Infektionssjukdomar Infektionssjukdomar hos människanhos människan

Sofia Ygberg, läk KS Solna, Sofia Ygberg, läk KS Solna, forskare Inst för Kvinnor och Barns forskare Inst för Kvinnor och Barns

Hälsa KIHälsa KI

DISPOSITION DISPOSITION (idag och imorgon)(idag och imorgon)

I)I) INTRODUKTION & ALLMÄNBILDNINGINTRODUKTION & ALLMÄNBILDNINGII)II) VARFÖR BLIR VI SJUKA?VARFÖR BLIR VI SJUKA?III)III) VACCINATIONSPROGRAMMETVACCINATIONSPROGRAMMETIV)IV) DIAGNOSTIK (INTERAKTIV DEL!)DIAGNOSTIK (INTERAKTIV DEL!)V)V) HIVHIVVI)VI) HEPATITHEPATITVII)VII) MÄSSLINGMÄSSLINGVIII)VIII)MALARIAMALARIAIX)IX) TBCTBCX)X) PNEUMOKOCKERPNEUMOKOCKERXI)XI) MRSAMRSAXII)XII) H1NIH1NIXIII)XIII)SMITTSKYDDSLAGENSMITTSKYDDSLAGENXIV)XIV) QUIZ (I MÅN AV TID) QUIZ (I MÅN AV TID)

INTRODUKTION & INTRODUKTION & ALLMÄNBILDNINGALLMÄNBILDNING

Mikrobernas framväxt Van Leeuwenhoek beskrev bakterier för första

gången 1674. Använde ett egentillverkat mikroskop.

Edward Jenner upptäckte 1796 att en mjölkerska som hade haft kokoppor var immun mot smittkoppor.

John Snow (1813-1858). Sägs vara grundare av epidemiologin. Arbetade med att spåra kolerautbrott i London 1854.

Louis Pasteur (1822-1895). Jäsning orsakas av mikroorganismer ( tvärtemot den då rådande spontanteorin). Isolering av flera vanliga bakterier. Vaccin mot mjältbrand, svinkoppor, rabies.

Kochs (1843-1910) Postulat

1. Organismen måste finnas i alla sjuka patienter men inte i några friska.

2. Måste kunna isoleras och växa i kultur.

3. Infekteras en frisk individ med organismen måste den infekterade bli sjuk.

4. Man måste kunna isolera samma organism från den nyss infekterade värden.

Dimitrij Ivanovski isolerade 1892 tobaksmosaiksviruset. De var också detta virus man såg i elektronmikroskop 1931, och sedan lyckades kristallisera 1955.

Pandemier Digerdöden 1300-talet

- bakterieinfektion orsakad av Yersinia pestis- decimerade Sveriges befolkning med 1/3; spreds via loppor från råttor

Smittkoppor- Pox virus- under 1700-talet orsakade smittkoppor 10% av

dödsfallen bland vuxna och 30% hos barn ”Spanska sjukan” 1918-1919

- Influenza A virus - 21 milj människor dog total, 35 000 i Sverige

HIV- 33 miljoner smittade; 30 miljoner dödsfall hittills

VARFÖR BLIR VI SJUKA?VARFÖR BLIR VI SJUKA? Infektiösa agensInfektiösa agens

Värden; förmåga Värden; förmåga att förhindra och att förhindra och tillfrisknatillfriskna

Vävnaden; Vävnaden; förmåga att förmåga att reparera skadorreparera skador

VävnadstropismVävnadstropism

Infektiösa agens BAKTERIER

VIRUS

PARASITER

PRIONER

SVAMPAR

BAKTERIER Encelliga utan cellkärna. De flesta kan växa

självständigt. Förökar sig genom delning. Växer i konkurrens med andra bakterier.

Beskrivs klassiskt utifrån form, förmåga att växa i avsaknad/närvaro av syre, samt cellväggsstruktur (Gram 1883-1885). Kan klassificeras närmre utifrån bla. biotypning och serotypning.

Ytter om detta finns ett flertal nyare metoder som bygger på molekylärbiologiska principer. Dessa används främst inom epidemiologi och smittspårning.

Bakteriens cellvägg och Gramfärgning

Anledningen till att bakterierna tar åt sig färg på detta sätt är att de har en skillnad i uppbyggnaden av sina cellväggar.

Gram positiva bakterier har en tjock cellvägg som innehåller teikonsyra. Gramnegativa bakterier har ett andra cellmembran med LPS utanför peptidoglykanen.Den G- lipidrika cellväggen, gör att den violetta färgen tappas vid sköljning med alkohol.Den G+ cellväggen är lipid fattig, och tätnar snarast av alkohol, och färgen stannarFör att se de G- i ljusmikroskop kontrastfärgar man med Safranin.

Ytterligare karakteristika

Storlek 1-2 mikrometer

Isolatets lokalisation (urin, blod, sår, feces…)

Form

Vad kan det röra sig om för infektion, och är detta normalt eller onormalt ?

GRAM POSITIVA KOCKER: Stafylokocker, Streptokocker

GRAM POSITIVA STAVAR: Mycobakterier, Bacillus, Listeria, Clostridier

GRAM NEGATIVA KOCKER: Meningokocker, Gonokocker, Moraxella

GRAMNEGATIVA STAVAR: E. coli, Enterobacter, HI, Legionella, Campylobakter, Shigella, Salmonella

SPIROKETER: Treponema, Borrelia

Resten: Mycoplasma, Chlamydia

Vanliga patogener

Bakteriella virulensfaktorer

måste vidhäfta cellväggen

förstör omgivande vävnad genom sekretion av enzymer (lipaser, proteaser)

utsöndrar toxinerenterotoxin (kolera)

neurotoxin (Cl botulinum) endotoxin; lipopolysaccarid i G- cellväggen, orsakar

feber, inflammation och chock

strategier för att undvika immunsystemet, tex kapsel runt membranet, protein som hindrar bindning till komplement

intracellulär tillväxt

Behandling Symtomatisk

Antibiotika

-riktade mot cellväggen: penicillin, cephalosporin, karbapenemer

-stör proteinsyntesen:tetracycliner, aminoglykosider, kloramphenicol, linezolid

- stör cellmembranet: PolymyxinB

- stör nukleinsyrasyntes: kinoloner, metronidazol, rifampicin

- stör bakteriens ämnesomsättning: trimetoprim, sulfonamid