utveckling av hållbara städer – fördjupad prövning · • blandad befolkning • känsla av...

Hållbar stadsutveckling – Kängurum 21 – 2009/10/09

utveckling av Hållbara Städer

– fördjupad prövning

sid 2 / 17Hållbar stadsutveckling – Kängurum 21 – 2009/10/09

InledningVårt yttrande har utarbetats i nära samråd med Mölndals Stad, Mölndals Energi, Chalmers, Business Region Göteborg (BRG), Wingårds Arkitekter AB och Bengt Dahlgren AB (BDAB). Några myndigheter/enheter har lämnat skriftliga bilagor som bifogas denna handling. Övrigas synpunkter har noterats vid samrådsmöten och sammanställts under respektive rubrik i dokumentet.

InnehållFinansiering av projektet. .......................................................3

Projektets tidsmässiga genomförande. .....................................4

Förtätningsprojekt .................................................................5

Samhällsutvecklingsfrågor ......................................................5

Miljömål – det ekologiskt hållbara samhället ............................6

Begränsad klimatpåverkan .....................................................7

God bebyggd miljö ...............................................................7

Hållbar bebyggelse ..............................................................9

Hållbar infrastruktur .............................................................11

Hushållning och kretslopp ....................................................12

Tillämpad ny teknik .............................................................12

Informationsspridning ..........................................................13

Hälsosam innemiljö .............................................................14

Kulturhistoriska värden .........................................................15

Regionalt sammarbete, entreprenörsskap och innovationer .......16

Organisation ......................................................................17

Bilaga 1 – 3

Safjällets natrurreservat

Kv. Kängurun 21

GC-väg Mölndals centrum ca 600 m

GBG centrum ca12 min spårvagnsresa

buss och spåvagnshållplats

E6

N

Flygbild från sydost – Kv. Kängurun 21 och Krokslätts Fabriker mitt i bilden. Göteborgs centrum i övre delen av bilden.


Finansiering av projektet.Koncernen Damoj AB har ett fastighetsinnehav med ett värde på ca 1,2 miljarder.

För beståndet har vi tre lånegivare: Handelsbanken, Bohusbanken och SBAB där goda bankkontakter skapats under årens lopp. Fastigheten som skall exploateras äger vi själva.

Krokslätts Fabriker har utvecklats till ett attraktivt område. Under den senaste 5-års period har tre nybyggda kontorsfastigheter (ca 14 000m²) uppförts inom Krokslätts Fabriker i vilka samtliga är fullt uthyrda. Vi räknar med att kunna hyra ut kontorsdelen i projektet under planeringsfasen. Idag finns flera intressenter.

Bostäderna grundfinansieras med bostadsrätter alternativt ägarlägenheter till 2/3 delar och resterande tredjedel blir hyresrätter.

Ett nytt kontorshus på 4300m² är under uppförande på Krokslätts Fabriker. Förbrukad energi för byggnaden kommer att understiga 50 kWh/m² år dvs. mer än 50% under BBR-kravet.

BOSTADSDELENI projektets bostadsdel finns en stark målsättning att dels ge konsumenterna/bru-karna en reell möjlighet att påverka utformningen i planeringsskedet och dels uppnå ett verkligt boinflytande under förvaltningsskedet.

Kooperativ hyresrättGenom att bilda en kooperativ hyresrättsförening innan detaljplaneringen har börjat, ges bra möjligheter, att genom olika arbets-och studiegrupper påverka utformning, standard och boendekostnader. Mölndalsbostäder har genom det så kallade Big-huset i kvarteret Kornet visat att detta kan ge ett mycket bra slutresultat.

Kooperativ hyresrätt ger under husets livslängd de boende ett stort boinflytande utan att äga sin bostad.

Se Boverkets slutrapport Kv. Kornet, Mölndal.

ÄgarlägenheterDet finns ingen svensk erfarenhet om hur ägarlägenheter fungerar i praktiken.Lagstiftningen ger stora möjligheter till förutom brukarmedverkan, även möjlighet till självbyggeri inom den egna lägenheten/ fastigheten, tex. inredning av kök och bad, förutom alla ytskikt. Denna möjlighet finns i praktiken inte i flerbostadshus med annan upplåtelseform.


Det är angeläget att det byggs ägarlägenheter för att skapa en erfarenhet och praxis utifrån den flexibla lagstiftning som finns.

SammanfattningVi är villiga att, som första projekt i Sverige, pröva om det är möjligt att i en eller flera byggnader med ägarlägenheter, samtidigt upplåta ett antal av dessa lägenheter till en kooperativ hyresrättsförening (hyresmodellen) som hyr ut dessa lägenheter till sina medlemmar.

Den stora fördelen med en sådan lösning är att den är helt flexibel över tiden och således lätt att anpassa till konjunktursvängningar och efterfrågan eller olika finansiella lösningar.

Projektets tidsmässiga genomförande.Detaljplanearbetet för projektet är inne i sin slutfas och kommunen bedömning är att detaljplanen kommer att fastsällas under 2010. För att vinna tid kommer paral-lellt med planarbetet genomföras projektering och självklart intensivt arbete med berörda parter i projektet för utveckling av hållbara städer. En realistisk byggstart bör kunna vara mitten av 2011 med färdigställande senast 2014-12-31.

Solceller för elproduktion


SamhällsutvecklingsfrågorKrokslätts Fabriker, Q-märkt byggnadsminne, är en unik miljö. Här finns ett kluster av företag med företagsanda och innovationer, företag som expanderar och ger arbets-tillfällen, attraherar kompetens och bidrar till en positiv puls inom området. En av hemligheterna är säkert att näringslivet själva har fått medverka till utveckling av Krokslätts Fabriker till vad det är idag. Totalt finns ca 100 olika hyresgäster och ca 1500 personer arbetar i området.

Bland hyresgästerna kan nämnas, Krokslättsgymnasiet, Intersports huvudkontor, Adidas, Sportmarket, Cross Sportwear, Desam Design AB, Skatteverket, Canon, Permanova, Optoskand, Folkspel i Norden (Bingolotto), Arcam mfl.

Med planerat nybygge ser vi möjligheten att tillskapa en multinationell stadsdel där människan finns i centrum. Kvalitéer som restaurang, gym finns i området. I planerad nybyggnation byggs servicefunktioner såsom förskola, kvartesbutik och möjlighet att lämna tvätt.

Attraktiva kulturbyggnader och visionen att återskapa en blandstad som tidigare fanns då fabriksområdet ”låg på landet” där arbetarna och tjänstefolket både arbetade och hade sin bostad kan återskapas med det planerade projektet.

Bostadsområden behövs närmare arbetsplatserna och är delvis avgörande för att minska bilåkandet. ”Komfortare” som åker bil till och från arbetet, kan genom kloka åtgärder bli ”flexibilister” dvs. att man som resenär blandar bil, kol-lektivtrafik, samåkning, gång eller cykel, beroende på vad som passar bäst. Genom att erbjuda en god anslutning till bilpool kan antalet bilar minimeras. En spännande tanke är att cykelpoolen kompletteras med el-cyklar som laddas med solceller.

FörtätningsprojektMånga städer har oanvända arealer relativt centralt som möjliggör expansion genom förtätning. En förtätning som inte ytterligare belastar byggd miljö utan effektiviserar användandet av befintlig infrastruktur

För att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling i Göteborgsregionen och Mölndal måste staden bli tätare och utnyttja dessa oanvända arealer. Förtätningen är nödvändig för att klara regionens fortsatta expansion.

Kvarteret Kängurun ligger på just sådan obebyggd och outnyttjad mark utefter Göteborgsvägen mellan Krokslätts Fabriker och ytterligare en fastighet som ägs av bolaget.

I direkt i anslutning till kollektivtrafik med spårvagn och bussförbindelser och ett av de större GC-stråken. Detta innebär bl.a. att den befintliga kollektivtrafiken får en bättre utnyttjandegrad. Närhet till ett antal större företag såsom AstraZeneca, Eriksson m.fl. samt ett stenkast från vårdcentral och i direkt anslutning till naturreservatet Safjället med rekreation för både kropp och själ, dessutom gångavstånd till Mölndals sjukhus, Mölndals centrum och ca 12 min resa med spårvagn till Göteborgs centrum. Detta sammantaget kommer att göra området attraktivt för att bo och leva utan bil och där cykeln prioriteras.

Sammanfattningsvis bygger bestämmelsefaktorer för hälsa bland annat på:

• Utmärkt kollektivtrafik• Förnämliga GC-stråk• Närhet till fina frilufts- och fritidsområde.• Närhet till Göteborg• I anslutning till det stora vägnätet (E6)• Blandad befolkning• Känsla av trygghet i boendeområdet

Krokslätts Fabriker, vy från söder


Miljömål – det ekologiskt hållbara samhället

Miljömålet handlar om livet. Vi skall överleva, vilket betyder att människan inte skall utsättas för hälsoskadliga utsläpp eller gifter. Vi skall fortleva, vilket innebär att vi som lever nu inte får ryck undan förutsättningarna för kommande generationer. Och det ska vara värt att leva, vilket betyder att våra livsmiljöer ska vara vackra och trivsamma, vi ska må bra och ha tid och plats för rekreation och naturupplevelser.Om vi skall få en reell minskning av miljöbelastningen måste vi omsätta våra teoretiska kunskaper i praktisk handling.

Miljömål Åtgärd Målbild Prioritet

Begränsad klimatpåverkan

Energieffektivt byggandeIntegrera solCO2 neutral energikällaBilpoolCykel poolKollektivtrafik

CO2-neutralt Hög

God bebyggd miljö Helheten– trevnad– bostadsvariation– Arbetsplatser– kultur– minimera transporter

Hållbara städerFolkhälsanMiljöklassning av byggnader

Hög

Hållbar bebyggelse ArkitekturStadsplaneringEffektiv energianvändningBevara kulturmiljöer

UnderhållseffektivtEnergieffektivtKostnadseffektivt

Hög

Hållbar infrastruktur ResvanorLivsstilFörtätningar vid KollektivtrafikstråkTransportsättUtnyttja befintligtVägnät.

Minisamhälle i förtätningsprojekt

”nära till allt”

Hög

Hushållning och kretslopp

KällsorteringMinimera avfallFörbränningKomposteringResurssnål hushållning

Effektiv avfallshantering Bäst i klassen

Tillämpad ny teknik SolcellsanläggningSterlingmotorEnergilagring i berg ochbefintliga bergrum

CO2-neutralt Hög

Informationsspridning Export

ChalmersBengt Dahlgren ABWingårdh Arkitekter ABMölndals StadByggcentrum Business Region GöteborgHusvärden AB

Seminarier och utbildning på såväl lokal, nationell som internationell nivå

Hög

Hälsosam innemiljö Påverkas av:– Systemutformning– Luftens kvalité– Temperatur– Buller– Belysning– Material– Byggmetoder/tider

Rätt inomhusklimat anpassat till de verksam-heter som skall finnas och för att uppfylla ställda mål

Hög


Begränsad klimatpåverkanOmrådet kommer med sin variation av olika typer av bebyggelse att medge stora möjligheter till att nyttja och återvinna energi mellan de olika delarna. Dels därför att kontor och butiker i sig har förhållandevis stora energiöverskott och dels för att nyttjandet av energin varierar över dygnet på andra sätt än bostäder.

Dessa möjligheter i kombination med möjligheten att utnyttja och effektivisera det befintliga Krokslätts Fabriker och energin för och från dessa fastigheter gör att den totala Klimatpåverkan kan minimeras.

Områdets närhet till berg och ett befintligt bergrum medger också att energi kan lagras över dygnet och även delvis över året.

Solenergi och solceller i kombination med tex Stirling-motor teknik möjligen också vindkraft kan på det sättet effektiviseras och utnyttjas eftersom variationen i tillgång på denna ”gratis - energi” vanligtvis inte stämmer med behovet energi i fastigheterna.

I samråd med energileverantörerna finns också möjligheter att ”sälja” energi då området i sig bedöms ha ett överskott av energi som inte kan nyttjas.

Den energi som eventuellt behöver köpas in köps från energikällor med låga CO2 – utsläpp, biobränsle anläggningar och vindkraft för att uppnå målet att göra området CO2 – neutralt.

Byggnaderna kommer att uppföras med målet att energiförbrukningen i dessa skall understiga 50 kWh/m² och år. Redan detta mål innebär i sig betydande be-gränsningar i klimatpåverkan och därmed möjligheten ökar att bli ”självförsörjande”.

Även vid val av material i de nyuppförda fastigheterna är målet att jämföra och begränsa klimatpåverkan och att så långt som möjligt välja material med låg energi-användning för framställning

För utvärdering och analys av de alternativa lösningar som kommer fram kommer vi att nyttja LCA-/LCC - analys så långt som möjligt

God bebyggd miljö

EN VARM ARKITEKTURKvarteret Kängurun 21 kommer att bli en bostadsmiljö där en modernistisk arkitektur helt och hållet skall kunnas beskrivas med ord som trivsel, charm och omsorg. Kombinationen borde vara självklar men är ändå en utmaning. Ambitionerna att skapa en arkitektur med skärpa och noggrann detaljering är själva förutsättningen för att kunna få till den engagerade och angelägna bebyggelse vi vill se. Förutsättningarna är gynnsamma. Platsen har direkt kontakt med både naturom-råden och till allmänna kommunikationer som skapar direktkontakt mot Göteborgs innerstad och mot centrala Mölndal. Här finns också en historisk bebyggelse, vilket från början ger området en förankring i både tid och rum.


Den stad som hägrar för oss skall vara ett uttryck för människans ständiga strävan mot att göra världen till en bättre plats. Vi varken kan eller vill styra det liv som kommer att levas här, men vi kan skapa förutsättningar. En bebyggelse som bekräftar människor som kulturvarelser, som kännande och tänkande individer och inte enbart som konsumenter. Självklart kommer här miljön att på alla tänkbara vis stödja en livsstil där naturen inte längre belastas med resterna av en överkonsum-tion. Att stadsmiljön i sig ger människorna en så stark och intim upplevelse att de vill vara kvar – över dagen, över helgen, över sommaren men också över generatio-nerna – är för oss en minst lika stor utmaning. Det kräver en stor uppriktighet från alla i processen. Det som skapas här, måste vara något vi alla kan ställa oss bakom. Konstnärliga kvaliteter ligger i samma vågskål som de sociala och funktionella. Mot dem ligger enbart det ekonomiskt och tekniskt möjliga.

Trygghet, tillgänglighet och mänsklighet skall prägla gestaltningen. Bästa möjliga förutsättningar skall ges för ett funktionellt och socialt innehåll i gatu- park- och torgrummen. Där människor måste röra sig - från hållplats till bostad, från parke-ring till hemmet och från hemmet till skolan skall stor omsorg läggas vid gestaltning av trygga och tillgängliga miljöer. Mänsklig närvaro i form av bostadsentréer, bo-stadsfönster, verksamheter och långsamt körande trafik skall eftersträvas. Tryggheten skall åstadkommas genom öppenhet utan galler eller grindar.

Den östra delen kommer att innehålla ett underjordiskt parkeringsgarage. Gestaltningen av garagen och dess infarter har stor betydelsen för brottsbelastning och trygghet för dem som skall använda dem. Transparens och god överblick skall därför prägla gestaltningen av parkeringshus och infarter.

De större träden i området får markbelysning som lyser upp trädkronorna kvällstid. Låga belysningar i gångstråken och på torgen förstärker säkerhetskänslan kvälls och nattetid på gården.

För att ytterligare belysa att det blivande området inte bara uppförs som ”God bebyggelse” utan att man också följer upp detta under byggtiden men också i förvaltningsskedet så kommer fastigheterna att klassas enligt högsta klassen i något av de system för Energi - och Miljöklassning som är vedertagna på markanden tex Miljöklassad Byggnad som är en fortsättning på de intentioner som formades under Bygga Bo –dialogen.

Material kommer att väljas så att de uppfyller tex BASTA eller Byggvarubedömningar.


Hållbar bebyggelse En hållbar byggd miljö står på tre fundament:1. Ett strukturalistiskt tänkande i livslängd och förnyelse.2. En energianvändning som i slutänden är helt kretsloppsanpassad.3. En social och funktionell integration mellan bostaden,

huset, stadsdelen och staden.

Det strukturalistiska perspektivet innebär att byggnaderna är planerade och byggda för att kunna förnyas och förändras utan att i sig fungerande delar behöver rivas eller byggas om. Förändringar i livsstil, standard och behov skall inte behöva kräva vare sig dyrbara ombyggnader eller att människor flyttar. Med en struktur som från bör-jan tar hänsyn till olika delars varierade livslängd – tekniskt så väl som socialt – kan bebyggelsens liv bli i princip obegränsat. Delar byts ut och förändras inom systemet på ett sådant sätt att dess kärnvärden består över generationerna.

Flexibiliteten rymmer också möjligheter att ta emot en ny, ännu mer effektiv, teknik när denna erbjuds. Genom att byggnadens delar är planerade för att bytas ut, blir de också möjliga att återvinna. Husen kommer i praktiken aldrig att rivas, utan monteras och demonteras i segment allt efter förnyelsebehov och nyinvesteringar, för att på det viset bli fullständigt kretsloppsanpassade. Detta kommer kräva en stabi-litet i systemets mest beständiga delar – stadsplan och stommar – och samtidigt en rörlighet hos installationer och stomkompletteringar. Ett område där vi kan förvänta oss stor teknikuveckling, vilket vi därför kommer vara särskilt uppmärksamma mot att öppna för ny teknik, är bebyggelsens möjligheter att återvinna och producera energi.

Detta leder in på hållbarhetens andra fundament; en energianvändning som i slutänden är helt kretsloppsanpassad. Vi kommer redan i inledningsfasen planera en bebyggelse som konsumerar mindre än 50 kWh/m² och år. På sikt ser vi möjligheter till att nå längre än så. Byggnadernas tak är utformade för att kunna ta emot såväl olika typer av paneler som till- och påbyggnader, och varje bostad kommer givetvis ges stora möjligheter att styra sina individuella behov.

Det tredje fundamentet i en hållbarhetens arkitektur handlar om att skapa en social och funktionell integration mellan bostaden, huset, stadsdelen och staden. Här är vi hjälpta av faktorer som konkret gör Kängurun 21 till ett projekt med hög trovärdighet i ett hållbarhetsperspektiv. Här finns för det första en direkt kontakt


till ett naturområde utan någon barriär emellan. Den kuperade terrängen är givetvis till omedelbar nytta för barn och deras föräldrar, men också en miljö som balanserar tätheten i Krokslätts före detta industriområde.

Att området åt andra sidan har direkt kontakt med Göteborgsområdets stora nord-sydliga kommunikationsled ger ovanligt möjligheter att sörja för både kollektivtrafik och cykelvägar till både Göteborgs innerstad och till övriga Mölndal. Få stadsut-vecklingsprojekt har samma förutsättningar till både stadskontakt och naturkontakt. Det ger området en naturlig attraktivitet som stärker de planerade insatserna. Husen ingår i ett sammanhang som ökar den kommersiella och sociala bärkraften. Här finns möjligheter för de boende att ta del av närområdets verksamheter, liksom att nya verksamheter kan verka också mot befintliga områden i närheten.

SOCIAL HÅLLBARHETBärkraften hos ett nytt område kan mätas i dess mångfald. Medan ett renodlat bostadsområde, liksom ett renodlat arbetsplatsområde, har små möjligheter att dra till sig alla de butiker och serveringar som skapar en levande stad, har den blandade bebyggelsen i Krokslätts fabriker goda förutsättningar att kunna odla ett socialt hållbart stadsliv. Mångsidigheten ger en flexibilitet att förändra sig också efter förut-sättningar som vi idag inte känner till. Blandstaden är inte en form utan en funktion av olika typer av lokaler och olika typer av upplåtelseformer som gör det möjligt att också ha en boendekarriär inom området. Modellen med kooperativ hyresrätt har i enkäter också pekats ut som den mest uppskattade bostadsformen.

Planeringen styrs av generella behov som i rimlig utsträckning kan antas bestå. En rik variation av miljöer från mycket avskärmade och privata rum, till omsorgsfullt gestaltade trädgårdsrum är en sådan. I vår privata miljö kommer behoven av att vara fria från störande ljud, ljus och lukter bli allt viktigare. Ett annat sätt att visa hur stadsmiljön är formad för människors behov på lång sikt och inte för snabb avkastning kan vara höga krav på material och hantverk. Människor behöver känna sig bekräftade av en arkitektur som tar dem på allvar. Det finns idag ett hårt tryck på individen att söka och finna bekräftelse som konsument. Ur ett resursperspektiv är detta inte lyckat. Vi vill skapa en miljö som visar hur lätt det är att göra rätt. Kängurun 21 är ett område som tar miljöarbetet bortom kraven och bortom vårt eget miljöarbete. Här erbjuds brukare och förvaltare en ”grön affär”, där alla i slutänden står som vinnare.

RESURSHUSHÅLLNINGBostäderna planeras för källsortering av organiskt avfall, förpackningar, tidningar och restavfall. Organiskt avfall separeras i hushållen genom avfallskvarnar för framställning av biogas och biomull/växtnäring. Restavfall samt tidningar och andra utvalda fraktioner går till sopsug. Övrigt producentansvarsmaterial samt grovavfall tas om hand i ett källsorteringsutrymme. Samma krav på källsortering gäller givetvis under bygget.

Toaletter, tvättmaskiner, diskmaskiner och armaturer kommer att vara vattensnåla så att boende ges förutsättningar att nå en användning av dricksvatten under 100 liter per person och dygn. Liksom annan förbrukning kommer givetvis även denna att mätas och debiteras individuellt. En möjlighet att separera avloppsvatten kom-mer förberedas.


HÅLLBAR LIVSSTIL ”DET SKA VARA LÄTT ATT GÖRA RÄTT”Vi kan konstatera att våra mål i projektet ligger helt i fas med stadens. Vi vill komma längre än att enbart följa lagar och bestämmelser. Vi vill leda utvecklingen, inte bara följa den. Vi strävar efter att sänka våra kostnader för att därmed minska vår miljöpåverkan. Vi tror oss ha en konkurrensfördel genom en medveten miljöprofil. Och slutligen, vi vill erbjuda alla de som dagligen kommer att använda våra hus och miljöer en möjlighet att öka deras miljöarbete. Det är så vi ger människor makten över deras framtid.

Hållbar infrastruktur

DEN REGIONALA DIMENSIONENEn överenskommelse om ett gemensamt ansvar för en långsiktigt hållbar regional struktur visualiseras i strukturbilden för Göteborgsregionen. Bildens bakgrund är en process med rådslag mellan de tretton kommuner som ingår i Göteborgsregionens regionalförbund. Överenskommelsen bygger på det gemensamma ansvaret för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Det görs lokalt genom att ta ansvar för de egna delarna av den regionala srukturen samt genom att stödja övriga kom-muner i att utveckla sina delar.

Strukturbilden visar på sex övergripande strukturbildande element. Det är kärnan som utgör den centrala delen av Göteborg, det är det sammanhängande stadsområ-det som har en god lokal kollektivtrafik, det är huvudstråken som formas av pendel- och regionaltågstrafiken, det är kustzonen som omfattar det kustnära området samt skärgården. Det är de gröna kilarna som utgörs av större sammanhängande skogs- och jordbrukslandskap, det är Göta älv som är både strukturerande och en barriär. Kv Kängurun berörs samt stödjer en utveckling av det sammanhängande stadsområdet samt av huvudstråken.

Strukturbild för Göteborgsregionen© Göteborgsregionens kommunalförbund

K2020 – framtidens kol-lektivtrafik i Göteborgsom-rådet – har som syfte att skapa en gemensam fram-tidsbild som ska användas som underlag vid planering och beslut om kollektivtra-fikens utveckling. Målet är att minst 40% av resorna i Göteborgsområdet skall genomföras med kollektivtra-fik senast 2025. Mölndal är tillsammans med Göteborg den enda av Göteborgsregionens kommuner som har nettoin-pendling, dvs. att antalet inpendlare är fler än antalet utpendlare. Det ger Möln-dal en särställning eftersom kollektivtrafiken inte enbart skall anpassas för att resa in till Göteborg. I K2020 ingår Mölndals centralort som en självklar del i Göteborgs stadstrafik. En integrering som påbörjas redan 2010.


KOLLEKTIVTRAFIKVISIONENK2020 är en del i förverkligandet av den regionala strukturbilden, framför allt med bäring på utvecklingen av det sammanhängande stadsområdet. Syftet är att inom en 20-årsperiod dubblera kollektivtrafikanvändningen i Göteborgsområdet. Detta stödjer även utvecklingen av kärnan samt av huvudstråken. Med K2020 kan transportarbetet med bil behållas på dagens nivå samtidigt som tillväxten i regionen fortsätter. Förverkligandet av K2020 kräver insatser inom många områden, både hårda och mjuka. Stadsbyggandets strukturerande effekt är en av hörnpelarna för att lyckas med visionen. Kv Kängurun ligger strategiskt i ett bra kollektivtrafikläge med närhet till bussar och spårvagnar samt väl utbyggt gång- och cykelnät som gör att man snabbt kan förflytta sig till Mölndals Knutpunkt där det finns pendeltågtrafik och bussar, samt Korsvägen i Göteborg.

Med en utveckling enligt K2020 beräknas Knutpunkt Mölndalsbro få 40 000 avstigande samt 40 000 påstigande per vardag, varav 30 000 är bytande.

Hushållning och kretsloppI Mölndal används en strategi som säger att avfall i första hand skall minimeras, därefter återanvändas, energiutvinnas genom förbränning och i sista hand läggas på soptipp/deponi. Kompostering och källsortering och minimala transporter kommer att prioriteras i projektet.

Avloppsvattnet från Mölndal renas i Göteborgsregionens reningsverk, Ryaverket. Där övervakas tillförseln av sådana ämnen som kan störa reningen och försämra kva-litén på slammet. Syftet med avloppsreningen är att det renade avloppsvattnet skall vara av sådan kvalitet att det kan återföras till naturen utan att olägenheter uppstår.

Tillämpad ny teknikI projektet kommer vi att utvärdera nya tekniker tillsammans med bland annat Chalmers Tekniska Högskola. Målet är att utnyttja den spjutspets som finns inom högskolan och utvärdera de olika alternativ till försörjning av energi som ur ett LCA-/LCC-perspektiv kan vara möjliga.

Området ligger som framgår av översiktsbilderna delvis på en bergssluttning vilket medger lagring och uttag av energi ur berget.

Detta i sig är kanske ingen ny teknik men i kombination med det befintliga berg-rummet, solceller, solvärmepaneler, Stirlingmotor (se nedan), elcykel/elbil pooler samt eventuell vindkraft kan bli en kombination av teknik som ännu inte är prövad.

I den byggnad inom Krokslätts Fabriker som vi refererar till i början av detta dokument installeras en pilotanläggning med solceller i samarbete med Mastervolt AB.

Svårigheten i att få lönsamhet i enskilda åtgärder/tekniker ligger inte bara i själva investeringen utan i hög grad i förmågan att kunna nyttja all den energi som ofta under relativt korta tider finns tillgänglig. Vanligtvis sammanfaller detta inte dygns- eller årstidsmässigt med de förbrukningstoppar som fastigheterna med sina verksamheter har. Möjligheterna att relativt ”billigt” lagra energi kan därför vara väldigt avgörande för genomförandet.

Vi ser med den helhetssyn som finns för området i kombination med det befint-liga Krokslätts Fabriker och områdets naturliga förutsättningar med berg/bergrum, betydande möjligheter till att kunna genomföra ovan föreslagna åtgärder.


Stirlingmotor

ENERGIPRODUKTION MED STIRLINGSYSTEMStirlingmotorn är en känd produkt som historiskt har använts inom flera industriella områden. Mest känd har systemet blivit vi användning som en del av maskineriet i de svenska u-båtarna som framgångsrikt byggts i Sverige. Utomlands har systemet använts inom flera industriella områden som drift av pumpar, vid elproduktion i otillgängliga områden med ringa infrastruktur m.m.

I ett nystartat företag Cleanergy AB har idén med energiproduktion med Stirlig som drivmotor utvecklats med huvudsakligen export till solsäkra länder i Sydeuropa och Afrika där solen utgör drivkällan för energiproduktionen.

Företaget har också utvecklat versioner för annat drivsätt. Biogasdrift är ett annan alternativ som testats.

Sökande har som avsikt att pröva om denna energiproduktionsform kan vara konkurrens- kraftig för användning i medelstora projekt avseende såväl produktion av el som värme/kyla.

Se mer om Stirling på www.cleanergyindustries.com.

InformationsspridningMölndals stad har medverkat och medverkar i flera olika projekt och nätverk med andra städer i Europa som kan vara till er hjälp för att sprida information, erfaren-heter och resultat från projekt. Eftersom det är städer i Europa står inför samma utmaningar som vi gör i Mölndal och Sverige. Det finns därför ett stort intresse att ta del av och använda resultat från projekt som vi planerar att genomföra (se bilaga från Näringslivsenheten i Mölndal).

Genom samarbete med Byggcentrum och Business Region Göteborg kan arrang-eras seminarier och utbildning såväl på nationellt som internationell nivå.Samarbete med forskningen Chalmers kommer vi att göra i programarbete, särskilda utredningar utformning av utvärderingsplan och i utvärdering och kunskapsspridning.


HÅLLBART BYGGANDE AV INTERNATIONELL ARKITEKTWingårdhs är ett arkitektkontor som vuxit parallellt med de senaste trettio årens miljödebatt. Flertalet projekt alltsedan kontorets start har genomförts i nära sam-marbetet med Bengt Dahlgren AB som energi/VVS-konsult.

Genombrottsverket Öijareds golfklubb är ett tydligt uttryck för idealen att skapa en karaktärsfull, sensuell och naturnära arkitektur. Huset ligger under markens gräs och kopplar med hela sitt uttryck till en vilja att skapa en arkitektur i samklang, snarare än i kontrast, till naturen.

Öijareds miljöanpassning var inte enbart en gest. Det nedgrävda huset var mycket välisolerat, och i praktiken närmast ett passivhus långt före begreppet myntades. Tack vare ett enkelt och välfungerande ventilationssystem klarade sig huset länge helt utan tillskottsvärme. I de stora arbeten som följde fick miljöarbetet en fundamental betydelse och avläsbart i både kronor, kilowatt och koldioxid. Det omfattande arbetet att expandera AstraZenecas lokaler i Mölndal gav Wingårdhs anledning att utveckla den form av planering för sociala strukturer som funnits med i all planering sedan dess. Inom en befintlig struktur fördubblades lokalarean utan att de interna sambanden förlängdes. Byggnaderna planerades från början för att kunna ta emot de ombyggnader man visste skulle komma. Byggherrens avsikt var att äga och förvalta byggnaderna för lång tid framåt, vilket tvingade fram sunda och hållbara lösningar med lång avskrivningstid. Projektet var skola för många av dagens ledande projektörer inom kontoret.

Miljöperspektivet har fortsatt ta stor plats. Till de mer omtalade hör Ale gym-nasium från 1995 där självdragsprincipen blev formbildande och Universeum i Göteborg som planerades för att vara helt självförsörjande med energi på årsbasis och med egen vattenåtervinning.

Under 2000-talet har besöksanläggningar i naturreservat blivit en viktig del för kunskapsutvecklingen inom ett miljöanpassat byggande. Till de många projekt kontoret varit och är engagerade kan Müritzeum i Tyskland lyftas fram som exempel på hur gamla tekniker kan förnya den moderna arkitekturen. Byggnaden är klädd runt om med en panel av kolnat trä. Den beständiga fasaden är inte bara vacker och sensuell, utan även helt fri från gifter och underhållskrav. Kuggen, ett kontorshus för Chalmers på Lindholmen i Göteborg är idag kontorets mest avancerade miljöpro-jekt. Byggnaden är ritad för minimala energiförluster med maximal komfort, vilket bland annat uppmärksammades på fastighetsmässan Mipim i Cannes 2009, där huset i stor konkurrens tilldelades ett av tre premieringar inom klassen sustainability.

Att projektet uppmärksammats på Mipim är ett av flera exempel på ett internatio-nellt intresse for Wingårdhs arbete med en uthållig arkitektur. Kontoret är närvaran-de inom de flesta internationella sammanhang där arkitektur och planering står på agendan. Det gäller såväl utställningar, publikationer, symposier och premieringar. Detta intresse vittnar om ett ökat medvetande om de kvaliteter Wingårdhs strävar mot; en social, teknisk och ekonomisk uthållighet, en gestaltning som engagerar och ett genomförande som bär skissens kvaliteter fram till färdig byggnad.

Hälsosam innemiljöEn mängd faktorer påverkar den innemiljö vi vill skapa. Samtidigt påverkar kraven på en hälsosam och god innemiljö i väldigt hög grad de mål kring energihushållning, energiförbrukning samt CO2 – utsläpp som ställts upp för området.

En parameter som ofta glöms bort i sammanhanget är de beteenden, kring inne-miljön som brukarna har och som vi vet påverkar ställda krav i minst lika hög grad.

För att uppnå de mål som ställs kring den goda innemiljön, ljud, ljus, temperatur, luftföroreningar etc och att få dessa att samverka med övriga, kommer brukarmed-verkan och tydliggörande av konsekvenser av beteenden att genomföras som en del i


den samverkan som beskrivs på annan plats i detta dokument. Förbrukningar / CO2

– utsläpp kan tydliggöras och presenteras för respektive byggnad eller möjligen också användare, eftersom individuell mätning av förbrukningar kommer att installeras.

Genom att ”synliggöra” förbrukningar kan man också skapa incitament för en minskad förbrukning genom ”energismartare” beteende.

Material- och systemval, byggmetoder och byggtider kommer att analyseras, utvärderas och följas upp för att uppnå de mål som slutligen formuleras

Arbetet med att följa upp och utvärdera kommer inte att avstanna i och med färdigställandet utan kommer att fortgå under de inledande 5 åren av förvaltnings-skedet genom inneklimatsanalyser och kundenkäter. Detta arbete genomförs tillsammans med universitet/högskolor för att utvärdering och analys av resultaten skall bli som objektiv som möjligt och för att kanske också kunna leda fram till forksningsprojekt inom detta eller angränsande områden

Kulturhistoriska värden

KULTURMILJÖProgramområdet gränsar till Krokslätts fabriker med flertalet välbevarade klassiska textilindustribyggnader som klassas som byggnadsminne för sina höga kulturvär-den. Krokslätts fabriker omfattas av skydd enligt kulturminneslagen enligt beslut 1991–04–17.

HISTORIKKrokslätts fabriker uppfördes 1890-1907 som en av de många textilindustrian-läggningar som uppfördes i och kring Göteborg under 1800-talets senare hälft. Anläggningen hyste företaget Claes Johansson & Co:s Väfveriaktiebolag. Företaget expanderade successivt under 1900-talet och anläggningen byggdes till i två etapper, 1904-07 samt under 1940-talet. Textilindustrin avvecklades under slutet av 1960-ta-let och början av 1970-talet. Fabriksanläggningen byggdes om under 1980-talet samt 2002 och utgör idag ett företagscentrum. Arbetarbostäder och tjänstemanna-villor norr och väster om fabriken har rivits.

FABRIKSANLÄGGNINGENKrokslätts fabriker består av tegelbyggnader i varierande skala i en till fyra våningar. Utformningen är tydligt präglad av samtida engelska förebilder. Spinneriet, en 145 m lång byggnad mot Göteborgsvägen, utgör den mest karaktärsfulla delen.

Historisk bild över Krokslätts fabrikerr


Bebyggelsen utgör ett representativt dokument över industribyggnadsutvecklingen, från takkonstruktioner och pelare i trä till gjutjärnspelare, järnbalkar och takkon-struktioner i betong.

KULTURVÄRDEDe enskilda byggnaderna på fabriksområdet speglar sin tids tekniska utveckling såväl som sociala och estetiska idéer. Anläggningen som helhet är representativ för industrins expansion och betydelse kring sekelskiftet.

BEFINTLIG BEBYGGELSEPotentialen för energieffektiviseringar i befintlig bebyggelse ämnar vi samarbeta med forskare och göra en särskild utredning kring detta. Avsikten är att samar-beta med et nyligen etablerade EPOCH projektet på Chalmers Arkitektur som Energimyndigheten givit anslag till.

Regionalt sammarbete, entreprenörsskap och innovationerGöteborgsregionen har under en 25-årsperiod utvecklat ett tydligt och kreativt samarbete med 13 st kranskommuner (Göteborgsregionen). Syftet med samarbetet har varit att se Göteborgsregionen som en gemensam arbetsmarknad, bostadsmark-nad, pendling samt en gemensam etablering och investeringsmarknad. Samarbetet stärktes år 2000 då politiker bildade bolaget Business Region Göteborg (BRG). Bolagets övergripande mål är; hög sysselsättning, att verka för stark tillväxt, ett differentierad näringsliv, samt att bolaget skall attrahera kompetens, etableringar samt investeringar till regionerna. BRG’s roll är att samordna näringslivsinsatserna för Göteborgsregionen.

Krokslätts Fabriker genom Husvärden AB är en mycket stark partner till BRG. Det är främst strategiska etableringar och planeringsprocesser samt benchmarking samarbetet handlar om.

BRG fokuserar mycket tydligt på kluster och strategier som t.ex:• IT• Automotive• Logistik• Design• Visualisering energi och miljöområdena (Cleentech)• Medicinteknik

Krokslätts Fabriker anses idag utgöra en mycket unik miljö för innovationer, entreprenörskap och uppfinnare.

BRG har i sitt samarbete med Husvärden och Krokslätts Fabriker skapat förutsätt-ningar för en prototypverkstad för invandrare och kvinnor. I denna miljö kan man testa sina produkter och utveckla sina idéer.

Krokslätts Fabrikers ambitioner har varit att främst skapa och omforma gamla fabriker till att bli en modern arbetsplats för designers, entreprenörer och forskare som sedan tagit plats och utvecklats i våra kluster.

Ett starkt ledarskap och stor flexibilitet har bidragit till Krokslätts Fabrikers attraktionskraft, där också samarbetet med BRG och kommunerna varit strategiskt. Husvärden har också antagit utmaningen att utveckla området till en blandstad vilket är ett stadsbyggnadskoncept i tiden. Den som vill vara med i fastighetsutveck-lingsprojekt i sådana områden måste därför i grunden förstå detta koncept och dess speciella möjligheter för att lyckas. En utmaning som kräver bred kompetens och samarbetspartner. Husvärden AB har dessa förutsättningar.


OrganisationProjektorganisation för Hållbar stadsutveckling, Kängurum 21.

Styrgrupp: Lennart Larsson, Husvärden AB, VD

Henrik Eriksson, Husvärden AB, Ekonomichef

Andreas Grindebacke, Husvärden AB

Projektledare i programgruppen

Koordinator: Juri Lutz.

Programgrupp/ Lage Persson, Husvärden AB, Projektledare

Arbetsgrupp Gunilla Murnieks, Wingårdh Arkitekter AB

Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB (energi, miljö, och VVS)

Chalmers Tekniska Högskola

Gunnar Linder, WSP Group AB (elteknik)

Camilla Wenke, Ramböll AB (landskapsarkitekt, samhällsplanering)

Rolf Källström, WSP Group AB (geoteknik)

Mölndals Stad: Ylva Ralph, Stadsbyggnadskontoret Stina Haglund, Utvecklingsenheten för miljö och hälsa Hillevi Fumck, Folkhälsosamordnare Fredrik Berlin, 1:e Hälsoskyddsinspektör

Referensgrupp: Michael Edén, Chalmers Tekniska Högskola

Gert Wingårdh, Wingårdh Arkitekter AB

Andreas Jarud, Fastighetsägarna.

Roger Strömberg Business Region Göteborg (BRG)

Lars Ekberg, Näringslivsenheten, Mölndals Stad

Leif Fred, Planchef, Mölndals Stad

Robert Lundell, Stadsarkitekt, Mölndals Stad

Västsvenska Industri- och Handelskammaren

Bengt Olsson, konstnär, Paris

utveckling av hållbara städer – fördjupad prövning · • blandad befolkning • känsla av...

Documents