växtpressen nr 2, november 2014

VäxtpressenNr 2 • november 2014 • Årgång 43

Höga kväveoptimum i höstvete 2014 sid 6–10

Yaras Östersjökonferens sid 10-12

Storsatsning på vårraps sid 16-19

resurser måste disponeras utifrån ett långsiktigt mål om att tillvarata produktionsförmågan också för kommande generationer.

Paragrafen är minst lika viktig idag som för 200 år sedan. Dess budskap är angeläget inte bara i Norge utan även i Sverige och alla andra länder. Vi har alla ett stort ansvar för att säkra livs medelsförsörjningen till världens befolkning. Samtidigt måste vi ta ansvar för att produktionsförmågan upprätthålls också för kommande generationer.Därför har lantbrukare som odlar jorden genom generationer haft som mål att överlämna gården till sina barn i bättre skick än när de själva tog över. Det man skördar investeras i gården utifrån ett lönsamt och långsiktigt perspektiv.

Kunskap överförs från generation till generation. Universitet, skolor, rådgivare och organisationer fördjupar och lyfter kunskapen ytterligare.

Vi på Yara önskar också att bidra med kunskap genom forskning, försök och dokumentation. Denna kunskap görs tillgänglig bland annat genom vårt årliga Gödslingsråd, vår hemsida och genom Växtpressen som du håller i din hand. God läsning!

Knut RøedAffärsområde Skandinavien

Kunskap och klokskap över 200 årI år firar vi norrmän att vår grundlag fyller 200 år. I paragraf 110 står följande att läsa:”Var och en har Rätt till en Miljö som säkerställer Hälsa och till en Natur vars Produktionsförmåga och Mångfald be varas. Naturens Resurser skall disponeras utifrån en långsiktig och allsidig Betraktning, som tillvaratar denna Rätt också för efterföljande Släktled. För att tillvarata deras Rätt i förhållande till föregående Släktled, är Medborgarna berättigade till Kunskap om Naturmiljöns Tillstånd och om Effekterna av planerade och genomförda Ingrepp i Naturen”.

Det var kloka män som samlades på Eidsvoll i Norge år 1814 och skrev grundlagen. De förutsåg det nödvändiga i att säkra naturens produktionsförmåga och mångfald. De insåg också på förhand att detta bara kan ske genom kunskap.

Produktionsförmågan var avgörande för att den växande befolkningen skulle få tillräckligt med mat. Naturens

LEDAREN

INNEHÅLL

Yara spänner precisionsbågen 3

Lita, våga, sprida och vinna 4

Höga kväveoptimum i höstvete 2014 6

Uthållig intensifiering – mer på samma areal runt Östersjön 10

Svenska fältförsök – grunden för Yaras rekommendationer 13

Växtnäringsförsök – från idé till resultat 14

Storsatsning på vårraps 16

Samarbetsprojekt kring vårraps 18

Kvävegödslingsförsök 2014 18

Experterna kommenterar 19

God effekt av polyfosfat vid näringsbevattning 20

Höga skördar pressar priserna på spannmål 22

VÄXTPRESSEN NR 2 • NOVEMBER 2014 • ÅRGÅNG 43

©Yara ABBox 516, 261 24 LandskronaTel: 0418-761 00Fax: 0418-583 46E-post: [email protected]: www.yara.se

Redaktör: Inger Hyltén-CavalliusRedaktionskommitté: Gunilla Frostgård, Mogens Erlingson, Inger Hyltén-Cavallius, Hans Jonsson, www.hansjonsson.se,Jens Blomquist, Agraria Ord & JordLayout: Linda Clarin, Lime ABTryck: Norra Skåne OffsetTryckt på papper som uppfyller miljökraven för ISO 14001.ISSN 0346-4989Omslagsfoto: Albin Gunnarson

2 | © Yara • Växtpressen 1/2014

© Yara • Växtpressen 2/2014 | 3

Av Magnus Huss, Yara

F ör att vi i framtiden – utan att förstöra vår miljö – ska kunna tillgodose det ökande behovet

av vegetabilier måste vi öka den globala jordbruksproduktionen. Men mer areal finns inte att ta i bruk och per capita sjunker tillgänglig areal.

Vinnarvete på 15 t/haDärför är högre avkastning på tillgänglig areal ett villkor samtidigt som vi måste använda mindre resurser per producerad enhet. För att klara detta måste vi göra rätt sak, på rätt plats och i rätt tid. Vi vet att det finns stora möjligheter att använda insatsmedel på ett mer effektivt sätt och samtidigt öka avkastningen per hektar. Ett exempel på att det går att nå riktigt höga skördar är Lantmannens odlingstävling Vetemästaren där det segrande laget vann med dryga 15 ton per hektar på bördig Österlenjord i Skåne.

Mer forskning i TysklandVi på Yara är övertygade om att precisionsodling är vägen framåt. Därför håller vi på att bygga upp en organisation som ska fokusera på att utveckla nya metoder för att kunna odla så resurseffektivt som möjligt. Vi har de

Yara spänner precisionsbågen

senaste månaderna anställt fler forskare till vårt forskningscenter i Tyskland och vi håller på att bygga upp en central organisation kring precisionsodling på vårt huvudkontor i Oslo.

Knud Nissen till YaraÄven här i Sverige satsar vi och har nu anställt Knud Nissen som ansvarig för precisionsodling i Skandinavien. Knud har mångårig erfarenhet av att arbeta med frågor kring precisionsodling och han har som anställd på Lantmännen varit ansvarig för Yara NSensor. Inledningsvis kommer Knuds huvudfokus att vara Yara NSensor även på Yara, men lite längre fram räknar vi med att kunna presentera nya lösningar och metoder för att öka effektiviteten och precisionen i svensk växtodling.

Knud Nissen har mångårig erfarenhet av Yara NSensor och tar nu ansvaret för Yaras arbete med precisionsodling i Skandinavien.

Precisionsodling i framtidenPrecisionsodling är ett mycket vitt begrepp. När det gäller växtnäring är så grundläggande saker som att ha en välfungerande och korrekt justerad spridare samt gödsel av bra kvalitet en förutsättning för att mer avancerade system och lösningar ska ha ett värde. I framtiden kan vi förvänta oss att grundläggande kunskaper om våra jordars status och grödans behov kopplas ihop med ITlösningar, där kameror och sensorer tillsammans med sofistikerad mjukvara kan förutse grödans framtida behov. På så sätt kan vi platsspecifikt förebygga brister istället för att som oftast sker idag antingen tvingas reagera på en befintlig brist eller också köra ut något ”för säkerhets skull”. Framtiden är ljus för odling med precision. /

Den globala jordbruksproduktionen av vegetabilier måste öka för att mätta en världsbefolkning som får det allt bättre ställt. Samtidigt måste odlingens miljöpåverkan begränsas. Yaras svar på utmaningen är en ökad satsning på precisionsodling.


Samarbete tillät nyttRedan förra året började Peter fundera på om han inte snart måste byta ut sin gamla gödningsspridare och började först leta efter bra begagnade maskiner. Det fanns intressanta maskiner att få tag på, men samtidigt började det bli allt mer lockande att uppgradera till den senaste tekniken. Därför slutade det med att Peter gick samman med en av grannarna, Henrik Torsell, och köpte allting nytt istället.

– Så det blev mycket dyrare än vad det var tänkt från början, berättar Peter.

Lita, våga, sprida och vinna

På Kyrkobacka i Västergötland litade Peter Boklund på sin nya samägda Yara NSensor och spred kväve efter dess råd. Resultatet blev en kanonskörd med rätt kvalitet. Peter vågade och vann.

Av Knud Nissen, Yara

säger Peter och tillägger att samarbete grannar emellan har blivit allt viktigare med åren.

Med samarbete kan man ha bättre maskiner som gör ett effektivare jobb än om man bara kör själv.

P eter och Maria Boklund bedriver spannmåls och oljeväxtodling på Kyrkobackas

drygt 100 hektar söder om Lidköping i Västergötland.

– Men det går ju inte att leva på,


Godkänd investeringDet blev ny GPS och autostyrning med ny terminal och ISOBUS ready uppgradering till hans befi ntliga traktor. Och det blev en ny gödningsspridare med ISOBUS och GPSstyrd sektionsavstängning och en Yara NSensor. Sensorn var demokörd och var det enda som var lite billigare.

– Men det var inga problem att motivera investeringen för regeringen, skrattar Peter och syftar på sin fru Maria som håller i Kyrkobackas ekonomi och sköter bokföringen åt ett antal andra lantbruksföretag i trakten.

Hade det däremot varit en ny traktor för samma pengar så hade investeringen inte varit självklar.

– Då hade Maria satt sig på tvären direkt, menar Peter.

Begripliga förklaringarSamtidigt som Peter Boklund var nyfi ken på den nya tekniken var han emellertid också rädd för att han skulle vara lite för gammal och att det skulle bli mycket krångel.

– Men det gick mycket bättre och lättare än väntat, berättar han.

Anledningen är den goda supporten från både den lokala maskinhandlaren och NSensorsupporten. De har ställt upp och svarat i telefon när Peter har suttit ute i fält och undrat hur han skulle göra.

– De har kunnat förklara saker på ett enkelt och begripligt sätt så att till och med jag begripit, poängterar Peter.

Lita, våga, sprida och vinnaHöjde N-givanPeter och hans grannar odlar mest höstvete, höstraps och maltkorn. Denna första sommar kompletteringsgödslades allt med Yara NSensor. Totalt kompletteringsgödslade han närmare 400 hektar – sina egna fält och tre av grannarnas. Till nästa sommar ska Peter försöka komma ut och köra mer på entreprenad när han nu har blivit säkrare på tekniken.

Peter är väldigt nöjd med resultatet den gångna säsongen 2014.

– Jag hade aldrig vågat gå upp så högt i kvävegiva som det blev till slut om inte NSensorsupporten hade varit påstridig och envisats med att jag måste lita på sensorn och motiverat de höga rekommendationerna med det ovanligt gynnsamma året, framhåller han.

Prickade rätt proteinPå höstvetefälten blev det ca 50 och på maltkornsfälten ca 40 kilo N mer per hektar än planerat och på foderkornet ännu lite till. Han var ganska missnöjd med utseendet på en del av maltkornsfälten i somras, men skörden blev ändå en positiv överraskning.

– Lassen tog aldrig slut. Jag var tvungen att köra bredvid tröskan när vi tankade ur för att hinna med. Det har jag aldrig gjort förr, kommenterar Maria Boklund.

Skördenivån i maltkornet blev över 8 ton per hektar med en proteinhalt på mellan 10,5 och 11 procent. Höstveteskörden låg på över 9–10 ton med en proteinhalt på 11,3 till 11,7 procent.

– Jag har hört om många andra som inte använde Yara NSensor i år och som hade problem med låga proteinhalter, berättar Peter.

Så var inte fallet på Kyrkobacka. Genom att lita på sin Yara NSensor bärgade Peter en kanonskörd med topp kvalitet 2014. Så sammanfattningsvis är han mycket nöjd med den samägda investeringen. /

Peter Boklund satsade inför 2014 på modern teknik men delade på investeringen med en granne för att minska på kostnaderna. En demokörd Yara NSensor blev en fullträff . Peter litade på sensorn, höjde Ngivan och bärgade en rekordskörd med jämn och hög kvalitet.

7 argument förYara N-Sensor®

Mindre liggsädSkördeförlusten vid liggsäd är ofta mer än 500 kilo per hektar. Liggsäd ökar dessutom risken för att tröskan körs sönder. Skörden blir enklare och säkrare utan liggsäd.

Ökad tröskkapacitetÄven utan liggsäd ökar tröskkapaciteten väsentligt tack vare att grödan har vuxit jämnt och är jämnt mogen. Försök visar på 15–20 procent högre tröskkapacitet med Yara NSensor på fält utan liggsäd.

Jämnare kvalitetSkörden på fält som gödslats med Yara NSensor har ofta betydligt jämnare vattenhalt, proteinhalt, rymdvikt och falltal jämfört med fält som inte fått en varierad gödselgiva.

SkördeökningI svenska och europeiska försök är skördeökningen i medeltal 260 kilo per hektar (186 försök), men man har fått upp till 1 300 kilo per hektar.

Högre kväveffektivitet ger lägre gödselkostnad4,4 kg kväve per hektar i högre kväveupptag (enligt 82 försök) samt mindre risk för kväveförluster till miljön.

Minskad kväveutlakning1 till 6 kilo kväve per hektar i minskad utlakning beroende på jordart.

Behovsanpassad svampbekämpningVarierad dos vid svampbekämpning visar en vinst på 300 till 800 kronor per hektar. Dosen varieras utifrån grödans bestånd.

Behovsanpassad svampbekämpningVarierad dos vid svampbekämpning visar en vinst på 300 till 800 kronor per hektar. Dosen varieras utifrån grödans bestånd.


Höga kväveoptimum i höstvete 2014

Inget växtodlingsår är det andra likt. Varje säsong skiljer sig från tidigare vad gäller beståndsutveckling, markens mineralisering och gödslingsoptimum. Säsongen 2014 utmärkte sig genom en mycket tidig tillväxtstart följd av överlag goda betingelser med tillräcklig markfukt och slutligen bra skördeförhållanden. Tyvärr var det många lantbrukare som inte vågade satsa tillräckligt mycket kväve på sina fina bestånd, vilket ledde till att man tappade i skörd och proteinhalt.

Av Gunilla Frostgård och Carl-Magnus Olsson, Yara

V åren kom tidigt 2014 och höstvetet började växa redan i slutet av mars, vilket jäm

fört med säsongen 2013 var cirka en månad tidigare. Många rapporterade om ovanligt täta och frodiga höst vetebestånd. Yara NPrognos pekade på höga kväveupptag redan i april, inte bara för årstiden, utan

i flera områden också relaterat till ut vecklingsstadium.

Låga proteinhalterSpannmålshandeln har fått in såväl höstvete som maltkorn med låga proteinhalter. Detta rapporteras bland annat från Lantmännen. Desirée Börjesdotter, produktchef utsäde,

berättar att inlevererad spannmål överlag hållit låga proteinhalter i stora delar av landet.

– Det beror på utspädningseffekten och att den höga skördepotential som fanns 2014 inte fullt ut togs tillvara. Vi vet ju att om proteinhalterna är låga har man också förlorat i skörd, menar Desirée Börjesdotter.

Kvävegödslingsförsök förklararVarje år läggs det ut kvävestegar på olika platser i landet (se tabell 1). Syftena med dessa är flera:

• Först och främst vill man finna ekonomiskt optimala nivåer och strategier för kvävegödslingen under olika förhållanden. Det är därför viktigt att försöken ligger på olika jordtyper och att de har en geografisk spridning. Genom att studera resultaten får man facit och förklaring till utfallet av årets gödsling.

Alla led i kvävesförsöken mäts med Yara Handsensor varje vecka under säsongen. På så sätt kan man följa utveckling och kväveupptag. Resultaten ingår i Yara NPrognos.


• Yara mäter med Yara Handsensor i kvävestegarna med en veckas mellanrum (se foto) och använder resultaten i Yara NPrognos som sänds ut i nyhetsbrev och läggs upp på hemsidan www.yara.se.

• Man provar även olika strategier för tillförsel. Till exempel sena/tidiga/delade givor av N.

• Ett viktigt syfte är också att undersöka hur det går att genom kompletteringsgödsling anpassa totala kvävegivan

efter platsens och årets speciella förutsättningar. Hjälpmedlen Yara NTester och Yara NSensor används vid bedömningen.

De genomsnittliga resultaten visar att skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var ovanligt höga

Lärdomar och utmaningarViktiga lärdomar av säsongen 2014:

• Det går att komplettera relativt sent med stor positiv påverkan på skördenivån.

• Om man har ett fint bestånd med god bestockning och många ax måste man våga tro på att beståndet kan leda fram till bra skörd och gödsla för detta.

Detta behöver vi lära mer om framöver:

• Beståndsuppbyggnad, när kan vi påverka och hur ska vi göra?

• Hur uppskatta skördenivån?• Sortskillnader? Hur hantera dessa? Kan

dagens sortförsök visa de olika sorternas hela potential när alla led gödslas och skördas samtidigt?

Led Tidig giva Huvudgiva Komplettering Totalt N

1 0 0 0 02 40 40 803 40 80 1204 40 120 1605 40 160 2006 40 160 40 2407 40 160 80 280

Kvävestegen i höstveteförsöken 2014

Tabell 1. Kvävestegen 2014 bestod av 7 led med nivåer från 0 till 280 kg N. Kompletteringen i led 6 och 7 utfördes i stadium 32. I tillägg fanns ytterligare ett led med grundgivan 160 kg N (40 + 120), som sedan kompletteringsgödslades efter bedömt behov.

FörsöksplatsEkonomiskt optimal kvävegiva (kg N/ha)

Skörd vid optimum (kg/Ha)

Lidköping, V. Götaland 126 11 580Grästorp, V. Götaland 280 11 540Mellerud, V. Götaland 242 11 680Falkenberg, Halland 247 10 400Mörbylånga, Kalmar 202 10 800Vintrosa, Örebro 249 10 360Västerås, Västmanland 270 11 410Strömsholm, Västmanland 190 10 270Grillby, Uppsala 155 9 580Glyttinge, Östergötland 202 11 260Kårby, Östergötland 178 9 840Ängelholm, Skåne 233 9 310

Höga skördenivåer och gödslingsoptimum 2014

Tabell 2. Såväl skördenivåer som gödslingsoptimum var höga i höstveteförsöken 2014. I tabellen ser vi också hur stor variationen är i optimum mellan de olika platserna. Jämför exempelvis Lidköping och Grästorp som har i stort sett samma skördenivå. Det skiljer 154 kg N i gödslingsoptimum!

Försök med stigande kvävegivor, s.k. “kvävestegar”, utförs varje år i olika delar av landet. Genom att studera dessa lär vi oss mycket om hur och varför gödslingsbehovet varierar. Försöken används bland annat som underlag för Yara NPrognos.


Stora skillnader mellan åren för optimal N-gödsling i höstvete

på de fl esta platser år 2014 (tabell 2). I fi gurerna 14 visas de fyra senaste årens kvävegödslingsoptimum och skördenivåer vid optimal gödsling. Det framgår tydligt att åren skiljer sig åt betydligt. 2014 års genomsnittliga skördar och kväveoptimum är de högsta som noterats någonsin i de offi ciella Nförsöken.

Hur byggdes årets skörd?Det är antal ax, antal kärnor per ax och

kärnornas storlek som tillsammans bestämmer hur stor skörden ska bli. På de fl esta försöksplatser kunde man se att det fanns många skott per kvadratmeter efter vintern. Genom att följa upp med tillräckligt mycket N lyckas man behålla relativt många skott och dessa kunde sedan producera välfyllda ax! Det är stora skillnader mellan olika kvävenivåer i försöken vad gäller axantal. Ju mindre N, desto fl er skott tillbakabildades och desto färre ax gick fram.

Man är ofta rädd för att skapa alltför täta bestånd. Men 2014 är det ingen tvekan om att de som lyckades bäst och verkligen fi ck höga skördar är de som satsade på att lägga tillräckligt mycket N för att kunna bibehålla övervintrade skott och sedan fylla axen med välmatade kärnor.

Bra resultat av komplettering efter behovEtt av försöksleden kompletterings

R² = 0,244

0 2000 4000 6000 8000

10000 12000 14000

0 40 80 120 160 200 240 280 Skörd vid op+mum (kg/ha)

Op+mal kvävegiva (kg N/ha)

2012

R² = 0,930

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

0 40 80 120 160 200 240 280

Skörd vid op+mum (kg/ha)


2011

Komplettering gav stor effekt på skörd och proteinhalt

Figur 5. Skördeökning (kg/ha) och proteinhaltsökning (%enheter) för kompletteringsgödsling på 11 av de 12 försöksplatserna. Grundgivan var 160 kg N i alla led. Tidpunkten och kompletteringsgivans storlek bestämdes av hur beståndet utvecklades och när beslutsunderlaget kändes säkert. Komplettering gjordes efter bedömning med Yara NSensor och Yara NTester. Det var inte på någon plats för sent att höja skörden genom att tillföra mer N. Trots att gödslingarna utfördes så sent som i stadium 55.

2011 2012

140001200010000

8000600040002000

00 40 80 120 160 200 240 280

Skör

d vid

optim

um, k

g/ha

Optimal N-giva, kg/ha

140001200010000

8000600040002000

00 40 80 120 160 200 240 280

Skör

d vid

optim

um, k

g/ha


Skörd

eökn

ing kg

/ha

1800

1600

1400

1200

1000

800

600

400

200

0Kompletteringsgiva (kg N/ha)

KompletteringsstadiumProteinökning, %

Försöksplats

35NDC55+0,6

Lidköping

55NDC41+1,6

Grästorp

30NDC43+1,2

Mellerud

85NDC55+2,9

Falkenberg

40NDC41+1,2

Mörbylånga

65NDC45+3,6

Vintrosa

60NDC55+2,5

Västerås

ONDC47

Strömsholm

30NDC53+0,6Grillby

50NDC410,1

Glyttinge

30NDC43+1,1Kårby

40NDC41+1,6

Ängelholm

+1390 +1430

+920 +830

+700

+1570

+1000

+860

+610

+220

+990

R2=0,244R2=0,930


Figur 1–4. Ekonomiskt optimal gödsling och skördenivå vid optimum på olika platser under de fyra senaste åren. Varje prick är ett gödslingsförsök. Det är stora skillnader mellan försöksplatser och år. Visserligen är det inte samma fält eller gårdar som är med varje år, men man ser ändå hur åren skiljer sig åt. 2011 var markens egen mineralisering

mycket låg, vilket ledde till att punkterna följer linjen (vilket ger ett högt Rvärde). Alla andra år varierar markens kväveleverans mellan platserna och spridingen kring linjen är stor. Även 2012 var skördenivåerna höga, men 2014 års genomsnittliga skördar och kväveoptimum är de högsta som noterats någonsin i de offi ciella Nförsöken i höstvete.

R² = 0,658

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

0 40 80 120 160 200 240 280

Skörd vid op+mum (kg/ha)


2013

Stora skillnader i markens kväveleverans

Minskad liggsädesrisk vid delad giva

Skörderespons för ökad Ngödsling samt optimal giva i gödslingsförsök år 2014. I diagrammet jämförs skörderesponskurvor från tre olika försöksplatser. Skörden i nollrutorna (se 0 kg N i diagrammet) visar att det är stora skillnader i markens kväveleverans. Grundskörden i Grillby var 6,3 ton, medan den i Grästorp endast var 2,6. Däremot visade Grästorp en större skördepotential och nådde inte skördeoptimum ens vid högsta Ngivan, 280 kg.

Genom att dela givan och spara en del kväve till komplettering uppnår man ofta en ökad kväveeff ektivitet och en högre skörd. Detta ser vi tydligt på några av försöksplatserna. I diagrammet visas kväveresponskurvan för försöksplats Skofteby. Här medförde de högsta kvävegivorna liggsäd, därför var skörden lägre vid de högsta Nnivåerna. Om man istället för att lägga allt kväve på en gång kompletterade vid ett senare tillfälle minskades liggsäden och skörden ökade. Den röda cirkeln visar skörd för 160 kg N plus kompletteringsgödsling med 35 kg N i stadium 55. Denna gödsling gav en skördeökning på ca 1,4 ton!

2013 2014

140001200010000

8000600040002000

00 40 80 120 160 200 240 280

Skör

d vid

optim

um, k

g/ha


Skör

d vid

optim

um, k

g/ha


14000

12000

10000

8000

6000

4000

2000

00 40 80 120 160 200 240 280

Skör

d, kg

/ha

Kvävegiva, kg/ha

Ekonomiskt optimum Falkenberg Grästorp Grillby

14000

12000

10000

8000

6000

4000

2000

00 40 80 120 160 200 240 280

Skör

d, kg

/ha

Kvävegiva, kg/ha

5916

1046511848

12849

11456 1139010381 9976

NOpt 126 kg N/ha

Ekonomiskt optimal kvävegiva utan någon komplettering, kg N/ha.

Skörd vid komplettering med 35 kg N/ha i stadium 55. Grundgiva 160 kg N/ha.

gödslades efter behov. Grundgivan i detta led var 160 kg N och behovet av komplettering bedömdes och åt gärdades när vi tyckte att vi hade tillräckligt bra underlag. Beräkning av givans storlek gjordes med hjälp av sensorns program “Absolut kalibrering”, som är en beräkningsmodell där man tar hänsyn till 3 faktorer: upptagen mängd N, beräknad skörd samt markens mineraliserings potential. Till hjälp vid bedömningen använde

vi våra handsensormät ningar av kväveupptag vid olika gödslings nivåer (Yara NPrognos), Yara NTestermätning (kvävekoncentrationen) samt bedömning av markens egen mineralisering enligt mätning av upptag i den ogödslade rutan.

Kompletteringarna gjordes vid olika stadier (DC 4155) på olika platser beroende på när vi ansåg oss kunna se ett behov. Ju längre man väntar, desto lättare kan man bedöma behovet, men

självklart vågar man inte vänta för länge och riskera att det blir för torrt för att kvävet ska tas upp. I elva av tolv försök valde vi att tilläggsgödsla. På endast en av platserna bedömdes att det inte behövdes mer N. Eff ekterna av att lägga mer N var överlag mycket bra (fi gur 5). Det var inte på någon plats för sent att höja skörden genom att tillföra mer N, trots att ett par av kompletteringsgöds lingarna utfördes så sent som i stadium 55. /

140001200010000

8000600040002000

0

R² = 0.050

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

0 50 100 150 200 250 300

Skörd vi op+

mum

(kg/ha

)


2014

0 50 100 150 200 250 300

R2=0,658

R2=0,050


En uthållig intensifi ering betyder att lantbruket ska producera mer, på samma areal och med mindre miljöpåverkan. Men det fi nns ingen konfl ikt mellan produktion och miljö. Detta disku terades som vägen framåt på Yaras Östersjökonferens i juni för att vända läget för det näringsmättade innanhavet.

Av Mogens Erlingson, Yara

V ärldens befolkning växer snabbt. Varje år blir vi cirka 80 miljoner fl er på vårt jord

klot och om 30 år är vi cirka 9 miljarder människor. Alla dessa människor behöver mat och vi måste öka vår produktion med storleksordningen 50 procent för att mätta alla magar.

Globala utmaningarMen möjligheterna att öka åkerarealen är starkt begränsad, speciellt som det är viktigt att bevara naturmarker och stoppa avskogningen, inte minst i regnskogarna runt ekvatorn. Det senare är viktigt för att bromsa klimatförändringarna och för att bevara biologisk mångfald.

Vi har alltså en stor utmaning framför oss. Den kan sammanfattas som att vi måste producera mer mat på de hektar vi redan brukar och samtidigt minska belastning på miljön – inte

minst gäller detta förlusterna av växtnäring till vattendrag, sjöar och hav.

EU har stor skuggarealSverige importerar en stor del av våra livsmedel från andra länder. Det samma gäller resten av EU som använder cirka 35 miljoner hektar

utanför EU – åkermark vars avkastning importeras till EU. De 35 miljoner hektaren är en nettosiff ra. Vi exporterar produktionen från 10 miljoner hektar och importerar från 45 miljoner hektar. En stor importvara är soja som används som proteinfoder. Framöver måste EU ta ett större ansvar för sin egen livsmedelsförsörjning. Detta gäller även Sverige och andra länder runt Östersjön (fi gur 1).

Östersjön på rätt kursVarje sommar får vi rapporter om algblomning och döda bottnar i Östersjön. Innanhavet Östersjön är

Uthållig intensifi ering – mer på samma areal runt Östersjön

EUs skuggareal är 35 miljoner hektar

Figur 1. EU odlar mat på 35 miljoner hektar (nettoareal) utanför EU. Arealen ökade med 10 miljoner hektar från 2000 till 2008. Källa: Witzke & Noleppa, 2010.

40353025201510

50

1999/2000 2007/2008

Netto

areal

odlad

för im

port

till EU

(milj.

ha)

På Yaras konferens om Östersjön deltog lantbrukare, rådgivare och myndigheter från länderna runt Östersjön.Foto: Mostphotos


ett förorenat hav. Alla länder runt Östersjön är överens om att havet ska återställas till god ekologisk status. För att uppnå detta har det under de senaste årtiondena investerats i reningsverk för avloppen från samhällen och från enskilda hushåll. Jordbruket har investerat i lagringskapacitet för stallgödsel så att gödseln kan spridas när den gör bäst nytta. Det anläggs våtmarker och en mängd andra åtgärder genomförs. Detta har resulterat i stora reduktioner i utsläppen av växtnäring till havet. Så vi är på rätt väg, men vi är inte i mål. Och det kommer att ta bortåt 50 år innan vi är där vi ska vara, eftersom det på grund av tidigare års utsläpp fi nns mycket näring på botten av Östersjön.

Konferens vid ÖstersjökustI juni arrangerade Yara en Östersjökonferens i Kashow, cirka 20 km från Stralsund vid Tysklands Östersjökust. Deltagare var drygt 100 lantbrukare, rådgivare och myndighetsrepresentanter från länderna runt Östersjön – Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland, Danmark och Sverige.

Från Sverige deltog bland andra Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen. Hon berättade för deltagarna om hur Greppa Näringen sjösattes 2001 som ett samarbetsprojekt mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och ett stort antal företag i lantbruksbranschen. Under 10 år har 270 rådgivare gjort mer än 50 000 rådgivningsbesök hos lantbrukare i Sverige. Ett av målen med projektet är att minska övergödningen, samtidigt som lantbrukarnas ekonomi förbättras. Detta görs genom att sprida kunskap och öka medvetenheten i syfte att förändra beteenden.

Balans med nyckeltalEtt viktigt verktyg är att göra en växtnäringsbalans för gården. Balansen är en ganska enkel beräkning, men ett bra underlag för diskussion mellan lantbrukare och rådgivare som ger kraftfulla nyckeltal för att följa upp förbättringar.

Dessa uppföljande växtnäringsbalanser på Greppa Näringens gårdar visar att kvävebalansen under en 10årsperiod förbättrats med 4,2 kilo N per hektar på växtodlingsgårdar. På djurgårdar är skillnaden över tiden

Uthållig intensifi ering – mer på samma areal runt Östersjön

ännu större med en förbättring med 9,4 och 13,8 kilo N per hektar på mjölk respektive grisgårdar. Bra för plånboken och bra för miljön. Du kan gå in på www.greppa.nu om du vill göra en egen växtnäringsbalans.

Målen om bättre beteende och minskad utlakning har nåtts. Men Stina Olofsson menade att vi ska vidare.

– Lantbrukarna kan bli ännu bättre och vi är övertygade om att vi genom bättre utnyttjande av växtnäringen kan både öka skördarna och minska förlusterna till vattendragen, deklarerade hon.

Optimal skörd ger minimal utlakningAtt gödsla upp till ekonomiskt optimum är målet när lantbruken vill nå bästa möjliga resultat i sin odling. Men vad är bäst för miljön? Sofi a Delin från SLU i Skara berättade på konferensen att när man går över ekonomiskt optimum så ökar läckaget av kväve snabbt. Det kväve som grödan inte har nytta av kan utlakas till sjöar och hav. Men upp till ekonomiskt optimum använder grödan det kväve som fi nns tillgängligt. Läckaget minskar inte om man sänker kvävegivan, men däremot tappar man i skörd (fi gur 2). Vill du läsa mer om

Artikelförfattaren Mogens Erlingson, som ledde Östersjökonferensen, är övertygad om att det går att förena optimal produktion med minimal miljöpåverkan.

Ingen ökad risk upp till N-optimum

Figur 2. Upp till Noptimum är risken liten för Nutlakning. Men ovanför denna punkt ökar riskerna med att ligga för högt i Ngiva. Källa: S. Delin, M. Stenberg, SLU

Lättjord, GötalaSkördton per ha

Optimal kvävegiva1 50

40

30

20

10

0

0

1

2

3

4

5150 100 50 0 50 100 150

Utlakningkg NO3N per ha

Skörd

, skilln

ad frå

n opti

mum

EUs skuggareal är 35 miljoner hektar

Avvikelse kg N/ha från optimum

ökad utlakningminskad skörd


försöken så finns de redovisade i förra numret av Växtpressen nr 1/2014. På www.yara.se kan du hitta tidningens artiklar.

P-tapp ner 50 %I Sverige har vi börjat att strukturkalka på lerjordar. Genom att blanda in bränd kalk, släckt kalk eller blandprodukter av dessa tillsammans med vanlig jordbrukskalk i jorden förbättras markstrukturen. Små lerpartiklar binds samman, ungefär som cement. Detta gör att de inte följer med regnvatten ut i diken och vidare till havet.

I Finland har Liisa Pietola, miljöchef på MTK (finska LRF) medverkat i storskaliga fältförsök där gips använts för att förbättra markstrukturen och minska fosforutlakningen. På konferensen berättade hon att för att nå en bra avkastning så behövs en jord med medelbra fosfor klass, medan det i lägre fosforklasser inte finns tillräckligt med fosfor tillgängligt för optimal tillväxt. Genom att behandla fält med högt innehåll av fosfor med gips, minskade fosforför lusterna med mer än 50 procent.

Ett annat vapen mot fosforförluster som har blivit ganska vanliga är gräsbevuxna buffertzoner längs diken och bäckar. Enligt Liisa Pietola ska dessa buffertzoner skördas för att man ska få bästa effekt mot läckage av fosfor.

Verktygen finnsVi har idag kunskap, verktyg och teknik för att ytterligare minska förlusterna av kväve och fosfor till Östersjön. Några exempel är:

• korrekt användning av stallgödsel• balanserad gödsling med alla växt

näringsämnen• delade givor som tillåter anpassad

gödsling efter fältets behov det enskilda året

• precisionsodlingsverktyg som t.ex. Yara NSensor (artikel på sid 4–5)

• information t.ex. Yara N PrognosVi kan arbeta med jord och växt

analyser, strukturkalkning och mycket mer. Men det behövs naturligtvis ytterligare forskning, utveckling och innovation.

Samarbeten krävsDet finns idag en allmän uppfattning i samhället att lantbruket är en ”bad boy”. Men samhället i stort har inte kunskap och närhet till det moderna lantbruket. Det finns en uppfattning om att det existerar en konflikt mellan produktion och miljö (figur 3). Men den uppfattningen är skev menar vi på Yara.

Vi är i stället övertygade att det går att förena optimal lantbruksproduktion med minimal miljöpåverkan. Men vi behöver öka takten i det vi gör för att nå fortare framåt. För att lyckas med detta krävs samarbeten inom hela lantbruksnäringen. Lantbrukare, rådgivare, myndigheter, maskintillverkare och naturligtvis även Yara och andra tillverkare av insatsvaror till lantbruket måste samverka för att nå målet. Ut hållig intensifiering är nyckeln för att vi ska lyckas. /

Figur 3. Den allmänna uppfattningen är alltför ofta att det finns en konflikt mellan miljö och produktion och att dessa inte kan rymmas inom samma ram. Vår uppfattning på Yara är tvärtom att produktion och miljö matchar varandra och får plats i samma box.

Med lerpartiklarna som färgar vattnet i diket brungrått följer betydande Pförluster. Men strukturkalkning och buffertzoner är två metoder för att minska fältförlusterna av fosfor. Foto Jens Blomquist.

Uppfattning och verklighet


Svenska fältförsök – grunden för Yaras rekommendationer

V arje år lägger Yara ut ett antal fältförsök i olika grödor. Det praktiska arbetet med försöken

görs av Hushållningssällskapen runt om i landet samt i viss utsträckning av Agrolab.

Samma försöksplan används på flera olika platser och under minst tre år. För att kunna dra rätt slutsatser är det viktigt att såväl produkter som strate gier provas under olika markför hållanden, geografiska lägen och årsmåner. I nästa artikel berättar försöksledare Ola Sixtensson vid Hushållningssällskapet Malmöhus mer om hur försöksarbetet går till i praktiken.

Egna försökNär det gäller att ta fram och testa nya produkter eller att kalibrera Yaras egna hjälpmedel (såsom Yara NTester eller Yara NSensor) bekostar vi försöken själva.

Exempel på aktuella Yara-försök

• NPK till vårkorn

• NPK till höstraps

• Mikro till vårkorn

• Svavel och bor till oljeväxter

• Kvävestege för kalibrering av Yara NTester i höstvete

Fältförsök är en mycket viktig del av Yaras arbete med att utveckla framtida gödslingsstrategier och produkter. Att dessa försök görs i Sverige under svenska förhållanden har stor betydelse.

Av Gunilla Frostgård och Carl-Magnus Olsson, Yara

• Mikronäringsämnen till höstraps

• Kisel till höstraps

Försök i samarbete Ofta när det gäller försök av allmänt intresse finansieras utläggningen av flera olika organisationer i samarbete. Det gör att det går att lägga ut fler försök och på så sätt få ett större och säkrare underlag. Exempel på sam

finansierade projekt är de kvävestegar i höstvete som regionerna, Jordbruksverket och Yara planerar och bekostar tillsammans.

Yara har också samarbete med Svensk Raps i syfte att ta fram strategier för såväl höst som våroljeväxter. Andra spännande samarbetsprojekt på planeringsstadiet just nu är kväveoptimering i vall, gödsling till potatis och gödsling till sockerbetor. /

Varje år beställer Yara ett flertal försök i olika grödor. Resultaten ligger sedan till grund för rekommendationer och produktutveckling.


Växtnäringsförsök– från idé till resultat

Hushållningssällskapen utför växtnäringsförsök både på beställning och via de regionala fältförsöken i Sverige. I de regionala växtnäringsförsöken är Yara en stor medfi nansiär och deltar aktivt i utvecklingen av nya strategier och försöks planer. En viktig uppgift är att utföra och kvalitetssäkra försöken på ett korrekt sätt så att syftet med försöket uppnås.

Av Ola Sixtensson, Försöksledare Hushållningssällskapet Malmöhus

E tt försök börjar alltid med ett planeringsarbete för att bestämma syftet med försöket.

Det kan till exempel vara att studera eff ekten av olika gödselmedel, att undersöka olika kvävegödselnivåer, att hitta den optimala PKgödslingen, att studera olika mikronäringseff ekter eller att hitta optimal tidpunkt för gödsling. För de regionala försöken förs det en diskussion i Ämneskommittén Växtnäring på nationell nivå, regionsansvariga försöksledare samt med

intresserade medfi nansiärer om vilka försöksserier som är aktuella för året.

NFTS – ny försöksdatabasAlla regionala försök hanteras numera i en ny försöksdatabas (NFTS, Nordic Field Trial System), där planläggning, datainsamling och resultatsammanställning genomförs. NFTS startades som ett samarbete mellan Norge och Danmark. Under de senaste åren har även vi i Sverige anslutit oss och är med i systemutvecklingen samt anpass

ningen till våra förhållanden. Sedan två år har vi tagit NFTS i

drift i vår verksamhet, men det fi nns fortfarande skillnader mellan länderna hur man tar fram och bearbetar försöksdata. Samarbetet är viktigt för att anpassa databasen till planläggare, utförare, medfi nansiärer, rådgivare och växtodlare samt vidareutveckla den inom nya användningsområden i fältförsöken. Exempel på detta är att kunna samla in försöksdata via surfplattor direkt i fält, att hantera stora mängder data från olika sensorer, att lägga in bilder från försöken m.m. NFTS har möjliggjort för oss att snabbare leverera försöksdata löpande under säsongen, vilket många efterfrågar.

Mycket viktiga försöksvärdarNär försöksplanen är gjord startar fältförsöksavdelningarnas arbete. Fältförsöksledaren tar kontakt med våra försöksvärdar för att diskutera tänkbara fält och att hitta en jämn plats

Sådd av höstraps med olika gödselnivåer. Björn Nilsson hanterar både gödsel och utsäde.


på fältet. För att finna fält med de rätta förutsättningarna har vi god hjälp av markkarteringskartor.

Vi lägger ut försöksytan så att den passar in med sprutspåren och gödselspridningen. Försöksvärden vet därmed inom vilket område som rampspridaren eller såmaskinen ska stängas av. Att hitta noggranna och intresserade försöksvärdar är av mycket stor betydelse i vårt arbete att utveckla och ta fram ny kunskap ur fältförsök. För försöksvärdens del är utbytet ny kunskap som kan leda till större konkurrenskraft och ökat medvetande om vilka effekter som insatserna kan generera.

Förberedelser inför fältarbetetFörsöksplanen är gjord, den perfekta platsen är funnen. Dags att börja arbetet på försöksstationen, där vi gör en uppvägningslista för varje led. De olika ledens gödselnivåer vägs upp individuellt per ruta på en årligen kalibrerad våg med minst två decimalers noggrannhet. Tiden är nu kommen för själva spridningen av de olika försöksledens gödsling, men innan dess är det ett viktigt vinterarbete som ska vara gjort på gödningsspridaren inför säsongen: • Gödningsspridarens spridnings

bild kontrolleras på de ensilda ut matningsrörens mängdfördelning över parcellbredden

• Gödningsspridarens tömningsfunktion under den önskade sträckan kontrolleras för att underlätta påfyllning av ny gödning till nästa försöksruta.

Beroende på försöksupplägg kan det genomföras flera gödslingar, provtagningar av gröda eller mark och skanning med Yara Handsensor under säsongen. Alla åtgärder som ska genomföras i försöket följer försökspatrullerna enligt fältkort och PM.

Kunskapsspridning under säsongenFör tre år sedan påbörjades mätningar med Yara Handsensor i de regionala fältförsöken. I kvävestegsförsöken i höstvete genomförs det sedan två år veckovisa mätningar under våren som Yara publicerar via hemsida och nyhetsbrev. Syftet är att rådgivare och växtodlare kan följa försökens kväveupptag med avseende på tillförd kvävemängd samt markens kvävemineralisering. Liknande mätningar och publiceringar genomför Jordbruksverket i en ogöd

slad kontra en gödslad ruta (odlarens egen strategi) med olika förfrukter utspridda över södra Sverige.

Noggrann skördVid skörd är det oerhört viktigt att tröskvågen uppger korrekt vikt på skördeproverna. Därför kontrollerar vi vågen mot en känd vikt vid varje påbörjad arbetsdag, vikterna kontrolleras i sin tur under vintern. Vid tröskningen väger vi föregående parcells skördeprov samtidigt som nästa parcell tröskas. Efter vägningen tar vi ut ett delprov som vägs för att få fram vattenhalten och torkas innan det skickas för vidare kvalitetsanalyser av kärnorna/fröerna på laboratoriet. /

Kvalitetssäkring av gödslingsförsök • Jämn försöksplats

• Kontroll av gödningsspridaren

• Kalibrering av vågar

• Uppvägning av rätt mängd gödsel

• En bra och fungerande försöksdatabas

• Ett tydligt fältkort och PM

• Engagerade försökstekniker och försöksvärdar

Helena Håkansson väger upp växtnäring till en försöksruta.

Kontroll av gödningsspridarens utmatning. Längs till höger syns spridarfördelaren.

Artikelförfattaren Ola Sixtensson.


Storsatsning på vårrapsVårrapsen har haft det motigt det senaste året. Nu satsar branschen genom att intensifiera forskning och utveckling för att stärka grödans konkurrenskraft. Aktiva, duktiga och intresserade lantbrukare drar sitt strå till stacken. Även Yara tar en aktiv del vad gäller kväveoptimeringen.

Av Gunilla Frostgård, Yara

O ljeväxternas flaggskepp i Mellansverige är vårraps. Grödan behövs som omväx

lingsgröda, strukturförbättrare och förfrukt. Gödslingen är ett viktigt styrmedel och moderna sorter med hög skördepotential måste få tillräckligt mycket kväve i anpassad mängd.

Håkan och Hans tror på vårrapsHans Eriksson och Håkan Carlsson är engagerade i Sveriges Frö och Oljeväxtodlare Västmanland, som vice ordförande och ordförande. De hoppas på en ljus framtid för svensk vårrapsodling. De är dock oroliga för att problemen med betningsmedel inte ska lösas inom rimlig tid och att detta kan ha negativ påverkan

på utvecklingen av grödan.

Dubbelt stort intresseBåda brinner för frågor om långsiktighet och bördighet. Att hushålla med växtnäringen och optimera tillförseln är en viktig del i detta arbete. Som frö och oljeväxtodlare är de medvetna om pollinatörernas betydelse för en jämn och stabil skörd och arbetar aktivt för att gynna alla typer av polli natörer. Bland annat kan nämnas kantzoner och anpassad bekämpning. Behandling av skadeinsekter och svamp utförs nattetid, vilket enligt Hans och Håkan ger bättre effekt och mindre miljöpåverkan.

Ett allmänt miljöintresse hos båda har genom åren inneburit engage

mang i olika projekt, där Håkan gärna nämner projekt tornfalk.

– Det har tagit tid, men åtgärderna som vidtagits har gjort att det nu finns en stabil population i området.

3 bra odlingstipsHans och Håkan har lång erfarenhet av att odla vårraps. De vet att det finns en stor potential i grödan, och att man genom noggrannhet och ökat fokus på bland annat kvävegödslingen kan hålla skördarna uppe. Deras bästa tips för säkrare vårrapsodling är:

• Tidig sådd, så att rapsen hinner utvecklas innan jordlopporna kommer igång.

• Grundgödsling med NPK och sedan komplettering med mer N. Om man tror på en högre skörd gäller det att inte gödsla med för lite kväve!

• Om rapsen inte är mogen lagrar den fortfarande in mer skörd. Genom att skjuta tröskningen bara några dagar kan skörden ökas väsentligt.


Storsatsning på vårraps

En uppfattning som båda delar är att ett bättre näringstillstånd i plantan kan öka motståndskraften mot insekts och svampangrepp. Erfarenheten har tydligt visat detta, bland annat när väl gödslade fält stod emot angrepp av kålmalen bättre 2013 än de fält som fått lägre givor.

Vidare anser Håkan och Hans att med högre andel växtmassa ovan och under mark genereras en kolåterföring på sikt, som bibehåller markens bördighet. Med högre andel grönmassa kan också fotosyntesen optimeras, vilket i sin tur resulterar i en högre frösättning under förutsättning att pollineringen är god. Med rätt och balanserad näringstillgång ökar blomfrekvensen, vilket ökar möjligheten till bästa möjliga avkastning.

Intressanta gårdsförsökDe offi ciella gödslingsråden är an passade efter aktuell skördenivå. Men denna är ju svår att bestämma och om man tror att skörden kommer att bli låg gödslar man lite mindre. Modernt sortmaterial har dock ganska

hög skördepotential, vilket gör att man bör gödsla mer än tidigare för att kunna utnyttja potentialen fullt ut. De offi ciella gödslingsråden har också varit relativt låga, delvis beroende på att man inte justerat upp dem sedan tiden då priserna på rapsfrö var lägre.

Hans och Håkan refl ekterade över detta och ville visa att vårrapsen kan svara på högre gödsling. Sagt och gjort: de skapade ett praktiskt fältförsök med olika kvävegivor i ett av Håkans fält 2013. Genom att lägga ut skörderutor i de olika dragen kunde de visa att det faktiskt blev skillnader i skörd (tabell 1).

– Självklart är detta inte ett vetenskapligt försök, säger Håkan, men

tack vare att vi hade upprepningar, så bedömer jag att det inte var slumpen som skapade skillnaderna.

När det var dags att tröska ville de testa en annan teori de båda delar, nämligen att inlagringen i vårrapsen pågår länge än man tror. Genom att vänta med att tröska hälften av skörderutorna, kunde man konstatera att det gick att höja avkastningen genom att skjuta några dagar på skörden. Störst eff ekt av uppskjuten skördetidpunkt fi ck man i rutorna som fått mest kväve. Detta stämmer väl med försök i andra grödor, där sent kväveupptag ger längre tillväxtperiod – så kallad Stay Green. /

Netto kr/ha Skördetidpunkt

Gödsling 10 sept 22 sept

130 N 100 117

190 N 102 130

Senare skörd och mer N gav högre netto i vårraps

Tabell 1. Relativtal 100 = netto på 10 000 kr per hektar med justering för gödslingskostnader, oljehalt etc. Skörden låg på 2 500 kg per hektar.

Resultatet är inte baserat på ett formellt korrekt fältförsök, utan observationer av praktiska storrutor i fält. Upplägget var att två bredvid varandra liggande kördrag gödslades med olika kvävenivåer: normal nivå 130 kg N och 130 plus 60 kg N, dvs. 190 N totalt. I dessa remsor la man ut skörderutor. Dessa tröskades vid två olika tidpunkter, hälften den 10 september och hälften den 22 sept. Av tabellen framgår att mer kväve höjde skörden, och en senarelagd tröskning visade sig påverka skörden kraftigt positivt. Högre kvävegiva och senare skörd var en lyckad kombination som ökade nettot med hela 30 % i förhållande till utgångsläget.

Hans Eriksson, RanstaDriver Västeräng Lantbruk AB tillsammans med sin bror Lars.

Verksamhet: Växtodlingen är basen i företaget, men man arbetar också med entreprenad inom såväl jord (dränering) som skog (skotning). Utöver detta fi nns en verksamhet med projektledning/aff ärsutveckling som bedrivs på konsultbasis.

Gården är referensgård i Jordbruksverkets projekt ”Mångfald på slätten”. Den fi nns också med i projekt Vårraps 3000, som värd för skördetidpunktsförsök. Hasse är djupt involverad i arbetet med att skapa winwin koncept inom pollineringskrävande odlingar. Han är mycket intresserad av att öka det ekonomiska utbytet i konventionell odling, med stor hänsyn tagen till miljöfrågor.

Växtodlingsdelen är idag till största delen utsädesodling i kontraktsform. Växtföljdsstrategin baseras på odlingar som anpassas till frögrödorna (t.ex. minimera risken för inblandningar av annan art), samt

att skapa förfruktsvärden som ökar skördenivåerna.

Grödorna är spannmål, företrädesvis vårsådd, oljeväxter, ärter, timotejfrö samt vitklöverfrö.

Arealen utgör idag ca 340 ha fördelad på ägd och arrenderad.

Inriktningen av arbetet är att skapa bra kvalitetsodlingar med höga volymer. Med en intensiv, men anpassad växtodling hoppas Hasse kunna öka kolinlagringen i marken för att, på

lång och kort sikt, öka avkastningsnivåerna i alla på gården förekommande grödor. Gödslingen optimeras till de olika

grödorna vad gäller samtliga näringsämnen.

Håkan Carlsson, MedåkerHar jobbat med lantbruk hela livet, är utbildad lantmästare (76), jobbade/studerade i USA under två år och har drivit egen gård i 36 år. Håkan har haft fl era förtroendeuppdrag genom åren bland annat som ordförande i Västmanlands frö och oljeväxtodlareförening och han har suttit i styrelsen för SFO.

Håkan är numera pensionär och har överlåtit gården till sina söner. Gården inklusive arrenden är idag på 110 hektar. Odlingen består av timotej, ängsvingel, klöver, raps och huvudgrödan höstvete.


Samarbetsprojekt kring vårraps

I det för året nystartade samarbetsprojektet Vårraps 3000 görs en gedigen satsning för att på sikt nå stadigt höga skördenivåer i vårrapsen (3 000 kg per hektar). Projektet initierades 2013

som ett samarbete mellan Svensk Raps, SLU, Lantmännen med flera bransch organisationer. Även Yara stöttar projektet bland annat genom mätningar med Yara Handsensor.

Projektområden i Vårraps 3000:• Kvävegödsling i högavkastande hybrider. • Skörd och skördespill vid avdödning med glyfosat i kombination

med spillminskande tillsatsmedel.

Vårraps 3000 har också knutit två projekt finansierade av SFO och SLF till sig:• Bättre utnyttjande av skördepotentialen i vårraps. Drivs av Lena

Engström, SLU Skara, och ska bland annat undersöka möjligheterna att opti mera Ngödsling med Yara NSensor och Greenseeker.

• Säkrare etablering av våroljeväxter genom utebliven höstbearbetning. Drivs av Johan Arvidsson, SLU Ultuna.

För mer info se Svensk Raps hemsida. www.svenskraps.se

Kväve-gödslings-försök 2014N är Växtpressen skrivs har vi endast ett

års resultat från försöken med kväve till vårraps och dessa är fortfarande

preliminära. Men vi kan se att dels ligger skördeoptimum högt på flera platser och dels är vattenhalterna ofta högre vid högre kvävegödsling, vilket skulle kunna innebära att dessa led mognar senare. Kanske hade vi fått ännu större skördeskillnader i kvävestegarna om de olika leden skördats vid olika tidpunkter efter när de mognade? Båda dessa observationer ligger väl i linje med Hans Eriksson och Håkan Carlssons erfaren heter från gårdsförsöket 2013 (se tabell 1 på föregående sida).

Anpassning ett nyckelordSjälvklart ska man inte generellt höja kvävegivan om det inte finns behov och om bestånden inte är tillräckligt bra för att kunna bara fram en hög skörd. Delning av gödslingsgivan är ett bra sätt om man tycker att det är svårt att avgöra förväntad skörd vid sådd. Beslutsunderlaget är onekligen bättre ju senare man kan gödsla.

Kvävegödslingsförsök i vårraps i Nossebro, Västergötland 2014. Försök med kvävestegar i vårraps har legat på 6 platser 2014 och resultaten är intressanta. De preliminära resultaten visar att på 4 av dessa 6 platser nåddes inte skördeoptimum vid maxgivan 180 kg N. Foto: Lena Engsström


Experterna kommenterar:

Desirée Börjesdotter

produktchef utsäde på Lantmännen.

Visst är det tråkigt just nu att betningsfrågan inte löst sig, men vi har olika

projekt på gång och är optimistiska för framtiden vad gäller detta. Vårrapsen är en viktig gröda för oss.

Det nya sortmaterial vi har på marknaden, har en god skördepotential och det finns all anledning att sikta högre vad gäller förväntad skörd och därmed ökat kvävebehov. Jag ser en ökad risk med senarelagd skörd, men kan bekräfta att moderna sorter är mer drösfasta och att risken är mindre än tidigare med att vänta några dagar med skörden.”

“Foto. Hans Jonsson

Lena Engström forskare på SLU i Skara, utvärderar den försöks-

serie som nu pågår med N till vårraps.

Jag ser fram emot att kunna utvärdera de nya försöksserierna i vårraps.

Mitt syfte är att undersöka optimalt kvävebehov och skördepotential i dagens moderna vårrapssorter. Jag vill också utvärdera om man kan mäta skördepotentialen och kvävebehovet under säsongen med hjälp av grödsensorer för att vid behov kunna komplettera med kväve.

Ett mål är att ta fram gödslingsmodeller för att platsspecifikt kunna beräkna optimal kvävegiva med hjälp av uppskattad skördenivå och kväveleverans från marken. Vi bör överväga att lägga till ytterligare ett led med högre Ngiva så att vi är säkra på att nå optimum nästa år. ”

“Albin Gunnarson Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare, SFO. Projektledare för Vårraps 3000.

Vårrapsodlingen har ökat de senaste åren men skördarna på gårds

nivå ökar inte på samma sätt som i sortförsöken. Antalet nya högre avkastande hybridsorter har ökat och dominerar i sortförsöken, men det är osäkert om vi utnyttjar deras skördepotential genom att kanske inte kvävegödsla optimalt.

2014 års försök visar höga kväveoptimum. Det ska bli spännande att följa försöksserien över hela perioden. Två års försök återstår.”

“Foto. Hans Jonsson


God effekt av polyfosfat vid näringsbevattning

Vid näringsbevattning är ett lågt fosforupptag i växten vanligare än man tror. Men tack vare ett unikt polyfosfat kan fosforupptaget öka samtidigt som problemen med utfällningar i slangar och droppställen minskar.

Av Peter van Schie, Yara

F osfor (P) diskuteras oftast inte i samband med näringsbevattning, bl.a. för att brist

symptom på blad är svårt att konstatera. Inte ens vid bladanalys brukar Pbrist komma fram.

Men alltför ofta är rotsystemen på nyplanterade sticklingar dåligt utvecklade. Rotkvaliteten är många gånger tveksam även på säljbara plantor och på fruktbärande växter såsom jordgubbar.

Dåligt rotsystem och små blad är ofta ett tecken på fosforbrist.

Fällningar gör P otillgängligtFosfor är svårrörligt i jorden och tillgängligheten är beroende på pHvärde i odlingssubstrat eller jord. Ett problem vid näringsbevattning är att kalcium, magnesium och järn bildar svårlösliga fällningar med fosfor. Detta sker framförallt när pH är högre än 6,2.

Förutom att mängden växttillgänglig fosfor minskar, leder fällningar till att droppslangar, droppställen, filter och membran sätter igen med kalcium och magnesiumfosfatavlagringar. Fällningar med järn är också vanligt, inte minst om järnet inte är kelaterat. Dessa fällningar kan leda till ojämn näringstillförsel och bevattning.

Inga fällningar med Super FKGenom att använda fosfor i form av polyfosfat kan emellertid fällningar undvikas. Polyfosfat förblir löst i näringsl

ösningen oavsett pHvärde. Det finns flera typer av polyfosfat på marknaden, men alla ger inte bra effekt. Yaras polyfosfat ”Super FK” är testat på försökstationer och i odlingsförsök sedan början av 2000talet. Produkten används sedan länge i Holland och andra länder. I Sverige används Super FK framförallt av tomat och krukväxtodlare, men intresset hos jordgubbsodlare och andra med näringsbevattning ökar.

Kristalon Gena och VegaTill näringsbevattning finns Kristalon Gena och Kristalon Vega. Produkterna är vattenlösliga NPKgödselmedel med mikronäringsämnen. Hälften av fosforn är i form av polyfosfat (Super FK). Resterande fosfor är ortofosfat, d.v.s. den fosforform som är vanligast i NPK och Pprodukter.

Kristalon Gena och Vega används tillsammans med Calcinit (kalciumnitrat) och magnesiumnitrat i ett A + Btanksystem för att komplet

Näringsbevattning av jordgubbar med Kristalon Gena på Eriksgården utanför Sjöbo.


tera N, Ca och Mg efter plantornas behov. Kristalon Gena är anpassad till de flesta kulturer, t.ex. jordgubbar, krukväxter, sallad och kryddväxter. Kristalon Vega används främst till plantor under den vegetativa utvecklingen. Den kan även användas när man har hårt vatten och man inte vill använda salpetersyra.

Fördelar med unikt polyfosfatGenom att en del av den vanliga fosforn är utbytt mot polyfosfat (Super FK) i Kristalon Gena och Vega, ökar fosforupptaget i plantan. Det ger många fördelar:

• Kraftigare och mer vitalt rotsystem med fler vita rötter kan ge upp till 20 procent bättre tillväxt.

• Snabbare tillväxtstart ger en kraftigare och tyngre planta.

• Bättre förgrening av plantan.• Bättre färg på blad och blommor

samt större blad.• Plantorna kommer i blom tidigare

och kan därför säljas 2–7 dagar tidigare

• Droppslangar och droppdysor rensas och förblir rena.

Tack vare innehållet av Super FK får man alltså rena slangar och munstycken på köpet. Det möjliggör en jämn och optimal vattning. Men det är viktigt att spola ut föroreningar efter en tid, särskilt om man börjar använda Kristalon Gena eller Vega i gamla slangar med utfällningar och avlagringar./

" Genom att en del av den vanliga fosforn är utbytt mot polyfosfat (Super FK ) i Kristalon Gena och Vega, ökar fosforupptaget i plantan."

Krukan till höger har fått hälften av fosforn i form av polyfosfat. Jämför rottillväxten med kontrollkrukan till vänster.

Droppslangen med fällningar nederst på bilden har varit i kontakt med fosfor i form av vanligt ortofosfat. I slangen högst upp har polyfosfat (Super FK) använts.


Höga skördar pressar priserna på spannmålDet finns idag ganska gott om gödsel på världsmarknaden vilket medför att kostnaden för att producera gödsel har större inverkan på gödselpriset än vad spannmålspriset har. Vi förväntar oss dock fortsatt god efterfrågan på växtnäring.

Av Mogens Erlingson, Yara

Å rets svenska spannmålsskörd landade på 5,6 miljoner ton, vilket är 13 procent mer än

2013 och hela 17 procent mer än genomsnittet för de senaste 5 åren. För oljeväxterna blev skörden 0,3 miljoner ton vilket är något mindre än de senaste åren. Nedgången beror på en kraftig minskning i arealen av våroljeväxter. Siffrorna kommer från Jordbruksverkets statistik.

Höga skördar i EUDet är inte bara i Sverige som skördarna var höga. Inom EU odlades spann mål på 57,5 miljoner hektar. Höstvete var störst med 24 miljoner hektar följt av korn med 12 och majs med 10 miljoner hektar. Arealen var i stort sett densamma som för 2013 men skörden ökade med 20 miljoner ton, från 302 till 322 miljoner ton (+ 6,5 procent). Det var alltså höga hektarskördar som resulterade i en rekordskörd. Om man tittar på balansen mellan tillgång och efterfrågan så finns det efter årets skörd ett överskott på 10,4 miljoner ton vete, 3,7 miljoner ton korn, plus 1,3 miljoner ton majs. Detta har resulterat i sjunkande priser vilket förstärkts av dåliga kvaliteter i Frankrike på grund av dåligt skördeväder. Uppgifterna är hämtade ur Stratégie grains rapport den 16 oktober.

Global toppskörd som 2013Den globala spannmålsskörden förväntas enligt USDA (Jordbruksdepartementet i USA) att bli 2 469 miljoner ton, samma nivå som 2013 vilket var en rekordskörd. Världens konsumtion av spannmål förväntas bli 2 452 viket är en ökning med 1,3 % jämfört med föregående år (diagram1). Lagren växer alltså något och motsvarar nu 78 dagars

konsumtion (diagram 2). Den stora skörden har resulterat i lägre spannmålspriser och de som köper spannmål har ingen brådska, det finns gott om produkt. När USDArapporten publicerades i mitten av oktober var fortfarande mer än halva arealen av majs och sojabönor oskördad. Vädret i USA har under en period varit kallt och regnigt så det börjar växa fram en viss osäkerhet. Samtidigt är det torrt i stora delar av Sydamerika så det finns en osäkerhet även i denna del av världen.

Starkare dollarDen amerikanska ekonomin stärks jämfört med Europa vilket resulterar i en allt dyrare dollar. En euro kostade fram till mitten av 2014 mellan 1:35 och 1:38 dollar, i mitten av oktober var kursen cirka 1:27 USD per euro. Eftersom den globala spannmålsmarknaden är en dollarmarknad resulterar detta i att priserna i euro stiger. Även i den globala marknaden för mineralgödsel görs affärerna i dollar och priserna i euro stiger. Även för oss i Sverige har dollarn blivit dyrare från cirka 6:50 under årets första månader till drygt 7:15 i oktober.

Kina satsar på exportKina slog under 2013 exportrekord med 8,3 miljoner ton urea, jämfört med 6,9 miljoner ton året före. En ökning med 1,5 miljon ton och en fördubbling jämfört med 2012. Som framgår av diagram 3 var exporten under årets första 9 månader 8,1 miljoner ton jämfört med 5,5 förra året, alltså en kraftig ökning. Den kinesiska produktionen är ganska stabil medan

En tillgångsdriven marknadDet finns idag ganska gott om gödsel på världsmarknaden vilket medför att produktionskostnaden har större inverkan på gödselpriset än vad spannmålspriset har.

Spannmålspriserna har sjunkit under hela 2014, men den varje år ökande konsumtionen till mat åt en ökande global befolkning gör att bönderna fortsätter att satsa på sina grödor för att få en hög skörd av god kvalitet. Vi förväntar därför fortsatt god efterfrågan på växtnäring.

Men det kan hända mycket från det att denna artikel skrevs, tills den är tryckt och tills det är dags att gödsla och så våren 2015!


priserna i Kina ökade något under hösten. Idag anser många att det är Kina som sätter golvpriserna på urea. Kina har därmed en stor inverkan på de globala kvävepriserna.

Strider i Ukraina2013 exporterade Ukraina 2,6 miljoner ton urea och var världens sjätte största exportör efter Kina, Qatar, Ryssland, Oman och Saudi Arabien

(diagram 4). På grund av striderna som pågår i Ukraina har produktionen av urea sjunkit kraftigt. Ett par stora fabriker ligger i områden där det pågår kraftiga strider och dessa står därför stilla. Övriga producenter har begränsad tillgång på gas och har därför tvingats att dra ned sin produktion.

Egypten saknas gas2013 var Egypten världens åttonde

Nära balans för produktion och konsumtion av spannmål på världsbasis 2014/15

Diagram 1 och 2. Produktion och konsumtion följer varandra ganska väl över åren. Uppskattningen av årets skörd (14E) och prognosen för kommande år (15P) visar på ett visst överskott. Det avspeglas i diagrammet t.h. där det framgår att världslagren av spannmål ökar och ligger för närvarande på 78 dagars konsumtion. Källa: USDA, oktober 2014

250024502400235023002250220021502100205020001950

06 07 08 09 10 11 12 13 14E 15F

Miljo

ner to

n

År

största exportör av urea med 2 miljoner ton (diagram 4), varav en stor del skeppades till Europa. Idag lider landet brist på gas och produktion av gödsel för export har en låg prioritet när gasen behövs till annat inom landet. Enligt dagens bedömningar kommer denna situation att fortsätta under ganska lång tid, men det finns planer för att framöver importera gas från till exempel Algeriet. /

Antal dagars konsumtion av spannmål i lager

Konsumtion Produktion

Produktion och konsumtion av spannmål

85

80

75

70

65

60

5506 07 08 09 10 11 12 13 14E 15F

Daga

r

År

Diagram 3. Export av urea från Kina 2012–2014.

Kina ökar exporten av urea

9,0

8,0

7,0

6,0

5,0

4,0

3,0

2,0

1,0

0,0jan

Miljo

ner to

n prod

ukt

feb mars apr maj juni juli aug sept okt nov dec

2012 2013 2014

Diagram 4. Världens 10 största exportländer av urea år 2013. Källa: IFA – International Fertiliser Association.

Kina var världens största exportör av urea 2013

Miljo

ner to

n urea

9,0

8,0

7,0

6,0

5,0

4,0

3,0

2,0

1,0

0,0

Kina

Qatar

Ryssl

and

Oman

Saud

i Arab

ien

Ukrai

na Iran

Egyp

ten FAE

Indon

esien

Yara ABBox 516

261 24 LANDSKRONA

YARA_ADs CO2_210x267+3.indd 3 2014-10-30 14:16

växtpressen nr 2, november 2014

Documents