Elevers vetenskaplighet i text Progression i ämnet svenska från åk 1–3 på gymnasiet Ulrika Németh

Det står även i texten ett flertal gånger att Nena är oskuld innan hon träffade Billy. Att vara oskuld har förmodligen varit en viktig del av Nenas uppväxt. Nena är uppfostrad att vara försiktig, tillbakadragen och kunnig, det syns tydligt i när hon inte vågar ta diskussionen med Billy när hon vill köra men hejdar sig eftersom hon inte vill skapa en konflikt och vara Billy till besvär. Billy tar stor plats, ska visa framfötterna hela tiden med kommentarer och ageranden. T.ex. på s.17 när Billy och Nena kör på motorvägen och det är mycket köer.

Vad ska jag prata om?

Kritisk blick på skrivpedagogiken i Sverige Vad är genrepedagogik? En undersökning av elevtexter på Östra

gymnasiet En analys av elevtexter utifrån

genrepedagogik/sociosemiotik Vad lär sig elever från åk 1 till åk 3? Vad verkar vara svårare att lära sig? Konsekvenser för vår undervisning?

Ur: På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne” av Fredrik Hansson 2011 Eleverna förväntas skriva utan

skrivundervisning (Parmenius Swärd 2008)

Skrivandet är en del av en ”göra”-kultur

Elevernas skrivutveckling är inte svensk-undervisningens förtjänst.

Skrivpedagogiken är expressionistisk (Westman 2009)

”individualism, narcissism, undervisning som terapi”

Vad vill eleverna ha (enligt Parmenius Swärd 2008)?

”Metakunskap för analys och kritisk granskning”

”Stilvariation för möjlighet till alternativ

”Text- och genremedvetenhet”

Vad behöver läraren?

Läraren låter vardagliga uttryck som ”bra” fungera som vikarierande metaspråk. (Olsson Jers 2010)

Genrepedagogik

Australien – ”Sydneyskolan” Demokratisyn på skolan Funktionell grammatik

(sociosemiotik)

Språk som valmöjligheter

Register Matematik

• Uppgift • avhandling

Register Svenska

• Litterär analys

• avhandling

Register Historia

• Rapport • avhandling

Språket

Genrer och steg

Genrefamilj

Faktatexter

Historiska texter

Förklaringar

Instruerande texter

Beskrivande rapporter

Värderande texter

Respons på texter

Argumenterande texter

Berättelser

Vad innebär genre? Hur skriver man texter på ett funktionellt sätt i

ett specifikt socialt sammanhang Vad skriver man om? Vilka ord ska väljas just

här och av vilken orsak? Vilka relationer skapas genom texten? Vem

skriver? Vem ska läsa? Vad erbjuds eller krävs?

Hur ska texten utformas så att den fungerar i just det här sammanhanget?

Språkets metafunktioner:

Ideationellt= innehåll

Inter-personellt= relationer

Textuellt = hur sätts allt

ihop och skapar en

text?

Genrepedagogiken

Grammatiska och lexikala byggstenar bygger upp genrerna. Man stannar inte på styckesnivå (inledning, avhandling, avslutning)

Eleverna måste bli medvetna om hur texter byggs upp för att vara funktionella, dvs. fungerar i ett specifikt sammanhang och därmed varför texten ser ut som den gör.

Texterna ser olika ut i olika skolämnen! Olika grammatiska och lexikala byggstenar används i olika ämnen!

Vetenskaplighet – vad är det?

Produktion av ny kunskap Bygger på kunskap som finns Bevis Dokumentation (Undersökningen ska kunna upprepas) Kritisk hållning

Vetenskapligt språk?

Begrepp som tillhör just detta register (ämne)= juridiskt, ekonomiskt, historiskt, samhällsvetenskapligt, språkvetenskapligt, matematiskt, litteraturvetenskapligt osv.

Avancerad meningsbyggnad?

- Nej, oftast inte:

”Med skrivroller vill han synliggöra att skrivande är mer komplext än kognitiv problemlösning i skrivpedagogisk forskning.” (ur Nordmark 2014)

Jfr: Snabbt vill jag äta brödet.

Inpackningen gör det avancerat! (Man kan packa ur innehållet och se vad det består av)

Olika personer som skriver gör det ur olika roller. Med hjälp av de här olika rollerna vill han göra synligt att när elever skriver så är det mycket svårare än att se det som att eleverna löser problem med hjälp av att de tänker än vad de som forskar om skrivande och pedagogik tycker.)

Aspekter av vetenskapligt språk enligt sociosemiotik/genrepedagogik

Textuellt: Konnektorer (sambands-markörer)

Interpersonellt: Auktoritet och trovärdighet

Ideationellt: Abstraktion och grammatiska metaforer

Konjunktioner, adverb, pronomen

Påståendesatser, Modalitets-markörer (sannolikhet, vanlighet)

Verb och adjektiv = substantiv (nominalisering), innehållet ”packas ihop”

Därför, eftersom, när, där, detta, men, och

Detta visar att… Modala hjälpverb: Kan, bör, Satsadverb: Ofta, möjligtvis, nog, säkerligen

Regeringens maktutövning = de som regerar utövar makt

Vårt material

81 elever Samhällsprogrammet,

teknikprogrammet, ekonomi-programmet

Urval för idag:

Referat Jag och mina språk (utredande) Essä Litterär analys åk 3

Hur vi arbetar med analysen

Inringning av kvalitetsdrag i de olika texterna (betyg?)

Formalia? Språkliga drag utifrån genrepedagogik

Utdrag ur Astrids referat (åk 1) Att använda andras texter ”Sova bättre” eller ”tycka mer om mig själv” var vanliga exempel som eleverna gav. Makower försökte därför ge dem tips på hur de kunde hantera sina negativa tankar och hälpa dem att finna mer hälsosamma beteenden. De flesta av studenterna var också osäkra på om de skulle lyckas i framtiden och hade satt höga mål. Makower berättade då att man ska drömma mycket men att man alltid får ångra sig.

Kan: Citera, urval, referatmarkörer, konnektorer av olika slag (tillägg, orsak, modifikation, tid), (grammatiska metaforer)

Utdrag ur Astrids ”Jag och mina språk”-text (åk 1) Att använda andras texter Jag har ganska mycket för mig på fritiden och ingår på

så sätt i flera olika grupper, och pratar därför olika gruppspråk. Lundahl och Sjöstedt beskriver gruppspråk i boken Nya svenska språket(2006) som ett sätt att tala på inom olika grupper. De menar att det utvecklas en speciell jargong inom dem yrken och grupper man tillhör. Lundahl och Sjöstedt pekar också på att det ofta utvecklas slangord inom olika grupperingar och att gruppspråket ofta också används som ett sätt att känna gemenskap inom sin grupp.

Kan: Relevanta begrepp, konnektorer (orsak, tillägg) referatmarkörer, hänvisningar, (interpersonellt (frekvens))

Utdrag ur Astrids essä (åk 2) Att förhålla sig till andras texter

I dikten ”Svarta vykort” skriver Tranströmer ”Almanackan fullskriven, framtid okänd”. Detta menar jag är en tolkning på livets föränderlighet och att inget är förutbestämt. Det kanske ser ut som att hela livet är planerat och vetskapen om vilket det nästa steget blir är totalt. Men det är aldrig möjligt att veta hur människorna runt omkring reagerar på handlingar och skeenden, vilka kan komma att påverka utgången i ditt liv. Även om allt är planerat in i minsta detalj kan något oförutsebart hända som vänder upp och ner på din värld, på ett sätt som omöjligt kan vara förutbestämt. Kan: (Relevanta begrepp), konnektorer (orsak, tillägg, beskrivning,) referatmarkör, auktoritet, grammatiska metaforer

Utdrag ur Astrids litterära analys, (åk 3) Att diskutera och bevisa

I den första beskrivningen av honom så nämns det att han har en asiatisk accent och då skulle man kunna anta att läkaren faktiskt är en asiat och att resterande beskrivningar av honom är korrekta. Om detta skulle vara fallet måste Billy ha kommit ihåg fel, och det skulle ju inte vara så konstigt med tanke på att han träffade läkaren i en kaotisk situation – när Nena håller på att förblöda. Dock nämns det ju senare i novellen att bilden av läkaren etsat sig fast i Billys minne, då borde han ju inte ha beskrivit honom på ett felaktigt sätt. Eftersom ingen på sjukhuset förstår vem han menar tyder det också på att Billys beskrivning är felaktig. Det betyder i sin tur att antingen så har Billy berättat i efterhand för berättaren att han beskrev honom fel eller så har berättaren tagit reda på det själv på något vis. Alternativt så skulle det kunna vara berättarens beskrivning av läkaren.

Kan: Modifiera (verb, adverb) Konnektorer (tillägg, modfikation, orsak, tid) Auktoritet, grammatisk metafor, referatmarkör

Utdrag ur Joakims referat (åk 1) Att använda andras texter Irena hjälpte ungdomarna att tänka på tankar som skulle hjälpa dem att släppa ångesten. Irena tog reda på att det var ungdomarnas höga mål som gjorde så att de fick ångest och det finns flera exempel på hur höga mål de hade t.ex. juridik, arkitektur, handelshögskola och medicin. Maria Carling berättar också att Irena blev överraskad hur ungdomarna pluggade. Hon beskriver att de läste från början till slut och memorerade varenda detalj och att det inte finns något som är viktigare än någonting annat. Irena tycker att det är viktigt att man drömmer stort och att det finns flera vägar att nå dit man vill komma men att man måste kolla om det finns andra alternativ.

Kan: referatmarkörer, konnektorer (tillägg, modifikation),

Utdrag ur Joakims ”Jag och mina språk”(åk 1) Att använda andras texter När jag pratar med kompisar så pratar jag slang och

använder förkortningar på ord eller använder nya ”ord” som man kommit på själv. Jag har läst boken Källan men tyvär så glömde jag att ta med den hem när jag skulle skriva denna text så jag använder www.ne.se som källa istället. Andersson Lars-Gunnar skriver i www.ne.se/slang/309451 att slang används mest i skriftlig skönlitteratur och han skriver också att man sällan använder bara enstaka slang ord. www.en.se/dialekt skriver att dialekt är en språk variant inom ett geografiskt område.

Kan: Relevanta begrepp, konnektorer (orsak, tillägg) referatmarkörer, hänvisningar, (interpersonellt (frekvens))

Utdrag ur Joakims essä åk 2 Att exemplifiera (bevisa) Som exempel använder jag mig av Adam. Adam är en karaktär i filmen 50/50 (Jonathan Levine, 2011). Han är ett bra exempel på det jag precis nämde. Adam är cancersjuk och hans chans att överleva är 50/50. När han fick reda på att han är cancersjuk så går hans liv under. Hans liv blir bara sämre och sämre för varje dag som går, men det är inte cancern i sig som gör hans liv sämre utan det är han själv. Han kan inte se att chansen att överleva är 50 %, utan han ser på sin situation som 50 % risk att dö. Jag tror att beroende på vad man är för typ av person så varierar synen på döden. Är man positivt lagd av sig så är det lättare att ta in nya intryck och idéer. Men som i Adams fall så blir det svårare, eftersom han är redan övertygad om att hans egen situation är någonting negativt. Kan: konnektorer (tid, förutsättning,modifikation, orsak), (grammatiska metaforer) hänvisning

Utdrag ur Joakims litterära analys (åk 3) Att diskutera och bevisa Det står även i texten ett flertal gånger att Nena är

oskuld innan hon träffade Billy. Att vara oskuld har förmodligen varit en viktig del av Nenas uppväxt. Nena är uppfostrad att vara försiktig, tillbakadragen och kunnig, det syns tydligt i när hon inte vågar ta diskussionen med Billy när hon vill köra men hejdar sig eftersom hon inte vill skapa en konflikt och vara Billy till besvär. Billy tar stor plats, ska visa framfötterna hela tiden med kommentarer och ageranden. T.ex. på s.17 när Billy och Nena kör på motorvägen och det är mycket köer. Billy började gräla med alla som kör så att de nästan går ut ur sina bilar, men Nena säger till Billy att han ska sluta med det han gör och lugna ner sig. Här syns det att Billy vill visa framfötterna och med spydiga kommentarer försöker visa sin manlighet samtidigt som Nena försiktigt ber Billy att sluta tjafsa med alla.

Kan: Begrepp, Modifiera (adverb) Konnektorer (tillägg, orsak, tid) Auktoritet (frekvens),

Utdrag ur Fannys referat (åk 1) = Att använda andras texter och att skriva med egna ord 400 16-åringar fick göra olika tester. Av de 400

personerna valdes 14 ut och 2 av dem var killar resten tjejer. Dock utförde bara 5 av dem hela behandlingen. Något annat som överraskade Irena var elevernas sett att plugga! Eleverna slog upp boken och läste igenom varje detalj och många av dem ansåg att det bara var deras fel om det skulle gå dåligt på provet. Hennes mål var att hjälpa eleverna att hitta bättre och nyttigare tankar och beteende hon hjälpte dem även med att plugga på ett bättre sätt.

Kan: (referatmarkörer), konnektorer av olika slag (tillägg, modifikation), (grammatiska metaforer)

Utdrag ur Fannys ”Jag och mina språk”(åk 1) Att använda andras texter I texten ”intensiv ordväxling kräver känsla” beskrivs det hur olika personer uttrycker sig på sms. Något som är vanligt bland ungdomar är att skriva ”puss” och ”kram” eller till och med ”jag älskar dig” till personer de inte har någon form av kärleksförhållande med. Många ungdomar oroar sig för att låta ytlig eller dryg på sms och brukar därför använda sig av starka känslor och ofta ha smileysar med. Smaileysar används ofta för att uttrycka kännslotillstånd och ironi. Det brukar även vara så att ungdomar har fler skrivfel i sina sms än de har i sina skoluppgifter. Förkortningar är även väldigt vanligt, det tar mindre skrivtid och plats, det som är viktigaste är att budskapet kommer fram. Relevanta begrepp, konnektorer (orsak, tillägg, framhävande) referatmarkörer, (hänvisning)(interpersonellt (frekvens))

Utdrag ur Fannys essä (åk 2) Att använda andras texter, exempel På tal om de, är ”Öga för öga, tand för tand” ett talesätt som i vår kultur är känt genom Bibeln, det gamla testamentet. Det här talesättet beskrivs ibland som Talionprincipen och enligt NE innebär det att ”en brottsling ska tillfogas lika stor skada som den han själv åstadkommit genom sitt brott”. Själv kan jag tycka att hämnd är meningslöst eftersom att hämnd föder hämnd. En hämndlysten person som hämnas sänker sig till samma låga nivå som den person som utsatt honom för smärta. Men å ena sidan är det förståligt att människan hämnas för att bli sårad, nertryckt eller kränkt av andra är inget någon vill bli. Våra känslor styr över våra handlingar och faktum är det är väldigt svårt att bara ta emot smärta från andra utan att ge igen. Kan: , konnektorer (, tillägg, framhävande, motsats, orsak) referatmarkör, interpersonellt (auktoritet), (grammatiska metaforer)

Utdrag ur Fannys litterära analys (åk 3) Att förhålla sig till andra texter

Handlingar avslöjar många gånger en människas karaktär. I novellen skildras Nena som en omtänksam och godhjärtad person. ”I alla fall var Nena Daconte rädd att han skulle somna vid ratten. Hon öppnade en ask av alla presenterna som de fått i Madrid och försökte stoppa en bit syltad apelsin i munnen på honom.” (s.14) Tolkningen av denna mening kan vara att Nena försöker vara vänlig mot sin man eftersom att hon bryr sig och är aktsam om honom. Alltså omtänksam och godhjärtad. ”Bli inte rädd, sade hon med sin obändiga humor. Det värsta som kan hända är att den här kannibalen skär av mig handen och äter upp den” (s.18). Denna mening ger oss återigen en blid av att Nena är omtänksam. Denna gång försöker hon genom humor, lugna någon så att denne inte ska behöva vara orolig. Läser man hela stycket vet man att hon ligger på sjukhuset och att hon försöker lugna sin man trots att hon är illa tilltyglad. Kan: Citat, Modifiera (verb) Konnektorer ( motsats, förutsättning, framhävande, orsak,) Auktoritet,

Utdrag ur Marias referat (åk 1) Att använda andras texter (egna ord) De här gymnasieleverna har aldrig fått mindre än VG på ett prov och gör alltid sitt bästa. Att få ett bra betyg beror bara inte på hur mycket man har pluggat, utan också hur provet är upplagt, hur de mår och hur de sovit. Sättet hur eleverna når MVG överraskade Irena. För att få MVG pluggar de sig igenom allt. Varenda detalj blir lika viktig. Ibland pluggade de så mycket att de inte kunde somna. Allihopa behövde hjälp med sin sömnhygien.

Kan: (referatmarkörer), konnektorer (tillägg, modifikation,), (begrepp) = från texten

Utdrag ur Marias ”Jag och mina språk” (åk 1) Att använda andras texter

Jag pratar och kan bara en dialekt av det svenska språket, alltså stockholmska. Dialekter beskrivs som stora variationer inom varje dialektgrupp i ”Nya Svenska Språket” skriven av Lundahl och Sjöstedt (2009). Det står inget om stockholmska, men det står kortfattat om Norrländska och Östsvenska.

Kan: Relevanta begrepp, konnektorer (förtydligande, modifikation) referatmarkörer, hänvisning,

Utdrag ur Marias essä åk 2 Att förhålla sig till andras texter

I artikeln ”Libyska våldtäktsoffer dödas för heder” publicerad i Dagens Nyheter 2011-06-14 stod det en hel del om hur tjejer och unga kvinnor i Libyen blir våldtäktsoffer. Flera unga kvinnor våldtas av soldater framför sina pappor och bröder och blir sedan dödade av familjen, just för att behålla familjens heder. Det stod även om en attack mot en skola i Libyen där soldaterna delade upp flickorna i två kategorier. De attraktiva och icke attraktiva och började sedan våldta de förstnämnda. Den första tanken som slog mig när jag läste detta var ”är det inte soldater som ska skydda landet”, så detta var väldigt chockerade och avskyvärt.

Kan: konnektorer (, tillägg, utpekande,) referatmarkör,

Utdrag ur Marias litterära analys (åk 3) (Att använda andras texter) Utifrån det tematiska perspektivet så är det blodet som är

det största motivet och dess händelse som är viktigast. Handlingen fortsätter med att blödningen från det lilla såret blir bara värre och värre och snart så märker Nena att de behöver åka till ett sjukhus, där hon blir inlagd en tisdagsmorgon. I längtan att få träffa Nena morgonen efter, blir han nekad vid receptionisten för att de tillåter besökare endast på tisdagar. Detta leder till att Billy checkar in på ett enstjärnigt hotell. Billy inser liggandes helt ensam i hotellsängen att han inte skulle kunna leva utan Nena. Billy gör allt i sin makt för att inte behöva vänta 6 dagar innan han kan få besöka henne, men inget hjälper utan uttråkad stannar han kvar i hotellet de sista dagarna innan han får se sin fru igen.

Kan: Begrepp, Konnektorer (orsak, tid, rum, utpekande, modifikation), (grammatisk metafor)

Progression när det gäller vetenskaplighet?

Åk 1: referat och använda andras

texter

Åk 2: Förhålla sig till andras texter och använda som

bevisföring

Åk 3: Bevisföring, förhålla sig

kritiskt till andra texter, produktion av ”ny” kunskap

Progression som syns i språket?

Åk 1: ideationellt: verb

(referatmarkörer) Interpersonellt:

okritiskt förhållande till texten Textuellt:

Konnektorer

Åk 2: interpersonellt,

okritiskt förhållande till texten, men

modalitet Ideationellt: grammatiska

metaforer

Åk 3: Interpersonellt:

modifierade utsagor om text, till viss del kritiskt förhållande

till text Ideationellt: Begrepp och grammatiska

metaforer Textuellt: Genresteg

(vetenskaplig analys/rapport)

Fyra elever – Tre svenskkurser: Grammatiska metaforer, auktoritet och modifikation,

Astrid Joakim Fanny Maria

Åk 1 (G) (G)

Åk 2 G, A (G) (G), (A)

Åk 3 G,M, A M, A M, A (G)

Slutsatser?

Alla elever utvecklas - men alltför olika mycket…

När försvann Maria? Eleverna måste våga misslyckas (Astrid) Genrepedagogik ger lärarna ett metaspråk

att tala om texter och skrivande med varandra och med eleverna

Läsa mer om genrepedagogik?

Gibbons, Pauline. 2013. Lyft språket, lyft tänkandet. Språk och lärande. Stockholm: Hallgren & Fallgren

Holmberg, Per & Karlsson, Anna-Malin. 2006. Grammatik med betydelse. En introduktion till funktionell grammatik. Stockholm: Hallgren & Fallgren

Rose, David & Martin, J.R. 2013. Skriva läsa lära. Genre, kunskap och pedagogik. Stockholm: Hallgren & Fallgren

Eller kika på en video med David Rose och hur han arbetar med läsning på Youtube!