hållbara städer

Hållbara städerDelegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

78129_Sv.indd 1 2011-11-21 08.03

2 Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Innehåll

Varför en satsning på hållbara städer? ........................ 4Uppdraget ................................................................. 6Våra slutsatser hittills ............................................. 11Vad har vi sett och gjort? ......................................... 14Vad är den hållbara staden? ..................................... 36Vad görs i omvärlden? .............................................. 40Delegationen för hållbara städer - en nationell arena för hållbar stadsutveckling ............................. 42

Formgivning: Svensk Information

Omslagsbilder: Stockholms stad, White Arkitekter, Johan Pontén, Lasse Strandberg för Barn i stan, Eddie Granlund

Tryckning: Edita Västra Aros, augusti 2011

78129_Sv.indd 2 2011-11-24 09.21

3Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Delegationen för hållbara städer– sammanfattning av erfarenheter hittillsDelegationen för hållbara städer har i december 2010 avrapporterat sitt arbete under perioden 2008–2010 till regeringen. Rapporten kan laddas ner från www.hallbarastader.gov.se.

Den här skriften sammanfattar kort Dele-gationens uppdrag, arbete och slutsatser hittills. Delegationens ordförande och leda-möter ger här också sin personliga syn på viktiga aspekter av hållbar stadsutveckling.

Cop

yrig

ht W

hite

Ark

itekt

er

78129_Sv.indd 3 2011-11-21 08.03


Delegationen för hållbara städer tillsattes av regeringen hösten 2008. Det skedde mot bakgrund av klimathotet och av

insikten att de snabbt växande städerna över världen gör djupa ekologiska avtryck: de sliter på den lokala och regionala miljön och bidrar sam-tidigt till de globala utsläppen av växthusgaser. Men även med insikt om att städerna också kan vara en del av lösningen.

Delegationen har arbetat under två år – det första året i ljuset av förväntningarna inför

klimatmötet i Köpenhamn, det andra året i skug-gan av besvikelsen över att det kanske inte blir något globalt avtal om klimatet inom överskådlig tid.

Utfallet av mötet i Köpenhamn stärker en gryen-de insikt om att det krävs fler verktyg än globala avtal för att driva på utvecklingen i rätt riktning. En slutsats är att det ställer ännu större krav på städerna att gå före när det gäller arbetet för att drastiskt minska hotet mot klimatet och därmed

Varför en satsning på hållbara städer?

Städer måste gå före och är en del av lösningen på klimathotet.

Foto

: C

hris

tian

Alm

strö

m

78129_Sv.indd 4 2011-11-21 08.03


försvara människans grundläggande livsbeting-elser. Städerna träder än mer fram som viktiga politiska och fysiska arenor för att skynda på utvecklingen när förhandlingar bryter samman mellan nationer. Och det finns aktuella exempel på hur städerna går samman och tar ledningen.

På klimatmötet i Köpenhamn träffades många av världens borgmästare för egna, långt mer framgångsrika, klimatförhandlingar. I C40-sam-manslutningen har 40 stora städer gått samman för att genom tävling och kunskapsutbyte sporra varandra till utveckling.

Den omfattande urbaniseringsvåg som sveper över världen ger också ökad tyngd åt städerna som arenor för att möta de stora samhällsutma-ningarna.

Den dramatiska urbaniseringen innebär att 75 procent av världens befolkning kommer att leva i städer inom några få decennier. Detta samtidigt som jorden kommer att befolkas av nio miljarder människor, de allra flesta kommer att vara unga människor som växer upp i länder som vi slarvigt brukar kalla den tredje världen. Även om den ekonomiska utvecklingen och tillväxten lyfter länder som Kina, Indien och Brasilien ur fat-tigdom kommer hundratals miljoner människor att fortsatt leva i yttersta armod, framförallt på den afrikanska kontinenten. En stor del, cirka tre miljarder av dessa i många fall unga och fattiga människor, kommer under de närmaste decennierna att söka sig till städerna i hopp om

att kunna förverkliga drömmar om utbildning, arbete och framtid.

Framtidens städer behöver anpassas till insik-ten att det inte finns ytterligare en eller två pla-neter i vår närhet som kan härbärgera en befolk-ning, som ständigt bryter mot givna biologiska system och som utarmar jordens resurser. Den idé som bär framåt är att städer kan infogas i en nödvändig och avgörande global utveckling som kräver att varje generation inser att förhållnings-sätt och livsstilar måste anpassas till en enda jord. Med nationell och global kraftsamling kan framtidens städer bli miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbara.

Det är bråttom. För varje dag och år fördjupas problemen. Idag är klimathotet en realitet och tecken tyder på att tvågradersmålet kommer att överskridas. Många städer, i framförallt kustnära områden, kommer att vara särskilt utsatta och sårbara. För att lösa problemen måste insikt, engagemang och utveckling gå hand i hand. Ett särskilt ansvar vilar på världens ledande politi-ker – inte minst i den rika delen av världen som bygger en del av sitt välstånd på ett stort uttag av jordens resurser sedan mer än ett sekel tillbaka i tiden. Men omställningen till en ekonomisk utveckling som också är ekologiskt hållbar ut-veckling ropar också på den enskilda individens engagemang och ansvarstagande. Var och en av oss måste ta ansvar för en hållbar utveckling.

Det är så vi kan skapa hållbara städer.

78129_Sv.indd 5 2011-11-21 08.03


Delegationen för hållbara städer har följande uppgifter:• Hanteraettstatligtekonomisktstödtillut-

veckling av hållbara städer.• Främjaenintegrerad,sektorsövergripande

planering.• Främjasamverkanmellannäringslivoch

kommuner samt allmänhetens deltagande i stadsbyggnadsprojekt.

• Stödjaexportavmiljöteknikochfrämjain-ternationellt samarbete som bidrar till hållbar stadsutveckling.

• Bidratillkunskapsutvecklingochkunskaps-spridning.

• Samlaochspridainformationomintressantasvenska och internationella exempel.

Förlängt uppdrag Delegationens uppdrag var från början begränsat till perioden hösten 2008 till december 2010. Uppdraget har sedan förlängts ytterligare två år.

Det förnyade uppdraget innebär att Delega-tionen fortsatt ska genomföra olika åtgärder som sätter fokus på och långsiktigt bidrar till förbätt-rade förutsättningar för utveckling av hållbara städer. Delegationen ska under åren 2011–2012 särskilt inrikta arbetet på att:

• Följa,stödjaochutgöramötesplatsför projekt för hållbara städer

• Redovisaerfarenheterochgodaexempel• Främjaarbetetmedmiljöteknikutvecklingoch

export• Stärkadensocialadimensionenihållbarstads-

utveckling• Främjasamverkankringforskningochutveckling• Identifierahinderförhållbarstadsutveckling

och förslag till åtgärder och lösningar

Delegationen ska även under åren 2011–2012 hantera och besluta om ekonomiskt stöd till utveckling av hållbara städer.

En nationell arenaDelegationen för hållbara städer ska verka för en hållbar utveckling av städer, tätorter och bostads-områden. Vi ska samarbeta med andra viktiga aktörer för att bidra till att åstadkomma väl fungerande och attraktiva stadsmiljöer där hög livskvalitet går hand i hand med förbättrad miljö, ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och minimerad klimatpåverkan.

Vårt uppdrag speglar två viktiga utgångs-punkter för hållbar stadsutveckling – helhet och samverkan.

Uppdraget

Den samlande arenan för hållbar stadsutveckling behövs.

78129_Sv.indd 6 2011-11-21 08.03


Staden och dess utveckling måste ses som en helhet. Visionen om hållbarhet rymmer tre dimensioner, som förutsätter varandra. Ekologisk hållbarhet för bra miljö och begränsad klimat- påverkan. Social hållbarhet som handlar om arbete, välfärd, trygghet och goda uppväxt-villkor. Ekonomisk hållbarhet förutsätter ett väl fungerande och skapande näringsliv, handel och service.

Olika aktörer måste samverka med varandra för att åstadkomma resultat. Detta gäller på olika nivåer i samhället. Myndigheter och andra institutioner måste samverka på nationell nivå. Kommuner, arkitekter, planerare, byggare, fastig-

hetsbolag, experter, konsulter och andra aktörer måste samverka på lokal och regional nivå. Och samverka så tidigt som möjligt. Den hållbara sta-den skapas genom helhetstänkande – inte genom att arbeta i egna stuprör.

Samverkan har varit en röd tråd i Delegatio-nens arbete. Vi har strävat efter att i enlighet med uppdraget vara en arena för aktörer som arbetar för hållbar utveckling av staden. En arena som samlar olika aktörer för att skapa samtal som annars inte skulle ha ägt rum, för att utbyta viktiga och ibland avgörande erfarenheter, för att lära av varandra och för att sprida kunskap och exempel.

78129_Sv.indd 7 2011-11-21 08.03


Ett ekonomiskt stöd för att stimulera utvecklingenDelegationen för hållbara städer har också regeringens uppdrag att hantera och besluta om ekonomiskt stöd till utveckling av hållbara städer. Stödet ska skapa attraktiva och ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara stadsmiljöer som bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser och är goda exempel på stadsbyggnadsåtgärder med in-tegrerad stadsplanering och applicerad miljötek-nik. Projekten ska visa potentialen i utvecklingen av hållbara städer, vara demonstrationsobjekt och underlätta spridning och export av hållbar stadsplanering, miljöteknik och kunnande.

Stödet uppgick till sammanlagt 340 miljoner kronor för åren 2009–2010. Under år 2011 kan Delegationen besluta om ekonomiskt stöd till ansökningar upp till 19 miljoner kronor. Ytter-ligare en ansökningsomgång kommer att genom-föras år 2012.

Nio stora investeringsprojekt och 28 plane-ringsprojekt har hittills fått ekonomiskt stöd. De kommer på olika sätt att bidra till internationell uppmärksamhet för svenskt stadsbyggande och miljöteknik. Och att ge andra projekt inspira-tion och draghjälp att lämna ritborden för att bli verklighet.

En annan effekt av det ekonomiska stödet är hävstångens. Det är vår övertygelse att stödet har bidragit till att ett stort antal städer har kraftsamlat och skyndat på sitt arbete för hållbar

stadsutveckling. Planer som man tidigare bara diskuterade har fästs på papper och vuxit fram till projekt som kan bli verklighet. Det statliga stödet har haft betydelse när det gäller att på-verka utvecklingen av ett politiskt område som hållbar stadsutveckling – på olika samhällsnivåer.

”Sverige tillhör de ledande inom hållbar stadsplanering

och är en internationell förebild. Genom att stimulera nya demon-strationsobjekt stärks denna roll. De projekt som har getts stöd blir de nya svenska skyltfönstren mot omvärlden som går steget längre.Peter Örn, ordförande Delegationen för hållbara städer

Det statliga stödet ger hävstångseffekt i flera led och genererar klimatnytta.

Foto

: La

sse

Str

andb

erg

för

Bar

n i s

tan

78129_Sv.indd 8 2011-11-21 08.03


Projekt som beviljats stöd 2009Investeringsprojekt

Malmö stad: Kvarteret Fullriggaren

Stockholms stad: Hållbara Järva

Umeå kommun: Hållbara Ålidhem

Planeringsprojekt

Gällivare kommun: Nya hållbara Gällivare

AB Gavlegårdarna, Gävle: Stadsdelsförnyelse Östra Sätra

Haninge kommun: Hållbar stadsutveckling Albyberg

Kalmar kommun: Södra Vimpeltorpet

SLU Alnarp: Stadsodling som drivkraft för hållbar stadsutveckling

Lomma kommun: Miljöuppföljning i Lomma hamn

Lunds kommun: Den hållbara kunskapsstaden Brunnshög

KB Kreativiteten, Mölndal: Nya Krokslätt

Sveriges Arkitekter: Arkitekt- och planeringstjänster inom hållbar stadsutveckling

Stockholms stad: Norra Djurgårdsstaden

Upplands Väsby kommun: Väsby sjöstad

AB Uppsala Kommuns Industrihus: Exploatering Librobäck

Västerås stad: Program för omvandling av Västerås stationsområde

Östersunds kommun: Storsjö strand

Projekt som beviljats stöd 2010Investeringsprojekt

Örebrobostäder AB: Mitt gröna kvarter

Lunds kommun: Den hållbara kunskapsstaden

Malmö stad: Hållbar stadsomvandling Malmö, Fokus Rosengård

Göteborgs stad: Hållbar stadsutveckling i Kvillebäcken

Kungälvs kommun: Kongahälla – en aktiv stadsdel i Kungälv

KB Kreativiteten, Mölndal: Nya Krokslätt

Planeringsprojekt

Jönköpings kommun: Hållbara transporter

Länsstyrelsen i Skåne län: Planeringsverktyg för beräkning av kol-dioxidutsläpp

KTH, Avd för Urbana och regionala Studier: Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer

IVL Svenska Miljöinstitutet AB: Samverkansplattform för eko- innovationer för hållbara stadsdelar

Ramböll Sverige AB: Grönskans roll i en klimatsmart stad

Borås stad: Strategisk långtidsplan för utvecklingen av cykel- parkering

Örebro kommun: Pulsåder i den hållbara staden

Karlstads kommun/Karlstadsbuss: Framtidens kollektivtrafik

Uppsala kommun: Energi i den hållbara staden

Spridd AB, Stockholm: Från loftgångslänga till framtidens gröna sociala boende

Göteborgs stad: Centrala Älvstaden – vision och strategi

Plantagon International AB: Plantagon vertical farming, Botkyrka

Plantagon International AB: Plantagon vertical farming, H+ Helsingborg

Arkitekturmuseet: Portal till den hållbara staden

78129_Sv.indd 9 2011-11-21 08.03


Slutsatser om Delegationens uppdrag och rollEn fråga som bör ställas är om och på vilket sätt en delegation med ett uppdrag från regeringen att verka under relativt kort tid kan åstadkomma resultat. Den frågan bör dock besvaras av andra. Vi har ändå dristat oss att formulera några över-gripande slutsatser.

Det är av värde att det finns en aktör som uppfattas som oberoende och som utifrån den rollen kan skapa arenor och mötesplatser för an-dra aktörer. På så sätt kan dialog och samverkan över sektorsgränser inspireras. Goda exempel kan identifieras och spridas. En fördjupad diskussion om begreppet hållbarhet kan initieras.

Delegationens roll som nationell arena för

hållbar stadsutveckling har fyllt en funktion som tidigare saknats. En samlande nationell aktör för hållbar stadsutveckling behövs även efter att Delegationens uppdrag har slutförts.

Den korta uppdragstiden har varit till både för- och nackdel. Tidspressen har tvingat oss att arbeta koncentrerat och som ett arbetslag där le-damöternas olika kompetenser och erfarenheter har tillvaratagits. Vi har inte haft tid att förlora oss i diskussioner om hur uppdraget ska tolkas. Samtidigt har tidspressen varit till nackdel för sökande av det ekonomiska stödet, som ibland inte haft tillräcklig tid att arbeta igenom sina ansökningar. Detta gäller främst mindre kom-muner.

Foto

: To

rbjö

rn A

nder

sson

/Sca

npix

78129_Sv.indd 10 2011-11-21 08.03


Slutsatser om det ekonomiska stödet och från arenauppdraget

Det statliga stödet ger en viktig hävstångseffekt i flera led

Det ekonomiska stödet möjliggör förstärkta in-satser i olika skeden i stadsutvecklingsprocessen, från idé- och planering till genomförande och spridning av goda exempel. Exemplen inspirerar i sin tur till fler stadsutvecklingsprojekt i Sverige och internationellt. Stödet får en hävstångseffekt i flera led.

De skyltfönster och projekt som har fått ekonomiskt stöd kommer att generera klimat-nytta. Projekten visas upp och inspirerar till fler insatser och till förbättrade lösningar. Klimatnyt-tan mångfaldigas.

Arenauppdraget och uppdraget att hantera ett ekonomiskt stöd har positivt förstärkt varandra

De två delarna i uppdraget – att vara nationell arena för hållbar stadsutveckling och att han-tera ett ekonomiskt stöd – har positivt förstärkt varandra. Genom det ekonomiska stödet har Delegationen kunnat motivera kommuner och andra aktörer att höja ambitionsnivån på viktiga

områden. De inkomna ansökningarna ger en bild av kunskapsläge och ambitioner i landet och har genererat idéer till utåtriktade verksamheter inom ramen för den nationella arenan.

Städer måste gå före och vara en del av lösningen på klimathotet

Vi kan inte längre vänta på att överenskommel-ser på internationell och global nivå ska komma till stånd och sätta ramar och mål för klimatarbe-tet. Städerna måste gå före i arbetet att drastiskt minska klimathotet och därmed försvara männis-kans grundläggande livsbetingelser. Städerna är viktiga politiska och fysiska arenor för att skynda på utvecklingen.

Det är en politisk uppgift att formulera visioner och bestämt ta ledningen i arbetet för hållbar stadsutveckling

Stuprörstänkandet är en naturlig mänsklig drift, driften att bevaka det vi har kontroll över. Politi-ker på alla nivåer har därför en viktig uppgift att formulera samlande visioner. Politiker kan mer bestämt ta ledningen i arbetet för den hållbara staden.

Integrerad planering på ett tidigt stadium är avgörande för hållbar stadsutveckling

Det finns ett stort behov av att uppmärksamma hur ledarskap och organisationsformer påverkar förutsättningarna för samverkan över sektors-gränser. Sektorsmyndigheter behöver samverka mer kring hållbar stadsutveckling. Ett helhets-tänkande måste utvecklas.

Några svenska kommuner är föregångare och har fungerande former för integrerad planering där de ekonomiska, ekologiska och sociala aspekterna ges utrymme

Många svenska kommuner har kommit långt när det gäller den ekologiska hållbarheten. Däremot är det få kommuner som har hittat formerna för att på ett integrerat sätt planera och genom-föra satsningar, där ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samverkar och därmed leder till en hållbar stadsutveckling.

Våra slutsatser hittills

>>

>

>

>>

78129_Sv.indd 11 2011-11-21 08.03


Att hitta synergier mellan olika tekniska lösningar är oftast det mest innovativa

Olika tekniska lösningar kan lösa olika behov. Genom att lösa behoven samordnat uppnås ofta stora synergier. Det innovativa ligger i hur man kopplar samman lösningar för exempelvis vatten-tillförsel och avloppsrening, landskapsplanering, avfallshantering, arkitektur och byggnader, ur-bana funktioner, energi, trafik och transporter.

Bra samverkan mellan kommuner och näringsliv i stadsbyggnads-projekt ger bättre slutresultat

Bra resultat nås om samverkan startar i tidiga skeden. Det förtroende som då byggs upp mel-lan parterna bidrar till att det går snabbare och smidigare att lösa de ibland svåra frågor som uppkommer i senare skeden.

Den sociala dimensionen bör få ökat utrymme i arbetet med hållbar stadsutveckling

Den sociala dimensionen med aspekter som hälsa, ekonomisk och social trygghet, mångfald och integration, delaktighet och inflytande och kulturarv är exempel på områden som behöver integreras betydligt bättre i stadsplaneringen.

Kunskapen om och användandet av verktyg och metoder för samverkan, deltagande och inflytande behöver öka

Användandet av verktyg och metoder kan under-lätta sektorssamverkan, integrerade synsätt och delaktighet. Det finns ett motsvarande behov av metoder för att utveckla, utvärdera och kommu-nicera alternativa planförslag. Verktyg och meto-der behöver ständigt utvecklas och utvärderas.

Hela kedjan av kunskapsutveck-ling inom hållbar stadsutveckling behöver stärkas

Det behövs satsningar på kunskapsutveckling och utvecklingsarbete som bygger broar mellan akademisk forskning och praktisk verksamhet. Satsningen ska vara tvärvetenskaplig.

Sverige kan ha en fortsatt roll som föregångsland och exportör av kunskap och teknik i ett globalt sammanhang

Svenska exempel på hållbar stadsutveckling kan paketeras och marknadsföras ännu mer genomtänkt än vad som görs idag. Det svenska varumärket SymbioCity kan ytterligare befästas. Framgång för svensk export på miljöområdet är också framgång för arbetet för hållbar utveckling globalt.

> >

>

>

>

>

2011-02-03 21www.stockholm.se/oversiktsplan

2011-02-03

78129_Sv.indd 12 2011-11-21 08.03

Utvecklingsarbete startar med att man ställer ett antal frågor och analyserar svaren. Vem är jag idag, vart ska jag

och varför ska jag dit? Detta gäller självfallet även arbetet med att utveckla en stad.

Om svaret på de sista frågorna blir att man vill skapa en hållbar stad – en stad där alla beslut grundas på avvägningar mellan alla de sakområden och perspektiv som finns i en stad – en stad med en attraktiv livsmiljö, med stabil ekonomisk tillväxt, med invånare som har förutsättningar att försörja sig och forma sina liv och bidra till en positiv utveckling i staden. Ja, då är det bara att börja jobba.

Staden med alla dess aktörer ska då förmås att dela visionen eller målbilden. Och de ska alla bidra med sin del i arbetet med att utveck-la staden. En hållbar stad kräver kompromis-ser. De kortsiktiga perspektiven måste ibland stryka på foten. Alla måste förmås att med jämna mellanrum lyfta blicken och orientera

sig mot det gemensamma målet. Och se den egna vinsten av att delta i utvecklingsarbetet för att så småningom befinna sig i en hållbar kontext.

Att skapa visionen, att sprida och förankra den, att samla resurser och att fatta beslut kan i ett kortsiktigt perspektiv leda till stora utmaningar. Vägen kommer att vara full av motkrafter och hinder. Och visionen måste återupprepas om och om igen och utvecklas tillsammans med alla de krafter som medver-kar till stadens utveckling.

För detta krävs ledarskap. Tydligt, modigt, envist, uthålligt. Ett värdebaserat ledarskap som bygger på äkta övertygelse. Det behövs ledare som drivs av viljan att faktiskt nå visio-nen: Den hållbara staden.

Som är modiga nog att rekrytera och odla organisationer som består av starka och krea-tiva medarbetare.

Som alltid delar med sig av kunskap och

som ständigt tar in ny kunskap genom sam-arbete och kontakter.

Som inser att ingen ensam sitter på lös-ningen.

Som inser vikten av att arbeta på bredden över kunskapsområden och sektorsgränser.

Som ständigt ser till att skapa förutsättning-ar för att underlätta arbetet.

Som testar nya lösningar och som inser att allt inte kan bli rätt från början. Och som ser förbättringsmöjligheterna.

Som hyllar och firar delmål.Som igen och igen vänder på alla stenar

och orienterar sig mot nya förutsättningar i omvärlden.

Som förstår att det är med människor och för människor som vi skapar staden.

Starkt ledarskap – en förutsättning för framgångsrikt arbete med hållbar stadsutveckling Katarina Pelin, miljödirektör Malmö stad och ledamot i Delegationen

”Det behövs ledare som drivs av viljan att faktiskt

nå visionen: Den hållbara staden.


78129_Sv.indd 13 2011-11-21 08.03


Delegationen har i sitt arbete funnit en stor medvetenhet om klimathotet i de svenska kommunerna. En medveten-

het om behovet av att klimatanpassa städerna. Många kommuner arbetar framgångsrikt med att spara energi, att producera lokal och förnybar energi och att integrera de tekniska lösningarna för att få synergier.

Flera framgångsrika exempel visar att det är en politisk uppgift att ta ledningen och att formulera visionen för den framtida och hållbara staden. Förvaltningar och enskilda tjänstemän uppmuntras att ta initiativ som prövar nya idéer och att vidga gränserna för vad som är möjligt att göra. Det skapas en arbetsglädje som gör att man med stolthet visar upp planer och projekt för

Vad har vi sett och gjort?

Det är en politisk uppgift att formulera visioner och ta ledningen i arbetet för hållbar stadsutveckling.

Ålidhem i Umeå. I den inglasade vinterträdgården, som värms med returvärme från fjärrvärmenätet,

får de boende en ny mötesplats. Eftersom träd- gården är uppvärmd året om skapas nya möjlig-

heter till rekreation.

Illus

trat

ione

r: J

ohan

Fje

llstr

öm o

ch D

avid

Kem

mle

r

78129_Sv.indd 14 2011-11-21 08.03


gäster från andra delar av landet – och från andra länder. Man vill vara och blir del av det svenska skyltfönstret ut mot världen.

I många kommuner finns också en växande insikt om vikten av människors delaktighet och gemensamt ansvarstagande. Om att det krävs mer än att bjuda in till ett fåtal möten. Del-aktighet fås genom konkreta och systematiska metoder för dialog med medborgare och boende. Delaktighet bidrar till den förändrade livsstil som på sikt bidrar till att undanröja klimathotet.

Men ännu återstår mycket att göra. Politiker kan mer bestämt ta ledningen i arbetet för den hållbarastaden.Helhetstänkandetkanutveck-las. De miljömässiga målen kan skärpas också i förhållande till gällande normer. Samverkan mellan förvaltningar och myndigheter kan för-djupas. Samarbetet mellan offentliga och privata aktörer i stadsbyggnadsprojekt kan förbättras och inledas mycket tidigare än vad som är vanligt idag. Innovativa lösningar kan prövas mer djärvt än vad som sker idag. Och frågan om att skapa förutsättningar för medborgare att vara delaktiga kan ske med större allvar än idag.

Här beskriver vi kort vad vi har sett och gjort inom några av de viktiga områden som ingår i uppdraget och arbetet för

hållbar stadsutveckling:• Integreradsektorsövergripandeplanering• Integreradetekniskalösningar• Minskadklimatpåverkan• Samverkanmellankommunochnäringsliv• Deltagandeochinflytande• Kunskapsutveckling• Exportavmiljöteknik

Kvarteret Fullriggaren i Malmö kommer att visa upp en mångfald av hållbarhets-lösningar när det gäller arkitektur, bygg-

teknik och material.

© F

ullri

ggar

ens

bygg

herr

egru

pp/C

adw

alk

Några få svenska kommuner har fungerande former för integrerad planering där de ekonomiska, ekologiska och sociala aspekterna ges ut-rymme.

78129_Sv.indd 15 2011-11-21 08.03

Stuprörstänkandet ligger bakom många av de problem som städer lider av. Energi- slöseri, luft- och vattenföroreningar, avfalls-

berg, trängsel men också social segregation och utebliven tillväxt har sin grund i att varje problem hanteras skilt från andra problem. Integrerade planeringsmodeller och samverkan över sektors-gränser ger bättre förutsättningar för att nå håll-bara lösningar på städernas problem.

Sett i ett internationellt perspektiv är det inte-grerade angreppssättet traditionellt ett svenskt styrkeområde. Svensk kommunalteknik med storskaliga infrastrukturer för avfall, dagvatten och fjärrvärme i kombination med småskalig stads-planering lägger grunden för, i en internationell jämförelse, hälsosamma och attraktiva stadsmiljöer och resurseffektiva flöden av material och avfall. Men för att åstadkomma klimatneutrala, klimat-anpassade och attraktiva städer behöver vi gå ett steg längre.

Planeringsmodeller måste eftersträvas där sta-

dens olika funktioner eller delsystem planeras i ett sammanhang. Systemlösningar ökar förutsättning-arna för att uppnå synergieffekter och att undvika suboptimeringar, där vinster i ett delsystem sker till priset av en försämrad helhet.

Ett exempel är kretsloppsmodeller där avfalls-, spillvatten- och energiflöden samordnas för att ge en effektivare resursanvändning. Avfall används för produktion av värme och el, eller biogas som uppgraderas till bränsle för bussar.

Uppbyggnad av energisystem där energieffek-tiva byggnader samspelar, bland annat via smarta elnät, med en kombination av olika källor för förnybar tillförsel av el och värme är ytterligare ett exempel.

Integrerad markanvändnings- och transport-planering längs kollektivtrafikstråk, är ett tredje exempel, som motverkar en gles stadsstruktur, så kallad urban sprawl. Istället läggs grunden för en blandad bebyggelse av bostäder, arbetsplatser, ser-vice och grönytor med god tillgång till miljövänli-ga transporter. Kollektivtrafikens knutpunkter kan bli attraktiva platser för boende, arbete och service med bytesmöjligheter mellan olika transportslag. Bilpooler, cykeluthyrning och beställningshandel är exempel på åtgärder som stimulerar till en ändrad livsstil som ytterligare bidrar till bättre livsmiljö.

Planering för offentliga rum och mötesplatser behöver ske samordnat med planering av trafik-system, finmaskigt nät av gång- och cykelstråk, gröna korridorer och dagvattenhantering. Blan-dade funktioner i attraktiva stadsmiljöer gynnar också kunskapsintensivt näringsliv och ger förut-sättningar för ekonomisk tillväxt.

Det integrerade angreppssättet bygger på att

”Integrerade planeringsmodeller och samverkan

över sektorsgränser ger bättre förutsättningar för att nå hållbara lösningar på städernas problem.

Integrerad planering – en förutsättning för hållbara helhetslösningar Ulf Ranhagen, professor Kungliga Tekniska Högskolan, chefsarkitekt SWECO och ledamot i Delegationen


78129_Sv.indd 16 2011-11-21 08.03


Integrerad sektorsövergripande planeringMed integrerad sektorsövergripande planering menas goda stadsmiljöer i kombination med effektiva systemlösningar, men också de demo-kratiska och gränsöverskridande processer som leder dit.

För att öka kunskapen om sektorsövergripan-de planering har Delegationen bjudit in berörda aktörer till två öppna seminarier. Det första fokuserade på processer för ökad samverkan och ökatmedborgarinflytande.Resultatetavdiskus-sionen sammanfattas här kort:

• Samverkanärensvår,mennödvändigochstimulerande utmaning

• Derollersommänniskortilldelasiensam-verkansprocess påverkar deras frihet och handlingsutrymme

• Detärviktigtatttydliggöraochifrågasättahierarkier och maktstrukturer

• Processredskapochverktygkanunderlättasamverkan och öka förståelsen för varandras synsätt

• Projektorganisationersomskasamverkamåsteha gemensamma mål. Först då kan aktörerna att gå utanför sina roller och börja samarbeta på allvar

• Förattnågemensammamålkrävskompro-misser med de egna sektorsintressena

Det andra seminariet handlade om gränsöver-skridande arbete och politikernas roll att driva på utvecklingen. Seminariedeltagarna enades om att:• Politikerharenviktigrollattformulerasam-

lande visioner som har stöd av invånare, före-tagare och människor i det civila samhället

• Medborgarnasmedverkangerettbättrebe-slutsunderlag

• Ledarskapochorganisationsformerpåverkarihög grad förutsättningarna för samverkan över sektorsgränser

• Sektorsmyndigheternabörsamverkamerkring hållbar stadsutveckling

• Politikernasviktigasterollärattföreträdamedborgarperspektivet

Det finns ett fortsatt behov av kunskapssprid-ning om fördelarna med planeringsmodeller och processer som integrerar olika kompetenser och sektorer. Inkomna ansökningar om ekonomiskt stöd visar att några svenska kommuner arbetar aktivt med att utveckla former för sektorsöver-gripandeplanering.Resultatetkanspårasidegoda exempel på stadsbyggnadsprojekt som nu växer fram i landet.

människor med alla olika kompetenser och erfarenheter arbetar tillsammans och för in sina kunskaper och perspektiv i en gemensam planeringsprocess. Samverkan mellan olika aktörer behöver inledas i tidi-ga planerings- och projektskeden för att få avsett genomslag. Då är möjligheterna att påverka stora och utredningskostnaderna låga. Senare i processen kan kostnaderna för att förändra fysiska strukturer och tek-niska lösningar vara tusenfalt högre.

Våra bästa erfarenheter från Sverige och tillämpningar av den svenska modellen internationellt pekar på att tvärsektoriella angreppssätt gynnar kreativitet och inno-vation hos deltagande aktörer – politiker, experter och medborgare. På så sätt kan långsiktigt robusta helhetslösningar skapas och ständigt förbättras.

Vi har allt att vinna på integrerad pla-nering.

Integrerad planering – en förutsättning för hållbara helhetslösningar Ulf Ranhagen, professor Kungliga Tekniska Högskolan, chefsarkitekt SWECO och ledamot i Delegationen

Integrerad planering på ett tidigt stadium med samverkan över sektorsgränserna är avgörande.

78129_Sv.indd 17 2011-11-21 08.03


Samtidigt finns det flera områden som generellt behöver integreras betydligt bättre i stadsplaneringen. Den sociala och kulturella di-mensionen med aspekter som hälsa, ekonomisk och social trygghet, mångfald och integration, delaktighet, inflytande och kulturarv är några exempel.

Bland ansökningarna finns få exempel på att stadens transporter – inklusive godstransporter – integrerats i stadsbyggnadsprojekt. Delegationen efterlyser ett helhetstänkande där bland annat vä-gar betraktas som viktiga stadsbyggnadselement, att planeringen av bebyggelse och transporter un-derstödjer kollektiva transportslag och gång- och cykeltrafik, och att godstransporterna integreras i lokala handlingsprogram och stadsplaner.

Integrerade tekniska lösningar för resurseffektivitet När olika tekniska system integreras med var-andra uppstår synergieffekter. Genom att lösa flera behov på ett samordnat sätt kan man ofta få ökad resurseffektivitet och minskad klimat-påverkan. Det kan handla om att integrera lösningar för vattentillförsel och avloppsrening,

landskapsplanering, avfallshantering, arkitektur och byggnader, urbana funktioner, energi, trafik och transporter.

I ansökningarna om ekonomiskt stöd finns många intressanta exempel på integrerade lös-ningar. De flesta är kopplade till en effektivare energianvändning, men också avfallshantering och dagvattenhantering är vanliga områden.

o

a

Biogas

Biogas

a

ig a

a o

a

a

g

a

o

ai

aga

g

a

ga is a a

Bio s

B

a ss o g o a a

o

Bio

s

o

a

Biogas

Biogas

ga is a a

B

ss o g o a a

a

o

i

D

ricks

vatte

n

enat av

svatten

N

ya förpackningar

Ren

at a

vlop

psva

tten

Sjöstadsverket ochHenriksdals reningsverk

Hammarby Sjö

Högdalens Kraftvärmeverk Hammarby Värmeverk

Miljövänlig el

Sedimentering

Avledning/utjämning

Saltsjön

Mälaren/vattenverk

Materialåtervinning – karto

ng, glas,

metall

Biomull

Avfall

Energi

Vatten & Avlopp

Att hitta synergier mellan olika tekniska lösningar är oftast det mest innovativa.

Hammarbymodellen visar hur de tekniska systemen för energi-, avfalls-, vatten- och avloppshantering kan integreras och ge synergier mellan systemen. Målet är hållbar resursanvändning där energianvändningen och avfallet minimeras, samtidigt som hushållning ochåtervinningmaximeras.Dennakretsloppsmodellutvecklades år 2002 inför uppförandet av ett av Sveriges mest uppmärksammade stadsbyggnadsprojekt, Hammarby sjöstad i Stockholm, och har sedan dess fungerat som förebild för integrerade tekniska lösningar i Sverige och internationellt.

78129_Sv.indd 18 2011-11-21 08.03

ISverige bor de flesta i små eller medelstora städer, mindre tätorter eller på landsbygden. Endast cirka 30 procent av Sveriges befolkning

bor i städer med mer än 100 000 invånare. Sam- tidigt är regionalt strategiska funktioner som uni-versitet, regionsjukhus och myndigheter lokalise-rade till de större städerna och bidrar där till ett brett serviceutbud och differentierade arbetsmark-nader.

För att även de mindre städerna och orterna ska få del av de större städernas utbud krävs en plane-ring som tar fasta på kunskaper om hur städer och mindre orter samspelar i hållbara regioner.

Utbyggnaden av Mälardalsbanorna mellan Stock-holm och Västerås, Eskilstuna samt Örebro är ett intressant exempel på hur förbättrade regionala tågförbindelser och en strategisk lokal planering kan bidra till att skapa en fungerande storregional struktur med orter i ett fungerande samspel. Stockholms- och Mälardalsregionen fungerade fram till mitten av 1990-talet som flera åtskilda

stadsregioner med litet utbyte. Detta innebar stora obalanser i lokaliseringsförutsättningar för närings-livet, inbördes obalanser mellan arbetsmarknader och sårbarhet för strukturomvandlingar. För den enskilde upplevdes detta som begränsat utbud av arbetsplatser och högre utbildning på den egna orten eller inom rimlig pendlingsrestid.

Utbyggnad har därefter skett av nya järnvägs-stråk med effektiv regionaltågstrafik med centrala stationslägen i städer och tätorter längs Mälardals-banorna.

För att ytterligare förbättra den regionala till-gängligheten har målpunkter som universitet och högskolor, större arbetsplatser med mera lokalise-rats nära järnvägens stationer. Nära stationerna har även skett en bebyggelseförtätning. Korta restider mellan städerna och god tillgänglighet till centralt placerade målpunkter samt förstärkt anslutnings-trafik och infartsparkering utgör nu grunden för fungerande arbets- och utbildningspendling. Härigenomharskapatsinbördesöverlappande

storregioner med god samlad funktion i form av kompletterande lokala arbetsmarknader, ett brett utbud av bostäder och god tillgänglighet till högre utbildning och annan samhällsservice inom rimlig pendlingsrestid från den lokala orten.

Städerna längs med Mälardalsbanorna utgör nu en gemensam arbetsmarknad där det är möjligt att bo i en stad och arbeta i en annan stad. Detta gagnar såväl större, medelstora och mindre städer som tätorter och kringliggande landsbygd.

Hållbara städer finns i hållbara regioner Stellan Lundberg, chef ÅF Samhällsplanering och ledamot i Delegationen

”Städerna längs med Mälarbanorna utgör nu

en gemensam arbetsmarknad där det är möjligt att bo i en stad och arbeta i en annan.


78129_Sv.indd 19 2011-11-21 08.03

Effektiva försörjningskedjor med godstran-sporter som distribuerar livsmedel och andra varor i städer och deras omland är

avgörande för samhällets ekonomiska tillväxt och stadsbornas livskvalitet. Samtidigt innebär gods-transporterna en stor utmaning för hållbara städer. Härfinnsidagenpotentialförnytänkandeochmer kreativa och innovativa lösningar.

Städer och deras omland har stor betydelse för den ekonomiska tillväxten och då är effektiva försörjningskedjor centrala. Effektiva godstran-sporter som bidrar till att länka samman städer i olika delar av regionen ger även förutsättningar för regional tillväxt. Godstransporterna genom städerna utgör samtidigt viktiga kopplingar till de europeiska godstransportnätverken, och i före-kommande fall till den omfattande nationella exporten via hamnar. Men godstransporterna genom städerna orsakar också lokala miljöproblem i form av tunga transporter, buller, vibrationer och bristande trafiksäkerhet. Trots detta finns många

exempel på att godstransporterna glöms bort i stadsplaneringen.

Städernas godstransporter står inför stora ut-maningar. En ekonomiskt och miljömässigt hållbar stadsutveckling innebär nya förutsättningar och nya krav. Pågående urbaniseringstrend med väx-ande städer och en ständigt ökad resursefterfrågan bidrar till ökade krav på godsets tillgänglighet och rörlighet – livsmedel och andra varor ska distribu-eras i snabbare takt, i större mängder och till fler platser. Minskat antal olyckor och bättre tekniska lösningar på transportmedlen är andra krav.

Nytänkande, mer kreativa och innovativa lös-ningar behövs för att möta framtida utmaningar när det gäller hållbara godstransporter i städerna. Det finns idag alltför få stadsplaner eller utveck-lingsförslag som tar ett helhetsgrepp på staden försörjningskedja och godstransporter. Viktiga ingredienser i ett helhetstänkande är: • Godstransporternaintegrerasilokalahandlings-

program och stadsplaner.

• Långvägatransporter,transportermellanstäderoch i städer integreras och kopplas ihop i effektiva kedjor.

• Förbättradstyrningochuppföljningavgods-transporter.

• Bättrekommunikationsplattformar,iformavtill exempel vägtrafikledning i realtidssystem, trafikinformation, ruttplanering och last- optimering, simulering, kommunikation mellan operatör, till exempel förare/fordon/infra-struktur.

• Tekniskutvecklingavtransportmedlen.• FinansieringavFoU-verksamhetochdemon-

strationsprojekt. • Samarbetemellanolikaaktörersåsommyndig-

heter, transportköpare, åkerier, ägare av infra-strukturen och fordonstillverkare.

”Vid sidan om helhetstänkande behövs nytänkande.

Städernas godstransporter står inför stora utmaningar Jan-Eric Sundgren, direktör AB Volvo och ledamot i Delegationen


78129_Sv.indd 20 2011-11-21 08.03


Vid sidan om helhetstänkande behövs nytänkande. Demonstrationsprojekt är betydelsefulla för att visualisera och ta till vara på möjligheter, testa forskningsresul-tat och för att stödja fortsatt utveckling.

Ett intressant demonstrationsprojekt är TRUST,Transportutvecklingistorstad.Ettsamarbete mellan flera aktörer i Göteborg, där olika lösningar kopplade till person- och godstransporter utvecklas och där pilotprojekt etablerats och planeras. Ett samarbete är även etablerat med staden LyoniFrankrike,somprioriterarutveck-lingen av hållbara godstransporter.

TRUSTärettavfåprojektiSverigedär godstransporter i stad med omgivning utgår från ett helhetsperspektiv och som inkluderarstadensolikaaktörer.Lind- holmen Eco Area är ett av demonstra-tionsprojekteninomTRUSTochinnebärnya lösningar för distribution av förnöden-heter och sophantering i en stadsdel.

Städernas godstransporter står inför stora utmaningar Jan-Eric Sundgren, direktör AB Volvo och ledamot i Delegationen

Härföljernågraexempelpåintegrerade tekniska lösningar från inkomna ansökningar:

• Verksamhetslokalerochkontortillförenergitill bostäderna under dagtid. På kvällar och nätter sker det omvända. Kylanläggningar i kontor och butiker kan användas för laddning av varmvattenackumulatorer till bostäder. Industriell spillvärme tillvaratas för energi-försörjning av bostadsområden.

• Värmeöverskottpåsommarenlagrasiunder-jordiska marklager för att användas under vin-tertid. Kyla från vintern kan lagras på samma sätt för kylning sommartid. Byggnadsstommar nyttjas för lagring av värme och kyla. Fönster utformas så att de kyler respektive värmer beroende av behov.

• Byggnadersorienteringochinrefunktionerplaneras för att skapa bra förutsättningar för solfångare, solcellspaneler och ljusinsläpp. Byggnaderna integreras med energiförsörj-ningssystemet och kan leverera överskotts-energi i form av värme eller el till fjärrvärme-nätet respektive elnätet.

• Avfallshanteringenorganiserasförminskadetransporter genom lokal kompostering och lokalt återförande av kompostjord. Avlopps-vatten och organiskt avfall utnyttjas i renings-verket för biogasproduktion.

• Organisktavfallfrånbostädertasomhandiavfallskvarnar. Avfallet leds till underjordiska uppsamlingstankar i bostadsområdet och

78129_Sv.indd 21 2011-11-21 08.03


används för att producera biogas. Biogasen används som fordonsbränsle i den bilpool som områdets boende via hyran är anslutna till.

• Insamlatregnvattenfråntakanvändsförbygg-nadernas klimatsystem, skötsel av området och wc-spolning. Växtlighet inomhus används som en del av ventilationssystemet.

• Landskapsplaneringenintegrerardagvatten-lösningar tillsammans med klimatanpassnings-åtgärder.Lokaladagvattenlösningartillförrekreationsvärden, samtidigt som de omhän-dertar och renar dagvatten så att belastningen minskar på avloppssystemet.

• Grönaväggarochgrönatakharflerafunktio-ner, till exempel att jämna ut temperatur- variationer och förbättra lokalklimatet. De kan även omhänderta den koldioxid som verksamheten inom området producerar.

• Bilpoolerskapasmedelbilardärbatteriernaladdas med elenergi från lokal vindkraft och solceller.

• Integreradestyr-ochövervakningssystemnyttjas för hela områdets energioptimering och uppmuntrar till ett energimedvetet be-teende hos boende och verksamhetsutövare. Systemen kan också utnyttjas för gemensam-ma bokningssystem, exempelvis för bilpooler.

© F

OJA

B a

rkite

kter

Flerexempelpå

integrerade tekniska

lösningar

78129_Sv.indd 22 2011-11-21 08.03

När ska vi sluta att diskutera klimatför-ändringen och faktiskt göra något? Kli-mathotet är på allvar! Vi måste stoppa

den globala uppvärmningen vid plus två grader. Deständigafrågornaär:Hurambitiösamål

skaviha?Hurskadetgåtill?Vilkaskagöramest? Vad får det kosta? Vem ska betala?

Det har visat sig mycket svårt att komma till beslut och att få några att träda fram och ta ett ordentligt grepp. Jag har ett förslag: Varför inte världens fastighetsägare i samarbete med politikerna?

Klimatmålen kan nås – med dagens teknik och till lägsta kostnad – genom energieffektivisering av bebyggelsen. Det är stora investeringar, men för samhället är det i ett lite längre perspektiv lönsamt att göra dem. Den brittiske ekonomen Nicolas Stern visade redan år 2006, i en utred-ning beställd av dåvarande premiärministern Tony Blair, att de negativa konsekvenserna på världens samlade BNP av en ökad global

temperatur är mellan fem och 20 gånger större än kostnaderna för att förebygga temperatur-ökningen. Sternrapporten blev en väckarklocka för ekonomer och politiker i hela världen. En annan utredning som FN genomfört visar att mest valuta för pengarna får man med åtgärder inom bebyggelsen. Inte i någon annan sektor, inte transporter, inte industrisektorn, uppnås målen tillnärmelsevis så kostnadseffektivt.

I bebyggelsen i Sverige finns redan nu många lönsamma sätt att spara energi, och därmed också att minska koldioxidutsläppen. Om de redan nu lönsamma åtgärderna genomfördes skulle energianvändningen i bebyggelsen

kunna minskas med mellan 15 och 20 pro-cent. Men det är långt ifrån tillräckligt. För att nå de minskningar som är nödvändiga i ett 50–100-årsperspektiv måste vi gemensamt ta aktiva beslut. Till exempel att höja energi- och koldioxidskatter, för att ekonomiskt driva på förändringen och samtidigt skapa resurser för nödvändiga gemensamma satsningar i stimu-lans och energiinfrastruktur.

Sådana politiska förslag är inte speciellt po-pulära och politiker som föreslår dem riskerar att förlora röster, eller till och med val. Men väljarna behöver bli medvetna om att tidiga, kraftfulla investeringar i energieffektivisering i bebyggelsen medför att klimatförändringarna blir avsevärt mindre, att kostnaderna på grund av oundvikliga klimatförändringar blir lägre och, inte minst viktigt, att åtgärderna betalas av oss som skapat problemen. Att vänta och inte göra något skulle innebära att vi vältrar över en avse-värt större skuld till kommande generationer.

Klimatmålen nås enklast och billigast genom energieffektivisering av bebyggelsen Bengt Wånggren, vd Sweden Green Building Council och ledamot i Delegationen

”De negativa konsekvenserna på världens samlade BNP

av en ökad global temperatur är mellan fem och tjugo gånger högre än kostnaderna för att förebygga temperaturökningen.

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills 23

78129_Sv.indd 23 2011-11-21 08.03


Minskad klimatpåverkanKlimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Städerna måste kraftsamla för att utifrån de lokala förutsättningarna bidra till att minska utsläppen av växthusgaser. Arbetet med klimatfrågorna måste ske utifrån ett helhetsperspektiv på hållbar stadsutveckling, där ekolo-giska, ekonomiska och sociala aspekter integreras. Anpassning till kommande klimatförändringar måste också tas in i arbetet.

Seminarier och konferenser om energi och klimatDelegationen har arrangerat och medverkat i ett stort antal möten och konferenser där stadens energi- och klimatfrågor varit i fokus. Bland annat medverkade Delegationen i planeringen av den högnivåkonferens om klimat och hållbar stadsutveckling som hölls inom ramen för det svenska EU-ordförandeskapet hösten 2009.

Resultatetfrånkonferensenfördesvidaretill FN:s klimatförhandlingar vid konferensen

COP15 i Köpenhamn i december 2009, bland annat i form av ett seminarium.

Under våren 2010 genomförde Delegationen tillsammans med Energimyndigheten seminarier i fem svenska kommuner med temat ”Energi-effektivisering och klimatsmart stadsplanering”. Syftet med seminarierna var att skapa arenor på regional nivå för att genom bra exempel inspirera och förmedla erfarenheter om hur man i tidiga skeden i stadsbyggnadsprocessen och i samband med förnyelsearbete kan planera energieffektivt och klimatsmart.

Delegationen har också tillsammans med före- ningen IQ Samhällsbyggnad bjudit in till ett seminarium om industriella metoder för energi-effektivisering av flerbostadshus. Syftet var informationsutbyte och kontaktskapande mellan aktörer med planer för energieffektivisering och renovering, och aktörer med erfarenhet av inno-vativa lösningar.

Dokumentation från seminarierna finns på www.hallbarastader.gov.se.

I projektet Hållbara Järva i Stockholm testas olika metoder för energieffektivisering av vanligt före-kommande hustyper.

FN:s klimatkonferens COP15 i Köpenhamn.

Foto

: M

artin

Lag

ergr

enFo

to:K

arl M

elan

der/

Syd

sven

skan

/Sca

npix

78129_Sv.indd 24 2011-11-21 08.03

Samverkan mellan kommun och näringslivFör att öka kunskapen om vad som bidrar till bra samverkan mellan näringsliv och kommuner i stadsbyggnadsprojekt har Delegationen genom-fört en enkät- och intervjuundersökning.

Undersökningen visar att det finns några fak-torer som är särskilt avgörande för att samverkan ska fungera bra. Den visar också att det finns en stark koppling mellan bra samverkan och hur väl projektdeltagarna bedömer att projektens mål har uppnåtts.

Bra samverkan mellan kommuner och näringsliv i stadsbyggnadsprojekt ger bättre slutresultat.

Samverkan måste ske redan från början i nya stadsbyggnadsprojekt. De kommu-ner som i tidiga skeden uttalar en vilja

och sätter tydliga mål för hållbar stadsutveck-ling, tvingar och lockar fram nya former för samverkan med byggherrar och exploatörer.

Det finns flera intressanta exempel där kommuner har arbetat framsynt. I till exem-pel Norra Älvstranden i Göteborg, i kvarteret Flagghusen i Malmö och i den moderna träs-taden Välle broar i Växjö har kommunerna i tidiga skeden fört dialog med de framtida kun-derna. Kommunerna har haft sin egen modell, men gemensamt är att de har genomfört en rad samtal, möten, workshops, studieresor och andra aktiviteter som syftat till att alla berörda ska bli inspirerade och få ökad kunskap.

Under dialogen har ramarna satts gemensamt av kommunen och byggherrarna för de områ-den som ska bebyggas. Först när förutsättning-arna är klara sker markanvisning och bygglov.

Arbetssättet medför att ett förtroende byggs upp mellan parterna. När de svåra frågorna så småningom dyker upp går det snabbare att hitta lösningarna.

Uttalad vilja och tydliga mål inspirerar till samverkan Kurt Eliasson, vd SABO och ledamot i Delegationen

”Båda parter är vinnare när kommun och närings-

liv samverkar i tidiga skeden. Kommunen får större möjlighet att säkerställa att målen uppnås. Näringslivet uppskattar att kom-munen pekar ut en tydlig väg. För branschen vill och kan bygga hållbart, bara de får en tydlig beställning.


78129_Sv.indd 25 2011-11-21 08.03

Mångfald måste bli ett ledord inom bostadsbyggandet – mångfald i utformning, i upplåtelseformer och

inte minst vad gäller utförare och aktörer. Mångfald i upplåtelseformer innebär större

valmöjlighet. I Sverige har vi i flerbostads- husen upplåtelseformerna hyresrätt, bostads-rätt och kooperativt ägande. Sedan 2009 finns även äganderätter, en vanlig boendeform i Europa. Äganderätten innebär ett direkt ägande av lägenheten – bostadsrätten äger manrättenattbrukalägenheten.Hittillsharett tiotal äganderätter byggts i Sverige. Fler äganderätter skulle bidra till ökad mångfald i bostadsbeståndet.

En mångfald av beställare och utförare innebär att fler och olika aktörer antar samma utmaning. I gränslandet mellan konkurrens och samverkan utvecklas nya idéer. Tidig samverkan mellan beställare och utförare är en förutsättning för bra resultat.

Ett bra exempel på samverkan och konkur-rens som har bidragit till mångfald är Malmö stads dialog med tretton olika byggherrar inför att kvarteret Flagghusen i Västra hamnen skulle byggas. I arbetet skapades en gemensam kunskap om projektet. Processen utmynnade i en överenskommelse som undertecknades av alla parter, en hållbarhetsöverenskommelse. Byggherrarna utvecklade samarbete inom flera områden; samordning av grundläggnings-arbeten, gemensam upphandling av byggmate-rial, samordnad marknadsföring av bostäderna.

Kvarteret Fullriggaren är nästa nybyggnads-område i Västra hamnen. Elva byggföretag har gått samman i en Bygga Bo-dialog med målet att bygga Sveriges största samling av lågenergi- ochpassivhus.Härhöjshållbarhetsambitio-nerna och formerna för samverkan utvecklas ytterligare.

Utvecklingskraften i ett sådant samarbete blir så mycket större än när kommuner arbetar traditionellt med skriftliga kravspecifikationer

över vilka mål som ska uppnås. Envägskom-munikation av det slaget leder bara till att byggherrar och utförare ser svårigheter istället för möjligheter. Och dessutom har kommunen sällan någon sanktionsmöjlighet om kraven inte uppfylls.

Behovet av mångfald gäller lika mycket vid renovering och ombyggnad av våra miljonpro-gramsområden.Härbehövsenmångfaldavlösningar och goda exempel. Olika upplåtelse-former, fler ägare och mindre enheter kan bidra till den positiva utveckling som många av dessa områden behöver.

Mångfald är en förutsättning för ett hållbart byggande.

Mångfald genom samverkan och konkurrens Anders Larsson, konsult Thetis AB och ledamot i Delegationen

”Fler äganderätter skulle bidra till ökad mångfald

i bostadsbeståndet.


78129_Sv.indd 26 2011-11-21 08.03


De faktorer för bra samverkan som identifiera-des i undersökningen är:

• Hurvälmålenvarförankradehosnäringslivet• Näringslivetskunskapomkommunensintres-

sen och villkor • Kommunenskunskapomnäringslivetsintres-

sen och villkor • Ekonomisknyttaförinblandadeparter• Organisatoriskaförutsättningarförsamarbete

mellan kommunen och näringslivet

Till de organisatoriska förutsättningarna som lyfts fram i undersökningen hör täta kontakter tidigt i projektet, tydliggörande av avtalets innebörd, tydliga mandat och tydlig ansvarsfördelning. Framgångsfaktorerna gäller oavsett graden av komplexitet och nytänkande i projektet, oavsett antal inblandade aktörer, oavsett vilken aktör som tog initiativ till samverkan eller om projekt-ledaren kom från kommunen eller näringslivet.

Läsmeromundersökningenpå www.hallbarastader.gov.se.

Cop

yrig

ht W

hite

Ark

itekt

er

78129_Sv.indd 27 2011-11-21 08.03

Den sociala dimensionen bör få ökat utrymme i arbetet med hållbar stadsutveckling.

Deltagande och inflytandeDet är uppenbart att den sociala dimensionen av begreppet hållbarhet måste betonas än mer än vad som görs idag, både i vårt eget land och i Europas städer, som ofta brottas med samma typ av problem som vi.

Men vad är den sociala dimensionen? Begrep-pet behöver utvecklas och förklaras. Aspekter som demokrati och hälsa, ekonomisk och social trygghet, identitet och jämställdhet, mångfald och integration, delaktighet och inflytande samt kulturarv är exempel på områden som vi bedö-mer ingår i den sociala dimensionen av begreppet hållbarhet.

Verktyg och metoder för samverkan, del-tagande och inflytande behöver användas i större utsträckning.

Delegationen har anordnat och deltagit i flera seminarier för att diskutera angelägna fråge-ställningar om metoder och processer för att öka delaktighet och inflytande från boende och allmänhet.

Stadsdelar och bostadsområden som präglas av segregation, av fattigdom och social utsatthet, av förslitning

och bristande underhåll, av vandalisering och kriminalitet är i kontrast med visio-nen om den hållbara staden. Det finns ett starkt samband mellan personligt ansvars-tagande för en hållbar livsstil och att bli bemött som en fullvärdig medborgare och boende, att inte marginaliseras eller bli betraktad som en andra klassens invånare. Delegationen vill understryka den sociala dimensionen av begreppet hållbarhet.

Ofta diskuteras miljonprogrammens bostadsområden som dagens och den framtida stadens stora problem. Bildbe-skrivningarna är många – minnen hos dem som växt upp där, drömmar från dem som beslutade att de skulle byggas eller fördomar hos dem som aldrig varit där.

Inte sällan blir diskussionen slagordsmäs-sig och smärtsam för invånarna, som inte vill kännas vid bilden av att de lever under ghettoliknande omständigheter.

Det är viktigt att också hävda miljonpro-grammets kvaliteter och att påminna om att de en gång skapades som en väg ut ur en omfattande bostadsbrist. Ombyggnad, renovering och underhåll – i dialog med de boende – kan bidra till att göra dessa bostadsområden mer attraktiva, energi-snåla och miljöanpassade.

Diskussionen om miljonprogramsområdena behöver nyanseras Peter Örn, Delegationens ordförande

”Delaktighet bidrar till den förändrade livsstil

som på sikt bidrar till att undanröja klimathotet.


78129_Sv.indd 28 2011-11-24 15.09

Projekten tillförs ytterligare kvaliteter genom samverkan i såväl planerings- som genomförandeprocessen med berörda aktörer – kommun, näringsliv, boende med flera.


Verktyg och metoder för samverkan, deltagande och inflytande behöver användas i större utsträckning

Seminarierna har tydliggjort att det finns en mängd problembeskrivningar för bostadsområ-den som behöver utvecklas, men också att det finns många tecken på förmågan att fortlöpande samla positiva motkrafter. Varje område och bostadsföretag kan hitta sitt eget sätt att organi-sera förändringsarbetet. De bärande elementen i ett framgångsrikt arbetssätt verkar dock vara lyhördhet och respekt gentemot de boende och att aktivt engagera dem.

Några metoder för att öka medborgarnas och de boendes delaktighet som används med fram-gång av exempelvis Gårdstensbostäder i Göte-borg och i Järvadialogen i Stockholm är dialoger, framtidsverkstad, gåtur, fokusgrupper, trygghets-vandringar och SWOT-analyser.

Läsmeromdessaochandrametoderochverktyg på www.hallbarastader.gov.se.

Foto

: D

anie

l Ola

usso

n/B

otz

Phot

o

Foto

: Fi

lip H

amm

arbe

rg/G

lad

rekl

am

78129_Sv.indd 29 2011-11-21 08.03

Ett samhällsbygge är ett ständig pågående bygge, som aldrig kan bli klart. Vi måste ständigt förhålla oss till ett föränderligt

samhälle, häri ligger våra utmaningar men också möjligheter.

För många människor tillsammans kan åstad-komma mer än var och en för sig. Ju fler som är bärare av den gemensamma viljan av att skapa ett hållbart samhälle, desto större kraft. Det gemen-samma arbetet tar längre tid, men det samlade resultatet blir bättre. Styrkan ligger också i att vi människor är olika, men har ett lika värde.

Det är kring människan i centrum, våra be-hov och förslag på gemensamma lösningar och möjligheter till deltagande det hållbara samhället handlar om.

Det hållbara samhället har många dimensioner, som måste definieras, beskrivas och hanteras. En av dessa dimensioner är vår livsmiljö. Med vad är en livsmiljö? Vilka grundvärden bör den ha?

En livsmiljö är människorna du möter, hem-

met, husen, bostaden och skolan. En livsmiljö är doften av nyklippt gräs, vårblommor, ljuden från gården och ljuset på vägen. En livsmiljö är något levande och skiftande, som vilar på två grund-värden; trygghet och identitet. Våra livsmiljöer har många viktiga uppgifter att fylla; att bruka, att umgås, att glädjas åt och att minnas. Att möta andra lika och unika människor i våra livsmiljöer innebär alltid att ta ett steg mot förändring.

Att skapa hållbara livsmiljöer är en reell ut-maning.Hållbaralivsmiljöerbildarlokalsamhällensom i sin tur bildar den större hållbara staden. Allt hänger ihop, både i lokalsamhället och i den större staden. En gemensam visions ”färdriktning” mot det hållbara samhället måste utarbetas både i lokalsamhällena och länkas samman med staden.

Att börja i det lokala, fånga den kraft och kreativi-tet som finns hos medborgarna är en förutsättning för att vända negativa spiraler. En socialt hållbar utveckling stödjer också aktivt en miljömässig utveckling.

Delaktighet och inflytandearbete måste bygga på att det är viktigt och på riktigt för brukarna. Frågorna i den gemensamma visionens ”färdrikt-ningen” måste utkristallisera sig, individers goda krafter och kreativitet måste leda till synliga handlingar som stärker livsmiljön. Och formerna för delaktighet måste ständigt variera, då blir det lustfyllt att delta.

Förnyelsearbete tar tid. Det finns ingen tid att förlora i det gemensamma arbetet att skapa den hållbarastaden.Huvudstrateginiförverkligandetav denna är bred samverkan och mobilisering.

”Våra livsmiljöer har många viktiga uppgifter att fylla;

att bruka, att umgås, att glädjas åt och att minnas.

Förnyelsearbete måste få ta tid och bygga på delaktighet Katarina Ahlqvist, vd Gårdstensbostäder och ledamot i Delegationen


Foto

: K

atar

ina

von

Brö

mss

en

78129_Sv.indd 30 2011-11-21 08.03

Slutsatser som kommit fram vid Delegationens seminarier om arbete med dialogverktyg: • Varmottagligförattdeboendeoftalyf-

ter fram andra frågor och lösningsförslag än de, eller i tillägg till de, som initiativ-tagaren initialt velat ska komma ut ur processen.

• Uppmärksammahurrepresentativ gruppen är.

• Återkopplaresultatetfrånsamverkantillde boende och allmänheten.

• Utvärderadialogverktygenochfortsättutveckla metoder och andra process-verktyg, gärna visualiserande och aktiva metoder.

• Möjliggörförungdomarattvaramerdelaktiga.

• Användkonstochkulturochandrakreativa näringar för att öka delaktig-heten.

• Tahjälpavprofessionellaprocessledaresom kan agera brygga och översätta mel-lan olika aktörer.

Iden nya plan- och bygglagen som gäller från maj 2011 står den aktiva medborgaren i centrum. Minskad byråkrati ska under-

lätta för verksamhetsutövare. Översiktplanens strategiska roll blir tydligare. Planprocessen förenklas. Bestämmelser om snabb hantering av bygglov, bättre kontroll av byggandet, enklare och tydligare regler, allt detta är tänkt att gagna den enskilde. Ett exempel är att det ska ta högst tio veckor att få sitt bygglov prövat.

Lagenstärkermöjligheternaattuppmärk-samma den sociala dimensionen av hållbarhet. Detta trots att det inte alltid är lika lätt att finna metoder eller att utvärdera dessa aspekter. Det gäller för oss alla att vara uppmärksamma på och att se till att medborgarperspektivet alltid finns med i tillämpningen av den nya lagen.

Ny plan- och bygglagstiftning till stöd för den aktiva medborgaren Janna Valik, generaldirektör Boverket och ledamot i Delegationen


78129_Sv.indd 31 2011-11-21 08.03

KunskapsutvecklingDelegationen för hållbara städer arbetar i sam-verkan med andra institutioner och myndigheter för kunskapsutveckling och -spridning inom området hållbara städer. Delegationen verkar för en ökad samverkan mellan de svenska forsknings-finansiärerna på området och ökade resurser till forskning om hållbara städer. Delegationens arbete syftar även till att lyfta stadsforskningens betydelse på europeisk nivå och att peka på behovattförändradeutbildningar.LäsmeromDelegationens insatser på området kunskaps-utveckling på www.hallbarastader.gov.se.

Delegationen har vid ett flertal tillfällen samlat forskningsfinansiärer med koppling till stadsutveckling för att diskutera förutsättning-arna för ökad forskningssamverkan. Dessa möten har varit en plattform för angelägna diskussioner och har genererat flera initiativ. Bland annat har fem myndigheter gått samman om en gemen-sam utlysning av forskningsmedel inom hållbar stadsutveckling.

Hela kedjan av kunskaps-utveckling inom hållbar stadsutveckling behöver stärkas.

Det är uppenbart att det behövs större samlade satsningar på kunskapsutveckling inom områ-

det hållbara städer. Frågan om den högre utbildningens och forskningens roll för att åstadkomma en hållbar stadsutveckling präglar därför en stor del av Delegationens verksamhet. Vi har samlat forskningsfinan-siärer och utbildningsansvariga till diskus-sioner om dagens problem och framtida möjligheter. Inför dessa diskussioner har vi gjort egna översiktliga kartläggningar av urbanforskningen och hur man i dagens högskoleutbildningar försöker överbrygga stuprörstänkande.

Det har varit fruktbara diskussioner. Arbetet har bland annat resulterat i en forskningsstrategi för hållbar stadsutveck-ling. Behoven av tvärsektoriella angrepps-sätt inom alla delar av kunskapstriangeln,

forskning–utbildning–innovation, lyfts fram.

Delegationens förslag och synpunkter har fått en överraskande stor och positiv respons. Jag vill lyfta fram två avgörande förutsättningar för detta.

Inom Delegationen finns flera leda-möter med lång erfarenhet av högre utbildning och forskning inom hållbar stadsutveckling, men också med erfaren-het av policyarbete inom universitet och forskningsbeviljande organ. I rollen som ledamöter representerar vi dock bara oss själva, vi företräder inte någon enskild part. Delegationen fungerar därför som en neutral arena. Det har visat sig vara mycket gynnsamt för att få många olika parter att mötas.

Tvärsektoriella perspektiv möts på neutral arena Eivor Bucht, professor Sveriges Lantbruks- universitet Alnarp och ledamot i Delegationen


78129_Sv.indd 32 2011-11-21 08.03


Delegationen anser att:• Ettnationelltkunskaps-ochinnovations-

system för stadsutveckling behöver utvecklas.

• Detkrävsensammanhållandeaktörsomkontinuerligt och systematiskt samord-nar finansiering, uppföljning, spridning av resultat och implementering av kun-skaper.

• Detbehövsenkraftigutökningavforsk-ningsanslagen inom stadsutvecklingsom-rådet för att säkra ett svenskt fungerande kunskaps- och innovationssystem för stadsutveckling.

• Detbehövsettsektorsövergripandesynsätt i utbildningar på universitetsnivå.

• Detbehövssatsningarpåutvecklings-arbete som bygger broar mellan genuin akademisk forskning och renodlat prak-tisk verksamhet. Former måste utvecklas för att säkerställa att även andra grupper än forskare kopplade till universitets-forskning inom etablerade forsknings- discipliner, involveras i den öppna kun-skapsproduktionen.

En kartläggning har också gjorts av svensk forskning inom stadsutvecklingsområdet. Av kartläggningen framgår att forskningen är splittrad och otillräcklig i förhållande till kun-skapsbehoven. Av forskningsfinansiärernas totala forskningsbudget går mindre än 1 procent till tvärsektoriell forskning inom stadsutvecklings-området.

Ansökningarna om ekonomiskt stöd tydliggör svårigheterna att i praktiken tillämpa nytänkande och innovativa lösningar i stadsutvecklingssam-manhang. Delegationen kan därför konstatera att det behövs statliga satsningar för att stimulera en snabbare utveckling. I en strategisk forsknings-vision beskriver Delegationen sin syn på vilka satsningar som behövs.

Miljöteknik och hållbar stadsutveckling på exportUtgångspunkten när Delegationen tillsattes var – och är – att städernas problem kan vändas i en möjlighet och att Sverige kan ha en fortsatt roll i ett globalt sammanhang som föregångsland och exportör av teknik och kunskap inom stadsbygg-nadsområdet.

Denna ambition utgör bakgrunden till att De-legationen har medverkat i flera internationella sammanhang tillsammans med Exportrådet och regeringens sekretariat för främjande av svensk miljöteknik i Kina, med det uttalade syftet att både sprida kunskap om svenska erfarenheter

och att bidra till export av svensk miljöteknik och kunnande. Tillsammans med svenska aktörer och exempel fungerar aktiviteterna som dörr-öppnare för svenska miljöteknikföretag och bidrar till erfarenhetsutbyte mellan utländska och svenska aktörer. Den svenska satsningen på en Delegation för hållbar stadsutveckling har fått positiv uppmärksamhet internationellt.

Ambitionen att Sverige ska vara föregångare har också varit en utgångspunkt för Delega-tionens arbete med att formulera en strategisk forskningsvision. Denna vision betonar att en satsning på forskning och utveckling är nödvän-dig för att säkra att svensk export grundar sig på ny och relevant kunskap.

Framgång för svensk export på miljöområdet är också framgång för arbetet för hållbar utveck-ling globalt.

Sverige kan ha en fortsatt roll som föregångsland ochexportöravkunskapoch teknik i ett globalt sammanhang.

78129_Sv.indd 33 2011-11-21 08.03

Under2010hadeHammarbysjöstadsinfor-mationscentrum GlashusEtt i Stockholm 14 000 besökare. Mer än hälften av dem

var utländska gäster. Statsöverhuvuden, samhälls-planerare, forskare och skolklasser kom för att lära avmiljösatsningarnaistadsdelen.”Hammarby-modellen” med integrerade lösningar för avfalls-hantering, vattenbehandling och energibesparing lockar. Kollektivtrafiken med attraktiva val mellan båt, spårvagn och bilpool gör intryck. Den fina arkitekturen med tydliga och miljöanpassade materialval imponerar.

Framgångsfaktorerna för att stadsdelen nu kan visa upp lösningar och system av internationellt intresse är flera:• Ettkraftfulltmiljöprogramsomtogsframi

politisk enighet.• Ettstarktledningsteammedtydligtansvarför

planeringen av stadsdelen.• Engagemangethosmångabyggherrarattåstad-

komma något utöver det vanliga.

• Tillskottetavinvesteringsmedeltillprojektetsom kom från regeringens satsning på finansiellt stödtilllokalainvesteringsprojekt,LIP.

De statliga pengarna hjälpte till att få fram lös-ningar som annars inte hade blivit av. Man vågade helt enkelt lite mer, när man fick lite mer pengar att röra sig med. Detta kan vi i Delegationen se hända runt om i Sverige just nu – att man i många goda projekt vågar lite mer när man kan få sina idéer prövade, erkända och belönade.

Inom några år kommer vi att kunna se resul-tatet av stödmottagarnas ansträngningar och de extra pengar som kunnat göra nytta och skillnad. De många nya skyltfönstren som fått stöd av De-legationen kommer att visa att om man investerar man lite mer i den hållbara staden, får man mång-dubbelt tillbaka.

Framgångsfaktorer för ett välbesökt skyltfönster KerstinBlix,konsultKerstinBlixABochledamotiDelegationen


78129_Sv.indd 34 2011-11-21 08.03

Kronprinsessan Victoria och handelsminister Ewa Björling provspelar SymbioCity på klimatkonferensen COP15 i Köpenhamn i december 2010.

Borgmästarspelet eller SymbioCity Scenarios har tagits fram i sam-arbete mellan flera myndigheter

och organisationer. Under femton minuter har spelaren – stadens borgmästare – en bestämd budget för att göra strategiska in-vesteringar för att utveckla staden hållbart. Spelet finns på engelska, spanska, kinesiska och ryska och kan laddas ner från hemsidan www.SymbioCity.org. Med tydliga budskap och enkel pedagogik sprids kunskapen om vikten av ett holistiskt perspektiv på stads-planering. SymbioCity är ett varumärke som sammanfattar den svenska traditionen och erfarenheten inom resurseffektivitet och hållbar stadsutveckling.


Dagens skyltfönster är viktiga när utländska borgmästare och guvernörer kommer på besök och

av stor betydelse för många av de svenska exportföretagen. Besöken leder inte sällan till uppdrag till svenska konsulter att genomföra förstudier, vilket i sin tur ofta genererar affärsmöjligheter för andra svenska företag. Och det är vanligen stora affärsmöjligheter som öppnas upp.

Sveriges största fördel ur ett internatio-nellt perspektiv ligger i resurseffektivite-ten och helhetssynen. Vi är världsledande på samverkansmodeller och synergi-effekter i stadsplaneringen. Detta måste vi fortsätta att marknadsföra. Tillkomsten av nya skyltfönster måste också fortsatt stödjas, så att vi kan ligga kvar i framkant. Svensk exportindustri skapar tillväxt och sysselsättning i Sverige och är av avgöran-de betydelse för vårt lands framtid.

Exporten kan också stärkas om vi paketerar och marknadsför den svenska erfarenheten av stadsutveckling ännu mer genomtänkt. Kunskap finns inom hela kedjan – från planeringskunnande, system-tänkande som inkluderar ekosystem, till tekniska lösningar, arkitektur, processer och metoder för samverkan. Om vi kan synliggöra kedjans alla länkar bidrar vi samtidigt till en hållbarare värld.

Vi är världsbäst på samverkan och synergier Johan Marcus, vice president business areas ExportrådetochledamotiDelegationen

”Sveriges största fördel ur ett internationellt

perspektiv ligger i resurs- effektiviteten och helhetssynen.

78129_Sv.indd 35 2011-11-21 08.03


Ansökningarna – en unik källa till kunskap och fortsatt arbeteDelegationen för hållbara städer har under åren 2009–2011 tagit emot 250 ansökningar om eko-nomiskt stöd till investeringar som främjar håll-bar stadsutveckling. Ansökningarna är ett unikt material som ger en bild av hur kommuner och andra sökande arbetar med hållbar stadsutveck-ling, vilka mål de sätter upp, vad de vill uppnå den närmaste tiden och vad de tror är möjligt på längre sikt. Varje ansökan – även de som inte har kunnat beviljas ekonomiskt stöd – innehåller viktig kunskap och kan tjäna som inspirerande exempel.

Ansökningarna speglar visionen om den hållbara stadenAnsökningarna speglar en medvetenhet om de komplexa frågor och stora utmaningar som städerna står inför. Mot denna bakgrund ger de sökande en bild eller vision av den hållbara ochattraktivastaden.Häråterges,omänstarktförenklad, en bild med ett särskilt fokus på den hållbara stadens fysiska form och det vardagsliv som formen möjliggör. Bilden är i mångt och mycket samstämmig och speglar tydligt att de

svenska städerna, i förhållande till många städer i andra delar av världen, har ett gynnsamt utgångs-läge.

En viktig utgångspunkt i många ansökningar är strävan att skapa en levande stad med stadens kännetecken.

En hållbar stad är en vacker stad med täta kvarter och skiftande arkitektur och offentlig konst, öppna platser, torg, vattenytor, grönska och parker. Det är en stad som istället för att ta värdefull jordbruksmark i anspråk strävar efter att tillvarata tidigare industri- och hamn-områden. Det är en sammanhållen stad som uppmuntrar cykling och promenader – som inte domineras av bilar och skärs sönder av trafikleder. Det är en mångfunktionell stad som blandar boende, arbete och service med ett omfattande utbud av kultur, mötesplatser och restauranger. Och det är en stad som uppmuntrar mänsklig och social mångfald, möten och samtal mellan människor, en stad utan ohälsa och rädsla för våld och kriminalitet – en stad som präglas av tillit.

Framtidens stad är den miljömässigt hållbara staden. Den bjuder ren luft och rena vatten och rent vatten att dricka. Den har mycket begränsad

Vad är den hållbara staden?

78129_Sv.indd 36 2011-11-21 08.03

Våra svenska städer är gamla, välskötta och livskraftiga. Inget tyder heller på att de i överskådlig tid kommer att

kollapsa. Över tiden har de anpassat sig till ändrade inre och yttre förutsättningar. Föränd-ringen är en del av stadens liv.

Samtidigt har staden, dess struktur, i sina äldre delar visat en seghet och historisk konti-nuitet. Våra städer är i grunden ganska håll- bara. Detta är ett perspektiv vi måste ha med oss när vi ser på vad de stora klimatutmaning-arna medför.

Vi måste vårda och utveckla det värde som staden representerar. Inte bygga för att riva, utan bygga för att underhålla. Det vi bygger måste vara med kvalité och stärka staden, tillföra nya kvalitéer och vara utformat för långsiktigt bruk. I sina äldre delar kan staden ses som ett byggnadsverk, en samverkande helhet av bebyggelse och flöden. Nyare stads-bebyggelse har sällan denna kvalité utan

präglas av dominanta sektorsintressen, framför allt biltrafiken, och glest utplacerade bebyg-gelseområden.

Vi måste se de förändringar i yttre och inre förhållanden som kan underminera stadens hållbarhet. Tunga investeringar som vi gör nu måste vara attraktiva och kunna drivas med snävare ramar och andra energikällor än fos-silbränslet. Det vi investerar fel innebär inte bara bortkastade resurser utan en kommande allt abruptare omställning.

Det bostadsbestånd vi har idag kan bara ändras långsamt; det är en stor och kritisk

utmaning. Vi har för få bostäder i de expan-derande städerna och en lägenhetsfördelning som inte svarar mot den växande andelen småhushåll.

Bilismen och stadsutbyggnaden har gått hand i hand under 1900-talet. Men bilen är för utrymmeskrävande, miljöstörande och över längre avstånd för långsam för att kunna vara ryggraden i ett hållbart transportsystem.

Staden byggs inte efter en plan eller en vilja. Den formas i samverkan mellan många viljor och satsningar och tiden, som är den stora stadsplaneraren.

Tiden är den stora stadsplaneraren Erland Ullstad, arkitekt i Växjö och ledamot i Delegationen

”Våra städer är i grunden ganska hållbara. Detta är

ett perspektiv vi måste ha med oss när vi ser på vad de stora klimat-utmaningarna medför.


78129_Sv.indd 37 2011-11-24 09.25

påverkan på klimatet: den är transporteffektiv med omfattande kollektivtrafik, cykel- och pro-menadvägar, bilpooler som minskar behovet av den privata bilen. Bilen är inte längre nödvändig för att ta sig fram i stadens centrum och kvarter.

Den hållbara staden är energi- och klimat-neutral.Likamycketenergiproducerasistadensom där konsumeras. All energi som produceras och förbrukas är förnybar, källorna är ofta sol och vind. Fjärrvärme baserad på förnybart bränsle eller avfall används ibland. Finns det möjlighet utnyttjas geotermiska energikällor. Matavfall tas om hand för biogasproduktion och värme återvinns ur avloppsvattnet. Möjligheter att lagra värme och kyla tillvaratas på nya sätt. I bostäder och kontor finns individuell mätning och därmed möjligheter att påverka kostnaderna.

Målet är nollutsläpp av växthusgaser. Inte mer koldioxid släpps ut än vad som tas om hand.

Den hållbara staden är en del av det hållbara samhället där vi enskilt och gemensamt söker en livsstil som tar hänsyn till miljön och de begräns-ningar klimathotet medför.

En stad växer fram under sekler och decennier och varje skede är av kulturhistoriska skäl viktigt att slå

vakt om. Det gäller också stadsbyggandet under 1970-talet. Varje skede berättar något viktigt om sin tids arkitektur och om sociala och ekonomiska villkor. Och varje generation gör misstag att lära av för framtiden. En viktig lärdom är att ingen generation har den slutgiltiga sanningen. Varje vision är tidsbunden och måste därför betraktas som provisorisk.

Det räcker med att se tillbaka några decennier på svensk samhällsplanering för att förstå att människors värderingar skiftar. En gång vävdes drömmen om framtiden kring bilen och villan i för-orten, idag kring den centrala lägenheten med det stora glasfönstret ut mot vattnet. Morgondagens värderingar kan möjligen anas som ökade krav på en ekologiskt och etiskt hållbar livsstil.

Mot den bakgrunden är det viktigt att

också ödmjukt ställa frågan om vad kom-mande generationer kan tänkas efterfråga. Det är en fråga som är en del av vad som kan beskrivas som ett navigerande förhåll-ningssätt, ett sätt att våga reflektera och planera för framtiden utan att tvärsäkert utgå från att man har den avgörande lös-ningen i sin hand.

Planera staden för kommande generationer Peter Örn, Delegationens ordförande


Foto

: H

asse

Hol

mbe

rg/S

canp

ix

78129_Sv.indd 38 2011-11-21 08.03


”För att kunna förverkliga ett systemperspektiv måste

tekniska lösningar och livsstilar understödja och positivt förstärka varandra.

Delegationen för hållbara städer bjöd i november 2010 in ett tiotal forskare och praktiker till ett rundabordssamtal om

framtidens stad. Vid mötet diskuterades bland annat drivkrafter och motkrafter som påverkar förutsättningarna att förverkliga visioner om hållbarastäderpåensamhällspolitisknivå.Häråterges en sammanfattning av slutsatserna i diskussionen.

I visioner och beskrivningar av den framtida hållbara och attraktiva staden framstår bilden ofta som oproblematisk. Samlande visioner bär utvecklingen framåt, men har samtidigt ”vita fläckar” i form av oavsedda negativa bieffekter.

Trots att det finns en relativ enighet om visio-nen och vilka vägar som leder dit är inte allt som görs förenligt med visionen. Det finns krafter på en övergripande samhällsnivå som antingen driver på eller bromsar utvecklingen. För att snabbare upptäcka dessa behöver vi ibland både höja och skärpa blicken, ha ett mer analytiskt perspektiv och få hjälp med att navigera i denna process.

Bland de kraftfulla drivkrafterna idag märks klimathotet, regionaliseringen, förändrade värde-ringar och synsätt på vad som utgör livskvalitet. Förändringar i arbetslivets och arbetsplatsernas organisation kan på sikt leda till att stads-borna

ställer högre krav på attraktiva och hållbara stadsmiljöer som understödjer en urban och medveten livsstil. När gränser mellan arbetsliv och fritid löses upp blir offentliga miljöer ännu viktigare arenor för professionellt nätverkande och social samvaro.

Till de bromsande krafterna hör svårigheten att förverkliga systemperspektiv. En stad är en helhet som kräver ett systemperspektiv och aktörer som samarbetar. Detta försvåras bland annat genom att offentliga och privata aktörers beslutsproces-ser och ekonomiska tidsperspektiv ser olika ut. Olika aktörer har även ofta olika utgångspunkter. Exempelvis företräder planerare och arkitekter ett holistiskt perspektiv, medan aktörer med ett specialiserat ekonomiskt perspektiv i många fall bortser ifrån holistiska tankar.

För att kunna förverkliga ett systemperspektiv måste tekniska lösningar och livsstilar understöd-ja och positivt förstärka varandra. En fråga av stor betydelse i detta sammanhang är hur långt

samhället kan gå i sin strävan att bejaka och styra mot hållbara beteenden och livsstilar med hjälp av ny teknik och normativa föreskrifter.

Frihet hör också till den hållbara och attrak-tiva staden. En motkraft mot snabb förändring är en generell skepsis mot samhällsinterventioner i marknaden.Redskapförattdrivapåförändring-en och för att nå konsensus är offentliga samtal och debatter, sociala medier och digitala mötes-platser. Dessa redskap underlättar horisontal samverkan. Enkla ekonomiska incitament, som till exempel koldioxidskatt och trängselavgifter är andra användbara redskap.

I den holistiska planeringsvisionen sätts männis-kan i centrum. På samhällsnivå innebär det bland annat att stadsutvecklingen måste närma sig ett välfärdsresonemang där kopplingen mellan stad och hälsa beaktas. Samtidigt finns det en osäker-het över relationen mellan fysisk planering och människors välbefinnande.

En viktig fråga är om psykiska sjukdomar, otrygghet, ensamhet, och medelklassens stress inför ”livspusslet” kan avhjälpas med en bättre stadsplanering. Arkitekter har här ett ansvar för att bjuda in andra kompetenser, såsom beteende-vetare, antropologer och sociologer, i processen med att undersöka och utforma de offentliga rummen.

Drivkrafter och motkrafter i strävan mot den framtida hållbara staden

78129_Sv.indd 39 2011-11-21 08.03


Delegationen för hållbara städer har med hjälp av de svenska ambassaderna samlat information om goda exempel,

utvecklingstendenser och nationella program inom stadsbyggnadsområdet i 20 utvalda länder – Danmark, Norge, Irland, Tyskland, Österrike, Finland, Spanien, Frankrike, Storbritannien, Nederländerna, USA, Kanada, Brasilien, Ecua-

dor, Förenade arabemiraten, Japan, Kina, Indien, Kenya och Sydafrika. Informationen är samman-ställd i en rapport som kan laddas ner från www.hallbarastader.gov.se.

Sammanställningen visar att flera länder arbetar med ”goda exempel” i syfte att fungera som inspiration på nationell nivå och för internatio-

Vad görs i omvärlden?

Tyska Freiburg (ovan) och Masdar City i Abu Dhabi (tillhöger)ärexempelpåföregångsprojektinomhållbart stadsbyggande.

Cop

yrig

ht M

asda

r C

ity

78129_Sv.indd 40 2011-11-21 08.04

Världens befolkning väntas i nästa generation öka med 50 procent. De flesta av alla dessa nästan tre

miljarder människor kommer att hamna i städer. I städer som i många fall ligger i vad vi idag kallar utvecklingsländer. I städer som idag är i förfall och har stora slumområden.Redanidagborenmiljardmänniskor i slum. Ändå är den största utmaningen inte att rusta slumområdena. Den största utmaningen ligger i att skapa helt nya stadsområden, som inte växer okontrollerat. Vi måste bygga nya städer som håller i längden.

Städer är alltså inte ett hot. Tvärtom kan väl planerade och produktiva städer vara det bästa alternativet. Men för att morgondagens städer ska bli hållbara för

majoriteten av befolkningen krävs att de blir mer ekonomiskt produktiva än idag. En bra ekonomi är en förutsättning för social hållbarhet, om det sker en rimlig fördelning mellan alla. Och då skapas den kompetens och de resurser som kommer att krävas för att det ska bli investeringar i bättre miljösystem, i forskning och utveckling av nya tekniker och synsätt. Då kan morgondagens lösningar skalas upp och få brett genomslag.

Ekonomiskt produktiva städer en förutsättning för social hållbarhet Lars Reuterswärd, direktör Mistra Urban Futures, rektorsråd Chalmers Tekniska Högskola och ledamot i Delegationen

nell marknadsföring. Några länder har nationella satsningar med ekonomiskt stöd till enskilda stadsbyggnadsåtgärder som enstaka byggnader och transportprojekt. Flera länder redovisar satsningar på förnybar energi och klimatsmarta transportlösningar, ofta med målet att bli kol-dioxidneutrala.

I Tübingen och Freiburg i södra Tyskland finns stadsutvecklingsprojekt med bredd som lockar många besökare. Stadsbyggnadsprojekt som aspi-rerar på att bli internationella föregångsexempel finns i Masdar City i Abu Dhabi och Borgå-SkaftkärrutanförHelsingfors.Kinabyggerochutvecklar städer i rasande takt och har uttalade ambitioner att bygga ”ekostäder”. Detta görs med stöd av internationella aktörer från utvecklings-länder.InspirationfrånHammarbysjöstadärtydlig i flera av spetsprojekten.

I Österrike och Kanada finns ett flertal intres-santa exempel med bredd.

Österrikes satsningar bygger på en lång tradi-tion av lokalt Agenda 21-arbete och Kanada satsade stort inför OS i Vancouver 2010. I Eu-ropa är Frankrike och Irland föregångare för projekt som har ambitionen att innefatta sociala aspekter.


”Den största utmaningen ligger i att skapa helt

nya stadsområden, som inte växer okontrollerat.

78129_Sv.indd 41 2011-11-21 08.04


Delegationen för hållbara städer tillsattes av reger-ingen hösten 2008 med uppdraget att verka för hållbar utveckling av städer, tätorter och bo-

stadsområden. Delegationen samverkar med kommuner, näringsliv och andra parter och ska genomföra olika åtgär-der som bidrar till förbättrade förutsättningar för utveck-ling av hållbara städer. Insatserna ska sammantaget utgöra en nationell arena för hållbar stadsutveckling. Uppdraget ska slutredovisas i december 2012.

I uppdraget ligger bland annat att bidra till kunskaps-utveckling, stödja befintliga initiativ, samla och sprida information om goda exempel, främja dialog och samord-ning mellan olika sektorer och kompetenser, underlätta offentlig–privat samverkan, understödja utveckling, användning och export av miljöteknik och främja inter-nationellt samarbete kring utveckling av hållbara städer. Delegationen ska även sammanställa och tillgängliggöra erfarenheter och exempel från sitt arbete och från stöd-projekten.

Delegationens uppdrag var från början begränsat till perioden hösten 2008 till december 2010. Uppdraget har

sedan förlängts ytterligare två år. Det förnyade uppdraget innebär att Delegationen fortsatt ska genomföra olika åtgärder som sätter fokus på och långsiktigt bidrar till för-bättrade förutsättningar för utveckling av hållbara städer.

Delegationen för hållbara städer ska under åren 2011–2012 särskilt inrikta arbetet på att:

• Följa, stödja och utgöra mötesplats för projekt för håll-bara städer

•Redovisaerfarenheterochgodaexempel• Främja arbetet med miljöteknikutveckling och export• Stärka den sociala dimensionen i hållbar stadsutveckling• Främja samverkan kring forskning och utveckling• Identifiera hinder för hållbar stadsutveckling och förslag

till åtgärder och lösningar

Delegationen ska vidare hantera det statliga stödet till utveckling av hållbara städer. Mer information om Dele-gationens uppdrag och arbete finns på webbplatsen www.hallbarastader.gov.se.

Delegationen för hållbara städer– en nationell arena för hållbar stadsutveckling

78129_Sv.indd 42 2011-11-21 08.04

78129_Sv.indd 43 2011-11-21 08.04

Delegationen för hållbara städerPostadress: 103 33 Stockholm Besöksadress: Karlavägen 100A, 9 tr

www.hallbarastader.gov.se

78129_Sv.indd 44 2011-11-21 08.04

hållbara städer

Documents