Värdegrundens ABC

O F F E N T L I G T E T O S – E N G O D F Ö R V A LT N I N G S K U LT U R

Innehåll

Ansvar ..........................................................................6

Attityd .......................................................................... 7

Autonomi ....................................................................... 7

Bemötande ....................................................................8

Diskriminering ............................................................... 8

Dygd .......................................................................... 9

Etik .......................................................................... 9

Etos .........................................................................10

Förtroende....................................................................10

Informerat samtycke ................................................... 11

Integritet....................................................................... 12

Jämlikhet ......................................................................13

Jämställdhet .................................................................13

Lojalitet .........................................................................14

Medmänsklighet ..........................................................14

Moral .........................................................................15

Moralisk stress .............................................................15

Moralisk stumhet .........................................................16

Norm .........................................................................16

Organisationskultur .....................................................17

Plikt .........................................................................17

Samvete ........................................................................18

Skam/skuld ...................................................................19

Värdegrund ...................................................................19

Värdegrundsarbete ..................................................... 20

Värden/värderingar ......................................................21

Värdighet ..................................................................... 22

Många som kommer i kontakt med ett värdegrundsarbete ställs inför begrepp som kan kännas ovanliga eller otydliga. Det kan gälla vissa ord som man själv skulle vilja kunna använda på ett mer precist sätt. Men det kan också handla om ord som andra använder utan att närmare förklara vad som menas. Förhoppningsvis kan den här ordlistan bidra till att öka klarheten i sådana situationer.

Den är självklart inte heltäckande. Ambitionen är mer begränsad; att ge praktiskt verksamma aktörer en beskriv-ning av några vanligt förekommande begrepp hämtade ur den moralfilosofiska vokabulären. Texten återspeglar i allt väsentligt begreppens allmänt etablerade innehåll även om det förekommer att man på olika arbetsplatser i praktiken använder begreppen lite olika.

Texten är skriven av Tomas Brytting som är titulärdocent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och verksam som forskningsledare vid Institutet för organisa-tions- och arbetslivsetik (IOA) vid Ersta Sköndal högskola. Han har under drygt 20 år arbetat med frågor om etik, organisation och ekonomi som forskare, konsult, skribent och föredragshållare.

Lärke JohnsDirektör Krus

Förord

AnsvarOrdet ansvar betyder just: ”svara an” och har samma fornisländ-ska rot som engelskans ”answer.”

Att vara ansvarig aktör innebär att vara i en relation där någon eller några förr eller senare förväntar sig att få en godtagbar förklaring till aktörens agerande. Aktören kan också förvänta sig att agerandet och förklaringen blir föremål för bedömning och att det då kan utdelas belöningar eller bestraffningar.

Det finns många typer av ansvar:w Juridiskt ansvar specificeras i lagstiftning och domstolsutslag. w Formellt organisatoriskt ansvar specificeras i någon form av befattningsbeskrivning. Både preciseringen och uppfölj- ningen av sådant ansvar är en del av organisationsledningens verksamhetsstyrning. w Moraliskt ansvar talar man om när handlingar jämförs med grundläggande föreställningar om vad som är rätt/ fel (normer), gott/ont (värden), rimligt/orimligt. Dessa bedömningsgrunder kan vara, men är sällan, nedskrivna. Moralisk ansvarsbedömning resulterar i klander och beröm utifrån och i inre skuldkänslor och stolthet hos aktören.

Att ha ett orsaksansvar eller att vara kausalt ansvarig innebär att man är ansvarig för konsekvenserna av sitt agerande – Vem orsakade vad? Ett åtgärdsansvar är mer framtidsinriktat – Vem ansvarar för återställandet, eller för att undvika upprepning?

Att vara ansvarig kan också betyda att man har fått sig tilldelat ett visst handlingsmandat, till exempel i en organisation. I den betydelsen blir också kopplingen mellan ansvar och makt tydlig.

Man är inte ansvarig för sådant som man inte rår över. Trots det förekommer det ibland – oegentligt – att en aktör ”hålls ansva-rig” utan att vederbörande är ansvarig i någon av ovanstående meningar. Att utse syndabockar är ett exempel där ansvar på det

I 6

I 7

sättet utkrävs felaktigt.

AttitydAtt ha en attityd gentemot något – exempelvis ett ting, en person eller en situation – betyder att man redan innan ett direkt möte är känslomässigt positivt eller negativt inställd. Denna känsla kan, men behöver inte, vara baserad på vad man tror sig veta om objektet i fråga.

I attityden ingår även en handlingsberedskap men sambandet mellan attityd och faktiskt beteende är osäkert. Attityden tar sig inte alltid uttryck i handling.

Man brukar skilja mellan attitydens riktning – gillande eller ogil-lande – och dess intensitet eller styrka.

AutonomiAutonomi kommer från grekiskans ord för ”själv” och ”lag, ord-ning”. Självreglering skulle kunna vara en ordagrann översätt-ning.

I utvidgad betydelse refererar begreppet till självbestämmande; möjligheten och förmågan att självständigt utforma och styra sitt liv. Ofta anses autonomi vara en mänsklig rättighet.

Motsatsen till autonomi är ofrihet, tvång och manipulation. Av det följer att autonomi är en nödvändig förutsättning för att kunna handla moraliskt ansvarsfullt.

BemötandeTidigare betydde begreppet att gå i svaromål – som i exemplet: ”att bemöta en skrivelse”. Numera handlar begreppet om hur framförallt anställda uppträder i sitt arbete. Bemötande blir då liktydigt med beteende eller förhållningssätt.

Bemötande är ett begrepp som sedan mitten av 90-talet snabbt blivit vanligt förekommande inom vård och omsorg. Det avser då den delen av mötet som inte består av en ren överföring av resurser, fysiska eller finansiella.

DiskrimineringDiskriminering kommer från latinets ord för att åtskilja. Oftast används begreppet för att påtala en negativ särbehandling utan giltig grund.

FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna förbju-der diskriminering utifrån: ”ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt”. Dessa tillsammans med funktionsnedsättning bildar idag en ofta och i många samman-hang refererad lista över ogiltiga grunder för negativ särbehand-ling.

Den nya svenska diskrimineringslagen ska motverka diskrimine-ring på grund av: w könw könsöverskridande identitet eller uttryckw etnisk tillhörighetw religion eller annan trosuppfattningw funktionshinderw sexuell läggningw ålder

I 8

Diskriminering kan uppträda både på en individuell nivå – det vill säga en enskild individ diskrimineras i en speciell situation – och på en mer strukturell nivå, genom allmänt spridda värde-ringar och normer, såväl formella som informella.

DygdDygd brukar översättas med ”karaktärsdrag”, eller kanske mer precist, goda eller eftersträvansvärda karaktärsdrag. Det senare antyder dygdernas karaktär av att vara förvärvade, det vill säga inlärda eller upptränade egenskaper. Att tillägna sig dygder förutsätter oftast närhet till goda förebilder och egna praktiska erfarenheter.

Vissa dygder tycks vara generella, exempelvis mod, klokhet och rättrådighet. Andra är förknippade med olika livsarenor, såsom aktkännedom (inom exempelvis juridik), renlighet (sjukvård) och opartiskhet (offentlig administration). Med andra ord ut-märks exempelvis en god polis – i betydelsen dygdig – av andra karaktärsdrag än en god präst eller en god gruvarbetare.

EtikEtik kommer från grekiskans ord för sedvänja eller karaktär. Moral är latinets motsvarighet. I vardagsspråket används ofta dessa begrepp i klump: ”etik-och-moral”, eller som synonymer. I mer strikt mening är etik synonymt med moralfilosofi det vill säga moralens filosofi eller teori. I den meningen kan till exempel Aristoteles etik bedömas separat från hans moral, det vill säga hur Aristoteles levde sitt liv.

Etik är det kunskapsområde som sysslar med frågan hur vi bör leva våra liv. Man brukar göra en grov uppdelning mellan:

I 9

w konsekvensetiken, som bedömer handlingsalternativ enbart utifrån deras konsekvenser . Exempelvis: Maximera välfärden i världen,w pliktetiken, som menar att handlingar kan vara rätta eller felaktiga oavsett sina konsekvenser . Exempelvis: Tala alltid sanning, ochw dygdeetiken, som i stället reflekterar över vilka karaktärs- drag vi ska sträva efter att utveckla hos oss själva och hos andra. Exempelvis Mod, som är den gyllene medelvägen mellan dumdristighet och feghet.

Man bör betrakta dessa inriktningar som kompletterande – snarare än konkurrerande – sätt att tänka när man står inför en etiskt laddad situation. Var och en lyfter fram olika dimensioner av problemet. Det slutgiltiga valet förblir alltid individuellt och en fråga för det enskilda samvetet.

EtosEtos är det grekiska ordet för sed, sedlighet i moralisk halt, ka-raktär; moralisk (grund)åskådning. Med begreppet sammanfat-tas de grundläggande ideal som är karaktäristiska för en grupp, en nation eller en ideologi. Etos ligger med andra ord betydelse-mässigt nära begreppet värdegrund.

FörtroendeAtt ha förtroende för någon eller något innebär att man litar på att denna person eller detta ting (exempelvis en bro, ett datapro-gram eller en arbetsgrupp) kommer att agera/fungera korrekt såväl i saklig som i moralisk mening.

Förtroende är speciellt viktigt i situationer där någon är utsatt för en överordnad makt. Förtroende handlar då om att våga lita

I 10

till maktens välvilja och kompetens. Förtroende – eller tillit – är med andra ord oftast en nödvändig förutsättning för samarbete.

Att hysa förtroende är alltid förenat med en viss risk för att förtroendet – den här gången – ska visa sig ogrundat. Den andra personen kan ju svika, bron kan brista, programmet kan skapa oreda, gruppen kan bli fientlig. Förtroende är därför något som växer fram på basis av gjorda, positiva erfarenheter och som dras tillbaka vid tecken på svek. ”Förtroende byggs långsamt men förloras snabbt”.

Blind tillit är ett obegränsat förtroende som slår dövörat till trots att varningstecken visar sig. Det kan vara en slentrianmässig at-tityd gentemot personer och ting i vardagen, men även uppträda som en dysfunktionell försvarsmekanism när riskerna är stora och hotfulla.

InformeratsamtyckeDetta begrepp används ofta inom den medicinska etiken och anger villkoren för att läkaren ska få sätta in en viss behand-ling på patienten. I generaliserad mening kan begreppet sägas precisera ett viktigt etiskt villkor som måste vara uppfyllt för att en aktör ska få utsätta en annan individ för en riskfylld eller obehaglig handling.

Informerat samtycke föreligger om följande villkor är uppfyllda:Individen måste ha tillgång till (1) begriplig och (2) adekvat/till-räcklig information om de olika handlingsalternativen som står aktören till buds. Dessutom måste hon vara (3) beslutskapabel, det vill säga ha tillräcklig mental förmåga för att förstå informa-tionen och alternativens olika risker och möjligheter. Slutligen måste individens beslut att godkänna aktörens handing vara

I 11

(4) frivilligt. När allt detta är uppfyllt har aktören rätt att agera även om det valda handlingsalternativet är riskfyllt eller smärt-samt för den andre.

Begreppet presumerat eller förmodat samtycke innebär att ak-tören antar att informerat samtycke föreligger utan att den som blir utsatt för handlingen har vidtalats. Ett exempel är långsiktiga miljöfrågor som kan analyseras utifrån ett resonemang om för-modat samtycke: Kan vi på goda grunder anta att beslutskapabla framtida generationer, utifrån begriplig och adekvat informa-tion, frivilligt skulle ha godkänt de åtgärder vi vidtar idag för att minska miljöförstöringen?

IntegritetIntegritet kommer från latinets ”integer” som betyder hel, orörd, ren. Ordet återkommer även i ”integrera” som betyder att sam-manföra flera delar till en sammanhållen helhet.

Både individer och organisationer kan sägas ha integritet i den meningen att deras agerande och verksamhet återspeglar en sammanhållen och stabil värdegrund. En individ eller organi-sation med integritet träder fram inför andra som en tydligt identifierbar och förutsägbar gestalt. Integritet är på det sättet en viktig förutsättning för individens och organisationens trovär-dighet.

För att beskriva någon med integritet används ofta uttryck som att denne är stabil, omutbar och ” inte vänder kappan efter vin-den”. ”Hon lever som hon lär”.

Inom etiken menar de flesta att alla människors integritet också har ett skyddsvärde. Det är aldrig tillåtet att kränka någons integritet; att bryta ner eller bryta sönder den identitet som ger henne stolthet och värdighet. Även när straff utdöms får detta

I 12

inte göras på ett kränkande sätt – åtminstone inte i en modern rättsstat.

En glidning i betydelsen av begreppet förekommer exempelvisi diskussioner om så kallat ”integritetsskydd”. Det som dåavses är snarare ”sekretess”, det vill säga en sorts insynsskydd för privatlivet.

JämlikhetJämlikhet innebär alla människors lika värde oavsett ålder, ursprung, religion, social tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning eller könstillhörighet.

En jämlik fördelning av resurser innebär att alla inblandade får lika mycket.

Om man istället talar om en jämlik behandling handlar det sna-rare om att varje brukare/klient/kund etc ges samma uppmärk-samhet och omsorg. Den konkreta fördelningen av resurser kan då skilja sig beroende på exempelvis individens behov.

En annan betydelse av jämlikhet handlar om att alla ska tillför-säkras lika förutsättningar att själva utforma sina liv.

JämställdhetJämställdhet är en del av jämlikhetsbegreppet, men handlar om relationen mellan kvinnor och män. Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Det kan sägas vara motsatsen till diskriminering på sådana grunder.

I 13

LojalitetAtt vara lojal handlar om att uppfylla legala och moraliska för-pliktelser.

Man kan vara lojal mot exempelvis:w ett regelverk,w arbetskamrater och vänner,w kollegor inom yrket,w den egna yrkeskunskapen och dess trovärdighet,w chefer, ellerw arbetsplatsens övergripande mål och syften.

Lojal och laglydig härstammar från samma latinska ord: ”legalis”. Men i vår tid – och inte minst i organiserade sammanhang – kan moraliskt laddade situationer uppstå när lojalitet och lydnad upplevs som oförenliga. Det kan exempelvis hända att lojaliteten mot verksamhetens mål hamnar i konflikt med lydnadsplikten gentemot närmsta chef – om man anser att han eller hon agerar destruktivt.

MedmänsklighetMedmänsklighet eller humanitet beskriver en attityd gentemot andra människor där den andre betraktas och behandlas som en medmänniska som aktören har ansvar för. I medmänsklighet lig-ger en omsorg speciellt för dem som befinner sig i ett beroende-förhållande och/eller har svårighet eller problem av något slag.

Medmänsklighet visas utan att mottagaren har behövt göra sig förtjänt av det eller utan tanke på omedelbar belöning för aktören.

I 14

MoralMoral kommer från latinets ord för sedvänja. Etik är grekiskans motsvarighet. Om ordet etik kommit att innefatta teoretiska reflektioner kring frågor om rätt/fel, gott/ont, står ordet moral ofta för dessa frågors praktik. Alla har kanske inte en etisk teori som går att redogöra för men alla uttrycker en viss moral i sina handingar:

Innebörden i begreppet kan variera:w Moral som motsatsen till a-moral. Ett moraliskt fenomen är då ett fenomen – till exempel en handling – som kan värderas utifrån grundläggande normer och värden. Ett a-moraliskt fenomen ligger utanför en sådan analys – till exempel trivialiteter, matematiska beräkningar eller naturfenomen.w Moral som motsatsen till o-moral. En moralisk handling kan då sägas vara en handling som ligger i samklang med betraktarens egna grundläggande värde- och normföreställningar.

Moralisk stressMoralisk stress – eller mer precist: moraliskt betingade stress-symtom – kan uppträda när:w grundläggande värden och normer utmanas, det vill säga när kraven på ansvarstagande är stora, w när individens egna grundläggande värde- och norm- föreställningar inte ger tillräcklig vägledning för handling, w när stöd i omgivningen inte går att få, och w när individen inte heller vet hur länge situationen kommer att bestå.

I 15

Moralisk stumhetMoralisk stumhet är ett begrepp som beskriver en moraliskt laddad situation där aktörerna förmodligen överväger etiska argument men där diskussionen och analysen förs med ett a-moraliskt språk. Moraliska argument undviks därför att de inte är socialt accepterade i gruppen.

Moralisk stumhet kan leda till en sorts moralisk blindhet, det vill säga att situationens etiska karaktär förträngs, förminskas eller förvrängs genom att den aldrig blir föremål för diskussion.

Moralisk stumhet kan också dölja en moralisk samsyn i gruppen, som kanske skulle ha inneburit ett annorlunda agerande om den gjorts synlig.

NormBegreppet norm kommer från latinets ord för vinkelmått eller rättesnöre. Numera handlar begreppet om vad som är eller bör vara normalt. En norm är en föreställning om vad som är en rätt handling eller ett rätt handlingsmönster. Det finns normer för snart sagt alla mänskliga sammanhang:

w Tekniska, exempelvis: För att klassas som miljöbil får utsläppen inte överstiga 120 g/km koldioxid per km. w Medicinska, exempelvis: Behandling sätts inte in om den är medicinskt meningslös eller om patienten avböjer.w Mediala, exempelvis: Det är fel att publicera namn och bild på misstänkta men icke dömda brottslingar. w Juridiska. exempelvis: Fordon ska framföras på vägens högra sida.

Normer kan vara formella (exempelvis lagar) eller informella (outtalade, så kallade sociala normer, exempelvis: Du ska vara

I 16

först med att le). Man kan även skilja mellan allmänt giltiga normer som gäller alla och normer som bara gäller för speciella grupper/organisationer.

En etisk norm är en grundläggande norm i den meningen attden betraktas som en plikt, att den kan försvaras med hän- visning till ett eller flera etiska värden eller att den förknippas med en dygd.

Organisations-kulturKort uttryckt är organisationskulturen den värdegrund som kän-netecknar praktiken i en viss organisation. Den interna organisa-tionskulturen kan skilja sig från den externa, som utomstående betraktare uppfattar den.

En organisations kultur är sällan enhetlig. Olika avdelningar och professioner utvecklar och förstärker ofta sin egen sub-kultur. Det skapar sällan problem så länge dessa avdelningar eller professioner kan arbeta isolerat från varandra. Kraven på en ge-mensam organisationskultur väcks först där delarna i organisa-tionen är beroende av varandra. Ett vanligt exempel är när man vill stärka organisationens integritet och trovärdigheten i det gemensamma varumärket.

PliktEn plikt är en obligatorisk handling.

Ofta skapas en spänning mellan upplevda plikter och förväntade

I 17

konsekvenser. Plikten att tala sanning kan exempelvis hamna i konflikt med en önskan om att vara omtyckt.

Plikter kan också kollidera – exempelvis plikten att tala san-ning och plikten att inte skada. Om plikterna i en sådan kollision upplevs som absoluta då står man inför ett etiskt dilemma som saknar en rationell lösning – vilket i och för sig inte befriar från kravet att trots det välja ett handlingsalternativ.

SamveteSamvetet är en mental funktion som intuitivt bedömer en hand-lings eller en situations moraliska karaktär. Medan medvetandet tar in och tolkar sinnesintrycken och därmed avbildar världen inom och utanför individen, fäller samvetet kontinuerligt värde-omdömen om dessa bilder. Medvetandet konstaterar. Samvetet värderar.

Samvetet ger kontinuerligt upphov till känslor av rätt/fel, gott/ont och rimligt/orimligt. Dessa känslor är en väsentlig hjälp för individen att värdera de olika handlingsalternativ som står till buds. Samvetet kommer med andra ord till användning före handling. Uttrycket ”att ha dåligt samvete” är därför oegentligt och borde ersättas med det mer korrekta ”att känna skuld”.

Samvetet brukar betraktas som högst individuellt. Många menar att det är den sista instansen för prövning av handlingsalternativ. En individ som följer sitt samvete agerar därmed autonomt och bevarar sin integritet.

Den föreställningen nyanseras av idén om samvetet som en social konstruktion. Enligt den senare så överför det omgivande samhället – eller gruppen – dominerande värde- och normfö-reställningar på individen, under barndomen och/eller genom stark påverkan senare i livet. I extremfallet kan exempelvis moraliska sekter skapa ytterst speciella samveten hos sina med-lemmar genom att isolera sig från det omgivande samhället. I

I 18

sådana fall kan man knappast hävda att samvetet är genuint eller exklusivt individuellt.

Skam/SkuldEn vanlig gränsdragning går mellan skamkänslor i samband med brott mot sociala normer och skuldkänslor i samband med brott mot individens egna normer och värderingar.

Skammen tycks förknippad med den egna personen som en hel-het – att inte duga som människa i omgivningens ögon.

Skuld är den känsla som följer av insikten att man begått en oetisk handling, framförallt skadat någon utan giltiga skäl – man känner ett tungt ansvar för det man gjort och ångrar sig.

VärdegrundEn värdegrund är en samling normer (rätt/fel), värden (gott/ont), dygder (önskvärda karaktärsegenskaper) och målsättning-ar. Begreppet är synonymt med det mer ovanliga ”Etos”.

En värdegrund kan vara individuell eller delas av många. Den kan variera över individens ålder men kan också uttrycka en mer eller mindre trögrörlig tidsanda. I en organisation kan olika värdegrunder förekomma i olika delar.

Varje människas lika värde är ett exempel på en värdegrund som idag gäller i större delen av världen – om än inte alltid i alla män-niskors praktik.

Allt oftare används ordet som beteckning på ett skriftligt do-kument som i allmänna ordalag formulerar vad organisations-

I 19

ledningen menar bör känneteckna verksamheten. ”Att ha en värdegrund” syftar då på att organisationen har tagit fram ett ge-nerellt policydokument. Där återfinns ofta ordet Kärnvärden, dvs en sammanfattande lista över de mest generella och viktigaste värdena på vilka organisationens verksamhet antas vila.

Värdegrunds-arbeteVärdegrundsarbete är en samlingsterm för olika organiserade aktiviteter i en organisation där syftet är att lyfta fram, eller stär-ka en för alla medarbetare gemensam värdegrund. Det är något som under senare år har blivit alltmer vanligt förekommande.

Värdegrundsarbete kan i renodlad form bedrivas antingen ”uppifrån-och-ner” eller ”nerifrån-och-upp”. w I det första fallet formuleras och/eller sanktioneras den önskvärda värdegrunden av organisationens högsta ledning. Genom en pedagogisk process förs sedan värdegrundens gene-rella formuleringar ut i organisationens olika delar med hjälp av chefshierarkin. w I det andra fallet startar arbetet mer beskrivande där den faktiska värdegrunden identifieras genom en analys av den konkreta verksamheten. Nuläget ligger sedan till grund för en diskussion av hur värdegrunden ska kunna tydliggöras ytterli-gare, eventuellt dokumenteras eller i vissa fall förändras.

Syftet bakom ett värdegrundsarbete kan variera och är inte alltid klart formulerat. Ett syfte kan vara att sammanföra en spretig mängd av olika vägledande skriftliga instruktioner, exempelvis riktlinjer, policyskrifter, mål och visioner, till en integrerande text.

Ett annat men snarlikt syfte är att skapa en gemensam bild av vad organisationen är, och inte bara av vad den gör. Värde-

I 20

grunden sägs då ha en identitetsstärkande funktion – även för medarbetarna. Ofta sammanfaller värdegrundsarbetet med ett ökat intresse av att stärka och sprida positiva associationer till organisationens varumärke. Det i sin tur ska leda till ett ökat förtroende för organisationen i dess omvärld och ge förbättrade relationer till organisationens olika avnämare: kunder, klienter, brukare, medborgare och liknande. För att organisationens gemensamma värdegrund ska bli tydlig för externa betraktare behöver den synliggöras i medarbetarnas individuella beteende.

Värden/VärderingarEtt värde eller en värdering är en föreställning om vad som är värdefullt, eftersträvansvärt och berömligt. Orden förekommer ofta som synonyma substantiv.

Exempel på högt prioriterade värden är:w Hälsaw Trygghetw Värdighetw Kärlekw Vänskapw Frihetw Kunskapw Effektivitet

Andra värden kan uppfattas både positivt och negativt, t. ex.w Maktw Vinstw Ekonomisk tillväxt

Ibland används verbet värdera som då syftar på aktiviteten att

I 21

bedöma någon eller något utifrån en viss uppsättning värden: Vänskap gäller oftast relativt få, all kunskap kanske inte ska spridas till alla, trygghet är viktigare för vissa men inte för andra, och så vidare.

Man bör skilja mellan egenvärden och instrumentella värden. Frihet och trygghet är exempel på vad de allra flesta skulle beteckna som egenvärden. Sådana värden har ett inneboende värde, de ska inte användas för något annat ändamål än sitt eget. Instrumentella värden däremot får sitt värde just genom att de möjliggör att andra (egen)värden kan förverkligas med deras hjälp. Kunskap kan leda till hälsa och frihet. Ekonomisk tillväxt kan skapa trygghet. Det är däremot absurt att ställa frågan: Vad ska du med hälsa till?

VärdighetOrdet värdighet har med värde att göra. Att respektera någons värdighet innebär att uppmärksamma dennes värde som person. Värdighet är inte något man förtjänar. Det ingår som en rättighet kopplad till den mänskliga existensen.

Att respektera sin egen värdighet skapar en känsla av självakt-ning och stolthet. Att exempelvis ”åldras med värdighet” innebär att i sitt liv synliggöra även den äldre människans värde.

Innebörden i uttrycket ”ett värdigt liv” preciserades av Värdig-hetsutredningen på följande sätt: 1

w Integritet såsom rätt till ett privatliv och kroppslig integritetw Självbestämmande w Individanpassning w Delaktighet w Insatser av god kvalitet w Gott bemötande

1 Värdigt liv i äldreomsorgen, SOU 2008:51, s 110.

I 22

Värdegrundens ABCproduktion: Krusskribent: Tomas Bryttingdecember 2010

Inom uppdraget Offentligt etos – en god förvaltningskultur, har tidigare följande skrifter publicerats

• Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda (Krus, 2009)

• Tre betraktelser på den gemensamma värdegrunden för de statsanställda (Krus, 2009)

• Introduktion till den gemensamma värdegrunden för de statsanställda (Krus, 2010)

• Fri åsiktsbildning - om yttrandefrihet och meddelarfrihet i statsförvaltningen (Krus, 2010)

Kompetensrådet för utveckling i statenFleminggatan 20 Box 12012, 102 21 Stockholmtel: 08-440 15 50www.krus.nu