SLA-bladet 2/15 1

KUNSKAP OCH INSPIRATION TILL DIG SOM ARBETSGIVARE NR 2 • JUNI 2015

Djursjukvårdens branschfrågor in i SLA

SIDAN 13

SLA svarar på dina frågor om säsongsanställningar

och minderåriga SIDAN 19

Profilen Åsa Regnér: jämställdhet bidrar

till ekonomisk tillväxt SIDAN 18

NY UNDERSÖKNING 26% kvinnliga chefer i jord- och skogsbruket SIDAN 5

Jakob Bjerner, planeringsledare på Sveaskog SIDAN 8

10 steg till jämställda löner

”Enkönade arbetsplatser riskerar att stagnera.”

Så gör du lönekartläggningsarbetet SIDAN 10

2 SLA-bladet 2/15

ALLTID I SLA-BLADET

4 Fokus I detta nummer har vi

fokus på jämställdhet.

9Pär Lärkeryd om jämställdhet:– Det handlar inte enbart om att räkna

hur många kvinnor eller män som finns. Det är mer komplext än så.

14Möt SLA:s nya vd Lena-Liisa Tengblad– Vår viktigaste uppgift är att försöka

nå konkurrenskraftiga avtal för medlem marna.

SLA-bladet, Box 555 25, 102 04 Stockholm Tel 08-762 72 40 info@sla-arbetsgivarna.org

Ansvarig utgivare Lena-Liisa Tengblad Tel 08-762 72 72 lenaliisa.tengblad@sla-arbetsgivarna.org

Redaktör Sophie Åhsberg Tel 08-762 68 36 sophie.ahsberg@sla-arbetsgivarna.org

www.sla-arbetsgivarna.org

Text och fotoSven Magnusson Västbo Reportage

FormgivningIrons Design AB, www.irons.se

TryckeriTrydells tryckeri

PapperMultioffset 170 g och 120 g

På omslagetAnna-Lena Persson och Jakob Bjerner. Foto: Sven Magnusson

16 Arbetsmiljö Samverkande maskiner måste

CE-märkas tillsammans. Annars kostar sanktionsavgiften 150 000 kr.

18 Profilen Möt vår jämställdhets-

minister Åsa Regnér.

19 SLA svarar Fråga våra experter

om råd och tips.

20 Inblick Nytt, sagt och gjort

från SLA.

SLA-bladet 2/15 1

KUNSKAP OCH INSPIRATION TILL DIG SOM ARBETSGIVARENR 2 • JUNI 2015

Djursjukvårdens branschfrågor in i SLA

SIDAN 13

SLA svarar på dina frågor om säsongsanställningar

och minderåriga SIDAN 19

Profilen Åsa Regnér: jämställdhet bidrar

till ekonomisk tillväxtSIDAN 18

NY UNDERSÖKNING 26% kvinnliga chefer i jord-och skogsbruket

SIDAN 5

Jakob Bjerner, planeringsledare på Sveaskog SIDAN 8

10 steg till jämställda löner

”Enkönade arbetsplatser riskerar att stagnera.”

Så gör du lönekartläggningsarbetet SIDAN 10

SLA-bladet är SLA:s medlemstidning...

...som har i uppdrag att tillföra värde för dig som medlem genom att bidra med verktyg och inspira-tion. SLA (Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet) är arbetsgivarorganisationen som företräder ca 4 000 medlemsföretag med verksamhet inom skogsbruk, jordbruk, djursjukvård, golf och trädgårdsnäring.

10 10 steg till jämställda löner– så gör du lönekartläggningsarbetet.

18Målet är 30 procent kvinnor till 2020– När folk flyttar från skogsbygderna

kan vi inte begränsa oss till att rekrytera från bara en del av befolkningen, säger Karin Ericsson, HR-chef på Sveaskog.

SLA-bladet 2/15 3

Arbetsgivaravgifterna för unga kommer att höjas i två steg med

start 1 augusti i år. Detta riskerar att ytterligare försämra ungas möjligheter att få jobb, något inte minst ni medlemmar peka-

de på i den enkät SLA skickade ut i vintras:

• 80 procent av företagen menar att ungdomsrabatten på arbetsgi-varavgiften påverkat deras vilja att anställa ungdomar.

• 56 procent av företagen anger att de ökade arbetskraftskostnaderna skulle innebära att de hellre anstäl-ler äldre än unga framöver.

• 24 procent av de tillfrågade menar att en slopad ungdomsrabatt inne-bär att de tackar nej till uppdrag och låter bli att utveckla verksam-heten.

Jämställdheten har fått fokus

LADA

RAPS

SKOG

OKTAN

JORD

STEN

PLOMMON

TRAKTOR

P Å G Å N G

Visstidsanställ-ning ses överLagen om visstidsanställning ska ses över efter att EU kritiserat Sverige för hur arbetsgivare överutnyttjar anställningsformen. Regeringen hoppas att en begränsning av möj-ligheten att visstidsanställa kommer leda till fler tillsvidareanställningar. I säsongsbetonade branscher såsom våra skulle dock en begränsning slå hårt mot möjligheten att expandera verksamheterna, och därmed leda till färre jobb och sämre tillväxt. Detta visar medlemmarnas enkätsvar på frågorna om visstidsanställningar. Vi på SLA kommer fortsatt driva frågan.

Almedalen2015Under årets Almedalsvecka arran- gerar SLA seminariet ”Södermalm bestämmer – industrin betalar”, med fokus på hur transportkostnaderna påverkar svenska företags konkur-renskraft. Seminariet hålls måndag den 29 juni i det s k Industriområdet. Tisdag den 30 juni arrangerar vi ett seminarium tillsammans med LRF om den kommunikationssats-ning som vi gör tillsammans för att attrahera fler till de gröna näringarna. Onsdag den 1 juli deltar vi även i ett seminarium om ”Industrins integra-tionserbjudande”.

Sophie Åhsberg redaktör

sophie.ahsberg@sla-arbetsgivarna.org08-762 68 36

FRIHANDELSAVTALET – TTIP* EU:s och USA:s förhandlare har genomfört den nionde förhandlings-rundan av TTIP. Inför förhandlingarna släppte EU-kommissionen en rapport som visar att små och medelstora företag har mycket att vinna på TTIP. Förhandlarna uppger att de har kommit en bit på vägen gällande energi och råvaror. Regelsamarbete för energieffektivisering diskuterades också. Framsteg nåddes även på andra områden.

EU-beslut om genmodifierade livsmedel Ytterligare en händelse som kommer att påverka TTIP-förhandlingar-na framöver skedde i Bryssel när EU-kommissionen den 22 april beslutade att göra det möjligt för enskilda medlemsstater att förbjuda genmodifierade livsmedel.

*Frihandelsavtalet mellan EU och USA, Trans-atlantic Trade and Investment Partnership (TTIP)

Vill du tipsa, fråga, tycka till?

Hör gärna av dig!

Aldrig tidigare har jämställdhet ur ett lönsamhetsperspektiv varit så omdiskuterat i

företagen som nu. Idag handlar det om företagens konkurrens-kraft, överlevnad och att locka nya unga talanger som inte har gamla traditionsenliga värdering-ar. Jämställdhetsfrågan får en helt annan innebörd då man inte bara räknar manliga och kvinn-liga huvuden utan även pratar om betydelsen av företagets kultur, värderingar och respekt för olika individers bakgrund och kompetens. I det här numret möter vi Svea-skog och Norra Skogsägarna som berättar om hur och varför de vill lyckas att attrahera fler målgrup-per till deras företag. Idag har de flesta branscher i SLA svårt att hitta arbetskraft i Sverige. Rekry-teringsbasen krymper i takt med urbanisering, nya trender och minskat antal utbildade. Jag hoppas att detta nummer av tidningen ska ge dig ny inspira-tion och kunskap för hur du som arbetsgivare kan arbeta vidare med jämställdhet i ditt företag. Kanske blir det ett samtalsämne att diskutera vid nästa fikapaus? Trevlig läsning!

I nästa nummer... fokuserar vi på avtal och förhandling inför Avtal 16 som startar i höst.Vilken fråga tycker du SLA ska fokusera på i avtals rörelsen? Mejla in ditt svar till sophie.ahsberg@ sla-arbetsgivarna.org

Arbetsgivaravgifter för unga höjs

4 SLA-bladet 2/15

B erätta om din senaste avhandling ”Hur görs ojämställdhet inom svenskt familjelantbruk? – kvinnors och mäns arbete och resurser i lant-brukets förändring”.

– Avhandlingen syftar till att undersöka vad det är för nyckelområden som gör att ojämställd-heten och mäns dominans inom familjelantbruket vidmakthålls.

Avhandlingen visar på att ojämställdheten inom familjelantbruket fortfarande är väl utbredd i Sverige, med vissa geografiska skillnader mellan norr och söder, och mellan slätt- och skogsbygd. En stor del av jordbruksmarken kontrolleras av män medan kvinnor fortfarande utför merparten av det obetalda hushållsarbetet. De skilda tillgångarna på resurser, förväntningar och arbetsdelningen bidrar till att skapa olika förutsättningar för män och kvin-nor inom lantbruket.

Det svenska lantbruket har genomgått stora förändringar under det senaste decenniet. Antalet företag och sysselsatta har stadigt sjunkit. Dock visar min avhandling att familjens betydelse i det svenska lantbruket är fortsatt stark.

Avhandlingen identifierar ett antal nyckelom-råden som bidrar till att skapa skilda förutsätt-ningar och möjligheter för kvinnor och män inom familjelantbruket, exempelvis fysisk arbetsmiljö, arbetsdelning, fördelning av resurser och förvänt-ningar. De skilda villkoren för kvinnors och mäns lantbruksföretagande utgör en bidragande faktor till att kvinnors företag generellt är mindre, i lägre utsträckning kan förse hushållet med inkomster, i högre grad är arbetsintensiva och mer återkom-mande inriktade mot smådjur och hälsa. Jordbruks- mark i slättbygderna är i större grad brukad av

företag som drivs av män, vilket innebär att värdet på deras jordbruksmark i genomsnitt är 2,5 gånger högre än värdet av kvinnors mark.

Arbetsdelningen inom familjelantbruket är starkt präglad av de traditionella förväntning-arna på män och kvinnor. Detta medför att män och kvinnor i stor omfattning utför arbete i olika miljöer, på olika platser, under olika tidsmässiga förhållanden. Detta innebär att kvinnor och män är utsatta för olika typer av risker, stress och förvänt-ningar, vilket medför att de har olika upplevelser och förståelse av lantbruket.

Är det viktigt att företagen inom jordbruket arbetar med jämställdhetsfrågor?

– Ja. Det mest konkreta exemplet i avhandlingen är att genom en ökad jämställdhet minska de stere-otypa föreställningarna kring hur män och kvinnor ska vara, tycka och handla. Detta är något som både är centralt för att öka näringens innovationsförmå-ga samt öka hälsan och säkerheten i gårdsarbetet. Andra studier har visat på hur mer jämställda arbetsplatser har en positiv påverkan på både mäns och kvinnors fysiska och psykiska arbetsmiljö genom att bland annat risktagandet minskar, an-vändandet av hjälpmedel ökar och därmed minskar antalet tillbud och sjukfrånvaro.

Vilken betydelse tror du att avhandlingen kommer ha för jordbruket i Sverige?

– Ambitionen med avhandlingen är att väcka frågan kring mäns och kvinnors förutsättningar och möjligheter inom det svenska familjelantbruket. Ef-tersom området är beforskat i väldigt liten utsträck-ning så bidrar avhandlingen till en kunskapsbas på både lokal, regional och nationell nivå. SLA

Det svenska lantbruket har genomgått stora förändringar under det senaste decenniet. Antalet företag och sysselsatta har stadigt sjunkit. Trots detta har familjen fortfarande en stark betydelse i företagen och arbetsfördelningen är präglad av traditionella förväntning ar på män och kvinnor, visar en avhandling av Elias Andersson på Umeå Universitet.

”Skilda förutsättningar för kvinnor och män i lantbruket”

Elias AnderssonElias Andersson, doktor i arbetsve-tenskap vid SLU och Umeå Univer-sitet. Arbetar med olika jämställd-hetsprojekt inom jord- och skogsbruk och har skrivit avhandlingen ”Hur görs ojämställhdet inom svenskt familjelantbruk?: kvinnors och mäns arbete och resurser i lantbrukets förändring”.

Elias Andersson, forskare och doktor i arbets-vetenskap vid SLU och Umeå Universitet.

SLA-bladet 2/15 5

Hej Pär Lärkeryd, vd på Norra Skogsägarna, varför tror du att andelen kvinnor som är chefer i skogsbranschen vuxit rejält under de senaste åren (från 19 till 26 procent) och andelen kvinnor som är chefer snart är ikapp andelen kvinnor som arbetar i branschen?

– I vår bransch är det fortfarande ganska få kvinnor som utbildas på basnivå, på naturbruks-gymnasiet är det nästan bara killar som går idag – och där det utbildas kvinnor är på de högsta akademiska nivåerna. På den lägsta akademiska nivån finns inga tjejer alls, men på jägmästarutbild-ningen är det 30 procent kvinnor och på skogsmäs-

tarsidan 20 procent. När vi chefsrekryterar så finns det mer kompetens på marknaden än vad som finns på utförarnivå, därför syns det mer på chefssidan och det är en intressant utveckling som säkert kommer hålla i sig.

Men jag tycker det är viktigt att påminna om att den kunskap som behövs för att göra förändring kommer inte med kön, så att det blir fler kvinnor också som chefer är positivt, men behöver inte be-tyda att det fullt ut blir mer jämställt. Det betyder inte heller att kvinnor som chefer automatiskt är duktigare på att rekrytera.

Så ska Sveaskog nå målet 30% kvinnor

Så arbetar Norra Skogsägarna med jämställdhet

Urval jord- och skogsbrukUrvalet som representerar kategorin jord- och skogsbruk i undersökningen har gjorts utifrån före-tag som tillämpar avtal inom följande områden:• Skogsarbete• Virkesmätning• Jordbruk• Fjäderfä• Maskinstation• Lokala avtal• Trädgårdsodling• Golfbanor• Husdjursföreningar

Dessutom ingår företag/arbetsplatser med enbart tjänstemän (dvs tjänstemannaavtal).

Undersökningen är representativ för de olika avtalsområdena ovan med undantag för: Virkes-mätning, Trädgårdsodling och golfbanor, där de minsta företagen ( 1–3 anställda) inte ingår. Inom övriga avtalsområden täcks samtliga företag in oberoende av storlek. Urvalsdesignen har sett lika ut under perioden 2011–2014.

FOKUS JÄMSTÄLLDHET 4

Kvinnliga chefer inom jord- och skogsbruket har ökat

S venskt Näringsliv har i sin rapport ”Mönster som bryts – Fler kvinnor tar chefsjobb i mansdominerade branscher” tittat närmare på hur ledar-

skapet ser ut i ett antal branscher inom traditionellt mansdominerade områden, det vill säga där andelen kvinnor som arbetar är lägre.

Inom jord- och skogsbruk liksom i in-dustribranschen har andelen kvinnor som är chefer ökat betydligt de senaste åren och närmar sig andelen anställda. Rapporten visar att andelen kvinnor som är chefer inom jord- och skogsbruk har ökat från 19 till 26 procent från 2011 till 2014. Siffrorna kan jämföras med totalt 39 procent kvinnor i hela den privata sektorn.

0

10

20

30

40

50

60

Chefer 2011 Chefer 2014 Totalt 2011 Totalt 2014

Industri Byggnads-verksamhet

Handel, hotelloch restaurang

Transporter Jord- och skogsbruk

Service

Hur arbetar SN med jämställdhet? Svenskt Näringsliv företräder 60 000 medlemsföretag, stora som små företag i olika bran-scher med olika förutsättningar och utmaningar. En gemensam

utmaning handlar om att rekrytera och anställa ef-ter de behov man har. Många företag, inte minst de större, har ett strategiskt arbete på området som utgår från behovet av att attrahera och bevara all talang och kompetens. SNs roll på detta område är att samla erfarenheter och kunskap som finns hos företagen liksom visa de trender vi kan se i vår statistik på t e x chefsområdet.

Hur kommer ni använda rapporten i ert arbete? Vi kommer att dela med oss av rapporten som består av dels den samlade statistiken och ett urval av erfarenheter från företag i traditionella mansdominerade branscher i seminarier, möten och andra sammanhang för alla som är intressera-de av att veta hur företagen arbetar.

Hej Anna Rennéus, expert på jämställdhetsfrågor på Svenskt Näringsliv, SN.

Andelen kvinnor inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag 2014/2011

sid 9

6 SLA-bladet 2/15

”Unga människor vill inte arbeta på enkönade arbets-platser och vi får en bredd på med-arbetarna som skapar innovation och engagemang. Och där med också lönsamhet.”

K arin Ericsson, HR-chef inom Sveaskog, minns ett samtal hon fick från en chef för drygt tio år

sedan. Chefen berättade upprört att en manlig medarbetare ville vara ledig i flera månader för att vara hemma med sitt barn.

– Måste jag verkligen god-känna det, undrade chefen med förundran i rösten…

För Karin Ericsson är det ett tydligt exempel på hur kulturer förändras över tid. Idag är det ovanligt att en yngre man inte tar föräldraledigt. Och inom Svea-skog uppmuntras det med extra föräldralön utöver avtalet. På samma sätt arbetar Svea-skog nu för att kulturen ska bli mer inkluderande.

– Det är ingen lätt uppgift och förändringar sker inte över en natt, säger hon. Kulturfrågor kan

handla om allt ifrån en grabbig jargong till att det pratas mycket jakt vid fikabordet, som kan göra det svårt för både män och kvinnor som inte jagar, att trivas.

Karin Ericsson berättar att det blev ett ökat fokus på jämställdhet när frågan om kompetens-försörjning och urbanisering började diskuteras, i och med att den traditionella rekryteringsbasen minskar.

– När folk flyttar från skogsbygderna kan vi inte begränsa oss till att rekrytera från bara en del av befolkningen, säger hon.

Ett bredare rekryteringsunderlag är nödvändigt. Det ställer i sin tur krav på att Sveaskog har en in-kluderande och nyfiken kultur där man ser positivt på olikheter.

– Unga människor vill inte arbeta på enkönade arbetsplatser, variation skapar trivsel, det är bra för varumärket och vi får en bredd på medarbetarna som skapar innovation och engagemang. Och där-med också lönsamhet.

Karin Ericsson har sett att det ibland kan innebära ett problem att vara ensam kvinna på en arbetsplats. Därför försöker man om möjligt samla flera kvinnor på samma arbetsplats, kanske också rekrytera två samtidigt.

Målet som koncernen satt (30 procent kvinnor 2020) är utmanande, det erkänner hon:

– Men nu har vi fått fokus på frågan, nu vet alla vad vi pratar om och vi kan följa upp resultatet. Det är ett viktigt verktyg för att nå målet.

Som en del i satsningen har Sveaskog tagit fram ett spel, som är obligatoriskt att spela för alla. Spelet innehåller kunskaps-, reflektions- och dilemmafrågor om bland annat vår värdegrund, som kan diskuteras på fikaraster eller avdelnings-möten. Frågekorten hålls levande och uppdateras regelbundet.

– Vi vill hålla igång diskussionen om hur vi förhåller oss till varandra och till våra kunder. Det är också ett sätt att jobba med vår företagskultur, säger Karin Ericsson. SLA

Jargong är en del av våra värderingar

Sveaskog är mitt i ett omfattande jämställdhetsarbete. Målet som koncernen satt är utmanande - 30% kvinnor i företaget till år 2020.

SLA-bladet 2/15 7

FOKUS JÄMSTÄLLDHET 4

Sveaskog har satt upp ett tydligt mål för sin jämställdhetssatsning: Inom fem år ska minst 30 procent av de anställda vara kvinnor.

– Det kan jämföras med siffran idag som är 20 procent, säger Lisa Liljenstrand, HR-spe-cialist inom skogskoncernen.

Hon inser att målet innebär en stor utmaning.– Men det är också en prioriterad fråga från

VD och koncernledning, säger hon. Vi ska vara det ledande skogsföretaget och då är det farligt att begränsa rekryteringen till ett kön.

Sveaskog har dragit igång en utbildningssats-ning som ska nå all personal. Lisa Liljenstrand be-rättar om webbutbildningen i genus och jämställd-het som just nu arbetas fram och som det är tänkt att cheferna ska hålla för sina medarbetare under hösten. Inför den satsningen har alla chefer fått en heldagsutbildning.

– Syftet är att rusta cheferna inför webbutbild-ningen så att de ska känna sig trygga i att hålla i diskussioner om jämställdhet med sina medarbetare på sina enheter, säger Lisa Liljenstrand.

Hon tror att det är viktigt att cheferna involve-ras:

– Alternativet vore att ta in konsulter som föreläser, men det blir en bättre förankring och ett större engagemang när cheferna själva kliver fram och driver frågan.

Utbildningen ska ge oss en bred kunskap om genus och jämställdhet, och insikter kring hur våra föreställningar om kön påverkar vår vardag.

– Att sätta fokus på jämställdhet kan innebära så många olika saker, säger Lisa Liljenstrand. Allt ifrån hur vi jobbar med rekrytering till hur vi bemöter och förhåller oss till varandra i vardagen.

Sveaskog har idag en jämn könsfördelning på staberna totalt. Däremot ser det, inte särskilt förvå-nande, helt annorlunda ut i den skogliga delen.

Under hösten 2013 genomförde genusforskare vid Luleå Tekniska universitet en studie i jämställd-het på Sveaskog. Samarbetet med genusforskarna har därefter fortsatt och de arbetar just nu tillsam-mans på att hitta nya åtgärder och metoder för att komma vidare i jämställdhetsarbetet. SLA

Farligt att begränsa sig

Tänk på att...…ledningens stöd och engagemang är en förutsättning för ett framgångsrikt jämställdhetsarbete.

…det handlar inte bara om antalet män och kvinnor. Att arbeta med kulturen är minst lika viktigt.

Lisa Liljenstrand, HR-specialist på Sveaskog.

8 SLA-bladet 2/15

J akob Bjerner, 35 år och planerings-ledare inom Sveaskog, har ansvar för att 680 000 produktiv skogsmark i nordöstligaste Sverige brukas på bästa sätt.

Till sin hjälp har han tolv heltidsanställ-da skogliga fältassistenter på fem kontor som planerar skogsvård, avverkningar och liknande.

– Om vi alla vore lika skulle både verksam-heten och vi som individer stagnera, säger Jakob som senast anställde en kvinna som idag jobbar från Överkalix. Han arbetar från kontoret i Kalix, området som Jakob ansvarar för börjar en bit västerut, runt Råneå älvdal, upp mot Gällivare och med Finland som östlig gräns.

Han kom till koncernen efter utbildningen till jägmästare för tio år sedan via examensar-bete och sommarjobb på Sveaskog.

– Jag hade hand om bl a beräkningar och uppföljningar samt hade koll på databiten, säger han.

Under åren har Jakob också jobbat som produktionstekniker och även vikarierat som biobränslelogistiker. Nyligen vikarierade han också för sin egen chef under hans pappale-dighet. Jakob har själv tre egna barn, mellan tre och sju år. Han har varit pappaledig med alla tre.

Inom Sveaskog finns ett jämställdhetsmål

– inom fem år ska andelen kvinnor ökat från dagens 20 procent till 30 procent.

Ute i den skogliga delen är andelen betydligt lägre idag. Bland de 12 skogliga fältassistenterna fanns det, tills den senaste rekryteringen, bara en enda kvinna.

Jakob ser positivt på att ledningen nu aktivt försöker öka den kvinnliga andelen.

– Det är bra, det ökar trivseln för alla som jobbar här, vi utvecklas mer i miljöer som är sammansatta av olika individer. Kontor där det bara finns män eller bara kvinnor blir lätt en klubb för inbördes beundran. Utveckling-en stagnerar, tror Jakob. Och vi som individer stagnerar också.

Han menar att vi alla behöver utmaningar i arbetet, utmaningar av medarbetare, chefer och kollegor.

– Det skulle bli fantastiskt tråkigt om alla var överens hela tiden. Och om vi i fikarummet bara pratar jakt och gråhundar hela tiden…

Han ser också lönsamhetsperspektivet:– Om vi är lika så är risken att vi tror att

det vi gör idag är det bästa sättet att jobba, då stagnerar vi. Vi blir omsprungna på alla områden.

Han betonar att han själv i rekryterings-arbetet av skogliga fältassistenter alltid ser till vissa grundkriterier, alla ska ha en grundkompetens, och att han sedan gör en helhetsbedömning.

– Vi skall fungera bra ihop som grupp, det vi håller på med är ett lagarbete.

Skogsbranschen har av tradition varit en manlig bransch. Vid rekryteringar har man poängterat traditionellt manliga egenskaper, kvinnor har haft svårt att komma in i rekryte-ringsfasen.

– Det är viktigt att vi idag ser brett, att vi har en helhetssyn för att få den mix av människor med olika bakgrund som behövs på en arbetsplats, tror Jakob. Att vi får in olika aspekter.

Anna-Lena Persson som anställdes fick inte jobbet för att hon var kvinna.

– Hon har varit säsongsanställd under flera säsonger och har genom sitt arbete och personlighet visat att hon är kompentent och mycket väl redo för uppgiften. Både jag och andra såg Anna-Lena som mest lämpad för jobbet.

Han tror att den tydliga målsättning som koncernen nu har kommer att underlätta rekryteringen av fler kvinnor.

– Inte genom att vi anställer just kvinnor utan genom att vi breddar rekryterings-basen och ser den möjlighet som kvinnorna innebär. Vi får fler kompetenta sökanden att välja mellan om vi höjer blicken från det traditionella sättet att rekrytera, menar Jakob Bjerner. SLA

ENKÖNADE ARBETSPLATSER RISKERAR ATT STAGNERA

Jakob vill se blandade grupper:

Jakob Bjerner vill se blandade grupper på sin arbetsplats: ”Det skulle bli fantastiskt tråkigt om alla är överens hela tiden. Och om vi i fikarummet bara pratar jakt och gråhundar…”

SLA-bladet 2/15 9

Pär Lärkeryd, vd på Norra Skogsägarna har länge arbetat med jämställdhet. I en kort intervju beskriver han förändringsarbetets utmaningar och hinder. Hur arbetar ni med jämställdhet?

– Trots att många skogsägare är kvinnor så är det fler män som är aktiva medlemmar och fortfa-rande är det för få kvinnor både i ledande positio-ner och på utförarnivå för att man ska kunna tala om en fullt ut jämställd bransch.

Den svenska arbetsmarknaden har länge varit uppdelad och det har skapat olika förutsättningar. Jag tror att en blandning av olika människor ofta ger ett dynamiskt och bra arbetsklimat.

Jämställdhet för oss är inte primärt att det är 50-50 i könsfördelning, det kan ju finnas en bransch som är 50-50 men där det är tydligt att en grupp bestämmer allt. Vem som sitter på makt och tar beslut är också viktigt att förstå konsekvenserna av. Men för att det ska kunna bli jämställt så måste det finnas både kvinnor och män, man brukar säga 30 procent av det underrepresenterade könet är ett rimligt mått, men man får inte göra det för lätt för sig och tro att det handlar om att enbart räkna hur många kvinnor eller män som finns, det är mer komplext än så.

Hur menar du?– Vi har valt att se på detta ur ett verksamhets-

utvecklingsperspektiv. För att vi ska kunna bli ett bättre företag med bättre affärer, mer lönsamhet över tid och ta större marknadsandelar och lyckas med vår kompetensförsörjning så måste vi ha ett strategiskt arbete på detta område.

Våra medarbetare och chefer måste förstå vad det innebär med jämställdhet och hur vi jobbar med det. Det börjar i styrelsen och i valberedningen och sedan ut genom hela organisationen. Vi har en utbildning, som vi genomför i alla delar av verksam-heten och när alla fått kunskapen leder det oftast till relevanta insikter – och det är då man är mogen för åtgärder. Vi har varit försiktiga med att sätta mål för tidigt, om organisationen inte förstår så kommer det bli svårt. Det är viktigt att ha med sig så många som möjligt.

Det här är ett förändringsarbete som inte går att driva i ett separat rör som går parallellt med annat, då blir det en sidoordnad aktivitet. Mycket av vårt interna förbättringsarbete har gett mervärde externt.

Vilka hinder finns?– I ett större förändringsarbete så har vi som

andra vissa invanda mönster om hur vi beter oss och pratar, det vi vill göra är att öka medvetenheten och utmana vissa saker som blivit som sanningar. Att arbeta med attityder och värderingar blir inte heller ett projekt som avslutas, det måste fortgå kontinuerligt om det ska vara hållbart.

Man tror kanske att man ska bli färdig, man ska uppnå det eller det målet. Men det går inte att bli klar med den här typen av arbete.

Marknadsutvecklingen har sett ut som så att det framför allt har varit män som gjort affärer med manliga skogsägare. Och även om en skogsfastighet ägs av en kvinna så kontaktas mannen i hushållet när det är förhandlingsdags. Man har liksom tagit för givet att män ”kan skogen” och även om det i större utsträckning varit fallet i tidigare genera-tioner på grund av den uppdelning som funnits så har vi idag 40 procent ägare som är kvinnor och vi når inte dessa riktigt. Vi ser affärsmässigt på de här frågorna. SLA

Utmana gamla ”sanningar”

FOKUS JÄMSTÄLLDHET 4

Norra SkogsägarnaANTAL ANSTÄLLDA: 350 OMSÄTTNING: 1,8 miljarder

HUVUDKONTOR: Umeå

VD: Per Lärkeryd

ÖVRIGT: Norra Skogsägarna är ett expanderande skogsföretag som ägs av cirka 16 000 privata skogsägare i norra Sverige. Den skogliga organi-sationen omfattar åtta virkesområ-den, från Ångermanland i söder till Tornedalen i norr. Företaget driver tre träförädlingsindustrier.

”Att arbeta med attityder och värderingar blir inte heller

ett projekt som avslutas – det måste fortgå kontinuerligt om

det ska vara hållbart”Per Lärkeryd, VD Norra Skogsägarna.

SLA-bladet 2/15 9

10 SLA-bladet 2/15

steg till jämställda löner – så gör du lönekartläggningsarbetet

Enligt Diskrimineringslagen kapitel 3 följer ett antal aktiva åtgärder som du som arbetsgivare, tillsammans med dina arbetstagare (eller genom facklig organisation) ska samverka i, för att

uppnå lika rättigheter och möjligheter i arbetsli-vet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, och särskilt motverka diskriminering i arbetslivet på sådana grunder.

Det finns en lagstadgad skyldighet för dig som arbetsgivare att vart tredje år kartlägga och analysera löneskillnader mellan kvinnor och män och har du fler än 25 anställda ska du också upprätta en handlingsplan för jämställda löner i

syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män som har lika eller likvärdigt arbete.

Vidare ska arbetsgivare som sysselsätter 25 eller flera arbetstagare vart tredje år upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs på arbetsplatsen och en redogörelse över vilka åtgärder som arbetsgivaren avser påbörja eller genomföra framöver. Likaså ska planen innehålla en översiktlig redo-visning av den handlingsplan som angetts ovan.

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagareSamverkan innefattar arbetet med kartläggning och analys av lönesystem och löneskillnader samt upp-rättande av en eventuell handlingsplan enligt ovan.

Vanligen utser arbetsgivare och den/de fackliga organisationerna sina representanter som tillsam-mans anger riktlinjer för den arbetsgrupp som bildas som arbetar med kartläggningen i sin helhet. Saknas fackliga representanter (vilket är vanligt på våra min-dre företag) får arbetsgivaren ta ställning till hur de anställda lättast ska ges möjlighet till samverkan.

Jämställdhetslagen ger inte de fackliga orga-nisationerna någon ”absolut” rätt att se samtliga individuella löner vid företaget. (Tänk dock på att ditt kollektivavtal kan ange annat!) Däremot är ar-betsgivaren skyldig att förse arbetsgruppen med det material som behövs för kartläggningen. Eftersom de uppgifter som lämnas är av personlig art och kan upplevas som känsliga, är det viktigt att regler om tystnadsplikt och skadestånd är kända för gruppen.

Antal anställda vid företaget Det totala antalet anställda fördelat på kvinnor och män ska anges. Tänk på att samtliga ska omfattas, oavsett facklig tillhörighet, kollektivavtals-område, vart i koncernen man finns, tjänst och anställningsform.

Handlingsplan Arbetsgivare med 25 eller fler anställda ska vart tredje år sammanfatta en hand-lingsplan för jämställda löner. Denna innehåller resultatet och analys av kart-läggning ovan, oavsett vad man kommit fram till. Eventuella åtgärder såsom lönejusteringar ska ske så snabbt som möjligt, men senast inom två år från det att kartläggning och analys är klar.

Uppföljning av föregående årHär ska kontrolleras att planerade åtgärder har genomförts/ska genomföras. En kost-nadsberäkning samt tidsplan för återstående åtgärder ska inkluderas i en ny handlingsplan.

1

10

2

9

10Lisa StrandbergFörhandlarelisa.strandberg@sla-arbetsgivarna.org08-762 72 12

Vid frågor, kontakta:

10 SLA-bladet 2/15

SLA-bladet 2/15 11

FOKUS JÄMSTÄLLDHET 4

Kartläggning och analys av värderingar vid företagetKartlägg och analysera den praxis och de bestämmelser som finns om löner och anställningsvillkor. Det handlar om att i ett första steg kartlägga allt som påverkar lönen såsom gällande avtal, regler, praxis och gällande principer för att bedöma svårighetsgrad på arbete och värdering av en anställds kvalifikationer, krav och prestationer. Tänk på att även ensidigt beslutade regler ska tas med, såsom bilförmån, bonussystem och dylika lönekriterier. Företagets egna system för löner och/eller befattnings och arbetsvärdering som en del av löne-sättning ska också tas med här. Vad som framkommit ska sedan analyseras. Titta på om reglerna kan leda till att män och kvinnor behandlas olika av skäl som inte är sakliga och om det finns inbyggda diskrimineringsfakto-rer i reglernas utformning. Tänk på att en regel kan ver-ka könsneutral men gynnar/missgynnar något av könen. Dokumentera sedan vad du kommit fram till, huruvida avtal, regler med mera bedöms vara könsneutrala.

Arbeten som är likaLista alla arbeten och dela upp de som är lika i en grupp. Jämför sedan kvinnor respektive mäns löner i varje grupp.

Kvinnodominerade arbeten Ange hur många kvinnor respektive män som utför arbetena och markera de som är eller brukar vara domi-nerade av kvinnor. (60 % eller fler är kvinnor).

Arbeten som är likvärdigaHär anger du vilka eller vilket arbete som är kvinno-dominerat och likvärdiga med andra arbeten som inte domineras av kvinnor. För att kunna avgöra om ett arbete är likvärdigt ett annat gör du en sammanlagd bedömning av de krav som ställs på respektive arbete. Med hjälp av ett antal huvudkriterier (kunskap/färdig-het, ansvar, fysiskt och psykisk ansträngning) skall en belysning göras av de olika arbetena. I de arbeten som är likvärdiga ska arbeten som är olika men lika mycket värda jämföras. Tänk på att det är kraven i arbetena som ska jämföras, och för att kunna fastställa att de är likvärdiga krävs någon form av arbetsvärdering. Finns likvärdiga arbeten, ska dessa anges, finns det inte lik-värdiga arbeten, ska det finns ett resonemang på vilka grunder man gjort denna bedömning.

Analys av arbeten som är lika Analysera här skillnader i lön och lönesprid-ning mellan män och kvinnor som utför arbete som anses vara lika. Finns löneskill-nader ska dessa konkret och sakligt kunna förklaras – till exempel genom kompetens, geografiskt läge med mera.

Analys av arbeten som är likvärdiga Här analyseras skillnader i lön och lönespridning mellan kvinnodominerande arbeten och likvärdiga arbeten som ej domineras av kvinnor. Om det finns en grupp med lägre krav i arbetet men ändå har högre lönenivå än den kvinnodominerade gruppen, ska denna också tas med. Kommentera och ge en förklaring till eventuella löneskillnader. Dessa ska alltså sakligt kunna förklaras på samma sätt som ovan, om det ska vara en tillåten löneskillnad.

3

4

5

6

7

Tänk på!Det finns en lagstadgad skyldighet för dig som arbetsgivare att vart tredje år kartlägga och analysera löneskillnader mellan kvinnor och män. Har du fler än 25 anställda ska du också upprätta en handlingsplan för jämställda löner.

Arbetsgivare som sysselsätter 25 eller flera arbetstagare ska vart tredje år upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete.

Jämställdhetslagen ger inte de fackliga organisationerna någon ”absolut” rätt att se samtliga individuella löner vid företaget. Kolla upp vad som gäller i ditt kollektivavtal! Däremot är arbetsgivaren skyldig att förse arbetsgruppen med det material som behövs för kartläggningen.

8

SLA-bladet 2/15 11

12 SLA-bladet 2/15

Med hjälp av en tydlig verksamhetsplan underlättar arbetsgivaren för personalen, menar Lars Lundmark.

– Man måste vara tydlig, visa vilka mål verksamheten har, förankra målen och kommunicera dem, säger han. Betona vikten av att vi har ett uppdrag tillsammans, och vi ska utföra det tillsammans.

Samtidigt måste arbetsgivaren ha kunskap om att det finns olika behov bland de anställda, vi har olika bilder som kan grunda sig i vilken genera-tion vi tillhör, säger han.

En del söker uppmärksam-het, de vill ha ordning och söker en egen identitet, en yrkesstolt-het, andra vill självförverkliga sig, och kräver en personlig utveckling på jobbet.

Bra med mixHan betonar att varje arbetsplats behöver en mix av olika människor, vi är beroende av varandra.

– Men vi kan ha olika syn på arbetet – någon vill jobba effektivt i åtta timmar, sedan bryta och gå hem. Andra kan tänka sig jobba över men kan ta det lite lugnare under arbetsdagen.

Han tror att atmosfären blir bättre på varje arbetsplats av en mix mellan män och kvinnor:

– Många män är fokuserade på tekniken samtidigt som vi ser att många kvinnor hanterar tekniken effektivare, de får

mindre reparationer och stillestånd. Ett körsätt som även inspirerar män i mixade grupper.

Vi måste också lära oss att vi alla är individer – män som kvinnor – med olika förutsättningar i olika lägen i livet.

– Jag har sett exempel på grupper som fungerat dåligt och där orsaken varit att någon hade småbarn hemma och sällan fick sova, de var trötta och det blev konflikter på arbetsplatsen.

Idag gäller arbetsmiljölagen också psykosociala faktorer på jobbet. Arbetstagaren har laglig rätt att kräva ett innehållsrikt och utvecklande arbete.

– Där kommer det goda ledarskapet in i bilden, säger Lars Lundmark. SLA

Tydliga mål minskar risken för konflikter på jobbet

På många arbetsplatser finns det inbyggda spännings- faktorer där personalen drar åt olika håll. Inte minst i små grupper, som exempelvis på en gård, en arbetsgrupp i skogen eller på en golfbana kan det vara väldigt svårt att skapa harmoni.

– Där måste arbetsgivaren göra en riskbedömning och bli aktiv, våga vara en ledare, säger Lars Lundmark, arbetsmiljöutvecklare för SLA.

Arbetsklimatet blir öppnare om… … det finns en lekfull och kreativ miljö… det finns forum för diskussioner… det öppnas för annorlunda och kritiska lösningar… lösningsförslag förankras… de som gör ett gott jobb får bekräftelse

Fysisk stress märks genom:Huvudvärk, torr mun, tryck över bröstet, hjärt-klappning, magbesvär, yrsel, andningssvårigheter, stickningar i hjärttrakten, muskelspänningar i nacke käke och svettingar

Psykisk stress märks genom:Irritation, oro, rastlöshet, koncentrations- svårigheter, trötthet, nedstämdhet, aggressivitet, sömnproblem, minnesbrister, apati och ångest.

Tänk på!

SLA-bladet 2/15 13

Lars-Olov SöderbergFörhandlarelars-olov.soderberg@sla-arbetsgivarna.org019-19 57 60

SLA ska driva djursjukvårdens branschfrågor

V id halvårsskiftet bildas en ny organisation för djursjukvår-den i Sverige. Tidigare har SLA ansvarat för arbetsgivardelen, medan Svensk Djursjukvård

varit djursjukvårdens branschorganisation. Nu blir de två ett genom sektionen Svensk Djursjukvård.

– Vi får helt andra muskler genom att sam-verka när det gäller djursjukvårdsföretagens långsiktiga utveckling, säger Maria Lundvall generalsekreterare för Svensk Djursjukvård. Arbetsgivarfrågor och branschfrågor går ofta hand i hand och vi får ett större genomslag genom att vi går samman.

– Samtidigt som vi ökar servicen för våra medlemsföretag, kompletterar SLA:s för-handlare Lars-Olov Söderberg.

De möts över en kopp kaffe på AniCura Djursjukhuset Albano i Danderyd i nord- östra Stockholm. Runt bordet finns också AniCura Djursjukhuset Albanos chef för veterinärgruppen, Louise Bley, AniCuras HR-chef Pia Geivald och SLA:s vd Lena- Liisa Tengblad.

Under många år har en sammanslagning

diskuterats eftersom allt fler frågor över- lappar varandra.

– Ta t ex kompetensfrågorna och miljöfrå-gorna, säger Maria Lundvall. Eller legitima-tionsdiskussionerna som är så aktuella för de legitimerade djursjukskötarna. De har blivit både bransch- och arbetsgivarfråga.

Under SLA:s stämma i april beslöts att djursjukvården ska bli en helt egen sektion där både bransch- och arbetsgivarfrågor ska få plats.

Louise Bley är nöjd med nyordningen:– Det är fantastiskt bra. Vi får en kanal att

vända oss till och myndigheterna kan inte heller spela ut oss eller gå förbi oss när vi har en enda tydlig organisation.

Hon ser också den ökade tillgängligheten som ett plus. Att ständigt ha möjligheten att nå en telefonjour varje dag.

– Det är en trygghet för oss, säger hon. SLA

SLA:s djursjukvårdsgrupp och Svensk Djursjukvård bildar en fjärde sektion inom SLA den 1 juli i år. Detta innebär att SLA även kommer att driva branschfrågorna inom djursjukvården.

3 FOKUS JÄMSTÄLLDHET

AniCura Djursjukhuset AlbanoHär finns 145 anställda, varav 40 är veterinärer och tre sjukgymnaster. Djursjukhuset gör 4 500 operationer årligen och har fler än 30 000 patient-besök av hundar och katter med både små som stora bekymmer. Men många söker sig till Albano för att söka specialistvård och djursjukhuset har såväl en välutrustad intensivvårdsmottagning som en specialavdelning för neurologiska sjukdomar (epilepsi, hjärntumör, hjärnblödning, hjärninfarkt) med magnetkamera. Här finns också en populär rehabavdelning. Företaget AniCura, som äger Djursjukhuset Albano, etablerades 2011, då under namnet Djursjukhusgruppen, som den första sam-manslagningen av djursjukhus i Norden.

AniCura ägs av ett större antal medarbetare, Stiftelsen Djursjukhus i Stor-Stockholm, det svenska familjeinvesteringsbolaget Fidelio Capital samt Nordic Capital.

– För oss har de nya ägarförhållandena inne-burit en möjlighet att satsa stort på ny utrust-ning som djurägarna efterfrågar och betydande satsningar på personal och utbildning, säger chefen för veterinärgruppen på AniCura Djursjukhuset Albano, Louise Bley. AniCuras HR-chef Pia Geivald ser också stora möjligheter för organisation och personal inom koncernen:

– Vi jobbar med ledarskap, organisationsstruk-turer och gemensam värdegrund och uppmuntrar på olika sätt alla våra medarbetare att ta till sig den oerhörda kunskap som finns runt om på våra när-mare 100 djursjukhus och kliniker i Skandinavien och norra Europa. Hos oss finns stora möjligheter till personlig utveckling, både rent veterinärmedi-cinskt som organisatoriskt.

”Vi ökar servicen för våra

medlemsföretag”

Vid frågor, kontakta:

Runt bordet på AniCura Djursjukhuset Albanos diskuteras djursjukvårdens framtid. Fr v Maria Lundvall, Lena-Liisa Tengblad, Pia Geivald, Louise Bley och Lars-Olov Söderberg.

14 SLA-bladet 2/15

I ntresset var skapat och när hon senare läste juridik var inriktningen klar – arbetsrätt.

– Men vi var bara två på den kursen i Uppsala, arbetsrätten upplevdes inte som spännande på 1980-talet.

Efter examen 1989 fick Lena-Liisa jobb på HAO, det som senare blev Svensk Handel. Tio år senare började hon som förhandlare inom flygbolaget SAS, först med fokus på markpersonalen, men Lena-Liisa avancerade snart till koncernstaben med övergripande ansvar för arbetsrätt och förhandling-ar och dessutom med operativt ansvar för pilotför-handlingarna.

SLA:s nya vd, Lena-Liisa Tengblad, fick fö-retagandet och arbetsrätten som efterrätt vid middagsbordet hemma i Östersund.– Jag är uppvuxen i en företagarfamilj och diskussioner om arbetsrätt och företagar-frågor var en självklarhet i vardagen för pappa som var järnhandlare och delägare i en byggmaterialhandel, berättar Lena-Liisa.

Lena-Liisa fick företagandet vid middagsbordet

Hon minns ett ofta komplicerat arbete där starka fackföreningar i kombination med en komplex bolagsstruktur och tre olika länders lagstiftning och traditioner på arbetsmarknaden ofta gjorde arbetet invecklat.

Det som växer och leverVi möts på AniCura Djursjukhus Albano i nordöstra Stockholm där Lena-Liisa träffar delar av före-tagsledningen och samtidigt får en presentation av verksamheten med avancerad intensivvård och rehabilitering för hundar och katter. Lena-Liisa kan inte motstå 18-årige Rune, en stolt gråskimrig katthane, som är inne på undersökning och hon får genast hans mjuka kurrande tillbaka.

– Det här är en del av SLA som är så spännande – samtliga verksamheter inom SLA sysslar med det som växer och lever. Företag som i stor utsträck-ning är beroende av väder och årstider eller som jobbar med djur som kan bli sjuka på andra tider än kontorstid, har andra utmaningar än t ex konven-tionell industri.

Total förändringDet blev tio spännande år på SAS för Lena-Liisa Tengblad som 2009 erbjöds jobbet som vd på Grafiska Företagen. Vd-sysslan var ny, liksom

SLA-bladet 2/15 15

”Företag som är beroende av väder och årstider eller som jobbar med djur som kan bli sjuka på andra tider än kontorstid, har andra utmaningar än t ex konven tionell industri”

8 NAMN: Lena-Liisa Tengblad. ÅLDER: 51 år. YRKE: Jurist, idag vd. FAMILJ: Man, två söner 13 och 18 år, hund – en blivande jakthund, tror hon. INTRESSEN: Litteratur (alltid i tryckt form), matlagning, åker utför på skidor, försöker träna regelbundet, umgås med familj och vänner. KOMMER FRÅN: Uppvuxen på Frösön utanför Östersund. HUSDJUR: En 3-årig jaktcocker som heter Skip. FAVORITRÄTT: Grillat kalvinnanlår med riven parmesan, ruccola och citron.

branschen. Men mycket kände hon igen:– Både inom flyget och inom den grafiska bran-

schen har skett en total strukturförändring under senare år. Nya företag har vuxit fram, t ex lågpris-flyget och företag som ersätter tryck med olika digitala lösningar. Dessa företag kan arbeta utifrån nya affärsmodeller, utan att ha någon historik att ta hänsyn till. Gamla starka konfliktbenägna fackför-eningar, som fanns såväl inom flyget som inom den grafiska industrin, tvingades också inse den nya situationen.

För Lena-Liisa handlade det om att effektivi-sera, hitta samarbetsformer, Grafiska Företagen gick in i Industriavtalet, man inledde ett samarbete

med andra arbetsgivarorganisationer, främst Trä Företagen, Skogsindustriera och SLA, om olika kompetenser:

– För 15–20 år sedan gick det att vara generalist. Nu krävs specialister med spetskompetens och då måste vi små förbund allt oftare dela på tjänster.

Välskött förbundSedan några veckor är hon vd på SLA som hon upplever som ett välskött förbund med duktiga medarbetare.

– Ett förbund vars medlemsföretag har spännande framtidsmöjligheter när köpare av såväl produkter som tjänster har blivit mer medvetna om på vilket sätt produkten eller tjänsten tillkommit. Närheten till skog och mark blir allt viktigare liksom att äta närprodu-cerat och närodlat. Detta sköter inte sig själv, utan det finns alltid en människa eller företag bakom en välskött skog, en välskött åker och en bra tjänst.

– Människor förstår vad SLA:s medlemsföretag gör, säger hon. Det är enkelt att se resultatet av ett trädgårdsanläggningsföretags tjänster eller en härlig runda på golfbanan.

Snart väntar avtalsförhandlingar, avtal 16. – Det är vår viktigaste uppgift och riktigt roligt

att försöka nå konkurrenskraftiga avtal för med-lemmarna. SLA

SLA:s nytillträdde vd, Lena-Liisa Tengblad på besök på AniCura Djursjukhuset Albanos kunde inte motstå 18-årige Rune, en stolt gråskimrig katthane och hon får genast hans mjuka kurrande tillbaka.

snabba om Lena-Liisa

16 SLA-bladet 2/15

Samverkande maskiner måste CE-märkas tillsammans

LADA

RAPS

SKOG

OKTAN

JORD

STEN

PLOMMON

TRAKTOR

A R B E T S M I L J Ö

Tidigare fick företagaren ett inspektions-meddelande och tid på sig att åtgärda innan föreläggande och vite dömdes ut.

– Idag är det en sanktionsavgift direkt. En avgift som inspektören från Arbetsmiljöver-ket skriver ut på plats, säger Joel.

– Det är lätt att glömma att två maskiner som är CE-märkta var för sig kan behöva CE-märkas ihop om de har gemensamt syfte, säger SLA:s arbetsmiljöutvecklare Joel Persson.

Samverkande maskinerInte minst inom jordbruket är det vanligt att maskiner samverkar i en enhet, foder-blandare och fodervagn är bara ett av många exempel där det hänt svåra och traumatiska olyckor under senare år. Även om blandaren och vagnen har CE-märkning var för sig måste enheten CE-märkas och riskbedömas när de byggs samman, kanske med gemensam styrbox.

Idag finns två olika CE-märkningar.

Dels en som heter 2A och som gäller för en självständig maskin, dels en som heter 2B där maskiner byggs i en linje.

Joel Persson poängterar att en CE-märk-ning från tillverkaren inte är någon garanti att maskinen är säker.

– Med intyget talar tillverkaren om att han följer maskindirektivet, att det finns skydd och att det finns varning på svenska för kvar-stående risker.

Det handlar alltså om en slags självdekla-ration att maskinen överensstämmer med grundläggande krav för säkerhet. En självde-klaration som är en värdehandling i sig och som ska bygga på en riskbedömning.

Konstruera bort riskerDet krävs alltså ingen formell auktorisering för att skriva ut försäkran om att maski-nen följer maskindirektivet och klistra på CE-märken på sina maskiner.

– Men om det händer något ska du kunna

visa att det finns en riskanalys i bakgrunden, att du tänkt till, säger Joel, som uppmanar alla att ta med CE-tankarna redan på plane-ringsstadiet när två eller fler maskiner ska byggas ihop. Eller när en helt ny anläggning planeras. SLA:s arbetsmiljöutvecklare hjälper gärna till med det praktiska arbetet.

I grunden handlar CE-märkningen om att konstruera bort risker, skapa skydd med hjälp av mekaniska eller elektroniska skyddsanord-ningar och i sista hand att informera alla som använder maskinen med hjälp av skyltar och instruktionsböcker om eventuella kvarståen-de risker. SLA

Det här är missen som kan kosta 150 000 kronor: Saknar man dokumentet ”försäkran om överens-stämmelse” till sin maskinlinje så kan det kosta 150 000 kronor i sanktions avgift.

Ha alltid CE-tankarna redan på planerings-stadiet när två eller fler maskiner ska byggas ihop, uppmanar Joel Persson.

Bildtext

Det hjälper inte om maskinerna var för sig är CE-märkta. Har de gemensam styrning ska de riskbedömas och CE-märkas tillsammans. All säkerhetsinformation måste dessutom vara på svenska.

SLA-bladet 2/15 17

Regeringen utformar nu, i samråd med ar-betsmarknadens parter, den strategi som ska bidra till en bra arbetsmiljö och till att färre drabbas av arbetssjukdomar och arbetsolyck-or. Ambitionen är att strategin ska utgå från det moderna arbetslivets utmaningar och möj-ligheter och bland annat omfatta en nollvision för dödsolyckor i arbetslivet.

Regeringen utformar arbetsmiljöstrategi SLA har skickat in en begäran om ändring av före-

skriften om minderårigas arbetsmiljö till Arbets-miljöverket. Begäran avser en punkt i listan över förbjudna arbetsuppgifter för minderåriga.

Punkten handlar om bekämpningsmedel och behandlade skogsplantor.

SLA vill att Arbetsmiljöverket antingen tar bort punkten helt, alternativt förtydligar vad som avses i förbudet.

SLA begär ändring i föreskrift

Arbetsmiljökunskap inom bran-schen, specialkompetens inom psykosocial arbetsmiljö070-216 91 43 lalekonsult@telia.com

Lars Lundmark Dala/Norrland

Arbetsmiljökunskap inom branschen070-558 59 70 svalgarden.oland@telia.com

Gösta Friberg Östergötland – Skåne – Öland

Arbetsmiljökunskap inom branschen070-213 74 33 mats.cagner@gmail.com

Mats Cagnér Västra Sverige

Arbetsmiljökunskap inom bran-schen, specialkompetens inom motorsågshantering070-994 79 90 kjell@falkagarden.se

Kjell Svensson Västra Sverige – syd- Halland

Arbetsmiljökunskap inom bran-schen, specialkompetens inom bygg- och anläggningsarbete070-928 11 21 torsten@humanmiljo.se

Torsten Ivarsson Småland/Blekinge – Skåne –Halland

Arbetsmiljökunskap inom bran-schen, specialkompetens inom bygg- och anläggningsarbete

070-819 28 89 johan@humanmiljo.se

Arbetsmiljökunskap inom bran-schen och specialkompetens inom maskinsäkerhet/CE-märkning. 070-568 94 79jpworksafety@telia.com

Johan Krohn Småland/Blekinge – Skåne –Halland

Joel Persson Småland/Östergötland/ Blekinge

Arbetsmiljökunskap inom branschen 073-180 12 09 dag.bjorkqvist@gmail.com

Dag Björkqvist Småland/Blekinge – Gotland

Arbetsmiljökunskap inom branschen, specialkompetens inom djurhantering070-369 40 98 stefan.wistrand@me.com

Stefan Wistrand Örebro – Västmanland – Uppland/ Sörmland – Östergötland

Hos SLA kan du alltid få rådgivning inom arbetsmiljöfrågor. Dessutom ingår en två timmars fri konsultation ute i din verk-samhet. Varför inte en genomgång eller uppstart av ert syste ma tiska arbetsmiljöarbete, en skyddsrond i er verksamhet eller inför en inspektion från Arbetsmiljö verket? Kontakta någon av våra arbetsmiljöutvecklare här nedan för ett besök:

Har du haft ditt introduktionsbesök av våra arbetsmiljöutvecklare?

Camilla BacklundArbetsmiljöexpertcamilla.backlund@sla-arbetsgivarna.org 08-762 72 29

Vid frågor, kontakta:

LADA

RAPS

SKOG

OKTAN

JORD

STEN

PLOMMON

TRAKTOR

P R O F I L E N

Åsa Regnér: Kvinnor och män

ska ha samma makt att kunna

påverka

Vad är din största utmaning som jämställdhets minister?– Att få alla att förstå att var och en har ett ansvar för ökad

jämställdhet. Därför behöver vi samordna och kunna se att alla jobbar åt samma håll. Det är också viktigt att synliggöra ojämställdhet i vardagen.

Hur påverkar ditt arbete som jämställdhetsminister våra medlemmar?

– Jag arbetar aktivt för att arbetsgivare inom alla närings-grenar ska förmå att se och attrahera kompetenser från hela befolkningen. Skogsnäringen står exempelvis inför en stor utmaning att säkra kompetensförsörjning i framtiden.

Vilken är din huvudsakliga fråga/uppgift i arbetet med jämställdhet på arbetsmarknaden/inom näringslivet?

– Att kvinnor och män kan förvärvsarbeta på lika villkor. Kvinnor utbildar sig i högre grad än män på alla nivåer, men trots det är färre kvinnor chefer, arbetar oftare deltid och har endast 60 procent av mäns pensioner. För att uppnå jämställ-da löner kommer regeringen att återinföra årliga lönekartlägg-ningar.

Vad tycker du alla svenska företagare bör känna till om jämställdhet, som det finns för lite kunskap om idag?

– Att det finns ett samband mellan jämställdhet och ekono-misk tillväxt. När personalgrupper är jämställda är förutsätt-ningarna bättre för att alla medarbetare ska utvecklas fullt ut i sina roller och prestera bättre.

Hur och varför tycker du alla svenska företagare bör arbeta med jämställdhet, som man inte gör i tillräcklig utsträckning idag?

– Alla arbetsplatser bör kunna redogöra för könsfördel-ningen i befattningsgrupper. Var finns kvinnorna, var finns männen – och varför är det så? Är skälen sakliga?

Vilka vinster kan det enskilda företaget göra genom att arbeta med och tänka på jämställdhet?

– Att medarbetarnas fulla kompetens tas tillvara vilket skapar ett ökat engagemang i personalgruppen. Vilka jämställdhetsfrågor brinner du särskilt för?

– Att män och kvinnor har samma makt att påverka sam-hället och sina egna liv och att arbeta för jämställda löner. Att motverka mäns våld mot kvinnor är också oerhört viktigt och i det förebyggande arbetet måste vi involvera pojkar och män.

Hur kom det sig att du engagerade dig politiskt? – Intresset väcktes i tonåren och till en början var jag fak-

tiskt engagerad i Moderaternas ungdomsförbund Muf. Båda mina föräldrar var aktiva moderater och muf var en intressant organisation där jag lärde mig mycket.

Varför Socialdemokraterna? – Det var under studietiden i Tyskland, där jag läste

statskunskap och sociologi som jag blev engagerad i Socialde-mokraterna. Studierna fick mig att förstå att det är viktigt med en välfärdsstat där både kvinnor och män förvärvsarbetar.

ÅSA REGNÉR jämställdhetsminister KOMMER IFRÅN: Jag är född i Malmberget, Gällivare, men är uppvuxen i Motala

FÖRSTA JOBB: Sommarjobb som översättare på Siemens

ÅLDER: 50 år

FAMILJ: Två barn

BOR: Stockholmsområdet

INTRESSEN: Springa och umgås med barnen

HUSDJUR: Nej

GILLAR: Bra samtal och att se på dokumentärer

18 SLA-bladet 2/15

Foto

: Kris

tian

Pohl

SLA-bladet 2/15 19

LADA

RAPS

SKOG

OKTAN

JORD

STEN

PLOMMON

TRAKTOR

S L A S V A R A R

FRÅGA VÅRA EXPERTER!Ställ dina frågor direkt till våra experter, ring jouren på 08-762 72 40 eller mejla till info@sla-arbetsgivarna.org.

Finns det särskilda regler för minderårig personal?Under högsäsongen har jag extrapersonal som kommer in och jobbar hos mig. Vissa av dessa är minderåriga och jag undrar därför om det gäller några särskilda regler för dessa anställda? Skulle det göra någon skillnad om de inte får betalt?

Vilka regler gäller vid säsongsanställningar?Jag har flera anställda på säsongsanställning. Snart börjar säsongsanställningarna lida mot sitt slut. Vilka blanketter är det jag behöver fylla i? Kan jag förlänga vissa säsonganställningar och måste alla få löfte om att komma tillbaka nästa år?

?

! Svar: De gröna näringarna är i stor utsträckning beroende av säsongsanställningar och till följd av det är säsongsanställ-ningar en av SLA:s fokusfrågor.

När en säsongsanställning löper mot sitt slut så ska den anställde få en underrättelse. Det finns en färdig blankett att hämta på SLA:s hemsida, där du som arbetsgivare fyller i vilket datum säsongsanställningen ska avslutas, samt om den anställde har företrädesrätt eller inte. Beskedet ska om möjligt lämnas en vecka före säsongsanställningen tar slut.

Den säsongsanställde får företrädesrätt till en ny säsongs-anställning efter att ha arbetat sammanlagt mer än 6 månader under de senaste två åren. Det innebär att om du ska anställa en ny på person samma enhet och den tidigare anställde har rätt kvalifikationer och förtursrätt ska den ha förtur på an-ställningen. Företrädesrätten gäller nio månader från det att uppsägningstiden löpt ut.

Säsongen kan förlängas eller förkortas med två veckor ut-ifrån det datum ni avtalat då personen anställdes. Lämna dock besked till den anställde så snart det är möjligt.

Längre förlängningar kan ses som en ny anställning och i så fall ska anställning erbjudas till dem i enlighet med företrä-desrätten.

Kajsa Dahlerus

Kajsa DahlerusFörhandlarekajsa.dahlerus@ sla-arbetsgivarna.org08-762 72 20

Svar: En person som får betalt räknas som anställd oavsett om ersättningen är i pengar eller i andra ersättningar. Motsat-sen är ideell arbetskraft som inte får betalt. Om du använder dig av ideell arbetskraft, kontakta SLA. Det finns en rad regler att tänka på som t ex försäkringar då ideell arbetskraft inte omfattas av din eller deras egna vanliga försäkring.

En person som är yngre än 18 år är minderårig. En min-derårig ska få en introduktion på arbetsplatsen och ha en tillgänglig handledare. De omfattas av kollektivavtalet precis som andra anställda, men det finns ytterligare skyddsregler. När du anställer en minderårig ska du som arbetsgivare göra en riskbedömning för att undersöka om arbetsuppgifterna är lämpliga utifrån minderårigas ålder, fysiska och psykiska mognad och andra förutsättningar. Du ska även informera den minderåriges vårdnadshavare om arbetsuppgifter och risker.

Vissa regler är olika beroende på hur gammal den anställde är: Har den anställde fyllt 16 och gått ur grundskolan får han/hon göra de flesta arbetsuppgifter, dock inte transportera pengar från arbetsstället eller utföra arbetsuppgifter som anses särskilt riskfyllda. Det finns även särskilda regler för arbetstider. Arbetet får t ex aldrig hindra skolgång eller utfö-ras mellan kl. 22:00 och kl. 06:00 eller kl. 23:00 och kl. 07:00. Dessutom finns särskilda regler för vilotid och ledighet.

Är den minderårige mellan 13 och 16 år gäller utöver nämnda regler även att den anställde inte får arbeta med fysiskt eller psykiskt tungt arbete. För de yngre anställda finns även begränsningar gällande arbetstiden som går utöver det som gäller för äldre anställda.

För att få en fullständig bild läs alla reglerna i AFS 2012:3 som återfinns på arbetsmiljöverkets hemsida.

Kajsa Dahlerus

?

!

Lars-Olov SöderbergFörhandlarelars-olov.soderberg@sla-arbetsgivarna.org019-19 57 60

Ann-Soffie PerrinFörhandlare ann-soffie.perrin@ sla-arbetsgivarna.org 036-30 32 20

LADA

RAPS

SKOG

OKTAN

JORD

STEN

PLOMMON

TRAKTOR

I N B L I C KNytt, sagt och gjort från SLA

20 SLA-bladet 2/15

De gröna näringarna engagerarLEDAREN

”En av de viktigaste frågorna är företagens behov av an-passning till en föränd rad värld”

Att som ny VD i ett arbetsgivarförbund, som organiserar företag inom branscher som jag inte arbetat med tidigare, uttala en bestämd uppfattning om ”vad som

gäller” för de gröna näringslivet, tror jag vore något oförsiktigt. Vad gäller arbetsrätten vågar jag däremot ha en mer bestämd uppfattning. Den menar jag i många avseenden innebär likartade problem och svårigheter för alla branscher, de flesta arbetsgivare, små som stora, på landet och i städerna.

Utmaningarna och förändringstrycket är olika mellan olika företag och branscher, men kollektiv-avtal och arbetsrätt innebär likartade utmaningar. Det finns stora behov av anpassning till en föränd-rad värld och de nya utmaningar företagen i Sve-rige lever med just nu. Detta är en av de viktigaste frågorna för SLA. Arbetsrätten i allmänhet och kollektivavtalen i synnerhet kommer vi tillbaka till efter sommaren, då börjar det mer konkreta förberedelsearbetet inför de kommande avtalsför-handlingarna, Avtal 16. Det kanske känns tidigt för vissa sektorer, men hela arbetsmarknaden hänger ihop och vi är alla beroende av de avtal som träffas först inom ramen för Industriavtalet, där även SLA:s skogsavtal förhandlas.

Att få förmånen att arbeta på SLA känns väldigt bra och spännande. SLA:s medlemsföretag repre-senterar de områden som jag tror att vi i Sverige är mest engagerade i och tycker allra mest om. Vad baserar jag då detta på? Jo, några ovetenskapliga studier jag gjort på sociala medier där jag gått ige-nom bilder som läggs ut. Det är entydigt så, i min begränsade analys, att det övervägande antalet bilder har koppling till de gröna näringarna.

Nu har vi sett bilder på ”kosläpp”, skogsgläntor med vårblommor och det första golfslaget, snart

kommer bilderna på de första färskpotatisarna, de första jordgubbarna och söta hundvalpar som återföljs av bilder från svampskogen och jakten. Det är positiva bilder som de flesta gillar, men det kommer sannolikt också bilder på upprörda människor som tycker djurförsäkringen blivit dyr och så kommer naturligtvis några larm om farlig mat eller olämpliga utsläpp i sommar när nyheter-na blir färre.

För branschen är detta såväl en glädje som ett ansvar och inte minst en utmaning. Allt inom dessa näringar engagerar, och engagerar djupt, baserat lika mycket på känslor som på analys. Detta leder till att debatter och åsikter kring de gröna näringarna ofta blir heta, får stort medialt utrymme och är därmed viktiga att hantera på ett sakligt, lugnt och övertygande sätt. Vi behöver arbeta proaktivt mer än reaktivt, förutse utma-ningarna och förbereda oss.

Priser, ursprung, innehåll, stöd, GMO, markan-vändning, avverkningssätt, våtmarker, naturreser-vat, strandrätt, EU, särregler, kostnadskonsekven-ser, självförsörjning, konkurrens, världsmarknad, betesplikt, frigång, burar, robotar, öppna landskap o s v. Oavsett vilket ord vi väljer så nog finns det en uppmärksammad debatt kring det, med många inblandade. Detta skiljer de gröna näringarna från de flesta andra. Inte så konstigt kanske, det är ju trots allt känslomässigt närmare oss som människor att en robot mjölkar en ko än att den målar en plåtbit.

Själv är jag nybörjare på området och har mycket att lära, men jag delar engagemanget för de gröna näringarna, jag tycker omvärldens intresse är en positiv och utmanande förutsättning för näringens framtida, inte minst kommersiella, utveckling.

Lena-Liisa Tengblad VDlenaliisa.tengblad@sla-arbetsgivarna.org08-762 72 72

SLA-bladet 2/15 21

Av de som kommer till Sverige har ungefär en fjärdedel eftergymnasial utbildning som behöver matchas mot rätt jobb, lika många har gymnasieutbildning och behöver indi-vidanpassas, medan varannan har låg eller ingen utbildning alls.

Inom den gröna sektorn finns stora möj-ligheter, tror Carola Lemne:

– Ni har allt från professorsjobb till de enklaste jobben. Lösningen ligger hos er, inte hos politikerna, de kan inte fixa jobben.

Carola Lemne är läkare till yrket och jäm-förde med vården:

– Där gör man allt evidensbaserat, det ska vara bevisat att det fungerar. Så borde politi-ken också vara.

Lean ändrar beteendenUnder SLA-dagen diskuterade också Hans Reich från Chalmers Professional Education, Hanna Åström från Hushållningssällskapet i Halland och Hans Andersson, professor på institutionen för ekonomi på SLU hur Lean kan öka produktiviteten inom de gröna näringarna:

– Det går aldrig att kompensera fel riktning med hög fart, noterade Hans Reich.

– Och det är bättre att använda tiden till förbättringsarbete än att rätta till saker som gått fel, tyckte Hanna Åström som också poängterade vikten av att alla ska vara med-vetna om vad man ger sig in på i en satsning på Lean:

– Det handlar om en ändring av beteenden och tankesätt som kräver att företaget avsätter tid och där det finns ledare som prioriterar och fungerar som förebilder.

Skogens många mervärdenJohan Sonesson från Skogforsk berättade om erfarenheter från Future Forests där man un-dersöker på vilket sätt trycket på skogen ökar.

– Förr handlade det om virke, syssel-sättning och vinster. Nu är det dessutom energivärden, naturvård/miljö, klimatnytta och rekreation som är viktiga delar samtidigt som vi vill ha fortsatt tillväxt och ett effektivt skogsbruk.

Lös problem över kaffekoppenZinat Pirzadeh avslutade dagen med att berätta om mötet med det nya landet som vuxen. Zinat är född i norra Iran med en pappa som var OS-brottare och en mamma som var lärare. Hon flydde, vandrade 80 mil med sonen på axlarna, och jobbar idag som yrkesvägledare och stå-upp-komiker. Hon be-rättade om hur det är att dansa små grodorna med burka, om bakfylla på midsommardagen men också om värdet av att fira den svenska nationaldagen. Och hur missförstånd ofta kan redas ut ganska enkelt:

– En granne var ilsken för att en invandra-re ställt sig på hennes privata parkering. Jag knackade på hos bilägaren och sa att p-plat-sen var hyrd. ”Men det stod privat parkering och jag är en privatperson. Alltså trodde jag den var för mig…”

– Prata med varandra, drick kaffe och se att vi alla är individer, uppmanade Zinat. Då löser vi många problem. SLA

SLA ÄR EN DEL AV LÖSNINGEN FÖR NYANLÄNDA I SVERIGEEtt öppet och välkomnande Sverige är en självklarhet för oss, sa Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv när SLA samlade sina förtroendevalda till SLA-dag med sektionsstämmor och förbunds-stämma. Hon såg dock flera stora utmaningar:– Sverige har högsta lägstalönen inom OECD, men samtidigt lägst andel enkla jobb inom OECD.

Martina Schlagerlund vd på Lindholms gård passade på att ta en selfie tillsammans med Zinat Pirzadeh.

Carola Lemne, vd Svenskt Näringsliv.

K A L E N D A R I E TNy som ledare Datum: 2015-05-26, 10:00 – 2015-05-27, 16:00Plats: StockholmPris: 7 500 kr

Utbildning i arbetsmiljö, arbetsrätt och kollektivavtal, MalmöDatum: 2015-09-22, 10:00 – 2015-09-24, 16:00Plats: Malmö, Svenskt Näringsliv, Jörgen Kocksgatan 1 BPris: 2 750 kronor per deltagare och dag

UGL – utveckling av grupp och ledareDatum: 2015-09-28, 10:00 – 2015-10-02, 15:00Plats: Skeviks Gård på VärmdöPris: 15 000 kr

Kurs i förhandlingsteknikDatum: 2015-09-29, 10:00 – 2015-09-30, 16:00Plats: Näringslivets Hus, Storgatan 19 i StockholmPris: 7 500 kr exkl. moms

Ny som ledareDatum: 2015-10-06, 10:00 – 2015-10-07, 16:00Plats: StockholmPris: 7 500 kr

22 SLA-bladet 2/15

LADA

RAPS

SKOG

OKTAN

JORD

STEN

PLOMMON

TRAKTOR

I N B L I C KNytt, sagt och gjort från SLA

Datum: 22–24 september, 10:00–16:00Plats: Malmö, Svenskt Näringsliv, Jörgen Kocksgatan 1 B Datum: 24–26 november, 10:00–16:00Plats: Sundsvall, Elite Hotel Knaust, Storgatan 13Pris: 2 750 kr per deltagare och dag SLA bjuder in till grundläggande utbildning i arbetsmiljö, arbetsrätt och kollektivavtal.Utbildningen kommer att innehålla ge-nomgång av arbetsmiljöfrågor kopplade till arbetsgivarens ansvar, viktiga arbetsrättsliga lagregler samt genomgång av kollektivavta-len. Tanken är att man väljer om man vill ta del av 1, 2 eller 3 dagars utbildning. Det är inget som hindrar att företag kan sända olika deltagare till de olika dagarna.

Sista anmälningsdag är en månad före kursdatum.

Arbetsmiljökursen startar kl. 10:00–16.00 (kaffe från kl. 09:30)

Arbetsrätts- och avtalskursen kl. 08.30–16.00

Kursavgift: 2 750 kronor per kursdag inkluderar kursmaterial, kaffe samt lunch. Avgiften faktureras företaget i efterhand.

Kursledare: Jurister/rådgivare från SLA och i vissa fall från Grafiska Företagen och Trä- och Möbelföretagen. Läs mer om utbildningen och anmäl dig på vår hemsida under Kommande aktiviteter. Välkommen!

Kursen går även följande datum:Datum: 24–26 november 2015 Plats: Sundsvall

För mer information, besök www.sla-arbetsgivarna.org

Utbildning i arbetsmiljö, arbetsrätt och kollektivavtal

KURSER

Rolf Ahrling, Ahrling och Östinge Trädgårdsanläggningar AB, lämnade trädgårdssektionsstyrelsen och avtackades av Maria Möller och Bengt Olsson.

Claes Willix, Åsviks Säteri, lämnade jordbruks-sektionens styrelse och avtackades av sektionens ordförande Annika Bergman.

Leif Olofsson, Sydved, lämnade skogssektionens styrelse och avtackades av Maud Petri Rådström.

Nils Broman, Norra Skogsägarna ek för, lämnade valberedningen, Egon Spade, AB Spades Trädgårdsanläggningar, lämnade centralstyrelsen, Carl Curman lämnade valberedningen, och Bengt Olsson, Ljunghusens Golfklubb, lämnade centralstyrelsen. Samtliga avtackades på Förbunds-stämman.

Katarina Novák, avgående vd, fick ta emot långa applå-der då hon avtackades på förbundsstämman efter nio år som vd för SLA.

Avtackningar av förtroendevalda i SLA:s styrelser

Kontakta våra förhandlare:

SLA-bladet 2/15 23

24–25... Träffa oss på Borgeby

Fältdagar 24–25 juni i Lund

Maria MöllerVice VD, förhandlingschefmaria.moller@sla-arbetsgivarna.org08-762 72 23

Kajsa Dahleruskajsa.dahlerus@sla-arbetsgivarna.org08-762 72 20

Maud Petri Rådströmmaud.petri.radstrom@sla-arbetsgivarna.org08-762 72 38

Lisa Strandberglisa.strandberg@sla-arbetsgivarna.org08-762 72 12

Lena Anderssonlena.andersson@sla-arbetsgivarna.org040-35 26 10

Jonas Palmqvistjonas.palmqvist@sla-arbetsgivarna.org040-35 26 14

Ann-Soffie Perrinann-soffie.perrin@sla-arbetsgivarna.org 036-30 32 20

Henrik Perssonhenrik.persson@sla-arbetsgivarna.org019-19 57 61

Lars-Olov Söderberglars-olov.soderberg@sla-arbetsgivarna.org019-19 57 60

Björn Jonassonbjorn.jonasson@sla-arbetsgivarna.org090-71 82 87

Samtliga ledamöter i SLA:s styrelser

Ledamöter centralstyrelsen:Ordinarie ledamöter:Omval av: Mats Sandgren (ordförande), Annika Bergman (vice ordförande), Rolf Carlberg, Lars-Göran GöranssonNyval av: Kenneth Lundin, Ing-Marie RöstlundTidigare suppleanter: Christoffer Anderson, Pelle SättareSuppleanter:Omval av: Jörgen Blakstad, Karin Ericsson, Teri Lee Eriksson, Katarina MowitzNyval av: Göran Ask, Karin Ronander, Åsa Karlsson

Ledamöter jordbrukssektionsstyrelsen:Omval av: Christoffer Anderson, Annika Bergman, Jörgen Blakstad, Åsa Karlsson, Mats OlssonNyval av: Göran Brynell, Wiwi-Ann Persson, Thomas Nilsson

Ledamöter skogsbrukssektionsstyrelsen:Ordinarie ledamöter: Omval av: Mats Sandgren, Roger Carlsson, Karin Ericsson, Per Fenger-Krogh, Lars-Göran Göransson,

Bernt Hermansson, Sture Karlsson, Katarina Mowits, Kajsa Nilsson, Mats Nilsson, Lennart SjödinNyval av: Lars Gabrielsson Suppleanter:Omval av: Carl-Fredrik Hamilton, Birger Risberg, Erika LundinNyval av: Håkan Dunberg

Ledamöter trädgårdssektionsstyrelsen:Ordinarie ledamöter:Omval av: Olle Sättare,Teri Lee Eriksson, Johanna Pommer, Håkan StålbroNyval av: Anna Johansson, Kenneth Lundin, Anders RönngrenSuppleanter:Omval av: Bob Bäckstedt, Christian Fischer, Nyval av: Jeanette Jansson

Ledamöter djursjukvårdsektionen:Rolf Carlberg (ordförande), Ing-Marie Röstlund (vice ordförande), Cecilia Abelsson, Göran Ask, Raad Askar, Johan Bromé, Margareta Delborg, Elisabet Ellström, Marie Jury, Beata Koch-Emmery, Annika Larsson, Karin Nordén, Karin Ronander, Charlotta Warnhammar.

Under SLA:s förbundsstämma och sektionsstämmar den 15 april valdes följande ledamöter till SLA:s styrelser.

Några vimmelbilder från SLA-stämman visar bl a den nya styrelsen, Martina Gustafson Södra Skogsägarna och SLA:s Camilla Backlund, samt Therése Nilsson och Eva Holmgren från Djursjukhuset Malmö.

Var hittar jag Omställnings-stöd till fåtöljen?Kollektivavtalad försäkring väcker många frågor.

Här får du

Kollektivavtalad försäkring väcker många frågor.

herlinwiderberg

.com

Finfa_kamp_ann_210x222_apr-15.indd 1 2015-04-28 13:53

Posttidning B

Skogs- och LantarbetsgivareförbundetBox 555 25 102 04 Stockholm