hjärtligt välkomna!
DESCRIPTION
Hjärtligt välkomna!. Energi- och klimatstrategiskt arbetet på Länsstyrelsen i Jönköping. Andreas Olsson (100 %), Energi- och klimatstrateg [email protected] Tfn 036-39 51 57 Stefan Lundvall (40 %), Miljöstrateg (samordnande) [email protected] Tfn 036-39 50 70 - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Hjärtligt välkomna!
Energi- och klimatstrategiskt arbetet på Länsstyrelsen i Jönköping
Andreas Olsson (100 %), Energi- och klimatstrateg
Tfn 036-39 51 57
Stefan Lundvall (40 %), Miljöstrateg (samordnande)
Tfn 036-39 50 70
Eva Hallström, Energi- och klimatstrateg
Tjänstledig 100 % tom 2012-12-31
Klimatvisionen
Sverige ska ha en hållbar och
resurseffektiv energiförsörjning
och inga nettoutsläpp av
växthusgaser i atmosfären 2050.
KLIMATPROPOSITIONEN 2009
FO
TO
: P
LAT
TF
OR
M/J
OH
NE
R
Varför en färdplan för klimatet?
2-graders-målet
Cancun-överenskommelsen: långsiktiga strategier
EU:s färdplan 2011
Klimatpropositionen 2009
FO
TO
: M
IKE
SE
GA
R/S
CA
NP
IX
Regeringsuppdrag
Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ta fram underlag till en svensk färdplan
• Utsläppens framtida utveckling till 2050– Med dagens styrmedel– Med scenarier om hur klimatvisionen kan uppnås
• Analys av styrmedelsförändringar, sektorsvis och övergripande
• Olika sätt att se på nollutsläpp kopplat till sänka
• Bevaka läget i internationella förhandlingar och EU-policy
• Konsekvensbedömning
Frågor som länen väntas besvara inom regeringsuppdraget
• Identifiera möjliga åtgärder som når visionen!
• Vilka hinder finns för samhälls-omställningen till ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser?
FO
TO
: H
ÅK
AN
HJO
RT
/JO
HN
ER
A cost-efficient pathway towards 2050
80% domestic reduction in 2050 is feasible
• with currently available technologies,
• with behavioural change only induced through prices
• If all economic sectors contribute to a varying degree & pace.
Efficient pathway:
-25% in 2020,
-40% in 2030,
-60% in 2040
Våra beslut idag har effekt om 40 år
FO
TO
: H
AN
S G
EIJ
ER
/JO
HN
ER
. IB
L B
ILD
BY
RÅ
. LE
NN
AR
T A
F P
ET
ER
SE
NS
Svenska scenarier visar att visionen är möjlig att nå …och på flera olika sätt
• Det finns ett flertal sätt att uppnå visionen
• Takten i utsläppsminskningarna måste öka markant jämfört med 1990–2020
• Scenarierna bör tas med en ”nypa salt” för de begränsas av nuvarande normer, bedömningar om teknikutveckling osv.
Alla svenska scenarier pekar på …
• behoven av energieffektivisering
• möjligheterna till fordon som använder el- och/eller förnybara drivmedel
• koldioxidavskiljning och –lagring (CCS)
Några tar upp att avgörande faktorer är
• konsumtionsmönster
• tillgången på bioenergi
• samhällsplanering
• elnät
• Vi tänker oss att Sverige år 2050 är med i en global klimatöverens-kommelse eller att EU ensamt tar ett klimatansvar
• Energipriserna stiger mer om EU tar eget klimatansvar. Vid globalt avtal stabiliseras de ungefär på dagens nivå.
• Vi ska lösa våra klimatåtaganden utan att öka utsläppen i andra länder.
Hur ser omvärlden ut 2050?
FO
TO
: IS
TO
CK
PH
OT
O
Visionen om inga netto-utsläpp av växthusgaser
• Länens uppdrag är att hitta åtgärder som når så nära noll som möjligt
• Naturvårdsverket kommer att räkna – dels på att hela utsläppsreduktionen görs i Sverige– dels att utnyttja internationell utsläppshandel
• Naturvårdsverket kommer att räkna på olika alternativ för kolsänkan
• Sammantaget blir det en analys av inga netto-utsläpp
Transportsektorns utmaningarinklusive arbetsmaskiner
• Klimatmål– Färdplan – EU:s vitbok för transporter
– Transportpolitikens mål
• Bidra till nationellt klimatmål – klimatneutralt till 2050
• Fossiloberoende fordonsflotta 2030 – inte bara drivmedel, kräver även energieffektivisering och transportsnålt samhälle
• Oljan en ändlig resurs– Transportsektorn är idag helt beroende av olja– Beroendet av olja gör transportsektorn mycket sårbar
• Tekniken räcker inte– Gäller såväl färdplan och EU;s vitbok för transporter, som den
svenska transportpolitikens mål– Ett transportsnålt samhälle är nödvändigt– Transportsnålt samhälle bidrar även till andra mål
Transportsnålt samhälleenligt Trafikverkets planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan
• Täta, gröna och funktionsblandade städer
• Förändrat resande– Minskad biltrafik (-20 procent till 2030)– Fördubblat resande med gång och cykel– Fördubblat resande med kollektivtrafik– Resfria alternativ– Minskad tillväxt i flyg
• Förändrade transporter av gods– Nolltillväxt i godstransporter på väg– Överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart och järnväg– Förbättrad logistik– Förändrade konsumtions- och produktionsmönster
Energitillförsel
• UTMANING: EU:s färdplan visar på nollutsläpp från el- och fjärrvärme år 2050
• Finns det olja, torv, naturgas kvar i länet?
• Hur kan dessa ersättas med förnybar energi? Biokraftvärme med CCS ger negativa utsläpp?
• Hur kan produktion och distribution effektiviseras?
• Hur kan spillvärme nyttiggöras?
• Behöver elnäten förändras?
• Vilka beslut tas 2012–2020 som påverkar utsläppen 2050?
Bostäder och service
• UTMANING: 50% lägre energianvändning per kvmår 2050 för att nå miljömålet God bebyggd miljö
• Varje byggnad har en eller högst två chanser att renoveras energieffektivt till 2050
• Hur kan småhus, flerbostadshus och lokaler få energieffektivare klimatskal och uppvärmning?
• Hur kan ventilationen effektiviseras och värmeåtervinning utnyttjas?
• Hur kan hushållsel och verksamhetsel effektiviseras?
• Hur kan lokalisering av bostäder och service förändras så att bilberoendet minskar?”
• Vilka beslut tas 2012–2020 som påverkar utsläppen 2050?
• UTMANING: EU:s färdplan visar att metan och lustgas-utsläppen kan minska med nästan 50% till 2050.
• Att vända trenden där ökat välstånd ger ökad andel köttkonsumtion har betydelse för lägre utsläpp.
Jordbruk
FO
TO
: H
AN
S L
BO
NN
EV
IER
/JO
HN
ER
Jordbruk
Störst åtgärdspotential i jordbruket finns för:
• Gårdsbaserad stallgödselrötning till biogas,
• Förbättrad stallgödselhantering,
• Konstgödselspridning på rätt sätt som medför bättre utnyttjande och minskad total användning, Bättre utfodring för högre fodereffektivitet,
• Ökad animalieproduktivitet
– Är detta de effektivaste åtgärderna?
– Vilka hinder finns idag för att de ska genomföras?
– Vilka beslut tas 2012–2020 som påverkar utsläppen 2050?
Kommuner
• Med sin närhet till medborgarna har kommuner en viktig roll att spela.
• Vad kan kommunen göra i sin myndighetsroll – vilka åtgärder och aktörer kan påverkas?
• Vad kan kommunen göra i sin egen verksamhet?
• Vilka beslut tas 2011–2020 som påverkar utsläppen 2050? Nybyggande och renovering fastigheter? Cykelvägar/bilvägar/järnvägar? Lokalisering av näringsverksamhet?
• Underlättar översiktsplanen för ett klimatvänligt beteende?
Näringsliv
• Hur kan vi spara pengar och miljö genom energieffektivisering?
• På vilka områden kan vi skapa grön tillväxt och affärsmöjligheter?
• Överflytting av godstransporter från väg till sjöfart och järnväg
• Resfria alternativ
• Energieffektiva lokaler
FO
TO
: M
IKA
EL
SV
EN
SS
ON
/JO
HN
ER
Vilka hinder finns för samhällsomställningen?
Exempel kan vara:
• Byggherren bygger, men betalar inte framtida energiräkning
• Osäkerhet om ny teknik, framtida energipriser och utsläppsrättspriser ger ”underinvestering” i klimatsmart teknik
• För få bekväma alternativ finns till bilen som transportmedel i vår kommun.
Identifiera behov av styrmedelsförändringar (pilotlän)!
• Befintliga styrmedel som behöver ändras eller förstärkas för att undanröja de hinder som finns för att åtgärderna ska kunna genomföras?
• Kan gälla nationella, internationella styrmedel eller lokal styrning t ex genom planering eller tillstånd.
• Beslutsrutiner som behöver ändras?
• Nya styrmedel?