den unge mandela av david james smith

Download Den unge Mandela av David James Smith

Post on 26-Mar-2016

214 views

Category:

Documents

0 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Nelson Mandela är symbolen för kampen mot apartheid i Sydafrika och en idol för människor över hela världen. Men en gång i tiden stod han på USA:s lista över eftersökta terrorister. I Den unge Mandela berättar David James Smith om hur Mandela steg fram som en av de unga ledande gestalterna i kampen mot apartheid. Vi får följa hans utveckling till karismatisk befrielsekämpe när han lämnar sin familj för att som den förste i ANC:s ledning gå under jorden med uppdraget att bygga upp rörelsens väpnade motstånd. I hemliga dokument och intervjuer med Mandelas kamrater i ANC:s inre kretsar, familjemedlemmar och vita sydafrikaner som han samarbetade framträder mannen bakom myterna – en människa med svagheter och brister, men ett lejon i kampen, beredd att offra allt.

TRANSCRIPT

  • Frihetskmpe och revolutionr

    Den unge David James Smith

    ManDelaversttning av Stefan Lindgren

    Leopard frlagstockholm 2012

    121907_Den_unge_Man.ORIG.indd 3 2012-06-18 13.05

  • David James Smith: Den unge Mandela. Frihetskmpe och revolutionr

    leopard frlag

    S:t Paulsgatan 11

    118 46 Stockholm

    www.leopardforlag.se

    David James Smith, 2010

    OriginaletS titel: Young Mandela

    FrSt utgiven av: Weidenfeld & nicolson, london

    verSttning: Stefan lindgren

    OMSlag Och graFiSk FOrM: andrea kellerman

    OMSlagSFOtO: Jurgen Schadeberg/getty

    Sttning: team Media Sweden aB

    trYck: Bookwell, Finland 2012

    iSBn 978-91-7343-394-5

    till Petal Och vra Barn

    Sitira, kittY, Orealla Och Mackenzie

    121907_Den_unge_Man.ORIG.indd 4 2012-06-18 13.05

  • 9ett

    Shosholoza, Mandela!Bara ngra timmar efter att Nelson Mandela hade gripits den

    5 augusti 1962 fick en vit judisk kamrat, Wolfie Kodesh, den fga avundsvrda uppgiften att meddela Mandelas hustru Winnie ny-heten. Kodesh hade en bengenhet att vara verdrivet frsiktig och alltfr konspiratorisk. I fem mnader hade han sovit under bar himmel p observatoriets golfbana och i vnners trdgrdar fr att undvika att bli gripen under undantagstillstndet efter Sharpeville 1960. S smningom hade han ftt idn att hyra en sker lgenhet under ett antaget namn och sova mer bekvmt dr istllet.Kodesh visste att Winnie stod under regelbunden, om inte kon-

    stant bevakning av skerhetspolisen, Sydafrikas Special Branch. Han vertalade drfr Esther, en svart kvinnlig kollega frn tidningen New Ages Johannesburgkontor, som var ansvarig fr matkorgar, att g fre honom och ta den frsta kontakten med fru Mandela i en nrbelgen byggnad dr hon d arbetade som social arbetare med barnomsorgsfrgor.Nr Esther gav Kodesh signalen att kusten var klar slank han

    in i entrn. Winnie kom ner fr att mta honom. Kodesh hade varit ute sent kvllen innan och mste ha sett tilltufsad och trtt

    121907_Den_unge_Man.ORIG.indd 9 2012-06-18 13.05

  • 10

    ut. Chocken efter Mandelas gripande och den sorgliga uppgiften gjorde det svrt fr honom att tala.r det han? hade Winnie frgat.Ja. Kodesh tnkte att han mste f det snabbt verstkat och

    svarade kort: Han greps i Howick och frs upp hit, jag vet inte om det blir med flyg eller bil, men polisen kommer hit med honom och han kommer att stllas infr domstol idag eller i morgon. Du mste vara beredd.Kodesh trodde att de frmodligen vxlade ytterligare ngra ord

    innan han sade adj. Han kunde inte komma ihg att Winnie grt.Minnet kan vara ett oplitligt, obekvmt och ibland mot-

    stridigt vittne till historien. Kodesh lever inte lngre s att man kan frga honom utan lmnade denna berttelse fr ngra r sedan i en serie opublicerade intervjuer som frvaras i ett arkiv i Kapstaden. Winnie sjlv sger att Kodesh inte kom till hennes arbetsplats, utan hem till henne p 8115 Orlando West. (Hus i kkstderna anges i allmnhet bara med numret p tomten, inte med gatunummer).Kodesh hade inte vetat hur han skulle uttrycka sig, sade hon;

    han bara sg p henne och grt. Hon sade: Lever han?Ja.Var grep de honom?I Howick.S snart hon ftt syn p Kodesh hade hon frsttt vad han skul-

    le bertta och fruktade att Mandela var dd. Hennes hjrta slog s snabbt att det ville sprnga hennes brst. Hon skulle inte ha orkat mta vrlden om man hade ddat honom och sger att hon frmodligen skulle ha gjort ngot dumt med sig sjlv, ngot helt desperat.Ett frsk att kontrollera de olika berttelserna mot andra kl-

    lor avsljade att Winnie hade gett en lng rad intervjuer fr ett kvartssekel sedan, som lg till grund fr en publicerad memoar-bok, dr hon verkade stdja Wolfie Kodeshs berttelse. Hon min-des att hon var p jobbet, p barnomsorgsfreningens kontor, och skulle bege sig ut p fltarbete i Soweto. Nr hon kom ut ur his-sen, sttte hon p en av makens vnner: det var Wolfie. Han var likblek och hret stod p nda. Jag mrkte att han inte hade rakat

    121907_Den_unge_Man.ORIG.indd 10 2012-06-18 13.05

  • 11

    sig och hade smutsig skjorta och byxor som han verkade ha sovit i. Man kunde se att det hade hnt ngot allvarligt.Hon kunde inte minnas hur hon kom hem och hade bara ett

    vagt minne av att hon kastade in sina dokumentmappar dr bak i bilen och krde raka vgen tillbaka till Orlando fr att bli trstad av sin syster. Det var en politisk drm som brt samman, bert-tade hon fr sin intervjuare, och slutet fr familjelivet.En del av min sjl frsvann med honom vid det tillfllet.Mandelas gripande avslutade en period p sjutton mnader d

    han varit p flykt, antagit olika frkldnader och falsk identitet fr att undg polisen. Att han hade varit p fri fot var pinsamt fr myndigheterna men ett spnnande ventyr fr mnga av landets svarta, som kunde ha blivit nnu mer upphetsade om de hade vetat vad han hade sysslat med under den hr tiden: att plan-lgga en revolution och starta en underjordisk arm, Umkhonto we Sizwe nationens spjut. Mycket av hans verksamhet dessa mnader skulle frbli en hemlighet i tskilliga r. En del viktiga detaljer verkar nu frlorade fr alltid.Den frsta tiden efter gripandet visste polisen inte mycket om

    Mandelas roll i den terroristkampanj som han sjlv hade inlett. Istl let talades han frst fr anstiftan av olagliga protester genom att han ret innan offentligt uppmanat till en strejk, en stanna hemma-protest. Det var olagligt fr alla svarta arbetare i vik-tiga tjnstesektorer, vilket inkluderade hembetjnter, att undan-hlla sin arbetskraft. Han skulle senare ven talas fr brottet att ha lmnat landet utan pass.Kodesh vntade i Johannesburgs tingsrtt dr Mandela skulle

    instlla sig den 15 augusti. Den imposanta domstolsbyggnaden frn 1940-talet p Fox Street lg tvrs ver gatan frn Mandela & Tambos tidigare advokatkontor i Chancellor House. Mandela hade instllt sig framfr Johannesburgsdomare mnga gnger som fretrdare fr klienter som vanligtvis stod talade fr obe-tydliga vertrdelser av apartheidlagarna.Som reporter fr New Age satt Kodesh p domstolssalens par-

    kett och sg hur platserna runt omkring honom fylldes av sker-hetspoliser. Det var poliser verallt och p gatan utanfr trng-des folk som ville in. En kommitt hade hastigt bildats fr kravet

    121907_Den_unge_Man.ORIG.indd 11 2012-06-18 13.05

  • 12

    Frige Mandela!, vilket samtidigt dk upp som graffiti ver hela landet. Kodesh kunde se att polisen var nervs.Strax innan frhandlingen skulle brja, dk Winnie upp med en

    resvska, som hon bar fram till en polis som stod vid de anklaga-des bnk. Kan ni ta den hr vskan med ett ombyte rena klder till Mandela? Efter en stund kom domaren in och intog sin plats. Frhandlingen brjade, och svaranden inkallades.Mandela!Kodesh sg fram emot att f se kamrat Nelson de hade knutit

    nra band under Mandelas mnader p flykt och hoppades att kunna ge honom en konspiratorisk blinkning.Kodesh hade lagt mrke till Mandela mnga r tidigare, lngt

    innan han knde honom. Han hade lagt mrke till att folk vnde sig om och tittade efter den dr stiligt kldda, lnga, atletiska och sttliga gestalten, nr Mandela kom gende lngs Plein Street i Johannesburgs centrum.Knappast ngon revolutionr gick ngonsin s vlkldd som

    den unge Nelson Mandela. nnu frre kan ha haft sin egen skrd-dare. Mandela var mycket noga med sitt utseende och fredrog Khans, den judiska herrekiperingen i centrala Johannesburg, mitt-emot ingngen till Rand Club, denna den vita verhghetens bas-tion.George Bizos, en livslng vn som fortsatte att kalla Mande-

    la Nel ven sedan han blivit president i Sydafrika (dock frst efter att respektfullt ha kontrollerat med honom), hade kommit in p Khans en dag p 1950-talet och sett den vite skrddaren st p kn med ett mttband, bjd framfr den oklanderligt kldde Mandela fr att mta byxans innersm.Det var ett extraordinrt skdespel i Sydafrika under apartheid.

    Bizos kunde se skrcken i ansiktena p de tv vita kunder som kom in i butiken, kanske frn klubben p andra sidan gatan. Bizos fre stllde sig att ven om de chockades av att Khan kunde sy en kostym t en svart man, skulle de frklara det fr sig sjlva med att han hade gjort det fr pengarna, snarare n av ideologiska skl.Under uppvxten i stra Kapprovinsen hade Mandela gtt

    barfota i fritids- eller traditionella klder, men i tonren hade han lagt sig till med en formell stil som blev allt elegantare med ren.

    121907_Den_unge_Man.ORIG.indd 12 2012-06-18 13.05

  • 13

    Han hade sett riktigt vacker ut liksom frvisso hans unga brud vid brllopet med Winnie 1958, p en serie brllopsfoton som visar honom i mrk kostym med blankpolerade skor, blomma i knapphlet och skinande vita handskar.

    Mandela kom uppfr trappan och in i vittnesbset. Kodesh hade aldrig sett ngot liknande. Effekten p domstolen var elektri-fierande. Borta var kostymen, slipsen och de blanka skorna. Man-dela var kldd i thembustammens traditionella kostym, som kal-las kaross och tillverkas av sjakalskinn.Han bar den i en vinkel ver brstet, s att ena axeln var bar.

    Han hade prlor runt halsen och runt benen.Kodesh sneglade p de mnga poliserna. De hade bleknat ja,

    naturligtvis var de vita redan, men deras ansikten tycktes ha tmts p all frg och stirrade med gonen p skaft p denna magni-fika mansfigur. Fr Kodesh sg han ut som en underbar bild av en zulu krigare, men Mandela r inte zulu utan kommer frn xhosafolkets thembugrupp. Winnie r ocks xhosa, frn Pondo-land, och dr satt hon p hrarlktaren, kldd i traditionell prl-smyckad huvudbonad och fotsid kjol.Domstolen tystnade. Det hrdes inga rop. Mandela vnde sig

    inte om utan stirrade rakt fram p domaren. Kodesh var ofta i rtten och knde till formerna: den anklagade kommer in, doma-ren nickar och klagaren brjar tala. Men nu satt domaren och bara sg p den anklagade, fngad, tyckte Kodesh, av Mandelas utmana