mediapartner

#5:2004

S V E RI GES NYA CYKE LT I D N I N G !

pä lt sa – höstc ykling i fjä lle n

L a n ce A rm st rongsex histo ri ska tou r - s eg r a r

ett dygn i sa d e ln 24 h - tävlande är kul (vi lovar!)

c yke lcr o ss !c yke lt e st. prylar. tekn ik .

pa ssionerad fre e ri d efoto g r a fmöt mattias fre d rikss o n

+l å n g lo p p s pecial: hela cu pen och vm axelssons st r a f fko rtat - gör han comebac k? ext re md ista n s p ro fes s o r nt est: ko na stab primo – dh för fo l ket marcus lj u n g q v ist"jag överlevde tour de france och allt jag fick..." träning:p l a nera nästa säsong nu! sven-åke nilsson - en skå n s kb e rgs g et montera ski v b romsar med dr.phil test: meridateam carbon – ny xc- r acer vacchi om vm och vueltan

+l å n g lo p p s pecial: hela cu pen och vm axelssons st r a f fko rtat - gör han comebac k? e xt re md ista n s p ro fes s o r nt est: ko na stab primo – dh för fo l ket m a rcus lj u n g q v ist"jag överlevde tour de france och allt jag fick..." t r ä n i n g:p l a nera nästa säsong nu! s v e n - å ke nilsson - en skå n s kb e rgs g et m o ntera ski v b romsar med dr. p h i l t est: meridateam carbon – ny xc- r acer vacchi om vm och vueltan

ett dygn i sa d e ln 24 h - tävlande är kul (vi lovar!)

c yke lcr o ss !c yke lt e st. prylar. tekn ik .

pa ssionerad fre e ri d efoto g r a fmöt mattias fre d rikss o n

L a n ce A rm st rongsex histo ri ska tou r - s eg r a r

Innehåll nr5:2004

24h – Ett dygn is adeln

18Att cykla moun-tainbike ett heltdygn är en utma-

ning för både kropp och själ.Kadens reporter Kalle Bernvar vår försökskanin påSömnlös i Rudan, en upple-velse som präglades av trött-het och gemenskap. Ochpommes frites.

6 | kadens nr 5:2004

f re e r i d e foto g r a f :m at ti a sf re d r i ks s o n

48Mattias är Sveri-ges meste free-ridefotograf. Läs

om hans passion för sportenoch smarta tips till dig somvill bli en bättre cykelplåtis.Och just det, kolla in bil-derna. De är grymma.

e xt re md ista n s-p ro fes s o r n

26NorrmannenHenning Sørumsliv har under

längre perioder handlat omatt cykla. Professorn vid Nor-ges veterinärhögskola har cy-klat 4852 kilometer ensamtvärs över USA på 15 dygn,har rekordtiden på sträckanNordkap – Lindesnes i Norgeoch har kört det 54 mil långamotionsloppet Styrkeprovet25 gånger.

l å n g lo p p s pe c i a l :cup och vm ipo p p is fo r m

30 Långlopp påmountainbikeväxer. Kadens

har varit på Långloppscupenstävlingar och det första offi-ciella världsmästerskapet föratt ta reda på varför.

46Tag din cykel och spring. Vi visar hur du springerfortast över ett hinder á la cykelcrossproffsen.Pommes och majonnäs till vinnaren!

64Cykelcrossprylarna. Det du inte visste du behövde för en snyggare cross-höst.

78Fyra crossar i test. Köpa cykelcross? Vi vet varför, vivet vad och vi ger både wannabes med tajt budgetoch rikisar som vill ha fina grejer de bästa tipsen.

axelssons straff ko rtat

34Nicklas Axels-sons fyra årlånga avstäng-

ning för doping kortades.Han är nu fri att tävla igen.Men orkar han komma till-baka?

t e m a : långt och länge

l a nce armst ro n gssex segrar

40Ingen annan cy-klist har lyckatsvinna Tour de

France sex gånger. LanceArmstrongs rekord kommerstå sig länge. Kadens harblickat tillbaka på sex fantas-tiska segrar och frågar – vadgör han 2005?

c y ke lc ro s s !

Ansvarig utgivareRansu Salovaararansu@rocsport.com

ProjektledareAndreas Danielssonandreas.danielsson@kadens.se

ChefredaktörStefan Larsén, 08-22 60 91stefan.larsen@kadens.se

Bild- och webbredaktörDavid Elmfeldt, 08-22 60 91david.elmfeldt@kadens.se

Redaktion / LandsvägscykelRoberto Vacchiroberto.vacchi@kadens.se

Redaktion / FreerideAndreas Strömandreas.strom@kadens.se

FormgivningPaolo Sangregorio, 08-30 40 03paolo.sangregorio@kadens.se

a n n o n s fö r s ä lj n i n g

Marknadsansvarig annonserLasse StrandTel: 023-79 43 13070-545 25 07lasse.strand@kadens.se

Webb- och butiksannonsersamt cykelsökmotorChristian BaggeTel: 08-22 60 90070-633 10 20christian.bagge@kadens.se

TrafficChristian BaggeTel: 08-22 60 90070-633 10 20christian.bagge@kadens.se

Prenumerationer P re n u m e rat i on ett år, sex nummer,ko star 249 kron or inom Sve ri g e .Kont a kta T i t e l d a t a för äre n d e nsom rör pre n u m e rat i on e r: te l efonku n d se rv i ce 08-6 17 23 52. Ellers kriv till Ti te l d ata AB, Ku n d t j ä n st ,112 86 Stoc k h o l m .Du kan oc kså pre n u m e re ra och adres s ä n d ra via w w w.prenservice.nu

Medverkande i detta nummer: Annika Berggren, Kalle Bern, MatsBlomberg, Andreas Danielsson,David Elmfeldt, Mattias Fredriks-son, Håkan Hjort, Martin Johans-son, Stig Jungberg, MarcusLjungqvist, Stefan Larsén, LucaMara, Phil McNaughton, Lars Røn-bøg, Anna Sjögren, AndreasStröm, Øivind Støldal, Mario Tole-do, Roberto Vacchi, Getty Images.

Tack!Henrik van Ingelandt, MikaelStröm, Victor Norman + NordicRide-gänget, Damiano Cunego,Fiskartorparna, Bruce.

OmslagLance Armstrong skuggas av Itali-ens nya etapploppstjärna IvanBasso. Armstrongs sjätte seger iTour de France är ett svårslagetrekord. Foto: Getty Images

Har du idéer om artiklar ellerannat är du välkommen att höraav dig till oss. Vi tar inget ansvar för material viinte beställt.

Eventuell vinstskatt i tävlingaranordnade av Kadens betalas avvinnaren.

Post- och besöksadressKadens / ROC Media Group OyFiskartorpetBjörnnäsbacken 15115 42 Stockholm

Telefon 08-22 60 91redaktion@kadens.sewww.kadens.se

www.rocmediagroup.com

Copyright Kadens/ROC Media Group Oy

ISSN 1651-9744

Stockholm 2004

TryckUusi Kivipaino Oy, Finland

Fiskartorpet, Kungliga Djurgården

Kadens är en oberoende tidskrift med syfte att informera och stimulera svenska folkettill cykelrelaterade levnadsvanor och ettännu roligare liv.

Kadens ges ut av ROC Media Group

s v e n - å ke nilsson – en skånsk bergs g et

58Det kanske bästa svenska proffset på att köra upp-för kom från den skånska slätten. Sven-Åke Nils-sons karriär var väldigt framgångsrik. På Tour de

France lyckades Sven-Åke placera sig topp 15 fem gånger. Ochköra i den prickiga bergströjan.

l e da re : Mitt sommarlov.Sidan 8.

b re v: Motvind och plankstekpå sidan 10.

p ro lo g: Notiser, prylar ochnyheter på sidan 12.

t r ä n i n g: Bli bättre – planeramera! Sidan 72.

m e kn i n g: Montera skivbrom-sar med Dr.Phil. Sidan 76.

vac c h is sidor: Tuffare VMoch spanskare Vuelta påsidan 36.

c y ke lt est e r: Kona Stab Primo – downhill-rigg för folket. Sidan 86.

Merida Carbon Team – xc-racer i kolfiber. Sidan 90.

k u lt u r: Allt du inte visste.Och lite historia. Sidan 94.

e p i lo g: Marcus Ljungqvist”Jag överlevde Tour de Franceoch allt jag fick…” Sidan 96.

Fasta avdelningar

kadens nr 5:2004 | 7

pä ltsa –h ö st c y kling if j ä l l e n

66Mot Sverigestopp på en höst-tur i nordligaste

Sverige. Bealcán på samiskaeller Pältsan på svenska bju-der på orörd vildmark ochmärkliga upplevelser.

Jag sitter i Laholm efter en under-bar dag på cykeln. På Eurosport krossar Armstrong motståndet i Tour de France för den sjätte, histo-riska gången. Vi har just avverkat

dryga tre timmars morgoncykling korsoch tvärs över Hallandsåsen med allt frånelitcyklister till motionärer, unga junio-rer och gamla veteraner, tjejer och killar.Arrangemanget heter Laholms Motions6-dagars och jag är frälst.

Jag åker tre av de sex etapperna och justdagens, min andra etapp, tog oss överHallandsåsen fem gånger på 12 mil. Vä-garna är underbara – små, slingrande,väl asfalterade korsar de Hallandsåsen imängd. Trafiken är obefintlig, cyklis-terna entusiastiska (och mycket dukti-ga), utsikten ofta hänförande. Jag kom-mer tillbaka nästa sommar.

En annan sommarupplevelse var entretimmars mountainbikeodyssée längsdelar av Roslagsleden. Det var fruktans-värt blött i markerna. Vi irrade längs ennästan obefintlig och på många ställenigenväxt stig. Vissa sträckor var omöjligaatt cykla. Det var varmt och insekternavar envist elaka, rent av onda. Jag revmig på taggbuskar, klev ner mig i botten-lösa lerhål och snavade på vassa stenar.

Det var inte cykelpropaganda. Men det var en av de där turerna som

jag alltid kommer minnas. En referensför framtida äventyr och en upplevelseutöver det vanliga bara för att det var sålångt, besvärligt, ovisst och jobbigt. Enupplevelse jag inte vill vara utan. Fikatvid slutmålet räddade dagen, samt kvali-tetsstunden med brorsbarnen när det vardags för cykeltvätt. Barn är bra att ha.

Sen var det dags för Mörksuggejakten iRättvik. Ett långlopp som överträffademina förväntningar. Trots den regnigas-te sommaren på typ hundrafemtielva årvar det helt torrt (hur fixade dom det,med Wettexduk och hårtork?) och bananvar grymt rolig, om än inte så teknisk.Dessutom lagom lång. Börjar långlop-pen bli uppåt 10–12 mil får i varje fall jagproblem med min otränade kropps oviljaatt hålla igång längre än tre timmar.Slutresultatet brukar bli kramp överallt.Nu fick jag bara kramp när jag klev ur bi-len efter loppet. Men det var ju okej då.

Vi bodde i ett museum utanför Rättvik,

KadensLedare

Kadens presenterar:

Anna SjögrenKadens tränings- och näringsläraskri-bent Anna Sjögren är legitimerad sjuk-gymnast med inriktning mot arbetsfysio-logi, kost och träningslära. När hon inteförklarar för oss varför vi inte ska ätapommes frites till frukost, lunch ochmiddag håller hon föreläsningar, gör tes-ter och träningsupplägg. Det vill säga vidsidan av sitt dagliga forskningsarbeteinom läkemedelsbranschen. Anna tränarkonditionssport med fokus på triathlonoch långdistanslöpning enligt mottot "Ärman inte snabb får man vara seg".

Hon gillar att cykla mountainbike,bara det inte är för lerigt. Helst surplarhon en café con leche i solen, efter mångasvettiga höjdmeter upp till Lluc, Mallor-ca. Och har hela utförslöpan kvar.Läs hennes undersökning om vad somhänder i kroppen när man cyklar i 24 tim-mar på sidan 22.

8 | kadens nr 5:2004

i ett hus från 1000-talet, innan loppet.Det var stora hål mellan korsvirket ochdet var lätt att föreställa sig att männi-skor hade dött i pesten i just min säng närljuset, stearinljuset alltså, släcktes. Bo-endet bjöd på fler prövningar – som attrikta hjul, lätt berusad på folköl i skenetav levande ljus. En dålig idé, förstås. Menockså en rolig upplevelse.

En sak jag ofta konstaterar är att cyklis-ter är ett socialt begåvat och engageratsläkte. Jag vill särskilt passa på att tackaalla er som kommer fram och pratar omtidningen, som tar er tid att ge oss syn-punkter (och beröm). Det värmer. Tack.

Till slut: Jag tror aldrig jag har tvättatså mycket cyklar som den här sommaren– är det ett alternativt mått på rekordreg-nandet?

st e fan larsén, chefredaktör

Mitt sommarlov

Vad jag gjorde på semestern.

10 | kadens nr 5:2004

Kommentatorernas kommentatorerMitt sportintresse har tidigare varit mi-nimalt, men för ett antal år sedan händenågot: jag blev intresserad av landsvägs-cykling. En stor anledning till detta he-ter Roberto Vacchi och Anders Adamson,kommentatorernas kommentatorer.

Jag försöker se alla Eurosports sänd-ningar från cykeltävlingar, och halvanöjet med att följa dem är de två emi-nenta och oöverträffade kommentato-rerna. Deras omfattande kännedom omcykelsporten och deras informella ochavslappnade sätt att kommentera gör attman aldrig känner sig vilsen framförtv:n och att varje sändning är som attträffa två gamla kompisar som man harkänt länge.

Vacchi och Adamsons engagemang föratt sprida kunskap om och väcka intresseför cykelsporten skiner igenom i derassätt att kommentera, och det märks attde verkligen gillar det de håller på med.Cykel utan Vacchi och Adamson är förmig som sommar utan sol, som vinterutan snö - det är helt enkelt inte cykel.

peter erics o n

Vad är kadens?Min fråga låter kanske dum, men jagfrågar ändå. Vad betyder ordet "kadens".Enda betydelsen som jag känner till ären musikterm. Kan det vara så att cyk-ling är som vacker musik?

b e r nt wa h l st rö m

Kadens är den inom cykelsporten vedertagna ter-men för pedalva rv per minut, troligen en anglicismf rån början: cadence. Man talar om pedalva rv perminut, kadens, som ett mått på tra m p f re k vensen –typiskt 90–100 va rv/minut på landsvä g .

Vi har försökt utreda termen med hjälp avbland annat Nationalencyklopedins ordbok. Tro-ligen kan den härledas från latinets cadere ochsenare italienskans cadenza som betyder fall ellerfalla – att pedalen faller neråt i tramprörelsen.Ordet har alltså fått en överförd, specifik bety-delse inom cykelsporten och importerats tillsvensk cykelterminologi från italienskan via eng-elskan.

Termen förekommer inom musikteori också –där har ordet fått en annan innebörd: antingen enenligt vissa regler, harmonisk avslutning av ett

musikstycke eller en avslutande improvisation isyfte att låta solisten visa sin skicklighet. Men vigillar tanken på att cykling är som musik – vack-er. (ordred)

Hjälmlag eller inte …Det finns många aspekter att väga in närett beslut för eller emot hjälmtvångskall fattas.

Som argument för en hjälmlag kannämnas främst skyddet mot skador påhuvudet. Skador som inte bara skapar li-dande för dig själv utan även för anhöri-ga, vänner, Nollvisionen och så vidare.Ett annat argument för hjälmlag är attman därmed efter ett antal år gjort hjäl-men lika naturlig som mobiltelefonenför våra barn.

Som argument mot en hjälmlag sätterjag främst priset. Att köpa nya snyggahjälmar till sig själv och barnen medjämna mellanrum är en ganska stor ut-gift för hushållskassan. En cykelhjälmskall bytas så fort den slagit i backen engång, och inte nöts den just något i öv-rigt heller i luften.

Jag tycker man ska dela ut gratis cy-kelhjälmar till alla barn och inför en lagom hjälm som även gäller oss vuxna. Detkommer att kännas konstigt ett tag.Men när majoriteten börjar användahjälm och en massiv informationskam-panj om cykelhjälmens fördelar genom-förts så följer nog de flesta efter.

Ett litet bevis på smarthet och efter-tanke hittar man ju i "innesporten"snowboard. Där använder, numera, deflesta åkare hjälm. Även de som friåkeroch är coola. g u n na r

Visst vore det behjärtansvärt med gratis cykel-hjälmar till alla barn och ungdomar. Och vi trorockså att en hjälmlag, oavsett ålder, kommerleda till en acceptans och normalisering av hjälm-bärandet – precis som vi vant oss vid mobiltelefo-ner och en kanske mer närliggande produkt – sä-kerhetsbältet.

Men är tvång rätt väg att gå? Räcker det intemed information och kanske även subvention avhjälmar? En attiydförändring måste förstås tillför att hjälmbärandet ska vinna större acceptansoch en väg att gå är, som du skriver, att få förebil-derna att bära hjälm. Det sker inom skidåkning,

insändare Skriv ett brev – vinn en hjälm!

Skriv kort och koncist, max 800 tecken, om vad du vill som har med cykel att göra. Skicka ettbrev senast den 28e september till redaktion@kadens.se och skriv Insändare som ämnesru-brik. Vi förbehåller oss rätten att redigera brev. Den bästa insändaren, enligt Kadens redak-tion, vinner den här raciga hjälmen från Etto. Den heter Typhoon och kostar cirka 899 kronori butik.

Med motvinden

Mina arbetskamrater cyklar inte. Det beror påatt där de bor blåser det alltid motvind. Ochdet är anus att ständigt cykla i motvind, för-klarar de för mig på ren High Chaparallska.

I motvinden får man antingen kryssa ellerta till benen. Bernt Johansson sa en gång attmotvind bygger starka ben. Lägger man ihopden senare med de förra, inser man att minaarbetskamrater har svaga ben. Det kanske ärdärför de sitter ned hela dagarna? Och tarbilen hem.

Det är lättare att hålla sig upprätt i motvin-den. Utan den skulle man snabbt falla på näsan. Ialla fall om man har bråttom och stora ambitioner. Imedvinden blir tillvaron så självbedräglig. I medvin-den är alla världsmästare. Förnöjsamhet och dag-drömmeri.

Det föds inga stora tankar i medvinden. Koncen-trationen släpper och tankarna far iväg. Man frågarsig om man verkligen kan bli tillsammans med dendär tjejen som tog in plankstek på första dejten?

I motvinden förändras allt i ett slag. Koncentratio-nen och närvaron återvänder blixtsnabbt. Muskleroch hjärna jobbar allt intensivare. Positiva tankarmåste frammanas. I motvinden formas, danas ochdefinieras karaktären. Med motvinden är det sommed ens gamla otäcka lärare: under skoltidenavskydde man dem, men med åren skänker mandem en tacksamhetens tanke varje gång man trollarfram ett tyskt hjälpverb ur minnet.

Jag tänker åter på mina arbetskamrater som undvi-ker motvinden. Hur ser de på livet? Hur tar de sig ige-nom? Hur väl rustade är de att möta livets motgång-ar? Den envise cyklisten har lärt sig att motvindeninte varar för evigt. Det gäller att bita i ännu enstund för tids nog vänder det. Och när det vänder kanman kanske ha ett visst överseende med plankste-ken.

m ot v i nd s - b j ö r n

PS. Du har vunnit en aerodynamisk hjälm – grattis!

både den alpina och friåkningen, bland professio-nella på landsvägscykel (genom tvång…) och inomden nyskapande friåkningen på mountainbike. Decoola killarna och tjejerna alltså.

Vi har en känsla av att det inte är ungdomarnavi behöver bekymra oss om, de är oftast mycketbättre än vi vuxna på att ta på sig krukan. Men såär de lite coolare också. (tréscoolred.)

12 | kadens nr 5:2004

Oval aero

oval är et t nytt märke på den svenska marknaden med inriktningmot komponenter i kolfiber och aluminium. De tillverkar bland annatflera olika varianter av styren och styrstammar för såväl tempo somlandsväg och mountainbike, men även gafflar, sadelstolpar med mera.

Här styre extra aero för triathlon eller tempo, i aluminium A700, vä-ger 885 gram och kostar 2.800 kronor. Styrstam R700 med fyrbults-klamma och bakvända skruvar – smart om man pajar gängorna ochdessutom lite extra aero. Vikt cirka 130 gram, längder 80–150 millime-ter och priset drygt 500 spänn.

Kolfibergaffel A900 Jetstream med delade gaffelben och styrrör ikolfiber, finns även för 26”-hjul. Vikt cirka 495 gram och pris 4.300 kro-nor.

Landsvägsstyre i kolfiber, finns för 26.0 eller 31.8 klamma och i bred-der mellan 40–44 centimeter. Vikten är runt 210 gram och prislappencirka 1.700 kronor.

Leverantör: North American Flyers 070 484 0602www.northamericanflyers.com

Nya lock frånBell och Trekbell sweep är en ny tävlings-hjälm som ri ktar sig mot bådem o u nt a i n b i ke och landsv ä g. Denhar mest gemensamt med enl a n d svägshjälm, men den löst a g-b a ra skärmen gör skillnaden påm o u nt a i n b i ke m odellen. Sweepär lätt, välve nt i l e rad och smidig.

Hjälmen görs i tre storl e ka roch kommer att finnas i fy ra fä r-g e r; två på landsv ä g sv a ri a nte noch två på MTB - v a ri a nten. Hjäl-men kunde ses på Tyler Hamiltoni Phonak och på hela CSC-lagetunder Tour de Fra n ce, samt påfle ra åka re i mount a i n b i kev ä rl d s-c u pen och under OS i Ate n .Cirkapris: 1.200 kronorLeverantör: Hallman Sports018-56 16 00www.hallmansports.com

Bontrager satsar på fibrer

r ace triple x lite heter Bontragers nya styre, styrstam ochflaskhållare i – håll i er – kolfiber. Styret är ett riser-styre för 31.8styrstamsklamma, 40 millimeters höjd och 630 millimeters bredd. Vikt180 gram. Styrstammen har 12 graders vinkel, väger 125 gram och ärför både landsväg och mountainbike. Klamma 31.8 millimeter.

Flaskstället väger 24 gram ochtvå aluminiumskruvar ingår somsparar nio gram jämfört medstålditon. Läckert.

Leverantör: Duells 031-727 63 00www.bontrager.com

Fizik Arione inya utföranden

i n för 2005 bre d da r FizikArione-programmet med fler fär-ger på standardmodellen. Nyavarianter är Arione TRI som riktarsig till triathlonutövare, tempo-åkare och extra känsliga perso-ner, cirkapris 1.100 kronor. Denhar samma form som originaletmen mer stoppning fram mot no-sen. Senare kommer lyxvariantenmed stommen helt i kolfiber, ske-nor i titan och detaljer på sadelni vit kolfiber. Den kostar cirka2.700 kronor.Leverantör: Hallman Sports 018-56 16 00www.hallmansports.com

t re ks nya hjälm heterAnthem, en racing-

hjälm för tävlings-cyklister ellercyklister som villse ut som täv-lingscyklisterna i

Trek/Volkswageneller Subaru-Gary Fishers moun-tainbikelag. Med 19 lufthål, in-gjutet ytterskal och en förstärkt,säkrare insida tänker Trek tamarknadsandelar.

De tre storlekarna har en jus-termån på hela åtta centimeter.Skärm ingår. Vikt 270 gram.

Cirkapris: 995 kronorLeverantör: Duells 031-727 63 00 www.trek-bikes.com

kadens nr 5:2004 | 13

Nokia 5140med extratränaren o kias sena st e sporttelefon5140 är damm-, stöt- och fukt-tålig, utrustad med kamera,färgskärm, FM-radio, ficklampaoch kompass samt ett utbytbartskal för ytterligare skydd. Vikt100 gram. Den har flera tillbehörför äventyrliga användare – GPS,aktivitetsmätare och anslut-ningsmöjlighet till Polars puls-mätare.

Xpress-on är ett GPS-skal somhjälper till att hitta vägen medkartor och vägbeskrivningar.

Aktivitetsmätaren LS-2 hållerkoll på aktivitetsnivån och regis-trerar hur långt användaren för-flyttar sig och hur lång tid somägnats åt en viss aktivitet ochhur många kalorier som för-bränts.

Nokia 5140 kan även anslutastill Polars S725 cykeldator ochpulsmätare. För mer info: www.nokia.com

Oakley fettar till siga m e r i ka n s ka oakl ey, en gång stilbildande glasögontillverkarefortsätter sitt samarbete med italienska Ducati. Här några feta brillorfrån O-firman. Dartboard Berry ingår i en ny livsstilslinje för bådekvinnor och män.

Zero L är så flippade att vi förväntar oss få se David Millar i dem påen hipp klubb inom kort och Ducati Line är väldigt… fartiga. Priser fråncirka 1.000 kronor och uppåt. För mer info: www.oakley.com

Digital och trådlös trainer

D I GI TAL FLUID WIRE L E SS ELASTO GE L är namnet på Elites nyas-te trainer. Den bjuder på en hållare som flexar med cyklistens rörelserför att på så sätt efterlikna känslan på vägen i högre grad. De störrefriktionsrullarna innebär färre varv per minut och därmed lägre ljud-nivå, en fördel för oss heltidsarbetande lägenhetsboende cyklistermed känsliga grannar.

De femton funktionerna styrs från den digitala, trådlösa enhetensom monteras på styret. Kostar ungefär 5.000 kronor.

Leverantör: Hallman Sports 018-56 16 00 www.elite-it.com

Koffeinkick

c a f fe i nated black cu r r a ntär Powerbars nya koffeinstinnagel med koffein. Smaken är allt-så svartvinbär och gelen ska bi-dra med långverkande energioch motverka muskelned-brytning under träningoch tävling. Den inne-håller 50 milligram kof-fein från Guarana för attmotverka trötthets-symptom, ge en effekti-vare fettförbränning ochpå så sätt öka uthållighe-ten. En dubbel espressofunkar säkert också, mendå måste man ju stanna.

Cirkapris: 22 kronorLeverantör: OutsideScandinavia 0271-12100.

14 | kadens nr 5:2004

Sajthajp

Vurpat? Dela med dig.v u r par gör man. En del gördet dessutom med finess, dra-matik och stil, andra gör detvid sämsta tänkbara tillfälle.Dela med dig och ta del av detsom händer alla cyklister förreller senare på Vurp-VMs site.De har just nu över 237 regis-trerade vurpor…www.vurpvm.jerpa.net/

Fast fixjorå, singelspe e d är gamlatricks på landsväg. Långt innanmountainbiken var uppfunnen,eller för den delen myntadeuttrycket singelspeed, kördelandsvägscyklisterna omkringmed en växel. Fixed, eller fastutväxling, är en utväxling ochinget frihjul (trampa, trampa!)och helst inga bromsar. Dessacyklar är rena antitesen tilldagens 30-växlade, skivbroms-utrustade, fulldämpade cyklar.Tysta, lätta och vackra där-emot.www.fixedgeargallery.com/

polar lanserar et t nytt ”outdoor”-koncept. Tre modeller släppsunder hösten som samtliga ger kontinuerlig feedback om kroppensfysiska förmåga samt yttre element som höjd, lufttryck, temperatur,vädersträck med mera. Polar aXn 300 finns i två färger och har bland annat en funktion somregistrerar antalet utförsåk och hur fort man tar sig ner för backeneller upp för berget.

Polar aXn 500 kommer i rostfritt stål och har kompass och barome-ter med mera, med framför allt vandrare som målgrupp.

Polar aXn 700 är i titan, har alla basfunktioner samt funktioner förbergsklättrare och professionella äventyrare, bland annat ett test somberäknar hur lång tid just du behöver för återhämtning vid vistelse påhög höjd.

Cirkapriser mellan 2.400 och 4.600 kronor.För mer info: www.polarpuls.com

Polar äventyrligare

Polar aXn 300 Polar aXn 500 Polar aXn 700

s a mtidigt som LX lanseras i ny förpackning utökas freeridegruppenSaint med dual control-reglagen, samt ett par separata bromsreglageför den som föredrar rapidfireväxelreglage. Ett nytt baknav och bak-växel till gruppen för ramar med 150 millimeters bakgaffel kommerockså. Navet har en fetare, 12 millimeters genomgående axel. Leverantör: Hallman Sports 018-56 16 00 www.hallmansports.comwww.shimano-europe.com

Nymassageoljafrån Elite

en ny massageolj a från Elitemed solrosolja som bas ska för-bättra syretillförseln genomökad blodgenomströmning. Denkan användas före och efter trä-ning- eller tävling.

För mer info: www.elite-it .com

Silvertejpräddningen

nu ko m m e r produkten vi harväntat på. Efter att ha tejpatcyklar på biltaket, lagat punkoroch sadlar för att inte tala omskoskydd kan vi nu köpa färdiga,otrasiga produkter i favoritmate-rialet silvertejp. Ducti lanserarsex olika modeller av plånböckersamt ett armbandsur och enhandväska – alla tillverkade iSuper Duct Tape, dessutom medlivstidgaranti.

Mer info på: www.ducti.se

Saint växer

Engagerade svenskar rör sig allt mer

s v e n s ka r na, särski lt kvinnorna , rör på sigallt mer. Det visar en undersökning av idrotts- ochmotionsvanorna hos 4.000 personer mellan 7–70år från SCB. Hela 77 procent svarar att de motione-rar minst en gång i veckan, nästan 65 procent minsttvå gånger i veckan.

Framför allt är det kvinnorna som blivit aktivare.De är totalt sett mer fysiskt aktiva än männen i allaåldrar. Fortfarande motionerar välutbildade mer ände med lägre utbildning och välavlönade mer änlågavlönade.

Allra mest aktiva är ungdomar mellan 7–14 år, 75procent av pojkarna och 59 procent av flickorna trä-nar eller tävlar aktivt. Över 80 procent är någongång med i en idrottsförening.

Var tionde svensk i åldern 7–70 år, 641 000 män-niskor, har ideella ledaruppdrag som tränare ellerförtroendevalda. Minst benägna att bli idrottsledareär kvinnor i storstäderna.

Mer info om studien finns på www.rf.se

Fyra av tio kommuner minskar idrottsstödet

fyra av ti o kommuner i Sverige har i år skurit nersitt stöd till idrottsföreningarna eller planerar att göradet, enligt Riksidrottsförbundet.

–Vi har fått många signaler om att kom m u n e rn a ,som en följd av sin fö rs ä m rade ekon omi, bö r j at skä raner i stö d et till fri t i d s se ktorn i allmänhet och idrotten is y n n e rh et, fö rk l a rar RF:s ord fö rande Gunnar Lars son.

Enligt undersökningen har 70 av totalt 290 kom-muner minskat sitt stöd till idrottsföreningarna 2004.Totalt 89 kommuner, nästan var tredje kommun, pla-nerar att minska idrottstödet framöver. Detta innebäratt 118 kommuner har dragit ner, eller kommer draner, på stödet till idrotten. Drygt fyra av tio kommu-ner alltså.

–Resultatet visar att det finns all anledning att varaorolig, säger Gunnar Larsson. Kommunerna har tradi-tionellt tillhört idrottens viktigaste ”sponsorer”, ochgör det fortfarande. Stödet har beräknats till totaltcirka 4,5 miljarder kronor årligen.

Läs undersökningen på www.rf.se

Armstrongsvarumärkehjälper

du ka n s ke har sett de gulahandledsband som Armstrongoch US Postals cyklister, samtandra idrottstjärnor, som AnjaPärson, bär på? De är ett bevispå att man stödjer Lance Arm-strong Foundation, som stödjercancerforskningen. Lämna dittbidrag och bär gult du med.Bidrar du med tio dollar får dutio band att ge till dina vänner.

Mer info: www.laf.org

16 | kadens nr 5:2004

Personliglågryttare

nu kan du d esigna din heltegna lowri d e r. Dessa, som st i l-i koner som Snoop Dogg har sett spå, säljs nu även i Sve rige. Välj enegen modell eller ploc ka ihop enunik cykel med lösa delar.

Cyklarna börjar på cirka 4.000kronor, ett ganska lågt pris fören låg cykel.

För mer info: www.lovelylowrider.se

Hmhm-budsväska

o s p rey har gj o rt en axelväs-ka, inte cykelbudsväska, somkan användas för cykling.Den har en massa fack,bland annat ett vadderat da-torfack och rymmer cirka 20liter.

Finns hos: Playground StoresCirkapris: 750 kronor

Nya Ultegra tiodelad

nu lanseras den klassiska Ultegra-gruppen från Shimano i ny skep-nad. Den har lånat mycket teknologi och design från nya Dura-Acemen har en blankare, ljusare finish. De stora skillnaderna är att ävenUltegra blir tiodelad och får det nya Hollowtech II-vevpartiet, med in-tegrerad vevaxel. Även de integrerade växel- och bromsreglagen fårsamma förbättrade ergonomiska egenskaper och det kortare slag iväxelspakarna som tidigare var förbehållet Dura-Ace.

Andra nyheter på gruppen är inbyggd toe-injustering av bromsklos-sarna, en ny sadelstolpe och en ny SPD-pedal. Hela gruppen blir dess-utom ett hekto lättare än föregångaren.

Leverantör: Hallmans Sports 018-56 16 00www.shimano-europe.com

Årets bästa …

ja, vadå ? Snart är det dags att summera 2004 och vi vill ha dinhjälp. Skriv en egen ”Årets bästa”-lista om vad som helst som harmed cykel och 2004 att göra och skicka den till oss. Bland de publi-cerade bidragen lottar vi ut två heta samlarobjekt: Giro-vinnarenDamiano Cunegos signerade Saeco-teamtröja och en Trek-Tour deFrance-edition tröja, tillverkad i mycket begränsad utgåva för att firaLance Armstrongs sjätte Tour-seger.

Skicka din lista till redaktion@kadens.se senast den 20 septem-ber. Skriv ”Årets bästa” som ämne.

Trek Fuel med lättare ram

nu lanserar tre k sin fulldämpade Fuel med en ny OCLV-110 kol-fiberram, samma OCLV-komposition som Lance Armstrong kör med pålandsväg. Redan nu åker Trek/VW-teamet på ramarna som släpps tillallmänheten under 2005.

Siffran 110 visar hur många gram kolfiber som används till varje kva-dratmeter OCLV-väv. Den nya ramens fronttriangel blir därmed 75gram lättare än den tidigare OCLV 120-varianten. OCLV 110 kommerfinnas på Fuel 98, Top Fuel 110 och Project One.

För mer info: www.trek-bikes.com

Vinn! Vinn! Vinn!

FilipMeirhaeghedopad

den, numera f. d . världsmästa-ren i mountainbike Filip Meirha-eghe har åkt dit för doping. Denförbjudna substansen var epooch avslöjandet innebär att 33-åringen avslutar sin karriär medomedelbar verkan.

Meirhaeghe lämnade ett posi-tivt prov vid en kontroll två dagarinnan världscupstävlingen i St.

Anne, Kanada. En tävling som han för övrigt vann. Han erkände direktatt han fattat felaktiga beslut i syfte att ”vinna allt”.

Redan 1997 blev Meirhaeghe förbjuden att tävla under en period pågrund av för höga hematokritvärden, vilket kan indikera dopingmiss-bruk.

I Kadens 2-04 intervjuades Meirhaeghe och sa då bland annat föl-jande om doping:

”Om du skulle bli testad positiv för ett förbjudet ämne, hur skulle du bete digdå?

Åh, det är inte så enkelt att spekulera om det nu. Jag vet inte hurjag skulle reagera förrän det faktiskt händer.

Hur ser du på Frischknechts retroaktiva VM-guld som ett resultat avChiottis dopningsbekännelse?

Frischknecht fick guldet eftersom Chiotti flera år senare erkändedopning. Men det räcker egentligen inte med titeln som kompensa-tion, man får aldrig samma känslor och upplevelse som under självavärldsmästerskapet så långt efteråt. Det är försent!

Vad anser du om dopning? Borde det legaliseras i viss utsträckning ellerförbjudas helt?

Jag antar att kontrollsystemet som finns nu är ganska bra. Det ärsvårt att fuska och jag är för många kontroller. Men man kan inte kol-la allt.

Förekommer det mycket dopning inom mountainbike?Man talar i allmänhet inte mycket om det. Men alla säger förstås att

man inte ska dopa sig. Jag delade rum med Bas van Dooren ett år [somåkte dit för dopning och erkände, reds.anm] och jag hade inte enaning. Det kom verkligen som en chock, det gör det alltid när någonavslöjas.”

Undrar om han är lika chockad idag?

Armstrong – filmen

nu blir armst ro n gs liv och karriär film. Kanske med skådespelarenMatt Damon i huvudrollen. Allt är på planeringstadiet, men tanken äratt filmen ska ha premiär 2006. Kommer de sälja Powerbars i pop-cornståndet då?

18 | kadens nr 5:2004

Tema: långt och länge Ett dygn i sad e l n

kadens nr 5:2004 | 19

timmar

Cykla så långt du kan på ett dygn. I skogen, på leriga stigar,i stekande solsken, mörker och ösregn.

Visst fick deltagarna i 24-timmarstävlingen Sömnlös i Rudanont i kroppen.

Men de flesta hade mest kul. För 24-timmars handlar likamycket om gemenskapen som utmaningen.

text: st e fan larsén foto: david elmfe l d t

20 | kadens nr 5:2004

När vi lämna r tävlingsom-rådet vid sjutiden på kvällen har deltagarna kört fyra, avtjugofyra timmar, på det tek-

niska och leriga åttakilometersvarvet.Fyra timmar är en tid som motsvarar vadherreliten kör de längsta långloppen iSverige på.

Vi åker hem, äter middag på krogen,sover, äter frukost, läser tidningen ochåtervänder på förmiddagen.

Och de cyklar fortfarande. Nu har de bara fyra timmar kvar tills

dygnet är fullständigt. Alltså ännu ettriktigt långt långlopp.

Utan sömn. Många kan inte äta längre och energin

är på upphällningen. – Maten smakar inte längre. Mat är

äckligt just nu, berättar vår testpilot Kal-le Bern som har försökt sova en knapptimme men inte lyckats.

Vi får nästan dåligt samvete för att hanjutit av hemmets lyx – en säng, lakan,dusch, lagad mat och torra kläder.

Men Kalle verkar inte avundsjuk. Bara trött.Det handlar om uthållighetstävlingen

Tellus Sömnlös i Rudan, som går för and-ra året i rad: cykla mountainbike så långtdu kan på ett dygn. En populär tävlings-form i bland annat England, Tysklandoch USA. Extremt uthållighetstävlande iskön förening med festivalartad gemen-skap: grill, smuts, öl och garv.

Formen växerOch det växer i Sverige. Över 30 cyklisteranmälde sig till soloklassen, över 60 tilllagtävlingen. Favoriter i herrsoloklassenvar 24h-specialisten Mattias Lundqvistsamt duktiga långdistanscyklister somStaffan Gereonsson, Christopher Anje-vik, Tobias Andersson och de två över-raskningarna KristianstadcyklisternaMartin Johansson och Tim Nilsson. Dess-utom dök Sverigecupvinnaren i XC från2003, Daniel Eriksson upp. Två damerkörde också solo: Sara Danielson och ToveÖsterlund.

Men de som direkt från start satte to-nen var det danska fyrmannalagetHMTBK-E2, som själva arrangerar en 24h-tävling i sitt hemland. Kasper Busk körde

ett fruktansvärt snabbt första varv på 24minuter blankt.

– Det kändes bra i benen och jag gillaratt köra hårt direkt så man kommerigång, sa Kasper vars lag ett knappt dygnsenare fick cykla ett ärevarv den danskaflaggan emellan sig.

Annars är just hög fart inte utmär-kande för 24h-tävlingar. Det går lång-samt mest hela tiden. Ibland blixtrar dettill i de trötta ögonen när någon försökerklättra en placering, men det klassiskaspänningsframkallande täv l i n g s m o m e n-tet lyser med sin frånvaro. Det är näst in-till omöjligt som publik att få en uppfatt-ning om vem som gör vad och hur ställ-ningen är. De som slåss om segern kanfaktiskt lika gärna ligga och sova, äta el-ler vingla omkring ensamma ute i mörk-ret. Eller ha åkt hem för att komma till-baka senare.

Enda sättet att få grepp om loppet är atthänga över tävlingsledningens axlar ochfölja de registrerade varven på dator.Ovissheten håller i sig till de allra sistatimmarna. Då sker allt snabbt och plöts-ligt. Ledaren klappar igenom, omkast-ningarna i toppen av herrsolotävlingenär många och snabba.

– Vi har tittat på olika varianter för atthitta ett format som passar oss, både iTyskland, England och USA. Just det härformatet har vi valt för att det blir lite merspännande på slutet, berättar MattiasLindström, arrangör från Ett annat lopp.

Det handlar om en specialregel sominnebär att om två cyklister ligger på likaantal varv vinner den cyklist som har körtdet sista varvet snabbast.

En regel som innebar många taktiskadiskussioner mellan cyklister, suppor-ters, publik och tävlingsledning. För detvar inte bara publiken som hade svårt attfölja utvecklingen. Många trötta cyklis-ter hade stora problem med att räkna utvad som gynnade dem just då – om deskulle köra ett varv till, gå och lägga sig,äta mat eller avvakta närmaste konkur-rents handling. Det var mycket väntandeoch dividerande sista timmarna.

– Till nästa år kommer vi försöka ha enprojektor så att tävlande och publik kanfölja loppet, men det är svårt att få det attfungera bra utomhus om det till exempelregnar. Men i år hade vi speaker, bara detär ett stort plus, säger Mattias.

Slapp tänkaEn som slapp tänka var Tim Nilsson frånKristianstad MTB. Han hade varit i led-ning under större delen av natten, med-an konkurrenterna föll ifrån en efter en.Några bröt, andra gick och la sig och soven timme.

Mattias Lundqvist var det stora hotet,han hade vilat och började, när han välvar uppe på cykeln igen, knapra in påTims ledning.

Så plötsligt var det färdigt för Tims del,en dryg timme innan dygnet var över.

– Jag kom femhundra meter in på var-vet och sen gick jag in i väggen totalt. Jagvar tvungen att gå långa sträckor, till ochmed på grusvägarna. När Mattias Lund-qvist passerade mig sa jag grattis till se-gern, berättar den ändå märkbart nöjdecyklisten.

Han satt vid målet och såg på när ävenTobias Andersson passerade honom utanatt orka göra något åt det.

Tobias körde sitt sista varv nästan 40minuter snabbare än Tims sista, vilketsäger en del om hur trött Tim verkligenvar.

Innan start hade Tim funderingar påom det inte var idiotiskt att cykla 24 tim-mar. Mörkret var det han fruktade mest,att det skulle bli tungt att fortsätta dåmorgonen gryr efter 13–14 timmars cyk-ling. Men farhågorna infriades inte.

– Jag har inte sovit något och bara vilat40 minuter totalt. Men magen funkadeinte så jag har inte fått i mig någon mat.Jag skulle behövt äta och vila mer för att

Mattias Lundqvist har precis fått veta att hanvunnit och inte behöver cykla mer.

Tema: långt och länge

klara av det. Jag kan inte cykla en metertill, sa Tim som plötsligt, inom loppet aven timme, rasade till tredje plats totalt.

Segraren Mattias Lundqvist tog en läng-re paus under natten på grund av ryg g p r o-blem, men kom sedan igen starkt.

– Jag är grymt trött nu. Det var en job-big bana, väldigt teknisk, men det kän-des ganska bra under loppet trots allt.

– Efter vilan räknade jag baklänges påhur snabbt jag måste cykla per varv för attta in Tims försprång och det funkade.Han tröttnade ju dessutom. Annars harnatten varit bra, lite ryggont men cykelnhar funkat perfekt hela tiden, berättadeen något medtagen Mattias efter loppet,

Att banan var svår, men vacker och ro-lig att köra, höll flera av deltagarna medom. Regnet som formligen öste ner straxinnan start och fick både kravallstaketoch luftkorv att säcka, gjorde det inte lät-tare. Banan var lerig och några cyklisterfick förstås problem med igenkladdadeväxelsystem efter alla timmar.

– Det är en ganska svår bana om maninte är teknisk eller van vid att köramountainbike, säger speakern och lång-distanscyklisten Peter Tonér, som annarsvar full av lovord för arrangemanget.

– Det är en väldigt osvensk företeelse påså sätt att det är mer av en happening änen mountainbiketävling så som Svenskacykelförbundet kanske vill att det ska seut, säger han.

Kul nattOsvenskt eller inte – vi blir i varje fall im-ponerade av arrangemangets höga stan-dard, professionella genomförande ochgoda stämning. Deltagarna sitter runtmellan varven, grillar, snackar och gar-var åt varandras krämpor och bekymmer.

En som hade särskilt roligt var moun-tainbikelandslagscyklisten To ve Öster-lund som tämligen ohotad tog hem segerni damsolo-klassen före Sara Danielson.

– Jag var nästan aldrig trött, inte ens nuefteråt känner jag mig så trött som jagborde vara. Natten var inte alls så farlig.Jag har aldrig kört med pannlampa förutoch det var så himla kul!

Egentligen är kortare XC-lopp det Toveföredrar, men hon ångrar inget.

– Det gäller att hitta sitt eget tempo ochsen hålla det. Jag fick rejäla skavsår så jagkunde inte sitta så mycket på slutet, menannars har jag cyklat på. Jag har knapptvilat alls och faktiskt cyklat i nästan allabackar, säger hon piggt.

Det var det inte många av killarna somgjorde.

Den rutinerade herrsolosegraren Mat-tias Lundqvist var också mycket konse-kvent i genomförandet av sin taktik. Enhalvtimme innan loppet visste han pre-cis vad som gällde.

– Att äta och dricka mycket. Jag äter påsamma sätt som under Red Bull 24h (somMattias vann 2002), det funkade ju då sådet kommer funka nu. Jag kommer körahårt i början, vila en del på natten ochsen ta igen förlorad tid senare på morgo-nen, sa han strax innan start.

Och det var precis det han gjorde.

Lugn arrangörEn annan deltagare var den hårt ansattearrangören Mattias Lindström som trotsösregn, frågvisa deltagare och media,däribland fyra tv-team, behöll lugnet närvi pratade med honom 20 minuter innanstarten.

– Det kommer bli kul. Att köra solo ären riktig utmaning, ett äventyr där manmåste klara av alla svårigheter själv. Lag-tävlingen är en helt annan grej, det ärmer fokus på gemenskapen – det är litefestival över det, säger han om arrange-manget som går för andra året.

Det är en liten kärngrupp kompisar ochcykelfanatiker som drar ihop tävlingen.Man har på ett år ökat med över 400 pro-cent och dragit nytta av många erfaren-heter från första arrangemanget 2003.Till nästa år vill man bli ännu större ochbättre. Men först hade Mattias ett dygncykling framför sig.

– Jag kommer gå ut hårt de första tre-fyra varven och försöka hänga på de snab-baste. Sen ska jag trappa ner tempot lite,sa han om sin taktik strax innan start.

När starten väl gått var det många somkörde på hårt, trots att det var så mångatimmar kvar. Anne Juretic i fyrmannalag207 tog det lugnast.

– Det är alltid tungt i början innan mankommer igång. Det är ganska lerigt ochdet lär bli värre, sa hon efter ett varv.

Kadens utsände cyklist Kalle Bern varav samma uppfattning.

– Det är blött och svårt att hålla tempoti skogen. Det var kö i början, men nukänns det okej sa han efter första varvet.Jag skulle kanske haft med mig musik attlyssna på, det blir ganska fort ensamt iskogen. Man tappar kontakten med folkoch då blir det tomt. Det finns inte såmånga att snacka med därute, säger han.

Ett dygn senare kliver han av cykeln. En dag äldre men många erfarenheter

rikare. (Läs Kalles berättelse på sidan 22.)

kadens nr 5:2004 | 21

2-mannalag1. Lergubbarna 30 varv, 240 km

3-mannalag1. Mighty Lion Rockers 26 varv, 208 km

4-mannalag1. HMTBK-E2 (Danmark) 46 varv, 368 km

Herr-solo1. Mattias Lundqvist 31 varv, 248 km 2. Tobias Andersson 30 varv, 240 km3. Tim Nilsson 30 varv, 240 km---9. Kalle Bern 22 varv, 176 km

Dam-solo1. Tove Österlund 22 varv, 176 km2. Sara Danielson 17 varv, 136 km

Fullständiga resultat på http://www.ettannatlopp.nu

re s u ltat tellus sö mnlös i ru dan 24 h

Tove Österlund hade kul i mörkret.

– Jag gick in i väggen totalt och var tvungenatt gå långa sträckor, berättade Tim Nilsson.

22 | kadens nr 5:2004

Vi bad Kalle Bern att dela med sigav 24-timmarsupplevelsen. Vi vil-le veta vad som händer i knoppenunder ett dygn i sadeln. Men vitog också reda på vad som händeri kroppen. Kalle var vår cyklande24-timmars-försökskanin. Följmed på hans dygn i sadeln.

Vår slutsats? Don’t try this athome, kids!

text: kalle bern och anna sjögre ntester: a n na sjögre n / 02foto: david elmfe l d t

Ib ö r jan av maj, under ett informellt redaktionsmöte kom vi av någon konstig anledning in på 24-h täv-lingar. Av en ännu konstigare an-

ledning tyckte jag att det vore kul att köraen tävling i ett dygn. Ganska snart var jaganmäld och tilldelad startnummer tret-ton.

Min nyfikenhet på denna extrema täv-lingsform började sakta ersättas av ång-est. Hur förbereder man sig för att orka cykla 24timmar i sträck? Se till att optimera din fett-förbränning och ladda med rätt energi innanloppet så kommer du långt. Om du sedan för-bereder dig mentalt så kommer du ännulängre. Sista biten är det du mot tröttheten,geggan och skavsåren. Men det är väl detsom är själva utmaningen?

Tre dagar till start.Jag har börjat att lad-da. Efter varje måltid sitter jag och svet-tas i ett par timmar.Jag vill helst undvikakolhydratdrycker eftersom magen kom-mer få nog med problem under tävling-en. Pasta, havregrynsgröt och en del risvarvat med mycket vatten är min diet.

Om jag laddar som man ska vet jag

inte, men jag äter mer än vad jag någon-sin gjort.Nyckeln till framgång i långa lopp stavas fett-förbränning. Det spelar ingen roll hur ambiti-öst du laddat kroppen med kolhydrater, gly-kogenförrådet (kolhydrater lagrade somenergi i musklerna) kommer ändå inte atträcka längre än 1–1 1/2 timme. Sen är du heltberoende av din fettförbränning för att kom-ma framåt. Och fettförbränningen trimmardu med distansträning framför allt.

Kaffe är gottDet är nu sex timmar till start och jag ätermin andra av tre stora tallrikar havre-grynsgröt, den gröt som enligt mig sma-kar absolut sämst. Jag ska försöka äta enstor lunch bestående av pasta men ävenpasta har jag ledsnat ganska så rejält påvid det här laget.

Det är ju gott med kaffe i alla fall.Trots att det är omöjligt att ladda med kolhy-drater så att det räcker under hela loppet ärdet en fördel att ha så mycket glykogen sommöjligt lagrat i musklerna. Kolhydratladdningkan därför, rätt utfört, vara en fördel. Dukommer att använda en blandning av fett ochkolhydrater som bränsle, i alla fall under denförsta delen av loppet.

Femton minuter till start. Dags att börjabyta om till cykelkläder och sedan cykla itjugofyra timmar. Det låter och kännsganska lätt. Är pigg och utvilad.Veckorna innan loppet ska du trappa ner påträningen för att kroppen ska få optimalachanser att bygga upp musklerna och åter-hämta sig. Dra ner på de riktigt långa passenoch kör lättare kortare pass för att hålla krop-pen pigg och alert. Vila mycket och se till attäta och sova ordentligt.

Starten har gått15.00 – Starten har gått. Det första varvetär nästan klart och jag lämnar mitt förstablodprov. Benen känns starka men jagoroar mig lite över vilket tempo jag skavälja. Kör jag sakta i skogen blir det jobbi-

gare. Vet inte heller om jag ska börja gåuppför de värsta backarna redan nu föratt inte dra på mig mjölksyra från början.Det finns ett ganska stort publikstödlängs med hela varvet och alla verkar hejapå alla.Försök så långt det går att undvika att samlapå dig mjölksyra, det tär hårt på dina värde-fulla glykogenförråd. Håll din fart och kon-centrera dig på ditt eget lopp istället för attförsöka hänga på någon annan.

18.30 – 20,5 timme kvar. Jag går för förstagången av banan för att äta något annatän energikakor. Lite pasta, som verkadegod när jag gjorde den, smakar inte såjätteroligt kall och klibbig. Annars är detfortfarande kul att cykla och kroppenkänns bra. Lite småvärk i ryggslutet för-tränger jag och berättar inte om det förnågon annan.

Vid sju fortsätter jag och ser fram emotmin sushimiddag som kommer mednattsupportern Jonas vid niotiden. Sitter

Tema: långt och länge Tj u g ofy ra timmar

K a l l e

Mörkercykling. En del av 24h-upplevelsen.

still i totalt tjugofem minuter och kännerinte för att stressa – det är runt tjugo tim-mar kvar att köra. Jag får hjälp med atttvätta cykeln som av någon anledningblir täckt med geggamojja när jag cyklar.Tänk på att få i dig näring regelbundet redanfrån början, det är svårt att komma ikapp omman ligger efter i näringsintag. Vad du väljeratt äta är individuellt, men energikakor, vittbröd, torkad frukt, pasta och bananer funkarbra för de flesta. Prova under träning.

Vålnader i mörkret21.18 – 17 h 42 min kvar. Har lämnat mittsista blodprov innan natten. Ska nog inoch äta lite och montera lamporna på cy-keln för nu närmar sig natten.

Min nattsupporter har missat pendel-tåget och kommer en timme senare änplanerat. Jag äter lite bröd och banan.Men även banan, som jag annars gillar,börjar smaka illa. Det fyrmannalag somjag delar partytält med hjälper till meddet mesta: mekar, tvättar cykel och är all-mänt sällskapliga.Matsmältningen går på sparlåga under fy s i s ka n st rängning och magen blir kä n s l i g a re, manm å ste därför vara ext ra noga med vad manstoppar i sig. Det re nt pra kt i s ka spelar oc ks åin; finns det mat - st at i oner eller planerar duatt bära med dig energi? Kan du få langning?Fu n g e rar maten att äta på cykeln om du intevill st anna? Det är också viktigt att det sma-kar gott, eftersom du förmodligen inte kom-mer att vara så sugen på att äta under lop-pet.

01.00 – 14 timmar kvar. Nu har jag börjatprata med mig själv ute i skogen. Detkänns väldigt ensamt ibland och hålenpå frisbeegolfbanan ser ut som vålnader imörkret.

Rötterna är hala och trots att jag ätitganska mycket lera verkar det bli mer ochmer.

Börjar erkänna för mig själv att jag ärtrött men ska nog inte säga det högt tillnågon.

Försöker prata med alla som jag möter iskogen men många verkar trötta och körmest bara på. Banan är riktigt tråkig nu,jag kan alla rötter men halkar runt merän tidigare.

Det regnar igen. Ibland så känns det som ett ganska kor-

kat projekt. Vad är det för fel med att sovapå nätterna?Glöm inte vätskan! Ett bra tips är att ta medsig både vatten och sportdryck så att du kanblanda, och eventuellt späda ut sportdrycksom du får langat om den är för stark. Det ärotroligt viktigt att dricka tillräckligt, så se tillatt du kan fylla på vätskeförråden under lop-pet. Slutligen är några energigel bra att hamed som snabba tillskott när energinivånsjunker, men spara gelerna till slutet av lop-pet för att undvika för stora svängningar iblodsockret.

Halvtid03.00 – 12 timmar kvar. Halvtid! Firarmed att äta de sista sushibitarna. Jag by-

ter till torra kläder vilket känns under-bart. Torr, varm och mätt drar jag iväg,lite småseg i benen men annars kännerjag mig prima. Ryggslutet känns bra igenoch jag kör med pannlampa istället förden styrmonterade lampan som batteri-erna tagit slut i. Jag kör ett varv utan attträffa någon annan cyklist. Det har bör-jat bli rejält långtråkigt och pulsklockanhar skakat så mycket att handleden görriktigt ont.

Ungefär var femte minut kallar jag mig självför idiot.Att förbereda sig mentalt för ett långlopp ärovärderligt. Du kommer med all sannolikhetatt bli så trött att bara motivationen håller digigång, och då gäller det att kunna hålla denegativa tankarna stången. Dela upp loppet imindre delmål, och fokusera bara på ett del-mål i taget.

06.40 – 8 h 20 minuter kvar. Håller på attsomna på vissa raksträckor och kännermig riktigt sovtrött. Bestämmer mig för

kadens nr 5:2004 | 23

Med en kadens på 90 varv/minut i 17 timmar … det blir några tramptag för trampdynorna.

att prova att sova ett tag. Lägger mig i täl-tet och stirrar i taket i nästan en timme.Jag kan inte somna och kan inte helleräta. Allt smakar skit. Det enda jag vill äratt borsta tänderna för att få bort smakenav svett, lera och tio sorters sportdryck.Men tandborsten är hemma så jag fårköra vidare som jag är.

Känner mig piggare trots, eller kansketack vare, att jag inte lyckades somna.Sjunger lite och är glad över ljusets åter-komst. Kör varvtider som med tanke påomständigheterna känns bra.Trö tt h eten kommer fö r m odligen att dy kau pp i olika ske pn a d e r. Den fö rsta är re nt fy-sisk: trö tt i musklerna, stela ben och öm-mande nacke. Du kan oc kså bli trö tt av nä-ri n g s bri st, musklerna är tomma på energioch blod soc kret är lågt. Sen kommer fö rr el-ler se n a re den mentala trö tt h eten, när mot i-v at i onen att cykla vidare börjar sv i kta. Ma nser inte någon mening alls i att hålla på attplåga sig och vill helst gå av banan oc hslänga cykeln i diket.

Vad hände?10.20 – 4 h 40 minuter kvar. Pang! Jag sit-ter på marken bakom cykeln med föt-terna i pedalerna och fattar inte vad somhänt. Sekunden innan satt jag och drackutan att hålla i styret.

Sadelbulten sprack tio minuter in påvarvet, men jag väljer att köra vidare stå-endes istället för att vända. Skönt med enoplanerad vila medan jag får stolpen fix-ad.

Nu har jag bara motsvarande ett långtlånglopp kvar att köra. Tror att jag fåtttillbaka aptiten och tigger till mig enhamburgare med pommes och cola, taren entusiastisk tugga för att upptäcka attallt fortfarande smakar skit. Äter uppändå.

Har ont nästan överallt, utom i vän-sterhanden. Där har jag ingen känselkvar.

Trötthet på grund av näringsbrist kan ofta av-hjälpas akut med en energigel som ger snabbenergi. Ofta har man en kombination av fy-sisk trötthet och energibrist och då kan ettsnabbt energitillskott göra underverk. Töm-mer du förråden för mycket är det svårt att fåi sig tillräckligt med energi för att komma uppi en bra nivå igen.

13.50 – 1 h 10 minuter kvar. Går ut påmitt sista varv med två stödcyklister somhejar och kör med mig i mitt väldigt lug-na tempo. Nu känns det otroligt skönt,jag kör uppför de flesta backarna och be-nen känns pigga igen. Tanken på att du-scha och få åka hem känns nära nu. S v i ktande mot i v at i on är tuffa re att kom m aö ve r, här gäller bara positiva tanka r. På m i n ndig om hur bra det kommer att kännas när dugår i mål, om hur långt du har kommit, oc hs i kta bara på ett delmål i taget. Ett tips ka nv a ra att kon ce nt re ra sig på en detalj, som attfå ett pe rfe kt tramp eller att fo ku se ra på and-ningen för att dist ra h e ra de negativa tan-ka rna.

Allt har en förklaring14.36 – slutet. Att komma i mål och förståatt jag klarat det känns underbart. Jag villbara packa ihop och dra hem. Tar ensnabb dusch och packar in grejorna i bi-len. Är för trött för att stanna kvar ochvänta på prisutdelningen. Jag går runt imålområdet stel, halt men glad. Själv-klart kommer regnet, som vi prenumere-rat på det senaste dygnet, tillbaka för attsäga hej då till alla tappra cyklister.Den mentala tröttheten har en vetenskapligförklaring. Under långvarig ansträngning ökarmängden serotonin i hjärnan. Serotonin är ensignalsubstans som sköter kommunikationenmellan nerverna i hjärnan. När serotoninni-vån ökar medför det att motivationen börjarsvikta, man känner sig tröttare och har svårtatt koncentrera sig. Mekanismen bakom fe-nomenet är rätt komplicerad men hänger

ihop med att mängden fettsyror i blodet ökarvid långvarig ansträngning, vilket genom enkedjereaktion leder till en ökning av seroto-nin i hjärnan.

Dagen efter.Vaknar till efter en väldigt lång och djupsömn, det värker överallt och handen ärfortfarande bortdomnad. Äter en jätte-frukost och väljer efter det att ta cykeln intill stan. Mest för att trampa igång benenmen också för att känna efter om babia-nen tagit tillbaka röven som han lånadeut någon gång under natten.

Det känns ganska okej att sitta påsadeln igen. Men om att cykla i ett dygnsäger jag som alltid efter en lite för hårdnatt – aldrig mer.

Fikar med en kompis och berättar liteom tävlingen. Jag inser att det på ett kon-stigt sätt var ganska kul. Funderar tyst påatt köra nästa år.

Kanske i lag. Kanske ensam.

Första backen, första blodprovet.

24 | kadens nr 5:2004

Övre kurvan visar pulsen, den mellersta kurvan höjdskillnaden och den nedre kurvan farten.

Mjölksyran minskadeVi valde en av de tyngsta backarna på bananoch kollade Kalles mjölksyrahalt vid toppenav backen vid några olika tidpunkter underloppet. Ju längre tid loppet pågått ju mindremjölksyra hade Kalle.

Mjölksyra bildas när kroppen tillverkarsnabb energi under syrebrist, till exempel ibackar och spurter. Under en lång tävling såtömmer man i princip ut musklernas förråd avglykogen, och tappar därför successivt för-mågan att jobba på högre intensiteter. Där-med bildas mindre mjölksyra. Att man cyklarlångsammare bidrar också. Trenden brötsdock under sista varvet då mjölksyran stegett par snäpp igen. Se där vad lite adrenalinoch målvittring kan göra.

Ansträngningen ökadeTittar man på Kalles upplevda ansträngningvid toppen av backen så ökade även den jufler timmar i sadeln som hade avverkats. In-tressant är att den upplevda ansträngningenvanligen hänger ihop med pulsnivån. Men

när energin börjar ta slut och den centralatröttheten ökar så upplever man ansträng-ningen som värre än vad den faktiskt är.

Kalle svulladeKalle lyckades få i sig 7.400 kalorier underloppet. Totalt var 59 energiprocent från kol-hydrater, 13 procent från protein och 27 pro-cent från fett. Rent teoretiskt kan kroppennästan bara använda kolhydrater under fy-sisk prestation. Men under så här långa an-strängningar är det viktigaste att man får i signäring över huvud taget.

Kalle lättadeTotalt 11 liter vätska gick ner. Det låter myck-et men är ändå betydligt mindre än vätske-förlusten under loppet. Man tappar vanligtvismellan 1–2 liter vätska per timme ansträng-ande aktivitet, beroende på tempo och luft-temperatur. Aktiv cykeltid för Kalle var cirka17 timmar och han förlorade förmodligenrunt 20 liter vätska.

Kalle tappade 3,3 kilo i kroppsvikt under

loppet, varav det mesta var vätska. Att hanklarade hela loppet utan krampkänningar ty-der ändå på att vätskeintaget låg på en branivå och att han fick i sig mineraler som ka-lium och magnesium via sportdrycken.

Ett dygn Kalle-fakta

Före. Kalle tappade 3,3 kilo under loppet.

Kalles lopp i siffror

Totaltid 23.36.18

Cykeltid 17 timmar

Snittpuls 116

Maxpuls 180

Totaldistans 181,5 km

Antal varv 22 á 8 kilometer

Snitttid per kilometer 7:41 min

Medelhastighet 12.1 km/h

Maxhastighet 40.2 km/h

Antal höjdmeter klättrade 3.275 meter

Pulsnivåer under dygnet:

168-179 slag/min 5 minuter, mindre än 1 %

160-167 slag/min 19 minuter, 1 %

148-159 slag/min 1 h 39 min, 7 %

119-147 slag/min 10 h 15 min, 43 %

Under 118 slag/min 11 h 16 min 48 %

kadens nr 5:2004 | 25

Förberedelser: packa mat. Kalle svullade.

Tema: långt och länge

Lö parlegenden emil zat o p e k sa en gång att ”om du vill vinna priser ska du springa 100 meter – om du vill lära dig något ska du

springa maraton”.Det passar väl in på Henning Sørums

filosofi. Överfört till cykel gör professornvid Norges veterinärhögskola i Oslo detmesta långt. Väldigt låååångt.

– Jag är väl en äventyrare. Den sortensom trivs bäst när kroppen får arbeta lite.Samtidigt som jag gillar att träffa ochprata med människor. När jag har cyklatensam i USA och Australien har jag lärtkänna mig själv väldigt väl. Man får eninre självtillit, säger han.

Henning Sørum tvekade när vi villeporträttera honom. Han menade att viborde skriva om stämningen och kamra-terna i cykelklubben i Rye istället. Närdet gäller cykelbragderna använder haninte gärna stora bokstäver.

– De som ägnar sig åt, eller har ägnatsig åt, idrott vet vad det innebär att cyklalångt ensam. Att få ett erkännande frånomgivningen är förstås alltid trevligt.Människor i allmänhet tycker väl om attbli uppskattade, säger han.

”Jag undrar hur den här mannen ärskapt” skrev en iakttagare på Henningshemsida under rekordförsöket mellanNordkap-Lindesnes i juli i fjol – sträckanmellan Norges nordligaste och sydligastefastlandspunkt är 2634 kilometer. Då gickHenning in i väggen halvvägs, reste sigigen och tog ett stort ansvar då ”motor-

erna” Carl Erik Pedersen och Dag Haugmåste ge sig. Med tre man på hjul, ochmed över 140 mil kvar till Lindesnes,hade de flesta nog gett upp vid det laget.

– Då vi svängde av från den stora Euro-pavägen vid Vigeland, med bara 26 kilo-meter kvar, tänkte jag att ”nu är det fak-tiskt inte bara att rulla in i mål”. Jag min-des sträckningen från år 2000. Det varmörkt, blåsigt och kallt. Vi var utmat-tade, väldigt trötta. De första 10 av de sis-ta 26 kilometrarna gick jättebra. Men såsvängde vägen in mot ett par knäpparsom var några av de värsta på hela sträck-an. En perfekt avslutning för att verkli-gen pina cyklister.

– Dagarna efter kände jag mig som jagkan tänka mig att det känns att bliäldre … som en 70–80-åring. Motivationoch lust var borta. Jag kunde somna i sto-len hemma och vakna fem minuter se-nare, berättar han.

Tredje gången på NordkapHenning är en Nordkap-veteran på cykel;tre gånger på två hjul. Senaste gångerna,2000 och 2003 i samband med rekordför-söken, men redan 1974 debuterade han påden ödsliga platsen.

Han var 15 år gammal då han och tvåk a m r ater gav sig iväg från lantbruket iRåde i Östfolds län med kursen ställd motN o r d k a p. En av tonåringarna blev sjuk påvägen, men Henning och den åt e r s t å e n d ekompisen cyklade 4780 kilometer på tre-växlade cyklar med 25 kilo packning på 28

dagar, inklusive en returresa genom Fin-land och Sverige.

I juli i fjol, 29 år senare, var cirkeln slu-ten då han och klubbkamraterna Egil An-dreas Aasheim och Stein Morten Storrøcyklade 2634 kilometer från Nordkap tillLindesnes på 118 timmar och 18 minuter.En förbättring av rekordet med hela femtimmar och sex minuter. Henning varden ende av de tre som var med då det ti-digare rekordet sattes år 2000.

Storrø (34 år) prisar sin klubbkamrat: – Henning är en speciell person som

motiverar alla runt honom. Han har enegenskap att alltid säga rätt sak vid rätttidpunkt. Då vi startade från Nordkap ut-brast han: ”Jag har inte varit så här gladsedan jag fick min första cykel”. Han ut-strålar äkta cykelglädje. Eftersom han ärutbildad veterinär har han också storkunskap om människors fysiologi ochnäringsbehov. Jag har lärt mig mycketom kosthållning av den mannen, berät-tar han.

Henning Sørum är ett med sin cykel,en riktig kung på två hjul. Men det varbara spillror kvar av honom den där mor-gonen då han klockan 04.18 den 8:e julirullade in till slutmålet i Lindesnes.

– Det var blandade känslor. Jag var lät-tad, men samtidigt så utmattad att jaginte ens klarade av att göra en segergest.Vi hade sovit sammanlagt 10-11 timmarunder fem dygn. Jag såg nog lite besvikenut eftersom vi inte hade klarat målet attkomma ner mot fyra dygn. Det blev en

kadens nr 5:2004 | 27

Norsk professor med cykelpassion

Ev i gh et s m a s k i n e n Henning Sør u m

Henning Sørums 45 år gamla liv har under längre perioder handlat om att cykla. Från att han som tioåringhemma i Råde i Norge grät sig till en 50-60 mil lång cykeltur till Sverige, via 4852 kilometer ensamcyklingtvärs över USA på 15 dygn till rekordtiden på sträckan Nordkap – Lindesnes i juli i fjol. Professorn vid Norgesveterinärhögskola har cyklat det norska 54 mil långa motionsloppet Styrkeprovet 25 gånger.

– Jag trivs bäst när kroppen får arbeta lite, säger han.

text och foto: ø i v i nd stø l da l

28 | kadens nr 5:2004

omöjlig uppgift då Carl Erik och Dagtvingades bryta tidigt.

Är det möjligt att cykla på fyra dygn?– Ja. Om alla fem hade fungerat optimaltfrån start till mål och om vind- och tem-peraturförhållandena hade varit gynn-sammare så hade vi i varje fall varit väl-digt nära målsättningen på fyra dygn.Stödet ute i landet var enormt. Vi hade67.000 besök på hemsidan de fem dyg-nen.

Han vet inte om han vill pröva en tredjegång.

– Det blir knappast jag som drar igångett nytt försök. Sist blev min fru lite oro-lig, hon var rädd att jag skulle somna påcykeln. Vi hoppas att någon annan skaförsöka sig på rekordet, då kommer sä-kert någon i vår klubb att reagera.

11 500 mil jobbpendlingDagen efter att rekordet var i hamn, cy-klade han den vanliga vägen till jobbet iOslo.

– Den sträckan, 10 kilometer, har jagcyklat varje dag som jag har varit på arbe-tet sedan 1983, med undantag för ett år då

jag jobbade i Oregon, USA, säger Hen-ning.

För 30 centimeter nysnö eller is en vin-termorgon stoppar inte entusiasten.

– Jag testade att cykla med dubbdäck envecka, men det funkade inte så bra. Jaghar använt gamla slitna racerhjul, deskär effektivt ner i snön och ger bragrepp.

En snabb överslagsräkning ger vid han-den att Henning genom 20 kilometerscykling tur-retur sitt jobb i 24 år har cy-klat cirka 11 500 mil. Detta har varit hansgrundträning från juli till mars.

– Jag tror mer på det jämna, dagliga ar-betet under ett helt år än ett långt, hårtpass i veckan. En timme om dagen görgott, inte minst för psyket. Är det stres-sigt på jobbet är den stressen som bort-blåst efter tio minuter på cykeln.

Men en man som har cyklat 25 Styrke-prov, de flesta med sin klubbs snabb-grupp, tränar givetvis mer än så.

– Efter påsk och fram till Styrkeprovetblir det gärna tre kvalitetspass i veckan.Tisdag och torsdag kör vi back- och inter-vallträning med klubben, och på hel-gerna blir det ofta ett långpass. Upp-värmningen inför Styrkeprovet är alltidmotionsloppen Enebakk Runt, Nordmar-ka Runt och Mjøsa Runt, berättar han.

Det sistnämnda loppet, som går 14 da-gar innan Styrkeprovet, är också det vik-tigaste.

– Då har vi möjlighet att testa lagkör-ningen rent tekniskt i hög fart. I fjol cy-klade vi mycket bra. Vi var bara en minutfrån rekordet med en genomsnittsfart på44 kilometer i timmen på de 235 kilome-terna.

Framåt sommaren, efter Styrkeprovet,är tävlingssäsongen över för Henning.

– Det är mitt avtal med min fru Kari ochvåra tonårsdöttrar Marianne och Kristi-na. När min säsong är så kort blir mitt fo-kus på målsättningarna större. Jag blirinte slapp utan känner mig väldigt hung-rig när det väl blir mars igen, säger Hen-ning.

Långtur som 10-åringHenning är ingen prylgalning. Under re-kordförsöket mellan Nordkap – Lindesnesår 2000 körde han med rammonteradeväxelspakar. För två år sedan köpte hansig en begagnad Klein Qantum II från1995, med Campagnolo–utrustning.

– Då blev jag också medlockad på spin-ning med klubben, något jag inte haft

På väg mot rekordet, med 140 mil kvar och tre man på hjul.

lust med tidigare. Men de senaste treåren har jag haft glädje av inomhusträ-ningen under vinterhalvåret. Jag märkte,då jag påbörjade utomhusträningen påvåren, att jag inte gick in i väggen likalätt som tidigare.

Så pigg var han vid påsk i fjol att hancyklade 960 kilometer tur och retur, meden tre dagar lång skidtur på fjället emel-lan.

Då Henning växte upp på 60-talet, iRåde i Östfold, existerade varken spin-ning eller träningsläger på Mallorca ellerLanzarote vintertid.

– Jag har varit på Mallorca och cyklat engång, påsken 2000. Familjen var med.Det gav mersmak. När frun och jag blirpensionärer kommer vi göra mer sådant,säger han.

När han var 10 år gammal grät han sigtill en cykeltur till Sverige. Tillsammansmed ett par äldre kompisar cyklade han50–60 mil. Med sovsäck på den treväxladecykeln. Alla skollov i tonåren tillbringadehan på cykelsadeln.

En sådan resa var den tidigare nämndadå han som 15-åring cyklade till Nordkapoch hem igen via Finland och Sverige.

– Det var en stark upplevelse. Ett även-tyr. Stora delar av riksvägarna var fortfa-rande grusbelagda. Då vi kom hem, vardet några föreningar i Råde som fick nysom turen. Det slutade med att jag resterunt och höll föredrag med bildvisning ibygden, säger Henning.

Tvärs över USA på 15 dagarDen mest spektakulära turen genomför-de han under maj och juni 1989, 30 årgammal. Han hade jobbat ett år i Oregonoch hört om RAAM ”Race Across Ameri-ca”.

– Jag var mest intresserad av trippensom upplevelse och hade möjlighet attgenomföra den efter en kongress i Louisi-ana. Jag tog farväl av kollegorna, reste tillPortland, Oregon på västkusten och cy-klade iväg på en Peugeot 105, med rygg-säck, sadelväska och högvis med kartorpå styret. Målet var Boston på östkusten,

4852 kilometer bort. Han hade beställt enApex-flygbiljett med avresa från NewYork 15 dagar senare.

– Det var en stark upplevelse, med snö-storm över Rocky Mountains, klättringarupp till 3 200 meter, möte med två vildbi-sonoxar i Yellowstone nationalpark,armstjocka skallerormar som värmde sigpå asfalten, temperatursvängningar frånplus 4 till 39 grader inom en timme, åskaoch regn som slår ned i majsåkrarnalängs vägen så jorden sprutar, fantastis-ka Niagarafallen med mera.

– Jag hade passerat tio stater och en pro-vins i Kanada innan jag nådde Boston.Jag kände mig lika ensam som en båt påAtlanten. Mellan Portland och Ontario iKanada (två tredjedelar av turen) möttejag bara två cyklister. Inte konstigt attfolk trodde jag var en galning...

Han cyklade i snitt 313 kilometer perdag i 15 dygn, och glömmer aldrig en spe-ciell upplevelse i Iowa.

– Det måste ha varit 50 grader i solen.Jag tappade onormalt mycket vätska ochfick slut på vatten. På en bensinstationslukade jag girigt en tvåliters flaska medvad jag tror är en fruktdryck. Flaskan ärhalvtom innan jag upptäcker texten påetiketten: ”Fruit Wine Cooler”. Jag harfått i mig en liter femprocentig alkohol.Jag är full. De närmaste fyra, fem tim-marna cyklar jag vidare sjungandes ochsenare vinglar jag ut i majsfälten.

Vägtågen i AustralienHenning, som vid sidan av jobbet somprofessor i bakteriologi också är distrikts-veterinär i Yttre Östfold på helgerna, bliraldrig mätt på utmaningar. För fyra år se-dan deltog han på en konferens i Sydney,Australien. Han hade med sig en gam-mal racer och packade kostym och fin-skor i en ryggsäck och cyklade 2200 kilo-meter från Sydney, norrut till Cairns, pååtta dagar.

– Det var ganska skrämmande att görabekantskap med de enorma vägtågen,lastbilar 50–60 meter långa, som i 100kilometer i timmen inte väjde en centi-meter när de passerade mig. Efterhandfick jag veta att chaufförerna helt enkeltinte vågade eftersom de kanske inte skul-le hinna tillbaka till körfältet i tid om demötte annan trafik. Jag var livrädd, ochfick hela tiden passa mig så jag inte blevomkörd av ett vägtåg medan jag passe-rade en av de otaliga broarna på vägen tillCairns. I såfall hade det varit kört, säger

han.Men Henning är långt ifrån nöjd. Den

26:e juni jubilerade han med sitt 25:eStyrkeprov från Trondheim till Oslo. I fjolvar han med i det 19 man stora snabblagsom körde på rekordtiden 13 timmar, 41minuter och 46 sekunder. Det är som ettnålstick i jämförelse för en som trivs bästmed att gå barfota på glödande kol.

– Jag trivs bäst när hastigheten är stabila36–40 kilometer i timmen. Då kan jag tamånga fö r n i n g a r. Går det över 40 kilome-ter i timmen blir jag fort ”s u r” och får pro-blem. Men vintern med spinningen harnog gett mig en bättre kapacitet.

Vilka råd skulle du ge någon som planerar attköra ett långlopp som Styrkeprovet för förstagången?– Gå med i en klubb. Där finns den kom-petens som du kan ha nytta av i den dag-liga träningen; att lära sig att köra lag-tempo, ligga på rulle och sådant. Och såär det ju socialt att träna ihop med nå-gon. Har du planer på att cykla de 54 mi-len på 20 timmar är det inte nödvändigtatt vara med i en klubb. Då skulle jag re-kommendera 1000–2000 kilometer somgrundträning från påsk till den 20:e juni.Den sista månaden bör bland annat beståav tre 20 mils–turer, fördelade på till ex-empel tre helger, avslutar Henning.

kadens nr 5:2004 | 29

500–600 km Råde–Arvika som 10-åring1969.

4780 km Råde–Nordkap–Råde på 28 da-gar 15 år gammal.

2000 km på 10 dagar i fjällområdena iSyd–Norge 1976.

Europa runt, 6740 km genom 16 länder på35 dagar 1978.

England–Skottland, 1500 km på 10 dagar1982.

Tvärs över USA, 4852 km på 15 ? dygn en-sam 1989.

Oslo–Saltdalen, 1350 km på tre dygn ochfem timmar 1996.

Rocky Mountains med klubbkamrat SturlaRusånes, 2350 km på 10 dagar 1997.

Sydney–Cairns, Australien, 2200 km på 8dagar ensam 1999.

Rekord Nordkap–Lindesnes två gånger,2634 kilometer, 2000 och 2003.

Styrkeprovet 25 gånger, de flesta medklubben Ryes snabbgrupp som harrekordet.

he n n i n gs cyke l – o d ys s é e r:

Henning Sørum med sin klubb Rye tog rekordet iStyrkeprovet Trondheim-Oslo med sju minuter den26e juni. Tiden blev 13 timmar 34 minuter och 29sekunder på 540 km. Det var hans 25:e lopp påsträckan. Över 2000 deltagare körde loppet, blandannat svenskan Monika Olofsson som hängde påRyes-grupp och krossade damrekordet med entimme och 14 minuter.

Långlopp

Cup och VM i poppis gre n

30 | kadens nr 5:2004

Kom b i nationen av naturupple-velse, utmaning och välkom-nat deltagande oavsett ambi-tion är onekligen ett vinnande

koncept. Långloppen lockar inte barasvensk och utländsk cykelelit eller för dendelen bara aktiva cyklister – många somcyklar till jobbet och vill bevisa för familjoch jobbarkompisar att man klarar av ut-maningen kör också långloppen.

Sen har vi de som sprungit ett maratoneller åkt Vasaloppet och vill bygga på sinidrottsliga mångfald ytterligare.

Under perioden 22:a maj till 29:e au-gusti går de sex deltävlingarna runtom iSverige. De bjuder på varierade omgiv-ningar och sträckor på mellan sju ochelva mil. I samband med några av loppenerbjuds även ungdoms- och nybörjartäv-lingar för att fånga upp intresset hos bli-vande långloppscyklister, då minimiål-dern för deltagarna är 17 år.

Varje långlopp i cupen lockar mellan600 – 1.600 deltagare i huvudklasserna.Sen tillkommer alla härliga knattar ochentusiastiska ungdomar. En folkfest påtvå hjul.

Premiär för nordiskt mästerskapBockstensturen, som hölls den 22:a maj,är ett av Sveriges naturskönaste, tuffasteoch mest etablerade långlopp. När det i årkördes för nionde gången blev det en fan-tastisk start på årets långloppscup.

För 2004 är ett speciellt år. De nordiskalångloppen har för första gången fått of-ficiell mästerskapsstatus av Internatio-

Tema: långt och länge

Tävlande i långlopp på mountainbike är fortfarande nytt. Långloppscupen är visserligen inne på sitt niondeår, de senaste fem åren under namnet Team Sportia Långloppscup. Men först den här säsongen arrange-rades ett officiellt världsmästerskap och en världscup i långlopp, eller marathon som tävlingsformen heter.

Alla tre arrangemangen är populära bland såväl elit som motionärer. Vi vet varför.

text: m a rtin johanssonfoto: david elmfe l d t, mario to l e d o ,stig jungberg

”Är det någon som sett min cykel? En moun-tainbike?”

nella cykelunionen, UCI. Bockstensturenfick i år äran att bära titeln som Nordisktmästerskap. Detta lockade många ut-ländska cyklister vilka också stod förhälften av de 50 främsta placeringarna iherrelitklassen.

För andra året i rad fick Åsa Erlands-son, Varbergs MTB, en gyllene start pålångloppssäsongen i och med segern iBockstensturen. I skrivande stund, nären deltävling återstår av cupen, leder honoch siktar nu på en fjärde totalseger.

– Bockstensturen är ett av de lopp somstår mig närmast och det är ju alltid kulatt vinna på hemmaplan. I år gjorde jagen hård öppning första milen och lågmed i tätklungan, det gav mig en brastart. Sen var jag ensam tjej där frammeunder hela loppet, berättar Åsa.

Att starta tillsammans med närmare600 killar i tävlingsklassen är inget somstör de kvinnliga deltagarna, tvärt om.

– Det är bara kul med en massa folk ochofta får man ju bra draghjälp, menarÅsa.

En av dessa, norrmannen Geir Lien, enav de riktiga långloppsrävarna, kunde iensamt majestät köra hem segern i herr-elitklassen. Med nästan fyra minuter tillgodo på tvåan fick han ta emot de 10.000kronorna i prispengar.

Rekordsnabb Kjells turDet var landsvägsproffset Kjell Nilssonsom fick ge namn åt Karlskogas 78 exem-plariska långloppskilometrar. Det bjudspå såväl vattenfall som älgar och inteminst en torr mountainbikebana som fårutökade partier skog för varje år.

Tarmo Säily, från hemmaklubben

Team Sportia CK, är en av de få som cyklatKjells tur samtliga nio gånger.

– Banan förbättras hela tiden och i årvar den väldigt fin, vilket syntes på de bratiderna. Jag gjorde själv min bästa tid, sä-ger Tarmo.

Snabbast gick det för fjolårets lång-loppskung Fredrik Ericsson som tog sigrunt på drygt två timmar. Utan att kolli-dera med Nordens största håriga dägg-djur (älg). Vilket två deltagare lyckatsmed under gångna år. I damklassen vardet återigen Åsa Erlandsson som varsnabbast.

Som i så många andra långloppsar-rangemang finns det även här en kortarevariant (30 kilometer) för dig som inte villtampas med Tarmo Säily, Fredrik Erics-son och de andra på den längre banan.

Jens – starkast i spurtenEn solig sommardag gav sig drygt tusenmountainbikecyklister ut på 72 kilometerav stigar och grusvägar i trakterna kringstaden Motala.

Det var den tredje juli i år och multi-sportaren Patrik Paulsson anlände tillstart och målområdet i Borensberg för attköra sitt första långlopp.

– Det första som slog mig var hur välor-ganiserat allt var och att var man än tit-tade fanns det cyklister, en otroligt skönstämning, säger han om sitt första in-tryck.

En torr och fin bana bäddade för högttempo i kampen om segern. När de förstaherrcyklisterna dök upp vid det publik-vänliga depåområdet Bäckhem bestodtätgruppen av ett tiotal man. Sakta mensäkert krympte klungan och det hela av-

gjordes i en spurtduell mellan Jens Wes-tergren och den 37-årige norrmannenGeir Lien. Men den här gången drog sven-sken det längsta strået och fick kliva uppöverst på pallen.

I damklassen var det inte samma spän-ning i toppen. Maria Östergren ledde lop-pet från start till mål och distanseradetvåan Linda Bahr med elva minuter.

En nöjd och förvånansvärt pigg PatrikPaulsson kom i mål som 159:e man. Hanhade gjort sig välförtjänt av den omtaladevarmkorven och lättölen som tilldeladescyklisterna efter målgång.

– Det påminde ganska mycket ommultisport, men utan samma intensitetsom i ett vanligt XC- lopp. Det passar migperfekt, förklarar Patrik.

Man kan konstatera att Patrik, som såmånga andra långloppsdebutanter, upp-täckt tjusningen med denna cykelform.Säkert kommer han återvända till Bo-rensberg.

Förvånad segrareMörksuggejaktens relativt korta ochsnabba bana på 70 kilometer startar påRättviks travbana. Därefter slingrar densig genom Enåns dalgång och upp på höj-derna vid Hedsåsens fäbodar för att sedanavslutas med ett varv och målgång påidrottsplatsen.

Den 22-årige Anders Ljungberg var ner-tränad och tyckte själv inte att banan pas-sade honom. Han skulle bara köra ige-nom Mörksuggejakten som genrep införSM. Men så råkade han vinna, trots tuff

kadens nr 5:2004 | 31

Flera av långloppen bjöd på fint väder trots en regnig sommar.

Dåligt väder och dåliga huvudkläder på Marathon-VM.

32 | kadens nr 5:2004

konkurrens. Plötsligt, efter fyra deltäv-lingar så leder han Långloppscupen.Trots att han satsar mest på de vanligaXC- loppen.

– Jag kör långloppen för att det är kulmed så mycket folk. Vinstpengarna äronekligen en extra inkomst som behövs,då jag satsar heltid på cyklingen. Det varverkligen kul att komma in på stadionoch höra speakern ropa upp mitt namn.Lite förvånad var jag nog över att det gickså bra, menar Anders.

Mörksuggejakten har fått sitt namn ef-ter ett väsen kallat Mörksuggan, som en-ligt myten äter upp den stig man färdaspå om man inte skyndar sig. Kanske ärdet därför det är ett av Sveriges snabbastelånglopp. Men Mörksuggan hann inteifatt vare sig Anders Ljungberg, segrar-innan Maria Östergren eller de övrigadeltagarna.

Vad vi vet.

Långa Lugnet omtycktLånga Lugnet är ett av de äldsta långlop-pen på mountainbike och körs i år förfjortonde gången. Med sina fyra segrarligger exproffset Bernt Johansson högstupp i statistiktoppen. Den treklöverfor-made banan är omtyckt av både cyklisteroch publik, och tävlingen besöks avmånga stolta Falu-bor.

Inför 2004 års lopp debuterar PatrikHedlund som tävlingsledare och han serpositivt på hela arrangemanget.

– Vi jobbar året runt med förbere-delserna. Bland annat låter vi olika typerav åkare från hemmaklubben Falu CK

provköra banan för att se till att där finnsnågot som passar alla, elit som motionär.Det är kul att vara med och göra det härmöjligt. Dessutom går ju pengarna tillvåra ungdomar i Falu CK, säger han.

– Banan är tuffare än någonsin i år ochjag hoppas det faller cyklisterna i sma-ken. Jag har varit med och jobbat medtävlingen i många år men aldrig lyckatsköra den själv. Någon gång i framtidenska jag se till att göra det, säger PatrikHedlund skrattande.

OS-aktuella Maria Östergren vanndamklassen och Fredrik Eriksson tog enefterlängtad, andra cupseger när LångaLugnet avgjordes i Falun.

Tävlingen avgjordes i 30-gradig värmeoch ett sabotage mot banmarkeringarnainnebar att flera åkare körde fel och tap-pade placeringar.

Tuffa backar på VM Den 11:e juli kördes långlopps-VM, ellerMTB Marathon som det heter på interna-tionell nivå, i Bad Goisern i norra Österri-ke. Start och mål låg på 500 meters höjdoch banan slingrade sig upp på 1249 me-ter över havet som högst.

Med bland de 202 startande i herrklas-sen fanns tre av våra starkaste svenskalångloppscyklister. Den färske svenskemästaren i cross country, Fredrik Kessia-koff, hade inte samma flyt som på SMoch tvingades bryta. Uppsalakillen JensWestergren placerade sig som 143:e manefter tekniska problem.

Damklassen med sina 46 deltagaresläpptes iväg en timme före herrarna.

Bland dem fanns svenskan Anna Enocs-son som trots problem med astma slutadepå en 26:e plats, distanserad med drygatimmen av den norska segrarinnan ochteamkamraten Gunn Rita Dahle.

Ericsson Sveriges hoppBättre gick det för den andra Uppsalaåka-ren – vinnaren av Team Sportia Långlopps-cup 2003, Fredrik Ericsson. Han var nöjdmed sin 31:a plats men har ändå kapa-citet att ligga med i den absoluta toppen.Vilket han bevisat tidigare i år genom en4:e plats på den inledande deltävlingen iWorld Series MTB Marathon i Frankrike. – Den 11 mil långa banan bestod till störredelen av lättcyklade grusvägar uppför ochtekniska utförslöpor där fulldämpat ochskivbromsar nästan var ett måste. Det ärjust de där oändliga stigningarna somskiljer långloppen här nere från vårasvenska lopp. Där har vi nog också mångasvenska cyklisters svaghet, menar Fre-drik.

– Jag kände mig fräsch fram till 80 kilo-meter då jag inte låg mer än tio minuterefter täten. Sen fick jag värsta jättekram-pen allan och gick in i väggen. När mankör ett långlopp i Sverige är det mycketrävspel, en blandning av mountainbikeoch landsväg. Utomlands handlar detmer om att verkligen testa sina fysiskagränser, säger han.

VM var ett av de stora målen för Fredrikoch kommer så också att vara nästa år. Dågår tävlingen i Lillehammer (Norge) påen bana som, enligt Fredrik, passar sven-skar bättre.

Bockstensturen 22 majHerrar:Geir Lien, Nes SkKlaus Vesterlund Nielsen, MTBClub VejleFredrik Ericsson, Uppsala CKAnders Ljungberg, IK Hakarps-pojkarnaJens Westergren, Uppsala CK

Damer:Åsa Erlandsson, Varbergs MTBErica Österlund, Borlänge CKJennie Stenerhag, Team Clae-sons Kicki Skog, Fredrikshof CKUlrika Wånggren, Motala AIF

Kjells Tur 6 juniHerrar:Fredrik Ericsson, Uppsala CK

Anders Ljungberg, IK Hakarps-pojkarnaKim Eriksson, CK UniDaniel Eriksson, Trosa Vagn-härad CKJoakim Åleheim, Degeberga CK

Damer:Åsa Erlandsson, Varbergs MTBKicki Skog, Fredrikshof CKUlrika Wånggren, Motala AIF CKCamilla Andersson, Spårv. CFCamilla Lindholm, Nässjö CK

MTB Vättern 3 juliHerrarJens Westergren, Uppsala CKGeir Lien, Team Merida / NES SKFredrik Ericksson, Uppsala CKFredrik Modin, LudvikaAlexander Eiler, Uppsala CK

DamerMaria Östergren, Södertälje CKLinda Bahr, SK RyeMonika Olofsson, OsloÅsa Erlandsson, Varbergs MTBSara Danielsson, Mölndals CK

Mörksuggejakten 11 juliHerrar:Anders Ljungberg, IK Hakarps-pojkarna Magnus Pa l m be rg, Sandviken CKFredrik Modin, LudvikaJoakim Åleheim, Degeberga CKEmil Lindgren, Sandviken CK

Damer: Maria Östergren, Södertälje CKÅsa Erlandsson, Varbergs MTBCamilla Lindholm, Nässjö CKErica Österlund, Borlänge CKKicki Skog, Fredrikshof CK

Långa Lugnet 8 augustiDamerMaria Östergren Södertälje Erica Österlund Borlänge CKHanna Bergman Slätta MTBKicki Skog Fredrikshof IF CKTherese Lindqvist Mjölby CK

HerrarFredrik Eriksson Upsala CKMagnus Palmberg SandvikensCKJens Westergren Upsala CKAnders Ljungberg IK Hakarps-pojkarnaKim Eriksson CK Uni5

Totalt Team SportiaLångloppscup efter fem avsex deltävlingarHerrarAnders Ljungberg

DamerÅsa ErlandssonCupfinalen avgörs på Finn-marksturen 29 augusti.

Resultat Långlopps-VMDamer: Gunn Rita Dahle, NorgeIrina Kalentieva, Ryssland, Blaza Klemencic, Slovenien, ---26. Anna Enocsson, Sverige,

Herrar:Massimo De Bertolis, Italien, Thomas Dietsch, Frankrike, Bart Brentjens, Nederländerna, ---31. Fredrik Ericsson, Sverige,

t eam sportia lå n g lo pp scup – efter fem (av sex) deltävli n ga r

34 | kadens nr 5:2004

Proffscyklisten Nicklas Axelssonstängdes av i fyra år efter att hadopat sig med epo. Straffet var ettav de hårdaste någonsin inomden svenska idrottsrörelsen. Men ett nytt dopningsreglementeinnebär att Axelsson får sittstraff kortat.

text: st e fan larsénfoto: lars rø n b ø g

Nicklas axelsson ertappadesinför VM i Lissabon 2001 medepo i blodet. Han erkände di-rekt sitt brott och gick i princip

under jorden. Det svenska cykelförbun-det fick ingen förklaring och dömde Ax-elsson till ett rekordhårt straff på fyra årsavstängning. Cykellandslagets sportchefHans Falk var mycket besviken.

– Personligen hade jag sett ett ännutuffare straff, ända upp till åtta år, sa hantill TT i samband med domen.

Den hårda domen tillämpades då efter-som Svenska cykelförbundet gick efterUCIs, Internationella cykelunionens, re-gelbok. Hade han istället dömts enligtWadas eller Riksidrottsförbundets stad-gar hade maximistraffet varit två år.

Axelsson är nu 32 år gammal. Hans kar-riär som elitcyklist bedömdes vara över ioch med domen.

Men Axelsson gav inte upp. Han harhela tiden fortsatt träna och hoppats påen benådning eller ett kortare två år långtstraff, vilket är den normala avstäng-ningen för den första dopningsför-seelsen. De omprövningar av hans fall

som bland annat Riksidrottsnämndengjort har alltid slutat med avslag.

Men sedan dess har UCI anslutit sig tillden internationella antidopningsbyrånWadas reglemente och Axelssons, lik-som andra idrottare med straff motsva-rande hans, dom anpassas efter de nyareglerna.

Ville få bra kontraktAvslöjandet kom efter VM då han blev18:e man i linjeloppet och efter tre myck-et framgångsrika säsonger med blandannat topp-placeringar i Giro d’Italia ochpå världscuplopp. En karriär som avslu-tades med att det förnyade kontraktetmed italienska Alessio-stallet revs.

– Jag har tagit epo och har gjort detmedvetet, sa Axelsson till Göteborgs-Pos-ten direkt efter erkännandet.

Senare erkände Axelsson att han vidflera tillfällen tagit förbjudna preparat. Ien intervju med Sveriges Television be-rättade han att han dopat sig ”under vis-sa pressade former” och att anledningenvar att han ville få ett bra kontrakt, dåhans tidigare arbetsgivare gått i konkurs.

Men nu är han alltså fri att börja tävlaigen. Den 13 augusti, 16 månader innanhans ursprungliga avstängning upphör.

Det är det datum då UCI officiellt anslu-ter sig till Wadas dopningsreglemente.Eftersom Axelsson då har avverkat max-straffet på två år är hans straff avklarat.

Okej med SCFUlf Näslund, ordförande i Svenska cykel-förbundets antidopningsgrupp satt iSCFs disciplinnämnd som gav Axelssondet fyra år långa straffet.

– Vi har inga problem med att Axelssonfår sitt straff kortat. I och med att UCIskrev under WADAs program fick vi ettnytt dopningsreglemente som vi givetviskommer att följa. Reglementet är en po-sitiv utveckling eftersom det innebär enförenkling för såväl förbund som aktiva.Förut blev det mycket funderingar kringvad som gällde eftersom det var olika re-gelverk nationellt och internationellt,men det slipper vi nu, säger Ulf Näslund.

Det nya antidopningsreglementetinnebär alltså att alla cyklister, oavsettnationsförbund, som har fått längre

N i cklas Axelssons straff kortat

Nicklas Axelsson blev sexa totalt i Giro d’Italia -99, trots att han skadat nyckelbenet i en vurpapå den näst sista etappen.

straff än WADAs rekommenderade två år,nu får dessa kortade. Men det tog tid förUCI och WADA att komma överens.

- Det beror delvis på att en del konfiden-tiell information från förhandlingarnahar läckt ut i fransk press. Det har varitlite irriterat mellan UCI och WADA pågrund av det, säger Ulf Näslund på Sven-ska cykelförbundet.

UCI var i princip tvungna att anammaWadas reglemente för att inte riskera attcykelsporten skulle uteslutas från OS-programmet.

Tyvärr har vi inte lyckats nå Nicklas Ax-elsson för en kommentar. Men rapporterfrån Luxemburg, där han tränar medsina klubbkamrater i Stockholmsklub-ben ECI Champion, gör gällande att hanär i fin form.

kadens nr 5:2004 | 35

VärldsmästaredopadBritten David Millar i det franska Cofidis-stallet har efter en längre tids utredningnu e rkä nt epo - bruk. Domen från Storbri-t a n n i e n s cykelförbund innebar två årsavstängning samt att Millar fråntas sinVM-titel som regerande världsmästare itempo.

Nicklas Axelsson på Lombardiet runt -01,strax före beskedet om avstängningen.

36 | kadens nr 5:2004

Av 18 världsmästartitlar sedan1995 har 12 guldmedaljörer körtVueltan inför VM. Men nu star-tar VM dagen efter Vueltansslutetapp. Resultatet – Vuelta aEspaña blir en spansk angelägen-het i ännu större utsträckning.

text: ro b e rto vacchi foto: g etty images, david elmfe l d t

Vu e lta a espa ñ a fick en ordentligskjuts när tävlingen 1995 flyttadesfrån april till september. Till enbörjan var spanjorerna kritiska

men så småningom insåg de att det vardet bästa som hänt loppet. Eftersom mansamtidigt flyttade VM från augusti tilloktober valde många stjärnor att genom-föra Vueltan för att få en bra genomkö-rare till just VM. Det man kan konstaterasedan 1995 är att de cyklister som åkt brapå hela Vueltan eller åtminstone kört uppsig under den sista veckan också svaratför ett fint VM. Av 18 världsmästartitlarsedan 1995, både tempo och linje inräk-nat, så har 12 guldmedaljörer kört Vuel-tan inför respektive mästerskap.

Nu kan det bli annorlunda. Internatio-nella Cykel Unionen har beslutat att tidi-garelägga VM med några veckor vilket fårtill följd att VM startar dagen efter SpanienRunts avslutning. Tidigare hade Vuelta-åkarna två veckor att återhämta sig mennu blir det bara en vecka innan linjelop-pet. Risken är att flera återigen ser till attköra i Spanien som förberedelse men attde kliver av med en vecka kvar för att fåigen krafterna till VM. Förmodligen blirresultatlistan ännu mer spansk på Vuel-tan av den anledningen.

Men det behöver inte vara negativt.Just spanjorerna har glatt oss i flera årmed härliga fighter då Iberiska halvönsetapplopp också kortats drastiskt senasteåren. Tävlingen pågår fortfarande treveckor men etapperna är kortare och in-tensivare. Så vill jag visserligen inte att

Giro d’Italia eller Tour de France ska blimen Vueltan får gärna köra sitt race, inteminst med tanke på att det är slutet påsäsongen.

Heras revansch?Med tanke på resultatet på Tour de Francekan jag tänka mig att Liberty Seguros blirsvåra att tas med. I det laget kör fjolåretsetta och tvåa, Roberto Heras och IsidroNozal. Heras var riktigt dålig på Tourenmen brukar vara ordentligt vass på hem-matävlingen. Han har vunnit här tvågånger och varit på pallen ytterligare tvågånger. Han blir den stora favoriten.

Banprofilen talar också för Heras. Trotsatt man struntar i Pyrenéerna och l’Alto

del Angliru denna upplaga kommer detatt vara många kilometers klättring.Man har sex målgångar uppför, varavden ena är bergstempot till Sierra Nevadai södra Spanien. Men det är mindre kloktatt ha en lagtempoetapp som förstaetapp.

Men trots att VM ligger närmare och attlagtempo är det första man får se när Vu-eltan drar igång den fjärde september, såkommer det att bli en rolig tävling att föl-ja. Alltså, bra cykelåkning varvat medhärliga vyer och kulturella höjdpunkter.Kan ju inte bli annat än bra.

Se www.eurosport.se för alla sändningstider!

VACCHIS sidor Spanien Ru nt –s p a n j ore rn a s Vue l ta

Roberto Heras är den stora favoriten trots att han inte gör armhävningar.

Vuelta a Espana 4–26/9 2004 – fakta och etapper

4/9 etapp 1 León – León ** 28 km

5/9 etapp 2 León – Burgos 206 km

6/9 etapp 3 Burgos – Soria 156 km

7/9 etapp 4 Soria – Zaragoza 174 km

8/9 etapp 5 Zaragoza – Morella 191 km

9/9 etapp 6 Benicarló – Castellón de la Plana 150 km

10/9 etapp 7 Castellón de la Plana – Valencia 165 km

11/9 etapp 8 Almusafes – Almusafes (Ford-fabriken) * 41 km

12/9 etapp 9 Xátiva – Alto de Aitana # 170 km

13/9 etapp 10 Alcoi – Xorret de Catí # 159 km

14/9 etapp 11 San Vicente del Raspeig – Caravaca de la Criuz 165 km

15/9 Vilodag

16/9 etapp 12 Almería 2005 – Calar Alto # 150 km

17/9 etapp 13 El Ejido – Málaga 170 km

18/9 etapp 14 Málaga – Granada 170 km

19/9 etapp 15 Granada – Sierra Nevada (Pradollano) * – # 29 km

20/9 Vilodag

21/9 etapp 16 Olivenza – Cáceres 170 km

22/9 etapp 17 Plasencia – Estación de Esquí La Covatilla # 178 km

23/9 etapp 18 Béjar – Ávila 196 km

24/9 etapp 19 Ávila – Collado Villalba 150 km

25/9 etapp 20 La Vega de Alcobendas – Puerto de Navacerrada # 175 km

26/9 etapp 21 Madrid – Madrid * 30 km

Total distans 3 023 km för de 21 etapperna6 släta etapper / 11 medelhårda och hårdaetapper* tempo / ** lagtempo / # målgång uppför

LedartröjorGyllengul = sammanlagt på tidRöd-vit = poängtävlingenOrange = bergspristävlingen

kadens nr 5:2004 | 37

José Maria ”el Chaba” Jimenez in memoriam

José Maria Jimenez, med smeknamnet “elChaba”, dog i början på december 2003. Hanvar en av de allra bästa klättrarna i bergenmed en väldigt speciell talang. Han kundeena dagen bli avhängd av vem som helst,men för det mesta briljerade han uppför. IVuelta a España var han som bäst och härvann han åtta etappsegrar, den första i Xorretde Catí 1998. Man har målgång här i år ocksåoch då ska man uppmärksamma Jimenez liteextra.

Utöver etappsegrarna vann han ocksåbergspristävlingen tre gånger och som bästvar han trea och femma sammanlagt.

José Maria Jimenez hamnade i en djupdepression i början på 2002 och blev sig ald-rig lik igen. Dödsorsaken fastställdes till hjärt-infarkt. Jimenez blev 32 år.

I flera år arrangerades rekryteringsarrangemangetLilla Postgirot Open som hade finaltävlingar påPostgirot Open. Nu har Vuelta a España arrangö-ren Unipublic dragit igång en liknande kampanj.Sedan april har distriktstävlingar arrangerats där10.000 ungdomar deltagit. Under Vueltan kommerregionsfinaler att köras med hela 1.000 deltagare.Därifrån tar sig 95 grabbar och tjejer vidare tillfinalen i Madrid, samma dag som Vuelta a Españaavslutas. Vinnaren i La Vuelta Junior får en cykel,resa och uppehälle för fyra personer till Disney-land och inte minst en gyllengul ledartröja, precissom slutsegraren i La Vuelta Senior. Vilken upple-velse!

vu e lta a españa härmar postg ir ot ope n

Följande lag finns med på åretsVuelta a España, den 59:e upplagan:

Ag2r Prevoyance – FrankrikeAlessio-Bianchi – ItalienBrioches la Boulangere – FrankrikeCafé Baqué – SpanienCofidis – FrankrikeColchon Relax-Bodysol – SpanienComunidad Valenciana-Kelme – SpanienEuskaltel-Euskadi – SpanienFassa Bortolo – ItalienIlles Balears-Banesto – SpanienLampre-Daikin – ItalienLiberty Seguros – SpanienPaternina-Costa de Almeria – SpanienPhonak Hearing Systems – SchweizQuick Step-Davitamon – BelgienRabobank – HollandSaeco Macchine per caffé – ItalienSaunier Duval-Prodir – SpanienT-Mobile – TysklandTeam CSC – DanmarkUS Postal Service – USAVini Caldirola-Nobili Rubinetterie – Italien

38 | kadens nr 5:2004

För inte så länge sedan, 1999 hade man samma start och mål-område som i årets VM-linje-mästerskap. Svårigheten på ba-

nan, förutom att det är en del svängaroch lite småtrångt på grund av att manåker mitt inne i Verona, är le Torricelle,en stigning på 1,5 kilometer. Men det ären väsentlig skillnad från -99, nämligenatt man åker ett kortare varv. Det innebäratt man kommer till le Torricelle snab-bare varje varv och att man får ta sig anstigningen några gånger extra.

Många trodde inte att VM-linjet 1999skulle bli speciellt utslagsgivande. Fak-tum är att det i alla klasser blev en solose-grare, om man nu räknar med spanjorenOscar Freires långspurt som en soloseger.I damjuniorklassen var det Geneviéve Je-anson från Kanada som vann solo. Honhade tidigare tagit hem tempot också.

Bland herrjuniorerna blev det seger förhemmaåkaren (som för övrigt är från Ve-rona) Damiano Cunego. Just det, samma

kille som vann årets Giro d’Italia (Ochvars signerade tröja du kan vinna! Se si-dan 16, red.). Han gratulerades förrestenmed en kram efter målgång av lagkamra-ten Filippo Pozzato som i sin tur vann enetapp på Tour de France i juli.

I U23-klassen blev det stor italiensk do-minans 1999. Leonardo Giordani lyc k a d e shålla undan efter att ha åkt ifrån vitry s s e nJ e vgeni Seniouchkine som blev inhämtadav klungan. Nio sekunder efter Giordanispurtade Luca Paolini hem silve r p e n g e noch ordnade en italiensk dubbelseger.

Freires attackPå damsidan var Litauen helt dominant påden tiden. Edita Pucinskaite avgjorde meden distinkt attack sista gången uppför leTorricelle och höll till mål. På herrsidanvar det nio man som svängde in på den 500meter långa målrakan varpå Freire at t a c k-erade och fick fyra sekunder bättre tid änt våan Markus Zberg från Schwe i z .

Det blev med andra ord tuffa lopp ochännu kämpigare blir det alltså i år. I övrigtär banan oerhört vacker i en av Italiensmest välkända städer. Inte minst för at td r a m at Romeo och Julia utspelar sig här( vars protagonister för övrigt är med påVM som maskotarna Romy & Giuly) menockså för dess fantastiska kulturhistoris-ka sevä r d h e t e r. Mest känd är kanske am-f i t e atern, l’Arena di Verona, som än idaga nvänds flitigt till konserter och annat .

Men den finaste delen av staden är justle Torricelle. En härlig väg upp till de 283meterna över havet följs av en smal sling-rande utförslöpa ner till den släta delenav banan, som till slut leder in på CorsoPorta Nuova, den enorma paradgatansom leder in till citykärnan.

Nya tempobanorTempoloppen körs dock på en helt nyplats. När Michael ”Roddarn” Andersson

tog ett härligt silver 1999, bara slagenmed 14 sekunder av Jan Ullrich, så kördestempot i Treviso. Nu ska cyklisterna istäl-let hålla sig i närheten av Gardasjön.Start och mål är beläget i Bardolino sommest är känt för sitt behagliga rödvin.

Banorna är relativt tuffa, det står heltklart. Det är fyra helt olika banor för defem klasserna men ingen är lättåkt. Om-rådet kring Bardolino, som ligger vid Gar-dasjöns strand, är vackert men det hjäl-per knappast cyklisterna. Räkna däremotinte med någon massiv publiktillström-ning till just dessa tävlingar. Tempo ipastans förlovade land är nämligen intehelt accepterat.

VACCHIS sidor V M - b a n or n atu f f a re än -99

Oscar Freire vann VM i Verona 1999, här medvärldsmästartröjan på andra etappen av Tou-ren 2002 efter sin andra VM-titel 2001.

Jan Ullrich på Tourens prolog. En av favori-terna på VM-tempot som han vunnit två gång-er, bland annat 1999 i Treviso – då bara 14 se-kunder före "Roddarn" Andersson som tog sil-vret för Sverige.

Det var inte länge sedan man arrangerade VM i Verona. Senast 1999hade man samma start och målområde som i årets linjemästerskap.Men i år är banorna lite tuffare.

text: ro b e rto vacchi foto: g etty Images

program för vm på la n d sväg i verona och bard o lino, ita lien 2004

Bardolino, tempolopp27/9 herrar U23 (36,750 km) och damjuniorer (15,750km)28/9 damelit och herrjuniorer (båda 24,050 km)29/9 herrelit (46,750 km)

Verona, linjelopp (varvet 14,750 km)1/10 herrar U23 (12 varv, totalt 177 km) och damjunio-rer (5 varv, totalt 73,750 km)2/10 damelit och herrjuniorer (båda 9 varv, totalt132,750 km)3/10 herrelit (18 varv, totalt 265,500 km)

40 | kadens nr 5:2004

En ny Tour-stjärna

Det var här det började. På en regnig etapp till Sestriere briljerade Lance Armstrongmed att vinna sin första bergsetapp i Tour de France. Året var 1999 och han hade dagenföre tagit den gula ledartröjan på tempoetappen i Metz. Tvåa respektive trea i Sestriereblev Alex Zülle och Fernando Escartin som också gjorde amerikanen sällskap på podieti Paris, efter sista etappen.

VACCHIS sidor

text: ro b e rto vacchi foto: g etty images

Revanschen

För första gången slutsegrare på Tour deFrance och med den amerikanska flagganpå Champs Elysées, 1999. En sagolik co-meback av Lance Armstrong, som efter ensvår cancersjukdom då både testiklar,hjärna och lungor angripits, återvändetill sporten och dominerade hela Touren.En stor överraskning trots allt. Bara tillPiau Engaly i Pyrenéerna hade han liteproblem men då var det bara några kilo-meter kvar av etappen. Segermarginalenvar rekordstor jämfört med hans fem öv-riga slutsegrar: sju minuter och 37 sekun-der.

B e r gs g et e n

Blicken säger allt. Lance Armstrong, här visserligen utan gul ledartröja som han premie-rades med efter denna etapp, hade säsongen 2000 siktet inställt på en andra seger i To u rde France. På etappen där bilden är tagen var han på väg till Lourdes Hautacam. Han vä n-tade till sista berget för attacken som skulle grilla hans värsta konkurrenter (läs Ullrich).En större grupp hade varit loss länge på sträckan och den ena efter den andra blev inhäm-tade av US Postal-stjärnan. Bara en höll undan, Javier Ochoa i Kelme-stallet. Andra rakaslutsegern i Tour de France grundlade Armstrong här. Ullrich blev 13:e på etappen, tre mi-nuter och 19 sekunder efter Armstrong. Det blev till slut en marginal på 6.02 minuter.

Armstrong blev med sin sjätte raka Tour de France-seger historisk.Ingen annan har vunnit sex Tour de France. Att som Lance dessutomgöra det sex gånger i rad är ett rekord som kommer stå sig länge. Omhan inte vinner en sjunde nästa år förstås.

Kadens landsvägsorakel Roberto Vacchi minns Lance Armstrongsväg in i historieböckerna.

A r m st ro n gsh i st or i s ka svit

kadens nr 5:2004 | 41

Tempohästen

Vilken härligt fartig bild på en fartig kil-le. Lance Armstrong trivs i all terräng,även bland solrosor. Tempokörningenhar fungerat bra på Tour de France föramerikanen. På de sex upplagor han vun-nit har han bara fått däng tre gånger påtempo. Här, 2001, med tre etapper kvarslog han till igen mot klockan. De 61 kilo-meterna till Saint Armand Montrond av-verkade han på 1.14.16, nästan en och enhalv minut snabbare än tvåan Igor Gon-zalez de Galdeano. Jan Ullrich var återi-gen den värsta konkurrenten i totaltäv-lingen, men på behörigt avstånd närArmstrong på Champs Elysées tog emothyllningarna för sin tredje raka slutse-ger.

Gesten

Den omdiskuterade etappen 2000 mellan Carpentras och Mont Ventoux. Den rosaklädde Marco Pantani hade svarat för en enormupphämtning den sista stigningen. Från att ha släppt närmare minuten på tätgruppen jobbade han sig ikapp och attackerade di-rekt. Armstrong väntade tills italienaren hade fått en ordentlig lucka och med ett grymt ryck var han ifatt Pantani. På bilden ser viArmstrong snegla mot målet, strax före den sista svängen. Själv säger han att han lät italienaren vinna, men den nu bortgångnePantani menade att amerikanen var trött. Sanningen får vi aldrig reda på men nog såg Armstrong starkast ut.

42 | kadens nr 5:2004

Etappvinnaren

2002 års Tour de France kändes mer somen transportsträcka mot den fjärde total-segern för Lance Armstrong. På bildenser vi honom vinna den 12:e etappen tillPlateau de Beille. Värsta konkurrentenJoseba Beloki hade han inte problem medpå någon etapp, inte heller denna. Detmest känslomässiga på denna etapp varnär Armstrong med några kilometer kvarkörde ikapp Laurent Jalabert som hadevarit i en jättelång utbrytning. Man sattoch önskade att ”Jaja” skulle få vinnaetappen vilket också Armstrong gjorde.Han slog faktiskt av på takten när hankört ikapp fransmannen. Men ganskasnart blev Armstrong ensam igen när”Jaja” släppte, på väg upp till ännu enbergstopp i Pyrenéerna. Och Lance togännu en etappseger.

Familjemannen

Lance Armstrong körde inte OS i Aten,han hade för stor längtan till sina barn,sonen Luke och tvillingdöttrarna Isabelleoch Grace. Dom var med och firade pap-pas fjärde raka slutseger 2002. Med fannsockså barnens mamma Kristin som ivintras skilde sig från Lance.

På Champs Elysées har målgången förTour de France varit belägen sedan 1975.

Faktiskt är det inte så många som fåttstå på pallen med den gula ledartröjan påparadgatan de 30 åren. Bara 13 cyklisterhar gjort det. De allra flesta är flerfaldigasegrare såsom Armstrong himself medsex slutsegrar, Miguel Indurain (5 raka),Bernard Hinault (5), Greg Lemond (3) ochLaurent Fignon (3).

TaktikernLance Armstrong skuggar Jan Ullrich upp-för Col de Peyresourde på väg till Louden-ville, 2003. Med i denna kvartett fannsockså Haimar Zubeldia och Ivan Basso(längst bak). Ullrich hade skrämt slag påArmstrong efter tyskens imponerande fo r-cering på tempoetappen till Cap Découve r-te som han vann med över en och en halvminut före Texas-sonen. Etapperna efterkörde Armstrong defensivt för att fö r s ö k aåterhämta sig och för att inte tappa mertill Ullrich som i detta läge bara hademinuten upp till den gula ledartröjan.

kadens nr 5:2004 | 43

Attackcyklisten

Precis innan denna bild togs hade Lan-ce Armstrong vurpat efter att han sattin en stenhård attack. Han drog medsig Iban Mayo i fallet och många höllandan och undrade om detta var slutetpå Armstrongs dominans i Touren.Istället blev det vändningen just i 2003års upplaga för honom. Efter flera da-gars svårigheter att stå emot konkur-renterna kom han upp på cykeln igenoch jagade ikapp. Visserligen väntadede mer eller mindre på honom men närhan väl kom tillbaka attackerade hanigen och höll undan. En riktig styrke-demonstration av Armstrong – igen.

Attackcyklisten

Precis innan denna bild togs hade Lan-ce Armstrong vurpat efter att han sattin en stenhård attack. Han drog medsig Iban Mayo i fallet och många höllandan och undrade om detta var slutetpå Armstrongs dominans i Touren.Istället blev det vändningen just i 2003års upplaga för honom. Efter flera da-gars svårigheter att stå emot konkur-renterna kom han upp på cykeln igenoch jagade ikapp. Visserligen väntadede mer eller mindre på honom men närhan väl kom tillbaka attackerade hanigen och höll undan. En riktig styrke-demonstration av Armstrong – igen.

44 | kadens nr 5:2004

Ensam på tronen

Året då Armstrong skulle få det som tuf-fast var 2004. ”Aldrig att han gör någotsom Eddy Merckx inte lyckats med, speci-ellt med så hård konkurrens som i år” sajag själv. Pyttsan. Han ville helt enkeltvinna sjätte raka Touren genom att bevisaatt han var tvärbäst. Och det var han, påalla Pyrenée- och alpetapper. Dessutomvar han bäst på temposträckan i Besan-con. En av de mest spännande avslut-ningarna var i Le Grand Bornand som viser bild på här. Andreas Klöden såg utsom klar etappsegrare med en liten luckatill de fyra närmast jagande och nog vardet en missräkning av tysken att förloraden etappen. Armstrong slog till med enordentlig spurt och med metern kvar tillmål passerade han Klöden.

En gång till?

Detta bildcollage på Armstrong kan inteavslutas bättre än med denna bild. I guld-färgad hjälm susade han fram och tillba-ka på Champs Elysées den 25 juli 2004.Guldfärgen är han värd efter att tagit densjätte raka slutsegern i Tour de France.Han är nu ensam på tronen som denvinstrikaste Tour-cyklisten.

Hoppas han stannar där vad gäller Tourde France och att han nu satsar på att ex-empelvis vinna Giro d’Italia. Samtidigtskulle det kännas konstigt om inte denbästa etapploppscyklisten i världen finnsmed när det snyggaste, härligaste ochhårdaste av alla etapploppen körs. Då fårvi nog plussa på detta collage med ett parbilder till på Armstrong.

TV-tipset! Missa inte "Bakom kulisserna på Tour de France 2004" på Eurosport den 4:e september, 13:00! Se www.eurosport.se för mer information.

46 | kadens nr 5:2004

Tekniktipset Tag din cykel och springI cykelcross, och även ibland mountainbike, är det en nödvändighet att kunna hoppa av och springa med sincykel över ett hinder eller i en backe. Och lika nödvändigt att kunna hoppa på igen utan att förlora fart ochtid. Det är en konst som väl behärskad sparar många sekunder, men som också kräver en del träning. Kadens visar hur du vågar kliva av och på i full fart.

1. Kör mot hindret i så hög fart du kan och börja bromsa sent.Håll händerna på bromsreglagen och justera farten vid behov.Riktigt duktiga crosscyklister håller till exempel höger hand påöverröret och vänster hand på bromsen, då kan det vara en fördelom det bromshandtaget sköter bakbromsen. Med den teknikengår lyftmomentet ännu snabbare.

2. Påbörja avklivningen genom att klicka ur högerfoten, stå kvarmed andra foten på vänster pedal. Placera högerbenet bakomoch utanför vänsterbenet.

(

3. Vrid ur vänsterfoten sam-tidigt som du sätter i högerfot i marken och tar ett förstalöpsteg. Farten ska vara såpass hög att löpningen blir ennaturlig rörelse framåt.

)

4. Stöd dig på styret om detkänns vingligt. Flytta snabbthögerhanden till överröret såfort du hittat balansen ochspring mot hindret. Håll far-ten!

kadens nr 5:2004 | 47

8.Med ett elegant skutt tar dudig upp i sadeln igen. Tränapå att landa på insidan av lå-ret och inte direkt i sittposi-tionen. Särskilt killar kom-mer förstå varför. Glid ner påsadeln och trampa till på hö-gerpedalen så du får upp far-ten. Klicka i båda pedalernaoch lämna konkurrenterna iett moln av damm och förvå-ning.

text: st e fan larsénfoto: david elmfe l d tcyklist: henrik van ingeland t

5. Lyft cykeln med högerhan-den och ta hindret som KajsaBergqvist, med stil och finessoch hög höjd.

6. Sikta på en bra, jämn land-ningsplats. Tappa inte fartefter landningen utan fort-sätt springa tills du är på planoch jämn mark.

7. Flytta tillbaka högerhan-den till styret och fortsättspringa. Klev du av på rättsätt så står nu högerpedalen idet högsta, trampfärdiga lä-get. Stanna inte upp!

PS. Det går förstås lika bra att hoppa av till höger om cykeln.

48 | kadens nr 5:2004

Fotospecial: Mattias Fredriksson

Ögonblick av passion

”Min sidekick Janne Tjärnström och jag drog till det stora landet i väster när mörket la sig överJämtland förra hösten. Under en sen kväll på ett kasino i Las Vegas tipsade min gode vän Ster-ling Lorence om St George, Utah där vi knäppte den här rutan. Riktigt sköna singletracks över-allt och grymt kul cykling, något som jag tycker kommer fram bra i den här bilden.”

text: a nd reas st röm foto: m at tias fre d r i ks s o n

Mattias Fredrikssons vilja att med kameran som verktyggestalta sina favoritsporterföddes ur passionen för skid-åkning och mountainbike-cykling.

Kadens har snackat med Sveriges meste mountainbike-

fotograf om hur han planerar ensession, om vikten av att varapolare med sina modeller och vad han tror om friåkningensframtid.

Jag älskar att titta på mountain-bikebilder. Efter att under de se-naste femton åren ha plöjt igenom alla MTB-tidningar jag kommit över har jag insett att de bilder jag

tycker bäst om är de som besitter någonslags besynnerlig kraft. Bilder som medsin skönhet och känsla förmedlar denglädje, stämning och dramatik som exis-terade vid fototillfället och som gör attman nästan kan uppleva sval bergsluftmot ansiktet där man sitter ochbläddrar.

Eller lukten av fuktig jord, cykelkom-pisars gemenskap, lugnet som råderunder en luftfärd, fart, ett ylande bak-nav, tjutet från en bakdämpare, eller denstillsamma harmonin på en torr skogs-stig en sommarkväll. Jag gillar bildersom får mig att vilja resa mig ur fåtöljenoch ge mig ut och cykla. Mattias Fred-riksson är en av världens främsta skid-och mountainbikefotografer och mångaav hans bilder bär på denna magiskainspirationskraft.

Mattias Fredrikssons vilja att gestaltasina favoritsporter föddes ur passionenför skidåkning och mountainbikecyk-ling. Det kombinerade intresset för foto-grafi och alpina sporter förde honom tillRiksgränsen där han lärde känna även-tyrsfotografen Lars Thulin.

– Jag fick följa med Lars ut och jobbaoch blev på så sätt väldigt intresserad av fotografyrket. Så småningom ledde

kadens nr 5:2004 | 49

”Janne, St George och faktiskt exakt samma sväng som öppnings-bilden. Färgerna, dammet, skuggan och den lite annorlunda vinkeln gör den här bilden intressant.”

detta till att jag började gå som lärlinghos honom, berättar Mattias.

Efter att ha frilansat som fotograf ochskribent åt bland annat Åka Skidor, Fun-sport Snowboard och Funsport Moun-tainbike blev han erbjuden ett fast jobbsom redaktör på Funsport och flyttade tillStockholm. Det var vid den tidpunktensom Mattias började arbeta med moun-tainbike på allvar.

– Jag måste ha varit tidernas mestokunnige mountainbikeredaktör – jagvar tvungen att gå ner till Cykloteket ochfråga om precis allt. Det var nog många iCykelsverige som undrade vad fan jaggjorde på en mountainbiketidning. Menjag lärde mig i alla fall väldigt mycket omhur det funkar på en redaktion, berättarhan.

Denna kunskap har Mattias stor nyttaav idag när han med världen som arbets-fält levererar bilder till några av världensmest prestigefulla mountainbikemaga-sin, som amerikanska Bike och Moun-tainbike.

Mattias Fredriksson om…

… hur han bestämde sig för att bli mountainbike-fotograf på allvar.Det var kring sommaren –98, den säsong-en tog jag en del mountainbikebilder iÅre som faktiskt säljer än i dag. För migblev det startskottet för en ny typ av bildersom fokuserar mer på upplevelsen än täv-lingsaspekten. Jag tror man kan kalladem freeridebilder. Åkarna hade baggy-kläder och jag lyckades få in några bilderi nordamerikanska Bike. Då blev jag väl-digt pushad att fortsätta plåta mountain-bike.

… hur han planerar en fotosession.Jag planerar väldigt lite, det brukar varaen väldigt spontan process. Jag försökervara ute och köra med kompisarna och hakul och så dyker det upp ett ställe som jagbara måste fånga på film, en vacker vymed bra ljus. Ibland besöker vi spots somvi känner till sedan tidigare, släpar medoss blixtar och annan kringutrustning

men för det mesta är det helt oplanerat.Jag fotar i alla väder, även riktigt dåligtväder – då fotar jag gärna svart-vitt. Cyk-ling är kul i alla väder och det försöker jagförmedla. Jag försöker få fram en känsla ibilden som får betraktaren att vilja vara ijust den bilden.

… varför han bara fotar med film.Jag föredrar känslan i film. Det är julaf-ton varje gång man får luppa en ny filmpå ljusbordet och det vill jag inte varautan. Dessutom vill de flesta av minakunder ha dia. Det krävs också mycketefterarbete när man fotar digitalt och jagvill inte fastna framför datorn. Däremotär digitalt utmärkt för nybörjare, det ärlite enklare att exponera rätt och du får seresultatet omedelbart.

… vilka åkare han helst jobbar med.Jag gillar att jobba med åkare som är mo-tiverade och som själva är intresserade avatt få fram bra bilder, åkare som kan sebilden framför sig. Vilka dessa åkare är

kadens nr 5:2004 | 51

”Det kanske börjar bli tjatigt nu, men återigen är det Janne Tjärnström som sitter på cykeln. Nu i den sköna alpbyn Verbier, Schweiz en sen efter-middag i slutet av september. Den här bilden var faktiskt omslagsbild för den amerikanska blaskan Bike Magazines kalender förra året. Så det så.”

”I somras gjorde jag en resa till BritishColumbia i Kanada och fick då chansen attplåta med Geoff Gulovich som är en av denya talangerna som du kommer höra mycketom i framtiden. Geoff är 18 bast, uppvuxen iNorth Vancouver och en av åkarna i filmenCollective. Vi jobbade tillsammans under endag i Squamish och fick massa sköna shots.Den här featuren körde han bara en gång försen pajade cykeln.”

spelar mindre roll. Det är kul att jobbamed duktiga atleter, som Cedric Gracia,men annars är Janne Tjärnström minfavoritåkare. Janne fotar själv en del ochkan direkt se om en plats är lämplig attplåta på. Vi känner varandra väldigt braoch behöver knappt prata med varannnär vi arbetar, vi vet vad som krävs för attgöra ett bra jobb.

… sin favoritterräng.Nu på senare år har jag ägnat mig meroch mer åt liftburen åkning. Min favorit-cykling finner man på ställen somWhistler i Kanada och Telluride i USA.Jag har cyklat på en hel del ställen ochÅre står sig faktiskt bra i jämförelse medde internationella platserna.

… Red Bull Rampage.Rampage är bra eftersom tävlingen görfriåkning tillgänglig för en större publik.Jag skulle säga att det är mountainbike-industrins viktigaste tävling just nu.Samtidigt kan man säga att Rampage harb ö r j at bli lite för viktig, precis som X-G a m e sför skidåkarna: om du inte är där och tarmedalj så är du inte någon att räkna med.En åkare som Wade Simmons måste ko m-ma till Rampage och köra stort för att be-hålla sin status trots att han egentligeninte längre har något kvar att bevisa.

Det är i alla fall en viktig plattform förde unga åkarna att visa upp sig på, ochsponsorer och media gillar det. Lyckas dupå Rampage har du snart ett nysigneratkontrakt och en fet lön från någon avbranschens stora företag.

… friåkningens framtid.De flesta åkare som syns i rena freeride-filmer figurerar även i andra samman-hang – världscupen, downhill och four-cross, jippotävlingar med mera. Inomtill exempel snowboard, som är en mog-

kadens nr 5:2004 | 53

”En annan skön stig i den lilla amerikanska hålan St George, som ligger ungefär en timma frånVirgin där Red Bull Rampage körs. Återigen är det Telemarks-Janne som han ibland kallas som ärlinslusen. Skönt häng där va?”

”Förra sommaren hade jag en plåtning för Oakley i Narvik och Åre under två skönaveckor. New World Disorder-gänget kom över från Kanada och filmade Cedric Gracia,Wade Simmons, Thomas Vanderham och Kyle Strait. Med hjälp av alla härliga polarei Åre byggde vi det här roadgapet över E-14 som Cedric och Kyle körde. Här är detCedric som släpper ena handen med styret och tar tag i sadeln, helcrazy inte sant?”

nare sport, är det mera uppdelat. De somtävlar i världscupen syns sällan i de storafilmerna. Jag tror att mountainbikekommer utvecklas i samma riktning,mot mer specialisering där några fokuse-rar helt på att filma friåkning medanandra kör världscupen. Jag tror inte attde bästa friåkarna kommer behöva tävlaför att behålla sin status.

… inspirationskällor.Mitt MTB-fotograferande inspirerasmycket från snowboard och vågsurfing,mer än från skidåkning faktiskt. Jag tit-tar mycket på filmer och läser väldigtmånga olika typer av tidningar, mode-tidningar och livsstilstidningar. Jag låtermig även inspireras av själva cyklingen.Jag cyklar sedan 14–15 års ålder och myc k e tav min skaparglädje kommer av att jagtycker så mycket om att cykla. Jag skulleha väldigt svårt att gå ut och plåta någotsom jag själv inte håller på med och harförståelse fö r. Jag skulle aldrig kunna fo t as k ateboard eftersom jag aldrig skulle för-stå livsstilen och känslan bakom spor-ten. Jag behöver vara en del av det jag fo-tar för att kunna förmedla det på ett brasätt. Det är också viktigt att ha lite credhos dem man vill fota.

… vikten av att vara polare med sina modeller.Jag skulle säga att det är jätteviktigt at tkänna de man jobbar med väl. Man måstekunna vara rak och tala om för dem vadsom krävs. Och tiden man fotar är en väl-digt liten del av all den tid man tillbring-ar tillsammans när man reser, letar stäl-len eller bygger hopp, så det är viktigt attman trivs ihop.

… framtiden.Jag tror att jag kommer fota mer porträttoch livsstilsbilder, och jag tror att jagkommer dra ned på resandet lite och görafler projekt på hemmaplan. Jag vill för-söka komma bort lite från de stereotypaactionbilderna.

kadens nr 5:2004 | 55

”Bikeparken i Whistler var världens roligaste lekplats för oss cyklister redan innan den här sommaren. I slutet av juni öppnade dom trevliga kanadickerna upp ytterligare massa terräng och har fixat ännu fler sköna stigar. Den här sköna wallriden finns på en av de nya stigarna ochpå bilden är det Andrew Shandro som visar hur det ska gå till.”

56 | kadens nr 5:2004

Mattias nybörjartips till mountainbikefotografen:

Bär din kamerautrustning på ett sätt som gör den lätt att ta fram.Längst ner i en ryggsäck gör kameran ingen nytta.

Fota oväntade situationer: ögonblicken efter en crash eller någonsom mekar. Försök fota mer än själva åkningen.

Se till att njuta av cyklingen själv när du är ute och fotar. Om dutycker det är riktigt roligt att cykla kommer det synas i dina bilder.

Se till att få dem du ska fota att jobba MED dig. Får dem att förståatt det krävs en gemensam ansträngning för att få en bra bild.

Fota med en digitalkamera så att du ser ditt resultat direkt, då lärdu dig snabbt vad som funkar och inte funkar.

Ålder: 30Bor: ÅreYrke: FotografUtrustning: Ett par Nikon F5, Nikkor-objektiv, 16mm upp till 300mm. Mamiya 7 mellanformat. Cyklar: Mountainbike sedan 14 års ålderStörsta kunder: Oakley, Hestra, Race Face, Roach, Bike (USA), Mountainbike(USA), Fri Flyt (Norge), Big Bike (Frankrike), Mountainbike och Bike i Tyskland.

fa kta mattias fre d rikss o n

”Att plåta mountainbike och andra snabba sporter handlar inte bara om action. Jag tycker det är kul att också fotografera andrasammanhang, till exempel livsstilen runt om sporterna. Under envärldscup-tävling i Leysin, Schweiz för ett par år sedan plåtade jaginga actonbilder alls utan fokuserade istället på porträtt. Den lerigabruden heter Nolvenn Le Caer och kommer från Frankrike.”

58 | kadens nr 5:2004

b e r gs g etEn skånsk

Den kanske bästa svenska cyklisten på att köra uppför kom från Skåne.Hans fem topp-femton placeringar i Tour de France och det faktum atthan är den ende svensk som fått åka i den rödprickiga bergatröjan ärbevis nog.

Men allt höll på att sluta innan det börjat. Med en brusten blind-tarm.

text: ro b e rto vac c h ifoto: lars rø n b ø g

Kadensretro: Sven-Åke Nilsson

kadens nr 5:2004 | 59

Sven-Åke skuggar storstjärnan i samma stall, Joop Zoetemelk. (Sven-Åke sexa från höger.) ”Först var Fiat-stalletintresserade av mig,där jag skulle köramed Eddy Merckx.Men jag är glad attjag väntade […]”

–Jag hade natu r l i g talang för att köra bra uppför och det visade sig från allra första början, säger Sven-Åke Nilsson. Hans färdigheter uppför är det ing-

en som matchar av svenskarna. Han varden mest utpräglade klättraren av desvenska proffsen. Klart att Gösta ”Få-glum” Pettersson och Tommy Prim ocksåvar enormt bra uppför, men de var merallsidiga cyklister.

Det Sven-Åke är mest känd för är defem topp-femton placeringarna totalt isina fem starter på Tour de France. Han ärockså den ende svensk som fått åka i denrödprickiga bergatröjan.

Men börjar vi från början förstår manatt det tog många mil genom mycket slitför Sven-Åke att bli den bergsget mångafruktade.

Första internationella segern av rangtog Sven-Åke på Algeriet Runt 1971 då hanvann den tredje etappen. På den tiden vartävlingarna i Nordafrika väldigt prestige-fyllda och alla amatörer i världseliten in-ledde säsongen där innan Europasäsong-en drog igång. Vid tidpunkten var skå-ningen 19 år och många förstod att hankunde bli något stort.

Året efter etappsegern i Algeriet fannshan med på OS i München. Han fortsatteatt åka bra internationellt och 1973 toghan sin första VM-medalj med lagtempo-laget med Tord Filipsson, Lennart Fager-lund och Leif Hansson. Året efter blev detVM-guld och då hade man ersatt Hanssonmed Bernt Johansson. Segern var en storöverraskning och blev en sällan skådadrysare.

– Ingen av oss trodde att vi skulle vinna.Vi slog ju ryssarna och östtyskarna somansågs vara omöjliga att slå. Att vi vannmed bara två sekunder gjorde saken ännubättre, säger Sven-Åke.

Man skulle kunna tro att sportdirektö-rerna i proffslagen stod i kö för att värvasvenskarna men ingen hörde av sig. Åretefter blev Sven-Åke tvåa på amatörernasVM-linjelopp, men inte heller då fick hannågot proffsanbud.

– Vi tillhörde fel nation och hade ingakontakter ute bland proffsen, säger hanvidare.

Året efter, 1976, kom så kontraktsför-slagen. Efter ett OS där han var det storasvenska hoppet, men där Bernt Johans-son stal showen, åkte Sven-Åke Tour del’Aude i september månad.

Sven-Åke Nilsson –tvungen att attackera

Med Sven-Åkes järnvilja, kryddat med ettosvenskt självförtroende kom han attutmana det sena 70-talets och tidiga 80-talets kontinentala storheter på tuffaTour-etapper och mängder av andra lopp.Denna attackvillighet lönade sig blandannat på så sätt att ”Svenne” är den hit-tills enda svensk som fått köra i den pre-stigefyllda rödprickiga bergatröjan i Tourde France.

Sven-Åkes enda svaghet som cyklist varspurten vilket gjorde att han ofta vartvungen att attackera och gå loss solo föratt vinna. Den förmågan övade han uppnästan till automatik. När det drog ihop sigtill avslutning attackerade Sven-Åke alltid.En av de mest minnesvärda attackerna varunder VM-loppet i Prag 1981 då ”Svennes”väl iscensatta attack höll på att sluta medatt Sven-Åke Nilsson från Malmö blivitvärldsmästare. Tyvärr blev han inhämtadmed halvannan kilometer kvar av VM-lop-pet. Men det var nära.a nders ada m s o n

60 | kadens nr 5:2004

Han fullständigt krossade sina konkur-renter. Sven-Åke vann redan första etap-pen och släppte sedan inte ledartröjanifrån sig.

– Jag ledde ett tag med 17 minuter menblev sjuk under de sista två etapperna ochtappade mycket av mitt försprång. Mendet räckte ändå till en klar totalseger, be-rättar Sven-Åke som vann med över niominuter och därmed blev uppvaktad avflera proffslag.

– Först var Fiat-stallet intresserade avmig, där jag skulle köra med EddyMerckx. Men jag är glad att jag väntadeoch sedan skrev på för Miko-Mercier, etthelt suveränt lag, berättar han.

Hjälp av JoopSven-Åke Nilsson hade kommit helt rättnär han blev yrkesåkare. Och inskolning-en bland de stora grabbarna fick hanhjälp med av legender som britten BarryHoban och holländska storstjärnan JoopZoetemelk.

– Joop är den person som betytt mest förmin karriär. Han är en kanonkille, popu-lär i klungan, rejäl, helt enkelt en personman kunde lita på, säger Sven-Åke omsin läromästare.

Det allra bästa rådet svensken fick avZoetemelk var att skita i pengarna ochistället vinna tävlingar. Och det blev se-grar för Sven-Åke så småningom. Förstatiden började däremot tungt. Ingen för-stod varför han knappt tog sig över järn-vägsviadukter utan att släppa klungan.

– Jag hade enorma smärtor i magen.

Men man tyckte att det var konstigt attjag var så överlägsen i Tour de l’Avenir ochnu så dålig, fortsätter han.

Det visade sig att blindtarmen brustitmed bukhåleinflammation som följd.Sven-Åke var riktigt illa däran men efterlång rehabilitering kom han tillbaka ochvisade sin kapacitet.

– Jag började med att köra lite criteriumefter Touren och körde sedan starkt påHolland Runt, blev 13:e på VM och topp-20 på Lombardiet Runt.

Åtta på l’Alpe d’HuezÅret efter började han på allvar att ge till-baka för det förtroende han hade fått avMiko-Mercier. Tour de France var det sto-ra målet och han infriade förväntning-arna med att hjälpa Joop Zoetemelk isvenskens favoritterräng, bergen. Blandannat blev han åtta på etappen till l’Alped’Huez.

– Det är en grym stigning i början. Påden tiden fanns inte 39-klingor framutan vi körde med 42-tänder fram och 23bak som lättast och det fick man köra på ibörjan av backen. Längre upp kunde mangå lite tyngre men det var tufft också därför att det blir mer öppet. Vinden kan lig-ga på och inte minst solen, säger han omden 21-serpentinsvängar långa mytom-spunna klättringen.

Precis som idag var åskådarmassornaenorma. Skillnaden var att kravallstake-ten på den tiden endast stod på de 500 sis-ta meterna, kanske sista kilometern.

– Men det var fantastiskt härligt, lite

skrämmande men mest härligt att köragenom folkhavet, säger han med åter-längtan i rösten.

Åren rullade på och de övriga fyra Tou-rerna han tog sig igenom var placerings-raden 12-7-8-14 sammanlagt och med tvåandraplatser som bäst på etapperna.Fram till 1979 var han hjälpryttare tillJoop Zoetemelk. Många minns Sven-Åkeslojalitet på en etapp då Zoetemelk punk-terade i ett avgörande skede. Sven-Åkestannade, gav Zoetemelk sitt hjul och sågsin chans att faktiskt ta över den gula le-dartröjan den dagen försvinna i intet.

Ett av de bästa minnena är förstås da-garna i bergatröjan 1980, men det är ock-så ett minne som har en lite sur efter-smak.

– Jag och Raymond Martin skulle delapå lagkaptensrollen i laget. Han skullesatsa på sammanlagda resultatet och jagskulle försöka vinna bergspristävlingen.Men han tog för sig där också och vannden, berättar han.

Skulle börjat tidigareSven-Åke Nilssons karriär kretsar främstkring Tour de France, ett lopp han fasci-nerades av och som han tyckte var ma-giskt att delta i. Allt blev så mycket mernär Touren skulle köras – som att i stortsett varje cyklist hade en hjälpreda underloppet. Eller folkmassorna i bergen, ochjust det, bergen, hans favoritterräng,trots att han var från den skånska slät-ten. Ett axplock av de stigningar hantycker var tuffast fanns med i årets uppla-

Sven-Åke sågs som en potentiell etapp-segrare inför Tour de France 1982 av ingenmindre än Anquetil.

ga av Tour de France. L’Alpe d’Huez, Coldu Glandon, Col de la Madeleine med fle-ra.

– Allt beror förstås på hur det ser utinnan, om det gått fort, om det var någotberg innan och så vidare. Men den tuffas-te stigning jag kört är nog Puy du Dome,säger han.

Avslutningsvis frågar vi Sven-Åke omdet finns något han ångrar från cykelkar-riären.

– Att jag inte blev proffs som 20-åring,säger han blixtsnabbt.

– Jag passade som proffs och gillade närdet var långt och tufft. Jag blev bara bätt-re och bättre ju längre loppen varade, där-för ångrar jag att jag inte tog steget övertidigare, avslutar han.

Sven-Åke Nilsson vann elva lopp somprofessionell. Det är inte flest segrarbland de svenska proffsen. Men det mankan säga om Sven-Åke, som ingen mat-char, är hans inställning. En kämpain-ställning som få visat upp och en förmåga

att trivas var han än hamnade. Till skill-nad mot många andra hade han inga pro-blem med att ligga ute och tävla och trä-na i långa perioder.

Sven-Åke visade sin inställning somamatör och fortsatte med det bland proff-sen. Han var en slitvarg av sällan skådatslag. Trots att han egentligen var enbergsspecialist svarade han dessutom förmånga framstående resultat i endags-lopp som på papperet inte passade ho-nom alls. Man undrar hur det hade gåttom han fått chansen att bli proffs som 20-åring. Det är något vi aldrig får veta. Mennog hade det varit spännande om vi kun-nat vrida tillbaka klockan 33 år.

kadens nr 5:2004 | 61

• Guldet på lagtempo-VM 1974• Etapperna på Tour de France han körde i

bergatröjan• Segern i Korsika Runt då han hade legen-

den Joop Zoetemelk som hjälpryttare

Vad hände sen?Sven-Åke Nilsson blev dansk förbundskap-ten 1985, året efter hans proffskarriär togslut. Han stannade i Danmark i sex säsong-er, blev sedan coach (för bland andraGlenn Magnusson) i Team Hela-FalköpingsCK. Han kom tillbaka som förbundskapten1993, men då för Sverige, och fortsattefram till 1995. Efter det har han hjälpt ettantal cyklister att ta steget ut bland proff-sen, bland andra Magnus Bäckstedt. Idagarbetar han som produktchef för cykel ochfitness på Intersport.

”Jag passade somproffs och gillade närdet var långt ochtufft.”

S v en - Å ke var en cyklist som kunde vinna allt från lagtem p o - VM till en d a gs l opp och bergse t a pp er .

S V E N - Å KE NILSSONS TRE BÄSTAMINNEN FRÅN KARRI Ä RE N

62 | kadens nr 5:2004

Totalt antal proffssegrar: 11

Främsta merit som amatör: VM-guldlagtempo 1974, 2:a VM-linje 1975,totalseger på Tour de l’Avenir 1975

Främsta merit som proffs: Etappse-ger och 3:e plats totalt Vuelta aEspaña 1982, 7:e plats totalt Tour deFrance 1980

Proffssegrar: Etapp 1 Etoile des Espoirs 1979Etoile des Espoirs 1979Tour de Corse 1979Etapp 2 Criterium International 1980Setmana Catalana 1981Etapp 10 Vuelta a España 1982Etapp 2 Paris-Nice 1982GP d’Isbergues 1982

Några övriga Tour de France meriter: 2:a etapp 13 19802:a etapp 16 19815:a etapp 6 19785:a etapp 2 19795:a etapp 17 19826:a etapp 17 19786:a etapp 17 1979 (Alpe d’Huez)6:a etapp 5 19817:a totalt 19807:a etapp 16 19807:a etapp 18 19818:a etapp 16 1978 (Alpe d`Huez)8:a totalt 19819:a etapp 17 19809:a etapp 19 198110:a etapp 3 197910:a etapp 8 198211:a totalt 197812:a totalt 197914:e totalt 1982

Några övriga meriter: 2:a GP de Cannes 19782:a totalt Paris-Nice 19792:a etapp 3 Tour de Corse 19792:a Fléche Wallone 19802:a etapp 3 Setmana Catalana 19812:a Giro di Romagna 19833:a GP d’Isbergues 19773:a etapp 5 Etoile des Bességes 19773:a Amstel Gold Race 19793:a etapp 2 Criterium Internat. 19793:a etapp 3 Criterium Internat. 1979

3:a totalt Criterium International 19793:a Circuit de l’Indre 19803:a etapp 2 a Setmana Catalana 19813:a totalt Vuelta a España 19825:a totalt Dauphiné Libéré 19785:a totalt Tour de Romandie 19796:a totalt Dauphiné Libéré 19806:a totalt Volta a Catalunya 19806:a totalt Dauphiné Libéré 19829:a Fléche Wallone 197810:a totalt Tour de Romandie 198012:a Paris-Tours 197812:a Amstel Gold Race 198013:e Giro di Lombardia 197914:e totalt Criterium International 197815:e totalt Paris-Nice 198216:e Giro di Lombardia 197716:e Giro di Lombardia 197816:e Paris-Roubaix 198016:e Liége-Bastogne-Liége 198220:e totalt Vuelta al Pais Vasco 198127:a Giro d’Italia totalt 198335:a Giro d’Italia totalt 1984

SM-NM-VM-guld:SM-linje 1972VM-lagtempo 1974 (med Lennart

Fagerlund, Tord Filipsson och BerntJohansson)

NM-lagtempo 1972 (med LennartFagerlund, Tord Filipsson och LeifHansson)

NM-lagtempo 1973 (med Bernt Johans-son, Tord Filipsson och Leif Hansson)

NM-lagtempo 1974 (med LennartFagerlund, Tord Filipsson och LeifHansson)

NM-lagtempo 1976 (med Bernt Johans-son, Tord Filipsson och Tommy Prim)

Övriga mästerskapsresultat:2:a VM-linje 1975 (amatör)3:a VM-lagtempo 1973 (med Lennart

Fagerlund, Tord Filipsson och LeifHansson)

4:a VM-lagtempo 1975 (med BerntJohansson, Tord Filipsson och TommyPrim)

6:a OS-lagtempo 1972 (med Leif Hans-son, Lennart Fagerlund och TordFilipsson)

7:a OS-lagtempo 1976 (med BerntJohansson, Tord Filipsson och TommyPrim)

9:a VM-linje 1974 (amatör)9:a VM-linje 1980 (proffs)11:a VM-linje 1982 (proffs)13:e VM-linje 1977 (proffs)23:a VM-linje 1981 (proffs)25:a VM-linje 1973 (proffs)29:a OS-linje 197636:a VM-linje 1983 (proffs)40:e VM-linje 1979 (proffs)44:a OS-linje 197262:a VM-linje 1971 (amatör)

Fakta Sven-Åke Nilsson Född: 1951-09-13Födelseort: TrelleborgTävlingsdebut: 1964Cykelklubbar: CK Ringen –MalmöProffsstall: Miko-Mercier,Splendor, Wolber, Termolan-Galli och Santini-Conti-Galli

Sven-Åke Nilsson i bergatröjan på Tour de France 1980.

64 | kadens nr 5:2004

Höst är cykelcross. Har du cykeln men vet inte riktigt vad du ska ha till den? Inga problem, Kadenscrossredaktion har letat fram prylarna du (nästan)inte klarar dig utan. Ge oss höst nu!

text: st e fan larsénfoto: david elmfe l d t

C ro s s p ry l a r n a

Retro-bromsar i lyxför-

packning. AmerikanskaPaul vet hur viktigt design är

för en sann cykelcrosscyklist. V-bromsar och skivbromsar kanske är

bättre och modernare, men definitivt intesnyggare. Här Paul Neo Retro-cantilever-

broms och extra bromshandtag att monterauppe på styret. Cirkapris 1.395 kronor respektive

595 kronor. North American Flyerswww.northamericanflyers.com 070-484 06 02

Nike Lance All Road är namnet på Armstrongs nyaoffroadsko. Ovansidan är av samma konstruktionsom Lances Tour-sko, extra fast överdel och styvunderdel i kolfiber gör att det går fortare. Men AllRoad har extra bra grepp tack vare den gummeradeyttersulan. ”Spring, Lance, spring!” som vi skrekframför tv-apparaterna när Beloki la sig på Tourenifjol. Cirkapris 2.400 kronor. Nike www.nikecycling.se

kadens nr 5:2004 | 65

Det kan bli lite kyligt på hösten. Då är en tröja som den här perfekt att dra på sig. SliceWindproof är långärmad och har en vattenavvisande och vindtät front. Men den andasändå ut all din svett genom den mjuka stretchbaksidan. Följsamt material för mer rörelse-frihet – som när man kastar upp cykeln på axeln. Blå eller gul. Cirkapris 1.100 kronor. Cannondale 0031-541 5735 80 www.cannondale.com

Efter cykelcrossandet är det förstås kutymmed varmt te eller buljong. Var förberedd påsocialisering á la cykelcross och sippa varmbuljong direkt ur cykelflaskan. Den här termo-sen för cykelflaskhållare heter Secia, rymmeren halvliter varm (eller kall) dryck och kommerfrån Elite. www.elite-it.com

METs 5th Element är METsfinaste hjälm för mountainbike. Men vi tycker den passar lika bratill cykelcross. De 30 ventilations-hålen och 270 grammen är inte i vägen när man ska köra allt man har i en timme. Med löstagbar skärmoch Safe-T Evo-nacksystem för brapassform. Cirkapris 1.195 kronor. Cycleurope 0340-862 00 www.met-helmets.com

Vilse? Med markeringspilar från HL Displayhittar du snabbt tillbaka till banan. Med enpåse såna här har det aldrig varit lättare attarrangera det lokala kompismästerskapet i cykelcross. HL Display, 023 -70 51 73

Leden från Keinovuopio, förbi Kum-mavuopio och mot Pältsastugan är bred och lättrampad. Marken är torr förutom där vi cyklar över

myrarna. Efter någon timmes cyklingbörjar vi äntligen få närkontakt medPältsan, eller Bealcán som massivet heterpå samiska. Fjällmassivet har vi sett avoch till sedan vi påbörjade turen men nudominerar det synfältet konstant. Massi-vet med den karaktäristiska och mäktigakonformade toppen i förgrunden och pla-tån där bakom.

Håkan är den ende av oss som varit härförut, men då med skidor vintertid. Densnälla terrängen borde passa för moun-tainbike och efter att ha hört rykten omandra som cyklat här bestämde vi oss föratt prova. Besvikna har vi inte blivit. Om-rådet överstiger våra förväntningar medhästlängder. Här borde Svenska Turist-föreningen definitivt satsa på cykel-turism och klassa leden som mountain-bikeled då det är så få vandrare som nytt-jar den här sträckan.

Matti cyklar först, vilket är tur efter-som det räddar oss andra från att bli likablöta. Leden är plötsligt vattenfylld. I ochför sig inte så konstigt eftersom vi har enstor myr på vänster sida. Vi följer spårenefter samernas fyrhjulingar och vet att dekan göra rätt djupa spår men också att deväljer nya vägar när det börjar bli fördjupt och blött. Men inte i det här fallet,varför jag är tacksam att det är Matti somstår där framme. Blöt.

– Jä…r! Vattnet räcker ända upp påsmalbenen fastän man sitter på cykeln,ropar han till oss där han står och pressarvattnet ut ur skona.

Jag ligger tvåa, tar sats så jag inte skabehöva trampa och siktar mer i mitten.Som alltid försöker man avgöra hur djupa

spåren är och cykla där det är som grun-dast. Jag klarar mig bättre, likaså gör Hå-kan som kommer sist. Lite utmanande ärdet ju att cykla på okända leder men sam-tidigt lär man sig hela tiden att avläsaterrängen och bedöma möjligheterna.

Sprakande höstDet är en sån där höst som inträffar medflera års mellanrum; varm, torr och medsprakande färger. Därtill knappt en endauppförsbacke på de 34 kilometrarna. Detenda vi har emot oss är vinden. Höjdskill-naden är obefintlig och den totala stig-ningen knappa 200 meter. Dalgången viföljer är bred och dvärgbjörkarna sprakarav höstfärger. Svårcyklat är det inte. Denförsta, dryga milen, har vi följt grus-vägen mellan byarna Keinovuopio ochKummavuopio, därefter leden. En mes-tadels bred och vältrampad led vilket görcyklingen till en fröjd. Förutom där nå-gon lämnat det röjda riset tvärs över sti-gen. Men något måste man ju ha att svä-ra åt.

Även om leden verkar vältrampad så ärdet inte endast av vandrarkängor utanmycket tack vare fyrhjulingar. Vi befin-ner oss i Könkämä samebys sommarren-betesland och för sina transporter använ-der de sig av dessa fordon med vilka delätt tar sig fram i terrängen.

Idag väljer de flesta som vandrar i om-rådet att gå den kortare men stenigaresträckan från Kilpisjärvi istället för attfölja dalen. Här stör vi ingen när vi cyklari bredd.

Nedförsbacke och en kraftig inbroms-ning så sand och grus yr får mig att tänkapå Annica Ideströms examensarbete”Markslitage i fjällmiljö – en jämförelsemellan cykling och vandring” från Umeåuniversitet. Vad hon uppmärksammade

kadens nr 5:2004 | 67

P ä l ts a– mot Sve ri g es topptext: a n n i ka berg g ren

foto: h å kan hjort

Följ med på en tidig hösttur till desvenska fjällens orörda vildmark.Vi tar oss till samernas vidder –närmare bestämt Pältsan, ellerBealcán som massivet heter påsamiska.

Pältsan bjuder på sprakandenatur, en märklig kvinnostaty ochspökande tyskar. Och njutnings-full höstcykling.

”Nej, du först.” ”Nej, efter dig.” ”Nej, nej, inteska väl jag …”

68 | kadens nr 5:2004

genom de tester hon genomförde i Vålå-dalsfjällen var i stora drag att mountain-bike inte sliter värre på marken än van-dring, däremot sliter cykling annorlun-da. Det är i första hand hur och var mancyklar som avgör slitaget. Undersökning-en visar att faktorer som nederbörd, vege-tationstyp och sluttningsförhållandenhar stor betydelse för slitaget. Myrmarktill exempel är det känsligaste underlagetför all aktivitet. Är det därtill en ovan cy-klist som bromsar hårt och slirar mycketså nöter det mer. Överlag kan sägas attcykling ger smalare och djupare slitagevilket är förståeligt medan gång sliter påett bredare och ytligare sätt. Jag skärpermig och försöker planera inbromsning-arna lite bättre.

Magen gör sig påmind, fyra timmarscyklande känns. Stranden vid den for-sande älven erbjuder en rastplats. Medanjag bytt cykeltröja har Håkan startat gas-köket och Matti hämtat vatten. Snackaom service. Vi passar på att stretcha litemedan tevattnet kokar upp. Även omcyklarna är heldämpade känns det inte sådär väldigt angeläget att sätta sig ner på

en gång, vi låter istället musklerna förstsakta mjuka upp sig.

Spänger svårastLeden följer åsar och hedar, man behöverinte vara någon extrem tekniker för att tasig fram här men en heldämpad cykel äratt föredra. Enda egentliga svårighetenär som alltid spängerna. Är de hala? Ärglipan mellan bräderna likt gamla tidersrävfällor där djuren fastnade och intekom loss med tassarna?

Om man inte får jobba för saken sma-kar det inte lika bra, brukar man säga.Men här smakar det fastän man inte job-bar så hårt, känslan att på cykel ta sigfram längs stigen är annorlunda. Natu-ren är i sitt esse, växtligheten på de vid-sträckta alpina hedarna och sluttning-arna glöder och vi bara njuter. Mångabensträckare och fotosessioner är ettmåste. Fjällheden känns oändlig menändå känns fjällen nära.

Vi kommer in i ett litet skogsparti ochcyklingen blir extra rolig. Snäva svängaroch låga grenar som vi får ducka under,farten ökar automatiskt. Trots att vi har

en rätt stark motvind märker vi intemycket av den utan intalar oss att det ärfartvinden. Över en kulle i full fart. Påandra sidan tar fem renar förskräckta tillflykten men stannar efter några meterliksom vi gjort. En stund tittar vi stilla påvarandra innan vi sakta börjar röra oss;mot, förbi och bort från dem.

Vi saktar ner och lyssnar. Visst var detgevärsskott vi hörde? Av ljudet att dömaripjägare. En stund står vi kvar och lyss-nar innan vi fortsätter längs rullstens-åsen. Det är inte bara ett eldorado för ossmountainbikecyklister. Förutom till-gången på fågel så ligger också Råstojau-res fiskecamp och flertalet fina fiske-vatten dryga två mil söderut.

Snö på toppenRyggen på åsen har vi följt några kilome-ter när de knotiga fjällbjörkarna glesnaroch vi ser stugorna. Ovanför trädgrän-sen, uppe på sluttningen med den kon-formade och den avklippta toppen i bak-grunden. Vi är inne i september månadoch det ligger faktiskt en tunn strimmasnö där uppe!

Bealcán, den konformade toppen, dominerar synfältet.

Vi är inte många i köket på kvällen.Fem stycken samt stugvärden. Samtals-ämnena rör sig som oftast i fjällstugornarunt olika turer och expeditioner, allt be-roende på deltagarnas läggning. Må-nadslånga exkursioner, ultralätta pack-ningar och ”måste-göra-dagsturer”. In-tressant är det och några uppslag till nyaupplevelser får vi allihop.

Så kommer vi in på cykling. Cykling ifjällvärlden. Stugvärden berättar att detpasserat några cyklister i början av som-maren, men de kom från norska sidan.Diskussionerna är många om slitaget påmarken men samtidigt är det ännu ettsätt att komma ut. Mest är det nog ändåöverraskningsmomentet, farten, somverkar störa. Att plötsligt bli passerad avnågon när man som minst anar det. Bästär att ge sig till känna lite diskret så van-drarna hinner uppmärksamma att detkommer en cyklist. Att hälsa när man körom eller möts tycker alla är viktigt. Vemkan bli arg på en vänlig själ?

Vinden har vänt när vi vaknar. Någonbrådska har vi inte utan njuter istället aven lång slö frukost och uppiggande sam-tal med stugvärden som kommer och tit-tar till oss. Det är Roger Nilssons tredje årsom stugvärd men första säsong här iPältsa.

– Området är fantastiskt och jag gårofta på kortare turer och har utvecklatmitt fiske ordentligt. Här kan det iblandgå flera dagar utan att jag ser någon män-

niska och sedan kommer det hur mångasom helst. Som minst såg jag bara sexpersoner på två veckor, och då bodde intealla här i stugan heller utan två tältadeen bit längre bort så dem pratade jag ald-rig med. Å andra sidan var det 27 övernat-tande här som mest i somras, säger Rogerom Pältsa.

Det har börjat tjuta i skorstenarna allt-eftersom vinden tilltagit. Molnen tornarupp sig runt topparna utanför stuganmen försvinner snabbt igen, som om debara tagit en liten paus på vägen. Mus-klerna gör sig påminda och vi bestämmer

oss för att inte cykla idag utan iställetgöra en dagsutflykt till fots ner till Beal-cánjohka och vattenfallet. Ryggsäckarnapackas om och så ger vi oss ut i blåsten.

KvinnostatynPältsastugan ligger öppen för vindarnasom kommer från alla håll men någrahundra meter därifrån börjar björksko-gen som nu ger oss ett bra skydd frånblåsten. Nere i dalen ser vi en rökstrim-ma från en eld. Troligen ripjägarna somslagit läger, eller kanske samer som tagitrast.

kadens nr 5:2004 | 69

Det kan vara blött i markerna i september.

Plötsligt hör vi gevärsskott.

70 | kadens nr 5:2004

Försiktigt tar vi oss ner för den brantasluttningen mot vattenfallet, gräset ärförrädiskt blött och halt av all fukt vindenför med sig. Det gäller att ta det lugnt.

Där nere någonstans ska hon stå, kvin-nostatyn. Jag har hört talas om den glän-sande statyn men också att många besvi-ket kommit hem utan att ha sett henne.

Så står hon där, halvt dold och glän-sande i strilet från vattenfallet. Inte heltlätt att hitta om man inte tittar noga.Tony Bernestedt, en konstnär från Kare-suando, har skapat och gjutit fast statynhär i gråberget. Varför, undrar jag?

– Det borde vara något vackert att tittapå där. Och en kvinna är vacker. Merkomplicerat behöver det inte vara, tyckerhan.

Magen suger, börjar bli dags för fika-paus. Vi knatar tillbaka upp längs älvenoch sätter oss vid övre delen av fallet meden vidunderlig utsikt. Kaffe och te, smör-gås, kex och en liten tupplur på den sol-varma marken innan vi fortsätter upp-ströms där vi når Nordkalottsleden somvi följer tillbaka mot stugan.

Det är för sent på säsongen för att njutaav alla de växter som trivs här men på vå-rarna är det ett himmelrike för den växt-intresserade. Marken är kalkrik vilket geren mångfald av arter. Det finns en delsällsynta växter här, Laestadiusvallmonär en.

Vandrare, i vågor verkar de kommaöver bergsryggen norr om stugan. När vinärmar oss ser vi några stå och prata medstugvärden utanför hans stuga. Samti-digt närmar sig tre till och ännu tvåstycken har precis kommit över krönet.Kanske blir det en rekordnatt?

Förra natten var det inte många i stu-gan och när vi nu kommer in i storstuganmärker vi att det redan skett en fördubb-ling. Några har tagit båten över sjön frånKilpisjärvi och via Treriksröset kommitde knappt två milen hit, andra kommerfrån Gappohytta i Norge.

Kanske är det inte så konstigt att den-na, den nordligaste av STF:s stugor är enav de minst besökta, i alla fall dåligt be-sökt av svenskar. De flesta är finnar ochnorrmän som vandrar Nordkalottleden.

Det är inte helt lätt att ta sig hit, mendå pratar vi inte om fysisk ansträngningutan om kommunikationerna. Från Sve-rige tar man sig lättast med buss till Kare-suando där man byter till den finska bus-sen för att ta sig antingen till Keinovuo-pio eller till Kilpisjärvi. Problemet är att

bussarna inte möts utan man får sovaöver i Karesuando.

Spökande tyskVinandet i skorstenarna fortsätter ävenden här kvällen. Välbekant och hemma-tamt känns det nu.

– Månntro vem som har ljuddesignatstugorna, funderar Håkan.

Alla skrattar och Håkan som är den avoss tre som kan finska får försöka förkla-ra för våra bordsgrannar. Gaslampor ochstearinljus tänds och i värmen från kami-nen går samtalsämnet ofrånkomligenöver till ruskigare historier. Vi får höraom de många norska flyktingarna somkom den här vägen; genom Signaldalenpå norska sidan och vidare söderut motbebyggda trakter. En bit från stugornafinns skyttegravar kvar och det sägs atten tysk som blev dödad här spökaribland …

Glada och nöjda cyklar vi hemåt. Vin-den är fortsatt hård men i ryggen. Inte envandrare har vi träffat under själva cyk-lingen vilket gjort att vi kunnat hålla rättgod fart, så idén med en cykelled är noginte så befängd ändå. Förutsättningarnafinns.

Varför går det alltid fortare hem? Femtimmar, inklusive fikarast tog de 36 kilo-metrarna, en timme snabbare än på vä-gen dit. Borde vi kanske varit svettigare?Tröjorna blötare? Vi står vid bilen och by-ter till vanliga kläder. Samtalet drar re-dan iväg mot nya turer i terräng som kan-ske är lika tacksam som den vi mötte här.

Hjälm, SPD-pedaler och skor, handskaroch cykelbyxor är måsten. Likaså punka-utrustning; extra slang, verktyg ochpump. Dessutom regnställ, gympadojjoroch torra kläder.Goretex-sockar eller plastpåsar omskorna blir blöta och inte hinner torka ärbra att ha med. Gaskök, vattenflaska, sittunderlag, matoch sovgrejor.Myggspray + stiftFjällkartan BD1

U T RU ST N I N GST I P S :

Från Gällivare via Karesuando till Keinovuopioär det ca 32 mil, från Kiruna ca 27 mil. TillKilpisjärvi ytterligare drygt 2 mil.Pältsastugan är öppen mellan 7 juli och 14september.Karesuando turistbyrå, tel: 0981-20205Karesuando Camping, tel: 0981-20139Länstrafiken i Norrbotten, tel: 020-47 00 47

I N FO :

72 | kadens nr 5:2004

Harmoni, timing och dynamik är några av de ord som bäst beskriver den klassiska musi-ken. Idrott på högsta nivå be-

skrivs bäst med samma ord. En högpre-sterande idrottare är oftast i totalt sam-förstånd, både med sig själv och sinidrott. Han gör också rätt saker vid rätttillfällen och när det smäller så smällerdet ofta riktigt högt. Mellan topparnavågar de bästa idrottsmännen smyga neri dalarna (inte Dalarna) och hämta kraftoch inspiration för en ny attack och nyasegrar.

Lance Armstrong är kanske det bästaexemplet på en cyklist som verkligen hartagit dynamiken till en helt egen divi-sion. Under ett par vintermånader är for-men och fokuseringen sällan större än attmånga motionärer skulle matcha honombra. När han sedan börjar närma sig sinuppgift, Tour de France, är det andrabud. Då är det odelat fokus på en sak,nämligen att vinna. Uppoffringen för attvinna den tävlingen är så stor att allt an-nat under hela året är återhämtning,uppbyggnad och preparation.

Om vi istället tittar på den mediokra

cyklisten, som kanske ändå har höga am-bitioner, brukar livet i största allmänhetvara ganska o-dynamiskt. Alltid lika”lagomseriös” med träning och alltid lika”lagomseriös” med mat, sömn och andrabasala delar av livet. Det finns sällan hel-ler någon periodisering av träning ochåterhämtning utan livet är mer ett kon-stant malande. Resultatet av ett kon-stant och lagom stort engagemang bru-kar, logiskt nog, också vara lagom bra re-sultat.

Samtidigt som variationen är viktig ärdet lika farligt när dynamiken blir stor påfel sätt. Ett exempel är de som normaltligger på en 10-timmars veckovolym ochsedan åker på träningsläger och drama-tiskt ökar till en 30-timmars vecka. Dentypen av dynamik leder bara till sjukdomeller annan defekt.

En människa är lika enkel i sin kon-struktion som en motor gällande energi-behovet. En stor och hårt pressad motorkräver mer energi än en mindre motorsom går på grundgas. Att träna och tävlaär en uppoffring, alltså något som kostarenergi. Ju bättre och snabbare du är på attåterställa och skapa ny energi desto effek-

tivare och hårdare kan du träna, och täv-la. Och ju bättre du blir desto mer energimåste du kunna mobilisera för att nyttjadin fulla kapacitet. Ingen människa harobegränsat med energi, inte ens dombästa idrottsmännen. Konsten är att hit-ta en fin balans mellan att spendera ener-gin vid rätt tillfällen och kunna fylla sinadepåer däremellan.

Hösten är ett bra tillfälle att försökaformulera mål, planera den kommandesäsongen och fylla tillvaron med ny ener-gi för nya prestationer. Periodisering ären väg dit.

Cykla i cyklerFör eftersom ingen idrottare kan presteraåret runt blir periodisering ett måste om duvill lyckas när det gäller. Periodiseringenär dels utslagen över hela året med grovablock innehållande återhämtning ochvila, preparation och skarpt läge: täv-ling. Periodiseringen kan också delas in inågot kallat makro-, meso- och mikrocykler.En makrocykel kan vara tre månader, enmesocykel tre till sex veckor och enmikrocykel en vecka. En förutsättningför att periodisering, block och cykler ska

t r ä n i n g

Planering

text: a nd reas da n i e l s s o n foto: david elmfe l d t

Inget ont om jazz, men om du tar ditt idrottande på allvar fårdu hålla dig ifrån allt för många synkoperingar. Att göra rättsaker vid rätt tillfällen är viktigt för idrottare med höga ambi-tioner.

Hösten är en perfekt tidpunkt för att planera och struktureraden kommande säsongen. Så man inte tappar takten när detväl gäller.

Håll ta kt e n

vara användbart är att det fylls med ettbra och genomtänkt innehåll. Det börfinnas en grovplanering som innefattarhela året. Den både kan och ska sedanfinjusteras i de mindre cyklerna bero-ende på hur allting går och hur du mår.Även om den grundläggande planenmåste vara tydlig bör det alltså finnas ettvisst utrymme för improvisation efter-som du aldrig kan förutse allt som påver-kar din framtid och därmed är det opti-mala för stunden.

I mountainbike måste proffsen körafort på världscuptävlingar och mäster-skap. Utöver det finns inte så många täv-lingar med tillräcklig klass att visa uppsig på om man vill vara en del av världs-eliten och ha cykling som yrke. Därhandlar det alltså om att prestera opti-malt vid cirka 10 tillfällen på en säsong. Ilandsvägscykel finns det däremot såmånga fler tävlingar av hög klass attvärldselitens upplägg ser annorlunda ut.Då landsvägscykel dessutom är så kom-plext kan man, till skillnad från moun-tainbike, forma sin karriär efter de egen-skaper man själv har. Du kan vara specia-list på endagstävlingar, etapplopp, spur-tare, bergsspecialist, klättrare eller brahjälpryttare.

Inte bara proffsenÄven om du inte är proffs och har en täv-lingssäsong på nio månader och 100 täv-lingar finns det anledning att se över dittår och börja med block och periodisering.

Oavsett om det är landsvägscykel ellermountainbike och oavsett vilken nivå dusatsar på är det viktigt att ha klart för sigvilka tävlingar som är högprioriterade.Det är nämligen vid dessa tävlingar somden huvudsakliga energin ska läggas.Det är inför dessa tävlingar som alltingska stämma och förberedelserna varaoptimala.

För cyklister som har en säsongslångcup som högsta prioritering går det inteatt vara ”formtoppad” till varje tävling.

Där handlar det mer om att hålla en jämnoch hög kvalitet över hela säsongen. Na-turligtvis med inslag av vila men inte likastor skillnad (dynamik) mellan bra ochdålig form som de som satsar på färre täv-lingar. De flesta elitcyklister brukar ock-så lägga in en riktig semester med mereller mindre ren vila under ett par veckormitt i säsongen.

Oavsett hur lång eller kort grundträ-ningsperiod du har är det den tid du harför att både ladda batterierna inför en ny

tävlingssäsong och samtidigt jobba pådina svagheter. Det är inte lätt att jobbaändamålsenligt och optimalt utan attvara engagerad och koncentrerad. Där-emot är det ett måste för eliten. Grundentill detta är en bra insikt om vad som be-höver göras och hur det görs. Genom dettakan en bra planering göras och sedan kangenomförandet ske utan att du behövertänka så mycket.

När du sedan närmar dig säsongsstartoch viktiga tävlingar är det dags att gå

kadens nr 5:2004 | 73

Hösten är rätt tid att strukturera den kommande säsongen. Och äta glass.

74 | kadens nr 5:2004

från grundtränad till startklar. Det ärhögst olämpligt att gå direkt ifrån ”be-haglig” vinterträning till täv l i n g s k l a rö ver en natt. Du bör successivt jobba uppen täv l i n g s form under en 2-4 ve c kors peri-od. Den tiden kan innehålla både gemen-sam träning i tävlingsfart och rena täv-l i n g a r. Syftet är att du, utan stress, skaförbereda dig på skarpt läge. Har du ettf u l l m at at tävlingsprogram kan du anvä n-da tävlingarna i lite olika syften så här:

1 – Träning: grundenAtt tävla som träning är ett effektivt sättatt få en välriktad och verklighetsanpas-sad träning. Nu är det ett ypperligt lägeatt testa nya strategier och nya prylareller andra förändringar. Här är det näm-ligen inte hela världen om det går dåligteller om du tvingas bryta. Genom att an-vända tävlingar som träning kommer duockså att bli en bättre tävlingsmänniska.Du kommer att bli mindre nervös ochlära dig fokusera på väsentligheter införviktiga tävlingar istället för att oroa dig.Om du ska använda tävlingar som trä-ning är det viktigt att du lär dig att inte gåin för hårt och ladda långt innan, då tap-par idén sitt syfte. Tvärtom ska inte merenergi läggas på träningstävlingar än ettvanligt träningspass.

2 – Preparation: förberedelseNu börjar det bli allvar. Målet är ännuinte att göra dom stora resultaten men nuska både inställningen, material ochfysik vara tillräcklig för en bra presta-tion. Det är helt enkelt nu du ska få ettkvitto på var du står. Nu ska det intechansas med obeprövade prylar, ny tak-tik eller något annat ovanligt. Nu är detgenrep inför skarpt läge.

3 – Allvar: måletNu pratar vi om det som är dina stora målinför säsongen, alltså de tävlingar där duverkligen vill prestera optimalt. Det ärnu du ska förvalta allt du kan på bästavis. Nu ska du inte vara rädd att verkligenvara förberedd på alla vis och lägga allden energi som krävs för att vinna. Det ärnämligen till dessa tillfällen som dina la-ger av energi ska vara som störst, både fy-siskt och mentalt.

Agera i realtid och skjut inte påproblemenMånga har en förmåga att redan undermitten av säsongen börja tänka på nästaår och allt som ska göras rätt inför framti-den (inte nu, sen). Det är inte dumt medframförhållning. Däremot är det väldigtdumt att inte förvalta en hel tävlingssä-song på bästa vis. Istället för att tappagnista och engagemang när det återstårtvå till fyra månader av tävlingssäsongen(vilket är vanligt) är det bättre att göra nå-got bra av det som är kvar. För de som sat-sar på EM, VM eller OS som de stora må-len för säsongen är det extra lätt att luf-ten går ur om de inte blir uttagna tillmästerskapet. Även om en bra planeringär grunden till mycket framgång så gäl-ler det också att snabbt kunna improvise-ra och anpassa sig till den verklighet somför stunden råder. Om verkligheten är attdu inte får åka mästerskap eller kanskehaft en dålig säsong i största allmänhetså måste du ändå rädda det som räddaskan och agera inför framtiden, direkt!

En klassiker bland de som går tommapå engagemang för tidigt på säsongen äratt påbörja vinterträningen redan i sep-tember eller oktober i tron om att va r aseriösa och ladda inför nästko m m a n d esäsong. Med blodad tand och reva n s c h-sug brukar träningen, med tillhörandefokus, leda till en onödig formtopp i jul-k l a p p. I takt med att täv l i n g s s ä s o n g e nnärmar sig brukar detta upplägg rendera ien inverterad fo r m k u rva och energifö r r å dsom är tomma lagom till premiären …

Som sagt, i jazzmusiken är det synko-perna som skapar svänget och rytmen.Men om dina fasförskjutningar blir förstora och improviseringarna för många iditt idrottande då kommer du aldrig attlyckas. Även om ”känsla för feeling” ärviktigt även inom idrott är det den ”tyskamarschmusiken” som måste vara grun-den om du vill stå överst på pallen.

Att planera ett års tränande och tävlande be-höver inte vara komplicerat. Det handlaregentligen mest om att skapa en fungerandestruktur och ett fokus – så man gör rätt sakvid rätt tidpunkt. Så här kan en periodiseradsäsong se ut för en elitcyklist – varje makro-cykel kan vara indelad i två-tre mesocyklermed ökande volym/intensitet. Man tränar tillexempel tolv veckor under en makrocykelsom består av tre mesocykler á vardera treveckor träning följt av en vecka återhämt-ning.

Oktober-december:FörsäsongsträningFokus på att förbättra syreupptagningsför-måga, styrka och att arbeta på specifika om-råden som man vill förbättra. Men också enperiod att ladda om, fylla på med energi ochgöra andra saker än ren cykelträning.

Träningsformer:Löpning: 30-90 minuter, gärna i terräng föromväxlingen och naturupplevelsen, dess-utom skonsammare mot knän och fötter.St y r ket r ä n i n g : Allmän st y rket räning för fö r-summade om råden som armar, ry g g, magemen oc kså övningar som syftar till att göra digtill en bätt re, st a rka re och explosivare cyklist .Bollsporter: Kul konditionsträning i form avinnebandy, badminton, squash eller dylikt.Längdskidåkning: Grymt bra konditions-och överkroppsträning, dessutom en natur-upplevelse om du har tur.Alternativ cykling: Mer racer om du körmtb, mer mtb om du kör racer eller varför intetesta cykelcross, freeride, bmx eller spin-ning? Gör något annat helt enkelt. Passa påatt träna teknik också. Skridsko: Långa turer på havsis eller varv påvarv på lokala idrottsplatsen. Bra konditions-och styrketräning i sköna miljöer.Simning: Skonsam allroundträning för mus-klerna och konditionen, men kräver en pooloch ett starkt psyke.

Januari-mars: GrundträningFokus på mer och mer cykel. Börja med kortalugna turer och fasa över från försäsongsträ-ningen allt mer mot ren cykelträning, kom-pletterat med styrketräning vid behov. I slutetav perioden ligger ofta de volymmässigttyngsta perioderna.

Årsplanering

kadens nr 5:2004 | 75

Träningsformer:Distanscykling: Distans är grunden för helaperioden. Lilla klingan, puls upp till 70 pro-cent av max och många timmar är receptet.Syftet är att stärka leder, bygga kapillärsys-tem och vänja kroppen vid att arbeta medfett som primär energikälla.Tröskelträning: Tröskelträning är längreintervaller, 5-15 minuter, som bedrivs på enintensitet strax under mjölksyratröskeln, upptill 90 procent av max. Vilan är ganska kortmellan intervallerna, ett par minuter sommest. Syftet är att träna syreupptagningsför-mågan optimalt. Tröskel är tacksamt att köra

på trainer eller testcykel eftersom intensite-ten är lättare att kontrollera.Styrketräning: I slutet av grundtränings-perioden kan man lägga in styrketränings-intervaller på cykeln. Backar är bra om manska träna styrka, men knän och muskelfästentar stryk så man måste vara väl förberedd ochuppvärmd.

Mars-april: FörberedelseNu kommer mer tävlingslik träning in i bilden,liksom större inslag av mjölksyra. Fokus ärmindre på distans och uthållighet även omdet fortfarande ingår i veckomenyn. Interval-

lerna blir kortare och intensivare och trä-ningsvolymen minskar något till fördel för in-tensiteten.

Träningsformer:Distanscykling: Distans är fortfarande endel av träningsprogrammet, men antaletpass med ren distansträning minskar.Tröskelträning: Ungefär samma som underförra perioden, men nu är intervallerna ochden totala tiden längre, vilan kortare. Nu bör-jar man också se effekterna av träningen iform av fler watt vid samma eller lägre puls,eller högre fart helt enkelt.Mjölksyraträning: Korta intervaller övermjölksyratröskeln 90 sekunder till tre minuterlånga med lång vila emellan. Syftet är att ökaden totala kapaciteten och arbetsförmåganvid mycket hög ansträngning.Explosivitet: Mycket korta styrketräningslikaintervaller och spurter i maxfart som syftar tillatt träna upp explosivitet och snabbhet imuskelfibrerna. Tä v l i n g : Den trä n i n g sform som innehåller alltoch des s utom ger dire kt feedback på din trä-n i n g s st atus och myc ket nödvändig erfa re n h et .D essa tävlingar ses som en del av fö rbe re-d e l sen för de viktiga målen under säsongen.

Maj-september: TävlingssäsongDet är nu det gäller. Allt annat du gjort tidi-gare pekar fram mot ett eller ett par huvud-mål under säsongen. Två formtoppar är rim-ligt att lyckas med under en säsong ochmånga lägger in en period av återhämtningoch återuppbyggnad (förberedelse) i mittenav säsongen för att orka hela vägen.

Träningsformer:Distanscykling: Underhållande uthållig-hetsträning och i viss mån återhämtningunder tävlingsperioder.Tävlingsträning: Slipa på teknik och svaghe-ter och håll kondition och fart uppe, men trä-na inte så mycket att du inte orkar presterapå tävlingarna. Tänk på att det tar åtminsto-ne 48 timmar att återhämta sig efter mjölk-syraträning.Tävling: Det din träning syftar till och då duska prestera. Se till att livet fungerar runt om-kring dig och fokusera på uppgiften, lär dig avmisstag och reflektera över dina insatser.Skriv ner funderingarna och återvänd till dempå hösten när det är dags att börja slipa pånästa säsongs styrkor och svagheter...

Oavsett hur lång grundträningsperiod man har är hösten en bra tid att ladda batterierna införsäsongen.

76 | kadens nr 5:2004

Mekning Fixa skivan med D r. P h i lDet är ganska lätt att montera skivbromsar – bara man gör allt i rätt ordning. Kadens tog hjälp av Dr. Spokes Phil McNaughton för att montera enHayes bakskivbroms. Alla bromsar är visserligeninte lika, men principen är ungefär den samma.

text: phil mc nau g hto nfoto: david elmfe l d t

1. Preparation är allt!Först måste vi brotscha ramen. Det är sällsynt med ramar somhar en rak infästning. Alla är inte dåliga, men om man har enbroms som skriker är risken stor att det beror på en skev broms-infästning. En brotsch, som alltså fasar infästningen rak i för-hållande till bromskivan, är ett ganska dyrt verktyg. Det kanlöna sig att låta lokala cykelaffären göra just detta.

2. Montering av bromsok. Man behöver inte dra fast skruvarna direkt – justering kommersenare. Dra bara åt dem så att de inte rör sig. Dra sen uppbromsslangen till bromshandtaget.

3. Montera ordentligt.Det är viktigt att slangen är ordentligt monterad och åtskruvadpå handtaget.

4. Bleeding – luftning.Först måste man justerabromshandtaget så att luft-ningspunkten är högst upp isystemet.

Det är viktigt att plocka bortbromsklossarna från oketeftersom bromsvätska kanförstöra klossarna.

kadens nr 5:2004 | 77

7. Rengöring ochmontering. Det är viktigt att ta bort allspillvätska med ett lämpligtrengöringsmedel – jag gillarMotorex Power Clean, mendet finns andra varianter.Sätt tillbaka bromsklossarnaigen, justera bromshandta-gens vinkel och dra fast democh montera skivorna på na-vet. Det är viktigt att skivansitter fast ordentligt.

När hjulet är monterat kanman justera bromsoket – detmåste sitta rakt över skivan.Man använder tunna brickor och okets egen justering tills detpassar.

Har du en bromsoksinfästning av eftermonteringstyp: tryckin bromhandtaget och dra fast raminfästningskruvarna till oket– bromsoket hamnar nästan alltid på rätt plats.

8. Testa bromsen! Nu är bromsen klar att köra med – lyckatill!

5. Fyll på bromsvätska. Ta en spruta full med rätt bromsvätska (vissa använder DOT4 eller DOT5, andra använder mineralolja –fel sorts vätska kan skada systemet) och fyll systemet nerifrån –alltså från oket uppåt. Fortsätt fylla på tills ren olja, utan bub-blor, kommer ur handtagets behållare.

6. Stäng i rätt ordning.När man är färdig med att fylla på olja i systemet stänger man avluftningsnippeln på oket först, sen motsvarande luftningsskruvpå bromshandtaget.

Det kan låta som upp-och-ner-vända-världen, men det finns faktiskt en cykeldisciplin som det tävlas för fullt i under

höst- och vintermånaderna. Visst, vi haridag inte så många cykelcrosstävlingar iSverige (endast en år 2003). Men det finnsåtminstone ett bra utbud av crosscyklarpå den svenska marknaden. Kadens hartestat fyra crosscyklar som fungerar näst-

an lika bra på belgiska leråkrar som påsvenska grus- och asfaltsvägar.

En av anledningarna till att cross-cyklarna har blivit allt populärare i Sve r i-ge, trots att vi inte tävlar så mycket, är na-turligtvis cykeltypens utomordentligaegenskaper som allväders- och vinter-cykel. Vid en första anblick ser kanske encrosscykel mest ut som en landsvä g s h o jmed lite bredare och knottrigare däck.Men vid närmare granskning finns det enhel del som skiljer de två cykeltyperna åt.

På en crosscykel finns till exempelbetydligt mer utrymme för lera och slaskmellan hjul och framgaffel eller bakstag.Detta innebär också att det finns gott omplats att montera stänkskärmar för densom vill minska däckssprutet.

Om sedan man kikar på bromsarna såhar de mer gemensamt med en moun-tainbikebroms än dito för landsvägs-racers. De är oftast av cantilevertyp meden bromsarm fäst på vardera sidan av gaf-feln. Broms- och växelreglagen är där-emot samma som på en landsvägscykel.Det är också vanligt att man på en cross-cykel monterar ett par extra bromshand-tag på ovansidan av styret. Detta för attkunna bromsa utan att behöva flyttahänderna från den övre, raka delen avstyret.

Fästen för mångsidighetEn traditionell tävlingscykel för cykel-cross har inga flaskhållare, eller fästenför stänkskärmar. Men allt eftersom viblir fler som upptäcker att en crosscykeläven passar utmärkt som pendlar- ellervintercykel, har flera av fabrikanterna

kadens nr 5:2004 | 79

Så testar KadensDels gör vi en objektiv bedömning av cykelnstekniska kvaliteter – hantverk, hållbarhet, funk-tion, finish, material med mera. Den tekniskabedömningen är indelad i fyra kategorier: Ramoch gaffel/dämpare, komponentgrupp (växel-och bromssystem), hjul och däck samt övrigakomponenter. Dessa kategorier betygsätts frånett till fem enligt nedan. Snittbetyget som angesgäller enbart den tekniska bedömningen.

1. Dålig! Håller inte måttet när det gäller funktionoch kvalitet.

2. Okej! Ganska enkel men funktionell för ända-målet.

3. Bra! Duglig och kompetent för seriöst men inteextremt användande.

4. Jättebra! Högklassig för duktiga cyklister ochmed tanke på användningsområdet.

5. Super! Bättre än så här blir det inte.

Dels gör vi en subjektiv bedömning av cykelnsegenskaper. Här beskriver vi hur vi upplevercykeln. Vi tar upp olika egenskaper beroende påvad som är mest intressant att belysa – det kanvara komfort, styrning, stabilitet, vridstyvhet ochfunktion utifrån användningsområde och pris. Denhär delen av testet betygsätts inte.

Köp-o-metern är en sammanvägning av dessabåda deltester i relation till pris- och användnings-område.

Alla cyklar vägs av oss med en och samma våg.

C y ke l c ross – mer av allt

Kadens cykelcrosstest

Korta intensiva tävlingar på leriga belgiska varvbanor, eller långaslaskiga distanspass hemma i Svedala? Oavsett vad du väljer så finnsdet en cykeltyp som kan göra det där jobbiga mycket roligare – cykelcrossen. Kadens har testat fyra.

text: m ats blo m b e rg foto: david elmfe l d t

Se upp i backen, stenskott i nacken!

80 | kadens nr 5:2004

kompletterat sina modeller med dessadetaljer. Av de testade cyklarna har tvåfästen för flaskhållare och skärmar, enmodell bara för flaskhållare och en mo-dell saknar fästen helt.

Gemensamt för samtliga cyklar i testetär att vajern till bakbromsen ligger påovansidan av överröret. Detta för att und-vika att vajerfästena eller själva vajern äri vägen när du snabbt och smidigt sving-ar upp cykeln och bär den på axeln. Drag-ningen av de två vajrarna till bak- respek-tive framväxel delar upp testcyklarna itvå grupper. Moots och Eddy Merckx harvalt att dra växelvajrarna på ovansidan avöverröret, parallellt med vajern till bak-bromsen. Detta för att minimera riskenatt lera och smuts fastnar på vajrarna.Commencal och Cannondale har på sinacyklar valt att dra vajrarna på ett mer tra-ditionellt sätt, på undersidan av diagonal-röret.

De flesta crossdäck rullar helt okej ävenpå slät asfalt och jämna stigar, men detfinns vissa skillnader. De som rullar allrabäst på torrt jämnt underlag är förstås desom har ett finare, lägre mönster mitt pådäcket och ett grövre mönster på sidorna.De däck som är mer terränggående, ellerför tuffare väder, har ett jämngrovt mön-ster över hela däcket.

Två cyklar med fler hjulVill du ha en ännu mer allsidig cykel –varför inte ha en uppsättning crosshjuloch en uppsättning landsvägshjul? Visst,en crosscykel blir inte en perfekt lands-vägsracer bara för att du byter däck ellerhjul. Men det fungerar, och har du intemästarambitioner på landsvägen kan detvara en tänkbar två-i-en-lösning.

Värt att notera är att på en cykelcross-ram sitter vevpartiet högre än på enlandsvägscykel, vilket också innebär attöverrör och tyngdpunkt hamnar högreupp. I vissa fall kan det löna sig att gå neren centimeter i storlek, annars kan detvara knepigt att gränsla cykeln bekvämt.Samtidigt är det viktigt att få rätt över-rörslängd och styrhöjd – en riktig cykel-affär hjälper dig med att ta fram rätt ram-storlek.

Eftersom aerodynamiken inte är avgö-rande för en crosscyklist är det viktigareatt du sitter stadigt och har bra kontrollöver cykeln. Detta innebär att ett någotbredare styre, som är högre placerat än påen landsvägscykel, är något som mångaföredrar.

Det kan också vara aktuellt att placerabroms- och växelhandtagen något högreupp på styret för att på så sätt få ett stadi-gare grepp och en stabilare sittställning.

Om du överväger att komplettera dincykelsamling med en crosscykel, lägg dåett par minuter på att fundera på vad duska använda den till. Mest som vinter-cykel på asfalt eller som terränggåendeträningsredskap? Detta för att se till attdu får en cykel med en passande utväx-

ling. På de testade cyklarna hittar vi vev-partier med kombinationer på alltmellan 48/39 och 53/39. Mellan 47 och 50tänder på största klingan säger ’cross’,fler tänder pekar mer åt landsvägen till.

En cykelcross kan antingen vara ettskönt alternativ till din gamla trögrul-lade vintermountainbike, eller ett kultränings- och tävlingsredskap för inten-siva cykelcrosspass. Eller både och.

Moots: Den lilla elastomerdämparen ger ettpar centimeter komfort och är låsbar.

Commencal: Bakbromsjustering lättåtkomligtpå överröret vittnar om Commencals racing-syfte.

Cannondale: Kolfibergaffel, integrerat styr-lager och en fin ram är de största behållning-arna på Cannondales cross. Och gulddetalj-erna förstås.

Merckx stoppas numera av en Shimano XT-cantileverbroms modell ä.

De amerikanska aluminiumexperternahos Cannondale har tagit fram en legeringsom de kallar Optimo, vilken också a n-vänds till de finare landsvägs- och moun-tainbikeramarna. Cannondales crossramär av det klassiska, icke- kompakta snittet.För den som vill skruva fast flaskhållareeller stänkskärmar finns färdiga fästen.Ytterligare ett plus är att vä x e l ö r at till bak-växeln är utbytbart.

Kombinationen av Shimanos Tiagra-och 105-delar känns lite tveksam för hårdkörning under tuffa förhållanden. Fram-förallt Tiagra-växelreglagen lämnar endel övrigt att önska med stundtals slapptoch oprecist uppförande. Plus för de extracrossbromshandtagen uppe på styret, deförstärker cykelns crosskänsla även ombromhandtagen flexar lite vid hårda in-bromsningar.

Själva bromsarna kommer från Tektroäven om det råkar stå Cannondale pådem. Vevpartiet från Truvativ och denniodelade bakkassetten från SRAM hållervad de lovar.

Fälgarna på de 32-ekrade hjulen frånMavic har en mellanhög profil men ärframförallt stabila och starka. Inte desexigaste hjulen kanske, men de uppförsig väl både på slät asfalt som på liteojämnare underlag i terrängen. Hut-chinsons finaste crossdäck Gold Elitemed sina blekguldiga sidor greppar brapå grus och gräs och rullar förvånansvärtlätt på asfalt.

Den anonyma sadelstolpen och Can-nondales egen styrstam får inte direktoss att gå upp i spinn, men de fungeraroch gör jobbet. Cinelli-styret är lagomstyvt men tyvärr känns kanterna på deoanvända kabelkanalerna rätt igenomden alltför tunna styrlindan. Den guld-vita Poggio-sadeln passar många bakde-lar, men är kanske lite väl mjuk för långadistanspass. Men guld är snyggt.

För att vara en cykel som troligtviskommer köras långa perioder under rätttuffa förhållanden, hade det känts betyd-ligt bättre om det åtminstone varit 105-komponenter rakt igenom. Ramens ochkolfiberframgaffelns fina åkegenskaperär värda lite bättre.

Cannondale Cyclocross S N A BB G U I D E N

Teknisk bedömning

Ram och framgaffel: 4

Komponentgrupp: 3

Hjul och däck: 3

Övriga komponenter: 3

K adens teknik- o - meter: snittbet yg 3.25

Subjektiv bedömningCykeln är riktigt skoj att köra, både på asfaltoch grus och på inte alltför tekniska stigar iskogen. Ramen är relativt styv i sidled ochsvarar mycket bra vid accelerationer och in-bromsningar i olika typer av terräng. Fram-gaffeln i kolfiber tar upp vibrationer bra ochkänns lyxig. Tack vare ramens geometri är detlätt att hitta en skön sittställning, även förlånga turer.

Storlek: 58 cmRam: Cyclocross Si, optimo aluminiumFramgaffel: Slice Ultra kolfiberFramväxel: Shimano TiagraBakväxel: Shimano 105Växelreglage: Shimano TiagraBromsreglage: Cannondale crossBromsar: Tektro cantileverVevlager: Truvativ ISISVevparti: Truvativ Elita 175 mm 48/39Kassett: SRAM R9, 12-26 niodeladFälgar: Mavic CXP 22Nav: Cannondale OmegaDäck: Hutchinson Pro Gold EliteStyre: Cinelli AlteraStyrstam: CannondaleStyrlager: FSAPedaler: -Sadel: Fi’zi:k PoggioSadelstolpe: Aluminium

Vikt hel cykel: 9,5 kiloLeverantör: Cannondale Europe0031-541 573 580 www.cannondale.comCirkapris: 17.000 kronor

104,7 cm

58,5 cm c–cg e o m et r i

Kadens köp-o-meter re na rånetväldigt dyr

man får vad man betalar fö rp r is vä rd

ett kap – kö p !

Prisvärdhet utifrån kvalitet, åkegenskaper och användningsområde

kadens nr 5:2004 | 81

Extra bromshandtag med vajerjustering samtväxelvajerjustering på växelhöljet är funktio-nellt på en cross.

82 | kadens nr 5:2004

Commencalen är byggd för racing ochjust den här modellen har två världsmäs-terskap vunnits på. Racingsyftet äruppenbart om man tittar på ramens lös-ningar: överröret är platt undertill för attcykeln ska kunna bäras bekvämare påaxeln, ramen saknar flaskställ ochskärmfästen och detaljer som bromsjus-teringsskruven på överröret skvallrar omatt Cyclo.X är gjord för en timmes mjölk-syraattack. Kör man den som en cross sålevererar den som en cross. Men även pålandsväg fungerar geometrin väl.

Till en början känns den franska Sunn-avhopparens cross ganska hård framtill,särskilt på skumpiga och hårdpackade ler-vägar – framgaffeln beter sig slagigt ochstumt. Men då vi minskar däcktryc k e tbyts slagigheten ut mot en direkt, om änganska hård, åkkänsla. Lite mer front-komfort hade kanske uppnåtts med ettstyre som inte är överdimensionerat, nublir det väl styvt och hårt. Effektivt mentröttande i det långa loppet.

Efter ett tag märks hårdheten inte avannat än vid extremt stötiga partier somtvättbrädor på grusvägar. En känsla somförstärks är istället den av direkthet –styrningen är racig och mycket kvick,men tack vare den långa hjulbasen ärCyclo.X ändå en åkstabil cross.

Den är riktningsstabil utför och i snabbak u rvo r, den klättrar och spårar fantastisktbra även i mycket branta och tekniska upp-försbackar: det är bara att sitta och trampa

och den går framåt och uppåt .Växelsystemet är perfekt för en cross:

en blandning av Shimano Ultegra och 105är funktionellt, tåligt och inte så dyrt attman inte kan slita på grejerna i lera ochslask. Däremot skulle en utväxling på 48fram vara bättre för crossändamål. Denklassiska 53-klingan funkar bäst pålandsvägen. Avids bromsar är kanskeinte de mest förtroendeingivande menräcker ganska långt.

Mavics CXP 33-fälgar är starka och skärgenom lera bättre än lågprofilsfälgar.Med 36 ekrar kommer de att tåla mycketstryk. Däcken från Continental är någotav det bästa vi kört på: bra driv, mycketbra grepp i leriga och grusiga kurvor ochganska lite rullvibrationer.

Commencal Cyklo.X S N A BB G U I D E N

Teknisk bedömning

Ram och framgaffel: 4

Komponentgrupp: 3

Hjul och däck: 4

Övriga komponenter: 3

K adens teknik- o - meter: snittbet yg 3.5

Subjektiv bedömningCommencals cross bjuder på en ganska hårdåkkänsla, men också en känsla av direkthet –styrningen är racig och mycket kvick. Mentack vare den långa hjulbasen är Cyclo.X ändåriktningstabil utför och i snabba kurvor. Denklättrar och spårar fantastiskt bra i mycketbranta och tekniska uppförsbackar.

Storlek: 57 cmRam: Aluminium N+uts2Framgaffel: AluminiumFramväxel: Shimano 105Bakväxel: Shimano 105Växelreglage: Shimano UltegraBromsar: Avid Shorty 6Vevlager: Shimano UltegraVevparti: Shimano Ultegra 175 mm 53/39Kassett: Shimano 105, 12-25 niodeladFälgar: Mavic CXP 33Nav: Shimano 105Däck: Continental TwisterStyre: Deda aluminium överdimensioneratStyrstam: Deda Big LogoStyrlager: A-headsetPedaler: Shimano PD-M540Sadel: Fi’zi:k PavéSadelstolpe: Pazzaz kolfiber

Vikt hel cykel: 9,3 kiloLeverantör: Vertex Trading AB 033-25 53 60www.vertextrading.seCirkapris: 21.800 kronor

103,9 cm

56,5 cm c–cg e o m et r i

Kadens köp-o-meter re na rånetväldigt dyr

man får vad man betalar fö rp r is vä rd

ett kap – kö p !

Prisvärdhet utifrån kvalitet, åkegenskaper och användningsområde

Annorlunda bakgaffeldesign och elegantbromsvajerhöljestopp. Oui, oui.

Denna belgiska cykel har en ram medklassisk cykelcrossgeometri. Ingen slope-ram här inte. Den rejäla aluminium-ramen är noggrant sammanfogad av redu-cerade Easton 7020-rör. Detta ger en vrid-styv ram som tillsammans med det högtplacerade vevpartiet ger god framko m l i g-het i stökig terräng, med lite träning hop-par du lätt över eventuella hinder på täv-lingar eller i skogen. Täv l i n g s u t r u s t a dsom denna cykel är, är det heller inga pro-blem att köra ekipaget i höga farter.

Båda växelvajrarna och den bakrebromsvajern löper på ett betryggande av-stånd från leran, på överrörets ovansida.Fabrikör Merckx verkar inte gilla utbyt-bara växelöron, för det saknas. Cykelnhar däremot fästen för både flaskhållaresamt fram- och bakstänkskärmar.

Bortsett från vevlagret och växelregla-gen, som är av Record-typ, är Alu Crossenutrustad med Campagnolos beprövadeChorusgrupp. Chorusgruppen inklusiveden tiodelade bakkassetten har funnitspå marknaden ett bra tag och håller vadden lovar. Eventuella inbromsningargörs med hjälp av Shimanos XT cantile-verbromsar.

Stommen i de handbyggda hjulen ärMavics svarta CXP 33-fälgar. Hjulen ärvälbalanserade och fälgarna har en rela-tivt hög profil som minskar risken attfastna i riktigt mjuk lera. Continentalsc y k e l c r o s s version av mountainbikedäcketTwister är riktigt bra – greppet i terräng-

en är fint och motståndet på asfalt är re-lativt lågt.

Italienska Selle Italia med sin klassiskaFlite-sadel gör få besvikna. Även ITMsMillenniumsadelstolpe, styrstam ochstyre svarar för en trevlig bekantskap.Starkt, lätt, och framförallt styvt. Tjockkorkstyrlinda och Tacx flaskställ rundarav det hela.

Herr Merckx bjuder på få nymodighe-ter, men detta är ett beprövat konceptsom fortfarande håller och kommer attfungera länge än.

Eddy Merckx Alu Cross S N A BB G U I D E N

Teknisk bedömning

Ram och framgaffel: 4

Komponentgrupp: 4

Hjul och däck: 4

Övriga komponenter: 4

K adens teknik- o - meter: snittbet yg 4.0

Subjektiv bedömningAtt köra denna helstela cykel på skogsstigarär fa kt i s kt en fröjd. Den klassiska ”stora” geo-metrin och cykelns relativt höga vikt minskarkörglädjen en aning i tekniska partier. Annarssv a rar aluminiumramen för en styv och gedigenbe ka nt s kap, oavsett vilken te rräng du kör i.

Storlek: 52 cmRam: Reducerad Easton 7020 aluminiumFramgaffel: Aluminium med styrrör av stålFramväxel: Campagnolo ChorusBakväxel: Campagnolo ChorusVäxelreglage: Campagnolo RecordBromsar: Shimano XT cantileverVevlager: Campagnolo RecordVevparti: Campagnolo Chorus 175 mm 50/43Kassett: Campagnolo Chorus 12/25 tiodeladFälgar: Mavic CXP 33Nav: Campagnolo ChorusDäck: Continental TwisterStyre: ITM MillenniumStyrstam: ITM MillenniumStyrlager: Shimano UltegraPedaler: Shimano SPD 515Sadel: Selle Italia FliteSadelstolpe: ITM Millennium

Vikt hel cykel: 9,2 kiloLeverantör: Cykel City 08-643 73 55, 031-82 73 00, 046-15 73 00 www.cykelcity.seCirkapris: 23.000 kronor

100 cm

52,5 cm c–cg e o m et r i

Klassiska lösningar på Merckx aluminiumramoch framgaffel. Det funkar på oss.

Kadens köp-o-meter re na rånetväldigt dyr

man får vad man betalar fö rp r is vä rd

ett kap – kö p !

kadens nr 5:2004 | 83

84 | kadens nr 5:2004

Moots är den där typen av amerikansktitanhoj som är oerhört välgjord, oerhörtdyr och rent estetiskt ganska könlös. Detvill säga om man inte går igång på su-persläta svetsar och titan i alla dess grånyanser. Är du en titanfetischist ärMoots däremot en våt dröm.

Psychlo-X ybb har en så kallad softtail-bakgaffel. En liten, låsbar, dämpare meden elastomer monterad mellan sadelstagoch sadelrör, samt inbyggt flex i det o-ledade kedjestaget tillåter bakpartiet attröra sig uppåt ett par centimeter. Detkanske inte låter som mycket, men påhårda grus- och lerstigar känns skillna-den i komfort snabbt. Moots klättrarmycket bra i löst och lerigt underlag,nästan oavsett lutning, tack vare bak-dämparen.

Dämparen är dessutom låsbar – med envanlig fem-millimeters insexnyckel kandu skifta mellan att ha en dämpad ellerstel cykelcross. Eller varför inte en racer. Ipriset som leverantören har satt ingårnämligen också ett par racerhjul, färdigaatt slänga på för den som även vill köraasfalt.

En betänklighet är kombinationen avAlpha Qs crossframgaffel i kolfiber ochdet överdimensionerade kolfiberstyret –en kombination som minst sagt är hårdoch styv. Bra på en tävlingscykel där pre-standan är central, men inte direkt kom-fortfrämjande.

Lyxkänslan gäller inte bara ramen,

hela cykeln är späckad med high-endkomponenter från små men namnkun-niga tillverkare som Pauls, White Brot-hers, Oval och Alpha Q och toppas medden japanska dominanten ShimanosDura-Ace-grupp. Fina men dyra grejer attsläpa ut i geggan.

Pauls bromsar är snygga och mycketcrossretro, dessutom funktionella. Ma-vics ceramiska Open Pro-fälgar bromsareffektivt med rätt bromsgummin, menradiellt ekrade framhjul och lågprofils-fälgar är kanske inte den starkaste ochstyvaste kombinationen, däremot följ-samma.

Växelsystemet är väl lyxigt för en cross,men det går inte att anmärka på kvalite-ten eller funktionen hos tiodelade Dura-Ace. Utväxlingen på cykeln är anpassadför landsväg, med en 53-klinga fram,men går att anpassa efter behov. Tyvärrsaknar Moots skärmfästen. Men det kan-ske inte är så många som skulle vilja ut-sätta en sån här lyxcross för en svenskvinter ändå.

Moots Psychlo-X ybb S N A BB G U I D E N

Teknisk bedömning

Ram och framgaffel: 5

Komponentgrupp: 5

Hjul och däck: 4

Övriga komponenter: 4

Kadens teknik-o-meter: snittbetyg 4.5

Subjektiv bedömningMoots klättrar mycket bra i löst och lerigtunderlag, nästan oavsett lutning. Styrningenblir lite nervös och svårhanterad på grund avden superstyva fronten, men med lågt luft-tryck i framdäcket kan man åka mer avslapp-nat i terrängen. På landsväg fungerar geo-metrin väl, både med låst och öppen bak-dämpare, och ramen svarar bra vid accelera-tion. Komforten bak är av högsta klass.

Storlek: 56,5 cmRam: Titan 3/2.5 Pi-TechFramgaffel: Alpha-Q CX kolfiberBakdämpare: Moots YBB 2 cm fjädringFramväxel: Shimano Dura-AceBakväxel: Shimano Dura-AceVäxelreglage: Shimano Dura-AceBromsar: Paul Neo-Retro/Touring CantiVevlager: Shimano Dura-AceVevparti: Shimano Dura-Ace 175 mm 53/39Kassett: Shimano Dura-Ace 12/25 tiodeladTvå hjulpar: Cross och landsvägFälgar: Mavic Open Pro CD (Ceramic/cross)Nav: White Industries LTA på bådaDäck: cross-Schwalbe Fast Fred 700x35D äck: ra ce r - S c h w a l be Stelvio Evo l ut i on 700 x 23 Styre: Alpha-Q Pilot kolfiber Styrstam: Oval Concepts aluminiumStyrlager: Chris King 1 1/8”Pedaler: Crank Bros. Twin TiSadel: Serfas MootsSadelstolpe: Moots lay-back titan

Vikt hel cykel: 9 kiloLeverantör: North American Flyerswww.northamericanflyers.com070-484 0602Cirkapris med två hjulpar: 72.500 kronor

105 cm

56,5 cm c–cg e o m et r i

Kadens köp-o-meter re na rånetväldigt dyr

man får vad man betalar fö rp r is vä rd

ett kap – kö p !

Prisvärdhet utifrån kvalitet, åkegenskaper och användningsområde

86 | kadens nr 5:2004

Kona Stab Primo är resultatet av flera års experimenterandemed svingfästpunkter och bak-dämpare samt tester av down-hillåkare i världsklass.

– Vi ville bygga en cykel somskulle vara världscupdugligdirekt från affären men sam-tidigt hålla hela säsongen för densom inte åker runt med en meka-niker, säger Russel Carty på Konaom sitt downhillflaggskepp.

Vi har precis kvitterat ut Konasvärsta downhillhoj och två lift-kort. Vi befinner oss i Österrike,mer exakt i Leogang, en av de skid-

orter som satsar mest på cykling utför iEuropa.

Cykeln heter Stab Primo, tillverkad avKona, och är resultatet av flera års runt-flyttande av svingfästpunkter, ett stän-digt förfinande av bakdämpare och ettintensivt samarbete med åkare i världs-klass.

Kona är ett av de märken som satsarhårdast på cykling utför både på banaoch i det fria. Det är kanske därför vi för-väntar oss en hel del av deras värsting.En hoj som används till tävling i världs-cupen i downhill men också samma hojman hoppade över en Tour de France-klunga med förra året. Den borde alltsåvara smidig, relativt lätt, stark och till-räckligt inställningsbar för att passa alltmellan världscupdownhill och storaklipphopp i Kanada.

Ramen som det hela är byggt kring ärrejält tilltagen. Klumpig skulle kanske

Test Kona Stab Primo text: kalle bernfoto: a nd reas st rö m

Stab Primo – prima världscuphoj

Stab Primo tål mycket höga hopp.

vissa tycka. Nja, lite konstig men trevligskulle vi nog föredra att säga. Rören gårlite kors och tvärs precis som på de flestadownhillhojar. Kona är nöjda med StabPrimo och att många privateers (en somtävlar och är duktig men köper sina sakerför egna pengar) har valt just den hojenär ett annat tecken på att de har gjort nå-got rätt. Nästa år byter modellen namntill Stab Supreme och berikas med en fly-tande bakbroms men ingen justerbarhjulbas.

Under testet fick vi chansen att jämföraproduktionscykeln som vi körde på medFabien Barels världscupcykel. Det endasom skilde var den redan nämnda fly-tande bakbromsen och cirka tre kilo vikt,insparat med titanbultar och lite klenarekomponenter, enligt team-mekanikernPaul.

– Vi ville bygga en cykel som skulle varavärldscupduglig direkt från affären mensamtidigt hålla hela säsongen för densom inte åker runt med en mekaniker,berättar Russel som jobbar med PR åtKona.

Svingfästet höjtKonstruktionen är som alla Konas hel-dämpade cyklar av fyrlänks-typ men bak-svingens fästpunkt är rejält upphissadoch sitter i höjd med kedjelinjen för att fåen så aktiv bakfjädring som möjligt. Mensyftet är också att få fjädringsvägensrörelse mer uppåt-bakåt än vad som ärfallet med de andra cyklar som Kona till-verkar.

Att placera baksvingens fästpunkt justdär gör cykeln mindre lämplig för mer änen klinga fram och klingan bör helst intevara så liten heller. Ett år försökte Konagöra en cykel i sin freerideserie som varbaserad på Stab Primo. Den hette StinkyNine och blev något av en flopp, delviskanske på grund av framväxeln och desmå klingorna. Nästa år kommer en hojsom heter Stinky Supreme som återigenär baserad på Stab Primo, men med lite

progressivare fjädring bak och en gaffelmed mer slag fram. Vi lär nog återkom-ma och berätta mer om storstinkyn när vifår chansen att ta en provtur.

Stab Primo är byggd i Konas Clump DHaluminium-rörsats som liknar EastonsRAD-rör. Det vill säga ett diagonalrörsom är lite fyrkantigt vid styrhuvudetoch rundare nere vid vevlagret. Syftet äratt få en så stor svetsyta som möjligt förstyrröret, som utsätts för stora påfrest-ningar. Sadelröret har en märklig vinkeloch innebär delvis att sadeljusteringarinte känns särskilt aktuella eftersombakdämparen sitter i vägen för en längresadelstolpe.

I baksvingen går det att få in däck som ärupp till 2,8 tum breda men cykeln leve r e-ras med Nokian Gazzalodi 2,6-tummare.

Svingen hålls på plats av kapslade kul-lager och även länkarmarna sitter på ettpar kullager.

Bakdämparen, en Fox Vanilla DH tillå-ter justering av retur och kompressionoch med hjälp av ett fjäderbyte anpassasden till olika cyklisters vikt och åkstil.Hjulbasen är justerbar och baknavet fästsmed en genomgående 12 millimeters bak-navsaxel. Cykeln säljs endast teamlackadröd och blå – racig och snygg – och levere-ras med en specifikation som känns rejäloch genomtänkt.

På störtloppsbananDet första jag gör på Stab Primo är att draifrån alla andra störtloppscyklister i enhundra meter lång uppförsbacke mellanliftens toppstation och DH-banan. Atthojen kan trampas blir alltså det förstaintrycket.

Vi värmer upp lite på en slätare banamed mycket doserade kurvor och massorav hopp.

Det smäller rejält när gaffeln bottnarså vi drar på lite mer returdämpning ochförsöker igen – mjukt och utan klonk denhär gången. I lite högre farter känns Pri-mon lugn som en norrländsk bonde –

inga obehagliga överraskningar utanbara att ösa på och bromsa i tid. Trots sinfartstabilitet så är det lätt att vräka runtden i tajta serpentinkurvor. Det är på Leo-gangs downhillbana som det märks vadcykeln egentligen är gjord för – linjer somgör mig lite smårädd känns efterhandlätta och naturliga. Det är väldigt lätt attbli övermodig och hamna i nätet. Vidsneda landningar och stökiga feldose-rade kurvor känns ramen stadig utan attflexa överhuvudtaget.

Bakfjädringen är superaktiv och det ärsvårt att känna av om bromsen huggervid kraftiga inbromsningar i stökig ter-räng, så kallad ”brakejack”. Det endasom irriterar är att bromshandtagensjusterskruv vibrerar ut så att handtagentill slut bottnar mot styret.

Men det är ett litet problem i en storåkupplevelse.

kadens nr 5:2004 | 87

Hayes HFX-mag skivbromsar gör att man vågarstå på.

Teknisk bedömning

Ram, bak- och framdämpareRamen är en stadig och hållbar konstruktion.De nio tummens fjädring räcker gott och vältill allt som den kan tänkas användas för. Foxhar gjort dämpare till motocross långt innanmountainbike fanns och deras Vanilla DH ärderas bästa cykeldämpare hittills.

Marzocchi 888R är i 170 millimeters utför-andet en supermjuk gaffel för racing. Denfinns även i 200 millimetersutförande och ärdå lite lämpligare som freeridegaffel.

Betyg: 5

Komponentgrupp Allt som sitter på Stab Primo känns som detär valt med tanke på funktion för det tänktaanvändningsområdet – downhill. Bromsarnafrån Hayes levererar mycket kraft och lite pro-blem. Vevarmarna och vevlagret från Racefa-ce känns starka och styva. Shimanos DeoreXT-växelreglage och bakväxel är funktionellaoch hållbara.

Betyg: 4

Hjul och däckMavics fälgar är pålitliga, hyfsat lätta och väl-digt starka. Med Sun Abbah-nav är kombina-tionen ett riktigt bra hjulset.

Nokians Gazzalodi har funnits ett par åroch känns lite föråldrade nu när de flestabörjat använda lite mjukare gummi i däcken.

Betyg: 4

Övriga komponenterStab Primo ser rå och racig ut. Lacken verkarvara av bra kvalitet. MRP System-1 World Cup,är den enligt många bästa kedjestyraren. Sa-delstolpen är Titecs rejäla downhillstolpe.

Ett par lite lyxigare handtag med låsningskulle ha varit trevligt.

Betyg: 4

K adens teknik- o - meter: snittbet yg 4.25

Subjektiv bedömning

Kadens testcrew gillar Konas värsta downhill-hoj.

Hela cykeln känns väldigt genomtänkt –speciellt valet av en lägre gaffel som passarramens geometri bättre. Självklart skulle enflytande bakbroms ha höjt upplevelsen ytter-ligare ett snäpp men eftersom ”brakejack”inte var ett stort problem så tycker inte vi attdet är en nödvändighet.

Designen är inte direkt ny för i år men StabPrimo känns ändå som en hoj som har ett parår kvar innan den är föråldrad.

Ska du tävla i cykelstörtlopp, eller köra frittoch stort, så är det här ett riktigt bra val. För-utsatt att du har råd.

88 | kadens nr 5:2004

Marzocchi 888R med 170 millimeters slaglängd och utvändigt justerbarretur och kompression.

Högt placerat baksvingfäste ger en aktiv bakdämpare.

Kadens testar Kona Stab Primo

Kadens köp-o-meter re na rånetväldigt dyr

man får vad man betalar fö rp r is vä rd

ett kap – kö p !

Prisvärdhet utifrån kvalitet, åkegenskaper och användningsområdeSå testar Kadens, se sidan 79.

ko na stab primo

Fakta

Storlekar: Large (Small, Med)Ram: Kona Clump DH Aluminum Bakdämpare: Fox Vanilla DHFramgaffel: Marzocchi 888R 170 millimeterStyrlager: FSA PIG DH ProVevarmar: RaceFace NorthShore DH 44TVevlager: RaceFace Evolve DH ISIS Kedja: Shimano CN-HG73Kassett: Shimano CS-M760 11/32 niodeladKedjestyrare: MRP System 1 World CupBakväxel: Shimano Deore XT Växelreglage: Shimano Deore XT-bak Styre: Kona DH PrimoStyrstam: Kona DH PrimoPedaler: Kona Jackshit Bromsar: Hayes Hydraulic HFX-Mag HD skivbromsarFramnav: Sun Abbah DH 20 millimeter Baknav: Sun Abbah Lawill 12 millimeter Ekrar: DT DHDäck: Nokian Gazzalodi DH 26 x 2.6” Fälgar: Mavic EX 729 DiscSadel: SDG-Kona FRDSadelstolpe: Titec Knock DHÖvrigt: Sadelklämma Kona Clamp

Höjd från marken till överrör: 85,5 cmLeverantör: Kona Bicycles, Kona Europe Tel: 00377 979 71 860www.konaworld.comCirkapris: 27.200 kronor

g e o m et r i 62,2 cm

100,5–112,8 cm

90 | kadens nr 5:2004

Me r i das nya kolfibercyklar kommer i två modeller: med bakdämpare (LRS) eller utan. De två ramarna finns

i flera utrustningsversioner, där färg ochspecifikation skiljer. Carbon Team ärderas cross country-värsting i hardtail-utförande.

Tidigare har Merida nästan varit en-samma om att snickra sina ramar avmagnesium (Pinarellos Dogma är ett avfå exempel från andra tillverkare). Manundrar varför Merida nu övergivit mate-rialet?

– Vi har slagit i taket med magnesiumsom material. Nu kan vi utnyttja cirka 70procent av magnesiumets potential,men idag kommer vi inte längre. Inomtvå-tre år hoppas vi kunna maximeramaterialet ytterligare. Under den tidenväxlar vi över till kolfiber, eftersom det äridealiskt ur ett vikt-funktions-maxime-ringsperspektiv, berättar den ansvarigeutvecklingsteknikern på Merida för Ka-dens.

Carbon Team-ramen är en så kalladmonocoquekonstruktion. Fördelen medmonocoque är att ramen görs av ett endam aterial. Merida argumenterar för tekni-ken utifrån att man slipper ko m p l i k at i o-ner som kan uppstå när olika mat e r i a l ,exempelvis kolfiber och aluminium,sammanfogas och eventuellt påverkas avtill exempel temperaturförändringar.

Carbon Team-ramen är alltså helt avkolfiber. Men precis som alla andra ra-mar utsätts den för stress på olika stäl-len. Därför använder man kolfiberpro-

Test Merida Carbon Team text och foto: david elmfe l d t

B e s j ä l ad ko l fiber oc h l ö m s ka ko s s or

Merida har framhärdat med magnesium som sitt high-end-material på tävlingscyklarna. Men när maninte kom längre i produktutvecklingen valde man att svänga upp på kolfibermotorvägen – med maximeringsom slutmål.

Kadens har trotsat lömska kossor och testat Meridas nya hardtail i wunder-materialet: Carbon Team.

Ko-vältning är en ny del av Kadens cykeltester. Merida fick tyvärr underkänt. Ko-Kadens 1-0.

dukter – som kevlar, vectra och spectra –med specifika egenskaper beroende påsyfte och placering. Vissa kolfibervarian-ter tål slag bättre, vissa är extremt bra påatt inte flexa i sin fiberriktning, medanandra flexar kontrollerat.

Just denna kombination av egenskapersom kolfibermaterialen tillåter är en storfördel jämfört med aluminium. Två likautsidor i kolfiber kan ändå innehålla heltolika egenskaper. Cykeln tillförs en ny di-mension menar Merida – den får en inne-boende själ.

Onda kossorVad vi först slås av är inte själen utan attCarbon Team ser riktigt racig ut. Ramenhar en snygg, sammansatt geometri –den ser helt enkelt snabb ut. Både vevla-gerhylsa och styrhuvud är kraftigt över-dimensionerade, feta detaljer som defi-nitivt bidrar till looken. Knutpunkten förtopprör – sadelrör – sadelstag har en mjukform som påminner om Giants TCR ra-mar.

Ramens olika former, från det plattaöverröret (skönt att sitta på) till det fen-aktigt formade kedjestaget, är naturligt-vis gjort för att funka perfekt rent tek-niskt. Men Merida inkluderar design ti-digt i utvecklingsfasen av sina ramar, såramens utseende är ingen tillfällighet.

Hur känns det då att spurta iväg på sti-gen eller rulla utför en teknisk brant pådenna besjälade cykel? Den feta kolfiber-ramen, den lyxiga specen med ShimanosXTR-vevparti som pricken över i:et, lovargott. ”Är inte den här cykeln bra så har

någon gjort ett stort misstag”, tänker vistilla inför den första testrundan.

Cykeln får först bekanta sig med klas-sisk långloppsgrusväg som sakta blirbrantare och brantare uppför. Det ärenkelt att känna hur pass styv och spurt-sugen cykeln är. Cykeln känns lätt ochlekfull och med låst dämpare flexarknappt gaffeln och definitivt inte ramennär vi accelererar iväg från de andra. Allkraft går rakt fram.

Vi svänger in på en snabb stig över enstor äng där fullt med kor betar. Killenförst i gruppen försvinner över ett litetkrön. Strax därefter ser vi honom liggan-des på marken och en kossa skuttandesi väg. Vi blir alla fulla i fniss när han berät-tar att han precis krockat med ko s s a n .Kossor är lömska och oberäkneliga djursom gärna gör irrationella vä g val. Särskiltnär cyklister försöker cykla förbi dem.

Ljudet av hårdplastDen snabba stigen viker av neråt, in i sko-gen och blir brant och bitvis väldigt lerigoch hal. Positionen på cykeln känns bra,det är enkelt att glida bakom sadeln ochviktfördela, dämparen gör sitt.

De fina komponenterna ger naturligt-vis en bra känsla – bromsarna tar som deska, växlarna växlar när vi vill. Däremotär däcken inte idealiska i de snabba sliri-ga lerpartierna. De vandrar lite mer änvad som känns tryggt. De är bra uppföroch på grusväg däremot, även om det varriktigt regnigt.

Ett riktigt brant parti bjuder på den för-sta lågfartsvurpan. Baksidan av sadeln

smackar rätt in i insidan av låret och detkänns rejält. Sadeln ser riktigt snabb utmen den är inte bra för mountainbike.De spetsiga vingarna slår i insidan av lå-ren när man åker utför och det är inteskönt. En klassisk Flite-rundning hadevarit bättre.

Den långa uppförskörningen betalarsig nu. Stigen bjuder på snabb utförsåk-ning. På stökiga partier och när stenarnaslår mot ramen hör man det klassiskaplonket av hårdplast.

Även om cykeln är styv så ger den enbra åkkänsla. Partierna med stökighetkänns inte uppenbart tröttande förarmar och axlar. Skareb-dämparen är litemjukare än vi är vana vid och överraskarnär den komprimeras ihop vid kraftig in-bromsning och aggressiv kurvtagning ihög fart. En hårdare ställd dämpninghade passat den här cykelns egenskaperbättre, men det är förstås en fråga om ka-librering.

Cykeln känns annars väldigt bra i vari-erande terräng – stabil och trygg medkomfort som en racerhoj med en distinktkänsla. Sittställningen är gjord för crosscountry-racing och vi trivdes direkt påden.

Puritaner kan möjligen bli förskräcktaav det fyrkantiga överröret och den grönabjärta färgen. Vi tyckte själva att model-len med den röda lacken var läckrast.

Men oavsett vilket är en sak säker.Carbon Team kanske inte har en själ.

Men definitivt ett racinghjärta.

kadens nr 5:2004 | 91

Det fyrkantiga överröret är skönt att sitta på. Carbon Team har ett racinghjärta. Och en grön själ.

92 | kadens nr 5:2004

Teknisk bedömning

Ram och framgaffelRamen i kolfiber är lätt, styv och distinkt. Densvarar direkt vid acceleration och trivs uppför,men är ändå stabil och trygg utför. Skareb-dämparen är lite mjukare än vi är vana vidoch överraskar när den komprimeras vid kraf-tig inbromsning och aggressiv kurvtagning ihög fart. Men med den låst är Carbon Teamsuperstyv. Skivbromsfästen finns på gaffeloch baktriangel för den som vill uppgradera.

Betyg: 4

KomponentgruppKomponenterna från Shimano är inte mycketatt anmärka på. Känslan i XTR-bromsregla-gen och v-bromsarna från Avid är precis menändå mjuk. Bromsförmågan är alldeles ut-märkt även i blöt gegga utför. Dual Action-växelreglagen kräver däremot en viss inöv-ning. Vid besvärliga förhållanden kan detvara lite lurigt att få till det, men generellt såfunkar de ytterst bra.

Betyg: 5

Hjul och däckHjulen gjorde inget väsen av sig, vilket i sig ärett gott betyg. Diskret utseende och ingetnämnvärt flex i höjd- eller sidled. Däcken fun-gerar bäst på hårt underlag, grus och stig ochgreppar även om det är blött. Men utför pålera vandrar de lätt i sidled. Ett val man fårgöra.

Betyg: 3

Övriga komponenterSadeln ser snabb ut men den är inte bra förmountainbike. De spetsiga vingarna slår i in-sidan av låren när man rör sig på cykeln. Kol-fiberdelar i fräsigt utförande från FSA ser braut och funkar.

Betyg: 4

Teknik-o-meter: snittbetyg 4,0

Subjektiv bedömning

Racingsyftet med Carbon Team känns direktuppför. Med låst framgaffel känns den somen helstel cykel, man accelererar lätt – allkraft går rakt fram tack vare kombinationenav låg vikt och responsiv ram. Cykeln kännslätt och lekfull och samtidigt väldigt styv ibaktriangeln.

Sittställning och åkpositionen på cykeln ärbra. Carbon Team är gjord för cross country-racing och vi trivdes direkt på den.

D et är enkelt att rö ra sig på cykeln som upp-l evs som smidig både ut fö r, uppför och i stö k i gte rrä n g. Även om cykeln är styv så ger den enbra åkkänsla med hyfsad ra c i n gkomfort. Ge o-m et rin fu n g e rar bra i vari e rande te rräng – st a-bil och trygg med en dist i n kt känsla.

Kadens testar Merida Carbon Team

Den rejäla övergången har en del gemensamtmed Giants kolfiberramar.

Manitou Skareb överraskade oss.

Fräscha fiberprylar från FSA i mängd.

De fenformade kedjestagen är också endesigndetalj.

Så testar Kadens, se sid 79.

m e r i da carbon team

Fakta

Storlek: 20”Ram: Merida kolfiber monocoqueFramgaffel: Manitou Skareb Super Air 80 mm slag, låsbarFramväxel: Shimano XTRBakväxel: Shimano XTRVäxelreglage: Shimano XTR Dual ActionBromsar: Avid Single Digit SL v-bromsVevlager: Shimano XTRVevparti: Shimano XTR Hollowtech II 175 mm 44/32/22Kassett: Shimano XTR 11/34Fälgar: DT Swiss XR4.1Nav: DT Swiss DT240Däck: Maxxis Ignator f/Dynomite b, 26 x 2,1Styre: FSA K-Force kolfiberStyrstam: FSA XC Ultralite OSStyrlager: FSA Orbit ZSPedaler: Shimano SPD-540Sadel: FSA K Force CarbonSadelstolpe: FSA SL kolfiber

Vikt hel cykel: ej vägd, pga ej spikad specifikationLeverantör: Grahns 0141-20 92 00 www.merida.seUngefärligt pris: 40.000 kronor, kan justeras till lanseringen

g e o m et r i

109,5 cm

57,5 cm c–c

94 | kadens nr 5:2004

Det är inte självklart, det här med växel-val. Cykling förr krävde både starka ben,kunskap om terrängen och rätt växelval.Innan start. Så här var det för 65 år se-dan – kort efter växelapparaternas intågpå tävlingsbanorna.

Valet av växel.Alla lopp köras numera med växelapparaterutom mycket korta lopp (50–100 km) på slä-ta banor, då man använder en utväxling av 16x 50. Vid tävlingar på 15–20 mil i vanligsvensk terräng (t.ex Skandisloppet) använderman 16, 17 och 18 x 48. I backig terräng, t. ex.

i Värmland och Dalarna användas 16, 17 och20 x 48. På kontinenten förekomma mångagånger betydligt lägre växlar. Sålunda körman i Frankrike runt i bergsetapperna med28 x 44 som lägsta växel.

Större delen av loppen köres på mellerstaväxeln. Endast på slät mark i medvind och imedlut samt i spurten köres på högsta väx-eln. Även vid utbrytningsförsök kör man påmellanväxeln, och först sedan man kommitloss, kan man koppla in högsta växeln.

Saxat ur Nordisk Familjeboks Sportlexikonfrån 1939.

KuLTursiDorna

Nordic Ride –friåkande skandinaver

nu kommer den hett efterlängtade svensk-producerade freeridefilmen Nordic Ride. Pro-ducerad av killarna bakom bland annat ÅreMountain Mayhem, tillsammans med VictorNorman. Nordic Ride är filmad runt om iSkandinavien och innehåller det mesta friå-kare går igång på: downhill, dirt, northshore,trial, 4-cross, big air och förstås en och an-nan vurpa. Med cyklister som Simon Danoffoch Robin Wallner och musik av Looptroop,Promoe och Danko Jones med flera. Vi sägerbara – kolla introt på den här rullen. I nästanummer kommer en recension och fler fricy-klingsfilmer.

Nordic Ride, DVD. Cirkapris 200 kronor,Dr.Spoke 08-22 78 05 www.drspoke.se

Vinn Nordic Ride! n o rdic ride kan bli din. Kolla in vårt prenu-merationserbjudande på sidan 97, tre num-mer av Kadens och Nordic Ride-DVD för bara149 kronor! Men skynda, vi har bara 100 ex-emplar.

Redan prenumerant? Var inte ledsen fördet. Du kan vinna filmen genom att svara påden här frågan: Vad är den engelska termenför friåkning? Skicka ditt svar till redaktion@kadens.se före den 20 september. Skriv DVD-tävling som ämne och bifoga ditt prenumera-tionsnummer och adress. De första tio rättasvaren får varsitt exemplar av Nordic Ride.Tjoho!

i vår serie om märklig reklam har vi kommittill den flerfaldiga världsmästarinnan och Tjej-trampsvinnaren Leontien Zijlaard-van Moor-sels framträdande på den holländska ko-tid-ningen High Lights från Holland Genetics. Viär lika förbryllade som ni, men omslaget fårsin förklaring på innehållsidan.

Hollands olympiska guldhopp har nämligenen hel del gemensamt med sin modellkamrat,Lord Lilis dotter Willems Hoeve Rita 233A. Ritaär nämligen också en vinnare. Och från Hol-land. Medan Leontien koncentrerar sig påAten-spelen är Ritas fokus den holländskamejeri-utställningen. Redaktörens motiveringavslutas med konstaterandet att de båda”know how to combine great looks with bigtime sport”.

Får vi se idissling som uppvisningsport påPeking-OS?

Positiva kon-notationer?

Växelval från förr

Rättelse: Slog Gösta Merckx?

i nummer två av Kadens skrev vi om Moltenilaget under rubriken Tröjor från förr. Där påstodvi att Gösta ”Fåglum” Pettersson besegrade Eddy Merckx i Giro d’Italia 1971. Det var lögn. Eddyvar inte med i Girot det året, informerade en av våra uppmärksamma läsare oss om.

– Det hade jag vetat om, sa Gösta, som slog Eddy vid andra tillfällen, när vi frågade honom. Tack och förlåt.

kadens nr 5:2004 | 95

Reklamkavalkad!

d i re kt från Hjulsport N:r 13, 1898. Ett ax-plock härliga varumärken från tiden då detbegav sig. Vad hände egentligen med Reit-hoffer’s Pneumatic, de ovanligt omtyckta, di-rekt importerade från Josef Reithoffer’s Gum-mivarufabrik? Kolla slitbanan på KosmosPneumatic, de var nog snabba.

Eller Hercules-Velocipederna, de beun-dransvärda nya modellerna? Prislistan för 20öre gick säkert åt snabbt.

Vågrätt1. Roubaix6. Kolfiber8. SPD9. Mayhem11. Tåclips12. Tummen14. Gary17. Mjölksyra20. Benrakning22. Downhill

Lodrätt2. Bäckstedt3. Didi4. Marathon5. Klunga6. Kadens7. UST10. Slunga13. Freeride15. Susanne16. Prickig18. Saint19. Drop21. Gul

Sommarkorsordet

den rät ta lö s n i n g e n på förra numretssommarkorsord ser ut så här. Lyckades dulösa det? Grattis! Klipp ur medaljen, rota framen säkerhetsnål och bär din utmärkelse medstolthet – du har cykelkoll!

Koolast -86

o a kl eys fac to ry pilots var produkten som banadeväg för sportsolglasögon inom landsvägscykel. Det var imitten på -80-talet och en ung, lovande amerikansk cy-klist vid namn Greg Lemond hade några år tidigare sla-git igenom på allvar. Plötsligt var den europeiskacykelsportens normer ifrågasatta och utmanade.

Lemond var inte rädd för att pröva nya saker och varbland annat en av de första att köra med clipslösa pe-daler från Look, triathlonbågar och aerohjälm på tempooch solglasögon gjorda för sport - från Oakley. Lemondvann sin första Tour de France 1986 och genast blevOakleys det tuffaste man kunde ha.

Factory Pilots hade en svettbroms i skumgummi, ut-bytbara linser och bågar som gick runt örat. Så man inteskulle tappa dem. Resten är historia.

96 | kadens nr 5:2004

”När jag tä n k e r tillbaka påTour de France så ser jag densom tredelad. Tre delar medsin egen karaktär. Den för-

sta delen, första veckan, är den meststressiga och nervösa. Alla vill hålla sigframme för att kunna gå med i eventuel-la attacker. Man vill också hålla sig fram-me för att undvika krascher.

Tyvärr är det ganska enkelt att räkna utatt om alla vill hålla sig långt upp i klung-an så blir det trångt. Risken för krascherblir alltså ganska stor och årets Tourinnehöll också riktigt många krascherden första veckan. Dels berodde det påden nervösa stämningen, dels på det då-liga vädret vi hade.

Den andra delen kändes ibland som ett

litet vakuum. Starten i Liege kändes gan-ska avlägsen. Långt bort var också målet iParis.

I klungan var det inte lika nervöst,men farten var det ingen skillnad på. Detgick som tåget på i princip alla etapper.

Absolut tuffast fysiskt sett var den sistatredjedelen. Etapperna var de hårdastepå pappret och att man redan hade tvåveckors tävlande i benen gjorde sitt till.Något som hjälpte mycket var att vi sågmålet i Paris komma allt närmare.

Sista veckan hade jag också fin supportfrån familjen och kompisar som följdeslutet av Touren på plats. Det gav liteökad moral och nya krafter.

Riktigt kul var det också att se såmånga andra svenskar utefter vägarna.

m a rcus lj u n g q v ist

i italienska Al es s i o -

Bianchi fu l l följde

Tour de Fra n ce 2004.

Här be rä ttar han vad

man tänker när man

i nte ser vägen för all

publik, hur sv å rt det

är att behöva välja

fru ko st m at igen och

hur han upp l evde

l ́ Al pe d´Huez

från sadeln.

Jag öve r l e vde Tour de France och allt jag fick …

De svenska flaggorna vajade högt påmånga etapper!

Men när vi till slut kom in på ChampsElysées i Paris glömde jag snabbt alla pe-rioder i kris. De flesta har stunder då all-ting rullar på lätt och fint och man helatiden känner sig lite på plus. Men detkommer också dagar då det skriker i be-nen bara av att gå den lilla biten till fru-kosten. Då undrar man om man sammadag ska kunna cykla 200 kilometer överfyra stycken första kategori-berg.

Att ta sig igenom dessa dagar är som enseger i sig.

Jag vet ingen sport där publiken kom-mer så nära atleterna som i cykel. Mångagånger var det så mycket folk att man intesåg vart vägen gick. Går den till höger,vänster eller rakt fram? Råkar man dess-utom sitta i en klunga på 180 man i 50kilometer i timmen så blir det ganskaspännande många gånger…

Det är inte bara vi cyklister som görTour de France till vad det är. Utan det ärockså den enorma publik som kantar vä-garna från den första till den sista etap-pen och bidrar till stämningen.

Etappen upp till l’Alpe d’Huez var i enegen klass. Ni som såg etappen på tv för-står nog vad jag menar. Man uppskattaratt närmare en miljon åskådare var påplats. Alltså ungefär 1/9 av Sveriges be-folkning.

Tänk er sen att alla dessa skriker ochhejar som om det vore det sista dom skul-le göra i livet. Jag tror inte skyddsombu-det på Faluns stadsbibliotek skulle varahelt nöjd med den ljudnivån…

Dagen efter sista etappen kändes gan-ska tom.

Ingen kom och väckte mig för att tapuls och blodtryck. Ingen sa åt mig attpastan står på bordet. Ingen kom ochhämtade min resväska för transport tillnästa hotell. Inget möte hölls om hur jagskulle köra under dagen.

Så jag fick helt enkelt börja fatta egnabeslut igen.

Det första jag bestämde själv var attbyta ut frukostpastan mot ägg och bacon,pannkakor och annat som jag hållit migifrån under dessa tre veckor.

Många frågar vad jag minns mest. Jag säger bara Champs Elysées.

Den enormt sköna känslan att efter3391 kilometer, fördelat på en prolog och20 etapper, komma in på Champs Elyséesoch köra de sista varven alldeles framförTriumfbågen är ganska svår att beskriva.

Men jag längtar redan tillbaka.”

kadens harredan pröjsat

portot

KadensROC Media Group

Svarspost124 201 300110 05 Stockholm

Ja, tack! Jag beställer en halvårs-prenumeration, tre nummer, av Kadens för 149kronor. Skickar jag in min talong snabbt som den får jag kanske filmen Nordic Ride på kö-pet!

Jo, tack! Jag beställer en helårs-prenumeration, sex nummer, av Kadens för 249kronor. Skickar jag in min talong snabbt som den får jag kanske filmen Nordic Ride på kö-pet!

OBS! Erbjudandet gäller bara med den här talongen, eller en kopia, och så länge lagret räcker till och med den 26 oktober 2004. Priset gäller inom Sverige.

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Postnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

E-post: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

För prenumerationspriser utanför Sverige – kontakta Titeldata AB på telefon 08-617 23 52.Du kan också beställa din prenumeration via webben www.prenservice.nu eller via e-posttill prenumeration@kadens.se

Prenumerera mera!Kadens för 149 kronor + DVD till de första hundra nyaprenumeranterna!

Fint erbjudande! Pröva tre nummer av Cykeltidningen Kadens för 149kronor. De 100 första beställarna får dessutom freeridefilmen NordicRide på DVD. Om du är snabb sparar du alltså 197 spänn och slipperknata till kiosken. Stanna hemma och se film istället! (PS. Redanprenumerant? Kolla in sidan 94!)

kod 473

kod 474

98 | kadens nr 5:2004

Resespecial:

Mountainbike i Schweiz – eller hur man kissar i fyra

floder samtidigt.

Dolomiterna – alper på italienska

Moab i USA – mer än klassikern Slickrocks

Tour de France – från sidan av vägen

Res smart och lätt – med cykeln

Dessutom:

Åre Mountain Mayhem – vi var (också) där!

2005 års nyheter – vi har gjort mässorna (och har

ont i fötterna)

Singelspeed – Kadens på VM

Fäste i vinter – dubbdäck för mountainbike testade!

Cannondales nya frälsare i test: Prophet – full-

dämpat för alla?

Så förbereder sig ett proffs – vi har hängt efter Anna

Enocsson en dag.

…och mycket mycket mer Kadens.

www.kadens.se – Hej Jan, kan du signera mitt ex av Kadens?

Kadens 6:04, ute 26 oktober!

nästa nummer:

Webb/Butik

För annonsbokning kontakta Christian Bagge 08-22 60 90, 070-633 10 20 bagge@rocsport.com

CykellabbetKocksgatan 49, 116 29 StockholmCyklar och komponenter (G2 mm)www.cykellabbet.com

Cykellabbet 08-643 90 98

Carlshamns Cykelaffär 0454-15550 www.jibo.nu

Posttidning BKadens c/o Titeldata112 86 Stockholm