innehÅll länetinförnyrutin.’rtoped’klinikernai–rebro läns landsting/vård och...

LÄKEMEDELSKOMMITTÉN VID ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Nr 190 | F E B RUAR I – 2 0 1 4

I N N E H Å L L|35| Ny peroral trombosprofylax

vid höft- och knäledsplastik|36| Ska vi vaccinera mot bältros?|36| Förväxlingsrisk för kortverkande

och långverkande oxikodon|37| Ny lättillgänglig metod för att

mäta njurfunktion|37| Läkemedelsinformation på våra

villkor – Guldkorn från den nyaupplagan av Rekommenderadeläkemedel

|38-40| Kostnadsutvecklingen förläkemedel i Örebro län 2013

|41| Läkemedelsboken 2014har kommit

|41| Kan man få behandling förklimakteriella besvär med barabioidentiska hormorner?

|42| Nytt informationsmaterial omutbyte av läkemedel

Arbetsutskott förläkemedelskommittén:ÖverläkareMaria Palmetun EkbäckÖverläkareMårten PragApotekareLeif KronbergInformationsläkareGunnar CarlssonInformationsläkareChrister LundinApotekareMagnus OlssonApotekareSara ForsApotekareHelén MerkellApotekareJan GustafssonRedaktör:ApotekareBirgitta Lernhagee-post:[email protected]

Adress:LäkemedelskommitténUniversitetssjukhuset701 85 ÖREBROTel. 019-602 23 10

Läkemedelskommitténshemsida:www.orebroll.se/lakemedel

Layout:Ulrika AnderssonTel. 0240-10456

Tryck och distribution:Strands Grafiska i Norden ABBandygatan 2711 23 LindesbergTel. 0581-838 80 (vx)[email protected]

341 321Miljömärkttrycksak

Ny peroral trombos-profylax vid höft-och knäledsplastikOrtopedklinikerna i länet använder sedan december2013 Eliquis tabletter innehållande apixaban somtrombosprofylax vid höft- och knäledsplastik. Viddessa indikationer ersätter Eliquis tabletter lågmole-kylärt heparin i form av sprutor med Fragmin ellerInnohep. Observera att vid övriga operationer skafortfarande lågmolekylärt heparin användas.

Apixaban (Eliquis) är en faktor Xa-hämmare och ettså kallat ”nytt oralt antikoagulantium” (NOAK). Ef-fekt och säkerhet har i studier visats vara jämförbaramed lågmolekylära hepariner vid ortopedisk protes-kirurgi.

Eliquis tabletter 2,5 mg ges i doseringen 1 x 2, medförsta doseringstillfälle 12-24 timmar efter operatio-nen. Behandlingstidens längd är i normalfallet 10-14dagar efter knäledsplastik och 32-38 dagar efter höft-ledsplastik. Denna regim innebär en förenklad rutindå patienten inte behöver få någon spruta kvällen föreoperationen.

Det finns i dagsläget tre olika NOAK – apixaban (Eli-quis), dabigatran (Pradaxa) och rivaroxaban (Xarelto).Det är viktigt att lära sig namnen på dessa preparat dåde påverkar koagulationen på liknande sätt som låg-molekylära hepariner eller Waran och innebär enblödningsrisk. Vid eventuella blödningar eller behovav kirurgi under behandlingen finns råd att hämta påwww.ssth.se (svenska sällskapet för trombos och he-mostas). Man kan även ställa frågor till koagulations-konsulten ÖLL eller om nödvändigt t ex underjourtid till koagulationskonsulten på Karolinska.

Maria ÅströmMedicinska kliniken ochLaboratoriemedicinska länskliniken USÖ

RAPPORT OM LÄKEMEDEL 35 FEBRUARI – 2014

’’Ortopedklinikerna ilänet inför ny rutin.

Rapport om la?kemedel_190.qxp:Layout 1 1/29/14 3:57 PM Sida 1


n.

vår

Oxikodon finns både som kortverkande (tablett/kapsel) och långver-kande beredningar (depottablett/depotkapsel) med samma preparat-namn.

Efter patentutgången för originalpreparaten OxyNorm (kortverkandetablett) och OxyContin (depottablett) finns nu ett flertal generiskapreparat. Observera att det finns risk för förväxling då både den kort-verkande och långverkande beredningsformen kan ha samma preparat-namn.Det finns kortverkande tabl/kaps med preparatnamn som t ex Oxiko-don, Oxycodone. De är enligt Läkemedelsverket medicinskt likvärdigamed OxyNorm och apoteken byter till billigaste generika om inte för-

skrivaren angett "generikabyte ej tillåtet" på receptet.På motsvarande sätt finns långverkande depottabl/depotkaps med pre-paratnamn som t ex Oxikodon, Oxycodone. De är enligt Läkemedels-verket medicinskt likvärdiga med OxyContin och byts ut på apoteken.

Förväxlingsrisk för kortverkande och långverkande oxikodon

För att minska förväxlingsrisken klargör idoseringsanvisningen på patientens recepthur läkemedlet ska användas.

Text: Mårten Prag, Läkemedelskommittén, ÖLL

Ska vi vaccinera mot bältros?Bältrosvaccin (Zostavax) ges som en dos och är ett levande, försvagat vaccin.Samma vaccin används vid vaccination mot vattenkoppor men dosen är dåmindre än en tiondel. Det är kontraindicerat till personer med immunbrist (pgabehandling eller sjukdom) och gravida. Allvarliga biverkningar är mycket ovan-liga.

En studie på 38 000 personer > 60 års ålder visade att efter 3 år hade insjuknan-den i bältros reducerats med 50 % i vaccingruppen jämfört med placebogruppen.De följande tre åren verkar skyddet vara 40 % och efter ytterligare tre år ca 20 %.Man behöver vaccinera 58 personer för att ”rädda” en från bältros under de förstatre åren. Om man räknar med 2 000 kr för vaccinationen (vaccinkostnad 1 300 krför en dos + administreringskostnad + tid som patienten får ägna för att få spru-tan) blir kostnaden för att undvika ett bältrosfall 116 000 kr.

Skyddet mot bältros avtog med stigande ålder vid vaccinationen, 64 % för 60-69-åringar och 18 % för de > 80 år.

Förekomsten av postherpetisk neuralgi (PHN) minskade med 67 %. PHN defi-nierades som tre eller mer på den 10-gradiga VAS-skalan 90 dagar efter vaccinatio-nen. Med samma resonemang som ovan blir kostnaden för att undvika ett fall avPHN 550 000 kr. Detta alltså räknat på de tre första åren, det finns ju ett skydddärefter även om det är sämre. Mellan tummen och pekfingret kan man möjligenräkna med att denna kostnad per undviket fall halveras.

Vaccinet är godkänt för personer över 50 år. Vaccinkostnaden är subventioneradvia läkemedelsförmånen. Om samtliga personer > 50 år vaccinerades i Örebro länskulle kostnaden för bara vaccinet uppgå till 144 milj kr, varav de vaccinerade fårstå för en tredjedel. Man har på annat håll i landet föreslagit att endast vaccinerapersoner över 65 års ålder, eftersom risken för PHN ökar med åldern. Å andrasidan ger ju vaccinet sämre skydd mot bältros i högre åldrar. Vaccinkostnadenskulle med denna åldersgräns bli 78 milj kr i Örebro län.

En hälsoekonomisk studie från Belgien har kommit fram till att vaccinationen därskulle kunna försvaras om priset på vaccinet reducerades till ca 375 kr.

Durationen av vaccineffekten är dock oklar och därmed behovet av eventuellboosterdos. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) beslutade i april 2013att ompröva om subventionen för detta vaccin mot herpes zoster ska kvarstå.

’’Läkemedelskommittén anseratt vaccin mot bältrosinte ska förskrivasinnan denna utredning är klar.



Text: Lars Breimer, Laboratoriemedicinska länskliniken USÖ, Christer Lundin, Läkemedelskommittén ÖLL och Gudrun Malmsten, Medicinkliniken USÖ

Ny lättillgänglig metodför att mäta njurfunktion

>> Läkemedelsinformation på våra villkor LIVV <<

Tema: GULDKORN från den nya upplagan av REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL

Tid: Tisdagen den 6 maj kl 13.15-16.30i Wilandersalen, M-huset, USÖ

Inbjudan och program kommer senare.

Välkommen!Läkemedelskommittén

BOKA IN DAGEN

’’Vi vill uppmanaoch uppmuntra

alla enheterinom landstiget

att börja använda eGFRbaserat på kreatinin.

Sedan en tid kan estimerat GFR (eGFR) fås direkt utan kostnadsökningnär man beställer ett vanligt P-kreatinin om man anger det i remissen.

Glomerulär filtrationshastighet (GFR) är ett väletableratmått på njurfunktion. Även om GFR inte bedömernjurens tubulära eller metabola funktioner ger GFRen bra skattning på proportionen av njuren somfortfarande fungerar. GFR kan mätas noggrantdirekt med hjälp av Iohexol- och/eller Cr-EDTA-clearance men sådan noggrannhet be-hövs bara vid vissa tillstånd. Har manbestämt P-kreatinin samtidigt med ettexakt GFR kan senare GFR följas med P-kreatinin. GFR kan också uppskattas frånplasmakreatinin och/eller cystatin C,som benämns eGFR.

SBU-rapporten rekommenderade atteGFR rapporteras av laboratorier ochinte bara P-kreatininvärdet. Detta har nuinförts i Örebro läns landsting.

Kreatininbaserade värden på eGFR räckerför dosjustering av de flesta mediciner ochsom ett första mått på njurfunktion. Vissamedicineringar typ kemoterapi för canceroch dyrbara preparat, som kräver exakt dos,och där preparatet kan påverka njurfunktio-nen, bör följas med en mer exakt metod än krea-tinin-eGFR.

Det finns ett otal olika formler för att beräkna eGFR frånkreatinin (såsom MDRD, CKD-EPI och LM-rev), vilket visar att ingenär perfekt. Cockcroft-Gault formeln skall ej användas!

Det är en allmänt erkänd regel att basera material för laboratorieunder-sökningar på lokal befolkning. Vi använder ”Örebroformeln”. Det

pågår dock ett projekt i Örebro-Uppsala regionen för att få enenhetlig formel för beräkning av eGFR.



Kostnadsförändringen i absoluta tali öppen- och slutenvård.2013 minskade kostnaderna i öppenvårdenjämfört med 2012 med drygt 17 MKrmedan den ökade med ca 12 MKri slutenvården.

MKr

40

30

20

10

0

-10

-20

-302004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Text: Magnus Olsson, Läkemedelskommittén ÖLL och Erik Svantesson, Läkemedelsenheten ÖLL

Kostnadsutvecklingen förläkemedel i Örebro län 2013

Läkemedelskostnader 2013

USÖ 237.4 4.9 199.6 14.4

Karlskoga lasarett 27.7 -2.6 13.1 -1.0

Lindesbergs lasarett 14.3 -0.5 8.8 -1.6

Primärvård 149.7 -8.3 4.0 0.5

Psykiatrin 36.0 1.9 3.0 -0.1

Habilitering och hjälpmedel 2.6 0.0

Privata läkare 14.4 -3.3

VC entreprenad 22.5 -1.6

Läkargruppen 7.5 -0.9

Utomlänsförskrivare*** 40.6 -8.1

Övrigt**** 17.7 1.0 1.4 0.1

Totalt 570.4 -17.5 229.9 12.3

* Förmånsbelopp exkl moms** Upphandlingsrabatter ej avdragna*** Förskrivning utanför länet till länets patienter**** Dosdispenseringen ingår med 14,3 MKr, övriga förskrivare

och okodade hjälpmedels- och livsmedelsrecept

Öppenvård MKr* Slutenvård MKr**

ÖppenvårdSlutenvård

För andra året i rad har vi minskade totalkostnader för läkemedel. Detskiljer sig dock mellan receptförskrivning där kostnaderna sjunker ochrekvisitionsbeställningar där vi ser en ökning. Vidstående tabell visarlandstingets kostnader och kostnadsförändringar under 2013.

De största procentuella minskningarna för läkemedel på recept kommerfrån privata läkare - 3,3 MKr (- 18,4 %) och utomlänsförskrivare- 8,1 MKr (- 16,5 %). De största kostnadsökningarna för läkemedelpå recept kommer från USÖ och Psykiatrin, med 4,9 MKr (2,1 %)resp. 1,9 MKr (5,6 %). Primärvården inklusive entreprenader ochprivatläkare minskar sina kostnader precis som de senaste två åren.

När det gäller läkemedel beställda på rekvisition ser vi generellt småkostnadsförändringar. Den högspecialiserade vården på USÖ står dockför en relativt stor kostnadsökning + 14,4 MKr (+ 7,2 %).



Läkemedel på receptLandstingets kostnader för läkemedel skrivna på recept i den öppna vården fort-sätter att minska. Under året minskade kostnaden med 17,5 MKr (- 2,9 %) ochligger nu på ca 570 MKr. Procentuellt är minskningen större än i riket (- 1,8 %).Minskningen sker trots att vi under 2013 inte har haft några patentutgångar avstörre betydelse. Tidigare års patentutgång för Lipitor gav den enskilt störstaeffekten. Andra viktiga patentutgångar med stor påverkan är bl a Atacand,Detrusitol och Singulair. Utöver patentgångarna har vi under året haft storabesparingar på blödarpreparat. Hemofili-patienter i vårt område handläggshuvudsakligen i Stockholm.

Vi kan se ökade kostnader framförallt för TNF-alfahämmare, MS-läkemedeloch perorala diabetesläkemedel.

Sett till kostnadsvolym ligger TNF-alfahämmarna Humira och Enbrel somvanligt i topp, detta är helt i linje med den lagda budgeten där bl a denna läke-medelsgrupp är prioriterad. 2012 låg vi precis på riksgenomsnittet avseendeantalet behandlade patienter. Kostnadsmässigt har vi fortsatt öka och 2013ligger vi på riksgenomsnittet.

När det gäller recept från primärvården och vårdcentraler på entreprenad harSymbicort legat högst i total kostnad de senaste åren och så även i år.

Vilka preparat ökar/minskar mest i öppenvården?2013 Ökning

Förmån jmf med 2012Substans (MKr) * (MKr)

1 Adalimumab (Humira) 25.7 3.92 Fingolimod (Gilenya) 4.9 3.13 Golimumab (Simponi) 4.5 1.94 Certolizumab (Cimzia) 3.8 1.65 Liraglutid (Victoza) 4.3 1.46 Metylfenidat (Concerta m fl) 9.9 1.37 Sitagliptin (Januvia) 3.1 1.08 Aripiprazol (Abilify) 4.9 1.09 Erlotinib (Tarceva) 2.4 1.010 Tikagrelor (Brilique) 2.0 0.8

2013 MinskningFörmån jmf med 2012

Substans (MKr) * (MKr)1 Aktiverat protrombinkomplex (Feiba) 0.3 -5.32 Atorvastatin (Lipitor) 1.2 -4.23 Interferon Beta-1A (Rebif ) 5.5 -2.84 Koagulationsfaktor VIII

(Refacto AF, Advate, Octantate m fl) 18.5 -2.25 Kandesartan (Atacand) 0.5 -1.96 sc Immunglobulin (Subcuvia m fl) 3.2 -1.87 Pramipexol (Sifrol) 1.4 -1.78 Mykofenolsyra (CellCept) 1.7 -1.79 Montelukast (Singulair) 0.8 -1.710 Tolterodin (Detrusitol) 0.9 -1.3

* Alla kostnader som redovisas för läkemedel förskrivna på recept är baseradepå förmånsbelopp exkl. moms. Kostnader för vacciner och subventionerutanför läkemedelsförmånen som t ex preventivmedel är också exkluderade.

Astma / KOLMKr60

50

40

30

20

10

02005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Diabetesläkemedel exkl insulinerMKr12

10

8

6

4

2

02005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Diagram 2. Kostnadsutveckling för läkemedel förskrivna på recept förbehandling av astma/KOL.

Diagram 3.Kostnadsutveckling för läkemedelförskrivna på recept för behandlingav diabetes (exkl. insuliner).

Förra året var det atorvastatin som ökade mest, i år står Symbicort återigenför den största kostnadsökningen. Läkemedel för att behandla astma/KOL,diabetes, smärta och psykiatriska sjukdomar står för de enskilt största kostna-derna för primärvården och fortsätter att öka. I dagsläget utgör de tillsam-mans drygt 50 % av primärvårdens totala läkemedelskostnad.

TotaltKombina.oner (Symbicort mfl)An.kolinergika (Spiriva mfl)Selek.va Beta-2 (Bricanyl mfl)Glukokor.koider (Pulmicort mfl)Leukotrienreceptorantagonister(Singulair)

Totalt

Övriga (i huvudsak Victoza)

DPP-4-hämmare (Januvia mfl)

Me-ormin

Kombina.onspreparat

SU (Glibenklamid mfl)

Akarbos (Glucobay)

Pioglitazon (Actos)



pper.

Kostnadsdrivande läkemedelsgrupperMKr90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Diagram 4. Total kostnadsutveckling i öppen och slutenvård för utvalda grup-per.

Läkemedel beställda på rekvisitionFör läkemedel beställda på rekvisition till våra tre sjukhus ses en ökningpå ca 12 MKr (+ 5,7 %), vilket är något högre än förra året.

Även här står en TNF-alfahämmare, Remicade, för den största kostna-den. Kostnaderna för olika monoklonala antikroppar som t ex Mabtheraoch Herceptin är också höga och ökar. Intravenösa immunglobuliner(Octagam och Privigen) står alltid för stora kostnader men kostnadernaminskar något samtidigt som en ökad användning av subkutana immun-globuliner (Gammanorm) gör att kostnaderna för gruppen som helhetökar.

Röntgenkontrastmedel är alltid en stor post i den totala slutenvårdsnotan,i år minskar kostnaderna något. Värt att notera är att kostnaderna för Lu-centis och Eylea, som bl a används för behandling av våt åldersrelateradmakuladegeneration har ökat.

Vi kan se betydande kostnadsförändringar inom vissa läkemedelsgrupper.I grupperna cytostatika (L01), endokrin terapi (L02) och immunsuppres-siva (L04) ökar kostnaderna. Minskningar ses i grupperna hemostatika(B02BD) och antibiotika (J01).

L01 Cytosta.ka

B02BD Koagula.onsfaktorer

L04AB TNF-alfa hämmare

Vad kan vi förvänta oss i framtiden?ÖLL har haft en måttlig kostnadsökning för onkologiska lä-kemedel de senaste åren. Orsaken till detta är ett struktureratarbete med nya riktlinjer. Kostnadsutvecklingen har ävendämpats genom ett antal viktiga patentutgångar. Effekten avdessa förväntas avta varför vi kan räkna med ytterligare ökadekostnader i takt med att flera nya läkemedel introduceras.

I framtiden kommer vi att se en mindre effekt av patentut-gångar eftersom allt större andel av kostnaderna kommer attutgöras av biologiska läkemedel utan generisk konkurrens.Biosimilarer kommer förstås fortlöpande att bli tillgängliga,det är dock osäkert i hur stor grad de kommer att påverkakostnaderna.

Ett annat framtida frågetecken är strokeprofylax vid för-maksflimmer, rapporter tyder på att vi underbehandlarpatientgruppen. Vi kan förutsätta ökade kostnader inomdetta område de närmaste åren.

Diagram 5. Total kostnadsutveckling för TNF-alfahämmare. Årskostnaden förbåde öppen- och slutenvård tillsammans är ca 77 MKr.

TNF-alfahämmareMKr90

80

70

60

50

40

30

20

10

02006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Vilka preparat ökar/minskar mest i slutenvården?2013 Ökning

Rekvisition jmf med 2012Substans (MKr) * (MKr)

1 Ipilimumab (Yervoy) 3.8 3.32 sc Immunglobulin (Gammanorm m fl) 3.3 3.03 Tocilizumab (RoActemra) 7.1 2.34 Abirateron (Zytiga) 3.3 1.85 Infliximab (Remicade) 17.9 1.86 Traztuzumab (Herceptin) 9.1 1.27 Doxorubicin (Caelyx) 2.1 1.18 Bevacizumab (Avastin) 3.8 1.09 Aflibercept (Eylea) 1.0 1.010 Vemurafenib (Zelboraf ) 1.1 1.0

2013 MinskningRekvisition jmf med 2012

Substans (MKr) * (MKr)1 Pemtrexed (Alimta) 1.5 -2.02 Cefotaxim (Claforan) 0.3 -1.33 iv Immunglobulin (Octagam m fl) 7.7 -1.14 Cetuximab (Erbitux) 0.6 -1.15 Kabazitaxel (JEVTANA) 0.7 -1.06 Everolimus (Afinitor) 0.8 -0.97 Esomeprazol (Nexium) 0.4 -0.98 Erytropoeitin (Eprex m fl) 3.3 -0.79 Koagulationsfaktor VIII

(Refacto AF, Advate, Octantate m fl) 1.3 -0.510 Sorafenib (Nexavar) 0.2 -0.4

* För läkemedel beställda på rekvisition har ingen hänsyn tagits till rabatterför upphandlade läkemedel som beräknas uppgå till drygt 25 MKr.

L01 Cytosta.kaB02BD Koagula.onsfaktorerL04AB TNF-alfahämmare

TotaltENBRELHUMIRAREMICADESIMPONICIMZIA



Läkemedelsboken2014 har kommit

Text: Izabella Jawad, Kvinnokliniken USÖ

Kan man få behandling för klimakteriellabesvär med bara bioidentiska hormoner?Den frågan har börjat ställas allt oftare av patienter. Ämnet är relativtnytt i Sverige och betydligt mera utbrett i Europa och USA, men vi påKvinnokliniken märker att den ställs allt oftare.

De bioidentiska preparaten marknadsförs som "naturliga" eller att deär mycket lika kroppens egna substanser och därför säkra. Det senastepåståendet har dock ingen vetenskaplig grund.

Det östrogen – östradiol – som har använts under många år i HRT-(hormon replacement therapy) sammanhang är bioidentiskt, så detfinns inget nytt i frågeställningen.

Men många av HRT-behandlingarna innehåller även gestagen för attförhindra endometriehyperplasi under behandling med östrogen.I dagsläget innehåller alla tillgängliga kombinerade HRT-preparat syn-tetiskt gestagen. Bioidentiskt gestagen (progesteron) finns på markna-

den i form av progesteronvagitorier Lutinus och Progesteron vag samtvaginalgel Crinone - alla används vid infertilitet. Det finns även pro-gesteron i tablettform Utrogest och Duphaston, men de är licenspre-parat.

På några få privata mottagningar i Sverige, men mest i andra länder,används dessa preparat tillsammans med transdermalt applicerat bio-identiskt östrogen för HRT-behandling. Det marknadsförs som en be-handling utan negativa effekter avseende bröstcancerrisk jämfört medandra "syntetiska" preparat. Det finns dock ingen evidens i dagslägetatt den kombinationen är mer bröstcancer- och endometriecancer-säker.

Vår specialistförening Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi(SFOG) har tagit upp frågan och bedömt att det inte finns någon an-ledning att ändra nuvarande praxis av HRT-förskrivning.

Innehållet i denna 19:e upplaga av Läkemedelsboken, LB 2014, har genomgåttomfattande revidering och uppdatering av innehållet. Läkemedelsboken ges ut avLäkemedelsverket och innehåller producentobunden information om läkemedels-behandling vid vanliga sjukdomar. För sjukdomstillstånden beskrivs även deras fö-rekomst, symtom, diagnostik och icke-farmakologisk behandling. Preparatlistornasom tidigare avslutade varje kapitel i boken har ersatts av ett substansregister i slu-tet av boken med uppräkning av registrerade läkemedel.

Ett antal specialkapitel tar bland annat upp biverkningar, interaktioner, läkemedelsmiljöpåverkan, IT-stöd samt lagar och förordningar inom läkemedelsområdet.

Förbättringar av www.lakemedelsboken.seDen webbaserade versionen av LB har fått en helt ny utformning med fler länkaroch bättre anpassning till surfplattor och mobiler. Som tidigare kan man för refe-renser direkt komma åt artiklar eller deras sammanfattningar. Sökfunktionen harutvecklats med målsättningen att den ska vara snabb och träffsäker.

Vidare kommer den webbaserade versionen att kontinuerligt kunna uppdaterasmed information från Läkemedelsverket och andra myndigheter samt med nyarön från den vetenskapliga litteraturen.

Distribution av bokenLäkare, tandläkare och annan sjukvårdpersonal med förskrivningsrätt kan erhållaboken kostnadsfritt. Läkemedelskommittéerna i landet sköter distributionen avboken. I Örebro län kan ovanstående yrkesgrupper som inte erhållit boken beställaden från Agneta Nilsson, Läkemedelskommittén,tel 019-602 3512, [email protected]



Nytt informationsmaterialom utbyte av läkemedel

Nedan beskrivs några vanliga exempel på utbyten ochhur det påverkar patientens läkemedelskostnad.

• Förskrivaren har motsatt sig utbyte av medi-cinska skäl. Förskrivet läkemedel expedieras.Hela kostnaden ingår i högkostnadsskyddet.

• Expedierande farmacevt motsätter sig utbyte(t ex möjlighet att dela en tablett vid halverad dos).Hela kostnaden ingår i högkostnadsskyddet.

• Patienten motsätter sig utbyte, vill ha förskrivetläkemedel. Förskrivet läkemedel expedieras.Mellanskillnaden mellan förskrivet läkemedeloch periodens vara ingår inte i högkostnadsskyd-det.

• Patienten vill varken ha periodens vara eller för-skrivet läkemedel, utan ett annat utbytbart läke-medel.Patienten betalar hela kostnaden för läkemedlet,kostnaden ingår inte i högkostnadsskyddet.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och Läkemedelsverket har tillsammans tagitfram ett informationsmaterial om det ”generiska utbytet”. Det finns många frågor kring ut-byte till ett billigare preparat, inte minst bland patienterna.

Informationsmaterialet utgörs av en folder till patienter samt kunskapsunderlag och fak-tablad om det generiska utbytet för förskrivare och för apotekspersonal. De olika delarna imaterialet finns på www.tlv.se Här kan även de olika trycksakerna beställas.

Läkemedelsverket beslutar vilka läkemedel som är utbytbaraFör att läkemedel ska bedömas som utbytbara ska de innehålla samma verksamma ämne isamma styrka och ha samma beredningsform. De ska också ha bedömts vara medicinskt lik-värdiga.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket beslutar vilketlikvärdigt läkemedel apoteken ska byta tillVarje månad beslutar TLV vilket fabrikat av de utbytbara preparaten som apoteken i förstahand ska expediera, den sk ”periodens (månadens) vara”. TLV utser även två reservpreparatsom expedieras om periodens vara inte finns att beställa. Tandvårds- och läkemedelsförmåns-verket beslutar även vilka läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen och om priset på en-skilda läkemedel.

Apoteken måste erbjuda det likvärdiga läkemedel som harlägst prisApoteket är skyldigt att upplysa patienten om att utbyte sker och om patientens rätt att motbetalning av mellanskillnaden få det förskrivna läkemedlet. Ett läkemedel får inte bytas utom den som skrivit receptet sagt nej till byte av medicinska skäl, genom att markera i rutan”generikabyte ej tillåtet” på receptet. Medicinska skäl kan till exempel vara allergi mot fyll-nads- eller färgämnet i en tablett.

Enbart läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen får bytasutDenna grundregel gäller även om Läkemedelsverket bedömt att preparaten är utbytbara påmedicinska grunder. Ett undantag från denna regel finns – läkemedel som var med i förmå-nen när receptet skrevs ut får dock bytas till preparat inom förmånen under receptets återstå-ende giltighetstid.


innehÅll länetinförnyrutin.’rtoped’klinikernai–rebro läns landsting/vård och...

Documents