1. läran om människan som samhällsvarelse 2. läran (eller

52
Sociologi 1. Läran om människan som samhällsvarelse 2. Läran (eller vetenskapen) om människans beteende i grupp

Upload: others

Post on 06-Dec-2021

0 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Sociologi1. Läran om människan som

samhällsvarelse

2. Läran (eller vetenskapen) om människans beteende i grupp

Religionssociologi

• Den religiösa människan i grupp• Religionens plats och funktion i samhället• Religiösa organisationers funktion• Religiösa organisationers förhållande till det

övriga samhället• Religionens betydelse/försvinnande

• I centrum står religionens förhållande till samhället

Centrala teman inom religionssociologin

1. Religionens uppkomst och funktion2. Sekularisering / Privatreligiositet / Civilreligion3. Religiöst ledarskap4. Religiösa organisationsformer5. Metoder i studiet av nutida religiösa

grupper6. Religiösa identiteter

Emile Durkheim (1858-1917)

Religionens funktionEmile Durkheim

The Elementary forms of the religious life - 1912

Religionens egentliga kärna – dess minsta beståndsdel

1. Ingen uppdelningen mellan det naturliga och det övernaturliga

2. Uppdelning mellan heligt (sakralt) och profant

• Det heliga handlar alltid om det som berör en samling människor - inte den enskilde.

• Det som är heligt är det som har med det sociala att göra, det som berör hela samhället.

Nyckelord - gemenskap

Religion är alltså ett socialt behov

Durkheims religionsdefinition:

Religion…• ….är ett enhetligt system av tro och praktik vilka

står i förhållande till heliga ting, ting som är sattaåt sidan och tabuerade (förbjudna).

Praktikerna…• …förenar till en moralisk enhet kallad kyrka alla

de som beaktar och lever enligt dem.

Enkel religion? – Totemism!

• Australien – Aboriginer• Klaner• Totem• Tabu• Årsritualer• Individ - samhälle

Den enklaste formen av religion

Religion har funktionen att dels

1. skapa ett samhälle2. upprätthålla ett samhälle

• Religion skapar ordning ur kaos. Totemismen är dess mest primitiva form. Utan religion kan inte civilisation uppstå.

• Ritualerna är mycket viktiga!

Bryan Wilson (1926-2004)

Religion in Sociological Perspective (1962)

Religionens funktioner:1. Manifest• “…the explicit and manifest function of religion is to offer

men the prospect of salvation.”

2.Latent– “…religion is validating society and societal structures.”– “…religion helps groups define or set the boundaries for

themselves.”– “…religion serves to regulate emotion.”

• “Religion provides a strong means of social control and thereby allows society and groups to function”

Centrala teman inom religionssociologin

1. Religionens uppkomst och funktion2. Sekularisering / Privatreligiositet / Civilreligion3. Religiöst ledarskap4. Religiösa organisationsformer5. Metoder i studiet av nutida religiösa

grupper6. Religiösa identiteter

Karl Marx (1818-1883)

Friedrich Hegel

Tes > Antites > [Alienation] SyntesEn teori om Idévärlden

1. Historien utvecklas genom en ständigt pågående konflikt

2. Detta sker med hjälp av alienation

Marx

Historisk utveckling:

Bas (ekonomi) > Överbyggnad (ideologi) > [Alienation]

Ekonomiska system (kapitalism) > arbete > produkt > alienation

Religion hos Marx:

• En annan form av alienation – stjäl mänskliga egenskaper (moraliska kvaliteter) och placerar dessa hos gud.

• Religion är ett symptom, inte problemet i sig självt.

• Ett symptom på en sjukdom, inte sjukdomen i sig.

Marx religionskritik…

• …drabbar främst kristendomen, inte all religion.

• …är mer central för hans efterföljare (marxismen, kommunismen) än den var för honom själv

Max Weber (1864-1920)

Viktiga teorier om religion:

1. Den protestantiska etiken2. Religion och sekularisering3. Idealtyper – religiösa ledartyper

Den protestantiska etiken…

Sekularisering - Definition

Sekularisering är en process som successivt tar bort betydelsen hos religiösa symboler och religiösa institutioner i det vardagliga livet.

Sekularisering - positivismKarl Popper (1902-1994)

Vetenskapen ersätter religionen

Sekularisering – inom religionenPeter Berger (1929-)

Element som möjliggör sekularisering:

• Radikal monoteism• Moralisk Rationalism• En transcendent gud• Avståndstagande från mystiken• Pluralismargumentet

Sekularisering finns med andra ord inbyggd i religionen…

Postmodernism• Thomas Kuhn

(1922-1996)

• Paradigm• Vetenskap

problematiserad• Relativisering

Sekularisering i kris…..

1990 - Världens återförtrollning….

Pluralismens två sidor!

Vetenskap i kris?

Alternativa (religiösa) perspektiv –accepterade?

Sverige

Plausibilitetsstrukturer, meningssystemPeter Berger (1929-)

Religion i det senmodernasamhället

• Privatreligiositet • Civilreligion• Globaliseringen och dess effekter• Nya religioner• Nyandlighet – andra uttryck. Men är det

nytt egentligen?

Warner Sallman

1940(500 millioner

kopior)

Centrala teman inom religionssociologin

1. Religionens uppkomst och funktion2. Sekularisering / Privatreligiositet / Civilreligion3. Religiöst ledarskap4. Religiösa organisationsformer5. Metoder i studiet av nutida religiösa

grupper6. Religiösa identiteter

Max Weber (1864-1920)

Religiösa ledartyperMax Weber

• Magikern• Prästen• Profeten

– Karismans institutionalisering

Centrala teman inom religionssociologin

1. Religionens uppkomst och funktion2. Sekularisering / Privatreligiositet / Civilreligion3. Religiöst ledarskap4. Religiösa organisationsformer5. Metoder i studiet av nutida religiösa

grupper6. Religiösa identiteter

Religiösa organisationsformer IMax Weber

Kyrka

• En politisk institution som utövar social kontroll genom att kontrollera religiösa symboler och sakrament.

• Formell struktur• Man föds in i denna• Gör anspråk på att vara den universella sanningen i ett samhälle.• Medlemskap är obligatoriskt• Karisma är bundet till ett ämbete

Sekt• Medlemskap är frivilligt och måste bevisas genom andliga eller etiska

kvalitéer.• Karisma är individuellt.• En sekt har en begränsad tid och försvinner eller utvecklas till en kyrka.

Religiösa organisationsformer IIErnst Troelsch

Ytterligare en dimension måste till, Ethos:

• Kyrka – En konservativ rörelse som utövar kontroll över sina medlemmar och är förknippad med statsmakten

• Sekt – En liten grupp som riktar fokus inåt. Framhåller det individuella (i t.ex. frälsningen) och eftersträvar perfektion. Proteströrelser vilka befinner sig i samhällets utkant.

Religiösa organisationsformer IIIRichard Niebuhr

Sekt och kyrka räcker inte. En annan typ av organisationsform måste till. Ett utmärkande drag för sekter är att de protesterar eller avvisar och ifrågasätter det etablerade samhället.

De är dessutom ofta asketiska, vilket (även Weber kunde konstatera) ofta leder till att de kan bygga upp stora ekonomiska resurser.

Sekter utvecklas med tiden till:

• Denominationer• Den ekonomiska och sociala processen gör att dessa är mindre exklusiva.• Man vill bli accepterade av samhället.• Man har nått ett välstånd som leder till att man börjar närma sig samhällets

normer.• De skiljer sig dock från kyrkan eftersom de inte eftersträvar att vara

universella.

Religiösa organisationsformer IVBryan Wilson

Sekt och kyrka är inte längre en uppdelning som håller. Allt för många religiösa organisationer verkar inte passa in på dessa.

Sekt - Idealtyp:• Frivillighet, medlemmarna har valt att ansluta sig. Men de har också

blivit valda.• Exklusivitet, sekten har en särskilt och ofta exklusiv tillgång till

övernaturliga sanningar. Medlemmarna har genom sitt medlemskap visat att det är värdiga att tillhöra en exklusiv gemenskap.

• Monopol på sanningen.• Lekmän framför professionell organisation.• Alla är religiöst jämställda.• Medlemmarna eftersträvar att leva upp till en hög andlig standard.• Medlemmarna är fullständigt lojala.• Sekten är en religiös proteströrelse.

Typer av sekter”Vad skall vi göra för att vinna frälsning?”

• Konversionistisk – hjärtats upplevelse.Pingströrelsen, Den apostoliska kyrkan, Elimkyrkan

• Revolutionära (transformativa) – världen är ond och den måste med hjälp av gudomliga krafter förändras.

Sjundedagsadventisterna, Kristadelfianerna, Jehovas vittnen• Introversionistisk – isolera sig från världens besmittelse.

Dokhoborter, Hutteriter, Amish, Rappiter• Manipulativa – med hjälp av esoteriska medel skall man ur världen kunna utvinna

godhet.Kristen vetenskap, New Thought, Antroposofi, Scientologi

• Thaumaturgiska – fysiska och psykiska sjukdomar skall övervinnas genom övernaturliga ingripanden.

Spiritism, ”Snakehandlers”• Reformistiska – världen skall förändras med hjälp av det som samvetet kan inse.

Kväkarna• Utopiska – med hjälp av gudomliga texter så skall världen förändras till att bli en

god plats att leva på.Oneida, Bruderhofrörelsen

Centrala teman inom religionssociologin

1. Religionens uppkomst och funktion2. Sekularisering / Privatreligiositet / Civilreligion3. Religiöst ledarskap4. Religiösa organisationsformer5. Metoder i studiet av nutida religiösa

grupper6. Religiösa identiteter

Metoder i studiet av nutida religiösa grupper

Kvantitativa metoderOftast statistiska analyser

• Kvantitativa data

– Enkäter– Intervjuundersökningar– Deltagande observation– Kvantifierbara data

Kvalitativa metoder

• Kvalitativa data

– Djupintervjuer– Deltagande observation– ”Go native”– Materialets ”mättnad”

Att samla data• Forskarens perspektiv• Välkommen sektforskaren!!!???• Etablera kontakt och förtroende• En fluga på väggen? Va? Påverkar jag?• Kamrat/vän eller forskare?• Objektivitet / subjektivitet• Hur mycket data?• Relevant data?• ”Gone native?”

Centrala teman inom religionssociologin

1. Religionens uppkomst och funktion2. Sekularisering / Privatreligiositet / Civilreligion3. Religiöst ledarskap4. Religiösa organisationsformer5. Metoder i studiet av nutida religiösa

grupper6. Religiösa identiteter

Religiösa identiteter

• Hispanics• Indianer

• ”Invention of tradition”

• Eric Hobsbawm –Skottarnas traditioner

Etic vs. EmicEtic – observationer och data som inte tar hänsyn

till det kulturella systemet.Forskarens värdesystem – det vetenskapliga synsättet.

Emic - observationer och data som innanför det kulturella systemet.Den religiösa gruppens perspektiv. Att tolka och förstå utifrån det religiösa systemets eget värdesystem och den betydelse gruppen tillskriver data.

1. Christianity: 2.1 billion

2. Islam: 1.5 billion

3. Secular/Nonreligious/Agnostic/Atheist: 1.1 billion

4. Hinduism: 900 million

5. Chinese traditional religion: 394 million

6. Buddhism: 376 million

7. primal-indigenous: 300 million

8. African Traditional & Diasporic: 100 million

9. Sikhism: 23 million

10.Juche: 19 million

11.Spiritism: 15 million

12. Judaism: 14 million

13. Baha'i: 7 million

14. Jainism: 4.2 million

15. Shinto: 4 million

16. Cao Dai: 4 million

17. Zoroastrianism: 2.6 million

18. Tenrikyo: 2 million

19. Neo-Paganism: 1 million

20. Unitarian-Universalism: 800 thousand

21. Rastafarianism: 600 thousand

22. Scientology: 500 thousand