vara knsligt att komma vl-digt nra sanningen, srskilt om en his-toria framstller nu levande mnniskor i

dlig dager och riskerar att riva upp frs-ka sr. Jag tnker p lnglmen Flockensom ligger vldigt nra ett eller mjligt-vis era uppmrksammade vldtktsfall.

Vad tnker du om det?

Vad gller Flocken s har vi diskuterat dettavldigt noga ram och tillbaka eersom histori-en kanske ramrallt ligger nra det s kalladeBjstaallet. Men trots att filmen har stora likhe-ter med de hndelserna s har jag skrivit fiktionoch ingen sanning. Jag har lst rttegngsproto-koll och s vidare men inte pratat med ngra avde som var inblandade p riktigt utan varit mnom att min historia r en fiktiv historia och ing-enting annat.

I Bjstafallet nns det ju verkliga perso-ner som faktiskt ter sig rtt overkliga isitt agerande. Har du varit med om att dubaserat en karaktr p en verklig personoch att den upplevs som icke trovrdig?

Hahaha. Ja det hnder ju hela tiden! Jag roa hra att saker jag skriver inte kan vara san-na nr det r helt hmtat rn verkligheten. Dr man oa skriva om det i alla all...

Har det ngon gng hnt att du tror attdu skrivit ren ktion och s upptcker

du att du faktiskt skrivit ngot som rhmtat frn verkligheten?

Ja det har absolut hnt att jag skriver sakersom r sannare n jag insett sjlv. Min re dettapojkvn sg en gng en monolog som jag hadeskrivit. Eert rgade han mig nr jag tnktegra slut! Jag hade inte attat sjlv att jag bearbe-tade vr relation p scen...

119


61/74

120

Liv Mari Mortensen intervjuar Dag johan Haugerud

P KARAKTERENES PREMISSER

Dag Johan Haugerud liker kanskje best rykkes ut av ksjonen i en lm. Nr hanikke forfres ser han tydeligere hva lm-skaperen prver fortelle.

Dag Johan Haugerud, 50 rBor i Oslo

Yrke: Frfattare, manusfrfattareoch regissr

121

Hvor kommer din ksjon fra?

Den oppstr bare, tror jeg. Jeg starter med ettema. Underveis samler jeg p smideer, og tilsammen blir det en fiksjon.

Er det alltid snn at du begynner ut ifratematikk? Det gr sikkert an ormulere en metode,men jeg har ikke det nr jeg jobber. Jeg har gttp manuskurs, og lest noen bker or lenge si-den, men det prver jeg ikke tenke p. Plot-tenking, or eksempel, det tenker jeg at alle somdriver med historieortelling har under huden

i dag. Fordi alt p en mte er plotdrevet. Ny-hetene, avisene, alt er det. Det vanskeligste eregentlig skrive om manus s mange ganger atman klarer kna ideene og innhold spass inni manus at du ikke lenger trenger prate omhandlingen, at ting ikke lenger er 1 til 1. Hvis jeger behandler en tematikk som er nogenlundeaktuell i samunnssamtalen, vil jeg bruke alt jegleser eller hrer or gi tematikken flest muligeulike synsvinkler. Man m passe p ikke lseseg ast i noe som kanskje er tilbakevist eller ut-roverdig bare ordi det passer med ideen. Detser man i blant i kortfilmmanus: man vi s gjer-ne at filmen skal g opp, at man ikke er s nyemed troverdigheten. Da har man ikke orket tenke nok gjennom det, og da vil historien hvilep et alsk premiss.

Hvordan jobber du med karakterene? Jeg er opptatt av at karakterene skal leshele og ha mange muligheter til orklareseg. Ingenting skal vre endimensjonale eller

svart/hvitt, or om man klarer skru sammenkarakterer som peker i mange orskjellige ret-ninger s les det sannere, tenker jeg. Da kanman jo bli orvirra som tilskuer, ordi de flestegr inn i historier med en orstelse av at detman ser er klisjeer. Men man skylder karakte-rene portrettere dem som hele mennesker.

Det var noen som sa det om Det er meg duvil ha at hun kunne bli s ri og rlig og vel-

ormulert, ordi den som hrer p henne ikkebryter inn. Det sier mye om hvordan vi snak-ker, men ogs om hvordan vi lytter. Jeg tenkermye p det nr jeg skriver: at du skal se ansik-tet til de som hrer p. Hvordan dialogen skaloppattes er kanskje viktigere enn hva vi skal si.

Hvordan jobba du visuelt med Det ermeg du vil ha? Jeg hadde lyst til teste ut om det er mulig la en person sitte og se rett inn i kamera ogbare ortelle historien sin. Vi kunne lst den pmange mter, men det var premissene or den

filmen. Og jeg har sett noen liknende filmer somjeg har likt godt. For eksempel Babyace assa-sin av Lotte Konow Lund. Hun bare str der ogorteller i kamera. Og filmen til Charlotte Blomsom heter Kjre Lisa. Selv om hun ser inn i etkamera, les det som om hun snakker til oss.Jeg ville prve det ut or se om det kan holde,og underske om man kan lage tidstomme romved bruke sorte ruter, or lage en lelse avtid og rytme. Og en scene hvor jeg ville se ho-vedkarakteren sitte og hre p en sang. Selv omdet er noks statisk, er det veldig mye handlingi det, tenker jeg. Det man ser henne tenke menshun hrer sangen, er en hel historie i seg. Detvies ikke med pistoler liksom, men det er myehandling likevel.

Ane Dahl Torp sier i Rushprint 10/2014at det merkes at mange som skriverlmmanus ikke leser s mye. Hun mener

din forfatterbakgrunn tilfrer noe kunst-ferdig som hun liker veldig godt.

Men det kunsterdige m ikke les s kunst-erdig at det ikke les troverdig heller.Jeg snakket med Eskil Vogt om det, som ogsbruker litterre virkemidler i sine manus. Sidenvi begge liker voice.over, og siden den ikkendvendigvis kommer ra en person, kan denbrukes mer litterrt, til lage andre sprkligerom i filmen.


62/74

122

Hvordan vet du at den historien du skalfortelle er en lm, og ikke en bok?

Jeg gjr ikke den refleksjonen, jeg. Jeg kunnehelt sikkert skrevet Som du ser meg som enbok. Det handler bare om hva man ser or segsom en film, eller en litterr tekst. iden i en boker noe helt annet enn tid i en film. Hvis du skriveri en bok; hun satt p kjkkenet og leste i bok-en, s kan du dvele ved setningen som leser, ellerhoppe over og ortsette. Men hvis du skal filmeden scenen m du tenke over hva som skjer nrhun leser, hvor lenge scenen varer, definere oglegge rem lelsesinnholdet. I litteratur definerer

man ikke tiden p samme mten, or historien la-ges individuelt hos den som leser. I film har jegutporsjonert hvor mye verdi et bilde skal ha ordeg, og hvor mye tid det skal i filmen.

Hva er den strste forskjellen p skriveen bok og et lmmanus?

I litteraturbransjen r du ogs beskjeder omat passasjer ikke unker, men du r ikke beskjedom kutte ordi de er redd den ikke vil selge bil-letter. Du r beskjed om lse det, or det er dittverk. I filmbransjen m du hele tiden orsvare detdu driver med, rst hos konsulentene i manus-utviklingen, og s ra produsenten. Du m byg-ge opp s mye stamina or orke det. Man blir joveldig ulykkelig om man bare gr p kompromissmed alt, men man m vite hva man er villig til gi seg p og hva som er viktig. Hos et orlag lerjeg det alltid finnes en ydmykhet p den andresiden. I filmsammenheng er det snn at alle vetbest. Det er en engstelighet som ligger til grunnor samtalen, ikke en entusiasme, ordi man er

redd ting ikke skal unke.

Hva skjer i prosessen fra manus til inn-spilling? Jeg vet at jeg skal ha regi, og da kan jeg tenkep alt. Hva ting koster. Jeg vet hva jeg m argu-mentere or. I Som du ser meg hadde vi ogsmye leseprver p orhnd. Deror har vi ikke

filmet noe som ikke er med, og da har vi ikkebrukt masse tid p noe som skulle bort likevel.P leseprvene satt jeg egentlig bare og strk,diskuterte med skuespillerne. Du har ingen somstr og puster deg i nakken, og kan ta diskusjo-ner under mye mer behagelige omstendigheterenn nr man er p location. En skuespiller kanikke ha alt i seg. Det er or eksempel ikke allesom kan vre varme, og du kan ikke lse det psettet ved be dem tenke p noe hyggelig ellerbe dem smile. Jeg vil vite hva jeg kan be dem om,og vre s orberedt p opptak at jeg vet hvor-dan dialogen og skuespillerne unker. Og hvis

du klarer med deg intelligente skuespilleres skjnner de manus, og da er ganske mye gjort.

Nr er det ksjonen opphrer? Og er det

et poeng i seg selv, at man skal glemmeat det er ksjon?

Jeg tror det er litt smak og behag. Jeg likerbest at noen kommer inn og avslrer at det erfiksjon. Det er liksom som om jeg r mye mertillit til hele prosjektet, og den som orteller. Jeghar noen snne grep i Det er meg du vil ha ognoen har sagt at det rykker dem ut, men s erdet utrolig hvor ort de kommer inn i det igjen.Da les det mer sant, or da er det ikke noensom har orskt orre meg. Noen har orskt ortelle meg noe, og det er to orskjellige ting.

Dine konikter er ikke ndvendigvis er de

strste koniktene, men de blir det fordi

de er viktige for menneskene det gjelder.Finnes et egentlig for sm konikter?

Nei. Det kan egentlig vre hva som helst somsetter en person ut eller skaper et dilemma. Ing-enting er or lite der, men du m j o begrunne deti psykologiene og rammene til karakterene. Detsom interesserer meg mest er alle misorstelse-ne som kan oppst i dialogene. Det skjer i detvirkelige liv hele tiden: Jeg snakker med olk ogs lurer jeg p om vi har orsttt hverandre riktig.


123


63/74

125124

I spente situasjoner kan det store utall.. Jegtenker ikke ndvendigvis at de m gjennom enkatharsis. Den kan eventuelt skje hos oss somser p, men ikke hos den det gjelder. Hvis du serp Som du ser meg, s tenker jeg at alle, medunntak av Grete Maigret, har tt seg en knekki hverdagen. Etterp ortsetter livet. Deror erverdikonflikter fine. De kan skape sm tragedieri hverdagen, s kommer helga og s gr du videre.

Hvorfor tillater vi oss tro p oppdiktedekarakterer egentlig? Det er jo helt vilt. Nei, hvoror det?

Nei, fordi det er s mange sterke histo-rier fra virkeligheten, og s bruker mans mye mer av hverdagen sin til g inn iog fle med ksjonelle karakterer.

Men det vi gjr n blir jo en fiksjon, det og.



64/74

126

Mia Mountain intervjuar Jan sderquist

Jan Sderqvist, 53 rBor i Stockholm

Frfattare, skribent, frelsareoch konsult

www.speakersnet.com

127

Jag har alltid varit ascinerad av temat mnn-iska -maskin och nr jag lste filmvetenskapvid Stockholms Universitet kom jag i kontaktmed Marshall McLuhans bok UnderstandingMedia: Te Extensions o Man(1964) som gjor-de ett otroligt starkt intryck p mig. McLuhanskrev om skillnaden mellan industrisamhlletoch inormationssamhllet och menade att mankan rst industrisamhllet som en utbyggnadav mnniskans muskelkraer, medan inorma-tionssamhllet kan ses som en utbyggnad avmnniskans centrala nervsystem. McLuhansbok kndes enormt relevant med tanke p in-

ternets utveckling och jag tycker ortarande atthans bok r briljant p mnga stt.

Av en slump snubblade jag nyligen ver Alex-ander Bard och Jan Sderqvists Futurica trilo-gin -Ntokraterna, Det Globala Imperiet ochKroppsmaskinerna, och jag blev sugen p attmta dem. Jag kontaktade dem bda via Face-book. Jag vet inte huruvida Alexander Bardsprofil verkligen r Alexander Bard eller ngonsom utger sig r att vara honom men svaretjag fick p min rrgan om intervju var:Lsbckerna istllet. Jan Sderqvists profil visadesig dock vara verklig och vi mttes upp p ett fiki Vasastan.

Skulle du kunna sammanfatta trilogin frngon som inte har lst den? Alexander och jag trffades 1999, vi kom rnvar sitt hll och var intresserade av internet pett filosofiskt plan, allts inte ettor och nollor,knappar och rattar, utan vad som hnder med

mnniskor som genomgr den hr omstllning-en till en digital vrld. Vi var vertygade om attdet hr r genomgripande, det hr kommer attrndra hela samhllet; politiken, mediumen,konsumtionen och arbetslivet. Allt kommer attrndras och det kommer att g snabbt utavbara helvete. I Ntokraterna som kom ut r 2000skriver vi bland annat att det traditionella kapi-talistiska nringslivet inte har attat dynamiken

p ntet, det hr kommer inte att g bra och skom dot com kraschen bara ngot halvr sena-re. Vi skrev ocks att det r inte bara the goodguys som kommer att ha tillgng till ntet utandet hr kommer ven att revolutionera terroris-men, s kom 9/11. Vi fick ett jvla bra track re-cord, vi rutspdde vldigt mycket som sedanvisade sig stmma och sedan har vi ju liksombetat av och rdjupat oss i olika omrden. Vadhnder med politiken nr globaliseringen ren turbo motor i orm av internet? Naturligtvismste vi etablera verstatliga beslutsniver, tillexempel r det ju meningslst att ha nationell

miljpolitik, till och med meningslst att hanationell skattepolitik, r om grannarna inter verens ja men d flyttar ju alla retag. Detvar vr andra bok Det globala imperiet. Sedanpassade vi p att avskaffa individualismen. Utanatt riktigt rklara vad vi menade s skrev vi entredje bok som hette Kroppsmaskinerna somhandlar om att individen r dd. Jaget finnsinte, har aldrig unnits och nu blir det tydligaren ngonsin. Vi studerade hjrnorskning i em-sex r innan vi skrev den. Den frde boken Syn-teism - Att skapa Gud i internetldern handlarom att behovet av andlighet och religion kom-mer att ta sig uttryck p ntet. Nu nr vi vet smycket kan vi inte hlla p och bertta sagor omatt jorden r sextusen r gammal och skapadesav ngon skggig arbror som var uttrkad. Ja,det r vl i korta drag vad bckerna handlar om.

Jag tnker p den senaste boken, omandligheten, hur tror du att den utveck-lingen kommer att ske?

Det r inte bara vi som sitter och tittar i enkristallkula utan vi har ju studerat olika eno-men som aktiskt finns och vad som r vldigtvitalt r det hr som heter synteism. Om manvnder p steken och slutar att bertta sagor omatt vi r skapade av gudar utan istllet sger attvi har skapat Gud. Vi skapade gudarna och vihar gjort det hela tiden och vi behver det. Vibehver utopier, vi behver ideal, vi behver

INTERVJU JAN SDERQUIST


65/74

Mia Mountain intervjuar Jan sderquist

128

ngonting att strva mot, vi behver ramralltsammanhllning. Man skulle kunna kalla ossr ateister om man vill, ast d kommer maninte t ngonting intressant. Pongen r inte vaden religion innehller utan man mste se vadreligionerna har r unktion. v stycken. Delsatt svara p rgor och tillhandahlla ngonslags mening hr i livet men ramr allt att hllaihop ett kollektiv. Det r de acto s att religisamnniskor rkar sig mer, de sprider sina ge-ner mer, deras samhllen r robusta, helt enkeltdrr att de bygger rtroende utirn den hrbasen. Den synteistiska rrelsen ungerar eer

sdana principer medvetet, bygger rtroenden,skapar riter och ideal som bygger vldigt mycketp internet, vad man kan stadkomma tillsam-mans nr man nu r ihopkopplade. Det r denhr rrelsen och vad det r som vi skriver om.Internet blir Gud liksom. Vi tillsammans skapardetta, det r vr verksamhet p ntet som r detheliga liksom.

Tror du att det nns en mjlighet att inter-net skulle kunna f sitt eget medvetande? Det beror ju p vad man menar med sitt egetmedvetande. Det har ju sitt eget medvetande.Det r Marshall Mcluhans hela pong, som jagser det, att teknologier har sin agenda. Vi sitteroch liksom underar p om man kan styra inter-net, censurera lite s, vrida lite s... glm det. Detr bara att se p historien, till exempel JohannGutenberg (boktryckarkonstens ader) som vartroende katolik och satte biblar i hnderna polk, det blev en otroligt kraig salva mot katol-ska kyrkan och gav upphov till reormationen.

De som uppann klockan eller uret var rancis-kaner munkar som ville kunna be sina bner vidrtt tider men klockan rkade ju passa kapitalis-men vldigt bra. S teknologier spelar helt andraroller n vad man tror. Man kan sittta och ns-ka sig att en teknologi ska anvndas till ditt ochdatt men kolla p ranska Minitel systemet, tan-ken var att man skulle kunna bestlla tgbiljetteroch liknande, att det skulle vara praktiskt, men

vad olk gjorde s ort det gick var ju att brjachatta med varandra. Sms uppstod ocks av enslump, det var ngon direktr eller ingenjr pNokia som lade in den dr finessen som en in-tern grej. eknologierna sticker ju bara ivg ochgr sin grej liksom och det r det som Alexanderoch ja

om fiktion & verklighet

Documents