Kent Eklind

IRAN Anahita och Artemis -

om myt och legend

1

Anahita och Artemis myten, legenden

Vem har inte blndats av en grekisk gudavrld, beskt den europeiska kulturens vagga fr att

vandra bland antika minnesmrken som Knossos, Efesus och Akropolis? Att vi skulle finna

ngot lngre sterut tycks sllan fresvva oss.

Hade s varit fallet skulle skert ett stligt Akropolis, Persepolis, haft strre plats p vra

resebyrer. P samma stt r det med drottningen Ester, hon i bibeln med gstabudet och gift

med den persiske kungen. Hennes slottsruiner finns kvar ven om det mesta r bortfraktat till Louvren i Paris eller British Museum i London lt vara att Shapur II (309-379) rev staden fr att blockera romarnas armer.

Som goda europer har vi varit framgngsrika kolonialister och nykolonialister. Bde hr

hemma och p annat hll dr vi gnat oss t etnisk utrotning och utplundring, vanligen i

civilisationens och Guds namn. nd har ihrdiga frsk under rtusenden att med vldet som

hjlpmedel breda ut oss ster om Eufrat inte lyckats srskilt bra. Varken Alexander den Stores

hellenism eller Indien som en juvel i kronan gav ngon strre terbring. Hur det skall g med

Mellersta stern framver vet vi inte n men det har blivit alltings onda vilket vi ihrdigt frsker rensa bort, denna gng i demokratins namn.

Det hr till undantagen att vi i vr historieskrivning inkluderar hndelser ster om Grekland

och Rom. nd r de p mnga stt likartade men nr Persien, dagens Iran, omnmns talas det

om den store fienden. Det myntades redan med Aischylos i hans drama Perserna. Idag fullfljs

detta med beskrivningar dr endast urananrikning och kvinnofrtryck anses vrt att nmna.

Palatsrester i Susa Foto: Eklind

2

Till mnga delar korrekt r detta en frsnvad bild. Ett vidgat synstt kunde vara motiverat perserna fick ju sedan Lydien besegrats p 500-talet f Kr. makten ver alla Asiens fr grekerna

obekanta omrden. Det beskrivs ibland som Hotet frn perserna. De blir pltsligt en stormakt

under partherna vilket beskrivs som en feodalstat utan en mktig centralregering och det

vllade inte romarna ngra strre bekymmer. nd led romarna ett av sina strre nederlag mot

denna stormakt, vid Carrhae 53 e Kr. Dessa parther hade fregtts en persisk dynasti,

Akemeniderna, som anses ha grundlagt ett frsta vrldsherravlde. Efter dem fljde en ny

persisk dynasti, den sasanidiska, vilket kommenterats med att perserna gde

mycket framstende formella anlag, som framfrallt uppenbarade sig p det politiska omrdet. De

skapade en riksstyrelse, som hll vrldsvldet samman i 200 r, och som efter dettas fall kunde lta det

nationella Persien teruppst med fryngrade krafter. Nr ocks detta Persien fll samman, gick den

persiska statskonsten i arv till araberna, och nnu idag r denna statskonst typisk fr de vst- och

centralasiatiska staternas politik.1

Vid sidan av statskonst och de terkommande krig som ensidigt utmlats som hotet frn

perserna fanns, som p andra hll, en andevrld och en myt. Dr fanns likheter med de grekiska

och den romerska men ocks srdrag. Det var en kosmologi som kretsade kring en gudavrld med triaden Ahuramazda, Mithra och kvinnofiguren Anahita, vattnets gudinna. I denna vrld

ingick ven en Artemis, Artemisias som skulle leva vidare som en sjfarande legend. Anahita

och Artemis fr bli inledning till en fljande artikel - om en iransk kvinnorrelse i senare tid.

Anahita

Anahita, "den obeflckade", var det gamla persiska namnet p en gudinna. Hon antas ha stigit

fram runt 3000 r f. Kr. men den feministiska formen av en gudomlig varelse r betydligt ldre.

I Egypten trdde gudinnan Neith fram fr mer n 5000 r sedan och figuriner av detta slag kan

dateras till upp emot 10,000 r tillbaka. Anahitagestalten dyrkades redan under mederna och

sedan under de persiska akemenid- och sasaniddynastierna. Utanfr Iran vann hon insteg hos

kappadokier, armenier och runt medelhavet. Enligt legenden frdades hon i en vagn dragen av

fyra hstar vinden, regnet, molnen och snn i den meningen en kompanjon till den mediske Mithra och nra knutna till den hgste guden, Ahuramazda. Knuten till krningen av kungar

kom hon att bli en garant fr dennes legitimitet. Det var en gudabild som hade likheter med

flera andra antika gudinnor - Ishtar, Venus, Nana and Isis.2

Anahita benmndes frn brjan Aredvi Sura Anahita i ett forniranskt sprk, avestikan, en

kosmologisk figur, en vattengudinna, Aban, associerad med fruktsamhet, helbrgdagrande och

vishet. Med knytningen till vattnet hade hon fregngare i den sumeriske vattenguden Enki. I

en medelpersisk sprkform var benmningen Ardwisur Anahid eller Nahid. I armeniskan

kallades hon Anahit eller Anaheed. Grekiska och romerska historiker refererade till henne som

Anaitis eller som en motsvarighet till ngon av de gudinnor som fanns i deras egen gudavrld,

bland dem Aphrodite. Anahita skulle senare ge namnet t en av vra knda asteorider. 3

Namnet Aredvi anknyter till ett gudomligt vsen medan Sura och Anahita terfinns i avestiska

som adjektiv. Knutna till andra gudavsen terfinns de i vedisk sanskrit. Med knytningen till

vattnet, aban, fljer ett indo-iranskt ursprung som forskare relaterar till sanskrits Saravati och

1 Linnr, Sture, Europas fdelse, Natur och Kultur, Stockholm, 1991; Lehman, E. i Orientens forntidskultur, a.a. del I.

2 I Avestan Ardw Sr Anhit, gammalpersiskan Anhit, medelpersiskan Ardwsr Anhd, nypersiskan Nhd. I Armenien Anhit. Grek-romerska historiker refererar till henne som Anitis eller en gudomlighet inom den egna gudavrlden. I namnformen r endast ordet Ardv knutet till gudomlighet - sra och anhta utgr adjektiv i avestan med betydelsen mktig, ren, obeflckad och terfinns i vedisk sanskrit I medelpersiskan frn sasaniderna och senare benmns Ardv Sra Anhta som Ardwisur Anhd men namnformen kan inte spras i det gamla vstiranska sprket (Boyce); Astoriden Anahita upptcktes av C. H. F. Peters 1887 och blev uppkallad efter Avestans Aredvi Sura Anahita.

Asteoriden fngades senast upp 2001 av Arecibo Observatory. Asteoriden har en diameter om 47 7 km.

3 Wolkstein, Diane, Noah Kramer, Samuel, Inanna himlens och jordens drottning, Bokfrlater Trevi, Stockholm

3

ett ldre iranskt Haravati, grekiskans Arachosia. Anahita fick en regional anknytning till ett

brdigt och flodrikt omrde frmodligen runt dagens Kandahar. Namnformen Aredvi Sura Anahita blev lngt senare, under den iranska sasaniddynastin, ndrad till Ardwisur Anhd och en sprklig koppling kan ske till Mat Zemlya, moder jord, i slavisk mytologi. Grekerna och

romarna likstllde henne med Venus (Aphrodite). Det blev med grekernas version av Anahita,

med namnet Anatis, som kulten spreds runt medelhavet och perserna kom att likstlla henne

med Artemis i Efesus. Med spridningen kom sedan ett flertal skiftande namnformer. Anatis,

Anat, Atargatis, Anath, Asherah, Astarte, Ishtar, Athene, Al-Lat, Cybele, Artemis och

Aphrodite.

Som en gudinna knuten till renandet av vatten, fruktsamhet och visdom hade Anahita fre

400-talet associerats med den semitiska Ishtar-Inanna. Med Anahita lades ett antal attribut till

knutna till krigskonsten och planeten Venus Herodotus kom i sin historia att tala om perser som offrade till en himmelsk gudinna. Idag anses att Anahiti var en persisk-elamitisk gudinna

nrmast jmfrbar med Ishtar-Inanna. Dr kan ett samband med Aredvi Sura Anahita skas en frening av tv gudagestalter knuten till akemenidernas upptagande av zoroastrismen. Dr

fanns ett sprkligt samband med Harahvait Ardv Sr Anhit som var ett vstligt orienterat gudsbegrepp. Kring detta finns olika meningar. Dr har frts fram att Anahita kan ha varit ett

uttryck fr daeva, den gamla Avestans vernaturliga, onda, krafter. Frgan har uppkommit om

den persiska Anahita en gudom eller en demon, daeva. I detta framtrder skiljaktigheterna mellan en frantik iransk religion och upptrdandet av den iranske profeten Zarathustra. Med

denne infrdes en monoteistisk gud men d fanns redan Anahita som en fruktbarhetsgudinna bland de turiska folken, en folkstam i den ldre Avestan med iransk hrkomst. Nr Zarathustra

reformerade en iransk pantheon blev Anahita ett uttryck fr polyteism. Dr fanns frlagor frn

de vediska Indra, Sarva och Nasatya. Med detta blev Anahita en demon, daevas/daivas som

hrde till en gammal Avestan, Med Zarathustras reformation kom brytningen med en proto-

indoiransk vrld till uttryck i Gathasngerna, Aban Yast 5 och 94. Frst lngt senare, med

perserkungen Artaxerxes II, skulle hon bli delvis terstlld.1

Avestika, ett idag frlorat sprk, gr tillbaka till den forntida iranska religionen, frnyad med

den iranske profeten Zarathustra. I bevarade textfragment p avestika framtrder en

sammanhngande kedja av texter, Gathasngerna, uppdelade i yazatas. En av dessa har namnet

Anahita och knyts till en kvinnlig ngel som vakar ver vattnet, Aban. Inom forskningen r det

inte helt klarlagt om ngon form av en modergudinna tillbetts under den tidiga stenldern men

vid sidan av de nmnda egyptiska fynden ovan har flera figuriner och statyetter terfunnits i

Susa som daterats till omkring det fjrde rtusendet f Kr. Det har antagits att antalet fynd p

den iranska hgplatn pekar p att det var hr som en urmoder frst framtrdde. Det skulle d

hnga samman med de migrationsrrelser som skett under historien.

I sitt original skall Avestan ha omfattat 21 bcker, nasker med liturgi, historia och medicin,

ngot som till stora delar frsvunnit d det varit frga om en religis tradition som frdes vidare

muntligt. I bokform tillkom Avestan frmodligen under sasaniderna som respons mot Manis till Shapur I verlmnade skrift Sapurakan. Med islam fll Avestan i glmska. P 900-talet

kom en kompilation i Bagdad. Till det som bevarats hr ritualtexter, Vendidad, fragment frn

andra delar, liturgiska texter med Yasna och yashterna, tillkomna efter gathasngerna, Lilla

Avestan, Visperad och Korde Avesta, bner fr srskilda tillfllen. P pahlavi frn 8-900-talen

finns Bundahishn, (skapelsen) Menok-i-chrat (visdomen), Denkard-encyklopedin (Zend-

Avesta), Bahman Yasht (vrlden, vrldsldrarna), Videvdat (demonernas frdrivande) och

Artak Viraz Namak, det tidigaste knda exemplet p den litteraturart som anvnds i Dantes

Divina Commedia.2

1 Gnoli, Gherardo, Zoroaster in History, Bibliotheca Persica Press, New York, 2000; Nyberg, H. S. Irans forntida religioner, Svenska kyrkans diakonistyrelses bokfrlag, Sthlm, 1937; Boyce, Mary, Zoroastrians Their Religious Beliefs and Practices, Rotuledge, London, NY, 2001 2 Michael Stausberg, Zarathustra och zoroastrismen, (2005) ppekar ifrga om frsk till rekonstruktioner av Zarathustras levnadstid att ven

nr det gller de skenbart autentiska och pfallande precisa uppgifterna r det fullt mjligt att det rr sig om senare historiska

4

Zarathustra, Zarathustra Spitama, den iranske profeten, en dtida reformator, skulle under

andra rtusendet fre Kristus komma att lgga grunden fr Zoroastrismen, en dominerande

religioner under antiken. Modern forskning daterar Zarathustras framtrdande ngonstans

mellan 1500-600 f Kr., men tidpunkten har ven lagts lngt tidigare. Zoroastrierna ansg att

tillvaron vilade p tv grundprinciper, det goda (spenta, det konstruktiva) och det onda (angra, det frdrvliga). Bakom detta ligger frmodligen vergngen frn ett nomadliv till fasta bosttningar. Med intrng p bosttningarna frn nomader blev de det onda de bofasta hade att vrda sin jord och bevattna sin sdd.1

Zarathustra beskrivs vanligen som visionr reformator vars budskap ersatte en forniransk

dualism med monoteism. Vissa dualistiska inslag har kvarsttt med Avestans Amesha Spenta

(de heliga oddliga), grundtankar som inom judendomen transformerats till nglar och tagits

upp inom kristendomen och islam. Zarathustra trdde in i sin plats i historien sedan han

uteslutits ur de stam han tillhrde han hade profetiskt talat om en himmelsgud som han gav namnet Ahuramazda. Denne terkommer i hans Gathasnger tillsammans med andra gudomar,

representerande bland annat naturens fyra element dr elden, Atar, och vattnet Anahita,

uppfattades som heliga. I den femte Yazata ber guden Ahuramazda om Anahitas std fr att

vinna proselyter till den nya tron (zoroastrismen). Slutsatsen dras att den Anahitagestalt som

redan vrdades hade en s stark stllning att det var ndvndigt att infoga henne i den nya

trosriktningen. I denna ingick ven en frlsare, Sayoshant med ett antal rdgivare, Vistaspa och

Fravashierna samt ett flertal andra hjltar och hjltinnor. Det var nr Zarathustra prntade ned

detta med det dvarande sprket, avestika, som det i fragment skulle n eftervrlden i

Gathasngerna, indelade i verser, Yazatas. Dr terfinns Aredvi Sura Anahita i den femte

sngen. Hon r den vta, obeflckade och personifierar i myten en flod, Raha (frmodligen

Jaxartes) som rinner ut i Vourukasa (frmodligen Aralsjn), idag mer eller mindre uttorkad av

bomullsodling trots terstllningsfrsk.2

Gathasngerna, beskrivna som en frlngning av den vediska religionshistorien och muntligt traderad skulle frsvagas med Alexander den store, araber och mongoler. Skriftliga

urkunder skall ha brnts och utplnats. Kultplatser, Persepolis och biblioteket i Ctesifon dr

omkring volymer skall ha frvarats skingrades. Under sasaniderna samlades det som terstod

ihop i ett kompilat som drefter frmodligen tillrttalagts. De terstende texter som har kunnat

tolkas hr till olika sprkperioder, avestika, medelpersiska, pahlavi, och nypersiska. Den av

zoroastrianismen inkorporerade Anahita kom vid persiska kungakrningar att i reliefarbeten

avbildas tillsammans med den krnte som garant fr dennes legala rtt att tilltrda tronen. Vid

Naqsh-e Rustam och Taq-e-Bostan terkommer detta och i ett av dem avbildas kungen Khosrou

II Parviz nr denne mottar sin krona frn den hgste prsten, mobed-e-mobedan, under

verinseende av Anahita. Nr Artaxerxses II lt restaurera mottagningshallen i Susapalatset fick

den hgste guden, Ahuramazda, flankeras av Anahita och Mithra med inskriptionen Med Ahura

Mazda, Anahita och Mithras vilja m Ahura Mazda, Anahita och Mithra skydda mig.

frfalskningar, som fr sin del pverkats av den ldre fascinationshistorien om Zarathustra; The Cambridge History of Iran, Cambridge

University Press, NY 1968; Saggs, H.W.F. Civilization before Greece and Rome, Yale University Press, London, 1989; Holmquist, H.

Kyrkohistoria, P. A. Norstedt & Sner, 1928

1 Khazai, Khosro, The Gathas, European Centre for Zoroastrian Studies, Bryssel, 2007; Murdoc, D.M, Was the Persian Goddess Anahita the Pre-Christian Virgin Mother of Mithra? The official website of Dr. Kaveh Farrokh (PhD) www.StellarHousePublishing.com; Dahln, Ashk,

Zoroastrismen, www.ashkdahlen.com; Campos Mndez, I., Anahita and Mithra in the Achaemenid royal inscriptions Anahita - Ancient

Persian Goddess and Zdoroastrian Yazata, University of Las Palmas of Gran Canaria, Academia.edu; Taraporewala, I.J.S. The Religion of Zarathustra, Sazman-e Faravahar, Tehran, 1980; Settegast, Mary, When Zarathustra Spoke The Reformation of Neolithic Culture and Religion, Mazda Publishers Inc. California, 2005.

2 Hr fanns samtidigt en bakomliggande stamkonflikt med Mithrareligionens Asi-kult som senare utmynnade i en frening mellan en vstlig och en stlig zoroastrism. Det kom till utryck med den akemenidiske kungen Artaxexes II (404-359) dr Mithra och Anahita beropas som

jmbrdiga; Nyberg, H. S. Irans forntida religioner, Svenska kyrkans diakonistyrelses bokfrlag, Stockholm, 1937; Weber, Max, Ekonomi

och samhlle, 2 Religionssociologi-Rttssociologi, Argos, Lund, 1985.

5

Anahita och kulten

Anahita r nra frbunden med den grekiska Aphrodite, dotter till Zeus och Dione, syster till

Apollo. Aphrodite dyrkades i Palestina, i Syrien som Astarte och i Fenicien som Ashtaroth.

Som Aphrodite Urania betraktades hon som en himmelsk gudinna. I Iran blev hon en

motsvarighet till Anahita, i Rom Venus. Som Urania var hon en bergsdrottning, i Iran vrdad

som Aphrodite Pandemos. I Rom blev hon Concordia, gudom fr harmoni och fred med

festivaler, Aphrodisia. Det var en kult hmtad frn Asien, frknippad med den Sumeriska

Inanna, den feniciska Phoenician Argipassa och Frygiens Cybele.1

I den persiska sfren lyftes Anahita fram under Artaxerxes I (465-424 f. Kr). Om detta har

noterats att Artaxerxes I flyttade sin huvudstad frn Susa till Babylon varefter den med

Artaxerxes II ter flyttades till Susa 395. Darius II var halvbabylonier och dog i Babylon. Hans

son och eftertrdare, Artaxerxes II stod under starkt inflytande av moderna Parysatis som

influerade bde Darius och snerna, Artaxerxes och Kyros den yngre. Den svenske forskaren

Widengren har en liknande beskrivning men vill placera hndelsefrloppet tidigare och ansg

att Anahita var identisk med Nahaithya, Avestikans Daeva, enligt Widengren identisk med

Nasatyas, Ashvinerna, sekundra gudar, associerade med lkande frmga.2

Som kultbrare fortlevde Anahita fram till sasanidernas (226-640 e. Kr.) ikonoklasm -

bildstorm efter partherna. D avlgsnandes religisa ikoner, symboler och monument - mest

knd r bildstriden i bysantinska riket under 700- och 800-talen. Anahitakulten eskalerade

under Artaxerxes II som lt uppfra tempelbyggnader i Babylon, Susa, Ekbatana (Hamadan),

Persepolis, Damascus and Sardis. Nr det frn 330-talet spreds i Mindre Asien, runt Medelhavet

och i Armenien blev det hela en inkomstklla i form av tempelskatter, en frlaga till

katolicismens avlatsbrev. Artaxerxes II knytning till Anahitakulten terkommer i inskriptioner

terfunna ibland annat Susa. Det tyder p en brytning med en tradition dr endast Ahuramazda

figurerade som gudagestalt.3

Anahitatemplen

De rester som terstr av en gngens tids Anahitatempel r sparsamma. Kvarvarande ruiner

terfinns i Istakhr, Hamadan, vid Bishapur lngs den antika vgen mellan Persis och Elam och

1 Sadeq Nazmi Afshar, Mohammad, Religion in Iran - Anahita, - The Mother of Gods - Iran the cradle of the early gods, Iran Chamber Society, 2015; Eric Edwards Collected Works Miscellaneous Writings & Articles, The Pilcrow Theme, Internet, 2015

2 Daeva (dauua, daua, dava) r i Gathasngerna, de ldsta texterna frn zoroastrismen, felaktiga och falska gudar som skall frkastas; Taqizadeh, Widengren, Nyberg; Parpola, Asko, The Nasatyas, the Chariot and ProtoAryan Religion, Journal of Indological Studies, Nos. 16 & 17, 20042005; Stausberg, Michael, Zarathustra och zoroastrismen, Nya Doxa, 2005; Widengren, Geo, 1907-1996, professor i religionsvetenskap, orientalist, iranist och frfattare till en rad arbeten om iranska religioner, islam, judendom, gnosticism, m.m.

3 Arrianos, Lucius Flavius, Alexander den store, Wahlstrm & Widstrand, 2003; Polybius, Arrian

Yazd och Kerman, zoroastriska tempel Foto: Eklind

6

i Kangavar. Det senare antas vid sidan av det helt utplnade templet i Hamadan ha varit bland

de mer mest pkostade i den d knda vrlden. Hamadantemplet plundrades av Alexander den

Store och de efterfljande seleukidernas Antigonus (325-301 f. Kr) och Seleucus Nicator (312-

280). Nr Antiochus III attackerade Hamadan 209 terstod endast vissa delar av templet. Ett

stenlejon terstr idag som minnesmrke. Lmningarna i Kangavar br bde hellenistiska spr

och persiska karaktristika. Dit hr dimensionerna p de plintar som utgjort fundament och tv

motstende trappsektioner liknande dem vid Persepolis.1

Under den parthiska perioden skulle enligt antikens historiker, Pliny och Strabon, ett

Dianatempel ha funnits i Susa (Pliny). Ett tempel i Elam (Strabo) skulle ha varit tillgnat

Athena/Artemis/Anahita. Under det andra rhundradet e Kr blev Istakhr centrum fr Anahita

nr den sasanidiske prsten Sasans son Papak tog makten frn en parthisk vasall. Med regenten

Bahram I (272-273 e Kr.) brjade en bildstorm (ovan) att vxa. Anahitakulten frsvagades till

frmn fr uppfrandet av eldtempel, i Istakhr tillkom med zoroasterprsten Kirder Anahids

eldtempel. Trots detta fortlevde Anahitakulten, med triaden Ahura Mazda, Mithra och Anahita

i vstra Iran. Senare regenter som Narseh (293-302) koim vid Naqsh-e Rustam, nedan, att

avbildas i en relief dr han vid sin krning mottar sin krona frn Anahita.2

I mindre Asien och runt medelhavet levde kulten kvar under den parthiska tiden. I Lydien

fanns flera tempel. Armenien blev ett zoroastriskt land som enligt Strabo delat sin religion med perser och meder och srskilt rade Anaitis. Till supportrarna hrde, fre en konvertering

till kristendomen, den armeniske kungen Tiridates III. Enligt Pliny skulle Mark An-tony's

soldater ha slagit snder en stor Anahitastaty i rent guld och delat guldet. I den arme-niska

huvudstaden tillbads Anahita ven som Artashat (Artaxata) dr hon hade ett tempel upp-frt.

Med Tiridates konvertering blev sedan Anahitakulten frbjuden. Statyer och bilder frstrdes.

Anahita - i Kangavar

Bland arkeologerna pgr ett meningsutbyte om tidsbestmningen d det tempelruinerna i

Kangavar. I Encyclopedia Iranica konstateras att med avseende p dispyten mellan forskare kan

ngot entydig slutsats inte dras. Utgrvningar brjade 1968. D stod de stora pelarna kvar p

en plattform av sten arkeologerna tog antikens historiker till hjlp. Bland dem hade Isidore of Charax refererat till ett tempel ver Artemis som i Iran brukar identifieras som Anahita. Det har

med detta antagits att konstruktionen kan fras tillbaka till den parthiska tiden (ca 250 f Kr, -

225 e Kr) varefter renoveringar skett under den sasanidiska tiden (ca 225 650).

Arkeologen Warwick Ball har beskrivit konstruktionen som ett av de mest utmrkande d det

gller partherna arkitektur med en stromersk tempelform. Han framhller samtidigt, i likhet

med tidigare forskare som Arthur Upham Pope, att man i konstruktionen terfinner

akemenidiska drag och att anlggningen troligen var gnad t Anahita. Andra (Massoud

Azarnoush) har ansett att det saknas ndvndiga karaktristika fr att identifiera anlggningen

1 Rose, Jenny, Zoroastrism, I.B. Tauris, Nwe York, 2011

2 Boyce, Mary, Zoroastrians Their Religious Beliefs and Practices, Rotuledge, London, NY, 2001

7

som en tempelbyggnad, en uppfattning som bitrtts av den frre ledaren av den arkeologiska

avdelningen vid Tehrans universitet, Ali Akbar Sarfaraz. De menar att det r frga om ruinerna

efter ett sasanidiskt palats. En tredje stndpunkt innebr att platsen ursprungligen tillkom under

akemeniderna fr att sedan gradvis utvecklas i olika faser

Anahita vid Naqsh-e Rustam/Persepolis

Vid Naqsh-e Rustam, belget lite drygt en mil nordvst om Persepolis, terfinns en klippvgg

med reliefer och gravsttningar. Den ldsta reliefen, troligen elamitisk som har gett platsen dess

namn antas avbilda den mytiske iranske hjlten Rostam. P en ppen yta framfr klippvggen

terfinns den konstruktion som blivit kallad Zarathustras kub. Antaganden att det r ett

eldtempel har avvisats dr finns ingen rkutgng. Andra antaganden har utgtt ifrn att Darius I skulle ha byggt kuben som en kopia det nrbelgna Pasargadae, Salomons fngelse sedan det demolerats av en Gaumata som tillskansat sig tronen illegitimt.

Till relieferna vid Naqsh-e Rustam hr den dr kungen Narseh, 293-303, blir krnt och mottar

sin ring frn en kvinnogestalt som identifierats som Aredvi Sura Anahita. Det har samtidigt frt

fram att kungens hllning infr kvinnofiguren inte r sdan som den kunde frvntas vara infr

en gudom. Figuren skulle d kunna vara drottningen, Shapurdokhtak.

Anahitatemplet, Kangavar, 2015 Foton: Eklind

Anahitatemplet i Kangavar, teckning av Eugne Flandin, 1809- 1876, fransk mlare och tecknare. Flandin

beskte i brjan av 1840-talet Persien (1843-44)

8

Persepolis, Takht-e Jamshid, Jamshids tron r den forntida ruinstad i sdra Iran, provinsen Fars, som var huvudstad i Akemeniderriket. Staden ligger p en sltt vid berget Kuh-e Rahmat,

omkring 70 kilometer nordst om Shiraz. Persepolis upptogs 1979 p Unescos vrldsarvslista.

Uppfrandet av staden pbrjades 521 f.Kr. under Dareios I d ett antal monumentala byggen

kom till fr att understryka det perserrikets enhet och mngfald och befsta kungamakten. Till

skillnad frn motsvarigheter vsterut skall tillkomsten ha skett utan inslag av slavarbetare -

hantverkare frn vldets provinser engagerades och frn arbetsinsatserna finns avlningslistor

bevarade. Arkitekturen var en kombination av stilar frn olika delar av imperiet dr bland annat

anlggningar i Pasargadae, Susa och Ekbatana utgjorde frlagor. Uppfrandet av Persepolis

pgick under drygt tv rhundraden. Staden skulle sedan sttas i brand av Alexander den store

r 331 f.Kr.

Naqsh-e Rustam - Narsehs relief med Anahita till hger bild frn Saidi, Farrokh, A Guide to Persepolis, Pasargadae

and Naghshe-Rostam, Behdide Publishers, Tehran, 2001, foto: Eklind

Frn vnster Zarathustras kub, Eldtempel (Urumie) och Salomons fngelse, Pasargadae. Foto: Eklind

9

Palatsen i Susa och Persepolis anlades med en arkitektur skapad fr hrskaren som lnat

grundvalar frn Assyrien. Tv fragment av relieferna frn Persepolis Apadana finns i Sverige

p Medelhavsmuseet.1

Anahita vid Taq-e Bostan Klippinskrifterna vid Taq-e Bostan, 6 kilometer nordst om Kermanshah r ett antal stora

klippreliefer frn den sasanidiska eran, belgna i hjrtat av Zagrosbergen. Relieferna anses vara

ngra av de bst bevarade uttrycken fr persisk konst under sasanidtiden. De har antagits

frestlla bland annat krningen av Khosrou Parviz (ca.590-628 CE) dr Anahita verrcker en

ring men detta ansas ngot oskrare n den relief som terfinns vid Naqsh-e Rustam. Hennes

framskjutna stllning har emellertid sprats i silverfigurationer och hon frekommer p

sasanidiska mynt.

1 Saidi, Farrokh, A Guide to Persepolis, Pasargadae end Naghshe-Rostam, Behdid Publishers, Tehran, 2001

Farsprovinsen, Persepolis och Naqsch-e Rustam, Pasargadaeomrdet. Nedan versikt Persepolis, klla: Saidi, Farrokh, A Guide to Persepolis, Pasargadae and Naghshe-Rostam, Behdid Publishers, Tehran, 2001, foto: Eklind

10

Behistun

Drygt fyra mil nordst om Taq-e Bostan terfinns inskrifter vid Behistun (Behistn, ven

Behistun, Bisotun, Bisitun eller Bisutun), fornpersiskana Bagatana,"Gudarnas boning", en

samling kilinskrifter och skulpturarbeten p en klippvgg. Kilskrifterna anses vara vad

Rosettastenen r fr de egyptiska hieroglyferna - det viktigaste dokumentet fr att dechiffrera

ett frlorat skriftsystem. Inskriptionerna berttar om den persiske kungen Darius I (521- 486

f.Kr.) och r skrivna tre gnger p olika skriftsprk - tv sida vid sida, fornpersiska och

elamitiska med babyloniska ovanfr. Inskriptionerna tillhr Unescos vrldsarv sedan 2006.

Kermanshah, Taq-e Bostan. vre delen i reliefen till vnster skildrar krningen av Chosroe II (590-628) med Anahita

lngst till vnster. Ryttarfiguren skall vara sasanidkungen Khosrau II, 590-628 e Kr. Reliefen till hger skall avbilda

krningen av Ardashir III, omgiven av till hger Ahuramazda eller Shapur II, till vnster Mithra. Foto Eklind.

11

Anahita och Pir-e Sabz

Pir-e Sabz, Chak Chak, en liten by i Yazdprovinsens Kharanaq inom kommunen Ardakan

ligger p en bergssida, utgr en zoroastrisk vallfartsort. Platsen ligger hgt belgen p en

klipphylla i ett kenomrde nr byn Ardakan in Yazd Province, den tidigare iranske presidenten

Khatamis fdelseort. Inom zoroastrismen antas Pir-e Sabz vara den plats dr Yazdegerds andra

dotter, Nikbanoo, tog sin tillflykt nr sasaniddynastin fll fr araberna omkring 640 e Kr.

Platsen, dr en klla strmmar ner frn klipptoppen, kallas ven Chak-Chak, droppdropp, skall

ursprungligen ha varit tillgnad Anahita och har blivit en av zoroastrismens mest betydelsefulla

minnesmrken. I legend utgra kllvattnets droppar en sorg ver det de som mtte Nikbanou.

Tempeldelen r en uthuggen grottbildning med tv stora bronsdrrar. Altarrummet r, stensatt

med marmor, alltid tck med en vattenhinna medan vggarna r sotade av zoroastrismens

stndiga eld. Omkring altarrummet har ett antal byggnader uppfrts.1

Yazdegerd III var sonson till Khosrau II. Efter en maktkamp hlls Yazdegerd III gmd i

Istakhr, en stad i antikens Farsprovins. Efter ett bilggande av motsttningarna placerades

Yazdegerd p tronen, krnt i i Istakhrs Anahitatempel vid 8 rs lder. Han var d den ende

kvarstende arvtagaren inom den sasanidiska dynastin. Ett r drefter fljde den arabiska

ervringsvgen.

1 Rose, Jenny, Zoroastrians, I.B. Tauris, New York, 2011

Behistun Foto: Eklind

12

Pir-e Sabz som tillflyktsort fr en av dttrarna till Yazdegerd III, Shar Banu, r med sitt

kllvatten oupplsligt frknippad med zoroastrismen och Anahita. Platsen har blivit en

vallfartsort fr zoroastrianer vrlden runt under den 14 till 18 juni varje r d tusentals beskare

anlnder frn Iran, Indien och USA med flera lnder. Enligt traditionen mste de d de kan se

tempelanlggningen fortstta sin ankomst till fots.

Yazdprovinsen, Karanaghomrdet, Pir-e Zabz, Chakj-Chak Fotoi: Eklind

Yazd, Pir-e Zabs Foton: Eklind

13

Vattnet som en av livets kllor r fortfarande inom dagens zoroastrianism dr den frekommer

en av de brande grundiderna. Andra liknande platser som knyts till en av Yazdegerds dttrar

och Anahita antas vara Shahr Banuhelgedomen vid Shahr-e Ray, en frort till Tehran. Platsen

r belgen, likt Pir-e Sabz, p en sluttning vid berget Tabarak, ven kallat Kuh-e Ray eller Kuh-

e Bibi Sharbanu.

Med islam och Irans safavidiska shiasamfund utvecklades vid sidan av en zoroastrisk

legendbidning kring Pir-e Sabz andra versioner och beskrivningar. Dottern till Yazdegerd III,

Shahr Banu (ungefr landsmodern, flera namnvarianter frekommer) framstlldes som en av Husayn ibn Alis (sonson till Muhammad och den tredje tolvsektsimamen) hustrur och mor till

Ali ibn Husayn (den fjrde tolvsektsimamen). Mot detta har anfrts att beskrivningarna inte kan

anpassas till tiden - Yazdegerd var fr ung fr att ha haft en dotter vid den muslimska

ervringen. Vid sin dd var han 28 r. Han hade d tillbringat 15 r i Istakhr. Det innebr att

han var runt 13 r nr den iranska huvudstaden sder om Bagdad, Ctesiphon, fll. Eftersom

ervringstiden brjat det andra ret efter hans trontilltrde skulle han vid 11 rs lder ha ftt en

dotter, jagad av araberna medan snerna Peroz III och Bahram VII skulle ha flytt till Kina.1

Anahita och Kaspiska havet

I den forniranska mytbildningen har Anahita ibland knutits till Kaspiska havet. Den fanns

lngt fre den tid d en viking, seglade ver Kaspiska havet fr att ockupera staden Bardaa en

kortare tid. Lngt fre detta hade i Videvdad, en del av den forniranska frestllningsvrld som

mter i Avestan, den zoroastriska bibeln, talats om ett sextonde land. Detta placeras ibland vid Aralsjn, ibland lngre vsterut vid Kaspiska havet och Volgas utflde.2

Dr hade en i folkloren omnmnd Paurva undsatt Anahita, kldd i bverskinn. Ett sdant

kunde terfinnas i Volga men, mindre troligt, i Indus sterut. Med Volgas utflde i Kaspiska

Havet framtrder med detta ett tnkbart samband mellan Avestans pbud att undanhlla

naturelementen frn nedsmutsning. Den dde fick inte brnnas till skydd fr elden. Kroppen

placerades p srskilda stllningar utan kontakt med mark eller vatten. Kanske frklarar klimat

och topografi omkring Kaspiska havet detta.

Med Anahita, knuten till vattnet hmtat frn en yazata med indoeuropeiskt ursprung har en anknytning skett till sanskrits Saravati, i gammal persisk form Harahvat, en forntida helig region med en mytisk flod som personifierade Anahita, idag omrdet runt Kandahar. Tidigare

skall en gren av Oxus ha anknutit till Kaspiska Havet med en vik, Karabugaz, Det svarta svalget

med en storlek motsvarande Vrmland. Inramat av tv smala landtungor lg ytnivn dr runt 4

meter lgre n Kaspiska havets medelniv. Det var en omgivning prglad av ogstvnlig luft i

vindar frn sandknarna i nordst. Klimatet inbjd knappast till ngot liv. Vintertid upptrdde

sulfat- och saltsyrebeslktade mnen med en sulfatkoncentration p omkring 35 %, ett problem

vid dagens oljeutvinning. Det frde med sig en kraftig stank.

Med detta har kapitlen 5-12 i Vendidad, som rr hanteringen av de dda och skyddet av eld,

vatten och jord, ansetts f en tnkbar frklaring. I Vendidad svarade nmligen Ahura Mazda,

p Zarathustras frga om regnvattnet, att detta renas i en sj fr att sedan med vindarnas hjlp

terg till kllan. Mytologin s som den kommer till uttryck i Avestan antas falla tillbaka p

den klimatiska och topografiska miljn runt Karabugaz.3

1 Enligt Wikipedia innebr det synstt som idag rr Shahr Banu att Yazdegerds dotter transporterades till Medina men ven detta ifrgastts -

sociologen Ali Shariati, en ledande islamisk debattr p sin tid, ansg att alla utlggningar om Shahr Banu var mer eller mindre ogrundade och

ofta rena frfalskningar; Boyce, Mary, talar om prinsessan Sharbanu, ` Landsmodern`, denna helt fiktiva figur, vars namn frefaller vara hrlett frn ett kultepitet knutet till Ardvisur Anahid, Boyce, Mary, Zoroastrians Their Religious Beliefs and Practices, Routledge, London/New York, 2001, s. 151-52; Tolvsekten, den i Iran dominerande shiagrenen; Enligt islamiska kllor, Al-Masudi, skulle Yazdegerd III haft tv sner,

Bahram och Peroz, samt tre dttrar, Shahr Banu, Adrag and Mardawand; Rose, Jenny, Zoroastrianism, I. B. Tauris, New York, 2011. 2 Boyce, Mary, Zoroastrians; Vajifdar, F. Avestan Geography: Some Topographical Aspects, Royal Asiatic Society, SOAS, 1998

3 Vendidad (Videvdad), en samling texter, del av zoroastrismens heliga bok Avesta, utgr en samling mytiska och praktiska texter och olika

skapelsemyter.

14

Legendens koppling mellan Anahita och en flod som rinner frn berget Hara har fortlevt.

Grekiska inskriptioner som ptrffats omnmner 'den stora gudinnan Anatis av Hara' och

grekiska mynt talar om 'Anatis av det heliga vattnet'. I Avestan omnmns, ovan, Aredvi Sura

Anahita i den femte versen (yashten), vattenversen. Den kosmologiska betydelsen av en

vrldsflod blir fullt utvecklad senare i Bundahishn under 1100-1200-talet med ett slutfrande

av skapelsen. I svl Avestan som Bundashin terkommer Aredvi Sura Anahita inte bara som en gudomlighet utan som en klla till vrlden fortgng, identisk med vrldsfloden. I Bundahishn

sker samtidigt en tskillnad mellan namnen i "Ardwisur Anahid". Det frsta ledet representerar

vattnet medan det andra ledet inkluderar planeten Venus. Havens och sjars ursprung kommer

frn Ardwisur och kontrasteras mot Anahid, skapelsen av stjrnor och planeter.1

Artemisias, grekinnan som blev persisk legosoldat

Artemis, i den grekiska formen Artemisia, i den grekiska mytologin jaktens och kyskhetens

gudinna, var dotter till Zeus, tvillingsyster till Apollo. Hon var ven identifierad som Anahid,

en avledning av Anahid-Ardeshir, knuten till ett eldtempel i det persiska Istakhr i den persiska

provinsen Fars. I en romersk gudavrld fanns en motsvarighet i Diana men Rom hade ven en Artemis och fr henne uppfrde de ett palats i Efesus. Idag r det mer eller mindre bortvittrat

medan Artemis vanligen hnfrs till den grekiska mytologin. Detta till trots anses det troligare

att namnet hrstammar frn fornpersiskans arta eller arte, "stor, helig" men namnen inom en

grekisk, romersk och persisk gudavrld medfr ofta frvxling och blandning.2

Nr Artemis upptrder i en persisk kulturvrld blir hon en motsvarighet till Anahita.

rhundradet e Kr. noterade geografen Isidor frn Charax att de akemenidiska kungarna alltid

visat en stor respekt fr Anahita eller Artemis. Enligt Isidor skulle ett tempel fr Artemis ha

uppfrts av Darius I utmed kungavgen lngs Eufrats vstra sida, frmodligen ovan nmnda

Bishapur. Trots detta blir Artemis vanligen grekisk eller romersk. Det uppmrksammas sllan

att Artemis ven ftt en plats i en persisk legendbildning. Dr blev hon som Herodotus berttar

en av Xerxes flottgeneraler, uppskattad sedan hon frt Xerxes barn i skerhet till Efesus dr skrvor efter ett Artemistempel numera terstr.3

Nr Herodotus talar om Artemisia som persisk amiral fr vi anta att han avser den Artemisia

som, med grekisk hrkomst, var drottning i staden Halikarnassos, belgen i den persiska

provinsen Karien nra n Kos. Hon var dotter till Lygdamis, persisk satrap/lnsherre i

Halicarnassus under 600-talet. Nr hennes man gick bort vertog hon regentskapet efter denne,

frstrkte tyrannvldet och frberedde sin son, Pisendelis, att eftertrda henne. Som en kraftfull

kvinna anslt hon sig till Xerxes grekiska expedition med understd frn Halikarnassos, Kos,

Nisyrus, and Calydna. Sjlv tillfrde hon Xerxes flotta fem skepp som blivit omnmnda som

spetsen i de persiska sjstridskrafterna. Fre sina framgngar vid Salamis hade hon redan vckt

uppmrksamhet i en sammandrabbning vid Euboea.4

Fr att undvika frvxling br uppmrksammas att det fanns en senare Artemisia i Karien,

syster och hustru till Mausolus, frmodligen persisk satrap som gjorde ansprk p kungatiteln.

Han eftertrddes av Artemisisa under ren 353 till 351 d hon gick bort. Namnet Artemisia har

senare terkommit inom konsten. Francesco Cavalli, 1602-1676 gav namnet till en opera 1657

och det gjorde ven Johann Adolph Hasse, 1754. Hon terkom i en oavslutad opera av Carlo

Goldoni, 1707-1793. Domenico Cimarosa som dog 1801 lmnade en oavslutat Artemizia efter

1 Bundahisn (skapelsen), samling baserad p gamla avestatexter, frmodligen redigerad strax fre islams intrde dr terfinns bl.a. den vrldslderslra med ett frlopp om 12000 r som delas in perioder om 3000 r och en vrldsfrlsare, Saoshyant.

2 Boyce, Mary, Zoroastrians Their Religious Beliefs and Practices, Routledge, Londonm New York, 2001. 3 I Forums uppslagsbok, Myter, r Artemis inte ovntat endast en grekisk gudinna, Forum, Stockholm, 1999. Den vsterlndska hegemonin bibehlls. Det gr ven man ven i den av Prisma utgivna Prisman stora bok om mytoligi som gnar 41 sidor t Grekland och 9 r Rom utan

att nmna ngot strre kulturomrde, Bokfrlaget Prisma, Stockholm, 2006; Herodotus, Histoires, Bok 7, Wordsworth, 1996

4 Schmitt, Rdiger, ARTEMISIA - queen of the Achaemenid province of Caria, Encyclopedia Iranica

15

sig. Nr sedan det frsta immigrantfartyget 1848 anlnde till Moreton Bay, inte lngt frn

Brisbane i Australien, s var fartygets namn Artemisia. Nr Artemisia, dottern till Lygdamis, anslt sig till perserna hade kung Darius 484 f Kr. ltit

sonen Xerxes leda en ervring av Aten. Hon blev en bricka i Xerxes frberedelser. Frutom

rekryteringen manskap, bland dem greker, anlade Xerxes en kanal genom en landtunga vid

Mount Athos. ver Hellesponten, Dardanellerna, anlades tv bryggor.

Expeditionen inleddes vren 480 frn Sardis. Det r under detta frlopp som Artemisias, av

Xerxes ha utsedd till amiral, trder fram. Hon hade inringad av grekiska skepp, tagit sig ur i en

situation som bedmdes som omjlig. Herodotus beskriver det med att fienden frletts genom

ett persiskt angrepp p ett egna skepp vilket medfrt att de atenska fartygen uppfattat sin fiende

som en allierad. Enligt Herodotus skulle Xerxes, som frn en bergshjd fljt frloppet, ha

uttalat att mina mn har blivit kvinnor, mina kvinnor mn. Strax efter detta intogs Aten medan

den grekiske Temistokles sjstridskrafter, moraliskt brutna, lg frankrade i Salamissundet. Det

var detta som den deltagande Aiskylos i sin tragedi Perserna beskrev med att det 1

ljd ett skri frn den hellenska flottan,

en stridshymn steg mot skyn, av klippns strnder

i mngfrdubblat eko terkastad.

D grepos perserna av stor bestrtning,

ty sngen var ej en signal till flykt

men vl ett djrvt och modigt anfallstecken

.. Nu sttte kopparkldda stvar samman.

Det var ett grekiskt skepp som gick till anfall

Den grekiska flottan skulle kort drefter segla ut frn Salamissundet och lsa in den persiska

flottan. Den tvingades dra sig tillbaka.

Vrvningen av greker som satraper, stthllare, och legosoldater var en vanlig freteelse vid

den tid d de s kallade tyrannvldena etablerades. Fr perserna utgjorde det en praktisk lsning

dr de med finansiella transaktioner kunde vrva grekiska aristokrater som fretrdare fr en

persisk centralmakt. I detta spel terfinner vi den tyranniska Aremisias.2

Ett anlitande av grekiska legosoldater hade gt rum nr den persiske kungen Artaxerxes II

skulle detroniseras. Han saknade ett std frn den starka modern som, jmfrd med Katarina av

Medici, tillskrivs sdana politiska frdigheter som framtrder i de persiska furstespeglarna och

hos Machiavelli. Hon fredrog den yngre sonen Kyros. Denne lt vrva en grekisk hr.

1 Boethius, Axel, De grekiska stadsstaternas historia, Vrldshistorien, red.Almquist, J.A. Lindblads frlag, Uppsala, 1931

2 Nilsson, Martin, De grekiska tyrannerna, P. A. Norstedt & Sner, Stockholm, 1941.

Till hger kanalen vid Athmos, till vnster Dardanellerna Klla: internet

16

Tillsammans med grekernas Lysander hade han varit framgngsrik i persisk-spartanska

styrkorna. Han marscherade frn Sardes fr att strta brodern med std hos inflytelserika

greker, bland dem spartanen Klearkos och Xenofon som hrde till Sokrates anhngare. Xenofon

har skildrat frloppet som utmynnade i ett nederlag vid Kunaxa dr Kyros stupade. De grekiska

legosoldaterna tervnde under stora svrigheter till Grekland men med en insikt om

upplsningstendenser i det akemenidiska imperiet. Mhnda var det en av frklaringsgrunderna

till att perserna inte lyckades utnyttja de grekiska stadsstaternas interna motsttningar.1

Grekiska legosoldater spelades frmodligen ocks en roll nr det persiska imperiet

konfronterades med Alexander den store. Alexanders krna var ett kavalleri som skulle sl upp

fiendelinjen, fljt av ett infanteri. Perserna, verlgsna i antal, kommenderades av en officersa-

del med blodsband till den kungliga tten. De grekiska legosoldaternas engagemang var

obetydligt i frhllande till de betalningsmedel som utgtt. Den frsta persiska dynastin fll.

I Efesus, vstra Turkiet, dit Artemisias hade frt Xerxes barn, terstr rester av ett tempel

ver henne. En gng ett av den antika vrldens sju underverk har omrdet idag en trskkaraktr.

Bilden nedan visar Celsus Library i Efesus, byggt 117 e. Kr., ett monument efter Tiberius Julius

Celsus Polemaeanus, guvernr i provinsen Asia. Hans grav r belgen under byggnaden

fundament. Artemiskulten som den framtrder i Efesus skiljer sig frn den grekiska dr hon

avbildas som jgarinna med pil och bge. I Efesus framtrder en stlig influens, pminnande

om Cybele, Rhea gudarnas moder i Mellersta stern vars tempel gick frlorat nr grekerna

brnde Sardis. Perserna tergldade det med att brnna grekiska tempel.2

Sammanfattningsvis vi mter med Anahita och Artemisias/Artemis enantik iransk vrld med gestalter som levt vidare ihistorien. Till dem hr ven den iranske profeten Zarathustra. Med honom fddes zoroastrismen. Det var frestllningar som utmanade och stod emot

kristendomens angrepp under mer n tusen r men de fll fr islam.

1 Kunaxa bybildning, Kunish, nra dagens Falluja, krnomrde fr al-Qaida under USA-invasionen av Irak och idag en av IS, Islamiska statens, knutpunkter; Xenophon, The Persian Expedition, The Penguin Classics, 1951, Xenofon Kyrosexpeditionen, Forum, 1972; National News Islamic State militants seize villages near Ramadi in Iraq, The Townsman- Canadian Press - BC Local News, 2015-04-15. 2 Herodotus, Histoires, Bok 5, Wordsworth Classics, 1996; Artemis, jordens gudinna med ett asiatiskt ursprung, Diana i latiniserad form med

ett tempel i Efesus, skall inte frvxlas med den grekiska gudinnan med samma namn. Dremot kan hon identifieras med en frygisk Cybele

varifrn hon ftt sitt namn. Hon kan emellertid jmfras med flera andra gudar som tillbads under olika namn i ster. I Kappadokien fanns Ma; i Syrien Atargatis eller Mylitta; i Fenicien Astarte som hos assyrierna upptrder som Ishtar. Namnet Esther har hrletts hrifrn. Samma

gudinna har sprats hos Hettiterna. De varierande gudanamnen br alla spr av den assyriska och babyloniska Ishtar. De olika namnformerna

faller tillbaka p skilda utvecklingscykler i olika regioner.

Artemisias

17

Mycket av detta frmedlades fre 1900-taletsarkeologi av Bibeln, en tid d zikkurater,kultbyggnader resta som terrasserade tempelberg, uppfrdes. Gudar som sumerernas Istar och

Babylons Marduk dyrkades. sterut, i Kina och Indien, fddes konfucianismen, taoismen,

hinduismen och buddhismen, runt Iran zoroastrismen. Vsterut etablerades judendom och

kristendom. Sderut vxte islam fram. I Mesopotamien gavs Talmud ut under persiskt beskydd

vid 500-talet e Kr, en judisk bibel- och lagkommentar, motskrift till kristendomen.

Det var en smltdegel centrerad kring Frmre Orienten som blev hemort fr uppenbarelse-

religionerna. Dr fanns den gudavrld och de legender vi mtt i det fregende men dr fanns ven andra hndelsefrlopp som med skriftsprkets framvxt skulle f genom-slag. Ett

ttesamhlle kom gradvis att rra sig mot en reglering av alla de praktiska taganden som hrde

det mnskliga livet till. Det var ngot som brjade i den minsta sociala enheten familjen. ttens fortlevnad vergick i arvsbestmmelser dr familjens samlevnad blev allt mer reglerad.

Detta gde rum med patriarkaliska frtecken idag har grdagens Artemis och Artemisisa ftt kraftfulla eftertrdare i en kvinnorrelse, i Iran som p andra hll.1

1 Johnson Lewis, Artemisia - Warrior Queen of Halicarnassus - Fought With Xerxes at the Battle of Salamis, About Education, 2015-02-12.

Artemis

Efesus, Celsus Library, Foto: Eklind