myten om palme - beta.diva-portal.orgbeta.diva-portal.org/smash/get/diva2:628038/fulltext01.pdf ·...

Kandidatuppsats

Myten om Palme En texttolkning av dokumentren Palme och dess

skildring av det sociala minnet efter Olof Palme

som norm eller anomali

Frfattare: Emma Svanstrm

Handledare: Cecilia Trenter Examinator: Erik Wngmar

Termin: VT13

mne: Historia Niv: Kandidat

Kurskod: GI1703

1

Abstract

The myth of Palme- a textual analysis of the documentary Palme and its description of

the social memory of Olof Palme as a norm or anomaly by Emma Svanstrm aims to

analyze how the directors of the documentary Palme choose to present Olof Palme to

the future generations. Also the goal is to find out if their version presents Palme as a

person who followed the norms or was divergent.

To this purpose the thesis use textual analysis combined with a quantitative method in

search of which persons the directors give the right to form the myth of Palme and

which keywords they use to do describe him. To view the film as a social memory in

the transformation to a myth the thesis use Jan Assmans theory of social memory and to

find out if the documentary describes Palme as following the norms or divergent it uses

Mary Douglas theory of anomaly.

The results show that it is mainly the narrator and Olof Palme that gets to form the

myth of him but also his family, friends, fellow employees and other persons that met

him or was affected by his actions. Palme is discribed as special, intelligent, interested

in social politics and able to act as he saw fit even if it was against the norms. He is

above all described as a complex person with many and sometimes contradicting sides.

Some of these actions and characteristics are viewed as following the norms while

others are shown as anomalies.

Nyckelord

Olof Palme, dokumentrfilm, documentary, socialt minne, social memory, anomali,

anomaly, Mary Douglas, Jan Assman, myt, myth

Tack

Tack till Cecilia Trenter fr god handledning samt familj och vnner fr goda rd.

Slutligen ett stort tack till Kristina Lindstrm och Maud Nycander fr att de gjorde

denna studie mjlig och tog sig tid att besvara mina frgor.

2

Innehll

1. Ingress _____________________________________________________________ 4

2. Syfte och frgestllning _______________________________________________ 5 2.1 Syfte och frgestllning ____________________________________________ 5

2.2 Disposition ______________________________________________________ 5

3. Teori _______________________________________________________________ 6 3.1 Definition av begreppet myt _________________________________________ 6 3.2 Socialt minne enligt Jan Assmans teori ________________________________ 6

3.3 Anomali enligt Mary Douglas _______________________________________ 8 3.4 Problematisering av teorierna _______________________________________ 10

4. Tidigare forskning om socialt minne och dokumentrfilmer ________________ 10

5. Material ___________________________________________________________ 14 5.1 Val av primrmaterial _____________________________________________ 14 5.2 Kllkritisk granskning av primrmaterialet ____________________________ 14 5.3 Material till bakgrundskapitlet ______________________________________ 17

6. Metod _____________________________________________________________ 17 6.1 Kvalitativ metod och texttolkning ___________________________________ 17

6.2 Kvantitativ metod ________________________________________________ 19

7. Bakgrund __________________________________________________________ 19 7.1 Kristina Lindstrm och Maud Nycander ______________________________ 19 7.2 Kort om Olof Palme ______________________________________________ 20

8. Resultat och analys __________________________________________________ 23 8.1 Barndom _______________________________________________________ 23

8.1.1 Tolkningsfretrde____________________________________________ 23

8.1.2 Norm eller anomali ___________________________________________ 24

8.2 Skola och ungdomsr _____________________________________________ 25 8.2.1 Tolkningsfretrde____________________________________________ 25


8.3 Politiskt intrde __________________________________________________ 26 8.3.1 Tolkningsfretrde____________________________________________ 26


8.4 Palmes krleksliv och ktenskap ____________________________________ 28 8.4.1 Tolkningsfretrde____________________________________________ 28


8.5 Palme som far ___________________________________________________ 30



8.6 Vald till partiordfrande ___________________________________________ 32



3

8.7 Inrikespolitiska handlingar _________________________________________ 33



8.8 Internationella handlingar __________________________________________ 36 8.8.1 Tolkningsfretrde____________________________________________ 36


8.9 Beskrivningar av Palme som politiker ________________________________ 40 8.9.1 Tolkningsfretrde____________________________________________ 40


8. 10 Hatkampanjer, satir och rykten ____________________________________ 43 8.10.1 Tolkningsfretrde___________________________________________ 43

8.10.2 Norm eller anomali __________________________________________ 44

8. 11 Frluster och vgen tillbaka ______________________________________ 45

8.11.1 Tolkningsfretrde___________________________________________ 45


8. 12 terigen statsminister ___________________________________________ 46



8.13 Mordet _______________________________________________________ 47



9. Slutdiskussion ______________________________________________________ 48 9.1 Personer som formar myten om Palme________________________________ 48

9.2 Bilden av Palme _________________________________________________ 49 9.3 Palme som norm eller anomali ______________________________________ 53

9.4 Vidare forskning _________________________________________________ 55

10. Sammanfattning ___________________________________________________ 55

11. Litteratur _________________________________________________________ 58

11. Bilagor ___________________________________________________________ 62 Bilaga 1 ___________________________________________________________ 62 Bilaga 2 ___________________________________________________________ 63

4

1. Ingress

Olof Palme var en gng ordfrande fr det socialdemokratiska partiet och Sveriges

statsminister. Han var en man som vgade ta stllning genom att exempelvis protestera

mot USAs handlingar i Vietnamkriget.1

Palme r idag ett minne, en terskapelse, av ngot som inte lngre finns men som

anses viktigt av samhllet eller kulturen. Det gr honom till ett socialt minne.2 Som

sdant tillfredsstller han ett universellt behov genom att utgra ett gemensamt minne

inom en viss grupp vilket syftar till att skapa en frstelse fr dess frflutna och forma

en gemensam identitet.3 Minnet blir en avgrnsning mellan gruppen gentemot andra.

4

Men som socialt minne befinner sig Palme i en vergngsperiod mellan att vara ett

personligt och egenupplevt minne till att bli ngot som endast nmns genom andras

berttelser, en myt.5 Frgan blir drfr vilka delar av minnet efter Palme som kommer

att utgra denna myt?

Det kan finnas flera sociala minnen om en person eller hndelse under samma period.6

Studien undersker hur filmen Palme (2012) vljer att utforma minnet efter honom. I

filmen r det regissrerna Kristina Lindstrm och Maud Nycander som genom sitt urval

avgr vilka minnen efter Palme som ska fras vidare i framtiden.7 Ett urval som blir

intressant att underska inte minst med tanke p att filmen, enligt regissrernas egna

uttalanden, skapades delvis p grund av ett eget politiskt intresse och bygger p en

nskan av att ge en komplex bild av personen Palme till de som inte sjlva minns

honom.8 Det blir vidare relevant eftersom kursplanen fr historia 1b har som ml att

eleverna ska f kunskaper om hur historien anvnds p olika stt fr att forma identiteter

och en gemensam bild av kulturens frflutna.9 Med andra ord hur kulturen skapar ett

socialt minne av, i det hr fallet, Olof Palme.

1 Henrik Berggren, Underbara dagar framfr oss, Stockholm: Norstedt 2010, s. 417, 423, 462ff. 2 Halbwach och Assman i Jan Selling, Ur det frflutnas skuggor: historiediskurs och nationalism i Tyskland 1990-2000, Eslv: Brutus stlings bokfrlag Symposion 2004, s. 15f. 3 John Tosh, Historisk teori och metod, 3. uppl., Lund: Studentlitteratur 2011, s. 20f. 4 Peter Aronsson, Historiebruk: att anvnda det frflutna, Lund: Studentlitteratur 2004, s. 61. 5 Assman i Selling 2004, s. 17f 6 Aronsson 2004, s. 77 7 Sveriges Radio, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2151&artikel=5263019, 2012-09-

08, Hmtad: 2013-04-12, 04:29f, 08:40f. 8 Sveriges radio 2012, 14:12f; Se bilaga 1 9 Skolverket, http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-

laroplaner/his?subjectCode=HIS&lang=sv&courseCode=HISHIS01a1#anchor_HISHIS01a1, 2011, Hmtat: 2013-04-25.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2151&artikel=5263019http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/his?subjectCode=HIS&lang=sv&courseCode=HISHIS01a1#anchor_HISHIS01a1http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/his?subjectCode=HIS&lang=sv&courseCode=HISHIS01a1#anchor_HISHIS01a1

5

2. Syfte och frgestllning

2.1 Syfte och frgestllning

Ett syfte med denna studie r att underska vem som, enligt filmen Palme (2012), fr

rtt att delta i utformandet av det sociala minnet, myten, efter Olof Palme samt vilken

bild av honom som lyfts fram. Ett socialt minne innebr, inom ramarna fr denna studie,

delar av historien som har valts ut av kulturen eller samhllet i syfte att forma en

gemensam identitet och syn p gruppens frflutna. Detta minne blir, enligt Assman, en

myt nr det inte lngre r ngot som mnniskor sjlva har upplevt utan ett minne

frmedlat via medier som exempelvis film.10

Utver detta nskar studien underska om

filmen skildrar Palme som fljande av normer eller som en anomali. Begreppet norm

innebr ngon eller ngot som passar inom de av kulturen givna kategorierna fr att

bilda ordning. Av det fljer att en anomali r ngon eller ngot som bryter mot dessa

kategorier och hotar kulturens ordning. Kulturen mste alltid hantera en sdan avvikelse

genom ngon eller ngra av de anomalistrategier som Douglas beskriver.11

Syftet leder fram till fljande frgestllning:

Vilka personer ger filmen Palme tolkningsfretrde i myten om Olof Palme?

Vilken bild av Palme frmedlas genom deras uttalanden?

Framstller filmen honom som fljande av normerna eller som en anomali?

2.2 Disposition

Studien har valt att placera teorikapitlet i anslutning till syftet fr att ge lsaren en

djupare frstelse fr de teorier och begrepp som anvnds eftersom frgestllningen r

nra frbunden med dessa. Efter teorierna fljer sedan ett kapitel kring tidigare

forskning vilket ger en inblick i vad andra forskare funnit i sina underskningar av

relationen mellan socialt minne och dokumentrfilmer. Tanken r ocks att klargra

relevansen av denna studie. Materialet presenteras sedan och granskas fr att ge en bild

av dess anvndbarhet fr studiens syfte. Varefter studiens metod presenteras. Studien

har valt att tillgna bakgrunden till en snabb verblick av regissrerna och Palme.

Tanken r att kapitlet ska presentera dessa, fr studien, viktiga personer innan fokus

vergr till empirin.

10 Halbwach och Assman i Selling 2004, s.15f; Tosh 2011, s. 20; Aronsson 2004, s. 61, 71 11 Mary Douglas, Renhet och fara: en analys av begreppen orenande och tabu, Nya Doxa: Nora 1966, s.

56, 60, 62.

6

Kapitel 8 bestr av svl resultat som analys. Detta r ett medvetet val eftersom dessa

delar anses komplettera varandra. Dessutom syftar upplgget av kapitlet till en lttare

lsning genom en uppdelning av filmen i olika teman vilka behandlas var fr sig.

Genomgngen av filmens innehll och analysen av densamma leder sedan fram till

slutdiskussionen vilken tillsammans med sammanfattningen formar studiens avslutning.

3. Teori

3.1 Definition av begreppet myt

Studien anvnder sig av historikern Peter Aronssons definition av begreppet myt. Enligt

honom r en myt en tolkning av historien som fr en betydelse fr individen i dess

helhet. Som myt blir tolkningen inte lngre en av mnga utan den sjlvklara och

auktoritra frklaringen vilken fyller en funktion fr framtiden.12

Som en dokumentr utger sig filmen Palme fr att beskriva ngot som verkligen har

skett.13

Att verket ocks utgr den hrdast lanserade dokumentren i Sveriges historia

och har setts av 241 432 personer under sin tid p landets biografer kan troligen vara ett

tecken p att den anses vara betydelsefull.14

Det r nnu oklart om verket kommer att bli

en sjlvklar och egenmktig version vilken pverkar framtiden eller om den kommer att

st som en av mnga. Vilket innebr att det r mjligt att filmen kommer att bli en myt

med tiden. Ngot som fungerar vl med studiens syfte som r att underska vad denna

preliminra myt vljer att skapa fr bild av Palme.

3.2 Socialt minne enligt Jan Assmans teori

Studien anvnder sig utav egyptologen Jan Assmans teori om sociala minnen. Hans

teori kommer att studeras genom historikern Jan Sellings bok Ur det frflutnas skuggor

(2004) eftersom Assman sjlv skriver p tyska, vilket denna studie inom sin givna

tidsram inte hinner tillgodogra sig.15

Ett socialt minne r ett gemensamt minne fr en grupp eller ett samhlle. Alla grupper

och samhllen har behov av sociala minnen eftersom det syftar till att ge en frstelse

12 Aronsson 2004, s. 89, 276 13 Knut Kjeldstadli, Det frflutna r inte vad det en gng var, Lund: Studentlitteratur 1998, s. 275.;

Kristina Lindstrm och Maud Nycander, Palme ,Scanbox Entertainment 2012. 14 Svenska filminstitutet, http://www.sfi.se/statistik, u a , Hmtad: 2013-04-08.; Sveriges radio 2012

00:10f 15 Selling 2004, s. 17

http://www.sfi.se/statistik

7

fr gruppens frflutna samt skapa en gemensam identitet.16

Som sdant blir det ocks en

avgrnsning mot andra individer eller grupper.17

Assman intresserar sig fr hur sociala minnen skapas. Hans teori utgr frn sociologen

Maurice Halbwachs teori som menar att det sociala minnet fr ett samhlle eller kultur

r en terskapelse av ngot frgnget som aktivt vljs i det aktuella kollektivets kontext

och pverkar dem.18

I sin teori skiljer Assman mellan fyra olika kategorier av det sociala minnet som han

kallar det mimetiska minnet, tingens minne, det kommunikativa minnet och det

kulturella minnet. Det mimetiska minnet r det som individen lr sig genom att imitera

ngot. Tingens minne innebr att olika saker frmedlar en inlrd frestllning om dess

konstnrliga eller praktiska anvndning. Det kommunikativa minnet r minnen som kan

kommuniceras och som har upplevts av individerna sjlva. Den egna erfarenheten

skiljer de tre fregende kategorierna av minnen frn det kulturella i vilket det rr sig

om extrema minnen som inte lngre r sjlvupplevda utan hnvisar till ngot frgnget

som formats till meningsskapande myter och historier fr kollektivet. Nr minnet r

kommunikativt kan varje individ som har del av det forma detsamma men i vergngen

till ett kulturellt minne tillfaller definitionsfretrdet en elit vilka kan utgras av

exempelvis journalister eller forskare. Dessa frmedlar det kulturella minnet genom

olika medier som exempelvis film.19

Ett socialt minne vergr successivt frn att vara kommunikativt till att bli kulturellt.

Detta sker genom generationsskiften. vergngen inleds efter cirka 40 r och pgr

aldrig lngre n 80 r. Varvid det enda som finns kvar r det kulturella minnet som

definieras av den nmnda eliten vilka subjektivt vljer ut betydande delar som bildar

historier och myter vilka r meningsfulla fr samtiden.20

Denna teori kommer i arbetet med filmen Palme frmst att anvndas i syfte att

definiera filmen som material. Utifrn detta kan studien sedan g vidare och underska

de bda inledande frgorna som belyser vilka regissrerna ger rtt att definiera vad som

ska ing i det minne som frs vidare av Palme och vilken bild detta ger. Detta innebr

att det r det kommunikativa och kulturella minnet samt vergngen mellan dessa som

kommer att vara centrala i studien.

16 Tosh 2011, s. 20f 17 Aronsson 2004, s. 61, 71 18 Halbwach och Assman i Selling 2004, s. 15f 19 Assman i Selling 2004, s. 17; Aronsson 2004, s. 45f 20 Assman i Selling 2004, s. 17f

8

3.3 Anomali enligt Mary Douglas

I boken Renhet och fara: en analys av begreppen orenande och tabu (1966) intresserar

sig antropologen Mary Douglas fr social ordning ver kulturgrnser. Hon betraktar

frmst vad olika kulturer definierar som rent eller smutsigt och vad som blir

tabubelagt.21

Teorin utgr frn att mnniskor skapar ordning i sin kontext genom

scheman av kategorier. Individen skapar inte dessa kategorier avskilt frn sin kontext

utan pverkas av kulturens och samhllets normer och vrden. Vissa kategorier tilldelas

till och med individen genom den auktoritra kulturen.22

Kategorierna fyller en funktion fr individerna genom att rikta deras uppmrksamhet

mot det som, enligt samhllets och kulturens vrden, anses vara relevant. De skapar

med andra ord en ordning vilken kan korrigeras i takt med att individen lr sig mer om

sin omgivning. Det som ryms inom dessa kategorier betraktas som normalt, med andra

ord normen. Men fr att denna ordning ska kunna upprtthllas blir vissa delar

bortsorterade. Det som faller utanfr kategorierna och hotar dessa kallas av Douglas fr

anomalier. Dessa hot mot ordningen mste kulturen hantera genom valda strategier.23

Vidare menar Douglas att anomalier ocks r frbundna med mnniskor. En mnniska

kan vara avvikande vilket leder till att hennes omgivning mste frhlla sig till henne

som en fara.24

De individer som innehar makt vilken samhllsystemet godknner

kommer att f krafter som anses goda och ordnade. En individ som inte kan placeras i

kulturens kategorier men innehar makt, frmst andlig, kommer att betraktas som en

anomali. Dennes krafter betraktas inte som goda och kontrollerade utan som onda och

otyglade. Skillnaden ligger allts i om kraften anses hota kulturens ordnade kategorier

eller om de skyddar dessa.25

Ofta skildras grnsen genom att de med accepterade krafter

innehar klara och tydliga roller i kulturen medan anomalierna har mer diffusa

stllningar.26

Men en anomali kan ocks vara en individ som misskter sin tilldelade

roll och drmed hotar ordningen.27

Det finns en rad mjliga strategier som kulturen kan anvnda fr att hantera en

anomali. Om anomalin endast r en mindre avvikelse frsker kulturen ofta utvidga de

21 Douglas 1966 22 Douglas 1966, s. 55ff 23 Douglas 1966, s. 55ff, 60, 62, 135 24 Douglas 1966, s. 139 25 Douglas 1966, s. 141f 26 Douglas 1966, s. 145 27 Douglas 1966, s. 152

9

existerande kategorierna fr att passa in avvikelsen.28

Denna strategi r inte alltid mjlig

eftersom kulturen ndras lngsamt.29

Ett annat alternativ r att ignorera avvikelsen

vilket medfr risken att medlemmarna tappar frtroendet fr kulturen.30

Fr mer

extrema avvikelser kan kulturen vlja att undvika den. Detta kan ske genom regler som

strker grnserna mellan anomalin och de vedertagna kategorierna. En annan strategi r

omdefiniering av kategorierna s att anomalin ryms inom dessa exempelvis genom att

frklara ngot avvikande som tillhrande en annan kategori. Med omdefinieringen

fljer att mnniskor hanterar anomalin p ett nytt stt.31

Kulturens scheman av

kategorier r drmed inte statiska utan kan ndras genom avvikelser i kontexten men

dessa frndringar r svra att gra eftersom kulturen r tmligen statisk.32

En annan

strategi fr att hantera anomalier kan vara eliminering, det vill sga att dda eller

frstra dem. Ytterligare en strategi r att klassa avvikelsen som farlig. P detta stt

frblir anomalin en avvikelse och samtidigt kan kulturen skapa en sammanhllning

kring denna frestllning. Frljligande av anomalin r en annan strategi som kulturen

kan vlja och slutligen r det ocks mjligt att upphja anomalin genom att ra

avvikelsen till en annan existensniv.33

Douglas menar att ett stt fr att finna en kulturs anomalisystem r att studera en text

utifrn dess funktion som text.34

Detta gr att teorin gr vl ihop med studiens valda

metod, texttolkning, vilken beskrivs nedan. Douglas betonar att forskaren mste vara

medveten om sin egen instllning till vad som r en anomali innan hon kan betrakta en

annan kulturs anomalier.35

I det hr fallet finns en svrighet i det faktum att studien

studerar forskarens egen kultur. Forskning kan aldrig bli objektiv utan kommer alltid att

pverkas av forskarens kontext och erfarenheter.36

Studien kommer att frska inta en

s objektiv syn som mjligt genom medvetenhet om subjektiviteten och en grund av

vetenskap i form av teori och metod.37

Detta innebr att forskaren frsker stta sig in i

vad som pverkar henne och underska, i det hr fallet, sin egen instllning till

anomalier. Detta r inte omjligt eftersom Douglas skriver att en individ visserligen r

28 Douglas 1966, s. 57 29 Douglas 1966, s. 60 30 Douglas 1966, s. 60 31 Douglas 1966, s. 61 32 Douglas 1966, s. 57, 60 33 Douglas 1966, s. 58, 61f 34 Douglas 1966, s. 62, 66, 74 35 Douglas 1966, s. 46 36 Bruce Lincoln, Discourse and the Construction of Society. Comparative studies of Myth, Ritual and

Classification, New York: Oxford University Press 1989, s. 137. 37 Bruce Lincoln, How to Read a Religious Text: Reflections on Some Passages of the Chndogya

Upanisad. I: History of Religions, (46:2), Chicago: ChicagoPress 2006, s. 127.

10

pverkad av kulturens fastlagda kategorier men nd har mjlighet att syna och ndra

dem.38

Douglas teori om anomali och hur detta hanteras av kulturen kommer att anvndas fr

att pvisa om Palme skildras flja normerna eller vara en anomali, enligt filmens

nyckelord, och vilka strategier som i s fall anvnds fr att hantera de eventuella

avvikelserna.

3.4 Problematisering av teorierna

Dessa teorier r valda i syfte att hjlpa forskaren att finna svar p studiens

frgestllningar. Men frhllandet r ocks motsatt i det att frgestllningen mste f

std av teorierna.39

I studiens fall syftar Assmans teori till att, genom definition av

materialet, understdja de tv frsta frgorna medan Douglas teori ska stdja och

synliggra svaret p den tredje. Teorierna uttrycker en tolkningsmall med vilken

forskaren nrmar sig materialet fr att finna svar p sin frgestllning. Detta innebr att

teorierna kommer att styra forskarens intresse till vissa delar av studien medan andra

lmnas oberrda. Valet av Assman och Douglas teorier kommer drfr att pverka

resultatet. Men en studie utan teorier hade lett till att forskaren hade pverkats av sina

outtalade frestllningar, eftersom det inte existerar ngon objektiv forskning. Det r i

det fallet bttre att anvnda teorier som ger klara och bestmda utgngspunkter.40

Studien har ocks valt att anvnda dessa teorier eftersom en studie med endast en teori

ltt kan leda till ett fokus p att verifiera densamma. Goda kunskaper om sina teorier

samt det faktum att studien anvnder sig av mer n en teori kommer att motverka denna

risk.41

4. Tidigare forskning om socialt minne och dokumentrfilmer

Tidigare forskning av socialt minne rr mnga olika omrden som exempelvis nyheter

och internet.42

Av utrymmesskl kommer denna studie endast att inrikta sig p

forskning kring socialt minne och dokumentrfilmer eftersom detta r fokus fr den

38 Douglas 1966, s. 60 39 Kjeldstadli 1998, s. 36, 135 40 Kjeldstadli 1998, s. 134ff 41 Kjeldstadli 1998, s. 138 42 Motti Neiger, Oren Meyers & Eyal Zandberg (red.), On media memory [Elektronisk resurs] :

Collective memory in a new media age, Basingstoke: Palgrave Macmillan 2011, s. 18f.

11

fljande underskningen. Av samma skl r inte tidigare forskning om Palme

inkluderad i detta kapitel ven om sdan redan har utfrts av exempelvis historikerna

Henrik Berggren och Kjell stberg.43

I boken The Arab-Israeli conflict in the media: producing shared memory and

national identity in the global television era (2010) undersker filosofiedoktor i media

och kommunikation, Tama Ashuri, om globalisering och kommersialisering pverkar

hur sociala minnen skildras i media.44

I sin underskning anvnder hon tre versioner av

tv-dokumentren The fifty years of war: Israel and the Arabs (1998). De tre versionerna

r skapade samtidigt av ett gemensamt material genom ett internationellt samarbete

mellan televisonbolagen BBC, WGBH Boston och MBC Abu-Dhab/London.45

Genom

att underska svl produktionen som innehllet av de tre versionerna kunde studien

synliggra att det fanns en spnning mellan globala och nationella, ekonomiska och

kulturella intressen samt vrldsomspnnande och nationella sociala minnen vilken

pverkade dokumentrernas skildringar av konflikten.46

Ashuri menar att den stora

skillnaden mellan de olika versionerna beror p olikheter i nationernas historiska

berttelser och sociala minnen.47

Hon ville ocks synliggra om globaliseringen och

kommersialiseringen utmanade de sociala minnen som tidigare existerat kring

konflikten mellan Israel och de arabiska lnderna. Studiens resultat visar att det snarare

skedde ett bevarande av dessa.48

Ett globalt och nationellt perspektiv gllande dokumentrfilmer och socialt minne

anvnds ocks i forskaren Joanna K. Stimmels artikel Between globalization and

particularization of memory: screen images of the holocaust in Germany and Poland

(2005). I artikeln undersker Stimmel om minnena som frmedlas genom filmer om

frintelsen r globala eller lokala. Dessutom syftar artikeln till att granska om dessa

bda perspektiv kan samexistera och om detta pverkar hur hndelsen tar sig uttryck i

verken.49

Fr att finna svaren p frgorna studerar Stimmel framfrallt tv filmer: den

frsta heter Bittere Ernte (1885) och r ett romantiskt krigsdrama medan den andra

43 Se Berggren 2010; stberg, Kjell, I takt med tiden: Olof Palme 1927-1969, Stockholm: Leopard 2008. 44 Tama Ashuri, The Arab-Israeli conflict in the media: producing shared memory and national identity

in the global television era, London: Tauris Academic Studies 2010, s. 9, 191. 45 Ashuri 2010, s. 1, 13 46 Ashuri 2010, s. 13, 193 47 Ashuri 2010, s. 193ff 48 Ashuri 2010, s. 9, 196 49 Joanna K. Stimmel, Between globalization and particularization of memory: screen images of the

holocaust in Germany and Poland, I: German politics and society vol. 23 (76:3), Cambridge, Mass.: The

Center for European Studies, Harvard University 2005, s. 84f.

12

filmen, Fotoamatren (1998), r en dokumentr.50

Utver dessa filmer anvnder sig

studien ocks till viss del av den historiska dramabiografin The pianist (2002).51

Utifrn

filmerna kommer Stimmel till slutsatsen att det finns en global enighet om att

frintelsen har intrffat men hndelsen framstlls p olika stt i olika nationer beroende

p samtida faktorer som politik, sprk och kultur. I frgan om svra minnen r det

framfr allt det lokala och specifika som avgr hur det skildras men i visst samspel med

det globala. Filmerna, som ofta visar en ensidig skildring, pverkar sociala minnen och

identiteter genom att bidra till yngre generationers syn p dtid, nutid och framtid.52

Filmskaparen och antropologen Carmen Guarini har ocks intresserat sig fr

relationen mellan filmer och minnen. Hon ville underska hur grupper talar om det

frflutna samt hur detta skildrades p nya stt. Hennes resultat visar en uppdelning i tv

olika sorters dokumentra filmer. Filmer som genom bilder och intervjuer vill frmedla

ngot som tidigare har skett och filmer som visar hur ett minne bildas och ven gr

ansprk p att bidra till detta. Guarinis resultat visar ocks att filmer genom exempelvis

kroppssprk kan visa delar av minnen som annars varit osynliga.53

I en del av boken Transcultural cinema (1998) undersker David MacDougall,

etnografisk filmskapare och forskare i filmvetenskap, relationen mellan socialt minne

och dokumentrfilm. Han menar att dokumentrfilmer frstter skdaren i en passiv

position i vilken denne accepterar innehllet som den historiska sanningen istllet fr att

betrakta den som en mjlig representation av det frflutna. Framfrallt r risken stor att

dokumentrer som skildrar intervjuer och arkivmaterial blir betraktade p detta stt.

skdaren inser inte att nr vittnesmlen och bevisen r tagna ur sin kontext r de

endast en representation av det frgngna och kan aldrig fullstndigt terskapa detta.54

Roxana Waterson, socialantropolog, stller sig i sin artikel Trajectories of Memory:

Documentary Film and the Transmission of Testimony kritisk till MacDougalls resultat

och menar att det inte undersker hela omrdet om film och socialt minne. Artikeln

syftar till att ka intresset fr mnet och Waterson stller sig frgan om

dokumentrfilmer kan vara ett medium fr att vidarebefordra sociala minnen? Speciellt

intresserar hon sig fr vittnesml som verfrs genom mediet.55

Watersons

50 Stimmel 2005 s.84f, 95; Imbd, http://www.imdb.com/title/tt0088811/?ref_=fn_al_tt_1, u , Hmtad: 2013-05-03. 51 Stimmel 2005, s. 84 52 Stimmel 2005, s. 101ff 53 Guarini i Roxana Waterson, Trajectories of Memory: Documentary Film and the Transmission of

Testimony, I: History and anthropology (18:1), Chur: Harwood Academic 2007, s. 65. 54 MacDougall i Waterson 2007, s. 53f 55 Waterson 2007, s. 51, 55f

http://www.imdb.com/title/tt0088811/?ref_=fn_al_tt_1

13

underskning leder henne till slutsatsen att dokumentrfilm r och kommer att frbli en

viktig media fr sociala minnen vilken kan nyttjas genom kritisk granskning. Ngra av

de dokumentra filmerna anser hon till och med, i motsats till MacDougall, bidrar till att

skdaren aktivt reflekterar ver historiska skeenden. Hon menar ocks att vittnesmlen

i dokumentrfilmerna har en viktig roll att fylla genom att fra fram rster som annars

inte skulle bli hrda, st emot glmska, skapa en mer komplex bild av historien och

bidra till hndelseutvecklingar i samtiden.56

I essn Trauma, memory, documentary: re-enactment in two films by Rithy Pahn

(Cambodia) and Garin Nugroho (Indonesia) (2009) undersker mediahistorikern

Dierdre Boyle filmerna S-21: The Khmer Killing Machine (2003) och The poet:

Unconcealed Poetry (1999). Boyle definierar filmerna som en blandning mellan fakta

och fiktion.57

Resultatet av hennes studie visar, i likhet med Waterson, att filmerna fr

fram sociala minnen som tidigare blivit frtrngda och tystade genom att terskapa dem

och drigenom framkalla en reaktion i sin samtid. Detta blir inte minst vsentligt

eftersom minnet pverkar samtiden svl som framtiden.58

Jos Rabasa, professor i romanska sprk och litteratur, har underskt hur fem

dokumentrer om massakern vid Acteal, Mexico, bevarar och skapar de minnen som

finns efter hndelsen. Minnena r i det hr fallet vittnesml som hotas av en

omtolkning, vilken menar att det inte var en massaker som de 45 offren drabbades av

utan att de hamnade i mitten av stridigheter.59

Rabasa kommer till slutsatsen att

dokumentrerna bidrar till att upprtthlla det sociala minnet av massakern genom att

frmedla en bild till publiken, vilken talar emot de versioner i vilka president Ernesto

Zedillo framstlls som utan skuld. Regissrerna gr detta genom material som tidigare

lagrats, nya intervjuer samt material som inte ursprungligen var menat fr

dokumentrfilmerna. Till detta material anvnds olika tekniker som musik och slow-

motion.60

Sammanfattningsvis har relationen mellan socialt minne och dokumentrfilmer

underskts av en rad olika studier och artiklar med fokus p relationen i allmnhet eller

hur minnet efter specifika hndelser vidarefrmedlats och formats i dokumentrerna.

56 Waterson 2007, s. 56, 60, 69, 70 57 Dierdre Boyle, Trauma, memory, documentary: re-enactment in two films by Rithy Pahn (Cambodia)

and Garin Nugroho (Indonesia), I: Bhaskar Sarkar och Janet Walker (red.), Documentary testimonies:

global archives of suffering, New York: Routledge 2009, s. 155f. 58 Boyle 2009, s. 164, 166f 59 Jos Rabasa, On documentary and testimony: the revisionist history, the politics of truth, and the

remembrance of the massacre at acteal, chiapas. I: Bhaskar Sarkar och Janet Walker (red.), Documentary

testimonies: global archives of suffering, New York: Routledge 2009, s. 173ff. 60 Rabasa 2009, s. 181f , 188, 190, 192f

14

Det tycks trots det inte finnas ngon studie som undersker hur dokumentrfilmer

formar ett socialt minne efter en person. Ngot som denna studie hoppas kunna brja

bidra till genom att underska hur dokumentren Palme vljer att framstlla honom. Att

studien undersker en svensk dokumentrfilm r ocks ett nytt bidrag till

forskningslget eftersom tidigare studier frmst fokuserat p internationella

dokumentrer eller verk frn andra nationer.

5. Material

5.1 Val av primrmaterial

Studiens valda primrmaterial bestr av filmen Palme som r regisserad av Kristina

Lindstrm och Maud Nycander och hade premir r 2012.61

Under sin tid p bioduken

sg 241 432 personer filmen.62

Den r ocks den dokumentrfilm som har lanserats

starkast ngonsin i Sverige och verket har mottagit tv guldbaggar fr bsta klippning

och musik samt var nominerad fr bsta dokumentrfilm.63

Enligt dessa uppgifter kan

filmen anses representativ fr en bild av Palme som frts ut till en bred publik. Vidare

r materialet valt fr att det r ett primrmaterial, det vill sga placerad nrmast i tid till

det studerade, av vilken bild regissrerna nskade skapa av personen Palme.64

Dessutom har materialet valts eftersom ingen tidigare studie av socialt minne och

dokumentrfilmer har arbetet med det.65

5.2 Kllkritisk granskning av primrmaterialet

Studien utgr frn ett funktionellt kllgrepp vilket innebr att alla kllor som anvnds

frst och frmst vljs eftersom de svarar mot frgestllningen. En kllkritisk granskning

av materialet kommer att leda till en medvetenhet om dess anvndningsomrde s att

det kan brukas p ett korrekt stt i studien.66

En frsta frga som forskaren mste stlla

sig r orsaken till att kllan har skapats?67

Filmen Palme utger sig fr att vilja kartlgga

61 Lindstrm och Nycander 2012 62 Svenska filminstitutet u a 63 Sveriges Radio 2012 00:10f; imdb, http://www.imdb.com/title/tt2070768/awards?ref_=tt_awd, 2013,

Hmtad: 2013-04-31. 64 Kjeldstadli 1998, s. 171 65 Se kapitel 4 om tidigare forskning. 66 Kjeldstadli 1998, s. 163, 173 67 Kjeldstadli 1998, s. 169

http://www.imdb.com/title/tt2070768/awards?ref_=tt_awd

15

hans liv och beskriva honom som mnniska.68

Syftet med verket ska med andra ord vara

att frmedla en bild av Palme som person. Men eftersom det alltid mste ske ett urval

nr det eftersks ett svar p en frga kommer det endast att vara de delar som

regissrerna finner relevanta fr bilden av Palme som person som kommer att

vidarefrmedlas.69

Det r med andra ord inte en heltckande utan utvald och till viss del

subjektiv bild av Palme som frmedlas genom verket. Ngot som blir synligt i ngra av

de recensioner som filmen ftt som bland annat belyser att bilden som ges inte r helt

korrekt gllande exempelvis IB-affren och att andra delar av Palmes liv ver huvud

taget inte nmns som Bofors- och Harvardaffren.70

Filmen r i studiens syften en muntlig och sprklig mnsklig kvarleva eftersom den r

skapad av Lindstrm och Nycander och frmedlar sitt budskap muntligt i form av

berttarrst och intervjuer.71

Men eftersom filmen ocks ocks anvnder sig av bilder r

den ven en ikonografisk klla.72

Det br ocks klarlggas att filmen tillhr genren

dokumentrer och drmed syftar till att frmedla en bild av vad som verkligen skedde,

eller regissrernas urval av detta.73

Vidare mste forskaren ocks underska vem som har skapat kllan och nr.74

Filmen

brjade skapas r 2010 och utkom tv r senare.75

Den r regisserad av Kristina

Lindstrm och Maud Nycander.76

Lindstrm r producent, frfattare och journalist

medan Nycander till yrket r fotograf, regissr och producent.77

Enligt studiens

kartlggning av regissrerna finns det ingen orsak att anta att det skulle finnas en

underliggande tendens hos ngon av dem utan snarare tvrtom. Nycander innehar en

master i dokumentrfilm vilket innebr att hon har studerat detta vetenskapligt och

drav br arbeta p ett systematiskt stt vilket betyder att s lngt som mjligt frska

vara kritiskt tnkande och objektiv.78

Det faktum att filmen bygger p forskning gjord

68 Lindstrm och Nycander 2012, 05:00f 69 Kjeldstadli 1998, s. 163 70 Se Kjell stberg, http://www.internationalen.se/2013/01/olof-palme-hans-tid-och-var/, 2013, Hmtad:

2013-06-04.; Jan Gillou, http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/janguillou/article15998660.ab, 2012, Hmtad: 2013-06-04. 71 Kjeldstadli 1998, s. 151; Lindstrm och Nycander 2012 72 Kjeldstadli 1998, s. 152 73 Kjeldstadli 1998, s. 275; Lindstrm och Nycander 2012; Sveriges Radio 2012, 08:40f 74 Kjeldstadli 1998, s. 169 75 Sveriges Radio 2012, 04:00f 76 Lindstrm och Nycander 2012 77 Svenska filminstitutet, http://www.sfi.se/sv/svensk-

filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=171371&iv=MOVIE, u b, Hmtad: 2013-04-08.; Maud

Nycander, http://www.maudnycander.se/, u a, Hmtad: 2013-04-08. 78 Lincoln 2006, s. 127

http://www.internationalen.se/2013/01/olof-palme-hans-tid-och-var/http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/janguillou/article15998660.abhttp://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=171371&iv=MOVIEhttp://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=171371&iv=MOVIEhttp://www.maudnycander.se/

16

av regissrerna tyder ocks p att de har frskt skapa en s objektiv bild som mjligt.79

Trots det finns det ingen helt opartisk forskning utan forskaren kommer alltid att vara

pverkad av sin kontext.80

Filmen r, som nmnts ovan, ett primrmaterial fr den bild av Palme som Lindstrm

och Nycander nskar fra fram. Enligt Assmans olika former av det sociala minnet

bygger filmen genom sina intervjuer p sjlvupplevda och drmed kommunikativa

minnen.81

Dessa blir kulturella genom att vljas ut och frmedlas genom filmen.

Lindstrm och Nycander har i rollerna som journalist och vetenskapligt utbildad

dokumentrfilmare rtt att vlja ut de delar av det sociala minnet som ska utgra det

kulturella minnet, myten, om Palme.82

Assman uppger nmligen dessa yrken som tv av

de grupper med befogenhet att gra detta urval.83

Utver intervjuerna frkommer ocks

en berttarrst vilken tillhr Kristina Lindstrm.84

Den uttrycker troligen inte ett

kommunikativt minne vilket blir kulturellt genom filmen utan r istllet kulturellt redan

frn brjan eftersom den bygger p forskning.85

Men bde Lindstrm och Nycander kan

ha egna minnen av delar av Palmes liv eftersom de r fdda 1957 respektive 1960.86

Det

r drav troligt att deras egna erfarenheter har pverkat det urval som de har gjort med

tanke p att en skapare alltid pverkas av sin kontext.87

Detta demonstrerar ocks att

minnet efter Palme befinner sig i en vergngsperiod mellan att vara ett kommunikativt

till att bli ett kulturellt minne. En vergngstid vilken Assman menar uppkommer nr

minnet r mellan 40-80 r gammalt.88

Filmen visar denna vergng genom att delvis ta

med kommunikativa minnen i intervjuerna men ocks bygga p berttarrsten som

exempelvis inte kan ha egna minnen frn Palmes fdelse 1927.89

Filmen frmedlar

drav ett kulturellt minne som byggts upp och valts ut av kommunikativa minnen och

forskning.

Filmen stmmer vl in p studiens frgestllning som inte sker vem Palme var som

person eller vad som verkligen hnde honom utan vilken bild som regissrerna vill

79 Sveriges radio 2012, 04:29f 80Ingvild Slid Gilhus, Metodisk mangfold: utforskningen av en religis tekst. I: S.E. Kraft & R.J. Natvig

(red.), Metode i religionsvitenskap, Oslo: Pax 2006, s. 103. 81 Lindstrm och Nycander 2012 82 Svenska filminstitutet u b; Maud Nycander u a 83 Assman i Selling 2004, s. 17 84 Lindstrm och Nycander 2012 85 Sveriges radio 2012, 04:29f; Assman i Selling 2004, s. 17 86 Svenska filminstitutet u b; Maud Nycander u a 87 Gilhus 2006, s.103 88 Assman i Selling 2004, s. 18 89 Lindstrm och Nycander 2012, 05:15f; Svenska filminstitutet u b

17

presentera av personen. Kllan r drmed trovrdig gllande vad regissrerna nskar

betona och det medfr att det r ett bra material fr studiens syfte.90

5.3 Material till bakgrundskapitlet

I bakgrundkapitlet anvnds internetkllor frn Maud Nycander, Sveriges radio, svenska

filminstitutet, journalisten Christina Kennedy och Berggrens bok Underbara dagar

framfr oss fr att ge fakta om regissrerna och Palme. Av dessa skulle det vara mjligt

att Nycander har intresse av att framstlla sig i bttre dager men eftersom uppgifterna

som hon lmnar stmmer verrens med uppgifterna ur andra kllor r hon troligen inte

tendentis.91

Ingen av dessa kllor framstr drfr, efter kllkritisk granskning, som att

de av ngra skl inte kan tillgodose studien med information.

Allt material r valt fr att det i enlighet med det funktionella kllgreppet kan hjlpa

till att f svar p studiens frgestllning genom att frse studien med viktig

bakgrundsinformation vilket kan ge mer frstelse fr verkets innehll och belysa den

relation som regissrerna har till filmen.92

6. Metod

6.1 Kvalitativ metod och texttolkning

Att anvnda en kvalitativ metod innebr att forskaren vljer ett antal kllor och tolkar

dessa. Nr materialet r valt tolkas det fr att synliggra om ngot funnits, hur det var,

vilket syfte det fyllde samt hur olika delar i det studerade materialet frbinds till

varandra.93

I den hr studiens fall valdes av utrymmesskl endast filmen Palme som

material i syfte att finna svar p den valda frgestllningen. Metoden valdes drfr att

frgestllningen krver en metod som kan tolka materialet i avsikt att kartlgga vilken

bild filmen skapar av Palme. Fr att f svar p detta mste studien analysera vilka som

fr beskriva Palme och hur de gr detta. I syfte att belysa den syn som filmen ger av

Palme delas verket upp i olika delar vilka motsvarar olika teman som regissrerna har

valt att ta upp. Denna uppdelning r baserad p att den kvalitativa metoden syftar till att

skapa en frstelse fr hur de olika delarna av verket frhller sig till varandra.94

90 Kjeldstadli 1998, s.173 91 Kjeldstadli 1998, s. 171 92 Kjeldstadli 1998, s. 163, 173; Gilhus 2006, s. 103 93 Kjeldstadli 1998, s. 176 94 Kjeldstadli 1998, s. 176

18

Studien kommer drfr att analysera de olika temana barndom, skola och ungdomsr,

politiskt intrde, krleksliv och ktenskap, Palme som far, vald till partiordfrande,

inrikespolitiska handlingar, internationella handlingar, beskrivningar av Palme som

politiker, hatkampanjer, satir och rykten, frluster och vgen tillbaka, terigen

statsminister samt mordet i tur och ordning fr att sedan sammanstlla resultatet i

slutdiskussionen. Syftet med detta upplgg r ocks att ge en tydlig kronologi eftersom

tfljandet av filmens kronologi hade skapat en mindre tydlig rd trd.

Texttolkning r den kvalitativa metod som kommer att anvndas i denna studie. Denna

metod kartlgger bde den direkta och den djupare meningen av verket. Utifrn detta

kan forskaren sedan skapa en ny mening av texten. Det r viktigt att kartlgga svra

eller frmmande ord och vad upphovsmnnen kan avse med dessa samt att i tolkningen

ta hnsyn till skaparens relation till verket eftersom detta pverkar dess utformande.95

Filmen Palme kommer att tolkas som en text i syfte att finna bde hur Palme direkt och

indirekt beskrivs av verket.96

I en texttolkning kan forskaren g tillvga p en rad olika stt fr att finna den djupare

meningen i texten.97

Denna studie kommer att inrikta sig p innehllet i filmen. Fokus

kommer att ligga p vilka ord som anvnds fr att beskriva Palme och hur dessa ord

frhller sig till varandra. Genom denna metod r syftet att f en frstelse fr vilken

bild regissrerna nskar skapa av Palme.98

Skandet efter nyckelord och hur dessa

frhller sig gentemot varandra gr texttolkningen lmplig inte bara fr texter utan

ocks fr denna muntliga klla.99

Ett exempel p att filmen innehller nyckelord med ett

visst frhllande till varandra gr att finna i ungdomsvnnen Lars Edelstams och

journalisten Annette Kullenbergs uttalanden. Edelstam framhller att Palme inte var en

kvinnokarl medan Kullenberg menar att han var just det.100

Det finns drav ett

motsatsfrhllande mellan begreppen inte kvinnokarl och ngon som kvinnorna fann

tilltalande. Frhoppningen r att skandet efter nyckelord ska leda till en uppfattning

av hur filmen nskar framstlla Palme som socialt minne och myt samt ifall den skildrar

honom som fljande av normer eller en anomali. Detta br vara en givande strategi

eftersom Douglas menar att varje anomali mste hanteras av kulturen genom ngon av

95 Kjeldstadli 1998, s. 178f 96 Kjeldstadli 1998, s. 183 97 Kjeldstadli 1998, s. 179f 98 Kjeldstadli 1998, s. 179 99 Se kapitel 5.2 100 Lindstrm och Nycander 2012, 18:25f, 40:57f

19

de strategier hon nmner.101

Studien kan drav ska efter anomalistrategier genom att

underska om dessa passar med de nyckelord som Palme beskrivs genom och om dessa

verrensstmmer r det troligt att han skildras som en anomali.

Kvalitativ metod r emellertid inte anpassat till att underska hur ofta ngot

frekommer.102

Detta blir problematiskt fr studiens syfte att underska vilka personer

som regissrerna ger tolkningsfretrde. Texttolkningen kan drav, genom

uppmrksamt arbete, hjlpa forskaren att studera verkets bild av Palme men fr det

svrare att belysa vilka personer som fr strst fretrde i denna skildring.

6.2 Kvantitativ metod

Den svrighet som den kvalitativa metoden uppvisar i att kartlgga hur ofta ngot

frekommer kan uppvgas genom inslag av en kvantitativ metod. Kvantitativ metod

innebr att forskaren tolkar materialet utifrn mngden. Genom denna metod kan

forskaren skapa frstelse i stora mngder material och se hur utbrett ett fenomen r.103

Men i arbetet med kvantifiering mste forskaren vara medveten om att allt inte gr att

underska med denna metod. Exempelvis r det svrt att studera vad som inte existerar

p det hr sttet och studien fr inte heller samma djup som av en kvalitativ metod.104

I

studien kommer kvantifiering anvndas i syfte att belysa i hur mnga teman olika

aktrer fr uttala sig i myten om Palme. Den kvalitativa metoden utgr drmed grunden

till studiens metod men kommer att kompletteras av en kvantitativ metod.

7. Bakgrund

7.1 Kristina Lindstrm och Maud Nycander

Kristina Lindstrm r fdd 1957 och arbetar som producent, frfattare och journalist

samt har tidigare varit kulturchef fr Sveriges television.105

Hon har ocks vunnit

publicistklubbens stora pris.106

Maud Nycander r fotograf, regissr och producent. Hon fddes 1960 och har arbetat

med svl fotografier som dokumentrfilmer. Sedan r 2007 innehar hon en master i

101 Douglas 1966, s. 60 102 Kjeldstadli 1998, s. 176 103 Kjeldstadli 1998, s. 218f 104 Kjeldstadli 1998, s. 230f 105 Svenska filminstitutet u b; Sveriges radio 2012, 02:25f 106 Christina Kennedy, http://www.publicistklubben.se/?s=kristina+Lindstr%C3%B6m, 2012, Hmtad:

2013-04-08.

http://www.publicistklubben.se/?s=kristina+Lindstr%C3%B6m

20

dokumentrfilm.107

Hon r ocks flerfaldigt prisbelnad fr sitt arbete, bland annat vann

hon Guldbaggen fr bsta dokumentrfilm r 2008.108

Regissrerna brjade sitt arbete med filmen Palme r 2010 efter att ha vertagit idn

till arbetet frn regissren Kristian Petri och Henrik Berggren.109

Filmen bygger p

regissrernas forskning om Palme i form av arkivmaterial frn svt, intervjuer och super

8-filmer frn Palmes familj.110

Regissrerna har tidigare arbetat tillsammans med brjan

p tidningen Etcetera, men Palme r deras frsta gemensamma lngre dokumentrfilm.

De menar sjlva att de gjorde filmen eftersom de ansg att Palme var en fantastisk

person som var framstende under 1900-talet och dessutom intressevckande. Samtidigt

ville de ge en komplex bild av Palme till den generation som inte sjlva levde under

hans tid.111

Efter egen mailkorrespondens mellan Nycander och frfattaren till denna

studie framkommer det att regissrerna ocks tog uppdraget eftersom de har ett eget

intresse fr politik.112

7.2 Kort om Olof Palme

Olof Palme fddes den 30 januari 1927 och vxte upp i en familj tillhrande

verklassen p stermalm. Hans frldrar var Gunnar Palme och Elisabet von

Knieriem, som trffats nr hade hon flytt frn Riga och blev omhndertagen av Gunnar

och hans familj. Utver det bestod Palmes familj av hans tv ldre syskon, Clas och

Catharina som var tio och sju r ldre n sin bror. Som barn var Palme mycket sjuk men

ocks begvad och lrde sig att lsa redan som fyra ring. Han behrskade ocks flera

olika sprk.113

Som sjuring brjade Palme studera vid en privatskola kallad Beskowska men samma

r frndrades hela familjesituationen genom att fadern, Gunnar, avled. Detta ledde till

att Palme som tioring fick brja p Sigtuna humanistiska lroverk eftersom han skulle

f umgs med andra mn och skapa kontakter. Skolren blev svl svra som goda fr

107 Maud Nycander u a 108 Maud Nycander, http://www.maudnycander.se/CV.htm , u b, Hmtad: 2013-04-08. 109 Sveriges Radio 2012, 04:00f; Se bilaga 1 110 Anders Ljungberg, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=5268881, 2012,

Hmtad: 2013-04-30.; Bodil Juggas, http://arbetarbladet.se/noje/recensioner/pabio/1.5097640-idealisten-

palme-in-pa-bara-skinnet, 2012, Hmtad: 2013-06-04. 111 Sveriges radio 2012, 00:26f, 02:47f, 14:12f 112 Se bilaga 1 113 Berggren 2010, s. 13, 53f, 57, 59

http://www.maudnycander.se/CV.htmhttp://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=5268881http://arbetarbladet.se/noje/recensioner/pabio/1.5097640-idealisten-palme-in-pa-bara-skinnethttp://arbetarbladet.se/noje/recensioner/pabio/1.5097640-idealisten-palme-in-pa-bara-skinnet

21

Palme. Han betraktades som mycket intlelligent och frskte ven hvda sig inom olika

idrottsgrenar.114

Efter att ha tagit studenten 1944 vikarierade han ver sommaren p Svenska Dagbladet

och brjade utbilda sig till jurist. Han blev kvar som frilansare fr tidningen fram till

1950 och utbildade sig ocks till reservfnerik inom militren. 1947 studerade han ett r

vid Kanyon Collage i Ohio, USA, och spenderade sedan ngra mnader med att lifta

genom landet. Detta skapade brjan p ett intresse fr sociala frgor.115

Vl tillbaka i Sverige blev Palme politiskt aktiv genom tjnsten som Sveriges frenade

studentkrers, SFS, sekreterare och s smningom ordfrande. I sitt uppdrag inom SFS

kom Palme att resa till Prag dr han trffade Jalena Rennerova som han senare ingick ett

skenktenskap med fr att rdda henne undan den kommunistiska regimen i

Tjeckoslovakien.116

Under sin tid som aktiv inom SFS deltog Palme ocks i en av deras vinterresor till

Vilhelmina 1952. Dr inledde han en relation med Lisbet Beck-Friis som fyra r senare

skulle komma att bli hans fru. Tillsammans fick paret tre sner Joakim, Mrten och

Mattias och flyttade ssmningom till Vllingby.117

Palmes politiska karrir fortsatte genom att han 1953 anstlldes som sekreterare till

statsminister Tage Erlander. De bda kom att st varandra mycket nra. Efter detta blev

Palme ledarmot i riksdagen 1958, statsrdsberedningens byrchef 1961 och konsultativt

statsrd 1963. Karriren fortsatte genom att Palme 1965 utsgs till

kommunikationsminister och 1967 till utbildningsminister.118

Som utbildningsminister agerade Palme svl nationellt som internationellt. Han

bemtte de protesterande stockholmsstudenterna som ockuperade sitt eget krhus 1968

men tog ven stllning emot USAs inblandning i Vietnamkriget genom svl tal som

medverkan i en demonstration tillsammans med Nordkoreas ambassadr.119

1969 valdes Palme till partiordfrande fr socialdemokraterna och tillika statsminister,

den sistnmnda posten behll han fram till valet 1976. Nr gruvarbetarna i LKAB gick

ut i strejk kunde inte Palme resa upp och bemta dem trots att han ville. Men han

fortsatte ta stllning i sin roll som statsminister genom att ta avstnd frn USAs

bombningar av Hanoi i jultalet 1972. Talet vckte starka reaktioner och ledde till ett

114 Berggren 2010, s. 68ff, 75, 77ff, 84, 87 115 Berggren 2010, s. 98f, 102, 111, 123, 133 116 Berggren 2010, s. 148, 159, 183 117 Berggren 2010, s. 204f, 261, 263f, 298, 398 118 Berggren 2010, s. 135, 224, 238, 298, 316f, 358, 376, Utbildningsminister kallades d

ecklesiastikminister. 119 Berggren 2010, s. 352, 387, 397

22

tillbakadragande av ambassadrer frn respektive land. Palme fick ven andra problem i

form av IB-affren, nr journalisterna Jan Gillou och Peter Bratt avsljade att det fanns

en en hemlig underrttelsetjnst som arbetade med att kartlgga vnstersympatisrer

och samarbete med andra vstliga motsvarigheter. Denna olagliga verksamhet skulle

endast regeringen och frsvarstaben ha haft kunskap om men Palme frnekade

inblandning. Palme var under denna tid ocks engagerad i att f ut gisslan som tagits vid

bankrnet p Norrmalmstorg 1973, det skallade Norrmalmtorgsdramat. Han mtte

yttigare problem och kriser under svl sin tid som statsminister som i opposition efter

1976. Nr ordfrande i transportarbetarefrbundet, Hasse Ericsson, semestrade p

Kanariearna p en anlggning tillhrande svenska arbetsgivarefreningen trots att

landet bojkottades av LO fick han en utskllning av Palme. Men kritik riktades nd

mot regeringen. Innan valet 1976 mottog socialdemokraterna kritik fr sin skattepolitik

av bland annat av frfattarinnan Astrid Lindgren som i en artikel i Expressen berttade

att hon frvntades betala 102 procent i skatt. Regissren Ingmar Bergman fick problem

med skattemyndigheten och lmnade drfr landet. Inte bara dessa utan ocks andra i

den kulturella eliten tog nu ett steg bort frn socialdemokratin. Palme fick ocks motta

kritik fr sin positiva instllning till krnkraften och lnetagarfonderna.

Lnetagarfonder innebar att fretag med mer n 50 personer anstllda skulle spara 20

procent av sin vinst i gemensamt gda lnetagarfonder. Ett frslag som genomfrdes

1983.120

Men under sin tid som statminister var Palme ocks engagerad i andra internationella

hndelser bland annat stdde han ambassadren Harald Edelstams rddningsaktioner

under militrkuppen i Chile, beskte Kuba 1975 och tog stllning emot

segregerinsgssystemet apartheid och militrjuntorna i Spanien, Grekland och

Portugal.121

Efter frlusten i valet 1976 fortsatte Palme att agera fr lnetagarfonderna men ven

p den internationella arenan genom att exempelvis agera som FNs medlare i kriget

mellan Iran och Irak 1980. Palme fick ocks vidare problem genom Geijeraffren dr

justitieminister Lennart Geijer anklagades fr att ha varit beblandad med prostitution

och att Palme skulle haft kunskap om detta. Palme frnekade uppgifterna.122

1982 terkommer Palme till posten som statminister men mter fler kriser i form av att

vapenfretaget Bofors olagligt hade smugglat vapen till diktatoriska lnder i

120 Berggren 2010, s. 417, 423, 429, 462ff, 474, 477, 483ff, 519, 520ff, 526, 534, 539, 556, 628 121 Berggren 2010, s. 506 f, 510ff, 552 122 Berggren 2010, s. 554ff, 590

23

mellanstern och dessutom skulle ha mutat till sig en indisk bestllning. Det finns inga

uppgifter som tyder p att Palme skulle vara inblandad i detta men diksussionen

skapade problem fr honom. Ett annat svrighet som uppkom r Harvardaffren. Denna

handlade om att Palme hade hllit en frlsning p Harvard och i betalning tagit emot

ett stipendie till sonen Joakim. Detta redovisades inte i Palmes deklaration och blev

drav till Harvardaffren.123

Palmes andra period som statsminister fick ett abrupt slut nr han mrdades p

Sveagatan den 28 februari 1986. Under sin livstid ville han st fr modernitet och

frnyelse och jmfrdes med John F. Kennedy, han ansgs ock ha ett mycket hrt

arbetstempo och hade bland annat rykte om sig att vara en god retoriker men han fick

ocks utst mycket kritik.124

8. Resultat och analys

8.1 Barndom

8.1.1 Tolkningsfretrde

Nr filmen beskriver Palmes barndom r det nstan bara genom berttarrsten,

tillhrande Kristina Lindstrm.125

Men det finns ocks en intervju i Gst hos Hagge

frn 1977 i vilken Palme sjlv beskriver sin mors ursprung och att detta har gett honom

en insyn i flyktingars svra anpassnings situation i Sverige.126

Berttarrsten skapar en bild av Palme som fdd senare n sina syskon i en vlbrgad

familj men med en stor begvning. Hans barndom sgs ocks ha prglats av en tro p

frndring. Dessa r beskrivs f ett hastigt slut genom faderns bortgng.127

Sammanfattningsvis r det enligt filmen regissrerna och Palme sjlv som har

tolkningsfretrde nr det gller minnet av hans barndom i vilken han framstlls som

vlbrgad, sent fdd, begvad och medveten om invandrarnas situation men med en tro

p att det gr att pverka.

123 Berggren 2010, s. 648ff 124 Berggren 2010, s. 230, 277f, 287, 315f, 655ff 125 Lindstrm och Nycander 2012, 05:12ff 126 Lindstrm och Nycander 2012, 06:12f 127 Lindstrm och Nycander 2012, 05:13f

24

8.1.2 Norm eller anomali

Enligt Douglas teori upprtthller kulturen ordning genom att sortera upp omvrlden i

kategorier som skapar ordning. Det som passar inom dessa kategorier betraktas som

norm medan det som sorteras utanfr dessa samt hotar ordningen blir avvikande och

betecknas som anomalier. Dessa avvikelser mste kulturen hantera vilket gr det

mjligt att upptcka eventuella anomalier genom att ska efter strategier som anvnds

mot dem.128

Palme vxte upp som ett sladdbarn och underbarn.129

Dessa bda

begrepps existens kan tolkas som att han var avvikande inom kulturen och drav brt

mot dess kategorier genom att vara fdd senare n vad som var normen och dessutom

var mer begvad.130

Att denna intelligens ska betraktas som avvikande och hotande

stds ocks av att regissrerna senare vljer att ta med ett klipp med frfattaren Jrn

Donner i vilken Palmes begvning sgs verstiga hans hemland.131

Dessutom har

Lindstrm och Nycander sjlva uttryckt att Palme som avvikande r det

sammanlnkande temat i filmen.132

Det kan tyda p att han hanterades som en anomali

genom omdefiniering eller utvidgning av de existerande kategorierna eftersom

samhllet vljer att skapa tv speciella beteckningar p det faktum att Palme r fdd

senare n sina syskon och r mycket begvad. Det gr inte att avgra vilken av

strategierna som nyttjas eftersom det kan vara lngtgende kulturella frndringar som

skapat utvidgningen. Men utvidgningar tar lng tid eftersom kulturen ndras lngsamt

och r drfr mindre troliga i en film som skapades p tv r.133

Genom

omdefinieringen kan Palmes avvikelser dremot, genom en ny beteckning, inordnas i

kategorierna och hotar dem inte lngre.134

Att Palmes mor r frn Lettland skulle kunna betraktas som ngot avvikande men det

tycks inte hanteras genom ngon av de anomalistrategier som Douglas beskriver och r

drav troligen inte en anomali.135

Palme skildras drmed endast som en anomali i sin barndom genom en avvikande hg

intelligens och den ldersskillnad som finns mellan honom och hans syskon vilken

troligen hanteras genom omdefiniering eller mjligen utvidgning av kategorierna.

128 Douglas 1966, s. 56, 60, 62 129 Lindstrm och Nycander 2012, 05:35f 130 Lindstrm och Nycander 2012, 05:42f 131 Lindstrm och Nycander 2012, 53:55f 132 Ljungberg 2012 133 Douglas 1966, s. 57, 60f; Sveriges Radio 2012, 04:00f 134 Douglas 1966, s. 61 135 Douglas 1966, s. 57, 60ff ; Lindstrm och Nycander 2012, 06:12f

25

8.2 Skola och ungdomsr


ven i beskrivningen av Palmes skol- och ungdomsr r det frmst berttarrsten som

leder skdaren. Men Lindstrm och Nycander inkluderar ocks ngra intervjuer.

Intervjuer som Rabasa menar r en vanlig metod via vilken dokumentrfilmer frmedlar

sociala minnen.136

Den bild som berttarrsten skapar r en dr Palme mobbas under sina frsta skolr

men inte ger upp utan kmpar p inom svl skolan som olika idrottsgrenar. Det betonas

terigen att han var mycket intelligent genom att han erbjuds plats p Harvard i ett

rekommendationsbrev frn rektorn p Kenyon College som beskriver Palme som

vldigt begvad. Berttarrsten framhller ocks att Palme hr utvecklas till en god

talare och brjar utveckla ett intresse fr sociala frgor genom kunskaper av mten med

mnniskor med olika erfarenheter i form av krig och fattigdom.137

Svl systern Catharina Palme som skolkamraten Ingvar Boman lyfter fram att Palme

hade det svrt i skolan och utsattes fr mobbning. Boman framhller att detta berodde

p att han var slarvig och drfr kallades Skit-Olle.138

Det frmedlas drfr en bild av

Palme som socialt utsatt vilken berttarrsten ocks instmmer i. I linje med

berttarrsten framhller ocks skolkamraten Richard Guston att Palme ville hvda sig i

olika idrottsgrenar.139

Slutligen understryks berttarrstens uttalande om att Palme

utvecklar sin retorik under tiden i USA av ungdomsvnnen Olof Ruin. Han framstller

Palme som retoriskt inspirerad av amerikanska frebilder.140

Palme sjlv uttalar sig i form av anteckningar och en intervju om sin resa i USA.

Dessa uppgifter betonar bilden av honom som utsatt i de tidigare skolren samt ger

insyn i de insikter han gjorde i sina mten p resan.141

Lindstrm och Nycander lter med andra ord ett flertal mnniskor f

tolkningsfretrde i deras version av vad som br bevaras i myten om Palmes skol- och

ungdomsr. De olika deltagarnas uttalanden gr vl ihop genom att bekrfta en bild av

honom som socialt utsatt i de tidigare ren med en kmpargld fr att senare i

ungdomen terigen framst som mycket begvad och talfr.

136 Rabasa 2009, s. 192f 137 Lindstrm och Nycander 2012, 07:25ff 138 Lindstrm och Nycander 2012, 07:35f, 08:18f 139 Lindstrm och Nycander 2012, 08:45f 140 Lindstrm och Nycander 2012, 10:30f 141 Lindstrm och Nycander 2012, 08:08f, 11.10f

26


Under sina tidigare skolr framstlls Palme som mobbad, vilket enligt Boman berodde

p att han var slarvig.142

Detta kan vara ett tecken p att han betraktades som en

anomali.143

Det r troligt att Palme brt mnstret inom kulturen p Sigtuna humanistiska

lroverk genom att inte vara s vrdad som det ansgs att han borde vara. Detta utgjorde

troligen ett hot mot kulturen eftersom de andra eleverna skildras hantera det genom att

mobba honom. Enligt Boman skedde mobbningen i form av att de andra eleverna

kallade Palme fr Skit-Olle.144

Det skedde allts en form av frljligande eller

omdefinering av vad hans skolkamrater uppfattade som Palmes ovrdade intryck.

Frljligande och omdefiniering r tv av de strategier som Douglas beskriver att en

anomali kan bli hanterad genom.145

Beskrivningen av Palme som ett underbarn fljer ocks med honom upp i skolren.

Detta syns i att berttarrsten nmner att rektorn p Kenyon College beskrev honom

som en unikt begvad elev.146

Precis som tidigare kan han genom filmen tolkas som

en anomali genom sin begvning vilken kulturen vljer att omdefiniera eller mjligen

utvidga kategorierna fr s att han inte lngre hotar ordningen. Detta r ocks strategier

som Douglas beskriver som mjlig fr att hantera en anomali.147

ven i hans skolr kan det vara troligt att Lindstrm och Nycander betraktar Palme

som en anomali eftersom de vljer att lyfta fram hur han frljligas, utvidgar kategorier

eller omdefinieras. Gllande beskrivningarna av hans idrottsengagemang kan studien

inte upptcka ngra anomalistrategier och antar drmed att han dr skildras som

fljande av normerna.

8.3 Politiskt intrde


Berttarsten leder ven hr skdaren genom majoriteten av beskrivningen. Den bild

som berttarrsten skapar r en ambitis man som arbetade hrt, agerade mot vad han

ansg var orttvisor genom handlingar som ktenskapet med flickan frn Prag, skapade

142 Lindstrm och Nycander 2012, 07:35f, 08:18f 143 Douglas 1966, s. 56, 60 144 Lindstrm och Nycander 2012, 08:18f 145 Douglas 1966, s. 58 146 Lindstrm och Nycander 2012, 10:45f 147 Douglas 1966, s. 61

27

en nra relation med sin chef men nd inte var riktigt sker p att han var

socialdemokrat.148

Ungdomsvnnen Olof Ruin terkommer ven i denna del av Palmes liv och definierar

honom som handlingskraftig, talfr och verraskande genom ktenskapet med flickan i

Prag och anstllningen hos statsministern. Han berttar ocks att Palme hade kritiker

redan vid denna tidpunkt.149

Hustrun Lisbet berttar om Palmes syn p sitt nya yrkesval

och menar att han inte var riktigt sker p att han var politiker men insg det senare.150

Justitieminster Lennart Geijer betonar, liksom berttarrsten, att Erlander och Palme

fick en mycket nra relation och att Erlander sg Palme som mycket lovande inom

politiken. Han gr till och med s lngt att han sger att Erlander var beroende av

Palme.151

En bild som nyanseras av ungdomsvnnen Lars Edelstams uttalande i vilket

han menar att Erlander fyllde en fadersroll som saknades i Palmes liv. Men han sger

ocks att Palme inte trivdes s bra som socialdemokrat som han skulle gjort i en borglig

regering och genom sin anstllning ansgs ha frrtt sina rtter inom den borgliga

klassen.152

Skildringen som Lindstrm och Nycander skapar av den unge politikern Palme blir en

bild av en arbetssam, handlingskraftig och talfr man som hamnade i politiken men inte

var helt sker p detta val. skdaren fr ven kunskap om att Palme av vissa

betraktades som p jakt efter en karrir och som svikare av den borgliga

samhllsklassen.


Palme beskrivs under denna period utfra ngra handlingar som mnniskor fann

uppseendevckande i form av ktenskapet med flickan frn Prag och anstllningen hos

statsministern.153

Men trots att dessa olika delar benmns som sensationella verkar inte

Lindstrm och Nycander fra fram ngra strategier som skulle antyda att samhllet

betraktade detta som anomalier. Det enda tecknet p att Palmes beteende under den hr

delen inte var helt godtaget r Ruins och Edelstrms uttalanden om att Palme hade

kritiker och att dessa ansg att han hade frrtt sitt borgliga ursprung.154

Detta kan

148 Lindstrm och Nycander 2012, 11:25f, 12:42ff 149 Lindstrm och Nycander 2012, 13:37f, 15:08f, 16:55f 150 Lindstrm och Nycander 2012, 14:39f 151 Lindstrm och Nycander 2012, 15:25f 152 Lindstrm och Nycander 2012, 16:00f, 17:11f 153 Lindstrm och Nycander 2012, 13:37f, 15:08f 154 Lindstrm och Nycander 2012, 16:55f, 16:00f, 17:11f

28

innebra att Palme skildras som en anomali genom att omdefinieras till en frrdare,

s att motstndarna kunde passa in honom i kategorierna samt frhlla sig p ett nytt

stt emot honom.155

Enligt filmens framstllning av Palmes intrde i politiken r det

drav troligt att regissrerna frmedlar en bild av att vissa delar av samhllet betraktade

och hanterade Palmes intrde i politiken som en anomali. De andra nyckelorden som

arbetsam, handlingskraftig och talfr men osker i sitt yrkesval stmmer inte med ngon

anomlistrategier och ska drav inte betraktas som sdana.

8.4 Palmes krleksliv och ktenskap 8.4.1 Tolkningsfretrde

Gllande Palmes krleksliv innan Lisbet r det frmst hans ungdomsvn Lars Edelstam

som uttalar sig genom att sga att han inte var ngon kvinnokarl.156

Journalisten Annette

Kullenberg menar istllet att Palme visst tilltalade kvinnor.157

Uppgifterna som de ger r

motsgande men passar vl in i att Lindstrm och Nycander nskade skapa en

nyanserad bild av Palme.158

Det stmmer ocks till viss del in p Ashuris resultat som

visar att olika lnder har skilda syner p historien och drav kommer att skildra den p

varierande stt.159

I detta fall handlar det inte om nationer utan olika personers

uppfattningar om Palme. Dessutom stmmer komplexiteten in p resultaten av

Watersons studie vilken visar att en frdel med hur sociala minnen frmedlas genom

dokumentrfilmer r att de kan framstllas som komplexa.160

Mtet med Lisbet beskrivs av berttarrsten, Edelstrm och hustrun Lisbet.

Berttarrsten ger en bild av en man och en kvinna med liknande bakgrunder som mts

och startar en modern familj genom att flytta ifrn sitt ursprung till Vllingby.161

Lisbet

beskriver Palme som speciell och modern men samtidigt gammalmodig. Han vgade

vara seris och tala om spnnande saker ngot som ocks var det som mnniskor

presenterade honom som. Men han hade ven en sida som var mycket arbetssam och till

och med ohlsosam genom obekvma sovplatser, vntan p mat samt mycket kaffe och

155 Douglas 1966, s. 61 156 Lindstrm och Nycander 2012, 18:25f 157 Lindstrm och Nycander 2012, 40:57f 158 Sveriges radio 2012, 14:12f 159 Ashuri 2010, s. 195 160 Waterson 2007, s. 69f 161 Lindstrm och Nycander 2012, 17:38f, 22:20f

29

cigaretter. En sida som gjorde att hon nstan krvde att han skulle ha rlig semester.162

Edelstam beskriver Palme som liten och speciell.163

Bilden som skapas av Palmes inom krleksrelationer och ktenskap r komplex bland

annat gllande om ha var populr bland kvinnorna men hur som helst framstlls han

som ngon som var speciell. Han fortstter ocks att benmnas som arbetssam men nu

till en ohlsosam grad. Ytterligare ett ord som dyker upp flera gnger i samband med

Palme r modern.


Det avvikande hos Palme i denna del av hans liv handlar bland annat om att han vara

speciell. I Lisbets beskrivning handlar det speciella om att han r en man som vgar tala

om spnnande och allvarliga saker och som frfaller bde modern och gammalmodig.

Edelstam menar att Palme var liten och speciell och i hans fall verkar det snarast handla

om hans utseende.164

Detta skulle kunna tolkas som att Palme var en anomali vilken

hanterades genom att omdefinieras som speciell. En avvikelse mste hota kulturen fr

att rknas som en anomali.165

Ngot som hans utseende och samtalsmnen med Lisbet

troligen inte gjorde eftersom de gifter sig.166

Det finns inte heller ngon anomalistrategi

som passar in p Jutterstrms beskrivning av Palme som en man vilken kvinnor fann

tilldragande.167

Palme var drav troligen avvikande men inte i den mn att han betraktas

som en anomali gllande hans krleksliv.

Palme beskrivs i denna del av sitt liv ocks som arbetssam.168

Mycket arbetssam har

han redan tidigare i filmen blivit skildrad som men det r frst genom Lisbets utsaga

som det framstr som avvikande genom att utgra en hlsorisk.169

Eftersom hans hustru

lgger mrke till det och begreppet hrt arbetande anvnds kan det ha skett en

utvidgning fr att rymma detta beteende eller rent av r en omdefinering fr att Palme

inte skulle bryta kategorierna. Men en utvidgning tar ofta mycket tid och drav handlar

det troligen om en omdefiniering.170

Drav r det troligt att Palmes arbetsmoral ska

betraktas som en anomali vilken frmodligen hanteras genom en omdefiniering eller

162 Lindstrm och Nycander 2012, 17:40f, 22:05f, 32:47f 163 Lindstrm och Nycander 2012, 18:00f 164 Lindstrm och Nycander 2012, 17:40ff, 22:05f, 32:47f 165 Douglas 1966, s. 56, 60, 62 166 Lindstrm och Nycander 2012, 32:47f 167 Lindstrm och Nycander 2012, 40:57f 168 Lindstrm och Nycander 2012, 22:05f 169 Lindstrm och Nycander 2012, 21:40f, 32:47f 170 Douglas 1966, s. 57, 61

30

mjligen en utvidgning av kategorierna. I och med det framstlls Palme endast som en

anomali inom sitt ktenskap genom att han arbetar utver vad som betraktas som

normalt medan begreppet modern snarare frefaller vara norm eftersom det inte

hanteras genom ngon nmnd anomalistrategi.

8.5 Palme som far 8.5.1 Tolkningsfretrde

Tolkningsfretrde till Palmes roll som fader lggs av Lindstrm och Nycander

fullstndigt p snerna och honom sjlv. Bilden som skapas av Palme och hans barn r

en tlmodig fader som umgs och slappnar av med sina barn framfrallt under

sommarledigheten men som arbetar mycket och drav r vldigt trtt i perioder. Han

beskrivs ocks vara noga med att anteckna olika hndelser exempelvis

julklappsutdelningen.171

Det finns med andra ord en motsttning i denna skildring av

personen Palme i det att han bde sgs ha ett utmattande arbetstempo samtidigt som han

kan vara avslappnad.


Gllande det lnga tlamodet r det endast en av hans sner som framfr denna sikt

vilken senare motsgs genom finansminister Kjell-Olof Feldts uttalande dr Palme

framstlls ha ett kort tlamod.172

Detta uttalande gller Palme som politiker men

motsger nd bilden av honom som en man med lngt tlamod. Motsgelsen gr det

inte troligt att Palme ska betraktas som en anomali eftersom strre delar av hans

omgivning inte har uppfattat honom som vldigt tlmodig. Filmen talar snarare fr en

motsatt instllning genom att exempelvis statsministrarna Carl Bildt och Ingmar

Carlsson beskriver Palme som en hrd retoriker med fiender.173

Det skulle vara mjligt

att Palme som en far med lngt tlamod r en omdefiniering gjord av sonen sjlv

eftersom Douglas menar att en enskild person kan g emot kulturen och ndra

kategorierna. Men detta r svrt eftersom mnniskor framfrallt formas av sin

omgivande kultur.174

Dessutom hotar ett lngt tlamod troligen inte sonen vilket innebr

att han med strsta sannolikhet inte behvde hantera Palme som en anomali p grund av

171 Lindstrm och Nycander 2012, 33:42f, 45:02ff 172 Lindstrm och Nycander 2012, 44:45f 173 Diskuteras nrmare under avsnittet 8.9.2 174 Douglas 1966, s. 60

31

detta.175

Troligare r att betoningen av Palme som en lugn far men hetsig politiker r

frbunden med regissrernas nskan att skapa en mngsidig bild av mannen.176

Gllande Palme som en frnvarande far beskrivs det inte med ett specifikt begrepp utan

endast som att han var borta mycket.177

Att det inte inte terkommer i filmen efter att en

av snerna nmnt det gr det mindre troligt att det skildras som ngot avvikande av

regissrerna. Om det hade varit en omdefiniering fr att hantera ett avvikande beteende

av Palme innebr det att omgivningen skulle frhlla sig till detta, vilket troligen inte r

fallet eftersom ingen av de andra snerna benmner Palme som frnvarande.178

Men

Palme som srskilt hrt arbetande har ven beskrivits i andra delar av hans liv vilket

tyder p att denna benmning av honom kan vara en utvidgning eller omdefiniering fr

att passa in en anomali.179

Det r till och med mjligt att denna omdefiniering ska

inkludera det faktum att han var mycket borta frn hemmet eftersom Lisbet vid ett

tillflle ocks sger att hans nstan ptvingade semester var ndvndig fr deras

relation.180

Anteckningarna av hndelser beskrivs inte hanteras genom ngon av

anomalistrategierna eller som avvikande och skildras drav troligen som enligt normen.

Nr studien undersker om Palme som far var en anomali r svaret att han visserligen

beskrivs ha haft ett mycket lngt tlamod men troligen inte ska betraktas som en

anomali p grund av detta eftersom flera andra vittnesml sger motsatsen. Att Palme

arbetade hrt terkommer ett flertal gnger under filmen och definitionen av honom som

ngon som arbetade mycket kan drav vara en utvidgning av kategorierna eller

omdefiniering fr att skildra och hantera denna avvikelse frn normen. En strategi som

ocks kan inkludera beskrivningen av honom som mycket frnvarande frn sitt hem. Att

han ett flertal gnger beskrivs som hrt arbetande gr det ocks mer troligt att filmen

med detta vill visa att han avvek frn normen.

175 Douglas 1966, s. 139 176 Sveriges radio 2012, 14:12f 177 Lindstrm och Nycander 2012, 45:02ff 178 Douglas 1966, s. 60, 139 179 Lindstrm och Nycander 2012, 21:40f ; Douglas 1966, s. 57, 61 180 Lindstrm och Nycander 2012, 22:05f, 32:47f

32

8.6 Vald till partiordfrande


Bilden som berttarrsten skapar r en av Palme som ung statsminister med ngra unga

medarbetare vilka, enligt filmen, var framgngsrika.181

En skildring som kan vara frgad

av regissrernas ngot subjektiva urval som kan betona de mer positiva sidorna.182

Den

utrikespolitiske rdgivaren Pierre Schori skildrar Palme som en utstickande politiker

genom att bertta om sin rdsla fr att han ska rka ut fr ngot likt andra politiker vilka

han menar stack ut, som John F Kennedy och Martin Luther King.183

Medarbetaren

Anders Ferm menar istllet att de unga medarbetarna som Palme bland annat omgav sig

med hade en liten fr hg tro p sin egen frmga. Medan partiordfrande Mona Sahlin

vljer att betona Palme som en normbrytande men medryckande person som fick henne

att g med i socialdemokraterna. De resterande uttalandena av Ferm, finansminister

Kjell-Olof Feldt och statsminister Ingvar Carlsson syftar snarare till att beskriva att

Palme hade det ltt under sin frsta tid som statsminister.184

Palme sjlv sger i en

intervju med tralkshowvrden David Frost att han frmst vill vara en bra del i sin

grupp.185

Hrmed skapas en bild av Palme som en ung statsminister med knsla fr sin grupps

framgng. En person som mtte framgngar och bland annat arbetade med ngra unga

medarbetare som trodde starkt p sig sjlva. Regissrerna vljer att beskriva det som en

tid nr socialdemokratin under Palmes ledning styrde landet p ett framgngsrikt stt.

Men samtidigt betonas att Palme var annorlunda, genom Schoris och Sahlins

uttalanden.186


Under den hr perioden beskrivs Palme som medryckande och phejad av Schori och

Sahlin. Bda betonar ocks att han var annorlunda och han stack ut som politiker genom

sitt stt och kldsel.187

Han beskrivs som ngot som var annorlunda men i positiv

bemrkelse av Schori och Sahlin. Drmed ligger det nrmast att, i enlighet med Douglas

181 Lindstrm och Nycander 2012, 41:23ff 182 stberg 2013; Gillou 2012 183 Lindstrm och Nycander 2012, 38:30f 184 Lindstrm och Nycander 2012, 39:33ff 185 Lindstrm och Nycander 2012, 36:30f 186 Lindstrm och Nycander 2012, 38:30f, 40:28f 187 Lindstrm och Nycander 2012, 38:30f, 40:28f

33

teori, se Palme som ngon som blev upphjd. Denna upphjning ska handla om en

annan existensform fr att flja strategin, ngot som det inte finns ngra tecken p i

uttalandena som inte benmner Palme som ngot annat n en mnniska.188

Drmed

passar dessa beskrivningar inga av de anomalistrategier som Douglas nmner och ska

inte betraktas som en anomali.

Det finns i Schoris uttalande ocks en skrck fr att delar av kulturen ska vlja att

hantera Palmes kategoribrytande beteende genom att eliminera honom. Detta r en

hantering av en anomali men ska i situationen nrmast beskrivas som att regissrerna

skildrar en farhga fr hur ngon som kan tolkas som avvikande kan tnkas hanteras.189

I beskrivningarna av Palmes framgngsrika inledning som partiordfrande,

gruppknsla och tro p sig sjlv frkommer inte heller ngra andra anomalistrategier

vilket troligen syftar till att ge en bild av att han fljde normen i dessa fall.

Palmes beteende fortstter drmed att till viss del beskrivas som avvikande men utan

att hanteras som en anomali i denna del av filmen.

8.7 Inrikespolitiska handlingar


Under Palmes tid som utbildningsminister r det utver Lindstrms berttarrst

kollegorna Anders Ferm, Pierre Schori och Sven Aspling som uttalar sig samt

journalisten Annette Kullenberg, konstnren Carl Johan De Geer och Palme sjlv. Men

eftersom denna studie syftar till att underska vilken bild som frmedlas av Palme

kommer uttalanden som behandlar andra delar av samtiden inte att analyseras. Dessa rr

i det hr avsnittet Ferm, Kullenberg, Schori och DeGeers beskrivningar av studenterna

vid krhusockupationen.

Berttarrsten beskriver att Palme, mellan ren 1967-1969, var en god

utbildningsminister som bidrog till att socialdemokraterna fick en stor valseger 1968

och dessutom bemtte de protesterande studenterna.190

Medan Aspling skildrar Palme

som ngon som hade s stora problem med tnderna att de mste saneras varav han

frndrades som person.191

Men regissrerna inkluderar ocks Palmes berttelser om

nr han reste i ststaterna som vid tiden var kommunistiska och filmklipp som visar hur

188 Douglas 1966, s. 62 189 Douglas 1966, s. 61f 190 Lindstrm och Nycander 2012, 25:40ff, 34:20f 191 Lindstrm och Nycander 2012, 35:39f

34

han bemtte studenterna i krhusockupationen med argument om demokrati utan

vld.192

I gruvarbetarnas strejk skapar berttarrsten en bild av Palme som ngon som

misstroddes av arbetarna p grund av sin bakgrund men som ville agera genom att

personligen resa upp till de strejkade. Han frhindrades att gra det p grund av sin titel

som statsminister.193

En bild som ocks understryks av medarbetaren Ferm vilken

pongterar att det fanns ett tryck frn de strejkande och media att Palme skulle ka dit.

194 Finansminister Kjell-Olof Feldt beskriver att Palme inte var beredd p den hr

strejken.195

Palme sger i en intervju att han inte vill gra situationen vrre och drav

inte ska beska strejken innan den r lst.196

I skildringen av Norrmalmtorgsdramat ger berttarrsten en bild av en man som

agerade mot gisslantagningen.197

En bild som bekrftas av kollegan Thage G Petersons

intervju dr han berttar att Palme var mycket engagerad i frgan.198

Justititieminister

Lennart Geijer berttar att nr gisslan hade slppts s kte Palme ner

myten om palme - beta.diva-portal.orgbeta.diva-portal.org/smash/get/diva2:628038/fulltext01.pdf ·...

Documents