varmt välkomna! - uppdrag psykisk hälsa
TRANSCRIPT
Varmt välkomna!
1
Har du problem med
tekniken – eller inte kan
använda chattfunktionen.
Maila dina reflektioner till
Vi är många i mötet och därför har
ni inledningsvis avstängda
mikrofoner. Under tiden kan ni
använda chatten.
Chatten hittar ni under ”Chat”,
eller under ”More” beroende på
om ni har helskärm eller inte.
Använd den gärna för att
reflektera och diskutera under
tiden.
Material och länkar skickas ut efter dagens webbinarium!
2
Efter dagens webbinarium
kommer ni att få ett mail med
länkar och material:
▪ Länk till film med webbinariet
▪ Materialet vi använder idag
▪ Länkar till information och
verktyg som presenteras
▪ Länkar till kommande
webbinarier
Programpunkt Talare/deltagare
Välkomna Ing-Marie Wieselgren
Introduktion till dagens ämneIng-Marie Wieselgren, Marie Åsberg, Pernilla
Bergman
Forskare och experter om att fånga upp och förebygga
utmattning och PTSD – del 1
Marie Åsberg, Lotta Dellve, Ingibjörg
Jonsdottir, Ing-Marie Wieselgren
Kort paus
Forskare och experter om att fånga upp och förebygga
utmattning och PTSD – del 2
Pernilla Bergman, Maria Bragesjö,
Aleksandra Sjöström-Bujacz, Niclas Wisén,
Ing-Marie Wieselgren
Suntarbetsliv Charlotte Jonzon
Uppsummering av dagens diskussioner Ing-Marie Wieselgren
Möjlighet till samtal för de som önskar
Program för dagens webbinarium om återhämtning
3
Från teori till praktik i coronatider
4
Målet
HR och chefer inom
vård, omsorg,
socialtjänst och skola
har kunskap, verktyg
och förutsättningar
att stärka sitt
arbetsmiljöarbete
samt fånga upp och
nå ut till medarbetare
i behov av stöd med
anledning av
coronapandemin
Kunskaps-
inhämtning
Utveckling av
verktyg och
arbetssätt
Dialog och
spridning
Praktisk
användning
Praktisk tillämpning av
aktuell kunskap för att
motverka psykisk ohälsa
och sjukskrivning hos
välfärdens medarbetare
och chefer i hela landet.
Arbetet medfinansieras av
Vinnova
Syftet med dagens webbinarium
5
• Lyssna till goda råd från forskningen om hur
man som chef eller HR kan fånga upp och
förebygga utmattning och PTSD med
anledning av pandemin
...
...
...
...
6
Hur kan vi förebygga att
dessa risker uppstår?
Vilka risker är särskilt
aktuella just nu?
(exempel)
Inlånad personal med
annan/kortare utbildning eller
annan nyutbildad personal
Upprepad exponering för trauman
Samvetsstress
Hög arbetsbelastning under en
längre tid
Svårt med kollegialt stöd
Svårt med nära chefsskap
Konflikter
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
Hur kan vi hantera dessa risker på
arbetsplatserna?
Hur kan vi fånga
upp arbetsplatser
och medarbetare
där risken är stor?
EXEMPELExempel: Hur kan vi tänka?
Viktigt – men inte
det vi fokuserar på
idag
Viktigt – men vilka
riskerna är just nu
kan ni från era
verksamheter
Idag ska vi prata om hur vi konkret fångar upp de här
arbetsplatserna och medarbetarna och vad vi kan göra.
Just nu är det tomt här – men vi hoppas fylla på med konkreta
metoder, råd och verktyg under de närmaste två timmarna.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) är basen
Programpunkt Talare/deltagare
Välkomna Ing-Marie Wieselgren
Introduktion till dagens ämneIng-Marie Wieselgren, Marie Åsberg, Pernilla
Bergman
Forskare och experter om att fånga upp och förebygga
utmattning och PTSD – del 1
Marie Åsberg, Lotta Dellve, Ingibjörg
Jonsdottir, Ing-Marie Wieselgren
Kort paus
Forskare och experter om att fånga upp och förebygga
utmattning och PTSD – del 2
Pernilla Bergman, Maria Bragesjö,
Aleksandra Sjöström-Bujacz, Niclas Wisén,
Ing-Marie Wieselgren
Suntarbetsliv Charlotte Jonzon
Uppsummering av dagens diskussioner Ing-Marie Wieselgren
Möjlighet till samtal för de som önskar
Program för dagens webbinarium om återhämtning
7
Utmattning – en kort introduktion
8
Marie Åsberg
Professor emeritus, Karolinska institutet
• Vad menar vi med begreppet utmattning?
• Hur kan ett typiskt symtomförlopp se ut?
Stress
flight
fight
freeze
……
co
pin
g s
trate
gie
r……
åtgärda situationen
hantera känslorna
Aktiva (”approach”)
t ex problemlösning
söka information
Passiva (”avoidance”)t ex förnekande
önsketänkande
gnäll och självömkan
Stress är kroppens mobiliseringsreaktion på hot
9
Stress och sjukdom
Livskris
Akut livshotande
Akut livshotande, sena effekter
Kronisk
Kronisk, sena effekter
Anpassningsstörning
Akut stressyndrom
PTSD
Utmattningssyndrom
Kroppslig sjukdom
10
Sjukdomsbilden vid utmattningssyndrom
domineras av …
• ”hjärntrötthet”
• kognitiva störningar uppmärksamhet, koncentration, minne,
orientering, språk, uppträder frf allt under belastning
• stresskänslighet
11
13
Pernilla Bergman
Psykolog, Regionalt kunskapscentrum kris
och katastrofpsykologi, Region Stockholm
PTSD och akuta stressreaktioner – en kort introduktion
• Vad betyder PTSD?
• Hur kan ett typiskt symtomförlopp se ut?
©
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom
• Upprepade påträngande minnen, återupplever det som hänt
• Ger ofta stark ångest och stress
• Undvikanden
• Kognitiv påverkan; minnes- och koncentrationssvårigheter
• Förändrad sinnesstämning; känner sig nedstämd
• Överdrivet spänd, lättskrämd, lättirriterad
• Kroppsliga besvär; ex magont, hjärtklappning, högt blodtryck
• Sömnsvårigheter
• Självmordstankar
14
©
Posttraumatiskt stressyndrom DSM-5*
A. Exponering Händelse med upplevelse av plötslig död, egen eller närståendes livsfara eller allvarlig skada, `first-responders´
B. Påträngande Tankar, bilder från händelsen, mardrömmar, repetitiv lek
C. Undvikande Av tankar, känslor, situationer
D. Kognitioner/tankar och sinnesstämning - negativ förändring efter händelsen
E. Anspänning irritabel, självdestruktiv, vaksam, lättskrämd, koncentrationssvårigheter
F. > 1 mån efter händelsen (för kriterierna B, C, D och E)
G. Funktionsnedsättning socialt och/eller i arbete eller studier
H. Beror inte på medicinering, missbruk eller annan sjukdom
I. Specificera - med dissociation / fördröjt uttryck
*American Psychiatric Association, 18 maj 2013
www.dsm5.org/Pages/Default.aspx
15
©
Akut stressyndrom DSM-5*
• Exponering för faktisk död eller livsfara, allvarlig skada eller sexuellt våld
• Påträngande symtom (minnen, återupplevanden, stark ångest vid triggers, mardrömmar
• - Negativ sinnesstämning (svårt känna positiva känslor)
• - Dissociation
• - Undvikande av saker/situationer som förknippas med händelsen
• - Arousal (sömnstörning, irritabel, vaksam, lättskrämd)
• Varaktighet enligt kriterium B, ≥3 dagar <1 månad med debut omedelbart efter traumat
• Symtomen orsakar signifikant subjektivt lidande eller försämrad funktion socialt, i arbete eller andra viktiga funktionsområden
• Symtomen kan inte tillskrivas fysiologiska effekter av någon substans eller annat medicinskt tillstånd
16
*American Psychiatric Association, 18 maj 2013www.dsm5.org/Pages/Default.aspx
©
Utfall - Återhämtning över tid efter potentiellt traumatisk händelse
Låg
Hög
Fun
ktio
nsn
ivå
Tid
Kroniska besvär 5-30%
Fördröjda besvär 0-15%
Återhämtning 15-25%
Motståndskraft/resilience35-65 %
Hög stresstålighet/resistens
dagar-veckor månad-månader–år
ASD (>4 dagar) PTSD (>1 mån)
(Bonnano 2004; Bisson et al. 2007; Norris et al. 2009; Bonanno et al. 2013)
17
Programpunkt Talare/deltagare
Välkomna Ing-Marie Wieselgren
Introduktion till dagens ämneIng-Marie Wieselgren, Marie Åsberg, Pernilla
Bergman
Forskare och experter om att fånga upp och förebygga
utmattning och PTSD – del 1
Marie Åsberg, Lotta Dellve, Ingibjörg
Jonsdottir, Ing-Marie Wieselgren
Kort paus
Forskare och experter om att fånga upp och förebygga
utmattning och PTSD – del 2
Pernilla Bergman, Maria Bragesjö,
Aleksandra Sjöström-Bujacz, Niclas Wisén,
Ing-Marie Wieselgren
Suntarbetsliv Charlotte Jonzon
Uppsummering av dagens diskussioner Ing-Marie Wieselgren
Möjlighet till samtal för de som önskar
Program för dagens webbinarium om återhämtning
18
19
Marie Åsberg
Professor emeritus,
Karolinska institutet
Ingibjörg Jonsdottir
Professor och
verksamhetschef för
Institutet för Stressmedicin,
Västra Götalandsregionen
Lotta Dellve
Professor i
arbetsvetenskap vid
Institutionen för sociologi
och arbetsvetenskap,
Göteborgs universitet
20
Marie Åsberg
Professor emeritus, Karolinska institutet
månader6 12 18 24 30
Förloppet vid utmattningssyndrom
riskfas akutfas återhämtningsfas
Prevention Rehabilitering
21
Nya kliniska riktlinjer för utmattningssyndrom
• Representanter för fem specialistföreningar
• allmänmedicin, arbets- och miljömedicin, företagshälsovård, rehabilitering, psykiatri
• Olika professioner: läkare, psykologer, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och patientrepresentanter
• Sanktionerat av Socialstyrelsen
• Kommer 2021
22
Nya kliniska riktlinjer kommer 2021
1. Stress och utmattning - historik, stressbegreppet
2. Utmattningssyndromet: symtom, förlopp, skattning
3. Patofysiologi och biomarkörer
4. Diagnoskriterier
5. Arbete och utmattningssyndrom
6. Existentiella aspekter
7. Behandling
8. Prevention
23
Karolinska Exhaustion Disorder Scale, KEDS
1. Koncentrationsförmåga
2. Minne
3. Fysisk uttröttbarhet
4. Uthållighet
5. Återhämtningsförmåga
6. Sömn
7. Överkänslighet försinnesintryck
8. Upplevelsen av krav
9. Irritation och ilska
Nu finns det en kortversion med bara fyra frågor!
Hur fångar vi upp risk för utmattning?
28
Stressprevention på arbetsplatsen
• utbildning av chefer (t ex Psyk-E bas arbete) och
medarbetare (Psyk-E bas krisstöd)
• kollegiala samtalsgrupper (evidensbaserat!)
29
Psyk-E bas• Korta videofilmade föreläsningar om relevanta områden av de bästa experterna
(textade)
• Faktablad med lättläst skriftlig redovisning av föreläsningarnas innehåll
• Används i smågrupper (6-8 personer) med lokal utbildningsledare som arbetar med hjälp av en manual
• 25 procent information, 75 procent reflektion
• Kan om nödvändigt användas digitalt
• Psyk-E-bas ”Arbete” och Psyk-E-bas Krisstöd är två av utbildningarna
mer info på psyk-e.se30
31
Lotta Dellve
Professor i arbetsvetenskap vid Institutionen
för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs
universitet
ATT FÅNGA UPP OCH FÖREBYGGA UTMATTNING
Handfasta råd med fokus på organisation och ledning
Lotta DellveProfessor i arbetsvetenskapInst för sociologi och arbetsvetenskap
32
1. STÄRK ORGANISATORISKT OCH SOCIALT SÄKERHETSKLIMAT
HÖGSTA LEDNING
1. Uttala tydligt att ledningen är verkligt engagerade i att förebygga ohälsa
2. Klargör tydligt prioritering av hållbarhet, hälsa och säkerhet vs
produktionsmål
3. Undersök att organisationens kommunikationskanaler verkligen är alerta och
flödande för problembeskrivning kring arbetsmiljö och hälsa, som fångar upp
tidiga tecken på utmattning och obalanser
4. Se till att det finns experter på utmattning och arbetsrelaterad hälsa på plats
och en bred delaktighet i frågor om arbetsmiljö
Enhetschefers
arbete och ledning Stödresurser: Nära, tillitsbaserat, avlastande
Stöd genom överordnad: Tid och intresse för
personal- och verksamhetsnära frågor
- Aktivt lyssna och fråga vilket stöd som behövs!
33
2. LÅT DET ORGANISATORISKA STÖDET UNDERSTÖDJA HÄLSOFOKUSERAT LEDARSKAP
- SKAPA GENERELLA OCH INDIVIDUELLA ANPASSNINGSMÖJLIGHETER
Låta enskilda medarbetare anpassa arbetet efter egna önskemål och kapacitetSkapa arbetsvillkor som gör det lätt för alla medarbetare att anpassa arbeteHa lyhördhet på medarbetares signaler på överbelastningHa lyhördhet på om egen belastningen skulle bli för stor eller svår
Ledarskap som ser möjligheter att…
Förtroendefullt samarbete HR – enhetscheferAdministrativt stödStödjande policies och riktlinjer
Deltagit i organisatorisk hälsofrämjande satsning
HRM-master 2020: Linde & Rabe Gundersen34
- Minska risker i personalens arbetsförhållanden
Fysisk belastning
Tidspress
Känslomässiga krav
Ensamarbete
Bristande arbetsklimat
stöd i organisationen
ledarskap
arbetsmiljöarbete
VANA VID BRISTANDE ARBETSMILJÖN KAN CEMENTERAR KLIMAT
– MINSKAR ENGAGEMANG I UTVECKLINGSARBETEN
Dellve L. (2003) Explaining occupational disorders and work ability among home care workers.
(doktorsavhandling). Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin35
1 2 3 4 5
God samverkan med medarbetare
Stöd genom chefskollegor
Organisatoriskt stöd
Stöd från ledning
Betungande rollkrav
Medarbetarkonflikter
Organisatoriska styrningsbrister
Värdekonflikter
Överbelastning
Lojalitetskrav
Resursbrister
Tids- och logikonflikter
- Minska risker och resurser i enhetschefernas arbetet
ORIMLIGA KRAV MED BRISTANDE FÖRUTSÄTTNINGAR
- ÖVERBELASTNING
- LEGITIMERAR SVÅRIGHETER ATT UTVECKLA36
3. STÄRK RESURSER OCH MINSKA KRAV BLAND 1:A LINJENS CHEFER - så kan de bättre sköta sitt uppdrag avseende arbetsmiljö
-0,5 -0,4 -0,3 -0,2 -0,1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5
Överbelastning
Tids- och logikonflikter
Organisatoriska styrningsbrister
Värdekonflikter
Betungande rollkrav
Medarbetarkonflikter
Lojalitetskrav
God samverkan med medarbetare
Stöd genom chefskollegor
Organisatoriskt stöd
Stöd från ledning
37
4. TILLVARATA LÄRANDE också UNDER PANDEMIN
Handbok: Lärande för hållbar verksamhetsutveckling. Eriksson mfl 2020https://drive.google.com/file/d/1DhaZP9ZWBea-Phrfcs2nKCMJZJ779NzX/view?usp=sharing
38
STÄRK ORGANISATORISKT - SOCIALT SÄKERHETS & LÄRANDEKLIMAT
HÖGSTA LEDNING
1. Uttalar tydligt att ledningen är verkligt engagerade i att förebygga ohälsa
2. Klargör tydligt prioritering av hållbarhet, hälsa och säkerhet vs produktionsmål
3. Undersök att organisationens kommunikationskanaler verkligen är alerta och flödande
för problembeskrivning kring arbetsmiljö och hälsa, som fångar upp tidiga tecken på
utmattning och obalanser
4. Se till att det finns experter på utmattning och arbetsrelaterad hälsa på plats och en
bred delaktighet i frågor om arbetsmiljö
Enhetschefer som
Lyssnar, Anpassar
Skapar utrymme
Stödresurser: Nära, tillitsbaserat, avlastande
Överordnad: Tid och intresse för personal- och
verksamhetsnära frågor
Aktivt lyssna och fråga vilket stöd som behövs!
ORGANISATORISK LÄRANDEKLIMAT
Öppenhet, utrymme, klimat, arenor
Enkel, tydlig struktur och slack i styrning39
ARBETSMATERIAL
Lotta Dellve & Andrea Eriksson
”Hållbart ledarskap i vardag och förändring”.
Använd fritt och som det passar!
Rapport med fördjupad beskrivning och referenser:
Högskolan Borås; Styrning, Organisering och Ledning 2016:1
Vetenskaplig artikel - teorin
Dellve & Eriksson (2017). Health-promoting managerial work: A theoretical framework for a leadership program that supports knowledge and capability to craft sustainable work practices in daily practice and during organizational change. Societies, 7(2), 12.
HÅLLBART LEDARSKAP I VARDAG OCH FÖRÄNDRING
Nedladdningsbart https://www.gu.se/socav/om-oss/samverkan/hallbart-och-halsoframjande-ledarskap-och-arbetsliv
40
42
Ingibjörg Jonsdottir
Professor och verksamhetschef för Institutet
för Stressmedicin, Västra Götalandsregionen
44
Hur kan vi förebygga att
dessa risker uppstår?
Vilka risker är särskilt
aktuella just nu?
(exempel)
Hur kan vi hantera dessa risker på
arbetsplatserna?
Hur kan vi fånga upp
arbetsplatser och
medarbetare där risken
är stor?
Gemensam diskussion och frågor
Har du frågor till forskarna?
Använd chatten!
Programpunkt Talare/deltagare
Välkomna Ing-Marie Wieselgren
Introduktion till dagens ämneIng-Marie Wieselgren, Marie Åsberg, Pernilla
Bergman
Forskare och experter om att fånga upp och förebygga
utmattning och PTSD – del 1
Marie Åsberg, Lotta Dellve, Ingibjörg
Jonsdottir, Ing-Marie Wieselgren
Kort paus
Forskare och experter om att fånga upp och förebygga
utmattning och PTSD – del 2
Pernilla Bergman, Maria Bragesjö,
Aleksandra Sjöström-Bujacz, Niclas Wisén,
Ing-Marie Wieselgren
Suntarbetsliv Charlotte Jonzon
Uppsummering av dagens diskussioner Ing-Marie Wieselgren
Möjlighet till samtal för de som önskar
Program för dagens webbinarium om återhämtning
46
47
Pernilla Bergman
Psykolog, Regionalt
kunskapscentrum kris och
katastrofpsykologi, Region
Stockholm
Maria Bragesjö
Forskare Karolinska institutet
och medverkande i
utformningen av regionalt
vårdprogram för PTSD
Aleksandra Sjöström-
Bujacz
Forskare, Karolinska
Institutet
Niclas Wisén
Psykolog och forskare
Karolinska Institutet
48
Pernilla Bergman
Psykolog, Regionalt kunskapscentrum kris
och katastrofpsykologi, Region Stockholm
www.katastrofpsykologi.se
©
5 principer för psykologiskt krisstöd
1. Säkerhet och trygghet
-Visa omsorg
2. Lugna
-Få ner stressnivån
3. Socialt stöd
-Informera
5. Inge och stärk känsla av
hopp
-Lyssna
4. Tillit till egna och samhällets
förmågor
-Stödja
(Hobfoll, S. et al., 2007)
49
©
Fokus för psykologiskt krisstöd
1. Underlätta och stärk återhämtningsförmåga
2. Identifiera de som behöver stöd och behandling över tid utifrån en proaktiv hållning
50
©
Psykologiskt krisstöd i region Stockholm• Centralt finansierat krisstöd, externt och internt organiserat
• Krisstöd per telefon, dygnet runt
• ”På –plats-lösning”– i fikarum, lunchrum, överlämning natt/dagpersonal
• Planerade gruppinsatser
• Individuella medarbetarsamtal
• Chefsstödjande samtal
• Rundringning till icke-närvarande personal
• Utbildningsinsatser för internt medarbetar- och chefsstöd
• Riskbedömning –länka vidare utifrån unika behov www.katastrofpsykologi.se
51
©
Konkreta råd utifrån aktuell forskning och erfarenheter av idag:
1. Samarbeta HR; arbetsmiljö och personal med kris – och katastrofpsykologisk kompetens/ ft-hälsovård – en framgångsfaktor
2. Säkerställ att personal vet ATT och VAR psykologiskt stöd finns – hjälpsamt att känna till
3. Säkerställ att finns kompetens kring riskbedömning - agera proaktivt
4. Säkerställ tydlig vårdkedja – smidig överföring mellan vårdnivåer och vårdgivare
5. Inför rutiner för exempelvis in- och utcheckning vid arbetspass, inför kollegialt stöd etc.
6. Inför kunskap om stresshantering och vikten av mikropauser, under arbetsdagen - som del av organisatoriskt arbetsmiljöarbete
7. Inför obligatorisk reflektionstid som del av organisatoriskt arbetsmiljöarbete
52
*Tomlin et al, 2020. Psychosocial Support for Helathcare Workers During the Covid -19 Pandemic
©
Citat av-samordnare för externa krisstödsinsatser under pandemin:
”Vid extrem arbetsbelastning finns det av arbetsmiljöskäl ett egenvärde i att ha en fast rutin för avlastning och reflektion. Det påverkar hela arbetsklimatet till att bli mer öppet, flexibelt, lyhört för olikheter, mindre duktighet eller macho osv. Även på en symbolisk nivå, att arbetsgivaren bryr sig.”
53
54
Maria Bragesjö
Forskare Karolinska institutet och
medverkande i utformningen av regionalt
vårdprogram för PTSD
SKR webbinarium: Förebygga och fånga
upp utmattning och PTSD.
Maria Bragesjö
Leg. psykolog, doktorand
Projektledare Kunskapsspridning RVP PTSD
Specialist i klinisk psykologi
Leg. psykoterapeut
Kort- och långsiktiga reaktioner/symtom på post-
traumatisk stress
Händelsen hemsöker en via minnesbilder, mardrömmar
Undvikanden
Förändring i sitt sätt att tänka om sig själv och världen
Förhöjd vaksamhet
Varaktighet minst 1 månad
Lidande och funktionsnedsättning
57
Målet med tidiga krisinsatser
Minska initial stress
Minska lidande i stunden
Normalisera reaktioner
Upprätthålla arbetsförmåga
Känna stöd och trygghet
Goodwill från företag
Förebygga PTSD
WHO: Universal,
Selective, Indicated
58
Processen framåtMänniskor har en god förmåga till naturlig läkning
Varken uppmuntra eller hindra människor från att berätta
Watchful waiting
Fråga, screena tex med PCL-5, normalisera
Inom första månaden, erbjud korta behandlingar med trauma-fokuserad KBT
Om gått längre än 1 mån och vid PTSD, erbjud trauma-fokuserad KBT eller EMDR, OBS! psykodynamisk terapi ska endast ska bedrivas inom ramen för forskning vid PTSD och att användning av benzodiazepiner är icke-göra
Om ej effekt, specialiserad bedömning
59
61
Aleksandra Sjöström-Bujacz
Forskare, Karolinska Institutet
62
Risk för psykisk ohälsa och
behov av psykologiska stödinsatser
i samband med covid-19-pandemin
Aleksandra Sjöström-Bujacz, PhD
Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Avdelningen för Psykologi, Karolinska Institutet
63
81%
76,70%
84,10%
10,60% 9,80% 9,20%8,40%
13,50%
6,70%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
Utbrändhet PTSD Depression
Mönster i stressreaktion efter första vågen
Resilient Försämrad Stark
64
Har du erbjudits (använt) något av följande typer av stöd
någon gång under den nuvarande pandemin (sedan mars
2020)?
1. Utbildningsinsatser gällande Covid-19 80% (70%)
2. Tillgång till information om psykisk hälsa 70% (20%)
3. Ett utrymme där det finns möjlighet för vila 50% (30%)
4. Schemalagda samtal i grupp som leds av psykologer/kuratorer/HR 50% (30%)
5. Schemalagda möjligheter för kollegor att stämma av 45% (35%)
6. Enskilda samtal som leds av psykologer/kuratorer/HR 45% (10%)
7. Utbildningsinsatser om potentiellt traumatiska situationer 45% (20%)
8. Kollegialt stöd, kamratstöd, mentorskap eller liknande 40% (25%)
65
▪ Kom ut i naturen!
▪ Visa intresse för en kollega och lyssna till problem.
▪ Var tillmötesgående så ofta du kan.
▪ Bekräfta och validera oro.
▪ Lös problem tillsammans med dina kollegor.
▪ Träna regelbundet, helst i dagsljus.
▪ Tänk på de saker du har löst trots att du först inte visste vad du skulle
göra.
Tips för daglig återhämtning
66
▪ Ge positiv prognos - många kommer att klara sig
▪ Uppmuntra deltagande i tillgängligt stöd
▪ Arbeta aktivt med effektiv daglig återhämtning
Sammanfattning
67
Niclas Wisén
Psykolog och forskare, Karolinska Institutet
Artikel på Suntarbetsliv om Niclas arbete på
Södertälje sjukhus under pandemin
Vi processar våra erfarenheter olika. (fånga upp och förebygga)
Fokus
Återhämtning är inte bara rast, vila.
Individuella styrkor och sårbarheter
68
69
Hur kan vi förebygga att
dessa risker uppstår?
Vilka risker är särskilt
aktuella just nu?
(exempel)
Hur kan vi hantera dessa risker på
arbetsplatserna?
Hur kan vi fånga upp
arbetsplatser och
medarbetare där risken
är stor?
ILLUSTRATIV ÖVERSIKT
Gemensam diskussion och frågor
Har du frågor till forskarna?
Använd chatten!
Programpunkt Talare/deltagare
Välkomna Ing-Marie Wieselgren
Introduktion till dagens ämneIng-Marie Wieselgren, Marie Åsberg, Pernilla
Bergman
Forskare och experter om att fånga upp och förebygga
utmattning och PTSD – del 1
Marie Åsberg, Lotta Dellve, Ingibjörg
Jonsdottir, Ing-Marie Wieselgren
Kort paus
Forskare och experter om att fånga upp och förebygga
utmattning och PTSD – del 2
Pernilla Bergman, Maria Bragesjö,
Aleksandra Sjöström-Bujacz, Niclas Wisén,
Ing-Marie Wieselgren
Suntarbetsliv Charlotte Jonzon
Uppsummering av dagens diskussioner Ing-Marie Wieselgren
Möjlighet till samtal för de som önskar
Program för dagens webbinarium om återhämtning
70
Arbetsmiljöarbete i tider av corona
Stöd och information, konkret, direkt nytta
Sidan uppdateras kontinuerligt
Länkar till myndigheter och andras verktyg
Kris och oro Tips och råd!
Arbetsbelastning Stress och återhämtning
Länk
Stressdialogen
Prata med kollegor om stress, se tidiga signaler
Lyft värderingar och attityder kring stress
Få gemensamma begrepp och sätt ord på orsaker till stress i vardagen
Läs om stress- Vad är stress?- Hur vi reagerar- Orsaker till stress- Förebygga stress
Gruppaktiviteter- Känna igen tidiga signaler
Film + Reflektion, 20 min- Hitta orsaker till stress- Identifiera åtgärder som
minskar stress
Länk
Länk
Test för upplevd stress
9 frågor
Se symptomen i tid – motverka utmattning
Utgår från KEDS, Karolinska Institutet(Karolinska Exhaustion Disorder Scale)
Stress och balans
Ju högre poäng du får desto större är ditt behov av återhämtning, vila och åtgärder för att vända utvecklingen.
Länk
Inbjudan ”Hur får vi friska arbetsplatser?”
Anmäl dig här
Digitalt frukostmöte 7 maj kl. 8:15-9:00
Suntarbetslivs resursteam berättar om:• Friskfaktorer• Kostnadsfritt stöd för kommuner,
regioner och kommunala företag
Medverkande:Ann-Sofie KarlssonChef Verksamhetsutveckling Suntarbetsliv
Programpunkt Talare/deltagare
Välkomna Ing-Marie Wieselgren
Introduktion till dagens ämneIng-Marie Wieselgren, Marie Åsberg, Pernilla
Bergman
Forskare och experter om att fånga upp och förebygga
utmattning och PTSD – del 1
Marie Åsberg, Lotta Dellve, Ingibjörg
Jonsdottir, Ing-Marie Wieselgren
Kort paus
Forskare och experter om att fånga upp och förebygga
utmattning och PTSD – del 2
Pernilla Bergman, Maria Bragesjö,
Aleksandra Sjöström-Bujacz, Niclas Wisén,
Ing-Marie Wieselgren
Suntarbetsliv Charlotte Jonzon
Uppsummering av dagens diskussioner Ing-Marie Wieselgren
Möjlighet till samtal för de som önskar
Program för dagens webbinarium om återhämtning
78
79
Hur kan vi förebygga att
dessa risker uppstår?
Vilka risker är särskilt
aktuella just nu?
(exempel)
Inlånad personal med annan/kortare
utbildning eller annan nyutbildad personal
har en större risk
Upprepad exponering för trauman
Samvetsstress
Hög arbetsbelastning under en längre tid
Svårt med kollegialt stöd
Svårt med nära chefskap / brist på stöd
Konflikter
Ut-
bildning
av
chefer
SAM
Rutiner för
tidigt stöd
Lär ut och
underlätta olika
strategier för
återhämtning på
arbetsplatsen
Kollegiala
samtals-
grupper
Reflektion ”på
rutin”
Relevant
evidens-
baserad terapi
Hur kan vi hantera dessa risker på
arbetsplatserna?
Hur kan vi fånga upp
arbetsplatser och
medarbetare där risken
är stor?
EXEMPELDiskussion och sammanfattning av forskarnas viktigaste medskick
Validerade
skattnings-
skalor, tex:
Utmattning
• KEDS
• LUCIE
• SMBM
PTSD:
• PCL-5
• PC-PTSD
Andra:
• HAD (ångest)
• KSQ (sömn)
Ta hjälp av
företags-hälsa
och HR
In- och ut-
checkning
Kollegiala
stödpar
Trauma-
fokuserad
KBTUttalad
prioritering
från högsta
ledning
Stärka
frisk-
faktorer
Krisstöd på
olika sätt
After action
review
Flera riskfaktorer i kombination är sannolikt
en viktig signal att fånga upp!
Chefo-
skopet
Stress-
dialogenStärk chefers
förutsättningar
Prioritera –
avvakta med annat
förändringsarbete
SAM
Tillitsbaserat
ledarskap
Individuellt
samtal
Lyssna på
medarbetarna och fråga!
Viktiga nyckeltal
• Korttidsfrånvaro
• Sjukskrivningar
• Övertid
• Personal-
omsättning
• Avvikelser
• Medarbetarenkät
”På plats-lösning”
”Rund-ringning”
”Sensor” (utsedd för
hålla koll på gruppen)
Lyssna på cheferna
och fråga!
EMDR
Stärk organisatoriskt
och socialt
säkerhetsklimat
Berätta att
hållbarhet och
hälsa, och
säkerhet är
prioriterat.
Sprid kunskap
om riskfaktorer till
många
Kollegiala stödpar
Prata om
vad kris-
reaktioner är
och att det
är normalt
Berätta att ni bryr er!
Se över om
arbetsuppgifter
kan växlas eller
plockas bortKollegialt stöd
mellan chefer
Stöd till chefer
Se till att
medarbetare
känner att de
har stöd och
gör ett bra jobb
Webbinarium 5/5 kl. 15-17 Vägen tillbaka – eller det nya normala?
80
”De som har arbetat nära patienter
och invånare under pandemin”
”Vad ska vara det nya normala?”
”De som arbetat i hemmet”
Hur ser vägen tillbaka ut för
verksamheter som ”varit i elden” samt
för de som riskerar att ”hamna i elden”
när pandemin är över?
Hur blir den nya arbetsmiljön för de
som arbetat hemma under lång tid –
och kanske vill fortsätta göra det deltid
framöver?
Vad är viljeinriktningen för det nya
arbetsmiljöarbetet – på övergripande
strategisk nivå – vad vill vi ska vara
det nya normala?
Forskare
Övriga
Kommuner och regioner
• Robert Egnell, rektor
Försvarshögskolan
• Leif Denti, Göteborgs universitet
• Ulrika Emmoth, HR-strateg,
Eskilstuna kommun
• Kristina Palm, KTH och KI
• Johan Stenmark, MYNAK
• Gunnel Hensing, Göteborgs universitet
• Marina Olsson, HR-direktör VGR
• Katrin Kopp, HR Strateg
Regionledningskontoret, Region
Stockholm
• Jeanette Hedberg, SKR • Johan Ingelskog, Kommunal
Medverkande
Kommande utbildningar
81
Kollegial handledning
Att utveckla ett främjande och hållbart arbetssätt för
personer som jobbar i kontaktyrken. Metoden har fyra
lärandemål:
1. Tillsammans utforska och definiera områden för ett
salutogent förhållningssätt
2. Lära sig att reflektera tillsammans med andra
3. Individuellt och kollegialt definiera fungerande faktorer
4. Individuellt kunna formulera mål under och efter
handledningen
Anmälan:
https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/kalender/utbildning-
kollegial-handledning/
Utbildningen riktar sig till kommuner, regioner och
kommunala bolag.
SKR har utifrån forskning på sjukfrånvaro och
analysarbeten i åtta kommuner och fem regioner genomfört
ett utvecklingsarbete som fått positiva effekter på
sjukfrånvaron.
Det har resulterat i en rapport, en handbok och ett antal
utbildningar kring hur ni kan arbeta med ett
riskgruppsorienterat arbetssätt.
Syftet är att förebygga sjukfrånvaro och bidra till friska
arbetsplatser.
Anmälan:
https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/kalender/introduktions
utbildning-riskorienterat-arbetssatt-20210415/
Utbildningen riktar sig till kommuner, regioner och
kommunala bolag. Ett samarbete mellan SKR och Helsingborgs stad
26
majIntroduktionsutbildning
Riskorienterat arbetssätt
15
april
19
maj
23
sep
7
okt
8
jun+ +
82
www.stodlistan.se
Chefer och HR
Vi vill få höra om vad ni gör – och sprida exempel och lärdomar från er på stödlistan för chefer och HR
Hör av dig och berätta om vad ni gör!
Vid frågor kan du kontakta någon i arbetsgruppen
83
Mats Stenberg
Kristina Folkesson
Anna Östbom
Henrik Tunér
Programpunkt Talare/deltagare
Välkomna Ing-Marie Wieselgren
Introduktion till dagens ämneIng-Marie Wieselgren, Marie Åsberg, Pernilla
Bergman
Forskare och experter om att fånga upp och förebygga
utmattning och PTSD – del 1
Marie Åsberg, Lotta Dellve, Ingibjörg
Jonsdottir, Ing-Marie Wieselgren
Kort paus
Forskare och experter om att fånga upp och förebygga
utmattning och PTSD – del 2
Pernilla Bergman, Maria Bragesjö,
Aleksandra Sjöström-Bujacz, Niclas Wisén,
Ing-Marie Wieselgren
Suntarbetsliv Charlotte Jonzon
Uppsummering av dagens diskussioner Ing-Marie Wieselgren
Möjlighet till samtal för de som önskar
Program för dagens webbinarium om återhämtning
84
Vad är resiliens och hur kan du som chef och medarbetare öka resiliensen?
86
Charlotte Therup Svedenlöf
Leg. Psykolog och psykoterapeut,
Regionalt kunskapscentrum kris-
& katastrofpsykologi, Region
Stockholm
https://www.katastrofpsykologi.se/
utbildning-och-
ovning/videofilm/utbildningsfilm/re
siliens/
De som vill får gärna stanna för samtal i mindre grupper
• Ni kommer bli uppdelade i mindre
grupper automatiskt
• I grupperna kan ni diskutera och reflektera om
lärdomar från seminariet och frågor om
samvetsstress
87
Under workshopen kommer vi använda oss av breakout-rooms
88
Du blir inbjuden till ett rum, du behöver
själv tacka ja, annars stannar du kvar i
plenum
När du är i ett breakout room går chatten
bara till de andra i det rummet
Ni kan ropa på oss värdar (host) från
rummet och då kan vi komma och hälsa
på