if 2010 årsredovisning

Årsredovisning 2010If SKADEfÖRSÄKRING

2 Årsredovisning 2010 • If Skadeförsäkring • Innehåll

Innehåll

VD har ordet .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Förvaltningsberättelse .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

fem år i sammandrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Resultaträkning .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Totalresultat .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Balansräkning .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10

Moderbolaget .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12

Förändringar i eget kapital . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13

Kassaflödesanalys .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14

Noter koncernen .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15

Redovisningsprinciper, överväganden och bedömningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15

Risker och riskhantering samt valutaeffekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20

Resultat per affärsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35

Noter till resultaträkningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .41

Noter till balansräkningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .45

Övriga noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .61

Noter Moderbolaget .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .66

Förslag till vinstdisposition .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .68

Revisionsberättelse .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .69

Koncernledning .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .70

Ordlista och definitioner .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .71

3Årsredovisning 2010 • If Skadeförsäkring • VD har ordet

VD har ordet

2010 var ett riktigt väderår för If och den nordiska försäkrings-branschen. Året började med en rejäl snövinter i flera av If-län-derna, fortsatte med en het sommar med stormar och skyfall och avslutades med ett par bistra månader med tidig och myck-et snö. För Ifs del betydde det dramatiska vädret ett omfattande arbete med att ta hand om de försäkringsskador som uppstod. Den stränga kylan orsakade bland annat vattenskador både i privatvillor och hos företag och det ymniga snöandet medför-de mängder av mindre och större olyckor i trafiken. Det blev en anstormning av samtal och en flod av mejl - och en möjlig-het för oss att visa kunderna att de valt rätt försäkringsbolag. Mätningar i efterhand visar att betyget från de drabbade blev mycket bra - nio av tio som haft en försäkringsskada tycker att Ifs hantering var bra eller mycket bra. Det var, för att citera det nya marknadskoncept som If lanserade under 2010, skadehan-tering som den borde vara.Trots den extra belastning de väderrelaterade skadorna inne-bar blev 2010 ytterligare ett år med stabilt resultat för If. To-talkostnadsprocent var 92,8 procent, bättre än det långsikti-ga målet och i nivå med 2009, det tekniska resultat blev 4 284 MSEK (5 184 MSEK) och resultatet före skatt 6 800 MSEK (6 901 MSEK).2010 var också ett år då If genomförde ett antal större affärer. På många sätt var detta ett genombrottsår för If på hälsoområ-det, med nya initiativ och en rad nya affärer. I Danmark ingick If en överenskommelse som innebär att över 100 000 nordiska hälsoförsäkringskunder hos ihi Bupa rekommenderas att flyt-ta sitt engagemang till If. På den för If viktiga bilförsäkringssi-dan förlängdes samarbetet med Volvo Personvagnar kring den nordiska märkesförsäkringen Volvia i ytterligare fem år. Volvia har en premievolym på cirka två miljarder SEK. Även Ford och Mazda förlängde sina femåriga märkesförsäkringsavtal i Nor-den. Till de centrala affärsaktiviteterna under året hörde också den framgångsrika implementeringen av avtal som skrevs un-der 2009 men som började fungera fullt ut under 2010, som samarbetena med universiteten i Finland, Volkswagen Group Sverige och tjänstemannafacket Unionen i Sverige. Noteras ska också att If under året etablerade sig i sociala medier som Fa-cebook och Twitter och var första försäkringsbolaget i Norden att komma med en egen iphone applikation. Internt fortsatte If arbetet med att effektivisera verksamheten samtidigt som kunderna erbjuds en bättre service. Ett exempel är de ökade möjligheter som vi erbjuder på internet och som ta-gits emot väl av kunderna. Under året anmäldes 25 procent av försäkringsskadorna på privatsidan via nätet. På företagssidan var siffran nära 40 procent. Ett annat är en ny teknik som infördes under året som helt automatiserar hanteringen av vissa enklare skador. För kunderna innebär det en bokstavligen sekundsnabb service. För If frigör det nya arbetssättet resurser, exempelvis för hanteringen av mer komplicerade skador. På företagssidan har ett helt nytt försäkringssystem tagits i bruk bland annat i Nor-ge, vilket väntas ge betydande fördelar både direkt för kunder-na och konkurrensmässigt för If på marknaden.Ifs metodiska arbete på miljöområdet fortsätter. Vi har nu an-slutit oss till FN-programmet Clean Development Mechanism (CDM) och ska bli klimatneutralt 2011. Under 2010 slutför-des ett ambitiöst internt miljöprogram med 100 förbättrings-punkter. Ett av fokusområdena är personalens resor, som mins-kat med 33 procent de senaste tre åren, bland annat genom en

målmedveten satsning på video- och webbmöten. Videomöte-na har mer än fördubblats under samma tid.Det är min ambition och min övertygelse att vi, med vår nord-iska affärsmodell och med medarbetarnas kompetens, affärslust och initiativförmåga, kommer att försvara och förstärka Ifs po-sition som Nordens ledande försäkringsbolag under 2011 och åren som kommer.

Torbjörn MagnussonVD och koncernchef

4 Årsredovisning 2010 • If Skadeförsäkring • förvaltningsberättelse

förvaltningsberättelse

OrganisationIf är en nordisk koncern med försäkringsverksamhet som även omfattar de baltiska länderna och Ryssland. Koncernens hu-vudkontor ligger i Solna strax utanför Stockholm, där bolaget har sitt säte.

ÄgarstrukturModerbolaget i If-koncernen, If Skadeförsäkring Holding AB (publ), är ett helägt dotterbolag till det börsnoterade finska bolaget Sampo Abp. Sampokoncernens verksamhet omfattar, förutom den skadeförsäkringsverksamhet som bedrivs inom If, även livförsäkringsrörelse och ett betydande innehav i Nordea. Ifs skadeförsäkringsverksamhet utgör ett självständigt segment i Sampo.

VerksamhetDen operativa försäkringsverksamheten i de nordiska länderna är organisatoriskt indelad efter kundsegment i affärsområdena Privat, Företag och Industri. Försäkringsverksamheten utanför Norden är organiserad i affärsområdet Baltikum och Ryssland. Kapitalförvaltningen utgör ett eget affärsområde och ansvarar för koncernens samtliga placeringstillgångar. Även stödfunk-tioner som IT, Personal och Information är organiserade på ett likartat sätt.

Styrelsen och verkställande direktören för If Skadeförsäkring Holding AB (publ), org. nr 556241-7559, avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2010.

If Skadeförsäkring Holding AB (publ) är moderbolag i If-kon-cernen. Bolaget har till huvudsaklig uppgift att äga och förvalta aktier i skadeförsäkringsbolag. Holdingbolaget äger de svenska bolagen If Skadeförsäkring AB (publ) och If Livförsäkring AB, det finska bolaget If Skadeförsäkringsbolag Ab, det estländska bolaget If P&C Insurance AS samt de ryska bolagen CJSC If In-surance och IPSC Region. Den operativa verksamheten bedrivs i dotterbolagen. Ifs verksamhet i Danmark och Norge bedrivs via filialer till If Skadeförsäkring AB i respektive land. Därutö-ver har If Skadeförsäkring AB filialkontor i Frankrike, Holland, Storbritannien och Tyskland för att stödja kunder med interna-tionell verksamhet samt en filial i Finland. Det estländska bola-get If P&C Insurance AS bedriver även verksamhet i Lettland och Litauen via filialer.

If Skadeförsäkring Holding AB (publ)(Sverige)

If Liv-försäkring AB

(Sverige)

CJSCIf Insurance(Ryssland)

IPSCRegion

(Ryssland)

If Skade-försäkrings-

bolag Ab(finland)

If IT Services A/S(Danmark)

If Skade-försäkring AB

(publ)(Sverige)

If P&C Insurance AS

(Estland)

Översikt legal struktur

VD

Operativ struktur

IT och Kontorsservice

Kapital- förvaltning

Baltikum och Ryssland IndustriPrivat

KommunikationPersonal Ekonomi

JuridikVice VD

Företag

5Årsredovisning 2010 • If Skadeförsäkring • förvaltningsberättelse

Verksamhetens resultat

koncernresultatRörelseresultatet uppgick till 6 800 MSEK (6 901). Det redovi-sade tekniska resultatet i skadeförsäkringsverksamheten försäm-rades jämfört med föregående år och uppgick till 4 284 MSEK (5 184). Justerat för effekter från förändrade valutakurser och en lägre allokerad kapitalavkastning var det tekniska resultat fort-satt starkt och i nivå med föregående år.De finansiella marknadernas utveckling under året har bidragit till en stark kapitalavkastning som med tillämpning av full mark-nadsvärdering uppgick till 7 658 MSEK (12 415). Härav redo-visas en nettoavkastning om 5 187 MSEK (4 793) i resultaträk-ningen och resterande belopp i övrigt totalresult.

PremieintäkterBruttopremieinkomsten för året uppgår till 39 991 MSEK (41 295). Justerat för valutaeffekter redovisas en underliggande volymökning om drygt 1 procent. Det är framförallt affärsom-rådet Privat men även affärsområdet Företag som visar ökande premievolymer. Volymen i affärsområdet Baltikum och Ryssland har sjunkit kraftigt jämfört med föregående år. För affärsom-rådet Industri har året påverkats negativt av den tidigare svaga industrikonjunkturen och redovisar därför en mindre nedgång.

skade- och driftskostnaderSkadekostnaderna, inklusive skaderegleringskostnader, uppgick till 28 093 MSEK (28 856). Justerat för valutaeffekter redovisas en ökning i skadekostnader med drygt 1 procent. Riskprocen-ten försämrades och uppgick för 2010 till 69,1 procent (68,0).

Försämringen av riskprocenten förklaras främst av det stora antal vinterskador som uppkom i samband med den långa och kall-la vintern 2009/2010, vilket påverkat skadekostnaderna nega-tivt främst under första kvartalet 2010. För året totalt redovi-sas även en högre kostnad för storskador är vad som förväntats. Driftskostnaderna i försäkringsrörelsen uppgick till 6 402 MSEK (6 801) exklusive skaderegleringskostnader om 2 418 MSEK (2 541). Omkostnadsprocenten har förbättrats till 23,7 pro-cent jämfört med föregående år (24,1). Justerat för valutaef-fekter minskade driftskostnaderna med drygt 1 procent, en effekt av det effektiviseringsarbete som pågår inom samtliga affärsområden.Totalkostnadsprocenten försämrades och uppgick till 92,8 pro-cent (92,1).

kapitalförvaltningAvkastningen beräknad till full marknadsvärdering uppgick till 7 658 MSEK (12 415) och kapitalavkastningen uppgick till 7,4 procent (12,4). De finansiella marknaderna dominerades till en början av pessimism med sjunkande börser och lägre räntenivå-er för att under andra halvåret vändas i optimism med stigande börser och högre räntenivåer. Sammantaget har detta medfört en stark kapitalavkastning för året.

nettoresultat och skattekostnadNettoresultatet uppgick till 4 985 MSEK (5 201). Årets effekti-va skattekostnad uppgick till 26,7 procent (24,6). Av den totala skatten utgjorde aktuell skattekostnad 1 590 MSEK (1 849) och uppskjuten skattekostnad 225 MSEK (intäkt 149).

Koncernresultat per kvartal och helår 2010 2010 2010 2010 2010 2009MSEK Q4 Q3 Q2 Q1 Jan-Dec Jan-Dec

Premieintäkter 9 141 9 208 9 369 9 452 37 170 38 701Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 295 365 437 509 1 606 2 139Övriga tekniska intäkter 66 57 61 51 235 240försäkringsersättningar -6 813 -6 777 -6 815 -7 688 -28 093 -28 856Driftskostnader i försäkringsrörelsen, f e r -1 626 -1 569 -1 610 -1 597 -6 402 -6 801Övriga driftskostnader -65 -54 -59 -54 -232 -239Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 998 1 230 1 383 673 4 284 5 184Kapitalförvaltningens resultat 1 477 1 103 1 295 1 312 5 187 4 793Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen -423 -498 -578 -657 -2 156 -2 769Räntekostnad förlagslån -68 -68 -69 -71 -276 -307Avveckling av kollektiv garantireserv -239 - - - -239 -Resultat före skatt 1 745 1 767 2 031 1 257 6 800 6 901 Riskprocent 67,7% 67,2% 66,5% 74,8% 69,1% 68,0%Omkostnadsprocent 24,6% 23,5% 23,4% 23,5% 23,7% 24,1%Totalkostnadsprocent 92,3% 90,6% 89,9% 98,2% 92,8% 92,1% Skadeprocent 74,5% 73,6% 72,7% 81,3% 75,6% 74,6%Driftskostnadsprocent 17,8% 17,0% 17,2% 16,9% 17,2% 17,6%försäkringsmarginal 10,9% 13,3% 14,7% 7,2% 11,5% 13,4%Kapitalbas - - - - 26 504 24 886Solvenskrav - - - - 6 592 6 504Konsolideringskapital - - - - 30 243 30 171Konsolideringsgrad - - - - 79,5% 77,3%Avkastning på eget kapital - - - - 27,5% 50,1% f e r = för egen räkning

6 Årsredovisning 2010 • If Skadeförsäkring • förvaltningsberättelse

kOnsOlideringskaPital Och kassaflödeKonsolideringsgraden stärktes och uppgick vid årets utgång till 79,5 procent (77,3). Konsolideringskapitalet ökade till 30 243 MSEK jämfört med 30 171 MSEK föregående år. I konsolide-ringskapitalet ingår tre förlagslån, varav ett uppgående till 200 MEUR kommer att återbetalas i mars 2011. Kassaflödet från försäkringsverksamheten var fortsatt starkt och uppgick till 3 353 MSEK (4 231). Kassaflödet från kapitalförvaltningen, mätt som flöden genererat av förvaltningens direktavkastning, upp-gick till 3 779 MSEK (3 131). Under året har utdelning läm-nats med ett totalt belopp om 5 000 MSEK.

försÄkringstekniska aVsÄttningar (reserVer)Bruttoavsättningarna per den 31 december 2010 minskade till 83 733 MSEK (87 993). Effekter uppkomna vid omräkning-en av reserver i utländsk valuta har varit avsevärda under året då kursen på den svenska kronan stärkts mot alla andra valutor. Efter justering för valutaeffekter uppgår ökningen av premiere-serven till 0,9 miljarder SEK och ökningen i skadereserven till 1,1 miljarder SEK. Den största ökningen av skadereserven in-träffade inom trafik- och egendomsförsäkring.

resultat Per affÄrsOmrådeInformation avseende verksamhet och resultatutveckling i kon-cernens affärsområden lämnas i not 5.

risker i VerksamhetenKärnan i koncernens försäkringsverksamhet utgörs av överfö-ring av risk från försäkringstagarna till försäkringsgivare. Ifs rö-relseresultat beror både på det försäkringstekniska resultatet och på avkastningen på placeringstillgångarna. Ifs ansats i riskhante-ringen är att säkerställa att tillräcklig avkastning uppnås för de risker som tas i alla affärshändelser. Samtliga risker tas med i av-vägningen mellan risk och avkastning samt i prissättningsbeslut.Målsättningen med riskhanteringen är att säkerställa att If har tillräckligt med kapital i förhållande till verksamhetens risker och att begränsa fluktuationer i det finansiella resultatet. För att uppnå detta måste alla risker identifieras och följas upp på ett ändamålsenligt sätt. I not 3 beskrivs risker, exponeringar och dess hantering.

PersOnalUnder 2010 minskade antalet anställda och uppgick den 31 de-cember till 6 306 personer (6 583). Medelantalet anställda un-der 2010 uppgick till 6 392 personer (6 807), varav kvinnor 55 procent (56 procent).If nyanställer årligen cirka 500 personer, dels för att ersätta med-arbetare som slutat eller avgått med pension, dels för att förstär-ka organisationen med ny kompetens.

tillÄmPade redOVisningsPrinciPer Och uPPrÄttande aV kOncernredOVisningMed verkan från 2005 tillämpar If i koncernredovisningen in-ternationella redovisningsprinciper antagna av EU. För räken-skapsåret 2010 har det inte tillkommit några för If väsentli-ga ändringar eller nyheter. Koncernredovisningen upprättas av den centrala finans- och ekonomiavdelningen som också ansva-rar för styrsystem, redovisning och rapportering i enlighet med gällande regler. Ytterst ansvarar styrelse och VD för all finan-siell rapportering.

framtidsutsikterDet är svårt att bedöma utvecklingen av den globala ekonomin under 2011. Trots hård konkurrens i hela marknaden förväntas den underliggande lönsamheten i försäkringsverksamheten vara fortsatt god. Noggrannhet vid prissättning av försäkringsavtal är en framgångsfaktor, samtidigt som fortsatta effektivitetsförbätt-ringar är viktiga för den långsiktiga lönsamheten.Den långsiktiga målsättningen för koncernen är att uppnå en totalkostnadsprocent under 95 procent samt en avkastning på eget kapital på minst 17,5 procent. För år 2011 är målsättning-en en totalkostnadsprocent under 95 procent.

mOderbOlagVerksamheten i moderbolaget If Skadeförsäkring Holding AB (publ) utgörs i första hand av ägande och förvaltning av aktier i dotterbolag. Moderbolaget är även huvudkontohavare i ett koncernkontosys-tem som omfattar de skandinaviska koncernenheternas likvidflö-den. Underliggande flöden ger upphov till koncernmellanhavan-den i moderbolagets balansräkning. Koncernmellanhavanden uppkommer även i samband med utdelningar från dotterbolag som inte vidareutdelas eller placeras externt. Moderbolagets nettoresultat ökade till 4 913 MSEK (3 783), främst genom ökad utdelning från dotterbolag.Moderbolagets konsolideringskapital uppgick per den 31 de-cember 2010 till 18 050 MSEK (18 137) och bolagets totala tillgångar till 18 856 MSEK (18 573).

7Årsredovisning 2010 • If Skadeförsäkring • förvaltningsberättelse

MSEK 2010 2009 2008 2007 2006

Resultatsammandrag Premieintäkter, f e r 37 170 38 701 36 635 35 128 34 837försäkringsersättningar, f e r -28 093 -28 856 -27 269 -25 795 -25 252Driftskostnader i försäkringsrörelsen, f e r -6 402 -6 801 -6 372 -6 045 -6 063 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 1 606 2 139 2 242 1 894 1 602Övriga tekniska intäkter 235 240 249 272 210Övriga driftskostnader -232 -239 -212 -228 -210

Tekniskt resultat 4 284 5 184 5 273 5 226 5 124 Kapitalförvaltningens resultat och övriga poster 2 516 1 717 64 -217 1 702

Resultat före skatt 6 800 6 901 5 337 5 009 6 826 Skatt -1 815 -1 700 -1 451 -1 321 -1 955

Årets resultat 4 985 5 201 3 886 3 688 4 871f e r = för egen räkning Balansräkning per 31 december Tillgångar Immateriella tillgångar 1 259 1 358 1 335 1 138 1 228Placeringstillgångar 102 078 106 832 98 036 94 307 89 796Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 4 575 4 892 4 686 4 573 4 711Uppskjuten skattefordran 392 666 1 497 721 947fordringar 9 367 9 869 9 750 9 069 8 087Andra tillgångar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 4 818 4 912 4 935 4 297 6 982

Summa tillgångar 122 489 128 529 120 239 114 105 111 751 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 22 818 22 542 17 140 18 504 19 304förlagslån 3 714 4 240 4 489 3 893 3 721Uppskjuten skatteskuld 4 103 4 054 4 011 3 640 3 603försäkringstekniska avsättningar 83 733 87 993 85 749 80 506 74 554Skulder 5 264 6 663 6 109 4 655 7 705Avsättningar, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 857 3 037 2 741 2 907 2 864

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 122 489 128 529 120 239 114 105 111 751 Nyckeltal skadeförsäkring: Skadeprocent 75,6% 74,6% 74,4% 73,4% 72,5%Driftskostnadsprocent 17,2% 17,6% 17,4% 17,2% 17,4%Totalkostnadsprocent 92,8% 92,1% 91,8% 90,6% 89,9%Omkostnadsprocent 23,7% 24,1% 23,7% 23,7% 24,0% Nyckeltal kapitalförvaltning: Totalavkastningsprocent 1) 7,4% 12,4% -3,1% 2,6% 4,3% Övriga nyckeltal: Kapitalbas 26 504 24 886 21 890 23 426 25 400Solvenskrav 6 592 6 504 6 199 6 094 5 868 Konsolideringskapital 30 243 30 171 24 143 25 316 25 681Konsolideringsgrad 79,5% 77,3% 65,7% 71,3% 73,6%

FEM ÅR I SAMMANDRAg

1) Beräkningar är gjorda enligt de principer som används internt inom If för utvärdering av kapitalförvaltningen. Se vidare not 10.

8 Årsredovisning 2010 • If Skadeförsäkring • Koncernens resultaträkning

Koncernens resultaträkning

MSEK Not 2010 2009

TEKNISK REDOVISNINg AV SKADEFÖRSäKRINgSRÖRELSEN Premieintäkter, f e r Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) 6 39 991 41 295Premier för avgiven återförsäkring 6 -1 947 -2 243förändring i Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker -896 -297Återförsäkrares andel av förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker 22 -54

37 170 38 701 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 7 1 606 2 139 Övriga tekniska intäkter 235 240 Försäkringsersättningar, f e r Utbetalda försäkringsersättningar före avgiven återförsäkring -28 520 -29 052 Återförsäkrares andel 1 106 1 094förändring i Avsättning för oreglerade skador före avgiven återförsäkring -591 -1 091 Återförsäkrares andel -88 193

8 -28 093 -28 856 Driftskostnader Driftskostnader i försäkringsrörelsen, f e r före avgiven återförsäkring -6 548 -6 989 Provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring 146 188 -6 402 -6 801 Övriga driftskostnader -232 -239

9 -6 634 -7 040 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 4 284 5 184 ICKE-TEKNISK REDOVISNINg Kapitalförvaltningens resultat Direktavkastning 4 196 4 740Värdeförändringar 1 111 185förvaltningskostnader -120 -132

10 5 187 4 793 Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen 7 -2 156 -2 769Räntekostnad, förlagslån -276 -307Avveckling av kollektiv garantireserv -239 -

Resultat före skatt 6 800 6 901 Skatt 11 -1 815 -1 700 Årets resultat 4 985 5 201

f e r = för egen räkning

9Årsredovisning 2010 • If Skadeförsäkring • Koncernens totalresultat

Koncernens totalresultat

MSEK Not 2010 2009

Årets resultat 4 985 5 201 Övrigt totalresultat Omräkningsdifferenser på utländska verksamheter -1 516 -285Ackumulerade omräkningsdifferenser via resultaträkning vid realisation av utländska verksamheter - -59Omvärdering av finansiella tillgångar som kan säljas 3 750 7 354Värdeförändringar på finansiella tillgångar som kan säljas överförda till resultaträkning -1 279 268Övrigt -1 -3Skatt hänförligt till övrigt totalresultat 11 -663 -1 974

291 5 301 Summa totalresultat för perioden 5 276 10 502

10 Årsredovisning 2010 • If Skadeförsäkring • Koncernens balansräkning

Koncernens balansräkning

TILLgÅNgAR PER 31 DECEMBER

MSEK Not 2010 2009

Immateriella tillgångar Goodwill 1 144 1 275Andra immateriella tillgångar 115 83

12 1 259 1 358 Placeringstillgångar Byggnader och mark 13 268 321Placeringar i intresseföretag 14 98 34Andra finansiella placeringstillgångar 15,16 101 700 106 462Depåer hos företag som avgivit återförsäkring 12 15

102 078 106 832 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker 475 502Avsättning för oreglerade skador 4 100 4 390

17 4 575 4 892 Uppskjuten skattefordran 18 392 666 Fordringar fordringar avseende direkt försäkring 19 8 422 8 511fordringar avseende återförsäkring 20 380 485Övriga fordringar 21 565 873

9 367 9 869 Andra tillgångar Materiella tillgångar 22 166 238Kassa och bank 1 797 1 572fondlikvidfordringar 14 33

1 977 1 843 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränte- och hyresintäkter 1 258 1 512förutbetalda anskaffningskostnader 23 1 242 1 253Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 341 304

2 841 3 069

Summa tillgångar 122 489 128 529

11Årsredovisning 2010 • If Skadeförsäkring • Koncernens balansräkning

MSEK Not 2010 2009

Eget kapitalAktiekapital 2 726 2 726Reservfond 400 400Övriga bundna fonder 1 054 1 821fond för verkligt värde 2 825 1 071Balanserad vinst 10 828 11 323Årets resultat 4 985 5 201

22 818 22 542 Efterställda skulder 25 3 714 4 240 Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker 16 542 17 105Avsättning för oreglerade skador 67 191 70 888

26 83 733 87 993 Avsättningar för andra risker och kostnader Uppskjuten skatteskuld 18 4 103 4 054Övriga avsättningar 27 1 262 1 421

5 365 5 475 Depåer från återförsäkrare - - Skulder Skulder avseende direkt försäkring 28 1 217 1 065Skulder avseende återförsäkring 401 483Derivat 16 673 908Övriga skulder 29 2 973 4 207

5 264 6 663 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Återförsäkrares andel av förutbetalda anskaffningskostnader 31 23Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 30 1 564 1 593

1 595 1 616

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 122 489 128 529 Poster inom linjen Panter och därmed jämförliga säkerheter 31 1 630 1 627Tillgångar som omfattas av försäkringstagarnas förmånsrätt 31 66 879 72 724Ansvarsförbindelser och andra åtaganden 32 751 898

EgET KAPITAL, AVSäTTNINgAR OCH SKULDER PER 31 DECEMBER

12 Årsredovisning 2010 • If Skadeförsäkring • Moderbolaget

Moderbolaget

MSEK Not 2010 2009

Övriga rörelseintäkter 0 0Övriga rörelsekostnader 0 0Rörelseresultat 0 0 Resultat från finansiella investeringar Utdelning från dotterbolag 5 266 3 228Ränteintäkter och liknande resultatposter 1 33 580Räntekostnader och liknande resultatposter 2 -397 -9 4 902 3 799 Resultat efter finansiella poster 4 902 3 799 Skatt på årets resultat 11 -16 Årets resultat 4 913 3 783

BALANSRäKNINg PER DEN 31 DECEMBER

MSEK

Tillgångar Not 2010 2009

Finansiella anläggningstillgångar Aktier i koncernföretag 3 17 239 17 633Aktier i intresseföretag 4 75 - 17 314 17 633 Uppskjuten skattefordran 15 - Kortfristiga fordringar fordringar hos koncernföretag 910 561 910 561 Kassa och bank 616 378 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter 1 1 1 1 Summa tillgångar 18 856 18 573 Eget kapital och skulder Eget kapital Aktiekapital 2 726 2 726Reservfond 400 400Balanserad vinst 10 011 11 228Årets resultat 4 913 3 783 18 050 18 137

Avsättningar Övriga avsättningar 58 - 58 - Kortfristiga skulder Skulder till koncernföretag 744 419Skatteskulder 4 17 748 436 Summa eget kapital och skulder 18 856 18 573 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser 5 479 172

RESULTATRäKNINg

13Årsredovisning 2010 • If Skadeförsäkring • förändring i eget kapital

förändring i eget kapital

Aktie- Reserv- Övriga Fond för Balanserad Årets Summa eget MSEK kapital fond reserver 1) verkligt värde vinst 1) resultat kapital

Eget kapital vid ingången av 2009 2 726 400 1 416 -4 498 17 096 - 17 140Överföring mellan bundet och fritt kapital - - 590 - -590 - -Totalresultat för perioden - - -186 5 569 -82 5 201 10 502Utdelning till aktieägaren 2) - - - - -5 100 - -5 100

Eget kapital vid slutet av 2009 2 726 400 1 820 1 071 11 324 5 201 22 542 Eget kapital vid ingången av 2010 2 726 400 1 820 1 071 16 525 - 22 542Överföring mellan bundet och fritt kapital - - 167 - -167 - -Totalresultat för perioden - - -933 1 754 -530 4 985 5 276Utdelning till aktieägaren 3) - - - - -5 000 - -5 000

Eget kapital vid slutet av 2010 2 726 400 1 054 2 825 10 828 4 985 22 818

MODERBOLAgET Bundet eget kapital Fritt eget kapital Aktie- Reserv- Balanserad Årets Summa MSEK kapital fond vinst resultat eget kapital

Eget kapital vid ingången av 2009 2 726 400 16 328 - 19 454Utdelning till aktieägaren 2) - - -5 100 - -5 100Årets resultat - - - 3 783 3 783

Eget kapital vid slutet av 2009 2 726 400 11 228 3 783 18 137 Eget kapital vid ingången av 2010 2 726 400 15 011 - 18 137Utdelning till aktieägaren 3) - - -5 000 - -5 000Årets resultat - - - 4 913 4 913

Eget kapital vid slutet av 2010 2 726 400 10 011 4 913 18 050

Antalet aktier uppgår till 136 350 000 à nominellt 19,99 SEK, varav A-aktier med 1 röst 103 525 000 och B-aktier med en tiondels röst 32 825 000.

1) Den ackumulerade omräkningsdifferensen uppgår vid årets utgång till -298 MSEK (1 218). 2) Under 2009 lämnad utdelning motsvarar cirka 37,40 SEK per aktie, varav beslutad på extra bolagsstämma cirka 37,40 SEK per aktie. 1) Under 2010 lämnad utdelning motsvarar cirka 36,67 SEK per aktie, varav beslutad på extra bolagsstämma cirka 29,34 SEK per aktie. Styrelsen och verkställande direktören föreslår

att årsstämman 2011 inte beslutar om någon utdelning.

Presentationen av eget kapital uppfyller lagstadgade krav och en särredovisning av tillskjutet kapital bedöms inte tillföra någon väsentlig information.

KONCERNEN Bundet eget kapital Fritt eget kapital

14 Årsredovisning 2010 • If Skadeförsäkring • Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalys

MSEK 2010 2009

Kassaflöde från försäkringsverksamheten Premieflöden, direkt försäkring 38 170 39 820Skadeutbetalningar, direkt försäkring -27 642 -28 027Återförsäkringsflöden -777 -1 065Omkostnader -6 398 -6 497

3 353 4 231 Kassaflöde från investeringsverksamheten Löpande intäkter/avkastning (direkt) 3 779 3 131Nettoinvestering i finansiella placeringstillgångar 2 834 -5 741

6 613 -2 610 Kassaflöde från övrig verksamhet -9 612 -1 729 Årets kassaflöde 354 -108 Kassa och bank Kassa och bank vid periodens början 1 572 1 615Effekter från valutakursförändringar -129 65Årets kassaflöde 354 -108

Kassa och bank vid periodens slut 1 797 1 572 Koncernens totala checkkredit uppgår till 0 MSEK (204). Utnyttjad del 0 (0). I not 33 lämnas kompletterande informationen om koncernens kassaflöde.

MODERBOLAgET

MSEK 2010 2009

Årets resultat 4 913 3 783Redovisat realisationsresultat koncernbolag - -508Nedskrivning aktier i koncernbolag 320 -förändring i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder 6 497 Investeringar Investeringar i koncernföretag, netto 75 1 140Investeringar i intressebolag -75 - Finansiering Utdelning -5 000 -5 100 Årets kassaflöde 239 -188 Förändring av kassa och bank 239 -188

KONCERNEN

15Årsredovisning 2010 • If Skadeförsäkring • Noter koncernen

NOT 1 Redovisningsprinciper

Noter koncernen

företagsinformationDenna årsredovisning och koncernredovisning för If Skadeför-säkring Holding AB (publ) har upprättas och godkänts för pu-blicering av styrelsen och verkställande direktören den 7 mars 2011 och kommer att föreläggas årsstämman 2011 för faststäl-lande. Bolaget är ett svensk publikt aktiebolag med säte i Stock-holm och huvudkontor i Solna, Sverige. Koncernens huvudsakliga verksamhet beskrivs i förvaltnings- berättelsen.

uttalande om överensstämmelse med tillämpade regelverkÅrsredovisningen för moderbolaget If Skadeförsäkring Holding AB har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer.If Skadeförsäkring Holding AB betraktas enligt lagen om års-redovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) som ett finansiellt hol-dingbolag, vilket innebär att bolaget skall tillämpa denna lags bestämmelser om upprättande av koncernredovisning. If har valt att upprätta koncernredovisningen i enlighet med av EG-kommissionen antagna internationella redovisningsstandar-der (IFRS inklusive IAS, SIC och IFRIC). Härutöver tillämpar If de tilläggsbestämmelser som följer av lagen, Finansinspektio-nens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäk-ringsföretag (FFFS 2008:26) samt, i tillämpliga delar, Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletteran-de redovisningsregler för koncerner. Publicerade internationella redovisningsstandarder som ännu inte trätt i kraft bedöms inte få några väsentliga effekter på fö-retagets rapportering när de börjar tillämpas, förutom IFRS 9 Finansiella instrument. Eftersom denna standard ännu inte är komplett har en fullständig bedömning inte kunnat göras.

Värderingsgrunder för upprättandet av redovisningenRedovisningen baseras på historiska anskaffningsvärden med un-dantag för den helt dominerande delen av placeringstillgång-arna, vilka redovisas till verkligt värde. De finansiella rapporter-na och noterna presenteras i miljoner svenska kronor (MSEK), om inte annat anges.

grunder för konsolideringenI koncernredovisningen ingår moderbolaget If Skadeförsäkring Holding AB och samtliga bolag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av röstvärdet eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande.Koncernredovisningen upprättas enligt IAS 27 och IFRS 3. För-värv av bolag redovisas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att tillgångar och skulder i det förvärvade bolaget redovisas till av köparen åsatta förvärvsvärden enligt upprättad förvärvsanalys. I förvärvsanalysen sker en värdering till verkligt värde av identi-fierade tillgångar och skulder i det förvärvade bolaget. Översti-ger anskaffningsvärdet för aktierna det åsatta verkliga värdet på tillgångarna och skulderna, utgörs skillnaden av koncernmäs-sig goodwill. I samband med övergången till IFRS har en öpp-ningsbalansräkning upprättats per den 1 januari 2004. I enlig-het med undantagsbestämmelser i IFRS 1 har ingen omräkning skett av förvärv och samgåenden före detta datum.Vid konsolideringen av utländska dotterbolag omräknas de lo-kalt upprättade balans- och resultaträkningarna för att eliminera

skillnader mellan lokala redovisningsprinciper och de redovis-ningsprinciper som tillämpas i koncernredovisningen. Omräk-ningarna omfattar främst justeringar för orealiserade värde-förändringar på placeringstillgångar och derivat, förutbetalda anskaffningskostnader, avsättning för kvardröjande risker samt allokerad ränta till det tekniska resultatet.I utlandet förekommande utjämnings- och katastrofreserver, reglerade genom skatte- eller rörelsebetingade lagar, behand-las vid konsolideringen på samma sätt som svenska obeskatta-de reserver.Storebrand och Skandia avtalade 1999 om att bilda If som ett joint venture och överföra de båda ägarbolagens försäkringsbe-stånd till If Skadeförsäkring AB. Sammanslagningen 1999 re-dovisas i koncernredovisningen med tillämpning av joint ventu-re redovisning på carry over basis. Carry over-metoden innebär att joint venture-enheten övertar de tillgångar och skulder, som överförs från ägarna, till bokförda värden och driver samma verk-samhet vidare. Någon goodwill uppkom i och med detta inte i If Skadeförsäkring Holding koncernen. I dotterbolaget If Ska-deförsäkring redovisas en inkråmsgoodwill då den från Store-brand övertagna verksamheten formellt överfördes till ett värde som översteg tidigare bokfört värde. Genom att dotterbola-get If Skadeförsäkring har skattemässig avdragsrätt för avskriv-ningar på inkråmsgoodwill finns ett värde för koncernen, som i koncernredovisningen för 2010 upptagits med 26,3 procent av oavskrivet goodwillbelopp i dotterbolaget, representerande en uppskjuten skattefordran.Under 2001 tecknade Skandia och Storebrand gemensamt ett avtal med Sampo genom vilket Sampos skadeförsäkringsrörel-se i januari 2002 överfördes till If mot likvid i form av aktier i If Skadeförsäkring Holding AB och en mindre andel i kontan-ta medel. Samgåendet med Sampos skadeförsäkringsverksam-het redovisas i koncernredovisningen enligt förvärvsmetoden.Sampos förvärv under 2004 av resterande aktier i If Skadeför-säkring Holding AB har inte medfört någon förändring av de re-dovisningsprinciper som tillämpats i koncernen för redovisning av från tidigare ägare till If överförda verksamheter.

transaktioner, fordringar och skulder i utländsk valuta samt omräkning av utländska dotterbolag och filialerResultatposter i utländsk valuta omräknas till SEK med använd-ning av genomsnittlig växelkurs för den månad då de redovisas.I de enskilda bolagen och filialerna har tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknats efter balansdagens valutakurser. Ore-aliserade valutakursdifferenser som därigenom uppstår redovisas i resultaträkningen som värdeförändringar under kapitalförvalt-ningens resultat. De valutaterminer som används för att ekono-miskt säkra valutaexponeringen i balansräkningen värderas till verkligt värde och även dessa effekter redovisas i sin helhet i re-sultaträkningen som värdeförändringar.För Ifs utländska koncernföretag och filialer har den funktionella valutan bestämts som den lokala valutan i det land som respek-tive företag eller filial är verksam i. Omräkning till SEK sker i enlighet med IAS 21. Poster i balansräkningarna omräknas med användning av balansdagskurs och poster i resultaträkningarna omräknas till genomsnittskursen för den period i vilken posten uppstått. Den omräkningsdifferens som uppkommer till följd av att olika kurser används för posterna i balansräkningen och resultaträkningen, att kapitaltillskott och utdelningar omräknas med andra kurser än vid transaktionstillfället samt att eget ka-

16 Årsredovisning 2010 • If Skadeförsäkring • Noter koncernen

pital omräknas efter en annan kurs vid årets slut än vid årets in-gång redovisas i övrigt totalresultat. För Ifs mest betydelsefulla valutor har vid omräkning av balans-räkningens poster i utländsk valuta till svenska kronor följande kurser använts per den 31 december: 2010 2009

Amerikanska dollar 6,71 7,12Danska kronor 1,20 1,38Euro 8,97 10,25Norska kronor 1,15 1,24Estniska kronor 0,57 0,66Litauiska litas 2,60 2,97Lettiska lats 12,64 14,45

tillämpade principer för poster i koncernens balansräkning

gOODwILLGoodwill värderas till anskaffningsvärdet justerat för eventuella nedskrivningar. Goodwill uppkommer i samband med förvärv av verksamheter eller portföljer. Vid ett förvärv upprättas en för-värvsbalansräkning där samtliga identifierade tillgångar och skul-der värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Till den del förvärvspriset inte kan hänföras till identifierbara tillgångar och skulder redovisas denna del som goodwill. Goodwill är en tillgång vars ekonomiska livslängd ej kan be-stämmas och den är därför inte föremål för planmässiga avskriv-ningar. För att säkerställa att goodwill inte övervärderas i balans-räkningen sker årligen en analys av varje enskild goodwillposts nedskrivningsbehov. I analysen fastställs återvinningsvärdet defi-nierat som det högsta av nyttjandevärdet och nettoförsäljnings-värdet. Nyttjandevärdet beräknas som det diskonterade värdet av förväntade framtida kassaflöden hänförliga till de förvärva-de nettotillgångarna. Om det beräknade återvinningsvärdet vid tidpunkten för värdering understiger det i koncernen bokför-da värdet sker en nedskrivning av det bokförda värdet till åter-vinningsvärdet. Under 2010 har en nedskrivning av goodwill hänförligt till ett dotterbolagsförvärv redovisats i posten Värde-förändringar i kapitalförvaltningens resultat i resultaträkningen. Om det vid en senare beräkning kan fastställas ett högre åter-vinningsvärde sker ingen omvärdering eller reversering av tidi-gare gjorda nedskrivningar.

ANDRA IMMATERIELLA TILLgÅNgARAndra immateriella tillgångar utgörs av externt förvärvade och internt upparbetade immateriella tillgångar. Immateriella till-gångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumu-lerade planenliga avskrivningar. För internt upparbetade imma-teriella tillgångar är anskaffningsvärdet bestämt som de direkta och indirekta utgifter för utveckling (programmering och tes-ter) av datasystem med mera som förväntas ge ekonomiska för-delar i framtiden. Aktivering sker enbart av utgifter kopplade till nyutveckling och är huvudsakligen begränsad till större sys-temförändringar beslutade i särskild ordning fastställd av styrel-sen. Aktiverade utvecklingskostnader avskrives från tidpunkten för tillgångens produktionssättning och över dess uppskattade nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden bestäms individuellt per tillgång och kan högst utgöra 10 år. Om det vid bokslutstid-punkten föreligger någon indikation på att det planmässiga vär-det på en immateriell tillgång är högre än dess återvinnings-värde görs en beräkning av tillgångens återvinningsvärde. Med återvinningsvärdet menas det högsta av tillgångens nettoförsälj-ningsvärde och dess nyttjandevärde. Om det fastställda återvin-ningsvärdet understiger det bokförda värdet skrivs tillgångens bokförda värde ned till återvinningsvärdet. Om det vid ett se-

nare tillfälle fastställs ett högre värde kan en återföring av tidi-gare nedskrivning ske.

ByggNADER OCH MARK/PLACERINgSFASTIgHETERIf redovisar samtliga sina fastigheter som placeringstillgångar (förvaltningsfastigheter), värderade till verkligt värde i enlighet med IAS 40 och med värdeförändringar redovisade i resultaträk-ningen. Denna klassificering överensstämmer med den grund-läggande syn bolaget har på innehavet av dessa tillgångar. If har bedömt att en särredovisning av sådana fastigheter som enligt definitionen i IAS 40 utgör rörelsefastigheter endast skulle ha en oväsentlig inverkan på berörda tillgångs- och resultatposter. Det verkliga värdet utgörs av nettoförsäljningsvärdet och fast-ställes årligen av externa värderingsmän med tillämpning av er-kända och accepterade värderingsmetoder. Accepterade metoder utgörs av ortprismetoden (aktuella priser betalade för jämförba-ra fastigheter inom samma ort/område) eller cashflowmodeller med tillämpning av aktuella marknadsräntor för beräkning av fastighetens nuvärde. Då värdering sker till verkligt värde, sker ingen avskrivning på fastigheter.

AKTIER I INTRESSEBOLAgMed intressebolag avses bolag i vilka If Skadeförsäkring Holding AB direkt eller indirekt har ett betydande inflytande, vilket nor-malt är fallet när aktieinnehavet uppgår till minst 20 procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Intressebolag redovisas i koncernredovisningen med användning av kapitalandelsmeto-den. Kapitalandelsmetoden innebär att ett intressebolags bok-förda värde löpande justeras för förändringar i ägarbolagets an-del i intressebolagets nettotillgångar. Vissa oväsentliga innehav är upptagna till anskaffningsvärde.

VäRDERINg AV ANDRA PLACERINgSTILLgÅNgARFinansiella placeringstillgångar redovisas i originalvaluta och vär-deras till verkligt värde och – som huvudregel – med värdeför-ändringar redovisade i övrigt totalresultat fram till realisations-tidpunkten. För placeringstillgångar anskaffade före utgången av år 2007 – liksom i vissa mindre koncernbolag även för se-nare anskaffade innehav – tillämpas fortsatt en tidigare klassifi-cering med nyttjande av verkligt värdealternativet i IAS 39 och med samtliga värdeförändringar (såväl realiserade som orealise-rade) redovisade i resultaträkningen. Nedan beskrivs den när-mare värderingen för respektive tillgångsslag.Köp och försäljning av penning- och kapitalmarknadsinstrument på avistamarknaden redovisas i balansräkningen på affärsdagen. Motpartens fordran/skuld redovisas mellan affärsdagen och lik-viddagen brutto under posten ”Övriga tillgångar” eller ”Övri-ga skulder”. Affärstransaktioner vars fordringar/skulder regleras netto via clearing redovisas i balansräkningen med ett nettobe-lopp per motpart. Terminsaffärer registreras på affärsdagen men betraktas som ett åtagande utanför balansräkningen fram till lik-viddagen. På likviddagen sker redovisning i balansräkningen.

AKTIERAktier värderas till verkligt värde, beräknat som försäljningsvär-de utan avdrag för försäljningskostnader. För aktier noterade på en auktoriserad börs eller marknadsplats avses med försäljnings-värdet normalt senaste köpkurs på balansdagen eller, i fråga om aktier noterade på Nasdaq OMX, senaste betalkurs. Onoterade värdepapper som ingår i private equity investeringar värderas med tillämpning av etablerade värderingsmodeller.

RäNTEBäRANDE VäRDEPAPPERRäntebärande värdepapper värderas till verkligt värde fördelat på upplupet anskaffningsvärde och värdeförändring. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida be-talningar där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan


vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden på kuponginstrument periodiseras som ränta över obligationens återstående löptid eller, för lån med ränte-justering, till nästa räntejusteringstillfälle. För diskonteringsin-strument avser redovisade ränteintäkter enbart periodisering av undervärden vid förvärvet. Avkastningen från räntebärande vär-depapper uppdelas i ränteintäkter och värdeförändringar. Värde-förändringen beräknas som skillnaden mellan det innehavda vär-depapperets verkliga värde (marknadsvärdet) och dess upplupna anskaffningsvärde. Vid värderingen till verkligt värde används vid börs noterade köpkurser eller modeller för avkastningskur-vor, baserade på noterade köpkurser.

DERIVATSamtliga derivatinstrument värderas till verkligt värde. Individu-ell värdering sker av samtliga derivat. Derivattransaktioner med ett positivt marknadsvärde vid balanstidpunkten redovisas som Andra finansiella placeringstillgångar. Positioner med ett nega-tivt marknadsvärde redovisas på balansräkningens skuldsida un-der rubriken Derivat.

FORDRINgARFordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta.Avsättning för osäkra fordringar görs normalt utifrån en indi-viduell värdering av fordran. Värdering av fordringar avseende standardprodukter sker genom schablonberäkning baserad på konstaterade förluster under tidigare perioder.

MATERIELLA TILLgÅNgARMateriella tillgångar utgörs av maskiner och inventarier och värderas vid förvärvet till anskaffningsvärdet. I anskaffnings-värdet inräknas utöver inköpspriset även utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet. Maskiner och inventarier är upptagna till historiska anskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade planmässiga avskrivningar. Dessa baseras på historiska anskaff-ningsvärden och beräknad nyttjandeperiod.Anskaffningar finansierade genom leasingavtal men där If bär de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägande (finansiella leasingavtal) redovisas i koncernen som materiella tillgångar till sitt anskaffningsvärde. Den förpliktelse som lea-singavtalet innebär redovisas som skuld och skulden beräknas därvid som nuvärdet av framtida betalningar diskonterade med den i leasingavtalet fastställda räntan. Maskiner och inventarier upptages till sitt historiska anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade planmässiga avskrivningar baserade på tillgång-ens nyttjandeperiod. Löpande leaseavgifter redovisas fördelade på amortering av skuld och räntekostnader.AvskrivningstiderKontorsutrustning 3–10 årDatautrustning 3–5 årMotorfordon 5 årÖvriga anläggningstillgångar 4–10 år

Om det vid bokslutstidpunkten föreligger någon indikation på att det planmässiga värdet på en materiell tillgång är högre än dess återvinningsvärde görs en beräkning av tillgångens återvin-ningsvärde. Med återvinningsvärdet menas det högsta av till-gångens nettoförsäljningsvärde och dess nyttjandevärde. Om det fastställda återvinningsvärdet understiger det bokförda vär-det skrivs tillgångens bokförda värde ned till återvinningsvär-det. Om det vid ett senare tillfälle fastställs ett högre värde kan en återföring av tidigare nedskrivning ske.

KASSA OCH BANKKassa och bank består, förutom mindre kassabelopp, av bank-tillgodohavanden i försäkringsrörelsen och medel överförda till kapitalförvaltningen som inte investerats i placeringstillgångar.

FÖRUTBETALDA ANSKAFFNINgSKOSTNADERFörsäljningskostnader som har ett klart samband med tecknan-de av försäkringsavtal tas upp som en tillgång, Förutbetalda an-skaffningskostnader. Med försäljningskostnader avses driftskost-nader, såsom provisioner, kostnader för marknadsföring, löner och kostnader för säljare, som direkt eller indirekt är relaterade till anskaffning eller förnyelse av försäkringsavtal. Försäljnings-kostnaderna periodiseras på ett sätt som motsvarar periodise-ring av ej intjänad premie. Avskrivningstiden överstiger van-ligtvis inte tolv månader.

FÖRLAgSLÅNUtgivna förlagslån redovisas i originalvaluta till upplupet an-skaffningsvärde. I anskaffningsvärdet ingår över-/underkurser uppkomna vid emissionstillfället samt andra externa kostnader hänförliga till upplåningen. Under lånets löptid redovisas kost-nader för förlagslån med tillämpning av upplupet anskaffnings-värde varvid över-/underkurser samt aktiverade upplåningskost-nader periodiseras över lånets löptid, för lån med räntejustering dock längst till och med räntejusteringstidpunkten. Utelöpande lån omräknas till SEK med användande av balansdagens omräk-ningskurs. Den effekt som uppkommer vid kursomräkningen re-dovisas som valutaresultat och ingår i posten Värdeförändringar under kapitalförvaltningens resultat.

FÖRSäKRINgSTEKNISKA AVSäTTNINgARFörsäkringstekniska avsättningar utgörs av• avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker

samt • avsättning för oreglerade skador. Avsättningarna motsvarar förpliktelserna enligt ingångna försäkringsavtal.

AVSäTTNINg FÖR EJ INTJäNADE PREMIER OCH KVARDRÖJANDE RISKERAvsättningen för ej intjänade premier avser att täcka den för-väntade skade- och driftskostnaden under den återstående löp-tiden på redan ingångna försäkringskontrakt.För skadeförsäkring och skadeåterförsäkring beräknas avsätt-ningen för ej intjänade premier för de flesta produkter strikt tids-proportionellt, så kallad pro rata temporisberäkning.Om premienivån bedöms vara otillräcklig för att täcka de för-väntade skade- och driftskostnaderna, ska avsättning för ej intjä-nade premier förstärkas med ett tillägg för kvardröjande risker. Beräkningen av avsättningen för kvardröjande risker ska även beakta ännu ej förfallen terminspremie.

AVSäTTNINg FÖR OREgLERADE SKADORAvsättning för oreglerade skador ska täcka de förväntade fram-tida utbetalningarna för samtliga inträffade skador, inklusive de skador som ännu inte rapporterats till If, så kallad IBNR-avsätt-ning. I avsättningen för oreglerade skador ingår skadeersättning-ar inklusive samtliga kostnader för skadereglering.Avsättningen för oreglerade skador för direkt skadeförsäkring och återförsäkring beräknas med hjälp av statistiska metoder el-ler genom individuella bedömningar av enskilda skadefall. Of-tast används en kombination av de båda metoderna, stora skador bedöms individuellt och de mindre skadorna samt tillägget för inträffade men ännu ej rapporterade skador, IBNR-avsättning-en, beräknas med hjälp av statistiska metoder. Avsättningen för oreglerade skador diskonteras ej med undantag för avsättningar för skadelivräntor som nuvärdesberäknas enligt vedertagna liv-försäkringstekniska metoder med beaktande av förväntad infla-tion och dödlighet.


PENSIONSKOSTNADER, PENSIONSFÖRPLIKTELSER OCH ANDRA ERSäTTNINgAR TILL ANSTäLLDAPensionsförpliktelserna i If-koncernen omfattar pensionsplaner i flera nationella system reglerade genom lokala kollektivavtal och socialförsäkringslagar och utgörs av både avgiftsbestämda och förmånsbestämda planer. För avgiftsbestämda planer utgör pensionskostnaden den pre-mie som erläggs för tryggande av pensionsförpliktelser i livbolag. Redovisningen av fonderade och icke fonderade förmånsbestäm-da pensionsplaner följer reglerna i IAS 19. Enligt dessa regler re-dovisas som pensionskostnad för räkenskapsåret summan av (1) den aktuarieberäknade intjäningen under året av ålderspension, beräknad linjärt och utifrån den pensionsgrundande lönen vid pensioneringstidpunkten, och (2) kalkylmässiga räntekostnader för uppräkning av föregående års fastställda pensionsförpliktelse med avdrag för (3) kalkylmässiga intäkter från de förvaltnings-tillgångar som planen omfattar. Beräkningen av räkenskapsårets pensionskostnad sker vid årets början och grundas på antagan-den om bl.a. dels lönetillväxt och prisinflation över förpliktel-sens hela duration, dels förväntad avkastning på förvaltningstill-gångar och marknadsränta på förpliktelsen under räkenskapsåret. För redovisning av förmånsbestämda planer i balansräkning-en tillämpar If den s.k. korridormodellen. Denna modell inne-bär att uppkomna aktuariella vinster och förluster - föranled-da av skillnader mellan kalkylmässiga antaganden och utfall - ej resultatföres med mindre än att den ackumulerade avvikelsen uppgår till ett belopp som överstiger 10 procent av det större av nuvärdet av den framtida förpliktelsen eller det verkliga vär-det på planens förvaltningstillgångar. Ackumulerade differenser som överstiger den 10 procentiga begränsningen periodiseras i resultaträkningen som pensionskostnad över förpliktelsens hela duration. De sålunda ackumulerade aktuariella vinster och för-luster som ej resultatförts redovisas i balansräkningen som ett tillägg till respektive avdrag från den vid räkenskapsårets utgång beräknade nettopensionsförpliktelsen.Avsättning görs också för beräknat värde av andra intjänade er-sättningar till anställda vars slutliga belopp bestäms och betalas ut efter räkenskapsårets utgång, som till exempel ettårig rörlig ersättning och fleråriga incitamentsprogram. Beträffande dessa avsättningar se vidare not 35.

tillämpade principer för poster i koncernens resultaträkningI resultaträkningen sker en uppdelning i resultatet för försäk-ringsrörelsen – det tekniska resultatet – och det icke-tekniska resultatet, som i huvudsak är hänförligt till kapitalförvaltningen. Posterna som ingår i det tekniska resultatet avser till helt över-vägande del koncernens verksamhet som försäkringsgivare, d.v.s. överföring av försäkringsrisk enligt definitionen i IFRS 4 För-säkringsavtal. Endast sådana avtal som inte anses omfatta någon väsentlig överföring av försäkringsrisk hänförs till annan verk-samhet och redovisas i enlighet med IAS 18 Intäkter. Redovisningen i resultaträkningen följer principen för brut-toredovisning av mottagen och avgiven försäkring. Resultat-räkningens poster särredovisar därför de redovisningsmässiga effekterna från såväl det underliggande flödet som periodise-ringar av utfärdade försäkringskontrakt och motsvarande för köpt återförsäkring.

PREMIEINKOMST Med premie avses den ersättning som ett försäkringsbolag er-håller av försäkringstagaren för att acceptera överföring av för-säkringsrisk. Premieinkomsten redovisas i resultaträkningen när risköverföringen påbörjas i enlighet med försäkringskontrak-

tet. Om den avtalade försäkringsperiodens premie är uppde-lad på flera delbelopp redovisas ändå hela premien vid perio-dens början.

PREMIEINTäKTSom premieintäkt redovisas den del av premieinkomsten som är hänförlig till redovisningsperioden. Den del av premieinkomsten från försäkringskontrakt som avser tidsperioder efter balansda-gen avsättes till premiereserv i balansräkningen. Beräkning av avsättning till premiereserv sker i normalfallet genom att pre-mieinkomsten periodiseras strikt utifrån det underliggande för-säkringskontraktets löptid. För vissa försäkringsprodukter - sär-skilt sådana med längre löptid än ett år - görs periodiseringen riskjusterad, d.v.s. i förhållande till förväntat skadeutfall.

ÖVRIgA TEKNISKA INTäKTERSom övriga tekniska intäkter redovisas sådana inkomster i för-säkringsrörelsen som inte omfattar överföring av försäkringsrisk. Inkomsterna är främst hänförliga till försäljningsprovisioner och tjänster för administration, skadereglering m.m. i försäkringsav-tal för annans räkning.

KAPITALAVKASTNINg ÖVERFÖRD FRÅN FINANSRÖRELSENDen totala kapitalavkastningen redovisas i det icke-tekniska re-sultatet. En del av kapitalavkastningen förs över från kapitalför-valtningens resultat till tekniskt resultat för försäkringsrörelsen baserat på nettot av försäkringsrörelsens genomsnittliga försäk-ringstekniska avsättningar och utestående nettofordringar. Vid beräkningen av den kapitalavkastning som är hänförlig till det tekniska resultatet används huvudsakligen en räntesats som speg-lar avkastningen på medellånga statsobligationer med hänsyn ta-gen till försäkringsrörelsens kontantflöde över tiden.

FÖRSäKRINgSERSäTTNINgARDe totala försäkringsersättningarna för redovisningsperioden omfattar dels under perioden utbetalda försäkringsersättning-ar, dels förändringar i avsättningar för oreglerade skador. För-säkringsersättningar inkluderar förutom skadeersättningar även kostnader för skadereglering. Avsättningar för oreglerade skador indelas i rapporterade och befarade skador (IBNR).

DRIFTSKOSTNADERI resultaträkningens tekniska resultat redovisade driftskostnader för perioden uppdelas på kostnader för handläggning av försäk-ringskontrakt som innefattar överföring av försäkringsrisk och kostnader för övrig försäkringsteknisk verksamhet. De adminis-trativa kostnaderna avser både direkta och indirekta kostnader och funktionsindelas utifrån följande funktioner: Anskaffning, Skadereglering, Administration, Finansförvaltning och Övrigt.Kostnader för skadereglering ingår i försäkringsrörelsens admi-nistrativa kostnader men redovisas bland försäkringsersättning-ar i resultaträkningen.I driftskostnader i försäkringsrörelsen ingår förutom administra-tiva kostnader, även anskaffningskostnader samt periodisering av anskaffningskostnader.

KAPITALFÖRVALTNINgENS RESULTATResultatet från kapitalförvaltningen fördelas på direktavkast-ning och värdeförändringar uppkomna från marknadsmässiga kursfluktuationer samt med avdrag för förvaltningskostnader. I posten Direktavkastning ingår huvudsakligen utdelningar på aktieinnehav och ränteintäkter från placeringar redovisade med tillämpning av effektivränteprincipen vid vilken över-/under-kurser vid förvärvet periodiseras över tillgångens återstående livslängd. I posten Värdeförändringar ingår i första hand rea-liserade värdeförändringar på placeringstillgångar, men också


Vid upprättande av finansiella rapporter i enlighet med IFRS för-utsätts att styrelsen och företagsledningen gör bedömningar och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinci-perna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Bedömningarna och antagandena är bl.a. basera-de på historiska erfarenheter och kunskaper om försäkringsbran-schen. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa bedömningar.Bedömningar gjorda av styrelsen och företagsledningen vid till-lämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finan-siella rapporterna för räkenskapsåret 2010 samt bedömningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finan-siella rapporter kommenteras nedan.

gOODwILLIf redovisar goodwill hänförlig till förvärvet av Sampos finska skadeförsäkringsrörelse, till förvärvet av Volvias motorförsäkring

och till förvärvet av det ryska bolaget IPSC Region. I enlighet med IFRS 3 görs inte längre några avskrivningar på goodwill. För att säkerställa att det bokförda värdet av dessa poster inte redovisas med ett för högt värde har en beräkning av respektive återvinningsvärde gjorts. Under 2010 har en beräkning av åter-vinningsvärdet för goodwillen hänförlig till förvärvet av IPSC Region resulterat i en redovisad nedskrivning. Av bolaget an-vända parametrar och gjorda bedömningar, m.m. kommente-ras vidare i not 12.

VäRDERINg AV PLACERINgSTILLgÅNgARIf har valt att tillämpa en klassificering enligt IAS 39 som innebär att samtliga finansiella placeringstillgångar förutom intressefö-retagen värderas till verkligt värde. Då värderingen av tillgång-arna i allt väsentligt grundas på observerbara marknadsnote-ringar är det bolagets bedömning att denna redovisning utgör en bra presentation av bolagets innehav av placeringstillgångar.

NOT 2 Väsentliga överväganden och bedömningar som påverkar redovisningen

nedskrivningar som i enlighet med de särskilda nedskrivnings-reglerna i IAS 39 bedömts nödvändiga på Finansiella tillgång-ar som kan säljas. I enlighet med regelverket har If bedömt om det finns ett objek-tivt belägg för ett sådant nedskrivningsbehov. If har vid denna bedömning valt att för räntebärande värdepapper använda kri-terier knutna till inställda betalningar hos emittenten. Även för aktier görs en individuell prövning, men riktlinjen är att samt-liga aktier med en betydande (>20%) och/eller utdragen (12 månader) värdenedgång i förhållande till anskaffningsvärdet ska skrivas ned. För båda tillgångsslagen görs nedskrivning till ak-tuellt verkligt värde. Vid eventuell senare återhämtning av en värdenedgång redovisas denna som en reverserad nedskrivning för räntebärande värdepapper men inte för aktier.För placeringstillgångar anskaffade före utgången av år 2007 – liksom i vissa mindre koncernbolag även för senare anskaffade innehav – tillämpas fortsatt en tidigare klassificering och med samtliga värdeförändringar (såväl realiserade som orealiserade) redovisade i resultaträkningen. Koncernens valutaresultat ingår i posten Värdeförändringar. Un-der 2010 har också en nedskrivning av goodwill hänförligt till ett dotterbolagsförvärv redovisats i denna post.

AVVECKLINg AV KOLLEKTIV gARANTIAVSäTTNINgInom lagstadgade skadeförsäkringsklasser i Finland finns det ett system med solidariskt ansvar för skador i händelse av likvidation eller konkurs för ett försäkringsbolag. Tidigare år har systemet innehållit en obligatorisk avsättning benämnd kollektiv garan-tipost. Eftersom avsättningen inte avsåg en befintlig förpliktel-se som härrör sig från inträffade händelser har If behandlat den som en obeskattad reserv och inkluderat avsättningen, netto ef-ter skatt, i eget kapital. Finlands parlament beslutade i novem-ber 2010 att avsättningen skulle avvecklas och att den del som avsåg arbetsskadeförsäkringen skulle ’returneras till försäkrings-tagarna’ och skapade därmed en befintlig förpliktelse. Bruttoef-fekten, före skatter, särredovisas i resultaträkningen.

SKATTKoncernens skattekostnad beräknas i enlighet med IAS 12 In-komstskatter. Det innebär att såväl aktuell som uppskjuten skatt beräknas och redovisas.Aktuell skatt beräknas individuellt för varje bolag i enlighet med skattereglerna i varje land. Som aktuell skatt räknas även icke avräkningsbara kupongskatter avseende erhållna utdelningar.

Ifs utländska filialer beskattas för sina resultat i respektive land. I Sverige är bolagen skattskyldiga för all inkomst, inklusive re-sultatet från de utländska filialerna. I den mån bolagen erlägger skatt i Sverige på de utländska inkomsterna medges – i syfte att undvika dubbelbeskattning – som regel avräkning för den i ut-landet erlagda skatten.Skatt utomlands är hänförlig till skatt på utländska filialinkomster och källskatter på avkastning på utländska placeringstillgångar.För bolag i Sverige var inkomstskatten under året 26,3 pro-cent av den beskattningsbara inkomsten. För filialer och bolag i Norge var skattesatsen 28 procent, i Danmark 25 procent och i Finland 26 procent. Uppskjuten skatt hänförlig till temporära skillnader mellan vär-den i redovisningen och motsvarande skattemässiga värden be-aktas i redovisningen. Intäkter som redovisas i periodens resul-taträkning och som beskattas först i en senare period belastas i resultaträkningen med en uppskjuten skattekostnad och med-för en motsvarande skuldpost, Uppskjutna skatteskulder. På motsvarande sätt uppkommer det för kostnader vilka medför avdrag vid beskattning först i en senare period en uppskjuten skatteintäkt och en uppskjuten skattefordran. Uppskjutna skat-tefordringar och skulder nettoredovisas i de fall de avser sam-ma skattemyndighet och är kvittningsbara. Uppkomna skatte-mässiga underskott redovisas som uppskjutna skattefordringar om det bedöms sannolikt att de kan utnyttjas mot skattemässi-ga överskott i framtiden.Tillämpningen av joint venture redovisning innebar att en upp-skjuten skattefordran uppkom i samband med Storebrands över-föring av verksamheten. Denna är baserad på skillnaden mellan skattemässigt och bokfört värde på nämnda nettotillgångar. Yt-terligare kommentarer rörande joint venture redovisning läm-nas i avsnittet Grunder för konsolideringen ovan.

redovisningsprinciper i moderbolaget

REDOVISNINg AV INNEHAV I DOTTERBOLAgAktier i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde med av-drag för eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår i vissa fall externa transaktionskostnader hänförliga till förvärvet.


Huvuddelen av de sedan januari 2008 anskaffade finansiella pla-ceringstillgångar som inte utgör derivat har klassificerats som Fi-nansiella tillgångar som kan säljas. Värdeförändringar på dessa tillgångar redovisas därmed normalt i övrigt totalresultat fram till realisationstidpunkten om inte en tillämpning av de särskilda nedskrivningsreglerna i IAS 39 föreskriver en nedskrivning som redovisas i resultaträkningen. I enlighet med regelverket har If bedömt om det finns ett objektivt belägg för ett sådant ned-skrivningsbehov. Bolagets val av kriterier för denna bedömning påverkar det redovisade årsresultatet men inte redovisat eget ka-pital. Kriterierna framgår av not 1 (under rubriken Kapitalför-valtningens resultat). Se vidare not 3, 10 och 15.

FÖRSäKRINgSTEKNISKA AVSäTTNINgARAvsättningen för oreglerade skador ska täcka de förväntade framtida utbetalningarna för samtliga inträffade skador, inklu-sive de skador som ännu inte rapporterats till If, så kallad IBNR-avsättning. Avsättningen beräknas med hjälp av statistiska meto-der eller genom individuella bedömningar av enskilda skadefall. Dessa avsättningar är väsentliga för en bedömning av bolagets redovisade resultat och ställning, eftersom en avvikelse mot fak-tiska framtida utbetalningar resulterar i ett avvecklingsresultat som redovisas kommande år. Avsättningsrisk kommenteras vi-dare i not 3 och en redogörelse för bolagets avvecklingsresultat de senaste åren finns i not 26.

NOT 3 Risker och riskhantering

Avsättningen för ej intjänade premier och kvardröjande risker avser att täcka den förväntade skade- och driftskostnaden un-der den återstående löptiden på ingångna försäkringskontrakt. Avsättningen beräknas för de flesta produkter strikt tidspropor-tionellt. Om premienivån bedöms vara otillräcklig för att täcka de förväntade skade- och driftskostnaderna, förstärks de med ett tillägg för kvardröjande risker. Denna bedömning innefattar bl.a. uppskattningar av framtida skadefrekvens och andra fak-torer som påverkar behovet av nivåtillägg. Även denna avsätt-ningsrisk kommenteras i not 3.

AVSäTTNINg FÖR PENSIONERIf tillämpar den s.k. korridormodellen i IAS 19 för redovisning-en av pensionskostnader och utestående pensionsförpliktelser. Enligt denna standard skall bolaget bestämma ett antal parame-trar som är väsentliga för beräkningen av bl.a. bolagets nettoför-pliktelse och vilka belopp som skall redovisas i resultaträkningen och balansräkningen. Som bas för bestämning av diskonterings-ränta för den svenska förpliktelsen används fr.o.m. 2010 likvi-da säkerställda bostadsobligationer utgivna av hypoteksinstitut. Väsentliga parametrar framgår i övrigt av not 27.

hÄndelser under åretDen nya interna modellen för beräkning av ekonomiskt kapital har implementerats från och med 2010. Under 2011 kommer modellens omfattning och användningsområden att utvecklas ytterligare med målet att få den godkänd för att beräkna kapi-talkrav i enlighet med Solvens II. I början av 2011 påbörjades förprövningsprocessen av den interna modellen.

öVersikt aV ifs mest centrala riskerKärnan i skadeförsäkringsverksamhet utgörs av överföring av risk från försäkringstagarna till försäkringsgivaren. If erhåller premi-er från ett stort antal försäkringstagare och förbinder sig att er-sätta dem om försäkrade händelser inträffar. Rörelseresultatet beror både på det försäkringstekniska resultatet och på avkast-ningen på placeringstillgångarna. I syfte att generera vinst accepterar If försäkrings-, marknads- och kreditrisker. Till följd av detta är If även exponerat mot lik-viditetsrisker och operativa risker.

riskhanteringIf anser att sund riskhantering är en avgörande konkurrensför-del. Riskmedvetenhet och god riskhantering ökar Ifs värde sett utifrån olika intressenters perspektiv.Ifs syfte med riskhanteringen är att säkerställa att tillräcklig av-kastning uppnås för de risker som tas i alla affärsbeslut. Samtli-ga risker beaktas i avvägningen mellan risk och avkastning, samt i prissättningsbeslut.Målsättningen med riskhanteringen är att säkerställa att If har tillräckligt med kapital i förhållande till verksamhetens risker och att begränsa fluktuationer i det finansiella resultatet. För att uppnå detta måste alla risker identifieras och följas upp på ett ändamålsenligt sätt.Den accepterade risknivån fastställs baserat på tillgängligt kapital och den valda risktoleransen. Riskhanteringsaktiviteter genom-

förs i affärsområdena som en del i det dagliga arbetet. Riskerna begränsas genom limiter fastställda av Ifs styrelse och som de-legeras ut i organisationen.

riskhanteringsorganisation och rapporteringsstrukturStyrelsen har det övergripande ansvaret för riskhanteringspro-cessen och är högsta beslutande organ. Styrelsen säkerställer att riskerna hanteras och följs upp på ett tillfredsställande sätt, samt granskar riskrapporter och godkänner riskhanteringsplaner.

FIgUR 1 Ramverk för riskhantering

Operational Risk

Committee

If Risk Control Committee

Risk Management- avdelning

Ifs styrelse

Actuarial Commitee

Underwriting Committee

Reinsurance Committee

Investment Control

Committee

If Risk Control Committee (IRCC) stöder den verkställande direktören och styrelsen i deras ansvar för riskhanteringspro-cessen. IRCC följer upp rapporter från de relevanta kommit-téerna och riskexponeringen följs upp i förhållande till limi-ter fastställda av styrelsen. Risk Management-avdelningen är den funktion som ansvarar för att på IRCC:s vägnar koordine-ra riskhanteringsarbetet.


De olika riskhanteringskommittéer som rapporterar till IRCC är: • Underwriting Committee (UWC) ansvarar för att upprätt-

hålla Underwriting Policy samt för rapportering av alla av-vikelser från policyn till IRCC

• Investment Control Committee (ICC) ansvarar för att kon-trollera kapitalförvaltningen i syfte att säkerställa att de i In-vestment Policy (placeringsriktlinjerna) fastställda principerna och limiterna följs, samt att rapportera avvikelser från poli-cyn till IRCC

• Actuarial Committee (AC) övervakar de försäkringstekniska avsättningarna och beräkningarna samt rapporterar kvartals-vis till IRCC avseende avsättningsrisken

• Reinsurance Committee (RC) ansvarar för att godkänna av-vikelser från Ifs Reinsurance Security Policy, samt för att rap-portera alla avvikelser till IRCC

• Operational Risk Committee (ORC) ska sammanställa ett antal riktlinjer gällande operativ risk, ge rekommendationer i dessa frågor och övervaka avvikelser från relevanta policies. Därtill ansvarar kommittén för uppföljning av de operativa risker som identifierats i självutvärderingsprocessen.

kaPitalhanteringRisk management fokuserar både på en effektiv kapitalhante-ring och på en sund riskhantering samtidigt som en tillräcklig kapitalnivå, i förhållande till tagna risker, upprätthålls. Det ska åtminstone säkerställas att det tillgängliga kapitalet överskrider det interna kapitalkravet samt krav ställda av externa intressen-ter, såsom tillsynsmyndigheter och ratingbolag.

Principer för kapitalhanteringKapital utgör bland annat en buffert mot framtida förluster. Det är därmed ändamålsenligt att mäta riskerna uttryckt i kapital. Utgångspunkten för kapitalhantering är risktoleransen som im-plementeras genom ett ramverk av risklimiter, policies och be-fogenheter fastställda av styrelsen. Riskerna övervakas kontinu-erligt och deras inverkan på det tillgängliga kapitalet bedöms. Riskexponering, kapitalkrav och tillgängligt kapital rapporteras till IRCC och styrelserna kvartalsvis, eller oftare om omstän-digheterna så kräver. If ska, utöver att upprätthålla kapitalresurserna på en tillräck-lig nivå:• Stödja tillväxt i lönsam affärsverksamhet genom allokering

av kapital• Hantera skuldsättningsgraden på ett sätt som ökar ägarnas

avkastning samtidigt som en tillräcklig finansiell flexibilitet upprätthålls

• Som lägst bibehålla ett kreditbetyg om A (Standard & Poor’s och Moody´s)

• Säkerställa en långsiktig utdelningskapacitet.

kapitalställning och solvensKapitalställningen är förhållandet mellan tillgängligt kapital och erforderligt kapital. För att uppfylla krav ställda av olika intres-senter använder If olika mått för att beskriva kapitalställningen: mått baserade på myndighetskrav, interna ekonomiska mått och mått ställda av ratingbolag.

MÅTT BASERADE PÅ MyNDIgHETSKRAVFörsäkringsverksamhet är en reglerad verksamhet med formella regler för minimikapital och kapitalbas. Kapitalbasen är mäng-den kapital som är tillgängligt för att täcka oväntade förluster i försäkringsverksamheten eller i kapitalförvaltningen. Ett för-säkringsbolags förmåga att fullgöra sina förpliktelser gentemot försäkringstagarna mäts genom bolagets solvens.

Solvensen rapporteras kvartalsvis till de tillsynsmyndigheter som övervakar If och dess dotterbolag, baserat på de rådande regu-latoriska kraven.I tabell 1 visas solvenskravet och kapitalbasen. Alla If-bolag upp-fyllde de regulatoriska solvenskraven under 2010.

INTERNA EKONOMISKA MÅTTEkonomiskt kapital är ett internt mått som beskriver mängden kapital som krävs för att bära koncernens olika typer av risker. Ekonomiskt kapital definieras som mängden kapital som krävs för att förbli solvent under en ettårsperiod med 99,5 procents konfidensnivå. Det ekonomiska kapitalet omfattar marknads-, kredit-, försäkrings- och operativa risker, samt beaktar diversi-fieringseffekten mellan riskerna.Justerat solvenskapital är Ifs interna mått för tillgängligt kapital. Justerat solvenskapital beräknas genom att lägga till en justering på kapitalbasen. Justeringen är skillnaden mellan bokfört värde och verkligt värde på försäkringstekniska avsättningar, där det verkliga värdet av försäkringstekniska avsättningar är det diskon-terade värdet av framtida betalningsflöden plus en riskmarginal. I tabell 1 visas de interna måtten ekonomiskt kapital och juste-rat solvenskapital.

TABELL 1 Mått baserade på myndighetskrav och interna ekonomiska mått per den 31 december

MSEK 2010 2009

Solvenskrav 6 592 6 504Kapitalbas 26 504 24 886 Ekonomiskt kapital (99,5%) 13 053 12 435Justerat solvenskapital 34 632 31 157

MÅTT STäLLDA AV RATINgBOLAgRatingbolag har egna modeller för att bedöma kapitalställningen som en del i sina ratingkriterier. Som en följd av Ifs ratingmål (A-rating), är även ratingbolagens kapitalmått ett viktigt kapitalkrav.

kvantifiering av risk och kapitalDet ekonomiska kapitalet för marknadsrisk, försäkringsrisk och motpartsrisk relaterad till återförsäkring är beräknat genom att använda Ifs interna stokastiska modeller. Vid beräkningen av operativ risk används standardformeln inom ramen för Solvens II-ramverket.För att utvärdera den övergripande riskprofilen är det nödvän-digt att även beakta samverkan mellan de olika risktyperna, ef-tersom vissa av riskerna kan utvecklas i motsatta riktningar och därmed skapa naturliga säkringar. För detta ändamål har If i flera år använt en intern modell. Genom simuleringar av både placerings- och försäkringsverksamheten kan effekten av exem-pelvis återförsäkringsstruktur och allokering av placeringar ana-lyseras samtidigt. Utöver beräkningen av ekonomiskt kapital, så används den in-terna modellen även som beslutsunderlag rörande:• Övergripande kapitalbehov för If och dess dotterbolag• Allokering av kapital till de olika affärsområdena för att uppnå

enhetliga vinstmål i hela organisationen• Minimum- och maximumvikter för varje tillgångsklass i

placeringsriktlinjerna• Självbehållsnivåerna i återförsäkringsprogram.


fördelning av ekonomiskt kapitalDet ekonomiska kapitalet i If uppgick den 31 december 2010 till 13 053 MSEK jämfört med 12 435 MSEK den 31 decem-ber 2009 (99,5% konfidensnivå).Förutom att reflektera kapitalkraven för olika slags risker be-skriver det ekonomiska kapitalet också deras inbördes diversi-fieringseffekt. Detta ger en mer korrekt bild av det totala ka-pitalkravet, då det är mycket osannolikt att alla risker realiseras samtidigt. I figur 2 visas fördelningen av ekonomiskt kapital mellan olika riskområden.

FIgUR 2 Ekonomiskt kapital per den 31 december 2010

Försäkrings- Marknads- Kredit- Operativ Diversi- Totalt risk risk risk risk fiering

20 000

MSEK

0

5 000

10 000

15 000

5 227

10 036 1291 729 4 068

13 053

försÄkringsriskerFörsäkringsrisk avser risken för att framtida skadeersättningar blir högre än förväntat. Försäkringsrisk är en av Ifs största ris-ker och bedömningen och hanteringen av försäkringsrisker ut-gör grunden i all försäkringsverksamhet.

teckningsriskTeckningsrisk avser risken för förlust på grund av felaktig pris-sättning, riskkoncentration, oriktig teckning av återförsäk-ring eller slumpmässiga fluktuationer i skadefrekvens och/el-ler -storlek.En avgörande faktor som påverkar lönsamheten i skadeförsäk-ringsverksamhet är förmågan att noggrant kunna uppskatta framtida försäkringsersättningar och administrativa kostnader och därmed korrekt kunna prissätta försäkringsavtalen.If tecknar huvudsakligen försäkringsavtal i de nordiska och bal-tiska länderna och i Ryssland, samt försäkringsavtal för nordis-ka kunder med verksamhet utanför Norden.

HANTERINg OCH KONTROLL AV TECKNINgSRISKUnderwriting Committee (UWC) är ansvarig för övervakning-en av att de fastställda underwritingprinciperna efterlevs. Un-derwriting Policy (UW-policy) är huvuddokumentet för under-writing och fastställer allmänna principer, begränsningar och föreskrifter för underwritingverksamheten. Styrelsen godkän-ner UW-policyn åtminstone årligen.

UW-policyn kompletteras med riktlinjer som mer i detalj ang-er hur underwriting skall genomföras i respektive affärsområde. Dessa riktlinjer täcker bland annat tariffer och prissättningsmo-deller, anvisningar avseende standardvillkor och standardkon-trakt, samt mandat och limiter, som t.ex. försäkringsbelopp och risker som inte får tecknas.Hantering av teckningsrisken är en del av den dagliga verksam-heten i affärsområdena. Prissättning av produkter inom affärs-område Privat samt av mindre risker inom affärsområde Företag sker genom fastställda tariffer. Teckning av försäkring inom af-färsområde Industri och teckning av mer komplexa risker inom affärsområde Företag baserar sig snarare på allmänna principer och individuell underwriting än strikta tariffer. Vanligtvis base-rar sig prissättningen på statistiska analyser av historiska skadeer-sättningar och en uppskattning av den framtida utvecklingen av till exempel skadefrekvensen och inflationen i skadeersättningar.För att analysera exponeringen mot naturkatastrofer, sannolik-heten för stora skador och behovet av återförsäkring samarbe-tar If med externa rådgivare. Två olika metoder tillämpas för dessa analyser:• Statistiska modeller i vilka historiska skador används för att

uppskatta skadornas frekvens- och storleksfördelning• Tekniska eller katastrofmodeller i vilka katastrofer simuleras

utifrån historiska och meteorologiska data. Ur dessa kan där-efter försäkringsskador beräknas, med hänsyn till skadekäns-lighet, exponering och försäkringsvillkor.

I Ifs Reinsurance Policy ges riktlinjer för köp av återförsäkring. Med hjälp av statistiska metoder och modeller utvärderas beho-vet och det lämpligaste valet av återförsäkring. För den återstå-ende nettoexponeringen finns kapitalkraven (myndighetskrav, ekonomiskt, rating) och kostnaden för återförsäkring måste vara fördelaktig jämfört med kostnaden för kapital.

KVANTIFIERINg AV TECKNINgSRISKPå grund av den inneboende osäkerheten i skadeförsäkrings-verksamhet finns det en risk för förluster på grund av oväntat höga försäkringsskador. Exempel på sådana händelser är stora bränder, naturkatastrofer såsom kraftiga stormar, eller en ovän-tad ökning i små och medelstora försäkringsskadors frekvens el-ler genomsnittliga storlek. Tabell 2 visar en känslighetsanalys av den ackumulerade teckningsrisken.Som en följd av det stora antalet kunder samt det faktum att affär tecknas i olika geografiska områden och i många olika ty-per av försäkringar, bedöms försäkringsportföljen vara väldiver-sifierad. I figur 3 presenteras den geografiska fördelningen av försäkringspremier.


MSEK Inverkan på vinst före skatt Parameter Nivå, 2010 Förändring 2010 2009

Totalkostnadsprocenten, Privat 93,0% +/- 1%-enhet +/- 205 +/- 208Totalkostnadsprocenten, företag 93,5% +/- 1%-enhet +/- 115 +/- 119Totalkostnadsprocenten, Industri 90,6% +/- 1%-enhet +/- 40 +/- 43Totalkostnadsprocenten, Baltikum och Ryssland 93,4% +/- 1%-enhet +/- 12 +/- 16Premienivå 37 170 +/- 1% +/- 372 +/- 387Skadenivå 28 093 +/- 1% +/- 281 +/- 289

TABELL 2 Känslighetsanalys, teckningsrisk per den 31 december

FIgUR 3 Premieinkomst per landskattning av storleken på och frekvensen av de framtida skadeersättningarna. Osäkerheten i de försäkringstekniska avsättningarna är vanligtvis större för nya portföljer där fullständig avvecklingsstatistik ännu inte är tillgänglig och för portföljer där skador inte slutregleras förrän efter en lång tid. Arbetsskade-, trafikansvars-, olycksfalls- och ansvarsförsäkringar är produkter med dessa egenskaper.

HANTERINg OCH KONTROLL AV AVSäTTNINgSRISKStyrelsen godkänner riktlinjerna som styr beräkningen av försäk-ringstekniska avsättningar. Ifs chefsaktuarie har ansvaret för att utveckla och presentera riktlinjer för hur de försäkringstekniska avsättningarna skall beräknas och för att utvärdera om nivån på de totala avsättningarna är tillräcklig. Chefsaktuarien upprättar kvartalsvis en rapport, som lämnas till styrelsen, IRCC, verkstäl-lande direktör och finansdirektör, om de försäkringstekniska av-sättningarnas tillräcklighet.Actuarial Committee är ett förberedande och rådgivande organ för Ifs chefsaktuarie. Kommittén lämnar rekommendationer rö-rande riktlinjer för försäkringstekniska beräkningar. Kommittén granskar också de försäkringstekniska avsättningarna och ger råd till Ifs chefsaktuarie om deras tillräcklighet.Ifs aktuarier analyserar osäkerheten i de försäkringstekniska av-sättningarna. Aktuarierna följer kontinuerligt upp nivån på av-sättningarna för att säkerställa att de är i enlighet med fastställ-da principer. Aktuarierna utvecklar också metoder och system till stöd för dessa processer.De aktuariella antagandena baserar sig på data om historiska ska-dor och exponeringar som är kända och tillgängliga på balansda-gen. Faktorer som beaktas är till exempel trender i skadeutveck-lingen, nivån av oreglerade skador, förändringar i lagstiftning, rättsfall och ekonomiska förhållanden. Vid reservsättningen an-vänds vanligen Chain Ladder- och Bornhuetter-Fergusson-me-toderna i kombination med prognoser över antalet skador och genomsnittliga skadekostnader.Den förväntade inflationsutvecklingen beaktas vid beräkning av alla försäkringstekniska avsättningar och är av största betydel-se för skador med lång avvecklingstid, såsom trafikansvarsför-säkringar och lagstadgade arbetsskadeförsäkringar. Skattningen baserar sig på en extern bedömning av inflationsutvecklingen inom olika områden, såsom konsumentprisindex och lönekost-nadsindex, i kombination med Ifs egna värdering av ökning i olika typer av skadekostnader. Inflationsrisken i de försäkringstekniska avsättningarna är av stor betydelse för Ifs placeringsstrategi.

Trots försäkringsportföljens goda diversifiering kan riskkoncen-trationer uppstå från till exempel exponering mot naturkata-strofer såsom vinterstormar eller översvämningar. De geogra-fiska områden som är mest exponerade mot sådana katastrofer är Danmark, Norge och Sverige. Därtill kan stora, enskilda ska-dor potentiellt sett ha en avsevärd effekt på resultatet. Där-för begränsas effekterna av allvarliga händelser med hjälp av återförsäkring.Sedan 2003 har If ett gemensamt nordiskt återförsäkringspro-gram. År 2010 var självbehållsnivåerna mellan 100 MSEK och 200 MSEK per risk, samt 200 MSEK per händelse.

avsättningsriskAvsättningsrisk avser risken för förlust på grund av att de för-säkringstekniska avsättningarna inte är tillräckliga för att täcka försäkringsersättningarna, till exempel som en följd av en hö-gre inflation än förväntat.Skador inträffar normalt efter det att premien är betald, vilket gör det nödvändigt att göra avsättningar för ej intjänade premi-er. Därtill betalas skadeersättning efter det att skadan inträffat, varför även avsättningar för oreglerade skador måste göras. De försäkringstekniska avsättningarna är summan av avsättningar för ej intjänade premier och avsättningar för oreglerade skador. Försäkringstekniska avsättningar innehåller alltid en viss grad av osäkerhet, eftersom avsättningarna representerar en upp-

0

MSEK

4 000 8 000 12 000 16 000

Norge

Sverige

Finland

Danmark

Baltikum och Ryssland

2010 2009


KVANTIFIERINg AV AVSäTTNINgSRISKFör försäkringsprodukter såsom trafikansvarsförsäkringar och ar-betsskadeförsäkringar skiljer sig lagstiftningen avsevärt åt mellan olika länder. En del av de finska, svenska och danska avsättning-arna för dessa produkter innehåller annuiteter som är känsliga för förändringar i dödlighetsantaganden och diskonteringsrän-tor. Andelen av de försäkringstekniska avsättningarna som är re-laterade till trafikansvarsförsäkringar och lagstadgade arbetsska-deförsäkringar utgör 68 procent. I tabell 3 visas fördelningen av försäkringstekniska avsättningar per produkt och land.

2010 2009

Förändring i Effekt EffektPortfölj Risk riskparametrar Land MSEK MSEK

Nominella avsättningar Inflationsökning Ökning Sverige 2 243 1 800 med Danmark 144 155 1%-enhet Norge 787 831 finland 228 238Diskonterade avsättningar Minskning i Minskning Sverige 510 493(annuiteter och delar av finsk IBNR) diskonteringsräntan med Danmark 75 81 1%-enhet finland 1 378 1 680Annuiteter Minskning i förväntad Sverige 93 85 dödligheten livslängd Danmark 4 3 ökad med ett år finland 260 175

TABELL 4 Känslighetsanalys, avsättningsrisk per den 31 december

I figur 4 visas durationen för försäkringstekniska avsättningar i olika produkter.

TABELL 3 Fördelningen av försäkringstekniska avsättningar f e r per produkt och land, per den 31 december

Sverige Norge Finland DanmarkMSEK 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009

Motorfordon 21 936 21 118 7 625 8 357 7 390 8 187 1 142 1 241Lagstadgad arbetsskadeförsäkring - - 3 729 3 802 8 939 10 198 2 370 2 645Ansvar 2 922 2 992 1 439 1 583 1 176 1 095 721 807Olycksfall 1 980 2 170 2 618 2 823 827 850 527 505Egendom 3 574 3 729 5 249 5 512 1 644 2 010 1 053 995Transport 302 387 262 276 301 319 190 106

Totalt 30 714 30 396 20 922 22 353 20 276 22 659 6 004 6 299

FIgUR 4 Duration för försäkringstekniska avsättningar per den 31 december 2010

12

10

8

6

4

2

0

År

Sverige Finland

Norge Danmark

Motor- Lagstadgad Ansvar Olycksfall Egendom Transport fordon arbetsskadef

Genomsnittsduration 5,9 år

För flera försäkringsprodukter är de försäkringstekniska avsätt-ningarna känsliga för förändringar i inflationen. Känsligheten för inflationsantaganden varierar mellan länder vilket beror på olika nationella regler. I tabell 4 visas en känslighetsanalys av avsätt-ningssrisken per den 31 december.


finansiella tillgångar Och skulderDen redovisningsmässiga hanteringen av finansiella tillgångar och skulder är avhängig av deras klassificering. I tabell 5 visas klassificeringen av tillgångar och skulder i enlighet med IAS 39.

Räntebärande Aktier Fastigheter

MSEK 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009

Finansiella tillgångar somska värderas till verkligt värde via resultaträkningen (trading) Derivatfordringar 1) 567 860 72 221 7 0 Finansiella tillgångar som If valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen Aktier och andelar 0 256 0 256 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 810 1 393 810 1 393 Finansiella tillgångar värderade till verkligtvärde med värdeförändringar redovisadei övrigt totalresultat Aktier och andelar 15 904 12 328 874 672 15 003 11 641 26 15Obligationer och andra räntebärande värdepapper 82 711 90 187 82 711 90 187

Totalt marknadsvärderade placeringstillgångar 99 992 105 024 84 467 92 473 15 010 11 897 26 15Lånefordringar Depositioner hos kreditinstitut 1 066 1 418 1 066 1 418 Övriga lån 642 20 246 1 396 19Övriga tillgångar Depåer hos företag som avgivit återförsäkring 12 15 fordringar avseende direkt försäkring 8 422 8 511 fordringar avseende återförsäkring 380 485 Övriga fordringar 565 873 Kassa och bank 1 797 1 572 1 797 1 572 fondlikvidfordringar 14 33 2 9 12 24 - -Upplupna intäkter 1 430 1 764 1 250 1 511 8 -

Totalt finansiella tillgångar 114 320 119 715 88 828 96 984 15 022 11 921 430 34 Finansiella skulder som ska värderas till verkligt värde via resultaträkningen Derivatskulder 673 908 2 5 0 0 0 0Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde förlagslån 3 714 4 240 Finansiella skulder värderade till det belopp varmed de förväntas regleras Skulder till kreditinstitut Skulder avseende direkt försäkring 1 217 1 065 Skulder avseende återförsäkring 401 482 Övriga skulder 1 714 1 749 8 Upplupna kostnader 1 540 1 568

Totalt finansiella skulder 9 259 10 012

Placeringstillgångar fördelade i tillgångsklasser 88 826 96 971 15 022 11 921 430 34Tillkommer fastigheter upptagna i balansräkning 268 321 698 3551) Endast ränte- och aktiederivat är inkluderade i tillgångsklasserna. Valutaderivat är exkluderade.

Utifrån ett kapitalförvaltningsperspektiv har aktivt förvaltade tillgångar fördelats i tillgångsklasser som utgör grund för upplysningar rörande riskhantering, risker och avkastning (not 10).

TABELL 5 Finansiella tillgångar och skulder per den 31 december


Nivå 1 – värdering baserat på noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar och skulder. En aktiv marknad är där man normalt kan hitta noterade priser och flera transaktioner som är enkelt och regelbundet tillgängliga från börshandlare, mäklare, prissättningstjänster eller tillsynsmyndighet. Tillgångar och skulder i Nivå 1 omfattar främst statspapper, statsgaranterade obligationer, noterade derivat med daglig prissättning och aktierelaterade värdepapper.Nivå 2 – Finansiella tillgångar och skulder med värderingar som grundar sig på noterade priser på en mindre aktiv marknad el-ler modellvärderingar där all väsentlig indata är observerbar, antingen direkt eller indirekt. Priserna på noterade instrument uppdateras varje månad eller mer. För modellvärderade instru-ment med observerbar indata uppdateras marknadsräntor och underliggande priser dagligen, medan volatilitet och kredits-preadar uppdateras varje månad eller mer beroende på situa-tionen på den aktuella marknaden. Nivå 2 omfattar de flesta räntebärande tillgångarna, t.ex. företagsobligationer, kommu-nobligationer och värdepapper som tillhör finansiella institut, de flesta OTC derivat och standardiserade derivat. Nivå 2 om-fattar även FX derivat.Nivå 3 – Finansiella tillgångar och skulder som handlas på en illikvid marknad, med icke observerbara priser eller indikationer på handelsnivåer utan någon faktisk handel. Modellvärderingar som baseras på icke-observerbar marknadsdata som är betydande för det totala verkliga värdet. Nivå 3 omfattar onoterade aktier, fastigheter, vissa högavkastande skulder och vissa skulder med låg kreditvärdighet och osäkra fordringar.

Merparten av Ifs placeringstillgångar och finansiella skulder vär-deras till marknadsvärde. Värderingen baserar sig antingen på publicerade prisuppgifter eller på värderingsmetoder basera-de på observerbara marknadsdata, där sådana finns tillgängli-ga. För en begränsad andel av tillgångarna behöver värdet fast-ställas genom andra metoder. De finansiella instrumenten som värderats till marknadsvärde har klassificerats i tre värderings-nivåer. Värderingen av placeringstillgångarna och de finansiella skulderna visas i tabell 6.

TABELL 6 Värdering av placeringstillgångar och finansiella skulder per den 31 december 2010

Totalt marknads- MSEK Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 värde

Finansiella tillgångar som skavärderas till verkligt värde via resultaträkningen (trading) Derivatfordringar Ränteswapavtal - 46 - 46Övriga derivat 23 3 - 26Valutaderivat - 488 - 488Aktiederivat - 7 - 7

23 544 - 567 Finansiella tillgångar som If valtatt värdera till verkligt värde via resultaträkningen Aktier och andelar - - 0 0Räntebärande värdepapper 587 221 2 810

587 221 2 810 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värde- förändringar redovisade i övrigt totalresultat Aktier och andelar 1) 14 671 - 1 233 15 904Räntebärande värdepapper 4 382 77 731 598 82 711

19 053 77 731 1 831 98 615

Totalt marknadsvärderade placeringstillgångar 19 663 78 496 1 833 99 992

Finansiella skulder som skavärderas till verkligt värde via resultaträkningen

Derivatskulder Övriga räntederivat -2 - - -2Valutaderivat - -671 - -671

-2 -671 - -673

Totalt finansiella skulder till verkligt värde -2 -671 0 -673 1) fonder uppgår till 5 373 MSEK i balanserna, varav 4 028 MSEK är fördelat till nivå 1 och 1 124 MSEK är fördelat till nivå 3.


TABELL 7 Förändringar i finansiella tillgångar till verkligt värde i nivå 3 under redovisningsåret

Summa Summa vinster/ vinster/ Förflytt- Bokfört Bokfört förluster förluster ningar värde Varav värde den redovisade redovisade från/till den 31 orealiserade 1 Januari i resultat- i övrigt Försälj- nivå 1 Valuta December vinster/ 2010 räkningen totalresultat Inköp ningar och 2 differenser 2010 förluster

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar som If valtatt värdera till verkligt värde via resultaträkningen Aktier och andelar 8 0 - - -8 - 0 0 0Obligationer och andra räntebärande värdepapper 12 13 0 0 -22 0 -1 2 -3 20 13 0 0 -30 0 -1 2 -3Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat Aktier och andelar 1 020 -16 68 299 -45 0 -93 1 233 -10Obligationer och andra räntebärande värdepapper 532 -189 351 0 -75 27 -48 598 -28 1 552 -205 419 299 -120 27 -141 1 831 -38 Totalt marknadsvärderade placeringstillgångar 1 572 -192 419 299 -150 27 -142 1 833 -41

TABELL 8 Känslighetsanalys av nivå 3 finansiella instrument värderade till verkligt värde beroende av förändringar i nyckelantagande per den 31 december 2010 Övriga finansiella Räntenivå Aktier investeringar

1%-enhet 1%-enhet parallell parallell Rimlig negativ ändring ändring 20% 20% MSEK Bokfört värde värdeförändring ned upp kursfall kursfall

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar som If valtatt värdera till verkligt värde via resultaträkningen Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 -1 1 -1 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat Aktier och andelar 1) 1 233 -111 44 -44 -17 -50Obligationer och andra räntebärande värdepapper 598 -14 14 -14 Totalt marknadsvärderade placeringstillgångar 1 833 -126 59 -59 -17 -50 1) Inkluderar även andelar i aktier- och räntefonder.


marknadsriskerMarknadsrisk avser risken för förlust eller ogynnsam förändring i den finansiella ställningen som orsakas direkt eller indirekt av fluktuationer i marknadspriser på tillgångar och skulder. Förlus-ter i placeringsportföljen kan uppkomma på grund av ogynn-samma förändringar i nivån eller i volatiliteten på räntor, aktie-priser, valutor, råvaror och fastigheter.

hantering och kontroll av marknadsriskMålet med kapitalförvaltningen i If är att uppnå högsta möjliga avkastning med en godtagbar risknivå, samt att säkerställa att If under alla omständigheter har en solvens som överstiger den av myndigheter fastställda solvensmarginalen. Strukturen på pla-ceringstillgångarna ska följa skuldtäckningsgraden och de ska täcka Ifs försäkringstekniska avsättningar.Styrelsen godkänner årligen Ifs placeringsriktlinjer vilka faststäl-ler tillgångsallokeringen med rikt- och gränsvärden, limiter per emittent, samt mandat och befogenheter. Vid beslut rörande al-lokering av tillgångar och fastställande av avkastnings- och lik-viditetsmål beaktas strukturen på bolagens försäkringstekniska avsättningar, bolagens förmåga att bära risker, myndighetskrav, målsättningar för rating och risktolerans. Placeringsriktlinjerna fastställer även principer för användningen av derivat.Marknadsrisker hanteras i If genom matchning mellan place-ringstillgångarna och försäkringsförpliktelserna, samt genom att upprätthålla en god diversifiering av placeringarna mellan till-gångsklasser och inom varje tillgångsklass. Principen är att för-säkringsförpliktelserna matchas med räntebärande placeringar med motsvarande duration och överskottskapitalet placeras i en diversifierad portfölj, med målet att öka den totala avkastningen. Fördelningen av placeringar baseras på en ALM-analys (asset liability management), vilken definierar den neutrala alloke-ringen av placeringstillgångarna i form av en referensportfölj. Det är möjligt att avvika från denna neutrala referensportfölj, i syfte att uppnå en högre avkastning inom kapitalförvaltning-en. Dessa avvikelser görs inom specifika limiter fastställda i placeringsriktlinjerna.

kvantifiering av marknadsriskIfs kapitalförvaltning genererade en avkastning på 7,4 procent 2010. Placeringstillgångarna uppgick till 104 546 MSEK. De främsta marknadsriskerna är ränte- och aktierisk.

TABELL 9 Allokering av placeringar per den 31 december

2010 2009MSEK Belopp % Belopp %

Ränteplaceringar 88 826 84,9 % 96 971 88,8 %Aktier 15 022 14,4 % 11 921 10,9 %fastigheter 698 0,7 % 355 0,3 %

Totalt 104 546 100% 109 247 100%

Under året har andelen aktieplaceringar ökat från 10,9 procent till 14,4 procent. Andelen räntebärande placeringar har i mot-svarande grad minskat från 88,8 procent till 84,9 procent. Öv-riga placeringstillgångar uppgick per den 31 december 2010 till 0,7 procent.Värdet på de finansiella tillgångarna och skulderna påverkas av förändringar i de underliggande marknadsvariablerna. I tabell 10 visas en känslighetsanalys av marknadsvärdet på finansiella tillgångar och skulder vid olika marknadsscenarier. Effekterna representerar den omedelbara påverkan på verkligt värde som en följd av en momentan förändring i de underliggande marknads-variablerna per den 31 december respektive år. Känslighetsana-lysen inkluderar effekterna av derivat och är beräknad före skatt.


TABELL 10 Känslighetsanalys av de finansiella tillgångarnas och skuldernas verkliga värde per den 31 december 2010 2009 MSEK Räntenivå Aktier Fastighet Räntenivå Aktier Fastighet

1%-enhet 1%-enhet 1%-enhet 1%-enhet parallell parallell 20% 20% parallell parallell 20% 20% ändring ned ändring upp kursfall kursfall ändring ned ändring upp kursfall kursfall

Tillgångar Kortfristiga räntebärande tillgångar 7 -7 9 -9 Långfristiga räntebärande tillgångar 1 704 -1 626 2 742 -2 575 Aktier och fonder -3 004 -2 379Övriga finansiella tillgångar -140 -71

Skulder förlagslån -63 61 -96 92 0 0 Derivat -126 122 -205 183 Netto

Total förändring i verkligt värde 1 522 -1 451 -3 004 -140 2 450 -2 309 -2 379 -71

ränteriskRänterisk avser osäkerheten i värdet på tillgångar och skulder, samt i ränteintäkter och räntekostnader till följd av förändring-ar i marknadsräntor. När marknadsräntorna går upp minskar värdet på räntebärande tillgångar och det har en direkt påver-kan på bolagets eget kapital och intäkter. Å andra sidan innebär högre räntor en ökning i ränteintäkter vilket i sin tur förbättrar lönsamheten över tiden.Enligt Ifs placeringsriktlinjer ska placeringstillgångarnas sam-mansättning ta försäkringsförpliktelsernas natur beträffande rän-te- och inflationsrisk i beaktande. Ränterisken begränsas ge-nom limiter för durationen i räntekänsliga instrument. Enligt placeringsriktlinjerna matchas försäkringstekniska avsättningar med räntebärande placeringar med motsvarande duration och skillnaden i duration mellan tillgångar och skulder följs upp fortlöpande.Durationen i räntebärande placeringar uppgick till 1,7 år vid utgången av år 2010 (2,5 år vid utgången av 2009). I tabell 11 visas räntekänsligheten (durationen) i räntebärande placeringar.

Huvuddelen av de försäkringstekniska avsättningarna redovisas i nominella belopp i balansräkningen. Ur redovisningssynpunkt är bolaget därmed huvudsakligen exponerat för förändringar i framtida inflation. Det ekonomiska värdet av dessa avsättning-ar, det vill säga nuvärdet av framtida skadeutbetalningar, expo-neras däremot för förändringar i ränteläget. Därtill diskonteras avsättningarna för annuiteter i Finland, Sverige och Danmark och eventuella förändringar i diskonteringsräntorna kommer att påverka nivån på försäkringstekniska avsättningar i bolagets balansräkning. Diskonteringsräntorna varierar mellan länderna främst på grund av olika lagstiftning men påverkas även åtminstone indirekt av det rådande ränteläget. Avsättningarnas duration och därmed känslighet för ränteförändringar analyseras mer i detalj i figur 4 och tabell 4, i avsnittet avseende försäkringsrisker. I tabell 18 i avsnittet avseende likviditetsrisk visas kassaflödena för finansiel-la tillgångar och skulder fördelade enligt förfallotidpunkterna.

TABELL 11 Duration och andel räntebärande tillgångar per instrumenttyp per den 31 december

2010 2009MSEK Belopp % Duration Belopp % Duration

Skandinavien, statspapper/företagsobligationer 64 493 72,6% 1,7 63 474 65,5% 2,2Euro, statspapper/företagsobligationer 11 789 13,3% 1,8 13 904 14,3% 2,1Svenska indexlänkade långfristiga räntebärande tillgångar 2 683 3,0% 4,5 7 633 7,9% 7,8Kortfristiga räntebärande tillgångar 5 206 5,8% 0,2 6 600 6,8% 0,2USA, statspapper/företagsobligationer 4 608 5,2% 1,5 5 176 5,3% 2,1Globalt, statspapper/företagsobligationer 47 0,1% 0,2 184 0,2% 0,7

Totalt 88 826 100,0% 1,7 96 971 100,0% 2,5


TABELL 13 geografisk fördelning av aktieplaceringar per den 31 december

aktieriskAktierisk är risken för förlust till följd av förändringar i aktiepri-ser. If exponeras mot förändringar i aktiepriser i sin kapitalför-valtning. Aktierisken minskas genom diversifiering av placering-arna mellan olika branscher och geografiska områden. Ifs aktieportfölj förvaltas aktivt med en långsiktig placeringsho-risont. Vid utgången av året var exponeringen 15 022 MSEK och andelen aktier i placeringsportföljen var 14 procent. Enligt Ifs placeringsriktlinjer är den maximala andelen aktieinvestering-ar 15 procent av den totala placeringsportföljen. Aktieportföl-jen består av nordiska aktier och en diversifierad, global fond-portfölj. Placeringsmandat är fastställda i placeringsriktlinjerna.

TABELL 12 Sektorfördelning av aktieplaceringar per den 31 december

TABELL 14 Valutarisk per den 31 december

MSEK Valuta EUR NOK DKK EEK LVL LTL gBP USD JPy ÖVRIgANettoposition (SEK) -40 -361 -92 0 -10 -12 7 200 -9 -49 10% kursfall för utländska valutor mot SEK, 2010 4 36 9 0 1 1 -1 -20 1 510% kursfall för utländska valutor mot SEK, 2009 24 24 10 0 0 2 0 35 -1 -4 Exklusive valutapositioner i affärsområde Baltikum och Ryssland.

ValutariskValutarisk är risken för förlust på grund av förändringar i valu-takurser. If tecknar försäkringar framför allt i skandinaviska va-lutor och i euro. Valutarisken minskas genom matchning av de försäkringstekniska avsättningarna med placeringstillgångar i motsvarande valutor eller genom användning av valutaderivat.Ifs valutapositioner mot basvaluta, samt valutarisk, presente-ras i tabell 14.


försäkring 1 799 17,1% 1 848 23,4%Maskinindustri 3 032 28,8% 1 291 16,3%Detaljhandel 1 629 15,5% 1 249 15,8%Byggverksamhet och maskinteknik 712 6,8% 717 9,1%Utvinning av mineral 328 3,1% 640 8,1%Kapitalvaror 378 3,6% 303 3,8%Telekom 427 4,1% 274 3,5%Byggmaterial 293 2,8% 225 2,9%Kommersiella tjänster 426 4,0% 219 2,8%Övrigt 1 494 14,2% 1 134 14,3%

Totalt 10 518 100% 7 900 100%

I sektorfördelningen av aktier exkluderas investeringar i aktiefonder till ett värde av 4 504 MSEK (4 021).


Skandinavien 10 511 71,2% 7 859 67,3%Nordamerika 1 338 9,1% 1 227 10,5%Asien 1 125 7,6% 941 8,1%Västeuropa 1 156 7,8% 884 7,6%Japan 303 2,0% 487 4,2%Latinamerika 338 2,3% 251 2,2%Östeuropa 0 0,0% 17 0,1%

Totalt 14 771 100% 11 666 100%

I den geografiska fördelningen av aktier exkluderas investeringar i aktiefon-der till ett värde av 251 MSEK (255)


kreditrisker Kreditrisk är risken för förlust eller ogynnsam förändring i den finansiella ställningen som förorsakas av fluktuationer i kredit-värdigheten hos emittenter av värdepapper, motparter och an-dra gäldenärer. Kreditrisker uppstår både i kapitalförvaltning, försäkrings- och återförsäkringsverksamhet.Kreditrisker i kapitalförvaltningen avser risken att ett land el-ler en företagsemittent inte fullgör sina förpliktelser eller på nå-got annat sätt förhindrar gäldenärers återbetalning av skulder, speciellt avseende räntebärande instrument. Kreditrisken i ka-pitalförvaltningen kan delas in i emittent-, motparts- och spre-adrisk. Emittentrisk har ofta anknytning till ett direkt innehav av värdepapper, medan motpartsrisk hör samman med derivat. Den väsentliga skillnaden i riskhänseende är att hela värdet av den räntebärande tillgången riskeras vid emittentrisk medan det vid motpartsrisk endast är det aktuella marknadsvärdet för deri-vatkontraktet som riskeras. Spreadrisk härrör sig huvudsakligen från förändringar i kreditspreaden i räntebärande tillgångar som emitterats av banker och företag.Utöver kreditrisken relaterad till placeringstillgångar uppstår kreditrisk även för avgiven återförsäkring inom försäkringsverk-samheten. Kreditrisk avseende återförsäkrare uppstår i återför-säkringsfordringar och i återförsäkrarnas andel av oreglerade skador. Kreditriskexponeringen mot försäkringstagare är myck-et begränsad eftersom uteblivna betalningar vanligtvis leder till annullering av försäkringsavtalen.

hantering och kontroll av kreditriskKreditrisker i kapitalförvaltningen hanteras genom specifika li-miter fastställda i Ifs placeringsriktlinjer. I riktlinjerna fastställs begränsningar för maximala exponeringar mot enskilda emit-tenter och per kreditbetygsklass. Innan en investering i ett nytt instrument görs, måste såväl emittentens kreditvärdighet som instrumentets värdering och likviditet analyseras noggrant. Kre-ditbetyg från huvudsakligen Standard & Poor’s, Moody’s och Fitch används för att avgöra emittenters och motparters kredit-värdighet. Därtill följs portföljutvecklingen samt förändringar-na i motparters kreditvärdighet upp fortlöpande.Kreditriskerna rapporteras till Investment Control Committee (ICC). Kommitténs beslut ska följa de limiter som fastställts i placeringsriktlinjerna. Kreditrisk tas aktivt vid allokering av till-gångar som en del i kapitalförvaltningen med syfte att öka av-kastningen och bör därför ses i samband med riskrapportering-en rörande marknadsrisk. Kreditriskrapporteringen baserar sig främst på emittenters kreditbetyg, men även kreditbetyg för en-skilda instrument används.För att begränsa den kreditrisk som är förknippad med avgiven återförsäkring har If en Reinsurance Security Policy som ang-er kreditbetygskraven för återförsäkrare och maximal expone-ring mot enskilda återförsäkrare. Återförsäkringsbolags kredit-värdighet fastställs med hjälp av kreditbetyg från ratingbolag.

kvantifiering av kreditrisk

KREDITRISK RELATERAD TILL KAPITALFÖRVALTNINgDe största kreditriskexponeringarna i If kommer från placering-ar i räntebärande tillgångar. Fördelningen av räntebärande till-gångar per kreditbetygsklass visas i figur 5.

FIgUR 5 Kreditbetyg för räntebärande tillgångar per den 31 december

2010 2009

AAA AA+ – A- BBB+ –BBB- < BBB- Inget kreditbetyg

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

Kreditrisken i Ifs placeringsportfölj härrör sig huvudsakligen från nordiska företag. Sektorfördelningen av Ifs räntebärande placeringar visas i figur 6.

FIgUR 6 Sektorfördelning av räntebärande tillgångar per den 31 december

2010 2009

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

Finans, Stater Finans, Energi Bas- Telekom Övrigt senior & övriga industri säkerställda


KREDITRISK RELATERAD TILL ÅTERFÖRSäKRINgFördelningen av återförsäkringsfordringar och återförsäkrarens andel av oreglerade skador per kreditbetyg presenteras i tabell 15. I tabellen är 1 179 MSEK exkluderade, vilket huvudsakligen är relaterat till captive-bolag och lagstadgade pool-samarbeten.

TABELL 15 Återförsäkringsfordringar och återförsäkrares andel av oreglerade skador per kreditbetyg, per den 31 december

MSEK Kreditbetyg (S&P) 2010 % 2009 %

AAA 0 0,0% 65 1,8%AA 1 982 60,0% 2 239 61,4%A 1 194 36,2% 1 201 32,9%BBB 10 0,3% 11 0,3%BB - CCC 0 0,0% 0 0,0%Inget kreditbetyg 115 3,5% 130 3,6%

Totalt 3 301 100% 3 646 100%

I tabell 16 visas fördelningen av avgiven premie för fakultativ och kontraktsåterförsäkring per kreditbetygsklass.

TABELL 16 Premiefördelning för avgiven fakultativ och kontrakts- återförsäkring per kreditbetyg, per den 31 december

MSEK Kreditbetyg (S&P) 2010 % 2009 %

AAA 1 0,2% 31 5,3%AA 210 37,5% 210 36,0%A 348 62,2% 339 58,2%BBB 0 0,0% - 0,0%BB - CCC 0 0,0% - 0,0%Inget kreditbetyg 1 0,1% 3 0,5%

Totalt 560 100,0% 583 100,0%

RISKKONCENTRATIONERDe största marknads- och kreditriskkoncentrationerna relatera-de till enskilda motparter visas i tabell 17.

TABELL 17 Koncentration av marknads- och kreditrisk per enskilda motparter och tillgångsklasser per den 31 december 2010

Övriga långfristiga Kortfristiga Positiva MSEK Säkerställda räntebärande räntebärande marknadsvärden Marknadsvärde Aktier obligationer tillgångar tillgångar av derivat Totalt

Nordea Bank AB 0 6 858 2 183 1 303 0 10 344Svenska Handelsbanken AB 0 7 212 1 793 334 0 9 339Swedbank AB 0 6 605 1 003 71 0 7 679SBAB 0 3 596 3 076 0 0 6 672Skandinaviska Enskilda Banken AB 0 3 817 1 545 174 45 5 581DNB Holding Asa 0 935 2 995 0 0 3 930Den Danske Bank A/S, Copenhagen 0 673 2 104 405 0 3 182Svenska staten 0 0 2 373 0 0 2 373Topdanmark forsikring A/S 1 773 0 0 0 0 1 773TeliaSonera AB 423 0 1 220 0 0 1 643

De 10 största exponeringarna, totalt 2 196 29 696 18 292 2 287 45 52 516

De tio enskilt största återförsäkringsfordringarna uppgår till 3 080 MSEK, vilket motsvarar 69 procent av de totala fordring-arna. Den största återförsäkraren är Munich Re (AA-rating), där de utestående fordringarna uppgår till 1 365 MSEK.


likViditetsriskerLikviditetsrisk är risken att ett försäkringsbolag inte har möj-lighet att realisera placeringar och andra tillgångar för att fullgöra sina finansiella förpliktelser då de förfaller till betal-ning. Likviditetsrisk kan delas upp i refinansieringsrisk och marknadslikviditetsrisk.

hantering och kontroll av likviditetsriskInom skadeförsäkring tas premierna in i förväg och stora ska-debetalningar är vanligen kända långt innan de förfaller. Likvi-ditetsrisken är därför begränsad.Likviditetsrisker hanteras av cash management funktioner, som är ansvariga för likviditetsplanering. Likviditetsrisken begränsas genom placeringar i likvida värdepapper inom likvida markna-der. Den tillgängliga likviditeten i de finansiella tillgångarna, det

OPeratiVa riskerOperativ risk är risken för förlust till följd av otillräckliga eller bristfälliga interna processer och system, samt mänskliga fel el-ler yttre händelser. Begreppet innefattar juridisk risk, men ex-kluderar risk som avser företagets anseende, strategisk risk och affärsrisk. Operativa risker härstammar ofta, till skillnad från strategiska risker och affärsrisker, från enskilda händelser och därmed kan deras effekter härledas till en specifik tidpunkt och ett specifikt tillfälle.

hantering och kontroll av operativ riskAffärsområdena har ansvaret för att identifiera, värdera, övervaka och hantera operativa risker inom de olika enheterna.Operational Risk Committee (ORC) säkerställer kontinuiteten i hanteringen av operativa risker. ORC behandlar policies och rekommendationer för hantering av operativa risker, samt kon-tinuitetsplaner, avvikelser från policies och riktlinjer, uppföljning av risker identifierade i självutvärderingsprocessen (Operational Risk Assessments, ORA), inträffade incidenter och andra rap-porter avseende operativa risker.

IDENTIFIERINg OCH HANTERINg If identifierar operativa risker genom ett antal olika processer. En omvärlds- och makroanalys genomförs årligen, där de vikti-gaste trenderna som påverkar försäkringsbranschen identifieras och effekterna för If värderas. I analysen tas de mest betydelse-fulla externa operativa riskerna och affärsriskerna fram.Självutvärdering av operativa risker (ORA) är en kvartalsvis pro-cess och rapporteras till ORC. Operativa risker identifieras och värderas genom intervjuer och workshops i de olika affärsen-heterna. I ORA-processen identifieras även en del affärsrisker.Incidentrapportering och analys hanteras på olika sätt beroende på vilken typ av incident det rör sig om. Vissa typer av inciden-ter rapporteras via en separat incidentdatabas och andra identi-fieras genom kontroller och utredningar. För att hantera operativa risker har If fastställt ett antal policies, som till exempel innefattar Contingency Plans, Security Policy, Outsourcing Policy, Complaints Handling Policy, Claims Hand-

ling Policy, samt ett antal andra policies relaterade till olika de-lar av verksamheten. De olika policydokumenten granskas re-gelbundet och uppdateras vid behov. Därtill har If detaljerade processer och riktlinjer för att hantera eventuella externa eller interna bedrägerier. Stor vikt läggs även vid intern utbildning kring etiska regler.

förberedelser för sOlVens iiEfter intensiva förhandlingar mellan Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska unionens råd, antogs i april 2009 ramdirektivet för Solvens II.Införandet av ett nytt ekonomiskt, riskbaserat solvenssystem syftar till att fördjupa integrationen på försäkrings- och åter-försäkringsmarknaden, förbättra skyddet för försäkrings- och förmånstagare, öka de europeiska försäkrings- och återförsäk-ringsbolagens internationella konkurrenskraft och att främja bättre reglering. Jämfört med det nuvarande Solvens I-regel-verket kommer kapitalkraven enligt Solvens II att reflektera var-je företags specifika riskprofil på ett bättre sätt. Detta kommer att leda till att företag fokuserar på sund riskhantering och in-terna kontrollprocesser och därmed ett ökat riskfokus i hela organisationen.Under 2007 startades ett separat program för att förbereda If inför de förväntade förändringarna. Ett antal projekt har påbör-jats för att säkerställa full implementering av Solvens II till 2012. Programmet har omfattat medverkan i Solvens II-debatten och medfört möjligheten till löpande anpassning av Ifs struktur för riskhantering, intern kontroll och bolagsstyrning samt den in-terna modellen för kapitalberäkning.Den femte förstudien QIS5 i Solvens II genomfördes under hös-ten, i vilken If deltog. Utfallet av hela förstudien förväntas ge en bild av reglernas effekt på den europeiska försäkringsindustrin. Under 2011 och 2012 kommer den interna modellen fortsätta att utvecklas med målet att ha en internmodell godkänd för att beräkna kapitalkraven under Solvens II.If gick in i en förprövningsprocess av den interna modellen un-der 2011.

TABELL 18 Kassaflöden för finansiella tillgångar och skulder och försäkringstekniska avsättningar f e r, per den 31 december 2010

Bokfört värde Kassaflöde

Obestämd Avtalsbaserad förfallo- förfallo-MSEK Bokfört värde tidpunkt tidpunkt 2011 2012 2013 2014 2015 2016-2025 2026 -

finansiella tillgångar 114 320 18 792 95 527 25 175 17 391 18 227 21 858 14 193 8 871 279finansiella skulder 9 259 0 9 259 6 919 119 702 66 1 411 försäkringstekniska avsättningar 79 158 24 557 7 669 5 585 4 612 3 989 23 395 17 884

vill säga den del av tillgångarna som kan omvandlas till kontan-ta medel vid ett specifikt tillfälle, analyseras och rapporteras till IRCC kvartalsvis. Vid utgången av året var likviditetsställning-en god i varje juridisk enhet.

kvantifiering av likviditetsrisk I tabell 18 visas förfallostrukturen för försäkringstekniska av-sättningar samt för finansiella tillgångar och skulder. I tabel-len delas finansiella tillgångar och skulder in i avtal med exak-ta, kontraktsbestämda förfallotidpunkter och övriga avtal. För övriga avtal visas endast redovisade värden. Tabellen visar även förväntade kassaflöden för de försäkringstekniska avsättningar-na för egen räkning, vilka till naturen är förenade med en viss grad av osäkerhet.


Förutom de nordiska valutorna tecknar If även försäkring i de vanligaste förekommande internationella valutorna, till exempel amerikanska dollar. Dessutom sker kapitalförvaltningen med ett stort inslag av internationell diversifiering. Tillgångar och skul-der i andra valutor än svenska kronor svarar därför för betydande belopp. Enligt Ifs valutapolicy skall valutariskerna begränsas ge-nom särskilda säkringstransaktioner när så fordras. Koncernens valutapolicy anger limiter för valutaexponeringen.

NOT 4 Redovisning av effekter av ändrade valutakurser

Omräkning av poster i balans- och resultaträkningar 1 975Realiserade effekter från valutaderivat -1 848Orealiserade effekter från valutaderivat 105

Totalt valutaresultat 232

Valutaeffekter i det tekniska resultatet Varav För- valuta- MSEK 2010 2009 ändring effekt

Premieintäkter för egen räkning 37 170 38 701 -1 531 -1 659Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 1 606 2 139 -533 -71Övriga tekniska intäkter 235 240 -5 -18försäkringsersättningar för egen räkning -28 093 -28 856 763 1 173Driftskostnader -6 634 -7 040 406 330

Skadeförsäkringens tekniska resultat 4 284 5 184 -900 -245

Försäkringstekniska intäkter och rörelsens kostnader (f e r) fördelade per valuta Varav Varav Premie- Totala skade- drifts- intäkter kostnader kostnader kostnader

SEK 27% 29% 24% 5%NOK 37% 36% 29% 7%DKK 9% 10% 8% 2%EUR 22% 21% 17% 4%USD 1% 1% 1% 0%Övrigt 4% 3% 2% 1%

Summa 100% 100% 81% 19%

Valutaeffekter i balansräkningen Varav MSEK För- valuta-Tillgångar 2010 2009 ändring effekt

Immateriella tillgångar 1 259 1 358 -99 -18Placeringstillgångar 102 078 106 832 -4 754 -5 210Återförsäkrares andel av försäkringstekniska skulder 4 575 4 892 -317 -234Uppskjuten skattefordran 392 666 -274 -73fordringar 9 367 9 869 -502 -515Andra tillgångar 1 977 1 843 134 -136förutbet. kostnader/ upplupna intäkter 2 841 3 069 -228 -178

Summa tillgångar 122 489 128 529 -6 040 -6 364

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital 22 818 22 542 276 633Efterställda skulder 3 714 4 240 -526 -532försäkringstekniska avsättningar 83 733 87 993 -4 260 -5 916Avsättning för andra risker 5 365 5 475 -110 -127Skulder 5 264 6 663 -1 399 -322Upplupna kostnader/ förutbetalda intäkter 1 595 1 616 -21 -100

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 122 489 128 529 -6 040 -6 364

För 2010 redovisas i resultaträkningen ett positivt nettovaluta-resultat om 232 MSEK. Valutaresultatet uppkommer dels ge-nom omräkningar av balans- och resultatposter samt från valu-taderivat. Valutaresultatet kan därför uppdelas i:

Genom det stora inslaget av utländsk valuta i rörelsen påverkas redovisningen i svenska kronor löpande av effekter hänförliga till kursförändringar. I resultaträkningen omräknas transaktio-ner i utländsk valuta med användandet av genomsnittskurs för månaden när transaktionen inträffade eller redovisades. I nor-malfallet följer bokföringen av ett försäkringsavtal sin kontrak-terade valuta. Detta innebär att valutaeffekter som kan få effek-ter på en enskild resultatrad inte får någon materiell effekt totalt på det tekniska resultatet.

Poster i balansräkningen fastställda i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med användandet av balansdagskurs. Valu-taexponeringen i balansräkningen kontrolleras främst genom den aktivitet som löpande allokerar valutafördelningen i kon-cernens placeringstillgångar. Vid andra tillfällen hanteras upp-komna exponeringar kostnadseffektivt genom användning av valutaterminer.


Koncernens verksamhet styrs och rapporteras i huvudsak indelat efter Ifs kundgrupper och verksamhet som utgörs av privatperso-ner, mindre företag och större företag samt kapitalförvaltningen.Affärsområdena Privat, Företag och Industri bedriver verksam-het inom Sverige, Norge, Danmark och Finland. Dessa mark-nader är väl utvecklade försäkringsmarknader med en lång tra-dition av skadeförsäkring och med väl utvecklade produkter. De lokala marknaderna kännetecknas av att de domineras av ett få-tal stora försäkringsgivare och ett stort antal mindre aktörer.Verksamheten i de baltiska länderna och Ryssland utgör ett eget affärsområde. Affärsområde Baltikum och Ryssland består av försäkringsverksamheter bedrivna i ett dotterbolag i Estland- med filialer i Lettland och Litauen - och i dotterbolag i Ryssland. Verksamheterna i dessa länder är under uppbyggnad.Kapitalförvaltningen handhar den centraliserade förvaltningen av koncernens placeringstillgångar samt bankmedel. Kapitalför-valtningen har resultatansvar för sin verksamhet inom de place-

NOT 5 Resultat per affärsområde

ringsrestriktioner som regleras genom koncernens investerings-policy. En beräknad avkastning på de tillgångar som motsvarar de försäkringstekniska avsättningarna överförs från finansrörel-sen till det tekniska resultatet för varje affärsområde.I segmentredovisningen sker en särredovisning avseende den koncernövergripande verksamhet som If valt att inte allokera till rörelsens etablerade affärsområden. Inom Övrigt redovisas verksamheter under avveckling (Run off) och annan koncern-gemensam verksamhet. Affärsområdeskonsolidering görs – med undantag för kapital-förvaltningen - enligt samma principer som för koncernen. De resultatposter, tillgångar samt skulder som hänförts till de oli-ka affärsområdena är av försäkringsteknisk karaktär och utgör de huvudsakliga rörelseposterna. Intäkter och kostnader för de olika verksamhetsområdena har endast marginellt påverkats av internförsäljning mellan affärsområdena.

Justering till principer som tillämpas i Baltikum & Kapital- koncernens 2010 2009MSEK Privat Företag Industri Ryssland förvaltning Övrigt 1) resultaträkning 2) Koncernen Koncernen

Premieintäkt, f e r 20 515 11 475 3 984 1 196 - 0 - 37 170 38 701Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 818 463 247 68 - 10 - 1 606 2 139Övriga tekniska intäkter, 110 97 23 2 - 3 - 235 240försäkringsersättningar, f e r -15 671 -8 631 -3 072 -719 - 0 - -28 093 -28 856Driftskostnader i försäkringsrörelsen, f e r -3 406 -2 102 -538 -398 - 42 - -6 402 -6 801Övriga driftskostnader -110 -90 -21 -8 - -3 - -232 -239

Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 2 256 1 212 623 141 - 52 - 4 284 5 184Kapitalförvaltningens resultat, netto 7 658 -2 471 5 187 4 793Kapitalavkastning överförd till försäkringsrörelsen -2 156 -2 156 -2 769Räntekostnad förlagslån -276 -276 -307Avveckling av kollektiv garantireserv -239 -239 -

Resultat före skatt -2 671 6 800 6 901 Tillgångar per 31 december Immateriella tillgångar - 78 - 72 - 1 109 - 1 259 1 358Placeringstillgångar - - - - 102 078 - - 102 078 106 832Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 324 989 3 175 95 - -8 - 4 575 4 892Uppskjuten skattefordran - - - 7 - 385 - 392 666fordringar avseende försäkring 6 231 1 717 789 157 - -92 - 8 802 8 996förutbetalda anskaffningskostnader 778 412 25 27 - 0 - 1 242 1 253Övriga tillgångar 3) - - - - 3 069 1 072 - 4 141 4 532

Summa tillgångar 7 333 3 196 3 989 358 105 147 2 466 - 122 489 128 529 Eget kapital, avsättningar och skulder per 31 december Eget kapital - - - - - 22 818 - 22 818 22 542Efterställda skulder - - - - - 3 714 - 3 714 4 240försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) 41 095 25 084 16 301 1 214 - 39 - 83 733 87 993Avsättningar för andra risker och kostnader 185 61 15 142 - 4 962 - 5 365 5 475Depåer från återförsäkrare - - - - - - - - -Skulder avseende försäkring 544 293 452 85 - 244 - 1 618 1 548Övriga skulder 3) - - - - 673 4 568 - 5 241 6 731

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 41 824 25 438 16 768 1 441 673 36 345 - 122 489 128 529

1) Omfattar Run Off och övrig verksamhet ej fördelad per affärsområde.

2) I rapporteringen per affärsområde inkluderas samtliga värdeförändringar på placeringstillgångar i Kapitalförvaltningens resultat. Som framgår av not 1 Redovisningsprinciper redovisas som huvudregel värdeförändringar inte i koncernens resultaträkning utan i övrigt totalresultat fram till realisationstidpunkten.

3) Övriga tillgångar och skulder har ej fördelats per affärsområde förutom de som avser Kapitalförvaltning.

Resultat- och balansräkning per affärsområde


affärsområde Privat

UTVECKLINg UNDER ÅRETDet tekniska resultatet minskade jämfört med föregående år och uppgick till 2 256 MSEK (2 608). Totalkostnadsprocenten för-sämrades till 93,0 procent (92,5) främst som en effekt av ök-ning av skador på grund av den ovanligt kalla och snörika vin-tern i början av året. Premieinkomsten ökade under året. Danmark fortsätter att ha en god tillväxt och ligger över genomsnittet för marknaden. Sve-rige och Finland hade också en positiv utveckling under året. Riskprocenten försämrades trots högre genomsnittspremier och uppgick till 68,9 procent (68,0). En ovanlig kall och snörik vin-ter i början av året och sommarstormar under sensommaren i Finland samt ökade vattenskador i Sverige och Danmark för-klarar den negativa trenden under året. Utöver detta har stor-skador i egendomsförsäkring ökat jämfört med föregående år. Totala driftskostnader i försäkringsrörelsen, exklusive valutaef-fekter, ökade med 1,7 procent. Omkostnadsprocenten uppgick till 24,1 procent (24,4).

MARKNAD OCH FRAMTIDFörhållandena på privatförsäkringsmarknaden förbättrades nå-got under året från föregående års finansiella kris och hårda kon-kurrens. Nybilsmarknaden tog fart i Sverige och försäljning av motorförsäkringar ökade och affärsområdet påverkades även positivt genom det nya samarbetet med Volkswagen. Alla utgå-ende märkesförsäkringsavtal på bilar i Sverige förnyades, varav Volvoavtalet var störst. Volymtillväxten för If i Danmark un-der 2010 var fortsatt hög, driven av utökad distributionskraft och alliansavtal. Marknaden i Finland var fortsatt konkurrens-utsatt men stabil. Marknaden i Norge var fortsatt utmanad av nya konkurrenter.Tillväxten på marknaden förväntas öka under 2011 i samband med att ekonomin återhämtar sig. De höga skadeanspråken i och med den stränga vintern, sommarstormarna i Finland och vattenskador i Danmark och Sverige kommer medföra nödvän-diga prishöjningar för att upprätthålla lönsamhet. Konkurrens-situationen väntas förbli stark på alla marknader.Affärsområdets strategi är oförändrad under 2011 med starkt kundfokus, selektiv tillväxt och hög kvalitet avseende prissätt-ning, riskurval och arbetsprocesser. De indirekta försäljningska-nalerna kommer att stärkas ytterligare genom ökat fokus på för-säljning via internet, allianspartners och kundcentra. Satsningen “Bäst-på-risk” säkrar kontinuerlig förbättring av prissättnings-metoder och riskurval på samtliga marknader. Ifs marknads-kampanj ”skadehantering som den borde vara” skapar fokus på

Verksamhet per geografiskt område

Intäkter per geografiskt område nedan är fördelade på de län-der i vilka If har bolag eller filialer och överensstämmer i allt väsentligt med kundernas geografiska hemvist. Långsiktiga in-

vesteringar har fördelats direkt där de fysiskt eller verksamhets-mässigt har sin tillhörighet.

kvalitet i skadehanteringen. Arbetet med att automatisera ska-dehanteringen fortsätter för utvalda produkter, och motsva-rande automatisering av kundserviceprocesser kommer grad-vis att genomföras. Arbetet med att bygga en kultur baserad på kundfokus, kom-petens och affärsinitiativ för att leva upp till vår slogan ”Lugn, vi hjälper dig” kommer att fortsätta. Tillsammans med flera an-dra förbättringsinitiativ planerade under 2011 kommer detta att stärka Ifs position som det ledande försäkringsbolaget för pri-vatpersoner på den nordiska marknaden.

Upplysningar per geografiskt område Baltikum

Sverige Norge Danmark Finland och Ryssland Totalt 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009

Premieintäkter, f e r 11 145 11 161 13 857 14 114 3 082 3 168 7 890 8 617 1 196 1 641 37 170 38 701Långsiktiga investeringar 1) 518 453 112 106 22 27 1 010 1 088 129 277 1 791 1 951

Affärsområde Privat Totalt MSEK 2010 2009

Premieintäkt, f e r 20 515 20 795Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 818 1 047Övriga tekniska intäkter 110 111försäkringsersättningar, f e r -15 671 -15 740Driftskostnader i försäkringsrörelsen, f e r -3 406 -3 486Övriga driftskostnader -110 -119

Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 2 256 2 608

Immateriella tillgångar - 56 fordringar avseende direkt försäkring 6 217 6 197fordringar avseende återförsäkring 14 10

Fordringar avseende försäkring 6 231 6 207 förutbetalda anskaffningskostnader 778 757Återförsäkrares andel av förutbetalda anskaffningskostnader 0 -

Förutbetalda anskaffningskostnader, f e r 778 757 försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) 41 095 41 987Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 324 233

Försäkringstekniska avsättningar, f e r 40 771 41 754 Skulder avseende direkt försäkring 533 335Skulder avseende återförsäkring 11 5

Skulder avseende försäkring 544 340

Teknisk redovisning och försäkringsrelaterade balansposter

1) Långsiktiga investeringar avser goodwill, andra immateriella tillgångar, investeringar i intressebolag samt materiella tillgångar.


Affärsområde Företag Totalt MSEK 2010 2009

Premieintäkt, f e r 11 475 11 943Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 463 640Övriga tekniska intäkter 97 95försäkringsersättningar, f e r -8 631 -8 840Driftskostnader i försäkringsrörelsen, f e r -2 102 -2 224Övriga driftskostnader -90 -91

Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 1 212 1 523 Immateriella tillgångar 78 51 fordringar avseende direkt försäkring 1 685 1 772fordringar avseende återförsäkring 32 56

Fordringar avseende försäkring 1 717 1 828 förutbetalda anskaffningskostnader 412 435Återförsäkrares andel av förutbetalda anskaffningskostnader 1 1

Förutbetalda anskaffningskostnader, f e r 411 434 försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) 25 084 26 788Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 989 1 035



affärsområde företag

UTVECKLINg UNDER ÅRETDet tekniska resultatet för året var 1 212 MSEK (1 523) trots en hög nivå av storskador och kraftigt ökad skadefrekvens. En ovan-ligt kall och snörik vinter i början av året i alla länder innebar en ökning i antalet skador för alla skadetyper avseende egendom- och motorförsäkringar med mellan 10 till 15 procent. Kostna-den för storskador var betydligt högre än väntat i alla länder och flera skador har haft en total skadekostnad på över 50 MSEK. Den negativa utvecklingen kompenserades delvis med minska-de kostnader för årets och föregående års skador avseende lång-svansad affär. Totalkostnadsprocenten var 93,5 procent (92,6). Premieinkomsten ökade under året i både Danmark och Sve-rige, med en positiv tillväxttakt i Sverige efter en längre period med negativ tillväxt. Premieportföljerna i Norge och Finland var stabila. Effekter från den ekonomiska recessionen har mins-kat under året, med viss eftersläpning från byggsektorn i Dan-mark och för arbetsskadeförsäkring i Finland.Totala driftskostnader i försäkringsrörelsen, exklusive valutaef-fekter, minskade med 1,8 procent och omkostnadsprocenten förbättrades till 23,8 procent (24,3), som en följd av effektivi-tetsförbättringar, strikt kostnadsövervakning och aktiviteter för kostnadsreducering.

MARKNAD OCH FRAMTIDFöretagsmarknaden återhämtade sig gradvis under året från den tidigare globala recessionen. Konkurrensen är fortfarande stark, men det är uppenbart att marknaden har ett behov av ytterli-gare höja priserna för att kompensera för högre skadekostnader också framöver. Arbetet att fortsatt attrahera och behålla kun-der och samtidigt öka premienivåerna under 2010 har lyckats, vilket visar att Ifs konkurrenskraft på företagsmarknaden har förstärkts genom en konsekvent förbättring i tjänster, produk-ter och verksamheter.Marknadstillväxten för 2011 väntas bli svagt positiv och förvänt-ningen är att konkurrenskraft och fokus på de lokala markna-derna kommer att generera affärsmöjligheter och tillväxt under det kommande året. Under 2010 förvärvades ihi Bupas verk-samhet i Danmark och hälsoförsäkring förväntas bidra till yt-terligare tillväxt och stärka affärsområdets marknadsposition.Affärsområdets strategi ligger fast och baseras på tre grundläg-gande koncept, nöjda kunder, intern kostnadseffektivitet och professionalism avseende riskurval och prissättning. Genomför-andet av strategiskt viktiga IT-investeringar fortsatte även un-der 2010, det nya produktionssystemet har nu implementerats i både Sverige och Norge samt utvecklas för närvarande också för Danmark. Fortsatta investeringar och implementeringssteg kommer att vara en viktig satsning under de kommande åren. En kontinuerlig förbättring av effektiviteten är en av de viktigaste konkurrensfördelarna inom affärsområdet Företag. Det förbätt-rade systemstödet säkrar ett modernt produktutbud, framståen-de kundservice och kontinuerlig utveckling av arbetsprocesser.



affärsområde industri

UTVECKLINg UNDER ÅRETDet tekniska resultatet minskade under året och uppgick till 623 MSEK (759) och totalkostnadsprocenten var stabil på 90,6 procent (90,7).Premieinkomsten minskade jämfört med föregående år. Ett stort antal kunder upplevde markant sjunkande aktivitet på markna-den såväl under 2009 som 2010, vilket tillsammans med valu-taeffekter hade en negativ påverkan på premievolymerna. Risk-procenten var stabil på 71,9 procent (71,6) och utvecklingen av tidigare års skadereserver var positiv.Totala driftskostnader i försäkringsrörelsen, exklusive valutaef-fekter, minskade med 4,9 procent. Omkostnadsprocenten var 18,7 procent (19,1).

MARKNAD OCH FRAMTIDDen nordiska marknaden för industriförsäkringar fortsatte att kännetecknas av hård konkurrens under året. Konkurrensen i framför allt Danmark och Norge intensifierades då flera försäk-ringsbolag ökade sin närvaro på dessa marknader.Nordiska kunder börjar återhämta sig från den finansiella kri-sen, men kunder och mäklares uppmärksamhet på försäkrings-givarnas finansiella styrka på kort och lång sikt kvarstår. Som det största nordiska försäkringsbolaget med en stark kapitalbas och ett tydligt långsiktigt åtagande på den nordiska marknaden har denna utveckling varit positiv för If och genererat ett inflö-de av nya affärer. Under året upplevdes stabila premienivåer på de flesta markna-der. Inom vissa segment och produkter höjdes även premieni-våerna. Flera försäkringsbolag brottades med försämrade resul-tat och åtgärder för att öka lönsamheten har kommunicerats. If fortsätter att fokusera på korrekt prissättning för varje indivi-duell affär baserat på kundens specifika exponering och risksi-tuation. Dessutom fokuseras på att ha det bästa nätverket samt de bästa internationella tjänsterna för stora nordiska företag.

Affärsområde Industri Totalt MSEK 2010 2009

Premieintäkt, f e r 3 984 4 322Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 247 352Övriga tekniska intäkter 23 23försäkringsersättningar, f e r -3 072 -3 309Driftskostnader i försäkringsrörelsen, f e r -538 -609Övriga driftskostnader -21 -20

Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 623 759

Immateriella tillgångar - - fordringar avseende direkt försäkring 448 435fordringar avseende återförsäkring 341 410

Fordringar avseende försäkring 789 845 förutbetalda anskaffningskostnader 25 26Återförsäkrares andel av förutbetalda anskaffningskostnader 29 22

Förutbetalda anskaffningskostnader, f e r -4 4 försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) 16 301 17 685Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 3 175 3 483





affärsområde baltikum och ryssland

UTVECKLINg UNDER ÅRETDet tekniska resultatet minskade under året och uppgick till 141 MSEK (238) vilket främst förklaras av minskade affärsvolymer på grund av den ekonomiska recessionen. Trots detta blev ökning-en av totalkostnadsprocenten marginell, 93,4 procent (91,7). Premieinkomsten minskade i både Baltikum och Ryssland på grund av den ekonomiska recessionen.Det hårda vintervädret de första månaderna 2010 och sommar-stormar i augusti ökade signifikant skadekostnaderna. Antal rap-porterade storskador under året ökade. En fortsatt låg skadein-flation, en positiv utveckling av frekvensskadorna och minskade kostnader för tidigare års skador uppvägde den negativa effek-ten. Riskprocenten ökade till 56,4 procent (55,7).Totala driftskostnader i försäkringsrörelsen, exklusive valutaef-fekter, minskade med 19,8 procent. Omkostnadsprocenten för-sämrades till 37,0 procent (36,0). Kostnadsbesparande åtgärder fortskrider i både Baltikum och Ryssland.

MARKNAD OCH FRAMTIDRecessionen i de baltiska ekonomierna lättade under 2010 och alla tre länderna har börjat återhämta sig. Bruttonationalpro-dukten ökade under andra halvåret i samtliga tre länder, den est-niska återhämtningen var även påverkad av optimismen till följd av införandet av euron den 1 januari 2011. Trots detta fortsatte försäkringsmarknaden att minska. Den beräknade minskning-en var störst i Lettland med 23 procent, följt av Estland med 11 procent och Litauen med 7 procent. Nedgången på försäk-ringsmarknaden var ett resultat av låg nybilsförsäljning och en långsam återhämtning av bolånemarknaden, liksom trycket på prissättning. Den ryska ekonomin växte uppskattningsvis med 4 procent ef-ter nedgången föregående år. Försäkringsmarknaden fick också möjlighet att återhämta sig och börja växa igen, uppskattnings-vis med 7 procent. Tillväxten fick stöd delvis av regeringens åt-gärder att öka den inhemska bilförsäljningen.Lönsamhet fortsätter att vara i fokus för If i den baltiska regi-onen. Kostnadsbesparingsåtgärder har fortskridit under 2010. Samtidigt fortsätter investeringar i IT-system för att ta till vara på baltiska synergier, främst i Estland, samt investering-ar för att främja självbetjäning och tjänster på internet. Nya produkter lanserades för att hantera förändringar i den lettiska sjukförsäkringsmarknaden.Lönsamheten i den ryska marknaden förblir en utmaning, trots en viss konsolidering. Det är främst inom motorförsäkring och det privata segmentet som lönsamheten är låg. Ifs målgrupp fortsätter att vara nordiska och västerländska företag med verk-samhet i Ryssland. Flera kostnadsbesparande åtgärder vidtogs i bolaget IPSC Region, som huvudsakligen är verksam i segmen-tet för privat motor. Åtgärderna omfattar omstrukturering, ned-läggning av filialer och effektivisering av organisation och legal struktur samt prisutveckling. När marknaden återhämtar sig utgör dessa aktiviteter en solid plattform för framtida tillväxt.

Affärsområde Baltikum & Ryssland Totalt MSEK 2010 2009

Premieintäkt, f e r 1 196 1 641Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 68 99Övriga tekniska intäkter 2 8försäkringsersättningar, f e r -719 -967Driftskostnader i försäkringsrörelsen, f e r -398 -537Övriga driftskostnader -8 -6

Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 141 238 Immateriella tillgångar 72 198 fordringar avseende direkt försäkring 123 193fordringar avseende återförsäkring 34 7

Fordringar avseende försäkring 157 200 förutbetalda anskaffningskostnader 27 35Återförsäkrares andel av förutbetalda anskaffningskostnader 1 1

Förutbetalda anskaffningskostnader, f e r 26 34 försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) 1 214 1 485Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 95 110





kapitalförvaltning och övrig verksamhet

Inom dessa områden redovisas aktiviteter som hanteras centralt i organisationen och som inte allokeras till de rörelsedrivande affärsområdena.

KAPITALFÖRVALTNINg Resultatet från kapitalförvaltningen, mätt med tillämpning av full marknadsvärdering, minskade till 7 658 MSEK (12 415) och kapitalavkastningen uppgick till 7,4 procent (12,4). Första halvåret 2010 dominerades av pessimism med volatila börser och lägre räntenivårer som följd. Andra halvåret känne-tecknades däremot av mer positiva tongångar i form av starkare ekonomiska data vilket ledde till högre börskurser och ränte-nivåer. Sammantaget blev 2010 ett år med stark kapitalavkast-ning. Jämfört med föregående år, som var exceptionellt starkt, består resultatförsämringen i huvudsak av ett lägre resultat för räntebärande instrument. Samtliga aktieportföljer uppvisade uppgångar under året och den totala avkastningen för tillgångsklassen var som helhet drygt 23 procent. Framför allt var det de skandinaviska börserna som steg ordentligt. Räntenivåerna på riskfria placeringar har gått ner något under året medan kreditspreadarna (skillnad mellan riskfri ränta och ej riskfri ränta) varit relativt oförändrade. Sam-mantaget har detta lett till en god avkastning på ränteplacering-ar. Avkastningen för räntebärande tillgångar blev 4,9 procent. Fastigheter levererade en avkastning på 4,8 procent. Totalportföljens avkastning på 7,4 procent översteg motsva-rande avkastning för jämförelseindex med 4,9 procentenheter. Både aktie- och ränteportföljerna överträffade sina respektive jämförelseindex.Aktievikten i portföljen (inklusive derivatinstrument) varierade under året och var som högst drygt 14 procent vid årets slut och var som lägst knappt 11 procent i början på året. Avkastningen var positiv under årets samtliga kvartal förutom andra kvartalet. Löptiden (durationen) för de räntebärande tillgångarna hölls genomgående kortare än investeringspolicyns fastställda rikt-värde (5,0 år) och var 1,7 år vid årets slut. Under året har placeringstillgångarna minskat till 102 078 MSEK (106 832) vilket främst är effekter av starkare SEK gen-temot EUR/USD vid omräkning av innehav i utländska vär-depapper samt lämnad utdelning. Förvaltningen av Ifs place-ringstillgångar hanteras i huvudsak av koncernens moderbolag Sampos kapitalförvaltningsenhet. Danske Bank anlitas som ex-tern förvaltare för det estniska bolagets värdepapper. Risknivån i det estniska bolagets och livbolagets portföljer har hållits fortsatt låg under året.

ÖVRIg VERKSAMHETÖvrig verksamhet omfattar främst effekter av vissa koncernöver-gripande åtgärder och poster, vilka inte allokeras till de andra affärsområdena, som t.ex. koncernmässiga justeringar hänför-liga till redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner, rän-tekostnader för koncernens förlagslån och verksamheter under avveckling (run-off). Det tekniska resultatet för året uppgick till 52 MSEK (56). Re-sultatet hänförs främst till redovisningsmässiga effekter av den koncernmässiga hanteringen av förmånsbaserade pensionsför-pliktelser, 26 MSEK (39) samt eliminering av koncernmässig internvinst i IT-verksamheten 16 MSEK (16). De försäkringstekniska avsättningarna för verksamheter under avveckling, Run-off, uppgick till 45 MSEK (48).


2010 2009 MSEK Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven Netto

Inbetalda och tillgodoförda premier1) 39 991 -1 947 38 044 41 295 -2 241 39 054Portföljpremier - - - - -2 -2

Premieinkomst 39 991 -1 947 38 044 41 295 -2 243 39 052

Sverige 11 444 11 795Övriga EES 27 653 28 049

Summa 39 097 39 844

NOT 6 Premieinkomst

Den beräknade avkastningen på de tillgångar som motsvarar de försäkrings-tekniska avsättningarna överförs från finansrörelsen till det tekniska resulta-tet. Avkastningen beräknas på nettot av de genomsnittliga försäkringstek-niska avsättningarna, med avdrag för förutbetalda anskaffningskostnader, försäkringstekniskt resultat före tillförd kapitalavkastning och genomsnittli-ga utestående balanser. De räntesatser som används i beräkningen motsva-rar för respektive valuta räntan för statsobligationer med en löptid ungefär motsvarande den för de försäkringstekniska avsättningarna. Den tillförda ka-pitalavkastningen delas upp i två delar. En del som tillförs livränteresultatet, genom en reduktion av kostnaden för uppräkning av livränteavsättningen och en del som särredovisas som överförd kapitalavkastning.

NOT 7 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen

2010 2009

Svenska kronor 2,9% 3,5%Norska kronor 3,2% 4,0%Danska kronor 2,8% 3,7%Euro 2,6% 3,4%Estniska kronor 5,3% 6,3%Litauiska litas 6,4% 7,2%Lettiska lats 9,8% 11,4%


Skadekostnader hänförliga till årets verksamhet Utbetalda skadeersättningar -14 842 194 -14 648 -14 285 249 -14 036Driftskostnader för skadereglering -2 418 - -2 418 -2 541 - -2 541Skadeportföljer 130 - 130 - - -förändring i skadereserv för inträffade och rapporterade skador -7 463 1 047 -6 416 -7 162 715 -6 447förändring i skadereserv för inträffade men ej rapporterade skador (IBNR) -5 777 162 -5 615 -6 699 186 -6 513förändring i avsättning för livräntor -83 - -83 -90 - -90Skaderegleringskostnader -126 - -126 -155 - -155 Skadekostnader hänförliga till tidigare års verksamhet Utbetalda skadeersättningar -10 969 912 -10 057 -11 717 700 -11 017Livräntor -264 - -264 -269 - -269Skadeportföljer -45 - -45 -145 145 0förändring i skadereserv för inträffade och rapporterade skador 7 091 -982 6 109 7 471 -382 7 089förändring i skadereserv för inträffade men ej rapporterade skador (IBNR) 5 655 -315 5 340 5 449 -326 5 123

Summa försäkringsersättningar -29 111 1 018 -28 093 -30 143 1 287 -28 856

NOT 8 Försäkringsersättningar

NOTER TILL RESULTATRäKNINgEN

1) Varav försäkringsavtal för direkt skadeförsäkring som tecknats i:

Kalkylräntesatser för de viktigaste valutorna:



Utbetalda försäkringsersättningar Utbetalda skadeersättningar -25 811 1 106 -24 705 -26 002 949 -25 053Utbetalda livräntor -376 - -376 -364 - -364Skadeportföljer 85 - 85 -145 145 0Driftskostnader för skadereglering -2 418 - -2 418 -2 541 - -2 541

-28 520 1 106 -27 414 -29 052 1 094 -27 958 Förändring i Avsättning för oreglerade skador förändring i skadereserv för inträffade och rapporterade skador -372 65 -307 310 333 643förändring i skadereserv för inträffade men ej rapporterade skador (IBNR) -122 -153 -275 -1 157 -140 -1 297förändring i avsättning för livräntor 29 - 29 -90 - -90Skaderegleringskostnader -126 - -126 -154 - -154

-591 -88 -679 -1 091 193 -898 Summa försäkringsersättningar -29 111 1 018 -28 093 -30 143 1 287 -28 856

MSEK 2010 2009

Specifikation av resultatposten driftskostnaderExterna anskaffningsutgifter1) -1 445 -1 472Interna anskaffningsutgifter -2 869 -3 112förändring av förutbetalda anskaffningskostnader, brutto 84 136Administrationskostnader försäkring -2 318 -2 541

Summa driftskostnader i försäkringsrörelsen -6 548 -6 989Provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring 157 189förändring av förutbetalda anskaffnings-kostnader, avgiven återförsäkring -11 -1

Summa provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring 146 188Övriga driftskostnader -232 -239

Totalt -6 634 -7 040 1) Varav provisioner i direktförsäkring -1 403 -1 426 Sammanställning av totala driftskostnader Löner och ersättningar -3 328 -3 546Sociala kostnader -643 -658Pensionskostnader -599 -789Övriga personalkostnader -208 -229

Summa personalkostnader -4 778 -5 222Lokalkostnader -465 -481Avskrivningar -115 -130Externa anskaffningsutgifter -1 445 -1 472Övriga administrationskostnader -2 553 -2 669

Summa -9 356 -9 974

NOT 9 Driftskostnader

De allmänna principerna för värdering av de försäkringstekniska avsättning-arna är oförändrade.

Avsättningen för livräntor beräknas enligt aktuariella principer med hänsyn till förväntad inflation, dödlighet samt diskonteras med hänsyn till förvän-tad framtida kapitalavkastning. för att möta kostnaden för uppräkningen av livränteavsättningen till följd av den successiva upplösningen av diskonte-

ringen tillförs livränteresultatet en beräknad kapitalavkastning (se not 7). Av-sättningar för inträffade men ännu ej rapporterade skador avseende livrän-tor i finland är diskonterade. Avsättningen uppgår till 2 524 MSEK (2 971). Odiskonterat värde uppgår till 4 232 MSEK (4 556). Minskningen beror dels på valutaeffekter (cirka 13%) och dels på en förlängning av det uppskatta-de betalningsmönstret.

MSEK 2010 2009

Fördelning av driftskostnader i resultaträkningenSkaderegleringskostnader ingår i Utbetalda försäkringsersättningar -2 418 -2 541Externa och interna anskaffningsutgifter ingår i Driftskostnader i försäkringsrörelsen -4 314 -4 584Gemensamma administrationskostnader för försäkringsverksamheten ingår i Driftskostnader i försäkringsrörelsen -2 318 -2 541Administrationskostnader avseende övrig teknisk verksamhet ingår i Övriga driftskostnader -232 -239Kapitalförvaltningskostnader ingår i Kapitalavkastning, kostnader -74 -69

Summa -9 356 -9 974


Avstämning av Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat

MSEK 2010 2009Ingående värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat 1 451 -6 173Årets värdeförändringar 3 750 7 354Överfört till resultaträkningen -1 279 268Omräkningsdifferenser -92 2

Utgående värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat 3 830 1 451

Netto av årets värdeförändringar på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresulat 2 379 7 624

NOT 10 Kapitalförvaltningens resultat

Direktavkastning Värdeförändringar Totalt MSEK 2010 2009 2010 2009 2010 2009

Finansiella tillgångar som ska värderas till verkligt värde via resultaträkningen (trading) Derivat 350 455 -328 167 22 622 Finansiella tillgångar som If valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen fastigheter 4 4 -14 -2 -10 2Räntebärande värdepapper 65 137 34 195 99 332Aktier och andelar 2 1 18 108 20 109 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat Räntebärande värdepapper Ränteintäkter 3 413 3 890 - - 3 413 3 890 Realiserade resultat - - 873 466 873 466 Nedskrivningar - - -26 8 -26 8Aktier och andelar Utdelningsintäkter 261 152 - - 261 152 Realiserade resultat - - 625 195 625 195 Nedskrivningar - - -183 -918 -183 -918 Låne- och kundfordringar Ränteintäkter 56 29 - - 56 29

Summa från finansiella tillgångar 4 151 4 668 999 219 5 150 4 887 Övriga tillgångar Ränteintäkter 43 68 - - 43 68Utdelningar 2 4 - - 2 4Nedskrivningar - - -120 - -120 -Valutaresultat - - 232 -34 232 -34

Kapitalförvaltningens intäkter 4 196 4 740 1 111 185 5 307 4 925 Kapitalförvaltningskostnader Allokerade driftskostnader -73 -68Övriga finansiella kostnader -47 -64

Kapitalförvaltningens resultat 5 187 4 793

Resultatförda nedskrivningar avser innehav med ett objektivt belägg för nedskrivningsbehov, för räntebärande värdepapper definierat som inställda betalningar hos emittenten och för aktier och andelar som riktlinje vid betydande och/eller utdragen värdenedgång. Nedskrivning har gjorts till aktuellt marknadsvärde. Nedskrivningar på Övriga tillgångar avser redovisad nedskrivning av goodwill hänförlig till dotterbolaget Region.


Avkastning på placeringstillgångar 1)

Marknadsvärde Marknadsvärde Avkastning Avkastning 2010-12-31 2009-12-31 2010 2009 MSEK % MSEK % MSEK % MSEK %

Räntebärande värdepapper 88 826 85 96 971 89 4 694 4,9 8 800 9,1Aktier 15 022 14 11 921 11 2 922 23,3 3 632 57,6Valuta (aktiva positioner) 213 0 6 0 211 - 2 -

Summa aktiva placeringar 104 061 99 108 898 100 7 827 7,6 12 434 12,4Valuta 2) -396 0 -270 0 21 - -36 -fastighet 698 1 355 0 27 4,8 8 2,4Övrigt 111 0 49 0 -217 - 9 -

Summa placeringstillgångar 104 474 100 109 032 100 7 658 7,4 12 415 12,4

1) Tabellen ovan har samma format och beräkningsmetoder som används internt inom If för utvärdering av kapitalförvaltningen. Avkastningen för de aktiva placeringarna har beräknats med daglig tidsviktad beräkningsmetod. fastighet och övrigt har beräknats med månatlig kapitalviktad beräkningsmetod. Bankmedel ingår i räntebärande värdepapper. Derivat och likvider för ej avslutade fondaffärer redovisas under respektive tillgångsslag.

2) Under tillgångsslaget Valuta redovisas marknadsvärdet på utestående valutaderivat. I den rapporterade avkastningen på samma rad ingår, förutom resultat från valutaderivat, ävenresultatförda valutakurseffekter till följd av omräkning av poster i resultat- och balansräkning.

MSEK 2010 2009

Aktuell skatt -1 590 -1 849Uppskjuten skatt -225 149

Summa skatt i resultaträkningen -1 815 -1 700 Aktuell skatt, specificering Svenska enheter -583 -480Utländska enheter -982 -1 391Aktuell skatt avseende tidigare år -25 22

Summa aktuell skatt -1 590 -1 849

Specificering av uppskjuten skatt se not 18.

Skatt hänförligt till övrigt totalresultat, specificering Hänförligt till finansiella tillgångar som kan säljas -650 -2 053Övrigt -13 79

Summa aktuell och uppskjuten skatt -663 -1 974

NOT 11 Skatt

MSEK 2010 2009

Skillnad mellan redovisad skatt och skattbaserad på gällande svensk skattesatsResultat före skatt 6 800 6 901Skatt enligt gällande skattesats, 26,3% -1 788 -1 815Valutarelaterade skatteeffekter 0 1Omstruktureringseffekter - 72Permanenta skillnader, netto -39 -2Justering av föregående år 9 20Omvärdering av uppskjutna skattefordringar 0 1Ej aktiverade förluster -12 -8Andra skattesatser i utländska enheter 15 32Ändrade skattesatser - -1

Redovisad skatt i resultaträkningen -1 815 -1 700


NOT 12 Immateriella tillgångar

Koncernmässig goodwill, 750 MSEK, avser goodwill uppkommen vid förvär-vet av Sampos finska skadeförsäkringsrörelse (715 MSEK) och kvarvarande, ej nedskriven del av goodwill hänförlig till förvärvet av det ryska bolaget Region (160 MRUB, motsvarande 35 MSEK). för att säkerställa att det bokförda vär-det av posten ej redovisas med ett för högt värde har en beräkning upprättats för att bestämma delposternas återvinningsvärde i december 2010. Vid be-räkningen användes en kassaflödesmodell där återvinningsvärdet bestäms tillnuvärdet av verksamhetens framtida prognosticerade vinster/kassaflöden. Underlag för beräkningen utgörs främst av finansiella planer för åren 2011–2013. för efterföljande år är underlaget baserat på normaliserade resultat med en totalkostnadsprocent fastställd till högst 95 procent. Beräkningen komplet-teras av jämförelser med prisindikatorer för försäljningar av liknande rörelser. Till följd av betydande osäkerhet rörande den framtida marknaden i Ryssland har det bokförda värdet skrivits ned med ett belopp motsvarande 120 MSEK. Nedskrivningen redovisas i resultaträkningen i kapitalförvaltningsposten Vär-deförändringar. Vid beräkningen har följande parametrar använts:

Bokfört värde per Bokfört kvm uthyrningsbar Area ytvakans- Direkt- värde MSEK bruksareal, SEK kvm grad avkastning

Kontors- och affärsfastigheter 243 6 083 39 896 30,32% 2,19%Industri- och lagerfastigheter 5 1 758 2 890 0,00% 0,00%Övriga fastigheter 20 14 981 1 351 5,70% -3,03%

Summa 268 6 072 44 137 27,58% 1,76%föregående år 321 7 292 44 056 35,28% 1,81%

Rörelse i Finland Rörelse i RysslandLångfristig premietillväxt 2,0% 5,0%Avkastning på placeringstillgångar 3,1% 10,0%Diskonteringsränta (CAPM) 8,3% 14,8%

Övrig goodwill, 394 MSEK, avser portföljgoodwill hänförlig till förvärvet av Volvias motorförsäkring år 2001. för att säkerställa det bokförda värdet av posten har en beräkning av postens återvinningsvärde upprättats i decem-ber 2010. Beräkningen baseras på finansiella planer för åren 2011–2013 och portföljens resultat påvisar inget behov av nedskrivning av goodwillpostens bokförda värde.

Övriga immateriella tillgångar utgörs bland annat av aktiverade utgifter av-seende olika försäkringssystem. Årets aktivering uppgår till 49 MSEK (58) och årets planmässiga avskrivning uppgår till 11 MSEK (13).

NOT 13 Byggnader och mark

geografisk placering, bokfört värdeMSEK 2010 2009

finland 213 245Estland 38 59Ryssland 5 5Norge 5 6Sverige 7 6

Summa 268 321

för fastigheter i Sverige uppgår taxeringsvärdet till 5 (5) MSEK.

Mjukvaror och Koncernmässig goodwill Övrig goodwill övriga immateriella tillgångarMSEK 2010 2009 2010 2009 2010 2009

Ingående anskaffningsvärde 881 902 394 394 144 95Investeringar - - - - 49 58försäljningar och utrangeringar - - - - -12 -4Omräkningsdifferenser -11 -21 - - -14 -5

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 870 881 394 394 167 144 Ingående avskrivningar - - - - -61 -56försäljningar och utrangeringar - - - - 12 4Årets av- och nedskrivningar -120 - - - -11 -13Omräkningsdifferenser - - - - 8 4

Utgående ackumulerade av- och nedskrivningar -120 - - - -52 -61 Utgående planmässigt restvärde 750 881 394 394 115 83

NOTER TILL BALANSRäKNINgEN


MSEK 2010 2009

Redovisat värde ingående balans 321 343Tilläggsaktiveringar - 0försäljningar och utrangeringar - 0Nettoförändringar av marknadsvärdet -15 -3Omräkningsdifferenser -38 -19

Redovisat värde utgående balans 268 321

MSEK 2010 2009

Summa hyresintäkter under räkenskapsåret 27 30Kostnader avseende byggnader och mark - driftskostnader avseende lokaler som genererat intäkter under räkenskapsåret 20 19- driftskostnader avseende lokaler som inte genererat intäkter under räkenskapsåret 8 10

Framtida hyresintäkter från byggnader och mark

Totala framtida minimihyror<1 år 9 111–5 år 20 3> 5 år 0 1

Antal Netto- Vinst/ Bokfört värdeMSEK Land aktier Andel % Tillgångar Skulder omsättning förlust 2010 2009

Consulting AB Lennermark & Andersson Sverige 1 209 22,0% 88 56 123 8 7 7Euro-Center Holding A/S Danmark - - - - - - - 2Autovahinkokeskus Oy finland 2 559 35,5% 73 10 67 9 23 25Urzus Group AS Norge 142 648 28,6% 10 12 28 -4 50 -Besure forsikring Skandinavia AS Norge 25 000 16,7% - - - - 18 -

Summa 98 34

NOT 14 Placeringar i intresseföretag

NOT 15 Andra finansiella placeringstillgångar

Anskaffningsvärde Marknadsvärde Bokfört värdeMSEK 2010 2009 2010 2009 2010 2009

Finansiella tillgångar som ska värderas till verkligt värde via resultaträkningen (trading) Derivatfordringar (not 16) 0 9 567 860 567 860Finansiella tillgångar som If valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen Aktier och andelar 0 242 0 256 0 256Obligationer och andra räntebärande värdepapper (tabell 1) 976 1 608 810 1 393 810 1 393Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat Aktier och andelar 13 842 12 540 15 904 12 328 15 904 12 328Obligationer och andra räntebärande värdepapper (tabell 1) 82 546 90 200 82 711 90 187 82 711 90 187

Totalt marknadsvärderade placeringstillgångar 97 364 104 599 99 992 105 024 99 992 105 024Lånefordringar Deposits hos kreditinstitut 1 066 1 418 1 066 1 418Övriga lån 642 20 642 20

Summa 99 072 106 037 101 700 106 462

Tabell 1Obligationer och andra räntebärande värdepapperMSEK Nominellt värde Verkligt värde Bokfört värde

Svenska staten 1 669 2% 1 866 2% 1 866 2%Svenska bostadsinstitut 33 730 42% 34 514 41% 34 514 41%Svenska finansföretag 5 974 7% 6 006 7% 6 006 7%Svenska industriföretag 5 191 6% 5 655 7% 5 655 7%Utländska stater 1 758 2% 1 859 2% 1 859 2%Utländska kommuner 710 1% 733 1% 733 1%Utländska bostadsföretag 914 1% 926 1% 926 1%Utländska finansföretag 18 678 22% 18 412 22% 18 412 22%Utländska industriföretag 7 635 9% 7 246 9% 7 246 9%Övriga utländska emittenter 6 814 8% 6 305 8% 6 305 8%

Summa 83 073 100% 83 522 100% 83 522 100%


År till förfall 1) Verkligt värde i %

<1 12%1–2 17%2–3 19%3–4 25%4–5 17%5–6 6%6–7 2%7–8 1%8–9 0%9–10 1%10–15 0%15–30 0%

Summa 100%1) förfallotidpunkten är inte justerad för möjligheter till förtidsinlösen av obligationer.

Placeringstillgångar per valuta, bokfört värde

MSEK SEK NOK DKK EUR gBP USD JPy EEK RUB Totalt

Byggnader och mark 7 5 213 38 5 268Placeringar i intresseföretag 75 23 98Aktier och andelar 7 470 1 176 1 869 2 585 2 502 302 0 15 904Obligationer och andra räntebärande värdepapper 42 499 14 588 17 336 9 078 1 19 83 521Övriga lån 640 0 2 642Deposits hos kreditinstitut 963 103 1 066Derivat 530 10 27 567Depåer hos företag som avgivit återförsäkring 0 12 0 0 12

Totalt 51 221 15 791 1 869 21 147 0 11 582 302 39 127 102 078Andel 51% 15% 2% 21% 0% 11% 0% 0% 0% 100%


Räntederivat 2010 2009 Marknads- Bokfört Nominellt Marknads- Bokfört NominelltMSEK värde värde belopp värde värde belopp

Positiva värden i balansräkningenOptionskontrakt - - - 4 4 360Terminskontrakt 23 23 5 142 37 37 3 153Swappar 49 49 1 448 180 180 4 205

Summa 72 72 6 590 221 221 7 718Varav clearade via clearinginstitut 23 23 5 142 41 41 3 513 Negativa värden i balansräkningen Optionskontrakt - - - 3 3 729Terminskontrakt 2 2 2 109 - - -Swappar - - - 2 2 256

Summa 2 2 2 109 5 5 985Varav clearade via clearinginstitut 2 2 2 109 2 2 729

Valutaderivat 2010 2009 Marknads- Bokfört Nominellt Marknads- Bokfört NominelltMSEK värde värde belopp värde värde belopp

Positiva värden i balansräkningenOptionskontrakt - - - 2 2 104Terminskontrakt 488 488 16 306 637 637 16 554

Summa 488 488 16 306 639 639 16 658Varav clearade via clearinginstitut - - - - - - Negativa värden i balansräkningen Optionskontrakt - - - 1 1 208Terminskontrakt 671 671 20 916 902 902 19 861

Summa 671 671 20 916 903 903 20 069Varav clearade via clearinginstitut - - - - - - Summa positiva värden 567 567 860 860Summa negativa värden 673 673 908 908

Aktiederivat 2010 2009 Marknads- Bokfört Nominellt Marknads- Bokfört NominelltMSEK värde värde belopp värde värde belopp

Positiva värden i balansräkningen Optionskontrakt 7 7 17 - - -

Summa 7 7 17 - - -Varav clearade via clearinginstitut - - - - - - Negativa värden i balansräkningen Optionskontrakt - - - 0 0 9

Summa 0 0 0 0 0 9Varav clearade via clearinginstitut - - - - - -

NOT 16 Derivat


Förändringar i uppskjuten skatt 2009 Redovisat i Redovisat Ingående resultat- Omräknings- i övrigt Utgående MSEK värde 2009 räkningen differens totalresultat värde 2009

Uppskjuten skattefordranUnderskottsavdrag 3 -1 0 - 2Avsättningar 346 -11 11 - 346Goodwill 1) 343 -91 1 - 253Temporära skillnader avseende underavskrivningar 14 7 6 - 27Temporära skillnader avseende orealiserade förluster 843 - - -843 0Övriga temporära skillnader 4 47 0 - 51

Summa uppskjuten skattefordran 1 553 -49 18 -843 679 Nettoredovisad mot uppskjuten skatteskuld -56 -13

Redovisad uppskjuten skattefordran enligt balansräkning 1 497 666 Uppskjuten skatteskuld Säkerhetsreserver och liknande reserver 3 458 74 4 - 3 536Temporära skillnader avseende orealiserade vinster 263 -227 -6 198 228Temporära skillnader avseende överavskrivningar 76 14 0 - 90Övriga temporära skillnader 270 -59 2 - 213

Summa uppskjuten skatteskuld 4 067 -198 0 198 4 067 Nettoredovisad mot uppskjuten skattefordran -56 -13

Redovisad uppskjuten skatteskuld enligt balansräkning 4 011 4 054 Uppskjuten skattekostnad enligt resultaträkningen 2009 149

1) Posten Goodwill avser möjligheten till skattemässigt avdrag på bokförd goodwill i If Skadeförsäkring AB. Denna goodwill har eliminerats på koncernnivå.

NOT 18 Uppskjuten skatt

2010 2009 Avsättning för ej in- Avsättning för ej in- tjänade premier och Avsättning för tjänade premier och Avsättning förMSEK kvardröjande risker oreglerade skador kvardröjande risker oreglerade skador

Förändring under perioden Ingående balans 502 4 390 586 4 100Omräkningsdifferenser -49 -202 -30 97förändring i avsättning 22 -88 -54 193

Utgående balans 475 4 100 502 4 390

I not 26 lämnas kompletterande information om återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar.

NOT 17 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar


MSEK 2010 2009

fordran på försäkringstagare 8 638 8 747fordran på försäkringsmäklare 32 45fordran på försäkringsföretag 47 38Avsättning för osäkra fordringar -295 -319

Summa1) 8 422 8 5111) Varav förväntas inflyta senare än 12 månader efter balansdagen 4 (4).

Ej förfallna och yngre än äldre än Åldersanalys 6 månader 6 månader Totalt

fordran 8 284 433 8 717Avgår avsättning -40 -255 -295

Summa 8 244 178 8 422

NOT 19 Fordringar avseende direkt försäkring

Förändringar i uppskjuten skatt 2010 Redovisat i Redovisat i Ingående resultat- Omräknings- övrigt Utgående MSEK värde 2010 räkningen differens totalresultat värde 2010

Uppskjuten skattefordranUnderskottsavdrag 2 4 0 6Avsättningar 346 9 -11 344Goodwill 1) 253 -59 0 194Temporära skillnader avseende underavskrivningar 27 9 0 36Övriga temporära skillnader 51 -45 0 6

Summa uppskjuten skattefordran 679 -82 -11 586 Nettoredovisad mot uppskjuten skatteskuld -13 -194

Redovisad uppskjuten skattefordran enligt balansräkning 666 392 Uppskjuten skatteskuld Säkerhetsreserver och liknande reserver 3 536 -58 -258 3 220Temporära skillnader avseende orealiserade vinster 228 61 -33 404 660Temporära skillnader avseende överavskrivningar 90 14 0 104Övriga temporära skillnader 213 126 -26 313

Summa uppskjuten skatteskuld 4 067 143 -317 404 4 297 Nettoredovisad mot uppskjuten skattefordran -13 -194

Redovisad uppskjuten skatteskuld enligt balansräkning 4 054 4 103 Uppskjuten skattekostnad enligt resultaträkningen 2010 -225

1) Posten Goodwill avser möjligheten till skattemässigt avdrag på bokförd goodwill i If Skadeförsäkring AB. Denna goodwill har eliminerats på koncernnivå.

Specifikation av förändring osäkra fordringarMSEK 2010 2009

Ingående balans 1) -319 -264Utnyttjade individuella avsättningar under räkenskapsåret 9 2Outnyttjade individuella avsättningar reverserade under räkenskapsåret 30 1Individuella avsättningar under räkenskapsåret -18 -34förändring av schablonberäknade avsättningar under räkenskapsåret -28 -16Omräkningsdifferens 31 -8

Utgående balans 2) -295 -319

1) varav individuella avsättningar MSEK -47 (-16).



Övriga anlägg- Kontorsutrustning Datautrustning Motorfordon ningstillgångarMSEK 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009

Ingående anskaffningsvärde 570 544 280 296 75 76 32 30Investeringar 14 30 19 27 26 21 0 2försäljningar och utrangeringar -9 -8 -59 -40 -25 -22 -17 -1Omklassificeringar 0 - - 0 - - - 0Omräkningsdifferenser -52 4 -22 -3 -4 0 -1 1Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 523 570 218 280 72 75 14 32 Ingående avskrivningar -448 -394 -225 -222 -27 -25 -19 -14försäljningar och utrangeringar 8 8 58 39 14 12 19 1Omklassificeringar 0 0 - 0 - 0 - 0Årets avskrivningar -49 -54 -34 -44 -13 -14 -8 -5Omräkningsdifferenser 41 -8 19 2 2 0 1 -1Utgående ackumulerade avskrivningar -448 -448 -182 -225 -24 -27 -7 -19 Utgående planmässigt restvärde 75 122 36 55 48 48 7 13

NOT 22 Materiella tillgångar

MSEK 2010 2009

fordran på närstående företag 0 38Övrigt 565 835

Summa 1) 565 873

1) Varav förväntas inflyta senare än 12 månader efter balansdagen MSEK 422 (512).

NOT 21 Övriga fordringar

MSEK 2010 2009

fordran på återförsäkrare 451 613Avsättningar för osäkra fordringar -71 -128

Summa 1) 380 4851) Varav förväntas inflyta senare än 12 månader efter balansdagen MSEK - (-).

Ej förfallna och yngre än äldre än Åldersanalys 6 månader 6 månader Totalt

fordran 244 207 451Avgår avsättning -1 -70 -71

Summa 243 137 380

NOT 20 Fordringar avseende återförsäkring

Specifikation av förändring osäkra fordringarMSEK 2010 2009

Ingående balans 1) -128 -143Utnyttjade individuella avsättningar under räkenskapsåret 19 1Outnyttjade individuella avsättningar reverserade under räkenskapsåret 34 43Individuella avsättningar under räkenskapsåret -3 -33Omräkningsdifferens 7 4

Utgående balans 2) -71 -128




MSEK 2010 2009

Upplupna intäkter närstående företag 0 25Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 341 279

Summa 341 304

NOT 24 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

MSEK 2010 2009

Ingående värde 1 253 1 080Årets nettoförändring 73 135Omräkningsdifferens -84 38

Utgående värde 1 242 1 253

NOT 23 Förutbetalda anskaffningskostnader

Årets sammanlagda anskaffningsutgifter uppgår till 4 314 MSEK (4 584). Pos-ten avser periodiserade försäljningskostnader som har ett klart samband med tecknande av försäkringsavtal. Med försäljningskostnader avses till exempel driftskostnader, såsom provisioner, kostnader för marknadsföring, löner och kostnader för säljare, som varierar med och som direkt eller indirekt är re-laterade till anskaffning eller förnyelse av försäkringsavtal. försäljningskost-naderna periodiseras på ett sätt som motsvarar periodisering av ej intjänad premie, normalt ej längre tid än ett år.

Operationella leasingavtal (leasetagare)Operationell leasing där If är leasetagare avser i huvudsak kostnader för lokaler, bilar samt kontorsutrustning.

Totala framtida minimi-MSEK leaseavgifterFörfallotidpunkt 2010 2009

< 1 år 290 3331–5 år 703 837> 5 år 907 1 089

Summa 1 900 2 259 Totala leasingavgifter under perioden 327 364Varav minimileaseavgifter 325 362Varav variabla avgifter 2 2

Operationella leasingavtal (leasegivare)Operationell leasing där If är leasegivare avser intäkter från uthyrning av lokaler.

Totala framtida minimi-MSEK leaseavgifterFörfallotidpunkt 2010 2009

< 1 år 9 101-5 år 10 3> 5 år - 1

Summa 19 14 Totala leasingavgifter under perioden 26 28Varav minimileaseavgifter 26 28Varav variabla avgifter 0 0 Det bokförda värdet för byggnader och mark vilka hyrs ut uppgår till 142 MSEK (107).


NOT 26 Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring)

2010 2009 Avsättning för ej Avsättning för Avsättning för ej Avsättning för intjänade premier och oreglerade intjänade premier och oregleradeMSEK kvardröjande risker skador kvardröjande risker skador

Förändring under periodenIngående balans 17 105 70 888 16 535 69 214Uppräkning av reserv för skadelivräntor - 550 - 630förändring i avsättning 896 591 297 1 091Omräkningsdifferenser -1 459 -4 838 273 -47

Utgående balans 16 542 67 191 17 105 70 888

Försäkringstekniska avsättningar och återförsäkrares andelar

MSEK 2010 2009

Försäkringstekniska avsättningar före avgiven återförsäkringEj intjänade premier och kvardröjande risker 16 542 17 105Avsättning för inträffade och rapporterade skador 18 162 19 012Avsättning för inträffade ännu ej rapporterade skador 31 872 33 666Avsättning för skadelivräntor 14 729 15 735Avsättning för skaderegleringskostnader 2 428 2 475

Summa 83 733 87 993 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Ej intjänade premier och kvardröjande risker 475 502Avsättning för inträffade och rapporterade skador 2 717 2 752Avsättning för inträffade ännu ej rapporterade skador 1 381 1 636Avsättning för skadelivräntor 2 2Avsättning för skaderegleringskostnader - -

Summa 4 575 4 892 Försäkringstekniska avsättningar för egen räkning Ej intjänade premier och kvardröjande risker 16 067 16 603Avsättning för inträffade och rapporterade skador 15 445 16 260Avsättning för inträffade ännu ej rapporterade skador 30 491 32 030Avsättning för skadelivräntor 14 727 15 733Avsättning för skaderegleringskostnader 2 428 2 475

Summa 79 158 83 101 Då bolaget är exponerat mot ett flertal valutor kan jämförbarheten av balansuppgifter mellan år vara missledande. I resultaträkningen rensas däremot effekten för valuta. Valutaeffekten mellan 2009 och 2010 uppgår till en minskning på netto 6,1 miljarder SEK för avsättningar för egen räkning.

Ursprunligt MSEK nominellt belopp Löptid 2010-12-31

förlagslån, emitterat 2001 MEUR 200 20 år 1 792förlagslån, emitterat 2002 MEUR 65 20 år 583förlagslån, emitterat 2005 MEUR 150 Evigt 1 339

Summa 3 714

Lånen är emitterade med 10 års fast ränta. Efter 10 år övergår lånen till att löpa med rörlig ränta men de innehåller också villkor som medger rätt till för-tida lösen vid denna tidpunkt. Lånen emitterade 2001 (200 MEUR) och 2005 (150 MEUR) är noterade på börsen i Luxemburg.

NOT 25 Efterställda skulder

Räntekostnad, MSEK Räntesats 2010 2009

förlagslån, emitterat 2001 7,50% 149 163förlagslån, emitterat 2002 8,98% 56 62förlagslån, emitterat 2005 4,94% 71 82

Summa 276 307

Lånet emitterat 2002 (65 MEUR) riktades ursprungligen till Ifs tidigare ägare motsvarande deras ägarandel. Emittenten av 2001 års förlagslån, If Skadeför-säkring AB (publ), har efter ansökan hos finansinspektionen i februari 2011 erhållit medgivande att återbetala lånet per 30 mars 2011.


Värdering av försäkringstekniska skulder Försäkringstekniska skulder ska spegla det ansvar som bolaget har för sina försäkringsåtaganden, det vill säga för tecknade för-säkringskontrakt. Den försäkringstekniska skulden fördelas på två poster, dels avsättning för ej intjänade premier och dels av-sättningar för oreglerade skador. Avsättningen för ej intjäna-de premier avser gällande kontrakt där avtalstiden ännu ej har löpt ut. Den dominerade delen, avsättningar för oreglerade ska-dor, avser kommande skadeutbetalningar för inträffade skade-fall kopplade till samtliga försäkringsavtal som bolaget tecknat.

avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande riskAvsättningar för ej intjänade premier motsvarar värdet av bola-gets samlade ansvar för löpande försäkringar och beräknas en-ligt vedertagen metodik. Det innebär att man beaktar hur stor del av premien som är hänförlig till tiden efter redovisnings-perioden. Därefter testas om avsättningen är tillräcklig för att täcka förväntade skade- och driftskostnader. Om avsättningen bedöms vara för låg görs en kompletterande avsättning för den kvardröjande risken motsvarade det beräknade underskottet.

avsättning för oreglerade skadorAvsättning för oreglerade skador motsvarar värdet av alla för-väntade skadeutbetalningar och därtill hörande skadereglerings-kostnader. Avsättningen omfattar såväl till försäkringsbolaget anmälda skador samt skador som sannolikt inträffat men ännu inte inrapporterats till bolaget. Avsättningen för oreglerade skador är beräknad med hjälp av statistiska metoder och/eller genom individuell bedömning av enskilda skador. Vanligtvis uppskattas kostnaden för stora ska-dor individuellt. Mindre skador som inträffar mer frekvent (frek-vensskador) liksom avsättningen för ännu ej rapporterade ska-dor bedöms med hjälp av statistiska metoder.Bortsett från avsättningar för skadelivräntor och reserveringarna för okända men sannolika skador som avser finska skadelivrän-tor är avsättningen för oreglerade skador inte diskonterad. Av-sättningar för skadelivräntorna är diskonterade i enlighet med gällande praxis och med hänsyn till inflation och dödlighet.

metodbeskrivningIf använder flera statistiska metoder för att beräkna den skade-kostnad som bolaget ska ersätta försäkringstagaren.Vanligast är Chain-ladder och Bornhuetter-Ferguson metoder-na. Chain-ladder-metoden kan baseras på olika typer av data såsom utbetalningar, skadekostnad eller antal skador. Historis-ka skadeutvecklingsfaktorer och ett urval av estimat av framtida utvecklingsfaktorer analyseras. Urvalet av utvecklingsfaktorer appliceras därefter på den hittills kända kostnaden för skador för respektive skadeår (som ännu ej är fullt utvecklat) som skall uppskattas. På så sätt får man fram en skattning för den förvän-tade skadekostnaden för varje skadeår. Chain-ladder metodiken är mest lämpad för försäkringsportföljer som har en relativt sta-bil utveckling. Metoden är mindre användbar i de fall där det saknas tillräckligt med historiska data, som t.ex. för nya försäk-ringsprodukter eller i portföljer med lång eftersläpning i skade-rapporteringen. För dess portföljer används oftast Bornhuetter-Ferguson-metoden. Den baseras dels på skadehistorik och dels på exponeringsdata, t.ex. antal försäkrade eller premieinkomst. Den faktiska skadehistoriken ges mer vikt för de äldre utveckla-de skadeårgångarna medan för nyare årgångar viktas den kända exponeringen i högre grad baserat på erfarenheter från liknan-de portföljer och produktområden.

antaganden och dess känslighet

De antaganden och parametrar som används i reservsättningen justeras kvartalsvis. På årsbasis görs en djupare analys. If är i hög grad exponerad för personskador som huvudsakligen uppkommer inom de obligatoriska trafik- och arbetsskadeför-säkringarna. Av den totala skadereserven är drygt 65 procent hänförlig till dessa två försäkringsklasser. If tecknar trafikförsäk-ring i Norden, Baltikum och Ryssland. Arbetsskadeförsäkring tecknas i Norge, Danmark och Finland. Ur ett kundperspektiv är omfattningen på de obligatoriska försäkringarna i stort sett lika. Hur stor del av ersättningen som täcks av den egna försäk-ringen och hur stor del som finansieras genom statlig socialför-säkring skiljer sig däremot åt mellan de olika länderna.Det finns en rad faktorer som påverkar reserverna och dess osä-kerhet. De viktigaste antagandena för personskadedominerade försäkringsportföljer är:• Inflation • Diskonteringsränta• Dödlighet • Påverkan på grund av lagändringar och domstolspraxis.

INFLATIONDen förväntade inflationsutvecklingen beaktas vid all reservsätt-ning men är framförallt viktig vid skador som avvecklas över en längre tidsperiod. För långsvansad affär såsom trafik- och ar-betsskadeförsäkring görs interna bedömningar om den framtida kostnadsutvecklingen. Den baserar sig dels på externa uppskatt-ningar om framtida inflationsutveckling inom olika områden, som t.ex. konsumentprisindex, lönekostnadsindex och dels på interna bedömningar rörande kostnadsökningar för olika typer av ersättningar. Ersättningskostnaden kan till exempel öka på grund av ny eller förändrad lagstiftning eller praxis. Olika natio-nella regelverk gör att känsligheten i inflationsantaganden skil-jer sig relativt mycket åt mellan länder.En stor del av skadekostnaden inom den obligatoriska försäk-ringen består av ersättning för inkomstförlust, vilket i lagstift-ningen vanligen kopplas till ett fördefinierat index för värdesäk-ring av ersättningen. I Finland betalas ersättningen ut i form av livräntor och värdesäkring hanteras utanför balansräkningen i ett icke fonderat pool-system. Det begränsar inflationsrisken. I Sverige betalas ersättningen också ut i form av livräntor un-der lång tid och reserveringarna måste täcka framtida värdesäk-ring. Detsamma gäller även inom dansk arbetsskadeförsäkring. Det innebär att känsligheten för inflationsförändringar är stor. I Norge och inom dansk trafikförsäkring betalas ersättningen ut som en engångsutbetalning. Eftersom durationen då är re-lativt kort minskar inflationsrisken. För känslighetsanalys avse-ende inflation se Not 3 Risker och riskhantering.

DISKONTERINgSRäNTAMed undantag för den ersättning som betalas i form av skade-livräntor, så nuvärdesberäknas (diskonteras) varken skade- el-ler premiereserver med hänsyn till ränta och duration. Diskon-teringräntan för Finland har sänkts från 3,20 till 3,15 procent. Detta har medfört en ökning av reserven med 70 MSEK. I Sve-rige är den högsta tillåtna diskonteringsräntan knuten till real-ränteobligationer vilket har medfört att den sänkts från 1,50 till 1,33 procent. Ränteuppgiften i tabellen nedan är ett genom-snitt för Ifs skadelivräntor.


Nedan följer diskonterade reserver och diskonteringsränta per land för länder med väsentliga skadelivränteportföljer:

DanmarkBelopp 729 MSEKDiskonteringsränta 2,0% (realräntediskontering) Finland

Belopp livränta 10 172 MSEK Belopp IBNR 2 527 MSEKDiskonteringsränta 3,15% Sverige

Belopp 3 800 MSEKDiskonteringsränta 1,33% (realräntediskontering)

För känslighetsanalys avseende diskonteringsränta se Not 3 Ris-ker och riskhantering.

DÖDLIgHETReservrisken avseende dödlighet är också relaterad till skade-livräntor, eftersom den faktiska dödligheten kan bli lägre än de dödlighetsantaganden som gjorts i samband med reservbedöm-ningen. Modellen för dödlighet följer den praxis som gäller i de olika länderna. Den baseras vanligtvis på befolkningsdödlighet och/eller specifika bolagsgemensamma analyser. Dödlighets-antagandena differentieras generellt utifrån ålder och kön. För känslighetsanalys avseende dödlighetsantaganden se Not 3 Ris-ker och riskhantering. Den underliggande dödlighetsmodellen för den finska befolkningen har ändrats under året, baserat på preliminära resultat från en nationell studie. Denna förändring innebar en ökning av reserven för skadelivräntor och diskonte-rad IBNR i storlek 0,3 miljarder SEK. Denna effekt har dock reducerats av andra förändringar i modellen.

EFFEKTER AV LAgäNDRINgAR OCH DOMSTOLSPRAxISFörändringar av lagar och praxis som kan påverka framtida kost-nader är i det närmaste omöjliga att ta hänsyn till vid reservsätt-ningen. Det finns dock metoder för att hantera osäkerheten. I första hand görs, som tidigare har nämnts, en viss anpassning av inflationsantagandena med hänsyn till historiska erfarenhe-ter för olika försäkringsslag. I de fall där enskilda skadeärenden är under rättslig prövning, och där If bedömer att det finns en risk för en negativ och prejudicerande dom, anpassas avsättning-arna för likartade skadeärenden.

förändringar under 2010Inga väsentliga förändringar i tillämpade metoder har gjorts under året.Den redovisade minskningen av skadereserven under året upp-går till 3,7 miljarder SEK. Årets effekter från valutaförändring-ar vid omräkning av reserver i utländsk valuta är betydande och uppgår till 4,8 miljarder SEK då den svenska kronan har stärkts mot alla för koncernen viktiga valutor. Den verkliga ökningen i skadereserver brutto, efter beaktande av valutaeffekter, uppgår till en ökning på 1,1 miljarder SEK. Ökningen är främst hän-förlig till följande ändringar per land;• Skadereserverna i den svenska verksamheten, inklusive indu-

strifilialer, har minskat med 0,1 miljarder SEK. Detta beror främst på reservminskningar i ansvarsförsäkring (0,4 miljarder SEK) och olycksfallsförsäkring (0,2 miljarder SEK) medan skadereserver inom trafikförsäkring ökade med 0,6 miljarder SEK (varav skadelivräntor 0,2 miljarder SEK och skadebe-handlingsreserv 0,1 miljarder SEK). Andra försäkringsklasser visar endast mindre förändringar.

• Skadereserverna i den norska verksamheten har ökat med 0,7 miljarder SEK, främst hänförligt till ökade reserver inom egendomsförsäkring till följd av storskador.

• Skadereserverna i den danska verksamheten har ökat med 0,2 miljarder SEK. Av detta är halva ökningen hänförlig till stor-skador inom sjöförsäkring, den resterande reservökningen är främst hänförlig till en ökad portfölj.

• Skadereserverna i den finska verksamheten har ökat med 0,4 miljarder SEK, vilka främst är hänförliga till ökning av reser-ver i trafik- och ansvarsförsäkring. Ändringar i reserverna för övriga försäkringsklasser var av mindre omfattning. Skadeliv-räntereserverna inom arbetsskadeförsäkring ökade med 0,2 miljarder SEK främst beroende på en ny dödlighetsmodell (som också påverkade trafikförsäkringen).

• Skadereserverna i den baltiska och ryska verksamheten har minskat något, huvudsakligen i Estland och Ryssland som en effekt av den ekonomiska recessionen.

• Skadereserverna i run off verksamheten visade endast små förändringar.

Den återförsäkrade andelen av skadereserven minskade med 0,3 miljarder SEK. Efter justering för negativa valutaeffekter på 0,2 miljarder SEK uppgår den reella nettominskningen till 0,1 miljarder SEK. Minskningen är en effekt av stora brutto-förändringar i reserven. Reserven för ansvarsförsäkring minska-de med 0,4 miljarder SEK på grund av slutreglering av en stor-skada och reserven för arbetsskadeförsäkring minskade med 0,2 miljarder SEK efter avveckling av en tidigare proportionell återförsäkring. Återförsäkrarnas andel av reserven för egendom ökade med 0,6 miljarder SEK till följd av ökade storskador och vinterskador. Återförsäkrarnas andel av reserverna för andra för-säkringsklasser minskade något. Den nu avvecklade frontingaf-fären i Sjö & Energi har medfört en minskning av reserverna med 0,1 miljarder SEK.

speciella händelserÅrets utfall av storskador var högre än förväntat på nordisk nivå. På landsnivå var skadeutfallet högre i Norge medan det var nå-got lägre i Sverige och Finland. De två största enskilda skadorna under 2010 var en brand i ett valsverk i Sverige och en brand i ett smältverk för aluminium i Qatar. Respektive skada uppgick till 0,4 respektive 0,3 miljarder SEK brutto. Väderförhållande-na under de första månaderna 2010 var mycket hårda och inne-bar en ökad skadekostnad för egendom- och motorförsäkring på 0,7 miljarder SEK jämfört med ett normalår.

skadekostnadsutvecklingUtöver känslighetsanalysen utgör också tidigare års skattning-ar av skadekostnaden för enskilda skadeår ett mått på bolagets förmåga att förutse den slutgiltiga skadekostnaden. Tabellerna nedan visar kostnadsutvecklingen för skadeåren 2003–2010, före och efter återförsäkring. För skadeåren 2002 och tidiga-re är informationen aggregerad till en kolumn. Uppdelningen i perioder är vald mot bakgrunden av att If införde ett koncern-gemensamt återförsäkringsprogram samt gemensamma redo-visningsrutiner på detaljnivå från och med 2003. Kolumnen för skadeår 2002 och tidigare år inkluderar endast betalning-ar gjorda efter 2002, dvs. startpunkten är utgående skadere-serv för år 2002. I den övre delen av tabellen ser man hur skattningen av den to-tala skadekostnaden per skadeår utvecklats årsvis. Den nedre de-len visar hur stor del av detta som återfinns i balansräkningen. Eftersom If har verksamhet i olika länder är portföljen expone-rad mot flera valutor. För att justera för valutaeffekter är den lo-kala rapporteringsvalutan omräknad med balanskursen per den 31 december 2010. Tabellen blir därför inte direkt jämförbar med motsvarande tabell redovisad tidigare år eller med resul-taträkningen eftersom samtliga skadeår innehåller omräknade uppgifter baserade på slutkurser.


MSEK 2010 2009

Avsättning för pensioner och liknande åtaganden 943 1 065Övriga avsättningar 319 356

Avsättningar för andra risker och kostnader 1 262 1 421

NOT 27 Övriga avsättningar

Skadekostnad – Före avgiven återförsäkring

MSEK Skadeår 2002 och tidigare år 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Totalt

Uppskattad skadekostnad:- i slutet av skadeåret 45 068 23 057 22 546 24 001 24 125 24 710 26 067 26 145 27 218 - ett år senare 47 094 22 693 22 224 23 491 23 984 24 685 25 650 25 683 - två år senare 47 956 21 970 21 652 23 004 23 725 24 361 25 107 -tre år senare 48 674 21 884 21 601 22 751 23 695 24 060 -fyra år senare 49 521 21 710 21 452 22 445 23 321 -fem år senare 49 871 21 547 21 205 22 129 -sex år senare 49 876 21 427 20 840 -sju år senare 50 652 21 537 -åtta år senare 51 311 Nuvarande skattning av total skadekostnad 51 311 21 537 20 840 22 129 23 321 24 060 25 107 25 683 27 218 Totalt utbetalt 29 239 18 768 17 671 18 538 19 399 19 602 19 791 18 992 14 485 Avsättning upptagen i balansräkningen 22 072 2 770 3 168 3 591 3 922 4 458 5 315 6 691 12 733 64 721- varav skadelivräntor 10 963 592 464 582 599 604 519 326 80 14 729 Övrig avsättning 42Avsättning för skaderegleringskostnader 2 428

Total avsättning upptagen i balansräkningen 67 191

Skadekostnad – Efter avgiven återförsäkring

MSEK Skadeår 2002 och tidigare år 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Totalt

Uppskattad skadekostnad:- i slutet av skadeåret 39 613 21 976 21 902 22 685 23 142 23 809 24 961 25 063 25 858 - ett år senare 41 536 21 529 21 572 22 117 22 905 23 726 24 666 24 759 - två år senare 42 452 20 855 21 012 21 624 22 639 23 483 24 150 -tre år senare 42 988 20 764 20 952 21 435 22 669 23 184 -fyra år senare 43 692 20 582 20 830 21 149 22 321 -fem år senare 43 973 20 426 20 582 20 836 -sex år senare 43 958 20 319 20 210 -sju år senare 44 285 20 431 -åtta år senare 45 100 Nuvarande skattning av total skadekostnad 45 100 20 431 20 210 20 836 22 321 23 184 24 150 24 759 25 858 Totalt utbetalt 23 939 17 881 17 212 17 574 18 604 18 955 19 170 18 574 14 321 Avsättning upptagen i balansräkningen 21 161 2 550 2 998 3 261 3 717 4 229 4 980 6 184 11 537 60 617- varav skadelivräntor 10 961 592 464 582 599 604 519 326 80 14 727 Övrig avsättning 46Avsättning för skaderegleringskostnader 2 428

Total avsättning upptagen i balansräkningen 63 091

kommentarerIf har under 2009 och 2010 haft ett likvärdigt återförsäk-ringsskydd med ett självbehåll uppgående till 200 MSEK för de dominerande riskskydden inom egendomsförsäkring och katastrofskydd.Avsättning avseende fastställda skadelivräntor och dess utbe-talningar ingår i triangeln. De finska preliminära skadelivrän-torna som är diskonterade redovisas som skadelivräntor i ba-

lansräkningen. Av den totala avsättningen för skadelivräntor på 14 727 MSEK avser således 10 961 MSEK årgång 2002 och tidigare årgångar.Med Övrig avsättning avses verksamheter under avveckling. Pos-ten består uteslutande av avsättningar relaterade till restposter från tidigare affär inom Sjö & Energi och eliminering av in-tern fronting.

Vid beräkning av förpliktelser avseende förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige och Norge har följande aktuariella antaganden använts: Sverige Sverige Norge Norge 2010-12-31 2009-12-31 2010-12-31 2009-12-31

Diskonteringsränta 5,00% 4,00% 4,00% 4,50%förväntad avkastning 4,50% 4,50% 4,75% 5,00%Lönetillväxt 3,25% 3,25% 3,75% 4,00%Prisinflation 2,00% 2,00% 2,25% 2,50%

Förväntad avkastning på placerade medel beräknas med följande fördelning på tillgångsslag i förvaltning:Obligationer 42% 43% 65% 66%Aktier 39% 42% 16% 9%fastigheter 10% 10% 16% 17%Övrigt 9% 5% 3% 8%

Fördelning av förpliktelser på säkerställda och icke säkerställda pensionsplaner Säkerställda planer Ej säkerställda planerMSEK 2010 2009 2010 2009

Beräknad pensionsförpliktelse till nuvärde 3 539 3 767 564 579Placeringar i pensionstillgångar till marknadsvärde 2 923 2 790 - -Netto förpliktelse/skulder 616 977 564 579Ej redovisade akturiella vinster/förluster -371 -659 -45 -23Netto pensionsförpliktelse bokförd i balansräkningen 245 318 519 556

Belopp som redovisas i resultaträkningen

MSEK 2010 2009 2008 2007 2006

Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år 136 151 130 147 162Ränta på förpliktelsen 183 179 177 165 141förväntad avkastning på förvaltningstillgångar -136 -130 -140 -113 -106Aktuariella förluster (plus) eller vinster (minus) som redovisas för året 20 52 12 33 22förluster (plus) eller vinster (minus) på reduceringar och regleringar 3 12 19 24 37Kostnader/intäkter avseende tjänstgöring tidigare år - - - - 38

Pensionskostnad 206 264 198 256 294

Specifikation av förändringen i nettoförpliktelsenPensionsförpliktelser: Vid årets början 4 346 4 243 3 836 3 661 3 373Årets intjäning 136 151 130 147 162Räntekostnader 183 179 177 165 141Aktuariella vinster/förluster -186 -445 396 -238 167förluster eller vinster på reduceringar och regleringar 3 11 14 16 37förpliktelser lösta genom betalning - - - -20 -Kostnader/intäkter avseende tjänstgöring tidigare år - - - - 38Valutakursdifferenser på utländska planer -230 336 -197 210 -182Utbetalda pensioner -149 -129 -113 -105 -75

Förmånsbestämda förpliktelser vid årets slut 4 103 4 346 4 243 3 836 3 661


Avsättning för pensioner och liknande åtaganden

MSEK 2010 2009 2008 2007 2006

Beräknad förpliktelse till nuvärde 4 103 4 346 4 243 3 836 3 661Placeringar i pensionstillgångar till marknadsvärde 2 923 2 790 2 392 2 404 2 060

Netto förpliktelse/skulder 1 180 1 556 1 851 1 432 1 601Ej redovisade aktuariella vinster/förluster -416 -682 -1 027 -510 -817

Netto förpliktelse bokförd i balansräkningen 764 874 824 922 784Avsättning för arbetsgivaravgifter 179 191 180 191 198

Avsättning för pensioner och liknande åtaganden 943 1 065 1 004 1 113 982

Redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner följer IAS 19.

Pensionsförpliktelser samt den på räkenskapsperioden belöpande pensions-kostnaden beräknas med aktuariella metoder. Pensionsrättigheter beräknas intjänas linjärt under anställningstiden. Beräkningen av pensionsförpliktelser baseras på framtida förväntade pensionsutbetalningar och inkluderar anta-ganden om dödlighet, personalomsättning och lönetillväxt. Den nominellt be-räknade skulden diskonteras till nuvärde med en räntesats baserad på aktuell marknadsränta justerad med hänsyn till durationen på bolagets pensions-förpliktelser. Som bas för bestämning av diskonteringsränta för den svenska

förpliktelsen används likvida säkerställda bostadsobligationer utgivna av hy-poteksinstitut. för den norska förpliktelsen används norska statsobligationer. Efter avräkning för förvaltningstillgångar och ej bokförda aktuariella vinster och förluster redovisas i balansräkningen en netto tillgång eller skuld. Den redovisade nettoförpliktelsen i utgående balansräkning 2010 omfattar för-månsbestämda pensionsplaner för anställda i Sverige och Norge. för övriga länder i koncernens verksamhetsområde har förekommande pensionsförmå-ner klassificerats som premiebestämda.


Övriga avsättningar:Specifikation av förändring av övriga avsättningar MSEK 2010 2009

Ingående balans 356 288Utnyttjade avsättningar under räkenskapsåret -110 -120Outnyttjade avsättningar reverserade under räkenskapsåret -16 -19Avsättningar under räkenskapsåret 103 197Omräkningsdifferens -14 10

Utgående balans 1) 319 356

1) Varav beräknas regleras senare än 12 månader efter balansdagen 141 (174).

Övriga avsättningar omfattar främst medel reserverade för framtida utgifter hänförliga till tidigare genomförda samt beslutade organisationsförändringar med 212 MSEK (298). Utveckling av effektivare processer inom administration och skadereglering och strukturella förändringar i distributionskanaler medför krav på organisatoriska förändringar inom samtliga affärsområden. förutom reserveringar hänförliga till omstruktureringar omfattar posten bl.a. avsätt-ningar för legala tvister med 58 MSEK (0) samt arbetsgivaravgifter reserve-rade för åtaganden hänförliga till kapitalförsäkringar med 20 MSEK (20).

MSEK 2010 2009

Skulder till försäkringstagare 1 133 972Skulder till försäkringsmäklare 68 73Skulder till försäkringsföretag 16 20

Summa 1) 1 217 1 065

1) Varav regleras senare än 12 månader efter balansdagen 2 (4).

NOT 28 Skulder avseende direktförsäkring

MSEK 2010 2009

Skatteskuld (aktuell) 1 259 2 458Leverantörsskulder 216 138fondlikvidskulder 0 8Skuld patientförsäkringspool för offentlig sektor 488 586Övriga skulder, närstående företag 0 1Övrigt 1 010 1 016

Summa 1) 2 973 4 207

1) Varav förfaller till betalning senare än 12 månader 545 (491).

NOT 29 Övriga skulder

MSEK 2010 2009

Upplupna kostnader förlagslån 190 218Övriga upplupna kostnader 1) 1 351 1 351förutbetalda intäkter 23 24

Summa 1 564 1 5931) Övriga upplupna kostnader består i huvudsak av personalrelaterade reserveringar

som semesterlöneskulder, sociala avgifter, provisioner och andra rörliga ersättningar, men även reserveringar för ofakturerade övriga driftskostnader.

NOT 30 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

(fortsättning) Specifikation av förändringen i nettoförpliktelsen MSEK 2010 2009 2008 2007 2006

Placeringar i pensionstillgångar: Vid årets början 2 790 2 392 2 404 2 060 1 910förväntad avkastning 136 130 140 113 106Aktuariella vinster/förluster 21 -71 -183 49 -13Avgifter 232 235 228 158 223Medel använda vid lösen av förpliktelse - - - -20 -Valutakursdifferenser på utländska planer -151 195 -114 126 -101Utbetalda pensioner -105 -91 -83 -82 -65

Placeringar i pensionstillgångar vid årets slut 2 923 2 790 2 392 2 404 2 060

I posten övrigt ingår skulder bl.a. avseende premie-, käll- och mervärdesskatt.


MSEK 2010 2009

Panter och därmed jämförliga säkerheterAndra finansiella placeringstillgångar 1 532 1 536Kassa och bank 98 91

Summa 1 630 1 627

MSEK 2010 2009

Riskfria obligationer 9 985 15 938Övriga obligationer 43 441 44 450Aktier i publika AB 13 420 12 315fastighetsrelaterade tillgångar 33 21

Summa 66 879 72 724 försäkringstekniska avsättningar, netto 57 921 59 267Överskott av registerförda tillgångar 8 958 13 457

Summa 66 879 72 724

NOT 31 Ställda säkerheter

MSEK 2010 2009

Borgens- och garantiförbindelser 507 192Andra åtaganden 244 706

Summa 751 898

Dotterbolagen If Skadeförsäkring AB (publ) och If Skadeför-säkringsbolag Ab tillhandahåller försäkring med ömsesidiga åtaganden inom Nordiska Kärnförsäkringspoolen och If Ska-deförsäkring AB (publ) inom norska Naturskadepoolen och ne-derländska terrorpoolen.I samband med överlåtelsen av skadeförsäkringsrörelsen från Skandia-koncernen till If-koncernen med effekt från 1 mars 1999 ställde If Skadeförsäkring Holding och If Skadeförsäk-ring AB (publ) ut en garanti till förmån för Försäkringsaktiebo-laget Skandia (publ). Nämnda bolag i If-koncernen garanterar ömsesidigt att hålla företag i Skandiagruppen skadeslösa gente-mot krav och åtaganden utifrån garantier och liknande åtagan-den ställda av företag i Skandia-koncernen inom den skadeför-säkringsverksamhet som överförts till If-koncernen.If Skadeförsäkring Holding och If Skadeförsäkring AB (publ) har var för sig ingått avtal tillsammans med Försäkringsaktie-bolaget Skandia (publ) och Tryg-Baltica Forsikring AS i vilka Skandia och Trygg-Baltica ska hållas skadeslösa från samtliga krav hänförliga till garantier utställda av Försäkringsaktiebola-get Skandia (publ) och Vesta Forsikring AS för Skandia Marine Insurance Company (UK) (numera Marlon Insurance Company Ltd) till förmån för Institute of London Underwriters. Marlon såldes under 2007, varvid köparen ställde ut en garanti till för-mån för If för det fulla belopp If kan komma att utge på grund av dessa garantier.If Skadeförsäkring Holding har till förmån för bolag i Svenska Handelsbankens AB (publ) koncern gått i borgen för If Skade-försäkring AB (publ) för bolagets förpliktelser för kortfristiga skulder upp till ett belopp om 500 MSEK och för förpliktelser i anledning av derivatavtal, samt för If Skadeförsäkring AB (publ)

NOT 32 Ansvarsförbindelser och andra åtaganden

och Capital Assurance Company Inc för dessa bolags förpliktel-ser i anledning av utställda bankgarantier (standby letters of cre-dit) för bolagens försäkringsrörelse. Capital Assurance Compa-ny Inc såldes under 2008, varvid köparen ställde ut en garanti till förmån för If för de belopp If kan komma att utge på grund av bankgarantin hänförlig till Capital Assurance Company Inc.Med avseende på vissa IT-system som If använder gemensamt med Sampo, har If Skadeförsäkring Holding åtagit sig att er-sätta Sampo för eventuella kostnader orsakade av If som Sampo kan ådra sig mot ägarna av systemen.If Skadeförsäkring Holding har vidare ställt ut en garanti till förmån för TietoEnator Corporation innebärande att bolaget skall svara för de förpliktelser som koncernbolaget If IT Servi-ces A/S kan ha mot TietoEnator på grund av ett avtal om IT-tjänster. Garantin faller ut om If IT Services A/S ställer in sina betalningar, försätts i konkurs, ansöker om ackord eller i annat fall kan anses vara på obestånd. If Skadeförsäkringsbolag Ab har utestående åtaganden gentemot private equity fonder om 43 MEUR, motsvarande det högsta belopp bolaget åtagit sig att investera i fonderna. Belopp kom-mer att utnyttjas under åtagandena över en flerårsperiod i takt med att fonderna gör investeringar. If Skadeförsäkring AB (publ) har, i enlighet med ett aktieägar-avtal mellan aktieägarna i Hemfosa Fastigheter AB, åtagit sig att fram till den 30 juni 2014 tillhandahålla bolaget efterställda lån (aktieägarlån) upp till ett belopp om maximalt 499 MSEK.

Pantsatta tillgångar och pantsättningens syfte fördelas enligt följande:

MSEK 2010 2009

Finansiella placeringstillgångar Säkerheter för försäkringsåtaganden 1 188 1 275Säkerheter ställda för terminshandel 344 261

Summa 1 532 1 536 Kassa och bank Säkerheter för försäkringsåtaganden 85 90Säkerheter ställda för terminshandel 12 0Säkerheter för tillstånd att bedriva försäkringsverksamhet 1 1

Summa 98 91

Summa 1 630 1 627

Tillgångar som omfattas av försäkringstagarnas förmånsrätt

följande tillgångar är registerförda för skuldtäckning av försäkringstekniska avsättningar i Ifs svenska försäkringsbolag. I händelse av obestånd har försäk-ringstagarna förmånsrätt i de registerförda tillgångarna. Under rörelsens gång har If rätt att föra tillgångar in och ut ur registret så länge som samtliga för-säkringsåtaganden är skuldtäckta enligt den svenska försäkringsrörelselagen.


metodbeskrivningI ett skadeförsäkringsbolags resultatredovisning periodiseras alla premieinkomster över kontraktens löptid. Skadereserveringar görs löpande baserat på statistiska modeller för befarade skador och när skador sedan inträffar upprättas de faktiska skadereser-verna. Slutligen regleras skadan genom en utbetalning till för-säkringstagaren. De kassaflöden som ett försäkringskontrakt och en skada ger upphov till skiljer sig därför kraftigt från hur re-sultatredovisningen sker. Kopplingen mellan resultaträkningen och kassaflödet finns redovisat i verksamhetens balansräkning, där dels periodiseringsposter återfinns i de tekniska reserver-na (premie- och skadereserver) och i de fordringar och skulder som utgör oreglerade poster hänförliga till försäkringsavtal. I försäkringsbolag med en omfattande verksamhet kommer de stora talens lag dock att innebära att effekterna av de underlig-gande skillnaderna mellan redovisning och verkligt kassaflöde reduceras avsevärt.Kassaflödesanalysen åskådliggör hur kassaflödet uppkommer och hur det påverkar koncernens placeringar i bank och place-ringstillgångar. Kassaflödet genereras främst i försäkringsrörelsen (den tekniska verksamheten) och i form av direktavkastning från placeringstillgångar. I den tekniska verksamheten omfattar flö-dena premieinkomster, skadeutbetalningar och driftskostnader som redovisas med sina bruttoflöden. Premie- och skadebetal-ningar i återförsäkringsverksamheten, som i huvudsak regleras genom periodiska avräkningar, redovisas i sammanställningen med sina nettoflöden.Kassaflöden förekommer i den övriga förvaltningen i form av transaktioner mot ägare (kapitaltillskott, emissioner, utdelning-ar), upptagande av förlagslån och ränteutbetalningar samt flöden genererade från valutasäkringar för hela verksamheten.Analysen har sin grund i de poster i resultaträkningen som har direkt koppling med externa betalningsflöden. Dessa poster jus-teras sedan i analysen med periodens förändringar i balansräk-ningen (motpartsfordringar/skulder) som har en direkt kopp-ling till resultatposten ifråga. De balansposter som redovisas i koncernen utgörs till övervägande del av fordringar/skulder i utländsk valuta och är därför föremål för löpande omvärdering till aktuell valutakurs för respektive balansdag. I kassaflödes-analysen har effekten av denna omräkning eliminerats och de i analysen redovisade enskilda kassaflöden är därför inte direkt avläsbara som skillnader i de balansräkningar och noter som pre-senteras i årsredovisningens andra delar.

utfall 2010Kassaflödet från försäkringsrörelsen minskade under perioden med 878 MSEK till 3 353 MSEK (4 231) och kassaflödet från investeringsverksamheten, mätt som erhållen direktavkastning, ökade till 3 779 MSEK (3 131). Årets rörelsegenererade kas-saflöde totalt uppgick till 7 132 MSEK (7 362). Det överskott av kassamedel som genereras i rörelsen och som ej behöver dis-poneras för att upprätthålla en kortfristig betalningsberedskap överförs löpande till investeringsverksamheten.

kassaflöde från försäkringsverksamhetenKassaflöden från premier minskade under året och uppgick till 38 170 MSEK (39 820). Förstärkningen av den svenska kro-nan mot främst EUR och EUR-kopplade valutor har medfört en minskning netto av kassaflödet med 1,4 miljarder SEK. Jus-terat för valutaeffekter uppgår minskningen av kassaflödet från premier till drygt 0,2 miljarder SEK. Premieflödena i de dans-ka, norska och finska verksamheterna har ökat jämfört med fö-regående år. För Sverige och de baltiska länderna redovisas en nedgång.

skadeutbetalningarÅrets skadeutbetalningar minskade under året och uppgick till 27 642 MSEK (28 027). Valutaeffekten grundad på den svens-ka kronans förstärkning har reducerat beloppet med drygt 1,0 miljarder SEK. Ökningen är främst hänförlig till verksamheter-na i Sverige, Danmark och Finland.

återförsäkringsflödeÅterförsäkringsflödet för året uppgick till -777 MSEK (-1 065). Återförsäkringsflöden i resultaträkningen redovisas netto med -907 MSEK (det vill säga nettot av premier för avgiven åter-försäkring med 1 925 MSEK och återförsäkrares andel av ut-betalda skadeersättningar med 1 018 MSEK). Förändringar av fordringar/skulder i återförsäkringsverksamheten har påverkat flödet positivt.

driftsutgifterKassaflödet för driftsutgifter, som redovisas netto med kassaflö-det från övriga tekniska intäkter, minskade under året och upp-gick till 6 398 MSEK (6 497). Driftskostnaderna i koncernens resultaträkning uppgår till 6 634 MSEK och övriga tekniska in-täkter uppgår till 235 MSEK. De främsta justeringarna till pos-terna i resultaträkningen avser avskrivningar och förändringar av driftskostnadsreserver.

kassaflöde från investeringsverksamhetenKassaflödet i placeringstillgångarnas direktavkastning uppgick till 3 779 MSEK (3 131) och omfattar under året erhållen di-rektavkastning i form av utdelning på aktier 245 MSEK, ku-pongräntor 3 529 MSEK och direktavkastning från fastighe-ter 5 MSEK.

kassaflöde från övrig verksamhetKassaflödet från övrig verksamhet redovisas med -9 612 MSEK (-1 729). I posten ingår utdelningar -5 000 MSEK (-5 100), realiserade effekter från valutaterminer -1 848 MSEK (3 582), ränta förlagslån -273 MSEK (-308) samt inkomstskatter -2 994 MSEK (-309).

nettoinvesteringar i placeringstillgångarÅrets nettoinvestering i placeringstillgångar uppgick till -2 834 MSEK (5 741). Placeringstillgångarna kan omdisponeras ba-serat på allokeringsförändringar i koncernens investeringspoli-cy eller förändrade marknadsbedömningar. De kassaflöden per tillgångsslag som uppkommit under året är:• Nettoinvestering i aktier uppgick till 1,4 miljarder SEK och

var inriktad på främst skandinaviska aktier• Nettoinvesteringen i räntebärande värdepapper innebar en

netto försäljning med 4,3 miljarder SEK. Räntebärande vär-depapper utgör den huvudsakliga placeringsinriktningen för förvaltning av de kassaöverskott som skapas inom koncernen.

NOT 33 Kommentarer till koncernens kassaflödesanalys


ÖVRIgA NOTER

NOT 34 Medelantal anställda samt löner och ersättningar

2010 2009 Medelantal Varav Medelantal Varav anställda kvinnor anställda kvinnor

Moderbolaget Sverige 1 0% 1 0%

Totalt i moderbolaget 1 0% 1 0% Dotterföretag Sverige 1) 1 846 50% 1 896 50%Danmark 515 48% 501 48%Estland 290 76% 325 75%finland 1 727 64% 1 780 64%frankrike 5 40% 5 40%Lettland 109 70% 126 70%Litauen 146 58% 170 60%Nederländerna 5 40% 4 50%Norge 1 533 48% 1 638 49%Ryssland 201 66% 346 66%Storbritannien 8 50% 9 61%Tyskland 6 50% 6 49%

Totalt i dotterföretag 6 391 55% 6 806 56% Koncernen totalt 6 392 55% 6 807 56%1) Ombud är ej inkluderade. If har 83 (72) fritidsombud i Sverige.

Andel kvinnor bland ledande befattningshavare Moderbolaget Koncernen totalt 2010 2009 2010 2009

Styrelsen 0% 0% 13% 13%Övriga ledande befattningshavare 0% 0% 18% 18%

Löner och ersättningar för anställda samt sociala avgifter 2010 2009 Löner och Pensions- Sociala Löner och Pensions- SocialaMSEK ersättningar kostnader avgifter ersättningar kostnader avgifter

Moderbolaget 13 2 5 12 2 4Dotterföretag 3 315 597 638 3 534 787 654

Koncernen totalt 3 328 599 643 3 546 789 658


2010 2009

Varav Varav Ledande incitaments- Ledande incitaments- befattnings- program och rörlig Övriga befattnings- program och rörlig ÖvrigaMSEK havare 1) ersättning 2) anställda havare 1) ersättning 2) anställda

ModerbolagetSverige 13 9 - 12 8 -

Totalt i moderbolaget 13 9 - 12 8 - Dotterföretag i Sverige 31 22 873 22 13 879 Dotterföretag och filialer utomlands Danmark 1 - 385 2 0 395Estland 2 - 43 3 0 56finland 6 4 882 4 3 1 007frankrike - - 3 - - 4Lettland 3 1 22 4 1 26Litauen - - 25 2 0 29Nederländerna - - 3 - - 3Norge 30 21 967 25 16 1 021Ryssland 2 - 26 3 0 38Storbritannien - - 6 - - 6Tyskland - - 5 - - 5

Totalt i dotterföretag och filialer 75 48 3 240 65 33 3 469

Koncernen totalt 88 57 3 240 77 41 3 469

1) Med ledande befattningshavare i moderbolag och dotterbolag avses styrelseledarmöter, vd, vice vd och ledamöter i respektive dotterföretags ledningsgrupp. I summan för löner och ersättningar ingår även avgångsvederlag - (2) MSEK.

2) Information om incitamentsprogram och ettårig rörlig ersättning som kostnadsförts respektive år, oavsett intjänandeår.

NOT 35 Räkenskapsårets kostnad för löner och ersättningar för ledande befattningshavare och övriga anställda fördelat per land

Principer för fastställande av ersättningar till ledande befattningshavareStyrelsearvode utgår inte till de ledamöter som är anställda inom If. Ersättningen till verkställande direktören och övrig koncern-ledning utgörs av grundlön, eventuell ettårig rörlig ersättning, andelar i fleråriga incitamentsprogram, övriga förmåner samt pension. Fördelningen mellan grundlön och ettårig rörlig er-sättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För koncernchefen är den ettåriga rörliga ersätt-ningen maximerad till 75 % av grundlönen. För övriga inom koncernledningen är den ettåriga rörliga ersättningen begrän-

sad till maximalt 50–75 % av grundlönen. Den ettåriga rörliga ersättningen är baserad på koncernens resultat, enheters resul-tat samt individuellt uppsatta mål. Merparten av utbetalningar från rörliga ersättningsprogram som utfästs från och med 2010 ska skjutas upp i minst tre år. Därefter ska styrelsen utvärdera och riskjustera den uppskjutna ersättningen innan eventuell ut-betalning görs.Pensionsförmåner, rörlig ersättning samt övriga förmåner till koncernchefen och övrig koncernledning utgår som en del av den totala ersättningen.

Utbetalt Utbetald avseendeUtbetalda ersättningar rörlig incitaments- Övriga Pensions- och förmåner under året, KSEK grundlön ersättning program1) förmåner kostnader Summa

Styrelsens ordförande - - - - - -Övriga styrelseledamöter - - - - - -Verkställande direktören 4 213 2 359 7 734 532 1 790 16 628Vice verkställande direktören 2 124 1 530 4 742 143 874 9 413Övrig koncernledning (9 personer) 18 013 7 053 28 887 1 299 4 663 59 915

Summa 24 350 10 942 41 363 1 974 7 327 85 9561) Se mer under rubriken Långsiktiga incitamentsprogram nedan.

Årets kostnadsförda avsättningar för Rörlig Incitaments-utbetalning under kommande år, KSEK ersättning program Summa

Styrelsens ordförande - - -Övriga styrelseledamöter - - -Verkställande direktören 2 812 4 161 6 973Vice verkställande direktören 1 718 3 269 4 987Övrig koncernledning (9 personer) 8 290 21 100 29 390

Summa 12 820 28 530 41 350

för verkställande direktören, vice verkställande direktören och övriga koncernledningen baserades den rörliga ersättningen för 2010 på koncernens resultat och på individuella mål uppsatta av styrelsen.


Pensioner och avgångsvederlagSvenska och norska medlemmar i koncernledningen omfattas, vid sidan av lagstadgade pensionsförmåner, av lokala tjänste-pensionsplaner. Svenska medlemmar är berättigade till tempo-rär eller livsvarig premiebestämd pension. Den årliga premien motsvarar 38 procent av den fasta årslönen och pensionsåldern är 60 år. Norska medlemmar omfattas av livsvarig förmånsbe-stämd pension där pensionsförmånen, tillsammans med lagstad-gad pension, är 70 procent av pensionsunderlaget vid fullt in-tjänande. Pensionsåldern är 65 år. För den finska medlemmen utgår ingen pension utöver lagstadgad arbetspension. Den fin-ska pensionslagstiftningen medger en flexibel pensionsålder mel-lan 63 och 68 år.

Vid fall av förtida uppsägning från bolagets sida är koncernche-fen berättigad till lön under en uppsägningstid uppgående till 12 månader samt ett avgångsvederlag utgörande två årslöner.Vid fall av förtida uppsägning från bolagets sida är övriga med-lemmar i koncernledningen berättigade till lön under en uppsäg-ningstid, 6–12 månader, samt i de flesta fall ett avgångsvederlag uppgående till lägst nio månadslöner och högst två årslöner.

långsiktiga incitamentsprogram

Utestående andelar och värden, KSEK Antal andelar Maximalt belopp Reserverat belopp

Verkställande direktören 210 000 24 476 4 161Vice verkställande direktören 165 000 22 728 3 269Övrig koncernledning (9 personer) 1 095 000 124 127 21 100Övriga som omfattas av incitamentsprogram 1 101 000 128 243 22 520

Summa 2 571 000 299 574 51 050

Ett antal ledande befattningshavare inom If omfattas av incita-mentsprogram som utfärdats av Sampokoncernen. År 2006 ut-färdades ett program som omfattar fyra personer och år 2008 ut-färdades två nya program för strax under 80 anställda. I augusti 2009 utfärdades ett program som omfattar drygt 80 personer. Dessa incitamentsprogram är fleråriga program för rörlig ersätt-ning. Utfallet i programmen styrs av Sampos aktiekursutveck-ling under cirka 3 år från respektive programs utfärdande. Var-je deltagare i respektive program tilldelas ett antal enheter, där varje enhet ger rätt till en utbetalning lika med värdeökningen på en Sampoaktie från respektive programs utfärdande till tre i förväg specificerade utbetalningsdatum. Programmen innehål-ler både trösklar som innebär att ingen rörlig ersättning utfal-ler om inte företaget uppnår betydande lönsamhet och tak som maximerar ersättningens storlek. Under räkenskapsåret avsluta-des programmet som utfärdades år 2006 och ett av programmen som utfärdades 2008. Utbetalningar gjordes från programmen som utfärdades år 2008.

Sampos bolagsstämma beslutade 2006 att de fem ledande be-fattningshavare inom If som vid den tidpunkten också var med-lemmar i Sampos företagsledning (Group Executive Com-mittee) skulle omfattas av ett aktiebaserat performance share program. Detta incitamentsprogram innebar att deltagarna till-delades rätten att erhålla upp till ett förutbestämt antal Sampo-aktier i december 2008, december 2009 och december 2010 förutsatt att Sampos aktiekurs steg mer än ett fördefinierat trös-kelvärde och förutsatt att mål rörande Ifs försäkringsmarginal överträffades. Programmet innehöll både trösklar som innebar att inga aktier utdelades om inte företaget uppnådde betydan-de lönsamhet och tak som maximerade aktietilldelningens vär-de. Värdet av tilldelningar kunde maximalt utgöra 260 procent av Sampos aktiekurs vid respektive prestationsperiods starttid-punkt. Under räkenskapsåret avslutades programmet i samband med att den tredje och sista betalningen gjordes (uppgående till 70,66 procent av det maximala utrymmet).


NOT 37 Upplysningar om närstående

Transaktionsvolymer 2010MSEK Erhållen ErlagdSAMPO/intresseföretag ersättning ersättning

Sampo Abp 29 17Dotterbolag till Sampo Abp 44 28Intressebolag i If-koncernen 2 18

Summa 75 63

relatiOner med samPOMed Sampo avses Sampo Abp. Dotterbolag till Sampo avser samtliga dotterbolag i Sampo-koncernen med undantag för If Skadeförsäkring Holding AB (publ) och dess dotterbolag.

avtal knutna till försäkringsrörelsen

DISTRIBUTIONSAVTALIf har slutit avtal med dotterbolag till Sampo om marknadsföring av motpartens produkter i det egna distributionsnätet i framfö-rallt Finland och Baltikum. Ersättning utgår i form av provision.

AVTAL OM FÖRSäKRINgI Finland har If tecknat avtal med dotterbolag till Sampo om liv- och pensionsförsäkringar för anställda. I Finland och Balti-kum har vidare Sampo eller dotterbolag till Sampo tecknat av-tal med If om skadeförsäkring.

IT

AVTAL RÖRANDE DATAPRODUKTION OCH DATAFÖRVARINgI de nordiska länderna har If ingått avtal med Sampo och dotter-bolag till Sampo som reglerar gemensam administration/upp-handling av datatjänster och dataförvaring samt samförvaltning av vissa gemensamma system.

lån och kapitalförvaltning

FÖRLAgSLÅNDotterbolaget If Skadeförsäkringsbolag Ab (Finland) emittera-de under 2002 ett förlagslån om 65 MEUR, vilket i sin helhet tecknades av de då befintliga ägarna (bl.a. Sampo) i förhållan-

de till vardera ägarens innehav i If. Sampo har sin tur sålt lånet vidare till dotterbolaget Mandatum Life. Lånet löper på 20 år med fast ränta under 10 år och därefter med rörlig ränta. Ytter-ligare information lämnas i not 25 Efterställda skulder.

AVTAL OM KAPITALFÖRVALTNINgSampo Abp förvaltar den huvudsakliga delen av koncernens placeringstillgångar. Ersättning för detta baseras på en fast pro-vision beräknad på de förvaltade tillgångarnas marknadsvärde.

övrigt

HR-TJäNSTERI Finland köper Sampo och dotterbolag till Sampo personal-, utrednings- och upphandlingstjänster av If.

HyRESAVTAL OCH KONTORSTJäNSTERKontorslokaler disponeras tillsammans med dotterbolag till Sampo.

relatiOner med intresseföretag i if-kOncernenI Finland säljer Ifs intresseföretag Autovahinkokeskus Oy vida-re av If inlösta fordon. If Skadeförsäkring Holding AB deltog i januari 2010 i en emis-sion av aktier i Urzus Group AB och erhöll en ägarandel på 28,6% av bolaget. Dotterbolaget till Urzus förmedlar försäk-ring till If ’s svenska och finska skadeförsäkringsbolag, för vilket dessa erlägger provision.

relatiOner med nOrdeaSampo ökade i december 2009 sitt innehav i Nordea Bank AB (publ) till över 20%. Nordea blev i och med detta ett intresse-bolag till Sampo och ett närstående företag till If Skadeförsäk-ring Holding AB. Nordea är Ifs bankpartner i Sverige, Finland, Danmark, Norge och Lettland och avtal har ingåtts om förvalt-ning av bankkonton och därtill knutna tjänster.

NOT 36 Revisorernas ersättningar

MSEK 2010 2009

Revisionsarvoden- Ernst & Young 17 17- Övriga 0 0

Summa revisionsarvoden 17 17 Revisionsarvoden utanför uppdraget - Ernst & Young - -

Summa revisionsarvoden utanför uppdraget - - Skatterådgivning - Ernst & Young 1 0

Summa arvoden för skatterådgivning 1 0 Övriga konsultarvoden - Ernst & Young 0 1

Summa övriga konsultarvoden 0 1

Summa 18 18


Brand och Olycks- Sjöfart, annan 2010 fall och Motor, Motor, luftfart och skada på Allmän Kredit-MSEK sjukdom ansvar övrigt transport egendom ansvarighet försäkring

Premieinkomst, brutto 5 929 6 320 10 562 1 247 12 034 1 721 56Premieintäkt, brutto 5 701 6 360 10 265 1 229 11 701 1 707 48försäkringsersättningar, brutto -3 828 -5 168 -7 623 -932 -8 766 -1 002 -3Driftskostnader, brutto1) -1 014 -1 224 -1 611 -235 -1 780 -275 -4Resultat avgiven återförsäkring -104 -4 -15 -24 -295 -287 0

Tekniskt resultat före kapitalavkastning 756 -36 1 015 39 860 143 41 Summa Mottagen Rätts- direkt- åter- skydd Assistans Övrigt försäkring försäkring Elimineringar Summa

Premieinkomst, brutto 278 - 1 081 39 227 806 -42 39 991Premieintäkt, brutto 257 - 1 028 38 296 842 -42 39 095försäkringsersättningar, brutto -157 - -942 -28 420 -673 -18 -29 111Driftskostnader, brutto1) -49 - -258 -6 450 -98 2 -6 545Resultat avgiven återförsäkring 0 - -179 -908 121 27 -761

Tekniskt resultat före kapitalavkastning 51 - -351 2 518 192 -31 2 678 Brand och Olycks- Sjöfart, annan 2009 fall och Motor, Motor, luftfart och skada på Allmän Kredit-MSEK sjukdom ansvar övrigt transport egendom ansvarighet försäkring

Premieinkomst, brutto 6 006 6 764 10 556 1 359 12 287 1 781 41Premieintäkt, brutto 5 900 6 803 10 812 1 359 12 127 1 753 31försäkringsersättningar, brutto -4 452 -5 786 -7 671 -685 -8 481 -1 061 -12Driftskostnader, brutto1) -1 151 -1 359 -1 759 -265 -1 969 -285 -3Resultat avgiven återförsäkring 4 -1 -6 -214 -679 -19 0

Tekniskt resultat före kapitalavkastning 301 -343 1 376 195 998 388 16

Summa Mottagen Rätts- direkt- åter- skydd Assistans Övrigt försäkring försäkring Elimineringar Summa

Premieinkomst, brutto 240 - 1 079 40 113 1 248 -66 41 295Premieintäkt, brutto 206 - 1 028 40 019 1 040 -61 40 998försäkringsersättningar, brutto -123 - -818 -29 089 -1 089 35 -30 143Driftskostnader, brutto1) -43 - -58 -6 892 -103 7 -6 988Resultat avgiven återförsäkring 0 - 36 -879 32 25 -822

Tekniskt resultat före kapitalavkastning 40 - 188 3 159 -120 6 3 045

1) Posten Driftskostnader, brutto inkluderar övriga tekniska intäkter 235 MSEK (240) samt övriga driftskostnader -232 MSEK (-239).

NOT 38 Resultat per försäkringsklass

Inom kapitalförvaltningen sker placeringar i obligationer ut-givna av bolag inom Nordeakoncernen samt att Nordea ingår som en av de marknadsaktörer som används för handel med värdepapper. I Finland har dotterbolaget If tecknat avtal med dotterbolag till Nordea avseende skadeförsäkring. Avtalen innehåller också egendom som Nordea har finansierat. Moderbolaget If Skadeförsäkring Holding AB är huvudkonto-havare i den nordiska cashpoolen i Nordea. Vid årsskiftet upp-gick tillgodohavandet på detta konto till 744 MSEK. Dotterfö-retagen till If Skadeförsäkring Holding AB har även egna konton hos Nordea. Vid årsskiftet uppgick tillgodohavandet på dessa konton till 376 MSEK. Under året har avgifter erlagts med 15 MSEK och ränteintäkter erhållits med 7 MSEK.Under 2010 har If förvärvat obligationer utgivna av bolag i Nord-eakoncernen till ett anskaffningsvärde uppgående till 10 454 MSEK och avyttrat obligationer till ett värde av 11 355 MSEK.

Vid årets slut uppgick det marknadsvärderade innehavet till 9 041 MSEK varav 6 858 MSEK utgörs av säkerställda bostads-obligationer och 738 MSEK utgörs av förlagslån. Nominellt uppgår innehavet till 8 826 MSEK. Under året har kupong-ränta intäktsförts med 442 MSEK. Nordea utgör även mot-part för transaktioner i räntederivat. Vid årsskiftet var bolagets marknadsvärderade fordran för dessa 6 MSEK. Depositioner i Nordea uppgår vid årsskiftet till 187 MSEK. Kapitalförvaltningens handel med Nordea i värdepapper utgiv-na av andra emittenter har under 2010 uppgått till följande be-lopp (MSEK). Köp Försäljning

Aktier 56 7Räntebärande instrument 16 856 15 336

66 Årsredovisning 2010 • If Skadeförsäkring • Noter Moderbolaget

NOT 1 Ränteintäkter och liknande resultatposter

Noter ModerbolagetNOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRäKNINg

MSEK 2010 2009

Realisationsvinst försäljning av dotterbolag - 508Valutaresultat 3 59Övriga ränteintäkter 30 13

Summa 33 580

MSEK 2010 2009

Nedskrivning av aktier i dotterbolag -320 -Avsättning för legala tvister -58 -Övriga räntekostnader -19 -9

Summa -397 -9

NOT 2 Räntekostnader och liknande resultatposter

Antal Bokfört värde, MSEK

Land aktier Andel % 2010 2009

Aktier i koncernföretagIf Skadeförsäkring AB (publ), org.nr 516401-8102 Sverige 1 044 306 100 12 080 12 080If Livförsäkring AB, org.nr 516406-0252 Sverige 10 000 100 73 73If Säkerhet AB, org.nr 556598-0918 1) Sverige - - - 0Barn i Bil AB i likvidation, org.nr 556539-3757 Sverige 1 000 100 0 0If IT Services A/S Danmark 501 100 1 1If Vahinkovakuutusyhtiö Oy/If Skadeförsäkringsbolag Ab 2) finland 960 000 100 4 435 4 534If P&C Insurance AS Estland 10 000 000 100 442 442IPSC Region 3) Ryssland 4 290 000 100 118 414CJSC If Insurance 4) Ryssland 1 000 100 90 89

Summa 17 239 17 633

1) Bolaget har undet året sålts inom koncernen och därefter upplösts genom fusion. 2) Justering av förvärvspriset under året med 99 MSEK. 3) Kapitaltillskott till bolaget under året med 100 MRUB, motsvarande 25 MSEK, samt nedskrivning av bokfört värde med 320 MSEK. Nedskrivningen baseras på en beräkning av

förväntat återvinningsvärde med tillämpning av samma modell som använts för värderingen av koncernens goodwillvärde hänförligt till Region. Se vidare not 12 Immateriella tillgångar.

4) Tidigare utestående andel (1%) har under året förvärvats från ett koncernföretag.

NOT 3 Aktier i koncernföretag

67Årsredovisning 2010 • If Skadeförsäkring • Noter Moderbolaget

Antal Bokfört värde, MSEK

Land aktier Andel % 2010 2009

Consulting AB Lennermark & Andersson (org.nr 556131-2223) 1) Sverige 1 209 22,0 7 -Urzus Group AS Norge 142 648 28,6 50 -Besure forsikring Skandinavia AS 2) Norge 25 000 16,7 18 -

Summa 75 -

1) förvärvat från ett koncernföretag under året. 2) If har dels ett direkt innehav om 16,7 procent dels ett indirekt innehav via Urzus Group AS, som äger 66,7 procent av bolaget.

MSEK 2010 2009

Borgens- och garantiförbindelser 479 172varav för koncernbolags räkning 479 172

I samband med överlåtelsen av skadeförsäkringsrörelsen från Skandia-koncernen till If-koncernen med effekt från 1 mars 1999 ställde If Skadeförsäkring Holding och If Skadeförsäk-ring AB (publ) ut en garanti till förmån för Försäkringsaktiebo-laget Skandia (publ). Nämnda bolag i If-koncernen garanterar ömsesidigt att hålla företag i Skandiagruppen skadeslösa gente-mot krav och åtaganden utifrån garantier och liknande åtagan-den ställda av företag i Skandia-koncernen inom den skadeför-säkringsverksamhet som överförts till If-koncernen.If Skadeförsäkring Holding och If Skadeförsäkring AB (publ) har var för sig ingått avtal tillsammans med Försäkringsaktie-bolaget Skandia (publ) och Tryg-Baltica Forsikring AS i vilka Skandia och Trygg-Baltica ska hållas skadeslösa från samtliga krav hänförliga till garantier utställda av Försäkringsaktiebola-get Skandia (publ) och Vesta Forsikring AS för Skandia Marine Insurance Company (UK) (numera Marlon Insurance Company Ltd) till förmån för Institute of London Underwriters. Marlon såldes under 2007, varvid köparen ställde ut en garanti till för-mån för If för det fulla belopp If kan komma att utge på grund av dessa garantier.

NOT 4 Aktier i intresseföretag

NOT 5 Ansvarsförbindelser

If Skadeförsäkring Holding har till förmån för bolag i Svenska Handelsbankens AB (publ) koncern gått i borgen för If Skade-försäkring AB (publ) för bolagets förpliktelser för kortfristiga skulder upp till ett belopp om 500 MSEK och för förpliktelser i anledning av derivatavtal, samt för If Skadeförsäkring AB (publ) och Capital Assurance Company Inc för dessa bolags förpliktel-ser i anledning av utställda bankgarantier (standby letters of cre-dit) för bolagens försäkringsrörelse. Capital Assurance Compa-ny Inc såldes under 2008, varvid köparen ställde ut en garanti till förmån för If för de belopp If kan komma att utge på grund av bankgarantin hänförlig till Capital Assurance Company Inc.Med avseende på vissa IT-system som If använder gemensamt med Sampo, har If Skadeförsäkring Holding åtagit sig att er-sätta Sampo för eventuella kostnader orsakade av If som Sampo kan ådra sig mot ägarna av systemen.If Skadeförsäkring Holding har vidare ställt ut en garanti till förmån för TietoEnator Corporation innebärande att bolaget skall svara för de förpliktelser som koncernbolaget If IT Servi-ces A/S kan ha mot TietoEnator på grund av ett avtal om IT-tjänster. Garantin faller ut om If IT Services A/S ställer in sina betalningar, försätts i konkurs, ansöker om ackord eller i annat fall kan anses vara på obestånd.

68 Årsredovisning 2010 • If Skadeförsäkring • förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande står enligt balansräkningen 14 924 MSEK, varav årets vinst 4 913 MSEK. Styrelsen och verkställande direktören föreslår att beloppet disponeras enligt följande:

förslag till vinstdisposition

MSEK

Till ägaren utdelas 0I ny räkning överförs 14 924

14 924

Stockholm den 7 mars 2011

KariStadigh Styrelseordförande

PeterJohansson PatrickLapveteläinen Styrelseledamot Styrelseledamot

TorbjörnMagnusson Styrelseledamot och VD

Vår revisionsberättelse har avgivits den 7 mars 2011 Ernst & Young AB

PeterStrandh Auktoriserad revisor

69Årsredovisning 2010 • If Skadeförsäkring • Revisionsberättelse

Revisionsberättelse

till årsstämman i if skadeförsäkring holding ab (publ)

ORg.NR 556241-7559

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens för-valtning i If Skadeförsäkring Holding AB (publ) för år 2010. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsre-dovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och lagen om årsredovisning i försäkringsfö-retag tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovis-ningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sveri-ge. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredo-visningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av un-derlagen för belopp och annan information i räkenskapshand-lingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinci-perna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärde-ra den samlade informationen i årsredovisningen och koncern-redovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfri-het har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande

direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagsla-gen, årsredovisningslagen respektive lagen om årsredovisning i försäkringsföretag eller bolagsordningen. Vi anser att vår revi-sion ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovis-ningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Kon-cernredovisningen har upprättats i enlighet med internationel-la redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och ger en rättvi-sande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltnings-berättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernre-dovisningens övriga delar.Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och ba-lansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 7 mars 2011

Ernst & Young AB

Peter StrandhAuktoriserad revisor

70 Årsredovisning 2010 • If Skadeförsäkring • Koncernledning

Knut Arne AlsakerFödd 1973

Finansdirektör 1)

Anställd i If 2000Bosatt i Täby

Johan BörjessonFödd 1967

PersonaldirektörAnställd i If 2005Bosatt i Lidingö

Line M HestvikFödd 1969

Chef för affärsområde Privat Anställd i If 1999

Bosatt i Oslo

Ivar MartinsenFödd 1961

Chef för affärsområde FöretagAnställd i If 1999

Bosatt i Oslo

Katarina MohlinFödd 1961

Chef för koncernkommunikation Anställd i If 2004

Bosatt i Stockholm

Dag RehmeFödd 1970Chefjurist

Anställd i If 2006 Bosatt i Stockholm

Morten ThorsrudFödd 1971

Chef för affärsområde IndustriAnställd i If 2002Bosatt i Nesbru

Kjell Rune TveitaFödd 1963

Chef för IT och KontorsserviceAnställd i If 1999

Bosatt i Fjellhammar

Timo VuorinenFödd 1964

Chef för affärsområde Baltikum och Ryssland

Anställd i If 2003Bosatt i Esbo

Ricard wennerklintFödd 1969

Vice koncernchefAnställd i If 1999

Bosatt i Stockholm

Koncernledning

Torbjörn MagnussonFödd 1963

VD och koncernchefAnställd i If 1999

Bosatt i Stockholm

1) Tillträdde den 22 februari 2011.

71Årsredovisning 2010 • If Skadeförsäkring • Ordlista och definitioner

Ordlista och definitioner

AVKASTNINg PÅ EgET KAPITAL Årets resultat, justerat för orealiserade vinster och förluster på placeringstillgångar redovisade i övrigt totalresultat, med av-drag för full skatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital.

AVSäTTNINg FÖR EJ INTJäNADE PREMIER Skuldpost i balansräkningen som motsvarar den del av premiein-komsten som i bokslutet hänförs till kommande perioder. Jäm-för premieintäkt.

AVSäTTNINg FÖR KVARDRÖJANDE RISKER Avsättning för att täcka förväntade skade- och driftskostnader för de försäkringsavtal som gäller på balansdagen fram till deras närmaste förfallodagar.

AVSäTTNINg FÖR OREgLERADE SKADOR Skuldpost i balansräkningen som utgör det beräknade värdet av ännu inte utbetalda skadeersättningar för redan inträffade skador samt förväntade driftskostnader för skadereglering.

AVVECKLINgSRESULTAT Vinst eller förlust som uppkommer när skador som inträffat ti-digare år antingen slutreglerats eller omvärderats.

BRUTTOAFFäR Försäkringsaffären utan avdrag för den del av affären som är återförsäkrad hos andra bolag.

CAPTIVE Ett försäkringsbolag vars moderbolag inte är ett försäkringsbo-lag och som inom en koncern har det huvudsakliga uppdraget att försäkra eller återförsäkra delar av moderbolagets risk eller risker i övriga koncernbolag.

CEDENT Direktförsäkringsbolag som återförsäkrar någon del av sin di-rekta affärsverksamhet i ett återförsäkringsbolag.

DIREKTAVKASTNINg Driftsöverskott från byggnader och mark, utdelning på aktier och andelar samt ränteintäkter.

DIREKTFÖRSäKRINg Försäkringsavtal mellan försäkringsgivare och försäkrings-tagare. Försäkringsbolaget är direkt ansvarigt gentemot sina försäkringstagare.

DRIFTSKOSTNADER I FÖRSäKRINgSRÖRELSEN Driftskostnader avseende anskaffning eller förnyelse av försäk-ringsavtal samt gemensam administration.

DRIFTSKOSTNADSPROCENT Driftskostnader i försäkringsrörelsen i förhållande till premiein-täkter uttryckt i procent.

DURATION Begreppet duration definieras olika inom kapitalförvaltning res-pektive försäkringsverksamhet. Inom kapitalförvaltning jämställs duration med ränterisk. Dura-tionen anger hur känslig en räntebärande portfölj är för föränd-ringar i den genomsnittliga räntenivån. Duration kan uttryckas som antal år och anger då den vägda genomsnittliga löptiden för portföljen, det vill säga tiden fram till dess att man får tillbaka det satsade kapitalet plus ränta.Inom försäkringsverksamheten står begreppet duration för var-aktighet. Härmed avses den tid som förflyter från att ett försäk-ringsavtal träder i kraft tills att det upphör att gälla.

EKONOMISKT KAPITAL If använder Ekonomiskt kapital i den interna styrningen. Det är ett internt mått som beskriver hur mycket kapital som krävs för att bära olika typer av risker. Ekonomiskt kapital definieras som mängden kapital som krävs för att bevara den ekonomiska sol-vensen under en ettårsperiod med 99,5 procents konfidensnivå.

FÖRSäKRINgSMARgINAL Tekniskt resultat exklusive övriga tekniska intäkter och kostna-der i förhållande till premieintäkter uttryckt i procent. Jämför tekniskt resultat.

FÖRSäKRINgSTEKNISKA AVSäTTNINgAR Avsättningar för ej intjänade premier, kvardröjande risker och oreglerade skador.

IBNR-AVSäTTNINg Avsättning för det beräknade värdet av bolagets skulder för in-träffade skador som vid bokslutstillfället till antal och omfatt-ning är okända. IBNR, Incurred but not reported.

KAPITALAVKASTNINg Nettot av följande intäkter och kostnader: ränteintäkter/-kost-nader, utdelning på aktier och andelar, överskott/underskott på egna fastigheter, alla realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på fastigheter, aktier och andelar och räntebärande värdepapper samt kursvinster/-förluster på valutor. If redovisar huvuddelen av orealiserade värdeförändringar på innehav i aktier och andelar och räntebärande värdepapper i övrigt totalresultat.

KAPITALAVKASTNINg ÖVERFÖRD FRÅN FINANSRÖRELSEN Avkastning på genomsnittliga försäkringstekniska avsättningar, efter avdrag för den kapitalbindning som försäkringsrörelsen medfört i form av till exempel premiefordringar, minus återför-säkringsdepåer och övriga tillgångar plus hälften av det tekniska resultatet före allokerad ränta för perioden. Den allokerade ka-pitalavkastningen baseras på en riskfri ränta.

KAPITALBAS Redovisat eget kapital efter föreslagen utdelning, minus immate-riella tillgångar och ej redovisade pensionsskulder, plus obeskat-tade reserver, förlagslån (med vissa begränsningar) och uppskju-ten skatteskuld. Avräkning skall även göras för större placeringar i finansinstitut om dessa värdepapper utgör riskkapital i institu-tet. Kapitalbasen ska täcka solvenskravet. Se solvenskrav.

KONSOLIDERINgSKAPITAL Eget kapital minus uppskjuten skattefordran, plus obeskattade reserver, förlagslån och uppskjuten skatteskuld.

KONSOLIDERINgSgRAD Nyckeltal som visar den relativa storleken av konsolideringska-pitalet. Konsolideringsgraden beräknas som konsolideringska-pitalet i förhållande till nettopremieinkomst exklusive portfölj-premier. Jämför konsolideringskapital.

NETTOAFFäR Den del av försäkringen som ett bolag själv bär risken för, det vill säga som inte är återförsäkrad hos andra bolag.

OMKOSTNADER Summan av driftskostnader och skaderegleringskostnader.

OMKOSTNADSPROCENT Summan av driftskostnader i försäkringsrörelsen och skadereg-leringskostnader i förhållande till premieintäkten.

72 Årsredovisning 2010 • If Skadeförsäkring • Ordlista och definitioner

PLACERINgSTILLgÅNgAR Tillgångar som har karaktär av kapitalplacering. Hit räknas fast-igheter och värdepapper liksom samtliga placeringar inom kon-cern- och intresseföretag.

PREMIEINKOMST, BRUTTO Summan av premier influtna under räkenskapsåret eller upptag-na som fordran vid periodens slut. Premieinkomsten är, till skill-nad från premieintäkten, inte periodiserad och därmed opåver-kad av in- och utgående avsättningar för ej intjänade premier.

PREMIEINKOMST, NETTO Premieinkomst brutto med avdrag för avgivna återför-säkringspremier.

PREMIEINTäKT Den del av premieinkomst, brutto som avser räkenskapsperio-den, det vill säga premieinkomst justerad för förändringar i av-sättningar för ej intjänade premier.

RISKPROCENT Försäkringsersättningar exklusive skaderegleringskostnader i för-hållande till premieintäkten.

RISKURVAL Försäkringsgivares val av vilka slag av risker som ska ingå i be-ståndet. För ett försäkringsföretag är riskurvalet av stor betydelse – bland annat för att uppnå en så långt möjligt utjämnad affär, vilket normalt påverkar rörelseresultatet i gynnsam riktning.

RUN OFF-VERKSAMHET Verksamhet under avveckling som överförs till särskild förvalt-ning.

RÖRELSERESULTAT Resultat före bokslutsdispositioner och skatt.

SJäLVBEHÅLL Det högsta försäkrings- eller skadebelopp på en och samma risk som en försäkringsgivare håller för egen räkning, utan återförsäkring.

SJäLVRISK Skadebelopp som försäkringstagaren enligt försäkringsvillkoren själv får svara för och som alltså alltid dras av från försäkrings-ersättningen. I vissa försäkringsgrenar skiljer man mellan obli-gatorisk grundsjälvrisk och frivilliga, särskilda självrisker. Dessa senare leder till reduktion av premien.

SKADEFREKVENSDet för en viss period observerade förhållandet mellan antalet skador inom en viss grupp försäkringar (ett visst försäkringsbe-stånd) och antalet försäkringar inom gruppen (beståndet). Om-fattar inte storskador.

SKADEFÖRSäKRINg Sammanfattande benämning på sakförsäkring, ansvarsförsäk-ring och återförsäkring. Till sakförsäkring hänförs sådana för-säkringar där det som skyddas är det ekonomiska värdet av ett eller flera objekt (exempelvis lösöret i ett hem, en bil, en båt, en häst, en fabriksbyggnad, ett varulager). Övrig skadeförsäk-ring omfattar främst intresseförsäkringar (exempelvis avbrotts-, ansvarsförsäkring), där det som skyddas inte är det ekonomis-ka värdet av ett eller flera objekt utan endast ett renodlat eko-nomiskt intresse.

SKADEPROCENT Försäkringsersättningar i förhållande till premieintäkter uttryckt i procent.

SOLVENSKRAV (SOLVENSMARgINAL) Det lägsta tillåtna kapital som krävs för verksamheten från ett myndighetsperspektiv. Kravet beräknas på historiskt skadeutfall eller bruttopremieinkomst och det högsta värdet används.

TEKNISKT RESULTAT Premieintäkt minus skade- och driftskostnader med tillägg för den kapitalavkastning som är överförd från finansrörelsen och andra tekniska intäkter.

TEKNISKT RESULTAT FÖRE KAPITALAVKASTNINg Post i den tekniska redovisningen som består av premieintäkter minus skade- och driftskostnader i försäkringsrörelsen.

TOTALAVKASTNINgSPROCENT Summan av direktavkastning samt realiserade och orealiserade värdeförändringar i procent av placeringstillgångarnas verkliga värde. Avkastningen för de aktiva placeringarna har beräknats med daglig tidsviktad beräkningsmetod. Fastighet och övriga placeringstillgångar har beräknats med månatlig tidsviktad be-räkningsmetod. Avkastningen har beräknats med samma beräk-ningsmetoder som används internt inom If för utvärdering av kapitalförvaltningen.

TOTALKOSTNADSPROCENT Skade- och driftskostnader i försäkringsrörelsen i förhållande till premieintäkter.

UNDERwRITINg Innefattar den riskbedömning och prissättning som sker i sam-band med tecknande av försäkringsavtal. I redovisningssam-manhang används termen också i en vidare betydelse och be-tecknar den verksamhet inom försäkringsbolaget som inte är kapitalförvaltning.

ÅTERFÖRSäKRINg Riskfördelningsmetod som innebär att ett försäkringsbolag kö-per täckning för någon del av sitt ansvar i ingångna försäkrings- eller återförsäkringsavtal, så kallad avgiven återförsäkring. Mot-tagen återförsäkring avser den affär som ett försäkringsbolag mottar från andra försäkringsbolag i form av återförsäkring.

KONTAKT:sverige: tel. +46 771 430 000, www.if.senorge: tel. +47 980 024 00, www.if.nodanmark: tel. +45 77 01 21212, www.if.dkfinland: tel. +358 105 1510, www.if.fi

if 2010 årsredovisning

Documents