Tre historier som

bekräftats falska

Betydelse för samhället

• Stereotyper och fördomar

• Aktiespekulationer

• Konflikter på arbetsplatser

• Viral marknadsföring

• Ideologier och propaganda

• Politisk PR

• Kriskommunikation

Vad är rykten?

Information som…

a) inte är bekräftad

b) lokalt eller aktuellt intresse (viktigt)

c) avsedd för tro

DiFonzo & Bordia (1997)

Nyheter är bekräftade

Skvaller är avsedd för

underhållning/socialisering

Två typer av rykten

Positiva rykten

(wish rumor)

Negativa rykten

(dread rumor)

Rosnow et al. (1988)

Uppkomst och spridning

1. Information försvinner (leveling)

2. Detaljer väljs ut (sharpening)

3. Förvrängs (assimilation)

• Inte realistiskt experiment

• Baserat på minnesforskning

• Information kan läggas till

• Statiskt

Allport & Postman (1947)

Uppkomst och spridning

DiFonzo et al. (2013)

Sker i ingruppen

Faktasökande

• Ångest

• Osäkerhet

• Godtrogenhet

• Viktigt för individen

Psykologiska faktorer

a) situationsbaserad ångest

b) ryktesspecifik ångest

c) ångest som karaktärsdrag

• Mångtydig situation

• Skapa förståelse (sense-making)

• Förtroende för officiella informationskanaler

Förtroende för informationskanaler

Mer rykten vid

lågt förtroende

Tai & Sun (2011)

Exempel

– Har ni hört att fyra personer ska sägas upp?

Ångest

Godtrogenhet

Viktigt

– Varför då?

– Efterfrågan har minskat. Förståelse Färre vill köpa uppsägningar

– Hur vet du det? Alla är inte

passiva mottagare

Kommunikationsroller

Roll Beskrivning Exempel

Skeptical disbeliever

Visar skepsis mot ryktet. ”Jag är väldigt skeptisk”, ”tro inte på allt du läser”

Positivistic Försöker verifiera och bekräfta ryktet genom att hänvisa till mediekällor eller egen erfarenhet.

“Enligt onsdagens Dagens Nyheter....”, ”Jag har använt produkten länge och…”

Apprehensive believers

Uttrycker en tro på ryktet och samtidigt en oro inför det.

”Det är skrämmandet, men så är det”

Anxious Visar en allmän oro inför ryktet, men uppvisar däremot ingen tro på det.

”Vår integritet är hotad överallt i dagens övervakningssamhälle”

Curious Nyfikenhet kring ryktet genom att ställa frågor. “Vilken sida i Dagens Nyheter stod det?”

Prudent initiators

Introducerar ryktet men visar samtidigt skepsis mot det.

”Jag vet inte om detta är sant eller ej”

Investigators Uttrycker en önskan om att söka bekräfta ryktet genom att bland annat ställa frågor.

”Varför skulle just den undersökningen slå hål på all tidigare forskning?”

Bordia & Rosnow (1998)

Varför folk tror på rykten

• Stämmer överens med individens attityd

• Trovärdig källa

• Hör ryktet ofta

• Ryktet motbevisas inte

DiFonzo & Bordia (2006)

Slutsats

Vilka sociala & psykologiska faktorer påverkar ryktesspridning?

• Nätverkets struktur

• Relation

• Kultur

• Informationskanaler

• Osäkerhet & ångest

• Godtrogenhet

• Förståelse (sense-making)

• Kommunikationsroll

Problem med forskningen

• Fåtal forskare, få studier och få perspektiv

• Liten teoretisk koppling

dynamic social impact theory, social representations theory,

social identity theory, attribution theory, locus of control etc

• Innehållsanalyser söker explicit efter ”rykten”

• Nätverk underutforskat

• Alla är inte passiva mottagare

• Oklara definitioner

ångest, osäkerhet, ryktestyper

Lite forskning, många

barnsjukdomar

Peter Dahlgren

peter@backendmedia.se

peterdahlgren.com

@peterdalle

marionett.net