Ytterbyns rektorsområde

Kvalitetsredovisning 2008/2009

Innehållsförteckning

Förutsättningar sid 2 Processen sid 5 Mål och resultat sid 8 Demokrati och öppenhet sid 10 Återblick på 2007/2008 års mål sid 11 Åtgärder för fortsatt utveckling sid 11 Prioriterade mål lå 2008/2009 sid 12

1. Förutsättningar Ytterbyns rektorsområde Ytterby rektorsområde omfattat två skolområden med två mils avstånd. Ytterbyns skola omfattar förskoleklass, årskurserna 1-6, fritidshem samt förskola med tre avdelningar. Pålänge skola omfattar förskoleklass, åk 1-3, åk 4-6, fritidshem samt förskola med en avdelning Upptagningsområdet är för barn från 1 år till 13 år. Modersmålsundervisningen för kommunens grundskolor samordnas genom rektor på området. Ryssbälts förskola ingår också, men drivs som ett föräldrakooperativ och rektors uppdrag innebär endast ett inspektionsansvar. Organisation Antal barn Antal personal Förskolan Pålänge 18 barn 3 personal

Ytterbyn 54 barn 9 personal Skolbarnsomsorg Pålänge 12 inskrivna 65 % tjänst

Ytterbyn 31 inskrivna 2 personal

Förskoleklass Pålänge 7 elever 60 % tjänst Ytterbyn 10 elever 1 tjänst Åk 1 – 6 Pålänge 34 elever 3,16 tjänst

- åk 1-3 15 elever - åk 4-6 19 elever Ytterbyn 98 elever 8,45 tjänst

- åk 1 17 elever - åk 2 13 elever - åk 3 17 elever - åk 4 18 elever - åk 5 16 elever - åk 6 17 elever

Totalt antal barn Pålänge 59 barn/elever

Ytterbyn 162 ” ” 221 barn/elever

Organisering av undervisningen Skolan I Pålänge är undervisningen organiserad i förskoleklass, åk 1-2-3 och åk 4-5-6. Stöd till elever i behov av särskilt stöd ges inom ordinarie undervisningsgrupp och även utanför med stöd av specialpedagog eller ordinarie personal. Andra gruppindelningar organiseras inom ramarna för att möta elevernas behov. Pålänge skola har full behörighet i alla ämnen förutom i slöjd och hemkunskap. Slöjden har bedrivits på Innanbäckens skola med behöriga lärare. Hemkunskap har en av lärarna på skolan undervisat i. Alla pedagoger arbetar som mentorer och bildar ett arbetslag. I Ytterbyn finns alla elever i separata klasser i respektive årskurs. Klassernas storlek varierar mellan 13-18 elever. Alla pedagoger arbetar som mentorer och bildar tre arbetslag F – 2, åk 3 – 4 samt åk 5 – 6. Stöd till elever i behov av särskilt stöd ges inom ordinarie undervisningsgrupper. Ytterbyns skola har haft brist på språkbehörighet i tyska och spanska vilket medfört att ambulerande lärare från Manhemsskolan bedrivit denna undervisning i språkval. I ämnet NO bedrivs NTA – undervisning i alla klasser, vilket kompenserar att inte all personal har full behörighet. Arbetet sker delvis tematiskt inom arbetslagen. Skolan saknar även behörig lärare i hemkunskap. Undervisningen är genomförd med lärare på skolan. Förskolan Pålänge förskola arbetar med en åldersblandad grupp 1-5 år. Samarbete finns med fritidshemmet vid öppning och stängning samt vid skollov. Förskolan i Ytterbyn har ålderindelade grupper. På avdelning Jollen och Kajutan har de yngsta barnen sin hemvist och på avdelning Skutan tar vi emot de äldsta barnen. Inom förskolan bildar varje förskoleavdelning ett arbetslag. Personaltäthet Lärare per 100 elever Pålänge skola: 9,3 lärare/100 elever Ytterbyns skola: 8,6 lärare/100 elever Lärare med specialpedagogisk kompetens Under ht -08 var andelen lärare med specialpedagogisk utbildning 1,0 vid vårt rektorsområde. 0,75 % tjänst i Ytterbyn och 0,25 % tjänst i Pålänge. Under vt-09 arbetade vår specialpedagog även på Centrumskolan ca 40 %. Ht -08 0,75 specialpedagog/ 100 elever. Vt -09 0,45 ” ” / 100 elever Pedagoger i skolbarnsomsorgen Pålänge: 5,4 pedagoger/100 barn Ytterbyn: 6,4 pedagoger/100 barn Personaltäthet i förskolan 3 personal/ 18 barn

Lokaler och utrustning Datortätheten per elev i skolan behöver ökas. I övrigt upplevs tillgången till läromedel som acceptabel. Lokalerna är ändamålsenliga för undervisning och fritidsverksamhet. Pålänge är något trångbodda i sina lokaler. För förskolan finns behov av ombyggnationer. Pålänge har behov av en ändamålsenlig toalett samt ett vagnsförråd. I Ytterbyn saknas omklädningsrum för personalen samt att hela huset behöver en uppfräschning både inne och ute. Utemiljön omkring skol- och förskolorna är ett mycket användbart och nyttjat uterum, där undervisningen verkligen kan göras praktisk och problemlösande. Underhållet av lekutrustningen på våra förskolor behöver förbättras. Pålänge skola har renoverats och inventarierna är relativt nya. Slöjd och hemkunskap saknar ändamålsenliga lokaler vilket medfört att undervisningen bedrivits vid Innanbäckens skola. Detta har inneburit en ökad kostnad för bussresor med c:a 30.000 kr. PIM-utbildningen har ökat datortätheten för personalen. En interaktiv skrivtavla samt projektor och högtalare har installerats under våren. Ytterbyns skola är i stort behov av en total uppfräschning av samtliga lokaler. Korridorer och trappuppgångar är ej målade sedan skolan var nybyggd på 1950-talet. En satsning är påbörjad för skolans utemiljö. Skolgården har fått ny belysning samt markarbeten har påbörjats för att skapa lekvänligare förutsättningar. Fyra interaktiva klassrum iordningställdes under vårterminen 2008. Bärbara datorer och projektorer med högtalare har installerats i tre klassrum. På fritids finns en mobil projektor. Varje arbetslag har en digital kamera. PIM-utbildningen har ökat datortätheten för personalen. Förnyelse av läromedel pågår, samtidigt som en pedagogisk diskussion förs om hur de ska användas för att vara ett stöd för elevernas resultat. Ekonomi och resursfrågor Budgetuppföljningen har varit svår att göra under höstterminen 2008. Rektorsområdet förändrades men budgeten justerades inte fullt ut. Budget för vikarier till förskolan och fritids saknades, vilket gör ett underskott på dessa konton med 135 tKr. Elevhälsan (EHT) Inför läsåret 2008/2009 omorganiserades elevhälsan, vilket medförde en viss fördröjning av samverkansprocessen. Till Ytterbyns ro kom ht-08 ny rektor, ny specialpedagog och ny skolsköterska. Efterhand arbetades rutiner fram som gjorde tillgången till elevhälsan fullt acceptabel. Elevhälsoteamet har haft regelbundna träffar och arbetar allt mer målinriktat och används både som stöd och för handledning till alla personalgrupper. Mentorer kan anmäla ärenden till EHT. Klasskonferenser genomförs i mitten av varje termin. Där får EHT en samlad bild av utvecklingen i varje enskild klass. Mentor och ibland även undervisande lärare deltar.

2 Processer Beskrivning av kvalitetsarbetet Skolan Vid terminsstarten diskuterades uppdraget och vi tittade även på de lokala planer som finns samt skolans prioriterade mål och utvecklingsområden. Målen prioriteras gemensamt och kvalitetsarbetet bedrivs i arbetslagen. Uppföljning sker regelbundet under året och utvärdering görs i slutet av läsåret. Både rektor, specialpedagog och en av lärarna i Pålänge är nya på skolan och måste ganska snabbt komma in på banan. Förskolan Förskolan hade en planeringsdag i början av oktober. Dagen användes till att titta på målen för verksamheten samt göra en analys av föregående läsårs verksamhetsplan. Målet med dagens arbete var kvalitetsredovisning av verksamheten samt verksamhetsplan för innevarande läsår. Mål, uppföljning, utvärdering samt åtgärdsplanering görs även i förskolan inom arbetslagen. Prioriterade mål och utvecklingsområden lå 2008/200 9

• Tydliggöra målen i olika ämnen och årskurser för elever och föräldrar. • En satsning på ämnet svenska kommer att göras, där målet

är att alla elever skall kunna läsa när de lämnar åk 1. • Utveckla det matematiska tänkandet för alla elever. • Integrera ämnet ”Hållbar utveckling” i de olika skolämnena. • Ta fram underlag för skriftliga omdömen i alla ämnen • Utveckling av pedagogiska arbetet men Interaktiva skrivtavlor • Regelbundna friskvårdsaktiviteter med pedagogiska inslag där elevernas

fysiska ansträngningar kopplas till teoretiska kunskaper samt främjar fokus på nyttig mat med minskat sockerintag.

• Utvecklingen av kvalitetstänkande på respektive enhet ska fortsätta. Mål prioriteras gemensamt och arbetet förläggs till arbetslagen.

Några utvecklingsområden att lyfta fram: Skolan - Under året har arbetet fortsatt med att tydliggöra kunskapsmålen för elever och föräldrar. Målen skall vara väl kända hos elever och föräldrar. Eleverna har i sitt vardagliga arbete fått veta vilket mål de arbetar mot. Föräldrarna har fått information vid föräldramöten och utvecklingssamtal. Vi kommer att fortsätta detta arbete för att speciellt föräldrarna ska bli mer delaktiga. - I årskurs 1 har det satsats särskilt mycket på svenska och att alla elever ska lära sig läsa. Alla elever har nått målet att lära sig läsa och skriva när de lämnar åk 1. - Vi har arbetat med att utveckla det matematiska tänkandet för alla elever. Barnen har fått lösa problem tillsammans på olika sätt i alla årskurser. De har fått arbeta mer laborativt. Dokument har tagits fram för att tydliggöra målen i åk 3 och åk 5 vilket har gjort eleverna mer

medvetna om vad som krävs av dem i matte. Kontakt har tagits med kommunens matematikutvecklare för att starta fortbildning av personalen kommande läsår. - Skolans IKT-utveckling. Samtliga pedagoger har under året klarat steg tre i PIM-utbildningen (PIM = Pedagogisk Information och Mediakunskap). Kommunens IKT-pedagog har varit ett stort stöd i utvecklingsarbetet med de interaktiva tavlorna. Hon har regelbundet under året träffat och handlett personalen i Ytterbyns skola. Hon har även startat upp detta utvecklingsarbete i Pålänge skola, som fick sin Interaktiva tavla sent under vårterminen. - Skolorna har arbetat fram en blankett för skriftliga omdömen i alla ämnen. Skriftliga omdömen har upprättats inför utvecklingssamtalen både på hösten och för vårterminen. Ytterbyns skola - Hållbar utveckling. Ytterbyns skola är med i ett kommunalt samarbetsprojekt med Kampala. Arbetslagen har arbetat fram mål för arbetet med hållbar utveckling. En lärare från skolan har besökt vår partnerskola i Kampala och rektor för denna skola har varit till oss i Ytterbyn. Vi har mycket att lära av varandra och arbetet bedrivs inom flera områden - ekologiskt, socialt och ekonomiskt. - De interaktiva tavlorna har använts flitigt i klassrummen tex för att visa bildspel, film och ta fram fakta. - Unikum, webbaserat program för IUP och skriftliga omdömen. Ytterbyns skola har varit en av försöksskolorna för detta utvecklingsprojekt. - Friskvårdsaktiviteter. Årskurs sex har haft filosofiska promenader en gång per vecka. Årskurs två och förskoleklassen har gått en promenad varje morgon. De andra klasserna har haft friskvårdsaktiviteter, men inte med samma regelbundenhet. Aktiviteterna har ofta gjorts tillsammans i arbetslagen. Pålänge skola - Verksamheten planeras som en röd tråd genom hela skolan. Gemensamma temadagar, studiebesök och friluftsdagar är några exempel där vi samverkar över klassgränserna. - Samverkan har även skett mellan förskoleklassen och åk 1 i ämnena engelska, idrott och hälsa samt under april och maj även i NTA och läsgrupper i F- åk 2. Eleverna har även haft PRAO på förskolan samt inom elevens val kunnat välja förskolan. Skolans elever har även varit till förskolan och läst sagor för barnen. - Skolan och förskolan har gemensamt Vasalopp och julavslutning med jullunch. - Entreprenöriellt förhållningssätt är en självklar del av skolarbetet. Att låta eleverna utveckla sin nyfikenhet, fantasi, undersöka, upptäcka samt dra egna slutsatser. Att inhämta extern hjälp är självklart. Lokala företagare, föreningar samt organisationer är viktiga samarbetspartners och kontaktas vid behov. Förskolan - Förskolorna har startat en mattecirkel ”Matematik i förskolan” under ledning av kommunens matematikutvecklare.

- Pålänge förskola arbetar temainriktat. Årets tema har varit jordbruk och inneburit många upplevelser hos bönderna i byn. Mål – Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur. (Lpfö 98). Föräldrar och barn har varit delaktiga i valet av tema samt i planeringen och genomförandet. Många besök är gjorda hos bönderna i byn. Barnen har kunnat följa årstidernas påverkan på jordbruket, se djuren ungar växa upp, få rida och åka hästskjuts. Det är bra att ha ett tema ett helt läsår för då blir genomförandet lugnare. Personalen har fotograferat och intervjuat barnen och kunnat se att barnen har fått ett ökat kunnande och förståelse. Allt har dokumenterats och finns i barnens portfolio. - Ytterbyns förskola har utvecklat samarbetet med hela förskolan. Det har haft Höstkalas, Vasalopp, Vårkalas, Gårdsstädning och Öppet Hus. Ett exempel på utvecklingsarbete: Mål – Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förstår vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. (Lpfö 98). Personalen har gett barnen möjlighet att prova på olika rörelseaktiviteter tex. Innegymnastik, stavgång, skridskoåkning, skidor. En förmiddag/vecka i gymnastikhallen, dessutom en ”utedag”/vecka. Hela arbetslaget har varit aktiva i planering och genomförandet. För barnen var det veckans höjdpunkt att få komma till gymnastikhallen. De har även lärt sig åka skidor och skridskor. Vi tror att höstens promenader med stavar har bidragit till den goda skidtekniken. Allt har dokumenterats och finns i barnens portfolio. Övergripande områden - Arbetsgrupper har bildats för övergripande arbetsområden. Vi har bildat en LSK (Lokal skyddskommitté), kris- och stödgrupp, kvalitetsgrupp och hemsidans redaktörer. - Det sedan tidigare påbörjade samarbetet/samverkan mellan förskolan, fritids och skolan påverkar arbete i högre grad än tidigare. Tydliga rutiner beträffande stadieövergångarna har utarbetats. Samverkan mellan förskolan och skolan sker genom en väl strukturerad handlingsplan för överlämnande av barn/elever samt genom väl planerade besök inför stadiebyten. Svårigheter att hitta gemensam planeringstid försvårar samverkan och försenar utvecklingsprocessen både inom och mellan förskolan, fritids och skolan. Enkätundersökningar Skolorna har deltagit i den kommungemensamma enkätundersökningen ”Klassens kvalitetsrapport” som genomförs både höst- och vårtermin. Enkätundersökningarna har presenterats och analyserats i alla klasser och på skolrådet. Varje klass har utifrån sina resultat gjort en åtgärdsplanering. Vi har genomfört enkätundersökningen tre gånger och kan se att resultaten förbättras. Pedagogerna tycker dock att vissa frågor är svåra att förklara för eleverna i de lägre åldrarna, vilket kan påverka resultatet.

Personalen har deltagit i en arbetsmiljöundersökningen för medarbetare i Kalix kommun. Arbetsmiljöundersökningen för personalen är redovisad på arbetsplatsträffar och kommer att analyseras i Lokala skyddskommittén där även förslag på åtgärder tas fram. 3. Mål och resultat Styrning och ledning Rektor har uttalat sin vision och målet med arbetet på enheten. Barnet/elevens utveckling och lärande ska alltid vara i fokus. Rektor är garant för barnen och elevernas rättsäkerhet. Rektor har regelbundna, schemalagda möten med de olika arbetsgrupperna. På tisdagarna har det varit Arbetsplatsträff för skolan, varannan vecka på resp. skola. Elevhälsoteam har också träffats på tisdagarna, varannan vecka i Ytterbyn och en gång per månad i Pålänge. Måndag morgon har vi infomöte på skolan i Ytterbyn. Förskolan har haft Personalkonferens en kväll per månad. De flesta mötena har varit gemensamma för båda förskolorna. Ytterbyns förskola har även haft husmöten varannan torsdag. Information skickas i första hand via mail, så att våra träffar kan användas till utvecklingsfrågor och pedagogiska diskussioner. Rektors rådgivande organ elevråd och skolråd har träffats regelbundet under året. Systematiskt arbetsmiljöarbete Utrymningsövningar är genomförda och utrymningsplan finns Brandsyn och skyddsrond är genomfört i samtliga lokaler samt för utemiljön på enheten. Elevrådet har reviderat de ordningsregler som gäller för skolan. Samtliga klasser har varit delaktiga och lämnat synpunkter. Åtgärder vid tillbud och olycksfall dokumenteras och följs upp samt skickas in till kommunens arbetsmiljösamordnare. Medarbetar- och lönesamtal har genomförts med all personal. Personalens sjukfrånvaro följs upp. All pedagogisk personal har ett mentorsansvar, vilket innebär att de ansvara för en grupp barn i kontakten mellan skolan och hemmet. Ett övergripande fokus på styrdokumenten har prioriterats under året. Läroplanens kunskapssyn har diskuterats. Valda fortbildningar har riktats mot innehållet i läroplaner, kursplaner, IUP och skriftliga omdömen. Kunskaper Skolans mål är att alla elever i varje skolår uppnår målen i alla ämnen. Diagnostiska prov för åk 2 i svenska och matematik Samtliga elever når målen – 100%. Andel elever i årskurs 5 som når målen i de natione lla ämnesproven Ytterbyn Pålänge Svenska 16 av 16 = 100% 11 av 11 = 100% Matematik 14 av 16 = 88% 11 av 11 = 100% Engelska 15 av 16 = 94% 10 av 11 = 91% Andel elever i årskurs 5 som når målen i alla ämnen Ytterbyn 13 av 16 = 81%

Pålänge 10 av 11 = 91% Andel elever i åk 6 som når målen i nationella ämne sprov för åk 5 Ytterbyn 1 elev i matematik = 100% Andel elever i årskurs 5 som uppnår målen i natione lla prov 2005 – 2009 samt elever i åk 2 som når målen i Skolverkets diagnostiska prov. (redovisning i procent) Skola Ytterbyn Åk 5 Ämne/ År 2005 2007 2008 2009 Svenska 88 100 95 100 Matematik 100 100 95 88 Engelska 78 100 90 94 Åk 2 Ämne/ År 2005 2007 2008 2009 Svenska 100 100 100 100 Matematik 100 100 100 100 Skola Pålänge Åk 5 Ämne/ År 2005 2007 2008 2009 Svenska 88 100 100 100 Matematik 100 100 100 100 Engelska 75 100 100 91 Åk 2 Ämne/ År 2005 2007 2008 2009 Svenska 100 100 100 100 Matematik 100 100 100 100 För en ökad måluppfyllelse är det viktigt att rektor och personal fortlöpande kommunicerar mål och resultat. Elevernas kunskapsutveckling måste följas upp systematiskt. Skriftliga omdömen i alla ämnen skrivs inför utvecklingssamtalen. Arbetslagen tar på sina planeringsmöten regelbundet upp elevärenden och gör analyser av elevernas resultat. Denna uppföljning är viktig för att skolan ska kunna utveckla verksamheten och nå ännu högre måluppfyllelse samt tidigt fånga upp elever i behov av stöd. Mentor kan anmäla elevärenden till Elevhälsoteamet. För de elever som ej uppnår målen utformas åtgärdsprogram i samråd med föräldrar och elever. Resultaten från de nationella ämnesproven i åk 5 har följts upp och stödjande åtgärder har vidtagits för de elever som inte helt nått målen. Plan för uppnående mål enligt LUS- mätningarna har tagits fram vilket stödjer och förbättrar resultaten.

Analys och bedömning hur väl verksamheten når lokal a och nationella mål Verksamheten har en hög måluppfyllelse och god uppföljning. I åk 5 var det två elever som inte uppnått målen i matematik och två elever i engelska. För dessa elever finns stödjande åtgärder och för två av dem pågår olika utredningar. Elevhälsan finns med i det arbetet. 4. Demokrati och öppenhet Elevråd och elevinflytande Eleverna tränas i demokratiska arbetsformer på klassråd och elevråd. Elevinflytandet har förbättrats vilket enkätundersökningar och samtal med elever visar. Eleverna är till viss del med och planerar sitt vardagliga arbete. Med stigande ålder är eleverna mer delaktiga. Samtliga klasser är representerade i skolornas elevråd. Ett antal möten har hållits under året. Medel har tillskjutits till elevrådet som i samråd har prioriterat inköp av diverse utrustning för spel och lek. Skolans ordningsregler har reviderats i samråd med elever och föräldrar. Eleverna har deltagit i en Barnkonsekvensanalys av en ny gång- och cykelväg mellan Grytnäs och Ytterbyn. Projektet drev av Vägverket Norr i Umeå. Föräldrainflytande Föräldrainflytandet fungerar genom loggböcker, direkta samtal och skolråd. Skolrådsprotokoll skickas ut till alla skolans föräldrar. I samtalen med föräldrarna har framkommit att man känner trygghet för sina barn när de vistas i skolan. Föräldrarna anser att första prioritet är ordning och arbetsro i klassrummet. Det anses också viktigt att lärarna lyssnar på eleverna och vågar vara tydliga ledare och ställer krav. Många kunskaper och sociala färdigheter vill man att eleverna ska få träna på och utveckla. Föräldrar, lärare och elever måste samarbeta för att undervisningen ska fungera bra, anser alla inblandade. Utvecklingssamtalen bygger idag på ett trepartssamtal där eleven, föräldrarna och lärare har lika stor delaktighet. Föräldrarna är mycket positiva till utformningen vilket de uttryckt vid samtalen. Skriftliga omdömen i alla ämnen har inneburit att föräldrarna på ett tydligare sätt har fått förståelse för skolans uppdrag. Det gemensamma ansvaret för barnets utveckling och lärande har ökat. Skolbarnsomsorgen och förskolan har en daglig kontakt med föräldrarna. Vilket ger en snabb och rak kommunikation. Vi ser föräldrarna som en viktig resurs. Vid Pålänge förskola har föräldrarna varit delaktiga vid valet av tema för läsåret. De uppskattar att barnen får lära sig mer om byns lokala kultur. Samverkan Personalen samverkar inom sitt arbetslag och mellan olika arbetslag. Vi har ett gemensamt ansvar för våra barn/elevers utveckling och lärande. Samverkan mellan skola, förskoleklass och förskola har utvecklats. Man upplever större förståelse och insyn än tidigare. Förskoleklassens deltagande i sista utvecklingssamtalet på förskolan upplevs av alla parter som positivt och bäddar för en bra start i skolan.

Gemensamma möten har genomförts med mottagande skola för att skapa bra rutiner vid övergångar. Arbetet med att underlätta elevernas övergång till 7-9 skolan har pågått under året och önskemål är att det kommer att förbättras ytterligare. I Pålänge sker en samverkan mellan förskola och fritidshemmet vid öppningar och stängningar samt under loven. Pålänge skola och förskola har samma skolgård, vilket gör att barnen och eleverna möts på raster och de äldre barnen leker med förskolebarnen. Bedömning och betygssättning Alla elever har en individuell utvecklingsplan (IUP). Utvecklingssamtal hålls minst en gång per termin där elever och vårdnadshavare tillsammans med mentor beslutar om vad eleven skall utveckla för att nå läroplanens uppsatta mål eller högre måluppfyllelse. Skriftliga omdömen i alla ämnen är underlag för utvecklingssamtalet. Uppföljning på elevernas kunskapsutveckling sker kontinuerligt under läsåret. 5. Återblick på 2007/2008 års mål Förskolan All personal har gått utbildning i ”Pedagogisk dokumentation”. Barnens lärande dokumenteras tydligare. Personalen ställer frågor till barnen utifrån det som barnen gör och skriver ner barnens tankar. Barnen har en egen portfolio-pärm att spara material i. Barnen kan själva följa sitt eget lärande. Förskoleklass och fritidsverksamhet Gemensamma kompetensutvecklingsdagar mellan skola, förskoleklass och fritids med fokus på att öka samverkan. Samverkan ser i första hand mellan förskoleklass, åk 1 och åk 2. Förskollärarna i förskoleklasserna har gått utbildning i massage och masserar sina eleverna regelbundet. Skolan Satsningen på IKT i skolan har fortsatt. Datorn och den Interaktiv skrivtavla används i den dagliga undervisningssituationen. Kommunens IKT-pedagag handleder personalen. Arbetslagen arbetar mer tillsammans med en gemensam grupp elever och har ett uppdelat mentorsansvar. Att arbeta tillsammans är en styrka, fler som ser det enskilda barnets behov och dessutom blir arbetet roligare. Ett förtydligande av våra kunskapsmål mot elever och föräldrar pågår. Eleverna blir mer delaktiga i sitt eget lärande när de förstår vad målet är och vad de ska lära sig. Alla elever arbetar med Livskunskap, där Hållbar utveckling och hälsa/friskvård är vår profil. Specialpedagogens roll som handledare har stärkts. Elevhälsosteam med kurator, skolsköterska, specialpedagog och rektor har skapats vilket inneburit stora förbättringar i elevhälsosarbetet. 6. Åtgärder för fortsatt utveckling Åtgärder för ökad måluppfyllelse samt fortsatt foku s på styrdokumenten är vårt prioriterade område .

• Utveckla vårt målarbete. Den pedagogiska planeringen görs utifrån strävansmålen. Tydliga rutiner för uppföljning och analys av resultat.

• Tydliggöra målen i olika ämnen och årskurser för elever och föräldrar. Vilket ökar förståelsen för skolans uppdrag och de förväntningar vi har på elevens kunskapsutveckling.

• Prioritera mål som följs upp och utvärderas tillsammans med de enskilda eleverna. • Fortsatt satsning på ämnet svenska kommer att göras. En god läsförmåga och god

läsförståelse är grunden för att lyckas i andra ämnen. • Utveckla det matematiska tänkandet för alla elever genom att utmana eleverna i mer

laborativt arbete dvs praktiska och problemlösande uppgifter. • Integrera ämnet ”Hållbar utveckling” i de olika skolämnena. Hållbar utveckling för oss

är att värna om vår miljö både ekologiskt, socialt och ekonomiskt. • Skriftliga omdömen i alla ämnen ska öka elevernas delaktighet i sitt eget lärande. • Utveckling av det pedagogiska arbetet med Interaktiva skrivtavlor. • Regelbundna friskvårdsaktiviteter med pedagogiska inslag där elevernas

fysiska ansträngningar gör att de får energi för sitt skolarbete. • Studiero i klassrummen är grunden för en god lärandemiljö. • Fortsätta att utveckla samverkan för att skapa en Vi-känsla för vår förskola och skola.

Prioriterade mål och utvecklingsområden lå 2009/201 0

• Tydliggöra målen i olika ämnen och årskurser för elever och föräldrar • Elevernas delaktighet och inflytande i sitt dagliga skolarbete ska öka • En satsning på ämnet svenska – ”Att skriva till läsning” för åk F – 3, där målet är att

alla elever skall kunna läsa när de lämnar åk 1.

• Utveckla det matematiska tänkandet för alla elever. MA-projekt för åk 4-6.

• Integrera ämnet ”Hållbar utveckling” i de olika skolämnena.

• Utveckla dialogen elev-hem-skola. Webbaserad IUP och skriftliga omdömen - Unikum

• Regelbundna friskvårdsaktiviteter med pedagogiska inslag där elevernas fysiska ansträngningar kopplas till teoretiska kunskaper samt främjar fokus på nyttig mat.

• Värdegrundsarbete – Alla elever arbetar med Livskunskap.

O-tolerans mot mobbning.

• Utvecklingen av kvalitetstänkande på respektive enhet ska fortsätta. Mål prioriteras gemensamt och arbetet förläggs till arbetslagen.

Datum 2010-01-18 Personalen samt rektor Monica Wallgren Ytterbyns rektorsområde