med mellanskog nr5 2014

I Sverige växer oljan i skogen

Besök på Gane gård på Gotland.

Stormens härjningar i Värmland.

Plugga skog på universitet.

52014 MEDLEMSTIDNING

2

med mellanskog NR 1 – 2013

”Se dig alltid noga för. Annars kan du kliva på en del av skogen som av misstag kommit bort.”

Nalle Puh


innehåll

Redaktionsråd: Per Bengtsson, Maria Bergenheim, Erika Eriksson, Per Sandberg, Mari Törrö, Dan Glöde, Jonas Olinder, Hans Kättström, Tommy Grenhage, Johan Nilsson, Jenny Parnesten, Carolin Carlsson, Erik Stenbeck, Martin Ekman

Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala

Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99

E-post: [email protected]

Annonser: Display i Umeå 090- 711 525 [email protected]

Foto, omslag: iStock

Form, layout & projektledning: Matador kommunikation

Tryck: Forssaprint 2014

Ansvarig utgivare: Per Bengtsson, informationsavdelningen Mellanskog

Upplaga: 29 000 ex

Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper

3 Ledare

4 Skogsägarbesök

6 Preems biobensin

8 Plugga skog på universitet

11 Branden i Västmanland

12 Skogens sociala värden

13 Ny terminal i Mackmyra

14 Leverantörers F-skatt

15 Medlemsappen

17 Det svenska virkesförrådet

19 Dialogprojektet

20 Generationsväxling i norr

21 Betyg på Mellanskog

23 Stormen i Värmland

24 Fastighetsspalt

24 Cityskogsägarna

25 Vd-krönika

26 Från skogen

med mellanskognr 5, 2014

441 428TRYCKSAK

PEFC/05-31-5

www.pefc.se

8

13

11

23

Aktuella räntesatserGäller fr.o.m. 21 juli 2014

Krediträntor Merkonto 1,15 %Likvidfördelning/Betalningsplan 1,40 %

Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt 3,90 %A conto/förskott leveransvirke 5,90 %Dröjsmålsränta 9,00 %(referensräntan + 8 procentenheter)

med mellanskog NR 5 – 2014 3

ledare

Skogen är Sveriges gröna guld

Två veckor före höstens val talade Stefan Löfven om ”Sveriges gröna guld”. Han tänkte på skogen och såg framför sig miljardsatsningar och 25 000 nya jobb.

Som nyvald statsminister markerade han i regerings-förklaringen att landsbygdens näringsliv ska utvecklas. Det ska satsas på infrastruktur, bredband och service. Det är bra! Tankarna på att beskatta avstånd, i regerings-förklaringen kallad vägslitageavgift, är däremot inte alls bra utan kommer – om det införs – att slå hårt mot lands-bygden och dess näringsliv.

Regeringen har höga ambitioner för omställningen till förnybar energi vilket är bra. Havsbaserad vindkraft och solkraft nämns i regeringsförklaringen, men glöm inte att vår absolut största solfångare är skogen som täcker

Sven Erik Hammarordförande LRF Skogsägarna och ledamot

i Mellanskogs styrelse

Hälsningar

över hälften av landets yta. Med hjälp av fotosyntesen omvandlas där gigantiska mängder solenergi som sedan lagras i träden. Ge långsiktiga spelregler för avancerade biodrivmedel från skogen så kommer vi en god bit på vägen mot det fossilfria samhället.

Bostadsbyggandet ska enligt regeringsförklaringen öka. Genom att öka andelen trä i byggandet kommer användningen av andra mindre klimatvänliga bygg-material, som till exempel betong och stål, att minska. Dessa material kräver mycket energi för sin framställ-ning, ger högre utsläpp av koldioxid och är inte förnybara. Klimatfrågan är en av vår tids stora ödesfrågor. Vi skogs-ägare kan bidra till att lösa den – genom ett aktivt skogs-bruk där god skogstillväxt tar upp stora mängder koldioxid och skogsråvaran sedan kan ersätta fossila och andra resurskrävande råvaror.

När dessa rader skrivs har regeringen nyligen presen-terat sin budgetproposition. Där talas det om att Sverige ska vara en aktiv och ledande förebild för att uppnå en bioekonomi och att skogen och skogsbruket ska bidra till ett hållbart samhälle och fler attraktiva jobb. Det är bra. Samtidigt flaggas det för översyn av skogsvårds-lagen med sikte på skärpningar av miljöhänsynen. Det är en dålig idé. Riksdagen antog i somras en ny pro-position om biologisk mångfald, där frågan om skogs-vårdslagen redan har utretts. Och förra veckan släppte Skogsstyrelsen nyheten att den naturhänsyn som tas vid avverkning är betydligt större än tidigare statistik visat. Riksskogstaxeringens siffror för 2013 visar dessutom att arealen gammal skog, lövrik skog och mängden död ved och grova lövträd i skogen ökar. Vår skogspolitik med frihet under ansvar fungerar alltså.

Nej, den enskilt viktigaste åtgärden regeringen kan göra för att nå målet om 25 000 nya jobb i skogen är att fokusera på ett kraftfullt skogsprogram med ett helhets-grepp på skogens olika värden och värdekedjor. Med ett brett engagemang från olika aktörer och uppbackning från regeringen är det nationella skogsprogrammet rätt verktyg för att med hjälp av skogen – Sveriges gröna guld – bygga landet starkare.

Foto: Johanna Norin


xxxxxxxxxxxxxxxxx

– Nej, mata duvorna får vänta. Vi vill ha ett aktivt liv, säger Bernt Nord, och hustrun Birgitta instämmer. Och aktivt är det; när vi ses kommer Bernt nästan direkt ifrån skogen där han har kört ett par timmars pass och röjt.

– Det är istället för att gå på gym, skojar han och ler.

När bygg- och anläggningsfirman var såld, den stora mjölkgården likaså och ett lugnt pensionärsliv skulle kunna stå på tur, ja då flyttar Bernt och Birgitta till Gotlands största skogsgård. På Gane gård i Bäl är det i första hand skogen som gäller, men här finns också mycket annat som man kan förvänta sig på ett aktivt lantbruk.

– När vi tog över gården för 1,5 år sedan var skogen ganska eftersatt. Visst, det fanns en skogsbruksplan, men förra ägaren hade kanske inte följt den till punkt och pricka, förklarar Bernt.

Nu röjs detåterigen på Gane gård

Skogsskötselsplanen sågs över tillsammans med Bert- Inge Karlsson på Mellanskog. Återplantering, gallring och så röjning, det blev mycket på en gång, men så är också skogsbruk något som ligger Bernt och Birgitta varmt om hjärtat.

– Min bakgrund är egentligen inom bygg- och anlägg-ningsbranschen. Jag har haft eget företag i många år med både konsultverksamhet och ren entreprenad, berättar Bernt, men konsaterar att det nog är lantbruk som familjen alltid har vurmat lite extra för.


Nu röjs detåterigen på Gane gård

skogsägarbesök

– När vi var 50 år sålde vi villan och köpte en gård i norra Roslagen. Bernt pendlade till Stockholm och före-taget. Vi hade lamm, åker och skog, berättar Birgitta.

Både Birgitta och Bernt är uppväxta på landet och har sedan barnsben haft nära anknytning till lantbruk. Efter fem år som pendlande lammbonde var de mogna för att ta över Morsta gård i Vallentuna, där de under åren byggde upp en mjölkobesättning som blev länets största.Och även där hade de mycket skog.

Istället för lugn och ro – skogsgård på Gotland – Men efter knappt tio år bestämde vi oss för att lägga av. Sjunkande mjölkpriser och trötta på att vara hyresvärdar och därmed ansvara för ett 20-tal hus och lägenheter som tillhörde gården, bidrog till att vi insåg att vi nog skulle ha något mindre, utan anställda, kor och hyres-gäster, säger Berndt och skrattar; jag ville nog helst bli en riktig eremit! Avgörandet kom när en bekant spontant gav ett bra bud på hela gården. Då slog de till.

Berndt och Birgitta sökte med ljus och lykta i skär-gården och runt Stockholm efter en gård med möjlighet att ha lite lamm och lagom med skog. Det visade sig vara nästintill omöjligt att hitta. Men när dottern köpte ett sommarhus på Gotland, och de var där för första gången och hälsade på, hamnade de av en tillfällighet på Gane gård i Bäl.

– Vi hade svängt ner från stora vägen för att besöka gårdsbutiken. Efter 3 km med bara skog öppnade sig vackra fält med betande lamm och en oerhört vacker Gotlansgård. Vi föll direkt och kanske hamnade Gotland först då på vår önskelista, säger Birgitta.

Två månader senare såg de gården igen, i en mäklar- annons. Gården var nu till salu! Då gick det ganska snabbt. Familjen Nord blev därmed ägare till Gotlands största skogsgård. Gane gård med sammanlagt 735 ha mark varav 500 ha är skog. Här bedriver de numer även ekologisk lammgård och en fin gårdsbutik. Birgitta arbetar också en hel del med textilier och framförallt lammskinn, och så var det skogen, och röjning.

Ta hand om din skog – det lönar sig– Välskött skog är en investering som lönar sig. Förutom att avkastningen på sikt blir mycket bättre, kan jag säga att prisbilden på de gårdar som kan uppvisa skog som är väl återplanterad, röjd och gallrad är helt annat än där skogen är eftersatt, säger Bernt.

– Vi sköter så mycket som möjligt själva och så har det alltid varit. Jag tycker om att vara i skogen. Det gäller inte minst de dagliga promenaderna med de tre hundarna, eller att jaga, och så klart, att köra några pass med röjsågen. Men det är Mellanskog som är våra entreprenörer och de gör så klart det allra mesta. Mina insatser ser jag mer som ett ”fyspass” och ett sätt att ha koll på vår skog, säger Bernt, som dock verkar ha rätt bra fart på röjsågen.

För det är inte helt enkelt att röja rätt, riktigt och effektivt. Bernt rekommenderar att man ska gå röjsågs-utbildning först. Det gäller att snabbt kunna avgöra vad som ska tas bort, fälla rätt och inte minst, ta hänsyn till

naturvärden. Röjning ska nästan alltid göras minst två gånger för att få bästa tillväxt. Första röjningen görs när träden är 0,5 till 1,5 meter höga. Då ska bestånden jämnas till genom att ta bort träd av dålig kvalitet, grova och förväxande träd. De fällda träden låter man ligga kvar, det blir viktig näring. Slutröjning görs när träden är 4–5 meter. Då är det de träd som är av god kvalitet som ska prioriteras, men man bör samtidigt undvika luckor.

– Man får inte vara rädd för att anlita någon. Kost-naden får du igen redan vid gallringen. Beståndet håller en helt annan kvalitet, försäkrar Bernt som själv är noga med att vid slutavverkning avsätta pengar för kommande röjningar. Det ingår i planen.

På Gane gård planteras det just nu, det röjs och det gallras. Ett stort område har också i dagarna slutavver-kats. Det blev 1 500 m2. Men, boniteten på Gotland och på Morsta gård är minst sagt olika.

– I Uppland hade vi en bonitet på 7,5 och här är det 3,6. Det är ett aktivt liv makarna Nord lever. Stockholm

saknar de inte. Här har de att göra och någon eremit blev inte Bernt.

– Nej, vi har kommit in bra i det gotländska livet och blivit väl mottagna, poängterar Birgitta, och när jag hör vilka föreningar och sammanhang som de redan har etablerat sig i, så förstår jag det.

Vilka är dina bästa argument för att röja, Bernt?– Först och främst den långsiktiga investeringen.

Tillväxten på väl röjd skog blir betydligt större och virkes-kvaliteten en helt annan, sådant betalar sig. Du minskar också risken för självgallring, storm- och snöskador, förklarar Bernt, men jag vill nog framförallt betona det ansvar som vi som skogsägare har, att vi förvaltar vår skog på bästa sätt. Då handlar det inte bara om ekonomi, utan också om ekologisk mångfald, och så klart, att det är en vacker skog att röra sig i. För skog ska man njuta av!

Text och foto: Lars Bäckman


Vi kan redan idag tanka biodiesel av tallolja på landets bensinstationer och om bara ett par år kan det gälla även bensin. Lyckade försök att skapa bensin av förnybara råvaror från skogen har redan gjorts och tekniken finns.

Framtidens bensin VÄXER I VÅRA SKOGAR

Det är Preem, Sveriges största drivmedelsföretag och först i världen med en grön diesel gjord av tallolja, en restprodukt från pappers- och massaindustrin, som nu vill gå vidare och framställa en grön bensin gjord på lignin, en annan restprodukt från samma industrier. Men för en fullskalig produktion krävs tydliga politiska spelregler och långsiktiga ekonomiska styrmedel för tillverkare av biobensin.

Stora miljövinster med skogsbränslePreems HVO*-biodiesel innehåller 35 % förnybara rå- varor, främst tallolja, och kan höginblandas i vanlig diesel från fossil olja, eftersom det har samma kemiska egenskaper och alltså inte påverkar våra befintliga motorer på något sätt.

Tallolja är en restprodukt som blir över vid tillverkning av pappersmassa som fraktas från våra svenska industrier till Preems raffinaderier på västkusten.

Av alla alternativa bränslen har Energimyndigheten kommit fram till att talloljediesel, som minskar växthus-

gaser med ca 90 %, är det bränsle som ger störst miljönytta. Att det är just 35 % förnybara bränslen i dagsläget för-

klarar Preems vd Petter Holland så här.– Vi kan i princip lika gärna ha förnybara råvaror i

våra drivmedel, motorerna gör ingen skillnad på mole-kylerna även om råvaran skiljer sig. Avgörande är dock de skatteregler som gäller för biobränslen. Vår miljödiesel måste vara kostnadsneutral för våra kunder.

Vill göra samma sak med bensinDen forskning och de försök som Preem har gjort visar att tekniken för att framställa syntetisk bensin fungerar.

– Visst är det kemi på hög nivå, men det är inte direkt ”rocket science”, förklarar Petter Holland med ett skratt.

Den stora skillnaden är den förnybara råvaran som i bensinens fall ska vara lignin istället för dieselns tallolja. Lignin är också en restprodukt från framställningen av papper, med en stor skillnad, det finns tillgång till mycket mer lignin än det finns tallolja.


Regerings miljömålEtt av regeringens miljömål är att vi ska ha en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030 och det tycker Petter Holland är utmärkt.

– Men det bygger på att det finns fossiloberoende bränslen för att nå dit så snabbt, att vi har fordon som är oberoende spelar ju ingen roll om de inte kan tankas. Självklart kommer våra bilar att drivas av flera olika energislag i framtiden. El passar utmärkt i större städer, biogas fungerar förträffligt för t.ex. buss- och transport-företag som har en central för tankning. Men för små orter och i landsbygden blir det svårt utan bensin och diesel. Vi kommer att ha många fordon med förbrän-ningsmotorer kvar om 16 år, vi har redan logistiken klar med alla våra bensinstationer, det som behövs är bränsle som är gjort på förnybara råvaror för att uppnå miljömålen så snabbt som möjligt.

preems biobensin

”Jag är inte säker på att ni svenskar förstår vilka enorma värden ni sitter på. Norges olja ligger på havsbotten. Er olja växer i skogen.”Petter Holland, vd Preem (och själv norrman)

– Det skapas ca 10 miljoner m3 lignin varje år från indu-strin och om vi köper upp 2 miljoner m3 av den kan vi tillverka 2 miljoner m3 förnybar bensin och diesel, vilket är ca hälften av årsförbrukningen i Sverige. Det skulle göra enorm miljönytta och inte påverka avverkningen av skog eftersom ligninet redan finns. Dessutom blir det en god affär för massaindustrin som själva använder lignin som energi, men nu kan sälja den, ställa om till andra energislag som t.ex. grot och på så sätt göra vinster på ligninet, fortsätter Petter Holland.

Regelverk och ambitionsnivåEnligt Preem kan fullskalig produktion vara igång om redan ett par år, men då krävs ett helt nytt regelverk.

– Ska vi satsa kommer det att ta tid och krävas stora investeringar, i dagsläget räknar vi med att det kommer att kosta oss ungefär en miljard, förklarar Petter Holland. Då måste vi veta vilka regler som gäller många år fram-över. Som det är idag sätts de ekonomiska styrmedlen som reglerar skatter och annan lagstiftning för förny-bara drivmedel för 12 månader i taget. Vi vet vad som gäller för 2015, men inte ens 2016 kan vi överblicka och då är det svårt att motivera en så stor satsning. Den gamla regeringen ville införa s.k. kvotplikt, att kräva att bränsle ska innehålla en viss procentsats förnybara rå-varor för att få säljas, men det sa EU nej till i sista stund på vad jag uppfattar som en teknikalitet.

– Vi hoppas att den nya regeringen ansöker på nytt om kvoter men då utifrån de krav EU ställer. Sedan får vi se hur stor del förnybar råvara som kommer att krävas i bränslet. Det beror på regeringens ambitionsnivå. Och i samma stund som vi vet att vi får avsättning för vår biobensin i många år framöver kommer vi att göra de investeringar som krävs.

Råvara från skogenAtt det har tillverkats biobränslen med innehåll som t.ex. palmolja har skapat stor debatt då det har fått konsekvenser som man kanske inte hade förstått alla gånger, eller ännu värre, struntat i, t.ex. storskalig av-verkning av regnskog. På Preem har man därför ett etiskt råd som säkerställer att man undviker att hamna i situationer där val av en förnybar råvara leder till ett annat miljöproblem eller konkurrerar om tillgången på mat. Därför är restprodukter av skogsråvara synnerligen väl lämpad, då den redan finns och inte behöver tas på bekostnad av annat.

Att lignin har flera andra användningsområden än bara till biobensin kan också på sikt skapa en än mer gynnsam prisbild till glädje för pappers- och massaindustrin. Eller som Petter Holland väljer att utrycka det.

– Den som betalar bäst kommer också att få köpa råva-ran, precis som det ska vara på en fungerande marknad.

För landets skogsägare kan man konstatera att det händer väldigt mycket på områden som gäller hur skogsråvaran kan användas, nu och i framtiden, vilket känns mycket glädjande.

* HVO = Hydrotreated vegetable oil, i Preems fall hydrerad talloljaText: Martin Ekman. Matador. Foto: Preem


Det finns många olika vägar att gå för den som vill utbilda sig för att sedan arbeta med olika saker inom skoglig verksamhet. Utbildningar finns på olika nivåer och för olika åldrar och här har vi valt att titta på tre universitet och högskolor med utbildningar som fokuserar på skog på olika vis.

Plugga skog på universitetet

Skogs- och jägmästare eftertraktade av branschenVarför ska man utbilda sig till jägmästare eller skogs-mästare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)? Ja, det självklara svaret är ju att man ska göra det för att man är intresserad av det skogliga. Men av bland andra de fackliga organisationernas statistik att döma så är skogsbranschens efterfrågan på utbildat folk god.

SLU utbildar årligen ungefär 40 skogsmästare och 70 jägmästare. Det är i allmänhet fler sökande än det finns utbildningsplatser, och fyra av fem har fått, för sin utbildning, relevanta jobb inom ungefär ett år efter examen.

Fortfarande råder en mansdominans, även om SLU och branschorganisationerna har vidtagit olika åtgärder

för att bredda rekryteringen – ungefär tre av fyra studen-ter på jägmästar- och skogsmästarprogrammen är män.

Jonathan Sohl, studentrekryterare på SLU, säger att båda utbildningarna har en bredd som gör dem attraktiva även i närliggande branscher.

– Ett exempel kan vara vindkraft, men de här utbildningarna fungerar bra för det mesta som

har med de gröna näringarna att göra.Jägmästare får ofta anställning som ex-

pert, koordinator eller ledare inom skogs-näringen eller med att förvalta miljö och naturresurser i Sverige eller utomlands.

Hållbart förvaltandeInte minst handlar det om att förvalta skog

på ett hållbart sätt – inte bara när det gäller virkes-produktion utan också med hänsyn tagen till jakt och fiske, till sociala och rekreationsvärden och till natur-vård och biologisk mångfald. Det är många intressen som ska samsas i skogen.

Jonathan Sohl


plugga skog på universitet

Jägmästarprogrammet startar i Umeå, men de sista terminerna av de totalt fem år som programmet tar kan läsas på några av SLU:s övriga orter, som Uppsala eller Alnarp.

Många jägmästare får efter examen en första anställ-ning på något av de stora skogsföretagen som projekt- ledare eller virkesköpare. De kan också få anställ-ning inom en kommun, länsstyrelse, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket eller en skogsägareförening. Det finns också goda möjligheter till arbete utomlands.

Skogsmästarprogrammet är treårigt och läses i Skinnskatteberg. De får ofta jobb som virkesköpare, produktionsledare, planläggare på skogsföretag, natur- brukslärare eller naturvårdare. Allt fler får också anställ-ning inom biobränsleområdet. Andra anställs som råd-givare till skogsägare eller som mäklare av skogsfastig-heter. Ganska många startar egna företag, till exempel som konsulter inom ekonomi, logistik eller skogs-skötselteknik.

Teori varvat med praktikKajsa Matsson är jägmästarstudent på SLU.

– Det är en jättebra utbildning och jag har aldrig ångrat att jag sökte den. Något av det bästa med de skogliga utbildningarna är blandningen av mer teoretiska och praktiska delar, säger hon.

– Det är till exempel jättebra att först få en teoretisk föreläsning som följs upp av att vi går ut, till exempel på exkursioner, för att se det fungera i praktiken också. Det går även att välja ganska brett vilken inriktning man vill ha på sin utbildning. Både jägmästar- och skogsmästarprogram-men är också väldigt branschnära utbildningar med mycket företagskontakter.

Text: Mikael Jansson, SLUFoto: SLU

LinnéuniversitetetVid Linnéuniversitetet ges flera utbildningar inom skog och trä, både program och fristående kurser. De flesta utbildningarna ges på distans och studenterna kommer från hela landet.

Ingenjörsprogrammet i skog och träteknik fokuserar på träförädling och leden efter hygget. Det är en av få utbildningar i landet som utbildar i hela kedjan från skogsbruk till träförädlande industri. Programmet om-fattar 180 högskolepoäng och kan läsas antingen på dis-tans eller på campus i Växjö.

– Vi behöver bli duktigare på att förädla vår träråvara i Sverige och vi på Linnéuniversitetet hoppas på att kunna bidra till det genom vår utbildning till högskole-ingenjör i skog och träteknik, säger Göran Peterson, programansvarig.

Skogs- och träprogrammet har en mer grön inriktning, med fokus på förvaltning och rådgivning mot privat-skogsbruket. Med utgångspunkt i ämnet skogs- och trä-teknik, ges kurser inom skogsproduktion, skogsskötsel, mark och vattenfrågor, GIS, virkeslära, skogsbränsle, träets användning, organisation och ledarskap samt inköp och försäljning. Det avslutande examensarbetet utförs med anknytning till företag eller forskningsverksamhet. Skogs- och träprogrammet ges på distans med några träffar per termin.

Bland Linnéuniversitetets fristående kurser inom skog och trä är nog kurserna i hållbart familjeskogsbruk de mest kända. Sedan starten 2001 har fler än 3 000 skogs-ägare och andra skogsintresserade läst de kurserna. Studenterna kommer från hela Sverige och är i åldrarna 20–80 år. Text: Elisabet Wartoft, Linnéuniversitetet

Gammelkroppa – skogsskola med anor från 1413

Gammelkroppa är Sveriges minsta högskola med riksintag. Där

utbildas Skogstekniker, vilket är en tvåårig högskoleutbildning. Under-visningen är problembaserad, vilket betyder att studenterna själva får söka information eller lösa en uppgift. Ofta sker det i mindre eller större grupper. Före-läsningar hålls av skolans lärare

eller av inbjudna gästföreläsare, från bland annat näringslivet.

Skolan strävar efter en nära dialog med företag och organisationer eftersom det är

där du som färdig skogstekniker kommer att arbeta.En aktuell och bra undervisning ges till elever och

kursdeltagare genom att alla lärare även arbetar med fortbildning. Skolans nära samarbete med skogsföretag tillsammans med en liten studiegrupp gör det dessutom lätt att skaffa bra praktikplatser.

Fördelar med Gammelkroppa SkogsskolaGammelkroppa har bostadsgaranti genom att man på Nygården bor i internat i eget studentrum vilket ger möjligheter till att få en unik sammanhållning när man tillbringar två år tillsammans. Efter studierna är det inte ovanligt att studenter håller kontakt med varandra genom hela livet.

Studiemiljön på skolan är oslagbar med stora skogs-områden runt knuten, där dessutom en stor del av den praktiska undervisningen sker. Det finns av tradition en nära kommunikation mellan lärare och studenter, då Gammelkroppa tror på en öppen dialog utan långa be-slutsvägar.

Text: Lotta Lindqvist, GammelkroppaFoto: Gammelkroppa

Rasmus Håkansson och Linnea A

nder

sson

upp

skat

tar a

tt G

amm

elkroppa är en liten högskola med stort fokus på varje student.

Box 12, 667 21 Forshaga • Tel 054-87 23 10 • www.myreback.comBox 12, 667 21 Forshaga • Tel 054-87 23 10 • www.myreback.com

Gallring, vindfällen, älgtransport, plantutkörningGallring, vindfällen, älgtransport, plantutkörning

Myreback MASKINMyreback MASKIN

OXENMINILUNNAREOXENMINILUNNARE

FTG Cranes ABIndustrigatan 1, 668 40 Bäckefors

Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 E-mail: [email protected]

www.ftgforest.com

Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. Se hela programmet hos din återförsäljare eller på www.mowi.se

Din bäste vän i skogen.

Exklusivt för Mellanskogs medlemmar.

Exklusivt för Mellanskogs medlemmar

Logga in på medlemswebben på mellanskog.se ta del av fler finfina erbjudanden

Ord pris: 775:–529:–Retrojackan

Handla i webbshopen!

Logga in på medlemswebben


branden i västmanland

Avverkning igång i brandområdetNu är Mellanskog igång och avverkar brandskadad skog efter den stora branden i Västmanland.

– Vi har varit noga med att göra rätt och inte förhasta oss, våra ledord har varit klokt och säkert, säger Henrik Öhman som är Mellanskogs brandsamordnare. Det är många saker som måste stämma. Vilka olika sortiment finns det efterfrågan på, hur och var ska virke lagras?

Försäkringsvillkor inte anpassadeDet tog ett bra tag innan detaljerna kring skogsförsäk-ringarna blev klara och fanns på pränt.

– En så här stor brand visar att försäkringsvillkoren är anpassade för små bränder. Normalt är bränsleved det enda sortiment som tas ut efter en brand. Här blir voly-men så stor att det även blir ett uttag av timmer som ger ett högre värde. Vi har nu hittat lösningar så att skogs-ägarna får mervärdet som blir vid avverkningarna. Tack och lov har nästan alla skogsägarna i området sin skog brandförsäkrad.

Timmer och stolpar höjer värdetMellanskog har slutit ett avtal med Setra om leverans av brandskadat timmer. Den stora volymen skapar mervärde som gör att kostnaden för att sanera sågen från sot kan motiveras.

– Vi kommer att såga vid sågen i Skinnskatteberg, säger Magnus Olsson, råvarukoordinator på Setra. Den flis som vi får som biprodukt säljer vi normalt till massa-industrin och den intäkten ingår ju i vår kalkyl. Flisen från de brandskadade stockarna får absolut inte leve-reras till massaindustrin utan duger endast till bränsle.

Vid avverkningarna tas det även ut stolpar för olika ledningar och det innebär att mervärdet för skogsägarna ökar. Ingen massaved kommer att tas ut eftersom även en liten mängd sot kan förstöra papperskvaliteten. Det innebär att den största volymen från det brandskadade området utgörs av bränsleved och det krävs rejäla ut-rymmen för att lagra all ved.

Säkerhetsutbildning och skogsdagar– Vi har haft flera skogsdagar för skogsägarna i om-rådet och det har även genomförts säkerhetsutbildning i Länsstyrelsens regi, säger Henrik.

– Jag tyckte att det var väldigt givande att vara med på skogsdagarna, säger Magnus Olsson. Trots allt elände finns det ändå framtidstro i området och ett långsiktigt tänkande.

Arne Ekvall, en av Mellanskogs medlemmar i södra Dalarna och som är engagerad i Säker Skog har hållit i några av säkerhetsutbildningarna.

– Vi har haft drygt 100 skogsägare som varit med på utbildningarna, säger Arne. Det har även genomförts säkerhetsutbildningar riktade till entreprenörer och fältpersonal. Viktigast av allt är att vara försiktig och undvika olyckor.

Möjlighet till stöd för bränsleved men viktigt att agera snabbtSkogsägarna har möjlighet att få stöd för den bränsle-ved som tas ut, säger Henrik. Viktigt är att skicka in sin begäran senast 10 december. Då får man möjlighet att ta ut bränsleved med stöd t.o.m. 2017. I annat fall måste allt vara klart hösten 2015.

– Nu önskar jag en riktig vinter som minskar belast-ningen på vägarna i området, avslutar Henrik Öhman.

Text: Per Bengtsson, MellanskogFoto:Thomas Claesson

Henrik Ö

hman


Skogens sociala värdenSkogens betydelse i ett perspektiv som kopplas mot friluftsliv, jakt, idrott, hälsa och naturupplevelser för oss människor brukar beskrivas som ”Skogens sociala värden”.

Någon kanske tycker att även sysselsättning, arbetstill-fällen m.m. ska räknas in i begreppet men just nu har man valt att fokusera på fritidsbaserade verksamheter.

Under de senaste decennierna har miljö- och natur-värden varit i debattfokus men nu märks en allt tydligare komplettering och breddning med de sociala aspekterna på skogen.

Pilotprojekt för ökad samverkan Mellanskog, som inom sitt verksamhetsområde har flera större tätorter, har i samarbete med LRF Skogsägarna påbörjat ett pilotprojekt där vi skall försöka utveckla samverkan mellan intresseorganisationer, som nyttjar skogen, och våra medlemmar. Det finns ett ömsesidigt behov av att belysa frågor som rör användningen av skogsmark. Frågor som kommer upp är bland annat kom-mersiellt nyttjande av allemansrätten, kommunikation och dialog med markägare från organiserade nyttjare, utveckling och breddning av affärsmöjligheter för våra medlemmar m.m., men även hur vi gör skogen mer till-gänglig för allmänheten.

Får vi ett större intresse för skogens betydelse så är också övertygelsen att förståelsen för våra medlemmars villkor som förvaltare och ägare av skog ökar. En stor utmaning är att förklara för allmänheten att det man upplever som orörda skogar ofta är det vi beskriver som välskötta skogar. Naturskogsmiljöer som ofta farmhålls

i naturvårdssammanhang som målbild är ofta väldigt svårtillgängliga för gemene man.

Pilotprojektet, som just nu startat inom Uppsalas och Stockholms skogsbruksområden, kommer under 2015 att avrapporteras i Med Mellanskog.

Orientering är ett bra exempelSom ett exempel på Skogens sociala värden, där samverkan mellan nyttjare och ägare är en förutsättning, kan orien-teringssporten nämnas. Under hösten genomfördes en deltävling i orienterings-SM i Norrtäljetrakten. Förbere-delserna för orienteringsklubben OK Roslagen startade över ett år tidigare med bland annat markägar- och jägar-kontakter. Efter en del resonemang kring störning av vilt och andra detaljfunderingar där det ofta finns oro för skador på plantskog och nedskräpning landade man i en överenskommelse.

Tävlingen genomfördes 20–21 september och blev ett mycket uppskattat idrottsevenemang och en stor tacksam-het riktades till de markägare som gjorde arrangemanget möjligt.

Orientering är bara ett exempel där människor till-bringar tid i skogen. Börjar man fundera på fler aktivite-ter är det en lång lista som växer fram, och då inser man att kopplingen mellan äganderätt och allmänhetens tillgång till skogen är unik och måste vårdas med ömsesidig respekt.

Text: Per Sandberg, MellanskogFoto: Eva Hedberg

1. Att orientering intresserar många syns tydligt på den här

bilden från O-Ringen sommaren 2014 i Skåne. 2. Från vänster

skogsägarna Anders och Karl-Gustaf Runesson samt Jack Sund

som avtackades som markvärdar för orienterings-SM utanför

Norrtälje. 3. En amatörorienterande medlemschef var med

på O-Ringen i Skåne sommaren 2014. Kolla särskilt in hur

imponerad publiken är vid målgången.

1

2

3


ny terminal i mackmyra

Premiär för tåglastning på MackmyraterminalenMellanskog genomförde nyligen den första lastningen från Mellanskogs terminal Mackmyra till tåg. Det var ett fliståg från Green Cargo som var lastat med skogsflis destinerat till Söderenergis värmeverk, Igelsta i Södertälje.

Terminalen i Mackmyra väster om Gävle är en av Mellanskogs terminaler för hantering av främst skogs-bränsle men även möjlig för utlastning av timmer och massaved på tåg.

Terminalen byggdes sommaren 2011 och har en total areal om ca 4 hektar. För närvarande hyr Mellanskog drygt hälften och resterande hyrs av ett återvinnings-företag. På terminalen finns mätbrygga och en fordons-

våg, så terminalen är väl anpassad för att Mellanskog ska kunna möta de nya krav på biobränslemätning, som kommer i en ny virkesmätningslag under 2015.

Ägs av Mackmyra BrukTerminalen ägs av Mackmyra Bruk, vars ägarfamilj, Tage och Eva Klingberg med sönerna Ragnar och Rickard, har varit initiativtagare och lett byggprocessen i sam-arbete med Mellanskog.

På terminalen hanterar Mellanskog förutom skogs-flis, d.v.s. grot och träddelsflis, även röt- och energived, som går i flisad form till flera pannor i Gävle med om-nejd. Materialet kommer till största delen från virkesom-råde Gästrikland.

Strategisk viktig satsningMellanskog anser att det är strategiskt viktigt att öka möjligheterna till omlastning till tåg, vilket öppnar för möjligheter till mer alternativa marknader än de man når traditionellt med lastbil. Det är särskilt angeläget att nå marknaden för skogsbränslen, som ju till stor del finns i befolkningstäta området i och runt Mälardalen.

Premiärens lastning genomfördes som ett test av hur inväxlingen fungerar och hur lastningen av containers ska läggas upp inför framtiden. Det tåg som lastades bestod av 34 vagnar med två containers på varje vagn som rymmer ca 45 m3s per container.

Tågsetet delades på stationen i Gävle och kördes upp i två omgångar då det var första gången lastning sker på Mackmyra och man ville se hur allt fungerade praktiskt.

Inväxlingsförfarandet gick

bra och lastningen, som utfördes av två hjullastare, löpte på snabbare än vad man räknat med. Detta bådar gott inför framtida utlastningar på mer reguljär basis som kommer runt 2016.

Mackmyra Bruk kommer under sommaren 2015 utifrån erfarenheterna från denna lastning utföra vissa kompletterande asfalteringar för att ytterligare optimera lastningsmöjligheterna mot tåg.

Text: Jonas Olinder, MellanskogFoto: Anders Krantz


leverantörers f-skatt

Vem godkänns för F-skatt?Det är inte särskilt svårt att bli godkänd för F-skatt (tidigare innehav av F-skattsedel), beviskravet för att bli godkänd är tämligen lågt ställt. Skatteverket ska god-känna den som uppger sig bedriva eller har för avsikt att bedriva näringsverksamhet. Däremot kan Skatteverket återkalla ett godkännande. Det gör att en leverantör som du tidigare anlitat kan ha blivit av med sitt god-kännande. Återkallelse kan ske i de fall företaget miss-brukar godkännandet, inte redovisar och betalar skatter och avgifter eller inte lämnar in sin inkomstdeklaration.

KontrollVanligen anger leverantören skriftligen att företaget är godkänt för F-skatt på faktura, offert, anbud eller lik-nande handling. Din leverantör kan också med ett register-utdrag från Skatteverket visa att företaget är godkänt för F-skatt. Som uppdragsgivare kan du även kontakta Skatteverket för att göra en kontroll. Din leverantör får inte reda på att du gjort kontrollen hos Skatteverket.

Vad kan hända?I de fall då du betalar ut ersättning för en tjänst där du vet att betalningsmottagaren inte är godkänd för F-skatt ska du, om betalningsmottagaren är en juridisk person t.ex. ett aktie- eller handelsbolag, dra av 30 procents skatt från ersättningen för arbetet (exklusive moms).

Om betalningsmottagaren är en enskild näringsidkare som inte är godkänd för F-skatt, ska du dra av 30 procent skatt från ersättningen för arbetet (exklusive moms). Du ska utöver detta också betala arbetsgivaravgifter på beloppet och redovisa detta till Skatteverket.

Din åtgärdGenom en enkel kontroll med Skatteverket vid miss-tanke om att företaget inte är godkänt för F-skatt kan du således slippa obehagliga och kostsamma överraskningar.

Är din leverantör godkänd för F-skatt?I takt med att hösten övergår till vinter kan det vara dags att se över vem som ska sköta snöskottningen i vinter. Inte allt för sällan händer det att exempelvis en granne som du vet bedriver näringsverksamhet erbjuder sig att hjälpa till. Vad är viktigt att tänka på för dig som köper tjänsten? Tidigare skulle entreprenören ha en F-skattsedel, nu ska samma företag vara godkänd för F-skatt. Vad gäller? LRF Konsult reder ut begreppen.

Om mottagaren inte är godkänd för F-skatt och fakturan från samma företagare under ett år hamnar på minst 10 000 kronor är det köparens ansvar att göra skatte-avdrag, betala arbetsgivaravgifter och lämna kontroll-uppgift till Skatteverket. Utgör ersättningen en utgift i näringsverksamheten är gränsen för skatteavdrag istället 1 000 kr.

Självklart fungerar syste-met med F-skatt för det mesta väldigt bra och på det sätt som lagstiftaren tänkt sig. Lokala företagare är måna om att ha goda och återkommande relationer med sina kunder. Men som i alla affärsförbindelser gäller det att vara vaken på even-tuella förändringar som bör föranleda en viss försiktighet.

Pär Martinsson, Chefsekonom, LRF Konsult


medlemsappen

Aktuell planNär Anna och Anders tog över gården av Annas för-äldrar fanns redan en skogsskötselsplan och bra skött skog. Nu finns en ny och aktuell plan för de totalt 330 hektar som omfattas.

– Vi har naturligtvis även planen i pärmform men det är smidigt att alltid ha med den i fickan genom tele-fonen. Det går ju även att använda en iPad om man vill ha en något större bild. Jag är inte någon teknisk person men det har ändå varit enkelt att ladda ner planen i tele-fonen och den är dessutom enkel att hantera.

Anna anser själv att både intresset och kunskapen om skog i allmänhet och den egna skogen i synnerhet har ökat efter det att Medlemsappen började användas.

– Det är skogen vi lever av i vårt företag och även om vi låter Mellanskog utföra det praktiska arbetet är det viktigt att använda alla hjälpmedel för att vara insatt i skötseln av skogen. Appen är bra på många sätt, inte minst när man vill se var man befinner sig i förhållande till ett skifte och att hela tiden kunna göra egna note-ringar. Vi har ju haft en del stormfällningar och då är det bra att snabbt kunna notera vad som behöver göras.

Anna tar med sig sin telefon ut till hästen Rapsodi för en ridtur. Som hon själv säger, två bra hjälpmedel i skogen.

Text & foto: Bosse Yman, Yman & Olsson Mediaproduktion

På sluttningen ner mot Ljusnan i Järvsö har Anna Gudmundsson-Thyrell och Anders Thyrell sin skogsgård. Ett nytt hjälpmedel i skogsägandet är Medlemsappen som visar hela skogsinnehavet, den egna positionen på kartan och en beskrivning av skogsskiftet.

Även om det är skogen som är det dominerande inslaget i gårdsföretaget i Kramsta utanför Järvsö så finns det andra verksamheter. Ute på gårdsplanen finns lastbilen, entreprenadmaskiner och hästtransporter som vittnar om ett företag med flera inriktningar. Anders har åkeri, entreprenöruppdrag och vintertid snöplogning.

Vid köksbordet berättar Anna om inriktningen på produktion av små höbalar avsedda för hästnäringen, fastigheter som skall skötas inne i Järvsö och makens åkeriföretag. Familjen har dessutom ett stort intresse för dressyrridning.

Alltid med i skogenNär man för fyra år sedan tog över gården valde Anna att lämna bankjobbet för att bli heltidsarbetande med jord och skog hemma på gården. Med vid köksbordet finns telefonen där hon kan visa Medlemsappen och hela skogsinnehavet med alla fakta om olika skogsavsnitt.

– Jag har ju egentligen ingen formell skogsutbildning men är uppväxt på gården och har alltid varit intresserad och vistats mycket i skogsmiljö. Jag försöker att vara ute så mycket jag hinner, både att gå i skogen men också att rida i en avkopplande miljö. Då finns alltid telefonen och appen med som ett hjälpmedel.

Under skogsvandringen eller ritten upptäcker hon ett och annat som hon enkelt kan notera direkt in i skogs-skötselsplanen. Det kan vara vindfällen eller annat som behöver åtgärdas. Bra att man i nya versionen också kan notera sina fina kantarellställen!

Hela skogsinnehavet i fickan

www.lantmannenmaskin.se

Stark allroundtraktor

VALTRA

FABRIKS

GARA

NTI

2ÅRS

A93 HiTech

Just nu!

359.000:-Standardutförande. Ord pris 439.000:-. Priser exkl moms. Gäller ett begränsat antal. Traktorn på bilden kan vara extrautrustad. Vi reserverar oss för eventuella tryckfel.

Valtra A93 HiTech (101 hk) är den starkaste modellen i A-serien. Traktorn är designad för att passa ett kombinerat jordbruk, perfekt för både skog och vallodling. En robust konstruktion tillsammans med en bränslesnål motor ger dig ett naturligt val när du ska välja en kostnadseffektiv traktor. Med Valtra A får du dessutom marknadens bästa kopplingsfria fram/back och integrerad parkeringsbroms.

Ta gärna kontakt med din säljare för mer information!

BOLLNÄSHans-Erik Olsson 010-556 18 47 KUNGSGÅRDEN / TIERPPer-Olof Sundin 010-556 25 82BORLÄNGE / HEDEMORAGustav Svensson 010-556 26 16Ruben Forslund 010-556 25 78UPPSALA/NORRTÄLJEBengt Eriksson 010-556 18 05Lars Eriksson 010-556 19 95Johan Mårtensson 010-556 20 11

SALAPer-Johan Karlsson 010-556 15 98VÄSTERÅSJohan Wiberg 010-556 13 17KÖPINGStefan Englund 010-556 15 87ENKÖPINGClas Johan Thunberg 010-556 19 03ÖREBROJan-Erik Jonsson 010-556 33 08Kent Karlsson 010-556 33 09Anders Hildingsson 010-556 33 05

KARLSTAD/ARVIKAHans Jansson 010-556 20 76Henrik Sörenger 010-556 00 21

LH14

09


Hur mycket skog ska vi ha i Sverige egentligen? Ja, den frågan kan man ställa sig när man ser de nya siffrorna från Riksskogstaxeringen. Vi har nu 3 300 miljoner m3 i skogarna och det ökar hela tiden. Tillväxten är 30 % mer än uttaget och snart har vi fördubblat virkesförrådet från när mätningarna startade 1926.

Då var virkesförrådet 1 700 miljoner m3. Den årliga av-verkningen på ca 85 miljoner m3 motsvarar ett uttag av ca 2,5 % av hela virkesförrådet. Dessvärre är det allt för många i Sverige som tror att skogen minskar när den i själva verket ökar hela tiden.

Frivilliga avsättningar påverkarÖkningen beror till stor del på effektivare skötselmetoder, bättre plantmaterial, rationellare markanvändning och en ökad andel gran.

Även den gamla skogen ökar. Arealen gammal skog är högre än någonsin i Götaland och på samma nivå som i mitten av 60-talet i Svealand.

– Jag tror att den här positiva utvecklingen främst beror på Rio-konferensen 1992, säger Jonas Fridman som är pro-gramchef vid Riksskogstaxeringen på SLU. Detta ledde till en ny skogslagstiftning där produktions- och miljömålen skulle väga lika. Men också de frivilliga avsättningarna ge-nom bl.a. certifiering påverkat denna utveckling.

– Lövträdsandelen har ökat rejält och är idag i stort sett på samma nivå som på 20-talet, säger Jonas. Den är knappt 20 % av virkesförrådet vilket i absoluta tal innebär att den närmar sig en fördubbling av volymen lövträd.

I skrivande stund har Skogsstyrelsen släppt information om att skogsbruket lämnat betydligt mer miljöhänsyn i skogen än vad som tidigare angetts. Denna vändning är glädjande att höra och visar på att den frivilliga hänsy-nen är omfattande och gör stor nytta.

Vilket virkesförråd ska vi ha?Med ökade virkesförråd ökar vi riskerna samtidigt som vi binder ett större kapital i skogen. Min personliga syn på detta är att det pratas alldeles för lite om vilket mål man bör eftersträva med virkesförrådet. Det gäller både för varje enskild markägare, och på nationell nivå. Till vilken nytta ska det finnas mer och mer skog mätt i m3 och när vågar någon säga att nu räcker det?

Att ta ut 2,5 % av förrådet årligen samtidigt som man fyller på med 1 % är verkligen ingen rovdrift när förrådet redan är stort. Trots detta förs den allmänna debatten som om vi våldför oss på våra skogar. Då är det viktigt att alla som själva äger skog vet hur det står till och kan förklara. Det är ett misslyckande att många tror att sko-

Det växer så det knakar i våra skogar

gen minskar och vi som är aktiva inom skogsbranschen har ett gemensamt ansvar att ärligt förklara hur det ser ut för vår omgivning.

Jonas egen prognos om virkesförrådetsutveckling visar inte på någon förändring:

– Om fem år tror jag att kurvorna ser likadana ut, vi har vant oss vid att virkesförrådet ska fortsätta öka. Det är som om det vore en naturlag. De välväxande skogarnas sluten-het har nackdelen att ljuset inte tränger ner till marken i någon större omfattning och fältskiktet är obefintligt.

Text: Per Bengtsson, MellanskogGrafer, foto: SLU

Jonas Frid

man

, pro

gram

chef

SLU

det svenska virkesförrådet

Mikael Wännströ[email protected] 525

Boka din annonsplats med mig!

Köpa gård!

Se hela sortimentet på www.GBOchain.com | 0490-285 90www.facebook.com/GBONordicTraction - ta del av nyheter m.m.

Karl kör säkert och skonsamt■ Clark TL95 är bandet för de största maskinerna. Rejält grepp i kombination med skonsamhet mot under- laget tack vare plattans unika form.

■Multistud 160TS heter vår senaste kedja. Breda, kraftiga U-broddar i kombination med stående broddar över ringarna ger ett suveränt grepp och lång livslängd.

Karl Wahlman kör storskotare i krävande småländsk terräng. Med Multistud fram och TL95 på bakre boggin så kommer

Karl fram på ett säkert och skonsamt sätt.


dialogprojektet

Hänsyn till träd och buskarAtt bevara den biologiska mångfalden är själva grunden till den miljöhänsyn vi måste ha med oss i vardagen. Det moderna skogsbruket tenderar att skapa miljöer nästan uteslutande bestående av högproduktiva träd av få träslag och likartat utseende. Vi människor är beroende av en mångfald av organismer där vi troligen endast har begränsade kunskaper om deras funktion och krav på livsmiljöer. Det vi vet är att många av de som kan hittas i skogsmark är beroende av miljöer som det moderna skogsbruket missgynnar.

Som naturvärdesträd räknas bland annat grova sälgar som ger ett tydligt exempel på hur vi människor påverkas av tillgången. Sälg tillhör de växter som blommar tidigt och är därför en viktig födokälla för pollinerande in-sekter som bin. Tillgången på sälg kan då bli avgörande för storleken på insekternas population och i förläng-ningen även avkastningen från exempelvis fruktträd. Att hugga ner alla sälgar i åkerkanten kan alltså medföra att höstens äppelskörd blir mindre!

Hänsyn vid några skogliga åtgärderAvverkning och underväxtröjning före avverkning• Naturvärdesträd lämnas, minst 10 per ha, fyll ut med

utvecklingsträd vid behov i föryngringsavverkningar.

• Ovanliga vedartade buskar lämnas och gynnas särskilt i brynmiljöer.

Beståndsanläggning• Markbered och plantera inte under lämnade natur-

värdesträd, särskilt inte under lövträd.

Röjning• Bärbuskar och ovanliga vedartade buskar lämnas och

gynnas särskilt i brynmiljöer.

• Underväxt av barr som kan komma att skada lämnade naturvärdesträd röjs bort. Särskilt om de står under lövträd.

Naturvärdesträd och buskar med högt bevarandevärdenSom naturvärdesträd betraktas träd som har hunnit utveckla naturvärden i någon form. De kan vara äldre, senvuxna eller grova träd. Men det kan även vara träd och buskar som är ovanliga.

Exempel• Grova och/eller äldre träd med höga naturvärden

inklusive grova enar och grova, tidigare frivuxna hag-marksgranar.

• Gamla senvuxna träd.

• Boträd med risbon, hålträd eller grova träd med påtagligt vid och grovgrenig och/eller platt krona.

• Grov hassel, grova aspar och alar i barrdominerade bestånd om de inte förekommer rikligt.

• Trädformig sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg, fågel-bär, alm och hagtorn i barrdominerade bestånd (> 7 centimeter i brösthöjd).

• Träd med påtagliga, öppna brandlyror och träd med tydliga äldre kulturspår.

• Ovanliga vedartade buskar som olvon, tibast, skogs-try och vinbär.

PEFC skogsstandard föreskriver att vid all avverkning ska minst tio naturvärdesträd per hektar lämnas. Om det inte finns så många i en föryngringsavverkning så måste man fylla ut med utvecklingsträd, träd som på sikt kan ut-veckla sådan värden. På stora fastigheter, över 5 000 ha, ska alla naturvärdesträd lämnas.

Text: Kalle Bramås Foto: Mellanskog

Dialogprojektets målbilder för god miljöhänsyn– målbilder för hänsyn till träd och buskar


generationsväxlingen i norr

Emma är en skogligt välutbildad 30-åring. Hennes far körde skogsmaskin, så hon har vuxit upp med barrdoft i näsan hemma i jämtländska Hoverberg. Hon har gått en grundläggande skogsutbildning i Ljusdal och skogstekni-kerutbildningen i Gammelkroppa skogsskola. Och hon har kompletterat med diverse kurser på Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg.

– Även om det blir fler och fler tjejer i skogen, så går det ganska sakta, konstaterar Emma. 4 av 23 var vi på skogsskolan – det borde kunna vara betydligt fler. I synner-het som 38% av den svenska privatskogen ägs av kvinnor idag.

Arbetet som skogsinspektor har förändratsNär Ernst började i skogen fanns det nästan inga kvinnor anställda.

– Man kunde väl möta en kvinnlig jägmästare någon gång. Men det var ju helt andra tider då, med andra fysiska krav – jag har fått uppleva skogsbrukets hela mekanise-ring under mina år i Mellanskog. Idag handlar det om kunskap och erfarenhet – det spelar ingen roll om du är man eller kvinna.

Ernst var egentligen välbetald bergsprängare, när han blev inblandad i en avverkning i Mellanskogs regi. Men han trivdes så bra med skogsjobbet att han blev kvar resten av sitt yrkesliv.

– Jag gillar att träffa folk, säger han. Prata och skoja lite, medan man sköter det skogliga. Det är ett speciellt yrke det här. Jag har fått väldigt många vänner under åren.

Generationsväxling i HedeEfter 41 år i Mellanskogs tjänst är det dags för skogsinspektorn i Hede, Ernst Halvarsson, att gå i pension. Han efterträds av Emma Olsson, som nu övertar ansvaret för ett distrikt som mäter 5 200 kvadratkilometer. Men Emma räds varken ensamjobb eller lössnöturer på skoter i väglöst land utan mobiltäckning. Tvärtom menar hon att jobbet passar henne perfekt – frihet under ansvar!

Det finns gott om stugor i västra Härjedalen där Ernst kan titta in på en kaffetår när han passerar. Men det han sätter störst värde på, när han blickar tillbaka, är att det gått bättre och bättre för Mellanskog.

– Vi har ju ökat så starkt i Härjedalen om du jämför med hur det var när jag började på

70-talet. Både i antal medlemmar och i m3 virke, trots att det på senare år blivit allt fler aktörer på virkesmarknaden. Det tycker jag är fantastiskt roligt – man är väl en tävlingsmänniska innerst inne.

Full fart från börjanEmma jobbade efter utbildningen några år

i Mellansverige, men längtade hem till fjällen. Och när Mellanskog utlyste skogsinspektorsjobbet,

skickade hon in sin ansökan direkt. Hon kom till sin nya tjänst lagom för att ta hand om sviterna av stormen Ivar.

– Ja, det var jobb från dag ett, konstaterar hon. Och vi har fortfarande lite stormvirke att ta rätt på, innan vi är helt klara.

Hon har redan hunnit träffa många av skogsägarna inom sitt område, och hon trivs på sin nya arbetsplats. Ska hon bli kvar lika länge som Ernst, så har hon 35 år framför sig på Mellanskog i Hede.

– Vi får väl se, skrattar Emma. Jag gillar den frihet som följer med mitt jobb. Och kombinationen av att få jobba ute i skogen och att få möta så många människor är oslagbar!

Text och foto: Bosse Yman


betyg på mellanskog

Nöjda skogsägareUnder flera år har vi låtit skogsägare betygsätta vårt arbete vid avverkningar. Vi skickar enkäter när slutredovisningen är genomförd.

Sammanlagt har vi flera tusen svar. Syftet med enkäten är att vi ska lyssna på våra medlemmar för att hela tiden kunna bli bättre och ta tillvara på deras synpunkter i vår utveckling.

Hög svarsfrekvens ger svar som går att lita påDet är glädjande att svarsfrekvensen är hög. Som re-gel ligger den mellan 40–50 % vilket borgar för att svaren är representativa att lita på. Att våra med-lemmar är engagerade syns också på att många väl-jer att skriva egna kommentarer. Ibland är det be-röm, ibland är det något man vill klaga på eller något annat man vill föra fram. Vi uppskattar verkligen alla dessa svar och använder oss av resultatet i vårt för-bättringsarbete. Satsningar har gjorts på områden som fått lägre betyg vid de tidiga enkäterna och vi har förstärkt arbetssättet kring de områden som redan har höga betyg.

Populära skogsinspektorerEnkäten är anonym och man ger ett betyg på en skala mellan 1–6 där 6 är bästa möjliga poäng. Resultat tas

fram för varje virkesområde och för varje skogsinspektor. Resultaten används bl.a. vid de måldialoger vi har med vår personal. Svaren visar att våra skogsinspektorer är populära och de brukar alltid få höga betyg. Vid den senaste sammanställningen fick skogsinspektorerna betyg 5,3, den naturvårdshänsyn som tagits i samband med av-verkningen fick 4,7 och avverkningens utförande och kvalitet fick 4,6.

Resultaten för våra olika virkesområden jämförs med varandra för att ta tillvara goda idéer från varandra. På samma sätt jämförs resultaten för skogsinspektorerna inom ett virkesområde också i syfte att lära av varandra för att hela tiden bli bättre.

Jag vill passa på att tacka alla som svarar på vår enkät och hoppas verkligen att ni fortsätter så att svarfrekvensen är hög även i fortsättningen. Vi vill ha en aktiv medlems-dialog och detta är en del bland många andra forum och modeller.

Text: Per Bengtsson, Mellanskog

0

2

4

6

AvverkningNaturvårdSkogsinsp.

Julkalender på webben!Den 1:a december startar Mellanskogs julkalender på www.mellanskog.se. Var med och tävla om en övernattning för två på hotell Dalecarlia i Tällberg och andra fina priser.

Medlemmar i Mellanskog kan vara med och tävla om de fina priserna i vår nya digitala julkalender. Varje dag fram till och med julafton kommer det att finnas en lucka med dagens fråga att besvara.

Den deltagare som har svarat flest rätt på snabbast tid vinner en övernattning inklusive middag och tillgång till spa för två personer på hotell Dalecarlia.

Från och med andra advent avgörs deltävlingar med tillhö-rande priser. Gå in på www.mellanskog.se den 1:a december och registrera dig på vår julkalender. Du behöver ha ditt med-lemsnummer till hands.

Lycka till!Foto: Dalecarlia

Illustration: Kerstin Kungsman


medlemsapp

Möt Gerth Hjalmarsson, landsbygdsentreprenör ut ifingerspetsarna och skogsägare i småländska Blackstad. Han ärkund i Landshypotek Bank, precis som släkten har varit i generationer.

På landshypotek.se kan du läsa om Gerths livsverkoch hans passion för skogen och lära dig mer om vad du som kund och skogsägare får av oss.

Som möjligheten att investera och ta del av bankens vinst. Och möjligheten att med vårt fördelaktiga skogskonto* få enjämnare beskattning genom att redovisa intäkterna från en avverkning över flera år. Dessutom bjuder vi på vår breda och djupa skogskunskap med lokal förankring sedan 1836.

Tillsammans med våra kunder kan vi alltså både utveckla deras skogs- och jordbruk och samtidigt bidra till den levande landsbygd vi alla så gärna vill ha.

Tack för din support!

Det lönar sig dubbelt att låna och spara hos experten påskogsfinansiering.

För ett rikare liv på landet

På landshypotek.se hittar du aktuell sparränta för Skogskotot. Kontot omfattas av den statliga insättningsgarantin enligt beslut av Riksgälden. Varje kund har rätt till ersättning för sin sammanlagda kontobehållning i Landshypotek med ett belopp som motsvarar högst 100 000 euro. Riksgälden betalar ut ersättningen inom 20 arbetsdagar från den dag Landshypotek försattes i konkurs eller Finansinspektionen beslutade att garantin ska träda in. För mer information se www.insattningsgarantin.se.

*


stormen i värmland

Entreprenören Peter Spets ansvarar för hela Norra Värmlands virkestransporter och tror starkt på framtiden och fortsatt gott samarbete med Mellanskog.

I juni 2012 var Peter Spets med om en otäck olycka med timmerbilen. På grund av punktering brakade han av vägen och kastades runt i fordonet. Peter hade tur och klarade sig bra, lite sviter i axeln har han ännu idag men han är tacksam över att han lever. Peter berättar att det första han gjorde från ambulansen var att ringa och beställa en ny timmerbil. Det beskriver en del om entreprenören Peter Spets i Norra Värmland. Han satsar stort och lyckas.

Peter har åtta anställda och fyra timmerbilar och har stora framtidsvisioner. Han trivs verkligen med Mellanskogs anställda, förtroendevalda och skogsägare i området. De anställda chaufförerna får själva sköta lastbilarna och vid nyinvesteringar får de bland annat bestämma motivlack. Det gör dem yrkesstolta, trogna och ansvarsfulla. Det kostar lite extra men det får man snabbt tillbaka, berättar Peter allvarligt.

Årets storm värre än stormen 1969Att ha Peter Spets som åkare har dessutom räddat många situationer under hösten och början på vintern, då det

En åkare med framtidsblick

I STORMENS ÖGA

i augusti drog fram en förödande storm i Sunne kommun. Ovädret fällde drygt 250 000 m3! Skogsinspektor Bengt Håkansson berättar att detta lokalt är en total katastrof för skogsägarna, men att det utanför Norra Värmland aldrig riktigt kommit ut i media. Det finns skogsägare som drabbats mycket hårt, dessutom drog en tromb fram en-dast någon vecka före stormen. Situationen är allvarlig. Vindstyrkorna var konstiga, vissa områden är helt orörda och fläckvis ligger allt bara inom några kilometers avstånd.

Vi har i dagsläget 12 maskinlag som enbart har som uppgift att avverka stormvirke. Det finns äldre skogs-ägare i området som påstår att det är värre än stormen 1969 och det säger en hel del, berättar Bengt.

Han beskriver Peter Spets och hans anställda som ”ett företag som alltid ligger steget före”. De ser till att avläggen töms fort vilket gör att alla i hela kedjan blir nöjda då uppdragen eller leveransvirket från skogsägarna kan redovisas snabbt. Att ha effektivitet och högsta kvalité på åkare i Norra Värmland känns tryggt för alla, avslutar skogsinspektor Bengt Håkansson.

Text & foto: Tommy Grenhage, Mellanskog

En bekymrad Bengt Håkansson vid vindfällen i Gräsmark.

Thomas Uddström Bengt Håkansson och Peter Spets

trivs

ver

klig

en t

illsa

mm

ans

och

har

res

pekt

för v

aran

dras olika uppdrag.

Th

omas

Uddström, Bengt Håkansson och Peter Spets trivs verkligen tillsam

mans och har respekt för varandras olika uppdrag.


fastighetsspalt, cityskogsägarna

ISOLERA MED TRÄFIBER

Val av isolering är ofta ett dilemma då man ska renovera ett gammalt hus. På senare år har det dykt upp ett antal tillverkare av isoleringsmaterial gjort av antingen cellulosafiber eller returpapper.

Eftersom dessa har i stort sett samma egenskaper som virke, bl.a. vad gäller fuktvandring, är de mycket lämpade att använda vid husrenovering. Självklart även vid ny-byggnation av trähus.

Hittills har lösullsisolering varit den helt dominerande formen av isolering. Idag har några tillverkare lyckats framställa isoleringsskivor, t.ex. Homatherm och Feeling-wood. Exempel på företag som sprutar lösullsisolering är Warmcell och Termoträ.

Att isolera med skivor kan vara lämpligt när man är in-ställd på att göra det mesta jobbet själv. Nackdelen är att de är tillverkade efter standardmått och det är ju sällan före- kommande i gamla hus.

LösullsisoleringDär har lösullsisoleringen en klar fördel som fyller ut alla håligheter och blir därmed mycket energieffektiv. Den sprutas med anpassat tryck i väggfack och golvbjälklag och sjunker därför inte ihop som t.ex. en spånfyllning gör. Lösullen är även lämpligast vid tilläggsisolering av vindsbjälklag och kan användas ovanpå såväl spånfyll-ning som mineralull.

Termoträ är ett företag som har sin tillverkning i Järbo i Gästrikland och är den som jag har mest erfarenhet av. En bonus är att möss inte verkar trivas i denna lösullsiso-lering. För ytterligare information hänvisas till respektive företags hemsida.

Text & foto: Roland Josefsson, Mellanskog

ro

lan

d r

eko

mm

end

era

r

Efter succén i våras när Mellanskog tillsammans med Södra och Handelsbanken Skog och Lantbruk anordnade en skogskväll för unga och blivande skogsägare, var det nu i september dags för en ny tillställning. Denna gång var vi på Caféet Muffin Bakery i Stockholm.

Det går att äga skog, oavsett var man bor!Yngre skogsägare från landsbygden fortsätter att flytta in till de större städerna och vi ser en ny typ av skogsägare. En skogsägare som bor huvuddelen av sin tid i stan, där intäkterna från skogen inte är basinkomsten och där man har mindre tid att lägga på sin skogsfastighet. Men, bara för att skogen inte är nummer ett på prioriterings- listan just nu, och oavsett om man bor permanent eller inte på sin gård så behöver det inte betyda att man inte har tid att äga en fastighet. Idag finns nästan all hjälp man kan tänkas behöva, om man vill ha den. Men frågan för många nybörjare är den samma, hur börjar man?

Ny eller blivande skogsägare under 40Många skogskvällar som vi anordnar i Stockholm håller en hög detaljnivå och besöks ofta främst av äldre skogs- ägare. För att jämna ut skogskvällsutbudet en aning vände vi oss denna gång till skogägare eller blivande skogägare under 40 år. Fokus låg på den nya skogsägarens roll och vad man ska tänka på; var ska man börja? Vad har man för möjligheter? Vad kan man göra själv och vad kan man få hjälp med?

Temat har visat sig mycket uppskattat och vi har haft två synnerligen välbesökta kvällar med givande diskussioner och genomgångar. Allt från skogsskötselplan till svensk skogsindustrin, skogsskötsel och ekonomi togs upp.

Vi tackar alla medverkande för stor entusiasm, och ni som inte lyckades få en plats – detta är en kväll som helt klart kommer att komma igen!

Text och foto: Jenny Parnesten

Skogskväll i Stockholm för unga och blivande skogsägare


vd-krönika

När detta skrivs har vi påbörjat avverkningar i brand-området i norra Västmanland. Vi har ett stort ar-bete framför oss och många utmaningar att ta oss an. Vi har successivt arbetat oss igenom ett antal frågor som behövts belysas, inte minst säkerhetsfrågor. Vi har också haft särskilda diskussioner med kunder och arbe-tat med att ordna terminalytor m.m. för att mellanlagra bränsleved på ett rationellt sätt. Mycket återstår men vi är nu så långt gångna att vi kan säga att vi har huvud-linjerna klara för oss och att vi utifrån detta kan sätta igång. Vår ambition är att så långt som möjligt säkra så höga värden som möjligt för våra medlemmar.

Mellanskog kommer att koncentrera sig på att i första hand avverka timmerskog och i steg två ta reda på övrig skog (bränslesortiment) som behöver tas bort för att återbeskogning och omstart ska kunna göras. Det kommer vara ett arbete som sträcker sig över flera år innan all mark är återställd och återbeskogad. Vi har således en hel del verkstad framför oss.

Mellanskogs resultatI dagarna presenterade vi vårt resultat för tredje kvartalet. Vi redovisar ett rörelseresultat på drygt 20 milj. kr vilket är en fördubbling mot föregående år. Resultatet är i nivå med, och i linje med, våra finansiella mål som styrelsen satt upp.

Samtidigt är vi djupt besvikna över att vi inte kunnat justera de låga massavedpriserna som vi har i Mellan- sverige. Detta har lett till rekordlåg gallring och kommer på sikt att vara negativt för skogstillståndet i Mellansverige. För att industrin ska kunna hålla fast vid låga priser i Mellansverige importeras stora volymer massaved och flis från Norge och Sydsverige till kostnader som vi be-dömer är betydligt högre än priset för lokal ved. Ett höjt massavedspris hade även höjt utbudet från skogsägarna.

Nu är det verkstad som gäller

Sture KarlssonVD

Hälsningar

SetraSetra, som Mellanskog äger 49,5% av, redovisar glädjande nog ett kraftigt förbättrat resultat för de nio första måna-derna. Setra arbetar med ett internt effektiviserings- program för att både öka intäkterna per sågad kubik- meter samtidigt som man sänker produktionskostnaderna. Setra har kommit en bit på vägen men det återstår en hel del, således fortsatt verkstad för ökad effektivitet i bolaget. Setras rörelseresultat blev 192 milj. kr vilket är en kraftig förbättring jämfört med föregående år. Mellanskogs andel av Setras resultat är då ca 95 milj. kr vilket påverkar Mellanskogs koncernresultat positivt.

Nya användningsområden för skogsråvaraDet är viktigt att vi hittar nya användningsområden för våra skogar nu när papperskonsumtionen minskar i Västeuropa. I tidningen beskriver vi några sådana utvecklingsspår som kan komma att bli nya använd-ningsområden och skogsindustrier i framtiden. Jag tror att det är centralt att vi får en gemensam kraftsamling runt detta och att stat, akademi och branschforskningsinstitut tillsammans kraftsamlar för att utveckla en av Sveriges viktigaste tillgångar. Disskussion har pågått länge men det är oklara spelregler. Även här det är det verkstad som gäller.

Kjell-Åke Skogström, skogsinspektor Södra Värmland (Eda/Arvika)

– I mitt jobb som planerar mycket i fält så är Fältappen och faktiskt hela iPaden i sig ovärderlig nu.

GPS-punkten, avdelningarna och grannarnas lättillgängliga information på plats från fältet är fantastiskt. Fältappen underlättar samt snabbar på planeringsarbetet och man löser mycket idag mycket på plats i skogen, sånt man tidigare behövde in på kontoret för.

Henrik Nises, skogsinspektor Norra Dalarna (Gagnef)

– Fältappen använder jag som GPS när jag är ute i skogen. Jag tycker kartorna i den blir

väldigt fina då man kan välja det skikt som passar bäst för platsen. Kartorna är också väldigt enkla att förstå för skogsägarna och man kan lätt visa var man är och hur man tänker sig att åtgärderna ska se ut. Sen är det också väldigt bra att man så enkelt kan se vilka som har fastigheterna runt om en där man är.

Johan Nilsson, skogsinspektor Södermanland (Katrineholm)

– Med Fältappen kan vi hitta rågångar och beståndsgränser lättare. Vi ser i realtid var vi är i förhållande

till bestånden/skogsskötselplanen och avverk- ningsplaneringen blir mycket effektivare. Kon-takten med grannar och andra medlemmar intill befintliga avverkningar blir både lättare och naturligare då vi får info direkt utan att behöva åka till kontoret. Jag ser det som en milstolpe för skogsinspektorernas vardagseffektivisering.

Henrik Trolin, skogsinspektor Ljusdal (Järvsö)– För mig under- lättar Fältappen det dagliga arbetet så väl som i fält som på kontoret. Inomhus när jag sitter och

planerar skogsvård och avverkningar. Jag jobbar parallellt med OP och skogsskötselplanen i fältappen. I fält använder jag den dels genom orientering, hitta till skogskiftet, när jag går mellan de olika bestånden, tittar på föreslagna åtgärder, volymuppgifter etc. Den är väldig praktisk när jag snabbt vill få fram information om vem som äger en viss fastighet, med kontakt-uppgifter. Jag ser framemot när man kan logga yttergränser i fält och framförallt när jag kan planlägga t.ex. avverkningsobjekten direkt i fält.

Hur underlättar Fältappen ditt arbete?

Kvinnligt nätverk besöker världsarv

Skogsdag Karlskoga

Det kvinnliga nätverket Melina från skogsbruksområdet Härjedalen-Ljusdal besökte under en aktivitetskväll världsarvsgården Kristofers i Järvs. Vi fick en spännande presentation av gården av Stephanie Kristofers. Under kvällen fick vi också en presentation av Mellanskogs nyanställda skogsinspektor, Henrik Trolin. Henrik visade bland annat nyttan av den nya Medlemsappen till smartphones och plattor. Till den goda stämningen bidrog det goda bröd från Järvsö gårdsbageri vi blev bjudna på.

Text och foto: Henrik Trolin, Mellanskog

I fredags hade vi en skogsdag som drog närmare 50 personer. Temat var gallring där vi bl.a. jämförde en liten Vimek med manuell-huggning kontra vår vanlig stick-vägsgående maskin i samma typ av förstagallring.

Syftet med dagen var att upp-lysa skogsägarna om att tänka till på vad de lägger sin tid och en-ergi på i skogen. Vi hade även en tävling där jag som skogsinspek-tor fällde en en-kubiksgran (1,02 m3fub) som jag skulle kvista och

aptera. Samtidigt på andra sidan vägen högg vår entreprenör med sin skördare och skogsägarna fick i uppgift att klura ut hur många kubik han hann hugga då jag arbetade upp min gran. Det tog mig 11 minuter, och samtidigt hann vår entre-prenör att hugga 13.20 m3fub.

Text: Oskar Gerdin, MellanskogFoto: Peter Löfstedt


från skogen

Skogsdag Karlskoga

Mellanskogs vd ny ordförande i svenska PEFC

Hallå där...

Svenska PEFC har fått ny vd och ny ordförande. Vd är Christina Lundgren och ordförande är Mellanskogs vd, Sture Karlsson.

– Just nu står PEFC inför en ny standardrevision vilket innebär en grundlig översyn av den standard som ska gälla för certifiering, säger Sture Karlsson. Arbetet görs genom en inbjudan med bred representation för att säker-ställa så många synpunkter som möjligt.

... Gunilla Wredenberg, vad är det som är så speciellt med skogen i Värmländska Värmskog?

Värmskog är otroligt vackert med sitt läge vid sjön Värmeln! På vissa ställen går skogen ner till strand-kanten för att avslutas med klippor eller sandstrand. I Gansbyn där jag håller till löper ängsmarken i en dal där skogen på andra sidan klättrar upp mot höjderna. Det fina med skogen är att den inte är så hårt avverkad och att man fortfarande kan vandra i John Bauer-skog med höga granar, mattor av mossa och bäckar. Det finns alltid något att upptäcka som tranor ute på en myr, eller bäverhyddor vid någon tjärn; kanske inte alltid så popu- lärt; silvergruvor och kulturläm-ningar. För mig som fjärde genera-tionen på min mormors gård Hagen känns det viktigt att bedriva ett skogsbruk som både bevarar mångfalden och som ger lite av-kastning för att hålla gårdens byggnader i gott skick.

POSTTIDNING BMED MELLANSKOGBox 127751 04 Uppsala

Årets bästa julklapp för medlemmar

Skogskötselplan och iPad i ett paket! Beställ nu till ett förmånligt pris.

Kontakta någon av våra skogsinspektorer så berättar vi mer, tel 010-482 80 00.

Mellanskog ägs av 32 000 privata skogsägare. Vi verkar för ett fritt, lönsamt, uthålligt och miljöanpassat skogsbruk. För välskötta skogar ger mer tillbaka. Ring oss på 010-482 80 00 eller besök vår webbplats så berättar vi gärna mer.www.mellanskog.se

med mellanskog nr5 2014

Documents