Alla Tiders StilEva Atle Bjarnestam

Yta och djup i stilhistorien under 3500 år

Eva Atle B

jarnestam A

lla Tiders Stil

Drängahuset

Stilhistoria är en särskilt spännande sorts historia. För det är

kulturen som går till eftervärlden och som definierar sin tid.

Inte krig och politik, även om vi får leva med följderna.

Människorna finns inte kvar, men vi kan tyda spåren efter dem,

ja till och med hålla i och uppleva dem med våra sinnen. Vi kan

se spår från tidigare stilar i allt vi använder varje dag, i kläder och

mode, i bilar och mobiltelefoner, i möbler och serviser, i frisyrer

och tatueringar och i språk och beteende.

Tidens stil skrivs av oss alla, inte bara av museiintendenter och

experter. Att själv kunna tolka stilar och tecken hjälper oss att förstå

oss själva och andra, nu och då.

Numera kan vi googla fram fakta och tyckande om nästan

allt. Själv tillhör jag dem som gärna vill utforska de långa linjerna,

men de går inte lika lätt att googla fram. Därför skrev jag den här

boken.

It would be so nice if something made sense for a change

som Alice i Underlandet sade.

Välkomna ombord! Nu kör vi! En turboresa genom 3500 år.

Eva Atle Bjarnestam

ISBN 978-91-519-2599-8

Drängahuset

Alla Tide

rs Stil

InnehållInnehåll 4Va' f-n är stilhistoria? 6Konsten att se! 8

Antiken 10Tidiga civilisationer ca 3500 f.Kr.–Vår civilisations vagga 12Mesopotamien 13Mesopotamisk kulturEnheduanna 14Ennigaldis antikvitetsmuseumDet första imperiet – Persien 15Egypten 16Neferititi och Greta Garbo 18Kleopatra och Elisabeth TaylorInspiration 19Tutankhamuns grav 20 Tutankhamuns garderob 21Egeisk kultur 22ca 2500–1100 f. Kr. Minoisk kultur Helladisk /mykensk kultur 23Fenicisk kultur – FenicienForm ... konsten att se 24... färg 25Nationalsymboler och traditioner 26När Sverige blev rött – gult 28Folkkonst 28Aboriginsk samtidskonst 30 Sami duodji 31Kelter 32Skyter 34FibulanGrekland och Rom 35700 f.Kr.– 476 e.Kr. Grekland 36Rom 40Romersk kultur 40Populärkultur, del 1 46

Tidig medeltid 48500–999Mittens rike och MayakulturenDen tidiga medeltidens uttryck 51Germaner 53Germanska uttryck 54Den karolingiska renässansen 55Nordisk djurornamentik

Vikingar 56Kristna vikingar i VarnhemKata och Ingegerd 57Uppåkra 58Sveriges äldsta möbler 59Den bysantinska kulturen 60Det Osmanska riket Lökkupoler 61Den islamiska guldåldern 62Arabiskt inflytande

Hög- och senmedeltid 641000–1350 resp 1350 till och med 1400-taletIngeborg, Birgitta och BlankaRiksvapnet och Tre kronor 65Hög- o senmedeltidens uttryck 67Romansk stil 68Gotiken 70Nygotiken 71Hemmet, del 1 72BondehemmetAtt förvara matVåra husformer 73Glas 74Keramik och porslin 76

Tidigmodern tid 78Nya tiden – 1500-talet Gyllene snittet 80Renässansen som tidsepok 81Inkariket och azteker 82Renässansen som stil 84Vasatiden 86Blont hår 87Om skönheten... 88... och fulheten 89Hemmet, del 2 90Det borgerliga hemmet

Tidigmodern tid 92Nya tiden – 1600-talet 1600-talets uttryck 93 Barocken 94Skokloster slottTre barockslott 96Händel och Hendrix

Tulpaner, salongskultur ochmanequin 97Överflödsförordningar ochOstindiska kompaniet 98

Tidigmodern tid 99Nya tiden – 1700-taletRevolutioner inleder modern tid 1700-talets uttryck 100Musik och litteratur 101Rokoko 102Typiskt för rokokonMotpoler och långa linjer 104Franskt modeNyklassicism 105Hemmet, del 3 107English comfortGustaviansk stil 108

Modern tid 1101800-tal1800-talets uttryck 113Musik, konst, litteraturThe Aesthetic Movement 1141800-talets uttryck – i Sverige 115Empir – Karl Johansstil 116 Natur- och skräckromantik 118Nationalromantik 119Orientalism 120Världsutställningen i London 1851 121Nystilar 122Giganternas kamp – Ellen Key och August Strindberg 123Den borgerliga våningenÖversikt 124Nygotik, Nyrokoko, Nybarock, NyrenässansFornnordisk stil 125Tapetserarstil, Naturalism, Gustaviansk nystil m.fl. SalongsmåleriHemmet, del 4 126Från fast inredning till lösa möblerBelysning genom tiderna 129Att studera bilder 130Bilder från SundbornFranska stilar 131Modernism – Le CorbusierMer av franskt inflytande

4 4 Innehåll

Alla Tide

rs Stil

Engelska stilar 133Lindomestolar 135Arts and Crafts-rörelsen 136Amerikanska stilar 137 Shakerrörelsen 138Frank Lloyd Wright 139Hemmet, del 5 140Hemmen i Nya världenHemmet med stort H 141 Ellen Key och SundbornMannens uniform 144

Modern tid 1451900-tal Samhälle 1900–1920 146Kultur 1900–19201900-talets uttryck 147Handen och tanken 148Jugend, art nouveau 150Hilma af Klint 154 Modernism 155Deutscher Werkbund, De Stijl och Bauhaus 156Parisutställningen 1925Typiskt för modernismen1920-talet 158Samhälle 1920-talKultur 1920-tal1920-talets uttryck 159Klassicism 160Gunnar Asplund 161GötaplatsenArt déco 1621930-talet 164Samhälle 1930-talKultur 1930-tal1930-talets uttryck 165Stockholms utställningen 1930 166Svenska stilar – översikt 168Hemutställningen 1917 Parisutställningen 1925Stockholmsutställningen 1930 168New York 1939, H55 169 1950-tal till nu 170Scandinavian Modern, Scandinavian DesignGregor Paulsson 171EPA

Tradis och funkis 172Josef FrankVåra 1900-talsikoner 173Alvar Aalto 1741940-talet 176Samhälle 1940-talKultur 1940-tal1940-talets uttryck 177Folkhemmet 178Hemmet, del 6mätbara kvaliteter 179... och omätbara 1801950-talet 182Samhälle 1950-talKultur 1950-tal1950-talets uttryck 183Arne Jacobsen 1861960-talet 188Samhälle 1960-talKultur 1960-tal1960-talets uttryck 189Pop Art/ popkonst 191Populärkultur, del 2 1921970-talet 193Samhälle 1970-talKultur 1970-tal1970-talets uttryck 1941970- och 1980-tal, bilder 1961980-tal 198Samhälle 1980-talKultur 1980-tal1980-talets uttryck 199Postmodernism 200Idén om ett kök 2011990-talet 202Samhälle 1990-talKultur 1990-tal1990-talets uttryck 203Modernism - postmodernism - postpostmodernism ... 205Hemmet, del 7 och Populärkultur, del 3: Heminredning – en arkitek-turens populärkultur 206Danskt hygge eller svenskt lagom!? 208

Modern tid 2102000-tal

Samhälle 2000-talKultur 2000-tal2000-talets uttryck 212Allt på en gång 213Klimatfrågan

Från klass till livsstil 214Värderingskartan 215Stil – en historia om klass 216Begreppet borgerlig 217Från bohem till hipster och en ny kreativ klass 218Subkulturer 219Konsten att se kvinnor 220Stil – en fråga om konsumtionAtt följa mode, trender o design 221 Konsumtion då och nu 222Att handla vintage: Hemslöjd, textilindustri och klädmode 226Att handla begagnat: Antikt, antikviteternas historia 229Summering:

Att skärpa sinnenaHemmet, del 8: mina hem i tidens spegel 232Serendipitet 233Bibliotek 234Internet 235Museer 236Cirkeln sluter sig kring – estetik– de långa linjerna 237Tiden, tiden, tiden 238Let's play 240(summary), Times they are a-changin'Källor 242Bildförteckning 247rättigheter och tillståndCitat 259rättigheter och tillståndPersonregister 260nationalitet och yrkeTack 271

Timeline

5

Innehåll 5

Alla Tide

rs Stil

Förord

Va' f-n är stilhistoria ?

Begreppet stilhistoria anses idag omodernt. Och visst är det ett problematiskt begrepp. De flesta namn på stilar har hittats på i efterhand; det är alltid svårt att analysera nuet. Och det blir ju inte lättare av att olika stilar har fått olika namn inom olika områden och som varierat i olika länder.

Stil är inget vetenskapligt begrepp och det har mest hört konstvetenskapen till och där ter det sig ibland ganska närsynt och smalt. Stilhistoria med tonvikt på historia berör ekonomiska, sociala, kulturella och politiska aspekter. Den materiella kulturen behandlas dessutom inom arkeologi, arkitektur, filosofi, teknik med flera samt även inom ämnen som psykologi och socio­logi. Och under alltihop ligger politiken och lurar mer eller mindre öppet.

Stilhistoria i snäv bemärkelse dissas också ibland för att vara en angelägenhet för överklassen och borgerlig­heten. Men människan är i grunden materialistisk; i alla kulturer genom alla tider har föremål visat vem man är eller vill vara. Metaller, ädelstenar och även vardagliga föremål har i tusentals år använts för att uttrycka status och identitet.

Själva ordet stil kommer från grekiska stylos och latinska stilus, en griffeltavla med skrivdon. Stilhistoria blir då varje tids skrivstil. Man kan se stilarna som det intellektuella, kulturella och politiska uttrycket under en viss period. Det är inte bara föremålen som är intressanta utan också övergångarna och kontrasterna, för stilen framträder alltid i jämförelse med någonting annat.

Tidens stil skrivs av alla, inte bara av museiinten­denter, forskare och andra experter ; och varje skrift är värd respekt. Det är fascinerande att man kan se tidens stil och även tidigare stilar i allt vi använder varje dag, i kläder och mode, i bilar och mobiltelefoner, i möbler och serviser, i frisyrer och tatueringar och i språk och beteende. Att själv kunna se ursprung och tolka stilar och tecken kan vara en nyckel till att förstå andra tider men även nutiden.

Att driva antikaffär i femton år var ett konkret sätt att ta hand om kulturhistorien och avläsa tidens stil. Då blev stilhistoria nödvändig för att kunna tidsbe­stämma och beskriva äldre möbler och föremål och tyda spåren i nutida design. Där fick jag också uppleva hur brett och genuint intresset är. Ibland har jag sörjt över att jag aldrig läste konstvetenskap eller blev arkitekt. Egentligen skulle jag nog ha givit mig på historia – i Frankrike, där jag kunde ha studerat de långa linjerna. Men jag har funnit att det inte är så dumt att ha litteraturhistoria och nordiska språk och till och med nationalekonomi med i bagaget. Och att vara bibliote­karie äger.

Jag har haft många följeslagare under resans gång. Europas kulturhistoria i fyra band svarar kortfattat på frågan vad kultur är, näm ligen ”vanor i ordets allra enklaste mening”. Lite mer tillkrånglade blir våra vanor, habitus, när den franske sociologen Pierre Bourdieu tar sig an dem. En vägvisare har varit Ernst Billgren, som svarat både kort och långt på frågan Vad är konst ?

Att skriva om stilhistoria leder också till vardagshis­toria, hur vi inreder och har inrett våra hem till exempel. Två arkitekter har gått utanför boxen och försökt svara på varför vissa hem är trivsammare än andra och vilka omätbara kvaliteter det finns i bostäder, nämligen Witold Rybczynski och Ola Nylander. Designhisto­rikern Penny Sparke har också peppat mig att hela tiden ha kvinnorna i sikte.

I mörka stunder när jag undrat vad jag håller på med och varför, har jag erinrat mig några händelser som påverkat mig. I New Foundland besökte jag en gång ett litet före detta fiskeläge (New Foundland är utfiskat) och deras skolmuseum. På en vägg hängde en rad skolfotografier. Det kunde ha varit min skolklass i Trollhättan ; likadana kläder, frisyrer och uppsyner. Vad var det som gjorde att vi såg så lika ut ? Samtidigt och på två olika kontinenter. Det har förresten alltid roat mig att bläddra i fotografialbum och se tidens stil i varje

6 6 Va' f-n är stilhistoria ?

Alla Tide

rs Stil

Man är aldrig nog exakt, nog enkel och nog djupIvan Aguéli (1869–1917)

bild. Som att se gamla filmer för miljöernas, klädernas, inredningens och språkets skull.

I första klass reser jag mig mitt under lektionen och rusar ut, för nu har jag fått nog. Som nästan svarthårig, hade jag länge känt att det var nåt fel med alla ljushå­riga prinsessor och nu upptäckte jag just i Lyckoslanten att Spara var ljus och att Slösa hade svart stripigt hår. Och jag kan fortfarande med värme betrakta Lisbeth Åkerman på Rapport. Hon påminner mig om Snövit ; hon med hår svart som ebenholts. Inte var det några nationalromantiska målare i slutet på 1800­talet som gjorde Sverige ”vitt” eller blont ! Vi har att göra med uråldriga symboler för solen och ljuset och godheten. Och symbolerna förs oreflekterat vidare.

Som ursvensk har jag alltid känt mig som en svart­skalle och jag har identifierat mig med indianer och Singoalla. I ett tredje minne, från Australiens mitt, sitter jag bredvid en gammal aboriginsk kvinna /konstnär på den orangea jorden och målar min berättelse. Efter det

gick jag in i vartenda aboriginskt kulturcentrum och förlorade mig i deras konst.

Två händelser, som också påverkat mitt intresse för stilar och byggnadsvård, var när jag som kulturchef i Håbo kommun på 1970­talet, tillsammans med några andra kommunala tjänstemän, av Ove Hidemark fick en redogörelse på plats för restaureringen av Skokloster slott, detta magnifika barockslott ; en redogörelse sprängfylld med kunskap och passion.

Något år senare användes för första gången på 300 år den ofullbordade salen högst upp i slottet. Hantverkarna hade helt prompt lämnat sitt arbete 1676, när budet kom att slottsherren Carl Gustaf Wrangel hade dött. Kulturnämnden i Håbo tillsammans med Rikskonserter och slottet arrangerade en konsert. Historiens vingslag ven över mig, när jag som ansvarig nervöst väntade på att publiken skulle strömma till. Det gjorde den och jag kan fortfarande höra Gunilla von Bahrs flöjt i den stora ofullbordade salen.

Eva Atle Bjarnestam

Bild 1 Skokloster slott.Bild 2 Ofullbordade salen i Skokloster slott var på Wrangels tid tänkt att bli en festsal. Magnus Brahe planerade att göra den till ett stort biblioteksrum, men han utnyttjade den som målarverkstad under 1830-talet.

7

Va' f-n är stilhistoria ? 7

Alla Tide

rs Stil

Antiken Mesopotamien Egypten Grekland och Rom

Alla Tide

rs Stil

Grunden till vår kultur i Västerlandet fick vi där tre kontinenter, Afrika, Asien och Europa, möts, hos flodkulturerna i nuvarande Mellersta Östern.

Eftervärlden har inspirerats av mesopotamisk skrivkonst, tideräkning, teknik och religion och av egyptiernas pyramider, konstföremål och sociala och tekniska landvinningar.

Egyptierna tog tingen nyktert och ”funktionellt”, som de konservativa praktiker de var.

Från flodkulturerna har vi fått hus av sten med fyra väggar, flyttbara möbler, stolen, bordet, sängen, draglådan och obelisken.

Den minoiska kulturen på Kreta växte fram parallellt med Egypten och med påverkan från Mesopotamien. Senare förflyttades den politiska och ekonomiska makten till det grekiska fastlandet.

Vi fick grundformerna från de tidiga civilisationerna, men deras mer definitiva utformning kommer från antikens Grekland.

Inom den västerländska historien har man gång på gång sökt efter-likna den grekiska och romerska antiken. Inom litteratur och konst, i arkitektur, juridik och filosofi; överallt kan man härleda spåren hit.

De hårda, maskulina linjerna i vår omgivning, vägens, vatten-ledningens, och murens ändamålsenlighet har vi efter romarna.

Bevarade monument från antiken lade grunden till renässansens och nyklassicismens vurm för antik skulptur. Men man uppfattade inte den forna färgprakten utan skapade en mer färglös variant.

Kelter var liksom germaner inget etniskt sammanhållet folk utan en rad grupper med många olika språk och dialekter.

Populärkulturen och hela den moderna fantasygenren vore otänkbara utan kelternas och germanernas berättartradition.

Alla Tide

rs Stil

Grunden till vår kultur i Västerlandet fick vi där tre kontinenter, Afrika, Asien och Europa, möts i nuvarande Mellersta Östern, och som knyts ihop av Medelhavet. Där utvecklades från ca 3500 f. Kr. flera civilisationer, i Mesopotamien mellan Eufrat och Tigris och i Egypten vid Nilen. Här var betingelserna goda för ett rikt jordbruk. Man lärde sig bygga dammar och bevatt­ningssystem. Man anlade städer och bedrev handel och utvecklade en centraliserad, skattein drivande stat. Och i en mer komplicerad ekonomi behövdes bokföring och så uppstod skrift. De äldsta bevarade skriftkällorna är frag­ment just från bokföring.

Så kom några av mänsklighetens rikaste kulturer till, flodkulturerna, där floden var själva livet och rikedomen. På samma sätt var det vid floden Indus i Pakistan, Gula floden i Kina samt i Mellanamerika.

Att våra rötter finns i Mesopotamien och Egypten innebär att historien egentligen skulle behöva skrivas om. Här lade man nämligen grunden till en rad veten­skaper som grekerna sedan utvecklade och fullföljde och gjorde till sina. Att mesopotamierna glömdes bort, beror på att Grekland låg närmare Europa i både tid och rum och att arkeologerna inte återupptäckte den mesopota­

miska kulturen förrän på 1800­talet. Grekernas filosofer och vetenskapsmän är kända personer, medan deras äldre kollegor är anonyma.

En assyrier verksam på 100­talet skrev:Greker, var inte så fientliga mot barbarerna och se inte ned på deras åsikter. För vilka av era institutioner har inte kommit från barbarerna [...] Astronomin kan ni tacka babylonierna för. Magin fick ni från perserna, geometrin från egyptierna och alfabetet från fenicierna. Sluta därför att felaktigt kalla dessa imitationer era egna uppfinningar.

Det kan också finnas ett rasistiskt drag om den vita rasens ursprung och överhöghet. I konstmuseer visades den grekiska konsten i ljusa rum och den egyptiska i mörka. Egypten kom att förknippas med en utdöd kultur, med dödsritualer och mumier.

Ett liknande motstånd har också funnits mot ett kvinnligt inflytande. Ursprunget till de stora flodkul­turerna i sin tur, under neolitisk tid, var små byar med jordbruk. Eftersom kvinnorna hade stor del i jordbruket, ärvdes jorden ofta matrilineärt, från mor till dotter. Jordens fruktbarhet stod i förbund med kvinnans frukt­samhet ; hon kunde skapa liv ur sig själv, precis som Den Stora Modern med många olika namn i östra medel­havsområdet : Inanna, Isis, Hathor, Demeter, Astarte med flera. Indoeuropéer och olika stammar trängde sedan in och riterna kom i stället att bli manligt krigiska. Bilden av mor och dotter i uråldriga myter ersattes med bilden av Fadern och Sonen. Sonen som inte längre hade någon himmelsk mor, bara en jordisk. Frånvaron av kvinnlig symbolik kom att prägla både judendom, islam och kristendom.

Tidiga civilisationer – antiken De äldsta flodkulturerna, vår civilisations vagga

Bild 1 Karta över Mesopotamien.

12 Tidiga civilisationer – antiken 12 Tidiga civilisationer – antiken

Alla Tide

rs Stil

Mesopotamien är landet mellan Eufrat och Tigris, men också områdena öster och väster om floderna, nuvarande Iran respektive nuvarande Syrien och Irak. Den norra delen kallades Assyrien den södra Babylonien. Mesopo­tamien hade till skillnad från Egypten obestämda gränser och en sammansatt befolkning. Varje stad levde sitt eget liv i växelverkan med andra och man stod i livliga förbin­delser med omvärlden.

Sumer var ett stort kulturområde i södra Mesopo­tamien med viktiga statsstäder som Ur och Uruk. Så småningom uppkom ett enat rike i Sumer, den första högkulturen i Mesopotamien, omkring 3000 f.Kr. Man utvecklade världens första skrift, kilskrift, och sumerisk guldsmedskonst stod högt. Spektakulära fynd har gjorts i den kungliga begravningsplatsen i Ur från omkring 2 500 f. Kr. Staden låg på en konstgjord platå mellan Eufrats och Tigris mynningar. Persiska viken nådde då längre inåt land, så alla skepp till Mesopotamien passe­rade staden. Man har funnit lertavlor med kilskrift, som berättar om stadens historia och invånarnas liv.

Norr om Sumer bodde akkaderna, ett semitiskt folk, som ca 2300 f.Kr. skapade ett stort rike, som en tid även omfattade Sumer, och som också hade stort inflytande på Babylonien och Assyrien.

Babylonien i södra Mesopotamien, leddes under 1700­talet f. Kr. av kung Hammurabi, berömd för sina lagar funna på en stele /sten i staden Susa med 282 domar i olika brotts­ och rättsmål.

Under gammalassyrisk tid blomstrade ekonomin. Assyrien erövrades av Hammurabi men återfick sin självständighet på 1300­talet f. Kr. Under det nyassy­riska riket erövrade man hela nuvarande Syrien och även Egypten för en kort period. En koalition av meder och babylonier krossade det assyriska riket och huvudstaden Nineve intogs 612 f.Kr. Större delen av Assyrien ingick sedan i det nybabyloniska riket.

Under nybabylonisk tid utökade Nebukadnessar, Jeru­salems förstörare, riket och byggde upp staden Babylon

på nytt, som under hans tid blev en av världens största städer. Bland annat byggdes Marduktemplet med till­hörande ziqqurat, troligen Bibelns ”Babels torn”. Han lät också bygga den stora processionsgatan med den berömda Ishtarporten i glaserat tegel samt delar av det stora palatsområdet där de mytomspunna hängande trädgårdarna lär ha legat.

Mesopotamisk kulturMesopotamisk skrivkonst, handel, räknekonst, tideräk­ning, teknik och religion fördes ut till andra folk i alla väderstreck och fick stor historisk betydelse. En del tog över kilskriften och inflytandet västerut till Syrien och Palestina kan spåras i Gamla testamentet. Egypten och Kreta fick viktiga impulser från sumererna.

Under 2000­talet f. Kr. utvecklade man en mate­matik, som byggde på talet 60, och som lever kvar i vår indelning av timmar i minuter och sekunder och vinklar i grader. Man konstruerade också en kalender med månader efter månen och året efter solen.

Mesopotamien

Bild 1 Amerikanska soldater bestiger ziqquraten i Ur 2010 under Irakkriget.

Babylonien:Gammalbabylonisk tid 2000–1600 f.Kr.Medelbabylonisk tid 1600–1000 f. Kr. Nyassyrisk överhöghet 1000–626 f.Kr.Nybabylonisk tid 626–539 f.Kr.Perserriket

Asssyrien: Gammalassyrisk tid 2000–1750 f.Kr.Medelassyrisk tid 1750–1000 f.Kr.Nyassyrisk tid ca 1000–612 f.Kr.Nybabyloniska riket 612 f.Kr.–

Akkadiska riket 2300–2200 f.Kr. Sumer ca 4000–2 000 f. Kr.

Mesopotamien 13

Mesopotamien 13

Alla Tide

rs Stil

En del av detta vårt ursprung har bombats sönder och samman.Den islamiska staten, IS, med flera, har orsakat mänskliga tragedier och förstört mångtusenårigt kulturarv som anses vara av enastående betydelse för hela mänskligheten. I staden Mosul i norra Irak ligger Nineve, en forntida stad i det gamla assyriska riket där arkeologiska utgrävningar har pågått under hela 1900­talet. Palmyra i Syrien anlades av Kung Salomo och var hållpunkt för handeln på karavanvägen mellan Ostasien och medelhavskusten. IS har bland annat sprängt Baalshamintemplet, som var en av de bäst bevarade helgedomarna. De har också sprängt den romerska amfiteatern i Palmyra. Unesco har kallat gärningarna för krigsbrott och försöker också hejda illegal handel med stulna kulturföremål.

Förstörelsen av Baalshamintemplet sporrade olika organisationer att försöka bevara det som går i Syrien och Irak digitalt. Man vill ”översvämma Mellanöstern med tusentals billiga 3D­kameror”. Genom 3D­tekniken kan man dokumentera platser som riskerar att försvinna och skapa digitala bilder för eventuell återuppbyggnad. Motiven kan vara allt från palats till krukor och mynt.

Gilgamesheposet, från Babylonien ca 2000 f. Kr., handlar om den sumeriske fursten Gilgameshs äventyr, skrivet med kilskrift. Där omnämns bland annat en över­svämning, som tros ha inspirerat till Bibelns syndaflod.

Man har hittat rester av öl i sumeriska krus och öl nämns i eposet:

han åt tills han var mätt, drack sju muggar öl, hans hjärta blev lätt, hans ansikte lyste och han sjöng ut sin glädje.

Mesopotamiens krigiska historia resulterade i många fästningsbyggnader och konsten att slå valv kom häri­från. De fyrkantiga bostadshusen hade två våningar och platta tak. Byggnadsmaterialet var soltorkat tegel ; därför finns bara rester kvar i motsats till Egypten där man använde sten.

Vårt kakel har sitt ursprung i assyriska väggplattor i glaserat tegel som spreds till Babylonien, Egypten och Persien och som kom till Europa via den islamiska kulturen under medeltiden.

Alla vapensköldars märkliga djur har sitt ursprung här ; jämför våra landskapsvapen. Babylonisk bandslinga, palmetter och pinjekottar gick i arv till antikens Grek­

land och finns hos oss än idag. Man framställde keramik redan 6000 f. Kr. Och vid utgrävningar har man funnit sångtexter och förstadier till notskrift.

Enheduanna /En HeduannaDe sumeriska tempelhymnerna till gudinnan Inanna finns också bevarade. De är skrivna av världslitteraturens äldsta kända författare, som man känner namnet på, nämligen Enheduanna, ca 2285­2250 f. Kr. Hon var överprästinna åt månguden Nanna i Ur, tillika prinsessa, matematiker, astrolog, astronom och poet. Hon var också den första som skrev i första person, alltså skrev om sig själv som ”jag”.

Ennigaldis antikvitetsmuseumEn annan prästinna var prinsessan Ennigaldi, dotter till kung Nabonidus, den siste kungen i det nybabylonska riket. De var besatta av sitt förflutna och anade kanske att riket snart skulle gå under. Nabonidus lät restaurera ziqquraten och Ennigaldi sägs ha skapat världens första museum, ett antikvitetsmuseum i Ur på 500­talet f. Kr. Museet var kopplat till en skola i ett tempel och de gamla utställningsföremålen var försedda med text på tre språk.

Bild 1 Baalshamintem

plet.

14 Mesopotamien 14 Mesopotamien

Alla Tide

rs Stil

Det första imperiet – Persien

Bild 1 Från ruinstaden Persepolis i nuvarande södra Iran.

Bild 2 Paisleymönstret med ursprung i Persien har fått sitt namn efter staden Paisley i Skottland. Mönstret blev populärt på 1800-talet och återkommer inom modet med jämna mellanrum.Schackspelet kom från Indien och till Europa via Persien på 1000-ta-let. Namnet från persiska shah, som betyder kung.

Det akkadiska riket hade varit stort, men det antika persiska imperiet, ca 550–330 f. Kr., var det största rike som världen dittills skådat. Det sträckte sig över tre världsdelar och omfattade de gamla flodkulturerna i Mesopotamien, Indus och Egypten. Hela riket förvand­lades till en sammanhängande enhet med fungerande infrastruktur och penningekonomi och berömda städer som Persepolis och Susa. De persiska kungarna kallades akemenider efter anfadern Achaimenes och Persien var fram till 1935 det officiella namnet på Iran.

Omkring 560 f. Kr. övertog den persiske kungen Kyros medernas välde och expanderade åt väster, öster och söder. När man erövrade Lydien blev perser och greker grannar, två indoeuropeiska folk, vars språk och mytologi liknade varandra.

Persien är mest känt genom Bibeln samt grekiska historiker och nämns oftast i samband med perserkrigen och de berömda slagen vid Maraton och Thermopyle. Här ställdes grekisk frihet mot orientalisk despotism. Perserna som ”den Andre” har levt kvar i europeisk histo­rieskrivning och populärkultur.

Assyrier och babylonier var lokalpatriotiska och krigiska. Akemeniderna hade däremot en annan idé med sitt imperium. De var de första som på allvar tog itu med frågan om integration. Kungarna var visserligen enväl­diga och man tillsatte en persisk satrap /ståthållare i varje provins, men på lägre poster sattes lokala makthavare. Varje folk blev på så sätt mer självständiga och kulturen blev eklektisk och kosmopolitisk. Persiska uppfinningar som akvedukter, kupoler och kolonnförsedda salar, förfi­nades av greker och romare och både Alexander den store och romarna tog efter satrapsystemet.

I det akemenidiska Jonien möttes människor från hela perserriket och därifrån förmedlades orientalisk kultur och filosofi till södra Europa. Stoicismen, epikurismen och nyplatonismen hämtade inspiration härifrån. Stoikernas etik hade drag av persernas religion zoroastrismen, efter Zoroaster, det grekiska namnet på

religionens grundare Zarathustra. Hans idéer hade infly­tande på både Platon och Aristoteles.

På 330­talet f. Kr. besegrade Alexander den store perserna, men han beundrade deras kultur. Han och hans efterträdare sökte förena grekisk och persisk kultur, som smälte samman till en ny världskultur, hellenismen. Grekisk arkitektur, konst och stadsplanering spreds österut samtidigt som den grekiska, liksom senare den romerska kulturen mottog influenser från persisk kultur. På 600­talet erövrades Persien av araberna, men man lyckades behålla sin kulturella särart och sitt språk och satte även nu en viss prägel på sina erövrare.

Det första imperiet – Persien 15

Det första imperiet – Persien 15

Alla Tide

rs Stil

Form ... konsten att se

även ett hem arrangeras som en utställning eller som ett museum. Och till och med varukaraktären kan dröja kvar i ett hem. Men när vi införlivat ett föremål i hemmet eller i vår garderob har det singulariserats, det vill säga gjorts unikt. Vi har fört över något av oss själva till föremålet. Skönhetssinnet anser en del vara inlärt och bero på klasstillhörighet. Andra menar att det kanske är som med musikalitet. En del människor har helt enkelt en större förmåga att se proportioner, färg och form och utnyttja sina sinnen. Det kanske till och med är en fördel att skrapa bort lite kulturell fernissa. Forskning visar att vi faktiskt har en nedärvd förmåga att uppleva skönhet. Vissa proportioner, som symmetriska anletsdrag, uppfattas som tilldragande. Andra menar att det är starka kommersiella krafter som till exempel skapar de kvinnliga skönhetsidealen. Evolutionsbiologerna menar också att vi har kvar ett ursprungligt estetiskt begär efter den skönhet vi finner i skickliga prestationer och ett utsökt hantverk.

För de gamla grekerna var strävan efter skönhet en naturlag, det mål naturen strävar mot. Det gyllene snit­tets proportioner, som tycks styra harmoni och skönhet inom konsten och i naturen, har fascinerat konstnärer och vetenskapsmän i århundraden och förblir än idag en gåta (se sidan 80).

För att verkligen kunna se, är det bra att ta på sina genusglasögon ! och inte minst att bära med sig en fusk­lapp med Sverker Sörlins ord :

Bedömningar av det förflutnas handlingar måste göras på det förflutnas villkor, inte på nuets.

Historien i färgHistorien var inte svartvit ; tvärtom mer färgrik än vi anat ! Antikens skulpturer ! Regalskeppet Vasa ! Och folkkonsten ! Och hur är det egentligen med den bleka, blonda svenska heminredningen ? Fanns den ? Är det så att vi gärna ser äldre tider i svartvitt, kanske både bild­ligt och bokstavligt ? Är vår nutida mer modernistiska

Man kan återge verkligheten så som man uppfattar den med sina sinnen ; det kan kallas fysioplastisk, verklighets­trogen eller naturalistisk stil. Motsatsen är att återge en idé om verkligheten som kan kallas ideoplastisk, symbo­lisk eller dekorativ stil. Då har man reducerat formen till geomet riska figurer som man kan sätta samman till mönster. Genom århundradena skiftar det ofta mellan dessa poler.

Många av de former vi umgås med varje dag har mejslats fram genom århundraden, ja årtusenden. Olika typer lyfts fram i olika tider och varje tid sätter sin prägel och knorr på formerna. Konsten att se lär vi oss genom att se till funktion, utforska symboler och leta efter idén bakom samt avgöra om det är vackert eller inte. Varje föremål talar till oss genom sin betydelse och väcker våra känslor. Att avgöra om något är funktionellt är lätt, men ändå ligger det ofta helt andra motiv bakom när vi tror att vi väljer något praktiskt. Vad som är funktionellt växlar också med tiden. Allt som vi omger oss med är laddat med symboler. Man kan lära sig tolka olika koder och vad föremålen och miljöerna berättar. En del föremål blir till och med symboler för sin tid. Och vi har också nedärvda arkety­piska tecken från det kollektivt omedvetna enligt den psykoanalytiska traditionen. Ikonologi/ikonografi, bild­tolkning, semiotik, studiet av tecken, och visual culture förser oss med ännu fler fackuttryck för konsten att se och att tolka världen. Människan har i alla tider utnyttjat sina ägodelar och sin miljö för att uttrycka sig själv och visa sitt inflytande. Prakt var makt både i slott och bondehem. Markörerna kan vara återhållsamma och de förändrar sig ständigt.

I affären är föremålen varor och betraktas på ett annat sätt än på museer eller i ett hem. På museerna blir de objekt och presenteras som konst. I våra hem ger vi dem en innebörd och historia ; de används både praktiskt och som tecken och sociala markörer. Men ibland kan

Bild

1 K

ejsa

r Cal

igul

a.

24 Egeisk kultur 24 Form ... konsten att se

Alla Tide

rs Stil

… färg

Bild 1 Från utställningen Bunte Götter. Bild 2 Regalskeppet Vasa, rekonstruktion. Bild 3 Carl Larsson Till en liten vira.

faiblesse för vitt och bleknade antikviteter släkt med synen på antikens marmorvita, ”rena” skulpturer ? Det vill säga en myt!?

Länge trodde man, som Aristoteles och Goethe, att färg var en egenskap hos tingen själva. Men Newton visade att färg framkallas av att vitt ljus spjälkas genom ett prisma till ett färgspektrum. Goethes färglära säger då mer om hur vi subjektivt uppfattar olika färger.

Den tyska utställningen Bunte Götter (Brokiga gudar) 2003 fick våra estetiska skönhetsideal att stå på ända. Med naturvetenskapliga metoder visade man nu att grekisk och romersk antik skulptur var bemålad i starka färger.

Det var ju i Tyskland under nyklassicismen på 1700­talet som idealet om den rena vita antiken odlades av Winckel­mann och Goethe. När man tidigare under renässansen grävt fram skulpturer från antiken, hade färgen försvunnit och den vita, ofärgade skulpturen kom att bli norm. För Winckelmann handlade det inte bara om färg ; den vita marmorn uttryckte den ideala skönheten och den blev en symbol för den västliga civilisationen och till och med för dess överlägsenhet. Dessa vita skulpturer har påverkat vår konstsmak så starkt att vi har svårt att föreställa oss en marmorskulptur i färg. Detta har varit känt tidigare och då och då har någon väckt frågan, men mötts av ointresse, kanske till och med ovilja. Men nu har budskapet äntligen fått genomslag. Med ultraviolett ljus kan man upptäcka färgpigment och färgskuggor som inte längre syns med blotta ögat. Med mikroskop och kemisk­fysiska analyser kan man bestämma vilka de ursprungliga pigmenten var.

Regalskeppet Vasas skulpturer var ursprungligen målade i klara, bjärta färger. Tidigare trodde man att de flesta var förgyllda och inte förrän i slutet på 1990­talet reviderades denna uppfattning.

En skribent beskrev härförleden Larssons Sundborn :Golven är trärena, gardinerna skira, väggarna ljusa : en vit scen för genuina människor och enkla trämöbler.

Talar vi om samma Sundborn ?

Egeisk kultur 25

… färg 25

Alla Tide

rs Stil

Medeltiden Tidig medeltidHögmedeltid Senmedeltid

Alla Tide

rs Stil

Medeltiden betyder helt enkelt ”tiden emellan”, tiden mellan antiken och nya tiden.

Ett viktigt möte i Europas historia var det mellan romare och germaner.

Djurornamentiken utvecklades i den germanska världen.

Under folkförflyttningarna och införandet av kristendom och skrift-språk, kunde man blanda allt, kristendom med hedendom, romersk historia med nordisk myt och latinska bokstäver med runor.

Inom islamisk kultur utvecklades dekoration och ornamentik till fulländning och våra många arabiska låneord visar det arabiska inflytandet. Kring år 1000 var i stort sett hela Europa kristet. Katolska kyrkan tog långsamt men säkert kontroll över människornas kultur.

Det bysantinska riket markerar början av en kristen kultur, som förenade arvet från Rom, grekisk kultur och kristendom.

I kyrkorna kan man bäst uppleva medeltiden. Inget annat land än Sverige har bevarat så många kyrkliga föremål från medeltiden.

Typiskt för den romanska arkitekturen var de många tornen, de små fönsteröppningarna och de tjocka murarna.

Den romanska stilen med rundbågar och valv avlöstes av den gotiska stilen när man kunde göra bågarna spetsiga och höga.

Stora gotiska katedraler byggdes. I fasadernas, dörrarnas och glasfönstrens bilder kunde människorna spegla sin egen jordiska tillvaro och få sig kyrkans hela lära till livs.

Både boktryckarkonsten och urtillverkningen förändrade det me del tida samhället.

Renässanen uppkom i Italien på 1300-talet och levde jämsides med gotiken på 1400-talet och nådde sin höjdpunkt under 1500-talet.

Alla Tide

rs Stil

Högmedeltid och senmedeltidHögmedeltid ca 1000 till och med 1350 Senmedeltid 1350 till och med 1400-talet

I Sverige övergick det förkristna järnålderssamhället med lokala hövdingar och småkungar till ett kristet medeltida kungadöme efter europeisk modell. Makten samlades hos kungen, aristokratin och kyrkan. Städer grundades och blev centrum för handel och administration och rättssystemet utvecklades. I slutet av medeltiden tog den moderna svenskan form. Heliga Birgitta kan vi knap­past tyda, men Gustav Vasa (Nya tiden) kan vi läsa utan alltför stora svårigheter.

Ingeborg, Blanka, Birgitta och MargaretaDen norska prinsessan Ingeborg giftes bort med den svenske hertigen Erik Magnusson, huvudfiguren i Erikskrönikan och son till Magnus Ladulås. Bröllops­festen hölls i Lödöse 1313 då hon bara var tolv år gammal. Tillsammans med sin bror Valdemar dödades Erik vid Nyköpings gästabud 1318. Till ny kung valdes Ingeborgs och Eriks treårige son Magnus. Denne Magnus Eriksson förblev kung i nästan ett halvt sekel. Som mor till den minderårige sonen fick Ingeborg stort inflytande över norsk och svensk politik.

Drottning Blanka av Namur (i nuv. Belgien) spelade en viktig politisk roll som Magnus Erikssons hustru. Men hon är mest känd för den nationalromantiska

bilden från 1877 med sonen Håkan Magnusson i knät och för ramsan och berättelsen av Zacharias Topelius.

Den heliga Birgitta är en av de mest kända männi­skorna under svensk medeltid. Hon vågade genom sina uppenbarelser kritisera både präster och kungar. Mot slutet av 1340­talet försökte hon medla mellan England och Frankrike i hundraårskriget. Hon uppmanade även påven att återvända till Rom från Avignon. På väg till Italien 1349 reste hon i pestens fotspår genom ett härjat Europa. Hon grundade sin klosterorden och blev helgon­förklarad 1391. Påven utsåg henne till ett av Europas skyddshelgon 1999. Birgittas uppenbarelser är kultur­historiskt värdefulla med sitt religiösa bildspråk och för skildringen av ett medeltida kvinnoliv som husfru på Ulvåsa, där hon födde åtta barn. Birgitta vistades en tid vid Magnus Erikssons och drottning Blankas hov. De testamenterade, trots en viss fiendskap, Vadstena kungs­gård till hennes kloster.

Drottning Margareta föddes 1353 i Danmark, dotter till danske kungen Valdemar Atterdag. Som tioåring giftes hon bort med kung Håkon av Norge (den lille gossen på bilden, son till Magnus Eriksson och drott­ning Blanka). Hon uppfostrades av den heliga Birgittas dotter Märta Ulfsdotter. Efter faderns död lyckades

Bild 1 Birgitta.Bild 2 Margareta.Bild 3 Albert Edelfelt Drottning Blanka 1877.

Rida, rida ranka, hästen heter Blanka. Vart ska vi rida ? Till en liten piga Vad kan hon heta ? Jungfru Margareta …

64 Högmedeltid och senmedeltid 64 Högmedeltid och senmedeltid

Alla Tide

rs Stil

hon få sin son Olof vald till kung av Danmark. Och när hennes man avled regerade hon som förmyndare för sin son både över Danmark och Norge. När hon besegrat Sveriges kung Albrekt av Mecklenburg, styrde hon över tre riken. Efter sonen Olofs död, behöll hon makten genom att ta sin systers barnbarn Bugislav från Pommern, sedermera Erik, som fosterson. Han kröntes till kung av Norge och 1397 även av Sverige och Danmark samtidigt som Kalmarunionen bildades. Trots att Erik av Pommern formellt var kung var det Marga­reta som härskade fram till sin död 1412.

Högmedeltid – handel och välståndKring år 1000 var i stort sett hela Europa kristet. Katolska kyrkan styrdes av påven, som långsamt men säkert tog den totala kontrollen över människornas kultur. Alla kulturella yttringar skulle ske till Guds ära. Människor var rädda för döden och man fick lära sig att det bara var inom kyrkan man kunde få skydd mot ondskan, djävulen och helvetet. En känsla av förgäng­lighet kom att genomsyra tiden. Genom gåvor och arrenden blev kyrkan rik och dess ledare allt mer makt­fullkomliga. Inkvisitionsdomstolar bestraffade kättare; de som avvek från kyrkans lära. Under högmedeltiden konfronterades Västeuropa med världen utanför; vikingar, normander, turkar och mongoler. Men det var också högt i tak, både bokstavligt

i svindlande katedraler och bildligt med nya upptäckter och ny vetenskap. Den politiska makten stabiliserades och orsaken till den starka ekonomiska tillväxten och befolkningsökningen var ett förbättrat jordbruk med vattenkvarnar och väderkvarnar och plogar av järn, som drogs av hästar i stället för oxar. Man utvecklade skepps­byggeriet och navigeringskonsten. En orsak var också blomstrande städer, en växande industri och ökad handel i Medelhavet i söder och genom Hansan i norr. Handels­vägarna från Hansan och Norditalien strålade samman i Flandern, som blev ett tredje centrum för ekonomin.

Den venetianske upptäcktsresanden Marco Polo reste till Kina i slutet av 1200­talet via Sidenvägen. Han stan­nade hos Khubilai khan i 16 år och reste till nuvarande Tibet och Indien. Marco Polo förmedlade bland annat kunskapen om det kinesiska porslinet, som han liknade vid en snäcka i Medelhavet kallad porzellana. Det sägs också att han tog med sig pastan hem till Italien. Nu kom den uppdelning till som kom att vara ända fram till industrialismen, nämligen ståndsindelningen med adel, präster och bönder. Adeln hade sina privilegier och som riddare ställde de upp i krigen. När borgarna blev fler ingick de bland bönderna utom i Sverige, där bönder och borgare bildade var sitt stånd. Hantverkarna organiserade sig i skrån, ett slags fören­ingar, ämbeten, med ärftliga privilegier. Mångsyssleriet upphörde ; nu skulle man hålla sig till sitt yrke. Skråna

Bild 1 De svenska rimkrönikorna bygger på tyska och franska förebilder. Erikskrönikan är vår äldsta och handlar om hertig Erik Magnusson. Den skrevs någon gång mellan 1322 och 1355. Bilden från hertig Eriks sigill.

Riksvapnet och Tre kronor Sveriges stora riksvapen från medeltiden visar dels Bjälboättens lejon från Magnus Ladulås tid och dels Tre kronor. Grund­formen skapades av Karl Knutsson Bonde 1448. Senare tillägg har gjorts för ätterna Vasa och Bernadotte.

Tre kronor leder tillbaka till de tre vise männen och finns i stadsvapen och på sköldar runtom i Europa. Slottet Tre Kronor från Birger jarls tid brann ner 1697. Tre kronor fanns också på Magnus Ladulås och på drottning Margaretas sigill. Och på Sveriges landslag i ishockey.Bild 2 Stora riksvapnet. Bild 3 Peter Forsberg.

Högmedeltid och senmedeltid 65

Högmedeltid och senmedeltid 65

Alla Tide

rs Stil

Gotiken 1200–1500 Spetsbågar, katedraler, naturalism

Under renässansen föraktade man medeltidens kultur och goterna fick klä skott för att ha lagt Rom i ruiner. Ordet gotik var ett skällsord från Italien för denna stil som uppkom i Frankrike kring 1150. Liksom den romanska stilen hade sina andliga rötter i Cluny, influerade nästa stora väckelserörelse inom klos­terväsendet, den cisterciensiska, gotiken. Bernhard av Clairvaux företrädde en innerlig, mystisk fromhet med en ny inriktning på Mariadyrkan. Gotiken var en vidareutveckling av den romanska stilen. Med ny valvslagningsteknik kunde man göra bågarna spetsiga och djärva och teglet fick sitt genom­brott som byggnadsmaterial. Den gotiska katedralen med kryssribbvalv uttryckte Europas materiella blomst­ring och handelspolitiska expansion och den var den himmelska tillvaron placerad på jorden. I fasadernas, dörrarnas och glasfönstrens naturalistiska bilder kunde människorna se både sin egen jordiska tillvaro och få sig kyrkans hela lära till livs. Stora gotiska kyrkor byggdes, som Notre­Dame i Paris och Westminster Abbey i London. Gotiken i Sverige har även influenser från Tyskland och England. Det franska inflytandet kan ses i domkyrkorna i Skara

och Uppsala, det engelska i Linköpings domkyrka, där också ett tyskt inflytande kan ses.

Konsten blev mer realistisk och uttrycksfull. Man skapade en ny typ av madonnabilder med ett mera jordnära uttryck. Madonnan från Edshult i Småland uttrycker kontakt och ömhet mellan mor och son. Bilder av den korsfäste Kristus visar lidandet starkare än tidi­gare, som Triumfkrucifixet i Askeby kloster. I Sverige var träskulpturer vanliga, men det finns också exempel på måleri i de svenska kyrkorna. Den mest kände målaren, Albertus Pictor, var verksam i mellersta Sverige. Hans Döden spelar schack inspirerade Ingmar Bergman till filmen Det sjunde inseglet. Utsmyckningarna på möbler och föremål, galler­verk, veckornament eller snirklade växtrankor var släkt med den nordiska djurornamentiken med dess kraftiga uttryck ; därav också den senare etiketten gotisk lika med ful och barbarisk. Gotiken föreskrev att dräkten och inte kroppen skulle ge formen på människan. Tröjorna kom att bli så trånga att knapparna kom till användning och man uppfann knapphålet. Färgglädjen var stor med brokiga dräkter och hus målade i starka färger. Måleriet försvann alltmer från

Bild 2 Gotiskt fönster, kyrka i Suffolk, England.Bild 1 Triumfkrusifixet i Askeby. Bild 3 Albertus Pictor, Täby kyrka.

70 Gotiken 70 Gotiken

Alla Tide

rs Stil

Nygotiken växte fram i England under 1700-talet då man svärmade för medel-tiden. ”Gotisk” fick genom Horace Walpoles roman The Castle of Otranto 1764 ett inslag av skräck och romantik och blev en förebild för senare skräcklitteratur, till exempel Fankenstein av Mary Shelley 1818, Ringaren i Notre Dame 1831 av Victor Hugo och Svindlande höjder av Emily Brontë 1847. Bram Stokers skräckroman Dracula kom 1897. På 2000-talet återfinns gotiska drag inte minst i ungdomskulturen. Alexander McQueen gjorde modevisningar med gotiska inslag i början av 2000-talet och det förekommer också ett gotiskt gatumode.

kyrkväggarna och återfanns i stället i kyrkfönster, på altarbord och altarskåp. Skulpturerna i katedralerna var också mångfär­gade. Och de väldiga geometriska rosfönstren var symfonier i rubinrött och ultramarinblått. Man vävde också färgrika gobe­länger.

I handelsstäderna i Flandern använde man en ny teknik, oljemålning. Färger uppblandade med olja gav mer glans och ljus än temperafärgerna. När konsten närmade sig naturalism, började man också måla porträtt. Både oljemålningar på trä­skivor, de nya träsnittsbladen och miniatyrmålningarna var små och flyttbara och bidrog till att konst blev en handelsvara.

Mallorca var stapelplats för spanska fajanskärl. Då inspire­rades man i Italien att tillverka en typ av keramik som kom att kallas majolika. Gotiken har också påverkat senare allmogearbeten genom att de vandrande hantverkargesällerna förde med sig stilen hem till Europas alla hörn.

Bild 1 Edshult-madonnan.Bild 2 Mariakyrkan i Krakow, Polen.

Gotiken 71

Gotiken 71

Alla Tide

rs Stil

Tidigmodern tid Nya tiden1500-tal 1600-tal1700-tal

Alla Tide

rs Stil

Tidigmodern tid är tiden mellan år 1500 och fram till revolutionerna i slutet på 1700-talet.

Medeltidens feodalsamhälle gick gradvis över i ett nytt samhälls-system med en centraliserad statsmakt.

1500-talet blev en rik kulturperiod när ”renässansmänniskan” utveck-lade sig själv och sina drömmar och ville upptäckta världen.

Renässansen som stil återuppväckte antikens, särskilt romarnas, tankevärld och former.

Under 1600-talet skaffade kungarna absolut makt och den moderna naturforskningen grundlades.

Om renässansen var de små stadsstaternas stil, blev barocken den nya centraliserade furstemaktens uttryck. En italiensk guldålder inom konsten under renässansen med Michelangelo och Leonardo da Vinci och en holländsk guldålder under 1600-talet med Rembrandt med flera.

Barocken var målerisk och teatral och betonade rörelse och dynamik. Den fortsatte in på 1700-talet och övergick i rokoko, en graciös och bekväm inredningsstil.

Under upplysningstiden sökte man ny kunskap och människan skulle befrias både från kyrkan och envåldshärskare.

Nyklassicismen vände sig mot rokokon och hyllade de antika, ”demokratiska” idealen. Gustav III själv betydde mycket för stilens utformning i Sverige.

De tre revolutionerna under 1700-talet påverkade västvärlden politiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt. Och de inledde den mo-derna tiden.

Alla Tide

rs Stil

Renässansen som stil

Begreppet renässans dök upp i mitten av 1800­talet efter det franska ordet för återfödelse. Man föreställde sig renässansen som en pånyttfödelse av antika ideal efter en mörk medeltid. Som stil framträder renässansen vid olika tider i olika länder ibland jämsides med gotiken. Förutom från Italien, kom viktiga impulser från Flandern och Tysk­land.

Renässansen återuppväckte antikens, särskilt romar nas, tankevärld och former. Ett ideal var den nakna människokroppen. Men man visste inte att de ursprungliga färgerna på de antika skulpturerna hade nötts bort. Man upphöjde i stället färglösheten och vitheten till ett ideal. Medeltidens stadsbild hade varit brokig ; renässansens blev grå.

Man utvecklade perspektivet inom arkitekturen och konsten. Idealet var den absoluta symmetrin. En ledande arkitekt var Andrea Palladio vars florentinska palats från 1400­talet har påverkat eftervärlden. Man kan säga att renässansen var arkitektur; både möbler och mindre föremål utformades som byggnadsverk.

Ornamentiken byggde på tre huvudelement : akan­tusen, grotesken (förvridna figurer) och moresken (lika

med arabesk ett stiliserat växtornament). Bibliska figurer och gestalter ur grekisk­romersk mytologi umgicks otvunget med varandra. Kännetecken för stilen är också kroppslighet och grace. Den mer splittrade och oroliga senrenässansen förebådade barocken.

Intresset ökade för hemmens inredning. Praktfulla kassettak med förgyllda och dekorerade fält, vägg­målningar, vävda tapeter och stuckatur förekom i inredningen. Möbleringen var väggfast eller placerad utmed väggarna. Kabinettskåpet blev praktmöbeln framför andra. Stolarna var raka med rektangulär rygg­bricka eller trebenta med rund sits och smalt ryggstöd, en så kallad sgabello.

Möblerna fogades samman på ett nytt sätt med hjälp av trädymlingar. När delarna var rörliga blev de lättare att flytta och tålde fukt bättre. Med den vatten drivna ramsågen kunde man få fram brädor för möblerna. Så småningom uppfann man också fanersågen och kunde förse en yta med faner eller intarsia. Nu krävdes det större kunskaper och större verkstäder för att tillverka möbler och en skillnad mellan stads­ och landsortshant­verk växte fram.

Glaskonsten blomstrade i Venedig, se sidan 74.

Italien 1300-talet (Trecento) Italien ungrenässans ca 1420–1500 (Quattrocento) Italien högrenässans ca 1500–1530 Manierism ca 1520–1600 (italiensk senrenässans) Övr. Europa senrenässans ca 1530–1600 Renässansen i Norden ca 1550–1650

Bild 1 Gyllene salen, Kalmar slott, efter italienska förebilder.

84 Renässansen som stil 84 Renässansen som stil

Alla Tide

rs Stil

I kyrkan San Lorenzo i Florens vilar medlemmar av familjen Medici, som rege­rade över staden i flera hundra år.

Lorenzo de' Medici, il Magnifico, samlade kring sig en akademi i slutet av 1400­talet med humanisterna Giovanni Pico della Mirandola som skrev renässan­sens manifest Om människans värdighet och Marsilio Ficino som översatte Platon samt konstnärerna Michelangelo och Sandro Botticelli (Venus födelse).

Lorenzo de' Medici d.y. var förebilden för Machiavellis Fursten. Dottern Katarina av Medici tog med sig den italienska renäs­sansen till Frankrike där hon blev drottning 1547. Efter makens död och med minder­åriga söner upprätthöll hon makten. Till sin hjälp hade hon sin livläkare och hovastrolog Nostradamus, känd för sina dunkla Profetior utgivna 1555.

Ny syn på konsten och konstnärenKonsten ansågs under renässansen vara ett resultat av ett medfött geni och skildes från hantverket.

Guldsmeder har alltid haft en särskild ställning i samhället. Furstarna slogs om deras gunst för de bidrog på ett påtagligt sätt till deras rikedom. Nu blev guldsme­dens arbete en språngbräda till konstnärlig verksamhet och många konstnärer lär ha börjat sin karriär i en guld­smedsverkstad.

Benvenuto Cellini var en av dem, en florentinsk guldsmed, skulptör och äventyrare. Hans livfulla självbio­grafi, författad kring 1560 men publicerad först 1728, skildrar renässansens Italien och hans egen utveckling från hantverkare till konstnär. På bilden ett salt­ och pepparkar från 1543, i drivet, gjutet och emaljerat guld.

Bild 1 San Lorenzo, Florens.

Bild 2 Halsur med boett av guld och glas, Hallwylska museet.

Bild 4 Salt- och pepparkar av Benvenuto Cellini.

Bild 3 Sgabello.

Renässansen som stil 85

Renässansen som stil 85

Alla Tide

rs Stil

Tiden efter det att Gustav Vasa tog makten 1521 och fram till 1611 då Gustav II Adolf blev kung brukar kallas Vasatiden. Gustav Vasa byggde upp ett samman­hållet Sverige och drev in skatt från hela landet. Han stärkte kungamakten genom att göra Sverige till ett arvrike.

Städerna växte och ca en fjärdedel av familjerna i Stockholm var tyska, nederländska, skotska och inte minst finska invandrare. Från Finland lockades också i slutet på 1500­talet svedjebrukande skogsbönder till hela Mellansverige.

Katarina Jagellonica, gift med Johan 1562, senare Johan den III, politiskt och kulturellt aktiv, förde med sig renässansen från stormakten Polen och moderns renäs­sanshov i Italien.

Renässansstilen satte sin prägel på Vasakungarnas miljöer i Gripsholms, Kalmar och Vadstena slott och kallas ofta just Vasastil. För att bygga slotten tog man hjälp av italienska och spanska hantverkare.

Slotten var strategiskt placerade för att kunna kontrollera landet men även fungera som övernattnings­ställen. När man flyttade mellan slotten tog man med sig vävda tapeter, som också fungerade som isolering mot de kalla slottsväggarna.

Gripsholm övertogs 1526 av Gustav Vasa, som lät bygga det nuvarande slottet, och som renoverats av senare kungar och drottningar. Hertig Karls kammare (sedermera Karl IX) är från 1500­talet och här finns också Gustav III :s teater från 1700­talet.

Regalskeppet Vasas 700 skulpturer och dekorationer är en unik konstskatt från senrenässansen. Se sidan 25. Motiven hämtades bland annat från antikens mytologi och Bibeln. Tjugo skulpturer av romerska kejsare visade att Gustav II Adolf skulle ses som en värdig arvtagare. Men detta skepp, som skulle inge så stor fruktan, förliste inför öppen ridå på sin jungfruresa 1628. Efter bärg­ning i mitten av 1900­talet har skeppet blivit en unik turistattraktion.

Bild 1 Katarina Jagellonica. Bild 2 Gripsholms slott.

Vasatiden

86 Renässansen som stil 86 Renässansen som stil 86 Vasatiden

Alla Tide

rs Stil

Blont hår

De religiösa och profana reglerna kring håret har varit många genom århundradena. Håret symboliserar styrka och vitalitet och över hela världen har man klippt av sig håret vid sorg. Efter andra världskriget fick kvinnor som misstänktes haft samröre med ockupationsmaktens soldater håret avrakat som straff. Hårets erotiska laddning går långt tillbaka. För tvåtusen år sedan dolde romerska kvinnor sitt hår efter giftermålet. Med kristendomen följde också seden att endast unga, ogifta kvinnor fick visa sitt långa hår. Den ärbara gifta kvinnan skulle täcka håret med en huvudduk.

Blont hår var av naturliga skäl ovanligt i södra Europa och har där fått symbolisera både himmelsk oskuld och kvinnlig ondska. I antikens Grekland var blont hår guda­likt och förknippades med kärleksgudinnan Afrodite. Både män och kvinnor experimenterade med blekande medel och såpor, men solblekning ansågs vara den bästa metoden. Blont hår förblev gudalikt och fint, men så småningom blev det också så förknippat med prosti­tuerade att det blev lag på att dessa måste bleka håret eller bära gul peruk. Trots det lade romarinnorna ner mycken möda på att blondera håret.

På medeltiden fördömde katolska kyrkan det blonda håret och man var noga med att avbilda jungfru Maria som en kysk brunett. Men det var gudomligt med blont hår under riddartiden och högförnämt under renäs­sansen. Då blev man nästan besatt av blont hår. Drottning Elisabet I av England (bild 5) blev stilbildande med sin bleka hy och sitt rödblonda hår.

Löshår och peruker har använts mycket genom historien. Kring 1715 blev det populärt med ljusa peruker. I stället för att bleka började man använda vitt puder. Detta upphörde då England 1795 började beskat­tade peruker och puder.

Under 1800­talet minskade det religiösa tvånget och gamla föreställningar om hår och heder ändrades. Håret visade inte längre om man var gift eller inte. Unga kvinnor kom hem från städerna iförda hatt, som suddade ut gamla klassgränser. Alltmer hår visades och efter första världskriget blev kort hår högsta mode, då ett nytt kvinno ideal slog igenom.

Nazisterna i Tyskland gjorde arisk ideologi av det blonda och den dumma blondinen föddes i USA med filmen Platinum blonde 1931. På 1950­talet sågs det blonda som en tydlig sexuell invit med Marilyn Monroe som symbol (bild 6). Man brukar betona att Lucia var mörk eftersom hon var från Sicilien, men enligt martyrlegenden var Sankta Lucia ljus (bild 4) ! Det väckte ändå stor uppståndelse i Sverige på 2010­talet med en mörkhårig och mörkhyad lucia i teve. Och det sägs att själva bilden av svensken har blivit allt blondare i takt med att antalet utlandsfödda och färgade har ökat.

Bild 1, 2, 3, 4, 5, 6

Renässansen som stil 87

Blont hår 87

Alla Tide

rs Stil

Ungbarock 1580–1625 Högbarock 1625–1675 Senbarock 1675–1750

Barocken

Om renässansen var de små stadsstaternas stil, blev barocken den nya centraliserade furstemaktens uttryck. Den uppstod vid hoven i Italien och utvecklades i Paris till en pompös och praktfull stil; allt för att förhärliga det kungliga enväldet. Sällan har en stil fångat tidsandan så som barocken. Barock betyder vidunderlig, oregelbunden pärla och begreppet började användas i slutet av 1800­talet, ofta med en negativ innebörd. Charles Le Brun var direktör för franska konstaka­demin och ledare för franska statens gobelängfabrik. Under hans ledning skapades guldbarocken under Ludvig XIV :s regeringstid från 1643, i hela 72 år. Le Brun målade också en rad insmickrande porträtt av ”solkonungen” i spegelsalen i Versailles.

Barocken var målerisk och teatral och betonade rörelse och dynamik. Den avvek från antikens och renässansens ideal om harmoni och jämvikt, men bygger ändå på dess klassiska arkitektur och dekorativa mönster. De gamla romerska palatsen inspirerade. En variant av barocken kom från Holland och England.

Det ligger lite av gotikens inre oro i barocken. Det är som om renässansens välbalanserade form sprängs inifrån. Man väljer det kolossala, det förvridna och det överraskande och använder sig av kontraster. Men man intresserar sig ändå för verkligheten. Den inre arkitek­turen lånade drag från den yttre. Väggarna delades in i fält som försågs med speglar, målerier eller vävda tapeter, ibland med gyllenläder. Formerna var ornamentrika, fylliga och måleriska, ibland svulstiga. Man förgyllde rikt snidade möbler, men man använde också träslag som valnöt, ek, alrot och mahogny. Kina­

inspirerade lackmålningar, inläggningar med sköldpadd och mässing prydde möblerna. Sängkammaren hade högst status hos aristokratin. Hopplister med regelbundet återkommande urgröp­ningar var typiska på skåpdörrar och speglar. Spiralvridna pelare /kolonner på skåp och på möbelben, ofta med en kraftig S­kurva. H­kryss förekom ofta på stolar och bord och en så kallad kulklofot var en vanlig avslutning nedtill på stolsbenen. Fast stolstoppning var en nyhet och läder användes som stolklädsel och på väggarna. Brokad, sammet och sidendamast användes för eleganta möbler och gärna mycket fransar. Naturalistiska skulpturer formades som växter, keruber, frukt­ och blomgirlanger. Exotiska och dyrbara material passade in, silver, ebenholts, elfenben och halvädelstenar.

Broskornament från antikens och renässansens masker med förvridna drag, ansvällningar och mjuka C­forma­tioner var vanliga, liksom C­ och S­formade voluter, ett snäck­ eller spiralliknande ornament från antiken som användes på husfasader, i interiörer och inredningar. Solen och solrosen blev tidens symbol. Akantus­slingan förekom snidad i trä, på textilier och gyllenläder. Ovalen var favoritform, till exempel i medaljonger och klotet var en vanlig form som kulfötter och i ljuskronor.

Skokloster slottTvå myter om Skokloster slott är seglivade. Dels att det mest är inrett med krigsbyten och dels att det är ett helt orört barockslott. Där finns hemförda byten, men inte alls i den omfattning som ibland påstås. Och nästan alla slottets interiörer är ”förbättrade” dels på 1700­talet men

Bild 1 Spegelsalen i Versailles. Mitt emot 17 fönster sitter 17 välvda speglar, som med dåtida mått mätt var mycket stora. Totalt innehåller Gallerie des Glaces/Spegelsalen 357 speglar.

94 Barocken 94 Barocken

Alla Tide

rs Stil

Bild 7 Schabrak /sadeltäcke från Skokloster i form av en groteskmask.

Bild 2 Stol från Hallwylska museet.Bild 3–5 Från Skokloster slott.

Bild 8 Gästrumsvåning på Skokloster.

framför allt på 1830­ och 40­talen av Magnus Brahe. Det började med ett minnesrum över Karl XIV Johan och empiren gjorde sitt avtryck även i en del korridorer och salonger. Kanske för första gången gjordes också en medveten restaurering av 1600­talets barock, men i en viss nytolkning.

Allt på slottet finns med i inventarieförteck­ningar med noggranna och anekdotiska detaljer, som laddar föremålen och hela miljön. När vi kliver in i slottet, kliver vi rakt in i historien. De olika stilarna kan utläsas i konst, konsthantverk och tekniska anordningar och vi kan beundra barockens maktspråk och samtidigt uppleva det vardagliga och nötta.

Bild 1 Kungssalen, Skokloster. De stora kungaporträtten placerades här av Magnus Brahe på 1830-ta-let och de försågs med typiska ramar i empir.

Barocken 95

Barocken 95

Alla Tide

rs Stil

Modern tid 1800-tal”Det långa 1800-talet” 1789–1914

Alla Tide

rs Stil

Nya vetenskaper och uppfinningar revolutionerade världen under 1800-talet. Övergång från jordbrukssamhälle till industrisamhälle.

Politiskt präglades seklet av nationalism och imperialism. Kartorna fick ritas om efter ständiga krig och nya länder sökte sin nationella identitet.

Europeiska länder erövrade politisk makt på andra världsdelars bekostnad.

Romantiken var en reaktion mot upplysningstidens tro på förnuftet. Nu blev känslan och fantasin viktigare.

Inom stilhistorien ändrade Napoleon och hans inredningsarkitekter nyklassicismen till en romersk kejsarstil, empir.

Inom konst och litteratur övergick romantiken till realism, som så småningom fördjupades till dels naturalism och dels impressionism, vilka i sin tur bemöttes av symbolism. Nystilarna, denna ”stilmaskerad”, varade ett halvt sekel och domen var hård sedd med dagens ögon. Alla konstarter påverkades dessutom av tidens nationalromantiska strömningar.

Vid 1800-talets slut stod borgarklassen som segrare. Nu kunde man tack vare massproduktion skaffa det som tidigare bara tillhört de privilegierade.

Arts and Crafts-rörelsen reagerade mot den industriella maskin-produktionen och värnade om hantverket.

På Stockholmsutställningen 1897 upptäckte Ellen Key Carl Larssons akvareller från hemmet i Sundborn. Man kan höra hennes röst om ”skönhet för alla” som ett eko genom hela det kommande seklet.

Jugendstilen/art nouveau var den nya tidens moderna stil även en bit in på det nya seklet.

Alla Tide

rs Stil

Modern tid1800-talNationalism och imperialism, idealism och materialism, industrialism

Nya vetenskaper och uppfinningar revolutionerade världen under 1800­talet. Tåget, telegrafen och telefonen förbättrade kommunikationerna. Sjöfärderna under 14­ och 1500­talen hade knutit samman kontinenterna och under senare delen av 1800­talet gjorde järnvägen att landet innanför kusterna öppnade sig och isolering bröts på många olika plan.

Genom xylografin och litografin kunde man trycka och kommunicera via massproducerade bilder. Förändringen kan jämföras med boktryckarkonsten eller med datortekniken idag. Fotografiet, filmen och fonografen gjorde att människan kunde se och höra sig själv. I mitten av seklet upptäcktes oljan och den första stora produkten som utvanns blev fotogen; biprodukten bensin brände man upp ! Man kallar ibland tiden mellan 1870 och 1914 för den andra industriella revolutionen. Borgerligheten odlade sitt historiska arv samtidigt som framstegsoptimismen frodades. Bildningsidealen resulterade i museer och operahus, teatrar och universitet.

Efter Napoleonkrigen försökte de konservativa segrar­makterna stärka sin ställning vid fredskongressen i Wien 1815. Nu tillkom Tyska förbundet, en lös sammanslutning av drygt 30 furstar och fyra fria städer. Men utvecklingen gick inte att hejda. De politiska ideologier som uppstod under 1800­talet var reaktioner på idéerna bakom 1700­talets revo­lutioner. Liberala idéer fick genomslagskraft med John Stuart Mill som den moderna liberalismens grundare. Han skrev om frihet och utilitarism och tillsammans med sin hustru om förtrycket av kvinnorna. Konservatismen kom till som kritik av de liberala idéerna och går tillbaka till Edmund Burkes tankar om revolutionerna i slutet av 1700­talet. Charles Darwins Om arternas uppkomst 1859 fick stor betydelse för sekulariseringen av samhället. Striden kom att stå mellan idealism och materialism. Den tyske filosofen Friedrich Hegel var den idealistiska filosofins siste store systembyggare. Han ville med sin dialektik om tes­anti­tes­syntes förklara människans utveckling. Karl Marx tog hans schema, men nu handlade det om människans mate­riella utveckling och dess drivkrafter i produktionsmedlen. 1848 skrev Marx och Engels det Kommunistiska manifestet.

Bild 1 Jacques-Louis Davids idealistiska porträtt av Napoleon Crossing The Alps. Ca 1800.Bild 2 Francisco de Goyas mer realistiska skildring av den span-ska resningen mot fransmännen 1808.

Latinamerika gjorde sig fritt från Spanien och Portugal. Grekland bröt sig loss från Osmanska riket. De franska revolutionerna på 1830­ och 40­talen inspirerade frihetsrörelserna i många länder. Italien bildades av ett antal små stater och kring 1870 utropades det Tyska riket, en förbundsstat med 25 delstater, som enades med hjälp av preussisk, aukto­ritär politik som kom att prägla den tyska politiska kulturen.

I slutet av 1800­talet ökade nationalismen och den vita ”rasen” ansågs överlägsen. De europeiska länderna erövrade politisk makt på andra världsdelars bekostnad. Man styckade till exempel upp Afrika

112 Modern tid 1800-tal 112 Modern tid 1800-tal

Alla Tide

rs Stil

i intressesfärer. Den ekonomiska vinsten var viktig, men man ville också sprida ”civilisationens ljus” över ”de stackars vildarna” längst ner på civilisationstrappan. Imperialismen nådde sin kulmen i slutet av 1800­talet, som också var de stora museiprojektens tid. Man ville rädda ett hotat kulturarv och stärka den nationella själv­känslan, men det kan också ses som ett utslag av kulturell imperialism.

Att vara kvinna, svart och slav i 1800­talets USA var att leva under tredubbelt förtryck. Isabella Baumfree växte upp som slav och såldes på auktion flera gånger. Efter en religiös omvändelse ändrade hon sitt namn till Sojourner Truth och ägnade resten av sitt liv åt att predika och att bekämpa slaveriet och patriarkatet. Idag är hon en förebild för både feminister och antirasister. 1851 höll hon sitt mest berömda tal, Ain't I a Woman ? och hon blev första afroamerikanska kvinna att hedras med en byst i US Capitol i Washington.

I Sverige ökade befolkningen kraftigt under 1800­talet tack vare fred, smittkoppsvaccin och potatis, som det brukar heta. Människor flyttade till städerna och fick jobb inom industrin, som kom till Sverige i mitten av seklet, hundra år senare än i England. Sverige var ett av Europas fattigaste länder och mer än en miljon svenskar emigrerade till Nordamerika.

1800-talets uttryckNapoleon väckte ett starkt motstånd mot allt franskt i Tyskland. Här föddes idén om en Volksgeist, som gav varje nation dess egenart och som bidrog till romantiken, en riktning inom konst, musik, litteratur, vetenskap och filosofi från slutet av 1700­talet till mitten av 1800­talet. Den var en reaktion mot upplysningstidens tro på förnuftet, då existentiella frågor om livets mening inte fick några svar. Nu blev känslan och fantasin viktigare. En våg av emotioner gick över Europa. Man intresserade

Bild 1–9 Beethoven, Charles Dickens, Karl Marx, Charles Darwin, Sigmund Freud, Alfred Nobel, medalj, Pjotr Tjajkovskij och Claude Monet.

Bild 10 Sojourner Truth.

sig för det främmande och exotiska och för historien. Naturen betraktades som en själens spegel. Konsten sågs som ett uttryck för en tidsepoks, ett folks eller en indi­vids väsen och konstnären betraktades mer som ett geni än hantverkare. De engelska poeterna Shelley, Keats och Byron förkroppsligade det unga geniet

Musik, konst, litteraturLudwig van Beethoven blev en länk mellan Joseph Haydns och Wolfgan Amadeus Mozarts wienklassicism och romantiken. Symfonierna nr 3, 5 och 6 skrev han under 1800­talets första decennium och symfoni nr 9, EU :s ”nationalhymn”, kom till på 1820­talet. Även Franz Schuberts stora symfoni Den ofullbordade var en brygga från wienklassicism till romantik. Den tyske tonsät­taren Johannes Brahms musik var klassisk till formen men romantisk till innehållet. Frédéric Chopin kom att påverka senare tonsättare för piano och Pjotr Tjajkovskij förnyade balettmusiken med Svansjön 1877. Musik och dans betydde mycket inom alla samhällsklasser. Dragspel och saxofon var nya instrument med folklig förankring.

Modern tid 1800-tal 113

Modern tid 1800-tal 113

Alla Tide

rs Stil

Empir – Kejsarstil – Karl Johansstilca 1810–40

Napoleon och hans inredningsarkitekter ändrade nyklassicismen till en romersk kejsarstil, arkitektonisk och praktfull. Han härs­kade några år över Egypten och tog med sig influenser därifrån. Samtidigt med den nye kronprinsen Karl Johan, f.d. franske marskalken Jean Bernadotte, kom empiren till Sverige omkring 1810 i en mer lågmäld tappning och som blev en fortsättning på den gustavianska stilen. Under det tidiga 1800­talet ökade borgarklassens välstånd och fler hade råd att inreda sina hem med moderna byråar, bokskåp och kolonnskåp. Från att ha varit en samling enskilda pjäser blev möblerna enhetliga möblemang. Sittgruppen permanentades ofta mitt i rummet under ljuskronan. Tidigare flyttade man fram möblerna när de skulle användas och ställde tillbaka dem utmed väggarna.

Typiskt för empir och Karl Johansstilen Möblerna var arkitektonisk uppbyggda med kolonner och pelare. Byrå­ och bordsskivor var ofta i marmor. Nu målade man inte längre sina stolar och soffor. Flammig pyramidmahogny var det vanligaste träslaget och de mörkpolerade ytorna försågs med förgyllda bronsbeslag. Modemöbeln framför andra var chiffonjén. Snickargesällerna tillverkade ofta en chiffonjé som mäster­stycke. Andra vanliga möbler var empirsängen, som drogs ut från fotändan och bordet på centralfot, ofta med lejontassar eller med tredelad fot. Stolarna hade svängda ben, mest framtill. Empirstolar har inspirerat till några av våra vanligaste typer av allmogestolar. Bysnickarna inspirerades av de sabelformade benen och av rygg­brickorna. Pelta, en halvmåneformad sköld från antiken, var ett omtyckt dekorelement och användes ofta för stolsryggar, se bild 11 sidan 135. De bar också upp sybord och klaffbord och användes som mönster på sidentyger. Under senempiren ersattes de sabelformade frambenen på sittmöblerna av profilsvarvade ben efter brittisk modell.

Långa, ganska tunga soffor med fast stoppning hade tidigt raka gavlar, senare svängda. Praktfulla pjäser, kandelabrar och även möbler bars upp av karyatider (kvinnostatyer). Vanliga material var marmor, porfyr och brons.

Ornament inspirerade från antiken var akantus, lagerkransar, lejontassar, lyror, svanar och palmetter. Inspiration från krig var örnen, skölden, lansen och kasken. Och från Egypten kom lotusblomma, sfinx och grip. Siden och andra textilier i starka färger, rött, citrongult, grönt, guld och blått draperades i konstfulla gardinuppsättningar och även väggarna kläddes med siden. Nu kom också papperstapeter med målade dekorationer i klara färger. Golvmattor blev också vanligare.

Mot mitten av seklet förekom ljusa möbler av björk och alm, något mindre än tidigare, och gärna med svärtade detaljer. Denna spensliga möbelstil, med influenser från Österrike och Tyskland, kallades från början lite nedlåtande för ”biedermeier”, typ småborgerlig, brackig.

Bild 1 Den franska konstnären Marguerite Gérard var länge borta i konsthistorien. I och med en utställning i Paris 2009 har hon fått sitt erkännande. Målningen är gjord 1804.

116 Empir – Kejsarstil – Karl Johansstil 116 Empir – Kejsarstil – Karl Johansstil

Alla Tide

rs Stil

Bild 1 Den engelska konstnären Mary Ellen Best målade interiörer och hemmiljöer på 1830–40-talen. Bild 2, 3, 4 Typiska empirmöbler, amerikansk soffa från 1820–30, en chiffonjé och en karmstol.Bild 5 Till Rosendals slott på Djurgården, i empirstil från 1823, for kungafamiljen när de ville komma bort från hovlivet inne i huvudsta-den.

Empir – Kejsarstil – Karl Johansstil 117

Empir – Kejsarstil – Karl Johansstil 117

Alla Tide

rs Stil

Nystilarhistorism, eklekticism

Det var under den oskarianska eran, i England den vikto­rianska, som den nya, borgerliga människan föddes, en disciplinerad, kultiverad och kontrollerad människa, som ansetts ha förborgerligat andra samhällsgrupper. Senare kom industrisamhällets och modernismens nya människa. Frågan är hur ny människan egentligen är och kan bli.

Nystilarna, denna ”stilmaskerad”, varade ett halvt sekel och domen har varit hård ”från empirens nyktra klarhet till romantikens dunkel !” Och man har genom åren förvånat sig över att berömda konstnärer och förfat­tare åstadkom storverk i denna brokiga och överlastade miljö. Det finns många rentav föraktfulla beskrivningar av 1800­talsmiljöer. Det ”kvinnliga” heminredandet med draperier och prydnadsföremål, blommor och broderier, kom att symbolisera allt som ansågs falskt och oärligt. Att imitera och dekorera ansågs förkastligt.

Att man rörde sig fritt över nationsgränser och mellan stilar har också kallats stilförvirring. Men kunskapen var stor om de historiska stilarna och man visste hur man skulle använda dem. Konst och arkeologi var nya ämnen vid universiteten och nya rön spreds i samhället. Trots tätheten i inredningen utgick man från en helhet. Och även det minsta föremål skulle svara mot sin idé och fungera i sitt sammanhang.

En orsak till den hårda domen berodde på ren ombyt­lighet ; den tidigare stilen har alltid förkastas. En annan orsak var att varorna tillverkades av maskiner. Det dröjde

innan man förstod, eller ville förstå, att utnyttja maski­nerna i eget syfte. Man såg bara standardisering, slappa former och usla nya material, som nysilver och pressglas. Många ansåg att känslan för kvalitet förflackades ; de nya formerna var inte estetiskt tilltalande. Priserna sjönk dessutom. Och att alltfler hade råd att skaffa möbler och varor till hemmet gjorde ju inte saken bättre.

Utbudet var stort. Glasbruken Kosta och Orrefors gjorde stora serviser i kristall med slipade mönster och som kunde omfatta hundratals delar. I samarbete med England fick vi koppartrycksplåtar med mönster för porslin. Rörstrand lanserade engelska och svenska motiv och även kinesiska mönster samt en ny teknik, flytande blått. Utbudet var stort även på tallrikarna. Smörgås­bordet (det gamla brännvinsbordet) med smör, bröd och sill, kall skuret och småvarmt växte i omfång. Charles Emil Hagdahl skrev Kok-konsten som vetenskap och konst 1879, föregångaren till alla senare grundkokböcker.

Vid sekelskiftet 1900 fanns det varuhus i de stora städerna. Det blev en plats för kvinnorna att vistas i, konsumera och umgås. Här kunde de tolka det nya och moderna och se hur dåtida stilbildare levde och klädde sig.

Bild 1 Den snörda midjan skul-le kring år 1900 vara så smal att man kunde greppa den med två händer ; önske måttet var 32 centimeter !

Bild 2 På Hornsgatan i Stockholm ses från vänster nationalromantik, funktionalism, nyrenässans x 2 och jugendstil.

122 Nystilar 122 Nystilar

Alla Tide

rs Stil

Bild 1 Nystilarnas interiörer väcktes till liv, i färg, i Ingmar Bergmans film Fanny och Alexander 1982.

I ena ringhörnan Ellen Key, ur Skönhet för alla:Hur falsk den föreställningen är att skönhet i hemmet vinnes blott genom rikedom, det ser man bland annat i de många, av meningslösa lyxföremål och konstsaker överlastade hem, där intet djupt skönhetsbehov, ingen personlig smak gjort sitt urval eller givit föremålen den plats, från vilken de kunna verka; där de mest sammanhangs lösa ting äro hopförda och av tapetseraren ordnade! I sådana rum fulla av draperier och braskuddar, skärmar och mattor, porslinsmålningar och glödritning-ar, statyetter och tavlor – gripes den skönhetsälskande av en lidelsefull längtan till raka motsatsen, till enheten och enkelheten i ett gammaldags lantrum med stela, uppra-dade möbler, vita nättelduksgardiner och tomma väggar! Först då intet fult finnes att få köpa; då det vackra är lika billigt som det fula nu är, kan skönhet för alla bli en full verklighet.

I den andra ringhörnan August Strindberg, ur I havsbandet:

Och nu låg intendenten där och fördrev en odräglig tim-me med att låta ögonen flyga över den tråkiga stugans inredning. [...] De vita otapetserade väggarna voro abstrakta [...] Opersonligt, hårt som ett hotellrum [...] Han kände på en gång en jäsande lust att i ett ögonblick stryka väggarne fulla med soliga landskap av palmer och papegojor, spänna en persisk matta över taket [...] men så släppte den taget, allt försvann och den rysliga omgiv-ningen skrämde honom i säng, varpå han släckte ljuset och drog täcket över huvudet [...] Hans första omsorg var att reglera ljusets inträde medelst ett par tunga köttfärgade persiska gardiner som genast stämde rummet i en mjukare ton. [...] Därför började han att ställa upp sin stora lampa på skriv-bordet. [...] Dess målade porslinsfot med arabesker och blommor och djur [...] erinrade med sin ornamentik om människoandens makt att våldföra naturens fixerade enahanda former. [...] När han nu betraktade väggen med bokhyllan syntes det honom som om rummet nu först var bebott av levande väsen.

Giganternas kamp Ellen Key mot August Strindberg

Den borgerliga bostadenDe stora stadsvåningarna på 1800­talet skilde mellan privat och offentligt. Salong, förmak, matsal, och herrum var till för ett offentligt umgänge. Ofta låg herrgårdsplanen eller kontinentalplanen till grund för planlösningen, ett arv från aristokratin. Planlösningarna gällde i modifierad form även för mindre borgerliga bostäder. En uppdelning mellan herrskap och anställda präglade även dem. Kök, sal, förmak och kammare, var tillräckligt för att kunna dela upp bostaden för hushålls­sysslor, vila, rekreation och sällskapsliv. Allt i motsats till bondgårdens dagligstuga eller arbetarbostaden, där allt utfördes i ett och samma rum.

Enligt tidningar och marknadspriser är de stora stadsvåningarna från 1800­talet och sekelskiftet numera mycket eftertraktade. Denna utskällda tidsepok skapade nämligen bostäder med en detaljrikedom, en omsorg och ett skönhetsideal som attraherar än idag. De fyller, precis som då, ett behov av social bekräftelse. Men det kultur­historiska intresset ska samsas med och får ofta vika för kravet på en toppmodern standard.

Nystilar 123

Nystilar 123

Giganternas kamp Ellen Key mot August Strindberg 123

Alla Tide

rs Stil

Hemmet del 4 från fast inredning till lösa möbler

Det dröjde länge innan bostadens fasta inredning ersattes med lösa, flyttbara möbler. De fanns i forna Egypten och Persien, i Grekland och i Rom. I ett vikinga skepp från 800­talet fann man kistor, sängar och en stol, men de tillhörde en drottning. Ännu i början av 1500­talet fanns det sparsamt med lösa, flyttbara möbler på de svenska slotten. Tacitus skrev om hur germanerna lade ett matbräde eller ”disk” över knäna som man åt på. De första borden under medeltiden bestod av hopfogade plankor, som lades på bockar. De ställdes upp före måltiden och flyt­tades undan efteråt. I bondstugan användes bordet till en början bara vid högtidliga tillfällen. När bönderna byggde nya hus eller började använda fler rum, behöll matbordet sin plats i köket. Matsalen hos de välsituerade hade däremot gamla anor, som gick tillbaka till medelti­dens kungar. De äldsta förvaringsmöblerna var kistorna, kända sedan järnåldern. Byrån, dragkistan, fanns på 1400­talet i Italien och vandrade norrut. Till Sverige kom den på 1700­talet och blev snabbt populär. Till bonde­ och arbetarhem nådde den på 1800­talet och den blev kvin­nornas speciella möbel.

Chiffonjén, mansbyrån, var en modemöbel under hela 1800­talet. Den blev husfaderns speciella möbel och en

statussymbol även i fattiga hem. Den blev för drängen vad byrån var för pigan.

Sovbänken blev så småningom en väggfast säng. Man låg på halm med en fårskinnsfäll eller ett grovt täcke över sig. Underlakan användes först mot slutet av 1800­talet. På slotten sov man i himmelssängar – med lakan. Och i välbärgade bondehem visade man upp sitt välstånd genom en uppbäddad säng med många vackra, hemvävda bolstrar. De flesta möbelmodeller kom från utlandet. Det fanns dock en inhemsk, den gustavianska sängen, som drogs ut på bredden. Den blev 1800­talets vanligaste säng just då allmogens fasta inredning ersattes med lösa möbler. Den fick en konkurrent i imperialsängen, som drogs ut på längden. I enklare hem fanns denna långt in på 1900­talet.

Kubbstolen, som tillverkades i ett enda stycke, är den äldsta stoltypen i Norden. Och till de äldsta och enklaste sittmöblerna hörde också pallen. Under 1500­talet blev det hos de högre stånden mode att ha stolar ; som alla andra hade man ju dittills haft bänkar som sittplatser. Under 1700­talet började även bönderna skaffa sig stolar, men först under 1800­talet kom stolen på allvar in i hemmen. Äldre än så är alltså inte denna numera så självklara möbel. De gamla bänkarna försvann inte ; stolarna placerades i finrummet, uppradade utefter

Bild 2 En gissning på stolens ålder kanske skulle bli typ en dansk stol från 1950-talet; men svaret är en kinesisk från slutet av 1500-talet!

Bild 1 Stuginteriör från 1700-talet.

126 Nystilar 126 Hemmet del 4

Alla Tide

rs Stil

Inredning då och nuNär man ser en stuginteriör från 1700­talet och en bild från Ikea ungefär 300 år senare, kan man fundera över vad som egentligen skiljer. Ingenting har ändrats i stolens och bordets princip på flera tusen år. Man sitter lika bra i Tutan khamuns stol som i våra moderna. De största förändringarna berör i stället ljusin­släpp och belysning, uppvärmning och vatten och avlopp. Möblerna är ju anpassade efter människan och människan är sig tämligen lik.

väggarna. Stoltyperna följde utländska stilar och har växlat i fråga om material, form, färg och dekor. Det fanns också stolar med lokala drag ibland med namn efter tillverkningsorten. En morlandastol från Orust, var ett slags hörnstol. En blekingestol hade tre ben medan en gotlandsstol hade ett ben fram och två bak. En västerbot­tensstol hade en låg, fyrkantig rygg och svarvade ben etc. Fast stoppning kom på 1600­talet och sitt­ och liggmöbler utvecklades genom århundradena. Soffan i modern mening blev vanlig under 1800­talet och genom förbättrade stoppningsmetoder har den blivit centrum i våra vardagsrum.

Städernas möbelsnickare och landsbygdens hantver­kare tillverkade möbler som såldes på torgen i städerna, på marknader och genom gårdfarihandel. Vissa orter blev kända för sin möbeltillverkning, Göingebygden i Skåne, Bollebygd i Västergötland, Lindome i Halland, Östervåla i Uppland, Leksand och Rättvik i Dalarna. På landsbygden, till exempel i Lindome, var möbelsnickarna bönder och löd under andra regler än städernas skrån.

När möbeltillverkningen industrialiserades under 1800­talet, kunde borgerskapet i städerna fylla våning­arnas olika rum med mängder av möbler och föremål. Så även villorna och sommarhusen.

Då dök också försäljare av ”finmöbler” upp. Salen /finrummet blev en social markör och spreds till alla samhällsgrupper. Själva de fanerade och polerade fabriks­möblerna bidrog till att hemmen fick ett finrum. Det förmedlade en modern livsstil, som många strävade efter.

Under slutet av 1800­talet växte en ny samhälls­klass fram, städernas industriarbetare. Nu tog arkitekter och tillverkare på sig att skapa enkla och billiga möbler för dem. Man gjorde flera försök med utställningar, bland annat med grönlaserade ”arbetarmöbler” av Carl Westman 1899 och Hemutställningen i Stockholm 1917. Men resultatet blev ganska klent. Arkitekterna menade väl, men visste egentligen för lite om dem de gjorde möblerna för. Fabrikanterna var mer praktiska som insåg att det inte lönade sig att producera för en enda kategori, en som dessutom när man hade råd, ville ha likadana och lika fina möbler som alla andra.

Då inga sociala medier fanns, eller inga medier över huvud taget, hämtades förebilderna i den fysiska omgiv­ningen, i prästgården, officersbostället, herrgården, den stora bondgården. De som besökte eller arbetade där tog med sig intryck, idéer och drömmar. Så gjorde också hembiträdena och pigorna i städerna.

Bild 1 Interiör från Ikea 2019.

Nystilar 127

Hemmet del 4 127

Alla Tide

rs Stil

Modern tid 1900-tal2000-tal”Det korta 1900-talet ” 1914–91 (politik)”Det långa 1900-talet” (ekonomi)

Alla Tide

rs Stil

Världen förändrades snabbt och dramatiskt på 1900-talet, politiskt, tekniskt och socialt.

Två världskrig, folkmord och hot om kärnvapenkrig förmörkade seklet.

Under 1900-talet blev arbetarklassen politiskt och ekonomiskt jäm-bördig med medelklassen. Efter sekelskiftet 1900 kunde man urskilja flera olika strömningar – jugend, klassicism, art déco och modernism.

Den tidiga jugendstilen utmärktes av organiska, slingrande former. Sen jugend av raka, geometriska.

Klassicismen, i svensk variant Swedish Grace, angrep romantiken med ordning, objektivitet och enkelhet. Även art déco byggde på klassicis-tiska formideal och underströk det dekorativa och exklusiva.

Modernismen sökte det sanna uttrycket för tidsandan och övergav gamla former och traditioner. Och man avvisade all dekoration.

Stockholmsutställningen 1930 blev en manifestation av de funktiona-listiska idéerna, men blottade också motsättningar mellan tradition och modernitet, som fanns inom många områden.

Funktionalismen modifierades i folkhemmets anda och i Amerika sågs 1939 Swedish Modern som den nya stora inredningsstilen. 1950-talet blev en guldålder för skandinavisk form med Scandinavian Design, som fortfarande är gångbar.

Postmodernism var en reaktionen mot modernismen. Inga fasta värden eller absoluta sanningar. Och man använde gärna äldre tiders stilar på ett nytt sätt.

Genom digitalisering och internet står vi mitt i en minst lika stor revolution som den industriella.

Alla Tide

rs Stil

Handen och tanken handarbete, slöjd, pyssel, hantverk, konsthantverk, design, konst

Människor i alla tider har ägnat sig åt att forma och pryda sina hem och offentliga miljöer. Och att uttrycka sina idéer, känslor och tankar. Vi kallar det handarbete, slöjd, pyssel, hantverk, konstslöjd, konsthantverk, design och konst.

Man kan som Ulf Hård af Segerstad tänka sig alla föremål omkring oss placerade som i en pyramid. Längst ner finns redskap och funktionella bruksvaror och i toppen rena konstverk. Men i praktiken är det ju inte så enkelt. Det finns få odelat funktionella föremål och heller ingen fullständigt ren konst. Föremålen byter plats med varandra och är i ständig rörelse. Vår uppfattning om dem växlar och vi tycker olika. Paradoxalt nog kan vi tycka att ett utpräglat bruksföremål är vackrare och mer intressant än ett konstverk. Och i museernas låsta montrar vårdas gamla, vardagliga föremål som rariteter.

Från början var allt hantverk; allt tillverkades för hand och även konstnären var en hantverkare. Hantverk och hemslöjd utfördes till hus behov men också för försälj­ning. Hantverket övertogs så småningom av maskiner även om skillnaden mellan ett handverktyg och en maskin inte var så stor.

Det sägs att all konst är hantverk, men att allt hant­verk inte nödvändigtvis är konst. Konstnären har en mycket kortare historia än hantverkets oändligt långa. Många menar att det helt enkelt inte går att definiera konst eller konstnärlighet. I stället blir konst begrip­ligt i ett sammanhang eller i mötet med en betraktare. En rolig variant är att det är konst för att det skapats av en berömd konstnär eller av någon som har gått på konstskola. Samma resonemang är också vanligt när det gäller design och konsthantverk. När konsthantverkaren producerar unika föremål blir gränsen mellan konst och konsthantverk otydlig. Men konst kan i princip vara ett tomt rum ; konsthantverk däremot är så gott som alltid ett fysiskt föremål.

När industritillverkningen startade, behövdes form­givare som kunde göra skisser och modeller särskilt

inom konstindustrin, som var en korsning mellan maskinproduktion och konsthantverk. Många hade en konstutbildning medan utföraren ofta lärde sig på fabriken. Det var formgivaren /konstnären som signerade och det fanns en tydlig hierarki dem emellan.

Modernisterna förkastade konsthantverket och såg maskinen som en förenklare som till och med kunde frigöra kreativitet. Den kvinnligt dominerade hemslöjds­rörelsen skildes från den manligt dominerade verksamhet som i mitten av 1900­talet började kallas för design och form. Det traditionella hantverket blev alltmer margina­liserat.

Design är ett paraplybegrepp för industridesign och formgivning för massproduktion. Det är stor spännvidd mellan hur man definierar design som en ”arbetsprocess för att utveckla lösningar på ett medvetet och innovativt sätt ” och när man googlar fram läckra handväskor i tren­diga former. Det konstnärliga uttrycket är underordnat, men designern sätter sin prägel på resultatet och det är ju ofta det vi betalar för. Och själva begreppet design är så omhuldat att flera museer strider om att vara hela Sveriges designmuseum.

Trots att makten alltid sett till att ha de främsta konsthantverkarna i sin tjänst, har hantverket och konsthantverket historiskt räknats som artes minores, de lägre konsterna. Konsthantverk definieras som ett prydnads­ eller bruksföremål med ett uttryck som visar både konstnärlig och hantverksmässig skicklighet och som inte är avsett för massproduktion. En mer abstrakt definition är ”konsthantverk som görande och materi­alitet, som en plattform för att undersöka samhället”. Målet är numera precis som för konsten och designen, kommunikation. Man har närmat sig konsten och man väjer inte för det fula. Material och teknik är inte lika viktigt som förr och man kan idag välja förhållningssätt till idéer, material, traditioner och ny teknik. Och allt oftare bedöms konsthantverk som konst, som Eva Hilds keramik. Hon bygger sina objekt för hand i böljande,

Fine art is that in which the hand, the head, and the heart of man go together.

John Ruskin (1819–1900)

148 1900–20 148 Handen och tanken

Alla Tide

rs Stil

tunnväggiga former, där tomrummet är lika viktigt som materialet.

Vem som utför och vad som utförs och hur, har alltså haft stor betydelse. Och visst hantverk och konsthantverk ansågs särskilt lämpade för kvinnor, vars alster beskrevs som repetitiva och traditions­bundna. Handarbete och vävnad i hemmet hade tidigt hamnat vid sidan av annat hantverk och utanför skråväsendet. Precis som de senare kom att hamna vid sidan av etablerade konstarter. Allra längst ner i hierarkin återfanns handarbetet. Det ansågs helt tillhöra handen och förknippades med amatörism, upprepning och mönsterkopiering.

De gamla kyrkofäderna hade varnat för kvinnlig lättja. En kvinna skulle förr ( ?) alltid ha något för händerna och då gärna ett handarbete. Till exempel en virkning, som blev populärt kring sekelskiftet 1800 när bomull fick större spridning. I jämförelse med vävning, knyppling och broderi betraktades virkning kring sekelskiftet 1900 som alltför trivial och enkel och resultaten var oeste­tiska menade Ellen Key och Lilli Zickerman. Men virkning uppskattades särskilt bland arbetarklas­sens kvinnor, vilka har lämnat efter sig mängder med virkade spetsar, dukar, överkast och gardiner och som visar på både viljan och förmågan att skapa och pryda sitt hem.

Just denna historiska laddning har gjort hand­arbete, stickning och virkning till hett stoff i hela världen. Ulrika Björkman fyllde för några år sedan hyllor på Nordiska museet med 7000 virkade dukar och spetsar, som hon kallade 56 000 arbets-timmar. Upphovsman : Anonyma kvinnor.

Det var inte bara virkning som rankades lågt och som var klassbunden, utan också glödritning, porslins målning och målning på siden med mera.

Oftast är det tanken och konceptet som uppmärksammas, men utan handen skulle mycket

I stället för att virka och tillverka fula prydnader:

En kvinna skulle i stället gagna och glädja världen mera, om hon sofve bort de timmar, hon på detta rysliga svagsinne använder – för att icke tala om huru mycket bättre hon skulle bruka den ge-nom att promenera eller läsa en bok.

Ellen Key (1849–1926)

bara stanna på papperet. Är det kanske ändå så att kvalitet och även konst föds ur handen ? Man talar ibland om handlings­buren kunskap, en kunskap som sitter i händerna och i kroppen.

Vi är även fångna i andra motsägelser. Maskinerna lovar mer fritid och ett bekvämare liv, men de hotar ändå vår känsla för individualitet, som vi i stället söker i det handgjorda och i det konstnärliga. Motsägelserna blir inte mindre av robotiseringen, som gör att man kan serietillverka komplicerade möbelformer eller av att det går att skriva ut keramik med 3D­skrivare. Det ställer nya krav på handens och tankens kreativitet. Begreppen måste ständigt debatteras och formuleras på nytt. Liksom vem som bedömer vad.

Bild 1 Eva Hild Diverge 2016. Handbyggd stengodslera, blandmaterial, silikatfärg.

1900–20 149

Handen och tanken 149

Alla Tide

rs Stil

Jugend, art nouveaustile floreale, Edwardian style, modern style, liberty, Tiffany style, modernisme, secession, kontrajugend

Uttrycket jugend kommer från den tyska tidningen Die Jugend, ungdom, och används i Tyskland och Skandina­vien. Andra länder använder beteckningen art nouveau från butiken och galleriet Maison L’Art Nouveau i Paris.

Nu ville man efter alla nystilar och tillbakablickar skapa en ny självständig, demokratisk stil. Man hämtade inspiration från japansk konst, symbolism och Arts and Crafts­rörelsen. Och den engelska tidskriften The Studio hjälpte till att sprida jugendstilen.

Stilen speglade maskinåldern, men den tilltalade även motståndarna. Konsten skulle invadera allt, ”l’art dans tout”. All inredning skulle vara samstämd i färg, form och material och man skapade mängder med föremål i konstnärlig anda. Och när man inte hämtade motiv ur historien, gick man till naturen. Motivvalet blev också mer abstrakt ; linjen, stilen blev det viktiga.

Två olika jugendstilar utvecklades. Den ena syntes redan under 1880­talet i Émile Gallés bordslampor med överfångsglas. Den tidiga jugendstilen utmärktes av organiska slingrande växtformer. Keramik och glas formades som frukter och fröhus och lampfötter som tallstammar. Långsmala, finlemmade kvinnogestalter förekom på bilder, bar upp lampor och ljusstakar,

sträckte ut sig på keramik, glas och metall. Slingorna kan också föra tankarna till keltisk och germansk ornamentik. I utländska mönster var iris och vattenmotiv som näck­rosor, grodor och sjöjungfrur vanliga, i svenska mönster ser vi den svenska floran, gullviva och blåsippa etc.

Den tyska jugendstilen var mer återhållsam än i Frankrike, där man också hämtade influenser från rokokon.

Den stramare och mer geometriska varianten av jugend utvecklades i Wien och Skottland. Wiener­jugend var inspirerad av Wiener Secession med Otto Wagner, Josef Hoffmann, Gustav Klimt, Koloman Moser och Joseph Maria Olbrich. Från mitten av 1910­talet avlöstes den stränga geometrin av en mjukare mer orna­mental stil av bland andra Dagobert Peche. I Skottland var paret Charles Rennie Mackintosh och Margaret MacDonald verksamma. Vid Glasgow School of Art utvecklade Jessie Newbery broderiet.

Viktiga utställningar var världsutställningarna i Chicago 1893, Paris 1900 och i Stockholm 1897 och 1909 och Baltiska utställningen i Malmö 1914.

Jugendstilen blev så småningom mer repetitiv och förflackad i takt med att kommersiella intressen tog över

Bild 1 Gustav Klimts porträtt av Adele Bloch-Bauer i olja och bladguld 1907 konfiskerades av nazisterna i Österrike. Efter kriget försökte familjen återfå det, men målningen ansågs tillhöra öster rikiska staten. Efter beslut i USA :s högsta domstol kunde släkting-arna stämma Österrike och 2005 beslutades att en efterlevande släkting var rättmätig ägare till tavlan och som tog den till New York. Bild 2 Aubrey Beardsleys The Peacock Skirt är en illustration från 1894 för uppsättningen av Oscar Wildes Salome. Hans affischer återupptäcktes på 1960- och 70-talen, till exempel på skivomslag med The Beatles.Båda bildernas upphovsmän representerade den speciella stämning som kallades ”fin de siècle”, både mystisk och dekadent avvaktande inför sekel-slutet.

150 Jugend, art nouveau 150 Jugend, art nouveau

Alla Tide

rs Stil

och den föll i glömska för lång tid framöver och betrak­tades mer som en historisk förvillelse. Bauhausskolan tog hand om en del av jugendstilens grundsatser, men den ursprungliga livsglädjen, elegansen och lusten att dekorera gick förlorade. På 1960­talet återkom jugend­inslag och postmodernisterna sökte sig även tillbaka till jugendstilen.

SverigeKända jugendbyggnader i Sverige är Dramaten, Post­huset och Rosenbad i Stockholm. Utmärkande för bostadshusen var runda, mjuka former med burspråk och småspröjsade vädringsfönster och dekorationer med växt­motiv. Det byggdes också, i demokratisk anda, så kallad arbetarjugend, med enklare fasader och färre detaljer.

Materialen var från början dyrbara och kund­kretsen välbeställd, men jugendstilen spred sig till alla samhällslager där till exempel hela matsalsmöblemang i ek blev populära. Skåp och stolar med hög rygg var deko­rerade med en enkel ros, ett äpple eller annan frukt i relief. Stolsbenen hade lökformade ansvällningar nertill ; stolen skulle växa upp ur golvet ! Över borden hängde taklampor i hamrat järn eller koppar. Bordslampor, så kallade Strindbergslampor hade släta kupor i starka färger. Björk förekom också bland annat i sängkammarmöbler.

I motsats till den lite tyngre varianten fanns en variant med vitmålade möbler och lätta vita broderade gardiner. Stiliserade rosor broderades på dukar, gardiner och bonader. Jämför keltiska rosor (bild 2).

Bild 1 Inredning av Victor Horta från Musée d'Orsay i Paris.

Bild 2 Från en utställning om Mackintosh och ”the Glasgow Style”. Bild 3 Charles Mackintosh.

Jugend, art nouveau 151Jugend, art nouveau 151

Alla Tide

rs Stil

Samhälle 1930-talDepression bryter ut efter börskraschen i New York 1929. I Tyskland är nazisterna största parti i riksdagen 1933. Hitler genomdriver en lag som möjliggör en personlig diktatur. Spanska inbördeskriget slutar 1939 med att Francisco Franco blir enväldig diktator. Vid Eviankonferensen 1938 beslutar 32 länder, däribland Sverige, att inte ta emot judiska flyktingar. Ett J i passen införs för att de lättare ska kunna avvisas. Andra världs­kriget bryter ut 1939 när Tyskland invaderar Polen. Finska vinterkriget. Ryssarna bombar Helsingfors.

Depression även i Sverige. Arbetslöshet, trångboddhet och höga hyror. 1930 bor 32 procent av befolkningen i städer ; 1950 är siffran 47 procent.

Vid Ådalskravallerna 1931 skjuts fem deltagare ihjäl av insatt militär. ”Tänd stickskungen” Ivar Kreuger begår självmord i Paris 1932 .

Per Albin Hansson leder en socialdemokratisk regering. Fyra år senare regering med Bondeförbundet. Folkpartiet bildas 1934. Familjepolitiken står i centrum. Det föds för få barn. Moderskapspenning införs och Alva och Gunnar Myrdal ger ut Kris i befolkningsfrågan

1934. Statliga bosättningslån införs 1937, då också Statens institut för folkhälsan inrättas. Preventivmedel tillåts 1938, mycket tack vare Elise Otte­sen­Jensen, som grundat RFSU 1933.

I en bok 1936 förordar nationalekonomen John Maynard Keynes en expansiv finanspolitik. 1938 sluts Saltsjöbadsavtalet mellan LO och SAF, vilket ger upphov till ”den svenska modellen” med fred på arbetsmarknaden. Samma år antas en semesterlag. Dessutom införs förbud mot att avskeda kvinnor på grund av giftermål eller graviditet.

Kultur 1930-talUttrycket ”den nya sakligheten” används även i littera­turen och i musiken. Nils Ferlin debuterar 1930 med En döddansares visor och han visar på det som egentligen inte fick synas i folkhemmet. Jussi Björling debuterar 1930 som Don Juan.

Funktionalismen får sitt genombrott vid Stockholms­utställningen 1930. Världsutställningar genomförs i Paris 1937 och New York 1939. Gunnar Ekelöf debuterar med sent på jorden 1932. I Tyskland hålls bokbål 1933 och Pär Lagerkvist skriver romanen Bödeln. Ivar Lo­Johansson ger ut God natt jord och Moa Martinson Kvinnor och äppelträd. Året därpå, 1934, kommer Harry Martinsons Nässlorna blomma och Eyvind Johnsons Nu var det 1914. Jan Fridegårds roman Jag Lars Hård ges ut 1935. Pablo Picassos målning Guernica visas på världsut­ställningen i Paris 1937. Staden Guernica förstördes av tyska bombplan under spanska inbördeskriget.

Charlie Chaplin filmar Moderna tider. I Sverige är det populärt med pilsnerfilm, så som Pensionat Paradiset 1937. Filmen Borta med vinden vinner åtta Oscar 1939. Ludvig Nordström rapporterar om Lort-Sverige i radion 1938 och ger ut en bok i ämnet (se sidan 178). Gösta Knutsson börjar skriva om Pelle Svanslös 1939.

Sommar­OS i Los Angeles 1932 och Berlin 1936 i propagandans tecken. Vinter­OS i Lake Placid 1932 och Garmisch­Partenkirchen 1936.

Bild 2 Tysklands paviljong vid Parisutställningen 1937.

1930-taletBild 1 Ådalen 1931.

164 1930-talet 164 1930-talet

Alla Tide

rs Stil

1930-talets uttryck

Stockholmsutställningen 1930 banade vägen för funktio­nalismen, som så småningom fick en svensk profil, Swedish Modern, i folkhemmets och välfärdssamhällets anda.

Funktionalismen var inte allenarådande. Klassicismen behöll sitt grepp inom arkitekturen trots att den funk­tionalistiska historieskrivningen sagt annat. Men den funktionalistiska arkitekturen kom så småningom att genomsyra både stora och små anläggningar som kiosker och bensinstationer och de lådliknande Konsumbutikerna med sina typiska butiksskyltar. Radhusen i Bromma, ritade av Paul Hedqvist, där statsminister Per Albin Hansson bodde, har blivit riksbekanta. Lamellhuset med flackt sadeltak blev normaltyp för bostadsbebyggelsen. Kollek­tivhus lanserades men slog aldrig riktigt igenom.

Fokus flyttades så småningom från byggande till boende och inredning. Och industridesigner blev en ny yrkes­grupp. ”The big four” i USA (se sidan 138) hade helt andra yrken, men de blev pionjärer och föregångare i yrket. Alvar Lenning, Ralph Lysell och Sixten Sason blev pionjärer i Sverige, både för den så kallade strömlinjeformen och som industridesigners. I Norden kom stålrören att ersättas med blont böjträ som hos Alvar Aalto och Bruno Mathsson. I London blev Syrie Maughams vita vardagsrum en modetrend i början av decenniet. I Paris etablerades stora modehus med exklusiv haute couture. I vardagslag fortsatte den sportiga frilufts trenden jämsides med det eleganta, damiga modet.

Bild 2 Ålstensgatan i Bromma. Bild 3 Konsum i Svedmyra.

Bild 1 Sven Markelius stapelbara stol från 1932 har använts i många offentliga lokaler i Sverige.Bild 4 Boken Spektrum : den svenska drömmen från 2011. En grupp unga radikaler samlades kring tidskriften Spektrum och drömde om ett nytt samhälle, en ny människa, saklighet och öppenhet. I gruppen ingick bland andra Karin Boye, Gunnar Ekelöf, Sven Markelius och Alva och Gunnar Myrdal.

1930-talet 165

1930-talet 165

1930-talets uttryck 165

Alla Tide

rs Stil

Stockholmsutställningen 1930

Jag gick och drev längs huvudgatan till den stora Stockholmsutställningen 1930. Det var sommar och dirrande hett. [...] Hus, restauranger och musikläkta-re liknade fåglar, som lyfte med stela vingar. [...] Den funktionalistiska eran hade blåsts in. Den nya tidens stil var just avskrapningen av stilar. Dess nakna språk hette fakta. Jag översatte direkt arkitekturens språk till litteraturens. Jag gick och såg mig omkring efter den nya mänskan. [­­­] Utställningsområdets overklighet, en stad där ingen levde om natten utan bara under den solklara dagen, där husen och föremålen var till för att beskådas men inte för att användas, fyllde mig plötsligt med skrämsel. De stora fåglarna av stål tycktes försö-ka lyfta, men de kunde inte. De moderna utställnings-besökarna tycktes vilja andas in en ny luft i lungorna, men de fick bara hostattacker. En tanke kom för mig, den att mänskan uppfann de nya tingen fortare än hon själv hann lära sig använda dem. Tätt under de blän-kande stålkonstruktionerna växte i rabatterna vanli-ga husblommor, duvan i arken och lövkojor, som måste vattnas med vanligt bondvatten för att de inte skul-le dö. Hur jag än sökte, såg jag ingenstans till den nya mänskan.

Ivar Lo­Johansson, ur Författaren 1957

Gunnar Asplunds eleganta byggnader, med restaurang Paradiset i centrum (bild 1), gjorde Stockholmsutställ­ningen till en stor festplats, som tog udden av den mer agitatoriska bostadsavdelningen. Men det är den senare som gått till eftervärlden.

De hantverkstillverkade ”lyxmöblerna” och de fabriks­tillverkade seriemöblerna placerades i olika hallar. Det var uppenbart att konsthantverket hölls tillbaka. För funk­tionalisterna var industriellt tillverkade föremål viktigast. Teknik och god form var en förutsättning för samhällets utveckling.

Bild 1–5

166 Stockholmsutställningen 1930 166 Stockholmsutställningen 1930

Alla Tide

rs Stil

I utställningen Svea rike, en stor exposé över Sverige, beskriver Ludvig Nordström den nya människan:

en ny spänstig, både kroppsligt och andligt tränad, natio-nell typ, som [...] gett svenska folket en ny drivande ka-raktär, mer lik forntidens och storhetstidens

En backhoppare och en löpare representerar denna nya människa på bilden nedan från utställningen och ur boken Svea rike. Mot dessa ställs herr Medelson, en lönnfet ordensbroder, som är mot spritförbud och gillar smörgåsbord och dubbla lättgroggar och som är farligt lik borgerliga och judiska "brackor", en vanlig nidbild vid den här tiden.

Bilden har skapat missförstånd kring begreppet ”Medelsvensson”. Man har inte studerat texterna kring bilden tillräckligt väl. Se även sidan 120.

Ett annat Stockholm 1930 – AvloppsbibelnI början av 1900-talet släpptes avloppsvatten ut i närmaste vattendrag. Vattnet i Stockholm blev så förorenat att man fick stänga badan-läggningar och införa badförbud i Riddarfjärden. 1930 kom den så kallade Avloppsbibeln från gatukontoret med förslag till rening av avloppsvattnet. 1934 stod det första reningsverket färdigt i Åkeshov. Göteborg fick reningsverk 1953 och Malmö 1963. Bara 30 av landets 133 städer hade reningsverk 1955.

Bild 3 Kurt von Schmalensee var stadsarkitekt i Norrköping, där han bland annat ritade krematorium och konsthall. Bild 4 Carl Bergsten ritade NK:s utställningsvilla, som inreddes av Axel Einar Hjorth i lite mer lyxig art déco-stil, också kallad ”profit-funkis” och som idag är eftertraktad.

Bild 1, 2 Utställningen Svea rike.

Stockholmsutställningen 1930 167

Stockholmsutställningen 1930 167

Alla Tide

rs Stil

1960-talet

Samhälle 1960-talKongokrisen bryter ut 1960 och en svensk FN­bataljon skickas dit. Samma år bildas Efta, Europeiska frihan­delssammanslutningen, och Sverige blir medlem. Flyktingströmmen från öst hotar den östtyska ekonomin. Man löser detta genom att bygga Berlinmuren 1961. FN :s generalsekreterare Dag Hammarskjöld omkommer i en flygolycka samma år. Kubakrisen mellan USA och Sovjet bryter ut 1962. USA :s president John F. Kennedy mördas 1963. Viet­namkriget utvidgas 1964 och strider utbryter på Cypern. Kulturrevolutionen i Kina börjar 1966, efteråt kallad ”den tio år långa katastrofen”.

Slutet av decenniet går i krigets tecken : 1967 genom­förs en militärkupp i Grekland. Samma år utbryter sexdagarskriget med ett blixtanfall av Israel mot Egypten. Sovjet invaderar Tjeckoslovakien 1968 efter ”Pragvåren” med ett öppnare politiskt klimat. Brittisk militär till Nordirland 1969. I Afrika pågår Biafrakriget.

Och i mordets tecken : 1968 mördas Martin Luther King och Robert Kennedy i USA. Terrorattentat i Rom och Milano 1969. I Sverige prästvigs kvinnor första gången 1960. Nioårig grundskola införs 1962. Året därpå läggs ett förslag om fyra veckors semester. Överste Stig Wenner­ström döms för spioneri 1964. Samma år godkänns p­piller i Sverige.

Neurosedynkatastrofen uppdagas 1961. Laser tas i bruk i USA 1960 och den första kommunikationssatel­liten sänds upp 1961. Christiaan Barnard gör den första hjärttransplantationen 1967 i Sydafrika.1969 tar Neil Armstrong klivet ut på månen.

Rachel Carsons banbrytande bok Tyst vår om miljön utkommer 1962. Begreppet miljö får nu en ny betydelse av miljöförstöring.

Klarakvarteren i Stockholm rivs. Olle Adolphsons Trettifyran med Per Myrberg ligger på Svensktoppen i 39 veckor 1964–65. Hötorgskravaller bryter ut i Stock­

holm 1965. Föräldrars rätt att aga barn upphör 1966. Sverige genomför omläggning till högertrafik 1967 och Bror Rexed inför du­reform vid Medicinalstyrelsen samma år. 1968 säger riksdagen nej till svensk atombomb och avvecklar kärnvapenprogrammet. Grundskolan får en ny läroplan 1969. Protesterna ökar mot Vietnamkriget. Olof Palme demonstrerar tillsammans med Nordvietnams ambas­sadör 1968. Han efterträder Tage Erlander som Socialdemokraternas partiledare och Sveriges statsmi­nister 1969. Strejk vid LKAB i Kiruna och Högerpartiet ändrar namn till Moderata samlingspartiet samma år.

Kultur 1960-talInom konsten uppmärksammas grafiken med konst­närer som Philip von Schantz och Nils G. Stenqvist. Nydada ism med inslag av popkonst märks hos Carl Fredrik Reuterswärd, Öyvind Fahlström och Per Olof Ultvedt. Inom Riksteatern bildas Cullbergbaletten och Cramérbaletten i slutet på decenniet.

1960 blir Siri Derkert den första kvinnan med separat utställning på Moderna museet. Utställningen Form Fantasi på Liljevalchs 1964 är en reaktion mot enkelheten som blivit stereotyp. Och utställningen med amerikansk popkonst på Moderna museet samma år blir legendarisk, liksom en happening med Robert Rauschenberg, John Cage och Öyvind Fahlström.

1962 kritiserar Bengt Nerman kulturklimatet i Sverige i debattboken Demokratins kultursyn. Men den kommunala musikskolan växer sig stark under decenniet. I radion börjar Melodiradion sända 1961 som ett svar på piratradion Radio Nord som stoppas. Man lyssnar på Tio i topp, Det ska vi fira och Svensktoppen. Alfred Hitchcock filmar Psycho och Frederico Fellini regisserar Anita Ekberg i filmen Det ljuva livet. Ingmar Bergman får en Oscar för Jungfrukällan 1960 och ännu en året därpå för Såsom i en spegel. Mer film : Bo Widerbergs Kvarteret Korpen 1963 och Vilgot Sjöman gör 491 året därpå. Första James Bond­filmen har Sverigepremiär och

En viss ifver att modernisera är oss svenskar egen. Stockholm har sällsamt få bevarade minnesmärken för att vara en så gammal kungsstad. Låt oss åtminstone spara de få spillror, som landet har kvar!

skrev Verner von Heidenstam redan 1894

188 1960-talet 188 1960-talet

Alla Tide

rs Stil

En miljon lägenheter byggdes 1965–75, det så kallade miljonprogrammet. Även om det mesta som byggdes var småhus, förknippas det ändå med höghus i betong i områden med sociala problem.

Städernas stadskärnor och många stadsdelar revs och beredde plats för trafikleder och funktionalistiska byggnader. Kyrkobyggnaderna gav mer utrymme för konstnärlig frihet. Hela 350 nya kyrkor byggdes under några decennier. Och många av välfärdssamhällets offentliga byggnader ritades och inreddes, stadshus, biblio tek, simhallar etc.

68­rörelsen, det vill säga olika radikala rörelser som uppstod under 1960­ och 70­talen, hade sitt ursprung i den franska studentrevolten i maj 1968. Det var en brytningstid då konventioner, normer och värderingar ifrågasattes. Ord som gatuteater, livskvalitet, gräsrotsnivå, gruppsex, storfamilj och protestsång introducerades.

Thomas Kuhn myntade begreppet paradigm i sin bok De vetenskapliga revolutionernas struktur 1962. Han menade att vetenskapen ibland avbryts av revolutioner, då ett paradigm ersätts av ett annat. En riktning inom konsten som påverkat formgiv­ningen var Op Art. Man skapade en illusion av rörelse av mönster med optiska effekter. Förgrundsfigurer var Bridget Riley och Victor Vasarely.

Antidesignrörelsen uppkom i Italien efter Ettore Sottsass möbelutställning i Milano 1966. Man menade att modernismen spelat ut sin roll. Man tog till sig det som modernismen avvisade, flyktighet, ironi, humor, kitsch och starka färger. Man ifrågasatte föremålens funktion och inte minst ifrågasatte man god design och god smak. Flera grupper från 1960­ och 70­talen konso­liderades senare som Memphis gruppen under 1980­talet.

Omkring 1960 försköts intresset i Sverige från konst­industrin till dels industridesign och dels individuellt konsthantverk. Svenska Slöjdföreningen slopade 1961 i sina stadgar formuleringen om att höja den allmänna smaken. Nu skulle man ”främja god formgivning av svenska produkter” och ”sprida kunskap om god form”.

1960-talets uttryck

Bild 1 Maos lilla röda, på svenska 1967 (Mao Zedong).

Bild 2 Utkommit sedan 1943 ; senaste upplagan kom 2018, Om krisen eller kriget kommer.

Svenska Filminstitutet bildas. Sound of Music slår alla biorekord 1965. Astrid Lindgrens Vi på Saltkråkan blir teveserie 1964. 1960 kommer Per­Anders Fogelströms roman Mina drömmars stad. 1963 ges Sylvia Plaths Glaskupan ut. 1965 skriver Göran Sonnevi dikten Om kriget i Vietnam. Lennart Nilsson ger ut boken Ett barn blir till och Rolling Stones uppträder i Stockholm. 1962 debuterar Bob Dylan och 1967 ger The Beatles ut skivan Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band. Och musikalen Hair har premiär i New York. Samma år visas Vilgot Sjömans film Jag är nyfiken – gul och Bo Widerbergs Elvira Madigan. 1969 dyker Pippi Långstrump upp i teve och Samuel Beckett får Nobelpriset i litteratur. Och vi får en tevekanal till, TV2 !

Sommar­OS i Rom 1960 och Tokyo 1964. Vid en prisceremoni vid OS i Mexico City 1968 demonstrerar Tommie Smith och John Carlos för Black power och avstängs. Vinter­OS i Squaw Valley 1960, Insbruck 1964 och Grenoble 1968. Pizza serverades redan på 1940­talet i Västerås, men 1968 öppnas pizzerior på olika håll i landet och det blir enklare att äta ute.

1960-talet 189

1960-talet 189

1960-talets uttryck 189

Alla Tide

rs Stil

Begreppet pop från mitten av decenniet användes av den nya och unga kulturen och fick sitt eget uttryck i musik, konst, inredning, mode och livsstil. Man ville uttrycka glädje, förändring, förbrukning. Och protest.

Teven förde in världen i vardagsrummen och påver­kade inte bara politiskt utan även möblering och inredning. Den förde också med sig nya produkter, som till exempel tevekannan. När 1940­talets stora barn­kullar satte bo, blev ljudanläggningen särskilt viktig i inredningen. Möbleringen skulle också vara flyttbar och flexibel med väggbokhyllor i sektioner som fick plats med allt – utom böcker. Efter 1950­talets mörka teak kom vitlackerade möbler och furumöbler.

Raka och kantiga former, bruna, gröna och orange färger var typiskt för 1960­talet, liksom stiliserade och storblommiga mönster.

Engångsvaror blev populära. Lättskötta och strykfria syntetfibrer skulle det vara. Plast användes till möbler, hushållsföremål, leksaker, kläder och smycken. Inred­ningsarkitekten Lena Larsson myntade begreppet ”slit­och­släng” och propagerade för att man skulle slita ut grejerna och inte sig själv.

En gör­det­själv­anda och kritik mot masskonsumtion växte sig stark i det sena 1960­talet och tidiga 70­talet. Konsthantverkarna stod för en icke­kommersiell kultur som betonade den skapande processen. De lämnade sina verkstäder för uppsökande verksamhet i skolor, sjukhus och fängelser. Aktivitet var viktigare än resultat.

Yves Saint Laurent etablerade sig i Paris 1962. Men konfektionssydda kläder ökade i betydelse. Courrèges lanserade långbyxor och byxdräkt för kvinnor. I Sverige startade företaget Gul & Blå 1966 och Sighsten Herr­gård skapade en unisexoverall i crimplene 1967. Killarna lät luggen växa efter Beatles och efter hippieeran blev håret allt längre. Skägg blev mode bland intellektuella. Flickorna tuperade håret. Politiskt vänstervridna marke­rade genom att bära maojacka.

Ikea öppnade varuhuset i Kungens kurva i Stock­holm 1965 och fortsatte att inreda de svenska hemmen i Slöjdföreningens och Ellen Keys anda. Till Ikeas första generation formgivare hörde Bengt Ruda, Gillis Lund­gren, Karin Mobring och Erik Wörts. Man köpte också möbler och föremål från kända designers, så som Tapio Wirkkalas lampor och Viola Gråstens plädar, se nästa sida.

Bild 1 Stadshuset i Sandviken, byggt 1959–1962, illus-trerar inredningen av den offentliga sektorn under det stora utbyggnadsskedet.

190 1960-talet 190 1960-talet 190 1960-talets uttryck

Alla Tide

rs Stil

Pop Art /popkonst Pop art /popkonst hade sin storhetstid på 1960­talet. Popkonstnärerna demonstrerade mot finkulturens och modernismens exklusivitet och knöt an till populär­kulturens och konsumtionssamhällets reklamaffischer, seriemagasin och filmstjärnebilder. Som konst fick bilderna en helt ny verkan. Roy Lichtenstein gjorde stora serierutor och Andy Warhol blev berömd för sina sopp­burkar och bilder av Marilyn Monroe. Själva begreppet föddes i december 1962 då Museum of Modern Art i New York bjöd in till ett symposium om ”Pop Art”.

Bild 1 Ikeas 1960-tal.

Fler konstnärer, arkitekter och formgivareMary Quant gjorde poppiga kläder för Swinging London. I Finland gjorde Maija Isola sina kända mönster som Unikko för Marimekko. Intresset för danska hantverksmöbler övergick så småningom till finska möbler, som Eero Aarnios möbler i glasfiberarmerad plast i starka färger, Åskbollen 1963 och Pastillen 1967. Tillsammans med Verner Panton och Joe Colombo visade han futuristiska inredningar och plastmöbler på möbelmässan i Köln. Achille Castiglione formgav sin stilbildande Arco­lampa 1962 och Verner Panton sin stol i ett enda stycke.

I Sverige gjorde Inger Persson en popserie i keramik och Gunnar Cyrén gjorde Popglas i klara färger. Börge Lindau och Bo Lindekrantz gjorde möbler i lackerade stålrör och Jan Dranger och Johan Huldt gjorde succé i Japan med sina ungdomliga möbler.

Inez Svensson, Gunila Axén och Birgitta Hahn gjorde färgglada, poppiga textilier. Den textila konsten fick en framträdande roll från och med 1960­talet. Handarbetets Vänner under Edna Martins ledning knöt till sig textil­konstnärer som Kaisa Melanton och Sten Kauppi.

Tusenkonstnären Stig Lindberg ritade Berså 1960, som kom att bli decenniets servis. Torun Bülow­Hübe fick Lunningpriset 1960 och två år senare gjorde hon sin klocka utan siffror. Margareta Hennix uppmärk­sammades för sin Sverigepotta i slutet på decenniet. Föreningen Nutida svenskt silver bildades 1963 i Stock­holm.

Glaset gjordes blåsigt och orent, till exempel av Erik Höglund. Mot slutet av decenniet växte studioglasrö­relsen fram med Åsa Brandt som pionjär. 1963 knöts Bertil Vallien till Åfors glasbruk. Signe Persson­Melin gjorde Glas i kvadrat för Boda 1969. Volvo 140 kom 1966 och Lars Lallerstedt formgav stilbildande apparatur för Sonab.

1960-talet 191

1960-talet 191

1960-talets uttryck 191

Alla Tide

rs Stil

Samhälle 1990-talSovjetunionen upphör 1991 efter Gorbatjovs glasnost och perestrojka. Året därpå förklaras det kalla kriget vara slut. Irak ockuperar Kuwait och FN ingriper. Kriget pågår 1990–91 med ”Operation Desert Storm”.

Bill Clinton blir president i USA 1993. Nelson Mandela friges 1990 efter 27 års fängelse och blir presi­dent i Sydafrika 1994. Brutalt folkmord i Rwanda 1994. Estoniakatastrofen på Östersjön 28 september samma år. Inbördeskriget i Jugoslavien pågår i fyra år och fort­sätter i Kosovo. NATO bombar och serberna drar sig tillbaka 1999. Ett avtal om fullständigt provstopp mellan alla kärnvapenmakter träffas 1996. Storbritannien över­lämnar Hongkong till Kina 1997.

Borgerlig valseger 1991. Carl Bildt blir statsminister och Ny demokrati kommer in i riksdagen. Löntagarfon­derna tas bort. Bank­, finans­ och fastighetskris varar 1990–94 med en ränta på 500 procent i september 1992. Folkomröstning om EU i Sverige 1994, jasidan vinner. Vi blir medlemmar 1995, då Socialdemokraterna återtar regeringsmakten. Partnerskapslag för homosexuella och en första pappamånad införs samma år. Mona Sahlin­af­fären blossar upp. Tunnelbygget genom Hallandsåsen avbryts 1997. Personval införs vid allmänna val 1998. Ett nytt pensionssystem och ny miljöbalk samt en lag om förbud mot köp av sexuella tjänster träder i kraft 1999. Gentekniken utvecklas. 1996 blir Dolly i Skottland känd som det första klonade fåret. Den ekologiska odlingen får fart under 1990­talet, liksom KRAV­märkningen. Alternativodlarnas Riksför­bund blir Ekologiska Lantbrukarna 1993.

I Sverige blir de grå förorterna mångfärgade och multikulturella. Teveserien Hammarkullen – eller vi ses i Kaliningrad i regi av Agneta Fagerström­Olsson och med manus av Peter Birro ruskar om 1997.

Och Millenniebuggen kommer helt av sig.

Kultur 1990-tal1994 börjar allmänheten använda internet via sökmo­torer och portaler. 1998 startar företaget Google med målsättningen att organisera all världens information och göra den tillgänglig för alla. Inom konsten får måleriet stå tillbaka för installa­tioner, fotografi och performance. Dan Wolgers provocerar med omslaget till Stockholms telefonkatalog 1992. Annika von Hausswollf representerar Sverige vid Venedigbiennalen 1999 med sin fotografiska konst. Ernst Billgren utmanar olika konsttraditioner och arbetar bland annat med mosaik. Moderna museet i Stockholm återinvigs. Elisabeth Ohlson Wallins utställ­ning Ecce Homo väcker debatt 1998. Jonas Gardells roman En komikers uppväxt kommer 1992 och Elsie Johansson inleder sin trilogi om arbetar­flickan Nancy med Glasfåglarna 1996.

Tv4 startar markbunden kanal med reklam 1992. Benny Andersson och Björn Ulvaeus sätter upp Kristina från Duvemåla 1995. Då kommer också CD­boxen Ett lingon ris som satts i cocktailglas med Monica Zetterlund. Debatt kring första dokusåpan Robinson i teve 1997. Strax efter 1990 blir techno samlingsnamn för all elektronisk musik med inspiration från Chicago house, funk, electro och grupper som Kraftwerk. Musikstilen grunge från Seattle får sin storhetstid i början av 1990­talet. Latin Kings första platta Välkommen till förorten kommer 1994. Man talar också om ”det svenska musik­exportundret” med grupper som slår internationellt. På bio ser vi Titanic, När lammen tystnar, Fucking Åmål, Forrest Gump och Festen. Sverige gräver guld i USA och tar brons i fotbolls­VM 1994. Sommar­OS i Barcelona 1992 och Atlanta 1996. Vinter­OS i Albertville 1992, Lillehammer 1994 och Nagano 1998.

Vi wokar och börjar fredagsmysa med tacos och vi dricker kaffe latte med jättemuffins (så småningom cupcakes) samtidigt som vi läser hälso­ och fitnestidningar.

1990-taletBild 1 O

peration Desert Storm 1991.

202 1990-talet 202 1990-talet

Alla Tide

rs Stil

Efter 1980­talets börsuppgångar, yuppies och överdåd, kom 1990­talets tillnyktring med sparpaket. Man inves­terade i infrastruktur och miljöcertifiering och talade om ”det gröna folkhemmet”. Och tänkesätt förändrades i det postmoderna samhället. Nu sågs gränser mer som mötesplatser och manligt och kvinnligt studerades som sociala roller. En del sökte svar på tillvarons frågor inom new age­rörelsen.

1947 års bostadssociala utredning hade behållit greppet om stadsplanering och bostadspolitik. Hammarby Sjöstad i Stockholm blev ett av de första exemplen på en ny stadsplanering som kombinerade drag från innerstad och förort, en tät stadsmiljö med ett nytt gatu­ och parksystem. Gamla, nedlagda industri­byggnader fick nya användningsområden. På många håll i Sverige övertog kulturen fabrikslokalerna för musik, teater och utställningar.

De politiska åtstramningarna gjorde compact living aktuellt. Men design förblev mode och en marknads­föringsfaktor även under 1990­talet. Ikea framhöll designen genom sina PS­kollektioner från och med 1995. Arkitekten Thomas Sandell bidrog till denna första kollektion, som visades vid möbelmässan i Milano. Man tog också fram en noga utarbetad 1700­talskollektion. Den starka kopplingen mellan konsthantverk och konstindustri upphörde, då många verksamheter lades ner eller flyttade utomlands. Konsthantverkarna vände sig då mer mot den fria konsten.

Torr humor och expressivitet utmärkte den holländska designgruppen Droog design. Bland formgivarna fanns Hella Jongerius och Marcel Wanders. Fernando och Humberto Campana från Brasilien var också represen­tanter för det sena 1990­talets stil men som också förde in sociala aspekter i formgivningen.

Postmodernismen hade svårt att slå igenom i Sverige, mot formetablissemanget. Men i slutet på 1990­talet och i början av 2000­talet fördes humorn med stort allvar också in i svensk formgivning. Sinnlighet, känslor och beröring var honnörsord vid millennieskiftet.

1990-talets uttryck

Det fanns likheter med förra sekelskiftets stilbland­ningar. Vi inredde våra hem med influenser från tidigare århundraden, från främmande kulturer, från modernis­mens original och efterföljare. Tidningarna var fulla av färgsprakande reportage samtidigt som annonserna mest visade upp den rena, skandinaviska stilen. 1989 hade stylisten Rachel Ashwell öppnat sin första butik i Kalifornien med vita möbelöverdrag och en blandning av loppisfynd och slitna, gamla möbler, så kallad Shabby Chic.

En modernistisk våg, ofta kallad nymodernism eller nyenkelhet, dök också upp under decenniet. Jasper Morrison återuppväckte Scandinavian Design från 1950­talet och samarbetade med svenska formgivare.

Bild 1 Caroline Schlyter fick utmärkelsen Utmärkt svensk form för sin stol Lilla h 1992 (formgiven 1989) ; möbler som konst, men den ingår också i en nordisk tradition av formpressade möbler.

1990-talet 203

1990-talet 203

1990-talets uttryck 203

Alla Tide

rs Stil

Konsten att se kvinnor – en subkultur ?

Guerrilla GirlsFeministiska Guerrilla Girls synliggör ojämlikhet inom konstvärlden. Det började 1984 då Museum of Modern Art i New York bjöd in de ”främsta” konstnärerna till en utställning, 156 män och 13 kvinnor. Gruppen Guerrilla Girls bildades året därpå. Sedan start har man med gorillamasker gjort kampanjer runtom i världen med ett kommersiellt bildspråk och med humor och ironi som vapen. Och statistik. Ett av gruppens mest kända verk är affischen nedan, Do women have to be naked to get into the Met. Museum?, som plockades bort från bussarna i New York 1989, för den ansågs för kontroversiell. Ett galleri i London bjöd in dem 2016 för att granska de europeiska institutionerna i projektet Is it even worse in Europe ? 2018 visades en retrospektiv utställning på Mjellby konstmuseum i Halmstad.

klassiska artikeln Why Have There Been No Great Women Artists ? Att kvinnorna har försvunnit ur historien beror enligt Dick Harrison på att ingen har frågat efter dem. Källor finns i arkiven, men vi vet inte ens att vi bör leta efter dem.

I stilhistorien kan det vara lättare att se kvinnorna – om man bemödar sig och inkluderar en del områden, som annars brukar lämnas utanför. Då tar kvinnorna plats på ett mer självklart sätt.

Även om kvinnor haft en underordnad roll så har ändå inte jämställdheten utvecklats så lineärt som vi kanske tror. Vår bild av historien präglas av det sena 1800­talets och det tidiga 1900­talets patriarkat, som också sträcktes ut bakåt i historien. Än i dag ser vi det förflutna genom ett manligt filter och kvinnorna förblir osynliga om vi inte gräver djupare. Eller lär oss konsten att se.

Alltsedan 1800­talet har man talat om att tidsandan skapar en enhetlig stil. Den polske läkaren Ludwik Fleck skrev på 1930­talet att vi ser med ”den kollektiva kroppens” ögon, det vill säga vi följer den tankestil som råder i samhället och det tankekollektiv vi tillhör. Broby­ Johansen var ett barn av sitt tankekollektiv när han skrev :

Ett visst anlag för småskuren ordning och ängslig konser-vatism gör det genom alla tider naturligt för kvinnor att arbeta med omsorgsfullt utförda, noggranna och traditio-nella mönster.

Problemet är tvådelat. Dels har det funnits kvinnor som uppenbart spelat roll i historien men som negligerats och dels har ett kvinnligt perspektiv och olika områden, som ansetts tillhöra kvinnor, lämnats utanför historieböck­erna. Konsthistorikern Linda Nochlin skrev 1971 den

220 Modern tid 2000-talet – nutid 220 Konsten att se kvinnor – en subkultur ?

Alla Tide

rs Stil

Stil – en fråga om konsumtion

Man kan se utvecklingen som vågor. Genom konsten att se och förflytta oss i tiden, lär vi oss att urskilja korta och långa vågor och tillfälligt skvalp. Man kan också se histo­rien som lager. Det första kallas enligt franska historiker ”la longue durée”, det varaktiga, det som ändras ytterst sakta. Nästa lager är de ekonomiska och sociala förhål­landena liksom teknik och religion och som förändras något snabbare. Det sista är samtidens händelser som sällan förändrar någonting på djupet. På lång sikt, över decennier, blir mönster tydligare och studerar vi sekler kan förändringarna till och med få en annan innebörd.

Det sägs att ju lösare en tids samhällsförhållande är, desto mer realistisk blir stilen och ju fastare samhällets organisation är, desto mer symbolisk blir stilen.

Kulturellt betingade idéer kan vara i sekler. Hem ­trevnad har existerat i över tre hundra år. Under tiden stilarna kom och gick, uttryckte hemmen ändå intimitet och trevnad. Sociala beteenden kan också vara långlivade. Eldstaden och senare teven gjorde att vi satt samlade. Hur kommer den nya tekniken att påverka oss och våra hem ?

Om man ser till människans materiella värld, är arki­tekturen av naturliga skäl mer beständig. Svängningarna inom mode, trender och design när det gäller möbler, klädmode och annat som är skapat för människo kroppen, förändras i snabbare takt.

Hur uppkommer då stilar, mode och trender ? En del säger att det är ett resultat av tekniken och materialen och hur man använder dem. Andra säger att det är ett resultat av kulturella och sociologiska förändringar. Åter en del menar att det är vårt behov av att skapa skönhet och vara kreativa. Eller imponera på andra.

Sist men inte minst säger en fjärde att det är för att vi skall konsumera så mycket som möjligt.

Människan är en ombytlig varelse. En bit in på 1800­talet kastade man ut 1700­talet. Och i början på 1900­talet betydde ”1800­tal” helt enkelt unket ute. En amerikansk president tyckte inte om en glasskärm av Louis Tiffany i Vita Huset. Han lät slå den ”i tusen

bitar”. Och fina jugendmöblemang har körts till tippen, så även senare teakmöbler. Och så har det fortsatt. Vi har gjort oss av med det vi tröttnat på, även om det varit av god kvalitet.

Våra livsvillkor förändras och då passar inte alltid det gamla in. Föremålen börjar kännas främmande och obekväma. Ett nytt livsmönster söker nya former. Att gamla mönster ändå lever kvar är formens makt över tanken och inte minst vanans makt. Och ekonomins.

Idag skapas mode och trender på global nivå och alla influeras samtidigt. Förr kunde en stil vara i flera hundra år. Från 1700­talet och framåt varade stilarna i trettio till femtio år. Det nya spreds från en liten initierad grupp, ofta från de kungliga slotten eller aristokratin. En mer måttlig version brukade sedan sprida sig i vidare cirklar. Det kunde ta upp till tjugo år och ännu längre i Europas utkanter. Stilar och mode var nära förknippade med klass och så fort en lägre klass /grupp började kopiera en högre, så övergavs detta mode.

Begreppet mode handlar om intresset för något nytt men kanske mest om missnöjet med det gamla. Föränd­ringarna är snabba och med modets växlingar följer också ett slags modets diktatur ; att hänga med är ett måste.

Trender kommer och går ännu snabbare. En trend pekar framåt och det finns många heta trender samtidigt. Trendsättarna skickar ut spanare på gatan och infiltrerar subkulturer och kollar hur unga människor ser ut och beter sig. Det är en ständig jakt på nya koncept för att hålla kommersen igång.

Design, sprunget ur modernismen, har blivit ett mer godkänt och omhuldat begrepp och man slipper stilhis­toriens tillbakablickande. Design hamnar ofta mellan två stolar ; mellan konst och industridesign /ekonomi.

Det var industridesigners som kom på att man kunde förändra designen så att nya årsmodeller och nya varor ständigt kunde komma ut i nya varianter, allt för att öka försäljningen.

Att följa stilar, mode, trender och design

Modern tid 2000-talet – nutid 221

Stil – en fråga om konsumtion  221

Alla Tide

rs Stil

Summering:

Att skärpa sinnena Hemmet del 8 Mina hem i tidens spegel

Bild 1 Prässebo, Lilla Edet, morföräldra hemmet.

Bild 2 Halvorstorp, Trollhättan – ett rum och kök i omo-dern villa med tre familjer. Utedass. B-skola, 1940–50-tal.

Bild 3 Skoftebyn, Trollhättan – nybyggt egnahem, tre rum och kök och badrum med grönflammigt kakel. Sko-la med barnbespisning och gymnastiksal, 1950–60-tal.

Göteborg, Uppsala och Lidingö – hyresrum. Universi-tetsstudier, 1960-tal.

Bild 4 Kungshamra, Solna – student rum. 12 i korrido-ren, 1968 !

Bild 5 Tensta, Stockholm – nybyggd trerumslägenhet. Gamla möbler i inredningen, mest Ikea. Bibliotekssko-lan. Första barnet, 1960–70-tal.

Bild 6 Viksjö, Järfälla – nybyggt radhus, fem rum och kök. Andra barnet. Dagis. Karriär, 1970–80–90-tal. Bild 7 Tomasbo, Skinnskatteberg – stort gammalt hus, renoverings- och inredningsobjekt. Nytt liv på alla plan. Antikaffär, 1980–90-tal och 00-tal. Bild 8 Prässebo, Lilla Edet – litet gammalt hus, tillbaka till morföräldrahemmet, 2010-tal. Nu med alla moder-niteter, men med vedspis, utedass och brunn kvar. I fall att.

Medellivslängden har ökat, sjukdomar minskat och allt fler människor har lyfts ur fattigdom. Demokratierna har ökat och utbildningsnivån har stigit. Den feministiska revolu­tionen, välståndet, you name it.

Men 85 procent av alla kolutsläpp som mänskligheten åstadkommit under hela sin historia har skett efter andra världskriget – min livstid.

232 Modern tid 2000-talet – nutid 232 Att skärpa sinnena

Alla Tide

rs Stil

Serendipitet

För att skriva kort och koncist och hålla linjen, måste man läsa desto mer. Och jag har gjort som alla andra. Jag har googlat fram många texter, ibland med nya infallsvinklar. Problemet är ju att sökresultaten ofta är ofullständiga och ibland till och med osanna. Det är här biblioteket kommer in, som gör mänsklighetens samlade kunskap tillgänglig.

Jag har sökt, läst, kontrollerat, värderat och valt. Och tolkat och sammanställt och gjort till mitt eget. Det har skett under lång tid, många år faktiskt. Då gäller det att kunna läsa i olika hastigheter, från att skumma innehållet till att använda dagar och veckor för långsam läsning av viktiga texter. Men det har också gällt att skilja agnarna från vetet. Under resans gång har jag stött på många förment vetenskapliga texter, ofta med ett onödigt krångligt språk som om det blev mer vetenskapligt av många fackuttryck eller många ord över huvud taget. Jag har tränat i att sålla fram de där riktigt intressanta, gedigna texterna. Och med lång sökerfarenhet som bibliotekarie har jag så äntligen fått ett namn på min upplevelse av att böckerna också så att säga har kommit till mig. Titeln och omslaget avslöjade inget, men ändå var det precis den bok jag behövde i exakt rätt ögonblick. Det kallas serendipitet ! Ju längre jag hållit på desto oftare har det hänt. På bilden längst upp, skulle det kunna vara jag som började mina sökningar i Trollhättans bibliotek under sommarjobb på 1960­talet. Nu har jag besökt det nya biblio teket nästan varje vecka i flera år ! Solna stadsbibliotek hade allt en nyutbildad bibliote­karie kunde önska sig i början på 1970­talet. På bilden till höger var det riktigt djärvt och påhittigt att alla (bibliotekspersonalen) tittade ner i en bok på perrongen i Jakobsberg på 1980­talet ! Så ser det ju ut idag på riktigt – med mobiltelefoner !

Bild 1 Trollhättans bibliotek 1960-tal.

Bild 2 Solna stadsbibliotek 1960-tal. Bild 3 Järfälla folkbibliotek 1980-tal.

Modern tid 2000-talet – nutid 233

Serendipitet  233

Alla Tide

rs Stil

Alla tiders stil – yta och djup i stilhistorien under 3500 år

© Eva Atle Bjarnestam och Drängahuset 2019Omslagsbild : Sören BackmanGrafisk form : Eva Atle Bjarnestam, Sören Backman Bilder: se bildförteckningPapper : 130g Arctic mattTypsnitt : Adobe Caslon, Century Gothic och CalibriISBN 978­91­519­2599­8

Tryck: DanagårdLitho, 2019

Förlag : Drängahuset Boda 253 463 97 Prässeboeva(at)drangahuset.se www.drangahuset.se

Vi har i citat­ och bildarbetet följt svensk lagstiftning avseende tillstånd för publi­cering och copyright. Om det trots detta skulle ha uppstått någon felaktighet, var vänlig kontakta förlaget.

Bild 1, 2 Tidigare utgivning av Eva Atle Bjarnestam : De formade 1900-talet, Natur & kultur 2005 och ikea – design och identitet, Bokförlaget Arena 2009.

272

Alla Tide

rs Stil