Myten om maskinen

Teknikutvecklingens globala frutsttningar

Kan maskinen vara ett studieobjekt fr kulturvetare?

Vad har vi lrt oss om materiell kultur?Artefakter innefattar symbolsystem och sociala relationer och de har agencyVisst, bland fremlen i ett etnografiskt museum, men i varuhusen?Vardagsfremlen runt omkring oss verkar sjlvklara, oskyldiga och passiva

Defamiliarisering av det materiella

M. Sahlins 1976, Culture and Practical ReasonS. Gudeman 1986, Economics as Culture: Models and Metaphors of LivelihoodG. Marcus & M. Fischer 1986, Anthropology as Cultural Critique: An Experimental Moment in the Human Sciences B. Latour 1993, We Have Never Been Modern

Fetischism som dissociationFrmodern animism: frestllning om naturen som subjekt (inbjuder till hnsyn)Modern objektivism: frestllning om naturen som objekt (mjliggr rovdrift)Cartesiansk dualism (subjekt kontra objekt) vergav animism, men kom att uppmuntra nya former av fetischism: frestllningar om varor och maskiner som oskyldiga freml

Cartesiansk dualism som ideologiNr ojmnt utbyte och kapitalackumulation omvandlats i freml, blir de moraliskt neutralaVad upplever vi nr vi idag ser fotbojor som anvnts p slavplantagerna?Vore det mjligt att uppleva maskiner p liknande stt?

Fem illusioner bakom ekologisk moderniserring1. Teknologi/ekonomi/ekologi som oreflekterade, avgrnsbara kategorier2. Marknadspriser som reciprocitet3. Maskinfetischism4. Ojmlikheter i rummet som stadier i tiden5. Hllbar utveckling genom konsensus (samfrstnd)

1. Teknologi/ekonomi/ekologi Kulturanalys av vrt vardagssprk: - Teknologi som magi (tingens till synes autonoma kapacitet) - Ekonomi som ideologi (frestllningar om reciprocitet, d.v.s. jmbrdigt utbyte) - Ekologi som kommunikation/relationer (flden av svl energi/materia som tecken inklusive pengar)

2. Marknadspriser som reciprocitetr frivilliga marknadstransaktioner per definition jmbrdiga och rttvisa?M. Godelier: ojmnt utbyte brukar framstllas som reciprokt (jmbrdigt) utbyteMen det finns mtbara materiella ojmnheter i nettoflden av biofysiska resurserAnvnd alternativa mttstockar, t.ex. energi, materia, marktgng, arbetstgng, m.m.

Ojmnt utbyte osynliggjortPhysical trade balance of the EU in 1999

Source: Giljum und Hubacek 2001

Colombias fysiska handelsbalans 1970-2004

Maskinen som omfrdelning av tid och rum

Modern teknik r en strategi fr att vinna tid och rum fr vissa samhllsgrupper, p bekostnad av tid och rum som frbrukas p annat hll (ett konkret exempel: jrnvgen)Time-space compression (D. Harvey) fordrar time-space appropriation (jmfr. K. Pomeranz berkningar av Englands miljavlastning)

Den Industriella revolutionen som time-space appropriation

VaraVolym fr 1000 r 1850Investerad arbetstid (timmar)tgngen markareal (hektar)Rbomull11.84 ton32,619 h58.6 haBomulls-tyg3.41 ton4,092 h< 1 ha

Fetischism Mystifiering av ojmna samhlleliga utbytesrelationer genom att vissa typer av materiella freml t.ex. pengar tillskrivs autonom (sjlvstndig) kraft eller produktivitet.

3. Maskinfetischism Frestllningen att (ojmna) utbytesstrukturer (ekonomi) r ovidkommande fr hur maskiner fungerar (teknologi), m.a.o. att en grupps eller befolknings teknologiska kapacitet r oberoende av gruppens position i ett globalt system av resursflden.

Den globala teknomassan och BNP

4. Ojmlikheter i rummet uppfattade som stadier i tidenTillhr dragdjur och vedbrnsle det frflutna?r fossila brnslen billiga nu eller hr?En rumsligt avgrnsad kapitaltillvxt framstlls som en skillnad i utvecklingsstadium och som den framtid som alla nationer strvar efterFramsteg definieras i termer av tillvxt

Industrialism som en illusorisk frigrelse frn jordytans begrnsningarMaskinen r beroende av energi frn arealer i det frflutna (fossila brnslen) och av arealer p annat hll (ekologiska fotavtryck, Borgstrms spkarealer)Med hot om oljetoppen och global uppvrmning kan vi frvnta oss en intensifierad jakt efter arealer p annat hll (jmfr. agrobrnslen frn Sydamerika och Afrika)

Implikationer fr ekonomisk teori?1700-talets fysiokrater: Jord den enda produktionsfaktor som ger en nettoprodukt1800-talets Ricardo och Marx: Arbete...1900-talets nationalekonomi: Kapital... (jmfr. maskinfetischism, utvecklingsteori)2000-talets biobrnslefresprkare: tillbaka till Jord?

Energi kan oftast omrknas i JordMnsklig arbetskraft = hektar livsmedel (och vrigt ekologiskt fotavtryck)Dragdjurs muskelkraft = hektar djurfoderFossila brnslen = forntida hektar biomassa (kan via energivrdet omrknas i biobrnslen)Agrobrnslen = hektar energigrdor (t.ex. sockerrr)

Nya stt att rkna?vergick man till fossila brnslen fr att det drmed gick t mindre jordbruksmark (till livsmedel och djurfoder) i England?Hur mnga virtuella hektar jordbruksmark motsvarar vrldshandeln i fossila brnslen (t.ex. omrknad i etanol), t.ex. USA:s import?Vilka konsekvenser fr det om energibehov och behov av jordbruksmark ter sammanfaller (som med agrobrnslen)?

5. Hllbar utveckling genom samfrstnd?

Fr att accepteras br vgen till hllbarhet inte framst som alltfr obekvm eller provocerandeMakt, intressemotsttningar och ojmn frdelning framstlls sllan som problem att beforska

Idn om alltings utbytbarhetI ett samhlle med allmnsyftespengar blir fljden att ju mer mnniskor r beredda att betala fr en viss produkt, desto snabbare sker frbrukningen av de resurser som krvs fr att framstlla denDen accelererande resursfrbrukningen belnas med kande mngder resurser att frbruka

Vore det teoretiskt mjligt att bygga hllbara socio-ekologiska relationer?Frndra sjlva idn om pengar?Bryta den logik som belnar resursfrbrukning med mera resurser att frbruka?Skapa ett ekonomiskt system i vilket mnniskor och maskiner mat och brnslen inte r utbytbara vrden?Lokal frsrjning och global kommunikation som separata marknader med skilda valutor?