budbäraren, februari 2014

budbäraren · juli 2012 1

FEBRUARI 2014

efs.nu

Salt utmanadespå etiopisk mark

Afrofobin ökar i Sverige

EFS strukturunder utredning

2 budbäraren · februari 2014

Sanningen äger oss

Jag före-språkar en ödmjuk-het som kristna borde ha i att uttala sig om den levande Guden ...

ÅSIKTER OM LEDAREN? KONTAKTA BUDBÄRAREN PÅ: [email protected]

LEDARE

När jag skriver detta är det kyn-delsmässodagen, Uppenbarelsens ljus är temat för denna söndag. Vi firar att Gud har gjort sig

tydlig och besökt oss i Kristus. Om detta besök bråkar vi om och om igen. Det är så lätt att bli polemisk och att vilja vinna diskussionen att vi blandar ihop oss själva med Sanningen. Jag är glad att EFS tydligt och ofta förkunnar att Jesus är vägen, san-ningen och livet. Men jag är rädd att jag, och fler med mig, missar vad detta påstå-ende säger om oss själva. Vi använder det mer för att argumentera mot andra som vi menar inte vittnar om sanningen än som en nykter påminnelse om vår egen litenhet i frågor om sanningen.

SANNINGEN ÄR I kristen mening inte en te-ori eller en lära. Ingen lära kan egentligen sägas vara ytterst sann, Kristus har ensam-rätt på den titeln. När vi säger att Jesus är Sanningen så bör vi i nästa andetag erkän-na för varandra och oss själva att just där-för äger inte vi sanningen, utan Sanning-en äger oss. I diskussioner kristna syskon emellan, oavsett om det är på kyrkkaffet eller i diskussioner utifrån vår nya ärke-biskops uttalanden, måste strävan från båda håll vara att lära känna Sanningen mer. Inte att övertyga den andre om att jag har förstått sanningen bättre än du.

Jag förespråkar inte en relativism som i ”min sanning är lika bra som din”. Tvärt-om. Båda våra sanningar är halvbra försök att närma oss Kristus. Jag förespråkar en ödmjukhet som kristna borde ha i att ut-

tala sig om den levande Guden, den he-lige, den som är kärlek. Jesus talar med sina lärjungar om att världen skall se att vi är hans lärjungar på hur vi älskar varand-ra. Men hur älskar jag, i en debatt, den jag uppfattar har fel i en rentav avgörande fråga? Om vi till och med skall älska våra fiender, hur mycket mer måste då inte våra debatter syskon emellan präglas av kärlek? Jag har några ödmjuka förslag att sträva efter:

• att i min argumentation ha en så rättvis bild av motpartens hållning så att hen skulle känna igen sig och säga ”ja, det är så jag tänker.” Att argumentera mot en hållning som min motpart inte skulle känna igen sig i är inte bara fruktlöst, det är ett falskt vittnesbörd om min nästa.

• en ödmjukhet som tar tillvara på gåvan i ”den andre”, i att hen kan hjälpa mig söka mig närmare Kristus. Vi kan inte ”vinna” en debatt mellan kristna. Vi kan endast hjälpa varandra att söka oss när-mare Sanningen.

INTE VARA RÄDD för att vara tydlig i min egen hållning samtidigt som jag inte be-höver ha definierat ut min motståndare.

Gör vi detta kanske kyrkan kan vara ett tecken för världen i hur vi älskar varandra, även när vi inte förstår varandra.

BILD: DAVID JOHANSSON, PRIVAT, SXC

Tobias Herrström, präst

EFS MISSIONSTIDNING BUDBÄRARENUtges av EFSMissionstidning årgång 181, Budbäraren årgång 158, De Ungas Tidning årgång 115,efs.nu årgång 14Redaktionen ansvarar ej för icke beställt materialAnsvarig utgivare: Erika Cyrillus 018–430 25 20

REDAKTIONRedaktör: Erika Cyrillus018–430 25 20 Reporter/kulturredaktör/redigerare: Viktor Jonsson018–430 25 21Missionsredaktör: Sofie Siverman 018–430 25 37

PRENUMERATION OCH ANNONSSverige och övriga Norden: helår 420 kr, taltidning 470 kr, halvår 230 kr, kvartal 115 kr, lösnummer 35 krÖvriga utlandet, B-post: helår 530 kr (A-post till utlandet kan erhållas)Gåvoprenumeration till sjukhus, vårdhem o dyl: helår 260 krStuderande: helår 360 kr

För EFS-medlemmar: gratis. Prenumeration: Gunnel Karlsson018–430 25 16

Annonsbokning, annonsmaterial: [email protected]–430 25 22/23Familjeannonser: Erika [email protected]–430 25 20

ADRESSBesöksadress: Prästgatan 11Uppsala

Postadress:Budbäraren, Box 23001750 23 Uppsala

Fax: 018–55 04 03 Webbplats: efs.nu/budbararenE-post: [email protected] eller [email protected] Tfn EFS exp: 018–430 25 00. Gåvor bankgiro: 900–9903 Övrigt plusgiro: 509 22–4

Tryckt hos LjungbergsKlippan, 2014

budbäraren · februari 2014 3

KORTNYTT

Detta nummer i urval:VITTNESBÖRD: Hopkins uppmuntrar nya sätt att vara kyrka ........................... 4–5NYHETER: EFS organisation utreds .......................................................................................6GLOBALT: Konferens om islam gav nya idéer ..................................................................8EKONOMI: Den som är rik har råd att vara generös .........................................12–13KULTUR: Afrofobin ökar i Sverige ...............................................................................24–25MITTSVERIGE: Vinterkonferens fyllde på kraftreserverna .....................................28TÄVLING: Budbäraren utlyser fototävling .......................................................................33SISTA: De’ våras återförenas ..................................................................................................36

Omslagsbild: Salts Outreach-deltagare (fotograf: Viktoria Nordén)

FAKTA. EFS är en självständig organisation inom Svenska kyrkan, med betoning på mission, lek-mannaengagemang och vardagskristendom.

Rörelsen består av ca 14 800 personer som är medlemmar i någon av de 352 föreningar och grupper som finns spridda över landet. Det

gemensamma målet är att hjälpa människor att leva nära Jesus Kristus i vardagen.

EFS missionstidning Budbäraren/efs.nu är en medlemstidning som skickas till alla EFS-hushåll. Den kan också prenumereras, se redaktionsrutan. Tidningen finns även som pdf-fil på www.efs.nu och kan laddas i mobilen med QR-koden.

Gåvor bg 900–9903Bg 901–0026 används endast när du har en avi med personligt OCR-nummer.

Livets Ord stänger seminariumUNDERSKOTT. Efter 20 år och ett par tusen utbildade pastorer, stänger Livets Ord sitt teologiska seminarium till sommaren. Skälet är långvarigt underskott. Genom samarbete med Oral Roberts Uni-versity i USA har Livets Ord kun-nat utfärda akademisk examen till något hundratal studenter. Enligt hemsidan ska bibelskolan fortsät-ta, liksom pastorsutbildningen vid Livets Ords Moskvacenter.

Beskedet kom strax efter att grundaren Ulf Ekman avtackats in-för sin pension i februari.

Ulf Ekman slutar och teologiska semina-riet läggs ner.

Nätverk kring nya sätt att vara kyrkaANGLIKANSKINSPIRERAT. EFS Sverigeavdelning och missionssekreterare Tin Mörk har tagit initiativ till ett nationellt, ekumeniskt nätverk kring det som i England kallas för Fresh Expressions of Church. Såväl Svenska kyrkan som frikyrkor kan hämta inspiration från det här sättet att arbeta, i små och ofta lekmannaledda grupper, för att sprida evangelium.

Två EFS-arrangemang sker under samma rubrik Nya sätt att vara kyr-ka – för evangeliets skull under våren. Dels en helg i Linköping 4–6 april, i samarbete med bland andra Normisjon. Dels fredagen 30 maj under årskonferensen i Hässleholm, i samverkan med Lunds stift.

– Vi har i nätverket listat fyra viktiga kännetecken för Fresh Expres-sions, berättar Tin Mörk. De är mission: särskilt fokus på människor som inte redan har en relation med kyrkan. Kontext: verksamheten anpassas efter och utspelar sig i målgruppens eget sammanhang. Jesus: fokus inte på verksamhet utan på att följa Jesus. Och till sist kyrka: det skall finnas en relation med Gud och med den övriga församlingsverksamheten.

(Se också sidorna 4–5!)

Bönesidan sprider sigBÖNEWEBB. Den speciella webbplats som dedikerats för EFS och Salts böneår 2014, har fått flera ingångar. Dels nås den som tidigare från efs.nu. Men innehavaren av domännamnen boner.nu och böner.nu, präststu-derande Daniel Jansson, har länkat de adresserna till bönesidan.

Bedjande bloggare, twittrare och facebookare i rörelsen får gärna sprida dessa länkar.

EFS sparar med hjärtatEKONOMI. 2013 mottog EFS 1,6 miljon kronor via utdelningen från Swedbank Robur Humanfond. EFS har ingen förteckning över givarna men vill på detta sätt rikta ett tack till dig som stöttar vårt arbete genom fondsparande. Valet att spara i en ideell fond är inte bara en investering för den egna framtiden utan även en betydelsefull insats för en mer håll-bar framtid. Ditt sparande bidrar till vårt viktiga arbete. Sedan starten har EFS fått totalt 29,5 miljoner kronor.

Plats kvar till TanzaniaDISTRIKTSRESA. EFS i Sydöst-Sverige meddelar att det vid denna tidnings pressläggning finns platser kvar på Tanzaniaresan 28 mars–11 april. Syftet med resan är att besöka EFS missionärer, familjerna Polback och Karlsson, på plats och få både fakta och inspiration kring EFS missionsarbete med sig hem till Sverige.

Ta chansen att besöka EFS missionärer i Tanzania.

BIL

D: VI

KTO

R J

ON

SS

ON


VITTNESBÖRD

GÅVA: Nyplantering – växthus

• Du kan stödja genom EFS bg 900–9903. Ange ”Nyplantering 4014” eller ”Växthuset 4013” i meddelanderutan.

Tack för din gåva!

Hopkins uppmuntrar nya sätt att vara kyrkaInnan jul var EFS med och startade ett nationellt nätverk för Fresh Expressions (”nya sätt att vara kyrka”, fritt översatt) i Sverige. Betoning-en vilar på bön, behovsinriktat tjänande och kreativa församlingsformer, något som redan visat sig vara ett framgångsrecept för kyrkan i England.– Det lekmannaengagemang vi nu ser i England har vi inte sett på 100 år, säger Bob Hopkins, som tillsammans med sin fru Mary besö-ker EFS årskonferens i maj.

TEXT: VIKTOR JONSSON BILD: JONAS NIMMERSJÖ

Bob och Mary Hopkins kände sig kallade för mission i England redan under sent 1970-tal, trots att det då an-sågs vara ett udda koncept – mission var ju någonting som skulle ske i fjärran länder och inte på hemmaplan.

– Men det hade sakteligen gått upp för oss att England visst var ett missionsfält, säger Mary.

Den nationella missionen blev parets livsgärning, inte minst genom deras arbete med församlingsplantering i Angli-kanska kyrkan. Som ett naturligt led i deras långa engagemang anslöt de sig år 2004 till organisationen Fresh Expressions of

Church, initierad av ärkebiskoparna i Canterbury och York. Organisationen har som syfte att uppmuntra och stödja nya sätt att vara kyrka, där tyngdpunkten ligger på att nå männis-kor som inte går till den traditionella kyrkan. För att detta ska vara möjligt krävs det att kyrkan kliver utanför sin bekvämlig-hetszon och möter människor där de befinner sig.

– Intresset är jättestort, säger Bob. Det lekmannaengage-mang vi nu ser i England har vi inte sett på 100 år. Det är en rörelse som accelererar. Kristendomskunskapen är förvisso låg bland engelsmännen, men det finns en öppenhet för andlighet.

Missa inte möjligheten att lyssna till Bob och Mary Hopkins när de besöker EFS årskonferens i slutet av maj.


VITTNESBÖRD

Vi måste komma med kyrkan till dessa sökare, och mångfald måste vara ledordet.

Mångfald, ja. De sammanhang som ryms inom begreppet Fresh Expressions är verkligen av vitt skilda slag. Här följer några exempel:

• I Liverpools stadskärna kom präs-ten Barbara Glasson i nära kontakt med områdets fattigaste. När hon lyssnade till deras berättelser föddes idén om att samla människor till att baka bröd till-sammans. Det blev en enkel samvaro, där vänskapsband slöts, förtroenden skapades och trosfrågor dryftades. Med tiden blev det naturligt att samlas för andakter.

• I en liten ungdomsgrupp i Benfleet närdes en dröm om att starta en skatebo-ard- och BMX-park. De skred till verket och i dag huserar ungdomsgården Legacy XS i en 800 kvadratmeter stor, för ända-målet byggd, lokal. Där finns också plats för ett kafé, biljardbord och andra aktivi-teter som mer än 250 ungdomar nyttjar varje vecka. Söndagsgudstjänsterna lockar cirka 80 personer och präglas av skatebo-ardkulturen.

• Två grundskolor och en massa barn i området, men något större intresse av att besöka söndagsgudstjänsten fanns inte förrän Messy Church drog igång. Nu an-ordnas populära pysselgudstjänster, där barnens skapelser utgör en central del av programmet. Ofta efterföljs gudstjänsten av en välbesökt lunch.

– SOM DU FÖRSTÅR SÅ kan missionsinitiati-ven inom Fresh Expressions skilja sig åt re-jält, både vad gäller målgrupper och geo-grafisk spridning. I England existerar i dag 2 500 av dessa sammanhang och även om termen Fresh Expressions myntades inom Church of England, så är konceptet något som vuxit fram i ett flertal samfund, på respektive håll. För tio, femton år sedan fanns ingen övergripande strategi för ar-betet, utan vi vaknade helt sonika upp till insikten att det existerade en spännande gräsrotsrörelse, som vi sedan dess försökt skapa en struktur för, säger Bob.

Tidigare var församlingsplanteringar ofta centrerade kring en särskild byggnad och söndagens gudstjänst, förklarar Hop-kins. Verksamheten liknande inte sällan den verksamhet som den sändande för-samlingen redan hade, men var trots det-ta förhållandevis fristående i organisation.

– Församlingsplantering kan då be-traktas som en flykt från det gamla och det skapar barriärer, säger Mary.

Men 2004 kunde Church of England i rapporten Mission-shaped Church konsta-tera att helt nya sätt att vara kyrka spred sig över landet, och uttrycken formades ef-

ter de specifika subkulturerna, allt i nära anslutning till den sändande församlingen.

– När vikten av att församlingsplante-ringarna sker i nära samarbete med för-samlingen betonas, och när uttrycket dessutom är ett annat, då är det få som känner sig hotade, säger Bob.

Fresh Expressions handlar alltså inte om att förneka eller åsidosätta det traditionella sättet att vara kyrka, utan snarare om att uppmuntra parallella grepp, förklarar han.

– Det är inte en tävling. Det är bara olika sätt att missionera på.

ATT LYSSNA PÅ sin omgivning är en bra gro-grund för Fresh Expressions. Det är de loka-la förhållandena som måste tas i beaktning när ett nytt kyrkouttryck ska arbetas fram. När missionen blir kontextuell och for-mas efter en specifik subkultur, med Jesus i centrum, blir det lättare att möta männi-skor och uppmuntra till lärjungaskap.

– Det krävs ett nytt synsätt på vad det innebär att vara kyrka, säger Bob. Detta innebär att vi måste våga experimentera och skjuta till medel till sådant som kan verka riskabelt på pappret. Vissa kritise-rar dessa nya sammanhang och kallar dem omogna, men allt nytt kommer att mogna med tiden.

Han lyfter vidare fram hur engelsmän-nens förhållande till den klassiska sön-

dagsgudstjänsten markant har förändrats. När shopping och sportevenemang kon-kurrerar, kan det vara nog så bra att sty-ra upp kyrkliga aktiviteter någon annan veckodag. Det handlar om att anpassa sig till en kultur i förändring.

– Det måste alltid börja med en vi-sion för mission inom en viss social, kul-turell eller geografisk grupp. Utifrån den visionen bör såväl den utsände som sän-daren söka Guds ledning. Därefter kan man samla ihop ett team av människor som delar samma vision och tillsammans utveckla värdeord som beskriver tillväga-gångssättet. Tillvägagångssättet i sin tur påverkar kvalitén på sammanhanget. Att tjäna och ge kärlek är nummer ett. Det skapar en gemenskap. I gemenskapen finns det sedan plats för evangelium och lärjungaskap, säger Bob.

DEN STÖRSTA UTMANINGEN är att ifrågasätta begreppet kyrka i ordets traditionella me-ning, menar de. Om en kyrka ser annor-lunda ut än vi är vana vid, hur vet vi då att det är en kyrka? Mary nämner tre viktiga relationer som bör utgöra fundamentet.

– Relationen uppåt – till Gud (bön), relationen inåt – mot varandra (gemen-skap) och relationen utåt – mot världen (mission). Balansen mellan dessa relatio-ner är av högsta vikt. n

Pysselkyrkan Messy Church samlar många barn och vuxna varje lördag.

BIL

D: FR

ES

H E

XPR

ES

SIO

NS


NYHETER

EFS organisation utredsEFS styrelse har tillsatt en projektgrupp för att utreda hur rörelsens orga-nisation kan effektiviseras. – Det handlar i slutänden om att förvalta de medel vi får förtroende att använda så optimalt som möjligt, säger Roland Sjölander, projektledare.

TEXT: VIKTOR JONSSON

EFS tappar medlemmar och struk-turen för rörelsens organisation är på många sätt anpassad efter en tillvaro som inte längre stäm-

mer överens med verkligheten. Den yng-re generationen uttrycker en motvilja att ta över nuvarande organisationsform och nya EFS-sammanhang har svårigheter att förhålla sig till EFS tre nivåer. Lägg till en ansträngd ekonomi och ökade svårigheter att fullgöra arbetsgivaransvaret, så pekar det mesta på att förändringar måste ge-nomföras.

DET ANSER EFS styrelse, som under hösten 2012 initierade ett arbete för en möjlig strukturförändring inom EFS på såväl riks- som distriktsnivå. Förhoppningen är att kunna skapa effektivare förutsätt-ningar för samverkan inom rörelsen be-träffande det nationella och internatio-nella arbetet. Ett rådslag följde, där EFS

riks och de sju distrikten samlades på Jo-hannelunds teologiska högskola. Insik-terna från rådslaget fick EFS styrelse att ge en arbetsgrupp, under ledning av Ro-land Sjölander, i uppdrag att ta fram en projektbeskrivning för hur arbetet med strukturförändringen bäst kunde genom-föras. Projektbeskrivningen godkändes av EFS styrelse i början av februari.

ARBETSGRUPPEN SKRIVER DÄR att ett möjligt scenario för inriktningen på den nya struktu-ren kan vara att rörelsen får en enda juridisk person med centrala och regionala funktio-ner, vilket skulle kunna innebära gemensam ekonomi och kommunikationsarbete, ge-mensamt insamlingsarbete samt gemensam men regionalt anpassad utvecklingsstrategi och resursfördelning. Genom att samordna personal- och ekonomiadministration skul-le även dessa områden kunna effektiviseras. Arbetsgruppen planerar för att presentera

Bärande för hela vår verksamhet är medlem-marna och missions-förening-arna.

EFS som rörelse består av många olika delar. Nu utreds hur organisationen bäst kan struktureras, för att förvalta de medel EFS får förtroende att använda så optimalt som möjligt.


NYHETER

sina tankar kring organistionen vid ett semi-narium under årskonterensen.

– Vi ska utreda huruvida vi kan upp-nå en större flexibilitet, som stödjer våra stadgar, så att våra medlemmar och mis-sionsföreningar kan få den service och bästa möjliga stöd de behöver i sitt ar-bete med mission och den verksamhet de bedriver, säger Roland Sjölander, pro-jektledare.

BEHOVEN HAR KARTLAGTS av EFS under en längre tid, säger han, och en svårbegriplig organisationsstruktur kan möjligen vara en orsak till varför medlemmar lämnar rörelsen. Roland Sjölander talar om en or-ganisationströtthet och pekar på att inte minst ungdomar ställer andra krav på hur frivillig verksamhet ska fungera i dag.

– Bärande för hela vår verksamhet är medlemmarna och missionsföreningarna – människor som har en önskan att vara med i ett kristet sammanhang som stöd-jer deras uppfattning om mission och för-kunnelse. Det handlar i slutänden om att förvalta de medel vi får förtroende att an-vända så optimalt som möjligt.

Roland Sjölander menar att det är vik-tigt att förankra processen i rörelsen och att lyssna till de människor som berörs av eventuella förändringar. Han lyfter även fram vikten av att inte kritisera det som har varit eller att tidigt låsa sig vid en spe-cifik förändringsmodell.

– I stället för att blicka bakåt behöver vi förstå nuläget och inte minst vara överens om hur vi ser på nuläget. Efter en förank-ringsrunda är det betydligt lättare att gå vi-dare. I motsats till hur det ser ut inom nä-ringslivet, så är det i EFS fall medlemmarna som äger verksamheten. Därför måste vi se

till vad önskemålen och behoven är.Just förankringen är den största ut-

maningen, förklarar Roland Sjölander. Rådslag med föreningarna ska anordnas i distrikten, likaså samtal med distriktssty-relserna. Det gäller att tydliggöra att ut-redningen görs för att förbättra verksam-heten i enlighet med stadgarna. Om detta görs på ett tydligt sätt tror han att proces-sen möts av en större förståelse.

– Svårigheten är att mejsla ut vad som är vår kärnverksamhet och att plocka bort det som inte är vår kärnverksamhet, sä-ger han.

Roland Sjölander har arbetat ingående med organisationsförändringar och struk-turutredningar sedan mitten av 1980-ta-let, först inom telekombranschen och sedermera som konsult. Han har verkat både inom Sveriges gränser och interna-tionellt, och dragit många lärdomar under karriärens gång.

– Det man aldrig får glömma är män-niskorna. Vi har ett stort antal anställda som vi ska bemöta med lyhördhet, öd-mjukhet och respekt.

RELATIONEN MELLAN ROLAND Sjölander och EFS sträcker sig långt tillbaka i tiden. Den första kontakten uppstod när han började vid Anundsjöbygdens kristliga samreal-skola, som drevs i EFS regi. I dag betrak-tar han EFS-kyrkan i Örnsköldsvik som sin hemförsamling.

– Jag är väldigt tilltalad av EFS förkun-nelsetradition och ställning som inom-kyrklig missionsorganisation. Jag tycker att det är viktigt att vi reflekterar kring vad vi har för arv. Det arvet måste vi för-valta för att säkerställa framtida genera-tioners andliga behov. n

Vi har ett stort antal anställda som vi ska be-möta med lyhördhet, ödmjukhet och res-pekt.

Roland Sjölander har arbetat ingående med organisationsförändringar och strukturutredningar sedan 1980-talet.

GÅVA: EFS framtid

• Du kan stödja framtidsarbetet för EFS genom EFS bg 900–9903. Ange projektnr 1001 ”EFS – mission där det bäst behövs” i meddelanderutan.

Tack för din gåva!


GLOBALT

SOMALIA. För många inom EFS och Salt är Char-lotte Erdtman ett välbekant namn. Sedan 2011 sitter hon både i EFS internationella råd och Salts riksstyrelse. I den sistnämnda är hon även ordförande sedan 2012. Charlotte är född i Häss-leholm och uppvuxen i Växjö med engagemang i samarbetskyrkan Västrabokyrkan. Nu ser vi henne i en helt ny roll på EFS kansli i Uppsala då hon i slutet av januari anställdes på halvtid under sju månader. Uppgiften blir att arbeta med en Sida-ansökan för eventuellt Somaliaarbete.

Förutom tjänsten på EFS skriver Charlotte på sin mastersuppsats som ska avsluta utbild-ningen inom statskunskap. Hon har även en kandidatexamen inom mänskliga rättigheter. I höstas gjorde hon praktik på Sveriges ambassad i Colombia som en del av mastersutbildningen. En erfarenhet som hon tror att hon kan ha nytta av i sitt arbete på EFS.

– Det finns stora skillnader mellan situa-tionerna i Colombia och Somalia, men jag tror självklart att min erfarenhet av arbetet i ett komplext land som Colombia kan vara till hjälp nu när jag inriktar mig på Somalia.

Hennes uppgift på EFS blir att först och främst sätta sig in i situationen i landet, att förstå kontexten som hon själv beskriver det. Sedan ska hon försöka samla det engagemang och den kompetens som finns inom EFS när det gäller Somalia.

– Genom att rörelsen har en så lång historia i landet så finns det många människor med stor kunskap och erfarenhet.

Förhoppningen är att detta ska utmynna i två olika Sida-projekt: Det ena med inriktning på ut-bildning för unga, främst kvinnor. Eventuellt kan det bli något som är kopplat till folkhögskoletan-ken. Det andra projektet hoppas man ska bli med inriktning på hälsovård, framför allt mödravård. Eventuellt blir det en barnmorskeutbildning.

– Det är tänkt att projekten ska bli skilda från andra EFS-projekt med anknytning till So-malia. Detta kommer mer att likna det som EFS arbetade med innan organisationen drog sig ur landet för 15 år sedan.

SOFIE SIVERMAN

På flera håll i Sverige arbetar EFS-föreningar bland invandrare. Ar-betet kan se lite olika ut. Antingen kommer det naturligt då personer

med utländsk härkomst finns i den befint-liga verksamheten eller så är det en följd av riktade verksamheter.

En EFS-förening med många invand-rare i sin verksamhet är den i Jakobsgår-den i Borlänge. Kyrkan ligger i ett invand-rartätt område så det faller sig naturligt att verksamheten genomsyras av detta. Här arbetar prästen Per-Olof Byrskog, el-ler P-O som han oftast kallas. EFS arbetar bland annat med att lära ut svenska för de invandrare som inte går SFI, med fokus på kvinnor. De har även en killgrupp och i barngrupperna är deltagarna i huvudsak invandrare.

DEN 4–7 FEBRUARI reste P-O tillsammans med Lennart Bergström från Hammar-bykyrkan och Kian Namvar från Persi-ska föreningen till Oslo för att närvara vid konferensen Islam i Norden. Konferensen har anordnats vartannat år sedan 90-talet. Deltagarna kom från nordiska kyrkor och kristna organisationer som möter mus-limer i sina verksamheter. Ämnen som berördes under dagarna var bland annat skillnader och likheter mellan kristendo-men och islam, att föra en diskussion om kristen tro med muslimer och vad som är viktigt att tänka på vid dop av konvertiter.

Budbäraren frågar P-O vad han har fått med sig från dagarna:

– Dels har jag fått en massa idéer vad vi kan göra. Alltifrån att hjälpa och stöt-ta i migrationsärenden till att ge kurs i svenska.

Andra tankar som han fått är att arbe-ta med ”Cross Culture”, mångkultur ge-nom att få människor från olika kulturer att mötas. Till exempel genom att arbeta med kontaktfamiljer. Han poängterar att det handlar om att skapa relationer.

– Det finns mycket rädslor i samhäl-let för det som är annorlunda. Det märks också i våra kyrkor. Vi behöver ta bort rädslorna och det kan vi bara göra genom mötet med enskilda individer.

P-O MENAR ATT detta är något som kan till-lämpas i stora som små föreningar

– Du själv är bästa redskapet, säger han. Det man kan erbjuda är sig själv som vän. Då behöver man inte vara så många.

Hans tips är att ta kontakt med kom-munen, eller om det finns en flyktingför-läggning i närheten för att ta reda på vilka behov som finns. Man kan gå ihop flera kyrkor om man vill vara en större grupp. P-O menar att när människor kommer till Sverige från ett helt annat land där storfa-miljen är det starka nätverket har man ett stort behov av ett nätverk och att finnas i ett sammanhang.

– Bara för att man är flera som kom-mer från samma land betyder det inte att man hittar vänner där, säger han.

– Som de sa på konferensen: ”vägen till tro går genom vänskap.” n

TEXT: SOFIE SIVERMAN BILD: PER-OLOF BYRSKOG

EFS-föreningen i Jakobsgården, Borlänge, når många invandrare med sitt arbete. Per-Olof Byrskog representerade föreningen vid konferen-sen Islam i Norden, där bland annat skillnaderna och likheter mellan islam och kristendom diskuterades. – Som de sa på konferensen: ”vägen till tro går genom vänskap”, säger han.

Konferens om islam gav nya idéer

Jenny Seidal från Norge leder konferensdeltagarna i bön för de muslimska länderna.

Erdtman söker Sida-medel för Somalia

Charlotte Erdtman ny på EFS kansli i Uppsala.

BIL

D: M

AR

KU

S H

OLM

STR

ÖM


GLOBALT

Lärorikt och utmanande när SaltsOutreach firade jul i EtiopienIntrycken var många när Salts Outreach besökte Etiopien. – Outreachen innebar dagar av uppmuntran och utmaning, tillsam-mans med människor i livets olika skiften, skriver teamledaren Paulina Hedman.

TEXT: PAULINA HEDMAN BILD: VIKTORIA NORDÉN

”Jesusbarnet, han föds i ditt hjärta, det är därför vi firar!”

Kyrkan är fylld till brädden, längst fram dansar söndagsskolebar-

nen och vi har precis fått kvällens predi-kan översatt för oss. Det är varmt på alla sätt. Både de levande ljusen som vi håller i våra händer och de människor som om-ger oss utstrålar värme.

Vi firar jul i den evangelisk-lutherska Mekane Yesus-kyrkan på Entotto, Addis Abeba, platsen för Salts Outreach 2014. Den 2–11 januari hade Maria, David, Ylva och jag möjligheten och äran att få möta en annan kristen gemenskap än den vi vanligtvis vistas i.

OUTREACHENS FOKUS LIGGER på att upptäcka mer av Gud, växa i lärjungaskap och bön, samt ta nya steg i tro tillsammans med kristna syskon i Etiopien. Denna gång med utgångspunkt från församlingen på Entotto. Detta innebar deltagande i deras julfirande och vardagliga verksamhet, som gudstjänster, helandemöte och ungdoms-samlingar. Vi fick också undervisning om den Helige Andens kraft, lärjungaskapets kostnader, kallelse och mirakler. Mycket tid spenderades på samtal, med olika le-dare i församlingen, människor i området och inom teamet.

Ett bibelord, kaffebönor och en påse Ahlgrens bilar gav vi som tack till de som tagit emot om oss. Dessa tre ting kan på sitt sätt sammanfatta resan. Bibelordet, som kärnan och knytpunkten i våra da-gar, tillsammans fick vi vrida och vända Guds ord på många sätt. Kaffebönorna står både för den etiopiska kaffeceremo-nin och de typiskt svenska fikastunderna, de är tillfällen att mötas och dela livet. Samtalen vi hade, över en kopp kaffe, un-der trädet eller i undervisningspassen vi-sade på våra likheter som människor och syskon, och samtidigt fick våra olikheter

synas och funderas kring. På samma sätt är det med godisbilarna, biltrafik finns det både här i Sverige och på de etiopiska vä-garna. Fenomenet är detsamma men där-emot skiljer sig sättet vi kör bilarna på.

ALLT DETTA TAR vi också med oss hem. Möj-ligheter och mångfald. Jesus är i allt den-samme: han finns i Addis Abeba och bor i så många hjärtan där, vilket han gör även i Sverige. Han bor här också, hos dig och mig, i våra kyrkor. Måhända är inte vägar-na byggda på samma sätt och de används

olika, men, i det får vi mötas, utmanas och lära av varandra.

I MYLLRET AV människor, tankar och upp-levelser är ordet medmänsklighet något som återkommit till mig. Outreachen innebar dagar av uppmuntran och utma-ning, tillsammans med människor i livets olika skiften. Genom mångfalden möttes vi, och när vi möttes som medmänniskor i allt detta fick glädjen över gossebarnet som vill födas om och om igen i vart hjär-ta knyta oss samman. n

Paulina Hedman (Uppsala), David Johansson (Linköping), Ylva Andersson (Göteborg) och Maria Kristiansson (Göte-borg) deltog i Salts tredje Outreach. Inbjud gärna outreachdeltagarna att berätta om sin resa i din förening.


MISSIONSGALAi Hammarbykyrkan

Lördag den 29/3 kl 18.00

DE VÅRAS – som var stora inom EFS på 1980-talet – återförenas i en unik reunionkonsert.16.00 serveringen öppnar lotterier, brödförsäljning med mera.Behållningen av galan går till EFS internationella arbete ”Barn i alla länder”.Inträde: 100 kr.

De våras i unik reunion

EFSÊHisingenÊvillÊvaraÊenÊdelÊiÊutbredandetÊavÊGudsÊrikeÊgenomÊgemenskapÊochÊlŠrjungaskap.Ê

Vill du vara vår präst?50-75 % med tillträde omgående eller efter överenskommelse.

AnsškanÊskickasÊtill:Ê[email protected]ÊFšrÊmerÊinformation:Êwww.efshisingen.seÊ|Ê[email protected]

EmmaÊHansson:Ê0703-292726Ê|ÊDist.ÊFšr.ÊMikaelÊLandgrenÊ0760-192472EllerÊbesškÊossÊiÊLŠnsmansgŒrdensÊKyrka,ÊGšteborg,ÊsšndagarÊklÊ16.00!

DEBATT

”Antje är en god förkunnare, väl förankrad i vår kyrkas lära”Antje Jackelén har ännu inte tillträtt som ärkebiskop, men diskussio-nerna om hennes lämplighet har pågått i media och inom EFS alltse-dan tillkännagivandet. EFS:aren Kenneth Ferm ifrågasätter kritiken mot Antje Jackelén och konstaterar att de med ”klassisk syn på kyr-kans bekännelse” ibland är de mest intoleranta.”Jag vill inte ha någon inskränkt uppfattning om att bara EFS:are har den rätta läran”, skriver han.

Varför denna kritik mot vår bli-vande ärkebiskop Antje Jacke-lén? Jag är förundrad över hur många inom svensk kristenhet

som har negativa åsikter kring vår bli-vande ärkebiskop. Och detta redan innan hon har hunnit tillträda.

I MEDIA HITTAR jag många ifrågasättanden av biskop Antje. Även EFS-profiler sällar sig till detta ifrågasättande. Men vad har hon sagt som upprör så många och myck-et? Tyvärr upplever jag här en fragmen-tisering och tendens till fundamentalism. Hon påstås ifrågasätta jungfrufödelsen som ett exempel. Men vad bygger ni det-ta på? Just genom att fragmentisera vad hon sagt vid hearingen inför biskopsvalet. Läs hur hon själv utvecklar detta i en ar-tikel i SvD Opinion den 23 oktober. För det första klargör hon att hon inte förne-kar jungfrufödelsen. Sedan utvecklar hon vad hon ville ha sagt, nämligen ”om vi re-ducerar berättelsen till en biologisk fråga går vi miste om de rika teologiska över-

tonerna kring Jesus och Maria”. Hon ger sedan en mycket bra utläggning i ämnet i artikeln. Ni hittar artikeln lätt på internet.

Tar vi vad hon säger om Jesus, hänvisar jag till en replik i Kyrkans Tidning den 10 oktober. Hon säger ”Jesus Kristus är Guds son och därigenom helt och fullt Guds sanna uppenbarelse. Men självaste treen-ighetsläran öppnar för att människor som inte känner till Jesus Kristus också kan ha erfarenhet av Gud.” Om detta kan teologer säkert ha åsikter, men varför upprördhet? Vill vi möta människor i vårt sekularise-rade samhälle i dag måste vi kunna respek-tera varandra och föra ett vuxet samtal.

SÖKER VI VIDARE på internet hittar vi fler klargörande artiklar av biskop Antje. Jag upplever henne trygg i sin tro och med vilja att föra samtal med ömsesidighet i respekt. Detta är positivt för mig.

Jag vill inte ha någon inskränkt upp-fattning om att bara EFS:are har den rätta läran. Jag vill att EFS på ett positivt och öppet sätt predikar för sina tolkningar av

Bibeln, men med respekt för andra tolk-ningar. Tyvärr upplever jag att de med ”klassisk syn på kyrkans bekännelse” kan vara de mest intoleranta

Min upplevelse som boende i hennes nuvarande stift är att biskop Antje är en god förkunnare, väl förankrad i vår kyrkas lära. Jag är mycket glad över att få henne som ärkebiskop.

KENNETH FERM

LUND

Antje Jackelén, blivande ärkebiskop.


LEDIGA TJÄNSTER 2014-02-25

EFS Norrbotten, Hortlaxkretsen – Präst 100 % från augusti 2014 Norrfjärdenkretsen – Präst 100 % från augusti 2014 EFS Piteå – Präst 100 % från augusti 2014

EFS Västerbotten EFS-kyrkan, Skellefteå – Präst 75–100 %

EFS Mittsverige, Betlehemskyrkan, Stockholm – Präst/pastor 75–100 % Sankta Clara, Stockholm – Diakon 100 %

EFS Västsverige, Betlehemskyrkan, Kristinehamn – Präst/pastor 50 % EFS Hisingen – Präst 50–75 %

EFS Sydöst-Sverige, Västrabokyrkan, Växjö – Distriktspräst 100 % Dalvikskyrkan, Jönköping – Samarbetskyrkopräst 100 %

EFS Sydsverige Kristofferkyrkan, Karlshamn – Pastor 50 %

EFS kansli Uppsala – Kommunikationschef på avdelningen för kommunikation och insamling 100 %

Glimåkra folkhögskola, – Assistenter till Sommarkursen 26/6–18/7 – Kursföreståndare och lärare på Baslinjen för personer med utvecklingsstörning, 100 %, från 2014-08-01

Tillsatta tjänsterEFS Västsverige Matteuskyrkan, Göteborg – Barn- och ungdomsledare Lovisa Phil

Vidare upplysningar om tjänsterna genom respektive distriktsexpedition eller genom EFS kansli, Box 23001, 750 23 UPPSALA, 018–430 25 00. www.efs.nu, www.salt.efs.nu

Fred & Sharon WrightRoger & Marie ArnfjellBirgitta Sjöström-AasaOlof EdsingerPer-Eive BerndtssonGospelkören One NationDanny Neubecker m flMagnus Jansson m fl

www.kornhill.se

NYHETER

EFS om handboksförslaget:

Gör om, gör rättKyrkohandboksförslaget får svidande kritik när EFS sammanfattar sitt remissvar: Det krävs en tydligare bibelförankring, en tydligare Kristus-centrering och ett förstärkt försonings- och frälsningsperspektiv. Språket är alldeles för känsloladdat, vilket kan leda till hyckleri, skriver EFS.

Missionsföreståndare Stefan Holmström har tillsammans med missionssekreterare Erik Johansson och distriktsföre-

ståndarna Margareta Westin Olsson och Mattias Sundkvist formulerat EFS syn-punkter på handboksförslaget.

– VI BESTÄMDE OSS för ett drygt år sedan att först titta på de kyrkliga handlingarna – dop, konfirmation, vigsel, begravning och bikt – eftersom de flesta provförsamlingar säkert fokuserar mer på huvudgudstjäns-terna, berättar Mattias Sundkvist.

– Vi överraskades av att det var så stora innehållsliga förskjutningar jämfört med 1986 års handbok. Vi trodde inte att det

var så mycket att notera, eftersom ut-gångspunkten skulle vara en revision, och inte något från grunden nytt.

Mattias Sundkvist påpekar att skälet till bearbetningen framför allt var att få hand-boken anpassad till Bibel 2000.

– Ändå har man missat jättemånga möjligheter att anpassa de liturgiska mo-menten till den nya bibelöversättningen.

EFS KONSTATERAR I remissvaret att det skett en teologisk förskjutning till inomvärlds-liga motiv. Så är till exempel evighetshop-pet och evighetsallvaret nertonat i begrav-ningsgudstjänsten.

– Vi ser en risk att begravningsguds-tjänstens liturgi förkunnar universalism

i stället för att tydligt erbjuda det kristna hoppet om evigt liv genom Kristi förso-ningsverk på korset och uppståndelsen från de döda, skriver EFS.

HANDBOKEN HAR TIDIGARE varit ett viktigt bekännelsedokument, det nya förslaget liknar mer ett tidsdokument.

– Direktiven anger inte att syftet ska vara att vattna ur bekännelsen, säger Mat-tias Sundkvist.

463 församlingar och ytterligare drygt hundra instanser har svarat på remissen. De flesta är i stort positiva till det nya kyr-kohandboksförslaget.

ERIKA CYRILLUS


EKONOMI

Den som är rik har råd att vara generösVilka principer är det som får oss att ge? Ger vi av humanitet, solidari-tet och/eller av kärlek till Gud? Ska vi överlåta till Gud att bestämma över våra pengar? Det är frågor som vi som givare tampas med när vi ger en gåva i någon form.

TEXT: ULRIKA NORDSTRÖM BILD: JONAS NIMMERSJÖ

”Säg åt dem som är rika i denna värl-den att inte vara högmodiga och inte bygga sitt hopp på något så osäkert som rikedom, utan på Gud,

som rikligt skänker oss allt vi behöver. Säg åt dem att göra gott, att skaffa sig en rike-dom av goda gärningar, att vara frikostiga och dela med sig. Så kan de samla en skatt som är en god grund för den kommande tiden och vinna det verkliga livet.” (Tim 6:17–19)

Vår gåva sätts i relation till vår eko-nomi. Vi ställs inför valet att ge samtidigt som vi väger in gåvans relativitet. Hur mycket behöver Gud och hur mycket behöver vi? Skulle vi kunna gå så långt som att säga att vi, genom givandet, bil-dar förbund med Gud för Kristi rikes till-växt? Eftersom Gud inte har något bank-konto så är det upp till oss som givare att avgöra hur mycket vi kan ge i förhållan-de till vår disponibla inkomst och sedan är det församlingens ansvar att förvalta pengarna i Guds namn. Kanske måste vi låta vår egen ekonomi bli mindre för att Guds rike ska bli större, prioritera Kris-ti rikes tillväxt i stället för en ökning av vårt eget bankkonto. Sedan kan vi fråga oss om vi ger för att framhäva oss själva eller om vi kan ge en gåva i det tysta, då bara Gud ser oss, och ändå känna givan-dets glädje?

ATT GE EN gåva är också att medverka till Guds fortsatta verksamhet på jorden. Då EFS är en missionsrörelse blir givandet en förutsättning för att verkställa mission och nyplantering. I Bibeln nämns på fler-talet ställen att Jesus bryr sig om hur vi ger, att vi ger med hjärtat och inte för att döva vårt dåliga samvete eller för att köpa oss en bättre position hos Gud.

”Han tittade upp och såg hur de rika lade sina gåvor i tempelkistan. Men han såg ock-

så en fattig änka lägga ner två kopparslantar, och då sade han: ”Sannerligen, den där fat-tiga änkan gav mer än alla de andra. De tog av sitt överflöd och lade det bland gåvorna, men hon gav i sin fattigdom allt vad hon hade att leva på.” (Luk 21:1–4)

Hur mycket behöver Gud och hur mycket behöver vi?


EKONOMI

Bibeln fastslår att innan vi börjar an-vända våra pengar bör vi hedra Gud ge-nom att först ge honom sin del. Det står i Ordspråksboken 3:9: ”Ära Herren med allt du äger och med det första av din skörd”. Diskussionen om att ge ett tionde till församlingen har gått i vågor och i dag finns ingen regel inom EFS om att man ska ge tionde, ändå vittnar många om att de gör det.

– Jag tänker att jag ger ett tionde även om inte min förening har bett mig göra det, berättar en medlem i en EFS-före-ning i Uppsala. Den här månaden gav jag ett ”sjunde” i kollekt och sedan var det en tredjedel som gick till hjälpbehövande. Jag föreställer mig att det viktigaste är att jag ger, men att jag kan fördela mitt gi-vande så länge det sker i samförstånd med min tro.

ANNIKA W GUNNARSSON, ekonomi- och per-sonalchef på EFS rikskansli, svarar på frå-gan om hur man kan se på givandet:

– Jag tror man behöver fundera över hur man i sitt eget liv verkligen kan prak-tisera detta att allt vi har bara är ett ”lån”, ett förvaltarskap. Hur gör jag det? Inget av det jag har är mitt, det är tack vare Guds nåd som jag har tak över huvudet och klä-der på kroppen. Jag har inte på något sätt förtjänat det, jag hade bara ”turen” att bli född i ett bra land, i en bra familj. Vem får välja? undrar hon.

– Att följa Jesus får konsekvenser; det kostar inget, men samtidigt kostar det allt. Jesus säger i Matteus 6:19–20: ”Sam-la inte skatter här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla skatter i himlen där varken mal eller mask förstör och inga tjuvar bry-ter sig in och stjäl. Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.” Det är en utmaning för mig.

BIBELN GENOMSYRAS AV löften om ekono-misk välsignelse för den som sätter Her-ren främst. Den som är trogen i det lilla och förvaltar det den har fått på ett gott sätt, den kommer Gud att välsigna. Det har vi löfte på i Bibeln.

Men välsignelsen bör betraktas som en konsekvens av att vi har gett en gåva, inte som ett argument för att vi ska ge eller kanske rent av ”köpa” oss en välsig-nelse.

Gud gav oss sin Son av kärlek och på samma sätt får vi möjlighet att ge tillbaka till Gud av kärlek. Gud säger att våra gå-vor på ett ärligt sätt skall återspegla hur mycket vi har fått. Vi kan fråga oss nästa gång vi ger: Vad betyder gåvan för oss som ger och för den som tar emot? n

Gåva en hållbar lösning?EFS intäktsstrateg Ulrika Nordström sätter in givandet till ideella organisationer i ett historiskt sammanhang och reflekterar över den moderna givaren.

TEXT: ULRIKA NORDSTRÖM

I slutet av 1800-talet bildades många föreningar och folkrörelser där män-niskor kunde tro, idrotta eller kämpa för nykterhet tillsammans. Folkrörel-

sernas främsta funktion har varit att or-ganisera människor och ge dem en röst i debatten. Den ideella sektorn var tidig med att synliggöra samhällsproblem och har därefter arbetat för att hitta hållbara lösningar, och ideella organisationer har genom åren varit noga med att påpeka att de arbetar för förändring – att de inte en-bart sysslar med välgörenhet. EFS vision är tydlig, vi arbetar för Kristi rikes tillväxt, för att vi ska nå ut till fler med evangeliet samtidigt som vi förser människor med mat, vård, omsorg och utbildning. Vi har länge varit en del av lösningen.

Vi kan konstatera att den moderna gi-

varen inte längre bara är givare utan även har iklätt sig rollen som vår nya hjälparbe-tare. Givaren har blivit en stor del av lös-ningen. Det kan handla om en hjälpande hand genom att arbeta ideellt genom vo-lontärprojekt, om ett ekonomiskt bidrag till en verksamhet, om ett långsiktigt auto- girogivande till ett specifikt projekt eller kanske samla in kläder till nödställda.

DET FINNS INGET entydigt svar på hur vi ska ge, vi har inget facit att ge till givaren. Vi tror att en hållbar och långsiktig lösning är att ge till organisationer som EFS som har erfarenhet av att verka i olika sam-manhang, som arbetar för långsiktiga lös-ningar och som strävar efter att nå ut med ett budskap om förståelse, förlåtelse och Guds kärlek. n

”Ideella organisationer har genom åren varit noga med att påpeka att de arbetar för förändring”, skriver Ulrika Nordström. Det gällde även i EFS barndom. På bilden syns Asmara missionsstation i Eritrea.


TEOLOGI

Recept på god teologi ”Människan skall inte leva bara av bröd, utan av varje ord som utgår ur Guds mun” säger Jesus. Att mat och liv hör samman är känt. På samma sätt är det med Guds ord, det är oss givet för att vi genom det ska få liv, och liv i överflöd. Samtidigt är det en typ av föda som inte bör konsu-meras utan att först bearbetas på olika sätt. Man kan behöva hjälp i tillagningsprocessen, och därför följer här ett recept på god teologi.

JOHANNES SKÖLDENGENPRÄST

INGREDIENSERNA: Huvudingredienserna häm- tar vi från Bibeln. Vissa skulle hävda att de serverar Bibelord ”som det står”, men det är tveksamt. Ingen rycker upp pota-tisar ur jorden och lägger dem på en tall-rik opåverkade av människohand. Vi tol-kar alltid. Vi sköljer, skalar, skivar, hackar, pressar etcetera. Beroende på vår bak-grund hanterar vi ingredienserna olika. Smaken är omisskännlig, men upplevel-sen kan vara mycket olika. Ibland tar vi vår egen kontext för given på ett sådant sätt att vi kan tro att vår tolkning är all-mängiltig och evigt sann. ”Man måste skölja potatisen först!” Kort sagt – vi är präglade av vår tradition, medvetet och omedvetet. Traditionen är historisk och tidsbunden medan själva Ordet är evigt och sant – men vi kommer inte åt det fullt ut. Det behöver vi vara medvetna om, och ödmjuka inför. Kunde Bibeln lä-sas rakt upp och ned skulle alla männis-kor i alla tider rimligtvis komma fram till samma sak.

Jesus talar om sådden som växte upp fort, sveddes av solen och dog eftersom det inte hade rötter (Markus 4:6). Vår tradi-tion ger oss ett rotsystem där vi får ta del av de tankar som många andra tänkt före oss. De har ställt liknande frågor som vi och kommit fram till vissa slutsatser som kan berika det vi tänkt ut på egen hand.

TILLAGNINGSPROCESSEN: Ingredienserna kan förstås serveras omedelbart utan att först ha bearbetats, men det skulle inte göra de regelbundna bordsgästerna nöjda. Det blir lätt fattigt i längden.

Tillagningsprocessen måste föregås av frågan om syfte och ändamål. Vi serverar inte samma rätt en onsdagskväll i februari som vid femtioårsfirandet. På samma sätt är ingen teologi fri från kontext – serveras maten åt en välbärgad västerlänning, en hemlös östeuropé eller en ensamstående kvinna i Nordafrika? Teologin behöver ha sitt ursprung i samma källa, men anrättas på ett sätt så att den blir aptitlig för mat-gästen. Ingen maträtt fungerar i alla sam-manhang. Den teologi som tror sig vara allomfattande är dolt kontextuell och

speglar alltid sitt ursprung. Serveringen, det vill säga förkunnelsen, påverkas för-stås påtagligt av det bestämda ändamålet.

När ändamålet för maträtten är etable-rat är det dags att börja tillagningen. Goda recept har som bekant metoder med svår-begripliga namn, som sautera eller blan-chera. För teologin finns fyra metoder från de gamla grekerna som är värda att nämna:

Aestesis, urskillningsförmågan och den sinnliga vakenheten, förmågan att se vad man har framför sig. Vi måste kunna iden-tifiera ingredienserna och rensa undan halvfabrikaten. Är du skumögd så tar du fel kryddor och läser fel på måttsatsen. När vi bygger en teologisk tanke måste vi kunna se vad som står och inte står i Bi-beln, vad som hör ihop och vad som inte

gör det. I fråga om tradition kan det exem-pelvis handla om vad Luther verkligen sä-ger och inte bara vad vi hört att han säger.

Techné, det tekniska kunnandet, att för-stå att läsa receptet, se att alla ingredienser finns på plats, att du har rätt mängd. När vi fogar samman teologiska ståndpunkter måste vi veta vad man kan göra och vad man inte kan göra, exempelvis när man re-laterar bibelverser till varandra. Vad är en hållbar argumentation? Hur ser olika typer av argument ut? Det handlar om att ut-veckla hantverkskunnighet, teknik för att bygga teologi som håller. Utan sådan kun-skap kan man ha tjugo förberedda svar på frågor men bli alldeles stum så snart den tjugoförsta frågan ställts.

Fronesis, det goda omdömet. Detta krävs för att det tillagade faktiskt ska bli gott. Man blir inte en färdig kock efter första försöket. Omdöme får man inte genom bokkunskap utan genom efterföl-jelse, livserfarenhet och att ta efter goda förebilder. Omdömet hjälper oss att sor-tera bort överflödiga ingredienser som inte tillför till den goda smaken och ger oss en mer balanserad maträtt.

Själva tron är andan i vilken du tillreder maten, andan som genomsyrar allt.

Sofia, visheten. Visheten ger oss en dju-pare insikt om vad det ytterst sett handlar om, inte bara om hur receptet ser ut – utan varför det ser ut just så. När problem upp-står ger visheten oss möjlighet att nå runt, att alternera receptet utan att fullständigt förändra slutprodukten, att byta ut ingre-dienser mot något likvärdigt om så krävs. Det är nödvändigt i mötet med männi-skor som har olika typer av allergier, eller är överkänsliga för någon av ingredienser-na. Då gäller det att kunna servera samma rätt, men anpassad för den enskilde.

Utöver metoder finns det förstås en as-pekt av tillredelsen som aldrig får förloras, nämligen den andliga. Själva tron är an-dan i vilken du tillreder maten, andan som genomsyrar allt. Det påverkar också varje omdöme du fäller i den pågående proces-sen. Vi är ofta frestade att ta till genvä-gar och göra snabbmat i mikrovågsugnen, samtidigt som vi innerst inne vet att det är onyttigt i längden. För det mesta har vi alldeles för bråttom i vår matlagning. Den goda maten behöver tillredas under lång tid under djup bön och begrundan.

GOD MAT ÄR med fördel varm. En kall an-rättning kan vara god i stunden, men blir ofta svårsmält och har större risk att inne-hålla bakterier. Dessa bakterier dör under uppvärming, och den eld som bör brinna i den religiösa vedspisen och ge sin värme till hela processen är Guds helige Ande. Låt koka under lock, gärna länge.

När man lagar mat är det frestande att ta bort ingredienser som man inte tyck-er om. Då finns risken att allt i slutändan smakar likadant, en smula enahanda. Ge-nom att behålla det svåra bidrar man till en smakmässig komplexitet som leder till utveckling. Insikten om det kommer också att hjälpa oss att få upp ögonen för det vi hittills inte känt till eller fastnat för, och som kan komma att förgylla vår teologiska matlagning.


TEOLOGI

Att be inför och efter bibelläsningen:

Gud, tack för den andliga matenTack för människorna som har levt ditt ord och bärgat det till migTack för dem som ger mig råd kring hur jag ska hantera dettai mitt liv för att få näringHjälp mig att njutaav nya smaker,även de som verkar underliga,och hjälp mig att ge Din mattill dem som hungrarefter Din rättfärdighet.Amen.

BIL

D: E

LIS

AB

ET

AN

DE

RS

SO

N


I BÖN

En del av EFS & Salts

2 0 1 4

BONEAR_ .. .

Jag b

er för EFS & Salt

2 0 1 4

BONEAR_ .. .

En del av EFS & Salts

2 0 1 4

BONEAR_ .. .

Jag b

er för EFS & Salt

2 0 1 4

BONEAR_ .. .

Former för hjärtats samtal med Gud

Bön – ordet kommer ofrånkomligt i fokus under ett bö-neår. Ett ord med många djup och perspektiv men som samtidigt är väldigt enkelt och entydigt. Bön är att sam-tala med Gud. Den behöver ingen särskild plats eller

kroppslig ställning, men den kan ha det. Ett kyrkorum eller en bönepall kan underlätta bönen för någon och någon annan ber i bilen eller under promenaden. Formerna för bön kan vara en hjälp men är inte i fokus. Bön är en hjärtats företeelse. Hjärtat kan inte förställa sig. Vi kommer som vi är, där vi är, till ett sam-tal och ibland en suck eller ett rop på hjälp. Klaga har sin tid, dansa har sin – allting får plats inför Gud (Pred. 3:4).

GENOM DEN KRISTNA historien har vi berikats med traditioner kring bön och kanske finns det någon sådan som du inte upp-täckt men som skulle berika dina stunder med Gud. Därför vill böneåret bland annat inspirera till mötet med olika bönetradi-tioner.

Lectio divina innebär att man läser eller lyssnar till ett kortare bibelavsnitt flera gånger och lyssnar in tilltalet i Guds ord (till exempel söndagens evangelietext). Det i texten som berör, ett ord eller en strof, stannar man upp inför, funderar och ber kring.

Tidegärden – kyrkans dagliga bön är en bönbok för bön vid olika tider på dygnet utifrån Psaltaren, hymner och böner ur kyrkans tradition.

Bön utifrån bibelordet innebär att be fritt utifrån en bibel-text/vers. Till exempel Fil 2:1–2: Om det alltså finns tröst genom Kristus, uppmuntran genom kärleken och gemenskap från Anden, om det finns ömhet och medkänsla, gör då min glädje fullkomlig ge-nom att visa enighet. Tack Gud för trösten som vi/jag får av Dig genom Kristus, hjälp mig att ta till mig den. Jag ber om hjälp att

ta emot kärlek och gemenskap från din Ande. Jag ber om ömhet, medkänsla och enighet i vår gemen-

skap., och så vidare.24/7. Som namnet beskriver är det bön

som pågår dygnet runt i en vecka. Bedjarna avlöser varandra i pass i ett bönerum som ger möjlighet till kreativa uttryck för bön, till ex-empel genom att skriva, måla, sjunga och spe-

la. Det finns 24/7-bönerum runt om i världen där bön pågått i flera år. Under böneåret kommer

det (från och med 20 mars) att finnas fem bönerumspa-ket för utlåning via kansliet och fyra av distrikten (Väst, Mittnorrland, Norrbotten och Mittsverige). De finns som en re-surs för alla inom EFS och Salt som vill inreda ett bönerum till en bönedag, helg eller vecka i samband med böneåret.

Bönesånger. I psalmboken och i hela den kristna kyrkans sångskatt finns många böner tonsatta som vi kan göra till våra egna. Böneåret vill också inspirera till nya tonsättningar av bö-ner. Centrala musikutskottet i EFS/Salt kommer under året att samla in tonsättningar och göra ett urval som kommer att spri-das via resursbanken för musik på hemsidan.

BÖNEÅRET VILL GE oss tillfälle att stanna upp och ta till oss fler och nya perspektiv inom bönens värld, pröva och kanske eröv-ra nya vanor kring gemenskapen med Gud som enskilda och som Kristi kropp i dag. Ett sådant perspektiv är lyssnandet i bön. Vi kommer ofta med våra ord och förböner inför Gud. I väggkalendern finns under året några ”stilla lyssnardagar”. De dagarna är avsedda för att inte komma med något annat än oss själva till Gud.

MARIA SMEDS

efs.nu

Böneåret vill ge oss tillfälle att stanna upp och ta till oss fler och nya perspek-tiv inom bö-nens värld ...

Storkonferensen

Torsdag 29

maj

13.00 Internationell eftermiddag, se faktaruta för vidare info

16.00 Välkom

stmöte

16.30–18.00 Träff för samarbetskyrkor, M

argareta Westin O

lsson 19.00 G

udstjänst Inget annat namn.

A

ntje Jackelén, Martin A

lexandersson, Sussie Kårlin

21.00 Konsert m

ed Frank Ådahl och R

öke Blås

21.00 Caféer öppnar

Fredag 30

maj

8.30 B

ibelstudium, K

ristoffer Hedm

an

9.15 Nya sätt att vara kyrka för evangeliet skull, Stefan H

olm-

ström

, Erik Johansson och B

ob och Mary H

opkins 12.00 L

unch 13.30 Sem

inarier

Salts årsmöte

15.00 Fika 15.30 Sem

inarier 17.00 K

vällsmat

17.15 Årsm

öte för Vision E

kumeniska

18.00 Frivillig introduktion till EFS årsm

öte 19.00 G

udstjänst Inget annat namn. Tom

as Nygren

21.00 Caféer öppnar

21.00 Psalmsångskväll Livets pärlor. A

nette Larsson, V

ästerkyrkans kör 22.00 M

ässa i Hässleholm

s kyrka

Lördag 31

maj

8.00 M

ässa i Hässleholm

s kyrka

9.00 EFS årsm

öte

10.30 Bönepass O

lof Edsinger, T

in Mörk

11.30 E

FS årsmöte fortsätter

12.00 Lunch

13.30 EFS årsm

öte fortsätter

Salts seminarier

B

önevandring alternativt utflykt 17.00 K

vällsmat

19.00 Gudstjänst Inget annat nam

n ger avtryck.

Jonas och Viktoria N

ordén 21.00 C

aféer öppnar 21.30 K

onsert, Chicago ToR

. Glim

åkra gospel 20 år

Söndag 1

juni

9.30 Lovsång

10.00 Gudstjänst Ä

lskad – Rustad – Sänd. Stefan H

olmström

Avtryck Torsdag 2

9 m

aj 18.00 Incheckning 19.00 K

vällsmat

20.00 Gudstjänst. C

hristoffer Kullenberg

21.30 Café Sött och Salt

Fredag 30

maj

9.00 Frukost

10.00 Gudstjänst. E

lias Tranefeldt 12.00 L

unch 13.30 Salts årsm

öte 17.00 K

vällsmat

18.00 Frivillig introduktion till EFS årsm

öte 19.00 M

ässa. Carl Skarin

21.00 Café Sött och Salt

Lördag 31

maj

9.00 Frukost

10.00 BLV

, bön, lovsång och vandring 12.00 L

unch 13.30 Sem

inarier 15.00 Fika 16.00 Fett tryck 17.00 K

vällsmat

19.00 Gudstjänst Inget annat nam

n ger avtryck.

Jonas och Viktoria N

ordén 21.00 K

onsert alternativt häng i Café Sött och salt

Söndag 1

juni

9.00 Frukost

9.30 Lovsång

10.00 Gudstjänst Ä

lskad – Rustad – Sänd, Stefan H

olmström

Barnkonferensen

Torsdag 29

maj

19.00–20.30 Talkshow. V

i börjar i Qpoolen och går sedan till

L

innéskolan.

Fredag 30

maj

9.00–9.30 Incheckning

9.30–12.00 A

ktivitet 13.30–17.00 A

ktivitet

19.00 Talkshow

Lördag 31

maj

8.30–9.00 Incheckning

9.00–12.00 A

ktivitet samt m

edverkan på årsmötets bön

13.30–17.00 Aktivitet

19.00–20.30 Talkshow

Söndag 1

juni

9.00 Incheckning

9.30 Talkshow. V

i börjar på Linnéskolan och avslutar i

Q

poolen.

= kan följas via efs.solidtango.com

. Förutom dessa sänder även efs-

kyrkan.tv ett studioprogram, U

ppstart, med gäster och reportage. D

et sänds torsdag, fredag och lördag klockan 18.30–19.00.

Jag tro

r att G

ud h

ar m

er på

dagord

nin

gen

för E

FS

och

Salt!

Med tem

at Älskad – R

ustad – Sänd vill jag på uppdrag av hela E

FS och Salt hälsa dig varmt

välkomm

en till EFS och Salts årskonferens 2014

och till det som vi tror blir dagar av glädje, ar-

bete och inspiration. Historien visar att m

än-niskor som

blir berörda av Jesus oftast får en helt ny livsinriktning. B

eröringen varar inte endast för stunden utan sätter spår för hela livet. V

älkomm

en till H

ässleholm för att bli Ä

lskad – Rustad – Sänd!

Allan S

vensson, D

istriktsföreståndare för EFS

i Sydsverige

EFS och Salt

i bön

Böneperiod

20 april–29 maj

Fastedag

25 maj

Hur tar jag m

ig till Hässleholm

?D

et enklaste sättet att ta sig till Hässleholm

är med tåg.

Snabbtåg tar mindre än fyra tim

mar från Stockholm

. Vill du

flyga rekomm

enderas att du flyger till Köpenham

n/Kastrup

och därifrån tar tåget cirka 1,5 timm

e till Hässleholm

. Det

går att flyga till Malm

ö, Kristianstad eller Ä

ngelholm. M

en det är m

er komplicerat.

När du kom

mer till H

ässleholm visar våra värdar dig gär-

na vidare.

LokalerD

e flesta samlingarna är i Q

poolen, tio minuters prom

enad från H

ässleholms centralstation. Sem

inarier och andra träf-far hålls i lokala kyrkor i närheten.

Barnkonferensen träffas i L

innéskolan nära Qpoolen.

Ungdom

skonferensen Avtryck hålls i Pingstkyrkan.

LogiA

lla deltagare bokar själva sitt boende. En lista m

ed kon-taktuppgifter och priser på hotell, vandrarhem

, och cam-

ping som har reserverade platser under konferensen finns på

ww

w.konferens.efs.nu. D

är finns också information om

hur du bokar m

ed EFS-rabatt. D

et finns även några begränsade platser m

ed ”hemm

a hos”-boende. Avtryck har eget boende

som ingår i konferensavgiften.

Kortbetalningar

Det kom

mer att finnas m

öjlighet till kortbetalning både i konferensbyrån och på de olika caféerna.

Sem

inarierSem

inarier väljs på plats men läm

na gärna en intresseanmä-

lan i din anmälan på w

ww

.efs.nu så vi kan fördela lokalerna rätt.

Internationell eftermiddag

Vad

händer inom

E

FS internationella

mission? Torsdag

klockan 13–16 har du chans att träffa konferensens gäster från E

tiopien och Tanzania tillsamm

ans med våra m

issionä-rer som

berättar om arbetet.

Caféer

Kvällstid kom

mer det att finnas tre caféer öppna, varav två

missionscaféer (Sverige och internationellt) och ett utan

program.

Anm

älan och konferensavgiftA

nmälan sker via w

ww

.efs.nu. Önskar m

an beställa mat ska

detta göras i samband m

ed anmälan senast 1 m

aj. Betalning

av konferensavgift och mat sker via hem

sidan eller mot fak-

tura.

Konferensavgift

T.o.m

. 1 april Från 2 april

Vuxen

350 kr 400 kr

Barn 4–14 år

150 kr 200 kr

Avtryck

200 kr (mat ingår)

250 kr (mat ingår)

Mat

Vuxen

Barn

Matbiljett

på plats

Varm

lunch/kvällsmat

85 kr 45 kr

95 krPastasallad lunch/kvällsm

at 65 kr

30 kr 75 kr

Barn under fyra år behöver inte anm

älas eller betala avgift. D

etta gäller även matbiljetter.

Konferensavgiften, som

ger tillträde till alla samlingar in-

klusive konserterna, täcker de gemensam

ma utgifterna. D

e kollekter som

samlas in under konferensen går direkt till

EFS och Salt.

Passa på att ta med gäster till konferensen. D

agskort för fredagen finns att köpa för 200 kronor i konferensbyrån där också ett begränsat antal m

atbiljetter finns att köpa. Guds-

tjänster samt årsm

öten är öppna samlingar.

Saknar du möjlighet att anm

äla dig via webbplatsen skri-

ver du en konferensanmälan och skickar m

ed post senast 21 april till E

FS Sydsverige, Vallgatan 9, 281 31 H

ässleholm.

Uppgifter som

ska anges för varje deltagare är namn, adress,

personnumm

er, telefonnumm

er samt eventuell m

atbeställ-ning.

Om

budsanmälan

Respektive förening anm

äler senast 24 april sina ombud via

ww

w.efs.nu där även om

budshandlingarna kan hämtas. Å

rs-skriften kom

mer som

bilaga i Budbäraren 22 april.

Kontakt

Har du frågor som

inte besvarats av denna information el-

ler den på hemsidan? K

ontakta konferensledningen genom

[email protected] eller ring H

elena Eriksson i E

FS Sydsve-rige 076–833 28 01.

Följ konferensen via webbteve

En stor del av konferensen kan följas live på w

ebben, efs. solidtango.se. Förutom

gudstjänster och årsmöten sänder

även efs-kyrkan.tv varje dag ett studioprogram, U

ppstart, m

ed gäster och reportage. Det sänds torsdag, fredag och lör-

dag klockan 18.30–19.00.

Kon

ferensfa

kta

#Ä

RS

ww

w.facebook.com

/arskonferens


PARTILLE-SÄVEDALENS PASTORAT SÖKER Kantor 75 % TILL ÖJERSJÖKYRKAN

Läs mer om tjänsten på www.svenskakyrkan.se/partille-savedalen Ansökan senast 20 mars till [email protected] Mer info • Anders-Petter Sjödin präst i Öjersjökyrkan, tfn 0702 - 47 17 02

Erik Dahlbergs väg 60, Södertälje, Tel 08-550 910 00 Mer info på: www.hagaberg.fhsk.se

Svenska kyrkans grundkurs Distanskurs 1 år, start i januari 2015Fritidsledarutbildning 2 år, med socialpedagogisk inriktningAllmän kurs 1-3 år på grundläggande- eller gymnasienivå Kan ge behörighet att söka till högskolanHälsopedagogutbildning 1 år, för att jobba med hälsobefrämjande arb.Bibelskola 1-2 terminer

Studera på Hagaberg!Välkommen att söka våra kurser

Hagabergs folkhögskola

FRAMTIDEN ÄR DIN. TA STEGET. STUDERA PÅ FOLKHÖGSKOLA. ALLMÄNNA LINJEN, BASKURSEN MUSIKLINJEN: MUSIKER/SÅNG/MUSIKPRODUKTION KONSTLINJEN/DATORGRAFISKT BASÅR SENIORKURS SOMMARKURSER

Solviks folkhögskolaFrostkåge 105934 92 KågeTel 0910-73 20 00

www.solvik.fhsk.se

NY

MER INFO PÅ VÅR HEMSIDA

Läs mer om våra utbildningar på

www.johannelund.nu

Vill duläsa teologi?

Livsviktig kunskap,spännande möten, gemenskap,

fjäll, natur och friluftsliv?

Hållands folkhögskola – i Åredalen830 10 Undersåker

Tel 0647-66 55 00

[email protected]

www.holland.fhsk.se

Profil-, distans-, fristående- och behörighetsgivande kurser. Nyfiken?

På www.holland.fhsk.se får du veta mer.

0322-644000 • [email protected] • www.hjalmared.se

Allmän kurs med pro� lerna• allmän fördjupning• polispro� l • MOY – människoorienterade yrkesområden• estetisk pro� l

Media & kommunikationIdrottsledare & frilufts guideHälsocoachBibel Flexibelbibel

Sök framtiden!

!!!Glimåkra folkhögskola

Bibellinjen Församlingsliv & MissionBibelfördjupning Missionskunskap Resa till Östafrika eller England.

044-44800

www.glimnet.se

– en plats för dig!


INFORMATION

EFS ledningsgrupp och styrelse hade nyligen besök av Bob och Mary Hopkins från anglikanska kyrkan i England. De jobbar med

Fresh Expressions of Church – nya sätt att vara kyrka – som jag skrivit om tidigare. De gav oss en kraftig utmaning för vår mis-sionskallelse i Sverige. Vi upplevde något av Guds bankande hjärta och tilltal till oss: ”Ni är kallade att nyupptäcka era rötter och formulera visionen utifrån det”.

DÅ STÅR DET tydligt fram för mig: Vi behö-ver en ”här” av lekmän, de ideellt engage-rade! Av ett gudsfolk som, gripna av Jesus, med frimodighet och fantasi skapar nya mötesplatser för nya människor. Enstaka eller många! Som lyssnar till Guds ledning men också till människors behov och sätt att vara. Det var så EFS började. Och det är vår framtidskallelse. Inte främst för att EFS ska blomstra, det kan få vara en bo-nus, men för att det är så Kristi rike måste främjas i vår tid. Det spirar sådant tänkan-de inom EFS, liksom här och var på andra

håll i vår Svenska kyrka. Därför har EFS tagit initiativ till ett nätverk kring detta.

JAG MÄRKER ATT det inte minst i Lunds stift finns anknytningspunkter till detta. Jag gladdes åt att höra att biskop Antje bjöd in biskop Graham Cray med hustru till teologdag i stiftet. Han är ledare för Fresh Expressions-teamet i England och står för en mycket stark missionsvision med karis-matiska inslag på ett avspänt brittiskt sätt. Genom kontakterna med kyrkoherde Anders O Johansson i Broby, ledamot av Lunds stiftsstyrelse, så kommer vi dessut-om att kunna göra första dagen av EFS års-konferens till en ”Fresh Expressions-dag” för stiftets präster. Paret Hopkins före- läser och leder nämligen några av freda-gens seminarier. En sådan inbjudan är för-stås sanktionerad av biskopen.

Låt mig också få uttrycka tacksamhet över domprostens i Lund hårda arbete, tillsammans med vår distriktsförestånda-re, för att få till den nya samarbetskyrkan på Sankt Knut innan sin avgång vid års-

skiftet. Säkert med sin biskops goda min-ne. Jag ser de här sakerna som tecken på att vår blivande ärkebiskop menar allvar när hon säger att hon önskar samarbete med EFS. Det ska bli spännande att se om missionsinsikterna i Lunds stift kan be-frukta på fler håll i landet. Jag ser fram emot att få samtala med Antje Jackelén om missionsutmaningen i vårt land.

OCH DÅ ÄR också min bön att min kyrka ska vara frimodig med förkunnelsen av Je-sus Kristus som den enda väg till räddning som Gud gett mänskligheten. Att hon öd-mjukt och varmt ska berätta detta och i centrum ha uppgiften att stärka männi-skors personliga tro och inbjuda fler att bli Jesu lärjungar. Får vi gå i den riktning-en så blir det spännande att se vad Gud har på gång!

STEFAN HOLMSTRÖM

MISSIONSFÖRESTÅNDARE EFS

En här av lekmän i en missionsinriktad kyrka

Gåvoresultat december 2013

EKONOMI. Gåvoresultatet för 2013 är 25,1 mil-joner för 2013 mot beräknat 26, Det är 600 tu-sen kronor bättre än 2012. Sedan mars månad 2013 har insamlingen varit lägre jämfört med det beräknade för varje månad.

Det är därför glädjande att det i december månad har blivit ett resultat som överskrider månadsbudgeten, så att budgetunderskottet minskats till 850 000 kronor. Den flyttade riks-kollekten till EFS uppgick till 740 000 kronor

mot cirka 1,1 miljon tidigare år.– Vi tror att 2013 ska ge ett positivt resultat

i och med att kostnaderna hållits nere under året, säger EFS ekonomichef Annika Gunnars-son.

Gåvobudgeten för 2014 är på 26,5 miljoner kronor, en höjning jämfört med 2013 års insam-lingsnivå. EFS ekonomiråd och styrelse tror att det är ett rimligt insamlingsmål för 2014.

Insamlat januari – december 25,1 miljoner

vontkopesgualujnujjamrparambefnaj dec

Mål 26 miljoner

Vems fötter och vart är de på väg?

Bara den som vandrar nära markenBIAL. Resultatet för Barn i alla länder 2013 blev drygt 2 miljoner kronor, 2 023 211 kronor.

-– Ett imponerande resultat, säger Sofia Svensson som är Bial-inspiratör. Nu ser vi fram emot att insamlingen till Bial under februari ska bli en bra start på året.

Ulf Ekängen som är Bial-missionär i Do-doma, Tanzania, berättar i kollektuppropet om unga massajmän som arbetar som vakter i de stora städerna. De kommer dit med förhopp-ningen att jobba kanske ett år och sedan åter-

vända hem med pengar på fickan – att köpa kor för, givetvis. Men för de flesta blir drömmen en mardröm. De hamnar i destruktiva miljöer där droger och lösdriveri bestämmer dygnets rytm.

– Nu har vi startat med massajgudstjäns-ter i Dodoma stad, berättar Ulf. Det predikas på deras eget språk och sången ljuder också på kimaa.

Till varje gudstjänst inbjuds personer som undervisat om bland annat AIDS, hur man spa-rar sin lön, medborgerliga rättigheter och annat.

Barn i alla länder är Salts och EFS missions-satsning för barn. Under februari månad görs en särskild insamlingssatsning med temat Bara den som vandrar nära marken, se information på www.efs.nu > Ge en gåva > Aktuell insamling.

BILD: ULF EKÄNGEN

KRÖNIKA:


INFORMATION

Tips eller synpunkter? Hör av dig till kommunika-tionssekreterare Erika Cyrillus: [email protected] eller 018–430 25 20

Skänk utdelningen skattefritt till EFS EKONOMI. Du har som aktieägare möjlighet att skänka bort din aktieutdelning skattefritt till EFS. Normalt beskattas din aktieutdelning med 30 procent, men det blir skattefritt om man skänker den till en ideell förening med allmän-nyttiga ändamål.

Som privatperson kan du skänka din utdel-ning från direkt ägda börsnoterade aktier – alltså inte från aktiefonder. För att slippa betala skatten för aktieutdelningen måste donationen göras innan bolagsstämman beslutar om årets utdelning. De flesta bolagsstämmor hålls under våren, från februari till maj. Bestäm vilken/vilka aktieutdelningar du ska donera och om du vill skänka hela utdelningen.

Tala med din bank eller gå in på ditt aktie-konto. Har du aktiedepå hos Avanza kontaktar du dem. Läs mer på www.efs.nu > Ge en gåva > Aktiegåvan.

www.aktiegavan.se

ÅRSMÖTET. Enligt stadgar för EFS gäller för års-mötet bland annat följande:Ombud4.3 För representation vid årsmötet gäller följande:4.3.1 Ansluten EFS-förening äger rätt att vara representerad vid årsmötet genom två ombud för de första 50 medlemmarna och därefter med ett ombud för varje påbörjat 50-tal medlemmar upp till 200 medlemmar och där- utöver med ett ombud för varje på- börjat 100-tal medlemmar. Med med- lemsantal avses här summan av di- rekta medlemmar och medlemmar i aktiviteter. Ombuden väljs av de di- rekta medlemmarna och kan endast utses bland dessa.

4.3.2 Ansluten EFS-grupp äger rätt att vara representerad genom två ombud.4.3.3 EFS-distrikt som omfattar minst fem lokalföreningar äger rätt att vara re- presenterat med två ombud.4.3.4 Ansluten annan förening äger rätt att vara representerad genom två ombud.4.3.5 Ombud vid EFS årsmöte skall vara

försett med fullmakt från årsmöte, protokollfört föreningsmöte eller sty- relsesammanträde, där styrelsen med- getts rätt att utse ombud. Fullmakten skall vara utfärdad för viss namngiven person. Ersättare skall anges i den ordning de har rätt att inträda.4.3.6 Vilande förening/grupp äger ej rätt att vara representerad med ombud.4.4 Rösträtt, förslagsrätt och yttranderätt vid årsmöte4.4.1 Rösträtt innebär att man också har förslagsrätt och yttranderätt.4.4.2 Varje närvarande ombud har rösträtt med en röst.4.4.3 EFS styrelses ledamöter har rösträtt med vardera en röst – dock inte i be- slut om ansvarsfrihet och i val av revi- sorer.4.4.4 Varje direkt medlem i ansluten EFS- förening, EFS-grupp eller annan för- ening, liksom enskild medlem i EFS riks- eller distriktsorganisation, har yttranderätt.

Annons har tidigare varit införd i Budbäraren nr 9/13 och 11/13 samt på hemsidan www.efs.nu.

Inför EFS årsmöte lördagen den 31 maj

Välj salta ombud ÅRSMÖTESDAGS. Vårterminen är igång och det är tid för årsmöten ute i föreningarna. Salt riks har sitt årsmöte fredagen den 30 maj i Hässle-holm. Till det årsmötet har alla Saltföreningar rätt att skicka minst två ombud. Utse gärna om-buden på föreningens årsmöte!

Salts kansli uppmuntrar även Salt- eller EFS-föreningen till att sponsra ombudens resa till årsmötet – om ni har möjlighet.

Salt lanserar ny webbNYDESIGNAT. Det var med stor glädje som Salt i början av februari lanserade sin nya hemsida. Förutom en helt ny design i ett nytt system pre-senteras bland annat ett nytt sätt att hitta Salt-föreningarna runt om i landet.

– Vi fortsätter att utveckla den nya hemsidan under året och hoppas presentera ännu fler nya funktioner. Vi vill att det nya upplägget ska vara lättnavigerat och ber redan i förskott om ursäkt för de barnsjukdomar som kan tänkas finnas på sidan, säger Markus Holmström, kommunikatör på Salt. Men även med barnsjukdomar ser vi den nya hemsidan som ett stort lyft för Salt!

Hemsidan finns på samma adress som tidi-gare: www.salt.efs.nu.

Hjärta för muslimerSEMINARIEDAG. Lördagen 15 mars bjuder Heart for muslims in till en viktig konferens i Örebro. Man vill uppmuntra deltagarna att bygga relatio-ner till och dela evangelium med muslimer.

Undervisning och seminarier pågår hela dagen. Huvudtalare är Prasanna, en indier som sedan 14 år arbetar med evangelisation i Cent-ralasien.

I seminarieform finns många ämnen att välja på, till exempel vänskap med muslimer, hur svarar man på muslimers ifrågasättanden om kristen tro, vad har svenska och nordafrikanska kvinnor gemensamt, hur bibliska berättelser skymtar i Koranen.

Bakom dagen står, förutom EFS, också Evangeliska Frikyrkan, OM Sverige, Pingst och Immanuelskyrkan Örebro. Anmälan senast 2 mars. Läs mer på heartformuslims.wordpress.com.

Elektronisk adress?ADRESSÄNDRA. Om du bytt mejladress, tänk på att meddela den nya till EFS kansli. Vi skickar regelbundet ut medlemsmejl. Det går bra att mejla även vanliga adressändringar till [email protected]

Resurs för barnledareHEMSIDA. I dagarna lanseras den ekumeniska hemsida för barnledare som har tagits fram av det svenska söndagsskolnätverket. Nätverket bildades till följd av barnledarkonferensen i Jönköping 2013, och precis som på konferen-sen är tanken att hemsidan ska samla de bästa barnledarresurserna från hela Sveriges kristen-het. Salts generalsekreterare Olof Edsinger är ordförande i nätverket, och har varit mycket en-gagerad i framtagandet av sidan.

– Vi känner oss verkligen både stolta och glada över att denna satsning har kunnat bli av! Tanken med sidan är att den ska vara så heltäckande att det är hit som alla barnledare i Sverige ska vända sig för att få en överblick över vilka resursers som finns att tillgå, för att sedan klicka sig vidare till de sidor och artiklar de är mest intresserade av.

Förutom mängder av tips på böcker, hem-sidor, ledarutbildningar och aktuell forskning innehåller sidan en frågelåda och en resurs-bank. Resursbanken är indelad i områdena Hem, Kyrka, Skola och Samhälle, och innehåller både artiklar och materialtips.


KULTUR

Afrofobin ökar i SverigeÄr skämt kring etniskt ursprung ett tecken på att vi lever i ett helt integrerat, mångkulturellt samhälle där humor kan vara ordlekar med anspelning på hud- och hårfärg? Eller är skämt kring till exempel n-ordet bara samma gamla fula rasism, om än den förpackas i glitter och glamour? Erika Cyrillus reflekterar kring svensk rasism 2014.

TEXT: ERIKA CYRILLUS

På Guldbaggegalan skämtades det kring etniskt ursprung, vilket led-de till diskussion om det var rasism eller ej. Många vill förlägga ansva-

ret till offret, man får bestämma sig för att inte vara så känslig helt enkelt. Vem som blir kränkt av vad kan förstås alltid diskuteras av den kulturelit som aldrig hamnar i minoritet. Men hade skämten handlat om kön i stället för hudfärg skulle protesterna svallat högre och längre. Just kön och hudfärg är de enda två kroppsliga faktorer som aldrig kan ”integreras bort”.

FN HAR UTROPAT 21 mars till internationel-la dagen mot rasism och diskriminering. Datumet är valt för att hedra minnet av dem som mördades i Sharpeville, Sydaf-rika 1960. Det har gått 54 år, avståndet är långt både i tid och geografi. Men inför den 21 mars kan vi ju åtminstone ägna en stund åt att begrunda det faktum, att afrofobin ökar i Sverige.

Afrofobi är rasism och diskriminering som riktar sig mot människor som har ett etniskt ursprung (kanske många genera-tioner bort) i Afrika söder om Sahara. I Sverige kan det drabba människor som nyligen anlänt från Somalia eller Kon-go och definierar sig som somalier eller kongoleser. Det kan också drabba män-niskor som definierar sig som fransmän eller amerikaner sedan generationer, eller adopterade som definierar sig som svens-

kar (pitebor, värmlänningar, etcetera). Vi kan betänka, att hudfärg kan ändras

till nästa generation och nästa, ljusna tills bara de bruna ögonen och nyfikna journa-lister skvallrar om till exempel statsminis-ter Reinfeldts afrosvenska påbrå.

Men här och nu, visar undersökningar, kränks afrosvenskar av dem som, medve-tet eller omedvetet, tycker att ljusare är lite bättre i något avseende.

Forskaren och docenten Tobias Hü-binette vid Mångkulturellt centrum (en kommunal stiftelse i Botkyrka) har på beställning från Arbetsmarknadsdeparte-mentet kartlagt situationen för färgade i Sverige. Rapporten Afrofobi. En kunskaps-översikt över afrosvenskars situation i da-gens Sverige blev klar den 3 februari, när Guldbaggeincidenten lagt sig.

RAPPORTEN VISAR ATT icke-vita drabbas uti-från sin hudfärg snarare än utifrån att de är invandrare (vilket en del ju inte ens är). Invandrare gör också en klassresa ner-åt, och får mer sällan arbete i nivån med utbildning. Andra generationen kan till och med ha det svårare än första genera-tionen. Så fungerar segregeringen till sär-skilda bostadsområden. Där normaliseras fattigdomen.

Namn är också ett hinder. Eftersom arbetsgivare sällan kallar ”Fatima” och ”Mohammed” till intervju försöker en del främja mångfald på arbetsmarknaden

FAKTA: Arbete mot rasism

• Diskrimineringsombudsmannen fick 2013 in 752 anmälningar där anmä-laren har angivit etnisk tillhörighet som grund. Samma år väckte DO talan i domstol i tre till fyra fall av etnisk tillhörighet.

• Sveriges kristna råd antog 2007 dokumentet Detta vill vi. Det finns att ladda ner som pdf från hemsidan www.skr.org

• Från Mångkulturellt centrums webb-plats mkc.botkyrka.se kan man ladda ner rapporten om afrofobi. Den finns under forskning, avslutade projekt.


KULTUR

genom att avidentifiera platsansökning-ar. Och kanske, tänker jag, att färre hade brytt sig om Tobias Hübinettes rapport om han publicerat den under sitt korean-ska namn och den saknat departementets imprimatur.

Men hudfärg är alltså ett ännu större hinder. Afrosvenskar är den minoritet som är mest utsatt för hatbrott i Sverige. Hat-brotten minskar generellt men mot afrosvenskar ökar de. Afrosvenskar är den grupp som i lägst utsträckning får arbete, något som till och med drabbar adopterade svenskar, födda i Afrika. Högskoleutbild-ning ger lägst avkastning för afrosvenskar.

Det här är den socioekonomiska bak-grunden till varför mörkhyade människor kränks av rasistiska skämt, även om ”ingen menade något illa”.

HUR ÄR DET då i kyrkorna, den gemenskap som ska hållas samman inte av etnicitet eller kultur, utan av trons centrum Jesus Kristus?

Jag ställer frågan om afrofobi till någ-ra afrosvenskar i EFS-kontext, adopterade och immigranter. De känner inte igen sig. Så här är det inte i EFS.

En handfull präster i Svenska kyrkan är afrosvenskar. De är så få att det vore dumt att dra några generella slutsatser av deras situation. Men en individ har ock-så rätt till sin berättelse. Edward Thomas, som definierar sig som amerikan, är EFS-präst i Lötenkyrkan, en samarbetskyrka i Gamla Uppsala. Han är den enda färgade prästen i en stad med 200 000 invånare, varav många invandrare och gäststudenter från hela världen.

– Jag blev ifrågasatt både på grund av min hudfärg och min brytning, när jag gjorde församlingspraktik. Skulle jag verkligen bli präst?

När Edward talar kan människor kän-na sig lättade av hans brytning. Han är från Kalifornien! Det är ju riktigt coolt. Underförstått – så skönt att han inte är från Afrika.

– En av dem som uppmuntrade mig när jag läste till präst sade ärligt, att det vore klokt av mig att alltid använda präst-skjorta. Det tvingar människor, som an-nars skulle definiera mig på ett sätt på grund av min färg, att tänka en gång till.

Edward Thomas har svårt att hitta fö-rebilder, både för egen del och till de in-vandrarungdomar som kommer till kyr-kan.

– Var finns första och andra generatio-nens invandrare i EFS? Inte i EFS styrelse, inte i Salts styrelse.

SVERIGE SER INTE längre ut som på 1800-ta-let, när vi åkte till afrikanska länder och berättade om Jesus. I Sverige hör de vita kristna inte längre till den dominanta kul-turen. Landet är mångkulturellt.

Edward Thomas talar om bristen på integration i EFS. Integration är en av de svåraste samhällskonsterna. Sveriges Kristna Råd konstaterar i sitt program Detta vill vi (se faktaruta) att de öns-kar att ”integration ses som en ömsesi-dig process och inte som assimilation”. I en ömsesidig process måste alla ge upp något.

Afrofobiska yttringar må vara sällsyn-ta i EFS-sammanhang. Men inför den 21 mars stannar jag ändå någon minut upp inför tanken: De invandrare i våra led som är ”missionens barn” från östra Afri-ka, tycks ibland ha en särskilt respekterad ställning i EFS. Det är väl aldrig så att vi riskerar att se dem som andliga troféer, några att stolt visa upp för att återfinna missionsinspirationen? n

Rasism och diskriminering av etniska minoriteter är inget nytt i Sverige. Till vänster syns en medeltida skulptur i Uppsala domkyrka, en grissugga som dias av judar. Detta var ett effektivt sätt att förnedra en folkgrupp och legitimera förföljelser, i kyrkan dessutom med teologiska övertoner.Under skulpturen sitter ett nutida anslag, där bisko-parna tar skarpt avstånd från all diskriminering.

Jag blev ifrå-gasatt både på grund av min hudfärg och min bryt-ning, när jag gjorde församlings-praktik.

26 budbäraren februari 2014

När jag ser henne så skakar jag i hela kroppen. Jag kan inte stå ut med det. Jag går fram till henne och hälsar på henne. Se-

dan säger jag vad jag känner för henne.”Jag vill inte bygga en scen om dig och

mig i mina drömmar. Jag vill inte titta på en bild av dig innan jag sover. Jag vill inte att mina tankar alltid ska vara hos dig. Jag vill inte be för att råka se dig eller träffa dig. Jag vill att du ska vara min, utan att jag ska äga dig, så att jag kan uppleva alla dessa saker i det verkliga livet och inte i drömmarna. Jag älskar dig”

ORDEN ÄR HÄMTADE från en text skriven av Mustafa Norozi, en av mina gymnasieele-ver. Hans ord berörde mig, i sin träffsä-kerhet. De påminde mig om att kärlek inte kan nöja sig med bitterljuv längtan, eller sockersöta drömmar. Äkta kärlek är inte spunnet socker, den är konkret som sten. Den vill manifesteras. Bli verklighet. Bli handling. Bli kropp. Bli människa.

Kärlek är inte ”tomma ord”. Missför-

stå mig inte, ord behövs. Verkligen. Men ord ska göra skillnad, förändra, skapa... (Gud skapade ju universum genom sina ord!) Det är just därför det känns så frus-trerande med ord som är tomma. Såda-na som sägs, utan att de leder någon vart. Tydligast blir detta för mig då vi männis-kor som säger sig tro på Jesus och med sin mun bekänner honom som Herre ändå inte låter orden bli ”kött”. Då de välfor-mulerade, i EFS-sammanhang så ofta fö-rekommande, hårklyvande teologiska utsagorna om Guds nåd och Jesus ställfö-reträdande död och försoningen, inte får falla i jorden och gro till konkret sanning.

OCH JAG BLIR provocerad när jag ibland med sorg berättar om mina misslyckan-den med att låta kärleken få ta gestalt i mitt liv, och då möts av utläggningar om att vi är förlåtna syndare som inte kan göra något endaste dyft utan Guds nåd. Det som stör mig är så klart inte själva orden, då jag tror de är sanna. Utan att de sägs, tycks det mig, inte för att upp-

muntra mig i kampen, utan snarare för att passivisera mig. Få mig att släppa längtan efter ett på riktigt överlåtet liv, och sluta tro att ett sådant är möjligt och menat. Men jag tror att dessa ord om förlåtelsen, försoningen och kärleken inte bara ska proklameras och konstateras, utan också ”pollineras” och konkretiseras. Bli frukt, i tankar, ord och gärningar. Inte för att fräl-sa mig, (andas ut, kära lutheraner!) utan som en konsekvens av min frälsning. Så att relationen märks och inte stannar vid en tanke, en dröm...

JAG LÄNGTAR, SOM en förälskad tonåring längtar efter kärleken i parallellklassen, ef-ter att se hur orden om Jesus kärlek, han som själv blev kropp för kärlekens skull, inte ska stanna vid en föreställning, utan bli på riktigt, ”...så att jag kan uppleva alla dessa saker i det verkliga livet och inte i drömmarna. Jag älskar dig.”

Äkta kärlek vill manifesteras

JOHANNA LUNDSTRÖM

LÄRARE

Jenny NilssonPappas sångerCD

RECENSION. Pappas sånger är Jen-ny Nilssons tolkningar av pappa Fride Gustafssons digra sångskatt. I inledningsorden till albumet beskriver Fride Gustafsson hur sångskrivandet kom in i bilden vid tidig ålder. De första försöken be-stod i att tonsätta dikter från EFS ungdomstidning Ny kontakt, men det dröjde inte länge förrän han själv började skriva texter. Fyrtio år senare har sångkatalogen blivit omfattande och ur denna mång-fald har Jenny Nilsson på eget bevåg stått för urvalet.

Sångerna om livet och tron

Stefan GustavssonSkeptikerns guide till Jesus 1Bok (Credoakademin)

RECENSION. I flera år har Stefan Gustavsson (som delar sin arbets-tid mellan Credoakademin och Svenska Evangeliska Alliansen, och har sin andliga hemvist i EFS Betlehemskyrkan i Stockholm) hål-lit föredrag med samma rubrik som bobktiteln. Nu är det sammanställt till en första volym. Nästa kommer att behandla Jesu liv.

Första tanken när man väger en sådan här bok i handen är: Behövs den verkligen? Stefan är en av våra

KULTUR

presenteras i levande arrang-emang som andas jazz, pop och visa. Snygg harmonik och följsamt musicerande, som pendlar mellan det finstämda och svängiga, ger ar-rangemangen precis den inramning de förtjänar. Jenny Nilsson sjunger med okonstlad frasering och na-turlig klang, som gör att sångerna når fram på ett självklart sätt – det hörs verkligen att hon har ett nära förhållande till repertoaren.

Till vardags arbetar Jenny Nils-son som församlingsmusiker i Abrahamsbergskyrkan i Bromma. Pappas sånger är hennes debutski-va som soloartist. Förhoppningsvis kommer det fler.

VIKTOR JONSSON

främsta apologeter. Men är det verkligen mer av dessa trons försva-rande argument som landet behö-ver? Är det inte mer av Jesus själv?

Svaret på min invändning kom-mer i bokens innehåll. Här går författaren igenom en stor del av de nyutkomna filosofiska, veten-skapliga, pseudo-vetenskapliga och skönlitterära angrepp som stora och små förlag prånglar ut (varav många titlar antagligen finner läsa-re i vanliga svenska hem) till män-niskors villfarelse och förvirring.

Vi möter denna förvirring i Al-phakurser och bland konfirmand-föräldrar. Men i ännu högre grad utanför kyrkväggarna, där männis-kor lever och försöker förstå sina liv. Apologetik har inget eget värde, för Gud behöver inget försvar. Men som en förkunskap, inför evangeli-sation, behövs den. För att ta till en bild från odlingens område: Inn-an marken kan beredas och ordet sås ut, behöver ogräset brännas.

ERIKA CYRILLUS


RETREATER OCH STILLA DAGARvåren 2014 • Åkerögården, Norrtälje

IGNATIANSK INTRODUKTIONSRETREAT13–16 mars. Tor 18.00–sön 10.00. Pris: 2 400 kronor i enkelrum.

LEVANDE FAST LIVET VÄRKER11–13 april. Tor 18.00–sön 14.00. Pris: 1 800 kronor i dubbelrum, 2 000 kronor i enkelrum.

PILGRIMSRETREAT23–25 maj. Fre 18.00–sön 13.00. Pris: 1 800 kronor plats i dubbelrum, 2 000 kronor enkelrum.

KONTAKT OCH BOKNINGAR: Sue Davén 0738–56 94 30, [email protected]

www.akerogarden.comBeskrivning av alla retreater under hela året finns på

2011

• Livförsäkringmedbarnskydd–Prisexempel:10pbb(440000:-)från288:-/år

• Olycksfallsförsäkring–Prisexempel:vuxen20pbb(880000:-)från456:-/år

• Sjuk-ocholycksfallsförsäkring–Prisexempel:30pbb(1320000:-)från1260:-/år

• Barn-ochungdomsförsäkring(omfattarallafamiljensbarn)–Prisexempel:flerbarnspremien30pbb(1320000:-)1476:-/år

• Sjukvårdsförsäkring(privatsjukvård–ingaköer)–Prisexempel:16–65år2820:-/år

Gruppförsäkring för EFS:are

SäkraUppsala,BjörnSkogholt018–4443030,[email protected],www.sakra.se/uppsala www.wiksmobler.com 0644–711 54

Hammerdal

Är det dags för en ny fåtölj? Vad sägs om en Eliza från Interstil? Den passar väldigt bra att sitta i till exempel när man läser Budis.

Begravningsbyrån Bengt Gustavsson

Vi skriver nya testamentet!– testamenten och boutredningar –

begis.se

Vätskebälten av elastiskt material med kardborrelås och hållare för 1, 3, 4, 5 eller 8 flaskor. Storlekar S, M, L o XL.

Formade flaskor som rymmer 16 cl och har en behaglig lyfttopp.

Elastisk ficka med dragkedja finns på vissa bälten och även som tillbehör.

Gerry Rönnmark ABRussvägen 12, 152 57 Södertä[email protected] www.perfekta.nu

PERFEKTA of Sweden®

BIBELSKOLA med två spårTeologi/församling & IdrottLäs mer på www.johannelund.nu

Vårens program

25-30/3 Bibel o gemenskapsvecka Bibelstud. Håkan Lindberg och Gunnel Andersson

11-13/4 Skapardagar

12/4 Alla tiders bok Anders Sjöberg

26-27/4 "Föräldrafritt" Barnbarnläger

23-25/5 Shalomhelg

Vi är alternativet för: - Församlingsdagar - Läger - Alphahelg - Personaldagar

Vackert belägen i nordv. Skåne, mitt i bokskogen, alldeles intill sjön.

0435-460054 www.efsgarden.com


MITTSVERIGE

Vinterkonferens fyllde på kraftreservernaVår stressiga tid leder ofta till att vi slarvar med det som är viktigast: tid för vila och återhämtning, reflektion och eftertanke. Du är välkom-men oavsett tro eller livsåskådning.

TEXT: LEIF H GUSTAFSON BILD: ARVID GÄRDEBORN

I inbjudan till årets Vinterkonferens i Stockholm, med temat Den inre käl-lan, utlovades vi att ”få kontakt med vår inre människa och fylla på kraft-

reserverna”. Och många vittnade om att de fått vad

som erbjudits.Vinterkonferensen följer mönstret

gudstjänst med vittnesbörd fredag i Ham-marbykyrkan och lovsångsmässa söndag i S:ta Clara kyrka. Och däremellan lördag eftermiddag i Betlehemskyrkan med fö-reläsningar, dialoger och avslutning med predikan och förbön i olika former.

Vi växer inifrån var rubriken för lörda-gens dialog mellan Owe Wikström, Ylva Eggehorn och Dogge Doggelito.

– Om vi ger utrymme för leken och lusten, inte låter oss distraheras, så kan vi växa inifrån och bli en motståndsrörelse, säger Ylva. Om vi öppnar oss ger Kristus oss en ny identitet, ett nytt sorts jag. Vi kan se och ta emot, dela samma liv som flödar i Jesus.

DOGGE FYLLER SPONTANT i att han leker hela tiden.

– Jag skriver låtar, målar och sjunger. Sedan har jag fyra barn som hjälper mig att behålla barnasinnet, säger han och är viss i sin tro och övertygelse.

– Himmelriket finns i oss och det gäller att våga upptäcka det. Jag är född och uppvuxen i Botkyrka med många olika kulturer och religioner. Där är det

inget konstigt med att ha en tro, men i övriga Sverige är det tvärtom.

Owe Wikström berättar att han i sam-tal med både forskarkollegor och studen-ter har argumenterat mot att det skulle vara något ”konstigt”, otydligt med trons innehåll.

– Himmelriket är distinkt synligt i Je-sus Kristus. Han är också garantin för den kristna tron och det objektiva innehållet i den. Sedan är det en annan sak hur vi som troende har svårt när känslorna växlar, när Gud döljer sig och jag är borta i upplevel-sevärlden.

OWE MANADE MED Rosenius sångstrof ”Kor-ta minuter/ känslan åtnjuter/ vad vi i sanning dock äga alltid” för att inte låta känslor skymma trons objektiva innehåll. Och samtidigt vara öppen för den bidan-de tron, som är längtande och osäker och samtidigt den frälsande tron.

Dialogen, under utmärkt ledning av Klas Lindberg, bjöd på skratt, tårar och eftertan-kar. Och särskilt goda tankar om hur vi kan koppla ner intryck utifrån och ge rum för barnet i oss. Så att vi kan växa inifrån.

– Vi får öva oss i att stänga av, säger Ylva. Ta en morgonstund med Gud. Ta ett par dagar ibland, utan mobiler. Skriv be-rättelser och läs upp för varandra. Besök en retreatgård.

Dogge, rappare och teologistuderande, ger ett kort, avslutande råd.

– Skynda långsamt. n

Dogge Doggelito, Ylva Eggehorn, Owe Wikström och Klas Lindberg. Arrangörer av Vinterkonferensen var EFS Mittsverige, Betlehemskyrkan, Sensus, Hammarbykyrkan och S:ta Clara kyrkas vänner.

ÅRSMÖTE. Samtliga EFS missionsföreningar och Saltföreningar EFS Mittsverige kallas till årsmö-te och viktiga samtal om EFS framtida organisa-tion 11–13 april på Hagaberg.

I år vill vi extra mycket uppmana våra för-eningar i EFS Mittsverige att skriva in årsmö-teshelgen i almanackan. Den 11–13 april, från 18 på fredagskvällen till 16 på söndagen, äger EFS Mittsveriges årskonferens rum på Haga-bergs folkhögskola och är ett viktigt tillfälle då vi får mötas och vara med i samtalet kring vårt gemensamma arbete i distriktet!

2013 presenterades distriktets nya Mål och Handlingsplan och i år är det dags att följa upp vad som skett och ta ut nya steg på vägen till våra mål. Styrelsens timme, årsmöte och guds-tjänst är delar av vår konferenslördag. Semina-rier likaså väljs på plats. Distriktssoffan är med, men med lite annan omramning i år! Bengt Bur-ström leder samtalet.

Det är två saker som gör att vi gärna ser en extra stor uppslutning på vår distriktsårskonfe-rens i år.

Vår årsmöteshelg startar på fredag kväll med en kväll om mission samt ungdomsgudstjänst med förbön. Det är den återuppståndna mis-sionskommittén i EFS Mittsverige som har tagit initiativ till missionskvällen och håller i den. De lovar missionsinspiration från olika håll i världen.

Det är EFS riksstyrelses önskan att samt-liga EFS missionsföreningar samtalar om EFS framtida organisation i de rådslag som skall hållas under 2014 i varje distrikt. För oss i EFS Mittsverige blir det en hel dags viktiga samtal och diskussioner söndagen den 13 april mellan 09.00–16.00.

Bakgrunden är att EFS rikstyrelse kallade till rådslag hösten 2013, med representanter från alla sju distriktsstyrelser, EFS rikskansli, EFS riksstyrelse samt samtliga distriktsföreståndare. Ämnet var EFS organisation och frågeställningen kretsade kring hur vi, utifrån det vi vill göra, bäst kan vara organiserade. Dagen innehöll samtal kring olika scenarier om hur EFS framtida orga-nisation skulle kunna se ut. EFS riksstyrelse har jobbat vidare efter denna processdag och önskar att varje missionsförening är med i samtalet om EFS framtida organisation och att alla synpunk-ter och tankar samlas upp i distriktsvisa rådslag. Roland Sjölander, Örnsköldsvik, som arbetat med organisationsfrågor, har utsetts av EFS rikssty-relse och fått uppdraget att vara projektledare för arbetet med EFS framtida organisation och leder de distriktsvisa rådslagen. Vår missionsfö-reståndare Stefan Holmström kommer också till Hagaberg.

MARGARETA WESTIN OLSSON

EFS Mittsverige kallar till årsmöte


MITTSVERIGE

SÖNDAGEN DEN 26 JANUARI 2014 prästvig-des Vincent Ihlberg och Peter Stenman i Uppsala Domkyrka. De kommer att ha deltidstjänster i EFS Mikaelskyrkan i Uppsala.

EFS MIKAELSKYRKAN

Glimtar från EFS MittsverigeDet händer mycket i distriktet. Här kommer hälsningar från några av sammanhangen.

EFS IGGESUND-NJUTÅNGER, söder om Hudiks-vall, har 14 medlemmar. Vi gläds över det som sker i EFS-kyrkan och på Brogården sommartid, två sångarläger med ca 75 barn och ungdomar är sommarens höjdpunkter. En ekumenisk bönegrupp, en stickgrupp ”Hjälp till andra”, syföreningen, en sam-talsgrupp, vuxenkören Onsdagsklangen, barnkör samt en föräldra- och barngrupp. En gudstjänst per månad gemensamt med Svenska kyrkan. Vi gläds över Katarina Pettersson. Tack vare hennes tjänst på 25% kan barnkören, småbarnsgruppen och lägren fungera plus planering och arbe-te för Brogården. Vi ser fram emot besök den 8-9 februari av Mats Björk, Skellef-teå, med ämnet ”Att dela andras smärta... utan att själv gå under. Vi oroar oss för hög medelålder i vår förening. Inför böneåret 2014 vill vi samlas till bön och samtal för att kunna bli skickade att ge evangeliet till människor och kunna hälsa dem med bud-skapet ”Guds rike är nu här”.

EFS NJUTÅNGER-IGGESUND

I FOLE PÅ GOTLAND gläds vi över en ny präst som har jobbat inom EFS. En syförening har under fjolåret fått sex nya medlemmar, missionsföreningen i Fole har fått nio nya medlemmar. En utmaning för i år är om vi skall ha tältmöten? Det är en utmaning främst med det praktiska arrangemang-et. Vi firar Fole Missionshus 100 år i höst och målar det utvändigt och fräschar upp hela huset. EFS böneår, får prägla så att vi skickar ut ett bönebrev varje vecka till våra medlemmar och understödjare till-sammans med veckoprogrammet. EFS är genom Gotlands Kristna råd med och pla-nerar en bönestafett som knyter samman alla församlingar på Gotland. Från norr, söder och öster kommer bönekorgar med förböner som bärs fram på västra Gotland vid en ekumenisk förböns och lovsångs-gudstjänst.

Jag måste berätta om vårt lilla stugmö-te vi hade i Näs på Södra Gotland. Vi var 9 personer. Efter missionsinformation och andakt tömdes tre sparbössor och en kol-lektskål. Summan blev 8 760 kronor! EFS internationella bidrag fick ett gott tillskott, en stor givmildhet och offervilja. Peder Fohlin Föreningskonsulent.

PEDER FOHLIN

EN HÄLSNING FRÅN EFS MOSSHULT, på landet i Tived: Vi är glada över 1 ny medlem, nu är vi 15 medlemmar. 1 ung tjej har döpts under året. Vi fick läsa Matt. 28:18-20 om uppdraget, liksom Jesu löfte att vara med oss alla dagar till tidens slut. Vi gläds åt ett välunderhållet missionshus, som fyller 110 år och har trogna medlemmar i givande. Vi gläds över vår bibelgrupp, där vi ”grävt” djupt i Ordet. Vi kämpar vi med och ber för att nå ut med evangeliet till fler i vår bygd och att åter kunna starta barn och ungdomsarbete.

BERIT JAKOBSSON, EFS MOSSHULT

EFS MISSIONSFÖRENING i Askersund firade 150-årsjubileum under Allhelgonahelgen i höstas (bildades 1863), och kyrkan fira-de 45 år (byggdes 1968). Magnus Elf, vår äldsta medlem, berättade om bakgrunden till att föreningen bildandes. EFS fick mark som gåva för att bygga en ny kyrka. Detta behövdes eftersom föreningen blivit trång-bodda i de gamla lokalerna. I alla år har EFS i Askersund upplevt sig vara välsignade och ledda av Gud. En välbesökt helg och ett ju-bileum i glädje.

ELSIE-BRITT ELF, EFS ASKERSUND

Elsie-Britt.

Peder.

Berit.


Vasakyrkan erbjuder själavårdsutbildning

I Vasakyrkan i Kalmar har man under flera år erbjudit en kurs som heter Per-sonlighetens upprättelse. Det materia-let kommer från Kornhill i Halmstad.

Där såg man för många år sedan behovet av att hjälpa människor till att finna en bra relation med Gud och med sig själv. I Halmstad fick kursen en enorm respons och ledde till många förvandlade liv. Från Vasakyrkan i Kalmar har man alltså ut-bildat sig för att själva kunna hålla den kursen och varje gång de har gett den i Kalmar har det fått betyda mycket för de som gått den.

Mikael Lunnergård, präst i Vasakyr-kan, säger att Personlighetens upprättelse är en kurs som erbjuder en plats där man får brottas med svåra frågor och samtidigt en plats för växt.

UNDER VÅREN KOMMER Vasakyrkan att ta ett nytt initiativ då man vill vara med och erbjuda ytterligare fördjupning. Tillsam-mans med John Breneman som är före-läsare på KRIS, Kristet själavårdsinstitut, samt lärare i själavård på Strandhems bi-belskola i Örkelljunga, kommer Vasakyr-kan att erbjuda en själavårdskurs i fem de-lar. Temat är Se om dig själv – och andra!

Tanken är att man ska kunna gå den för sin egen del och för att själv få hjälp med vägledning i sitt liv. Men kursen är ock-så lämplig för den som jobbar med män-niskor eller den som finns i församlingens

omsorgsteam eller olika ledarroller.Mikael, som själv gått kursen, säger att

den tar upp ämnen som är aktuella i dag och som människor funderar över. Kur-sen vill utifrån en kristen grundsyn hjäl-pa deltagarna att förstå andra människor men för att förstå andra människor mås-te man också förstå sig själv. Om jag ska hjälpa andra till en sund gudsbild eller en sund självbild så behöver jag börja med mig själv.

DET ARBETE VI gör i en församling handlar om relationer på många sätt, säger Mikael. Det är relationen till både Gud, mig själv och mina medmänniskor och där förstår vi inte alltid varandra.

I Vasakyrkan är relationer viktigt och man har funderat på hur man kan erbju-da människor gemenskap och omsorg. Se-dan i somras har man startat ett diakonalt arbete som man kallar Hjälpande händer. Där försöker man arbeta med det som har med gemenskap och medmänsklighet att göra. Eftersom det är viktigt för alla åldrar kan det bli helt olika saker som försam-lingen gör. I höstas hade man ”ny i stan- kvällar” som inbjöd nyinflyttade till ge-menskap. Men man erbjuder sig också att göra praktiska saker för andra. Någon kan-ske behöver skjuts till sjukhuset eller till apoteket och i varje sådant möte finns det tid för att bygga relationer, säger Mikael.

Både John Breneman och Mikael Lun-

nergård menar att det i själavården finns en nyckel in till vårt samhälle i dag och Vasakyrkan erbjuder nu en plats för detta.

Blir du som läser detta nyfiken på att delta i kursen kan det finnas möjlig-het även om första delkursen är avslutad, kontakta Vasakyrkan. Program finns både på Vasakyrkans hemsida och EFS i Syd-öst-Sveriges hemsida.

Mikael Lunnergård, präst i Vasakyrkan i Kalmar.

SYDÖST


Distriktsföreståndare: Kerstin Oderhem0470-262 [email protected] eller synpunkter? Hör av dig till: [email protected]

DistriktsrådslagDISTRIKTET. Lördagen den 24 maj ordnas di-striktsrådslag på Kröngården utanför Vimmerby. Det blir en dag kring framtidsfrågor och EFS struktur framöver. Boka i din almnacka redan nu om du är intresserad av distriktets framtid.

Resa till TanzaniaTANZANIA. Distriktsstyrelsen har beslutat att ordna en resa till Tanzania påsken 2015. Mål-gruppen är främst missionsombud och ungdomar i åldern 18-25 år. Fyra träffar ordnas innan man åker iväg och efter resan uppmanas man att in-spirera på hemmaplan för mission. Det finns plat-ser kvar så hör av dig om du är intresserad.

Kalender22/3 Årsforum/Årsmöte, Vimmerby24/5 Distriktsrådslag, Vimmerby15–16/6 Kompis 1 och ledarskola, Sunner- bogården17–19/6 Kompis 2 och ledarskola, Sunner- bogården23–27/6 Dragets ledarskola, Klintagården24–27/6 Sommardraget, Klintagården24–28/6 Ql-lägrets ledarskola, Stegeborgs- gården25–28/6 Ql-läger, Stegeborgsgården2–9/8 Patrullriks, Gärdsmarko: se www.efs.nu/sydost

Bönedygn på Sunnerbogården

Under en fredag och lördag i ja-nuari var vi ett gäng som möt-tes från olika håll till bön för Sverige. Vi samlades på Sun-

nerbogården strax söder om Ljungby och var tacksamma över att inte kylan var för sträng.

Inramningen till dygnet var enkel, lov-sång till gitarr och fri bön utifrån förbe-redda teman. Vi ställde stolarna i en halv-cirkel i rummet och satte altaret framför oss som en symbol för den närvarande Kristus. På väggen hängde vi en karta över Sverige, vi tände några ljus för att göra det mysigt och så rusade timmarna iväg.

Under dagarna så påminde vi varan-dra om olika saker som vi skulle be för, delade bibelord eller tog upp en sång när det passade.

I VÅRA FÖRSAMLINGAR och föreningar så upp-manar vi ofta varandra att be. Oftast tän-ker vi då på den individuella bönen där du och Gud talar med varandra. De stunder-na är värdefulla men att få komma sam-man och vara fler som bär i bönen har en annan dimension. Jag upplever ofta böne-dagar som att man tillsammans lägger ett pussel. Man lägger olika bitar, kommer med olika inlägg och tankar och så växer något fram till en vacker helhet.

För några år sedan besökte jag ett bö-nehus i Schweiz. De hade dekorerat ett rum så vackert. Hela rummet var inrett

för bön. I ett hörn längst bort i rummet stod ett dukat bord för två personer.

Tjejen som ansvarade för bönehuset berättade att orden ur den 23:e psalmen blivit så levande för dem: Jag dukar ett bord för dig. Så just vid vårt besök var ett bord dukat rent bokstavligt och det gick bra att slå sig ner där.

Hon som guidade oss runt sa: ”Om det bara är du och Gud som äter en måltid, vad talar ni med varandra om?”

VI TILLBRINGADE INTE någon bönetid i det rummet vid det tillfället men jag har ofta tänkt tillbaka på den där platsen. Den var inredd både för den enskilda och för den kollektiva bönen.

Det där dukade bordet kan ju lika väl vara ditt frukostbord och vår kollektiva bön får givetvis plats i gudstjänsten. För några av er så känns det fullt tillräckligt. Men för dig som längtar efter mer tid för det gemensamma bedjandet så vill jag ut-mana dig att bjuda in till en bönens ge-menskap där ni i all enkelhet får dela det som ligger på ert hjärta. Det kan gälla det personliga eller det kan gälla Sverige. Jag tror att vi i Guds rike har olika uppgifter. En av dessa uppgifter är att be. Vill du ha konkreta idéer eller samtala om saken så hör av dig.

KERSTIN ODERHEM

DISTRIKTSFÖRESTÅNDARE

Distriktsstyrelsen för EFS i Sydöst-Sverige har glädjen att inbjuda till Årsforum i Vimmerby kyrka och församlingshem lördagen den 22 mars 2014.

Ingrid Lundström från EFS riks kommer att hålla seminarium om Alpha med mera på för-middagen, distriktets årsmöte hålls på eftermiddagen och en gudstjänst firas på kvällen. Programmet börjar på lördagen med fika kl 9.30 och avslutas med kvällsgudstjänst kl 18. På kvällen medverkar Hultsfreds gospelkör. Anmälan sker till kansliet på [email protected] eller 0470-262 48 senast den 11 mars. Ut-skick till ombud sker inom kort, information finns även på hemsidan www.efs.nu/sydost.

Välkommen hälsar Distriktsstyrelsen!

SYDÖST


Nye distriktsföreståndaren i väst vill betona missionEfter en längre tids sökande har nu EFS Västsverige hittat sin nye distriktsföreståndare i Mikael Landgren.– Rörelsen har alltid legat mig varmt om hjärtat, säger han.

TEXT: JOHANNES SKÖLDENGEN BILD: PRIVAT

Jag har ju aldrig varit medlem i nå-gon missionsförening inom EFS, sä-ger Mikael Landgren, men rörelsen har alltid legat mig varmt om hjär-

tat. Jag uppskattar den fromhetstradition som finns i EFS, innerligheten och Jesus-centreringen har alltid tilltalat mig. Mina farföräldrar var verksamma på Hagabergs folkhögskola, och mina morföräldrar var EFS-missionärer i Italienska Somaliland, där min mamma också föddes.

Du har varit präst på Smögen i 20 år, vad har tar du med dig därifrån?

– Jag älskar ju att fira gudstjänst. Natt-varden är väldigt viktig för mig, det är ett kravlöst sätt att möta Jesus Kristus själv. Det har betytt väldigt mycket för mig. Samtidigt är jag en blandad person som tycker om olika typer av gudstjänster och uttryck. Det får inte bli för prästcentre-rat, det är roligare när fler är engagerade i gudstjänsten. Det har vi märkt inte minst i det ekumeniska arbetet på Smögen. Där har vi haft fin kontakt med missionskyr-kan, och vi har arbetat fram ett sätt att möta människor i Alphakurser, i konfir-mationsverksamhet och i gudstjänster av olika slag. Det är väldigt roligt och nyttigt att mötas i olika traditioner, inte minst i fråga om missionen.

Hur har det tagit sig uttryck?– Vi har haft ett kvälls- och nattcafé

som heter Pater Noster. Det har fått bety-da mycket, det är en typ av ”bullkyrka” på Smögens motsvarighet till Avenyn i Göte-borg. I genomströmningen av människor har de andliga samtalen fått rum. Däri lig-ger det här med missionen. Det bästa vi har fått får vi ge vidare till andra männi-skor, inte genom att pressa på dem ett fär-digt paket utan genom att möta dem där de är och följa dem på deras väg. Ofta får man se att Gud redan gör väldigt mycket i deras liv, det är häftigt.

Hur skulle du beskriva din teologiska grundsyn?

– Det är svårt att sätta en etikett på min grundsyn, men Bibeln håller jag högt, det är den som vi bygger allting på. Min teologi är evangelisk-luthersk, men jag kan även se att det finns mycket att häm-ta från andra traditioner. Under min tid som präst har jag alltid varit engagerad i retreatarbete. Den ignatianska andlighe-ten med dess Jesuscentrering är viktig för mig med den inre bönen, samtalet med Gud och lyssnandet som finns i den tra-ditionen. En sak som följt mig har varit Magnus Malms bok Vägvisaren. Där me-nar han att en ledares främsta uppgift är att leva nära Jesus. Att ta vara på det har verkligen räddat mig som präst, det hjäl-per mig att ha fokus på rätt ställen.

Vad vill du bidra med som distriktsfö-reståndare?

– Det är svårt att svara på med få ord. Mycket handlar om att lyssna in förening-arna och samarbetskyrkorna och se behov och längtan innan jag börjar med något

eget. Jag vill gärna inspirera om jag kan, vara ett stöd i fråga om att nå ut.

– Jag hoppas också på att kunna hjäl-pa till i kontakten med Svenska kyrkan. Jag hoppas på god relation till biskoparna, och hjälpa dem se vilken resurs EFS är för kyrkan. Vi har ju också flera nyplantering-ar i distriktet, där vill jag också kunna fin-nas till och hjälpa. Ytterst sett måste vårt arbete handla om mission, att människor ska komma till tro. n

Mikael Landgren har varit präst på Smögen i 20 år.

FAKTA: Mikael Landgren

• Familj: Gift med Maria. Fyra barn.

• Bor: På Smögen sedan 20 år.

• Intressen: Andlig vägledning, sport, film och böcker, att vara ute på havet och dörja makrill och fiska hummer.

VÄSTSVERIGE


TÄVLING

Budbäraren utlyser en fototävling med flera deltäv-lingar under året. Bilden ska berätta om EFS arbete lokalt.

Fototävling: Mitt EFS

Deltävling 1: februari-mars-april Tema: Älskad – Rustad – SändSista dag att mejla in bidrag: 2 maj1:a pris: Presentkort på kamerautrustning 1000 kr2:a pris: Dito 750 kr 3:e pris: Dito 500 kr

Deltävling 2: maj-juni-juliTema: Tillsammans inför HerrenSista dag att mejla in bidrag: 2 augusti1:a pris: Presentkort på kamerautrustning 1000 kr2:a pris: Dito 750 kr 3:e pris: Dito 500 kr

• Tävlingen är öppen för alla läsare av tidningen Budbäraren med undantag av centralt an-ställda i EFS.

• Bilder som lämnas in ska vara högupplösta.• Du får bidra med max fem bilder per deltäv-

ling.• EFS får rätt att använda alla inskickade bil-

der, inte bara vinnarbilder. Denna rätt innebär bland annat rätt till publicering i trycksaker, video, internet med mera (och då självklart ange fotografens namn i enlighet med god publiceringssed). EFS har inte rätt att sälja bilden eller använda bilden till annat än EFS egen verksamhet.

• Godkända format i tävlingen: .jpg (jpeg)

och RAW. Är filerna för stora för att mejlas? Använd www.sprend.com och ange ditt namn och mejladress i meddelandefältet.

• Bilderna får inte retuscheras.• Eventuella personer (vid porträtt eller mindre

gruppbilder) måste vara namngivna, och bör vara tillfrågade.

• Alla bidrag måste ha kommit i vår mejllåda senast angivet datum för respektive deltäv-ling.

• Vinnarna presenteras i Budbärarens decem-bernummer 2014 (det nummer som kommer med kalendern för 2015)

• I juryn: Jonas Nimmersjö, Sofie Siverman, Markus Holmström.

Så här gör duSkicka endast en bild per mejl (och max fem bilder totalt per deltävling) till: [email protected]

Ändra bildfilens namn till: (ditt namn, aktuell månad och 2015 ska synas i filnamnet, se exem-pel) fornamn_efternamn_manad_2015.jpg

I mejlet anges också namn, adress, telefon-nummer där vi når dig på dagtid samt, i före-kommande fall, namn på personerna på bilden. Vi vill förstås också veta i vilket EFS-samman-hang bilden är tagen!

Mer information kommer att läggas upp på EFS hemsida, www.efs.nu (Budbärarens sida).

Deltävling 3: augusti-september-oktoberTema: Bibel, bön, brödSista dag att mejla in bidrag: 17 oktober1:a pris: Presentkort på kamerautrustning 1000 kr2:a pris: Dito 750 kr 3:e pris: Dito 500 kr

FinalSamtliga insända bidrag är sedan föremål för en ny bedömning, och en sammantagen vinnare ut-ses. Denna vinner en Nikon D5200, eller likvärdig Nikon, lagom till jul. Dessutom premieras två tävlande med varsin årsprenumeration på FOTO.

Tävlingsregler

BILDER: JONAS NIMMERSJÖ


NYTT I LIVET

Födelsedagar

Till minneLennart Lan-nerkrans börja-de sin musiker-bana vid den vita trampor-geln i Storfors bönhus utanför Piteå. Lillebror Curths oro för

att han skulle spela fel gick snart över.

Som en av flera framståen-de sångare och musiker med norrländsk EFS-bakgrund läm-nade Lennart den vita orgeln kvar och bosatte sig i Uppsala. Han har tjänat EFS som mu-sikkonsulent i Mälardalen, som musikredaktör på EFS-förlaget (med huvudansvar för utgiv-ningen av 1986 års psalmbok med EFS-tillägg) och som kan-tor i Lötenkyrkan, där vi blev kollegor under några år.

Lennart hade vidare ho-risonter. Han kom att utöva stort inflytande över sången i Svenska kyrkans gudstjänster, som lärare i liturgisk sång för blivande präster på Pastoral-institutet och som Domkyr-kokörens sångpedagog.

Lennart gladde många med sin varma barytonröst. Varje ton var utmejslad för att ge rätt uttryck. Han framförde större verk med bravur men behöll tonen från bönhusor-geln inom sig; både arior och enkla väckelsevisor tolkades med osviklig känsla.

Han kunde som få hjälpa andra att sjunga, som sångpe-dagog, organist, pianist, körle-dare och arrangör. Humor och upptäckarglädje gav honom en speciell kontakt med barn.

Som liturg fick jag små

www.solbacken.org • 0660–37 00 06

”I GUDS KRAFT..”Gemenskapsvecka 15–20 Juli 2014, på Solbacken i Örnsköldsvik

medverkan av bland annat KG Larsson

Se kommande annons i ”Smultronbilagan”

Margareta Westin OlssonHåkan Janmicks18 januari 2014

Förlovade

Berndt FredrikssonUppsala80 år den 22 mars

Döda

Döpta

Tack

Vår älskade

May Möller* 2 maj 1927 i Karlstad

11 januari 2014 i Stockholmhar lämnat oss, släkt och vänner,

i stor sorg och saknad, men i ljust minne bevarad.

Lennart och MariePernilla och Gustav

AngelicaChrister och Birgitta

Camilla Rickard

BrittMarie

Flitig så längekrafterna räckte

i glädje Du levde Ditt livSomnade stilla

när livslågan släcktesTacksamt vi önskar Dig

vila i frid

Begravningen har ägt rum. Tänk gärna på

Betlehemskyrkan, pg 503 47–4.

Jag heter Isak Anders Amani och har under året 2013 hun-nit med att födas den 17 april och att döpas av morfar Svän. Tack gode Gud för livet, vilket äventyr!

Elli-Maja, Daniel, Mirjam och Isak Fogelqvist i Luleå

goda råd, lätta att ta emot från en person med hög kompe-tens, starkt självförtroende och total frihet från prestige.

När Lennart fyllde 70 år ordnade hans familj en hyll-ningskonsert i en fullsatt Gamla Uppsala kyrka, en oför-glömlig kväll med högsta mu-sikaliska kvalitet och mycket kärlek. Efteråt kommentera-de han inställningen hos sina döttrar med familjer: ”Jag är ganska nöjd med det jag läm-nar efter mig.” Naturligtvis har hans hustru Vivan stor del i detta.

Det kändes overkligt att bara ett par månader senare komma till samma kyrka, även denna gång fullsatt, för Len-narts begravningsgudstjänst. Alla var medvetna om hans långa kamp mot svår sjukdom; få anade att döden var så nära.

I konserten sjöng Lennart i Family Five ”Ljuvligt att vara, Gud, i din boning”, bästa tänk-bara övergång från en kyrko-sångares gärning till en högre lovsång.

HANS LINDHOLM

Ett varmt tacktill alla Er som på olika sätthedrat minnet av vår käre

Lennart Lannerkransvid hans bortgång

VivanUlrika och Carolina

med familjer

Annonsera familjenyheter i EFS missionstidning Budbäraren. Födelse/dop/vigsel med bild (1-spalt): 350 kr. Dödsannons: 1000 kr. Övriga radannonser: 15 kr per millimeter. Om gåva till EFS mission, bg 900–9903: gratis.

Mejla [email protected]

Du vet väl om att Budbäraren också finns som taltidning?

Kontakta Gunnel Karlsson,018–430 25 16,

om du är intresserad!


BARN

Patrullriks närmar sig

V art tredje år äger EFS och Salts stora scoutläger Pa-trullriks rum. Senast var 2011 så det är alltså dags igen i år. I år är lägret 2–9 augusti i Gärdsmark utan-för Skellefteå i Västerbotten.

Lägret kommer att vara indelat i tre delar: det stora lägret för deltagare som är födda 2004 eller tidigare, Äventyrslägret för den som är född 2000 eller tidigare och Familjebyn för hela familjen.

Patrullriks har en egen hemsida: www.patrullriks.nu.

Visste du det här om scouting?• Scoutrörelsen grundades i Storbritannien 1907 av en

man som hette Robert Baden-Powell.

• I början var det bara pojkar som var scouter men 1909 hade över 6 000 flickor anmält sig till scoutrörelsen. Ba-den-Powell bad sin syster Agnes att organisera ett scout-förbund för flickor.

• Scoutingen kom till Sverige 1908 genom att enstaka pa-truller startade på olika platser i landet då man hört talas om rörelsen från Storbritannien.

• Den första svenska scoutkåren startade 1910 i Göte-borg och 1911 startade KFUM scout som första svenska scoutorganisation.

• 1988 startade EFS en sektion under KFUK-KFUM:s scout, EFS Scout. När barn- och ungdomsorganisationen Salt startade 2006 tog de över ansvaret från EFS.

• Sedan 2013 är EFS scout en egen samverkansorganisa-tion i Scouterna Sverige.

• I Sverige finns det mer än 70 000 scouter i 1 100 scout-kårer.

• Det finns 40 miljoner scouter i världen.

BILD: ERIKA CYRILLUS BILDBEARBETNING: JONAS NIMMERSJÖ

Finn fem fel!Vid första anblick är bilderna ovan ganska lika varandra. Men i själva verket skiljer de sig åt på fem olika sätt.

Kan du hitta de fem felen? Svaret hittar du längst ned på den här sidan.

Örhänget, söljan, gul rand på väskan, personerna i övre vänstra hörnet, ett av märkena på scoutskjortan.

36 budbäraren · juli 2012

När du skall ha en fest, så bjud fattiga och krymplingar, lytta och blinda. (Luk 14:13)

Posttidning BBudbärarenBox 23001750 23 Uppsala

Hallå där, Leif Åkesson ...... ÄR DET SANT att sånggruppen De’ våras återförenas?

– Ja, men bara tillfälligt för en konsert. Den blir i Hammarbykyrkan i Stockholm i slutet av mars.

Vems idé var det?– Det är väl någon nostalgiker som vill

höra oss igen.När började ni sjunga tillsammans?– Det började sommaren 1975, när

Ingela (Granlund) och Thory (Åkesson) var 18 år och skulle sjunga i Mobacken-kyrkan. De ville ha uppbackning av mig och Bengt (Burström). Vi övade in någ-ra sånger och kände att allt stämde på en gång. Så då bestämde vi oss för att göra en sånggrupp av det.

Hur länge höll ni på?– Aktivt till slutet av 1980-talet. Sedan

dess har det blivit några enstaka gånger.Vad var drivkraften?– Visserligen kom vi från EFS i Skel-

lefteå allihop. Men det var inte för att evangelisera genom sången som vi höll på så länge. I repertoaren fanns både kristna och profana sånger. Det viktigaste var att det skulle vara roligt att sjunga!

Ni blev snabbt rikskända. Hur gick det till?

– Hösten 1975 skulle Våra favoriter, programmet med Gnesta-Kalle, sändas från Skellefteå. Då var vi med och sjöng och blev uppmärksammade.

Fick ni spela in skivor också?– Ja, 1978 fick vi åka ner till Stock-

holm och spela in en LP-skiva för Cantio, EFS skivbolag. Vi gjorde en version av Gå Sion, din konung att möta där vi imiterade

De’ våras i Hammarbykyrkanen blåsorkester. Det blev lite uppståndelse kring det, alla gillade inte att man skojade till det. Samma år uppträdde vi i teve ock-så. Vi fick förfrågningar från hela landet om att komma och sjunga. En andra skiva blev det 1981. Nästan varenda helg var vi ute.

Tjänade ni några pengar?– Inte ett öre, vi gjorde det ideellt för

att det var roligt. Vi fick reseersättning, inget mer. Och trots att vi reste över hela Sverige hann vi inte se så mycket. Vi for någonstans, sjöng, for hem.

Vad gör ni nu för tiden?

– Jag är den enda som jobbar med mu-sik på heltid, sedan år 2000 är jag körle-dare. Thory är mellanstadielärare, Ingela är chef på sjukhuset och Bengt är ingenjör.

Blir det samma låtar som förr?– Ja! Vi träffades förra helgen och öva-

de. Det märktes att vi är äldre, vi funde-rade över tonartssänkning på flera låtar. Men däremot sitter det kvar som vi lär-de oss som unga. Då var vi inte så bra på notläsning, utan lärde oss allt utantill. Det fastnade!

ERIKA CYRILLUS

Ingela Granlund, Thory Åkesson, Leif Åkesson och Bengt Burström från tiden då det först begav sig för De’ våras.

budbäraren, februari 2014

Documents