boken om svenska åk 5 - liber · uppgift där eleverna tränar den texttyp de har arbetat med i...

Boken om svenska åk 5 (47-11934-9) © Författarna och Liber AB Kopiering tillåten 1

Boken om svenska åk 5Boken om svenska är tre häften där eleverna tränar olika skrivstrategier, språkets struktur, ordkunskap och strategier för att minnas och lära.

PROVLEKTIONEN: Olika texttyperFöljande provlektion är ett utdrag ur Boken om svenska åk 5.

Lektionen består av:

• Boken om svenska åk 5, sidan 1-17

Så här kan du arbeta med provlektionen

Inled I huset bredvid med att tillsammans läsa texten på sid 3. I det första avsnittet skapar eleverna familjen som deras bok ska handla om. Det är viktigt att läraren introducerar detta så att alla får en bra start. I varje avsnitt fi nns en uppgift där eleverna tränar den texttyp de har arbetat med i avsnittet Olika texttyper. Det fi nns också en berättande skrivuppgift och minst en extrauppgift för de som vill skriva mer.


71

kopierin

g fö

rbjud

en, se sid

an 72

Till läraren Vi rekommenderar att läraren inleder nya moment tillsammans med klassen. Därefter kan eleverna arbeta självständigt med övningarna. Boken om Svenska är indelad i fem avsnitt:

Strategier för att minnas och lära Eleverna tränar att sökläsa och djupläsa.

Ord och begrepp Eleverna arbetar med ordförråd och målandeuttryck.

Språkets struktur Här får eleverna arbeta med språket och dess uppbyggnad. Momenten som ingår är rubrik, styckeindelning, dialoger, kommatecken och sammansatta ord. De får också repetera ord-klasserna substantiv, adjektiv och verb samt arbeta med räkneord och prepositioner. Stavning är också ett moment. Längst bak i boken fi nns en ordsamling med alla ord som eleverna tränar.

Olika texttyper Här får eleverna studera hur olika texter är upp-byggda. De får en struktur och språkliga tips som hjälper dem i skrivandet. I de berättande texterna får de arbeta med person- och miljö-beskrivningar. Andra texttyper som tas upp är argumenterande, förklarande och instruerande.

Vi föreslår att ni jobbar enligt ”cirkel modellens” fyra faser:

1. Bygg upp kunskaper om ämnesområdet.2. Studera modelltexter för att få förebilder.3. Skriv en gemensam text.4. Skriv en egen text.

I huset bredvid I huset bredvid ska bli en bok som eleverna är nöjda och stolta över.

Inled I huset bredvid med att tillsammans läsa texten på sid 3. I det första avsnittet skapar eleverna familjen som deras bok ska handla om. Det är viktigt att läraren introducerar detta så att alla får en bra start. I varje avsnitt fi nns en uppgift där eleverna tränar den texttyp de har arbetat med i avsnittet Olika texttyper. Det fi nns också en berättande skrivuppgift och minst en extrauppgift för de som vill skriva mer.

Till I huset bredvid fi nns kopieringsunderlag som stöd när eleverna ska ge omdömen och utifrån respons bearbeta sina texter. Detta bör vara ett naturligt inslag i skrivandet.

Läs igenom och förbättra på sidorna 68–69 är en check lista som kan användas både av eleven själv för att förbättra sina texter samt vid kamrat- och lärarrespons. Prata gärna om vad som gör en text bra och titta tillsammans på Läs igenom och förbättra i samband med att ni inleder arbetet.

Respons när kapitlet är klart på sidan 66 används när läraren eller en kamrat ger respons och lyfter fram det som är bra samt det som kan förbättras.

Respons när boken är klar på sidan 67 används som positiv respons när hela boken är klar. Sidorna 66–69 får kopieras.

Hoppas att du och din klass får många trevliga stunder tillsammans med arbetet i Boken om Svenska!

Hälsningar Anette och Victoria

4711934_BoSV05_INL.indd 71 2015-06-16 09:36


Klistra in ett

foto på dig

själv här.

Namnteckning

1

Min sida

Jag heter

Jag kallas

Jag fyller år

Jag bor

Lite om mig

Intressen

Favoritmat

Tittar helst på

Drömmer om

Lyssnar helst på

Vill resa till

Blir glad när

Blir arg när

Vill lära mig att

Det bästa med mig

kopierin

g fö

rbjud

en, se sid

an 72

4711934_BoSV05_INL.indd 1 2015-06-16 09:35


2

Det här får du jobba med

INNEHÅLL

Min sida . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

Det här får du jobba med . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2

I huset bredvid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3

Olika texttyper

Berättande text – personbeskrivning . . . . . 4

I huset bredvid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6

Språkets struktur

Rubrik och styckeindelning . . . . . . . . . . . . . . . . .8

Dialoger . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Kommatecken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Olika texttyper

Berättande text – miljöbeskrivning . . . . . . .14

I huset bredvid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Språkets struktur

Sammansatta ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Låter lika men stavas olika . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Ord och begrepp

Målande uttryck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Olika texttyper

Argumenterande text– insändare. . . . . . . . 28

I huset bredvid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

Strategier för att minnas och lära

Sökläsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

Djupläsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Olika texttyper

Förklarande text – hur något fungerar . . 39

I huset bredvid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

Språkets struktur

Substantiv, adjektiv och verb . . . . . . . . . . . . . 42

Räkneord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

Prepositioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

Olika texttyper

Instruerande text – instruktion . . . . . . . . . 51

I huset bredvid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

Språkets struktur

Sj-ljudet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

Tj-ljudet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

Ord och begrepp

Ordförråd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

I huset bredvid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63

Quiz . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

Kopieringsunderlag

Respons när kapitlet är klart . . . . . . . . . . . . . . 66

Respons när boken är klar . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

Läs igenom och förbättra . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

Ordsamling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70

Till läraren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .71

Se information om arbetsgång och respons på s. 71.

kopierin

g fö

rbjud

en, se sid

an 72

4711934_BoSV05_INL.indd 2 2015-06-16 09:35


33

I huset bredvidLäs den här berättelsen tillsammans.

Vilka tror du har fl yttat in?

Du kommer snart att få skriva om familjen som fl yttat ini huset, men först ska du få lära dig mer om hur man skriver personbeskrivningar.

Det är en regnig och gråtrist tisdag i november.

Klockan har just slagit tio när brevbäraren kommer

cyklande. I huset bredvid är ingen hemma, men utanför

sitter det en ny brevlåda och i köksfönstret hänger

nystrukna gardiner.

Huset har stått tomt i fl era månader, men förra veckan

fl yttade en familj in. Brevbäraren lämnar dagens post

i familjens brevlåda, drar åt huvan på regnjackan och

cyklar tappert vidare.

kopierin

g fö

rbjud

en, se sid

an 72

4711934_BoSV05_INL.indd 3 2015-06-16 09:35


4

kopierin

g fö

rbjud

en, se sid

an 72

Olika texttyper

Berättande text – personbeskrivning

För att en berättelse ska vara lockande att läsa är det viktigt med trovärdiga och intressanta huvudpersoner. Precis som riktiga människor ska de ha både starka och svaga sidor. De får gärna vara speciella på något sätt och läsaren bör få en ”bild” både av deras kännetecken och egenskaper.

Kännetecken

namn

ålder

utseende

kläder

kroppsspråk

Egenskaper

intressen

gillar inte

humör

bra på

dålig vana

På nästa sida kan du läsa en personbeskrivning som Alfred 12 årskrev när han jobbade med I huset bredvid.

Stryk under fem kännetecken och ringa in fem egenskapergärna med färgpennor.

1

4711934_BoSV05_INL.indd 4 2015-06-16 09:35


5

kopierin

g fö

rbjud

en, se sid

an 72

LovaLova är både lillasyster och storasyster. Hon är nio år, har mörkblå nyfi kna ögon, öron som är lite utstående och långt ljust hår. Lova är lite extra stolt över sina öron eftersom hon kan vifta på dem. Det roligaste Lova vet är att träna klättring och att spela på datorn.

Lovas humör går upp och ner. För det mesta är hon jätteglad, men andra gånger blir hon så arg att hon skulle kunna sprängas. Det händer framförallt när hennes storebror ”lånar” hennes dator utan att fråga. Då kan hon vara riktigt påhittig och hitta på något taskigt för att ge igen. En gång skickade hon ett sms till hans tjej och skrev att de skulle mötas vid fotbollsplanen. Gissa om tjejen blev arg på honom när han inte dök upp.

Lova trivs bäst i jeans och tröja, men det händer att hon har klänning ibland. Runt halsen hänger alltid hennes lycko-halsband som hon fi ck när hon fyllde sex år. Det har getthenne tur många gånger. Visst får du en

ganska tydlig bild av Lova när du läser texten?

Vad gör Lova intressant och speciell, tycker du?

2

En personbeskrivning ska vara målande och gärna berätta om någon detalj som är speciell för just den personen. Det gör personen unik och mer intressant.

4711934_BoSV05_INL.indd 5 2015-06-16 09:35


6

kopierin

g fö

rbjud

en, se sid

an 72

I huset bredvid Gör personbeskrivningar.

Du ska få skriva en bok om familjen som fl yttat in i ”huset bredvid”.Det är du som skapar familjen och skriver historien om dem.Du kommer att arbeta länge med din bok. Därför är det viktigt attdu är noggrann och gör ditt bästa. Din lärare bestämmer om du skriver på datorn eller i en speciell skrivbok.

Familjen

Nu är det äntligen dags att skapa dina huvudpersoner i berättelsen! Kom ihåg att de bör ha både starka och svaga sidor och gärna någon egenskap som är speciell. De speciella egenskaperna kan bli viktiga i handlingen när du skriver din bok.

Familjer kan se ut på många olika sätt. I den här familjen ska det fi nnas minst en vuxen, minst två barn och ett husdjur. Du får själv bestämma om det ska fi nnas fl er familjemedlemmar.

Skriv en kort personbeskrivning om varje familjemedlem.Skriv målande så att läsaren får en bild i huvudet.Rita också en bild på varje familjemedlem.

1

namn

ålder

utseende

kläder

kroppsspråk

KänneteckenEgenskaper

gillar inte humör

bra på dålig vana

intressen

4711934_BoSV05_INL.indd 6 2015-06-16 09:35


7

kopierin

g fö

rbjud

en, se sid

an 72

Till dig som vill skriva mer …

Strömavbrott Plötsligt hörs en knall och allting blir svart. Strömmen har gått. Barnen tittar ut genom fönstret och ser att det är mörkt överallt.

● Vad händer?

● Vad har orsakat strömavbrottet?

● Hur går det?

Skriv och berätta.

3

FramtidsdrömmarSkriv och berätta om någon eller någraav familjemedlemmarnas framtidsdrömmar.

2

Läs igenom och förbättraFör att din bok ska bli så bra som möjligt är det viktigt att du läser igenom din text. Det fi nns alltid saker att förbättra, även för riktigt duktiga författare.

På sidan 68 kan du få tips på sådant somdu kan titta på.

I Boken om svenska 4fi ck du lära dig att skriva

inledning, handling och avslutning. Tänk på det

när du skriver.

och dett

Alla har vi något som vi önskar och drömmer

om. Det kan vara sådant vi vill göra, saker vi vill ha eller något vi önskar ska

hända.

4711934_BoSV05_INL.indd 7 2015-06-16 09:35


8

kopierin

g fö

rbjud

en, se sid

an 72

Språkets struktur

Rubrik och styckeindelning Här ska du få träna på att sätta rubrik, dela in en texti stycken och använda rätt skiljetecken.

Styckeindelning

En text blir mer lättläst när den delas in i stycken. Sådant som hör ihop skrivs i ett stycke. Ett nytt stycke visar att det kommer något nytt, till exempel en ny händelse, plats eller tid.

Nytt stycke markeras med blankrad eller indrag.

Rubrik och stycke

a. Läs texten på sidan 9.

b. Ändra till stor bokstav i början av varje mening och i alla egennamn.

c. Sätt ut rätt skiljetecken. . ? !

d. Dela in texten i stycken. Markera nytt stycke så här: //

e. Hitta på en passande rubrik.

1

Rubrik

En rubrik ska vara kort och visa vad texten handlar om.

Rubriker skrivs utan punkt.

Så här ser indrag ut.

4711934_BoSV05_INL.indd 8 2015-06-16 09:35


9

det var alla hjärtans dag på väg till skolan letade jag

efter brunnar med K (som i kärlek) och hoppade på dem

jag tror egentligen inte på det där men varför chansa

första lektionen hade vi matte och vi skulle arbeta i

par jag fick jobba med Zacke vilken tur på lunchrasten

upptäckte jag en lapp i jackfickan det var ett rött hjärta

och med pyttesmå bokstäver hade någon skrivit JAG

GILLAR DIG jag såg mig omkring vem hade skrivit

lappen

mina gissningar är:

1. Lukas

2. leo

3. Zacke (hoppas, hoppas )

då kom jag på att jag hade pararbetet från matten

i väskan jag slet upp papperet för att jämföra handstilen

det var exakt samma gulliga a som på det röda hjärtat

dD

kopierin

g fö

rbjud

en, se sid

an 72

4711934_BoSV05_INL.indd 9 2015-06-16 09:35


10

kopierin

g fö

rbjud

en, se sid

an 72

H e j s a l i l l e P e l l e n ä r h a n l y f t e p å l u r e n . H a r d u m a m m a h e m m a f r å g a d e t a n t e n s o m r i n g d e . N e j m a m m a ä r i n t e h e m m a s v a r a d e P e l l e . D i n p a p p a d å u n d r a d e t a n t e n . N e j b a r a m i n s y s t e r o c h j a g s a P e l l e . D å k a n d u v ä l h ä m t a d i n s y s t e r f ö r e s l o g t a n t e n . E f t e r e n l å n g s t u n d k o m P e l l e t i l l b a k a . N e j d e t g å r i n t e . J a g o r k a r i n t e l y f t a h e n n e u r b a r n v a g n e ns v a r a d e P e l l e .

DialogerNär någon pratar i en berättelse, ska du använda talstreck. Talstrecket ska alltid börja på ny rad. Du kan visa vem som pratar på två sätt:

Talstreck och kommatecken

a. Sätt ut talstreck på rätt plats.

b. Skriv skiljetecken efter varje replik.

1

Kolla!Det ska vara liten

bokstav efter ? och !när meningen

fortsätter.

efter repliken med skiljetecken– Vilken häftig frisyr du har, sa Matilda.

före repliken med kolonMatilda sa:– Vilken häftig frisyr du har.

Efter en replik kan du använda , eller ? eller !Men inte punkt! Se här:

– Vilken häftig frisyr du har, sa Matilda.– Häftig frisyr! sa Matilda.– Vad tycker du om min frisyr? sa Matilda.

4711934_BoSV05_INL.indd 10 2015-06-16 09:35


11

kopierin

g fö

rbjud

en, se sid

an 72

Det går tyvärr inte. Vi stänger klockan 22.

Hovmästarn, ska vi sitta här tills vi svälter

ihjäl?

Talstreck och kolon

Sätt ut talstreck och kolon på rätt plats i historien.

Den gamle mannen frågade damen bredvidBits er hund? Damen svarade Nej. Mannen skrek till Aj, ni sa ju att den inte bits! Damen förklarade Det gör den inte heller, men det där är inte min hund.

Skriva dialoger

Skriv om texten i pratbubblorna till en dialog.Använd kommatecken eller kolon.

2

3

4711934_BoSV05_INL.indd 11 2015-06-16 09:35


12

kopierin

g fö

rbjud

en, se sid

an 72

Hur sägs det?

Du kan beskriva hur något sägs genom att byta utordet sa mot andra ord. Då blir dialogen mer levande.

Exempel:– Nej, viskade jag.– Nej, vrålade jag.

Välj bland orden och skriv färdigt meningarna.

4

viskade skrek undrade svarade muttrade tjatade berättade

frågade skrattade gnällde ropade erkände fl inade förklarade

a. – Nej, lodjuret.

b. – Varför kom du aldrig? Sune.

c. – Hjälp, en spindel! mannen.

d. – Ja, det var jag som tog den, My.

e. – Jag vill också ha en glass, pojken.

f. – Jag kommer att vinna, Niva.

g. – När jag var liten bodde vi på landet, morfar.

h. – Snälla, väck inte lillebror, mamma.

i. – Du är ju otrolig, Ingvild.

Nej, sa jag.

4711934_BoSV05_INL.indd 12 2015-06-16 09:35


13

kopierin

g fö

rbjud

en, se sid

an 72

Kommatecken Nu ska du få träna på att använda kommatecken:

● vid uppräkningarI julklapp fi ck jag ett spel, pengar, ett metspö och en pyjamas.

● efter det någon har sagt– Jag älskar morötter, sa Tove.

● efter utropOj, så fort det går!

Det ska vara och före sista

ordet vid uppräkningar.

Uppräkningar

Det här är Olles rum. I rummet fi nnssex saker som har hamnat på fel plats. Vilka?Glöm inte kommatecken.

Försvunna kommatecken

Sätt in kommatecken på rätt plats i meningarna.

– H u r h i n n e r d u m e d a t t s p e l a f o t b o l l s j u n g a i k ö r e n t ä v l i n g s s i m m a o c h g å u tm e d h u n d e n ?

– D e t ä r i n g a p r o b l e m s v a r a d e S a n n a .J a g t ä n k e r b ö r j a r i d a o c k s å .– N ä ä d u ä r j u h e l t o t r o l i g !

1

2

raa

4711934_BoSV05_INL.indd 13 2015-06-16 09:35


14

kopierin

g fö

rbjud

en, se sid

an 72

Olika texttyper

Berättande text – miljöbeskrivning

Genom att göra miljöbeskrivningar i dina texter kan du skapa stämning, så att läsaren får inre bilder och lever sig in i berättelsen. Här är några tips som kan hjälpa dig:

1. Beskriv miljön utifrån en person. Beskrivningarna bör vävas in i något som personen gör. Vad lägger han/hon märke till?

2. Tänk på att vi har fem sinnen: syn, hörsel, lukt, känseloch smak. Använd fl era sinnen när du skriver.

3. Beskrivningarna ska vara detaljerade och specifi ka.

Här är en miljöbeskrivning som Alfred 12 år skrevnär han jobbade med I huset bredvid.

Läs och fundera över hur Alfred har använt sig av tipsen.Samtala gärna i klassen.

Lova sopade bort några gulnade björklöv innan hon öppnade brevlådan och tog ut posten. Hon tittade upp mot det gamla huset. Det var högt, hela tre våningar med ett litet torn längst upp. I tornet fanns en stor kikare som mannen som sålde huset hade lämnat kvar. En stege stod lutad mot husväggen. Där uppe stod pappa och bytte ut några av de röda tegelpannorna. Det krasade när de slog i marken. I köksfönstret, trängdes en ensam kaktus med en kartong som ännu inte packats upp.

1

4711934_BoSV05_INL.indd 14 2015-06-16 09:35


15

kopierin

g fö

rbjud

en, se sid

an 72

Välj detaljerade och specifi ka ord

Skriv ord som är mer detaljerade och specifi ka.

hus höghus stuga springa

blomma

väg

mat

skor

djur

2

En doft av såpa välkomnade henne när hon klev in i hallen. På morgonen hade mamma skurat hela huset. Mitt på golvet stod ett tapetbord. Den gulnade tapeten skulle snart bytas ut. Den hade lossnat i hörnen på några ställen. Det knastrade när Lova rev bort en bit av den torra och sträva tapeten.

Specifika ordär mer exakta ord. Istället för

löv kan du skriva björklöv.

4711934_BoSV05_INL.indd 15 2015-06-16 09:35


16

kopierin

g fö

rbjud

en, se sid

an 72

I huset bredvid Gör en miljöbeskrivning.

Bostaden Nu har det gått en vecka sedan familjen fl yttade in. En i familjen har precis hämtat posten och stannar till och tittar upp mot huset.

Beskriv bostaden och miljön runt omkring. Bekriv vad personen ser, hör och känner medan han/hon går från brevlådan och in i huset. Doftar det något särskilt? Finns det några intressanta detaljer på eller omkring huset?

● Hur bor familjen? Villa, radhus eller lägenhet?På landet eller i en stad?

● Vad är speciellt med bostaden?

● Är det en ordningsam familj eller är hela trädgårdenfull med prylar?

Måla gärna en bild till.

Hemligheten En i familjen bär på en hemlighet.Plötsligt en dag får någon reda på den.

Skriv och berätta om hur det går till och vad som händer.

1

2

4711934_BoSV05_INL.indd 16 2015-06-16 09:35


17

kopierin

g fö

rbjud

en, se sid

an 72

Till dig som vill skriva mer…

Loppisfyndet Familjen har varit på loppmarknad och köpt ett gammalt föremål.På natten händer det underliga saker.

Skriv och berätta om loppmarknaden och vad som händer på natten.

Telefonsamtalet En dag ringer ett av barnens lärare hem. Vad har hänt?

Skriv en inledning.Skriv en dialog mellan läraren och föräldern.

3

4

Läs igenom och förbättraPå sidan 68 fi nns tips som hjälper dig att förbättra din text.

Minns du hur dialoger skrivs?

Läs på s.10 om du är osäker.

4711934_BoSV05_INL.indd 17 2015-06-16 09:35

boken om svenska åk 5 - liber · uppgift där eleverna tränar den texttyp de har arbetat med i...

Documents