utvärdering av stödet till hållbara städer...3 förord bakgrunden till rapporten är ett...
TRANSCRIPT
Utvärdering av stödet
till hållbara städer
Rapport 2014:26
Utvärdering av stödet till hållbara städer
Titel: Utvärdering av stödet till hållbara städer Utgivare: Boverket juni 2014 Upplaga: 1 Antal ex: 50 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: 978-91-7563-160-8 ISBN PDF: 978-91-7563-161-5 Sökord: ekonomiskt stöd, hållbara städer, stadsutvecklingsprojekt, investeringsprojekt, planeringsprojekt, utvärdering, slutsatser, energieffekter, klimateffekter, sociala effekter
Dnr: 20120-2397/2014 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50 eller 35 30 56 Fax: 0455-819 27 E-post: [email protected] Webbplats: www.boverket.se Rapporten finns som PDF på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2014
3
Förord Bakgrunden till rapporten är ett regeringsuppdrag som Boverket tilldelades i regleringsbrevet för 2013 (M2012/3408/S). Boverket har i enlighet med detta uppdrag låtit genomföra två externa utvärderingar rörande det ekonomiska stödet till hållbara städer.
Rapporten är sammanställd av Karin Hermansson och Helena Klintström, utredare på Boverket. De externa utvärderingarna har tagits fram av konsultfirman Projektengagemang Energi & Klimatanalys respektive av forskare vid Örebro universitet. Författarna till underlagsrapporterna ansvarar själva för innehållet. Utvärderarnas slutsatser kan därmed inte åberopas som Boverkets ståndpunkt.
Karlskrona juni 2014 Janna Valik generaldirektör
4 Utvärdering av stödet till hållbara städer
5
Innehåll Förord ........................................................................................... 3
Inledning och läsanvisningar ......................................................... 7
Sammanfattning ............................................................................ 9
Bakgrund ..................................................................................... 11 Uppdraget ........................................................................................... 11 Stödet till hållbara städer .................................................................... 11
Beviljade stödprojekt ............................................................................... 11
Avgränsningar ............................................................................. 13 Boverkets val av utvärderingar ........................................................... 13
Förstudier ................................................................................................ 13 Utvärderingar .......................................................................................... 13
Svårigheter i utvärderingen ................................................................ 14 Projekten är inte avslutade ...................................................................... 14 Svårigheter att följa upp komplexa och flerdimensionella projekt .......... 14 Konsekvenser ........................................................................................... 14 Urval av projekt att utvärdera ................................................................. 15 Bortvalda projekt ..................................................................................... 15
Projektbeskrivningar .................................................................... 17 Investeringsprojekt ............................................................................. 17
Fokus Rosengård ..................................................................................... 17 Fullriggaren ............................................................................................ 17 Hållbara Järva ........................................................................................ 18 Hållbara Ålidhem .................................................................................... 18 Hållbar kunskapsstad Lund NE ............................................................... 19 Kongahälla .............................................................................................. 19 Krokslätts Fabriker ................................................................................. 20 Kvillebäcken ............................................................................................ 20 Mitt Gröna Kvarter ................................................................................. 21
Planeringsprojekt................................................................................ 21 Dialogmodell 3.0 för DrottningH, med ungdomar i fokus ...................... 21 Stadsdelsförnyelse Östra Sätra ................................................................ 22 Storsjö Strand - den kreativa stadsdelen med närområde ....................... 22
Bilagor ......................................................................................... 23 Bilaga 1: Tabell över samtliga beviljade stödprojekt Bilaga 2: Utvärdering Energi- och klimateffekter Bilaga 3: Utvärdering Sociala effekter Bilaga 4: Delegationen för hållbara städers slutrapport till regeringen, avsnitt 2 Statligt stöd till utveckling av hållbara städer, sid 8-18
6
7
Inledning och läsanvisningar I regleringsbrev för 2013 tilldelas Boverket högst 500 000 kronor för en utvärdering av det ekonomiska stödet till hållbara städer. Utvärderingen ska, enligt regleringsbrevet, genomföras av en extern utvärderare och redovisas för regeringen (Miljödepartementet och Socialdepartementet) senast den 30 juni 2014.
Avrapporteringen av regeringsuppdraget utgörs av två utvärderingsrapporter som Boverket har beställt av konsultföretaget Projektengagemang Energi & Klimatanalys, respektive av forskare vid Örebro universitet. Utvärderingsrapporterna utgår från uppföljningsplaner som Boverket låtit ta fram inför genomförandet av utvärderingen. Uppföljningsplanen för stödets energi- och klimateffekter togs fram av Umeå universitet och uppföljningsplanen för stödets sociala effekter togs fram av Örebro universitet.
Rapporten inleds med en kort bakgrund som beskriver utvärderingen av stödet till hållbara städer. En förteckning över samtliga projekt som har beviljats stöd bifogas. Se bilaga 1. Rapporterna biläggs i sin helhet. Se bilaga 2 och 3.
I Delegationen för hållbara städers slutrapport till regeringen redovisas statistik som rör de beviljade stödprojekten. Se bilaga 4, sid 8-18.
8
9
Sammanfattning Delegationen för hållbara städer tillsattes av regeringen under åren 2008-2012 med uppdraget att verka för en hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden. Inom sitt uppdrag ansvarade delegationen för att fördela ett ekonomiskt stöd till stadsutvecklingsprojekt. Totalt delades sammanlagt 357 miljoner kronor ut till 98 projekt, varav 297 miljoner kronor till nio stora, flerdimensionella investeringsprojekt och 60 miljoner kronor till 89 mindre planeringsprojekt.
I Boverkets regleringsbrev för 2013 avsattes medel för att genomföra en extern utvärdering av det ekonomiska stödet till hållbara städer. Boverket har därför beställt två utvärderingsrapporter; en rapport gällande stödets energi- och klimateffekter samt en rapport gällande stödets sociala effekter.
Utvärderingsrapporterna utgår från uppföljningsplaner som Boverket lät ta fram inför genomförandet av utvärderingen. Uppföljningsplanen för stödets energi- och klimateffekter togs fram av Umeå universitet och uppföljningsplanen för stödets sociala effekter togs fram av Örebro universitet.
Utifrån uppföljningsplanernas föreslagna upplägg beställde Boverket två utvärderingar. Utvärderingen av energi- och klimateffekter har genomförts av konsultföretaget Projektengagemang Energi & Klimatanalys. Utvärderingen av sociala effekter har genomförts av forskare vid Örebro universitet.
Boverket har valt att avgränsa utvärderingarna till att i huvudsak omfatta investeringsprojekten, då dessa står för den dominerande delen av det ekonomiska stödet. I utvärderingen av stödets sociala effekter ingår även tre planeringsprojekt.
Det är svårt att dra slutsatser om projektens effekter och resultat medan projekten fortfarande pågår. Projekten har många och överlappande mål, där en del kan vara kvantifierings- och mätbara medan andra handlar mer om kvaliteter och svårmätbara värden. Utvärdering av breda och fleråriga projekt är komplicerad, i synnerhet gällande projekt som syftar till att nå långsiktiga effekter.
En framtida utvärdering, som inväntar resultat och tar hänsyn till projektens komplexitet, skulle möjliggöra en mer fullständig utvärdering av åtgärdernas effekter, inklusive deras kostnadseffektivitet. De ovan nämnda svårigheterna medför dock att en sådan utvärdering är både resurs- och tidskrävande.
10 Utvärdering av stödet till hållbara städer
11
Bakgrund
Uppdraget I Boverkets regleringsbrev för 2013 (M2012/3408/S) anges att 500 000 kronor av anslag 1:15 Hållbara städer får användas för utvärdering av stödet.
Enligt villkor i regleringsbrevet ska utvärderingen ”genomföras av en extern utvärderare och inriktas på stödets direkta samt långsiktiga och dynamiska effekter på kommuners och andra aktörers arbete med klimat och hållbar stadsutveckling, inklusive miljö, sociala och ekonomiska aspekter samt stödets kostnadseffektivitet. Utvärderingen ska redovisas för regeringen (Miljödepartementet och Socialdepartementet) senast den 30 juni 2014.”
Stödet till hållbara städer Delegationen för hållbara städer tillsattes av regeringen under åren 2008-2012 med uppdraget att verka för en hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden. Delegationen skulle i samarbete med kommunerna, marknadens aktörer och andra parter underlätta och stimulera arbetet med att skapa välfungerande och attraktiva stadsmiljöer, där hög livskvalitet går hand i hand med förbättrad miljö, ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och minimerad klimatpåverkan. Detta skulle åstadkommas bland annat genom integrerad, sektorsövergripande planering, höjda ambitionsnivåer och användande av ny teknik.
Delegationen skulle även ansvara för att fördela ett ekonomiskt stöd till stadsutvecklingsprojekt. Stödprojekten skulle fungera som förebilder för hållbart stadsbyggande och tillämpad miljöteknik. De skulle också bidra till att minska utsläppen av växthusgaser, samtidigt som ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara stadsmiljöer skapades.
Beviljade stödprojekt Totalt under åren 2009-2012 delade Delegationen för hållbara städer ut sammanlagt 357 miljoner kronor i statligt stöd till totalt 98 projekt, varav 297 miljoner kronor till nio stora, flerdimensionella investeringsprojekt
12 Utvärdering av stödet till hållbara städer
och 60 miljoner kronor till 89 mindre planeringsprojekt. Investeringsprojekten omfattar i huvudsak investeringar i byggande av nya stadsdelar och ombyggnad av befintliga stadsdelar. Planeringsprojekten omfattar bland annat förstudier och programskrivning inför kommande fysiska investeringar, men även fristående projekt som rör till exempel processutveckling och informationsinsatser.
De nio investeringsprojekten listas nedan. De projekt som ingår i utvärderingarna beskrivs närmare nedan i avsnittet Projektbeskrivningar. En utförlig statistiksammanställning av de beviljade projekten presenterades i Delegationen för hållbara städers slutrapport till regeringen (se utdrag, bilaga 4).
Tabell: Beviljade investeringsprojekt Projekt Stödmottagare Beviljat stöd (kr) Fokus Rosengård Malmö stad 53 140 000 kr Fullriggaren Malmö stad 29 740 000 kr Hållbara Järva Stockholms stad 55 290 000 kr Hållbara Ålidhem Umeå kommun 33 970 000 kr Hållbar kunskapsstad Lund NE Lunds kommun 48 088 800 kr Kongahälla Kungälvs kommun 14 257 350 kr Krokslätts Fabriker KB Kreativiteten 17 990 750 kr Kvillebäcken Göteborgs stad 35 450 100 kr Mitt Gröna Kvarter (Vivalla) ÖrebroBostäder AB 9 235 000 kr Summa 297 162 000 kr Delegationen gjorde ett urval bland ansökningarna och beviljade dem som bäst uppfyllde syftet med stödet, som var att projekten skulle: • ge väsentliga klimateffekter, • ha ett helhetsperspektiv med alla tre hållbarhetsdimensionerna
(miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet), • omfatta flera åtgärdsområden, • kunna bli goda skyltfönster för att visa upp svensk miljöteknik och
kunnande, • utveckla och tillvarata synergier mellan olika tekniska system, • planera för nära samverkan och deltagande från berörda aktörer inom
projekten (kommuner, näringsliv, boende etc). Totalt 42 av landets kommuner fick del av stödet, inberäknat både kommunala och privata projekt. Detta motsvarar 14 procent av landets 290 kommuner. Om man istället ser till antal berörda personer kan man konstatera att hela 47 procent av landets invånare är bosatta i kommuner som fått del av stödet. Omkring hälften av investeringsstödet har gått till upprustning av befintliga områden byggda under miljonprogrammet.
Projekten löper under flera år där de sista kommer att avslutas den 31 december 2016. De nio stora investeringsprojekten avslutas den 31 december 2014.
13
Avgränsningar
Boverkets val av utvärderingar Förstudier I en förberedande del av arbetet med regeringsuppdraget beställde Boverket två förstudier/uppföljningsplaner. Den ena uppföljningsplanen berörde hur en utvärdering av energi- och klimateffekter skulle kunna läggas upp. Den andra uppföljningsplanen berörde hur en utvärdering av sociala effekter skulle kunna läggas upp.
För energi- och klimatuppföljningsplanen anlitade Boverket docent Staffan Andersson vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet. Staffan Andersson valdes på grund av att han tidigare medverkat i framtagandet av den matris som används av investeringsstödprojekten för att följa upp energi- och klimateffekter.
För uppföljningsplanen rörande sociala effekter anlitades Eva Gustavsson och Ingemar Elander, båda forskare vid Centrum för urbana och regionala studier vid Örebro universitet. Gustavsson och Elander valdes på grund av att de tidigare, med ekonomiskt stöd från Delegationen för hållbara städer, har tagit fram en modell för analys och uppföljning av social hållbarhet i de beviljade investeringsstödprojekten.
Uppföljningsplanerna levererades i slutet av 2013.
Utvärderingar I början av 2014 beställde Boverket två utvärderingar utifrån uppföljningsplanernas föreslagna upplägg. För energi- och klimatutvärderingen upphandlades konsultföretaget Projektengagemang Energi & Klimatanalys med docent Per Levin som uppdragsansvarig. För utvärderingen av sociala effekter anlitades Eva Gustavsson och Ingemar Elander, forskare vid Örebro universitet.
Utvärderarna av energi- och klimateffekter utgick från skriftlig dokumentation från projekten, samt genomförde enkäter och intervjuer med projektledare. Utvärderarna av sociala effekter utgick från skriftlig dokumentation från projekten, samt genomförde enkäter och samtal vid platsbesök. Dessutom gjorde forskarna egna observationer vid olika möten och seminarier i projektnätverket.
14 Utvärdering av stödet till hållbara städer
Svårigheter i utvärderingen Projekten är inte avslutade Boverket kan konstatera att det är svårt att dra slutsatser om projektens effekter och resultat medan de fortfarande pågår. Vid den här tidpunkten är det möjligt att dra slutsatser kring hur planeringen och en viss del av genomförandet gått till, men det är för tidig för att kunna se påtagliga effekter. Även i de fallen där utvärderingsperioden har påbörjats kan det krävas mer tid för intrimning av system och mätutrustning för man ska kunna redovisa pålitliga resultat.
Svårigheter att följa upp komplexa och flerdimensionella projekt Utvärdering av breda och fleråriga projekt är komplicerad. Det är en känd erfarenhet, bland annat från arbetet med att följa upp resultaten av EU:s regionalfondsprogram, att långsiktiga effekter av projekt och program är svåra att hitta belägg för. Projekten har ofta många och överlappande mål, där en del kan vara kvantifierings- och mätbara medan andra handlar mer om kvaliteter och värden som är svårare att sätta siffror på. Konjunkturinstitutet har hävdat att ett enskilt styrmedel inte bör peka på fler än ett mål, eftersom det annars blir svårt att följa upp styrmedlets effekter.1 Ett sådant synsätt bortser dock helt från de synergieffekter som kan nås genom flerdimensionella projekt, liknande delegationens stödprojekt.
En del forskare lyfter istället fram betydelsen av en lärande utvärdering. En lärande utvärdering står i motsats till den traditionella planeringsstyrda utvärderingen, där projekten redan på förhand ska kunna ange vad som ska uppnås.2 Gustavsson och Elander, de forskare som genomfört utvärderingen av sociala aspekter, förespråkar denna lärande modell och kommenterar i sin utvärdering att de, i sin utvärderarroll ”inte nöjt oss med att bara lyssna utan också bidragit med synpunkter baserade på vår kunskap om rön från annan forskning och om sociala aspekter på hållbarhet.”
Konsekvenser Konsekvenserna av de nämnda svårigheterna med att mäta projektens effekter i absoluta tal är att vi i denna utvärdering inte i tillfredsställande grad kan redovisa åtgärdernas kostnadseffektivitet. Detta kan bli en uppgift för eventuella kommande utvärderingar, där man hunnit invänta resultat och även tar hänsyn till projektens komplexitet.
De ovan nämnda svårigheterna medför dock att en sådan utvärdering är både resurs- och tidskrävande.
1 Uppföljning av statens satsning på hållbara städer, Rapporter från riksdagen 2010/11:RFR2, sid 119 2 Svensson, Brulin, Jansson och Sjöberg: Att fånga effekter av program och projekt, Studentlitteratur 2013, sid 234 ff
Avgränsningar 15
Urval av projekt att utvärdera Delegationen för hållbara städers ekonomiska stöd tilldelades närmare hundra olika projekt runt om i landet. Boverket har valt att avgränsa utvärderingarna till att i huvudsak omfatta de stora investeringsprojekten då dessa står för den absolut dominerande delen av stödet (297 miljoner kronor, av totalt utdelade 357 miljoner). Ett annat skäl till att fokusera på investeringsprojekten är att de är flerdimensionella och pågår under lång tid. De kan därmed förväntas få tydligare effekter än de mindre och oftast kortvarigare planeringsprojekten.
I utvärderingen av sociala effekter ingår även tre av planeringsprojekten. Syftet med detta är att bättre belysa olika typer av projekt samt att få en större geografisk spridning. De planeringsprojekt som valdes ut kännetecknas av att de är avslutade eller nära att avslutas, samt att de innehållsmässigt har en koppling till framtida eller pågående stadsomvandlingsprojekt, liknande investeringsprojekten. Det slutliga valet av vilka tre planeringsprojekt som skulle ingå i utvärderingen gjordes av forskarna, utifrån tio förslag som Boverket tog fram. Även de utvalda planeringsprojekten är alltså breda och komplexa satsningar, men där stödet har gått till ett tidigare skede, inte till investeringsfasen.
De planeringsprojekt som valdes ut är förstudierna Sköna Gröna Sätra i Gävle och Storsjö Strand i Östersund samt processutvecklingsåtgärden Dialog 3.0 i Helsingborg.
Bortvalda projekt Investeringsprojektet Kongahälla ingår inte i någon av utvärderingarna eftersom projektet blivit kraftigt försenat på grund av överklaganden.
Investeringsprojektet Fullriggaren ingår inte i utvärderingen av sociala effekter. Huvudskälet till detta är att utvärderingen utgår från ett tidigare genomfört projekt (Modell för analys och uppföljning av social hållbarhet i stadsbyggnadsprojekt) där indikatorer för social hållbarhet togs fram och där samtliga investeringsprojekt utom Fullriggaren medverkade.
16
17
Projektbeskrivningar
Investeringsprojekt Fokus Rosengård I projektet Fokus Rosengård i Malmö sker startskottet för att bryta miljonprogrammets funktionssegregering och låta hållbara, blandade, levande stadsdelar växa fram. Syftet är att skapa ett världsledande demonstrationsområde med fokus på klimat och miljöteknik som kan stå modell för kommande stadsförnyelseprojekt i Sverige och utlandet, samt att skapa en dynamisk innovationsmiljö där kommun och näringsliv samverkar. Fokus ligger på klimatområdet, men projektet syftar även till ökad social och ekonomisk integration.
Åtgärder som rör främst energi, transporter, stadsodling och ökad delaktighet hos de boende kring energiförsörjning är utmärkande för projektet. Andra insatser som planerades var en stadsnära vindkraftspark, förtätning med radhus i lågenergistandard, ekologisk renovering av en ishall och skola, klimatsmart mat genom odling, miljö- och tillgänglighetsförbättrande åtgärder i anslutning till Rosengårds station samt åtgärder för minskad vattenförbrukning.
Gång- och cykelstråket mellan Rosengård och Möllevången - Rosengårdsstråket - binder samman östra och västra Malmö, både geografiskt och sociokulturellt. Genom att höja statusen på stråket och utveckla det till en trygg, social mötesplats ska fler välja att gå och cykla. Bland annat testas nya lösningar för framtidens cykelbanor (democykelstråk), belysningen byts till lågenergilampor, två nya mötesplatser skapas i anslutning till stråket och träd planteras.
Fullriggaren Efter Bo01-området och Kv Flagghusen är kvarteret Fullriggaren nästa nybyggnadsområde i Västra Hamnen i Malmö. Elva byggherrar har där gått samman i en Bygga Bo-dialog som ska resultera i Sveriges största samling av lågenergi- och passivhus. Området rymmer bostäder, förskola och kontorslokaler samt ett energisnålt parkeringshus som till 50 procent är självförsörjande på energi. Totalt omfattar området cirka 72 000 kvm
18 Utvärdering av stödet till hållbara städer
nyproduktion. Minst hälften av de knappt 600 bostäderna ska vara hyresrätter.
Området blir även det första i Sverige där alla boende får tillgång till bilpool från start. Detta sker genom att byggherrarna garanterar medlemskapet de första fem åren. Upplägget väntas leda till lägre bilinnehav och parkeringsbehov och att ändrade vanor därmed grundläggs.
Fullriggaren kommer också att visa upp innovativa gröna lösningar. Flera byggnader i området förses med gröna väggar. På parkeringshuset installeras en stor grön vägg på 490 kvadratmeter. För att minska andelen hårdgjorda ytor får området i övrigt ca 14 500 kvadratmeter gröna tak. Organiskt avfall tas omhand och används till områdets biogasbilpool.
Med stöd av erfarenheterna av lokal förnybar energiproduktion från Bo01 ska staden tillsammans med andra aktörer ta fram beräkningsverktyg för lokal klimatpåverkan samt utveckla systemlösningar och beskrivningar som visar hur Rosengård och Västra Hamnen kan utvecklas till klimatneutrala stadsdelar, försörjda med vindkrafts- och biogasproduktion inom stadens gränser.
Hållbara Järva Projektet Hållbara Järva är en del i det mer övergripande arbetet Järvalyftet i stadsdelarna kring Järvafältet i Stockholm. Hälften av det beviljade stödet går till energieffektivisering av befintlig bebyggelse (Svenska Bostäder) i samspel med de boende, vilket beräknas halvera energianvändningen.
Två olika metoder för energieffektivisering av fasader prövas. Den metod som är bäst vid en sammanvägning av ekonomi, teknik, miljö och kulturhistoriska aspekter väljs för det fortsatta renoveringsarbetet. Under projekttiden renoveras 1 500 lägenheter och därefter ska samma koncept tillämpas på hela Svenska Bostäders bestånd på Järva (5 600 lägenheter).
Idrotts- och skollokaler samt bostäder förses med solceller och solfångare för el- och varmvattenproduktion. Värme till bostäder lagras i borrhålslager och tas upp med värmepump. I övrigt ska fossilfri fjärrvärme användas i området.
För att uppmuntra ett mer hållbart resande ska Stockholms stad bland annat höja standarden på befintligt cykelvägnät, öka separeringen mellan gående och cyklister, skapa bättre cykelparkeringar och erbjuda cykelpumpar i området. Staden ska även förbättra kommunikationerna för gående och cyklister som ska ta sig till eller mellan stadsdelarna på Järva. Informationsinsatser och cykelkurser för vuxna ska öka cyklandets status. Svenska Bostäder ska uppmuntra bilpooler att etablera sig i området. Vid renoveringsarbete ska byggtransporterna samordnas för att minska transportarbetet och krav ställs på miljövänliga bränslen.
Hållbara Ålidhem I samband med att ett kvarter på Geografigränd i Umeå brann ned julen 2008 föddes idén att återbygga och förtäta stadsdelen Ålidhem med Norrlands största lågenergihusbygge och samtidigt rusta upp befintliga miljonprogramsbyggnader med fokus på energi, klimat och attraktiv boendemiljö.
Projektbeskrivningar 19
Strategin Hållbart byggande med energisystemsyn i kallt klimat sätter fokus både på energitillförsel och minskad total energianvändning. Grundidén är att utnyttja den förnybara fjärrvärme som finns i Ålidhem och minska/ersätta användningen av el och fossil energi. Vid upprustningen av 405 lägenheter ska det kommunala bostadsbolaget Bostaden installera värmeåtervinning och använda sig av innovativa tätningsmaterial vid tilläggsisolering. De platta taken byggs om till sadeltak med integrerade solceller för elproduktion och två stadsdelsnära vindkraftverk planeras, varav ett väl synligt i Ålidhem.
I anslutning till de nya lågenergihusen (som inte beviljades stöd) uppförs en inglasad vinterträdgård som värms upp av fjärrvärmens returvatten. Vinterträdgården blir en social mötesplats året runt och kan även användas vid studiebesök som projektet förväntas generera.
Genom att omvandla den tungt trafikerade Studentvägen till stadsgata minskar barriäreffekterna mellan Ålidhem och grannstadsdelen Sofiehem, vilket skapar en tryggare och trivsammare livsmiljö. Dessutom skapas utrymme för kompletteringsbebyggelse med varierade upplåtelseformer.
Hållbar kunskapsstad Lund NE Lunds kommun ska tillsammans med ett stort antal aktörer, bland andra Lunds Universitet, Statens Fastighetsverk och Akademiska Hus, genomföra åtgärder inom ett stråk som sträcker sig från de centrala delarna av staden till Brunnshög för att visa på hur en arbetsintensiv blandad stadsdel kan utvecklas på ett hållbart sätt.
Förtätnings-, nybyggnads- och ombyggnadsprojekt binds samman av en stadsintegrerad spårväg som planerades stå klar 2014. Investeringarna i ansökan var kopplade till det utvecklingsprogram som Lund beviljades stöd för från Delegationen för hållbara städer 2009 i planeringsprojektet Den hållbara kunskapsstaden Brunnshög.
Investeringsprojektet Hållbar kunskapsstad Lund NE sträcker sig i ett stråk från centrala Lund i nordöstlig riktning genom universitetsområdet, inkubatorparken Ideon, förbi Sony Ericsson , genom den nya stadsdelen Brunnshög och ut till de båda europeiska forskningsanläggningarna ESS och Max IV. Inom det fyra kilometer långa stråket arbetar idag cirka 25 000 människor, och på sikt uppskattas antalet arbetsplatser till 40 000-50 000.
Åtgärder som planeras är bland annat förtätnings-, nybyggnads och ombyggnadsåtgärder av stråket från Lunds centrala delar till de nya forskningsområdena i stadens utkant. Andra satsningar görs på spårväg, cykel och gång längs stråket, klimatplantering av träd och stadsodling.
Kongahälla Projektet Kongahälla kommer inte att hinna genomföras under den tid som står till förfogande för delegationens stödprojekt, på grund av överklagad detaljplan. Det ingår därför inte bland de utvärderade projekten.
Kongahälla är en ny stadsdel som planeras i Kungälv, där 900 bostäder och verksamheter ska utvecklas med målet att Kongahälla ska bli en miljömässigt, socialt och ekonomiskt aktiv stadsdel. Projektet initierades av Kungälvs kommun och Kungälv Energi och genomförs i samarbete med Riksbyggen, Förbo AB, Kungälvsbostäder och KF
20 Utvärdering av stödet till hållbara städer
Fastigheter. Projektet följs inom ramen för ett forskningsprojekt där SP-Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Göteborgs Universitet och Mistra Urban Futures ingår.
Den nya stadsdelen ska knytas ihop med den gamla stadskärnan och länka samman staden över motorvägen. Här kommer att finnas bostäder med olika upplåtelseformer, handel, service, torg och park. Strövgator där de gående dominerar ges hög prioritet. Målet om ett aktivt stadsliv med mötesplatser, aktiviteter, rörelse och evenemang bottnar i Kungälvs kommuns folkhälsoarbete och jämställdhetsintegrerade samhällsplanering.
Energianvändningen i området ska vara låg och endast förnybar energi ska användas. Energilevererande byggnader är ännu ovanliga men Kongahällaprojektet har som mål att överbrygga de hinder som nu finns, såväl juridiska som ekonomiska.
Krokslätts Fabriker Visionen för projektet Krokslätts Fabriker i Mölndal, som drivs av fastighetsägaren Husvärden AB, är att inom ett tydligt avgränsat område åstadkomma en internationell förebild för ett historiskt fabriksområde som stödjer en klimatsmart livsstil för boende och verksamma. Ambitionen är att utveckla ett "samhälle i miniatyr" med bostäder, service och arbetsplatser på kort pendlingsavstånd till Göteborg, byggt på värderingar som individuell frihet, flexibilitet och inslag av klimatanpassad arkitektur, biologiska system och IT-teknik. Samtidigt ska den kulturhistoriska miljön i området tas tillvara.
I planerna ingår att bygga 250 lägenheter, kontor och servicefunktioner, som integreras och samordnas med befintlig bebyggelse. Målen för energianvändningen i området är höga. Trots att byggnadsarealen ökar med 65 procent är målet att mängden köpt energi till området ska minska med 10 procent. Värmesystem för nya och befintliga byggnader byggs samman och systemen integreras. Överskottsvärme från kontor och verksamheter ska användas till att värma upp bostäder i området. Solceller, solpaneler och en stirlingmotor producerar el.
För att minska översvämningsrisken i området fördröjs dagvatten från hårdgjorda ytor och från det närliggande naturreservatet Safjället i småskaliga magasin och terrassodlingar. Taken bekläs med växter, och vatten från fördröjningsmagasin används för bevattning av gemensamma planteringar och i privata odlingar och uterum. Utemiljön utformas så att den uppmuntrar till rekreation och möten.
Kvillebäcken I Göteborg pågår ett aktivt arbete med det så kallade Älvstadsprojektet som ska knyta samman staden över Göta älv. Kvillebäcken ligger inom Älvstaden och var tidigare ett nedgånget industriområde som nu omvandlas till en levande blandstad med 2 000 nya lägenheter, drygt en fjärdedel hyresrätter och resten bostadsrätter.
Utvecklingen av Kvillebäcken genomförs av ett konsortium som leds av Älvstranden Utveckling AB, ett av Göteborgs kommunala bolag. Målet är att skapa en trivsam och levande stadsdel redan från start. Mellan husen blandas små gårdsgator med breda avenyer, pocketparker,
Projektbeskrivningar 21
torg och grönområden. Gatustrukturen är byggd för gångtrafikanter och cyklister. Inom projektet görs även många cykelsatsningar, bland annat cykelpooler, säkra och bekväma cykelgarderober, Sveriges första Bike-in-café och cykelstråk som ligger på den soliga sidan av gatan.
Fokus i projektet är det sociala livet i staden. Efter en uppmärksammad arkitekttävling byggs en saluhall med internationell touch som kan attrahera göteborgare från olika stadsdelar. Området får även många lokaler med utåtriktad verksamhet i bottenvåningarna såsom butiker, restauranger och annan service.
Redan idag befolkas Kvillebäcken av engagerade odlare från hela Göteborg. På en av rivningstomterna i området finns Kvartersodlat, ett initiativ för att öka kunskap och medvetenhet om stadsnära odling och för att underlätta möte mellan människor. När rivningstomten bebyggs ska odlingslotterna flyttas till förgårdsmark och refuger i området.
Mitt Gröna Kvarter I stadsdelen och miljonprogramsområdet Vivalla i Örebro, omvandlar hyresvärden Örebrobostäder (ÖBO) ett av sina bostadskvarter. Projektet Mitt Gröna Kvarter omfattar 123 lägenheter i 1-2 planshus, tvättstugor och kvarterslokal. Genom att börja med ett avgränsat kvarter skapar Örebrobostäder ett pilotprojekt för sitt förnyelsearbete. De lyckade åtgärderna kan sedan komma att tillämpas i hela Vivalla med totalt 2 400 lägenheter.
Åtgärder som ingår är bland annat solpaneler och solceller för förnybar energi, energieffektiva tvättstugor, tilläggsisolering av tak och fasader samt byte av dörrar och fönster. Hyresgästerna ska ges möjlighet att medverka och minska sin egen miljöpåverkan, bland annat genom individuell mätning av vattenförbrukningen.
Ett mobilt "miljöhus" ska finnas i området där möten kan hållas och olika tekniklösningar kan visas upp. En annan viktig del är den konstnärliga utformningen av området. Konst i boendemiljön skapar delaktighet och engagemang. Det är även ett bra sätt att förmedla kunskap, eftersom det är lättare att förstå något som man kan se med egna ögon.
Ett annat initiativ i projektet är Boendebyggarna, ett samarbete med Arbetsförmedlingen, där arbetssökande i kvarteret ges möjlighet att arbeta i projektet och därmed delta i förändringsarbetet i sin egen boendemiljö.
Planeringsprojekt Dialogmodell 3.0 för DrottningH, med ungdomar i fokus Drottninghög är ett fysiskt slitet miljonprogramsområde där Helsingborgs stad och AB Helsingborgshem tillsammans driver projektet DrottningH för att lyfta området genom renovering, förtätning och nybyggnation. Planeringsprojektet Dialogmodell 3.0 är ett fristående delprojekt med fokus på dialog med ungdomar i stadsdelen. Erfarenheter från de tidigare dialogprojekten Arkitekter i skolan och Mina kvarter används.
Det beviljade stödbeloppet är 810 000 kr.
22 Utvärdering av stödet till hållbara städer
Stadsdelsförnyelse Östra Sätra Det kommunala bostadsbolaget AB Gavlegårdarna har drivit ett stadsförnyelseprojekt i miljonprogramsområdet Östra Sätra i Gävle. Projektet, som nu är avslutat, syftade till att stärka de boendes delaktighet och utveckla en hållbar stadsdel.
Det beviljade stödbeloppet är 600 000 kr.
Storsjö Strand - den kreativa stadsdelen med närområde Östersunds kommun driver projektet Storsjö Strand, som avser fördjupat programskrivningsarbete där kommunen och privata fastighetsägare gemensamt avser att etablera en unik och hållbar stadsdel centralt i Östersund.
Det beviljade stödbeloppet är 2 700 000 kr.
23
Bilagor
Bilaga 1: Tabell över samtliga beviljade stödprojekt
Bilaga 2: Utvärdering Energi- och klimateffekter
Bilaga 3: Utvärdering Sociala effekter
Bilaga 4: Delegationen för hållbara städers slutrapport till regeringen, avsnitt 2 Statligt stöd till utveckling av hållbara städer, sid 8-18
Pro
jek
tbe
näm
nin
gS
öka
nd
eB
evil
jat
stö
d
Sta
tus
jun
i 2
01
4
2009
Inve
ste
rin
gsp
roje
kt
Hål
lbar
sta
dsu
tvec
klin
g i V
ästr
a H
amn
en (
Kv.
Fu
llrig
gare
n)
Mal
mö
sta
d2
9 7
40
00
0 k
r
P
ågåe
nd
e
Hål
bar
a Jä
rva
Sto
ckh
olm
s st
ad5
5 2
90
00
0 k
r
P
ågåe
nd
e
Ålid
hem
- d
en h
ållb
ara
stad
sdel
en i
kallt
klim
atU
meå
ko
mm
un
33
67
0 0
00
kr
Påg
åen
de
Sum
ma
inve
ste
rin
gsp
roje
kt 2
00
91
18
70
0 0
00
kr
Pla
ner
ings
pro
jekt
Hål
lbar
sta
dsu
tvec
klin
g A
lbyb
erg
Han
inge
ko
mm
un
54
0 0
00
kr
P
ågåe
nd
e
Milj
öu
pp
följn
ing
i Lo
mm
a h
amn
Lom
ma
kom
mu
n1
20
0 0
00
kr
Påg
åen
de
Den
Hål
lbar
a K
un
skap
ssta
den
Bru
nn
shö
gLu
nd
s ko
mm
un
1 8
00
00
0 k
r
P
ågåe
nd
e
No
rra
Dju
rgår
dss
tad
en -
en
milj
öp
rofi
lera
d s
tad
sdel
i vä
rld
skla
ssSt
ock
ho
lms
stad
1 5
60
00
0 k
r
P
ågåe
nd
e
Väs
by
sjö
stad
- e
n n
y m
iljö
rikt
ig s
tad
sdel
vid
Mäl
aren
Up
pla
nd
s V
äsb
y ko
mm
un
60
0 0
00
kr
P
ågåe
nd
e
Exp
loat
erin
g Li
bro
bäc
kA
B U
pp
sala
Ko
mm
un
s In
du
stri
hu
s8
00
00
0 k
r
Påg
åen
de
Sto
rsjö
stra
nd
- d
en k
reat
iva
stad
sdel
enÖ
ster
sun
ds
kom
mu
n2
70
0 0
00
kr
Påg
åen
de
Söd
ra V
imp
elto
rpet
Kal
mar
ko
mm
un
12
0 0
00
kr
N
edla
gt
Nya
hål
lbar
a G
älliv
are
Gäl
livar
e ko
mm
un
90
0 0
00
kr
A
vslu
tat
Stad
sdel
sfö
rnye
lse
Öst
ra S
ätra
AB
Gav
legå
rdar
na
60
0 0
00
kr
A
vslu
tat
Stad
sod
ling
som
dri
vkra
ft f
ör
hål
lbar
sta
dsu
tvec
klin
gSL
U A
lnar
p1
50
00
0 k
r
Avs
luta
t
Kv
Kän
guru
n 2
1K
B K
reat
ivit
eten
, c/o
Hu
svär
den
AB
2 0
50
00
0 k
r
A
vslu
tat
Ark
ite
kt-
och
pla
ner
ings
tjän
ster
ino
m h
ållb
ar s
tad
sutv
eckl
ing
Sve
rige
s A
rkit
ekt
er
24
0 0
00
kr
A
vslu
tat
Pro
gram
fö
r o
mva
nd
ling
av V
äste
rås
stat
ion
som
råd
e m
ed n
äro
mrå
de
Väs
terå
s st
ad5
40
00
0 k
r
Avs
luta
t
Sum
ma
pla
ner
ings
pro
jekt
20
09
13
80
0 0
00
kr
Tota
lt b
evilj
at s
töd
20
09
13
2 5
00
00
0 k
r
Be
vil
jat
stö
d
20
09
-20
12
Bila
ga 1
. Bev
iljat
stö
d 2
00
9-2
01
2
2010
Inve
ste
rin
gsp
roje
kt
Mit
t G
rön
a K
vart
erÖ
reb
rob
ost
äder
AB
9 2
35
00
0 k
r
P
ågåe
nd
e
Den
hål
lbar
a ku
nsk
apss
tad
en L
un
d N
E-B
run
nsh
ög
Lun
ds
kom
mu
n
48
08
8 8
00
kr
Påg
åen
de
Hål
lbar
sta
dso
mva
nd
ling
Mal
mö
, Fo
kus
Ro
sen
gård
Mal
mö
sta
d5
2 7
35
00
0 k
r
P
ågåe
nd
e
Hål
lbar
sta
dsu
tvec
klin
g i K
ville
bäc
ken
Gö
teb
org
s st
ad3
5 4
50
10
0 k
r
P
ågåe
nd
e
Ko
nga
häl
la -
en
akt
iv s
tad
sdel
i K
un
gälv
Ku
ngä
lvs
kom
mu
n
14
25
7 3
50
kr
Påg
åen
de
Nya
Kro
kslä
ttH
usv
ärd
en A
B1
7 6
54
75
0 k
r
P
ågåe
nd
e
Sum
ma
inve
ste
rin
gsp
roje
kt 2
01
01
77
42
1 0
00
kr
Pla
ner
ings
pro
jekt
20
10
Hål
lbar
a tr
ansp
ort
er -
ryg
grad
en i
den
hål
lbar
a st
aden
Jön
köp
ings
ko
mm
un
2 6
00
00
0 k
r
P
ågåe
nd
e
Pla
ner
ings
verk
tyg
för
ber
äkn
ing
av k
old
ioxi
du
tslä
pp
i b
lan
dst
adLä
nss
tyre
lsen
i Sk
åne
11
4 0
00
kr
P
ågåe
nd
e
Att
flä
ta s
amm
an s
oci
alt
och
eko
logi
skt
i fra
mti
den
s st
äder
KTH
, avd
fö
r U
rban
a o
ch R
egio
nal
a St
ud
ier
1 3
00
00
0 k
r
P
ågåe
nd
e
Grö
nsk
ans
roll
i en
klim
atsm
art
stad
Ram
bö
ll Sv
erig
e A
B3
85
00
0 k
r
Påg
åen
de
Pu
lsåd
er i
den
hål
lbar
a st
aden
Öre
bro
ko
mm
un
60
0 0
00
kr
P
ågåe
nd
e
Fram
tid
ens
kolle
ktiv
traf
ik i
Kar
lsta
dK
arls
tad
s ko
mm
un
/Kar
lsta
dsb
uss
2 1
00
00
0 k
r
P
ågåe
nd
e
Up
psa
la -
en
ergi
i d
en h
ållb
ara
stad
enU
pp
sala
ko
mm
un
, Fas
tigh
etsk
on
tore
t 1
70
0 0
00
kr
Påg
åen
de
Sam
verk
ansp
latt
form
fö
r ek
o-i
nn
ova
tio
ner
fö
r h
ållb
ara
stad
sdel
arIV
L Sv
ensk
a M
iljö
inst
itu
tet
AB
15
0 0
00
kr
A
vslu
tat
Stra
tegi
sk lå
ngt
idsp
lan
fö
r u
tvec
klin
gen
av
cyke
lpar
keri
ng
i Bo
rås
Bo
rås
stad
2
00
00
0 k
r
Avs
luta
t
Från
loft
gån
gslä
nga
till
fra
mti
den
s gr
ön
a so
cial
a b
oen
de
Spri
dd
AB
7
80
00
0 k
r
Avs
luta
t
Cen
tral
a Ä
lvst
aden
- v
isio
n o
ch s
trat
egi
Gö
teb
org
s st
ad1
95
0 0
00
kr
Avs
luta
t
Pla
nta
gon
ver
tica
l far
min
g, B
otk
yrka
Pla
nta
gon
Inte
rnat
ion
al A
B
15
0 0
00
kr
A
vslu
tat
Pla
nta
gon
ver
tica
l far
min
g H
+ H
elsi
ngb
org
Pla
nta
gon
Inte
rnat
ion
al A
B
15
0 0
00
kr
A
vslu
tat
Po
rtal
till
den
hål
lbar
a st
aden
Ark
ite
ktu
rmu
see
t9
00
00
0 k
r
Avs
luta
t
Sum
ma
pla
ner
ings
pro
jekt
20
10
13
07
9 0
00
kr
Tota
lt b
evilj
at s
töd
20
10
19
0 5
00
00
0 k
r
20
11
Pla
ner
ings
pro
jekt
Alb
y st
adsb
yggn
adsi
dé
Bo
tkyr
ka k
om
mu
n1
20
0 0
00
kr
Påg
åen
de
Byg
gru
pp
er -
nya
bo
stad
sfo
rmer
fö
r en
bla
nd
ad o
ch m
iljö
smar
t st
adSp
rid
d A
B9
40
80
0 k
r
Påg
åen
de
No
rra
Dju
rgår
dss
tad
en -
en
milj
öp
rofi
lera
d s
tad
sdel
i vä
rld
skla
ssSt
ock
ho
lms
stad
, exp
loat
eri
ngs
kon
tore
t6
00
00
0 k
r
Påg
åen
de
Urb
an F
utu
res
Ku
ngl
. Ko
nst
hö
gsko
lan
27
6 0
00
kr
P
ågåe
nd
e
Sve
nsk
anp
assn
ing
av c
erti
fier
ings
yste
m f
ör
stad
sdel
arN
CC
AB
och
sam
arb
etsp
artn
ers
1 5
00
00
0 k
r
P
ågåe
nd
e
ww
w.h
allp
lats
en.n
u -
en
mö
tesp
lats
fö
r h
ållb
ar s
tad
sutv
eckl
ing
WSP
Sve
rige
AB
sam
t sa
mar
bet
spar
tner
39
0 0
00
kr
P
ågåe
nd
e
Hål
lbar
het
scer
tifi
erin
g av
bef
intl
iga
om
råd
enIV
L Sv
ensk
a M
iljö
inst
itu
tet
sam
t sa
m4
12
50
0 k
r
Påg
åen
de
Alb
ano
-so
cial
-eko
logi
sk s
tad
sbyg
gnad
, del
pro
jekt
et
Inte
grer
ad s
mås
kalig
en
ergi
pro
du
ktio
n
Aka
dem
iska
Hu
s St
ock
ho
lm A
B6
00
00
0 k
r
Påg
åen
de
Stu
die
av
krea
tiva
lösn
inga
r fö
r m
insk
at p
arke
rin
gsb
eho
vH
åbo
Ko
mm
un
15
0 0
00
kr
P
ågåe
nd
e
Sko
lan
s ro
ll i "
Hål
lbar
het
scer
tifi
erin
g av
sta
dsd
elar
"W
SP S
veri
ge A
B2
37
00
0 k
r
Påg
åen
de
Hål
lbar
het
scer
tifi
erin
g i p
rakt
iken
av
en
sta
dsd
el i
Mal
mö
Mal
mö
sta
d2
25
00
0 k
r
Påg
åen
de
Byg
ga o
m D
ialo
gen
Mal
mö
sta
d, M
iljö
förv
altn
inge
n8
27
84
2 k
r
Påg
åen
de
"SU
D-D
en s
kån
ska
mo
del
len
fö
r ex
po
rt a
v h
ållb
ar s
tad
sutv
eckl
ing"
Sust
ain
able
Bu
sin
ess
Hu
b S
can
din
avia
90
0 0
00
kr
P
ågåe
nd
e
Stad
ens
ljud
--
sam
exis
ten
s o
ch m
eto
du
tvec
klin
g fö
r ö
kad
sta
dsk
valit
et
Hel
sin
gbo
rgs
stad
m.f
l7
50
00
0 k
r
Påg
åen
de
Lära
nd
e o
ch d
elak
tigh
et f
ör
Par
tille
och
pla
net
enP
arti
lle K
om
mu
n4
47
82
5 k
r
Påg
åen
de
Ber
gsjö
n 2
02
1 -
Pla
ner
ing
för
förn
yels
e av
sta
dsd
elen
Be
rgsj
ön
.B
ergs
jön
20
21
30
0 0
00
kr
P
ågåe
nd
e
En c
yke
lsta
d f
ör
alla
Öre
bro
ko
mm
un
36
0 0
00
kr
P
ågåe
nd
e
Mit
t G
rön
a K
vart
erÖ
reb
roB
ost
äder
AB
(Ö
BO
)1
50
00
0 k
r
Påg
åen
de
Val
ider
ing,
lära
nd
e o
utv
ärd
erin
g av
hål
lbar
het
smål
i H
ållb
ara
Ålid
hem
Bo
stad
en i
Um
eå A
B4
08
90
0 k
r
Påg
åen
de
Stra
tegi
fö
r en
leva
nd
e st
adU
lric
eham
ns
kom
mu
n2
40
00
0 k
r
Ned
lagt
Förd
jup
at h
ållb
arh
etsp
rogr
am f
ör
Väs
tra
Ro
slag
s-N
äsb
y, S
tati
on
ssam
häl
le 3
.0Tä
by
kom
mu
n1
53
00
0 k
r
Avs
luta
t
Pla
nn
ing
and
su
stai
nab
le u
rban
dev
elo
pm
ent
in S
wed
enFö
ren
inge
n f
ör
Sam
häl
lsp
lan
erin
g (F
FS)
26
9 4
00
kr
A
vslu
tat
Pro
cess
utv
eckl
ing
för
god
a cy
kelp
arke
rin
gar
vid
bef
. ko
llekt
ivtr
afik
no
der
.TU
B T
rafi
kutr
edn
ings
byr
ån2
85
00
0 k
r
Avs
luta
t
Ko
mm
issi
on
fö
r et
t so
cial
t h
ållb
art
Mal
mö
Mal
mö
sta
d2
40
00
0 k
r
Avs
luta
t
EVA
A -
Inte
grer
ad s
yste
mlö
snin
g in
om
En
ergi
-VA
-Avf
all;
tekn
isk
förs
tud
ieP
roje
kt H
+ H
elsi
ngb
org
s St
ad, m
. NSR
1 0
20
00
0 k
r
A
vslu
tat
Förs
tud
ie o
m a
tt f
å m
ed a
vfal
lsh
ante
rin
gen
i sa
mh
älls
pla
ner
inge
nG
öte
bo
rgs
stad
, Kre
tslo
pp
sko
nto
ret
25
0 0
00
kr
A
vslu
tat
Utv
eckl
ings
pla
n f
ör
Öst
ra s
jukh
use
tV
ästf
asti
ghet
er, V
ästr
a G
öta
lan
dsr
egio
nen
1 8
00
00
0 k
r
A
vslu
tat
Sum
ma
pla
ner
ings
pro
jekt
20
11
14
93
3 2
67
kr
Inve
ste
rin
gsåt
gärd
er
Vis
ual
iser
ing
av s
tad
ens/
stad
sdel
ens
syst
em
syn
- H
ållb
ara
Ålid
hem
Um
eå k
om
mu
n3
00
00
0 k
r
Påg
åen
de
Sum
ma
inve
ste
rin
gsåt
gärd
er 2
01
13
00
00
0 k
r
Tota
lt b
evilj
at s
töd
20
11
15
23
3 2
67
kr
20
12
Pla
ner
ings
pro
jekt
Från
gru
va t
ill g
rön
sak
- p
rogr
am f
ör
stad
sod
ling
i Fal
un
Falu
ko
mm
un
, Tra
fik-
och
Fri
tid
sfö
rval
tn.
13
5 0
00
kr
Påg
åen
de
Pla
ner
ings
un
der
lag
för
hål
lbar
a o
rter
Län
ssty
rels
en i
Jön
köp
ings
län
29
6 1
36
kr
Påg
åen
de
Klim
atsm
art
un
gdo
m V
etla
nd
aV
etla
nd
a ko
mm
un
, Tek
nis
ka k
on
tore
t1
02
00
0 k
rP
ågåe
nd
e
Cyk
la!
Cyk
elp
lan
fö
r V
etla
nd
a ko
mm
un
Vet
lan
da
kom
mu
n, T
ekn
iska
ko
nto
ret
15
0 0
00
kr
Påg
åen
de
Hål
lbar
sta
dsu
tvec
klin
g -
Pro
stsj
öo
mrå
det
Vär
nam
o k
om
mu
n4
80
00
0 k
rP
ågåe
nd
e
Dia
logm
od
ell 3
.0 f
ör
Dro
ttn
ingH
, med
un
gdo
mar
i fo
kus
Hel
sin
gbo
rgs
stad
81
0 0
00
kr
Påg
åen
de
NÖ
Vila
n -
vit
alis
eran
de
stad
sutv
eckl
ing
i Kri
stia
nst
ad V
atte
nri
keK
rist
ian
stad
s ko
mm
un
30
0 0
00
kr
Påg
åen
de
Hål
lbar
a K
arls
lun
d -
en
vik
tig
pu
ssel
bit
i en
exp
ansi
v re
gio
nLa
nd
skro
na
stad
22
5 0
00
kr
Påg
åen
de
Lom
ma
ham
n -
hål
lbar
sta
dsd
el .3
Lom
ma
kom
mu
n6
00
00
0 k
rP
ågåe
nd
e
Milj
on
pro
gram
som
råd
et H
olm
aR
iksb
ygge
n e
kon
om
isk
före
nin
g6
0 0
00
kr
Påg
åen
de
Hål
lbar
het
scer
tifi
erin
g av
sta
dsd
elar
i m
ind
re k
om
mu
ner
- e
tt p
ilotp
roje
ktÄ
nge
lho
lms
kom
mu
n8
1 0
00
kr
Påg
åen
de
Kaj
er m
ot
det
grö
na,
hål
lbar
a gr
änss
nit
t m
ella
n s
tad
o la
nd
Järf
älla
ko
mm
un
1 4
80
00
0 k
rP
ågåe
nd
e
Vis
ual
iser
a o
ch v
ärd
era
eko
syst
em
tjän
ster
i ko
mm
un
al s
amh
älls
pla
ner
ing
Nac
ka k
om
mu
n, P
ark-
och
Nat
ure
nh
eten
20
1 0
00
kr
Påg
åen
de
Pla
ner
ings
pla
ttfo
m o
ch p
roje
ktp
ort
al f
ör
Byg
gem
ensk
aper
Före
nin
gen
fö
r B
ygge
men
skap
er1
49
43
0 k
rP
ågåe
nd
e
Min
skad
e u
tslä
pp
av
växt
hu
sgas
er g
eno
m f
ört
ätn
ing
av s
tati
on
snär
a lä
gen
Jern
hu
sen
AB
2
59
50
0 k
rP
ågåe
nd
e
Förn
ya e
n n
y st
ad -
vad
kan
vi l
ära
av m
edb
org
arin
itia
tive
t i H
amm
arb
y Sj
öst
ad?
KTH
Milj
öst
rate
gisk
an
alys
- f
ms
50
0 0
00
kr
Påg
åen
de
Ro
nn
a -
den
hål
lbar
a st
adsd
elen
i d
en h
ållb
ara
kom
mu
nen
Söd
ertä
lje k
om
mu
n1
92
0 0
00
kr
Påg
åen
de
Ko
nce
ptp
latt
form
fö
r R
esi
lien
skva
rter
Ino
bi A
B2
40
00
0 k
rP
ågåe
nd
e
Tekn
iku
tvec
klin
g, k
un
skap
s- o
ch k
apac
itet
sbyg
gan
de
för
stad
snär
a m
atp
rod
ukt
ion
Mis
tra
Urb
an F
utu
res,
Ch
alm
ers
90
0 0
00
kr
Påg
åen
de
Utv
ärd
erin
g av
två
inn
ova
tiva
arb
etsm
arkn
adss
atsn
inga
r m
ed m
ångf
ald
sin
rikt
nin
gÖ
reb
ro k
om
mu
n4
00
00
0 k
rP
ågåe
nd
e
Klim
atfa
kto
rer
och
klim
atre
visi
on
so
m v
erkt
yg v
id b
yggg
and
et a
v V
alla
stad
enLi
nkö
pin
gs k
om
mu
n1
20
0 0
00
kr
Påg
åen
de
Öst
ra V
alla
San
kt K
ors
Fas
tigh
ets
AB
73
5 0
00
kr
Påg
åen
de
Mo
tala
Cyk
els
tad
20
15
Mo
tala
ko
mm
un
85
8 0
00
kr
Påg
åen
de
Grö
ntS
pel
fö
r u
rban
om
stäl
lnin
gM
alm
ö H
ögs
kola
38
1 3
00
kr
Påg
åen
de
Hål
lbar
a h
and
else
tab
leri
nga
r, s
trat
egi
er, i
nci
tam
ent,
sty
rmed
el o
ch p
rakt
iska
lösn
inga
rSt
adsl
iv A
B3
60
00
0 k
rP
ågåe
nd
e
Ko
lla P
arks
tad
kva
rter
15
, 16
och
17
Ekst
a B
ost
ads
AB
75
00
0 k
rA
vslu
tat
Hål
lbar
sta
dsd
el i
Lule
åLu
leå
kom
mu
n, S
tad
sbyg
gnad
sko
nto
ret
15
1 0
00
kr
Avs
luta
t
KO
M t
ill H
ässl
eho
lm -
Käl
lso
rter
ing
i Off
entl
iga
Milj
öer
till
Häs
sleh
olm
Häs
sleh
olm
Milj
ö A
B3
15
00
0 k
rA
vslu
tat
Det
kre
tslo
pp
san
pas
sad
e vä
xth
use
t so
m b
ost
adsk
om
ple
men
tK
TH, C
en
tru
m f
ör
Häl
sa o
ch B
ygga
nd
e1
62
0 0
00
kr
Avs
luta
t
Hö
gdal
en 2
02
0-
ett
ind
ust
rio
mrå
de
i vär
ldsk
lass
Sto
ckh
olm
Bu
sin
ess
Reg
ion
Dev
elo
pm
ent
27
0 0
00
kr
Avs
luta
t
Från
isky
la t
ill s
om
mar
värm
eV
ärm
dö
ko
mm
un
1
80
00
0 k
rA
vslu
tat
Ko
ord
iner
ad k
raft
sam
ling
- A
ttra
ktiv
a p
lats
er
Par
tner
skap
Inla
nd
- A
kad
emi N
orr
52
4 7
00
kr
Avs
luta
t
Hål
lbar
a st
äder
i N
ord
enU
meå
ko
mm
un
30
0 0
00
kr
Avs
luta
t
Mo
del
l fö
r an
alys
och
up
pfö
ljnin
g av
so
cial
hål
lbar
het
i st
adsb
yggn
adsp
roje
kt (
MA
SST)
Öre
bro
Bo
städ
er A
B (
ÖB
O)
29
2 8
00
kr
Avs
luta
t
Sum
ma
pla
ner
ings
pro
jekt
20
12
16
55
1 8
66
kr
Inve
ste
rin
gsåt
gärd
er
Mo
du
lär
cyke
lpar
keri
ng
som
ett
ska
lbar
t sä
tt a
tt u
tvec
kla
cyke
lpar
keri
ng
Bo
rås
stad
1 5
00
00
0 k
rP
ågåe
nd
e
Kän
guru
n 2
1 -
Sti
rlin
gmo
tor
Fast
igh
ets
AB
Ku
llen
Kro
kslä
tt S
öd
er3
36
00
0 k
rP
ågåe
nd
e
Loka
l fö
r m
öte
n m
ella
n t
ekn
ik o
ch m
änn
iska
Mal
mö
sta
d4
05
00
0 k
rN
edla
gt
Sum
ma
inve
ste
rin
gsåt
gärd
er 2
01
22
24
1 0
00
kr
Tota
lt b
evilj
at s
töd
20
12
18
79
2 8
66
kr
Inve
ste
rin
gsp
roje
kt
Tota
lt b
evilj
at s
töd
till
inve
ste
rin
gsp
roje
kt 2
00
9-2
01
22
98
66
2 0
00
kr
Pla
ner
ings
pro
jekt
Tota
lt b
evilj
at s
töd
till
pla
ner
ings
pro
jekt
20
09
-20
12
58
36
4 1
33
kr
Sum
ma
bev
iljat
stö
d, a
lla å
r 2
00
9-2
01
23
57
02
6 1
33
kr
K:\
PE
EK
A\M
AR
\Up
pd
rag
\35
18
83
\05
_Utr
edn
ing
\DH
S u
tvär
der
ings
rap
po
rt s
lutl
ev 2
01
40
60
9.d
ocx
www.projektengagemang.se 1 (29)
Utvärdering av energi och klimatpåverkan för stödet till hållbara städer
Innehåll
1 Inledning 3
1.1 Bakgrund 3
1.2 Metodik 3
1.3 Tillgängligt underlag och begränsningar 3
2 Deltagande projekt 4
3 Åtgärder och resultat inom ramen för DHS-projekten 5
3.1 Energianvändning 5
3.2 Minskade CO2-utsläpp 9
3.3 Förnyelsebar energi 10
3.4 Nybyggnadsprojekt 12
3.5 Om- och tillbyggnadsprojekt 13
3.6 Andra energiåtgärder för verksamhet och hushåll 14
3.7 Växtlighet och markanvändning 14
3.8 Vatten- och dagvatten 16
3.9 Transporter 18
3.10 Andra miljöåtgärder 20
4 Utvärdering av processaspekter och arbetsmetodik 22
4.1 Samverkan i projekt 22
4.2 Kunskap och kompetensutveckling 23
4.3 Rutiner och arbetssätt 24
Handläggare Per Levin Sabina Jonestrand Johanna Snygg
Uppdrag Boverket utvärdering DHS
Uppdragsnummer 351883
Datum 2014-05-28 rev. 2014-06-09
2 (29)
K:\
PE
EK
A\M
AR
\Up
pd
rag
\35
18
83
\05
_Utr
edn
ing
\DH
S u
tvär
der
ings
rap
po
rt s
lutl
ev 2
01
40
60
9.d
ocx
5 Diskussion och slutsatser 26
5.1 Energianvändning och CO2-reduktion 26
5.2 DHS-stödets påverkan 26
5.3 Ny teknik 27
5.4 Erfarenhetsåterföring 28
5.5 Fortsatt uppföljning och tidplan 28
3 (29)
K:\
PE
EK
A\M
AR
\Up
pd
rag
\35
18
83
\05
_Utr
edn
ing
\DH
S u
tvär
der
ings
rap
po
rt s
lutl
ev 2
01
40
60
9.d
ocx
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Regeringen har gett Boverket i uppdrag att utva rdera effekter av det ekonomiska sto det som
betalats ut via Delegationen fo r ha llbara sta der. Som en del av utva rderingen har Boverket
givit Projektengagemang i uppdrag att fo lja upp resultat avseende energianva ndning och
klimatpa verkan fo r a tta av de nio investeringsprojekten som fa tt sto d.
1.2 Metodik
Utva rderingen har skett genom granskning, sammansta llning och analys av inkomna
delredovisningar fo r 2013, kompletterat med telefonintervjuer med kontaktpersoner fo r de
olika projekten. Fo r intervjuerna togs en fra gelista fram.
Utva rderingen har fo ljt det fo rslag till uppfo ljningsplan samt det utva rderingsblad i excel
som utarbetats av Umea Universitet och KTH.
Resultatet redovisas i fo religgande rapport.
1.3 Tillgängligt underlag och begränsningar
Denna rapport baseras pa projektens a rsrapporter fo r 2013. Ma nga av projekten pa ga r
fortfarande och det la mnar luckor i utva rderingen. Na gra a tga rder har redovisats tidigare
och inte varit med i delredovisningarna fo r 2013 och inga r da rfo r inte i sammansta llningen.
Redovisningarna fra n delprojekten inneha ller a ven andra a tga rder a n de sto dbera ttigade.
Dessa har i huvudsak inte tagits med i utva rderingen.
Intervjuresultaten baseras pa samtal med kontaktpersoner fo r 5 av 8 projekt.
Redovisningarna fra n projekten varierar stort i omfa ng och detaljeringsgrad. Vissa har
redovisat endast a tga rder utfo rda 2013, medan andra har redovisat hittills uppna dda
resultat. Det medfo r att a tga rder fo r tidigare a r till viss del inga r i denna rapport.
Fo r na gra av projekten finns ett stort antal bilagor, och dessa har inte i detalj kunnat
omfattas av denna utva rdering. Fokus har legat pa delrapporterna fo r 2013 och tillho rande
sammansta llningsblad i excel.
4 (29)
K:\
PE
EK
A\M
AR
\Up
pd
rag
\35
18
83
\05
_Utr
edn
ing
\DH
S u
tvär
der
ings
rap
po
rt s
lutl
ev 2
01
40
60
9.d
ocx
2 Deltagande projekt
Fo ljande a tta projekt har la mnat in delredovisning fo r 2013 och inga r i utva rderingen:
1 Fullriggaren, Malmö
2 Järva, Stockholm
3 Krokslätt, Mölndal
4 Kvillebäcken, Göteborg
5 Hållbar kunskapsstad, Lund
6 Rosengård, Malmö
7 Ålidhem, Umeå
8 Mitt Gröna Kvarter, Vivalla, Örebro.
5 (29)
K:\
PE
EK
A\M
AR
\Up
pd
rag
\35
18
83
\05
_Utr
edn
ing
\DH
S u
tvär
der
ings
rap
po
rt s
lutl
ev 2
01
40
60
9.d
ocx
3 Åtgärder och resultat inom ramen för DHS-projekten
3.1 Energianvändning
I tabell 1 visas en sammansta llning av inrapporterad specifik energianva ndning
(uppva rmning, varmvatten, komfortkyla och fastighetsenergi) fo r olika byggnader eller
medelva rden av byggnader. Informationen har i huvudsak tagits fra n de inla mnade
redovisningsbladen i excel. I vissa fall har dessa kompletterats med egna redovisningar i
projekten. Dock saknas en hel del va rden och vissa motsa gelsefulla va rden fo r samma hus
samt orimliga va rden finns, vilket delvis kan bero pa att projekten har haft sva rt att fylla i
redovisningsmallarna pa ett korrekt sa tt. Sa kerligen finns en del felaktigheter kvar i de
redovisade va rdena, a ven om de orimliga va rdena tagits bort. Na gra projekt har endast
redovisat medelva rden pa grund av att pa litliga va rden fo r enskilda byggnader saknas. Ofta
oklart ocksa vilka byggnader som inga r i medelva rdena.
Referensva rden a r i ma nga fall otydliga eller saknas. Med referensva rden menas ha r
energianva ndning fo re a tga rd fo r de befintliga byggnaderna och bera knade fo rva ntade
va rden fo r de nybyggda husen. Ibland framga r det inte om uppgett va rde avser bera knat
eller uppma tt energianva ndning.
Underlaget medger inte att se besparing av enskilda a tga rder, med na got undantag. Ma nga
har ocksa inte hunnit ma ta efter a tga rder, eftersom a tga rderna inte a r till fullo genomfo rda.
Na gra redovisar prelimina ra va rden.
Sammantaget medfo r ovansta ende att en sammanra kning av uppna dda energibesparingar
fo r projekten inte la ter sig go ras i detta skede.
6 (29)
K:\
PE
EK
A\M
AR
\Up
pd
rag
\35
18
83
\05
_Utr
edn
ing
\DH
S u
tvär
der
ings
rap
po
rt s
lutl
ev 2
01
40
60
9.d
ocx
Tabell 1. Projektens redovisning av uppmätt specifik energianvändning före åtgärd samt
beräknad och uppmätt efter åtgärd. Redovisningen kommer främst från inlämnade
excelblad, men är ofullständig och i vissa fall motsägelsefull med olika redovisade
energianvändningar för samma byggnad.
Ate
mp
(m2)
Up
pm
ätt
en
erg
i-
an
vä
nd
nin
g f
öre
åtg
ärd
(kW
h/
m2,A
tem
p)
Be
räk
na
d e
ne
rgi-
an
vä
nd
nin
g
(kW
h/
m2,A
tem
p)
Up
pm
ätt
en
erg
i-
an
vä
nd
nin
g e
fte
r
åtg
ärd
(k
Wh
/m
2,A
tem
p)
Ko
mm
en
tar
Fullriggaren 65 252 61 63 Redovisar uppmätta värden
efter åtgärd för 17 nybyggda
hus, ev. drar ett hus med 0-
värde ner medelvärdet.
Järva
KTH excel
37 376 153 55 Redovisar tre versioner av
energistatistik för 6 ombyggda
hus. Uppmätt energi före får
samma medelvärde i två av
dokumenten, men från helt
olika byggnadsvisa
energianvändningar.
Järva
SB pdf
37 376 161 101 120
Järva
SB excel
37 376 153 72 118
Krokslätt 89 200 53,6 39,4 Ombyggd q-märkt byggnad och
eventuellt nybyggd
kontorsbyggnad hopslagna.
Oklart vad som är beräknade
respektive uppmätta värden.
Kvillebäcken Har inte redovisat statistik för
energianvändning.
Lund Har inte redovisat statistik för
energianvändning.
Rosengårds
ishall
2 329 139,3 96,7 Verksamhetselen har ökat från
357 till 390 kWh/m2 Atemp.
Rosengård
Värner
Rydenskolan
12 035 124,7 143,2 Ökad energianvändning
redovisas i excelbladet,
benämns som konstant i
rapporteringen och att
åtgärder ej givit resultat ännu.
Ålidhem Redovisar i år endast
energistatistik för ej
stödberättigade
nybyggnadsprojekt.
7 (29)
K:\
PE
EK
A\M
AR
\Up
pd
rag
\35
18
83
\05
_Utr
edn
ing
\DH
S u
tvär
der
ings
rap
po
rt s
lutl
ev 2
01
40
60
9.d
ocx
Fullriggaren redovisar uppmätta värden efter åtgärd för 17 nybyggda byggnader, dock bara
ett medelvärde för beräknade värden. Det går inte att utläsa ur redovisningen vilka
satsningar som gjorts i vilken byggnad eller om det är bostad eller lokal. Kontaktpersonen
hänvisar till redovisat medelvärde för utvärdering, eftersom de byggnadsspecifika värdena
bedöms som osäkra i form av tolkning av areabegrepp och mätperioder.
Järva redovisar energianvändning för 6 st. 70-talsbyggnader i tre olika dokument med lite
olika resultat. Uppmätt före åtgärd, beräknad respektive uppmätt efter åtgärder redovisas,
se tabell 2 nedan och figur 1. En byggnad saknas dock ännu (sent färdigställd). Flera
byggnader har uppmätt hög tappvarmvattenanvändning, över 40 kWh/m2,Atemp och i vissa
beräkningar är detta korrigerat i enlighet med Sveby (till 25 kWh/m2). Det verkar dock inte
vara tappvarmvattnet som står för hela differensen mellan redovisningarna. Om ett
redovisningsverktyg är svårt att fylla i och öppnar för tolkningar så blir det också svårt att
följa upp resultaten.
Tabell 2. Olika resultat för Järvas byggnader i olika dokument. Information för att förklara
skillnaderna har inte varit tillgänglig.
Uppmätt före: KTH excel SB pdf SB excel Kvarnseglet 2 93,4 145 138 Nystad 7 96 137 137 Nystad 8 92,1 134 134 Storkvarnen 86,6 135 135 Trondheim 4 28 114,1 210 192 Trondheim 4 30 433,2 204 181
Beräknat: Kvarnseglet 2 0 106,4 76,4
Nystad 7 0 95 78,7 Nystad 8 0 70,3 73,3 Storkvarnen 0 0 42 Trondheim 4 28 0 128,8 75,4 Trondheim 4 30 0 105,4 88,8
Uppmätt efter: Kvarnseglet 2 43,9 118 118
Nystad 7 55,6 94 96 Nystad 8 0 0 0 Storkvarnen 0 0 0 Trondheim 4 28 65 141 126 Trondheim 4 30 54 126 131
Örebro 12 112 146,2 Åtgärder är ännu i
planeringsstadiet, uppmätta
värden finns inte och
beräknade värden redovisas
inte.
8 (29)
K:\
PE
EK
A\M
AR
\Up
pd
rag
\35
18
83
\05
_Utr
edn
ing
\DH
S u
tvär
der
ings
rap
po
rt s
lutl
ev 2
01
40
60
9.d
ocx
Figur 1. Olika redovisade specifik energianvändning före och efter åtgärd för Järva.
0
100
200
300
400
500
kWh
/m2
, Ate
mp
Järva: Uppmätt energi före
åtgärder
KTH excel
SB pdf
SB excel
020406080
100120140
kWh
/m2
, Ate
mp
Järva: Beräknad energi efter åtgärder
KTH excel
SB pdf
SB excel
0
50
100
150
kWh
/m2
, Ate
mp
Järva: Uppmätt energi efter åtgärder
KTH excel
SB pdf
SB excel
9 (29)
K:\
PE
EK
A\M
AR
\Up
pd
rag
\35
18
83
\05
_Utr
edn
ing
\DH
S u
tvär
der
ings
rap
po
rt s
lutl
ev 2
01
40
60
9.d
ocx
Krokslätt redovisar statistik för en ombyggd q-märkt byggnad och eventuellt nybyggd
kontorsbyggnad i hopslagen i redovisningen i KTH-excel. Det är otydligt vad som är
beräknade respektive uppmätta värden i den kompletterade redovisningen och det är inte
helt klart om 53,6 kWh/m2,Atemp som anges som B-indata är uppmätt eller beräknat värde.
Atemp skiljer sig något åt i olika redovisningar.
Projektet Rosengård har redovisat en omfattande energistatistik för en ej stödberättigad
ombyggnad av ett antal flerbostadshus. Relativt genomgående minskning från ca 130 till ca
105 kWh/m2,Atemp för de flesta husen, men två hus visar istället en ökning. Det kan bero på
felskrivningar i redovisningsmallen men har inte utvärderats vidare då de ej använt
stödpengar.
Ålidhem redovisar endast energistatistik för de nybyggda husen, vilka inte inkluderas i
stödet. De hänvisar vid intervjun till 2012 årsredovisning för statistik för de ombyggnader
och energiåtgärder som utförts och utvärderats stegvis i pilothus för att kunna se effekter av
enskilda åtgärder.
I O rebro beskrivs energianva ndningen fo r husen i omra det som 212 kWh/m2,Atemp, vilket a r
betydligt ho gre a n genomsnittet fo r O rebrobosta der (142 kWh/m2,Atemp). Dock a r det hus
som valts ut som basniva fo r redovisningen snarare i storleksordningen som
O rebrobosta ders snitt a n representativt fo r omra det. Bera knad energianva ndning redovisas
ej och uppma tta va rden a r a nnu ej tillga ngliga.
3.2 Minskade CO2-utsläpp
Flera projekt anger nyanlagda grönytor, installerade solenergianläggningar,
transportåtgärder och minskad energianvändning. Det är dock få som omvandlat värdena till
CO2-reduktion i redovisningsmallen. Ett fel i redovisningsmallen åtgärdades och skickades ut
under sommaren 2013, men det är oklart om projekten bytt till den nya mallen. För
installationsåtgärder anges oftast förväntad besparing men inte uppmätt eller verifierad.
Järva anger minskade CO2-utsläpp med 330 ton/år för 2013 och en förväntad fortsatt
minskning i takt med fortsatta ombyggnadssatsningar. I redovisningsmallen i excel anges
bara CO2-reduktion för de hus som ännu inte har energistatistik för uppmätta värden, vilket
snarare tyder på något fel i mallen än verifierad minskning.
Krokslätt redovisar en CO2-reduktion på ca 1 kg/m2Atemp, beroende på vilket energislag som
anges i redovisningsmallen.
Kvillebäcken har utvärderat satsningen på alternativa bränslen och redovisar att de MD-
fordon som ingår i projektet har en reduktion av växthusgaser per körd km med ca 85 %.
10 (29)
K:\
PE
EK
A\M
AR
\Up
pd
rag
\35
18
83
\05
_Utr
edn
ing
\DH
S u
tvär
der
ings
rap
po
rt s
lutl
ev 2
01
40
60
9.d
ocx
Rosengårds ishall har redovisad CO2-reduktion i redovisningsmallen och även
kommenterade resultat om hur resultaten följts upp. Justeringar vidtogs när de såg att
elanvändningen och utsläppen ökade under en period.
Värner Rydenskolan i Rosengård anger en CO2-reduktion i redovisningsmallen trots en ökad
energianvändning. Detta har troligen att göra med att den gamla redovisningsmallen
använts. I kompletterande dokumentation redovisas också ökade utsläpp till följd av ökad
energianvändning.
3.3 Förnyelsebar energi
Inom 7 av 8 delprojekt har a tga rder med fo rnyelsebar energi varit en del. A tga rderna har
avsett solenergi, vindenergi och energilager i form av borrha l.
Inom de 7 delprojekten har solenergi funnits som a tga rd, och majoriteten avser installation
av solceller. Solcellsanla ggningar har satts upp pa sa va l nyproduktion som pa befintliga
byggnader, med placering pa sa va l tak som fasader. A ven solfa ngare och andra lo sningar
kopplade till solenergi (Cleanergy da r solenergi omvandlas till energi i sterlingmotorer samt
solva rmehybrider) har fo rekommit, men har a nnu inte genomfo rts. Anla ggningarna har i
na gra fall utfo rts eller a r under upphandling, och na gra a r inte utfo rda a nnu. Av
solenergiprojekten kommer minst tva projekt inte att utfo ras under projektperioden. Orsak
har angetts vara ekonomiska.
I Lund har det funnits befintliga energilager fo r va rme, da r ambitionen i tva delprojekt har
varit att uto ka antalet borrha l. Det ena delprojektet a r a nnu oklart om det kommer att hinna
utfo ras inom tidsramen, och fo r det andra projektet som a r utfo rt finns inte na gra resultat
a nnu. A ven fo r Kroksla tt projekteras borrha l fo r va rme och kyla, men a tga rden a r a nnu inte
utfo rd.
I 6 av delprojekten har vindkraft varit en planerad a tga rd. Detta har framfo rallt avsett
vindkraftverk i stadsmiljo , men a ven ett fa tal fullstora vindkraftverk. Fa av vindkraftverken
har realiserats. Orsaker som har angetts har varit att kalkylen a r fo r osa ker och beho ver
studeras mer, politiska inva ndningar, samt att diskussionen har strandat och avslutats. Ett
projekt kommer inte hinna utfo ras under projektperioden och ytterligare ett a r oklart om
det kommer att hinnas med.
En sammansta llning av a tga rder och status framga r av tabell 3 nedan.
11 (29)
K:\
PE
EK
A\M
AR
\Up
pd
rag
\35
18
83
\05
_Utr
edn
ing
\DH
S u
tvär
der
ings
rap
po
rt s
lutl
ev 2
01
40
60
9.d
ocx
Tabell 3. Åtgärder och status för förnyelsebar energi för de olika projekten.
Lund
Rosenga rd
O rebro
A lidhem
Kroksla tt
Ja rva
Fullriggaren
Kvilleba cken
Solceller 1 utf 1 plan
1 utf 1 plan 1 Nej
1 plan 2 pa ga r
1 plan
Utf/pa g
utf
Annan solenergi 1 Nej 1 plan 1 plan
1 plan
Energilager 1 ja 1 Ev
1 plan
Vindkraft 1 Nej 1 Ja 1 Nej 1 Ev
1 Nej 1 Ev 1 nej utf
Utf=Utfo rt, Plan=Planerad, Nej=Utfo rs ej trots planerad fra n bo rjan. Sifforna avser delprojekt inom
projekten.
Fo r ma nga av projekten med fo rnyelsebar energi anges i rapporteringen ett utfall avseende
fo rva ntad energiproduktion, men i nula get a r endast fa anla ggningar i drift och statistik har
endast erha llits fo r na gra projekt. Solcellsanla ggningen i Lund har inte hunnit ko ras iga ng, de
i Rosenga rd och Ja rva installerades sent under 2013 och bo rjan 2014. Ett vindkraftverk
(Fullriggaren) a r installerat men inte i drift pa grund av tekniska problem.
Fo r Fullriggarens parkeringshus har solcellsfasaden bidragit till att minska byggnadens
elbehov. Under 2013 har solcellerna enligt rapporten producerat drygt 12 000 kWh vilket
ger ca 83 kWh/m2, a r (att ja mfo ra med anso kans 20 000 kWh och 120 kWh/m2,a r och
kvadratmeter). Orsaken till differensen kommer att utredas under 2014.
13 nya borrha l pa ett energilager i Lund bidrog enligt delrapporten till ett o kat va rmeuttag
fra n den befintliga anla ggningen med 1 200 MWh/a r, en minskad elfo rbrukning pa 35
MWh/a r samt en produktion av 2 500 MWh kyla per a r (vilket inte fo rva ntades).
Solcellsanla ggningen i Lund pa det nybyggda Ideon Gateway producerar enligt rapporten
lika mycket som det bera knade va rdet (fo rva ntad elproduktion 64-66 MWh per a r).
Fo r de befintliga bostadshusen Ha llbara Hilda i Rosenga rd, vilka har erha llit 500
kvadratmeter solceller pa taken installerade, har enligt rapporten resulterat i 50,7 MWh
producerad energi.
Fo ljande areor av installerade solceller redovisas i rapporterna:
Lund: 975 m2
Rosenga rd: 500 m2
A lidhem: 650 m2 under 2013. De anger att under etapp 1 har utfo rts (ca 540 m2)
samt sto rre delen av etapp 2 (652 m2), men oklar andel.
Ja rva: 4 875 m2
Fullriggaren: 145 m2
12 (29)
K:\
PE
EK
A\M
AR
\Up
pd
rag
\35
18
83
\05
_Utr
edn
ing
\DH
S u
tvär
der
ings
rap
po
rt s
lutl
ev 2
01
40
60
9.d
ocx
Inga av projekten har visat vad a tga rderna avseende fo rnyelsebar energi har resulterat i
form av exempelvis minskade CO2-utsla pp. Endast i enstaka fall har utfall avseende
energiproduktionen ja mfo rts med bera knade va rden, se tabell 4.
Tabell 4. Förekomst av statistik för energiproduktion från förnyelsebar energi.
Lund
Rosenga rd
O rebro
A lidhem
Kroksla tt
Ja rva
Fullriggaren
Kvilleba cken
Solceller Ja Ja Nej Ja Ja
Annan solenergi
Energilager Ja
Vindkraft Nej
Bland de delprojekt avseende fo rnyelsebar energi som har redovisats kan na mnas fo ljande
intressanta exempel:
Pa en byggnad i Lunds Universitetsomra de planeras en solcellsanla ggning som avses
att anva ndas som en demonstrationsanla ggning fo r undervisningen.
Solcellsanla ggningen pa Ha llbara Hilda i Rosenga rd kommer att ha
informationstavlor i bosta dernas entre er som visar anla ggningens elproduktion.
I Rosenga rd har ett litet vindkraftverk byggts pa aktivitetsytan Rosens ro da matta i
pedagogiskt syfte. Anla ggningen har ma tare som visar elproduktionen.
I A lidhem har tva olika solcellsanla ggningar ja mfo rts och utva rderats
(tunnfilmsceller och kristallina), vilket har redovisats i fo rega ende dela rsrapport.
I Kroksla tt har avtal tecknats med bolaget Cleanergy da r solva rme omvandlas till
energi i sterlingmotorer, men a tga rden a r a nnu inte utfo rd.
3.4 Nybyggnadsprojekt
Malmo s Fullriggaren a r ett renodlat nybyggnadsprojekt. Da r inga r 17 nybyggda hus med en
uppma tt sammanva gd energianva ndning efter ett a r pa 63 kWh/m2,Atemp. Den fo rva ntade
energianva ndningen var 61 kWh/m2,Atemp vilket inte a r la ngt fra n ma let, men
kontaktpersonen flaggar fo r osa kerheter kring areabegrepp och inflyttningsgrad. I projektet
inga r ocksa ett nybyggt P-hus.
Umea s A lidhem redovisar uppma tta va rden fo r sitt nybyggnadsprojekt, da r man under 2013
ligger pa en medelniva kring 80 kWh/m2,Atemp fo r de fyra husen. Bera knat va rde var 64
kWh/m2,Atemp och differensen bedo ms i rapporteringen ha rro ra fra n ho ga va rden pa
tappvarmvatten. I excelarket redovisas dock uppma tt tappvarmvattenanva ndning som a r
la gre a n Svebys rekommenderade. Nybyggnaderna har dock inte fa tt sto d av DHS.
13 (29)
K:\
PE
EK
A\M
AR
\Up
pd
rag
\35
18
83
\05
_Utr
edn
ing
\DH
S u
tvär
der
ings
rap
po
rt s
lutl
ev 2
01
40
60
9.d
ocx
Det har da remot den vintertra dga rd som har byggts som en kvarterslokal i A lidhem-
projektet. De redovisar ingen energistatistik fo r vintertra dga rden men anger att den a r
va lbeso kt och att utmaningarna med solavska rmning, temperaturreglering och insynsskydd
fo r huset till slut lo sts efter flera injusteringar.
I projektet fo r Ha llbar kunskapsstad Lund inga r flera nybyggnadsprojekt, bl.a. hotellet Ideon
Gateway med flera energi- och miljo certifieringar och experimentbosta der fo r att minimera
energi- och resursfo rbrukning. Ingen energistatistik redovisas dock fo r dessa projekt. Ett
planerat ha llbarhetshus kommer inte att hinna fa rdigsta llas inom projekttiden.
Nybyggnadsprojekten redovisar inte tillra cklig energistatistik fo r att kunna dra na gra
slutsatser kring energianva ndningen.
3.5 Om- och tillbyggnadsprojekt
I fem av de a tta projekten inga r ombyggnad och energieffektivisering av befintliga
byggnader. I ytterligare ett finns ma nga planerade a tga rder som a nnu ej utfo rts. Se
sammansta llning i tabell 5.
Tabell 5. Genomförda energieffektiviseringsåtgärder i projektens befintliga byggnader.
Lund
Rosenga rd
O rebro
A lidhem
Kroksla tt
Ja rva
Fullriggaren
Kvilleba cken
Klimatska rm x x x x x
Ventilation x x x x x
Belysning x x x
Varmvatten & VVC x
Va rmea tervinning x x x x x
Alla projekt som genomfo rt ombyggnadsa tga rder har valt att a ven fo rba ttra klimatska rmen.
Ma nga va ljer att tilla ggsisolera fasad, tak, eventuella ka llarva ggar och att byta fo nster och
do rrar. Flera av projekten fokuserar ocksa pa luftta thet.
I lokalbyggnaderna har ventilationssystemet ofta varit i behov av upprustning. Fo r flera av
byggnaderna har man da valt att a ven komplettera med na gon form av va rmea tervinning,
men inte alltid. I delrapporterna anges sa llan information om vilken typ av a tervinning som
installeras eller hur den fungerat. I de tva projekten som energieffektiviserat
bostadsbyggnader har man valt att installera FTX-system.
Genomfo rda belysningsa tga rder a r framfo rallt energisna lare armaturer, ofta LED, men i
ma nga fall ocksa na rvarostyrning. Na gra projekt har satsat pa individuell ma tning av
varmvatten men oklart om na gon fa tt sto d fra n Ha llbara sta der.
Flera typer av va rmea tervinning testas i projekten. Ma nga har installerat FTX, men a ven
andra lo sningar redovisas.
14 (29)
K:\
PE
EK
A\M
AR
\Up
pd
rag
\35
18
83
\05
_Utr
edn
ing
\DH
S u
tvär
der
ings
rap
po
rt s
lutl
ev 2
01
40
60
9.d
ocx
I Rosenga rds ishall a tervinns redan kylkompressorernas avgivna va rme fo r uppva rmning
och varmvatten till ismaskinen. Inom projektets ramar har da rfo r en kulvert dragits mellan
ishall och simhall fo r att tillvarata o verskottsva rmen fra n ishallen till simhallen.
Va rmea tervinning fra n avloppsvatten har testats i ett projekt. Prelimina ra data visar la gre
a tervinning a n va ntat och utva rdering pa ga r.
Bland de delprojekt avseende om- och tillbyggnadsprojekt som har redovisats kan na mnas
fo ljande intressanta exempel:
I A lidhem har man valt att testa a tga rder i ett pilothus och ja mfo ra ma tningar med
ett referenshus fo r att utva rdera vilka a tga rder som passar att skala upp pa hela
omra det. Man har ocksa testat a tga rder i ett hus genom att utfo ra en a tga rd i taget
och sedan ma ta energianva ndningen under en uppva rmningssa song innan man go r
na sta a tga rd, fo r att kunna dra slutsatser om varje a tga rds inverkan pa
energianva ndningen. Resultatet av ma tningarna har redovisats i en tidigare
a rsrapport fra n projektet.
I Ja rva installeras individuell ma tning av varmvatten i ett av husen, med mo jlighet
fo r de boende att la sa av fo rbrukningen pa en webbsida. Man har valt att inte
genomfo ra individuell debitering a nnu, fo r att ha mo jlighet till ma tning och
utva rdering under tre skeden: Na r de boende inte pa verkas alls, na r de pa verkas av
information om fo rbrukning samt na r de pa verkas genom debitering. O vriga hus a r
fo rberedda fo r individuell ma tning och det kommer att genomfo ras om test-
projektet ger positivt resultat.
En ny typ av tilla ggsisoleringselement har provats pa en gavelfasad i Ja rva. Fra n
bo rjan var en sto rre del av byggnaden ta nkt att isoleras, men projektet skalades ner
av olika orsaker.
3.6 Andra energiåtgärder för verksamhet och hushåll
Uto ver energia tga rderna ovan har andra ej kvantifierade a tga rder, som innefattar
besparingar fo r verksamheter och husha ll genomfo rts eller planeras. I maskinteknikhuset i
Lund installerar man generatorer fo r att bromsa motorer vid testko rning i verksamheten och
elen ska anva ndas i det egna elna tet.
Flera projekt har tittat pa mo jligheterna att effektivisera vitvaror, och hos vissa har det
resulterat i en tillvalsmo jlighet fo r de boende. Ett projekt har tittat pa fja rrva rmedrivna
vitvaror men de saknar leveranto r fortfarande, sa denna a tga rd har inte blivit genomfo rd.
3.7 Växtlighet och markanvändning
A tga rder som avser va xtlighet och markanva ndning a r utfo rda eller planerade inom
framfo rallt 5 av de 8 projekten. A tga rderna bero r i huvudsak fo rba ttring eller anla ggning av
15 (29)
K:\
PE
EK
A\M
AR
\Up
pd
rag
\35
18
83
\05
_Utr
edn
ing
\DH
S u
tvär
der
ings
rap
po
rt s
lutl
ev 2
01
40
60
9.d
ocx
park- och naturmark, odlingar i form av tra dga rdsodlingar och stadsodling, gro nytefaktor i
form av gro na tak, gro na va ggar och gro na markytor samt tra dplantering.
Fo rba ttring eller anla ggning av park- och naturmark har inga tt bland dela tga rderna i tva av
projekten. Den ena a tga rden har avsett markomra de kring en sjo (Lund) da r marken ska
moduleras och bryggor och kompletterande planteringar anla ggas. Den andra a tga rden har
avsett omvandling av en va g (A lidhem) till stadsgata samt a tga rder fo r att minska va gens
barria reffekt och go ra omra det mera parklikt. Ingen av a tga rderna har fa rdigsta llts under
2013.
Planteringar av bland annat tra d har utfo rts i tre av projekten i olika skala. Det som verkar
vara mest omfattande a r en Klimatplantering som planeras i Lund. I Rosenga rd har ett 40-tal
tra d planterats la ngs Rosenga rdsstra ket. Utanfo r Rosenga rds ishall har en rad med tra d
planterats som ska gynna fa gellivet.
Gro nytefaktorn kan o kas genom exempelvis gro na tak och va ggar samt gro ngjorda markytor.
I fyra av projekten har sa dana a tga rder genomfo rts eller planerats. Inom tre av projekten har
gro na tak anlagts i form av sedumtak eller dylikt (Fullriggaren, Kroksla tt och Rosenga rd) och
tva av projekten a ven gro na va ggar anlagts (Fullriggaren, Rosenga rd). I tva av projekten har
gro nytefaktorn o kats genom icke ha rdgjorda markytor (Fullriggaren, Rosenga rd). I Kroksla tt
planeras ytterligare gro na ytor. Fo r tre av projekten kommer troligen inte planerade
a tga rder att genomfo ras. Det avser Lund da r lokalisering av gro na va ggar inte har
identifierats och da r man da rfo r inte vet om det kommer att hinna utfo ras. I Rosenga rd
kommer ett projekt med gro nt tak inte utfo ras, och ett projekt med gro na skolga rdar
genomfo rs inte, a ven om fo rba ttringar av skolga rden utfo rs.
Odlingsprojekt har utfo rts i tva av projekten, i form av stadsodling och skogstra dga rdar. Det
avser Lund da r stadsodlingsprojekt har delvis har utfo rts pa Brunnsho g (Lund) och
Rosenga rd da r dels en 50 kvadratmeter odling har anlagts pa en av bostadshusens
innerga rdar, dels har ett Matcentrum och Dro mmarnas tra dga rd med bl.a. skogstra dga rd
anlagts.
Fo ljande statistik fra n utfo rda a tga rder finns redovisade avseende projektens resultat. Se
a ven tabell 6. Det a r na got oklart om utga ngsla get var ingen odling eller inte:
Lund odlingar: Uto kning till totalt 102 stycken odlingslotter
Rosenga rd odlingar: Gemensamhetsodlingar pa 300 m2 odlad ny yta 2013, totalt
odlingar pa drygt 700 m2. Dro mmarnas tra dga rd med 800 m2 yta, varav 400 m2 a r
nyodlad.
Rosenga rd gro nytefaktor: 120 m2 gro na va ggar och 38 m2 gro na tak har redovisats
som utfo rt under 2013
Rosenga rd tra d/klimatplantering: Plantering av en rad med tra d. Nya tra d skola,
oklart antal. 40-tal tra d vid Rosens ro da matta.
Fullriggaren gro nytefaktor: Totalt 5 300 m2 gro na tak och 1 900 m2 gro na va ggar
exklusive parkeringshusets 530 kvm m2 gro na va ggar.
16 (29)
K:\
PE
EK
A\M
AR
\Up
pd
rag
\35
18
83
\05
_Utr
edn
ing
\DH
S u
tvär
der
ings
rap
po
rt s
lutl
ev 2
01
40
60
9.d
ocx
Tabell 6. Åtgärder avseende växtlighet och markanvändning för de olika projekten, samt status.
Lund
Rosenga rd
O rebro
A lidhem
Kroksla tt
Ja rva
Fullriggaren
Kvilleba cken
Park- och naturmark 1 pa ga r 1 plan
Stadsodling, tra dga rdar 1 pa ga r 2 utf
Gro nytefaktor 1 ev 1 utf 1 delv 1 Nej
1 utf 1 plan
1 delv
Tra d/Klimatplantering 1 plan 2 utf
Utf=Utfo rt, Plan=Planerad, Delv=delvis utfo rt, Ev=Genomfo rs eventuellt, Nej=Utfo rs ej trots planerad
fra n bo rjan. Sifforna avser delprojekt inom projekten.
Bland de delprojekt avseende va xtlighet och markanva ndning som har redovisats kan
na mnas fo ljande intressanta exempel:
Klimatsmart matcentrum kallat Dro mmarnas tra dga rd besta ende av pedagogisk
skogstra dga rd, uteko k och uteklassrum. Odlingsa tga rder da r ett tiotal fo reningar,
skolor och en fo rskola har varit engagerade i odlingsa tga rder. Projektet tros a ven
indirekt ha pa verkat andelen ekologiska inko p till stadsdelen.
Gro na va ggar pa tva av projekten.
Klimatplantering som planeras i Lund. Planteringen a r ta nkt att motverka
vindproblem samt fungera som ba de ungskog och moget rekreationsomra de. Den
har utformats med en vegetationsbyggnad och med ett va xtval som ska medverka
till att sta rka omra dets sa rpra gel och identitet och a ven ge utemiljo n en innovativ
inriktning.
3.8 Vatten- och dagvatten
A tga rder som avser vattenfra gor a r utfo rda eller planerade inom 4 av de 8 projekten.
A tga rderna bero r i huvudsak dagvattenhantering, minskad vattenanva ndning samt
tillvaratagande av is och regnvatten. Se tabell 7.
Avseende dagvattenhantering sa redovisas majoriteten av a tga rderna under avsnitt 3.6, da r
gro nytefaktor a r en parameter. Gro nytefaktorn inneba r uto ver uto kad va xtlighet, en o kad
mo jlighet till framfo rallt fo rdro jning och rening av dagvatten. Uto ver dessa a tga rder har
a tga rder avseende o ppen dagvattenhantering utfo rts i ett av projekten (Fullriggaren), men
omfattningen a r lite oklar. I Rosenga rd planerades ocksa fo r ett o ppet dagvattensystem, men
det kommer inte att utfo ras inom projekttiden. I Kroksla tts fabriker planeras vattenmagasin
kombinerade med planteringsytor som ska kunna fo rdro ja och rena dagvatten fra n de
17 (29)
K:\
PE
EK
A\M
AR
\Up
pd
rag
\35
18
83
\05
_Utr
edn
ing
\DH
S u
tvär
der
ings
rap
po
rt s
lutl
ev 2
01
40
60
9.d
ocx
ha rdgjorda ytorna pa Kroksla tts Fabriker och fra n bergen i naturreservatet Safja llet.
A tga rden inva ntar dock detaljplanebeslut.
A tga rder med syfte att minimera vattenanva ndning, ryms till viss del (minskad
varmvattenanva ndning) snarare under energiavsnitten i rapporten. Sna lspolande armaturer
finns dock med som a tga rder i ett av projekten (Rosenga rd) da r dessa har installerats och
s.k. nano-duschar underso ks fo r omkla dningsbyggnaden till ishallen. A ven fo r
hyresla genheter i Herrga rden var vattenbesparingsa tga rder planerade, men dessa utfo rs
inte inom ramen fo r projektet da fastighetsa garen ansett att incitament fo r hyresga ster
saknades fo r denna specifika byggnad. A ven a tga rder kopplade till visualisering av
vattenanva ndningen utfo rs (O rebro), men det a r oklart om dessa medverkar till en
besparing.
Tva a tga rder som syftar till att tillvarata och cirkulera vatten var planerade inom ett av
projekten (Rosenga rd). Det avsa g att spola toaletter med insamlat regnvatten, samt att
recirkulera sma ltvatten fra n isskrap fra n ishallen. Den fo rsta kommer inte att slutfo ras inom
projekttiden, den andra a tga rden har konstaterats inte vara kostnadseffektiv.
Fo ljande statistik fra n utfo rda a tga rder finns redovisade avseende projektens resultat:
Rosenga rd vattenanva ndning: Ishallens sna lspolande armaturer (34 st.) har
resulterat i en minskning fra n drygt 11 000 m3 2011 till knappt 7 700 m3 fo r 2013.
Fullriggaren dagvatten: 2 400 m2 o ppen dagvattenhantering rapporteras, men det
framga r att det finns en stor osa kerhet i dessa siffror, troligen till fo ljd av
begreppsfo rvirring.
Tabell 7. Åtgärder avseende vattenfrågor för de olika projekten, samt status.
Lund
Rosenga rd
O rebro
A lidhem
Kroksla tt
Ja rva
Fullriggaren
Kvilleba cken
Dagvatten Se även 3.6 1 Nej 1 ev 1 utf
Vattenanva ndning 1 utf 1 ev 1 nej
1 plan
Tillvaratagande av vatten 2 nej
Utf=Utfo rt, Plan=Planerad, Nej=Utfo rs ej trots planerad fra n bo rjan. Sifforna avser delprojekt inom
projekten.
18 (29)
K:\
PE
EK
A\M
AR
\Up
pd
rag
\35
18
83
\05
_Utr
edn
ing
\DH
S u
tvär
der
ings
rap
po
rt s
lutl
ev 2
01
40
60
9.d
ocx
Bland de delprojekt avseende vatten- och dagvattenanva ndning som har redovisats kan
na mnas fo ljande intressanta exempel:
Energisna la duschar med nanoteknik utreds fo r Rosenga rds ishall.
Visualisering av vatten- och energianva ndning i form av ett publikt konstverk i
O rebro.
3.9 Transporter
A tga rder som avser transporter a r utfo rda inom 7 av de 8 projekten se sammansta llning i
tabell 8. A tga rderna bero r i huvudsak ga ng- och cykela tga rder, bil- och cykelpooler,
alternativa bra nslen och fo rba ttringar i kollektivtrafiken.
A tga rder som syftar till att o ka ga ng- och cykelanva ndande har varit att skapa attraktiva
ga ng- och cykelstra k (Lund) da r ett demonstrationsstra k skapas genom Universitets- och
sjukhusomra dena. A ven i Ja rva har befintliga cykelbanor fo rba ttrats, och till viss del nya
cykelbanor anlagts. I a tga rderna inga r ocksa belysningsa tga rder, parkeringar och skyltning. I
Ja rva utfo rs dessutom bland annat cykelskola, informationssatsningar och cykel-event.
A tga rderna i Ja rva har delvis utfo rts, medan demonstrationsstra ket i Lund kommer att
genomfo ras under 2014. Andra a tga rder som utfo rs a r tillhandaha llande av la mpliga
faciliteter fo r framfo rallt cykelfo rvaring. Detta utfo rs i Kvilleba cken i form av
cykelgarderober i samtliga nya bostadshus.
Bil- och cykelpooler a r ocksa a tga rder som syftar till att minimera transporter. A tga rder a r
planerade inom fyra projekt. I Fullriggaren har bil- och cykelpool tagits i bruk, da r
byggherren fo rbundit sig att betala medlemskap i fem a r. Cykelpoolen omfattar la dcyklar och
cykelka rror, och det a r oklart om den a ven omfattar vanliga cyklar. I Ja rvaprojektet har en
cykelpool etablerats fo r de ansta llda vid stadsdelsfo rvaltningen, men fo rso k att skapa
cykelpool bland omra dets fo retag har lagts ned. Da remot finns en a tga rd med la necyklar. I
Rosenga rd har det inom Ha llbara Hilda info rskaffats 20 cyklar och planering fo r parkering
och cykelpool pa ga r. I O rebro planeras bil- och cykelpool, men detta har a nnu inte utfo rts.
Resultatet fra n dessa a tga rder a r fo r Fullriggaren att andelen bilar per husha ll a r la g, vilket
indikerar att bilpoolen anva nds. Cykelpoolen a r enligt uthyrningsfo retaget popula ra, men
ingen statistik har erha llits. I Ja rvaprojektet har cykelpool bland omra dets fo retag har lagts
ned pa grund av la gt intresse, men la necyklarna som anva nds inom omra det a r va l anva nda.
Åtgärder med alternativa bränslen har utförts i fyra av projekten. I Kvillebäcken har
alternativa bränslen använts i stadens tunga fordonsflotta. Fyra fordon med MDE (metan-
diesel) har köpts in samt ett el-dieselfordon. I Fullriggarens bilpool ingår elbilar,
pluginhybrider, gasbilar och miljödiesel, samtliga klassade som miljöbilar. I Rosengård finns
20 elcyklar i cykelpoolen och elarbetsfordon. Åtgärder som syftar till ett ökat användande av
elfordon har utförts i Fullriggaren, i form av laddstolpar för elfordon i parkeringshuset. I
Rosengård har tecknats en avsiktsförklaring med Skånetrafiken att 15 bussar ska drivas av
miljöanpassat bränsle. De har även i ansökan angett att en elhybridbuss ska anskaffas, och
det är oklart om detta har utförts. El-gas-hybridbussar börjar rulla 1 juni 2014. Inga resultat
19 (29)
K:\
PE
EK
A\M
AR
\Up
pd
rag
\35
18
83
\05
_Utr
edn
ing
\DH
S u
tvär
der
ings
rap
po
rt s
lutl
ev 2
01
40
60
9.d
ocx
avseende minskade koldioxidutsläpp eller liknande har redovisats, förutom för Kvillebäcken
där reduktionen av växthusgaser per körd kilometer redovisats ha minskats med 85 %.
Åtgärder avseende förbättringar för kollektivtrafiken har framförallt utförts i två av
projekten. I Rosengård har åtgärder avseende bättre kollektivtrafik längs Amiralsgatan
påbörjats under 2014. Detta avser bland annat införande av kollektivkörfält,
kollektivtrafiksignal och förstärkning av asfaltlager. Även åtgärder avseende Rosengårds
station var planerade, men dessa kommer inte att hinna färdigställas inom projekttiden då
beslut från länsstyrelsen inte har erhållits. I Kvillebäcken planeras en miljöskyttel över älven
som möjliggör kollektivtrafik över Göta Älv. Dessa kan på sikt drivas med förnyelsebart
bränsle. Leverans av fartyg kommer eventuellt att ske under 2014. Ingen mätning av
resultaten kommer att vara möjlig 2014.
Andra exempel på trafikåtgärder som genomförs är att i Ålidhem planerar man att styra bort
tung trafik och genomfartstrafik, men statusen för åtgärden är oklar. I Järva finns en
delåtgärd avseende miljövänliga byggtransporter, men det är inte tydligt redovisat vad
denna omfattar. I Fullriggaren har antalet parkeringsplatser minimerats.
Tabell 8. Åtgärder avseende transporter för de olika projekten, samt status.
Lund
Rosenga rd
O rebro
A lidhem
Kroksla tt
Ja rva
Fullriggaren
Kvilleba cken
Ga ng- och cykela tga rder 1 plan 1 pa ga r 1 utf
1 pa ga r
Bil- och cykelpool 1 pa ga r 1 plan 1 utf 1 nej
1 utf
Alternativa bra nslen 1 utf 1 utf 1 utf
Fo rba ttringar avs kollektivtrafik 1 pa ga r 1 nej
1 pa ga r
Andra trafika tga rder 1 okl 1 okl 1 utf
Utf=Utfo rt, Plan=Planerad, Okl=Oklart, Nej=Utfo rs ej trots planerad fra n bo rjan. Sifforna avser
delprojekt inom projekten.
Bland de delprojekt avseende transporter som har redovisats kan na mnas fo ljande
intressanta exempel:
I Lund kommer det nya ga ng- och cykelstra ket kunna bidra till ba ttre
pendlingsmo jligheter och omfattar bland annat tra dplantering, cykelra knare som
visualiseringsprojekt, utveckling av belysning fo r att fra mja trygghet, ett
ho gkvalitativt va gvisningssystem, informationstavlor med cykelkartor och
trygghetsfra mjande a tga rder.
I Kvilleba cken utfo rdes cykelgarderober i samtliga bostadshus, med mellan 0,19-1
garderober per la genhet.
20 (29)
K:\
PE
EK
A\M
AR
\Up
pd
rag
\35
18
83
\05
_Utr
edn
ing
\DH
S u
tvär
der
ings
rap
po
rt s
lutl
ev 2
01
40
60
9.d
ocx
I Fullriggaren skrevs ett avtal med samtliga byggherrar som medfo rde att
Stadsbyggnadsna mnden fo rband sig att sa nka parkeringsnormen fo r la genheter, och
da r fastighetsa garna i sin tur fo rband sig att bland annat i fem a r bekosta den fasta
ma nadskostnaden fo r en bilpool fo r alla la genheter och verksamhetslokaler.
Dessutom ingick att ordna bra cykelparkeringar samt att verka fo r bildande av
cykelpool. A ven informationsinsatser om ha llbart resande ingick.
3.10 Andra miljöåtgärder
Andra miljo a tga rder, a n vad som har omna mnts i tidigare avsnitt, a r utfo rda inom framfo rallt
5 av de 8 delprojekten. A tga rderna bero r i huvudsak miljo certifiering av byggnader,
avfallshantering samt i na gon ma n ekologi och djurliv, se tabell 9.
Inom tre av projekten omna mns miljo certifieringar avseende sa va l ombyggnad som
nyproduktion. Miljo certifieringarna avser framfo rallt systemet Miljo byggnad, da r
Miljo byggnadsanso kningar i flertalet fall pa ga r. A ven da r byggnaderna inte certifieras har
systemens krav ibland anva nts som projekteringsfo rutsa ttning. Det a r dock oklart om
miljo certifieringarna utfo rs som en fo ljd av DHS-sto det eller inte. Det verkar a tminstone inte
vara fallet fo r ett av de tre projekten.
Inom tre av projekten har olika typer av avfallsa tga rder utfo rts. A tga rderna avser
avfallskvarnar till bosta der fo r uppsamling och omvandling till biogas och biogo dsel
(Fullriggaren). Detta har utfo rts. A ven fo r Kvilleba cken finns ett projekt da r ett nytt
tekniksystem testas som ho jer a tervinningsgraden av organiskt avfall fo r omvandling till
biogas, genom en ka llsorterande sopsug da r tre fraktioner kommer att hanteras. Inga
nyckeltal finns i nula get. Inom Rosenga rd var liknande a tga rder planerade, men utfo rs inte
da kommunen har en plan fo r insamling av organiskt avfall. I Rosenga rd fanns a ven
avfallsfra gor med i andra av delprojekten, och ett Miljo hus har byggts fo r Va rner
Ryde nskolan men fo r ishallen a r a tga rd och status na got oklar.
Mycket fa a tga rder som syftar till att direkt fo rba ttra habitat fo r djur- och fa gelliv har
planerats, a ven om dessa givetvis kan vara en fo ljd av fo rba ttringar av gro nytefaktor m.m. I
Rosenga rd och Fullriggaren har uppsa ttning av fa gelholkar inga tt samt plantering av tra d
och va xter som ska gynna fa gellivet. I projektet A lidhem tas minimering av barria reffekter
upp i samband med omvandling av en va g till stadsgata, men det a r oklart om va xt- och
djurliv avses i detta sammanhang.
21 (29)
K:\
PE
EK
A\M
AR
\Up
pd
rag
\35
18
83
\05
_Utr
edn
ing
\DH
S u
tvär
der
ings
rap
po
rt s
lutl
ev 2
01
40
60
9.d
ocx
Tabell 9. Andra miljöåtgärder för de olika projekten, samt status.
Lund
Rosenga rd
O rebro
A lidhem
Kroksla tt
Ja rva
Fullriggaren
Kvilleba cken
Miljo certifiering pa ga r Pa ga r
(pa ga r)
Avfallshantering Nej oklart utfo rt
utfo rt plan
Ekologi, Djurliv utfo rt ev utfo rt
Utf=Utfo rt, Plan=Planerad, Nej=Utfo rs ej trots planerad fra n bo rjan.
Bland de delprojekt avseende andra miljo a tga rder som har redovisats kan na mnas fo ljande
intressanta exempel:
Ett delprojekt pa ga r inom Kvilleba cken da r ett nytt tekniksystem byggs och testas,
vilket syftar till att ho ja a tervinningsgraden av organiskt avfall. Projektet avser en
ka llsorterande sopsug. Tre fraktioner kommer att tas omhand (ista llet fo r de 5 som
angavs i anso kan). Det a r dock na got oklart pa vilket sa tt detta utfo rs, och statistik
kommer att finnas fo r 2014, i relation till ett medelnyckeltal.
22 (29)
K:\
PE
EK
A\M
AR
\Up
pd
rag
\35
18
83
\05
_Utr
edn
ing
\DH
S u
tvär
der
ings
rap
po
rt s
lutl
ev 2
01
40
60
9.d
ocx
4 Utvärdering av processaspekter och arbetsmetodik
4.1 Samverkan i projekt
I flera av projektens delrapporter beskrivs en stor bredd avseende samverkansformer, och
a ven telefonintervjuerna bekra ftar denna bild.
Flera av projekten har haft delprojekt som har handlat om samordning, information,
delaktighet och uppfo ljning. I exempelvis Rosenga rd har Miljo fo rvaltningen anordnat
avsta mningar internt och med delprojekten.
Nya samarbetsformer verkar ocksa vara gemensamt fo r flera av projekten. Flera av
projekten beskriver hur de har bidragit till uto kat samarbete och na tverk, sa va l internt inom
kommunen mellan olika fo rvaltningar, samt med byggherrar, forskare och na ringsliv. I
exempelvis Rosenga rd har Miljo fo rvaltningen bidragit med processledningskompetens och
dialoginsatser i delprojekten. Fo r Fullriggaren fanns en Ha llbarhetssamordnare som
samordnade byggherrarnas insatser och verkade som en la nk mellan byggherrarna och
staden, och Kroksla tt tillsatte en ledningsgrupp fo r Ha llbara sta der. Avseende stadsplanering
har flera av projekten lyft nya former fo r samverkan och delaktighet med boende och
byggherrar som ett viktigt inslag.
I delrapporterna beskrivs a ven samarbetsformer mellan andra akto rer. Exempel pa det a r
samarbete mellan bostadsbolag och energileveranto r i Ja rva. Ytterligare exempel a r
Kvilleba cken da r i miljo skyttelprojektet omfattande dialog har skett med samverkansparter,
universitet, na ringsliv, experter och leveranto rer. Liknande beskrivs i Lund da r samarbete
kring ett ha llbarhetshus skedde genom ett konsortium besta ende av kommun, universitet,
fastighetsbolag och energibolag.
A ven samverkan med boende, fo rskolor, skolor och gymnasieskolor har utfo rts inom
projekten. Exempelvis avser detta Kroksla tt som tagit fram en modell fo r brukarmedverkan.
Detta angra nsar till den rapport avseende sociala fra gor som beskrivs i en annan
uppfo ljningsrapport.
Det a r komplext att avgo ra huruvida de ovan na mnda samarbetsformerna skulle ha utfo rts
utan DHS-sto det. Ba st bild avseende detta ges genom enka tunderso kningen, da r fo ljande
positiva effekter angavs:
Na got projekt anger att DHS-sto det har bidragit till att ba ttre kunna knyta ihop
samarbetet internt i kommunen, samt att kommunen har kommit na rmare de som
go r investeringarna och skapat diskussionsarenor.
Ett av de intervjuade projekten anger att byggherredialogen redan fanns men att det
kommunala vattenbolaget blev mer inblandade i projektet.
Na got projekt anger att DHS-sto det inte varit avgo rande fo r samverkansformer.
Bilden fra n enka terna a r att projekten i de flesta fall ser vinning av bra
samarbetsformer internt och externt, och avser att fortsa tta att arbeta pa detta sa tt.
23 (29)
K:\
PE
EK
A\M
AR
\Up
pd
rag
\35
18
83
\05
_Utr
edn
ing
\DH
S u
tvär
der
ings
rap
po
rt s
lutl
ev 2
01
40
60
9.d
ocx
Fo r delprojekten kan na mnas fo ljande intressanta exempel:
I Rosenga rd har en fo ljdforskning utfo rts avseende hur programmet har arbetat med
fo rvaltningso vergripande samverkan och delaktighetsprocesser med boende och
andra akto rer. Intervjuer har utfo rts med 20 tja nstema n om hur dessa ser pa
handling i samverkan och vad som kan fo rba ttras. Rapporten visar att projektet
genomfo rts pa ett bra sa tt, att nya metoder fo r samverkan har testats och utvecklats
internt och externt, att det fortfarande a tersta r utmaningar men att projektet bo r
kunna bidra pa ett positivt sa tt i kommande stadsutvecklingsarbete.
4.2 Kunskap och kompetensutveckling
I flera av projektens delrapporter beskrivs hur informationsspridning och da rigenom en
kunskapsspridning av projektens resultat har utfo rts avseende sa va l hela stadsdelar som fo r
olika dela tga rder. En stor andel av projekten, Fullriggaren, Ja rva, Kvilleba ck, Lund och
Rosenga rd, har dessutom haft delprojekt som uto ver samordning och utva rdering har
hanterat information.
Flera av projekten beskriver hur a tga rderna har fo ranlett seminarier och varit del av
konferenser, sa va l nationellt som internationellt med fokus pa ha llbarhet. Olika priser har
a ven erha llits fo r olika projekt som har inga tt, och ma nga av projekten har fa tt stort
utrymme i media fo r sina satsningar.
Flera va gar fo r att sprida information har anammats fo r projekten. Exempel pa
informationsva gar har varit muntliga presentationer och frukostmo ten, samt information via
faktablad, hemsidor samt i na gra fall genom filmer. Ja rva har utfo rt utsta llningar och tagit
fram en handbok. Inom flera av projekten har guidningar och studiebeso k utfo rts i omra det,
med fokus pa ha llbarhetsfra gor.
Na gra av projekten har haft kommunikato rer som har arbetat med informationsspridning,
och i na got fall samverkat med andra kommunikato rer hos andra involverade
organisationer.
Uto ver spridning av information har flera av projekten arbetat med utbildningsinsatser. I
Ja rva utfo rdes exempelvis en la rarutbildning med syfte att skolorna ska ha ka nnedom om
projektet och att la rarna ska ha kunskap om klimatpa verkan och hur den kan motverkas.
Inom Ja rva utvecklades a ven ett projekt, Lekoprickaffa ren, som a r en interaktiv utsta llning
om miljo och konsumtion fo r fo rskola och la gstadieskola. A ven ett mentorprogram har tagits
fram. Flera av projekten studeras av forskare och studenter. I A lidhem finansierar de
kommunala bolagen en professur fo r o kad uppfo ljning.
Ma lgrupp fo r informationsspridning har a ven varit hyresga ster da r exempelvis framtida
boende i Kvilleba cken informeras om hur de kan pa verka miljo n genom sina aktiva val.
A ven interna utbildningsinsatser kopplade till exempelvis drift och fo rvaltning har utfo rts. I
Rosenga rd beskrivs exempelvis hur driftpersonalen fo r ishallen har utbildats avseende
styrning och tekniska installationer.
24 (29)
K:\
PE
EK
A\M
AR
\Up
pd
rag
\35
18
83
\05
_Utr
edn
ing
\DH
S u
tvär
der
ings
rap
po
rt s
lutl
ev 2
01
40
60
9.d
ocx
Det a r komplext att avgo ra huruvida de ovan na mnda informations- och
utbildningsinsatserna skulle ha utfo rts utan DHS-sto det. Dessutom beskrivs snarare externa
utbildningsinsatser, a n interna. Enka tunderso kningarna ger en bild av detta, samt fo rtydligar
framfo rallt den interna kompetensho jningen:
Fullriggaren anger att kompetensho jning har pra glat byggherredialogen i sto rre
utstra ckning till fo ljd av sto det.
Lund pa talar att projektet har bidragit till en o kad ambitionsniva fo r kommande
projekt.
A lidhem pa talar utva rderingar och samarbeten med universitet till fo ljd av sto det.
O rebro lyfter risken a r att kompetensutvecklingen snarare a r personlig, a n
organisatorisk. Dock har delaktighetsarbetet och forskarsynpunkter varit la rorikt.
Fo r delprojekten kan na mnas fo ljande intressanta exempel:
Kvillebäckens delprojekt Information om affärsdriven hållbar utveckling har bland
annat syftet att stimulera till kunskapsutbyte rörande hållbar stadsutveckling.
Målsättningen är att skapa en innovationsplattform och en testarena för att pröva
nya tekniklösningar i praktiken och därmed utveckla hemmamarknaden för
involverade företag samt att bidra till kunskapsspridning genom informations- och
kommunikationsaktiviteter.
I Järva har flera olika informationssatsningar utförts, vilka delvis omnämnts ovan.
Detta gäller exempelvis utbildningsinsatser till skolor och mentorprogram mot
elever från Rinkebyakademin. Den bild som ges är dock att de insatser som senare
har utförts mot skolor, så som studiebesök, klimatlektioner m.m. har endast ett fåtal
skolor varit intresserade av. Avseende mentorprogrammet har få av eleverna haft
motivation att fullfölja mentorskapet, Lekoprickaffären har dock varit uppskattad
bland förskolor och skolor.
I Rosengård utför HSB Brf Hållbara Hilda utbildningar för andra
bostadsrättsföreningar om föreningens arbete och miljösatsningar.
4.3 Rutiner och arbetssätt
Endast ett fa tal av rapporterna beskriver hur DHS-sto det har pa verkat akto rernas rutiner
och arbetssa tt, uto ver samordningsinsatserna som beskrivs under 4.1 (da r exempelvis tidig
dialog inga r). Fra n enka tunderso kningarna ges dock en bild av att a ven processen har
fo rba ttrats, sa till vida att rutiner fo r uppfo ljning har fo rba ttrats, och att kraven pa
redovisning och planering, har fo rba ttrat processen.
I na gra fall anges att angreppssa tt som har anva nts ha r, kommer att fortsa tta anva ndas i
kommande stadsprojekt.
Fo r delprojekten kan na mnas fo ljande intressanta exempel:
I Rosenga rd har en modell fo r fysisk stadsfo rnyelse i samverkan producerats. Den
syftar till att underla tta fo r andra projekt i Malmo och andra kommuner att
25 (29)
K:\
PE
EK
A\M
AR
\Up
pd
rag
\35
18
83
\05
_Utr
edn
ing
\DH
S u
tvär
der
ings
rap
po
rt s
lutl
ev 2
01
40
60
9.d
ocx
strukturerat arbeta med samverkan och delaktighet. Modellen kopplar investeringar
till samverkan och delaktighet.
I O rebro kommer man att fortsa tta med att sta lla sociala krav vid upphandling,
vilket har utfo rts i projektet.
I Kroksla tt da r en ledningsgrupp fo r Ha llbara sta der tillsattes, da r a ven VD:n ingick,
har man bedo mt att det har varit en bra arbetsform da r alla fa r samma information
och stra var mot samma ma l.
I ett projekt har energieffektiviseringen optimerats genom anva ndandet av Beloks
totalmetod, vilket a r en metodik fo r att ta fram a tga rdspaket som halverar
energianva ndningen.
26 (29)
K:\
PE
EK
A\M
AR
\Up
pd
rag
\35
18
83
\05
_Utr
edn
ing
\DH
S u
tvär
der
ings
rap
po
rt s
lutl
ev 2
01
40
60
9.d
ocx
5 Diskussion och slutsatser
5.1 Energianvändning och CO2-reduktion
Vissa projekt redovisar uppma tta va rden pa energianva ndning efter genomfo rda a tga rder i
befintliga byggnader eller efter inflyttning i nya byggnader. Dock skiljer sig datakvaliteten
mycket och redovisningsmallen verkar ha varit sva r att fylla i pa ett korrekt sa tt.
Motsa gelsefulla data pa samma byggnad fo rekommer pa flera sta llen. Oklarheter om vilka
byggnader som inga r i redovisade siffror finns pa flera sta llen. Na gra redovisar endast
medelva rden, eftersom man a r osa ker pa att byggnaderna redovisats pa samma sa tt
(anva nda areabegrepp m.m.)
Ma nga a tga rder a r inte genomfo rda a nnu eller precis genomfo rda sa att
utva rderingsperioden endast har pa bo rjats. Ha r beho vs ocksa tid fo r intrimning och att se till
att alla ma tningarna fungerar, om la ngsiktigt pa litliga resultat ska kunna erha llas.
Redovisningen av CO2-reduktionen uppvisar samma problem som fo r energianva ndningen,
men ha r saknas a nnu mer resultat.
Avsikten med den anva nda excelmallen a r bra, dvs att alla redovisar pa samma sa tt, men den
var sva r att fo lja och felso ka i eftersom indatan inte summerades pa samma blad, utan flera
flikars va rden summerades i nyckeltalsbladen. Det a r la tt att na gon liten felskrivning smyger
sig in vid ifyllnad av bladet och da a r det sva rt att hitta fel vid granskningen. Det fanns ocksa
na gra formler som inte verkade fungera som de skulle, na gra resultat blev ###
(bra dstaplar), na gon fick negativ va rmeanva ndning och om man inte fyllt i efterva rden sa
fick man automatiskt en stor besparing av CO2. Det hade varit la ttare att granska om
cellernas formler framga r na r man klickar pa dem. Formlerna kan ju visas a ven om
excelbladet a r la st fo r a ndringar.
Det hade ocksa varit o nskva rt med lite tydligare beskrivning av det bero rda projektet, hur
ma nga byggnader ga ller redovisningen, a r det nybyggnad eller ombyggnad osv. Fo r
ombyggnad a r det intressant att se uppma tt fo re, bera knat och uppma tt efter, nu var det
oklart om fo re-siffran var uppma tt eller bera knad.
Sammantaget betyder detta att det a r fo r tidigt att summera vilka energibesparingar och
CO2-reduktioner som uppna tts till fo ljd av a tga rder som vidtagits med hja lp av DHS-sto det.
Fo r att kunna go ra den slutliga summeringen beho ver ocksa redovisningskraven fo rtydligas
och felso kning utfo ras fo r att o ka resultatens pa litlighet och relevans.
5.2 DHS-stödets påverkan
I intervjuer anger ma nga att de flesta a tga rder hade utfo rts a ven utan sto d men att
deltagandet i DHS-projektet har lett till en mer genomarbetad process och en ambitio sare
uppfo ljning. Man anger ocksa att man va gat va lja lite ambitio sare lo sningar till fo ljd av sto det
och a ven att man va gat prova fo r att sedan va lja bort lo sningen om den inte levt upp till
fo rva ntningarna. I ett konventionellt projekt kan det vara sva rare att go ra avsteg fra n den
fo rsta planen, vilket kan leda till att man ga r vidare med mindre bra lo sningar. DHS-sto det
27 (29)
K:\
PE
EK
A\M
AR
\Up
pd
rag
\35
18
83
\05
_Utr
edn
ing
\DH
S u
tvär
der
ings
rap
po
rt s
lutl
ev 2
01
40
60
9.d
ocx
har ocksa bidragit till att man va gat satsa pa a tga rder som i dagsla get inte a r kortsiktigt
lo nsamma, vilket i ett sto rre perspektiv a ven kan bidra till att tekniker utvecklas och
marknader breddas.
DHS-sto det har varit en bidragande faktor, naturligtvis, och mera avgo rande fo r vissa projekt
a n andra. Men a ven sja lva deltagandet i en sammanha llen satsning med redovisningskrav
och fo rva ntningar har lett till ba ttre resultat i t.ex. uppfo ljningarna. Det a r enklare fo r de
sammanha llande i projektet att sta lla krav pa projektdeltagarna na r man tillsammans
kommit o verens och det sta r ett utlovat ekonomiskt bidrag pa spel, kanske oavsett hur stort.
O rebrobosta der skiljer sig fra n flera av de andra intervjuade genom att ange att flertalet av
de a tga rder de gjort inte hade blivit av utan sto det fra n DHS, bl.a. Solfa ngare/solceller,
satsningar pa klimatskalet, aktiv betong, sedumtak och individuellt ma tning. A ven Rosenga rd
anger att DHS-sto det gjorde sa att projektet alls kom iga ng.
5.3 Ny teknik
I projekt Fullriggaren satsade man stort pa avfallskvarnar i varje la genhet och en gemensam
uppsamling. Det hade inte blivit av i samma utstra ckning utan DHS-sto det. Kontaktpersonen
fo r Kroksla tt anger att man inte satsat pa energismarta tekniska system om det inte varit fo r
sto det.
Akademiska hus har i Lund-projektet investerat i avancerad belysning, en satsning som blev
ambitio sare p.g.a. sto dmo jligheten.
Kvilleba cken anger att ma let med a tga rderna har varit just ny miljo teknik och har hunnit
genomfo ra a tga rder i stadens tunga fordonsflotta. Fyra fordon med metan-dieselteknik och
ett el-diesel-hybrid har anva nts under 2013, med minskad energifo rbrukning, minskad
energikostnad och minskade utsla pp som resultat.
A lidhem anger att man satsat pa ny teknik fo r solceller och en noggrann utva rdering av olika
mo jligheter med hja lp av sto det. De har testat olika typer och olika placering av solceller.
Sja lva satsningen pa solceller i en stad sa la ngt norrut var i sig ett test av tekniken. Man har
ocksa provat hydrofobering, dvs. behandling av fasader med ett vattenavsto tande skikt, men
utva rdering visar ingen indikation pa att det lett till energibesparing.
I Rosenga rds ishall kommer energisna la duschar att installeras, da r vattnet renas med
nanoteknik och a tervinns tillbaka till duscharna.
I Ja rva har ett nytt byggelement fo r tilla ggsisolering av ytterva ggar provats pa en gavel.
O rebrobosta ders satsningar pa ny teknik omfattar fo rva rmning av FTX-aggregat genom
borrha l och ett konstprojekt som visualiserar vattenfo rbrukningen i omra det.
28 (29)
K:\
PE
EK
A\M
AR
\Up
pd
rag
\35
18
83
\05
_Utr
edn
ing
\DH
S u
tvär
der
ings
rap
po
rt s
lutl
ev 2
01
40
60
9.d
ocx
5.4 Erfarenhetsåterföring
De sto dbera ttigade projekten har varit fo rema l fo r utva rderingar och studier av olika slag.
Flera av projekten har t.ex. fo ljts av representanter fo r olika universitet och ho gskolor. Detta
a r ett sa tt att ta vara pa kunskapen och erfarenheterna som uppsta r i projekten och
vidarefo rmedla det.
A ven inom projektorganisationerna fo rso ker man ta tillvara sa mycket som mo jligt av
erfarenheterna ifra n projekten. Det finns en risk att erfarenheterna stannar hos personerna
som deltar, men flera av projekten anger vid intervju att man vill komma la ngre a n sa . Fo r
vissa har erfarenheterna resulterat i nya rutiner fo r projektledning och samverkansdialoger
eller arbete med att utveckla sa dana.
Na gra na mner ocksa vikten av kompetensho jning i byggherredialog och att fa med alla i ett
projekt pa banan tidigt.
5.5 Fortsatt uppföljning och tidplan
Projekten har kommit olika la ngt men ma nga a tga rder a tersta r a nnu att genomfo ra, a n mer
att fo lja upp. Vissa projekt anger att de kommer att kunna redovisa relevant energistatistik
vid slutredovisningen, men inte alla. Miljo a tga rder och sociala a tga rder kan beho va
ytterligare na gra a r fo r att hinna utva rderas pa ett tillfredsta llande sa tt. Ma nga projekt
flaggar dock fo r att projektorganisationen inte a r planerad varken ekonomiskt eller
tidplanema ssigt fo r att hantera uppfo ljning senare a n planerad slutredovisning. Vissa
projektorganisationer kommer inte ens att finnas kvar. Detta riskerar att inneba ra att en stor
del av de a tga rderna som erha llit sto d inte kommer att fo ljas upp alls.
Flera av projekten anser att redovisningen kommer fo r tidigt och o nskar mo jligheten att fo lja
upp a tga rderna a ven vid ett senare tillfa lle, men anger att ett uto kat sto d fo r uppfo ljning och
tidig information fra n Boverket om uto kad uppfo ljningstid a r no dva ndig fo r ma nga av
projektens mo jligheter att uto ka uppfo ljningen. En erfarenhet som man vill fo rmedla a r att
det till kommande projekt kan vara bra att ha en sista dag fo r genomfo rande av a tga rder som
ligger na got a r fo re slutredovisningsdatum, fo r att sa kersta lla att sa ma nga erfarenheter som
mo jligt hinner redovisas inom projekttiden.
I intervjuer kommunicerar ma nga av projektens kontaktpersoner en o nskan om tydligare
instruktioner fra n Boverket om vilken redovisning som o nskas och i vilken form. Vissa
tycker ocksa att instruktionerna kommit fo r sent, na got som gjort det sva rt fo r projekten att
kunna fo lja upp ”ra tt” saker. De flesta pa talar dock att det a ven info r slutrapportering vore
bra med fo rtydliganden fra n Boverket om vad man vill ha redovisat, dock viktigt att det inte
ga r utanfo r avtalade ramar om omfattning.
Excelbladet fo r redovisning beho ver fo rtydligas sa att det blir korrekt ifyllt samt att det
kanske ska vara olika blad fo r befintliga och nya byggnader sa att det tydligt framga r vilka
referensva rden som ga ller och om uppma tta eller bera knade va rden avses.
Med nuvarande uppla gg pa uppfo ljningen a r det na stan omo jligt att kunna sa ga vilken a tga rd
som givit vilken besparing. Om syftet a r att kunna fo lja upp effekter av enskilda a tga rder i
29 (29)
K:\
PE
EK
A\M
AR
\Up
pd
rag
\35
18
83
\05
_Utr
edn
ing
\DH
S u
tvär
der
ings
rap
po
rt s
lutl
ev 2
01
40
60
9.d
ocx
byggnaderna beho ver ma tningarna uto kas. I de flesta projekt la r detta vara fo r sent att hinna
med under 2014.
Det kan ofta vara sva rt att samla in tillfo rlitliga och ja mfo rbara ma tresultat, det
kommenterar ju ocksa vissa projekt i intervju. Det handlar om areabegrepp, ma tperioder och
hur kritiskt ma tva rden granskats med avseende pa eventuella felavla sningar eller avvikande
va rden.
Social hållbarhet i stadsutveckling?
Uppföljning av tio projekt i svenska städer
Eva Gustavsson & Ingemar Elander
Juni 2014
Eva Gustavsson [email protected] Ingemar Elander [email protected] Båda författarna vid Centrum för Urbana och Regionala Studier (CUReS), Örebro universitet
II
SAMMANFATTNING
Boverket med flera myndigheter och organisationer har på senare tid starkt argumente-rat för ökad satsning på åtgärder i syfte att stärka den sociala dimensionen av hållbar stadsutveckling. Delegationen för hållbara städer (DHS) ger under perioden 2009 - 2014 ekonomiskt stöd till 98 projekt som ska främja hållbar stadsutveckling. Rapporten redo-visar ett uppdrag från Boverket att ”följa upp sociala effekter” i 7 investerings- och 3 planeringsprojekt. I studien undersöks hur man i dessa projekt närmat sig frågan om social hållbarhet.
Föreställningen om ”social hållbarhet” är en vision och ett övergripande värde som kan preciseras i olika riktningar och med olika fokus, något som tydligt framgår av de tio projekt vi studerat. Social hållbarhet framstår här sammantaget som en positivt laddad etikett som klistras på ett brett spektrum av åtgärder. Med hjälp av en teoretiskt förank-rad, men pragmatiskt konstruerad tankeram har vi stegvis närmat oss de aspekter pro-jekten själva explicit förknippat med eller implicit verkar se som uttryck för social håll-barhet. Strategin finns beskriven i en tidigare rapport till Boverket (Gustavsson & Elan-der 2013b). Den rapporten utmynnar i en ”hållbarhetspyramid” med åtföljande frågor och förklarande resonemang som i urval har använts i den aktuella uppföljningen.
Eftersom projekten avslutas först i och med utgången av 2014 är det inte möjligt att nu dra bestämda slutsatser om effekter och resultat. Dessutom pågår i projektområdena parallella och delvis sammanvävda processer som gör det svårt att urskilja vilket speci-fikt bidrag som kan härledas till ett visst projekt. Däremot finns ett överflöd av material som ger kunskap om mål, påbörjade och delvis genomförda åtgärder. Källmaterialet är i huvudsak begränsat till projektledningarnas bilder, berättelser och självvärderingar som de framgår av projektrapporter, enkätsvar och samtal på plats. Forskarnas roll har i hu-vudsak varit att observera och dokumentera vad som sker, men också att i samtal tillföra erfarenheter och reflektioner baserade på annan forskning om sociala perspektiv på stadsutveckling.
Studien visar att projekten har en potential att efter projekttidens slut införlivas med långsiktig och samordnad planering och verksamhet i en etablerad struktur med kom-muner och/eller bostadsföretag, ofta i samverkan med näringsliv och/eller aktörer i det civila samhället. I några projekt finns dock en oro för att de mervärden som utvunnits under projekttiden kan komma att ebba ut, därför att personella resurser som tillförts tack vare projektstödet inte får någon alternativ finansiering. Några garantier för en fort-sättning på den verksamhet projekten initierat finns alltså inte.
En uttalad tanke har varit att projekten ska fungera som ”goda exempel” för kommuner, bostadsföretag och andra relevanta aktörer. Studien visar att projekten genomgående varit bra på att exponera sig via kanaler för information och kommunikation såsom del-tagande i nätverk, hemsidor på internet, studiebesök, utställningar, projekttävlingar etc.
III
I rapporten ges exempel på hur projekt gjort insatser för att skapa praktikplatser och jobb, att engagera barn, ungdomar och andra boende för gemenskap i sin stadsdel, att lära vuxna cykla, med flera åtgärder för social inkludering. Flera projekt har satsat på att skapa nya mötesplatser och stråk för cykling, promenader och kollektivtrafik med pot-ential att bidra till integration mellan människor i olika delar av staden. Platsidentitet är ett tema som aktualiserats i flera projekt, där man både inåt och utåt vill skapa en mer positiv bild av tidigare stigmatiserade områden. I några fall har det varit ett sätt för en stadsledning att använda en viss stadsdel som varumärke för hela staden i nationella och internationella sammanhang. Ett genomgående tema har varit åtgärder för att genom olika former av dialog försöka skapa delaktighet och deltagande från boende och med-borgare, bland annat genom kreativa komplement till traditionella planprocesser. Sam-mantaget ger studien bilden av ett myllrande projektliv vars bestående effekter påkallar nya, fördjupade studier om några år.
Tack
Tack till alla projektledare med medarbetare som tålmodigt svarat på våra frågor och tagit emot oss vid våra platsbesök. Tack också till Karin Hermansson och Sofie Adolfs-son Jörby för värdefulla kommentarer på en tidigare version av denna rapport.
Författarna ansvarar själva för innehållet i artikeln. Boverket har inte tagit ställning till våra slutsatser och rekommendationer.
IV
Innehåll 1 INTRODUKTION 1
Projekten 2
2 STRATEGI FÖR UPPFÖLJNING 5
2.1 Kort tidshorisont 5
2.2 Osäkra eller obefintliga ingångsdata 5
2.3 Parallella processer 5
2.4 Hållbarhetspyramiden som bas 6
2.5 Uthållighet och samhällsstyrning. 6
2.6 Projektets spridningspotential 6
2.7 Delaktighet och social inkludering 6
2.8 Delaktighet genom inflytande 6
2.9 Fysisk och social integration 7
2.10 Att skapa eller ändra platsidentitet 7
2.11 Samlad bedömning och förslag 7
2.12 Metod och källmaterial 7
3 PROJEKTÖVERSIKT 9
Hållbara Järva, Stockholms stad 9
Hållbara Rosengård, Malmö stad 13
Hållbara Ålidhem, Umeå kommun 16
Mitt Gröna Kvarter, ÖrebroBostäder AB 19
Krokslätts Fabriker Söder– Husvärden AB 22
Kvillebäcken, Göteborgs stad 25
Hållbar kunskapsstad Lund NE, Lunds kommun 29
Dialog 3.0, Drottninghög, Helsingborgs stad 32
Storsjö Strand, Östersunds kommun 35
Östra Sätra, AB Gavlegårdarna 38
4 TEMATISK ANALYS 41
4.1 DHS-stödets betydelse: mervärde eller ”det här hade vi gjort ändå”? 41
4.2 Organisatorisk förankring 43
4.3 Projektets spridningspotential 46
4.4 Möjligheter och stötestenar i projektarbetet 48
4.5 Delaktighet genom inflytande 50
4.6 Delaktighet genom social inkludering 54
V
4.7 Stadsdelens integration i staden 57
4.8 Att skapa eller ändra platsidentitet 57
5 AVSLUTANDE REFLEKTIONER 60
5.1 DHS-projekten och den sociala hållbarhetens komplexitet 60
5.2 Innehåll i social hållbarhet viktigare än ”mätning” 61
5.3 Finns ett liv efter projektet? 62
5.4 Projekt som arenor för dialog och lärande 63
5.5 Projektharmoni och hållbarhetspoesi 64
5.6 Rollen som forskare: kritisk vän eller besvärlig sanningssägare? 66
5.7 Skala, nivå och jämförande perspektiv 66
REFERENSER 69
Tabell- och figurförteckning Figur 1. Järva, Stockholm............................................................................................................. 10 Figur 2. Småskalig odling som mötesplats för hyresgäster i Rosengård. .................................... 14 Figur 3. Vinterträdgården - mötesplats i Ålidhem, Umeå. .......................................................... 18 Figur 4. Visgatan i Vivalla, Örebro. Konflikt mellan två ideal, bilfri miljö och bekvämlighet. ..... 20 Figur 5. K-märkt byggnad vid Krokslätts fabriker, Mölndal. ........................................................ 23 Figur 6. Nya Kvillebäcken i vardande. ......................................................................................... 27 Figur 7. Modern akademisk miljö i Lund. .................................................................................... 31 Figur 8. Pallkragsodling i park, Drottninghög, Helsingborg. ........................................................ 34 Figur 9. Plats för ny stadsdel i Östersund. ................................................................................... 37 Figur 10. Hyreshus i Östra Sätra, Gävle. ...................................................................................... 40
Tabell 1. Investerings- och planeringsprojekt valda för granskning ............................................. 4 Tabell 2. Delaktighet och social inkludering i 10 DHS-projekt. ................................................... 55 Tabell 3. Fysisk och social integration i 10 DHS-projekt .............................................................. 58 Tabell 4. Identitetsmarkörer i 10 DHS-projekt ............................................................................ 59
1
1 INTRODUKTION
Boverket med flera myndigheter och organisationer har på senare tid argumenterat för en ökad satsning på åtgärder för att stärka den sociala dimensionen i hållbar stadsut-veckling (Delegationen för hållbara städer 2012c; 2012d). I de investeringsprojekt som fått ekonomiskt stöd av DHS för att främja hållbar stadsutveckling efterlyste deltagarna ett klargörande av hur man ska tolka och i handling omsätta visionen om ”social håll-barhet”. DHS gav därför författarna till denna text i uppdrag att undersöka hur deltagar-na i åtta pågående projekt närmat sig denna problematik, att koppla detta arbete till ak-tuell vetenskaplig diskussion om social hållbarhet, och att på grundval av detta kombi-nerade nedifrån- och uppifrånperspektiv konstruera en analysmodell med potential att användas också i framtida bruk. Tanken var att de åtta stadsbyggnadsprojekten i sitt fortsatta arbete var för sig och genom erfarenhetsutbyte i en lärprocess tillsammans med forskare skulle precisera och stärka sitt arbete med sociala hållbarhetsfrågor. Vårt arbete samfinansierades av DHS, SABO och de åtta stadsbyggnadsprojekten1, och resulterade i en rapport utgiven av Centrum för urbana och regionala studier, Örebro universitet (Gustavsson & Elander 2013b). Den strategi för uppföljning av social hållbarhet i stads-byggnadsprojekt som vi där presenterar har varit den metodologiska plattformen för arbetet med föreliggande rapport.
I den ursprungliga formuleringen av Delegationen för hållbara städers (DHS) uppdrag för 2008-2010 läggs betoningen på stimulans till ”hållbara stadsbyggnadsprojekt som huvudsakligen bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser”, medan sociala aspekter får en mer undanskymd roll. ”Social sammanhållning”, ”goda livsvillkor, som omfattar kvinnor och män i alla åldrar, alla livssituationer och oavsett bostadsområde”, ”integrera olika grupper”, ”trygga omgivningar, lokalisering av service, möjlighet till lek och re-kreation samt säkra och effektiva kommunikations- och transportlösningar […] inte minst i stadsdelar med utbrett utanförskap” är dock formuleringar som visar att sociala aspekter av hållbar utveckling också ska tas i beaktande (Miljödepartementet 2008). Det heter också att Delegationen i samarbete med kommunerna, marknadens aktörer och andra parter ska ”underlätta och stimulera arbetet att åstadkomma välfungerande, inte-grerade och attraktiva stadsmiljöer där hög livskvalitet går hand i hand med förbättrad miljö, ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och minskad klimatpåverkan”. När det gäller önskade konkreta åtgärder ligger dock tyngdpunkten för DHS projekten vid tekniska lösningar i syfte att minska utsläpp av växthusgaser.
I DHS fortsättningsuppdrag för 2011-2012 (Delegationen för hållbara städer 2011) markeras sex huvudpunkter, varav en säger att arbetet ska fokusera på att ”stärka den sociala dimensionen i hållbar stadsutveckling”. Detta förtydligas i ett särskilt stycke: 1 Se ansökan till Delegationen för hållbara städer (2012b). Fullständig titel: Modell för analys och upp-följning av social hållbarhet i stadsbyggnadsprojekt (MASST), Delegationen för hållbara städer (M 2011:01).
2
”Boendes förståelse och delaktighet är centrala för att möjliggöra signifikanta förbätt-ringar i stadsmiljön. Det är också viktigt att sociala frågor kan länkas till ekologiska och andra hållbarhetsaspekter för att skapa synergier i stadsbyggandet.” ”Delaktighet” och samordning med det urbana utvecklingsarbetet inom ramen för integrationspolitiken nämns också som viktiga sociala aspekter2.
Den sociala dimensionen av hållbarhet fick alltså en starkare betoning i det fortsätt-ningsuppdrag till DHS som miljödepartementet gav under 2011. Det innebar en signal till projektledningarna att starkare markera sociala aspekter i sitt arbete. Eftersom långt ifrån alla projekt från början explicit vägt in sådana aspekter uppstod härmed en utmaning att under resans gång ”tänka in” dessa, något som vi är väl medvetna om vid den uppföljning av 7 investerings- och 3 planeringsprojekt som vi härmed presenterar. Av åtta projekt vi besökte under arbetet med en tidigare rapport (Gustavsson & Elander 2013b) var det inte alla som explicit hade formulerat sociala mål och där blev vår roll som forskare delvis att under samtalen leda in tankarna i det spåret. Självfallet har stadsförnyelseåtgärder i allmänhet sociala implikationer även om de som driver sådana projekt inte explicit formulerat sociala mål. Vi återkommer med reflektioner kring vår roll som forskare nedan i avsnitt 5.6.
Projekten Fyra av delegationens investeringsprojekt avser förnyelse av stadsdelar dominerade av flerfamiljshus byggda under miljonprogrammets tid (1965-1974): Järva (Stockholm), Rosengård (Malmö), Vivalla (Örebro) och Ålidhem (Umeå). En övergripande fråge-ställning som genomsyrar dessa projekt är: kan renovering, om- och tillbyggnad i stads-delar som domineras av hyreshus från 1960/70-talen ske på ett sätt som förenar låg energiförbrukning med social inkludering, områdesidentitet, deltagande och företagse-konomisk bärkraft?
Hur projekten lyckas möta denna mångfacetterade utmaning går naturligtvis inte att besvara i ett så kort tidsperspektiv och skulle dessutom kräva en forskningsinsats av helt annan bredd och djup än föreliggande uppföljning. Påpekandet är viktigt att hålla i min-net vid läsningen av denna rapport och manar till försiktighet i tolkningen av vad pro-jekten åstadkommit. Det som på kort sikt kan se ut som blygsamma insatser kan visa sig vara frön som ger långsiktigt viktiga resultat - och omvänt, spektakulära projektinsatser kanske i ett längre perspektiv visar sig vara flyktiga bländverk. Rapporten ska framför-allt ses som ett underlag för bostadsföretagens, kommunernas och andra inblandades självreflektion och överväganden om sitt fortsatta arbete, men också när Boverket,
2 I fortsättningen kommer vi då och då att stanna upp och sammanfatta slutsatser och reflektion-er kring specifika frågor. Vi gör detta i särskilda ”fönster”.
3
andra berörda myndigheter och departement överväger inriktning och former för even-tuella nya satsningar.
Två investeringsprojekt avser områden gränsande till innerstadskvarter: Krokslätt (Mölndal/Göteborg) och Kvillebäcken (Göteborg).3 Trots skillnader i historisk bak-grund och andra förutsättningar kan två övergripande, gemensamma frågeställningar som ställs av de båda projekten formuleras på följande sätt:
• Kan en helt eller delvis ny stadsdel utformas på ett sätt som förenar energismarta lösningar, social sammanhållning, platsidentitet och deltagande?
• Vad betyder social hållbarhet på stadsdelsnivå där ekologisk och ekonomisk hållbarhet har högsta prioritet?
Och mer specifikt för Kvillebäcken: • Kan området, förutom en energisnål stomme och arkitektur, få en ny identitet
och hjälpa till att tvätta bort den nedsättande stämpel som av en del bedömare sagts prägla Hisingen ”på andra sidan” Göta älv?
• Vad innebär social hållbarhet i ett område som med stor sannolikhet kommer att bebos av en köpstark medelklass?
Det återstående investeringsprojektet sätter fokus på det ”hållbara stråk” som är tänkt att koppla samman den centrala delen av Lund med ett nytt europeiskt forskningscentrum i nordöstra delen av Lund.
• Kan sociala och kulturella klyftor och spänningar överbryggas i staden under en period av sannolikt förestående extrem tillväxt av ekonomi, byggnation och be-folkning?
Vissa likheter finns dock mellan detta projekt och Hållbara Rosengård, där ett av målen är att skapa ett hållbart transportstråk in mot centrala Malmö och vidare ut till västra hamnen. I någon mån kan liknande tankar spåras även i andra projekt, till exempel i Mitt Gröna Kvarter, där vi i ansökan och intervjuer med politiker i bostadsföretagets hittat uttryck som ”öppna upp” Vivalla och ”bygga ihop” stadsdelen med det näralig-gande villaområdet Hjärsta och övriga staden.
Vi väljer också, i samråd med Boverket, tre planeringsprojekt för uppföljning. Östra Sätra i Gävle och Dialog 3.0. (Drottninghög) i Helsingborg är i detta sammanhang fram-förallt intressanta därför att de båda har ett uttalat fokus på boendedemokrati, dialog och samverkan, i det senare projektet med barn och ungdomar som särskilt utpekade mål-grupper. Eftersom båda områdena tillkom under miljonprogrammet inbjuder de också till jämförelser med de fyra nyss nämnda investeringsprojekt. De båda planeringspro-
3 Kongahälla (Kungälv) är ett annat investeringsprojekt som har tilldelats DHS-medel men där större delen av stödet inte har kommit till användning på grund av överklagande av detaljplaner vilket försenat projektet.
4
jekten har också en tydlig ambition att vara förebilder för kommande ombyggnads- och renoveringsprojekt. Det tredje planeringsprojektet, ”Storsjöstrand – den kreativa stads-delen” i Östersund, väljer vi för att få ett exempel på en större stadsdelsförnyelse utan-för, men jämförbar med, de tre storstäderna.
Tabell 1. Investerings- och planeringsprojekt valda för granskning Projekt Projekttyp Start4 Slut Invånare/lgh i stadsdel Anslag från DHS
Järva, Stockholm Investeringsprojekt 2009 2014 60 000 invånare, ombyggnation av sex bostadshus
55 290 000 kr
Rosengård, Malmö Investeringsprojekt 2010 2014 23 500 invånare, ombyggnation 53 140 000 kr
Ålidhem, Umeå Investeringsprojekt 2009 2014 6 000 hushåll, ombyggnation 33 970 000 kr
Mitt Gröna Kvarter, Örebro Investeringsprojekt 2010 2014 123 lgh, om- och nybyggnation 9 235 000 kr
Krokslätts fabri-ker, Mölndal Investeringsprojekt 2010 2014
250 lgh + kontor etc i Nyproduktion
17 654 750 kr
Kvillebäcken, Göteborg Investeringsprojekt 2010 2014 1 600 lgh, nyproduktion 35 450 100 kr
Hållbar kunskaps-stad Lund NE
Investeringsprojekt 2010 2014
Väntad ökning från 25 000 till 45 000 verksamma i forskningsanläggningar, om– och nybyggnation
48 088 800 kr
Dialog 3.0 Drottninghög, Helsingborg
Planeringsprojekt 2012 2015 3 000 invånare i 1 114 lgh. Ny- och ombyggnation 810 000 kr
Storsjö Strand, Östersund Planeringsprojekt 2009 2014
Ca 700-900 bostäder, nybyggna-tion
2 700 000 kr
Stadsdelsförnyelse Östra Sätra, Gävle Planeringsprojekt 2009 2010 600 lgh, ombyggnation 600 000 kr
Rapporten är disponerad enligt följande. I kapitel 2 redogör vi för syfte, frågeställning-ar, teoretisk ram, analysteman, metod och källmaterial. Därefter följer i kapitel 3 över-siktliga presentationer av de 10 projekten. I kapitel 4 fokuserar vi på de sociala hållbar-hetsteman som projekten sammantaget, explicit eller implicit, identifierat som centrala i sitt arbete. I det avslutande kapitel 5 sammanfattar vi de viktigaste resultaten av vår ana-lys och reflekterar kring vilka lärdomar som kan dras för med avseende på social håll-barhet i kommande stadsförnyelsearbete.
4 Startår avser det år DHS fattade beslut.
5
2 STRATEGI FÖR UPPFÖLJNING
Innan vi går igenom de tio projekten vill vi peka på ett antal förutsättningar som bör hållas i minnet för att få ett realistiskt perspektiv på studien.
2.1 Kort tidshorisont Oavsett när projekten påbörjades är våren 2014 en tidpunkt för uppföljning som visser-ligen gör det möjligt att dra slutsatser av hur planeringen och en viss del av genomfö-randet gått till, men som i stort sett är för tidig för att man ska kunna se påtagliga effek-ter av gjorda insatser. När det gäller de tre planeringsprojekten, Dialog 3.0 (Drottning-hög), Östra Sätra och Storsjö Strand ligger fokus uteslutande på planeringen, medan investeringar är tänkta att göras med egna medel. Tidsspannet för uppföljning kan där-med avvika en hel del från projekt till projekt samtidigt som underlaget för att ställa uppföljningsfrågor blir av ojämn karaktär. Uppföljningen kan därför inte bli i form av en helt symmetrisk projektjämförelse.
2.2 Osäkra eller obefintliga ingångsdata Av föregående punkt följer att ingångsdata inte föreligger för hela fältet av social håll-barhet. Därmed saknar också uppföljningen tydliga jämförelsepunkter över tid. Kvanti-tativa mätningar som är jämförbara med viss mängd utsläpp av koldioxid eller gjorda energibesparingar kan visserligen göras punktvis för väl definierade och avgränsade åtgärder, men framförallt har projektledningarnas bilder, berättelser och självvärdering-ar kunnat dokumenteras i form av projektrapporter, enkätsvar och samtal på plats. Dessa källor sammantaget är därmed en viktig källa för kvalitativa bedömningar över tid men i synnerhet som utgångspunkt för kommande uppföljningar.
2.3 Parallella processer I de flesta av de områden DHS-projekten planterats pågår samtidigt en mängd parallella och delvis sammanvävda processer som gör det svårt, kanske omöjligt, att urskilja vil-ket specifikt bidrag som kan härledas till ett visst projekt.5 Det understryker budskapet i de två föregående punkterna, nämligen att den på kort sikt viktigaste källan för bedöm-ning av projektens utfall är de involverade aktörernas självvärderingar.
5 Som två följeforskare i Malmö uttrycker det apropå Rosengård. ”Idag (2013) pågår en mängd olika utvecklingsprocesser i området som stärker varandra. Det är alltså svårt att värdera resultaten från en enskild process utan att samtidigt ta hänsyn till andra processer.” (Persson & Johansson 2013: 62) De båda återkommer gång på gång till detta dilemma i sin rapport. Men samtidigt som det är ett dilemma och en spännande utmaning ur utvärderingssynpunkt är det ju en poäng om det är så att parallella projekt stärker varandra!
6
2.4 Hållbarhetspyramiden som bas Uppföljningen har som sagt gjorts med utgångspunkt från den strategi som finns beskri-ven i en tidigare rapport till Boverket (Gustavsson & Elander 2013b). Den rapporten utmynnar i en ”hållbarhetspyramid” med åtföljande frågor och förklarande resonemang som i urval har använts i den aktuella uppföljningen. Urvalet av teman är gjort så att det täcker bredden av samtliga tio projekt och är därför mer eller mindre relevant för varje enskilt projekt.
2.5 Uthållighet och samhällsstyrning. Ett krav på projekten har varit att de konstrueras så att de kan integreras med långsiktig och samordnad planering och verksamhet i en etablerad struktur med kommuner och/eller bostadsföretag, ofta i samverkan med näringsliv och/eller aktörer i det civila samhället. Det handlar med andra ord om frågor som rör samhällsstyrning i vid mening och understryker betydelsen av att se varje projekt i relation till sin kontextuella inram-ning. Därmed har en första uppföljningspunkt varit att undersöka hur projekten lyckats med denna infogning i bestående strukturer.
2.6 Projektets spridningspotential En uttalad tanke har varit att projekten ska fungera som ”goda exempel” för kommuner, bostadsföretag och andra relevanta aktörer. Detta har följts upp med hjälp av frågor rö-rande projektens självreflektion och exponering via kanaler för information och kom-munikation såsom deltagande i nätverk, portaler på internet, utställningar, projekttäv-lingar etc.
2.7 Delaktighet och social inkludering Genom att göra insatser för språkinlärning, skapa praktikplatser och jobb, ge möjlighet till engagemang i föreningsliv och skapa mötesplatser och andra förutsättningar för detta kan bidrag ges till människors sociala inkludering i samhället, lokalt och nation-ellt, något som varit ett givet tema för uppföljningen.
2.8 Delaktighet genom inflytande Deltagande och inflytande är vanligt förekommande, demokratirelaterade mål i DHS-projekten. Vi har följt upp detta genom att se vilka åtgärder som genomförts för att olika aktörer ska kunna delta i planerings- och beslutsprocesser, och, om det varit möjligt, att se vilka som faktiskt gjort detta och med vilket inflytande på processernas utfall.
7
2.9 Fysisk och social integration Vi har undersökt om det planerats och skapats möjligheter för möten mellan människor i olika delar av staden, till exempel genom nya mötesplatser och/eller stråk för cykling, promenader och kollektivtrafik inom och mellan olika delar av staden – utefter hela skalan: hus-gård-kvarter-bostadsområde-stadsdel-stad.
2.10 Att skapa eller ändra platsidentitet Platsidentitet är ett tema som aktualiserats i flera projekt. Projekttiden är visserligen för kort för att kunna se påtagliga effekter av sådana åtgärder, men vi har kunnat se vilka åtgärder som genomförts, och diskutera deras potential för att skapa eller stärka plats-identitet. Det handlar vanligen om att ge en stadsdel en mer positiv identitet såväl inåt som utåt, men det kan också vara ett sätt för den politiska ledningen i en stad att an-vända en hel stadsdel som varumärke nationellt och internationellt. Särskilda prioriteringar. Eftersom det finns mer eller mindre stora skillnader mellan projekten har vi uppmanat ledningen för respektive projekt att reflektera över och försöka besvara följande, öppna frågor:
• Vilka sociala värden och mål – inte bara bland de värden och mål som vi som uppföljare apostroferat – har sett som särskilt viktiga?
• Hur har ni försökt omsätta just dessa värden och mål i handling (åtgärder, insat-ser)?
• Har ni gjort omprioriteringar mellan mål och åtgärder under arbetets gång och i så fall av vilken anledning?
• Kan ni redan nu kan se tecken på effekter/resultat? • Vilka möjligheter ser ni att i en nära framtid realisera dessa värden och mål? • Vilka hinder ser ni att realisera dessa värden och mål?
2.11 Samlad bedömning och förslag I kapitel 4 återvänder vi till, summerar och reflekterar kring svaren på ovanstående frå-gor. Vilka bidrag har projekten gett med avseende på de dimensioner eller aspekter av social hållbarhet som vår analysmodell pekat ut, med särskild betoning av möjligheter och hinder för genomförande i kommande projekt och löpande verksamhet? Uppfölj-ningen avslutas i kapitel 5 med reflektioner kring hur aspekter av social hållbarhet skulle kunna stärkas i det fortsatta arbetet.
2.12 Metod och källmaterial Vår modell för analys och uppföljning av social hållbarhet i stadsbyggnadsprojekt inne-bär att vi utifrån en abstrakt hållbarhetsnivå identifierat specifika värden, mål och åtgär-
8
der. Utfallet av dessa åtgärder har vi sedan bedömt/”mätt” genom en kombination av kvalitativa och kvantitativa indikatorer som visar hur projekten hanterat social hållbar-het i praktiken. I ett avgränsat projektperspektiv med osäkra eller obefintliga ingångs-data, kort tidshorisont och diffusa gränser till parallell verksamhet har vi alltså valt en pragmatisk ansats.6 Ansatsen kan dock även motiveras utifrån en mer principiell ut-gångspunkt enligt vilken samtal inom projektledning och med övriga projektdeltagare utgör en grund för kvalitativ bedömning av vad projektet åstadkommit och vart man är på väg. Det handlar här om att ha tillit till den egna kompetensen, ”att man ska göra rätt saker även när ingen granskar och ser på” (Widmalm et al. 2014).7 I kapitel 5.6 reflekte-rar vi kring vår egen roll som forskare.
I studien kombinerar vi alltså kvalitativa och kvantitativa metoder anpassade för att be-svara de frågor vi ställer om social hållbarhet. Följande inslag är centrala:
• Dokumentstudier av ansökningar, årsrapporter och andra relevanta texter.
• Enkät till varje projektgrupp som besvarats via e-post.
• Samtal med projektledare/projektledning vid platsbesök.
• Observationer vid ett antal projektsamlande seminarier och arbetsmöten genom-
förda av DHS och Boverket under 2011-2014.
• Utblickar till annan forskning om olika aspekter av social hållbarhet.
6 Vi instämmer här med Boverkets Sofie Adolfsson Jörby som vid ett av Boverket anordnat arbetsmöte på Långholmen konferens den 3 december 2013 formulerade sig så här: ”kravet på exakta mått får inte bli genomförandets fiende” (Adolfsson Jörby 2013). Eller som tre forskare vid Uppsala universitet uttryckte det i en utvärderingskritisk artikel nyligen: ”Utvärderingar mäter ofta fel saker eller så missar man det som är viktigt bara för att det helt enkelt inte låter sig mätas. Perversa effekter uppstår.” (Widmalm et al. 2014) 7 Vår utgångspunkt är det synsätt som utvecklats av två erfarna utvärderingsforskare, Judith E. Innes och David E. Booher (Innes & Booher 2000; 2010). I en tidigare rapport utvecklar vi vår argumentation för det valda förhållningssättet (Gustavsson & Elander 2013b: 14-17).
9
3 PROJEKTÖVERSIKT
Då syftet med rapporten inte är att analysera de tio projekten var för sig kommer vi bara att skissera huvuddragen i respektive projekt. Vi gör detta under tre rubriker: (i) stads-politisk kontext; (ii) utmaningar, mål och lösningar; och (iii) organisation och ledning. I kapitel 4 gör vi sedan en tematisk genomgång strukturerad enligt de aspekter av social hållbarhet vi redogjort för i kapitel 2. Vi inleder genomgången med de fyra investe-ringsprojekt som är lokaliserade till miljonprogramsområden, fortsätter med de tre in-nerstadsnära projekten och avslutar med de tre planeringsprojekten.
Hållbara Järva, Stockholms stad
Stadspolitisk kontext
Järvaområdet omfattar sex stadsdelar i nordvästra Stockholm; Akalla, Kista, Hjulsta, Husby, Rinkeby och Tensta, vilka omgärdar det grönområde som kallas Järvafältet. Järva har varit föremål för en rad olika tidsbegränsade satsningar genom åren. Ett ex-empel på detta är den så kallade Blommansatsningen8, som riktade sig till utsatta bo-stadsområden i storstadskommunerna under åren 1995-1999 (Integrationsverket 2000). Ett annat är den statliga storstadssatsningen som startade 1999 och riktade sig till valda områden i sju storstadskommuner, däribland Rinkeby, Tensta och Husby.
Storstadssatsningen innebar i korthet att kommunerna tecknade lokala utvecklingsavtal med staten med målet att skapa bättre förutsättningar för hållbar tillväxt, det vill säga att skapa nya arbetstillfällen, samt att ”bryta den sociala, etniska och diskriminerande seg-regationen i storstadsregionerna”(proposition 1997/98:165 citerad i Integrationsverket 2002: 11). Stadsdelarna Husby och Akalla ingick i Ytterstadssatsningen som startade hösten 1995. Det var ett initiativ från Stockholms stad, med syftet att ”bryta segregat-ionen och möjliggöra ökad delaktighet och brukarinflytande” för att skapa rättvisa lev-nadsvillkor i hela staden (SOU 1998:25, s. 115). Satsningen innefattade både fysiska åtgärder för att åtgärda ”de mest akuta bristerna i miljön” samt sociala åtgärder som att minska arbetslösheten (SOU 1998:25, s. 115).
Under paraplynamnet ”Järvalyftet” inledde Stockholms stad 2007 ett långsiktigt arbete med att förnya Järva. Avsikten var att ”ta ett helhetsgrepp om områdena, över alla kommunala sektorer” och involvera externa aktörer samt boende och föreningsliv i ar-betet (Stockholm stad 2009a: 5). I dokumentet Vision Järva 2030 formuleras den poli-tiskt antagna målsättningen att
8 Leif ”Blomman” Blomberg var under 1994-1996 arbetsmarknadsminister med ansvar för integrations-, migrations- och arbetsrättsfrågor samt biträdande inrikesminister med ansvar för integrations-, idrotts-, ungdoms- och konsumentfrågor från 1996 till sin död 1998.
10
genom medverkan från boende och samverkan med andra parter skapa en positiv social och ekonomisk utveckling som gör Järva till ett område dit många vill flytta – och stanna kvar. Järvafältet ska vara en motor för tillväxt i hela Stockholm. (Stockholms stad 2009a: 7; vår kursivering)
Denna bild av det attraktiva Järva understryks i inledningen till en broschyr om Järva-lyftet, i en text undertecknad av ytterstadsborgarrådet Joakim Larsson. Områdets speci-ella karaktär och betydelse för Stockholm framhålls:
Järva är ett unikt område i Stockholm och i världen. Här lever över 60 000 människor från jordens alla hörn. Här finns även ett av Europas största IT kluster med världsledande företag och ett växande utbud av handel, service kultur och idrott. Närheten till Järvafältet och bra kommunikationer med resten av staden och regionen gör att allt fler människor och företag väljer att flytta hit. (Stockholms stad odaterad: 3.)
Förutom satsningen på att skapa ett ökat företagande och fler jobb, pekas ytterligare tre soci-alt färgade mål ut för Järvalyf-tet: bra boende och mer varie-rad stadsmiljö, trygghet i var-dagen samt stärkt utbildning och bra språkundervisning (Stockholms stad 2009a: 7). För att kunna följa upp Järvalyftet gjordes 2012 en checklista med ”100 punkter för ett bättre Järva!” (Stockholms stad 2012a).
Figur 1. Järva, Stockholm.
Projekt Hållbara Järva ska ”lägga till den pusselbit som saknas i Vision Järva; en bred satsning på miljöfrågorna med särskilt fokus på energieffektiv renovering” enligt den fördjupade projektansökan (Stockholms stad 2009b). Därmed blir det möjligt att bocka av de mer miljö- och klimatinriktade punkterna på checklistan. Som en konsekvens av detta innehåller Hållbara Järva mindre av den sociala och mer av den ekologiska di-mensionen av hållbar utveckling, vilket måste hållas i minnet inte minst när det gäller åtgärds- och indikatorfrågan.
11
Utmaningar, mål och lösningar
Järva har pekats ut som ett av Stockholms stads miljöprofilområden. Det innebär att området ska bidra till att ”befästa Stockholms position som en ledande huvudstad i kli-matarbetet” (Stockholms stad 2008). Bostadshusen i Järva är till stora delar byggda un-der miljonprogrammet och i behov av upprustning, inte minst ur energisynpunkt. Pro-jektet Hållbara Järva innebär att sju hus från miljonprogramsåren renoveras så att de blir mer energieffektiva. Renoveringen av dessa hus sker på ett sätt som gör det möjligt för boende att välja standard och därmed påverka hyresnivån för sin lägenhet. Erfarenheter-na från projektet skall användas vid den fortsatta renoveringen av det kommunala bo-stadsbolaget Svenska Bostäders bostadsbestånd i Järva, totalt cirka 5 200 lägenheter, och vara möjliga att överföras till liknande byggnader i Sverige och Europa. Den sociala hållbarheten betonas dock också i projektbeskrivningen, som säger att pro-jektet med ”innovativ teknik och medverkan från de boende ska […] skapa en positiv social, ekologisk och ekonomisk utveckling i stadsdelarna i Järva” (Delegationen för hållbara städer 2012a: 8). I Stockholm stads beskrivning av Hållbara Järva heter det vidare:
Med projektets satsningar på information och kommunikation till föreningar, skolor och bo-ende innebär projektet även en förstärkning av det sociala arbetet i området. Projektet bidrar till ökad integration och delaktighet från de boende. (Stockholms stad 2009b: 6)
Genom delaktighet och information skall invånarna förmås att ändra sitt beteende för att ”förstärka de investeringar och åtgärder som görs i projektet samt öka den sociala sam-manhållningen”. (Stockholms stad 2009b: 61) I projektansökan talas om vikten att föra en dialog med invånarna. Den kan utformas på flera sätt. Ett forum är den redan etablerade Järvadialogen, som drivs av Svenska Bostä-der, som är en part i projektet Hållbara Järva, och rent fysiskt har sina lokaler i Husby (Svenska Bostäder 2013). Svenska Bostäder, vars satsningar främst handlar om imple-mentering av tekniska lösningar inom energiområdet, vill engagera boende och skolele-ver i omvandlingen av området, vilket de hoppas ska skapa ny arbetstillfällen och soci-ala kontakter (Stockholms stad 2009b: 24). Ett annat exempel är utbildning och anställ-ning av miljöambassadörer i varje hus vars uppgift är att besöka grannarna och anordna informationsträffar på temat teknik och hållbar livsstil. Målgrupper för dessa informat-ionsinsatser och dialog är skolor, förskolor och föreningar och boende i området.
170 cirkelledare har utbildats vid åtta tillfällen 2011 - 2013. Inbjudna är föreningar i Järva. Utbildningarna hålls på svenska - sedan hålls cirklarna på respektive språk i föreningarna. Vid utbildningarna har engagemanget varit stort och många frågor har kommit upp. Speciellt när det gäller källsortering och vattenfrågor. Livsstilsfrågor är uppenbarligen intressant. Vi ser dessa frågor som speciellt viktiga då det också är av vikt att veta hur det fungerar i det svenska samhället.
12
De senaste två utbildningarna har vi infogat kemikalier i hemmet då detta är en fråga som blivit aktuell. De har också varit intresserade av Tidens väg och Igelbäckens kulturreservat - intresset för närområdet visade sig vara större än förväntat. Det är också viktigt då de får möjlighet att känna sig stolta över sitt område. Vi har också informerat om Hållbara Järva och på slutet passat på att informera om solcellssatsningen. Vi har också skickat information om vad som händer i projektet till cirklarna - t ex informationsdagarna om solceller och in-vigning av solcellerna i Husby. Deltagande från projektet som hållit i de olika passen har va-rit mycket nöjda med utbildningarna och det intresse som finns och att deltagarna är så ak-tiva med många frågor. Det är stadsdelsförvaltningarna som ansvara för cirklarna. Jag har gjort studiecirkeln med hjälp av övriga inblandade. Varje förening får 4000 kr efter genomförd cirkel. Stadsdelsför-valtningarna gör kontroller att cirklarna genomförs. Föreningarna efterfrågar fler cirklar, och det är nu en fråga för Järvalyftet om de vill skjuta till fler pengar. Vi har också besökt cirklar - dels på efterfrågan från cirklar dels för att dokumentera. En artikel finns i ett av våra ny-hetsbrev. Stadsdelsförvaltningen har också engagerat föreningarna i boskolor där de får veta mer om hur det är att bo i hyresrätt, vad brandkår och polis har för roll med mera. De har också städlag med föreningarna där dessa tilldelas områden som de städar på bestämda tider. (Malmgren 2014)
Ett annat inslag som kopplar samman ekologisk och social hållbarhet är satsningen på cykling. Ett samarbete mellan trafikkontoret, Svenska Bostäder och miljöförvaltningen resulterade i en cykelplan: Cykling i Järvaområdet, åtgärdsprogram (2011). Omfat-tande insatser har gjorts för att göra cykelvägar säkrare och tryggare, och kopplas hop med stadens övriga cykelnät. Vuxna invånare som inte kan cykla har få möjlighet att lära sig detta i en cykelskola i Akalla By. Cykelpool, cykelgarage och allmän förbättring av standarden på cykelstråken är andra åtgärder. Uppföljningar av antal cyklister som gjorts 2011 och 2013 visar tydlig ökning av antalet cyklister per dygn (Hållbara Järva 2013a). I Hållbara Järva finns en ambition att bevara kulturhistoriska värden. Genom att anlägga en kulturhistorisk stig i ett befintligt kulturreservat – Tidens Väg - kan de som vandrar stigen få kunskap om området och dess äldre historia och ”lära känna sin miljö och bli stolta över sitt område” (Stockholms stad 2009b: 62). En pedagogisk handledning till Tidens Väg har utarbetats: Gör en vandring i Järvafältets historia – på väg mot ett Stockholm i världsklass (Stockholms stad 2012b). I Tensta har Stockholms stadsmu-seum återskapat en lägenhet från 1969 som blir en symbol för den moderna historien med potential att ge kunskap hos barn och ungdomar i området. I Järvaområdet som helhet är ambitionen att kombinera ett bevarande av byggnadernas kulturhistoriska värde med åtgärder för energieffektivisering.
13
Organisation och ledning
Hållbara Järva leds från Stockholms stads miljöförvaltning, med en projektledare och en informatör som finansieras med medel från DHS. I en styrgrupp finns representanter för miljöförvaltningen, Svenska Bostäder, Familjebostäder, Fastighetskontoret, Trafikkon-toret, Rinkeby Kista stadsdelsförvaltning och stadsledningskontoret, samt en forskare vid KTH. En lång rad aktörer ingår som samarbetspartners i projektet såsom flera kommunala förvaltningar: idrottsförvaltningen, skolfastigheter i Stockholm AB, Stads-byggnadskontoret, Stadsledningskontoret, Stadsdelsförvaltningar i Kista-Rinkeby och Spånga Tensta, Stadsmuseet, Stockholm Vatten och Trafikkontoret (Hållbara Järva 2013a).
Hållbara Rosengård, Malmö stad
Stadspolitisk kontext
Som bland annat utförligt visats i två statsvetenskapliga avhandlingar (Dannestam 2009; Mukthar-Landgren 2012) har Malmö på senare tid genomgått en dramatisk omvandling från hamn- och industristad till ”kunskapsstad” med miljöprofil och sociala ambitioner, eller som det slås fast på stadens hemsida:
I Malmö kombineras ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Stadens helhetsgrepp i ar-betet med urban utveckling har nått stor framgång och idag anses Malmö vara en av världens grönaste städer. (Malmö stad 2013a)
Den sociala dimensionen har emellertid alltmer kommit i fokus och blivit omdiskuterad på mindre smickrande grunder. Vid vårt besök på miljöförvaltningen i Malmö visade våra informanter två kontrasterande bildsviter från Google. Ett klick på Malmö radar upp flashiga bilder av Turning Torso och Västra Hamnen, medan ett klick på Rosengård ger bilder av kravaller och brända bilar trots att flera bilder inte ens föreställer Rosen-gård. Enligt projekt Hållbara Rosengård är det viktigt att denna bild rättas till och att ”Rosengård får framstå som den ganska fina stadsdel den egentligen är” (fritt citerat från samtal med personer vid miljöförvaltningen i Malmö):
Att lyckas med miljonprogrammets omvandling är helt avgörande för att nå de högt ställda målen. Rosengård är Malmös största och mest kända miljonprogramsområde. En stadsdel som står inför stora utmaningar men som samtidigt är en viktig symbol för det nya Malmö – den moderna, kreativa och mångkulturella staden. Här kan ett av stadens starkaste positiva varumärken skapas, där miljöfrågor, stadsutveckling, socioekonomisk utveckling och delak-tighet går hand i hand ännu intensivare än tidigare. (Malmö stad 2011: 4)
14
Utmaningar, mål och lösningar
Beskrivningen av projekt Hållbara Rosengård i broschyren Hållbara stadsbyggnadspro-jekt tar spjärn i en vanligt förekommande, negativ bild av miljonprogrammets byggande och inleds på följande sätt:
Projektet Hållbara Rosengård är en del i Malmös arbete med att bryta miljonprogrammets funktionssegregering och låta blandade, levande och hållbara stadsdelar växa fram. Syftet är att skapa ett världsledande demonstrationsområde med fokus på klimat och miljöteknik som kan stå modell för kommande stadsförnyelseprojekt i Sverige och utlandet. Många av åtgär-derna finns inom klimatområdet, men åtgärderna ska också bidra till ökad social och eko-nomisk integration. (Delegationen för hållbara städer 2012a: 16; vår kursivering)
I ansökan9 slås fast att det är ”helheten, överförbarheten och mångfalden” som
primärt gör HS Rosengård innovativt och till ett ledande exempel på hållbar stadsutveckling. Samverkan mellan många förvaltningar och aktörer är en styrka och åtgärderna genomförs av erfarna aktörer med stabil ekonomi. Malmö genomför med framgång stora projekt inom hållbar stadsutveckling och HS Rosengård samordnas med andra satsningar för bästa resul-tat. I nybyggnadsområdena Västra Hamnen och Hyllie utvecklas idag metoder inom bl.a. cleantech som kan användas på Rosengård, vilket ökar kraften i satsningen. Därför står Malmö stad mycket väl rustad att uppfylla delegationens förordning och uppnå de höga mål-sättningar som anges i ansökan. (Malmö stad 2011: 4)
Figur 2. Småskalig odling som mötesplats för hyresgäster i Rosengård.
De fysiska investeringarna ses alltså som motorn i de förändringar som planeras och som tänks få positiva sociala konsekvenser i form av social inkludering, trivsel, trygg-het, boendeekonomi och positiv platsidentitet. Deltagande är också en viktig aspekt som vi återkommer till nedan i den tematiska analysen (avsnitt 4.5). Kort sagt tar projektet
9 Vi följer här den ansökan som beviljades i en andra omgång efter dialog med Delegationen för hållbara städer kring en tidigare ansökan (Malmö stad 2009). Det sociala perspektivet lyser starkare i den slutliga ansökan.
15
sikte på samtliga aspekter av social hållbarhet som vi identifierat. Mångfald är ännu ett honnörsord, dock i en annan betydelse än den som vanligen brukar avses, det vill säga kulturell eller etnisk mångfald. I stället handlar det om samarbete mellan ”många aktö-rer”:
en stadsdelsförvaltning, fem tekniska förvaltningar, ett energibolag, ett kommunalt bolag, en bostadsrättsförening och föreningar m.fl. Åtgärder ingår för ökad delaktighet av boende och verksamma i en stadsdel med ett otal olika kulturer och över 100 olika språk. (Malmö stad 2011: 3)
Organisation och ledning
Projektets organisatoriska form präglas av en bred deltagandeansats med trådar till flera parallella processer:
I HS Rosengård utvecklas partnerskap mellan förvaltningar, intressenter i investeringar på Rosengård, lokala fastighetsägare, företagare, föreningar och andra viktiga lokala aktörer. Genom detta stöds projektgenomförandet så att andra pågående processer förstärks och nya möjligheter identifieras för att leverera konkreta resultat. Grundförutsättningen är att, genom ett sektorsövergripande forum, skapa former för delaktighet och inflytande från boende, verksamma, förvaltningar och företag när det gäller planering och genomförande av stads-delsutvecklande åtgärder. Arbetet kommer att innehålla aktiva participativa designprocesser med boende och verksamma och är strategiskt viktigt för förankring och mobiliseringsarbete inom hela satsningen. (Malmö stad 2011: 10)
I myllret av apostroferade aktörsgrupper framstår ändå samverkan mellan näringsliv och kommun som central med miljöförvaltningen som spindel i nätet och samordnande kraft. Allians mellan aktörer inom kommun och näringsliv är en för vår tid typisk orga-nisations- och styrform inte bara vid stadsbyggnad utan har rötter långt tillbaka i det svenska samhället10. Civilsamhällets aktörer i form av föreningar och medborgargrup-per får därutöver vanligen sina roller tilldelade inom ramen för denna övergripande alli-ans av två starka aktörsgrupper, i detta fall med hemvist i Malmö stad respektive nä-ringslivet i Malmö. Följeforskarna Bengt Persson och Magnus Johansson fångar den dialogorienterade ambition som uttryckts för stadsutvecklingsarbetet i Malmö mer gene-rellt:
Idag (2013) pågår en mängd olika utvecklingsprocesser i området som stärker varandra. Det är alltså svårt att värdera resultaten från en enskild process utan att samtidigt ta hänsyn till andra processer. Dialogprocessen i Kryddgården har gett viktiga lärdomar och erfarenheter inför kommande processer där man vill använda sig av planarbetet som ett sätt att initiera bredare dialoger kring hur olika områden i en stad kan och bör utvecklas. Dessa kunskaper är
10 Som framhålls av Montin & Hedlund med referens till Strömberg (1999) handlar det inte om några skarpa tidsbrott mellan olika former av styrning. I Sverige kan man till och med i viss mån tala om ”en återgång till äldre tiders politikskapande där olika aktörer agerade i samförstånd för att skapa stadens framtid” (Montin & Hedlund (2009: 24).
16
viktiga att ta tillvara i kommande dialoger i Kryddgården och andra platser där man behöver utveckla redan bebyggda områden genom ändringar i detaljplanen. (Persson & Johansson 2013: 62)
Hållbara Ålidhem, Umeå kommun
Stadspolitisk kontext
Redan i anslaget till Umeå kommuns ansökan om statligt stöd framgår att Hållbara Ålidhem är tänkt som en viktig pusselbit i ett helhetskoncept, en strategi för stadens utveckling fram till 2050:
Umeås mål för hållbar stadsutveckling är att samverka över alla gränser för att till 2050 skapa och förvalta attraktiva och miljömässiga, socialt och ekonomiska hållbara bostäder och boendemiljöer för 200 000 invånare med Umeå som ett framväxande norrländskt storstadsal-ternativ. Detta ska ske huvudsakligen genom förtätning och komplettering i redan befintliga strukturer. Umeå ska också renovera och anpassa befintliga boendemiljöer för Umeås idag 113 000 invånare till ovanstående mål i Norrlandsklimat, där det idag saknas goda exempel som också ska kunna komma andra till dels. För att nå detta har det lokala näringslivet, of-fentliga aktörer och forskning i Umeå 2008 initierat ett Nätverk för hållbart byggande och förvaltande med målet att Umeå 2020 ska vara världsledande på Hållbart byggande och för-valtande i kallt klimat. (Umeå kommun 2009)
Inordningen av projektet i en sammanhållen strategi understryks av kopplingarna till ansökan om att bli Europas kulturhuvudstad 2014 (vilket också blivit realitet). Under parollen ”Stay Cool” ska
kulturens alla uttrycksformer [… ] bidra till att öppna sinnen, flytta perspektiv mot mer håll-bara livsmönster och visa vad en stad kan göra när den kanaliserar den kollektiva förmågan, kreativiteten och uppfinningsrikedomen för större syften samt påverka konsumtions- och be-teendemönster genom att locka människor till ökat deltagande. (Umeå kommun 2009)
Umeås nya konstnärliga campus med högskolor för design, konst och arkitektur hålls fram som en viktig del i stadens arbete för hållbar stadsutveckling med Ålidhem som ”testplats för projekt”. Intervjubesöket i Umeå underströk bilden av Ålidhem som del i en övergripande stads-politisk strategi, där också det regionala perspektivet finns med. Umeå kommun sägs alltid ha varit försiktig med att gå in i stadsdelsprojekt och till exempel sagt nej till stat-liga satsningar på ”utsatta stadsdelar”, där man sett risker för stigmatisering och ”inlås-ning”. Våra informanter beskriver Umeå som en sammanhållen stad utan skarpa soci-ala/rumsliga skillnader. Hållbara Ålidhem är mot denna bakgrund lite av ett undantag från Umeås huvudlinje, men bara på ytan. I själva verket är projektet en pusselbit i den bredare, stadspolitiska strategin. Den övergripande politiska visionen är att Umeå 2050 skall ha 200 000 invånare (mot nuvarande 117 500): ”vi behöver en storstad i norra Sve-rige” (citerat från samtal vid intervjubesök i december 2012).
17
Utmaningar, mål och lösningar
I motsats till Järva, Rosengård och Vivalla framstår inte Ålidhem (6000-7000 invånare) som ett typiskt problemområde byggt under miljonprogrammets tid. ”Ålidhem är inget problemområde, det har ett positivt rykte = stjärnområde” fick vi höra av våra informan-ter.11 Området är socialt blandat med många nationaliteter och olika socialgrupper. Det är en ung befolkning, där många är studerande och 45 procent är utlandsfödda, jämfört med 56 procent i Järva, 58 procent i Rosengård och 52 procent i Vivalla12. Däremot ses det som ett problem att bostadsbeståndet har få större lägenheter och andra upplåtelse-former. När familjer får flera barn måste de söka sig utanför Ålidhem. Området har nära till sjukhus och universitet, en ”egen” järnvägsstation (Umeå Östra) och nära till flygplats. Servicen är god med nytt bibliotek, ny F-9 skola, flera förskolor, affärer och lågstadium/mellanstadium i näraliggande villaområdet Sofiehem. Ålidhem känns inte avskilt från övriga staden, och det beskrivs av våra informanter som ”en av de tryggaste städerna i Sverige”. Det är ett brett ”upptagningsområde” med dragnings-kraft som gör att folk utanför området kommer till Ålidhem och handlar etc. Vidare finns ”ålidhemsandan”, en tradition av stort frivilligt engagemang: ”arvet från 68-generationen lever kvar”. Ett av flera uttryck för detta är kulturhuset Klossen som in-rymmer olika aktiviteter, bland annat två teatergrupper. Tyngdpunkten i projekt Håll-bara Ålidhem ligger dock vid ekologisk hållbarhet, i synnerhet energisparåtgärder:
Projektet avser att med energisystemanalys utveckla området/Umeå till miljömässig och social förebild för innovativa tjänster och teknik i kallt klimat och visa upp Umeå/området som nordligt nav för hållbara städer och modern miljöteknik. (Umeå kommun 2009)
Ett tydligt spår i ansökan är att genom energisparåtgärder i form av individuell el- och vattenmätning och källsortering i nya miljöhus få ett deltagande och engagemang från
11 I ett material insamlat av Skuggteatern inför en teateruppsättning i Ålidhem hösten 2013 framkommer en delvis annorlunda bild: ”Sammantaget, genom allt material, kan man se att många som bor, har bott eller verkat på Ålidhem tycker sig känna tillhörighet och gemenskap på området. Det talas om grann-sämja, gemenskap, grill- och studentfester, familjeliv och uppväxt. I det mesta från intervjuerna och stormötet kan man höra och se drag av en slags sammanhållning på Ålidhem, att man tillsammans vill att det ska vara en trevlig plats att bo och verka på. Stormötet vittnade om många upplevelser kopplade till området, och enkäten kunde i sin tur svara på frågor kring hemmiljön och hur man trivs i hemmet. I inter-vjuerna hörde man mycket berättas om områdets historia och hur den har påverkat Ålidhem. Å ena sidan positivt som någon sorts 70-talsanda som finns där och lever kvar, å andra sidan negativt på grund av det rykte som området har fått. Ryktet om Ålidhem verkar mest finnas i det förflutna, men lever någonstans ändå kvar och påverkar de som bor här samt uppfattningen om Ålidhem. Vart kommer ryktet ifrån? Och hur förhåller sig människor till det idag? Påverkar det fortfarande området, eller är det något som endast de som bodde där förut minns och bär med sig? Det man kan se är att stadsdelen fortfarande dras med ett dåligt rykte eftersom de som svarat på enkäten, där många av de svarande bor på Ålidhem nu, också sva-rat att ryktet anses vara medelbra och även att det inte är ett attraktivt område. Där kan man alltså tydligt se att trots att ryktet verkar ha förbättrats, så finns uppfattningen om ett dåligt rykte och icke-attraktivt område kvar.” (Skuggteatern, Ålidhem 2013) 12 Siffrorna är beräknade från data hämtade från respektive kommuns hemsida. Siffran för Järva avser hela området Rinkeby-Tensta.
18
de boende. Ett tecken på framgång i detta arbete är att AB Bostaden för sitt arbete med Hållbara Ålidhem i juni 2013 tilldelades utmärkelsen Sustainable Energy Europe Awards 2013 (i kategorin Living). Det skedde i konkurrens med 224 tävlande från hela Europa (AB Bostaden 2013b).13 Det sociala målet – ett av sju formulerade mål – uttrycks på följande sätt: ”Förbättrad upplevd demokrati, delaktighet, trygghet, trivsel i området, mäts bland annat via Bosta-dens årliga kundenkät. (Umeå kommun 2009, vår kursivering)
Figur 3. Vinterträdgården - mötesplats i Ålidhem, Umeå.
Ålidhem var redan före projektet väl försett med samlingspunkter, dels i form av ett centrum med affärer, restaurang/pub med mera. Kulturcentret var också på plats redan innan projektet, medan den nya vinterträdgården är tänkt att vara samlingsplats främst avsedd för boende på Geografigränd och föreningar i Ålidhem men efter hand också för en bredare allmänhet. Verksamheten i den sedan slutet av 2012 färdigställda vinterträd-gården presenteras under rubriken ”Möjligheternas rum” på följande sätt:
Det är tack vare projektet Hållbara Ålidhem och det ekonomiska stödet från Delegationen för hållbara städer som Vinterträdgården kunnat byggas. En energisnål mötesplats som i första hand får användas av de boende i det nybyggda kvarteret och i närområdet. Så småningom kommer lokalen även att kunna hyras av allmänheten och av företag. Vinterträdgården är rustad med modern teknik. Bostaden bjuder på trådlöst internet och det finns fem olika skärmar som gör att lokalen kan användas till allt ifrån sport på storbildsskärm med kompi-
13 Projekten bedöms av en expertjury utsedd av EU-kommissionen.
19
sarna till heldagsmöten med rörliga bilder på flera skärmar samtidigt. (Hållbara Umeå 2013)14
Deltagande och dialog med de boende i planeringsprocessen har erbjudits genom öppna möten, fokusgrupper och idéforum anordnade av AB Bostaden och Umeå kommun. Resvaneundersökningar och satsning på ett kulturcentrum med bibliotek, skola, fritids-gård och förskola är också åtgärder som framhålls som uttryck för en vilja att engagera de boende i områdets utveckling. Organisation och ledning
Hållbara Ålidhem leds av en trojka bestående av AB Bostaden15 och Umeå Energi16, båda kommunägda, och Umeå kommun med support av andra aktörer i delar som finan-sieras utanför delegationsprojektet. Den viktigaste externa aktören är Umeå universitet där forskare följt projektet sedan start och utverkar en fullständig energimässig uppfölj-ning av projektet ända till två år efter projektets slut. I nätverket ”Hållbart byggande i kallt klimat” ingår 57 organisationer från byggbranschen med styrelseordförande för Umeå Energi som ordförande. Denna konstellation symboliserar viljan att i ett nära samarbete kommun-näringsliv utveckla Umeå genom en kombination av ekonomisk tillväxt och ekologisk hållbarhet.17 Även om fokus för Hållbara Ålidhem är ekologiskt finns en tydlig social strimma som leder in till AB Bostadens strategi och löpande verk-samhet (AB Bostaden 2013a).
Mitt Gröna Kvarter, ÖrebroBostäder AB18
Stadspolitisk kontext
I stadsdelen Vivalla i Örebro påbörjade ÖrebroBostäder AB (ÖBO) i februari 2013 om-vandlingen av 123 lägenheter belägna i områdets sydöstra del på Visgatan. Genom att börja med ett avgränsat kvarter skapar ÖBO ett pilotprojekt för ett långsiktigt förnyelse-arbete. Erfarenheter från Mitt Gröna Kvarter ska ge underlag för den fortsatta omvand-lingen av hela Vivalla med totalt 2 400 lägenheter. Den totala kostnaden för den första etappen är beräknad till 170 miljoner kronor. Av dessa medel bidrar Delegationen för
14 ”Technical Visits ingår som en del i att göra Umeå till ett nordligt nav för miljöteknik. Projektet finan-sieras av Tillväxtverket, Umeå kommun, Umeå kommunföretag, Region Västerbotten, UMEVA och Umeå Energi”. (Hållbara Umeå 2013) 15 AB Bostaden äger och förvaltar cirka 15 400 lägenheter, vilket är nära hälften av alla i kommunen (AB Bostaden 2013a). 16 Moderbolaget, Umeå Energi AB, är ett helägt dotterbolag till Umeå Kommunföretag AB (UKF), som i sin tur ägs i sin helhet av Umeå kommun. 17 Nätverket etablerades 2009 med syfte ”att skapa gynnsamma affärsmöjligheter inom Hållbart byggande genom att gå före och förstärka kompetens och arbetsmetoder i helas branschen. Visionen är att Umeåreg-ionen år 2020 är ledande i världen på hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat” (Söderström 2012), 18 Detta avsnitt bygger delvis på författarnas studie av planeringsprocessen för Mitt Gröna Kvarter fram till dess att ombyggnaden påbörjades i januari 2013 (Gustavsson & Elander 2013a).
20
hållbara städer med 9 235 000 kronor till åtgärder som syftar till energieffektivisering utöver den föreskrivna normen.
Figur 4. Visgatan i Vivalla, Örebro. Konflikt mellan två ideal, bilfri miljö och bekvämlighet.
I en första etapp genomförs rivning av två hus med 23 lägenheter och vändning av en-trésidor på tre hus. Dessa förändringar motiveras främst utifrån faktorer som i dessa sammanhang brukar förknippas med ”social hållbarhet”. ”En ny struktur av gator, grön-ytor och komplettering av verksamhetslokaler” ska göra att det skapas ”en stark samhö-righets- och hemmakänsla” samtidigt som Vivalla mer ”liknar stadens uppbyggnad och stärker stadsdelens kontakt med staden.” (se ÖBOs komprimerade projektbeskrivning nedan). Dessutom genomförs en rad ekologiskt motiverade åtgärder såsom tilläggsisole-ring av tak och fasader, byte av fönster, nya värmerör och elinstallationer, ny trapphus-belysning och solpaneler i mindre skala i befintliga bostadshus. Vidare ska individuell mätning av vattenförbrukning göra det möjligt för de boende att minska sin egen miljö-påverkan. I senare etapper kommer ytterligare bostäder att nyproduceras, i ett punkthus samt ett antal radhus. Projektet skall också kompletteras med ett mobilt "miljöhus" där olika tekniklösningar visas upp.
Utmaningar, mål och lösningar
Utmaningarna liknar dem som gäller för de flesta områden med flerfamiljshus byggda under perioden 1975-1964 (miljonprogrammets tid). Områdena ”blöder energi” (ett ut-tryck vi ofta fått höra under våra intervjuer) och är i behov av omfattande teknisk reno-vering i fråga om ventilation, isolering, fönster med mera, sociala åtgärder är nödvän-diga på grund av hög arbetslöshet, många socialbidragsberoende och andra utmaningar
21
förknippade med befolkningens sammansättning (många ”nysvenskar” i behov av sär-skilt stöd för utbildning, vård och omsorg). Bostadsföretaget känner ett ansvar för att renoveringar och eventuell nybyggnation ska ske på ett sätt som är både företagseko-nomiskt rimligt och gör det möjligt för de som bor där att bo kvar om de vill.
I sin ansökan till Delegationen för hållbara städer 2010 presenterar ÖBO projektet på följande sätt:
ÖrebroBostäder (ÖBO) vill skapa Mitt Gröna Kvarter. Dessa tre ord pekar tydligt ut rikt-ningen för kvarteret. MITT: De boende i kvarteret ska känna en stark samhörighets- och hemmakänsla. Genom sättet som upprustningen utförs på ökar stoltheten, tryggheten och trivseln i kvarteret. Ge-nom pedagogiska metoder och visualisering uppnås en läroprocess där effekten blir att hy-resgästerna får en större förståelse och kunskap om sin egen miljöpåverkan. Det leder i sin tur till en känsla av tillhörighet och ansvar. GRÖNA: Ett värde vi vill förstärka i kvarteret är det gröna – såväl visuellt som i drift och förvaltning. Kvarterets förbrukning av vatten och värme är idag bland de högsta i hela ÖBOs bestånd och bör minskas avsevärt. En miljöåtgärd som planeras är att återanvända kvarterets energi i ett lokalt värmesystem. Förnyelsebar energi ska produceras och energiförbrukningen mer än halveras. En bättre infrastruktur med nya gator och cykelvägar ska underlätta för mil-jövänliga transportalternativ. Grönområdenas kvalitet, möjligheter till rekreation och plats för spontan lek och rörelse ska förbättras i kvarteret. Den fysiska miljön ska därigenom upp-levas ännu grönare och mer trivsam och hyresgästerna ska, efter projektets avslut, också känna att de genom sitt boende i kvarteret bidrar till en hållbar utveckling både i ett litet och i ett större perspektiv. KVARTER: Med hjälp av tekniska, konstnärliga och pedagogiska insatser ska kvartersiden-titeten stärkas. Målet nås genom att skapa unika kännetecken för kvarteret, förtydliga skill-naderna mellan det offentliga och privata rummet samt genom ett delaktighetsarbete där hy-resgästen ges goda möjligheter att fördjupa sina sociala kontakter med sina grannar. En ny struktur av gator, grönytor och komplettering av verksamhetslokaler kommer också att bidra till en större kvarterskänsla som mer liknar stadens uppbyggnad och stärker stadsdelens kon-takt med staden. ((Delegationen för hållbara städer 2012a: 12)
ÖBOs egen beskrivning inrymmer flera aspekter av social hållbarhet som vi identifierat, inte minst platsidentitet, inkludering och delaktighet. Projektet har på grund av överprövning vid upphandlingen fördröjts ett år men de första husen är nu ombyggda och några boende har flyttat tillbaka. Hur många som till slut kommer att göra detta är ännu oklart. I samarbete med arbetsförmedlingen och Skanska, som efter upphandling under 2012 blev huvudentreprenör, är planen att 50-70 boende och arbetssökande i Vivalla ges möjlighet att arbeta i projektet och därigenom delta i förändringsarbetet i sin egen boendemiljö. Våren 2014 har drygt 20 ”boendebyggare”
22
genom ”social upphandling” fått möjlighet till utbildning/praktik/jobb i Mitt Gröna Kvarter. Tanken är att detta ska bli en modell för social upphandling som ÖBO ska kunna använda också vid framtida ombyggnation (Örebro Bostäder 2014).
Organisation och ledning
Huvudaktören i Mitt Gröna Kvarter är det kommunala bostadsbolaget ÖrebroBostäder AB. Projektet ses som en integrerad del av bolagets långsiktiga strategi för omvandling av hela Vivalla och framstår också som en viktig pusselbit i kommunens arbete för tre-dimensionell hållbarhet. Projektgruppen leddes under planeringsstadiet av bostadsbola-gets distriktschef och innehöll i övrigt ett par andra ÖBO-anställda samt representanter för hyresgästföreningen på distriktsnivå och boende i området. Andra som ingick i pro-jektgruppen var en byggkonsult, en dialogkonsult, en representant för arbetsförmedling-en och en för föreningen Somaliland i Örebro (han bor också på den del av Visgatan som omfattas av projektet och har nu med sin familj flyttat in i en ombyggd lägenhet). Implementeringen av Mitt Gröna Kvarter bygger på ett organisatoriskt så kallat partne-ringavtal mellan ÖBO och Skanska.19
Krokslätts Fabriker Söder– Husvärden AB
Stadspolitisk kontext
Krokslätts Fabriker ligger i Mölndals kommun men kan i fysisk mening lika mycket ses som en yttre del av Göteborgs innerstad. Det är lätt att ta sig till och från området med kollektivtrafik och det är inte nödvändigt att ha bil. Gemensamt för Krokslätt och en del andra stadsdelar och kommuner som gränsar till Göteborg är en stadspolitisk strategi att binda knyta dessa områden närmare till centrala Göteborg. Syfte med just detta projekt är att förtäta och utveckla ett etablerat verksamhetsområde till ett samhälle i miniatyr med arbetsplatser, bostäder och service som möjliggör ett urbant liv. Visionen är att
bli en internationell förebild för hur ett K-märkt fabriksområde kan utvecklas till en levande stadsdel som också understödjer en klimatsmart livsstil. Ambitionen är ’ett samhälle i minia-tyr’ med bostäder, service och arbetsplatser med kort pendlingsavstånd till Göteborg” (Dele-gationen för hållbara städer 2012a: 20).
19 “Partnering är en strukturerad samarbetsform, där byggherren, konsulterna, entreprenörerna gemensamt löser en bygguppgift, baserat på ett öppet och förtroendefullt samarbete där allas yrkeskunskaper kom-pletterar varandra.” (NCC 2013)
23
Figur 5. K-märkt byggnad vid Krokslätts fabriker, Mölndal.
Området har nära anslutning till ett rikt utbud av urbana faciliteter, ett stort grönområde och snabba, miljövänliga kommunikationer. Kombinationen av verksamheter och bo-städer gör området levande under fler av dygnets timmar och gör det möjligt att samut-nyttja resurser i form av lokaler, fordon och tjänster, med bättre underlag för butiker och annan service. Kort sagt har Krokslätts Fabriker goda förutsättningar att vidareutveckla sin position som en levande del av stadslandskapet mellan Mölndals centrum och Göte-borgs innerstad. Utmaningar, mål och lösningar
Området kännetecknas av en kulturhistoriskt intressant, K-märkt miljö och det finns ett åttiotal företag i området, men inga bostäder. Projektet drivs av en fastighetsägare (Hus-värden AB) som tidigare arbetat med hållbarhetsfrågor. Hur ska då dessa pusselbitar fås att falla på plats?
Nya Krokslätt har stor potential att utveckla unika livskvaliteter. Det centrala läget mellan Göteborg och Mölndals centrum utgör goda förutsättningar för närhet till stadslivet medan Safjällets naturreservat erbjuder rekreationsmöjligheter. Genom involvering av brukare och lokalintressenter kommer lokalbehov och bostadslösningar att kunna skräddarsys efter behov och därmed erbjuda en kvalitativ bostads- och arbetsmiljö [...] Genom att framtida boenden och verksamma kan få möjlighet att träffas i former för brukarmedverkan kan också potenti-ella grannskapsband skapas vilket redan från början kan bidra positivt till att brukarna identifierar sig med sin närmiljö, känner delaktighet och ansvar för den. Det bidrar i stor ut-sträckning till att skapa trygghet inom området. (Nya Krokslätt 2010: 7; våra kursiveringar)
Ambitionen är att skapa ett "samhälle i miniatyr" med bostäder, service och arbetsplat-ser på kort pendlingsavstånd till Göteborg, byggt på värderingar som individuell frihet,
24
flexibilitet och inslag av klimatanpassad arkitektur, biologiska system och IT-teknik. Samtidigt ska den kulturhistoriska miljön i området tas tillvara. I planerna ingår att komplettera den kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen om 60 000 kvm med 250 lä-genheter, kontor och servicefunktioner, som integreras och samordnas med befintlig bebyggelse.
Tyngdpunkten i projektet ligger vid ekologiska och ekonomiska aspekter, medan förstå-elsen av social hållbarhet tar sin utgångspunkt i de nationella folkhälsomålen:
Av de elva nationella målen ser vi att följande kommer att uppfyllas i projektet; 1. Delaktig-het och inflytande i samhället, 2. Ekonomisk och social trygghet, 3. Trygga och goda upp-växtvillkor, 4. Ökad hälsa i arbetslivet, 5. Sunda och säkra miljöer och produkter, 9. Ökad fysisk aktivitet. (Nya Krokslätt 2010: 3)
Programmet omfattar faserna projektering, upphandling, projektstyrning och uppfölj-ning och ska följas upp mot tre mätbara mål: energi/miljö, ekonomi och livsstil. Det sistnämnda målet anknyter till folkhälsoperspektivet och konkretiseras genom hälsoef-fekter, vardaglig fysisk aktivitet, rekreation i närområdet, upplevd livskvalitet och bete-enden med påverkan på innemiljö och resursanvändning (Nya Krokslätt 2010: 14).
Stark boendegemenskap, byggnader med stark identitet, hälsosam utemiljö som utfor-mas för sociala möten och brukarmedverkan är mål som signaleras. Det sistnämnda inbegriper ”förankring av projektet hos befintliga och kommande brukare, förståelse och kommunikation mellan medverkande parter samt smarta IT-system för dialog mel-lan parter i planeringsprocessen” (Nya Krokslätt 2010: 7).
Boendeenkäter ska genomföras för att mäta trivsel, upplevd miljö, trygghet etc. Resultaten kommer att jämföras såväl med kommunens övriga nyproduktion som med annan bebyg-gelse med uttalad miljöprofil. (Nya Krokslätt 2010: 21).
Ambitionen har varit och är att förankra projektet hos befintliga och kommande brukare och att skapa bättre förståelse och kommunikation mellan medverkande parter. Genom en kundinriktad hemsida försökte projektet stämma av intresset på marknaden och lyck-ades samla ett brukarråd bestående av 10 personer inklusive två personer från projektor-ganisationen. Eftersom det visade sig svårt att hitta faktiska köpare på ett så tidigt sta-dium – avståndet fram till faktiskt byggtid var mer än ett år – blev det dock svårt att väcka/skapa ett långvarigt engagemang från brukarrådets deltagare (Krokslätts Fabriker Söder 2012: 13-14).
25
Organisation och ledning
Projektet ägs ytterst av Husvärden AB men genomförs i samverkan mellan aktörer inom näringsliv, offentlig sektor och forskning med en styrgrupp bestående av representanter från sju olika företag.
Kvillebäcken, Göteborgs stad
Stadspolitisk kontext
Kvillebäcken20 ligger på Hisingen och är en del av omvandlingen av stadsdelarna runt Göta älv. Göteborgs stad har utarbetat ”Älvstrandsmodellen” som med sitt arbetssätt ska främja samverkan mellan olika aktörer när det gäller exploatering och utveckling av markområden. Företaget Älvstranden Utveckling presenterar på sin webbplats sin vision ”Den goda staden” som ska vara en ledstjärna för arbetet. Den goda staden karaktärise-ras av ”blandstadens ideal”, den ska vara ”rik och levande för alla människor och den har vissa likheter med ’den gamla staden’” (Älvstranden Utveckling AB 2013).
I den övergripande vision som kallas Älvstaden (centrala Göteborg utefter Göta älv) lyfts tre värdeord fram: Älvstaden ska vara inkluderande, grön och dynamisk. Det bety-der att där ska finnas mötesplatser för alla, där ska användas förnybar energi och dit ska man kunna resa och leva hållbart. Stadens näringsliv och kultur ska också utvecklas och ge Älvstaden ”internationell lyskraft” (Göteborgs stad 2012). Ett av huvudsyftena i vis-ionen är att bygga samman staden över älven, ”den ska helas fysiskt och socialt” och därigenom hoppas man uppnå minskad segregation (Göteborgs stad 2012: 5). Ett steg i detta arbete är att etablera en ”miljöskyttel” över älven för att underlätta för enklare och snabbare kollektivtrafik över Göta älv. Att det finns ett stort behov av att bygga bostä-der i Göteborg slås fast i den regionala utvecklingsstrategin från 2006 ”Uthållig till-växt”; målet är att 30 000 nya bostäder ska skapas i de centrala stadsdelarna till år 2020. Älvstaden förväntas bidra till detta och till ett fortsatt bostadsbyggande även efter 2020. (Göteborgsregionens kommunalförbund 2006)
Utmaningar, mål och lösningar
Det som nu kallas Kvillebäcken (eller Nya Kvillebäcken) hade, enligt de officiella do-kumenten, allt mer blivit ett område i förfall, med en blandning av olika typer av bygg-nader och verksamheter, vilket gett ett ovårdat och förfallet intryck. I vissa fall fanns omfattande markföroreningar i området. Området var också belastat av kriminell verk-samhet (Göteborgs stad 2010, s. 4). Gabriella Olshammar karakteriserar i sin avhand-ling området som ett ”permanent provisorium” (Olshammar 2002). Lokalpress och 20 Urbansociologen Catharina Thörn, som studerat området innan det fick namnet Kvillebäcken eller ”Nya Kvillebäcken” som det ibland kallas officiellt, framhåller att området tidigare brukade benämnas ”bortom Backaplan” eller ”Gustaf Dahléns-området” från den gata som löper genom området (Thörn 2013).
26
kommunpolitiker kallade området för ”Gazaremsan” efter att ett antal våldsbrott begåtts där runt år 2005 (Centrala Älvstaden, odaterad). Dem vi samtalat med i projektet är överens om att området behövde få en ny, positiv identitet, som kan hjälpa till att tvätta bort den nedsättande stämpel som satts inte bara på det aktuella området utan på hela Hisingen. Som utifrån kommande betraktare av Göteborg är det lätt att läsa denna bild som en nästan övertydlig, rumslig avspegling av klasskillnaderna i staden Göteborg.
Enligt projektets programförklaring skall det finnas möjlighet till ”individuell påverkan” genom individuell mätning och debitering av varm-, kallvatten samt el. ”De boende får ta staden i anspråk” genom en ”tillåtande attityd till egna initiativ till spontanitet på går-dar, gator och parker, t ex gatufest, filmvisning, odling, sport och lek” samtidigt som det skapas förutsättningar ”så att de boende kan ha ett litet ekologiskt fotavtryck” (Kville-bäcken 2012). På projektets hemsida utmålas den kommande stadsdelen på följande sätt:
Mellan husen blandas små mysiga gårdsgator med breda avenyer, pocketparker, torg och grönområden. Målet är att skapa en trivsam och levande stadsdel redan från start och förebil-den är den centrala kvartersstaden, som du hittar i t.ex. Köpenhamn och London men även på närmare håll i området kring Göteborgs långgator. Bebyggelsen i Kvillebäcken innebär att dåligt utnyttjad central mark tas i anspråk för bostadsbebyggelse, vilket är mycket positivt för en hållbar utveckling av staden. Projektet innebär också att befintlig infrastruktur utnytt-jas och bidrar därmed till god resurshållning. (Kvillebäcken 2013)
I en kort film där Älvstranden Utveckling AB (2011)21 presenterar sin vision av det framtida livet i Kvillebäcken har det negativa och hotfulla vänts till något positivt. I filmen berättar en presumtiv fiktiv Kvillebäcksbo om sitt liv i det nya Kvillebäcken:
Vi som bor i Kvillebäcken älskar stadslivet, och uppskattar de okonventionella, det som överraskar, det som bubblar av liv, kreativitet och mångfald. Vi är engagerade i samhälls- och miljöfrågor och samtidigt vardagslivsnjutare av stora mått. Vi ser oss gärna som något av banbrytare. Det är nog därför vi gillar att den ursprungliga själen från gamla Kvillebäcken finns kvar som en charmig ingrediens i det nya Kvillebäcken som har vuxit fram. (Älvstran-den Utveckling AB 2011)
På vilket sätt det gamla Kvillebäcken återfinns i den nya bebyggelsen framgår inte av filmen eller av planerna för området. Som framhållits av Catharina Thörn med stöd av en inventering gjord av stadsbyggnadskontoret i Göteborg 2001 fanns i det som nu kal-las Kvillebäcken före omvandlingen en stad med blandning av bilverkstäder, loppisar, antikaffärer, restauranger och moskéer med mera (Thörn 2013: 71).22 Av dessa finns nu
21 Filmen har varit möjlig att se på Youtube, men är numera inte tillgänglig. 22 Catharina Thörns artikel suppleras med belysande fotografier tagna av Katarina Despotovic innan ”Nya Kvillebäcken” tagit form.
27
ingenting kvar. I ett äldre stadsbyggnadsspråk kan man tala om att en ”totalsanering” eller ”slumsanering” ägt rum utan plats för något av det gamla (Andersen 1999: 8).
I filmen som nämnts ovan beskrivs Kvillebäckens “mångkulturalism” som något som gör stadsdelen attraktiv:
Det mångkulturella är påtagligt och har stor betydelse för atmosfären i området. Saluhallen är ett exempel. Här doftar mat från världens alla hörn, och jag älskar mixen av såväl mat som människor. (Älvstranden Utveckling AB 2011)
Våra guider i Kvillebäcken visar den påbörjande byggnad som ska bli saluhallen. I sam-talet med personer anställda vid Göteborgs stad kommer det också fram att saluhallen är tänkt att bidra till integration med mellan olika grupper i staden. Inte bara Kvillebäcks-borna förväntas handla i saluhallen, utan även människor från närliggande stadsdelar som stannar till på väg till eller från jobbet. En tanke är, enligt våra guider, att de som inte har råd eller möjlighet att hyra en plats i saluhallen ska kunna ha ett torgstånd utan-för, något som också skulle tilltala dem som inte har råd att handla sina livsmedel där. Integration förväntas dock främst ske bland de boende i området tack vare mötesplatser mellan husen, kolonilotter och verksamhetslokaler som är tänkta i bottenvåningarna, säger våra informanter. Det finns också ett område i stadsdelen där det temporärt arran-gerats pallodling i projektet Kvartersodlat Kvillebäcken med föreningen/nätverket Stadsjord som organisatör (Stadsjord 2011).
Figur 6. Nya Kvillebäcken i vardande.
28
I filmen om visionen framstår ”det mångkulturella” som ett exotiskt inslag som lokali-seras till saluhallen. Det mångkulturella blir en exotisk accessoar till det moderna ur-bana livet, och kan i bästa fall komma till uttryck i saluhallen men inte i det övriga Kvil-lebäcken. De människor som i övrigt kommer att befolka stadsdelen är vit medelklass, tycks det. De höga kostnaderna för de nyproducerade lägenheterna utgör förmodligen ett hinder för att skapa den sociala blandning som annars är ett vanligt uttryck för social hållbarhet. De intervjuade påpekar att Kvillebäcken främst kommer att bli ett bostads-område för ”folk med god ekonomi”, dock inte en ”gräddhylla”. Ändå associeras till internationella storstadsmiljöer i filmen om visionen; den presumtiva Kvillebäcksbon berättar att hon ser ut över södra älvstranden från en takterrass och berättar att ”vi bru-kar drömma om att vi sitter i New York” och konstaterar att ”Kvillebäcken är lite konti-nentalt och samtidigt så Göteborgskt” (Älvstranden Utveckling AB 2011).
Organisation och ledning
Huvudaktörer är Kvillebäckskonsortiet (Veidekke, Derome, HSB, Ivar Kjellberg, NCC, Wallenstam och Älvstranden Utveckling), Göteborg Energi, Business Region Göteborg, Renova, Fordonsgas i Väst, stadskansliet, stadsbyggnadskontoret och trafikkontoret. Åtgärderna utvecklas i samarbete med Volvo, Envac, Västtrafik, Chalmers med flera företag. Forskare från Göteborgs universitet har varit delaktiga i utformningen och ut-värderingen av de dialogprocesser som genomfördes inför planläggningen i området. (Göteborgs stad 2010). Trots att det funnits en politisk vilja att omvandla området så har det tidigare mer eller mindre lämnats åt sig själv, delvis på grund av att det krävts rela-tivt hög exploatering för att klara av omvandlingen ekonomiskt. Det är också orsaken till att Älvstranden Utveckling AB tillsammans med sex andra bolag bildade ett gemen-samt konsortium för att kunna realisera projektet. Konsortiet har kommit överens om ”Kvillebäcksfördraget” där ett avtal gjorts för att bygga ett resurssnålt och kretslopp-sanpassat område. (Göteborgs stad 2010: 4).
Sammantaget utgör intressenterna i Kvillebäcksprojektet ett typexempel på ett intimt samarbete mellan resursstarka näringslivsaktörer och representanter för ledningen i en storstad. På den yta där det förut fanns en stor variation av verkstäder, småaffärer, mos-kéer, föreningslokaler etc. byggs nu nya bostäder, affärs- och kontorslokaler som sam-mantaget ska ge ”den andra sidan” av Göta älv en ny image som en del av Centrala Älv-staden. Man kan säga att den tidigare, verksamhetsblandade stadsdelen nu ersätts av en stad med annan ”blandning”, anpassad till staden Göteborgs vision om Centrala Älvsta-den.
29
Hållbar kunskapsstad Lund NE, Lunds kommun
Stadspolitiskt kontext
På Lunds kommuns hemsida presenteras ”Den hållbara kunskapsstaden” som ett inve-steringsprojekt för hållbara satsningar inom ”Kunskapsstråket”, Projektet, som pågår 2010 till 2014, är ett samarbete mellan fem organisationer: Statens fastighetsverk, Aka-demiska Hus AB, Ikano Kontor, AF Bostäder och Lunds kommun. Innovativa energi-lösningar, förtätning av campusområdet, hållbara mobilitetslösningar med människan i fokus, grönska i staden och en ny mötesplats genom Hållbarhetshuset ska förverkligas. Ett stöd på 48 miljoner kronor från Delegationen för hållbara städer ska möjliggöra mil-jöinvesteringar på upp till 160 miljoner kronor.
Projektet är en viktig motor i Lunds arbete för hållbar stadsutveckling. Bred samverkan mel-lan projektets aktörer och andra intressenter är viktig. Genom seminarier, workshops och studiebesök kan många ta del av de satsningar och erfarenheter som görs. Förhoppningen är att samarbetet inte ska avslutas när projekttiden går ut, utan att nya idéer ska utvecklas och nya samarbeten ska ta vid (Lunds kommun 2013; vår kursivering)
Den fysiskt och ekonomiskt största investeringen ligger dock i framtiden, det vill säga en sedan länge planerad spårväg som är tänkt att sträcka sig från Centralstationen upp till de nya forskningsanläggningarna ESS och MAX IV i Norra Brunnshög. I skrivande stund saknas dock ett positivt besked från regeringen om att tillskjuta den partnerfinan-siering som projektet behöver för att sätta igång och en lokal debatt pågår om spårväg verkligen är den rätta lösningen på persontransportfrågan.23
Lundprojektet har således en annorlunda karaktär än de övriga sju delegationsprojekt vi studerat. Fokus ligger inte på en specifik stadsdel utan på åtgärder i ett ”stråk” som sträcker sig från stadens centrum genom universitetsområdet upp till de nya europeiska forskningsinstitutioner som nu byggs upp. Inramningen är en förväntad kraftig expans-ion av staden och därmed sammanhängande utmaningar för stadspolitik och planering. Vissa likheter finns dock med Malmös strategi att etablera ett stråk mellan Västra Ham-
23 ”Lund har 114 000 invånare och antalet ökar med 1-2 procent per år. Därtill kommer nästan 30 000 heltidsstudenter och tusentals pendlare. I området från Lunds innerstad mot Brunnshög finns och planeras cirka 25 000 arbetsplatser, bland annat på forskningsanläggningar som Ideon och Medicon Village. Med de nya forskningsanläggningarna ESS och MAX IV, kommer Lund som kunskaps- och innovationscent-rum få ytterligare internationell tyngd. Cirka 50 000 människor kommer att bo och arbeta i Brunnshög. – Den mark som nu bebyggs i Brunnshög är gammal jordbruksmark. Då gäller det att utnyttja den effektivt med tät bebyggelse. Den forskarby som byggdes vid Ideon på 80-talet var en anonym miljö med kontor och mycket asfalt i form av p-platser. Nu vill vi bygga en tät stad med blandad bebyggelse, där spårvägen går som ett centralt stråk och varje station blir en nod för bebyggelsen runt omkring. 225 hektar ska be-byggas med arbetsplatser, bostäder, kaféer och butiker. – Vår målsättning är att minimera klimatpåverkan och elanvändningen. Vi vill balansera användningen av jordbruksmark med stadsodling och maximera upplevelserna i området, bland annat genom att skapa nya promenadstråk.” (Per Svensson, exploaterings-ingenjör för Brunnshögsprojektet i Lund, citerad av Maritha Sandberg-Lööf i tidskriften Trafikforum nr 3 2014, s. 12-14). Enligt Hållbar kunskapsstad Lund NEs årsrapport för 2011 skulle spårvägen stå klar 2014.
30
nen och Rosengård och Göteborgs strategi att länka in Kvillebäcken i Centrala Älvsta-den, med en ”älvskyttel” som transportlänk. Förutom den sedvanliga referensen till de tre hållbarhetsdimensionerna nämns ”social” hållbarhet endast i samband med den del av projektet som handlar om kompaktboende för studenter, under rubriken ”Förtätning och blandstad i campusmiljö” (Lunds kommun/Lund Northeast 2010). I årsrapport 2011 till Delegationen för hållbara städer finns ingen explicit referens till social hållbarhet (Lunds kommun 2011). I projektet, som är en pusselbit i en omfattande satsning på ”det hållbara stråket”, ligger tyngdpunkten på ekologisk hållbarhet. Det innebär förstås inte att projektet skulle sakna sociala implikationer som vi nu kommer att se.
Utmaningar, mål och lösningar
Vid vårt första samtal med företrädare för projektet i Lund hösten 2012 lyfte kommu-nalrådet fram en potentiell motsättning mellan Lund som en stad för en kommande in-ternationell kunskapselit och ”Lundafolkets” stad representerad av såväl en traditionell akademisk kulturelit som industriarbetare och ”vanligt folk”. Därför ses det som viktigt att jobba för att den nya stora forskningssatsningen får en bred acceptans.24 Här blev det en diskussion där vi som forskare efterlyste ett tydligare socialt perspektiv bakom de många åtgärder som planerades eller redan var i gång. Övriga deltagare i diskussionen instämde. I diskussionen framfördes att ett tänkbart socialt perspektiv skulle kunna ta sin utgångspunkt i medborgarrollen, det vill säga att lägga fokus på att åtgärderna skall genomföras med uppmärksamhet på att de också ska vara till nytta och glädje inte bara för ”kunskapseliten”. Men vad skulle detta kunna betyda konkret? Hur kan Lunds med-borgare göras delaktiga i den förvandling av staden som tycks vänta?
Även om det sociala perspektivet inte är explicit i Lundprojektet, så finns det en implicit tanke att åtgärderna ska förankras och få legitimitet hos medborgarna. Medborgar-stämma i form av ”dialogkafé” kring specifika frågor är en metod som i andra samman-hang använts för att inhämta synpunkter från medborgare, till exempel den 24 oktober 2012 när boende i Östra Torn, Mårtens Fälad och Linero bjöds in för att samtala kring hur dessa tre områden kan bli
en plats där fler människor med olika bakgrund, ålder och livsstil möts och har glädje av varandra […] en ännu bättre plats att bo på när Lund växer österut och i nordost […] Hur kan kopplingen mellan Östra Torn, Mårtens Fälad, Linero och övriga Lund bli enklare för olika människor som rör sig i staden? (Lunds kommun 2012)
24 På en telefonstolpe i centrala Lund fann vi följande klistermärke: ”Lund är inte deras att sälja. Låt inte Lund förvandlas till en stad som bara överklassen har råd att äta, bo, handla, plugga och leva i. Motstånd lönar sig.” Som adressat angavs ”Virvelvinden.net”, en hemsida som nu har lagts ned och övergått till http://alltatalla.com/lund, en hemsida tillhörande Förbundet Allt åt alla, en partipolitiskt obunden vänster-organisation (Förbundet Allt åt alla 2013).
31
Samtalen vid en medborgarstämma sker i smågrupper, kommunen besvarar alla in-komna frågor skriftligt och svaren görs tillgängliga på dess hemsida:
I medborgardialogen ges Lunds förtroendevalda möjlighet att få höra lundabors syn på ge-mensamma frågor, och lundabor får aktuell information. Mötet kan inte besluta om att åtgär-der skall genomföras, men det som kommer fram i medborgardialogen återrapporteras till kommunfullmäktige. (Lunds kommun 2012)
Deltagarna i vårt intervjusamtal menade att det finns en långvarig kritik mot kommunen att inte göra tillräckligt för att bredda kulturen till ”vanliga” Lundabor. På senare tid har dock en rad initiativ i den riktningen tagits, till exempel körfestival, barn- och ungdoms-festival, litteraturfestival och Skissernas Museum. ”Lund har länge varit ett självspelan-de piano” var ett uttryck som nämndes, åsyftande det förhållandet att Lund på grund av sin historiska tyngd inte behövt jobba för sin identitet och sitt varumärke. Men nu står staden inför utmaningen att tydligare definiera sin roll i skärningspunkten mellan tradit-ionell akademisk självklarhet och det nya som är på väg, det vill säga jättesatsningarna ESS och MAX IV; statligt och europeiskt finansierade laboratorier för avancerad materialforskning. Hur ska Lund bli en socialt hållbar stad som svarar mot behov och önskemål hos såväl en europeisk kunskapselit som traditionell akademisk kulturelit och övriga lundabor? Det handlar med andra ord om spänningar mellan olika urbana identi-teter.
Figur 7. Modern akademisk miljö i Lund.
32
Organisation och ledning
Projektets karaktär som ett stråk genom centrala Lund via en rad akademiska institu-tioner upp till Brunnshög innebär att en rad intressenter är involverade för att genomföra olika åtgärder. Lunds kommun, Statens fastighetsverk, Akademiska Hus, Ikano fastig-heter och AF Bostäder omnämns i årsrapporten för 2011 som samverkande aktörer med kommunkontorets avdelning för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet som ansvarig för övergripande samordning, administration och utvärdering av programmet ”Den hållbara kunskapsstaden Lund NE/Brunnshög”.
I september 2013 konfirmerades det så kallade ”Brunnshögskontraktet” som vägledande när man bygger det nya området i Lund:
Tanken är att kontraktet ska göra området socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart. Kontraktet undertecknades i Rådhuset av kommun, VA SYD och Lunds Energi men för-hoppningen är att det ska bli ett levande dokument. – Vi hoppas få in andra aktörer, som lä-rosäten och företag och då kanske man måste omformulera och lägga till, säger Eva Dalman som är projektchef för området. (Lund. Lokaltidningen 2013)
Utan att gå in på detaljer i ledningsorganisationen för projektet avtecknar sig konturerna av ett partnerskap mellan kommunen och ett par statliga och privata fastighetsägare som styrande aktörskonstellation med kommunen som samordnande spindel i nätet. Med-borgarna apostroferas inte i detta sammanhang även om ordet ”socialt” nu förekommer. Som framgick av samtalen med en ledande politiker och några ur ledningsgruppen kan man se de återkommande medborgarstämmorna (2 stycken under 2012 och 4 under 2013) som en kanal för kommunen att på stadsdelsnivå få in synpunkter från medbor-gare i konkreta frågor.
Dialog 3.0, Drottninghög, Helsingborgs stad
Stadspolitisk kontext
Drottninghög, som byggdes under miljonprogrammet och ägs av Helsingborgshem, är 40 hektar stort och har cirka 3000 invånare i 52 lamellhus, de flesta tre våningar, och 1114 lägenheter. I likhet med de flesta andra områden från denna tid var det från början välförsett med matvaru- och andra butiker samt offentliga lokaler såsom fritidsgård, bibliotek och vårdcentral. Drottninghög centrum var ursprungligen också avsett att be-tjäna ett näraliggande område, Fredriksdal. I programmets samrådsförslag beskrivs den fysiska miljön mellan husen i övervägande positiva ordalag, till exempel på följande sätt:
De privata uterum som finns i området utgörs i huvudsak av husens balkonger och uteplatser som hör till marklägenheterna. Uteplatserna är tydligt markerade med små staket eller buskar
33
och sprider en känsla av trivsel och intimitet till det täta gårdsrummet. Dessutom ger uteplat-serna fler ögon på gården vilket gör att kontrollen på rummet ökar. De lummiga gröna rum-men på husens baksidor ger en fantastisk grönska till husen […] Varje gård har varsin lek-plats och på många ställen finns också två lekplatser på varsin sida om gångstigen. På några ställen […] finns också lite större lekplatser. Den kanske mest omtyckta lekplatsen är den som ligger i en av de halvmåneformade buskagen vid Hålan [en stor svacka som fått sitt namn efter platsens form – där finns sedan början av 1990-talet ett utomhusbad: ”en bety-dande och mycket omtyckt mötesplats i Drottninghög”] (Helsingborgs stad 2012: 11, 16-17)
Samrådsförslaget ger en bild av Drottninghög som ett väldigt grönt område med synliga rötter till en tid när betesmark, fruktodlingar och handelsträdgårdar var tydliga identi-tetsmarkörer, med andra ord fjärran från de stereotypa betongbilder som valsat runt om miljonprogrammets boendemiljöer i mediedebatten.
Planprogrammet innehåller ”ett förslag till en ny struktur för stadsdelen, som bygger på att området ska öppnas, kopplas och förtätas”. De tre nyckelord som anges i syftet är alltså ”öppna” = ” Lyfta fram inneboende kvaliteter och synliggöra områdets outnytt-jade potentialer”; ”koppla” = ”Bryta med befintliga barriärer och knyta området när-mare resten av Helsingborg”; ”förtäta” = ”Möjliggöra för en fördubbling av antalet bo-städer på Drottninghög” (Helsingborgs stad 2012). Förslaget är med andra ord både riktat inåt och utåt, det finns en ambition att ge området en positiv identitet som en inte-grerad del av hela Helsingborg.
Utmaningar, mål och lösningar
I samrådsförslaget från juni 2012 ges en koncentrerad bild av vilka utmaningar som står på dagordningen för Drottninghög, vilka mål och vilka lösningar som förordas för att möta utmaningen att:
på olika vis lyfta områdets status samt förändra människors medvetande och syn på området. Förutom att byggnader och bostäder behöver renoveras och moderniseras, så finns också be-hov av att skapa förutsättningar för en större variation av bostadstyper med blandad bebyg-gelse. Ohälsotalen och arbetslösheten ska minska, utbildnings- och inkomstnivåer förbättras, och målet är att Drottninghög statistiskt ska spegla den övriga staden Helsingborg. Genom att se Drottninghög utifrån ett helhetsperspektiv är ambitionen att området skall bli en före-bild för hur Helsingborg kan arbeta med och utveckla sina miljonprogramsområden och till-föra nya värden till staden som helhet. Ledord […] är att skapa förutsättningar för en hållbar stadsutveckling, lyfta fram och förädla områdets befintliga värden och samtidigt möjliggöra en ökad sammankoppling med övriga staden, med tydlig kommunikation under hela föränd-ringsprocessen. (Helsingborgs stad 2012: 6)
I citatet finns tydliga referenser till aspekter vi funnit centrala i den samlade bilden av hur projektet tolkat social hållbarhet (jämför hållbarhetspyramiden!): skapa en mer posi-tiv platsidentitet; öka variationen av bostadstyper; göra insatser för att öka den sociala
34
inkluderingen. Drottninghög ska bli en förebild för stadens arbete med andra miljonpro-gramområden och dessutom tillföra värden till och kopplas samman med den övriga staden.
I citatet ovan talas om ”kommunikation under hela förändringsprocessen”, vilket osökt leder in på det av Delegationen för hållbara städer stödda projektet ”Dialog 3.0 för DrottningH med ungdomar i fokus”. Projektet startade formellt först vid årsskiftet 2012/13 men måste förstås mot bakgrund av den bredare satsning på stadsdelen Drott-ninghög som redan inletts. Redan i programsamrådet framhålls samverkan och dialog som viktiga ledord:
Genom att involvera människor på ett tidigt stadium i förändringsarbetet finns dessutom en förväntan om att självbilden av området förstärks och att denna i förlängningen stärker om-rådets status som en attraktiv del av staden. […] En aktiv medborgardialog måste, för att vara aktiv, pågå under förändringsprojektets alla faser – från det tidiga idéstadiet till genom-förandet. (Helsingborgs stad 2012: 29)
Ett synligt uttryck för dialogambitionen är Idéa Drottninghög, en mötesplats med biblio-teket som bas för ett brett spektrum av faktiska och möjliga aktiviteter:
IdéA på Drottninghögs bibliotek i Göteborg är en levande mötesplats för dig som bor på Drottninghög med omnejd. Alla åldrar är välkomna. Titta in och ta en fika, låna en bok eller en symaskin. Du kan också delta i olika kurser. Vill du göra något annat? Vi hjälper dig att komma igång! (Helsingborgs stad 2012: 29)
Figur 8. Pallkragsodling i park, Drottninghög, Helsingborg.
35
Projekt Dialog 3.0 har föregåtts av andra dialogprojekt med fokus på ungdomar: Arki-tekter i skolan (AIS), Min väg till skolan, Vårt Drottninghög, Önskekartan och Mina kvarter. Det sistnämnda projektet startade i maj 2012 med sju högstadieungdomar under ledning av en fritidsledare (Multiteket) och en projektledare (DrottningH). Med hjälp av Svensk Byggtjänst har Drottninghög byggts upp i ett dataprogram inspirerat av dataspe-let Minecraft. Ungdomarna har sedan fått använda programmet för att ”testa, visualisera och konkretisera sina och andras idéer kring områdets utveckling”.
Sammanfattningsvis kan sägas att alla idéer på olika vis förmedlar en önskan om bra och ak-tiva mötesplatser som även inkluderar människor från andra bostadsområden, och att man gärna ser projekt eller installationer som får omvärlden att positivt intressera sig för Drott-ninghög. (Helsingborgs stad 2012: 33)
Under våren 2014 arbetar Dialog 3.0 med guidade turer på Drottninghög och har anställt 8 ungdomar över 16 år boende som guider vid promenader i Drottninghög och de an-gränsande områdena Filborna och Dalhem (Helsingborg stad 2013).
Organisation och ledning
Projekt DrottningH och dess utlöpare Dialog 3.0 ”ägs” av Helsingborgs stad genom en politisk styrgrupp med ledande tjänstemän från olika förvaltningar, som i sin tur utsett en projektgrupp för det operativa arbetet. ”Projektarbetet präglas av en bred samverkan mellan stadens förvaltningar och bolag, där AB Helsingborgshem utgör en betydelsefull aktör” (Helsingborgs stad 2012: 6). Projektledningen för Dialog 3.0 är delad mellan en planarkitekt från stadsbyggnadsförvaltningen och en kommunikatör från stadslednings-förvaltningen.
Storsjö Strand, Östersunds kommun
Stadspolitisk kontext
Neddragningar och till slut nedläggning av tre regementen i Östersund 2006/2007 blev en grogrund för nya initiativ som kunde ge framtidshopp för staden. Det är här projekt Storsjö Strand kommer in i bilden. Storsjö Strand framstår som en viktig pusselbit i Ös-tersunds kommuns plan för sin framtida utveckling. I förslaget till översiktsplan för 2009 beskrivs förutsättningarna för en exploatering av den obebyggda marken mellan järnvägen och Storsjön. Här planeras för både arbetsplatser och service
i meningen att skapa en attraktiv och funktionsblandad stadsdel med bra samband till staden i övrigt. Samtidigt skapas en attraktiv strandpark till glädje för stadens invånare, besökare och områdets egna invånare. Ett viktigt syfte är också säkerställa järnvägstrafikens markan-språk och dess framtida utvecklingsmöjligheter. (Östersunds kommun 2009)
36
Planförslaget utgår från exploateringstalet 1,0. Detta motsvarar maximalt 500 nya bo-städer i området, eller mer troligt ett mindre antal bostäder samt i övrigt arbetsplatser och service. Ett område mittemot centralstationen reserveras för eventuella hotell. Järn-vägens byggnader kan delvis komma att kompletteras med ny bebyggelse för kontor, bostäder och kulturverksamheter. Ett resecentrum kan skapas i området kring central-stationen med mer frekvent angöring av busstrafik. Områdets trafikförsörjning och samband med staden betonas bland annat genom planskilda korsningar över järnvägen. Storsjö Strand har ett stort allmänintresse för rekreation vilket motiverar ett gångstråk närmast vattnet. ”Storsjö strand kommer att länka samman badhusparken och hamnen med grönområdena söder om Minnesgärde och vidare längs Brunfloviken.” Med andra ord är projekt Storsjö Strand en angelägenhet inte bara för dem som kommer att bo eller vara verksamma där, det är också en central pusselbit i ett bredare stadspolitiskt kon-cept, som ett område med potentiell dragningskraft på både övriga invånare i och besö-kare till Östersund.
Utmaningar, mål och lösningar
”Storsjö strand ska bli en stad i staden. Det ska vara en stad och inte ett bostadsområde. Ja, Storsjö strand kommer bli något helt annat än vad det är i dag.” Så lyder rubriken i en notis i Länstidningen Östersund oktober 2013:
Storsjö strand ska bli nästa nya stadsdel i Östersund, och det kommer att bli en stadsdel utö-ver det vanliga. Det står klart efter onsdagens informationsmöte mellan invånarna, kommu-nen, byggherrarna och arkitekterna som är inblandade i projektet. I dag består Storsjö strand mer eller mindre av ett industriområde, med förorenad mark och sly som det enda gröna. Men i framtiden kommer snarare motsvarigheten att hägra i området. En ny stad ska byggas, med stora grönområden, närheten till Storsjöns vatten, energieffektiva och hållbara hus. Från arkitektfirmorna presenterade man en grön framtid där dagvattnet i området ska renas rigo-röst innan det får gå ut i Storsjön och gator ska inte vara bredare än dagens Törnersgränd el-ler Prästgatan. Solveig och Håkan Palm, ett par i övre medelåldern, tillhörde genomsnittliga besökaren på mötet. I dag äger de en stor gård. – Men vi börjar väl känna att det är på tiden att kanske hitta något annat mindre, säger Solveig. En lägenhet på Storsjö strand verkade därför inte helt främmande för paret efter informationen. – Det ser ju ut att bli väldigt fint, så man får väl se hur mycket det kommer att kosta när det är dags, säger Solveig. (Nyman 2013)
Notisen ger en talande bild av intentionerna bakom projekt Storsjö Strand. Den nya stadsdelen skall bli ”en stad i staden” men samtidigt vara sammanlänkad med den öv-riga staden och ha egenskaper som gör den attraktiv också för andra östersundsbor och besökare. Det strandnära läget med promenad längs vattnet och offentliga platser blir tillgångar som förväntas få en sådan dragningskraft.
37
Figur 9. Plats för ny stadsdel i Östersund.
Organisation och ledning
Med stadens finansutskott (politiker) och plangrupp (tjänstemän från flera förvaltningar) som ledning anlitades fyra externa konsulter med uppgift att forma projektets hållbar-hetsprofil, i detalj redovisad i en programskrift (Östersunds kommun 2013a). Motsva-rande dokument finns även med fokus på funktionsprogram-kretslopp respektive ge-staltning. De fyra konsulterna hämtades från olika håll25 med motiveringen att få ett brett kunskapsunderlag som grund för det egna lärandet.
I lägesrapport 2012 till DHS beskrivs arbetet som en process i fem faser. I den första fasen etablerades arbetsformer och en ”gemensam värdegrund kring hållbarhet”, med stor vikt vid att ”identifiera Östersunds särart och behov för att på så sätt få fram de mest anpassade hållbarhetsaspekterna för projektet”. Fas 2 lade tyngdpunkten vid dialog med olika intressenter: byggherrar, kommunpolitiker, östersundsbor i allmänhet, mittu-niversitetet, näringslivet, Jämtkraft och Östersund Vatten. Fas 3 lade fokus på att hitta en ”hög hållbarhetsprofil” som grund för fas 4, ”leveransfasen”, manifesterad i ett håll-barhets- och ett gestaltningsprogram:
Hållbarhetsprogram är det dokument som sammanfattar hela projektets hållbarhetsambition med vision, mål, mätbara krav samt en tydligbeskrivning av hur arbetsprocessen ska gå till för att leva upp till kraven. (Östersunds kommun 2013b)
I slutet av 2012 inleddes fas 5, implementeringen, där syftet är att
25 White Arkitekter, WSP, SWECO och Arken.
38
Visionen, målen och hållbarhetskraven skall implementeras i de fysiska byggprojekten. Denna fas kommer att pågå tills projektet är färdigbyggt och avslutat. Under vägen genom-förs kontinuerlig erfarenhetsåterföring för att förbättra arbetsprocess och krav. (Östersunds kommun 2013b)
Sammantaget framstår planeringsprocessen 2012 som en väl genomtänkt rationalistisk sådan, ledd av en grupp kommunala tjänstemän med externa konsulter som utförare, och med dialoginslag från intressenter utanför denna krets.
Östra Sätra, AB Gavlegårdarna
Stadspolitisk kontext
Det av DHS stödda planeringsprojektet (2009-2010) presenteras i en rapport (2010-12-17) med titeln Sköna gröna Sätra. Program och förstudier inför stadsdelsförnyelse i Östra Sätra, Gävle kommun (Gavlegårdarna 2010). Geografiskt fokus ligger uteslutande på den del av det kommunala bostadsföretaget Gavlegårdarnas bostadsbestånd som kal-las Östra Sätra. Cirka 30 000 av Gävles 90 000 invånare bor och lever i något av Gavle-gårdarnas boenden. Det handlar således, i det korta perspektivet, om områdesförnyelse och inte stadsförnyelse i bred mening. Det vore dock fel att endast stanna vid en sådan beskrivning eftersom de åtgärder som pekas ut i programmet ingår i Gavlegårdarnas tillämpning av det företagsekonomiska synsätt som kommit att gå under namnet socialt företagsansvar [Corporate Social Responsibility]. Det handlar om
att ta ansvar inte bara för de positiva effekter företaget har på samhället, utan också för de negativa. Det handlar om hur vi på frivillig grund integrerar social och miljömässig hänsyn i vår verksamhet i samverkan med våra intressenter. Detta utifrån perspektiv kopplade till so-cialt ansvarstagande, miljöansvar, ekonomisk hållbarhet samt ett etiskt förhållningssätt till vår personal. CSR handlar om att vara handlingskraftig, trovärdig och öppen i frågor som be-rör människa och miljö. (Gavlegårdarna 2012: 3)
Mellan 2001-2010 genomförde Gavlegårdarna ett omfattande förnyelsearbete i inner-stadsdelen Öster (Sundin 2007; Öresjö et al. 2010) och erfarenheter av detta arbete har spelat roll för det som nu sker i Östra Sätra och andra stadsdelar, något som understryks vid samtal med projektledningen. De aktiviteter som initierats i anslutning till ”Sköna gröna Sätra” framstår som väl integrerade i Gavlegårdarnas långsiktiga strategi för om-rådes- och stadsförnyelse,
Utmaningar, mål och lösningar
Ett längre citat från programskriftens sammanfattning ger en överskådlig bild av den lägesbedömning som bildar utgångspunkt för projektet:
I dag präglas Östra Sätra av överdimensionerade parkeringsplatser och otydliga entréer. Sik-ten är skymd, bäckrummet igenvuxet och här saknas naturliga mötesplatser och utrymmen
39
för spännande lek. I vårt förslag förvandlas nya Östra Sätra till en grön stadsdel full av liv och rörelse. Områdets hjärta blir en park med tydliga entréer och flera platser där människor kan mötas. Parkeringsplatserna blir färre, vegetationen kring Tickselbäcken gallras och en gång nära vattnet skapar ett trevligt stråk. I Östra Sätra vill människor leva, inte bara bo. Bo-städernas uteplatser, entréer och cykelparkeringar får ny utformning med bättre belysning och befintliga avgränsningar av betong ersätts med vegetation. Vegetation i form av friväx-ande häckar förstärker även gränsen mellan privat och offentlig mark. En viktig del i arbetet med förnyelsen av Östra Sätra är boendedemokrati. Det handlar inte bara om att sätraborna ska få vara med och bestämma, utan även om det naturliga nätverks-byggande som uppstår i processen. Det barrskogstäckta Gävleborg ligger i ett gränsland där nordliga och sydliga arter möts. Kring Östra Sätra finns flera värdefulla biotoper med lövskog, våtmarker och ängar. Gävle kommun sätter stort värde på naturen runt Östra Sätra, både som rekreationsområden och som värdefulla naturområden. Områdets vattendrag spelar stor roll för den biologiska mång-falden. Det finns goda förutsättningar för att öka den biologiska mångfalden även inom Östra Sätra. Här utnyttjas närheten till områden med hög biodiversitet. Genom att öka den biolo-giska kvalitén i Östra Sätra kan växter och djur från omgivande områden sprida sig till de nya habitatfragmenten i stadsdelen. Sätraängarna har under flera hundra år använts som be-tesmark. (Gavlegårdarna 2010: 5)
Förutom vatten-, avfall- och energifrågor, som vi inte går in närmare på här, är boende-miljö det fjärde ledordet i programskriften. Det faktum att det kronologiskt föregår de tre andra rubrikerna markerar det sociala perspektivets grundläggande betydelse för projektet:
Målet är att stärka de boendes delaktighet och engagemang i förnyelsen av det egna boendet och närmiljön så att det blir ett bestående resultat i form av fungerande mötesplatser och nät-verk med ökad trivsel och minskad omflyttning. (Gavlegårdarna 2010: 7)
I programskriften finns också en formulering som uttrycker en ambition att koppla samman det sociala perspektivet med insatser ”för att göra de boende medvetna om hur deras val och livsstil påverkar utvecklingen mot en hållbar livsstil” (Gavlegårdarna 2010: 7). Rubrikord som anger inriktningen på sådana åtgärder är: rummet kring Tick-selbäcken; nya entréer till Sätraängarna; nya mötesplatser på Sätraängarna; upplevelse-lek på Sätraängarna; det gröna hjärtat; gröna gårdar, Sätra naturvärden. Eftersom DHS-stödet endast avser planeringen av åtgärder är tidsperspektivet alldeles för kort för att kunna säga om planerna kommer att realiseras eller inte, men vid besök och samtal med projektledningen i april 2014 framstår planerna som väl förankrade och levande i Gav-legårdarnas aktuella planer för framtiden:
Enligt styrelsebeslut hos AB Gavlegårdarna kommer den fortsatta stadsförnyelsen att ske en-ligt vårt arbetsnamn ”Sköna gröna Sätra” och stadsdelsförnyelsen är ett samarbetsprojekt mellan olika kommunala förvaltningar och genomförs med ett starkt hållbarhetsperspektiv
40
[…] omfattar såväl upprustning av fastigheter som utemiljöer och allt sker i dialog med de boende- (Östra Sätra 2014, enkätsvar)
Figur 10. Hyreshus i Östra Sätra, Gävle.
Organisation och ledning
Projektet är ett samarbetsprojekt där Gavlegårdarna är projektsamordnare med en pro-jektledare från företaget som har en konsult (landskapsarkitekt) vid sin sida. Samarbete sker med kommunala förvaltningar, föreningar, företagare, skolor, förskolor, seniorbo-ende och äldreboende. Redan i projektets inledning finns flera samarbetspartners där alla bidrar med sin kunskap och resurser till arbetet. Bostadsföretagets ledande roll är dock tydligt markerad med projektet väl integrerat i en långsiktig strategi.
41
4 TEMATISK ANALYS
Vi lämnar nu de översiktliga beskrivningarna projekt för projekt och gör en tematisk analys utifrån de riktlinjer vi presenterat ovan i kapitel 2. Under varje tema ger vi exem-pel från de olika projekten utan anspråk på att värdera varje projekt som sådant.26 Am-bitionen är att med exemplen som illustration lyfta fram erfarenheter och frågeställning-ar som kan ligga till grund för fortsatta överväganden om hur ”social hållbarhet” kan omsättas i praktisk politik.
4.1 DHS-stödets betydelse: mervärde eller ”det här hade vi gjort ändå”? Ett DHS-krav på projekten var att de skulle konstrueras så att de kan integreras med samordnad, långsiktig planering och verksamhet i en etablerad struktur med kommuner och/eller bostadsföretag, i samverkan med näringsliv och aktörer i det civila samhället. Projekten skulle inte få bli fyrverkeripjäser som flammar upp under en kort tid, sedan falnar och dör. Åtgärder som möjliggjorts med DHS-stöd skulle med andra ord kunna vara delar av större ”paket” med sikte på framtiden, men måste för sin fortlevnad få någon som ”tar över stafettpinnen”, det vill säga lita på egna organisationslösningar och andra finansieringsvägar än DHS.
Vår slutsats är att DHS-stödet överlag setts som en möjlighet att komplettera projekten med åtgärder som förstärker en redan vald och beslutad huvudinriktning i linje med lokala politiska prioriteringar. Med andra ord har det funnits en tanke om hur de åt-gärder man fått stöd för kan integreras i egna planer och genomföranden. Med viss förenkling kan man säga att projekten i botten har en ekoteknologisk-fysisk karaktär, men att de genom DHS-stödet kunnat ”kryddas” med sociala mervärden. I flera projekt har sociala mervärden kunnat utvinnas genom överlappning till parallella projekt med social inriktning.
I de stadsdelar som domineras av miljonprogramsområden har DHS-stödet blivit en pusselbit i långsiktiga renoverings- och förnyelsestrategier. Stödet har integrerats med satsningar som ändå skulle ha gjorts men har inneburit en tydligare hållbarhetsprofil än vad som annars skulle blivit fallet. Hållbara Järvas solcellsatsning sticker här ut på så sätt att just denna satsning inte alls blivit av utan stöd från DHS.27 Den modell för bo-endedialog som utvecklades kring renoveringen av sju hus i Husby skulle heller inte ha kommit igång utan den satsning på två projektledare som blev möjlig tack vare DHS-stödet. Samma sak gäller cykelskolan och aktiviteterna runt denna, liksom den omfat-tande studiecirkelverksamhet med miljöprofil som bedrivits under projektperioden. Huruvida dessa aktiviteter får en fortsättning när projektfinansieringen upphör är dock
26 De flesta av projekten utvärderas var för sig av olika följeforskare. 27 Enligt beviljad ansökan skulle Hållbara Järva innehålla en satsning på vindkraftverk, men projektet fick efter en kort tid grönt ljus för att växla detta mot en satsning på solceller.
42
osäkert. Projektledarna har själva föreslagit att Stockholm stad anställer en ”hållbarhets-strateg”, vilket skulle kunna borga för att de dialog-aktiviteter som pågår i hägnet av Hållbara Järva kan få en fortsättning.
DHS-stödet har ofta inneburit att projekten kunnat förstärka sin ledningsfunktion med samordnande och/eller kommunikativ kompetens. En tydlig effekt av DHS-stödet är just den personella förstärkning som Järvafallet är exempel på. Liknande effekter av detta stöd redovisas av andra projekt. Östra Sätra har anlitat en landskapsarkitekt från kon-sultfirman Tema för att jobba tillsammans med projektledaren från Gavlegårdarna. Led-ningsgruppen för Storsjö Strand har utsett en intern styrgrupp kompletterad med fyra externa konsulter som tillsammans tagit fram ett ambitiöst hållbarhetsprogram med uppgift att också ”driva dialogprocesserna samt arbeta med kommunikation och utbild-ning i projektet” (Östersunds kommun 2013: 14). I delprojekt Dialog 3.0 av projekt DrottningH är ledarskapet delat mellan en landskapsarkitekt från stadsbyggnad och en kommunikatör från stadsledningen. Projektet är helt fokuserat på dialogaktiviteter, i synnerhet med barn och ungdomar i bostadsområdet och här finns en ambition att erfa-renheter från projektet ska berika kommande planprocesser. Hållbara Rosengård leds av särskilt utsedd person i Malmö stads miljöförvaltning med en processledare från samma förvaltning vid sin sida.
Typiska svar från projekten är att projektet skulle ha genomförts ändå men med en sva-gare hållbarhetsprofil:28 • ”Ja, projektet i sin helhet är ett omfattande projekt motsvarande 200 miljoner kr, och det
skulle ha genomförts till största del – dock hade vissa insatser uteblivit. (Stödet omfattade drygt 33 miljoner kr)” (Hållbara Ålidhem 2014, enkätsvar)
• ”Ja, om än med fler undantag och avvikelser. Inte samma fokus på sociala frågor. Inriktning-en densamma, men vi har gått djupare och vänt på fler stenar under projektets gång. Vi an-stränger oss mer”. (Mitt Gröna Kvarter 2014, enkätsvar)
• ”inte i den omfattningen och hållbarhetsfrågorna hade säkert inte blivit så tydliggjorda” (Krokslätts fabriker 2014, enkätsvar)
• ”Det är framförallt miljötekniska aspekter som har fått utrymme att utvecklas till den grad det gjorde med hjälp av stödet, vilket märks tydligt i de olika delprojektens huvudsakligen tekniska inriktning” (Kvillebäcken 2014, enkätsvar)
• ”Vi skulle ha byggt hus ändå men inte med den höga ambitionsnivån vad gäller samtliga aspekter av hållbarhet” (Storsjö Strand 2014, enkätsvar)
• ”Projektet skulle ha genomförts ändå men som ett traditionellt stadsförnyelseprojekt i AB Gavlegårdarnas regi där bodemokrati har [varit] och är en del av företagets arbetssätt.” (Östra Sätra 2014, enkätsvar)
• ”Projektet hade inte blivit av utan stöd. Enskilda åtgärder skulle ha genomförts, men inte med samma miljöspets. Samarbetet skulle inte ha blivit av” (Hållbar kunskapsstad Lund NE)
28 Helsingborgs stad avviker dock och svarar kort och gott: ”Stödet har varit en förutsättning för Dialog 3.0. Hade inte kunnat genomföras annars”.
43
• ”Vissa åtgärder hade nog gjorts ändå, men stödet från DHS har gjort att en mer samlad sats-ning kunde genomföras – och inte minst kommuniceras – vilket i sin tur betytt mycket för det intresse för Rosengårds utveckling som vi ser från andra aktörer idag. Och stödet från DHS, och i vårt fall även ERUF, har gjort att vi kunnat göra en rejäl satsning på dialogpro-cesser av olika slag. Testa olika metoder för dialog och ta hand om medborgares synpunkter på ett djupare sätt. Det är svårt att särskilja vad stödet från de båda finansiärerna betytt var och en för sig, eftersom de delvis medfinansierar samma åtgärder.” (Hållbara Rosengård 2014, enkätsvar)
Det sistnämnda svaret pekar på ett generellt förhållande som vi berört tidigare i rappor-ten (se ovan punkt 2.3, s.5): flera av projekten försiggår i omgivningar där andra projekt samtidigt genomförs och vårt intryck är att bostadsföretag och kommuner är skickliga på att ”baka in” sina projekt i större ”paket” och därmed, förhoppningsvis, göra både administrativa och målrelaterade synergivinster. Man kan säga att projektpolitik för länge sedan blivit vardag i kommunernas praktik. Det gör att det inte alltid är så lätt att urskilja vilken effekt ett specifikt projektstöd får. Samtidigt kvarstår ett vanligt projekt-dilemma: hur ska en kanske framgångsrik projektåtgärd undgå att avslutas abrupt när projektmedlen tagit slut?
Några projektledningar har haft svårt att peka ut exakt vilka åtgärder som endast blivit av tack vare DHS-stödet men tror att åtgärderna utan detta stöd överlag skulle ha blivit mer traditionella, och att man skulle varit mindre benägen att pröva nya grepp. De in-vesteringar i byggnader som planerats skulle kanske ändå ha gjorts, men DHS-stödet har gjort det möjligt att ge åtgärderna en starkare hållbarhetsprofil. Stödet har också gjort det möjligt att reflektera kring det egna arbetet och sätta in åtgärderna i ett bre-dare sammanhang än vad som annars skulle varit fallet. Ett synligt uttryck för detta är det omfattande informationsmaterial som producerats kring projekten både i pappers-form och digitalt liksom den flitiga exponeringen av projekten på konferenser, utställ-ningar och i andra evenemang. Man kan säga att stödet gett projekten möjlighet att förstärka sina varumärken (se vidare nedan 4.3).
4.2 Organisatorisk förankring Statliga insatser i form av stöd till specifika program och/eller projekt syftar sällan till att permanenta dessa utan är tänkta att genom lyckosam tillämpning producera goda exempel som inspirationskälla för kommande verksamhet. Logiken är snarast att staten utifrån övergripande policymål, till exempel hållbar utveckling, ger uppdrag till region-ala myndigheter och kommuner att genomföra dessa mål i huvudsak med egna medel men med komplement av statliga projektmedel och med stöd från andra håll såsom EU, företag eller frivilliga organisationer. Projektformen åtföljs av en uppföljnings-/utvärde-ringsdel där ”goda exempel” lyfts fram och förmodas bli överförda till ordinarie verk-samhet genom ”ett institutionellt lärande” (Montin & Hedlund 2009: 23), konkret i form av exempelsamlingar, dialogfora inom sociala medier, utställningar, konferenser etc.
44
Staten behåller sin reglerande och kontrollerande roll via länsstyrelser och sektorsorgan men genom projektformen försöker man styra på armlängds avstånd. DHS-stödet är ett tydligt exempel på en sådan politik, liksom mycket annan områdesfokuserad politik de senaste årtiondena.
I internationell forskning har man sedan länge talat om att politisk styrning genomgått en utveckling från ”government” till ”governance”. På svenska kan detta enklast beskri-vas som en övergång från styrning uppifrån till ”interaktiv samhällsstyrning” (Montin & Hedlund 2009: 26-27). Det handlar alltså om en förskjutning från regeringsformens och de gamla läroböckernas linjärt hierarkiska styrningskedja i riktning mot styrning genom partnerskap och andra former av nätverk (Hertting 2003, Hedlund & Montin 2009, Elander 1998). Den organisatoriska utformningen av DHS-projekten visar en provkarta på former av ”governance”, det vill säga samarbeten mellan aktörer i offentlig sektor, i näringsliv och i civilsamhället. Projektens organisatoriska förankring är givetvis starkt kontextbunden, men fem typkonstellationer kan urskiljas:
(I) Projekten Hållbara Järva och Hållbara Rosengård leds från miljöförvaltningen i Stockholm respektive Malmö och är på så sätt väl förankrade i etablerade kommunala organisationsstrukturer. Bostadsföretag och andra företag i byggbranschen är vanliga samarbetspartners i en ibland svåröverskådlig skog av parallella och ibland överlap-pande projekt. I båda fallen är DHS-stödet viktigt för att leda respektive projekt och binda ihop det med andra pågående extern- och internfinansierade projekt, till exempel Järvalyftet i Stockholm. Miljöförvaltningen tycks ha en ledande roll generellt i socialt förändringsarbete i Malmös stadsdelar. HS Rosengård består i sig av en rad delprojekt såsom Hållbara Hilda, KlimatSMART Matcentrum, Värner Rydénskolan, Hyreslägen-heter Herrgården, Engagerad i Malmö, Rosens Röda Matta och Cleantech, och har dess-sutom tentakler ut till en mängd andra sociala projekt och verksamheter, såsom Dröm-marnas hus, Yallatrappan och Odla Rosengård (HS Rosengård 2013c; Persson & Jo-hansson 2013). Båda städerna kan dokumentera en rad avslutade och pågående dialogprojekt riktade till specifika grupper eller medborgare i största allmänhet. Miljöförvaltningen i Malmö har producerat en ambitiös skrift, En modell för fysisk stadsförnyelse i samverkan (Malmö stad 2013c) som i likhet med Hållbara Järvas Studiecirkelhandledning har potential att inspirera liknande initiativ i andra kontext (Hållbara Järva 2013b). Planeringsprojekt Dialog 3.0 ägs av Helsingborgs stad och ingår som ett delprojekt i ett bredare internfi-nansierat projektarbete förlagt till bostadsområdet Drottninghög som ägs av Helsing-borgshem. Kopplingen mellan kommunal organisation och ett eller flera bostadsföretag är i dessa tre fall tydlig.
45
(II) Kommunala bostadsföretag är projektägare i Mitt Gröna Kvarter (Örebro Bostäder), och Sköna Gröna Sätra (Gavlegårdarna). I Mitt Gröna Kvarter anlitade bostadsföretaget arkitektfirmor för att ta fram alternativa ombyggnadsförslag. Det faktiska förnyelsearbe-tet sker via ett ”partneringavtal” mellan Örebro Bostäder och Skanska, som sedan bör-jan av 2013 är i full gång med fysiska åtgärder. I Sköna Gröna Sätra anställdes en land-skapsarkitekt som biträdande projektledare med förankring i ett nätverk bestående av Hyresgästföreningen, ABF och den lokalt förankrade Stiftelsen Rapatac. Erfarenheter från detta arbete integreras med företagets långsiktiga förnyelsestrategi inte bara för Östra Sätra utan även för företagets övriga bestånd. Liksom i Mitt Gröna Kvarter har olika former av kommunikation skett med boende individuellt och/eller genom hyres-gästföreningen (se vidare nedan 4.5) (III) Hållbara Ålidhem är ett trepartssamarbete mellan Bostaden AB, Umeå Energi och Umeå kommun, samtidigt som trådar finns till andra aktörer, inte minst genom nätver-ket Hållbart byggande i kallt klimat och till forskare vid Umeå universitet. (IV) Hållbar kunskapsstad Lund NE, Kvillebäcken och Storsjö Strand är vitala delar i övergripande stadspolitiska strategier för respektive stad. Även om det i samtliga fall är kommunen som är formell projektägare har breda samverkansarrangemang mellan of-fentliga och privata aktörer etablerats genom Brunnshögsfördraget (Lund), Kvillebäcks-fördraget (Göteborg) och en kvartett byggföretag (Östersund). (V) Krokslätts fabriker utmärker sig genom att det drivs av ett lokalt förankrat, privat fastighetsföretag. Krokslätt ligger i Mölndals kommun men nära gränsen till Göteborg. Den privata fastighetsägaren och kommunen är i skrivande stund inte helt överens om detaljplanen för det område där bostadshus är tänkta att ligga, medan energisparande investeringar redan gjorts eller är under konstruktion i övriga byggnader; den kultur-minnesskyddade fabriken och det nya kontorshuset. Bilden av olika samarbetskonstellationer skall inte dölja det faktum att den ledande rol-len (”projektägaren”) i nio av de studerade tio fallen är en kommun eller ett kommunalt bostadsföretag med Krokslätts fabriker som det enda undantaget.
46
Det samlade intrycket är att den organisatoriska förankringen hos DHS-projekten är tydlig och det finns förutsättningar att ta vara på lärdomar från projekten i framtida verksamhet. I flera av projekten finns samtidigt en oro för att en del av de mervärden som skapas under själva projekttiden riskerar att gå förlorade när DHS-stödet tar slut. Det sätter fingret på ett icke obekant, generellt problem i projektbaserad politik. Med andra ord finns en risk att påbörjade innovationer avbryts, tonas ned eller omdefinie-ras, och att väckta förhoppningar grusas. Några projekt pekar på att personförändring-ar under projekttiden har komplicerat arbetet, men att organisationsförändringar runt projektet, till exempel en genomgripande omorganisation av stadsdelsförvaltningen som i fallet Malmö, är en ännu större utmaning. Oenighet om och överklaganden mot de-taljplaner eller vid upphandling kan vara ett annat problem som ändrar, fördröjer eller rentav förhindrar att en plan vinner laga kraft.
Hur som helst krävs ett mycket längre tidsperspektiv än det DHS-projekten förfogar över för att mer säkra slutsatser om ”effekter” och ”resultat” ska kunna dras, vilket talar för behovet av grundligare forskningsinsatser om några år! Här påminner vi om filoso-fen Göran Herméren som efter en studie av det ambitiösa och experimentella KPP-projektet för länge sedan drog följande slutsats: ”Skall man t ex följa en viss planering och undersöka om det blev som planerna och politikerna tänkt sig […] måste man för-modligen ha minst 4-6 år till sitt förfogande” (Hermerén et al. 1981: 56).29 För att en åtgärd ska få genomslag i praktiken behöver den tid och följas upp i dialog mellan per-soner inom det aktuella politikområdet. Två internationellt etablerade forskare talar om en tidshorisont på 5-10 år för att man ska kunna se tydliga kopplingar mellan planer och utfall (Innes & Booher 2000: 178).
4.3 Projektets spridningspotential En uttalad tanke från DHS har varit att projekten ska fungera som ”goda” eller ”intres-santa” exempel för kommuner, bostadsföretag och andra relevanta aktörer. Här kan pro-jekten redovisa ett brett utbud av aktiviteter som inneburit exponering genom kanaler för information och kommunikation såsom deltagande i nationella och internationella nätverk, egna skrifter i pappersform och digitalt på internet, utställningar, projekttäv-lingar, studiebesök etc. Många projekt har etablerat egna mininätverk kring specifika teman. Ett exempel är de 8 investeringsprojekt som tillsammans med SABO tog initiativ till arbetet med den ”Modell för analys och uppföljning av social hållbarhet i stads-byggnadsprojekt” (MASST) som resulterade i en analysmodell som i stora drag ligger till grund för föreliggande rapport (Gustavsson & Elander 2013b):
29 KPP är en förkortning av ”Den kommunala planläggningen och planeringsprocessen”. Av någon an-ledning står ”et al.” med efter författarnamnet trots att det i rapportens förord slås fast att Hermerén är ensam författare till densamma.
47
Generellt har det nätverk som samtliga investeringsprojekt utgjort varit en bra grund för att diskutera projektprocessen och utmaningar längs vägen. Det gäller både den organisatoriska strukturen kring stödet och dess uppföljning (exempelvis hur man hanterar frågor kring soci-al hållbarhet, vars roll i DHS-organisationen vuxit längs vägens gång), men även praktiska sakfrågor och tekniska lösningar vilka kunnat tjäna som direkt eller indirekt inspiration för olika aktörer inom ramen för Kvillebäcken. (DHS Kvillebäcken enkätsvar 2014)
DHS har själv gjort ett gediget arbete att lyfta fram projektbeskrivningar, planer och erfarenheter från de 98 olika projekt som fått del av Delegationens stöd. Med en välor-ganiserad hemsida som bas har man kunnat navigera sig fram mellan de olika projekten och dessutom fått kallelser till och rapporter från en rad nationella seminarier, en verk-samhet som efter Delegationens formella upphörande vid årsskiftet 2012/2013 förts vidare av Boverket. Konkreta exempel där projekt säger att de lärt av varandra är det tunnsått med, även om projektledningarna i allmänna ordalag säger att de dragit lärdom av varandra. Ett exem-pel som nämns av några projekt är Mitt Gröna Kvarters sociala upphandling med krav på byggherren Skanska att anställa lokal arbetskraft. Malmös sätt att betrakta dialogpro-cesser utifrån en delaktighetstrappa och Storsjö Strands anlitande av konsulter från flera företag för att inte ”hamna i knät på” ett enda stort företag är två andra exempel. Dock är det mer vanligt att man håller fram egna initiativ som man tror inspirerat andra. Vi betonar än en gång att projekten kan redovisa en mängd aktiviteter där de exponerat sig såväl lokalt, som nationellt och internationellt. Oftast är det tekniska och fysiska åtgärder som hålls fram men kopplingar till sociala aspekter av hållbarhet görs även. Vi nöjer oss med att ge ett par exempel. • Projekt Kvillebäckens innovationsplattform används flitigt för att sammanföra och utbyta
erfarenheter mellan olika aktörer inom och utanför den kommunala organisationen i Göte-borg. (DHS Kvillebäcken, enkätsvar 2014)
• ”Projektet har redan varit ute ett 10-tal gånger och presenterat planeringsprojektet i olika nationella sammanhang. Speciellt finns en efterfrågan på att utbyta kunskaper i kommuner av mindre storlek som inte har samma förutsättningar som exploateringsobjekt i storstäder-na.” (Storsjö Strand, enkätsvar 2014)
• ”Besökare från Amsterdam, Glasgow, Wien, Nordiska ministerrådet, Jönköping samt övriga investeringsprogram inom Delegationen för hållbara städer har tagit del av utmaningar och framgångsfaktorer i investeringsprogrammet och i ett vidare stadsutvecklingsperspektiv. Förutom tekniska lösningar, har inte minst helhetsperspektivet på hållbar utveckling och hur delaktighetsprocesser har använts kopplat till de fysiska investeringarna varit viktiga dis-kussionsämnen, där inte minst Rosengårdsstråket visats upp […] Ett besök av Paul Crane i Seattle resulterade i att aktivitetsytan Rosens röda matta kommer att presenteras vid en Ame-rican Society of Landscape Architects Northwest Conference 2012…” (Hållbar stadsom-vandling Malmö – Fokus Rosengård, Lägesrapport 2013)
48
• ”Projektet har lockat till ett stort antal internationella studiebesök i området från Holland, Frankrike, Kina, Brasilien, Australien, Storbritannien, Finland, Norge, Turkiet, Kiev, Kenya, Zimbabwe, Mocambique, Sydafrika etc.” (Hållbara Järva, enkätsvar 2014)
Några projekt har vunnit internationell uppmärksamhet vilket stolt omnämns i några projektbeskrivningar: • ”Det har varit ett fantastiskt år för Hållbara Ålidhem med vinsten av Europeiska kommiss-
ionens hållbarhetspris ´Sustainable Energy Europe Award 2013´ som en självklar höjdpunkt” (Hållbara Ålidhem, Lägesredovisning 2013)
• ”Förra året fick vi förfrågan från Energimyndigheten om att deltaga på en världsutställning i Abu Dhabi där vi presenterade vårt projekt för internationella deltagare”. (Krokslätts fabri-ker, enkätsvar 2014)
4.4 Möjligheter och stötestenar i projektarbetet Det finns grovt sett två strategier som kan väljas om man som politiker vill förbättra den sociala situationen i områden som kännetecknas av högre arbetslöshet, sämre folkhälsa, lägre utbildning etc. än befolkningens genomsnitt. Sverige har liksom övriga nordiska länder en tradition av generell välfärdspolitik som huvudstrategi. Alternativet, selektiva insatser riktade till speciella kategorier eller geografiska områden, har länge betraktats som undantag och detta av minst två skäl. Dels riskerar de områdesriktade insatserna att stigmatisera de områden och individer som mottar särskilt stöd och dels uppstår lätt en ond cirkel när ett nytt ”paket” från den centrala politiska nivån väcker förhoppningar som efter ett tag, när de särskilda projektmedlen börjar ta slut, leder till besvikelser, som sedan förvandlas till nya förhoppningar när nästa paket lanseras etc. Frågeställningen är generell och handlar om den ad hoc-mässiga ”projektpolitikens” möjligheter och be-gränsningar.
Statens avsikt med insatser i form av stöd till specifika program och/eller projekt är inte att permanenta dessa utan de är tänkta att genom lyckosam tillämpning producera goda exempel som inspirationskälla till löpande verksamhet och nya lokala eller regionala initiativ. Även om projektformen i sig bär på generella möjligheter, utmaningar och begränsningar, vilket vi delvis berört i de tre föregående avsnitten, så är varje projekt unikt och möter utmaningar som är starkt kontextbundna. Vi ska nu punktvis lyfta fram möjligheter och stötestenar som nämnts av projekten i deras enkätsvar och vid våra samtal på plats.
Järva: • Svenska Bostäder har till exempel lärt sig att processa de boendes önskemål på
ett bra sätt, en kunskap som kan tillämpas i även efter projekttidens slut. • Osäkerhet om miljöförvaltningen kommer att fortsätta prioritera arbetet lika
mycket i Järva när DHS-medlen upphör. Ännu mer osäkert hur Trafikkontoret och andra delar av förvaltningen kommer att agera – kanske väljer de att inte vara med på samma sätt längre?
49
Rosengård: • Andra aktörer behöver ge sig in i leken – vi ser tecken på att det kommer att
hända. • Stafettpinnen behöver lämnas över till andra, till exempel stadsdelsförvaltningen
när det gäller jämställdhetsarbetet. • Rapporten ”En modell för fysisk stadsförnyelse i samverkan” ger förutsättningar
för att bygga vidare på projektets, och parallella projekts, erfarenheter, till ex-empel genom Innovationsplattform Malmö SO.
• ”En stor nöt att knäcka är att få igång någon av förtätningsplanerna som finns antingen i MKBs eller privata fastighetsägares regi”.
• Persontrafik på kontinentalbanan måste bli möjlig för att realisera Rosengårds station.
Ålidhem: • ”Stora möjligheter: vi är på god väg redan”. • ”Osäkerhet att realisera målet ’högre grad av kvarboende’. Kostnaderna för re-
novering är så höga att det blir svårt att hålla hyreshöjningar nere. Resultatet kan bli fortsatt stor omflyttning vilket vi vill motverka.”
Mitt Gröna Kvarter • Projektet har gjort att fler fått arbete och att fler fått inflytande. • Engagemanget blivit större bland de boende som blir kvar på Visgatan. • På sikt kan projektet leda till att området blir mer attraktivt och får en mer blan-
dad befolkning. • Det är svårt att påverka människors betalningsvilja, liksom synen på Vivalla
bland gemene man, vilket kan göra det svårare att uppnå målet om en blandad befolkning med fler inflyttade resursstarka hushåll.
Krokslätt: • Målen är väl inarbetade i projektet men Mölndals stad ett osäkert kort när det
gäller att realisera byggandet av bostäder. • Oenighet om ansvaret för vissa ytor och funktioner i detaljplanen måste klaras
ut.
Kvillebäcken: • Att följa de fyra folkhälsomålen har varit ett sätt att operationalisera social håll-
barhet. • Komplicerade orsakskedjor gör det svårt att säga något redan nu, men möjlig-
heterna är goda att realisera målen över tid. • När fokus övergår från miljöteknik till social hållbarhet uppstår svårigheter att
mäta måluppfyllelsen med sociala parametrar. • Boende kanske inte använder tekniska lösningar på önskvärt sätt. • Tydlig risk att hyresnivåerna blir höga, vilket minskar möjligheten att nå den
mångfald som eftersträvas i målformuleringarna.
50
Lund: • Fortsätter på den inslagna vägen med dialog mellan de involverade aktörerna. • Frågan om kunskapsstråkets utveckling i stort sträcker sig bortom DHS-
projektet, därför är det svårt att peka på specifika möjligheter och stötestenar.
Drottninghög: • Är mitt uppe i genomförandefasen och ser positivt på möjligheterna att nå må-
len. • ”Dialog kräver ömsesidig respekt och ett förtroende för oss som på olika vis ar-
betar inom staden och med stadsdelsutvecklingen. Vi måste gå varsamt fram med olika projekt och engagemang i området. Arbeta långsiktigt, men med kon-kreta och synlig resultat. Andra aktörer, politiska beslut eller annat oförutsägbart kan bryta ner förtroendet för vårt arbete och försvåra eller omöjliggöra det vi håller på med.”
Storsjö Strand och Östra Sätra: • Inget av dessa två projekt nämner något specifikt om möjligheter eller stöteste-
nar i sina enkätsvar. Däremot framträder i samtalen (främst Storsjö Strand) en undran om hållbarhetsfokus kommer att vara lika starkt när projektmedlen är slut.
Avslutningsvis, ett citat ur Ålidhems enkätsvar, som får belysa ett dilemma som alla miljonprogramområden står inför:
Även om vår väg varit att koncentrera oss på funktionerna i husen och öka livslängden, kommer det att krävas mycket stora resurser – som inte går att få in via hyresintäkterna en-bart. Till saken hör att vi som många andra tillväxtstäder samtidigt har kravet att nyprodu-cera kontinuerligt. (Ålidhem, enkätsvar 2014)
4.5 Delaktighet genom inflytande Bland dagens beslutsfattare i stadsbyggnadsfrågor är det en vanlig uppfattning att med-borgares engagemang och deltagande har en positiv inverkan på deras hälsa och välbe-finnande samtidigt som det kan tillföra planeringen viktig kunskap. Det anses dessutom kunna bidra till att skapa förtroende för (tillit till) samhällets politiska styrsystem och institutioner, något som också kan finna stöd i forskning (Kim et al., 2008; Fröding et al. 2012). Att som boende vara delaktig i förnyelsen av sin stadsdel och som bostadsfö-retag eller kommun vara öppen för en dialog med de boende och verksamma i området är en förutsättning för ett lyckat resultat säger också projektbeskrivningarna. Här några exempel: • Planeringsprojektet Östra Sätra i Gävle har stark dialogfokus och är också intimt kopplat till bostadsföretaget Gavlegårdarnas planer på och delvis påbörjade fysiska re-novering och omgestaltning. Företaget hade redan tidigare utvecklat ett arbetssätt som innebär ett nära samarbete med föreningar i området för att fånga upp och möta önske-mål från de boende.
51
• Helsingborgs stad har i projekt Dialog 3.0, Drottninghög lagt tyngdpunkten vid att särskilt engagera barn och ungdomar i sitt förnyelsearbete, inte minst genom att anställa ungdomar – ”Drottaguider” som guider för historisk rundvandring i området. Man har också vid olika tillfällen samlat cirka 30 personer från kommunala förvaltningar, skolan, polisen, kyrkan med flera som på olika sätt arbetar med eller i Drottninghög. Ett av syf-tena med detta är att ”testa olika metoder för dialog” som sedan ska kunna användas i kommande kommunal områdesplanering. Arkitekter i skolan och Mina Kvarter är två tidsbegränsade delprojekt som syftar till att involvera barn och ungdomar i områdesut-veckling och man har även genomfört samrådsaktiviteter och utställningar kopplade till en detaljplaneprocess. • I projekt Krokslätts Fabriker etablerades inledningsvis ett brukarråd med deltagande av presumtiva boende. Eftersom det visade sig svårt att hitta faktiska köpare på ett så tidigt stadium upphörde dock denna aktivitet, som finns dokumenterad i ett examensar-bete (Heijmans 2012). Det är fortfarande oklart när planerad byggnation av bostäder kan starta. • I Mitt Gröna Kvarter, Vivalla, skedde olika former av dialog under planeringsproces-sen. Bostadsföretaget ÖrebroBostäder tog till sig en del kritiska synpunkter men lät andra bero. De boende inom projektområdet tillförsäkras - genom personliga samtal med en ombyggnadssamordnare - ett individuellt inflytande över vad som skall ske i varje lägenhet, medan fysiska förändringar av huskroppar och gårdar genomförs enligt företagets egna prioriteringar. • I Rosengård, Malmö finns en rad exempel på dialoginitiativ som helt eller delvis emanerar från DHS-projektet. Ett exempel som projektet själv gärna framhåller är Ro-sens röda matta, där unga tjejer inbjöds att föreslå hur en tidigare parkeringsyta skulle omvandlas för annat ändamål. Utformningen av platsen fick ett helt annat, icke ”killori-enterat”, innehåll än vad planerarna tänkt sig från början. Tjejnätverket kring detta ini-tiativ finns kvar i form av EIM – Engagerad i Malmö med olika aktiviteter på program-met. • I Kvillebäcken hade de människor som tidigare var verksamma där ingen möjlighet att påverka områdets nya gestaltning. De var helt enkelt tvungna att lämna plats för det som nu gärna kallas ”Den nya stadsdelen Kvillebäcken”. På vilket sätt de som flyttar in och kommer att vara verksamma där kan påverka livet i området står ännu skrivet i framtiden, eftersom över hälften av området ännu återstår att bygga (Projekt Kville-bäcken, enkätsvar 2014). • Från Hållbara Ålidhem, Hållbara Järva och Mitt Gröna Kvarter redovisas erfarenhet-en att nivån på hyran efter renovering och ombyggnad är det som mest bekymrat de
52
boende. För att undvika ”renovräkning”30 får de boende möjlighet att välja renovering enligt en flexibel modell, det vill säga varje hushåll har möjlighet att påverka omfatt-ningen av åtgärder och därmed också nivån på hyran. Det är exempel på hur möjligheter ges för individuellt inflytande på hushållens nära boendemiljö. • Det hållbara kunskapsstråket i Lund har i princip hela Lunds befolkning som implicit målgrupp och blir därför närmast en fråga för den lokala, representativa demokratin. Kommunen använder sig dock även av ett direktdemokratiskt koncept med medborgar-stämmor och dialogcaféer stadsdelsvis, dock utan särskilt fokus på ”det hållbara kun-skapsstråket”. För att bedöma vilket direkt inflytande boende har i planering och politik är det vanligt att knyta an till Sherry Arnsteins klassiska deltagandetrappa [ladder of citizen participat-ion]. (Arnstein 1969). Trappan kan vara ett hjälpmedel för att följa upp och analysera medborgardeltagandets former och effekter i konkreta projekt. Hållbara Rosengård har i sin projektstödda skrift En modell för fysisk stadsförnyelse i samverkan (Malmö Stad 2013c) använt en bearbetad version av Arnsteins trappa som plattform för att utveckla och analysera medborgarnas deltagande och inflytande. Modellen kan ses som ett själv-ständigt bidrag från projektet, med potentiell användning i liknande sammanhang. Pro-jektledare Lena Eriksson och processledare Moa Björnson skriver i några avslutande reflektioner:
Modellen för fysisk stadsförnyelse i samverkan kommer att tas vidare i Malmös nästa stora satsning för förnyelse av miljonprogrammet – Innovationsplattform Malmö sydost. Denna syftar till att använda den fysiska förnyelsen av miljonprogrammet som drivmotor för en bredare förändringsprocess där socioekonomisk utveckling och långsiktiga miljömål uppnår samtidigt som näringslivet utvecklas. För detta krävs fortsatt samverkan – mellan förvalt-ningar och med näringsliv, akademi och medborgare. (Miljöförvaltningen Malmö Stad 2014: 47)
På vilka villkor bjuds boende och verksamma in att delta i en planeringsprocess, i vilka former och med vilka möjligheter till reellt inflytande [citizen influence/power]? Får de endast enkelriktad information om vad som skall ske [terapi/manipulering] eller handlar det om någonting i fältet mellan information och inflytande/makt, det vill säga konsul-tation och dialog? Här finns en gråzon där det finns möjligheter för de boende att ge synpunkter på eller till och med att medverka i framtagandet av konkreta förslag, dock inom ramar som bestämts av projektägaren (kommun eller bostadsföretag).
30 När fastighetsägare renoverar utan statligt stöd leder det ofta till hyreshöjningar som de sittande hyres-gästerna inte har råd att betala, så kallad renoviction (renovation + eviction), ett uttryck myntat av en kanadensisk aktivist (Westin 2012: 3).
53
Den vanligaste formen av deltagande enligt den förenklade trappans tre steg31 är att information getts till de boende, ibland också med möjlighet att vid öppna möten, besök i hemmet, enkäter eller andra, mer eller mindre innovativa dialogförsök ge synpunkter på förslag. I några fall har tillfälliga eller mer bestående råd tillsatts, som får komma med synpunkter på och diskutera utformning av området och bostäderna med bostadsfö-retaget. På en del håll har Hyresgästföreningen agerat ombud och fört boendekollekti-vets talan i diskussioner med bostadsföretaget, och de har också själva arrangerat öppna informations- och diskussionsmöten om de förändringar som stadsdelen har stått inför.
En erfarenhet som gjorts i ett av projekten (Hållbara Rosengård) är att det är lättare att få medborgare engagerade via lokalt förankrade föreningar än via den kommunala för-valtningen, men exempel finns också på motsatsen. I Dialog 3.0 har till exempel den i kommunal förvaltning baserade projektledningen med framgång kunnat engagera barn, ungdomar och andra boende i Drottninghög för sitt område. Förutsättningarna för med-borgardeltagande är med andra ord starkt kontextberoende vilket inte är förvånande och i linje med vad annan forskning visat (Amnå 2010; Fröding et al. 2012). I några av pro-jekten kommer individuell mätning av energi- och/eller vattenförbrukning att införas. Denna individuella mätning kan ses som en form av individuellt boinflytande som ger hushåll en möjlighet att bidra till en minskning av stadsdelens ekologiska fotavtryck.
Sammantaget kan vi se hur de deltagandeinitiativ som tagits i projekten präglas av vad som i planeringsteori och praktisk planering kallas ”deliberativ” eller ”kommunikativ” planering. Det handlar här om ett samförståndspräglat ideal med dialog och ”delibe-ration” som ledstjärnor snarare än medbestämmande och makt (Monno & Khakee 2012), vilket inte utesluter att individer och grupper också kan påverka planerings- och genomförandeprocesser. Att inte uppnå enighet i en planerings- eller beslutsprocess där medborgare inbjudits till dialog behöver inte nödvändigtvis ses som ett misslyckande. Deltagande i medborgardialoger är vanligen begränsat och ojämnt fördelat bland be-rörda grupper och där finns även ett representativitetsproblem som måste hanteras (Åström & Granberg 2009). Samråd enligt Plan- och bygglagen kan dock, som några av projekten visat, berikas av kreativa tillämpningar som ger berörda individer och grupper en möjlighet till större inflytande än vad som vanligen sker. En annan obser-vation gäller deltagandets förutsättningar: det är viktigt att projekten och deras upp-dragsgivare spelar med öppna kort och tydligt anger ramarna för vad som går att på-verka. Resultatet kan annars bli missnöje och desillusion.
31 Arnsteins trappa innehåller i sin klassiska form åtta steg (Arnstein 1969). Boverket har i en rapport använt sig av en Arnsteininspirerad trappa i fyra steg (Boverket 2010).
54
4.6 Delaktighet genom social inkludering Genom att göra insatser för att skapa praktikplatser och jobb samt ge möjlighet till språ-kinlärning och engagemang i föreningsliv med mera kan bidrag ges till människors so-ciala inkludering i samhället, lokalt och nationellt. Det kan också ge bidrag till att män-niskor får större tilltro till sin egen förmåga att påverka beslutsprocesser i samhället (jämför föregående punkt). Vi ger här ett par exempel på åtgärder som syftar till inklu-dering, eller, med annat uttryck, att stärka människors sociala kapital. • Skapa arbete åt arbetslösa i projektområdet Mitt Gröna Kvarter:
Direkt jobbskapande åtgärder riktade till boende i berörd stadsdel är inte vanligt fö-rekommande i projekten, men Boendebyggarna i Mitt Gröna Kvarter, Vivalla är ett exempel. Den form för social upphandling som prövas i Mitt Gröna Kvarter har en potential att utvecklas vidare inom ramen för Örebro Bostäders generella företagspo-licy. I april 2014 har 23 boendebyggare aktiverats inom projektet och företaget be-dömer att 50-80 personer kommer att få utbildning och erbjudas praktik eller jobb i samband med förnyelseprocessen i Vivalla framöver (Örebro Bostäder 2014).
• Studiecirklar i miljöfrågor, Hållbara Järva:
Hållbara Järva startade en bred studiecirkelverksamhet kring konkreta miljöfrågor. Cirkelverksamhet fanns tidigare genom två stadsdelsförvaltningars försorg men nu fick de ett jordnära miljöfokus med 10 träffar 2011-2013 kring teman som vatten, av-fall, transporter, kulturhistoria, klimat, energi och annat. Intresserade föreningar fick skicka 1-2 cirkeldeltagare, som därefter förväntades fungera som nya cirkelledare. Cirka 170 personer har på detta sätt fått en cirkelledarutbildning. Verksamheten är ett bra exempel på hur man kan koppla ihop aktiviteter som både kan skapa gemenskap och påverka attityder och beteende till förmån för en ekologiskt hållbar livsstil.
• Aktivera unga kvinnor, Rosengård:
I hägnet av Hållbara Rosengård har uppstått en rad aktiviteter som riktar sig till be-folkningen i stadsdelen eller till specifika målgrupper där, inte minst unga kvinnor. Ett exempel är Rosens röda matta, där en parkeringsplats omvandlats till en aktivi-tetsscen:
I morgon blir det stor fest när mötesplatsen Rosens röda matta på Rosengård i Malmö in-vigs. Platsen är utformad med hjälp av unga kvinnor från området. "Dansa pausa", står det i stora färg-glada bokstäver mot von Rosens väg. Frasen är lånad av gruppen Panetoz som också spelar på invigningen av Rosens röda matta i morgon. – Citatet förmedlar glädje, gemenskap och att alla är välkomna tillplatsen, säger Nurije Abidini som är en av de unga kvinnor som stått för idéarbetet. Med bland annat roterande bänkar och ljud-system att koppla upp mobilen mot ska den nya mötesplats en bli en naturlig träffpunkt för unga i området. – Det är unga som umgås här. Därför är det viktigt att vi har fått tycka till, säger Nurije Abidini. Från Malmö stads sida var det betydelsefullt att just tjejer fick
55
komma med idéer. Det är oftast killar som tar plats. Vi vill engagera unga tjejer för att skapa ett ägandeskap, säger Angélica Persson, eventproduktionsledare på Malmö stad. Rosens röda matta är en del av projektet att rusta upp och skapa Röda mattan för alla unga (Metro Skåne 2013)
• Engagera barn och ungdomar i stadsdelsplanering, Dialog 3.0, Drottninghög:
Projekt Dialog 3.0 bygger vidare på en rad andra dialogprojekt med fokus på barn och ungdomar i Drottninghög: Arkitekter i skolan (AIS), Min väg till skolan, Vårt Drottninghög, Önskekartan och Mina kvarter. Det sistnämnda projektet startade i maj 2012 med sju högstadieungdomar under ledning av en fritidsledare (Multiteket) och en projektledare (DrottningH). Med hjälp av Svensk Byggtjänst har Drottninghög byggts upp i ett dataprogram inspirerat av dataspelet Minecraft. Ungdomarna har se-dan fått använda programmet för att ”testa, visualisera och konkretisera sina och and-ras idéer kring områdets utveckling”. Under 2014 har 8 ungdomar (16-20 år) från Drottninghög och angränsande Dalhem och Fredriksdal utbildats och anställts som ”Drottaguider” som ska ”involvera och engagera unga i stadsdelsutvecklingen. Öka medvetenheten samt stärka självbilden av området Drottninghög. Drottaguiderna ska bidra med ett ungdomsperspektiv och ett personligare boendeperspektiv vid (studie-) besök på området.” (Carlsson & Zetterberg 2014).
I tabell 2 presenteras en fullständig projektöversikt med avseende på delaktighet och social inkludering.
Tabell 2. Delaktighet och social inkludering i 10 DHS-projekt.
Projekt
Mål
Åtgärder
Synbara tendenser
Järva, Stockholm Öka kunskapen om miljöfrå-gor och hållbar livsstil samt om närområdet.
Studiecirklar kring miljöfrågor Miljöambassadörer bland hyresgästernas Dialog med hyresgästerna om renoveringen av bostadshus Cykelkurser.
Stort deltagande i dialoger Stort intresse för solcellssats-ningen. Cykelsatsningen gett positivt resultat. Svårt rekrytera miljöambas-sadörer.
Rosengård, Malmö Brett socialt hållbarhetsper-spektiv som preciserats ef-terhand med fokus på ökad jämställdhet och delaktighet.
Nya mötesplatser skapats: Rosens röda matta och nät-verket Engagerade i Malmö (EIM), gemenskapsodlingar, aktiviteter inom HSB Brf Hilda
Ökat engagemang, särskilt bland tjejer, fler besöker mötesplatserna, fler kultu-rella och andra aktiviteter ordnas, fler från andra delar av staden besöker stadsde-len.
Ålidhem, Umeå Inkludera de boende i en hållbar livsstil, och samtidigt möjliggöra kvarboende.
Hyreshöjningen hålls på låg nivå genom att hyresgästerna får välja standardnivå. Något sänkta ambitioner vad avser val av metod för energieffek-tivisering.
Ännu för tidigt att säga, men tendenser i rätt riktning.
56
Projekt
Mål
Åtgärder
Synbara tendenser
Mitt Gröna Kvarter, Vivalla, Örebro
Fler arbetstillfällen för arbets-lösa skapas i Vivalla. Ökad social blandning ska göra stadsdelen Vivalla mer lik övriga staden.
Social upphandling ett krav vid upphandling av entrepre-nör. Blandade upplåtelseformer i kommande etapper.
Drygt 20 arbetslösa Vivallabor har fått praktik eller anställ-ning i samband med byggnationen.
Krokslätts fabriker, Mölndal
Ökad inkludering av boende och verksamma inom Krok-slätts fabriker.
Blandad befolkning genom att bostäder och lokaler för verksamheter tillförs, och ökad utbud av service.
Bostäderna ej uppförda ännu, med lokaler för butiker och annan service har tillförts.
Kvillebäcken, Göteborg
En social livskvalitet med trygghet och mångfald.
Olika upplåtelseformer och hyresnivåer. Saluhallen antas stimulera till möten mellan olika grupper i befolkningen.
För tidigt säga något om den sociala blandningen. Saluhal-len blivit omtyckt mötesplats, men oklart för vilka.
Hållbar kunskapsstad Lund NE
Inget prioriterat mål, men ökat deltagande av studenter i utvecklingen av Kunskaps-stråket nämns som önskvärd.
Stimulera till ökad använd-ning av befintliga och nya mötesplatser i staden.
Fler mötesplatser har blivit attraktiva.
Dialog 3.0, Drottninghög, Helsingborg
Involvera barn och unga i stadsdelsutvecklingen.
Satsning på ökad kunskap hos barn och ungdomar genom en rad konkreta initiativ. Planpromenader.
Ökat intresse bland invånarna för områdets utveckling.
Storsjö Strand, Östersund
”Det sociala kvarteret” Funktionsblandad stadsdel Stärka sociala nätverk Skapa mötesplatser och arenor. Förbättra folkhälsan Samverkan och delaktighet m m.
”Kvarterens storlek hålls nätta för att främja goda grannskap och revir som uppmuntrar ansvarstagande och delaktighet.” (Gestalt-ningsprogrammet).
Byggnation ej påbörjats.
Östra Sätra, Gävle Invånare och boende ska delta aktivt i stadsförnyelse-processen. Minska omflyttningen, och göra det möjligt att göra boendekarriär inom stadsde-len.
En landskapsarkitekt har anställts som biträdande projektledare med förankring i ett nätverk bestående av Hyresgästföreningen, ABF och den lokalt förankrade stiftelsen Rapatac.
Projektet fortsätter genom Gavlegårdarna AB under namnet Sköna Gröna Sätra.
57
4.7 Stadsdelens integration i staden Ett genomgående tema i projekten har varit att planera och skapa möjligheter för möten mellan människor till exempel genom nya mötesplatser och/eller stråk för cykling, pro-menader och kollektivtrafik inom och mellan olika delar av staden – utefter hela skalan: hus-gård-kvarter-bostadsområde-stadsdel-stad-region. Här finns gott om exempel på åtgärder som planerats eller redan är genomförda. Genom fysiska förändringar vill Hållbar kunskapsstad Lund NE göra traditionella akademiska byggnader mer tillgäng-liga för allmänheten och ser med samma motivering investeringen i en spårväg från centralstationen upp till Norra Brunnshög som ett sätt att kombinera miljöaspekter med social integration. Hållbarhetsstråket mellan Rosengård via stadskärnan till Västra ham-nen ses på motsvarande sätt som en kombinerad ekologisk och social investering. För Hållbara Järva har en rad förbättringar för cyklister gjorts i syfte att underlätta ekolo-giskt hållbar förflyttning med möjligheter till ökad social integration. I tabell 3 gör vi en översikt över samtliga projekt med avseende på denna aspekt.
4.8 Att skapa eller ändra platsidentitet Platsidentitet är ett tema som aktualiserats i flera projekt. Projekttiden är visserligen för kort för att kunna se påtagliga effekter av sådana åtgärder, men vi kan se vilka åtgärder i detta syfte som genomförts, och diskutera deras potential för att skapa eller stärka plats-identitet. Det kan handla om att ge en stadsdel en mer positiv identitet såväl inåt som utåt, men det kan också vara ett sätt för den politiska ledningen i en stad att använda en viss stadsdel som varumärke nationellt och internationellt. Hållbara Järva hålls fram som ett exempel på Stockholm som ”ledande huvudstad i klimatarbetet”, medan Rosen-gård sägs vara ”en viktig symbol för det nya Malmö – den moderna, kreativa och mångkulturella staden”, och Ålidhem ska bli ”världsledande på hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat” för att nämna tre exempel.32 Vi ger i tabell 4 en översikt som över identitetsmarkörer som förts fram i projekten.
32 Storsjö Strand skall bli ”en internationell förebild för klimatsmart byggande i kallt klimat”.
58
Tabell 3. Fysisk och social integration i 10 DHS-projekt
Projekt Mål Åtgärder Synbara tendenser Järva, Stockholm Minska barriärer mellan
olika delar av Järva. Cykelstråk Akalla och Kym-linge.
Mätningar tyder på viss ök-ning av cykeltrafik.
Rosengård, Malmö Minska det fysiska och det mentala avståndet mellan Rosengård, centrala Malmö och Västra Hamnen.
Förbättrad kollektivtrafik genom Malmöexpressen (buss) och Rosengårds station (jvg). Förbättringar av cykelstråk mellan Rosengård och cen-trala delarna av Malmö.
Malmöexpressen invigd 1 juni 2014. Förhandlingar pågår om järnvägsstationen. Kontinuerlig förbättring av cykelstråk.
Ålidhem, Umeå Minskade barriäreffekter mellan Ålidhem och Sofie-hem
Förändring av genomfartsled till mer parkmässig karaktär.
Arbetet med att ta bort barriäreffekter pågår.
Mitt Gröna Kvarter, Vivalla, Örebro
Bryta upp fysisk och mental barriär mellan Vivalla och intilliggande stadsdel samt centrala Örebro.
Planerade radhus i sydvästra Vivalla, gränsande till annan stadsdel.
Genombrott av omtalad bar-riär ej längre aktuell – nya planer enligt förslag till ny översiktsplan 2014.
Krokslätts fabriker, Mölndal
Krokslätt har redan ett strategiskt läge och goda kommunikationer (spår-väg). Stimulera till cykling.
Bygga in bra cykelparkeringar i bostadshusen.
Oenighet om detaljplan har fördröjt byggandet av bostä-der.
Kvillebäcken, Göteborg
Knyta an till centrala Göte-borg. Skapa mötesplats som lockar boende utanför Kvillebäcken.
Miljövänlig skyttel över Göta Älv. Kvillebäcken del i större Älvstadsprojekt. Saluhall som mötesplats.
Planering av älvskyttel pågår. Saluhallen i bruk.
Hållbar kunskapsstad Lund NE
Binda samman centrala Lund med Brunnshög NÖ och de två nya forsknings-anläggningarna.
Öppna slutna miljöer utefter Kunskapsstråket. Spårväg knyter samman centrum och ny forsknings-miljö Cykel- och promenadstråk.
Ombyggnation av befintliga byggnader pågår. Brunnshögfördraget mellan intressenter skapar förutsätt-ningar för en fortsättning. Spårvägsbygge oklart på grund av finansieringspro-blem.
Dialog 3.0, Drottninghög, Helsingborg
Fokus ligger på stadsdelen Drottninghög.
Storsjö Strand, Östersund
Storsjö Strand i första hand ”en stad i staden” men med öppningar till övriga Öster-sund.
Planerad järnvägsövergång som förbinder Storsjö strand med övriga staden.
Ännu på planeringsstadiet.
Östra Sätra, Gävle Fokus ligger på stadsdelen Östra Sätra.
59
Tabell 4. Identitetsmarkörer i 10 DHS-projekt
Projekt Mål Åtgärder Synbara tendenser Järva, Stockholm Hållbara Järva – solstaden. Satsning på solceller på
hyreshustak. Tidens väg – kulturhisto-ria. Cykelsatsningar.
Stort intresse för och stolthet över solcellssats-ningen.
Rosengård, Malmö Rosengård en symbol för ”det nya, kreativa och mångkultu-rella” Malmö.
Events i Rosengård lockar media och besökare från när och fjärran.
Mer ”balanserad” bild av Rosengård: ökad stolthet hos invånarna.
Ålidhem, Umeå Hållbarhet i kallt klimat nytt kännetecken för stadsdelen.
Bred satsning på energief-fektivisering (solceller, individuell mätning). Vinterträdgården.
Vinterträdgården används tillsvidare mest av boende i Ålidhem.
Mitt Gröna Kvarter, Vivalla, Örebro
Grönare och trivsammare miljö, stärkt kvarterskänsla: ”Kvarteret Hjärstaskogen”. Bidrag till ny identitet för hela bostadsområ-det med ”Nya Vivalla” som va-rumärke.
Renovering och nybygg-nation. Kvarter med gårdar istäl-let för hus på rad. Social upphandling lite av ett varumärke.
Uppmärksamhet i media både positiv och negativ. Stort nationellt intresse för social upphandling.
Krokslätts fabriker, Mölndal
Samhälle i miniatyr. Förnyelse i K-märkt miljö.
Planering av blandstad. Inflyttning i nytt kontors-hus pågår. Bostadsbyggande försenat på grund av oenighet om detaljplan.
Kvillebäcken, Göteborg
Del av Älvstaden istället för del av Hisingen. Mångkulturalism. Blandstad.
”Totalsanering” av stigma-tiserat område, till förmån för ”Nya” Kvillebäcken med bostä-der och saluhall.
Inflyttning pågår av me-delklass. Stark exponering av Nya Kvillebäcken som varumärke.
Hållbar kunskaps-stad Lund NE
Göra Lund till en stad för alla lundabor, förena gammal och ny akademisk identitet.
Öppna slutna miljöer utefter Kunskapsstråket. Spårväg knyter samman centrum och ny forsk-ningsmiljö. Gemensamhetsodling i Brunnshög.
Stort intresse för gemen-samhetsodlingen. Politisk konsensus om spårväg möjligen på väg att lösas upp när rege-ringen ej gett klartecken för medfinansiering?
Dialog 3.0, Drottninghög, Helsingborg
Stärka bilden av Drottninghög, inåt och utåt.
Satsning på ökad kunskap hos barn och ungdomar genom en rad konkreta initiativ. Planpromenader.
Ökat intresse bland invå-narna för områdets ut-veckling.
Storsjö Strand, Östersund
Sjönära stad i staden. Mötesplats för invånare i och besökare till Östersund. Internationell förebild för klimat-smart byggande i kallt klimat
Funktionsblandad bebyg-gelse med olika upplåtel-seformer och mötesplat-ser både för boende och besökare.
Området är fortfarande i planeringsstadiet men exponeras lokalt och nationellt under varumär-ket Storsjö Strand.
Östra Sätra, Gävle Östra Sätra ska bli en grön stads-del full av liv och rörelse, ökad trivsel och stolthet, minskad omflyttning.
Aktiv medverkan av bo-ende i och utanför före-ningar.
Gavlegårdarna vidareut-vecklar området under namnet Sköna Gröna Sätra.
60
5 AVSLUTANDE REFLEKTIONER
I kapitel 4 gjorde vi en översikt över vilka bidrag projekten velat ge till de aspekter av social hållbarhet som vår analysmodell pekat ut och framhöll också åtgärder och resultat som redan är möjliga att se. Vi avslutar nu vår uppföljning med några generella reflekt-ioner kring social hållbarhet och stads(dels)förnyelse samt vår egen roll som forskare i detta sammanhang.
5.1 DHS-projekten och den sociala hållbarhetens komplexitet Föreställningen om ”social hållbarhet” är en vision och ett övergripande värde som kan preciseras i olika riktningar och med olika fokus, något som tydligt framgår av de tio projekt vi studerat. Social hållbarhet framstår här sammantaget som en positivt laddad etikett som klistras på vitt skilda företeelser, ett ”hållbarhetsprat” som i värsta fall kan betyda allt eller inget. I en tidigare rapport har vi försökt visa hur man med hjälp av en ”hållbarhetspyramid” kan närma sig konkretion. Pyramiden är en teoretiskt förankrad, men pragmatiskt konstruerad tankeram utifrån vilken vi stegvis närmat sig de aspekter projekten själva explicit förknippat med eller implicit verkar se som uttryck för social hållbarhet (se Gustavsson & Elander 2013b).
Att stiga in i DHS-projektens värld och söka efter social hållbarhet är som att hamna i en virvel av konfetti med sociala inskriptioner, en abstrakt ”hållbarhetspoesi”, med stort utrymme för egna uttolkningar.33 Bland alla mål och åtgärder vi funnit i dokument och vid platsbesök kan vi urskilja aspekter som var för sig utgör objekt för vetenskaplig be-grundan inom ramen för olika akademiska discipliner och forskningstraditioner: socio-logisk teori om social inkludering, integration och sammanhållning; statsvetenskaplig och planeringsteoretisk forskning om demokrati, deltagande, deliberation och infly-tande; kulturgeografisk teori om skala, nivå och platsidentitet. Till detta kan läggas yt-terligare perspektiv: till exempel ett där folkhälsa blir mer eller mindre synonymt med den breda definitionen av social hållbarhet (= Malmökommissionens utgångspunkt!), och ett företagsekonomiskt perspektiv som utifrån begreppet socialt företagsansvar (Corporate Social Responsibility) försöker fånga in den företags- och samhällsekono-miska nyttan av sociala investeringar. Men teoretiska genomlysningar av hur social hållbarhet konstrueras i akademiska disci-pliner ger inga omedelbara svar på hur sociala frågor ska hanteras i praktisk planering och politik. Här finns också en värdedimension som påverkar – och bör påverka - in-riktningen av vilka mål och åtgärder som beslutas i projekt och löpande verksamhet.
33 Lena Eriksson, projektledare för Hållbara Rosengård uttrycker sig så här: ”Vi har haft så många in-gångar till social hållbarhet så det är svårt att välja. Det jag vill lyfta fram har snarast utkristalliserats under projekttiden, inte varit specifikt utpekat som viktigast i ansökan. Jag vill lyfta fram ökad delaktig-het, jämställdhet och en mer balanserad bild av Rosengård”. (Hållbara Rosengård, Enkätsvar 2014). Sva-ret ligger väl i linje med vad vi sett och hört från flera projekt i studien.
61
Peter Marcuse, välkänd nordamerikansk samhällsforskare, har fångat essensen i detta redan i titeln på en ofta citerad artikel: Hållbarhet är inte nog! [Sustainability is not enough!].34
5.2 Innehåll i social hållbarhet viktigare än ”mätning” Under vår tidigare studie (Gustavsson & Elander 2013b) framfördes önskemål att vi skulle hjälpa projekten konstruera indikatorer på social hållbarhet, vilket vi hade svårt att ge snabba svar på eftersom projekten inte var särskilt tydliga med vilka aspekter av social hållbarhet de ville prioritera. Flera projekt efterlyste med andra ord ”mätbara in-dikatorer” på social hållbarhet utan att veta riktigt vad man ville lägga i begreppet. Två nordamerikanska forskare och konsulter med lång erfarenhet av och kunskap om hur indikatorer för hållbar utveckling används, konstrueras och används (eller inte an-vänds!) på lokal nivå framhåller att indikatorer kan vara ett utmärkt redskap för samtal och överläggningar mellan projektdeltagare med sikte på lokalt anpassad handling (In-nes & Booher 2001; 2010). Däremot varnar de för att använda indikatorer som rena mätinstrument för att kunna ”sätta betyg på” om en viss praktik varit bra eller dålig, eftersom frågan om varför en viss indikator utvecklats på det ena eller andra sättet krä-ver kunskap om processerna bakom och runtomkring dessa ”resultat”. Det ser en risk att konstruktion och datainsamling lätt blir ett självändamål till förfång för en djupare för-ståelse. De betonar starkt behovet av kvalitativ analys och dialog med de människor som direkt berörs av förändringsprocesser. De understryker också att inte bara värden, mål och åtgärder är en politisk fråga utan så även valet av indikatorer och sättet att an-vända dem. Tre nordiska forskare kommer i en nyligen publicerad artikel fram till liknande slutsatser: ”A key recommendation is that indicator developers should include clear presentations of goals and targets for sustainability indicators, to lay firm ground for subsequent debate” (Lyytimäki et al. 2014: 92).
34 “To think that their present circumstances and their present societal arrangements might be sustained – that is an unsustainable thought for the majority of the world’s people”. (Inkrit, Conference Announce-ment, 9 July 1998, citerat av Peter Marcuse, Sustainability is not enough. (Environment and Urbanization (10) 2: 103-111, cit. 103)
62
Vår rekommendation för uppföljning och utvärdering är att i utgångsläget vara så tyd-lig som möjligt när det gäller vilka värden och mål som en kommun, ett bostadsföretag eller annan ”projektägare” vill genomföra. Indikatorfrågan blir relevant först när ”den sociala hållbarheten” bryts ner till frågor om hur inkludering, integration, deltagande, platsidentitet och andra värden och begrepp tar gestalt i sitt konkreta sammanhang och när projektinjicerade åtgärder fått tid att sätta sig och integreras i långsiktig verksam-het. Att börja med att konstruera indikatorer är bakvänt och löper risk att man priorite-rar fel saker – det som är lätt att ”mäta” behöver inte vara det viktigaste man vill uppnå vid närmare eftertanke. Kort sagt, ”mäta” är nog bra, men ta först reda på vad som ska mätas. Det är också viktigt att inte ha en ensidigt ”ekonomistisk” syn på vad ”mätning” är för något. Allt kan eller behöver inte nödvändigtvis mätas i form av kro-nor och ören. Sociala värden är i grunden kvalitativa storheter som i första hand kräver kvalitativa analysmetoder.
5.3 Finns ett liv efter projektet? Projektinjiceringar ger ofta kortsiktigt synliga resultat i form av mer eller mindre inno-vativa initiativ, oftast vitt och brett omtalade på websidor, i färgglada broschyrer och presentationer på workshops, seminarier, konferenser och utställningar. I projektfor-mens natur ligger att synas och omtalas som något som sticker ut. Projektens självbilder är gärna att framstå som ”världsledande”, ”ledande huvudstad i klimatarbetet”, ”unik”, ”förebild” etc. Men i DHS-projektens förutsättningar ingår också att de skall integreras med långsiktig och samordnad planering och verksamhet i ordinarie strukturer i form av kommunala förvaltningar och/eller bostadsföretag, ofta i samverkan med näringsliv och/eller aktörer i det civila samhället. Det handlar med andra ord om löpande samhälls-styrning i vid mening, vilket understryker betydelsen av att se varje projekt i relation till sin kontextuella inramning. Kort sagt, finns det ett liv efter projekttiden eller var pro-jektets verksamhet bara en bengalisk eld som flammade upp, falnade och dog ut?
Som vi påpekat redan i inledningen till denna rapport är det särskilt två omständigheter som gör det svårt att dra bestämda slutsatser om projektens effekter. För det första är tidsperspektivet för kort för att insatta åtgärder ska ha hunnit avsätta tydliga spår annat än punktvis. Vi kan till exempel se hur många och vilka som deltagit i en medborgardia-log, cykelskola eller studiecirkel kring miljöfrågor, om ett bostadsområde försetts med nytt namn, eller om ett bostadsföretag erbjudit odlingslotter i syfte att främja gemenskap mellan de boende. Aktiviteterna som sådana kan visserligen beläggas och är tecken på en viljeinriktning från projektens sida, men för att avgöra om de har några bestående effekter i det verkliga livet måste uppföljningsstudier göras längre fram, i form av ob-servationer, intervjuer och enkäter. För det andra saknas tydliga baslinjer utifrån vilka jämförelser före-efter skulle kunna göras. Det har i sin tur att göra med att projekten inte från början gjort klart för sig vilka sociala aspekter av ”hållbarhet” de främst velat främ-
63
ja. En vanlig uppfattning vi mött är dessutom att ”den sociala hållbarheten” av DHS kom att betonas starkare efter hand och inte var så tydlig i projektens initiala skede. Man har så att säga behövt ”tänka in” den sociala dimensionen i efterhand. I projekt Kvillebäckens enkätsvar görs ett träffsäkert påpekande apropå den sociala hållbarheten:
Eftersom sociala hållbarhetseffekter ofta tar sig uttryck i relativt komplicerade orsakskedjor vilka tar lång tid på sig att verka, är det i nuläget svårt att undersöka frågan. Varken det fy-siska området, utvecklingen av dess identitet eller majoriteten av de boende är på plats. (Pro-jekt Kvillebäcken, enkätsvar 2014)
Kommentaren har relevans för flera av de projekt vi studerat och sannolikt också för de flesta av de 98 projekt som fått stöd av DHS. Om några år kan vi däremot söka och få svar på frågor av följande typ: • Fick studiecirklarna i Hållbara Järva ringar på vattnet som påverkat de boendes kun-
skaper och livsstil i ekologiskt hållbar riktning? • Kom ”det hållbara stråket” från Rosengård genom centrala Malmö till Västra ham-
nen att öka kontakterna mellan boende och verksamma i de båda stadsdelarna och i staden i övrigt?
• Blev saluhallen i Kvillebäcken en samlingspunkt för människor från olika samhälls-klasser och delar av Göteborg?
• Har ÖBO och Skanska anställt ännu fler arbetslösa från Vivalla i förnyelsen av stadsdelen och har dess modell för social upphandling fått spridning till andra bo-stads- och byggföretag?
• Blev Storsjö Strand en stadsdel dit människor från övriga Östersund också söker sig för fritid och rekreation?
5.4 Projekt som arenor för dialog och lärande ”Mötesplats” är, som vi sett, ett ord som ofta återkommer i projektens beskrivningar av vad de vill skapa. Mötesplatser kan vara ett torg i stadens centrum eller i en stadsdel, ett köpcentrum, en saluhall, en sporthall, en park, en odlingslott, en promenadstig i ett yt-terområde, en kvarterspub och mycket annat. Genom systematisk observation, samtal, intervjuer och enkäter kan man skaffa sig en detaljerad bild av i vad mån fysiska platser också fungerar som platser för sociala möten. Även om människor bara möts med blicken, nickar till varandra eller utbyter något enstaka ord kan detta ses som uttryck för de svaga sociala band som skapar sammanhållning i ett samhälle (Granovetter 1983). Men ett projekt är redan i sig själv en fysisk och/eller virtuell mötesplats för människor och organisationer som, i detta fall, eftersträvar hållbar utveckling, det kan vara projekt-ägare i form av lednings- och styrgrupper, föreningar, boende och medborgare i allmän-het. Samlingslokalen Paletten i Östra Sätra är till exempel både en samlingsplats för boende i området och för de organisationer som samarbetar kring verksamheten där: Hyresgästföreningen, ABF och Stiftelsen Rapatac. Liknande samarbeten finns på andra
64
håll. Därutöver har DHS (och efter 2012 Boverket) organiserat en rad projektsamman-komster, där mängder av exempel presenterats och diskuterats. Sådana träffar har skett i både stor skala och vid mindre, mer tematiskt inriktade träffar. Teman för samman-komster har till exempel varit ”Hållbara projekt ger … mätbarhet?” (Långholmen kon-ferens 3 december 2013), ”Hållbara projekt ger... vägar ut ur stuprören?” (Tysk-svenska handelskammaren den 25 april 2014) och ”Framåt, uppåt! Hitåt! Hur går vi vidare med hållbara städer” (Nalen, Stockholm, 8 maj 2014).
Som väl belagts i internationell forskning är institutionellt lärande något som kräver tid för eftertanke och reflektion (se till exempel Innes & Booher 2000), en förutsättning som tyvärr ofta saknas när en intensiv projektperiod tar slut. Projektdeltagarna liksom de institutioner och aktörer som är tänkta att överta och integrera de kunskaper och erfa-renheter som förvärvats i projektarbetet behöver därför långsiktigt levande fora för såd-ana samtal. DHS presenterade i juni 2012 en rapport med som utmynnade i en uppma-ning att kunna fortsätta med någon form av arenaverksamhet liknande den som odlades under delegationsåren (2008-2012), men utan nya projektmiljoner (Delegationen för hållbara städer 2012b). Regeringen gav våren 2014 Boverket och fyra andra myndighet-er i uppdrag att ”gemensamt upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling” (Regeringskansliet 2014).
Det är utmärkt att de vittförgrenade erfarenheter som görs av insatser under paraplyet social hållbarhet får tillgång till arenor för dialog som inte bara skapats för specifika projektsatsningar. Här finns dock ett dilemma som bör uppmärksammas: återkom-mande träffar med aktörer som i mångt och mycket ”tycker lika” kan skapa illusioner om ett samförstånd som långt ifrån ”alla” delar, vilket blir ämnet för vår näst sista re-flektion.
5.5 Projektharmoni och hållbarhetspoesi Invävd i den retoriska uppslutningen kring hållbarhet som ett till synes av ”alla” önskat värde eller mål finns en tanke om samförstånd och harmoni som implicerar en syn på politik befriad från motsättningar och konflikter. Många programdokument, artiklar, konferensupprop etc. inleds med uppmaningar eller vädjanden om att ”alla” måste sluta upp kring målet ”hållbar utveckling”, definierad genom uppräkning av de tre numera brett accepterade dimensionerna, gärna i form av tre överlappande cirklar, eventuellt kompletterade med en specifik kulturell dimension. De fungerar som ett slags visitkort, för att visa att man tillhör en och samma krets av engagerade hållbarhetsivrare. Därefter ges ett antal ”goda exempel” på vad som kan göras eller har gjorts för att leda utveck-lingen i riktning mot ett hållbart samhälle. Sådana exempel finns det gott om, men det uppstår nu ändå ett gap mellan å ena sidan goda intentioner och exempel och å andra sidan den faktiska utvecklingen, där många kurvor pekar i fel riktning, och det gäller inte bara klimatet utan också de sociala klyftorna i samhället.
65
Det nämnda gapet illustrerar det förhållandet att det samtidigt med en ibland yvig håll-barhetsretorik också finns en ännu starkare ohållbarhetspraktik, där till exempel statliga och kommunala insatser till förmån för energisparande och klimatvänlig kollektivtrafik mer än väl uppvägs av åtgärder för att gynna energislukande väg- och flygtransporter, och där många ambitiösa och lovande sociala projekt inte förmår rubba bilden av väx-ande sociala klyftor. Dessa gap signalerar med all önskvärd tydlighet att uppslutningen kring värdet och visionen ”hållbar utveckling” inte saknar motsättningar och konflikter, även om dessa ofta ligger under ytan och inte görs till föremål för öppen debatt. Som Maria Håkansson uttrycker det:
I bilden av den hållbara staden syns inte dessa motsättningar. Istället framtonar en harmonisk framtid där ett helhetsperspektiv är möjligt att anlägga och där vi kan få tillväxt, motverka miljöproblem och skapa social rättvisa bland annat. (Håkansson 2014: 63-64)
När det gäller den sociala dimensionen av hållbarhet kan inte en projektparad med ”goda exempel” undanskymma bilden av en utveckling som de senaste årtiondena inne-burit generellt ökade sociala klyftor i USA och Västeuropa, inklusive Sverige. Den franske ekonomen Thomas Piketty har i ett nyligen publicerat och livligt diskuterat ar-bete ingående beskrivit och förklarat orsakerna till de stigande förmögenhetsklyftorna (Piketty 2014). Vilka konsekvenser dessa klyftor får på folkhälsan i form av skillnader i sjukdom och livslängd visas till exempel av epidemiologerna Kate Pickett och Richard Wilkinson (Wilkinson & Pickett 2005) liksom i den ofta åberopade Marmotrapporten (CSDH 2008), som bland annat varit inspirationskälla för Malmökommissionen i dess kartläggning av folkhälsan i Malmö (Malmö stad 2013b). En slutsats av detta blir att det också krävs arenor där olika sektorer och intressen inom och utanför den offentliga politiken möts i dialog med varandra och där utgångspunk-ten inte är eller ska låtsas vara att ”alla” redan är överens om en och samma uppfatt-ning om vad ”hållbar utveckling” är och bör vara. Motsättningar och konflikter behö-ver lyftas fram och göras till föremål för politisk debatt, överläggningar och eventuella kompromisser. Vilken väg som anträds är med andra ord ytterst en fråga som rör både hur man definierar hållbarhet och hur man värderar hållbarhet i relation till andra värden och mål i den politiska processen. Kort sagt, sociala klyftor och deras orsaker är i stora drag väl belagda, men någon i politiken samlad lösning på hur de ska tacklas finns inte. Arenan finns redan där i form av de politiska institutioner och det medieland-skap som står till vårt förfogande, men det är som om ”hållbarhet” och ”tillväxt” lever sina egna liv utan att på allvar konfronteras med varandra. Låt oss därför använda alla mötesplatser på den politiska arenan så att aktörer med olika perspektiv och intressen möts i öppna samtal och överläggningar. Inte bara låtsas som om allt är möjligt på samma gång utan på allvar om och om igen ställa frågan om prioriteringar mellan so-ciala, ekologiska och ekonomiska perspektiv på hållbarhet.
66
5.6 Rollen som forskare: kritisk vän eller besvärlig sanningssägare? Vårt uppdrag som forskare beskrivs i konsultavtalet som att ”följa upp sociala effekter i 10 projekt som beviljats ekonomiskt stöd från delegationen för hållbara städer”. Upp-draget beskrivs sedan i en uppföljningsplan som till större delen är inarbetad i förelig-gande rapport. På grund av svårigheterna att redan innan projekten är avslutade dra be-stämda slutsatser om effekter och resultat har vår funktion som forskare till stor del in-neburit studier av mål och åtgärder enligt projektdokument samt observationer vid platsbesök och DHS-träffar, samtal med och enkätfrågor till projektledare. Komplexiteten och den bristande konkretionen av vad som menas med social hållbarhet i de ursprungliga ansökningarna har emellertid inneburit att vi vid möten med projektle-dare och medarbetare också kommit att spela en aktiv roll med synpunkter på vilka mål och åtgärder som skulle kunna indikera social hållbarhet. ”Kritisk vän” är ett uttryck som använts av en konsult i ett av projekten. Innebörden av detta uttryck är att vi utifrån en positiv läsning av projektens intentioner gör en granskning som ändå kan vara kon-struktivt kritiska. Vi blir med detta synsätt inte bara observatörer utan i någon mån också deltagare, inte i det konkreta projektarbetet men i samband med projektens själv-reflektion. När vi träffat projekten var för sig eller vid arbetsmöten och seminarier har vi således inte nöjt oss med att bara lyssna utan också bidragit med synpunkter baserade på vår kunskap om rön från annan forskning om sociala aspekter av hållbarhet. Den potentiella risken med att vara observatör och, i viss mån, även deltagare är att hamna i en alltför närsynt position till det skeende vi studerar, att vi förvandlas till passiva och ”okritiska vänner”. Vår erfarenhet har dock snarast varit den omvända, att vissa projekt tenderat att se vår egen syn på vad som menas med social hållbarhet som alltför ifrågasättande, som om vi rentav vore motståndare till de sociala värden projekten vill gynna. Det har också ibland funnits en otålighet och irritation över att vi som forskare inte lyckats göra social hållbarhet ”mätbar”. Vår hållning har där varit att begreppet kan bli ”mätbart” först när projekten själva blivit mer distinkta med vilken aspekt av hållbarhet de vill implementera, till exempel inkludering, deltagande eller platsidentitet. I slutändan är vårt intryck att vi kommit varandra närmare på den punkten. Det har vuxit fram en för-ståelse för att det inte finns några ”mätbara” genvägar som kan upphäva avståndet i tid eller begreppsliga oklarheter. Samtidigt kan vi se tecken på att vi som forskare ibland kan ha framstått som ”överkritiska”, kanske oroliga för att bli ”vetenskaplig gisslan” i de processer vi haft till uppgift att granska.
5.7 Skala, nivå och jämförande perspektiv Ett jämförandet perspektiv kan vara till hjälp vid tolkningen av projektresultat. Till ex-empel om arbetslösheten bland ungdomar är fortsatt hög i många stadsdelar och bo-stadsområden runt om i landet och projektinsatserna tycks ha liten effekt i det avseendet
67
tyder det på att orsakerna är av en art som kräver nationella politiska insatser för att nå resultat. Motsvarande resonemang gäller skolresultat som en annan tydlig indikator på den sociala situationen i ett område. Selektiva och tidsbegränsade projekt av den typ som vi studerat här har varit vanliga i Europa de senaste årtiondena och kan ha många positiva effekter men förmår inte i grunden ändra på att städer fortsätter att vara segre-gerade och att arbetslöshet blivit ett kroniskt tillstånd för alltför många människor, inte minst ungdomar.
Vilka möjligheter har en områdesinriktad politik att i grunden påverka förhållanden som ytterst berör alla nivåer och de flesta sektorer av samhället? Social och etnisk segregat-ion och exkludering orsakas inte av förhållanden i en viss typ av områden utan är ytterst ett resultat av strukturella ojämlikheter och maktstrukturer. En realistisk, kritisk hållning till frågan behöver dock inte innebära att områdespolitiken är meningslös. Det behöver inte vara en fråga om antingen/eller utan snarare en uppmaning att lyfta frågan till en bredare diskussion om den sociala välfärdens fördelning i hela samhället. Ett lokalt ar-bete för socialt rättvisa mål – i den politiska retoriken ofta rubricerat ”social hållbarhet” – behöver inte vara ett tandlöst vapen i strid mot väderkvarnar, men då måste också frå-gan om projektets plats i ett bredare perspektiv resas och diskuteras.
Insatser för att stötta vuxnas och ungdomars utbildning så att de kan få jobb eller komma in på gymnasieskola eller universitet kan leda till att familjer flyttar till andra bostadsområden och stadsdelar och ersätts av nyinflyttade arbetslösa med bristfällig utbildning och låga kunskaper i svenska språket. I statistiken kan detta se ut som ett misslyckande, när det i själva verket kan vara ett tecken på framgångsrikt projektar-bete. Många åtgärder vi gett exempel på från våra tio projekt kan hur som helst få lång-siktigt positiva effekter i form av inkludering, integration, deltagande och platsidentitet, även om de inte på kort sikt hunnit eller kunnat skalas upp på nivåer ovanför ett bo-stadsområde eller en stad. Social upphandling som ger arbetslösa inom projektområdet lärlingsutbildning, praktikplats eller anställning kan vara en åtgärd med potential att skapa inkludering och bidra till integration.
Den forskning som Roger Andersson, professor i kulturgeografi vid IBF, Uppsala uni-versitet bedrivit under många år tillsammans med kollegor i och utanför landet ger goda argument för vikten att vara uppmärksam på rätt skala och nivå i arbetet för social in-kludering och integration. Segregationen låter sig knappast
brytas med politiska åtgärder som begränsar sig till åtgärder där samhällets socialt marginali-serade bor. Segregationens relationella karaktär innebär att politiska interventioner måste vara långsiktiga, fokusera de strukturskapande fysiska och sociala processerna och att områ-desbaserade interventioner har större möjlighet att skapa bättre livsvillkor lokalt om den so-cioekonomiska polariseringen i samhället i allmänhet och i städerna i synnerhet minskar. (Andersson 2004: 73; jämför Andersson et al. 2010)
68
En fråga som man bör ställa om man med ett områdesinriktat projekt vill påverka män-niskors livssituation är alltså om de mål och åtgärder som ställts upp realistiska i relat-ion till det handlingsutrymme som finns på den lokala nivån; rättsligt, ekonomiskt och politiskt? Vi ger därmed sista ordet till före detta närpolischefen i Rinkeby Johnny Lind, som ett år efter kravallerna i Husby, Järva drar följande slutsats:
Jag har min karriär bakom mig, så jag kan vara lojal mot medborgarna och säga som det är […] Om vi på riktigt vill förändra så finns det bara en väg att gå: göra något åt den segrege-rande bostadspolitiken, se till att skolorna lyckas och lösa arbetslösheten. Alla vet det. Ändå skickar regeringen ut integrationsministern så fort det har hänt någonting. Det är obegripligt. (Dagens Nyheter 2014)
69
REFERENSER
AB Bostaden (2013a) Fakta om oss. Online: http://www.bostaden.umea.se/om-foretaget/fakta-om-oss [besökt 2013-09-18]
AB Bostaden (2013b) Hållbara Ålidhem – en ”Fågel Fenix” som hyllas i Europa. On-line: http://www.bostaden.umea.se/nyheter/hallbara-alidhem-fagel-fenix-hyllas-i-europa [besökt 2013-10-08]
Adolfsson Jörby, Sofie (2013) Muntlig kommentar nedtecknad av Ingemar Elander vid arbetsmötet ”Hållbara projekt ger … mätbarhet?” anordnat av Boverket vid Lång-holmen konferens den 3 december.
Amnå, Erik (2010) Active, Passive, or Standby Citizens?: Latent and manifest political parti-cipation. Pp. 191-203 in Amnå, Erik (Ed.) New Forms of Citizen Participation: Normative Implications. Baden-Baden: Nomos.
Andersen, Hans Skifter (1999) Introduction. S. 17-24 i Hans Skifter Andersen & Philip Leather (Eds.) Housing Renewal in Europe. Bristol: Policy Press,
Andersson, Roger (2004) Kan storstadspolitiken bryta segregationen? Den svenska stor-stadspolitiken i internationell belysning. S. 65-74 i Rapport Integration 2003. Norr-köping: Integrationsverket. Online: http://www.temaasyl.se/Documents/%C3%96vrigt/helarapportintegration.pdf [besökt 2013-05-08]
Andersson, Roger, Bråmå, Åsa & Holmqvist, Emma (2010) Counteracting Segregation: Swedish Policies and Experiences. Housing Studies, 25:2, 237-256.
Arnstein, Sherry (1969) A ladder of citizen participation. Journal of the American Insti-tute of Planners 35: 216-224.
Boverket (2010) Boendeinflytande i praktiken. Karlskrona: Boverket Carlsson, Katarina & Zetterberg, Theréze (2014) PM: DrottningH/Dialog 3.0. Drotta-
guider. Löpande aktivitet. Helsingborg stad Centrala Älvstaden (odaterad) Östra Kvillebäcken. Forskningsprojektet Centrala Älv-
stadens webbplats. http://centralaalvstaden.se/wp/?page_id=20. [besökt 2013-03-18]. CSDH (2008) Closing the Gap in a Generation: health equity through action on the
social determinants of health. Final Report of the Commission on Social Determi-nants of Health. Geneva: Commission of Social Determinants of Health & World Health Organization.
Dagens Nyheter (2014) Husby – ett år efter kravallerna. Bränderna har slocknat, men bakom fasaderna pyr den sociala oron. DN Stockholm den 13 maj 2014, s. 4-5.
Dannestam, Tove (2009) Stadspolitik i Malmö. Politikens meningsskapande och materialitet. Lund Political Studies 155. Lund: Lunds universitet, Statsvetenskapliga institutionen.
Delegationen för hållbara städer(2012a) Hållbara stadsbyggnadsprojekt. Projekt som fått ekonomiskt stöd från Delegationen för hållbara städer. Stockholm: Delegationen för hållbara städer.
Delegationen för hållbara städer (2012b) Modell för analys och uppföljning av social hållbarhet i stadsbyggnadsprojekt (MASST), ansökan till Delegationen för hållbara städer (M 2011:01).
Delegationen för hållbara städer (2012c) Slutredovisning av Delegationen för hållbara städers verksamhet. Online: http://www.hallbarastader.gov.se/Bazment/hallbarastader/sv/start.aspx [besökt 2013-10-28]
Delegationen för hållbara städer (2012d) Förslag till fortsatt arbete för hållbar stadsut-veckling. M 2011:01/2012/67, 2012-06-28.
70
Delegationen för hållbara städer (2011) Kommittédirektiv 2011:29. Elander, Ingemar (1998) Partnerskap och demokrati Omaka par i nätverkspolitikens
tid? S. 327-364 i Erik Amnå (Red.) Globalisering. Demokratiutredningens forskar-volym IX. Statens Offentliga Utredningar 1999:83.
Fröding, Karin, Elander, Ingemar & Eriksson, Charli (2012) Neighbourhood develop-ment and public health initiatives: who participates? Health Promotion International 27 (1): 102-116.
Förbundet Allt åt alla (2013) Online: http://alltatalla.com/lund [besökt 13 mars 2013] Gavlegårdarna (2012) CSR-rapport 2012 – en rapport om hållbarhet. Gävle: Gavlegår-
darna. Gavlegårdarna (2010) Sköna gröna Sätra. Program och förstudier inför stadsdelsförny-
else i Östra Sätra, Gävle kommun. Rapport till Delegationen för hållbara städer. 2010-12-17. Gävle: Gavlegårdarna & Tema.
Granovetter, Mark S. (1983) The strength of weak ties. A network theory revisited. So-ciological Theory 1: 201–233.
Gustavsson, Eva & Elander, Ingemar (2013a) My Green Neighbourhood: Sustainability Potential of a Redevelopment Initiative in a Stigmatized Housing Estate, Centrum för Urbana studiers skriftserie, nr 68
Gustavsson, Eva & Elander, Ingemar (2013b) Social hållbarhet inte bara ”sustainababb-le”? Från mångtydig vision till analytiskt redskap vid uppföljning av stadsbyggnads-projekt. Centrum för urbana och regionala studier, Rapport nummer 69. Örebro: Örebro universitet.
Göteborgs stad (2012) Vision Älvstaden. Antagen av Göteborgs kommunfullmäktige 2012-10-11.
Göteborgs stad (2010) Hållbar stadsutveckling i Kvillebäcken. Komplettering av ansö-kan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveck-ling.
Göteborgsregionens kommunalförbund (2006) Uthållig tillväxt. Mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur.
Heijmans, Emelie (2012) User Participation as an efficient work method in the con-struction sector. A case study of Krokslätt Fabriker Söder, Master of Science Thesis in the Master’s Programme and Construction Project Management. Göteborg: Chal-mers University of Technology.
Helsingborgs stad (2013) Dialog 3.0 Delprojekt i projekt DrottningH. Lägesrapport till Delegationen för hållbara städer/Boverket 2013.
Helsingborgs stad (2012) Drottninghög. Del av Filborna 30:1 m.fl. Helsingborgs stad. Program, Samrådsförslag.
Hermerén, Göran (1981) KPP-projektets metodik: utvärdering av ett experiment i tvär-vetenskap. Stockholm: Byggforskningsrådet.
Hertting, Nils (2003) Samverkan på spel - rationalitet och frustration i nätverksstyrning och svensk stadsdelsförnyelse. Uppsala: Egalité.
HS Rosengård (2013) Hållbar stadsomvandling Malmö – Fokus Rosengård. Lägesrap-port 2013. Malmö stad: Miljöförvaltningen.
Håkansson, Maria (2014) Konsumtion som kultur(arv). Ett bidrag till hållbar stadsut-veckling? S. 63-74 i Krister Olsson & Daniel Nilsson (red.) Det förflutna i framti-dens stad. Tankar om kulturarv, konsumtion och hållbar stadsutveckling. Lund: Nor-dic Academic press.
Hållbara Järva (2013a) Rapport till Boverket 2013. Stockholm: Stockholms stad. Hållbara Järva (2013b) Studiecirkelhandledning. Stockholm stad.
71
Hållbara Umeå (2013) Technical Visits. Online: http://www.umea.se/mer/tema/miljo/technicalvisitsstart.4.6d96946b127b1c6010c80006892.html [besökt 2013-09-18]
Innes, Judith E. & Booher, David E. (2010) Planning with Complexity. An introduction to collaborative rationality for public policy. New York: Routledge.
Innes, Judith E. & Booher, David E. (2000) Indicators for sustainable communities: a strategy building on complexity theory and distributed intelligence. Planning Theory & Practice 1 (2): 173-186.
Integrationsverket (2002) På rätt väg? Slutrapport från den nationella utvärderingen av storstadssatsningen. Integrationsverkets rapportserie 2002:05. Norrköping: Integrat-ionsverket.
Integrationsverket (2000) Vad hände med ”Blommanpengarna”? – Slutrapport. Inte-grationsverkets rapportserie 2000:10. Norrköping: Integrationsverket.
Kim, Daniel, Subramanian, S. V. & Kawachi, Ichiro (2008) Social capital and physical health. A systematic review of the literature. Pp. 139–190 in Kawachi, Ichiro, Subramanian, S. V. & Kim, Daniel (Eds), Social Capital and Health. New York: Springer.
Krokslätts Fabriker Söder (2012) Delrapport till Boverket för investeringsprojektet 2012-03-31.
Kvillebäcken (2013) Den nya stadsdelen. Online: http://kvillebacken.se/om-kvillebaecken/den-nya-stadsdelen [besökt 2013-10-22]
Kvillebäcken (2012) Program för hållbar utveckling i Kvillebäcken. Online: http://www.alvstranden.com/images/Alvstr2012/Om-oss/Hallbar-utveckling/hallbarutveckling-kvillebacken-110pdf [besökt 2014-05-12]
Lunds kommun (2013) Hållbar kunskapsstad. Online: http://www.lund.se/Kunskapsstraket/Hallbar-kunskapsstad/ [besökt 2012-09-18]
Lunds kommun (2012) Medborgardialog, medborgarstämmor. Online: http://www.lund.se/medborgardialog) [besökt 2012-09-18]
Lunds kommun (2011) Hållbara kunskapsstaden Lund NE/Brunnshög. Årsrapport 2011. Online: http://www.hallbarastader.gov.se/Bazment/hallbarastader/sv/hallbarakunskapsstadenlund.aspx [besökt 2012-09-189]
Lunds kommun/Lund Northeast (2010) Hållbara Kunskapsstaden Lund NE/Brunnshög – investeringsprojekt 2010. [Ansökan till Delegationen för hållbara städer]
Lund. Lokaltidningen (2013) Kontrakt ska leda vägen på Brunnshög. Ska bli en hållbar stadsdel. Lund. Lokaltidningen den18 september 2013. Online: http://lund.lokaltidningen.se/kontrakt-ska-leda-vägen-paa-brunnshög-/20130918/artikler/709259991/#ixzz2fE5JuJ3O [besökt 2013-10-05]
Lyytimäki, Jari, Gudmunsson, Henrik & Hedegaard Sörensen, Claus (2014) Russian dolls and Chinese whispers: two perspectives on the unintended effects of sustaina-bility indicator communication. Sustainable Development 22: 84-94.
Malmgren, Cecilia (2014) Information i e-postbrev till Ingemar Elander den 30 april 2014. [Cecilia Malmgren är informationsansvarig i Hållbara Järva]
Malmö stad (2013a) Tema Hållbar Stad. Online: http://www.malmo.se/Kommun--politik/Studiebesok/Tema-Hallbar-stad.html [besökt 2013-03-06]
Malmö stad (2013b) Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa, välfärd och rättvisa. Kommission för ett socialt hållbart Malmö.
Malmö stad (2013c) En modell för fysisk stadsförnyelse i samverkan. Miljöförvaltning-en, Malmö stad.
72
Malmö stad (2011) Hållbar stadsomvandling Malmö – Fokus Rosengård. Ansökan till Delegationen för hållbara städer 2011-2014.
Malmö stad (2009) Hållbar stadsutveckling Malmö – från Öst till Väst (HS Malmö). Ansökan till Delegationen för hållbara städer 2010-2014.
Marcuse, Peter (1998) Sustainability is not enough. Environment and Urbanization (10) 2: 103-111.
Metro Skåne (2013) 2013-09-27) s. 4 Online: http://web.retriever in-fo.com/services/archive/displayDocument?documentId=057041201309273FF...
Miljödepartementet (2008) Uppdrag: Delegationen för hållbara städer. Regerings-kansliet 2008-09-05.
Monno,Valeria & Khakee, Abdul (2012) Tokenism or political activism? Some re-flections on participatory planning. International Planning Studies 17 (1): 85-101.
Montin, Stig & Hedlund, Gun (2009) Governance som interaktiv samhällsstyrning – gammalt eller nytt i forskning och politik? S. 7-16 i Gun Hedlund & Stig Montin (red.) Governance på svenska. Stockholm: Santérus Academic Press.
Mukhtar-Landgren, Dalia (2012) Planering för framsteg och gemenskap. Om den kom-munala utvecklingsplaneringens idémässiga förutsättningar. Lund Political Studies 167. Lund: Lunds universitet, Statsvetenskapliga institutionen.
NCC (2013) NCC Partnering. Online: http://www.ncc.se/sv/Projekt-och-koncept/NCC-Partnering/?gclid=CLWvl4vgwLoCFTR7cAod5V4AUg [besökt 2013-10-01]
Nya Krokslätt (2010) Ansökan om stöd till investeringar för åtgärder som främjar håll-bar stadsutveckling. Investeringsprojekt, fördjupad ansökan. Online: http://www.hallbarastader.gov.se/Bazment/hallbarastader/sv/krokslatts-fabiker2.aspx [besökt 2012-12-12]
Nyman, Johanna (2013) Storsjö strand ska bli en stad i staden. Länstidningen Öster-sund, 2013-10-03, del A, sidan 32.
Olshammar, Gabriella (2002) Det permanentade provisoriet - Ett återanvänt industri-område i väntan på rivning eller erkännande. Doktorsavhandling vid Chalmers Tek-niska Högskola, nr. 1871.
Persson, Bengt & Johansson, Magnus (2013) Slutrapport från följeforskningen. Malmö stad; Fokus Rosengård 2013-12-14.
Piketty, Thomas (2014) Capital in the Twenty-First Century. Cambridge, MA & London: Har-vard University Press.
Regeringskansliet (2014) Regeringen inrättar plattform för hållbar stadsutveckling. Pressmeddelande. Socialdepartmentet, 20 februari 2014. Online: http://www.regeringen.se/sb/d/18061/a/234517 [Besökt 2014-05-13]
Sandberg-Lööf, Maritha B (2014) Nästa Lund - För spårvägsstäderna. Trafikforum 2014 (3): 12-14.
SERUS (2013) Social Return on Investment – en guide från SERUS. Online: http://www.sroi.se/index.html [besökt 2013-05-13]
Skuggteatern (2013) Hem, Ljuva Ålidhem – sammanfattande researchmaterial om Ålid-hem. Online: http://www.bostaden.umea.se/Sve/PDF/Rapporter/presentationsbok%20(1).pdf [be-sökt 2013-10-20]
SOU 1998:25 Statliga utredningar om segregationsfrågan. Del 2 Vägar till framgång. Stadsjord (2011) Kvartersodlat Kvillebäcken på gång. Online:
http://stadsjord.blogspot.se/2011/07/kvartersodlat-kvillebacken-pa-gang.html [besökt 2013-10-10]
Stockholms stad (odaterad) Järva 2030. Framtidsvisionen blir verklighet. Stockholms stad.
73
Stockholms stad (2012a) Checklista våren 2012. 100 punkter för ett bättre Järva! On-line: www.bygg.stockholm.se
Stockholms stad (2012b) Gör en vandring i Järvafältets historia – på väg mot ett Stock-holm i världsklass. Handledning Tidens väg.
Stockholms stad (2009a) Vision Järva 2030. Stockholms stad. Stadsledningskontoret. Stockholms stad (2009b) Fördjupad prövning. Stockholm stad – projekt Stockholm
Järva. Stockholm stad: Miljöförvaltningen Plan och Miljö. Stockholms stad (2008) Miljöprofilområden. Miljöstadsdelar i världsklass. Stockholms
stad. Strömberg, Thord (1999) Klasskampsretorik och samförståndspraktik: Centrala Järn-
verksverkstäderna och skoindustrin 1900-1931 i Thord Strömberg (red.) Skor, kex och statens trygga kaka: industristaden Örebro växer fram: företagare, fackföre-ningar och politik 1900-1950. Örebro: Örebro universitet.
Sundin, Mats (2007) Bra läge men dåligt rykte. En jämförande historisk studie av tre stadsdelar i Borås, Eskilstuna och Gävle. Uppsala: Uppsala universitet & Institutet för bostads- och urbanforskning.
Svenska Bostäder (2013) Välkommen till Järvadialogen - informationscentrum för Jär-valyftet Online: http://www.jarvadialogen.se/Jarvadialogen/ [besökt 2013-10-20]
Söderström, Royne (2012) Slutrapport LÅGAN ”Nätverket” i Umeå 2011-2012. On-line: http://www.laganbygg.se/UserFiles/Projekt/Rapport_natverk_Umea_etapp_1.pdf [besökt 2013-10-05]
Thörn, Catharina (2013) Här utplånas mångfalden. Arkitektur (7): 68-77. Umeå kommun (2009) Ålidhem – den hållbara kulturstadsdelen (Energisystem i kallt
klimat). Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling. Umeå den 29 maj 2009.
Westin, Sara (2012) Renoviction-fenomenet i Sverige. IBF Nyhetsbrev Nr. 4 2012. Uppsala universitet: Institutet för bostads- och urbanforskning.
Widmalm, Sten, Widmalm, Frida & Persson, Thomas (2014) Välfärden undermineras av vårt focus på utvärderingar. DN-Debatt, Dagens Nyheter den 19 april 2014, s. 6.
Wilkinson, Richard, & Pickett, Kate (2009). The spirit level. Why more equal societies almost always do better. London: Penguin Books Ltd
Åström, Joachim & Granberg, Mikael (2009) Medborgerligt deltagande och interaktivt beslutsfattande: kontinuitet och förändring inom fysisk planering. S. 159-178 i Gun Hedlund & Stig Montin (red.) Governance på svenska. Stockholm: Santérus Acade-mic Press.
Älvstranden Utveckling AB (2013) Online: http://www.alvstranden.com/om-oss/affaerside-och-vision/ [besökt 2013-10-21]
Älvstranden Utveckling AB (2011) Vision Kvillebäcken. Online: http://www.youtube.com/watch?v=MPf-TaD5GFA. [Film, besökt 2013-03-18]
ÖrebroBostäder (2014) Lägesredovisning Mitt Gröna Kvarter 2013. Öresjö, Eva, Blomé, Gunnar & Pettersson, Lars (2010) En stadsdel byter skepnad. En
utvärdering av förnyelsen på Öster i Gävle. Malmö University Publications in Urban Studies [MAPIUS] 8. Malmö: Malmö högskola.
Östersunds kommun (2009) Förslag till Översiktsplan Storsjö Strand. Östersunds kommun (2013a) Hållbarhetsprogram Storsjö Strand. Etapp 1 2013-05-20.
Antagen av kommunstyrelsen 2013-08-29. Östersunds kommun (2013b) Lägesrapport 2012 för planeringsprojekt Storsjö Strand.
74
Övrigt material: Enkätsvar från samtliga projekt och författarnas anteckningar från
platsbesök.
Foton: Eva Gustavsson
BilBBilall
Slutredovisning av Delegationen för hållbara städers verksamhet
18 december 2012
Delegationen för hållbara städer M 2011:01
8
2 Statligt stöd till utveckling av hållbara städer
Delegationen har på regeringens uppdrag fördelat ekonomiskt stöd till utveckling av hållbara städer. Stödet infördes för att stimulera hållbara stadsbyggnadsprojekt som bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser samtidigt som ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara stadsmiljöer skapas. Stödprojekten stärker Sverige som föregångsland för hållbar stadsutveckling och kommer bland annat att kunna visa upp långtgående insatser för energieffektivisering, produktion av lokal och förnybar energi, ökad social delaktighet och integrerade tekniska lösningar. Delegationens erfarenhet är att det ekonomiska stödets viktigaste effekt har varit hävstångens. Möjligheten att få stöd har bidragit till att ett stort antal städer har kraftsamlat och skyndat på sitt arbete för hållbar stadsutveckling. De statliga pengarna har hjälpt till att få fram lösningar som annars sannolikt inte hade blivit av. Åren 2009–2010 omfattade stödet både investeringsprojekt och planeringsprojekt. Från och med år 2011 har stöd endast kunnat sökas för planeringsprojekt, det vill säga förstudier, programskrivning, sektorsövergripande planering, processutveckling eller informationsinsatser. Ett undantag är de investeringsprojekt och planeringsprojekt som redan fått ekonomiskt stöd 2009 och 2010. Dessa projekt har kunnat söka stöd för ytterligare investeringsåtgärder som är av särskilt innovativ art och utgör tillägg till de tidigare beviljade projekten. Det ekonomiska stödet regleras i Förordning om statligt stöd till hållbara städer (SFS 2008:1407), utfärdad den 18 december 2008, Förordning om ändring i förordningen (2008:1407) om statligt stöd för hållbara städer (SFS 2011:344), utfärdad den 31 mars 2011 och Förordning om ändring i förordningen (2008:1407) om statligt stöd för hållbara städer (SFS 2011:1471) utfärdad den 1 december 2011. I bilaga 4 finns förordningen som reglerade stödet år 2009 och 2010. Förordningen som reglerade stödet år 2011 och 2012 finns i bilaga 5. För att underlätta läsningen har texten i den ursprungliga förordningen och ändringarna av förordningen lagts samman i detta dokument.
9
Ansökningar och beslut om ekonomiskt stöd 2012
Delegationen beviljade under 2012 stöd till 34 planeringsprojekt och tre investeringsåtgärder. Stöd beviljades till de planeringsprojekt som enligt delegationens bedömning bäst uppfyller syftet med stödet enligt förordningen. Bedömningen har utgått från elva kriterier i ansökningsblanketten (bilaga 6) och Boverkets yttrande över ansökningarna. Klimatkriteriet har getts särskild uppmärksamhet samtidigt som övriga kriterier och helheten i projekten har beaktats. För investeringsåtgärder användes en särskild ansökningsblankett (bilaga 7). Tre inkomna investeringsåtgärder bedömdes vara av särskilt innovativ art i enlighet med kraven i förordningen och beviljades stöd. Inkomna ansökningar 2012 År 2012 kom totalt 103 ansökningar om stöd in, fördelade på 97 planeringsprojekt och sex investeringsåtgärder. Det kan jämföras med fjolårets 62 planeringsprojekt och åtta investeringsåtgärder. Bland årets inkomna ansökningar valde delegationen ut 44 planeringsprojekt och tre investeringsåtgärder att gå vidare till fördjupad prövning. Intresset för stödet har varit stort under hela uppdragsperioden och även i år var stödet kraftigt översökt. De flesta ansökningarna var kvalificerade och avsåg en rik variation av projekt. Bland de sökande finns såväl stora, som medelstora och små kommuner representerade och med en relativt god geografisk spridning. Ansökningar från Stockholms län är dock överrepresenterade (32 procent av antalet ansökningar, vilket kan ställas i relation till att länets befolkning utgör 22 procent av rikets). Skåne län och Västra Götalands län har också stor del av ansökningarna (14 procent respektive 15 procent) men i dessa län motsvaras antalet i stort sett av hur stor andel av befolkningen som är bosatt i respektive län. Sökandekategorier Av årets ansökningar kom 52 procent från kommuner, 30 procent från företag, fyra procent från allmännyttiga bostadsföretag, sex procent från universitet/högskolor, fem procent från organisationer/föreningar och tre procent från länsstyrelser och andra regionala organ. Bland de kommunala ansökningarna är gruppen ”större städer” överrepresenterad, både räknat i absoluta tal och som antal ansökningar per invånare. Det är ett mönster som kan utläsas även tidigare år och gäller både sett till antalet inkomna ansökningar och antalet beviljade projekt.1 Projekttyper Årets ansökningar innehöll både renodlade stadsutvecklingsprojekt, som programskrivning och förstudier, och projekt av mer informativ karaktär, exempelvis
1 Gruppen ”större städer” omfattar 31 kommuner med en sammanlagd befolkning på 2 826 000 invånare. De utgör därmed 11 procent av antalet kommuner i Sverige och har 30 procent av befolkningen. Gruppen ”större städer” står bakom 20 av de totalt 54 ansökningar som kom från kommuner år 2012, det vill säga 37 procent av de kommunala ansökningarna.
10
konferenser och utveckling av nya webbplatser. Många ansökningar avsåg metod- eller processutveckling. Diagrammet nedan visar de 97 inkomna planeringsprojekten 2012, fördelat på huvudsakligt innehåll. Den dominerande gruppen ”helhet” avser projekt som spänner över flera sakområden. Ofta handlar det om stadsutvecklingsprojekt med tydlig geografisk avgränsning. Även gruppen ”metodutveckling” omfattar helhetsprojekt, men då av en mer generell karaktär, såsom utvärderingar eller framtagande av modeller och verktyg. Övriga grupper är indelade efter projektets dominerande sakfrågor. Inkomna planeringsprojekt 2012
En tendens i årets ansökningar är att den sociala dimensionen av hållbar utveckling nu beskrivs tydligare. Liksom förra året är det många projekt som omfattar utveckling av dialogprocesser med medborgarna i samband med stadsutvecklingsprojekt. Särskilt frågan om barns och ungdomars delaktighet har börjat synas mer i ansökningarna 2012. Likaså finns i år fler ansökningar som avser stadsodling och stadsgrönska. Begrepp som resiliens och ekosystemtjänster har blivit vanligare i ansökningarna. Även frågor som rör klimatanpassning tas upp tydligare i år. Många kommuner, och då särskilt de mindre kommunerna, söker stöd för att kunna lyfta kvaliteten i sina planeringsprojekt och kunna gå längre än vad PBL direkt föreskriver. Det kan till exempel handla om att ta fram detaljplaneprogram som ger tillräckligt kunskapsunderlag för att utveckla hållbarhet, eller andra typer av förstudier, planprogram, miljöprogram och kvalitetsprogram som ska underlätta arbetet med hållbar stadsutveckling. Ofta gäller det både att kunna arbeta sektorsövergripande, att utveckla partnerskap och att få större utrymme för dialog med medborgarna. Bland årets
11
ansökningar har delegationen valt att stödja flera sådana mindre kommuner som vill höja kvaliteten i sina planeringsprocesser.
Summering av det ekonomiska stödet 2009–2012
Totalt under åren 2009 till 2012 har sammanlagt 357 miljoner kronor beviljats i statligt stöd till totalt nittioåtta projekt, varav nio investeringsprojekt och 89 planeringsprojekt. Samtliga beviljade ansökningar redovisas i bilaga 8. Intresset för att ansöka om stöd har varit stort under hela uppdragsperioden. Antal ansökningar och beviljat belopp per år framgår av nedanstående tabeller:
Ansökningar Fördjupad prövning Beviljade projekt Andel som beviljats År I-
projekt P-
projekt I-
åtg
Tot I+P
I- proje
kt
P-projekt I-åtg
Tot I+P
I-projekt
P-projekt
I-åtg
Tot I+P
I-projekt
P-projekt
I-åtg
2009 24 54 - 78 7 17 - 24 3 14 - 17 13% 26% -
2010 33 59 - 92 8 16 - 24 6 14 - 20 18% 24% -
2011 - 62 8 70 - 31 1 32 - 27 1 28 - 44% 13%
2012 - 97 6 103 - 44 3 47 - 34 3 37 - 35% 50%
Tot 57 272 14 343 15 108 4 127 9 89 4 102
Beviljat belopp
År I-projekt P-projekt I-åtgärder Totalt 2009 118,7 Mkr 13,8 Mkr - 132,5 Mkr
2010 177,4 Mkr 13,1 Mkr - 190,5 Mkr
2011 - 14,9 Mkr 0,3 Mkr 15,2 Mkr
2012 - 16,6 Mkr 2,2 Mkr 18,8 Mkr
Totalt 296,1 Mkr 58,4 Mkr 2,5 Mkr 357,0 Mkr
I-projekt = Investeringsprojekt P-projekt = Planeringsprojekt I-åtgärder = Tillkommande investeringsåtgärder inom tidigare beviljade stödprojekt Stöd till investeringsprojekt För de stora investeringsprojekten, som stöd kunde sökas till år 2009 och 2010, angav förordningen (15 §) att ”Delegationen ska koncentrera stödet till så få mottagare att stödet i så hög utsträckning som möjligt främjar en sådan hållbar stadsutveckling som avses i 3 §”. Syftet var att möjliggöra några större projekt som kunde fungera som åskådningsexempel eller ”skyltfönster” nationellt och internationellt. Totalt nio investeringsprojekt har beviljats stöd; det minsta projektet beviljades 9,2 miljoner kronor, det största 55,3 miljoner kronor.
12
Delegationen har beviljat stöd till de ansökningar som enligt delegationens bedömning bäst uppfyller syftet med stödet, genom att de:
- ger väsentliga klimateffekter, - har ett helhetsperspektiv med alla tre hållbarhetsdimensionerna (miljömässig,
ekonomisk och social hållbarhet), - omfattar flera åtgärdsområden, - kan bli goda skyltfönster för att visa upp svensk miljöteknik och kunnande, - utvecklar och tillvaratar synergier mellan olika tekniska system, - inom projekten planerar för nära samverkan och deltagande från berörda aktörer
(kommuner, näringsliv, boende etc).
Investeringsprojektens inriktning Omkring hälften av stödet har gått till upprustning av befintliga områden i Stockholm, Malmö, Umeå och Örebro, samtliga belägna i förorter från miljonprogrammet. En tredjedel av stödet har gått till nybyggnadsprojekt i Göteborg med kranskommuner samt i centrala Malmö. Lunds kommun har beviljats 16 procent av stödet till ett investeringsprojekt, som har inslag av nybyggnad, ombyggnad och mobilitetsåtgärder belägna längs ett stråk från Lunds centrala delar ut till nybyggnadsområdet Brunnshög i stadens utkant. Tendenser i ansökningarna om stöd till investeringsprojekt I rapporten Delegationen för hållbara städers verksamhet 2008–2010 (sid. 35–54) finns en analys av innehållet i ansökningarna från de två första åren. På dessa sidor beskrivs den bild av den framtida staden som träder fram vid en genomgång av ansökningarna och generella tendenser, särskilt intressanta åtgärder och utvecklingsområden som kunnat urskiljas i ansökningarna. Beskrivningen är indelad tematiskt efter de kriterier som delegationen satt upp i ansökningsblanketten för det ekonomiska stödet, utgående från regeringens förordning för stödet. Se vidare nämnda rapport. Stöd till planeringsprojekt Förordningen som gällde 2009 och 2010 angav att stöd kunde lämnas till planeringsprojekt i ”begränsad omfattning”. Åren 2011 och 2012 kunde stöd endast lämnas till planeringsprojekt (och till kompletterande investeringsåtgärder inom redan beviljade stödprojekt). Delegationen kunde då besluta om stöd upp till 19 miljoner kronor per år. Delegationen prioriterade ansökningar om stöd till planeringsprojekt som utgår från ett helhetsperspektiv med alla tre hållbarhetsdimensionerna och omfattar flera åtgärdsområden. Områden som behöver stöd för att utvecklas (t ex transportfrågor och gröna frågor i urban miljö), liksom projekt som omfattar särskilt innovativa lösningar och projekt med stor överförbarhet inom olika områden har också prioriterats.
13
Projektens fördelning på olika typer av sökande 2009–2012 Det ekonomiska stödet har enligt förordningen varit öppet att söka för alla typer av aktörer. Vid delegationens behandling av ansökningar har hänsyn inte tagits till geografisk spridning, fördelning mellan större och mindre kommuner eller fördelning mellan offentliga och privata aktörer. Stöd har beviljats till de ansökningar som bäst uppfyller syftet med stödet utifrån de kriterier som anges i förordningen och som delegationen vidareutvecklat i ansökningsblanketterna. Beviljade ansökningar 2009–2012 fördelade på olika kategori av sökande framgår av nedanstående tabell. Kategori av sökande Antal beviljade
ansökningar Andel
Större städer 24 24 % Företag 23 23 % Storstäder 12 12 % Förortskommuner till storstäderna 12 12 % Övriga kommuner 8 8 % Universitet/högskola 7 7 % Allmännyttigt bostadsföretag 6 6 % Organisation eller förening 4 4 % Statlig myndighet 3 3 % Regionalt organ 3 3 % 102*) *) 102 ansökningar, men 98 beviljade projekt, eftersom de fyra investeringsåtgärderna inte räknas som egna projekt Beviljade ansökningar per kategori av sökande (antal)
De största stödbeloppen räknat per projekt har gått till investeringsprojekten Hållbara Järva (Stockholms stad: 55,3 Mkr), Hållbara Rosengård (Malmö stad: 53,1 Mkr) och Lund – den hållbara kunskapsstaden (Lunds kommun: 48,1 Mkr). Största projektet som
14
drivs av företag är Krokslätts Fabriker i Mölndal (Husvärden AB: 17,7 Mkr i investeringsstöd och 2,1 Mkr i planeringsstöd). Ansökningar från större och mindre kommuner Av totalt 343 inkomna ansökningarna år 2009–2012 har 155 ansökningar haft en kommun som sökande. 56 av dessa ansökningar har beviljats stöd, se tabell och diagram nedan. Ansökningarna belyser enligt delegationens uppfattning de skillnader som finns mellan större och mindre kommuner när det gäller resurser för hållbar stadsutveckling. De 191 minsta kommunerna (med färre än 25 000 invånare) utgör till exempel 66 procent av Sveriges totalt 290 kommuner, men de står bara för 20 ansökningar, av vilka fem har beviljats stöd. Gruppen mellan 25 000 och 50 000 invånare består av 53 kommuner som har lämnat in 38 ansökningar, alltså nästan dubbelt så många ansökningar som småkommunerna trots att gruppen är betydligt mindre. Delegationen konstaterar att de små kommunerna står sig sämre än de större i konkurrensen om stöd. Andelen ansökningar som beviljats (mätt som andel av totalt inlämnade ansökningar) är från de mindre kommunerna cirka 25 procent, samtidigt som de nio stora städerna med mellan 100 000 och 150 000 invånare har fått 44 procent av sina ansökningar beviljade. För de fyra storstäderna är underlaget däremot för litet för säkra slutsatser ska kunna dras. Malmö och Göteborg har visserligen fått hela 75 procent av sina ansökningar beviljade, medan Stockholm fått 33 procent och Uppsala tretton procent av ansökningarna beviljade.
Antal kommuner i intervallet
Andel av totalt antal
kommuner
Antal inlämnade
ansökningar
Antal beviljade
ansökningar
Andel beviljade av antal
inlämnade
< 25 000 191 65,9 % 20 5 25 %
25 001–50 000 53 18,3 % 38 10 26 %
50 001–
100 000
33 11,4 % 32 12 38 %
100 001–
150 000
9 3,1 % 36 16 44 %
Uppsala 1 0,3 % 8 1 13 %
Malmö 1 0,3 % 8 6 75 %
Göteborg 1 0,3 % 4 3 75 %
Stockholm 1 0,3 % 9 3 33 %
Totalt 290 100,0 % 155 56
15
En bidragande orsak till att de mindre kommunerna haft svårare att få del av stödet är enligt delegationen att konkurrensbaserade projektstöd gynnar de kommuner som redan kommit långt i sitt hållbarhetsarbete. Särskilt när ett nytt stöd lanseras kan den aktör som redan har ett antal projektidéer ha större möjlighet att hinna åstadkomma en genomtänkt och konkret ansökan, och därmed öka sin chans att få del av stödet. Brist på resurser för att arbeta med långsiktiga och strategiska frågor är en annan förklaring till de små kommunernas svårigheter. En slutsats är att mindre kommuner behöver en annan form av stöd än det som delegationen har förfogat över för att kunna stärka sitt arbete med hållbar stadsutveckling. Att goda exempel tillgängliggörs är likaså av stor betydelse för de mindre kommunerna. Geografisk fördelning av stödet Den geografiska fördelningen av samtliga projekt som fått stöd, såväl kommunala som privata sökande, visar också på en tydlig övervikt för storstadsregionerna. När samtliga beviljade projekt fördelas ut på den kommun där sökanden har sin postadress eller, där det är möjligt, den geografiska plats där projektet ska genomföras, får man följande bild av stödpengarnas fördelning över landet:
16
Beviljat stöd per län
Dominansen för Skåne, Stockholms och Västra Götalands län förklaras av att det är dessa län som har huvuddelen av investeringsprojekten. Även Umeå kommuns investeringsprojekt Hållbara Ålidhem och ÖrebroBostäders projekt Mitt Gröna Kvarter i Örebro får utslag i diagrammet.
17
Antal beviljade projekt per län 2009 – 2012
Om man istället för att se till det beviljade stödbeloppet analyserar antalet projekt per län kan man se en jämnare fördelning över landet. Den höga stapeln för Stockholms län kan delvis förklaras med att ansökningar från företag och organisationer avseende rikstäckande projekt här redovisas under sökandens postadress. Stöd per invånare Under åren 2009-2012 har totalt 42 kommuner fått del av stödet (inberäknat både kommunala och privata projekt). Detta motsvarar 14 procent av landets 290 kommuner. Om man istället ser till antal berörda personer kan man konstatera att hela 47 procent av landets invånare är bosatta i kommuner som fått del av stödet. Mest stöd, totalt räknat för både kommunala och privata aktörers projekt, har gått till Malmö stad (86,0 Mkr), Stockholms stad (68,3 Mkr) och Lunds kommun (49,9 Mkr). Det beviljade stödet per invånare, är högst i Lunds kommun med 446 kronor per invånare. Närmast efter kommer Kungälv med 343 kronor och Mölndal med 327 kronor (genom AB Husvärdens projekt). De nio investeringsprojekten med sina stora beviljade belopp är helt utslagsgivande i dessa jämförelser. Bland kommuner som endast fått stöd för planeringsprojekt har de största stöden beviljats till Jönköpings kommun (2,9 Mkr) Uppsala kommun (2,8 Mkr) och Helsingborgs stad (2,7 Mkr). Räknat per invånare ligger Lomma högst med 89 kronor i stöd per invånare. Minsta stödet per invånare bland de kommuner som fått del av stödet har Kungsbacka (0,99 kr genom Eksta Bostads AB), Kalmar (1,91 kr) och Ängelholm (2,04 kr).
18
Minskade utsläpp av växthusgaser till följd av stödet Förordningen anger att om stödet är översökt ska stöd i första hand ges till de åtgärder som i sin helhet och i ett långsiktigt perspektiv bedöms ha bäst förutsättningar att i förhållande till stödets storlek bidra till den största minskningen av utsläpp av växthusgaser (16 §). För investeringsprojekten och investeringsåtgärderna samlades därför ytterligare kvantifierade uppgifter om klimateffekter och ekonomi in i den fördjupade prövningen. Uppgifterna har underlättat jämförelser mellan olika ansökningar vad gäller klimateffekter per bidragskrona. Se blankett i bilaga 9. Motsvarande klimateffektberäkningar har dock inte kunnat göras för planeringsprojekten. Vissa planeringsansökningar redovisar kvantifierade effekter, medan andra redogörelser endast är kvalitativa. Många typer av planeringsprojekt, exempelvis informationsinsatser och förstudier med syfte att fördjupa vissa aspekter av ett projekt, ger upphov till klimateffekter i nästa led, när erfarenheter från åtgärden har spridits, när kunskaper från förstudien har tillämpats eller när en beteendepåverkan har uppnåtts. Det gör att det inte har varit möjligt att kvantifiera klimateffekterna på ett enhetligt sätt för alla planeringsprojekt. Delegationen har dock i ansökningsblanketten uppmanat sökande att beskriva vilka klimateffekter som kan uppnås på kort och lång sikt samt att ange både direkta och indirekta klimateffekter. Klimateffektkriteriet har särskilt uppmärksammats i delegationens bedömning av ansökningarna.
Box 534, 371 23 Karlskrona
Besök Karlskrona: Drottninggatan 18
Besök Stockholm: Karlavägen 108
Telefon: 0455-35 30 00
Webbplats: www.boverket.se