växtpressen nr 1, mars 2012

VäxtpressenNr 1 • mars 2012 • Årgång 41

Inte bara N,P och K sid 14–18

Handsensorn förklarar N-upptaget sid 3–6

10 år med Yara N-Sensor sid 8–13

innovation helt avgörande faktorer. Yara väljer därför att satsa extra på just dessa områden. Varje år investerar vi stora belopp på forskning, både lokalt och globalt, för att öka kunskapen om hur lantbruket ska kunna öka sin produktion med minsta möjliga påverkan på miljön. Genom innovativa lösningar för produkter, koncept och verktyg vill vi bidra till att våra kunder kan möta framtidens utmaningar.

Yara N-Sensor är bara ett av många goda exempel på att innovation ger resultat. Ett annat exempel på innovativa lösningar är katalysatorerna i våra fabriker som har reducerat utsläppen av klimatgaser högst väsentligt vid gödselproduktionen. De 500 000 000 kilo koldioxidekvivalenter som vi minskat växthusgaserna med kan ni läsa mer om i detta nummer av Växtpressen.

Men en ökad produktion av mat och energi kan inte bli verklighet om inte lantbrukare använder ny kunskap och nya innovativa, tekniska lösningar. Kunskap är helt enkelt nyckeln till mera mat. Vi vet att lantbrukare är öppna för detta och vår erfarenhet

är att man dessutom snabbt tar till sig ny kunskap och ny teknologi. Vi är därför stolta och glada att vi kan vara med och ge vårt bidrag till kunskap om tillväxt i lantbruket, både i Sverige och globalt!

Knut RøedMarknadsdirektör Sverige

Kunskap ger tillväxtNär Yara producerade sina första gödselgranuler år 1905 fanns det bara 1,7 miljarder människor i världen. Nu har vi passerat 7 miljarder. I dramat om mat och energiförsörj ning till klotets växande befolkning har lantbruket och mineralgödsel länge haft huvud roller. De rollerna blir ännu mer betydelsefulla ju fler vi blir. Prognoserna säger 9 miljarder människor på jorden år 2050, så utmaningarna är alltså stora framöver för både svenskt och internationellt lantbruk.

De kommande 50 åren måste lika mycket mat produceras i världen som man sammanlagt har gjort de senaste 10 000 åren, alltså sedan inlandsisen försvann. Parallellt måste jord och skogsbruket också öka bioenergiproduktionen för att ersätta fossilt bränsle och på så sätt minska utsläppen av klimatgaser i världen. Samtidigt vet vi att resurserna är begränsade. Det gäller odlade arealer, tillgång till näringsämnen och inte minst tillgång till rent vatten.

Om vi ska övervinna dessa stora framtida utmaningar är kunskap och

Ledaren

INNehål l

500 000 000 kilo lägre CO2-utsläpp 3

Handsensorn förklarar fjolårets kväveupptag 4

Svavelsäkra oljeväxterna med Sulfan 7

10 år med Yara N-Sensor 8

Användarna klart positiva till Yara N-Sensor 11

En enda kvävegiva är alltid fel 12

Inte bara N, P och K 14

Förebygg brist med Gramitrel 19

Coptrac till förrådsgödsling av koppar 20

Notiser 21

Samspel mellan spannmål och gödsel 22

Växtpressen nr 1 • mars 2012 • ÅrgÅng 41

2 | © Yara • Växtpressen 1/2012

©Yara ABBox 516, 261 24 LandskronaTel: 0418-761 00Fax: 0418-583 46E-post: [email protected]: www.yara.se

Redaktör: Inger Hyltén-CavalliusRedaktionskommitté: Anders Anderson, Gunilla Frostgård, Inger Hyltén-Cavallius, Hans Jonsson, www.hansjonsson.seJens Blomquist, Agraria Ord & JordLayout: Linda Clarin, Lime ABTryck: Norra Skåne OffsetTryckt på papper som uppfyller miljökraven för ISO 14001.ISSN 0346-4989Omslagsfoto: Jens Blomquist

© Yara • Växtpressen 1/2012 | 3

500 000 000 kg lägre CO2-utsläppKvävet som Yara sålt i Sverige de senaste två säsongerna har bidragit med 500 miljoner kilo lägre utsläpp av växthusgaser per säsong jämfört med om kvävet producerats utan katalytisk rening. Det är ett påtagligt resultat och nu sänker vi vår garantigräns ytterligare!

Av Inger Hyltén-Cavallius, Yara

S om lantbrukare påverkar man nivån på utsläppen av växthusgaser genom valet

av vem som tillverkat de produkter som innehåller kväve. I diagrammet framgår hur mycket som släpps ut vid olika fabriker med samma produktionsteknik. Bilden talar ett tydligt språk om effektiviteten och reningen. Man kan snabbt konstatera att man som svensk lantbrukare kan minska sina utsläpp av växthusgaser per kilo N till ca en tredjedel om man väljer en produkt från Yara i stället för ryskt kväve. Det är ingen liten skillnad.

150 000 resor t.o.r. ThailandSammantaget blir effekten stor och summan blir en halv miljon ton CO2ekvivalenter varje år. Hur mycket är det? Vi kan jämföra med Sveriges utsläpp av växthusgaser som 2010 var 66,2 miljoner ton CO2ekvivalenter. Det är alltså inte långt från 1 procent av de svenska utsläppen som Yara genom bättre teknik har bidragit med i minskning.

I rutan här intill har vi gjort några andra jämförelser. Utsläppsminskningen motsvarar till exempel

Växtpressen nr 1 • mars 2012 • ÅrgÅng 41

utsläpp motsvarande drygt 150 000 flygresor t.o.r. Thailand.

Sänkt garantigränsVår utsläppsgaranti för klimatgaser omfattar alla Nprodukter som Yara tillverkar och som säljs i Norden. Garantin för våra Nhaltiga produkter sänks nu till en ännu lägre nivå, från 4,0 till 3,6 kilo CO2ekvivalenter per kilo N. De verkliga utsläppen är ännu lägre än den garanterade nivån. Från 1 oktober 2011 uppgår de i genomsnitt till 2,9 kilo jämfört med 3,1 kilo före sänkningen. Det är nästan en tredjedel jämfört med fabriker utan katalysisk rening (se diagram).

Godkänd av Svenskt SigillMed den nya garantigränsen uppfyller vi Svenskt Sigills skärpta regler för klimatmärkning som börjar gälla från 1 juli 2012. Beräkningsunderlaget, granskat och godkänt av det oberoende certifieringsföretaget Det Norske Veritas, finns på vår hemsida tillsammans med certifikat och ytterligare information. /

Källor1. United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC;2008).2. Fertilizer Europe.3. Naturvårdsverkets hemsida.4. Erisman, J.W., Sutton, M.A., Galloway, J., Klimont, Z. & Winiwarter ,W. (2008). How a century of ammonia synthesis has changed the world. Nature Geoscience 1: 636-639.5. Konsumentverkets hemsida.6. Transportstyrelsens hemsida.

Jämförelse av utsläpp av CO2-ekvivalenter vid produktion av ammoniumnitratbaserade gödselmedel, t ex Axan, N34, NPK m.fl., med naturgas som energikälla.

Renare med Yara

9876543210

kg CO

2-ekv

/kg N

Ryssland (a) EU utan EU BAT (c) Yara Sverige (d) katalysator (b)

8,1 7.8

3,62,9

a) Produktion med genomsnittlig rysk energiförbrukning och utan katalytisk rening.

b) Produktion med genomsnittlig europeisk (EU) energiför brukning och utan katalytisk rening.

c) EU BAT är produktion enligt “Bästa tillgäng-liga teknik” enligt EUs definition.

d) Genomsnitt för gödsel som Yara producerar och som säljs i Sverige från 1 oktober 2011.

500 000 000 kilo CO2-ekv. motsvarar:

• Klimatpåverkan från 58 000 svenskars årliga konsumtion av mat, boende, resor etc.• 854 000 resor tur och retur Ystad – Kiruna med en modern bil.• 151 500 flygresor tur och retur till Thailand.


Försommaren 2011 var torr över hela landet. Där regnet kom i tid blev höstveteskördarna överraskande stora tack vare snabbt kväveupptag. Det visade sig att Yara Handsensor på ett träffsäkert sätt kunde läsa av utvecklingen i kväveupptag. Inför säsongen 2012 intensifieras därför mätningarna för att via en eposttjänst från Yara kunna förbättra råden kring kompletteringsgödsling i höstvete.

Av Gunilla Frostgård, Yara

Handsensorn förklarar fjolårets kväveupptag

E n omfattande försöksserie med kvävestegar i höstvete genomförs sedan några år på

fält med olika förhållanden. Försöken som genomförs i samarbete mellan det regionala försökssamarbetet, Jordbruksverket och Yara är jämnt fördelade över landet. Nuvarande försöksplan (tabell) har använts under flera år och försöken ligger även 2012.

Optimal kvävegiva i höstvete påverkas kraftigt av kväveleveransen från marken det enskilda året

Diagram 1-3. Sambandet mellan optimal kvävegiva med mineralgödsel (x-axeln) och skörd vid optimum (y-axeln). Varje punkt representerar en försöksplats. Sambandet är normalt sett väldigt dåligt, vilket var fallet år 2009 och 2010. Det beror på att markens kväveleverens oftast har stor betydelse för totala kväveupptaget. 2011 var markens egen kväveminerali-

sering däremot ovanligt låg (diagrammet längst till höger). Eftersom i stort sett allt kväve som fanns tillgängligt för grödan, kom från mineralgödsel och inget markkväve ”störde” bilden, var sambandet mellan optimal kvävegiva och skörd vid optimum mycket bra. Den låga markleveransen medförde också höga gödslingsoptimum.

Led Tidig giva kg N/ha

Normal giva kg N/ha

Totalt kg N/ha

a 0 0 0

b 40 0 40

c 40 40 80

d 40 80 120

e 40 120 160

f 40 160 200

g 40 200 240

FÖRSÖKSPl AN: kvävestege i höstvete på fält med olika förhållanden

12000

10000

8000

6000

4000

2000

00 50 100 150 200 250 300

12000

10000

8000

6000

4000

2000

00 50 100 150 200 250 300

12000

10000

8000

6000

4000

2000

00 50 100 150 200 250 300

Upprepade mätningar med Yara Handsensor i försöken kan vara till god hjälp för att bedöma behovet av kvävekomplettering.

2009 2010 2011

Skörd

vid o

ptimu

m, kg

/ha

Skörd

vid o

ptimu

m, kg

/ha

Skörd

vid o

ptimu

m, kg

/ha

Optimal N-giva, kg/ha Optimal N-giva, kg/ha Optimal N-giva, kg/ha


En mer omfattande utvärdering planeras efter innevarande säsong.

Torrt = låg mineraliseringEfter en kall vinter var våren och försommaren torr i hela landet. Detta gjorde att markens egen mineralisering inte kom igång, utan kvävet som grödan kunde ta upp bestod framförallt av tillfört mineralgödselkväve samt de ofta mycket begränsade mängder restkväve som fanns kvar sedan hösten 2010.

Den låga kväveleveransen från marken gjorde att gödslingsoptimum blev ovanligt högt. Det faktum att markens kvävebidrag var litet framgår tydligt vid en jämförelse av de tre senaste årens samband mellan kväveoptimum och skörd vid optimum (diagrammen 1, 2 och 3). I diagram 1 och 2 kan vi se hur dåligt sambandet var 2009 och 2010 och att den så kallade skörderelateringen (att en förväntad skörd kräver en viss kvävegiva) inte stämmer.

Anledningen till att kvävebehovet normalt sett är så svårt att förutsäga är man måste ta hänsyn till markens mineralisering, det vill säga den kväveleverens som marken själv står för. Men om vi tittar på diagram 3 som beskriver denna relation 2011 ser vi att överensstämmelsen med linjen är mycket bra! En viss skörd kräver ju en viss mängd kväve som består av markens leverens plus tillfört kväve. Om markens bidrag är litet är behovet av mineralgödsel nästan det samma som totala behovet.

Väderskillnader påverkar optimum I Skåne kom regn i slutet av maj. Bestånden som utvecklat sig dåligt återhämtade sig snabbt i månadsskiftet maj/juni och skördarna blev bättre än man vågat hoppas med tanke på att kväveupptaget startade relativt sent. På grund av den låga kväveleveransen från marken blev gödslingsoptimum ovanligt höga på samtliga platser. Sena mätningar med handsensorn visade att kväveeffektiviteten ofta var mycket god och även de höga givorna av kväve togs upp.

Även i stora delar av Östergötland och Västergötland blev skördarna större än förväntat utifrån förhållandena. Men också här krävdes relativt

N-optimum och skördenivå påverkades starkt av nederbörden 2011Skåne 2011. Höga optimum beroende på låg mineralisering

Diagram 4. Exempel på skördar i Skåne. I stadium 37 (slutet av stråskjutning) bedömdes att skördarna skulle bli ett till ett par ton lägre än normalt. Men skördarna låg väl till med genom-snittlig skörd på över 9 ton vid optimal kvävegiva. Optimum blev mycket höga och varierade mellan 190 och 240 kg N per ha beroende på den låga mineraliseringen.

Väster- och Östergötland 2011. Bra skördar trots sent kväveupptag

Diagram 5. Skörd vid olika kvävenivåer på två platser i Mellansverige. I Glyttinge, Östergöt-land, återhämtade sig vetet och gav mycket god skörd trots sent kväveupptag. Optimal gödsling i detta försök låg på strax under 200 kg. Trots sen tillväxtstart och låg grundskörd blev slutresultatet bra även i Grästorp, Västergötland.

Mälardalen 2011. Regnet kom för sent.

Diagram 6. I Brunnby utanför Västerås, var torkan för svår och skördenivån blev relativt låg liksom gödslingsoptimum.

Utvecklingsstadium

1310 21 26 29 30 31 32 37 39 45 51 61

Bestockning Stråskjutning Axgång

Utvecklingsstadier för stråsäd• Graderingen avser huvudskott, i stadium 21-29 dock även sidoskott.

• Ibland finns flera stadier på en planta – notera det högsta.

• Vid gradering av fält anges det stadium som minst hälften av plantorna befinner sig i. Vid gränsfall – ange det högre.

• Ett blad anses vara utvecklat när dess snärp (hinnan vid övergången från bladslidan till bladskivan) kommit fram.

0 50 100 150 200 250 300

1200010000

8000600040002000

0

Skörd

kg/h

a

0 40 80 120 160 200 240 280Kvävegiva kg N/ha

Påarp: Ekonomiskt optimum

194 kg N/ha, Skörd: 10 000 kg/ha

1200010000

8000600040002000

0

Skörd

kg/h

a

0 40 80 120 160 200 240 280Kvävegiva kg N/ha

Glyttinge: Ekonomiskt optimum


Skörd

kg/h

a

0 40 80 120 160 200 240 280Kvävegiva kg N/ha

Ängelholm:Ekonomiskt optimum


Grästorp:Ekonomiskt optimum


1200010000

8000600040002000

0

Brunnby: Ekonomiskt optimum


sett mycket kväve för att ekonomiskt optimal skörd skulle uppnås.

I Mälardalen däremot kom nederbörden för sent. I försöken i Brunnby, Västerås samt utanför Uppsala blev skördenivån låg liksom kvävegödslingsoptimum. I denna del av landet resulterade normal kvävegiva i en hel del restkväve efter skörd på grund av det låga upptaget.

Kompletterande handsensormätningarI samtliga led mättes med Yara Handsensor vid stadium 37 (flaggbladet just synligt). Med detta hjälpmedel kan man avläsa hur mycket kväve som grödan tagit upp. På alla platser var upptagen mängd kväve lägre än normalt på grund av låg nederbördsmängd.

För att undersöka hur upptaget utvecklades efter nederbörd mättes några av platserna ytterligare en gång och på ett par försöksplatser utfördes mätningar även vid ett tredje tillfälle. Några exempel på upptagskurvor från olika delar av landet visas i diagram 7–9. /

Yara h andsensor som prog nos verktyg denna säsong!Genom att jämföra mängden upptaget kväve i gödslade led med mängden upptaget i noll-rutan kan vi få god vägledning om huruvida tillfört kväve är upptaget eller om det finns mer kväve kvar i markprofilen. Detta är en viktig kunskap när man ska bedöma behovet av kompletteringsgödsling. År med mycket nederbörd kan mätresultaten istället ge svar på om kväve eventuellt lakats ur profilen.

De spännande resultaten från 2011 gör att vi utökar handsensormätningarna säsongen 2012 och kommer att mäta vid flera tillfällen från stadium 31 och fram till axgång. Efter-som kväveförsöken ligger väl utspridda över landet, kan vi bilda oss en god uppfattning om förhållandena i olika regioner. Resultaten kommer att redovisas i våra nyhetsbrev och på hemsidan.

Du är välkommen att prenumerera på det elektroniska nyhetsbrevet genom att fylla i formuläret på vår hemsida www.yara.se under rubriken ”Växtnäring” eller genom att skicka ett mail till [email protected].

Handsensormätningar visar hur mycket kväve som tagits uppExempel på kväveupptagskurvor på olika platser. X-axeln anger gödslingsnivåerna på försöksplatsen. Y-axeln anger mängden upptagen kväve i växten vid de olika gödslingsnivåerna. Varje kurva representerar ett mättillfälle.

Ängelholm, Skåne. Stort kväveupptag efter regn.

Diagram 7. Ett mycket lågt upptag i nollgödslat led visar att markens leverens varit låg samt att mängden restkväve i marken efter vintern också varit minimal. Perioden från tillväxtstart till mitten av maj var nederbördsfattig. Handsensormätningar gjordes med 11 dagars mellanrum i stadium 37 och 47.

Påarp, Skåne. 100 % kväveeffektivitet.

Diagram 8. I Påarp gjordes 3 mätningar. Under de 10 dagar som gick mellan första och tredje mättillfället på 200 kilo N-nivån, tog grödan upp 70 kg kväve! Tack vare den nederbörd som kom i andra halvan av maj kunde höstvetet ta upp stora mängder kväve och växa till för att grundlägga en god skörd. Om man lägger samman den mängd kväve som tagits upp i nollrutan (cirka 50 kg) och det kväve som tagits upp i gödslade led får man en uppfattning om kväveeffektiviteten. Man kan konstatera att denna är exceptionellt god ända upp till höga kvävenivåer. Se till exempel vid 200 kilo tillfört kväve har grödan enligt sensorn tagit upp 255 kilo. 200 plus de 50 som marken levererat enligt 0-rutan blir 250. 100 % kväveeffektivitet i detta exempel således.

Brunnby, Västerås. Torrt väder gav litet kväveupptag.

Diagram 9. Handsensormätning i Brunnby stadium 37. På denna plats har ytterst liten del av tillfört mineralgödselkväve kunnat tas upp på grund av mycket låg nederbördsmängd. Upptagen mängd N i nollrutan är relativt hög, så en hel del markkväve har funnits tillgänglig vid tillväxt-start. Tyvärr gjordes endast en mätning på denna plats och mer kväve togs säkert upp under juli, men inte tillräckligt för att kunna ge en hög skörd.


280240200160120

8040

0

Uppta

get k

väve

kg N/

ha

0 40 80 120 160 200 240 280Kvävegiva kg N/ha

Handsensormätning: 22 maj och 2 juni

stad 47 stad 37

300250200150100

500

Uppta

get k

väve

kg N/

ha

0 40 80 120 160 200 240 280Kvävegiva kg N/ha

Handsensormätning: 23 maj, 30 maj och 2 juni

stad 57 stad 43stad 37

250200150100

500

Uppta

get k

väve

kg N/

ha

0 40 80 120 160 200 240 280Kvävegiva kg N/ha

Handsensormätning: 1 juni

stad 37

Nästan inget N alls från marken!

70 kg N/ha upptaget mellan 23/5 och 2/6!

50 kg N/ha från marken (djurgård)


med högt oljeväxtpris blir raps en av våra mest lönsamma grödor. att utnyttja grödans fulla skördepotential kan därför ge stor utdelning. grundläggande är att ge tillräckligt med svavel och då behövs ofta sulfan, inte minst nu på våren.

Av Inger Hyltén-Cavallius

O ljeväxter är en mycket svavelkrävande gröda. På vart 5:e kilo kväve som

grödan tar upp måste den ta upp 1 kilo svavel. Finns inte svavel i tillräcklig mängd, kan grödan bland annat inte utnyttja kvävet fullt ut. Om grödans fulla skördepotential ska komma till sin rätt måste alltid tillräckligt med växtillgängligt svavel finnas i marken.

Det är svårt att sia om svaveltillgången i marken när denna relativt milda höst och vinter är över. Extra mycket svavel kan ha lakats ut eftersom jorden under långa perioder var tjälfri. Svavel lakas ungefär lika lätt ut som nitratkväve.

Axan räcker inte tillTill en beräknad skörd på 4 ton höstoljeväxter behöver man lägga cirka 160 kilo kväve på våren. För att balansera denna kvävegiva behövs ca 32 kilo svavel.

Vanliga NSprodukter som t.ex. Axan ger inte tillräckligt med svavel eftersom dess svavelhalt är anpassad efter framförallt behoven i stråsäd som har betydligt lägre krav. Axan med sin förhållandevis höga svavelhalt på 3,7 procent ger trots det bara 22 kilo S vid en giva på 160 kilo kväve. Det fattas alltså 10 kilo svavel till en skörd på 4 ton höstraps.

Sulfan däremot passar betydligt bättre som oljeväxtgödsel. Sulfan inne

håller 24 procent kväve och 6 procent svavel vilket ger 40 kilo svavel vid en kvävegiva på 160 kilo. Svavelbehovet på 32 kilo täcks alltså mer än väl.

Helhet med NPKHar man lagt NPK på hösten och planerar att lägga samma NPK som 1:a giva på våren kan det finnas skäl att räkna på svavelmängden till andra givan. Hur mycket svavel som NPKgivan på våren ger beror på vilken produkt man valt. De flesta NPKprodukter har svavelhalter som, precis som Axan, är anpassade till spannmål.

I exemplet ovan behövdes 160 kilo kväve och 32 kilo svavel till en skörd på 4 ton. Om halva kvävegivan (80 kilo N) läggs som YaraMila eller BalansNPK får man med något undantag ut mellan 10 och 14 kilo svavel beroende på produkt. Resterande svavelmängd (18–22 kilo) ska alltså täckas med en NSprodukt som läggs ett par veckor senare. För att grödan ska få tillräckligt med svavel måste de allra flesta NPKprodukter kombineras med Sulfan. Axan ger för lite svavel.

500 kilo i merskördI en försöksserie med olika NPKstrategier i höstoljeväxter som genomfördes under tre år på 90talet tittade man också på svavelgödsling (se diagram).

I försöket fick rapsen 80 kilo kväve till både första och andra givan. 16 kilo svavel till första gödslingen på våren gav 12 procent skördeökning. Fick grödan dessutom 16 kilo svavel till andra givan ökade skörden med 17 procent.

I genomsnitt har svavelgödsling i våra försök gett en skördeökning på 500 kilo per hektar i höstoljeväxter och 250 kilo i våroljeväxter. Med dagens rapspris är svavelkalkylen lätt att räkna hem./

Svavel behövs i oljeväxter i högre grad än i spannmål och vall. Brist ger sig tillkänna först på de yngsta bladen eftersom svavel är svårrörligt i växten. Svavel är en viktig beståndsdel i cystein och metionin som är aminosyror som bygger upp rapsens proteiner.

Svavel till både 1:a och 2:a givan på våren gav i denna försöksserie 17 % högre skörd. Kvävegivan i alla led var 160 kilo N fördelat på 2 givor. Svavel-behovet var således 32 kilo S (1/5 av N-givan). Källa: Försök S-9331 C, 1994-96.

Mycket att hämta med S

med SulfanSvavelsäkra oljeväxterna

120115110105100

9590

Rel.s

körd,

%

A. Inget svavel B. Svavel 1:a givan vår C. Svavel 1:a givan och 2:a givan vår

0 kg S16 kg S

+12 %

16+16=32kg S

+17 %

Skördeökning för svavel på vårenHöstoljeväxter, 9 försök


10 år med Yara N-Sensor– ständiga förbättringar, enkel att användaYara nsensor intro du cerades år 2000. Under drygt 10 år har tekniken utvecklats kontinuerligt. Idag är Yara nsensor enkel att använda och fungerar i en lång rad grödor. teknikutvecklingen har inneburit lite av en revolution för kvävegöds lingen; ökad odlingssäkerhet och bättre odlingsekonomi samtidigt som miljöpåverkan minimeras.

Av Hans Jonsson

I mitten av 1990talet blev det allt mer uppenbart att det inte bara var variationen mellan fält man

skulle ta ställning till i växtodlingen och rådgivningen. Variationen inom fälten kunde vara minst lika stor och ibland ännu större än mellan olika fält. Den självklara frågan var givetvis: hur fångar man denna variation för att kunna beräkna

grödans kvävebehov så noggrant som möjligt? Man provade med skördekartor, markkartering och annat. Men det var inte framkomliga vägar. Istället visade det sig att det enda logiska i sammanhanget var att fråga grödan: Vad behöver du?

2000Yara N-Sensor lanseras i samarbete med Lantmännen för N-gödsling i höstspannmål. Användningsområdena är huvudgiva samt kompletteringsgiva. Cirka 15 entre-prenörer runt om i Sverige utrustas med Yara N-Sensor. Parallellt åker en pickup med samma utrustning land och rike runt på ”fältvandringsrally” för att sprida känne-dom om den nya revolutionerande tekniken.

2001Förbättring av mjukvaran, dvs. hur mätvärdena tolkas och omvandlas till bra gödslingsråd. Ett gränsvärde införs som innebär att spridaren slås av om grödan är alltför tunn.

2002Yara N-Sensor: nu även i höstraps!

2003Möjlighet att använda styrande karta, till exempel skördekarta. Den hjälper sensorn att ta hänsyn till områden som år efter år har speciella krav.

2004Under det femte året med Yara N-Sensor i Sverige händer det mycket. Nu finns det anpassade gödslingsråd (kalibreringar) för olika regioner, till exempel Sverige. Tidigare var man hänvisad till internationella värden. Det gemensamma begreppet spannmål delas upp i höstvete, höstkorn, höstråg och rågvete. Nu går det också att använda Yara N-Sensor i potatis!

2005Nu kan Yara N-Sensor på ett bättre sätt hantera olika ljusförhållanden. Rent tekniskt införs något som heter CSI (clear sky index) vilket innebär att sensorn känner av om det är molnigt eller klart, morgon, middag eller kväll. Rekommendationerna blir mycket stabilare. Alla befintliga sensorer samlas in och förses med den nya tekniken.

2006Om 2005 var ljusets år så är 2006 mörkrets år för Yara N-Sensor, fast på ett mycket positivt sätt! Nu introduc-eras Yara N-Sensor ALS. Denna nya sensor är vit och kan användas i mörker. Man kan gödsla dygnet runt och ändå använda sensorteknikens alla fördelar.

2000

20022004

2005


2007Nu händer det mycket och användningsmöjligheterna breddas. Blastdödning i potatis och stråförkortning i spannmål är några exempel där man låter Yara N-Sensor styra behandlingen. Nytt är också att programmet kom-mer i en Windows-version.

En förenklad kalibreringsmetod införs. Med denna är det bara att ladda gödselspridaren och köra på. Systemet kalibreras samtidigt som spridningen sker!

2008Yara N-Sensor nu även till bestockningsgivan i höstvete.

2009Stora tekniska förbättringar ”under skalet” på såväl sensorn som inne i datorn. Rekommendationerna blir bättre och för lantbrukaren blir det ännu enklare att använda systemet.

2010Dagens superuppkopplade värld gör sig allt mer påmind. Nu kan man visa spridningskartan mot en kartbakgrund från Google Earth.

2011Gödsling för proteinhaltsreglering i maltkorn i ntroduceras.

2012Yara N-Sensor kan nu ”snacka med” de flesta traktorers och maskiners datorer. Praktiskt är det en stor fördel eftersom man kan ha en enda terminal i traktor hytten där man kan kontrollera och styra funktioner i flera maskiner. En synlig förändring är att den blå sensorn nu blivit grå. Med denna förändring i färg vill man visa att tekniken har utvecklats och att det hänt mycket ”under skalet” under 10 års tid!

Frågan får svar Men hur frågar man en gröda? Forskning vid Yara i Tyskland i samarbete med universitet i Kiel visade att kombinationen biomassa och klorofyll på ett bra sätt indikerar behovet av kväve. Man mäter alltså hur mycket växtmassa som finns på en viss yta samt hur plantorna mår! Sen gäller det att omvandla dessa data till en förutsägelse, ett råd, kring hur mycket kväve som behövs för att nå en önskvärd skörd på varje given liten yta i fältet! Enkelt och

klart i teorin – i praktiken en lång process av utvecklingsarbete för att nå allt bättre träffsäkerhet. Lösningen på problemet blev Yara NSensor.

Kontinuerlig utvecklingVi skriver nu år 2012, drygt 10 år efter att den första sensorn lanserades i Sverige. Dags att berätta en fascinerande historia som börjar med en klumpig stor och svajig mätbom. Nu finns en stilren ”vinge” på traktortaket som till och med kan jobba och ge finfina gödslingsråd

i svartaste nattmörker. Nu finns snart 100 stycken Yara NSensor i Sverige. En exposé över de viktigaste framstegen ges i grafiken här på uppslaget. De har nåtts genom kontinuerligt forsknings och försöksarbete i Sverige och Tyskland som till slut landat under skalet på sensorn och inne i sensorteminalen i hytten. Yara NSensor är idag enkel att använda. Tekniken jobbar på under skalet medan lantbrukaren kan koncentrera sig på det praktiska arbetet – precis som det ska vara! /

2006

2007

20082010

2012

2011


Det finns många användningsområden för Yara N-Sensor. Här är några av de vanligaste.

KvÄveGöDs LiNGSpannmål1:a givan i höstsäd på våren.2:a och 3:e givan i all spannmål. Proteinstyrning i maltkorn.Oljeväxter1:a givan i höstraps på våren.2:a givan i raps.

Absolutkalibrering i höstraps – dvs. det är Yara N-Sensor som bestämmer vilken kvävemängd som krävs för att uppnå den skördenivå som är uppsatt.MajsKompletteringsgivaPotatisKompletteringsgiva 4 till 5 veckor efter uppkomst.Frövall2:a givan

vÄxTs KyDD SpannmålStråförkortning efter biomassan

effektiviserar behandlingen .Svampbekämpning efter biomassan ger anpassade doser.PotatisBlastdödning efter beståndstäthet.

Fos For- och KaLium-GöDs LiNG eFTer mar KKar TaBehovsanpassad fosforgödsling ger större lönsamhet i höst-spannmål.

Kvalitetsstyrning med kalium ger större lönsamhet i potatis och vall.

Yara N-Sensor™ kan användas till mycket

7 argument för användning av Yara N-SensorHar man mer än 150 hektar spannmål eller höstolje-växter så är det lönsamt att äga sin egen Yara N-Sensor hemma på gården. Den betalar sig på mindre än fem år. Både ekonomin i växtodlingen och miljön vinner på behovsanpassad gödsling inom ett fält.

Mindre liggsädSkördeförlusten vid liggsäd är ofta mer än 500 kilo per hektar. Liggsäd ökar dessutom risken för att man kör sönder tröskan. Skörden blir enklare och säkrare utan liggsäd.

Ökad tröskkapacitetÄven utan liggsäd ökar tröskkapaciteten väsentligt då grödan är jämn och jämnt mogen. I försök med Yara N-Sensor ökade tröskkapaciteten tack vare jämnare gröda med 12–20 procent även utan liggsäd.

Jämnare kvalitetSkörden på fält som gödslats med Yara N-Sensor har ofta betydligt jämnare vattenhalt, proteinhalt, rymdvikt och falltal jämfört med fält som inte fått en anpassad gödselgiva.

SkördeökningI svenska och europeiska försök är skördeökningen i medeltal 260 kilo per hektar (186 försök), men man har fått upp till 1 300 kilo per hektar.

Högre kväveffektivitet ger lägre gödselkostnad4,4 kg kväve per hektar i högre kväveupptag (enligt 82 försök) samt mindre risk för kväveförluster till miljön

Minskad kväveutlakning1–4 kilo kväve per hektar i minskad utlakning beroende på jordart.

Behovsanpassad svampbekämpningVarierad dos vid svampbekämpning visar en vinst på 300 till 800 kronor per hektar. Dosen varieras utifrån grödans bestånd.

Yara N-Sensor™: blå – vit – grå

Detta är den blå sensorn så som vi har vant oss vid att se den i fälten sedan år 2000. Den fungerar ungefär från klockan 7 på morgonen till klockan 19 på kvällen (under juni månad). Den mäter reflek-terande ljus snett ut åt sidorna på en yta som är cirka 18-20 meter bred.

Den vita ”Yara N-Sensor ALS” lanserades 2006 och har en egen aktiv ljuskälla. Det gör att den fungerar lika bra i kolsvart nattmörker som på dagen. Den blixtrar 20 gånger per sekund med infrarött ljus. I övrigt fungerar Yara N-Sensor ALS på samma sätt som den blå sensorn.

Yara N-Sensor har från och med 2012 bytt färg från blå till grå. Den nya färgen markerar att det har hänt väldigt mycket ”under skalet” sedan 2000. Mättekniken, men även underlaget för gödslingsrekommendationerna, har förbättrats. Se exposén på föregående uppslag.


H elena Källgård vid Biologiska Yrkeshögskolan i Skara telefonintervjuade

64 av 79 sensoranvändare 2010. Arbetet gjordes på uppdrag av Lantmännen under Knud Nissens handledning. Hela rapporten finns på vår hemsida för den intresserade.

Många användningsområdenDe intervjuade använde sensorn framförallt till kvävegödsling av spannmål och höstoljeväxter. En del utnyttjade möjligheten att styra sprutningen av växtskyddsmedel. Fler vill komma igång att använda sensorn till sprutning men behöver i vissa fall byta ut sprutan eller bygga om den för att det ska fungera. En del använde också sensorn för att med hjälp av bakgrundskarta styra tilldelningen av P, K eller Cu till potatis och raps.

Fördelar och nackdelarDe största fördelarna som lantbrukarna ser med Yara NSensor är mindre liggsäd, jämnare gröda och framförallt jämnare proteinhalt. Vissa lyfter fram miljöaspekten då kvävet hamnar på rätt plats och kan tas upp av grödan. Nackdelen tycker vissa, är att det tar lite längre tid att komma igång med körningen. Man kan inte heller sätta vem som helst på att köra utan det behövs en rejäl introduktion och man ska kunna traktorkörning, växtodling och tekniken.

TeknikenDe flesta var överens om att sensorn

Användarna klart positiva till Yara N-Sensor

är lätt att använda i fält då tekniken är igång och fungerar. Även mjukvaran är lättanvänd. Däremot tvekar de flesta på frågan om de förstår hur sensorn fungerar, men de flesta tycker ändå att de gör det i stora drag.

Närmare hälften anser att det är en nackdel att inte kunna köra när det mörknar eller är mörkt. Den som överväger att anskaffa en sensor bör

således fundera på om det finns behov av en ALSvariant, dvs. den vita sensorn som kan köras alla tider på dygnet.

Supporten får beröm för sitt kunnande och tillgänglighet. Den årliga sensorträffen, som alla användare inbjuds till, är uppskattad av många. Främst därför att det är viktigt att träffa andra användare och dela erfarenheter. /

Bra

Sådär

Ja

Nej

Ja

Sådär

Nej

Ja

Sådär

Nej

Ja

Sådär

Nej

Nöjda användare Några resultat från telefonintervjuer med 64 sensoranvändare 2010. Hela rapporten finns på www.yara.se

Färgerna i diagrammen kan ändras. De kanske är för mörka? De tre diagrammen till vänster bör hänga ihop.

Nöjda användareNågra resultat från telefonintervjuer med 64 sensor användare 2010.

Lätt att kalibrera? Hur fungerar supporten?

Jas ådärNej

Lätt att använda i fält? Begränsande att inte köra i mörker?

Bra

s ådär

Jas ådärNej

Ja

Nej

resultatet av en intervjuundersökning visar att användarna tycker att Yara nsensor har många fördelar, framförallt mindre liggsäd och jämnare kvalitet. nästan alla tycker att sensorn är lätt att använda och samtliga intervjuade anser att supporten fungerar bra. alla i undersökningen rekommenderar tekniken till andra lantbrukare.


Jas ådärNej

Lätt att använda mjukvaran?

Hela rapporten finns på www.yara.se


Grödans kvävebehov varierar En enda kvävenivå är alltid felVäxtbetingelserna och kvävebehovet varierar inom alla fält. Yara nsensor är bra på att fånga denna variation och resultatet blir alltid bättre än att gödsla med en fast giva över hela fältet. Den övervägande delen av felgödsling i ett fält beror på grödans varierande behov och inte på felbedömd gödslingsnivå.

Av Anders Anderson, Yara

D et är svårt att alltid hitta exakt rätt kvävegiva. Gödslar man dessutom med en fast

kvävegiva har man redan från början ett handikapp, eftersom kvävebehovet varierar väldigt mycket inom fältet. Klockan som står still visar också rätt ibland, men oftast väldigt, väldigt fel. Man skall givetvis bedöma det genomsnittliga behovet så gott det går, men sedan variera givan efter grödans specifika utseende på olika delar av fältet. Då får man bort de stora felgödslingarna, vilka annars ger störst problem.

För att visa hur variationerna i ett fält kan se ut, har vi valt ut ett vetefält i Uppland som gödslades med Yara NSensor 2011 (se illustration på nästa sida). Punkt 3 visar fältet med olika blå nyanser. De ljusaste partierna är de som fått minst kväve och de mörkaste har fått mest. Gödselgivorna låg mellan 0 och 60 kilo N per hektar.

Genomsnittet oftast felKompletteringsgivan var i snitt 41 kilo per hektar på fältet. Om vi antar att detta var den i genomsnitt optimala givan och att denna mängd spridits som en fast giva över hela fältet, då hade varje punkt på fältet fått en giva som i genomsnitt var antingen 14 kilo N per hektar för stor eller för liten. Detta är ett handikapp för den traditionella gödslingen när man startar jämförelsen. Det är också viktigt att inse att den ekonomiska förlusten per

kilo ökar ju större avvikelsen från optimal giva är. Och det gäller åt båda hållen – både för höga och för låga givor.

Yara NSensor mäter grödan runt traktorn många gånger per sekund. Ett medeltal skickas till spridaren en gång per sekund så att den kan justera gödselgivan utifrån variationerna. Om man tänker sig att körspåren sträcks ut i en enda lång rad ser man tydligt den stora variationen i fältet (punkt 2 på nästa sida). Det är denna variation i grödans kvävebehov som sensorn kontinuerligt fångar upp och förmedlar till spridaren. Fältet i exemplet var 10 hektar och antalet mätpunkter drygt 650.

Hantera extremernaFör att tydligare få grepp om hur mycket behovet skiljer inom fältet har vi sorterat mätningarna från de som ger lägst rekommendationer till de som ger högst. Det framgår tydligt att Yara NSensor ger låga rekommendationer på vissa ytor (område 4 och 5) och ända upp till 60 kilo N per hektar på andra ytor (område 7).

Sistnämnda fall är områden med en väletablerad gröda, men med låg tillförsel av kväve genom mineralisering. Grödan är här värd att satsa på, men det fattas kväve för att utnyttja potentialen. Område 4 i figuren visar området där det blir mest fel att använda en fast giva. Här är grödan ytterst svag. Det kan bero på fel i uppkomst, utvintring, torrfläckar etc. Området är ett specialfall

men med fast giva blir det ofta gödslat av bara farten. Denna del av fältet ger bara utgifter och ingen intäkt.

Område 5 är intressant, här handlar det också om att hålla igen med kväve men av omvänd anledning. Här är grödan kanonbra på grund av bra kvävetillförsel från marken. Ytterligare gödsling skulle bara ge liggsäd och dålig kvalitet. Slutligen, i område 7 har grödan en bra skördepotential men kväveleveransen från marken är låg.

Hellre varierat än fastDet är således uppenbart att det är de stora avvikelserna från optimum som leder till de stora förlusterna med en fast giva. Små avvikelser kring ekonomiskt optimum ger däremot marginella förluster. Här är ju kostnaden för ett kilo kväve ungefär samma som skördeökningen, vilket medför att något kilo fel i nivån leder till en skördeökning eller skördeminskning i nästan samma storleksordning.

Den genomsnittliga gödslingsnivån bestäms oftast på samma sätt när man gödslar med Yara NSensor som när man använder en fast giva, så felbedömningen kan bli densamma. Men man kan säga att vinsten med sensorn är att man varierar kvävegivan utefter grödans behovskurva (röda området i figuren). Skulle man ligga något kilo fel på delar av fältet med stort behov så gör man det antagligen också på delar med lågt behov. Felet blir detsamma utefter


hela kurvan, men det blir i genomsnitt mycket litet jämfört med en fast giva, där de stora skillnaderna mellan behov och tillförsel leder till skördeförluster och ojämn kvalitet. Det skall till en rejäl missbedömning av gödslingsnivån för att Yara NSensor skall ge lika dåligt resultat som en fast giva.

Användaren av Yara NSensor kan också koppla resultatet med andra erfarenheter och bygga upp bättre förståelse för varje fälts förutsättningar och kunskap om variationerna. Den nya kunskapen leder fram till insikter som sammanfattats mycket bra av en sensoranvändare: ”Vi skulle inte våga köra utan att variera med NSensorn. Risken för ojämnheter, liggsäd m.m. är alldeles för stor.” /

Undvik kostsamma felgödslingar i fältet genom att använda Yara N-Sensor

FÖRUTSÄTTNINGARFältet: 10 hektar vete i Uppland.

Åtgärd: Kompletteringsgödsling i stråskjutning.

Gödsling: Kalksalpeter

Utrustning: Yara N-Sensor som möjliggör en grödanpassad kvävegiva.

1 650 GÖDSELGIVORFiguren till höger visar schematiskt utfallet av de 650 gödselgivorna som Yara N-Sensor rekommenderat på de 10 hektaren. Ingen stapel visar 0 kilo per hektar. Ju högre stapel desto större rekommen-derad giva. Varje giva motsvarar en yta på cirka 150 m2.

2

0

10

20

30

40

50

60

70

1

14

27

40

53

66

79

92

105

118

131

144

157

170

183

196

209

222

235

248

261

274

287

300

313

326

339

352

365

378

391

404

417

430

443

456

469

482

495

508

521

534

547

560

573

586

599

612

625

638

651

664

N

0 m 50 m 100 m

<10 (11.7%)

10-20 ( 4.5%)

20-30 ( 8.1%)

30-40 (21.3%)

40-50 (34.4%)

>50 (20.1%)

N-Sensor Kväverekommendationkg N / ha

Kund 1019538Fältnamn Fält 1-7Fältstorlek ca: 10.2 haKalibreringsmodel Höstvete VS 49Gröda V-VeteFörare Anders WolrathDatum förkvävekartering

den 18 juni 2007

Fil 011_Fõlt 1-7_070618_07.logDatum den 19 juni 2007Minimigiva 0 kg N/haMaximigiva 60 kg N/haMedelgiva 37.8 kg N/haStd. av. 15.1 kg N/haTotalgödselförbrukning

1324 kg

N i gödselmedlet 15.5 %

0 m 50 m 100 m

<10 (11.7%)

10-20 ( 4.5%)

20-30 ( 8.1%)

30-40 (21.3%)

40-50 (34.4%)

>50 (20.1%)

N-Sensor Kväverekommendationkg N / ha

Kund 1019538Fältnamn Fält 1-7Fältstorlek ca: 10.2 haKalibreringsmodel Höstvete VS 49Gröda V-VeteFörare Anders WolrathDatum förkvävekartering

den 18 juni 2007

Fil 011_Fõlt 1-7_070618_07.logDatum den 19 juni 2007Minimigiva 0 kg N/haMaximigiva 60 kg N/haMedelgiva 37.8 kg N/haStd. av. 15.1 kg N/haTotalgödselförbrukning

1324 kg

N i gödselmedlet 15.5 %

DET FINNS MYCKET ATT VINNA GENOM ATT VARIERA GIVAN OCH HITTA “EXTREMERNA” I FÄLTET.Figuren nere till höger visar hur stor andel av fältet som fått respektive gödselgiva. Den röda “massan” representerar den totala göd-selmängden. Mellan varje streck på x-axeln är 10 % av fältets yta.

DE VERKLIGT INTRESSANTA OMRÅDENA I FIGUREN är längst till vänster och höger. Här avviker sensorgödslingen kraftigt från en fast giva. I området utan gödsling (område 4) finns det stora pengar att tjäna på att inte köra ut någon gödsel. I nästa område (område 5) gäller det att utnyttja grödans fulla potential. Mer kväve ger här ett klart ekonomiskt mervärde genom högre skörd och bättre kvalitet. Om-rådet längst till höger (område 7) har större behov av kväve än en fast giva.

FÖRDELNING AV GÖDSLINGKartan visar gödselgivornas fördelning över fältet. Ju mörkare blå färg, desto högre N-giva. I genomsnitt spreds 41 kilo N per hektar, med en variation mellan 0-60 kilo.

Kväv

egöd

sling

kg N/

ha

70

60

50

40

30

20

10

0

En fast giva hade gett 41 kilo N/ha för MYCKET

En fast giva hade gett upp till19 kilo N per hektar för LITE

andel av fältet. mellan två streck = 10 % av fältet

i genomsnitt spreds 41 kilo N/ha

4SPECIALFALL: Mycket dålig gröda. N-sensorn stryper givan till 0.

En fast giva hade gett 46 kg N för mycket. Bara kostnad och ingen intäkt och dessutom en negativ miljö-effekt.

11 % av fältet

5Bra gröda och gott om mineraliserat kväve från marken. Mindre behov av kväve. En fast giva hade gett totalt 45 kg för mycket kväve som hade resulterat i liggsäd, sämre kvalitet och kraftigt negativt gödslings netto.

24 % av fältet

6Område med medelbra gröda och medelavkast-ning. Det är bara i detta område en fast giva är rätt.

33% av fältet

7Sämre gröda p.g.a. att mindre kväve blivit tillgängligt från marken. Grödan har god avkastnings potential och därför behov av mer kväve. En fast giva hade gett totalt 41 kg N för lite. Det skulle gett ojämn kvalitet samt för låg proteinhalt och tusenkornvikt.

32 % av fältet

70

60

50

40

30

20

10

0

kg N/

ha

3 <10 (12%)

10–20 (5%)

20–30 (8%)

30–40 (21%)

40–50 (34%)

>50 (20%)

kg N/ha (% av fältet)


Inte bara N, P och K

N är man som lantbrukare står inför att fatta beslut om gödslingsstrategi, vill

man gärna kunna förutsäga effekten av åtgärderna. Och visst vet vi en hel del vad gäller effekten av fosfortillförsel. Det finns goda belägg för att markens fosforstatus, PAL, har stor betydelse för hur stor merskörden blir när man gödslar med NPK.

Inte alltid som väntatMen både i försök och praktik varierar resultaten av gödsling med NPK och det är långt ifrån alltid som skördeökningen blir den förväntade. Flera andra faktorer än fosfortillståndet påverkar utfallet. I den försöksserie som presenteras i denna artikel har vi bland annat funnit att andra näringsämnen såsom kalium, magnesium, klor och mikronäring ofta har betydelse för skördeutfallet.

Fler frågor att besvaraTidigare försök har lärt oss att effekten av NPK till vårkorn är större ju lägre markens PAL är och ju starkare NPKprodukter som tillförs. Detta framgår av diagram 1. Men flera nya frågeställningar uppkom:• VarförärNPKoftabättre än NP också på lerjordar med gott kaliumtillstånd?• Vilkenbetydelseharkalium?• Hurmycketkaliumbehövs?• KaliumiNPKfinnssomsaltet kaliumklorid. Har klor

någon betydelse? Kan klorbrist begränsa skörden?• Iblandblirinteskördeökningen så stor som förväntat. Varför?• Vilkenbetydelseharårsmånen?• Hurmyckettidigaremognar NPKgödslade led?

Ny serie med varierande P- och K-tillförselDessa frågor ledde till att en ny försöksserie startades 2009 och avslutades 2011 (tabell 1). I försöken ingick olika fosfor och kaliumgivor

samt NP i kombination med kalciumklorid. I sex av leden togs också växtanalyser ut för att se om det förelåg skillnader i växtnäringsupptag. Även studier angående utvecklingshastighet, axgång och mognad genomfördes.

Totalt genomfördes 20 försök som alla låg i Mellansverige, jämnt fördelade mellan Östergötland, Västergötland, Gotland, Örebro och Västmanland. Av försöken låg 13 på lerjordar och 7 på lättare jordar.

Eftersom vi vet att grödan svarar positivt på färsk fosfor i klass III

resultaten i en nyligen sammanställd försöksserie visar stora fördelar för npK jämfört med axan. men vi lär oss också hur viktigt det är att grödan har tillgång till alla övriga näringsämnen i balanserade mängder. Klor visar sig betydelsefull och kvoten mellan kalium och magnesium måste vara rätt.

Av Gunilla Frostgård och Carl-Magnus Olsson, Yara

Skördeökning efter P-status

Diagram 1. Tidigare försök visar hur skördeökningen beror av markens fosforstatus och mängden till-förd fosfor. Ju lägre fosforklass och ju mer fosforstark NPK som tillförs, desto större blir skördeökningen. Diagrammet illustrerar resultat från 20 försök i serie YA-0501 åren 2005–2007.

900

800

700

600

500

400

300

200

100

0

Skörd

eökn

ing kg

/ha

0 kg P 7 kg P 10 kg P 17 kg P 27 kg P 18 kg P Axan YaraMila 25-2-6 YaraMila 27-3-3 YaraMila 24-4-5 YaraMila 22-6-6 YaraMila 27-5-0

P-AL <4P-AL <4–8P-AL >8


och därunder valdes försöksplatser i P–ALklasserna II och III.

Genomsnitt som väntatDen genomsnittliga skördeökningen blev ungefär som förväntat vad gäller respons för ökande mängder fosfor lagd som NPK. Resultaten överensstämmer väl med tidigare erfarenheter. Se diagram 2.

Precis som tidigare gav gödsling med NP inte samma skördeökning som gödsling med NPK. NP plus kalciumklorid hävdade sig däremot bättre.

Växtanalyserna bekräftar att detta är en effekt av klor. Leden A och I hade ofta för låg klorhalt, medan behovet tillfredsställdes i led J. I de använda NPKgödselmedlen ingår kalium som saltet kaliumklorid. Bara NP ger därför inget klor. NK höjde skörden med ett par hundra kilo per hektar i genomsnitt. På vissa platser berodde detta på att kalium behövdes och på andra platser tillfredsställde NKbehovet av klor.

Stor spridning i resultatÄven om medeltalen pekade i samma

riktning som tidigare, var spridningen mellan försöken mycket stor. Resultaten för NPKtillförsel varierade mellan – 390 och + 2400 kilo per hektar. De mycket stora skillnaderna kan inte enbart förklaras med varierande fosfor eller kaliumtal i marken. Flera andra faktorer såsom underskott på andra näringsämnen, obalans mellan näringsämnena, pHvärde samt årsmån påverkade resultaten.

Växtanalyser förklarar mycketI försöken togs växtanalyser ut i leden

Fullgödsling bättre än bara N

Diagram 2. Genomsnittlig skördeökning för olika produkter jämfört med Axan. Precis som i tidigare försök blev skördeökningarna större ju högre fosforgiva som spreds. NP gav lägre skördeökning än NPK, men NP plus kalciumklorid var bättre än bara NP. NK gav en viss skördeökning.

Led Produkt Kg N Kg P Kg K Kg cl Kg s Teknik

A Axan 27-4 100 0 0 0 14 Kombisådd

B YaraMila 26-2-7 100 7 22 25 10 Kombisådd

C YaraMila 27-3-3 100 10 10 9 13 Kombisådd

D YaraMila 24-4-5 100 17 21 17 15 Kombisådd

E Balans 22-4-9 100 17 40 36 10 Kombisådd

F YaraMila 18-4-14 100 20 76 69 17 Kombisådd

G YaraMila 25-0-9 100 0 36 33 16 Kombisådd

H YaraMila 20-0-15 100 0 75 68 18 Kombisådd

I YaraMila 27-5-0 100 18 0 0 11 Kombisådd

J YaraMila 27-5-0 100 18 0 19 11 Kombisådd

+CaCl2 (77%) - - - - Bredspridd

Försöksplan Tabell 1. Försöksplan, serie YA-0901. Led J ingick inte år 1, d.v.s. 2009. Växtanalyser gjordes i leden A, D, E, G, I och J.

0 kg P 7 kg P 10 kg P 17 kg P 27 kg P 18 kg P Axan YaraMila 25-2-6 YaraMila 27-3-3 YaraMila 24-4-5 YaraMila 22-6-6 YaraMila 27-5-0

590058005700560055005400530052005100

Skörd

kg/h

a

Axan YaraMila YaraMila YaraMila Balans YaraMila YaraMila YaraMila YaraMila YaraMila 26-2-7 27-3-3 24-4-5 22-4-9 18-4-14 25-0-9 20-0-15 27-5-0 27-5-0 + CaC12(77%) A B C D E F G H I J

+445

0

+276

+419+524

+708

+251 +307

+612+511


A, D, E, G, I och J. Genom att jämföra uppmätta värden med gällande gränsvärden för olika näringsämnen kunde vi hitta förklaringar till varför vi fick eller inte fick förväntade resultat av gödslingen i de olika leden:•Magnesium var begränsande i några av försöken. Tillförsel av K kan då t.o.m. sänka skörden (diagram 3).•Manganhalten var för låg på flera av försöksplatserna, bl.a. i Östergötland och i Västmanland. •Borbrist var ett faktum på några av platserna och analysen visade att grödan hade underskott.

Mg-underskott gav skördeförlust

Diagram 3. På Boo Egendom fick vi visserligen skörderespons för NPK, men det rådde brist på magnesium (Mg). I leden G och H märktes detta tydligt eftersom NK sänkte skörden när K konkurrerade ut den lilla mängd Mg som fanns. En intressant fråga är hur mycket skörden begränsades i övriga led och om skördeökningen hade blivit större för NPK-tillförsel om det funnits tillräckligt mycket Mg.

Zinkbrist sänkte skörden

Diagram 4. På denna gotländska försöksplats med högt pH och lågt P-AL förväntade vi oss en stor skördeökning för NPK år 2010, men en kraftig zinkbrist ledde istället till att alla gödslingsinsatser sänkte skörden jämfört med Axan!

6850

6650

6450

6250

6050

5850

5650

Skörd

kg/h

a

Axan YaraMila 26-2-7 YaraMila 27-3-3 YaraMila 24-4-5 Balans 22-4-9 YaraMila 18-4-14 YaraMila 25-0-9 YaraMila 20-0-15 YaraMila 27-5-0 A B C D E F G H I

+1500

+730

+370+530 +480

-260-160

+370

2009 Boo Egendom, Örebro Jordanalys:

mf svagt lerig mo

pH: 6,1

P-AL: 6,5

K-AL: 6,6

Mg-AL: 3,3

K/Mg: 2

6600

6500

6400

6300

6200

6100

6000

Skörd

kg/h

a -150

0

-340

-140

-290-250

-420

-170

2010 Hallfreda Follingbo, Gotland

Jordanalys:

mmh mellanlerapH: 7,8P-AL: 4,3K-AL: 11Mg-AL: 12K/Mg: 0,9

växtanalys:

Zink-brist i hela försöket

Låga borhalter

Låg klorhalt i A och I

Låg K-halt i båda NP-leden

-110-50

Led skördeökning jmf med axan (kg/ha)

r ymdvikt (g/l) Tkv (g) Proteinhalt

(% av ts)

A. Axan 0 650 47,8 11,2B. YaraMila 26-2-7 445 651 47,9 10,9C. YaraMila 27-3-3 419 651 47,4 11D. YaraMila 24-4-5 524 652 47,9 10,8E. Balans 22-4-9 612 653 48,2 10,7F. YaraMila 18-4-14 708 653 48,3 10,6G. YaraMila 25-0-9 276 653 48,2 11,1H. YaraMila 20-0-15 251 652 48,6 10,8I. YaraMila 27-5-0 307 647 46,9 11J. YaraMila 27-5-0 + CaCl2 (77%) 511 650 47,5 10,8

Bättre kvalitet med NPK

Tabell 2. Förutom en högre skörd gav NPK- och NK-leden också högre tusenkornvikt och högre rymdvikt. I tabellen visas genomsnittlig kvalitetspåverkan i försöken.

Axan YaraMila YaraMila YaraMila Balans YaraMila YaraMila YaraMila YaraMila YaraMila 27-5-0 26-2-7 27-3-3 24-4-5 22-4-9 18-4-14 25-0-9 20-0-15 27-5-0 CaC12(77%) A B C D E F G H I J


•Zink var i underskott i ett par av försöken. På Gotland 2010 (diagram 4) var detta så starkt begränsande på en av platserna att alla gödslingar med NPK gav skördesänkning trots högt pH, lågt PAL och låg K/Mgkvot. I ett annat försök på Gotland 2009 som enligt växtanalys var utan brister, blev skörderesponsen däremot den förväntade och helt enligt regelboken (diagram 5).•Klor verkar ha större betydelse än vad vi tidigare trott. Detta för klarar till viss del att NPK är bättre än NP även då kalium finns

tillgängligt i tillräckligt stor mängd.

Torka gav stora skördeökningar 2011En tydlig effekt det försommartorra året 2011 är att torkstressen påverkade de NPKgödslade leden mindre än de led som bara fått kväve och svavel (diagram 6). Den genomsnittliga skördeökningen av NPK var betydligt större än tidigare år. Så till övriga argument som talar för en balanserad NPKgödsling måste läggas att odlingssäkerheten ökar om grödan är väl försedd med växtnäring. På flera platser var grundskörden i Axanledet lägre än normalt

år 2011, men eftersom skördeökningen för NPKgödsling var ovanligt hög blev den negativa påverkan av torkan inte så stor i fullgödslade led.

Bättre kvalitet och tidigare mognadPrecis som i tidigare försök såg vi klara tendenser till att såväl tusenkornvikt som rymdvikt ökar med NPKgödsling. Effekten kan främst tillskrivas kalium. Se tabell 2.

I olika sammanhang har uppmärksammats att NPK ger grödan en tidigare tillväxtstart och en snabbare utveckling. Den effekten håller

God respons utan brister

Torkan gav hög utväxling för NPK 2011

Diagram 6. I Falköping var grundskördenivån ganska låg och grödan drabbad av torkstress år 2011. De NPK-gödslade leden kunde dock nå upp i goda skördar. Skördeökningen för YaraMila18-4-14 blev hela 2627 kg! Det visar att odlingssäkerheten blir bättre med en balanserad NPK-gödsling.

Diagram 5. År 2009 låg detta försök i samma område på Gotland som försöket i diagram 4, dock på annan jordtyp. Även här låg pH högt och P-AL lågt. Växtanalysen visade i detta fall inga tydliga brister. Här fick vi istället mycket god skörderespons för insatserna.

7300710069006700650063006100590057005500

Skörd

kg/h

a

Axan YaraMila 26-2-7 YaraMila 27-3-3 YaraMila 24-4-5 Balans 22-4-9 YaraMila 18-4-14 YaraMila 25-0-9 YaraMila 20-0-15 YaraMila 27-5-0 A B C D E F G H I

+1020

0

+1570

+970 +1030

+1420

+590+720 +790

2009 Hallfreda Follingbo, Gotland Jordanalys:lerig mopH: 7,7P-AL: 3,2K-AL: 15Mg-AL: 64K/Mg: 0,2

växtanalys:

Inga tydliga brister

enligt växtanalys!

7650

7150

6650

6150

5650

5150

4650

Skörd

kg/h

a

+1443

0

+600

+1230+1511

+2627

+731 +688

2011 Björkhögen Falköping, Västra Götaland

Jordanalys:

mmh moränlättlerapH: 6P-AL: 2,7K-AL: 6,5Mg-AL: 8,9K/Mg: 0,7

växtanalys:

P och K något i underkant, i övrigt välbalanserat växtinnehåll. Ingen klorbrist i A och I.

+1762+1409

Axan YaraMila YaraMila YaraMila Balans YaraMila YaraMila YaraMila YaraMila YaraMila 27-5-0 26-2-7 27-3-3 24-4-5 22-4-9 18-4-14 25-0-9 20-0-15 27-5-0 CaC12(77%) A B C D E F G H I J


i sig hela vägen fram till mognad. I denna försöksserie gick NPKgöds lade led i ax 4–5 dagar tidigare. På fotot nedan visas försöket på Bjertorp i Västergötland 2011 där vi kan se tydliga skillnader mellan Axan och Balans 2249. Som mest var NPKleden en hel vecka tidigare i sin utveckling!

P-AL höll måttetNär vi har svårt att förklara effekter av fosforgödsling ifrågasätts ofta PALmetoden. Och visst finns det tillfällen när PAL inte är helt tillförlitlig. Det gäller vid höga pHvärden när fosfortillgången överskattas samt efter långvarig ”snålgödsling” när mängden lättillgänglig fosfor är mindre än vad analysen visar. Ofta diskuteras OlsenP, den danska metoden för att analysera tillgänglig fosfor i markprofilen.

Därför jämfördes metoderna i dessa försök, men sambandet mel

Det var stor skillnad i tidighet mellan parcellerna i försöken. På bilden jämförs Balans 22-4-9 (t v) med Axan (t h) på Bjertorp 2011. Led gödslade med Balans 22-4-9 gick i ax i genomsnitt 5 dagar tidigare än de led som enbart fick Axan. En förklaring kan vara att fosfor påverkar rottillväxt m.m. och att tidig tillgång till fosfor därmed ger en bättre start för grödan och därmed tidigare utveckling.

lan PAL och OlsenP var ganska dåligt. Skördeökningen för fosfor var inte mer förutsägbar om Olsenanalysen användes än om vår svenska ALanalys användes,

utan snarare tvärtom. Sammanfattningsvis visar de redovisade försöken mycket tydligt att det finns många andra faktorer som påverkar än just bara fosforstatusen. /

Balans 22-4-9 Axan

Sammanfattning från 1 till 61. NPK till vårkorn ökade skörden i försöken som låg i P-AL-klasserna II och III.

2. Ju fosforstarkare NPK desto större skördeökning.

3. NPK var oftast bättre än NP, men förklaringen beror på förutsättningarna:

• Kalium behövdes

– Vid riktigt låga kaliumnivåer, främst på lätta jordar

– Vid låg kalium/magnesiumkvot. Då konkurrerar Mg ut K

• Klor behövdes

– Finns i NPK i form av kaliumklorid.

4. Behovet av samtliga näringsämnen måste vara tillfredsställt för att nå högsta möjliga skördeökning av gödslingen. På flera av försöksplatserna begränsades skördeökningen av brist på zink, koppar, mangan, bor och/eller magnesium.

5. NPK-gödslade led mognade snabbare än led som bara fått Axan – upp till 7 dagars tidigare axgång.

6. NPK och NK höjde tusenkornvikt och rymdvikt.


Dolda mikronäringsbrister förekommer ofta, inte minst vid höga skördenivåer. men ett sätt att försäkra sig är att förebygga med en grödanpassad bladgödslingsprodukt. med gramitrel tryggas försörjningen av viktiga mikronäringsämnen.


B rist på ett enda näringsämne begränsar skörden. Det är en sanning vi lärde vi oss på lant

bruksskolan. Det visar också de försök som redovisas i diagram 3 och 4 på sidan 16 där merutbytet av fosforgödsling uteblev i spannmål när det saknades bland annat koppar, zink eller mangan. Liksom i dessa försök, vet man ofta inte att det fattas näringsämnen i fältet. Ett sätt att försäkra sig är att använda grödanpassade bladgödslingsprodukter som innehåller flera näringsämnen. Detta gäller inte minst vid höga skördenivåer.

Vanligt med bristerDet är välkänt att magnesium och mangan brister är vanligt förekommande. Men svenska växtanalyser visar att även zink och kopparbrister ofta förekommer. Till exempel visar ”Mark och grödoinventeringen” som utfördes av Sveriges Lantbruksuniversitet att mellan 25 och 40 % av åkerarealen i stora delar av södra och västra Sverige har för låga kopparhalter i marken (läs mer om koppar på sidan 20).

Det är därför bra att hjälpa grödan och välja en produkt som innehåller flera olika näringsämnen och sedan använda denna förebyggande. I spann mål kan man använda YaraVita Gramitrel som är speciellt sammansatt för att passa stråsäd. Produkten

Förebygg brist med Gramitrel

innehåller en balanserad kombination av magnesium, mangan, koppar och zink samt en mindre mängd kväve.

Vid höga skördarGenerellt sett ökar risken för att mikronäringsbrister begränsar skördeutbytet ju högre skörden är. Bladgödsling med Gramitrel är därför extra intressant vid höga skördenivåer i spannmål, inte minst i vårsäd där rotsystemet är begränsat.

Användningen av grödspecifika bladgödselmedel som Gramitrel görs främst förebyggande för att förhindra att brister uppstår. Behandling bör ske när man kan befara att låga näringskoncentrationer av ett eller flera näringsämnen kommer att uppstå.

Överväg bladgödsling framförallt när:1. Grödan står inför en stark utveck-lingsfas som stråskjutning. Rötterna hinner då ofta inte ta upp tillräckligt med näring för att växtens tillväxtpotential ska utnyttjas maximalt. Brister uppstår vilket påverkar både skördens kvantitet och kvalitet.2. Grödan har utsatts för stress, t.ex. efter torkperioder eller kallt väder. När tillväxten sätter igång uppstår ofta en obalans i näringstillgången som kan få skördeeffekter.

Goda resultat i försökGramitrel har utvärderats i ett flertal tyska försök med goda resultat. Diagrammet visar att skördeökningen ibland kan bli mycket stor. I detta försök drygt 500 kilo i genomsnitt. /

Genom att bladgödsla med Gramitrel kan man undvika de bristsituationer som ofta uppstår när grödan växer fort, t.ex. under stråskjutningen.

Exempel från försöken: ett halvt ton extra

Skördeökning av 2 liter Gramitrel per hektar i höstvete vid begynnande stråskjutning. Medeltal av 13 olika vetesorter. 2 försök, Tyskland 2007–2008.

YaraVita®GramitrelBladgödselmedel speciellt anpassat för stråsäd.

Näringsinnehåll (g/liter):Kväve (N) 64Magnesium (Mg) 150Koppar (Cu) 50Mangan (Mn) 150Zink (Zn) 80

FÖRPACKNING: 10-litersdunkDos: 1–2 liter/haBEHANDLINGSTIDPUNKT: 2-bladstadiet till 1:a noden synlig

600500400300200100

0

kg/h

a

+520 kg

Merskörd 2007 Merskörd 2008

+570 kg


Coptrac kan användas med gott resultat för att höja markens kopparstatus. Kostnaden blir dessutom lägre än med Yara Koppargödsel som har utgått ur sortimentet.Av Inger Hyltén-Cavallius, Yara

C optrac är ett bladgödselmedel som funnits länge på svensk marknad och ingår i

bladgödselsortimentet YaraVita. Men Coptrac kan även användas till uppgödsling av kopparförrådet i marken.

På bar markVid kopparhalter under 6–8 mg Cu per kilo torr jord rekommenderas en uppgödsling av markförrådet. Coptrac sprutas med lantbruksspruta över obeväxt mark och nedbrukas därefter, gärna på hösten. Rekommenderade doser framgår av tabellen.

Kostnaden per hektar ligger något lägre än för motsvarande kopparmängd i form av den utgående produkten Yara Koppargödsel.

Mullhalten av betydelseFörsök visar att en del av den koppar som tillförs jorden med gödselprodukter dessvärre inaktiveras innan grödan hinner ta upp den. Hur fort detta går och hur mycket som inaktiveras beror främst på mullhalten. Ju högre mullhalt desto snabbare inaktivering. Därför bör man gödsla upp kopparhalten i första hand på fastmarksjordar. På mulljordar kan man lägga mindre givor oftare eller kombinera med bladgödsling. Regelbunden jordprovtagning är här till god hjälp.

Coptrac till förrådsgödsling av koppar

Förrådsgödsla eller bladgödsla?I ett flerårigt försök på en kopparfattig fastmarksjord (1,7 mg/kg jord) i närheten av Vänersborg gav koppargödsling mycket höga merskördar, runt 2 400 kg i både korn och havre. Försöket visade att det inte spelar någon roll om koppar tillförs som förrådsgödsling eller som årlig bladgödsling på denna typ av jord. Effekten av förrådsgödslingen höll i sig efter fyra år. Det är således vad som är mest praktiskt och ekonomiskt som får avgöra valet av metod i den enskilda situationen. Skörderesultatet kan förväntas bli samma. (Källa: Försök L36000, 19992003).

Vanligt med Cu-bristBrist uppstår framförallt på jordar med hög mullhalt och på sandjordar. Vid pHvärden över 6 ökar risken. De känsligaste grödorna är korn, havre, vete och lucern. Klöver, majs och sockerbetor intar en mellanställning, medan råg, raps och ärter anses vara mest toleranta mot låga koppartal.

Geografiskt förekommer brister på 25–40 % av arealen i södra och västra Sverige (se tabellen). I ett område från Östergötland upp mot Uppland är brister däremot mindre vanliga, bara ca 5 % av arealen. Men svenska jordar har mycket varierande kopparhalter, så kontrollera koppartalet i din jordanalys! /

Gulspetssjuka kan bli resultatet när havre lider brist på koppar. De yngre bladen bleknar i spetsen, rullar ihop sig och bryts av. Korn får liknande symptom.

Koppargödsla efter jordanalysTabell 1. Rekommen-derade givor av Coptrac för förrådsgödsling på fastmarksjordar.

Jordanalysvärde cu-hc l mg/kg jord

coptrac

cu kg/ha Produkt l/ha

<3 10 20

3 10 20

4 7,5 15

5 5 10

6 2,5 5

Vanligt med Cu-brist

Län areal med cu-behov, % Län areal med cu-behov, %

Blekinge 40 Norrbotten 30Kronoberg 40 Skåne 25Gotland 40 Örebro 20Jönköping 40 Östergötland 5Dalarna 40 Södermanland 5Halland 30 Stockholm 5Kalmar 30 Västmanland 5Västra Götaland 30 Uppsala 5Värmland 30 Jämtland 5Västerbotten 30 Västernorrland 5

Tabell 2. Det fattas ofta koppar i svenska åkerjordar. Tabellen visar hur stor del av arealen som ligger under gränsvärdet för kopparbrist (< 7 mg Cu/kg jord). Källa: SLU, Mark- och grödoinventeringen.


•Notiser

Ny bok: Återvinna fosfor – hur bråttom är det?•Fosforärnödvändigt för allt liv och för all matproduktion. Nu varnar forskare för att fosforreserverna kan ta slut fortare än vi anar. Men är läget verkligen så allvarligt som vissa forskare säger? Kan vi effektivisera fosforanvändningen? Hur kan vi återvinna fosfor och återföra den till matproduktion? Vad kan jordbruket göra – och vad kan vi göra i städerna? Ska vi gödsla med avloppsslam? Eller ska vi bränna slam och återvinna fosfor ur askan? Ska vi bygga om husens och städernas avloppssystem för källsortering? Vilka lösningar är rimliga i ett hållbart samhälle?

Forskningsrådet Formas har nyligen gett ut boken ”Återvinna fosfor – hur bråttom är det?” där ett stort antal forskare fått komma till tals. Boken kostar 51 kr och kan beställas från www.formas.se. /

Vill du få aktuell info om gödsling?Prenumerera på våra E-brev!

•Påsidorna4–6kanduläsaomfjolårets intressanta mätningar av kväveupptaget med Yara Handsensor. Nu kan du få mätningarna för 2012 direkt i din epostlåda. Det kan ge dig en god vägledning när du ska bedöma aktuellt kompletteringsbehov med kväve. I våra nyhetsbrev får du också de

senaste försöksresultaten, information om produktnyheter och mycket annat.

Du är välkommen att prenumerera genom att fylla i formuläret på vår hemsida www.yara.se under rubriken ”Växtnäring” eller genom att skicka ett mail till [email protected] /

Kväveutlakning orsakas av arkéer•Markensbakterierocharkéerkan omvandla ammonium till

nitrit. Ella Wessén visar i sin doktorsavhandling vid SLU att dessa två nitrifierande organismgrupper verkar föredra olika markmiljöer. Troligtvis är det arkéerna, inte bakterierna, som driver nitratutlakningen i marken.

Man har sedan slutet av 1800talet vetat att det finns nitrifierande bakterier, medan de nitrifierande arkéerna upptäcktes för bara några år sedan. Arkéer räknades tidigare in i organismgruppen bakterier, men är nu en av de tre domänerna i ”livets träd” som används för att klassificera organismer. Många studier har nu rapporterat att det verkar finnas fler nitrifierande arkéer än bakterier i de flesta jordar.

Mikrobiolog Ella Wessén har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt nitrifierande mikrobsamhällen. Hon kunde visa att det oftast fanns fler arkéer än bakterier i de undersökta markekosystemen, och att de nitrifierande arkéerna troligen är orsak till att nitrat lakas ut från åkermark.

Markparametrar, som t.ex. pH, kolhalt och kvävehalt påverkar förekomsten av de två nitrifierande grupperna på olika sätt. Det kan förklara skillnader i förekomst mellan de undersökta jordarna, och tyder på en nischdifferentiering mellan de nitrifierande bakterierna och arkéerna i mark.

– Mina resultat kan i förlängningen få betydelse för att bedöma åtgärder för att minimera kväveläckaget, säger Ella Wessén. /Källa: Pressmeddelande från SLU

Dikenas roll för över-gödningen av Östersjön•Vivetförliteomjordbruksdikenasroll för övergödningen av Östersjön. Det visar en ny kunskapssammanställning från Sveriges Lantbruksuniversitet och BalticSea2020.

Sammanställningen visar även att det ofta saknas kunskap om hur effektiva olika åtgärder är för att minska fosforläckage från jordbruksdiken.

– Det krävs många åtgärder i en stor andel av befintliga diken och dräneringssystem för att minska fosfortransporten till Östersjön. Därför får åtgärderna inte vara för svåra eller dyra, säger Joakim Ahlgren, forskare vid institutionen för vatten och miljö vid SLU.

Rapporten heter ”Åtgärder för att förbättra fosforretentionen i öppna diken i riskområden i jordbrukslandskapet runt Östersjön” och kan hämtas från SLUs hemsida under pressmeddelanden 20111118. /Källa: Pressmeddelande från SLU

Utsläppslåga spann-målssorter i sikte•Vildasläktingartillvåraspannmålsslag har visat sig orsaka mycket mindre lustgasutsläpp än de arter vi använder idag. Genom att ta in dem i förädlingen av jordbruks och energigrödor skulle man kunna minska utsläppen av växthusgaser, tror professor Sara Hallin vid SLU.

Sara Hallin har skrivit en artikel i Trends in Plant Science tillsammans med Laurent Philippot, från INRA i Frankrike. Där beskriver de hur metan och lustgaskretsloppen i marken runt en planta fungerar och hur mikroorganismerna agerar i rotzonen.

Ny forskning visar att växter har specifika egenskaper, som påverkar nettoemissionerna av både lustgas och metan. Det handlar om hur växterna påverkar de mikrobiella processer som reglerar flödet av dessa växthusgaser från marken. Det handlar också om hur växt och mikroorganismer samspelar i dessa processer.

Man har redan dragit nytta av den nya kunskapen när man överförde ”utsläppssnåla” gener från den vilda vetesläktingen Leymus racemosus till odlat vete, Triticum aestivum L. ’Chinese Spring’. Råg och korn står på tur.

– Det är ett spännande forskningsområde, som banar väg för möjligheten att dämpa utsläppen av växthusgaser från jordbruket, säger Sara Hallin. Nu har vi verktyg för att kunna utveckla grödor för en hållbar produktion av livsmedel och biobränslen. /Källa: Pressmeddelande från SLU


Det finns ett starkt samband mellan priserna på spannmål och gödsel, men de är inte helt kopplade. Både marknaden för spannmål och marknaden för mineralgödsel påverkas nämligen av politiska beslut, som kan vara svårare att förutsäga än hur stor skörden blir 2012. men med en ständigt ökande konsumtion av spannmål är vi på Yara övertygade om att lantbruket är en framtidbransch där både odlare och gödselproducenter är vinnare.

Av Mogens Erlingson, Yara

V i blir fler och fler människor på jorden. Hösten 2011 blev vi 7 miljarder och nu tuffar vi på

mot 8. Det finns därför goda grunder att anta att konsumtionen av spannmål kommer att fortsätta att öka med cirka 2 procent per år. Detta innebär, för att lagren inte ska sjunka, att den globala skörden 2012 måste vara större än 2011 års skörd (diagram 1).

Lagren just nu är inte extremt låga och motsvarar cirka 75 dagars konsumtion. Men lagren i de större exportregionerna är under genomsnittet. Det betyder att det finns en begränsad buffert för att balansera eventuella produktionsstörningar p.g.a. torka, översvämningar eller annat som sänker skördarna (diagram 2).

Samspel mellan spannmål och gödsel

Marknaden behöver spannmål och gödsel Spannmålspriserna sjönk efter skörden 2011, men de är fortfarande på en bra nivå jämfört med de bottennivåer vi hade för ett par år sedan. Det globala marknadsläget kan, som det ser ut just nu, sammanfattas så här: Skörden behövs och marknaden är villig att betala ett hyggligt pris. Det finns därmed ett intresse hos världens lantbrukare att odla spannmål och att satsa på sina grödor.

I diagram 3 kan vi se utvecklingen i livsmedelspriser och spannmålspriser enligt FAOs index. Under den senaste 5årsperioden har vi haft stora svängningar medan det tidigare var ganska stabilt. De senare årens svängningar pekar på de utmaningar vi har framför oss. Vi måste producera allt mer spannmål för att tillfredställa marknadens konsum

tionsbehov. Det kommer troligen att fortsätta att vara turbulent framöver, men det kommer att råda en ökad efterfrågan på spannmål och en ökad efterfrågan på mineralgödsel. Så både vi som gödselproducenter och ni som odlare och lantbrukare kommer att vara verksamma på en intressant framtidsmarknad där båda parter blir vinnare.

N-priset steg i januariDet sista kvartalet under 2011 präglades i norra Europa av en trög gödselmarknad. I december sjönk det globala ureapriset till under 400 USD/ton, men i januari började priset på nytt stiga när marknaden startade efter jul och nyårshelgerna. Priserna på fosfor och kalium har, till skillnad mot kväve, varit ganska stabila under andra halvåret 2011. Se prisutvecklingen i diagram 4.

Ökningstakten är 10 svenska årsskördar

Diagram 1. Konsumtion och produktion av spannmål globalt, enligt USAs jordbruksdepartement (USDA), november 2012 . Den globala efterfrågan på spannmål ökar med ca 2 procent per år. Det motsvarar en ökningstakt på nästan 50 miljoner ton varje år, eller ungefär 10 svenska årsskördar av spannmål. Den takten gör jordbruket till en framtidsbransch för både odlare och gödselproducenter.

Miljo

ner to

n

2400

2300

2200

2100

2000

1900

180000 02 04 06 08 10 12F

Konsumtion Produktion


Att det handlades mindre mängder än normalt under december berodde på en stor försiktighet med att ta positioner hos marknadens aktörer. Den finansiella oron har haft stort inflytande, men tittar man på börskurserna fram till mitten av februari så verkar det som den värsta oron har lagt sig och att det finns en ny optimism i marknaden.

De flesta marknadsbedömare anser, när detta skrivs i februari, att det fortfarande återstår stora kvantiteter att sälja i Europa och att priserna troligen stiger något när vi kommer in i vårbruket. Precis så brukar ske, men hur mycket priserna stiger, det vet vi inte förrän vi är där.

Handelskartan ritas omKina exporterade under 2010 stora kvantiteter urea, cirka 7 miljoner ton. Men under 2011 sjönk exporten kraftigt, en minskning med cirka 2,5 miljon ton. Kina har idag betydligt högre kolpriser än 2010, så landets produktionskostnad har gått upp avsevärt. Kineserna har idag starkt fokus på effektiv produktion, effektivt växtnäringsutnyttjande och en strikt exportpolicy med exporttullar.

Samtidigt som Kina minskade sin export så ökade Indien sin import av urea under 2011. Det gör att den globala handelskartan ritas om. Under 2010 behövdes inte urea från före detta Sovjetunionen (FSU) för de sydöstasiatiska marknaderna. Men under 2011 gick stora kvantiteter från FSU genom Suezkanalen bort till Indien, Pakistan med flera länder i regionen. Det rör på sig på gödselmarknaden när de stora elefanterna dansar.

Gott läge inför 2012Med dagens priser på jordbruksprodukter, inklusive priser på 2012 års skörd, är de ekonomiska förutsättningarna ganska goda. Det finns spannmålslager, men de är inte särskilt stora. Den globala gödselindustrin utanför Kina kör på full kapacitet. Det kommer att startas nya gödselfabriker, men inte fler än vad som krävs för en ökad gödselkonsumtion. Många av de projekt som ger ny kapacitet är försenade, och finansiell oro skapar alltid osäkerhet och ytterligare förseningar. Att bygga en ny gödselfabrik

eller att öppna en ny gruva är fleråriga projekt som kostar i storleksordningen 1 miljard USD eller euro.

Många bedömare undrar också hur Kina kommer att styra sin gödselindustri. Den frågan är mycket intressant

på lite längre sikt. De signaler som kommer idag indikerar fokus på lägre energiförbrukning, lägre utsläpp och att säkra leveranser till den interna marknaden. Hur planerna faller ut blir spännande att se framöver. /

Små lager hos de stora

Diagram 2. Världens lager av spannmål är inte alarmerande låga. Men de stora exportregionerna har ont om spannmål i sina lager. Källa: USDA

Berg-och-dalbana i 5 år

Diagram 3. Livsmedelsprisindex och Spannmålsprisindex enligt FAO. De senaste 5 åren har inneburit kraftiga svängningar på livsmedel, medan tiden dessförinnan karaktäriserades av stabilitet. Källa: FAO

Global prisutveckling

Diagram 4. Den globala prisutvecklingen för N (blå linje), P (grön linje) och K (orange linje) som urea, DAP och MOP. Källa: Internationella publikationer

450400350300250200150100

500

00 02 04 06 08 10 12FStörre exportörer Andra länder

Miljo

ner to

n

300

250

200

150

100

50

0

2002-2004=100

1/19901/1991

1/19921/1993

1/19941/1995

1/19961/1997

1/19981/1999

1/20001/2001

1/20021/2003

1/20041/2005

1/20061/2007

1/20081/2009

1/20101/2011

Livsmedelsprisindex Spannmålsprisindex

1200

1000

800

600

400

200

0

USD/

ton

Jan-06 Jan-07 Jan-08 Jan-09 Jan-10 Jan-11 Jan-12

Ditt val av gödsel spelar stor roll för klimatet.

Genom att använda våra kväveprodukter har svenska lantbrukare de senaste två säsongerna minskat CO2-utsläppen med 500 000 000 kg årligen jämfört med om de valt gödsel som producerats utan katalytisk rening. Nu sänker vi dessutom gränsen från 4 till 3,6 kg CO2-ekv/kg N. Det bådar gott både för lönsamma skördar och nästa generations lantbrukare.

Läs gärna mer om Yara 4-punktsgaranti på www.yara.se/klimat

500 000 000 kg lägre CO2-utsläpp.Och nu garanterar vi ännu mindre.

YARA0155_Vaxtpressen_210x297.indd 1 2012-02-24 16.13

Yara ABBox 516

261 24 LANDSKRONA

växtpressen nr 1, mars 2012

Documents