EN STUDIE OM MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR GÄLLANDE IT-ANVÄNDNINGEN I SKOLAN

I SAMARBETE MED UPPSALA UNIVERSITET

IT I SKOLAN

ffff

INNEHÅLL

Kompetens

Brist på resurser

Utveckling av metoderElevers intresse och kunskaper

Inledning

Oro

UTMANINGAR

MÖJLIGHETER

VARFÖR?

REFLEKTIONKritisk granskning av undersökningDiskussion

Motivation

Hjälpverktyg

Jag heter Johanna Strågefors och jag studerar mitt sista år för att bli gymnasie- och högstadielärare, med inriktning IT och bild.

INLEDNINGveriges internetanvändning är bland de högsta i världen, det beräknas att 89% av befolkningen är internetanvän-dare.Undersökningar visar även att 90% av Sveriges sex- och sjuåringar är internetanvändare. Samhällets digitali-

sering har satt sina spår i den svenska skolan och tillgången på digitala verktyg har ökat de senaste åren. Enligt Skolverkets undersökningar har tre av fyra lärare en egen dator till skillnad från år 2008 då det fanns en dator på fyra lärare. Tillgången på elevdatorer har även ökat, idag finns det i genomsnitt en dator på tre elever. IT har i vissa ämnen blivit ett krav, t.ex. kräver kursplanen för bildämnet att eleverna ska skapa bilder med digitala tekniker.Men vilka utmaningar ställs lärare inför idag? Är lärarna villiga att arbeta för att integrera IT i sin undervisning? Rapporter från Skolverket visar att behovet av kompetensutveckling hos lärare och rektorer är stort, kunskapen om hur de kan använda datorer som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen. Hur löser sko-lorna detta dilemma? De faktorer jag kommer att fokusera på är främst två fråge-ställningar: 1. Vilka möjligheter ser lärare, IT-pedagoger och skolutvecklare med att använda IT i skolundervisningen?2. Vilka utmaningar möter skolorna i sitt försök att integrera IT i undervisningen?Dessa ämnen är intressanta och aktuella för både mig som blivande IT-pedagog och för de lärare som vill arbeta för att integrera IT i sin undervisning.

S

INNEHÅLL

1

Jag har gjort elevintervjuer med elever som jag valt ut slumpvis. Jag har intervjuat fyra elever som jag träffat vid två olika tillfällen. Intervjufrågorna gällde elevernas syn på lärarnas IT-integrering i undervisningen.

ELEVINTERVJUER

Under den tid jag utfört undersökningen har jag bl.a. observerat en lärare som använt sig av Ipad genom bokstavsträning för elever i årskurs 1. Jag har observerat några engelskalektioner där elever i årskurs 8 arbetade med egna resebloggar, samt några musiklektioner där barnen använde sig av musikprogram på Ipad för att komponera musik. Vid tre tillfällen tog jag med tre Ipads till skolans fritids. De elever som ville fick testa på olika appar som jag laddat ner och på så sätt fick jag se en skymt av de kunskaper och det intresse som 7-åringarna på skolan har idag. Under min praktik har jag fört samtal med många lärare och observerat både elever och lärare. Jag har då observerat hur lärarna arbetat med IT och vilka problem och möjligheter de stött på i sitt arbete med eleverna. Jag har genomfört undervisning i årskurserna 1, 6, 8 och 9 i ämnen som film och foto där jag använt mig av storbild, en hemsida, en blogg samt låtit elever söka bilder på nätet.

OBSERVATIONERSkolan som jag besökt under min senaste praktikperiod är en skola som arbetat mycket för att integrera IT inom verksam-heten. De arrangerar inspirationsmöten, handledningsträffar och har låtit ett flertal lärare och it-pedagoger fortbildna sig på universitetsnivå. De har två IT-pedagoger på skolan och kommunen arrangerar även informationsträffar för skolpersonal som är i behov av grundläggande kunskaper om programhantering och nätanvändning. Skolan är indelad i flera avdelningar och vardera avdelning är tilldelade ett antal Ipads som ska förbokas innan användning. Det finns även bärbara datorer som behöver förbokas. I skol-korridoren finns ett antal stationära datorer som eleverna är fria att använda vid behov.

PRAKTIKPLATS

Jag är en lärarstudent som är i slutet av min utbild-ning. Som lärarstudent besöker man ett flertal skolor under sina praktikperioder. Skolornas IT-plan skiljer sig åt, så väl resurserna som ledning-arnas drivkraft för att föra in IT i skolan. Jag har fått se hur IT-pedagoger kämpar för att få lärare att förstå fördelarna med IT i skolan, något som inte alltid är lätt. Jag har fått höra om olika svårig-heter som lärare ställs inför i sina försök att integrera IT i sin undervisning, men även de stora möjligheterna som ges genom IT-användandet.

LÄRARSTUDENT

2

Under min undersökning utgick jag från dessa två frågeställningar:1. Vilka möjligheter ser lärare, IT-pedagoger och skolutvecklare med att använda IT i skolundervisningen?2. Vilka utmaningar möter de i sitt försök att integrera IT i skolundervisningen?

FRÅGESTÄLLNING

it-pedagogskolutvecklare INTENDENT

lärare lärarelärareit-pedagog it-pedagog

RESULTAT

ENKÄTERFlera utvalda lärare fick svara på frågor genom att fylla i en enkät. Jag valde att lämna ut enkätar till lärare som jag fått bra kontakt med under min praktikperiod och som jag har besökt under deras undervisningstimmar. Enkäten bestod av frågor gällande deras syn på att använda sig av IT-verktyg i undervisningen.

DATAANALYS

Jag har intervjuat en skolutvecklare, en IT-pedagog och en intendent. Dessa valdes utifrån rekomentationer från en av mina handledare och de arbetade alla med IT på olika sätt. Frågorna berörde allt från hur kommunen och skolorna arbetar med att integrera IT, problem de mött, samt för-delar de sett med att använda IT i skolan.

INTERVJUER

Jag har gjort elevintervjuer med elever som jag valt ut slumpvis. Jag har intervjuat fyra elever som jag träffat vid två olika tillfällen. Intervjufrågorna gällde elevernas syn på lärarnas IT-integrering i undervisningen.

ELEVINTERVJUER

Under den tid jag utfört undersökningen har jag bl.a. observerat en lärare som använt sig av Ipad genom bokstavsträning för elever i årskurs 1. Jag har observerat några engelskalektioner där elever i årskurs 8 arbetade med egna resebloggar, samt några musiklektioner där barnen använde sig av musikprogram på Ipad för att komponera musik. Vid tre tillfällen tog jag med tre Ipads till skolans fritids. De elever som ville fick testa på olika appar som jag laddat ner och på så sätt fick jag se en skymt av de kunskaper och det intresse som 7-åringarna på skolan har idag. Under min praktik har jag fört samtal med många lärare och observerat både elever och lärare. Jag har då observerat hur lärarna arbetat med IT och vilka problem och möjligheter de stött på i sitt arbete med eleverna. Jag har genomfört undervisning i årskurserna 1, 6, 8 och 9 i ämnen som film och foto där jag använt mig av storbild, en hemsida, en blogg samt låtit elever söka bilder på nätet.

OBSERVATIONER

3

UTMANINGAR

”Om man har maskiner ska man också

Fem av fem tillfrågade lärare som svarat på min enkäten anser att de skulle gynnas av att få mer kunskap om hur de använder sig av IT-verktyg såsom Ipads i skolan

6

veta vad man ska göra av dem”

Så här uttrycker sig skolans intendent:

Skolverkets rapporter visar att det finns ett stort behov av kompetensutveckling hos både lärare och rektorer, hur datorerna ska användas som pe-dagogiska verktyg i undervisningen och hur skolan ska arbeta mot kränkningar på nätet. I de intervjuer samt enkäter som jag gjort i min undersökning uttrycker lärarna att det finns två olika kompeten-ser inom IT. Den första kompetensen är tekniska kunskaper om hur Ipads och datorer fungerar samt programkunskaper för program och appar som finns tillgängliga. Den andra kompetensen gäller lärarnas kunskaper om hur de på ett pedagogiskt sätt kan använda olika IT-verktyg. Vi kommer nu titta närmare på vad lärarna anser om dessa kompetenser. TPACK-modellen är en modell som visar på samspelet mellan lärares tekniska kunskaper, ämneskunska-per och pedagogiska kunskaper (se bild). Resultatet av min enkätundersökning visar att lärarna ofta besväras av att inte ha tillräckliga kunskaper inom program-hantering och IT-verktyg. En lärare beskriver det så här: ”När något inte fungerar och man ska försöka åtgärda problemet med de knappa kunskaper man har så känner man sig ganska liten i klassrummet”. Några exempel på problem som denna lärare stött på är t.ex. när det inte fungerar att exportera elevernas filmer i slutet av ett projekt, när ljudinspelaren inte fungerar eller när nät-verket krånglar. Alla lärare som svarat på enkäten anser att de skulle gynnas av att få mer kunskap om hur de använder sig av t.ex. Ipads i skolan, men det finns också lärare som anser om allt för många fortbildningstillfällen kan ge motsatt effekt på lärarnas motivation.Skolinspektionens undersökningar under 2011 och 2012 visar på att saknaden av IT-support är ett problem i lärarnas dagliga arbete. Skolinspek-tionens granskningar bekräftar även att många skolor som satsar på inköp av IT-utrustning inte följer upp detta med satsningar för att utveckla IT-verktygen så det blir ett stöd inom det pedagogiska arbetet. Skolorna ser istället IT som ett redskap för att effektivisera planering, organisation och administration av skolarbetet. Granskningen gjordes i naturorienterade ämnen, idrott och hälsa, samt svenska och religion.

Både skolledare och IT-pedagoger ser motivation som en viktig faktor, samtidigt känner sig en del lärare omotiverade till att integrera IT i sin under-visning. Utifrån observationer under mina praktik-perider samt genom de intervjuer jag gjort fram-kommer det att skolledningens roll har stor betydelse. Dessa observa-tioner och intervjuer har visat på att motivation avspeglar sig på verk-samheten, när skolledningen har brist på motiva-tion så påverkas både lärare och IT-pedagoger. Skolinspektionens undersökning visar att skolled-ningen på svenska skolor inte styr användningen av IT på ett tillräckligt aktivt sätt, utan detta är ett ansvar som läggs på varje enskild lärares.Efter intervjuer och samtal har det blivit allt mer tydligt att vissa lärare inte känner sig motiverade till att arbeta med IT. Mina intervjuer visar på att det dels kan bero på rädslan för att testa något nytt men även på att lärare tvivlar på om det tillför något i undervisningen.Jag samtalade med en lärare som menade att hon inte förstod vad detta skulle göra för nytta i hennes undervisning och hon uttryckte att det fungerade bra som det var. En av IT-pedagogerna lyfte fram svårigheterna med att bedriva fortbild-ning med de lärare som inte är motiverade. Pedagog- en beskriver även vikten av att låta varje lärare få ta det i sin egen takt. Några jag intervjuat anser att varje lärare själv bör ta ansvar för sin egen fortbildning och ta vara på den handledning som erbjuds dem. En lärare betonar även behovet av att bli inspirerade till att våga prova nya saker och arbetssätt inom IT.

MOTIIVATION

KOMPETENS

7

tekniskakunskaper

pedagogiskakunskaper

ämnes-kunskaper

ptk täk

päk

Skolor inom olika kommuner har olika för-utsättningar och olika ekonomiska resurser. Mina intervjuer har resulterat i att jag fått en insyn i några av de svårigheter som skolorna kan ställas inför. Det kan vara brist på både ekonomiska resurser och brist på IT-pedagoger som fortbildar lärare. Det finns skolor som väljer att öka arbets-timmarna för IT-pedagog istället för att köpa in fler datorer, som ett led för att kunna foku-sera på den pedagogiska utvecklingen. Genom min undersökning har jag sett att många lärare känner sig begränsade genom antalet Ipads och datorer som finns tillgäng-liga på skolan. Ett flertal lärare önskar att de kunde skapa skoluppgifter som bygger på att varje elev har tillgång till en egen dator, vilket det inte finns möjlighet till på skolan. Oftast behöver datorer och Ipads förbokas och an- talet är begränsat. En lärare uttrycker att bristen på datorer eller Ipads inte ger lärarna möjlighet till att kunna använda Ipads spon-tant, något som är fullt möjligt böcker, white-board och kartor. Samtidigt finns det personer som påpekar att det finns risker med att införa en dator till varje elev på skolan. De har sett exempel på andra skolor där de använder sig av ”en till en” (en dator per elev) och där fortsätter un-dervisningen som vanligt p.g.a. lärarnas brist på pedagogiskt kunskap inom IT. Ostabila nätverk kan också innebära problem på skolorna, vilket kommunerna är ytterst an-svarig för. Om nätverken inte fungerar för-svårar det lärarnas möjlighet till användandet av IT-verktyg.

Efter samtal har det visat sig att det finns en oro bland skolpersonal och skolledning för att publicera elevers bilder på nätet. En riskfaktor som jag i mina intervjuer samtalat kring var ris-ken med att låta elever kommentera varandras bilder och arbeten på nätet. Det anses kunna ge utrymme för s.k. nätmobbning. Åsikterna hos personalen är skiftande. Det pågår även en diskussion om huruvida föräldrarna ska ha tillgång till webbsidor för att kunna titta på elev-ernas arbeten och om detta är till fördel eller till nackdel. Några andra kval som lärare står inför är om eleverna själva ska få välja vilka arbeten och bilder som ska publiceras på nätet och om skolan har rätt till att publicera elevernas namn. Mina elevintervjuer visar på att en del elever tycker det känns ”läskigt” att få sina bilder pub-licerade på nätet, särskilt när deras namn syns tydligt.

Jag har fått vetskap om en oro för att låta lärare på egen hand publicera elevarbeten och bilder. Denna oro beror på brist på kunskap om bild-rättigheter och etiska regler. De berättar om skolor där lärarna haft brist på kunskap och publicerat bilder på barnen utan föräldrars underskrift, vilket går emot lagen och även kan innebära en risk för elever som lever med skyddad identitet.

OROBRIST PÅ RESURSER

8

Fyra av fem tillfrågade lärare ansåg att de öns-kade mer handledning inom IT...ungefär

9

MÖJLIGHETER

”Alternativa metoder gör att undervisningen blir mer individanpassad efter elevernas in-lärningsstilar”, detta anser en av de personer som jag intervjuat. Något som jag uppmärk-sammat efter mina intervjuer är att många lärare uttrycker att varierande undervisnings-metoder fångar elevernas intresse och många ser digitala medel som ett hjälpmedel i undervisningen. En lärare talade om idén att i framtiden låta eleverna själva få välja mellan olika presentationstekniker för att visa sina kunskaper. ”Jag vill ju att man ska kunna gå från matteboken och kunna göra en film, gör man matte på det sättet tror jag att kunskapen sjunker in på ett helt annat sätt”. En annan person talade kring möjligheten att på språklektionerna skypa med en klass i ett annat land, detta för att skapa möjlighet till internationell kommunikation elever emellan. Jag fick dock inte information om någon av skolans personal tidigare använt sig av denna metod. Mina elevintervjuer visar också på att elevers intresse för IT-verktyg är stort, de ser det som ett ”skönt”och varierande sätt att ta in kunskap, t.ex. när läraren använder sig av film i lektionen. Tre av de fyra eleverna ansåg att det ofta var enklare att koncentrera sig när läraren visade en film och de då fick informationen genom både bilder och tal. Boken Lär med surfplatta - åk 1-3 skriver om att skolan ska arbeta med hela människan, kropp och knopp. De skriver att dans, bild, drama och kreativitet behöver ges plats i undervisningen och att surfplattan är ett bra

UTVECKLING AV METODERverktyg för att arbeta med estetiska lär-processer.Under min praktikperiod fick jag information om ett antal projekt som pågick på skolan, bl.a. gjorde elever egna instruktionsfilmer på slöjdlektionerna och några klasser arbetade med att i grupper skapa engelska reseblog-gar. De arbetade med bilder, text och länkade in filmer på resebloggen från http://www.youtube.com. En klass använde sig av att spela in samtal på Ipad och de skapade även digitala böcker och filmer med en enkel app på Ipad. Lärarna beskriver att datorer och Ipads ger eleverna chans till att söka kun-skap på nätet och de använder sig ibland av Ipads för att fotografera lärarens anteckningar på whiteboard. Digitala verktyg ses av vissa lärare som en chans till nya bedömningsmetoder, bl.a. ses filmskapande som en användbar bedöm-ningsmetod. Eleverna spelar in sina röster till en film och på så sätt kan läraren bedöma både elevernas grammatik, uttal och ord-förråd. Vid ett samtal med en av skolans IT-pedago-ger beskrivs en tro på att eleverna i framtiden kommer att kunna skapa egna presentations- ytor som också kommer innebära ett bra bedömningsstöd för lärarna.

12

Bo Dahlbom är professor på IT-universitetet i Göteborg och han anser att det mest självklara är att skolan drar nytta av de IT-kunskaper som ungdomar har idag och att de får möjlighet att använda IT-verktyg i undervisningen.Undersökningar visar att 87% av 12-13 åringar använder internet hemma dagligen, det visar också att internetanvändningen ökar med åldern. I åldrarna 14-19 år använder 95% inter-net hemma dagligen.

Flera av lärarerna belyser att IT-verktyg motiver- ar eleverna, eleverna tycker att det är spännade när de genom dessa verktyg får testa på nya arbetsmetoder. En lärare tror även att verktygens snabbhet är stimulerande för eleverna. Jag samtalar med skolans intendent som berättar att hon ser att eleverna är otroligt kunniga när de gäller att söka kunskap på nätet, men att de har sämre kunskaper i program-hantering.

Undersökningar visar att ungdomar som ser sig vara mycket eller ganska duktiga i dator-hantering har ökat mellan 2012 och 2013. Detta anses bero på den ökade datoranvändningen både i skolan och i hemmet.

ELEVERS INTRESSE OCH KUNSKAPER

Selander och Svärdemo-Åberg beskriver i boken Didaktisk design i digital miljö - nya möjligheter för lärande hur multimodala texter tillsammans med digital teknologi kan öppna för nya och varierande lärprocesser. En lärare berättar hur utbudet av appar i Ipads gör det möjlig att välja appar utifrån barnens egna behov. Mina elevintervjuer visar på att elever tycker att bildspel gör den enklare för dem attt minnas vad de lärt sig. De pratade bl.a. om hur läraren under biologilektionerna ofta visar bildspel på storbild, vilket gör det mycket mer lättförståeligt.

I arbetet med autistiska barn på skolan ses dessa medel som en stor tillgång, eleverna kan t.ex. få berätta sina känslor genom bild och skrift när de har svårt att förklara dem med ord. Någon menar att vertygen öppnar för en mer individanpassad undervisning och kan an-passas till elevernas olika inlärningsstilar. Olle Palm har 2013 gjort en kartläggning utifrån frågeställningen “Behövs särskilda läromedel för särskilda barn?”. Undersökningen vänder sig till barn med neuropsykiatriska funktions-nedsättningar som t.ex. ADHD och autism. I sin granskning kommer han fram till att dator-baserade läromedel kan användas för att fylla många av de behov som elever med funktions-nedsättningar har. Han ser en återkoppling mellan elevernas behov av struktur, enkelhet och återkoppling. Palm anser att datorbaserade medel ger möjligheter till att strukturera och förenkla undervisningen.

HJÄLPVERKTYG

13

74%

1Monday

12:20 PM

Phone Mail MusicCamera

f f

f f

REFLEKTION

kritisk gransning av undersökningNär jag nu slutfört min undersökning ser saker jag kunnat gjort annorlunda. Jag kan i efterhand se vilka frågor jag glömt bort att ställa, vilka frågor jag borde för-djupat mig i o.s.v. Dels berodde detta på att jag i början av min undersökning inte hade beslutat mig för hur bred eller djup-gående undersökningen skulle vara. Jag anser att elevintervjuerna var en utmaning. Eleverna svarade ofta kort-fattat och mindre utvecklat, vilket krävde att jag fick följa upp varje ämnesområde med flera följdfrågor. Kanske hade jag kunnat formulera frågorna på ett sätt som fick eleverna att komma med mer ut-vecklande svar.Eftersom jag valt att göra en kvalitativ undersökning anser jag att antalet ankäter var tillräcklig till antalet. Mitt syfte var inte att ge en helhetsbild av skolan. Jag valde att lämna enkäter till lärare jag mött under min praktikperiod som alla hade arbetat med IT i skolan. Förslag på fortsatt forskning skulle vara att också intervjua och observera lärare som aktivt valt att inte införa IT i sin under-visning eller som känner ett motstånd mot detta. Under denna praktikperiod, samt under tidigare praktikperioder har jag hållit i många undervisningstillfällen. Jag har då

använt mig av bl.a. bildspel, filmvisning, hemsidor, bloggar och jag anser att jag har fått en god inblick i hur det är att an-vända sig av olika IT-verktyg. Genom elevintervjuerna fick jag samtala med elever och om deras syn på dessa arbets-sätt, dock önskar jag att jag fått mer tid att observera och samtala med eleverna efter varje avslutat projekt. Detta för att få en större inblick hur de uppfattar de olika arbetssätten. Jag har valt att utgå från mina två fråge- ställningar och har i denna reflektion fokuserat på de utmaningar och möjlig-heter som finns i och med IT-användandet i skolan. Jag har valt några områden som för mig känns relevanta att diskutera. Detta är ämnen som jag själv stött på och fått en inblick i under min praktikperiod. Jag kommer reflektera kring dessa äm-nen utifrån mina observationer, intervjuer, enkäter och den undervisning jag bedrivit under denna period. Mina erfarenheter från tidigare praktikperioder påverkar ocksåmina åsikter kring dessa ämnen.Jag anser att jag utifrån mina två fråge-ställningar har kunnat ge läsaren en större förståelse om några av de utmaningar och möjligheter som lärare möter idag inom skolans försök till IT-integrering. 16

De lärare jag samtalat med under min praktik-period talar om hur skickliga eleverna är på att använda sig av nätet. Undersökningar visar ju att genomsnittet av dagens ungdomar har stor datorvana, samtidigt som det finns elever som inte har tillgång till dator hemma och som där-med halkat efter i IT-utvecklingen. Jag har sett lärare engagera sig för att hjälpa dessa elever lära sig grundläggande kunskaper om hur man t.ex. skickar ett mail. Efter att ha besökt ett flertal skolor under min utbildning upplever jag att en del lärare känner stor osäkerhet när det gäller att använda IT-verktyg. Vissa försöker då att und-vika de olika IT-verktygen medan andra ser det som en spännande utmaning. I vissa fall har eleverna större datakunskaper än lärarna, vilket kan göra att lärarna känner sig mer osäkra och pressade. För en gång skull bör vi kanske acceptera att elevernas kunskaper inom IT kan vara större än våra egna och se detta som en tillgång istället för ett hot. För många lärare är IT ett outforskat om-råde, vilket gör att det är naturligt att känna sig osäker och det kräver mycket arbete och tid för att sätta sig in i varje särskilt område. Efter att ha gjort min undersökning och fått samtala med personal på skolan från olika ämnes-områden anser jag att varje lärare bör utgå från sina egna förutsättningar och börja där man är. Det är omöjligt att samla data-kunskaper om varje specifikt område utan man får ta ett steg i taget och inte vara allt för rädd för att misslyckas. Vi bör se eleverna som en viktigt resurs för att fylla igen våra kunskaps-luckor. Kanske bör vi gå ifrån undervisnings-formen där läraren undervisar eleverna under hela lektionen och istället låta elever få möjligheter att undervisa sina klasskamrater inom olika IT-moment som vi själva har brist-fälliga kunskaper om. Jag skrev tidigare att en person på skolan berättat om hur otroligt skickliga hon tycker att

kompetens och motivation

elevers intresse och kunskaper

Jag anser att skolorna behöver lägga resur-ser på att inspirera och handleda lärarna på samma sätt som de prioriterar sina inköp av IT-utrustning. Lärarna måste få klart för sig varför man ska integrera IT i undervisningen och de behöver få kunskap om barns och ungdomars IT-kunskaper. Detta ansvar borde ligger på skolledningen som i sin tur fördelar detta ansvar till IT-peda-gogerna på skolan. Efter att ha närvarat på ett flertal handledningsmöten med lärare och IT-pedagoger har jag sett vikten av sådana möten, där delar lärare med sig av sina kun-skaper och samtalar om svårigheter de möter. På så sätt får pedagogerna använda sina egna kunskaper för att lära lära ut till andra i grup-pen, men även få hjälp med aktuella problem de stöter på. Mötet blir ett forum där lärare och IT-pedagoger kan diskutera och inspirera varandra. Jag anser att det är skolledningens ansvar att ge tid och rum för sådana samman-komster.

REFLEKTION

17

eleverna är när det gäller att söka kunskap på nätet. Mina erfarenheter visar på att elever har bra kunskap om hur man ska använda olika sökmotorer på nätet men att de har brister gällande kunskap om källkritik, alltså var man hittar pålitlig information.

Det jag sett under mina praktikperioder år mig att ifrågasätter varför en del lärare inte gör mer för att integrera IT i undervisningen med tanke på det stöd det kan ge elever med särskilda behov. Det är främst en skola jag besökt tidigare där jag fick en större inblick i hur man använde sig av datorer för att underlätta för dessa elever. Elever med läs- och skriv-svårigheter fick möjlighet att få böcker ochfaktatexter upplästa genom ljudböcker och även läxor kunde spelas in genom ljud-inspelning när deras klasskamrater gjorde skriftliga läxförhör. En lärare jag samtalat med under den senaste praktikperioden berättade om hur han använde sig av olika program på Ipad för att underlätta för elever med autism. Eleverna kan med hjälp av dessa program konversera och ut-trycka åsikter och känslor som kan vara svåra för dem att prata om. Läraren skrev en fråga och eleverna fick sedan rita sitt svar i ett rit-program. Läraren skapade även en berättelse i appen Bookcreator inför elevernas vaccinering som handlade om vad som händer när man tar en spruta. Detta för att lindra elevernas oro över smärtan och för att de skulle få en förståelse om vad som skulle ske. IT-verktyg erbjuder en mer individanpassad undervisning, något som den svenska skolan strävar efter allt mer. Professor Howard Garnder är välkänd för sin teori om att människor lär sig på olika sätt. IT erbjuder otroliga resurser gällande utveck-ling av varierande undervisningsmetoder. Nätet består av en mängder undervisnings-filmer, bildarkiv, sökmotorer och möjligheter till

18

att chatta och maila med ungdomar från hela världen. Resurserna är oändliga. Ett arbets-sätt som blivit allt mer populärt är att elever och lärare skapar egna bloggar eller hemsidor. Lärare skapar hemsidor som de använder som en resursbank. Här kan de lägga ut läxor, skicka ut information till elever och föräldrar, elever som varit sjuka kan nå information genom att besöka hemsidan från hemmet. Bloggar används på olika sätt, elever har fått skapa personliga bloggar där de publicerar sina skoluppgifter eller det skapas klass-bloggar som alla i klassen kan använda sig av. Lärarna har använt sig av bloggar inom grupp-arbeten där några få elever tillsammans får skapa en blogg där de publicerar sina upp-gifter. Det krävs bara att vi lärare ska hitta metoder som kan tas vara på i vår undervisning, att vi är kreativa och vågar kasta oss ut på nytt vatten och testa nya metoder och under-visningsformer.

Selander, Svärdemo - Åberg, Didaktisk design I digital miljö- nya möjligheter för lärande 2009

litteraturreferenser

hjälpmedel och utveckling av metoder

Gällhagen,Wahlström, Lär med surfplatta- åk 1-3. 2012

Bell- Introduktion till forskningsmetodik, 2000

BookcreatorLetterschoolPuppet Pals

Puppet Pals 2iBookiMovie

GarageBand Writereader

PoppletWebmath

Moldiv123DsculptPs express

PixlrMinecraftSkolstil

BokatavslekStavningslekOrdens magi

Lyssna och läsAffären 1Afären 2Affären 3

DjungelbråkDjungeltid

Levande bokstäverKlockgårdenMoji klockis

DrawingFairy tales

PuzzlemagicBuddypoke

TIPS PÅ ANVÄNDBARA APPAR TILL IPAD