1

156 insatser som stärker utvecklingskraften i Sveriges landsbygder

UTVECKLINGS-

KRAFT

Sveriges landsbygder är en motor i jobbskapande och tillväxt!

2

Eva Sörell/Näringsdepartementet

Foto: Ulf Huett Nilsson/Johnér

3

Sveriges landsbygder – en del av framtiden!

Sveriges landsbygder är viktiga för hela vårt lands framtid! Genom att vi tar till vara det engagemang och den utvecklingskraft som finns på landsbygderna skapas förutsättningar för tillväxt i hela landet. Därför är det viktigt att lyfta fram landsbygdernas värden och möjligheter.

Landsbygderna är rika på naturresurser och på kunniga och företagsamma människor. Här erbjuds också goda boendemiljöer och natur- och kulturvärden som uppskattas av både svenskar och besökare från andra länder. Landsbygdsområdena är ofta väl integre-rade med städerna och samhället i stort och många väljer ett växelvis boende i staden och på landsbygden.

Nytänkande, entreprenörskap och modern teknik skapar nya möjligheter för boende, företagande och utveckling av välfärden i hela landet. I en tid av omställning har lands-bygderna också en avgörande roll för utvecklingen av ett hållbart samhälle och för ska-pandet av en eko-effektiv ekonomi, bland annat genom sin roll för produktion av förnybar energi. Samtidigt står våra landsbygder inför stora utmaningar.

Regeringen deklarerade redan vid tillträdet 2006 att en nationell strategi för att stärka utvecklingskraften på landsbygden skulle utarbetas. Sedan dess har regeringen fattat en rad strategiska beslut och tagit många initiativ för att ge landsbygderna bättre förutsätt-ningar för boende och företagande. Mycket har genomförts för att stärka utvecklingskraf-ten, medan andra åtgärder planeras eller utreds för att möta framtida utmaningar och möjligheter. I den här skriften sammanfattas innehållet i den strategi som regeringen i mars 2009 överlämnade som en skrivelse till riksdagen, kompletterat med det arbete som har bedrivits under det senaste året fram till april 2010.

Eskil Erlandsson, jordbruksministerMaud Olofsson, näringsminister

4

Produktion NäringsdepartementetArtikelförfattare René Guthof, Jordbruksdepartementet, Sandra Baqirjazid och Allan Erdman, NäringsdepartementetFoto omslag se motsvarande bilder i inlagan Tryck åtta.45, Stockholm april 2010Artikelnummer N2010.06

5

Regeringens strategiska arbete för Sveriges landsbygder

Redan från början av mandatperioden hösten 2006 tog regeringen ett unikt och samlat stra-tegiskt grepp om landsbygdsfrågorna. Arbe-tet har varit inriktat på att leverera konkreta åtgärder inom en mängd olika områden med syfte att möjliggöra för människor att leva, arbeta och starta företag i Sveriges lands-bygdsområden. Under arbetet har regeringen varit mån om att lyssna på och ha en dialog med många olika aktörer som är viktiga för landsbygdernas utveckling. Arbetet med stra-tegin har genomförts i en omfattande process där alla departement inom Regeringskansliet har deltagit. Ett antal utredningar har också lämnat viktiga bidrag.

I mars 2009 presenterade regeringen en skrivelse till riksdagen En strategi för att stär-ka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder 2008/09:167

Delar av skrivelsen är långsiktiga och stra-tegiska. Här slår regeringen fast att Sveriges landsbygder är en viktig resurs för hela lan-dets utveckling och hållbara tillväxt. Reger-ingen lyfter fram landsbygdsområdenas re-surser och möjligheter inom olika områden men också de utmaningar de står inför.

Dessutom är skrivelsen en summering av de konkreta åtgärder som regeringen hade hunnit leverera från september 2006 till mars 2009. Dessa åtgärder finns i en rad olika förslag till riksdagen liksom i utred-ningsdirektiv, myndighetsuppdrag och andra regeringsbeslut. Det handlar dels om åtgärder som är direkt avsedda för lands-bygdsområden eller näringar som verkar där, dels om mer generella åtgärder för hela landet men med stor betydelse också för våra landsbygdsområden. Skrivelsen place-rar också in en del redan befintliga åtgärder i sitt strategiska landsbygdssammanhang.

Men arbetet tog inte slut i och med detta, tvärtom. Skrivelsen pekar framåt genom att regeringen presenterar åtgärder som utreds eller förbereds samt frågor som är viktiga att analysera vidare. I skrivelsen slår regeringen dessutom fast att detta är ett arbete som måste bedrivas fortlöpande.

”Regeringens inriktning är därför att, i de frå-gor där det är relevant, på ett bättre sätt än hittills införliva landsbygdsperspektivet som en naturlig del i alla politiska områden och att skapa mervärden genom samverkan mel-lan olika områden.”

Denna skrift är en sammanfattning av skri-velsen från mars 2009, kompletterat med det arbete som har bedrivits under det senaste året fram till april 2010. Eftersom det strate-giska arbetet med landsbygdsfrågor omfattar många olika politikområden kan en del av åt-gärderna även presenteras i andra skrifter från regeringen. Här placeras de i sitt landsbygds-sammanhang.

Arbetet har varit inriktat på att leverera konkreta åtgärder inom en mängd olika områden med syfte att möjliggöra för människor att leva, arbeta och starta företag i Sveriges landsbygdsområden.

6

Vad menas med landsbygder?

Ett av de kännetecken som avgränsar landsbyg-der från tätorter och städer, och som förenar dessa med varandra, är deras speciella fysiska miljö; exempelvis natur- och kulturlandska-pet, naturresurserna och bebyggelsemiljön. De kännetecknas också av längre avstånd, gleshet och ofta sämre tillgänglighet till bland annat varor och tjänster. Det påverkar i princip alla aktiviteter som människor utför där.

Begreppet landsbygder rymmer en stor va-riation av sociala, ekonomiska och miljömäs-siga förhållanden. Därför är det också rätt att tala om olika landsbygder. Ingen definition passar i alla sammanhang. Beroende på syf-tet med en avgränsning, sammanhanget och ibland vad som är praktiskt möjligt att göra, så ser definitionerna olika ut. Ibland finns det behov av att avgränsa landsbygder utifrån fy-siska förutsättningar, exempelvis mark- och vattenresurser eller den fysiska miljön i öv-rigt. Andra gånger är det ändamålsenligt med socioekonomiska utgångspunkter, som till ex-empel gleshet eller tillgänglighet. Det är också möjligt att välja ”skala”. En del definitioner avgränsar landsbygd som större sammanhäng-ande landsbygdsområden eller landsbygdsre-gioner och innefattar då även mindre tätorter, eller till och med större tätorter och städer. I andra definitioner börjar landsbygden redan direkt utanför de minsta tätorterna.

I Sverige används därför, liksom i många andra länder, flera olika definitioner av lands-bygdsområden. Olika indelningar behövs,

beroende på vilka frågor och problem som analyseras eller vilka insatser som planeras. Det ökar träffsäkerheten för olika analyser och insatser. Läs mer om olika definitioner i regeringens skrivelse till riksdagen En stra-tegi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder 2008/09:167, s.19ff.

Oavsett hur landsbygder avgränsas så är Sve-rige i en europeisk jämförelse ett ”landsbygds-land”; stort till ytan, glest befolkat och med ett fåtal större städer. Den absolut övervägande de-len av Sveriges yta är landsbygd. När begreppet landsbygder används som ett generellt begrepp i denna skrift så ingår alla typer av landsbygder, såväl tätortsnära landsbygder, glesbygder, skär-gårdar som andra landsbygdsområden.

Begreppet landsbygder rymmer en stor variation av sociala, ekonomiska och miljömässiga förhållanden. Därför är det också rätt att tala om olika landsbygder.

7

Många goda förutsättningar för utveckling och hållbar tillväxtLandsbygder med stark utvecklingskraft är en resurs för hela Sveriges utveckling och till-växt, inte minst i utmaningen att skapa ett hållbart samhälle och möjligheten att skapa en eko-effektiv ekonomi.

Landsbygderna har särskilda resurser för utveckling och tillväxt…Förutom många av de möjligheter som finns i alla delar av landet har många landsbygdsom-råden särskilda tillgångar.

De flesta landsbygdsområden är rika på naturresurser och råvaror. Mark- och vatten-resurserna kan exempelvis användas för odling och annan produktion av biomassa, vilket är viktigt för bland annat energiut-vinning, industriprocesser, livsmedels- och läkemedelstillverkning. Som en följd av den nödvändiga miljö- och klimatomställningen förutses efterfrågan på förnybara resurser öka betydligt under kommande årtionden. Det kommer därför att finnas stora möjligheter för utveckling av entreprenörskap och företa-gande inom dessa områden, inte minst inom energisektorn. Mark- och vattenresurserna måste dock brukas på ett sådant sätt att jord- och skogsbrukslandskapets höga natur- och kulturvärden inte förbrukas. Utvinning av andra råvaror, som till exempel mineraler, är av stor ekonomisk betydelse och ett område som utvecklas i snabb takt. Det finns också en betydande utvecklingspotential genom fort-satt vidareförädling av produkter från jord-bruk, skogsbruk och fiske.

De särskilda och attraktiva natur- och kul-turmiljöer som finns i många landsbygder ut-gör också en stor utvecklingspotential och en värdefull resurs för hela landet. Dessa miljöer ger bland annat möjligheter till ett attraktivt permanent- och deltidsboende, rekreation och rehabilitering, ett rikt friluftsliv samt en utvecklad turism. Dessa attraktiva miljöer ger även goda förutsättningar för ökat nyfö-retagande samt diversifiering och utveckling av befintliga företag, exempelvis inom upp-levelseindustrin och tjänstenäringarna. De tätortsnära landsbygdernas goda miljöer är många gånger särskilt viktiga för växande stads- och storstadsregioners attraktivitet.

Stora ytor kan också vara en positiv ut-vecklingsfaktor, ibland i kombination med särskilda klimatförhållanden, inte minst i de inre delarna av norra Sverige. I sådana områ-den finns exempelvis goda möjligheter för upplevelseturism och olika former av test-verksamhet. Trängsel i de tätbebyggda delarna av Europa och världen kan också leda till en ökad internationell efterfrågan på det som Sveriges landsbygdsmiljöer har att erbjuda, till exempel friluftsliv och naturnära upplevelser. Ytorna ger också möjligheter till satsningar på större vindkraftsanläggningar.

Vidare har den sociala ekonomin och det civila samhället stor betydelse för livet i oli-ka landsbygder och deras utveckling. Lands-bygdernas sociala och ekonomiska utveck-ling bygger i högre grad än tätorternas på ett samspel mellan privata, offentliga och ideella insatser. Enskilda människor, byalag, intres-seföreningar, folkrörelser och organisationers engagemang skapar framtidstro, och står för en ökande del av nya initiativ och nytt en-treprenörskap. Exempel på detta är drift av traditionell offentlig service i samverkan med kommunerna, drift av infrastruktur samt ut-vecklingsarbete inom den sociala ekonomin. På den lokala nivån finns också lång erfaren-het av sektorsövergripande synsätt och arbets-sätt, vilket är viktigt att ta tillvara.

…och står inför flera utmaningarDet förändrade klimatet förväntas påverka samhällsutvecklingen på alla nivåer, såväl glo-balt, nationellt som lokalt. En betydande del av näringslivet i landsbygdsområden är beroende av naturresurser. Även om klimatomställning-en kommer att öka efterfrågan på energiråva-ror och vindkraft så kommer det förändrade klimatet att ställa landsbygdsområdena inför stora utmaningar. Åtgärder för att minska kli-mathotet, till exempel höjda el- och drivme-delskostnader, kan försvåra för landsbygder som är beroende av basindustrier och av bilen som transportmedel. Instabila väderförhållan-den kan också leda till ökade skadeangrepp i jordbruksproduktionen och skador på mark och infrastruktur.

Alla landsbygder karakteriseras i varierande grad av glesare bebyggelse, längre avstånd och

8

lägre tillgänglighet än tätorter. Stora ytor kan som tidigare nämnts vara en resurs. Men långa avstånd till kunder, leverantörer och olika for-mer av företagsservice gör att resor och trans-porter tar längre tid och kostar mer för före-tagen än i tätbebyggda områden. Tillgången till marknader blir också begränsad för vissa företag. Avstånden försvårar även kontakter och informationsutbyten mellan företag. För befolkningen i landsbygder innebär de längre avstånden och det låga befolkningsunderlaget också sämre tillgänglighet, bland annat till arbetstillfällen, utbildningsmöjligheter och olika former av service liksom sämre kommu-nikationer.

Många landsbygdsområden har minskande folkmängd. Det beror främst på att fler män-niskor dör än föds, men för många områden också på utflyttning. I de landsbygdsområden där befolkningen minskar och åldras uppstår olika problem, exempelvis ett minskat servi-ceunderlag och på vissa håll arbetskraftsbrist. Men, även om den folkbokförda befolkningen i många landsbygdsområden har minskat un-der de senaste decennierna, så ökar närvaron av människor i många landsbygder genom deltidsboende, turism och rekreation. Med attraktiva miljöer bidrar landsbygderna även

till utvecklingen i städer och tätorter genom att hela den lokala arbetsmarknadsregionens dragningskraft stärks. Många tätortsnära landsbygder har också inflyttningsöverskott. Attitydundersökningar om människors in-ställning till bostadsort visar också att många vill flytta till ett landsbygdsområde om de har möjlighet. Det är också viktigt att landsbyg-derna är attraktiva för yngre människor. Ung-domar med framtidstro och entusiasm är en av landsbygdernas viktigaste tillgångar.

Fler möjligheter och utmaningar inom olika sakområden presenteras i inledningarna till de följande avsnitten med strategiska insatser. Läs även mer om regeringens syn på utveck-lingsförutsättningarna i Sveriges landsbygder i regeringens skrivelse till riksdagen En stra-tegi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder 2008/09:167.

Med attraktiva miljöer bidrar landsbygderna även till utvecklingen i städer och tätorter genom att hela den lokala arbetsmarknadsregionens dragningskraft stärks. Många tätortsnära landsbygder har också inflyttningsöverskott.

9

I arbetet med att följa upp regeringens strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges lands-bygder har Regeringskansliet valt ut ett antal indikatorer för att följa några aspekter av utveck-lingen i landsbygderna. Värt att notera är att det finns aspekter som inte låter sig mätas kvantita-tivt och att indikatorer visar vad som hänt men inte varför det hänt.

En grundläggande utgångspunkt i detta arbe-te har varit Jordbruksverkets indelning av lan-dets kommuner i fyra grupper: storstad, stad, landsbygd och gles landsbygd. En annan viktig utgångspunkt har varit att välja indikatorer som använts tidigare inom Regeringskansliet.

Detta är den första redovisningen av indi-katorernas utveckling över tid. Tanken är att indikatorerna ska följas och redovisas årligen. Eftersläpningen i statistiken innebär att den ekonomiska krisens genomslag endast i liten omfattning syns i resultaten.

Försörjningskvoten i landsbygderna

Försörjningskvoten i landsbygderna ökar något över tid. Ökningen är liten men jämn. Försörjningskvoten i landsbygderna är nu (2009) 1,8. Det innebär att tio för-värvsarbetande ska försörja sig själva och ytterligare åtta personer. Försörjningskvo-ten i landsbygderna är cirka 0,1 enheter hö-gre jämfört med i landet som helhet.

Antalet sysselsatta i landsbygderna

Antalet sysselsatta i landsbygderna har ökat något mellan 2004 och 2008. Ökningen är något större för männen än för kvinnorna. Det är under åren 2006 och 2007 som an-talet sysselsatta i landsbygderna har ökat. Däremot har antalet sysselsatta i lands-bygderna minskat något senaste tiden, och uppgick 2008 till 1 363 200 personer. För landet som helhet har sysselsättningen totalt ökat dubbelt så mycket som i lands-bygderna (6 procent). Ökningen är något större för männen än för kvinnorna. An-talet sysselsatta i hela landet är i stort sett oförändrat mellan 2007 och 2008.

Antalet företag i landsbygderna

Antalet företag i landsbygderna har ökat jämfört med 2004. Ökningen var störst 2005, en ökning som sedan avmattats. För antalet befintliga företag i landet som helhet uppvi-sas en jämnare ökning över tid. Antalet före-tag uppgick 2008 till 367 600 stycken.

Antalet nya företag i landsbygderna

Antalet nya företag i landsbygderna har ökat mellan 2004 och 2008 och den största ökningen uppvisades 2007, medan antalet mellan 2007 0ch 2008 inte har förändrats nämnvärt. Det startade ungefär 15 000 nya företag i landsbygderna under 2008. Ut-vecklingen av antalet nya företag i landet som helhet liknar den i landsbygderna.

Driftsresultatet för företag i landsbygderna

Driftsresultatet för företag i landsbygderna ökar över tid, och är ungefär lika som i lan-det som helhet. Utvecklingen är jämn över tid med en genomsnittlig årlig ökning på drygt 10 procent. Driftsresultatet för före-tagen i landsbygderna uppgick till totalt 209 940 miljoner kronor 2007.

Antalet övernattningar i landsbygderna

Antalet övernattningar i landsbygderna har ökat mellan 2004 och 2008. För landet som helhet ökar antalet övernattningar ännu mer (19 procent). De senast tillgängliga uppgif-terna (2008) visar att antalet övernattningar inte ökat lika mycket som tidigare. Antalet övernattningar i landsbygderna uppgick till 11 500 000 belagda bäddar.

Antalet livsmedelsföretag i landsbygderna

Antalet livsmedelsföretag i landsbygderna är något fler jämfört med 2004. Ökningen var störst 2007, medan antalet livsmedelföretag i landsbygderna mellan 2007 och 2008 är oför-ändrat. Det finns ungefär 1 500 livsmedels-företag i landsbygderna. Antalet livsmedels-företag i landet som helhet fluktuerar mer över tid. År 2005 ökade antalet för att sedan minska kommande år. Enligt de senast till-gängliga uppgifterna, 2008, har antalet livs-medelsföretag i hela landet ökat igen.

Landsbygdernas utveckling

Det startade ungefär 15 000 nya företag i våra landsbygder under 2008.

10

Tillgänglighet till service

Antalet personer i landsbygderna med längre än 30 minuter till en dagligvarubutik ökar över tid. Jämfört med för fyra år sedan har antalet ökat med närmare 250 personer. Antalet personer med längre än 30 minuter till en dagligvarubu-tik minskade mellan åren 2006 och 2007, men har sedan dess ökat till nuvarande nivå (2009) på 1 165 personer. Antalet personer i landsbygderna med längre än 30 minuter till en drivmedelssta-tion uppgår till 1 300 (2009).

Vill du läsa mer om utvecklingen i Sveriges landsbygder? Läs Befolkning, service och företagande i Sveriges gles- och landsbygder, Rapport 2009:10 från Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), www.tillvaxtanalys.se

11

12

Foto: Eva Sörell/Näringsdepartementet

13

3. Ökade insatser för utbildning, forskning och innovationer

4. En god service och förnyad välfärd

5. Förbättrade kommunikationer och förbättrad infrastruktur

6. Attraktivare landsbygder och ett ökat lokalt inflytande

7. En landsbygdssäkrad organisation

2. Ett enkelt, självklart och lönsamt företagande

1. Strategiska program

Regeringens insatser för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygderFör att ta tillvara och stärka landsbygdernas utvecklingskraft krävs det att många olika ak-törer på olika nivåer i samhället bidrar med sina insatser. Viktiga aktörer är till exempel bofasta invånare, deltidsboende, lokala ut-vecklingsgrupper, företag, olika organisatio-ner, kommuner, landsting, samverkansorgan, regionala självstyrelseorgan, myndigheter och regeringen. Regeringens strategiska arbete handlar framför allt om hur den nationella nivån kan bidra med sin del i det här arbetet.

En av regeringens viktigaste uppgifter här är att se till att det råder ett, generellt sett, gott näringslivsklimat i hela landet. Det sker bland annat genom insatser som ska bidra till ökat företagande, starkare entreprenör-skap, relevant forskning av hög kvalitet och fler innovationer samt en god kompetensför-sörjning. Regeringen måste också tillgodose behovet av särskilda insatser för geografiskt avgränsade områden för att stärka deras för-utsättningar för hållbar tillväxt. Regeringen har härutöver ett ansvar för att bidra till att

vissa grundläggande samhällsstrukturer upp-rätthålls, såsom robust infrastruktur, robusta kommunikationer och grundläggande sam-hällsservice för befolkning och företag. Reger-ingens insatser ska också bidra till attraktiva natur-, kultur- och boendemiljöer som bas för nya affärsmöjligheter och en god livskvalitet i landsbygdsområden. Sveriges landsbygder ska också stärkas med hjälp av ett stärkt lokalt och regionalt inflytande och ansvar.

För att nå de övergripande målen och priori-teringarna i regeringens strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder har regeringen genomfört, och kommer att ge-nomföra, en rad insatser inom flera politik-områden. Det handlar dels om insatser som är direkt avsedda för landsbygdsområden eller näringar som verkar där, dels om mer generel-la insatser för hela landet men med stor bety-delse också för våra landsbygdsområden.

Insatserna delas in i följande områden:

Foto: Eva Sörell/Näringsdepartementet

14

Foto: Göran Assner/Johnér

15

1. Strategiska program

De regionala program som bedrivs inom ramen för den regionala tillväxtpolitiken och inom politiken för landsbygdens utveckling skapar förutsättningar för att ta tillvara det engagemang och den kunskap som finns lokalt och regionalt samt möjliggör gemensamma insatser som stärker landsbygdernas utvecklingskraft.

1

2

Den regionala tillväxtpolitiken och politiken för lands-bygdens utveckling är hörnstenar för de strategiska insatserna och ger de grundläggande målen och pri-oriteringarna för strategin. Politiken för landsbygdens utveckling styrs av visionen ”Bruka utan att förbruka”. Politiken siktar mot att öka tillväxten i landsbygdernas näringsliv på ett miljö- och resurseffektivt sätt. Den regionala tillväxtpolitikens mål är ”Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional kon-kurrenskraft”. Ett centralt vägledande dokument för detta arbete är den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007–2013. Alla politikområden måste dock i högre utsträckning bidra inom sina områden och samverka för att omvandla landsbygdernas resurser till hållbar tillväxt och sysselsättning.

Såväl den regionala tillväxtpolitiken som politiken för landsbygdens utveckling har ett tvärsektoriellt perspektiv, som ger dem en sammanhållande funk-tion i samarbetet mellan samhällssektorer och mel-lan politiska områden som är viktiga för landsbygds-utvecklingen. Detta visar sig bland annat i strategier och program som är centrala verktyg för politikens genomförande. De regionala program som bedrivs inom ramen för den regionala tillväxtpolitiken och inom politiken för landsbygdens utveckling skapar förutsättningar för att ta till vara det engagemang och den kunskap som finns lokalt och regionalt samt möj-liggör gemensamma insatser som stärker landsbyg-dernas utvecklingskraft.

Enskilda insatser, som beskrivs i programmen ned-an, och då särskilt från landsbygdsprogrammet, pre-senteras även senare i denna skrift. Detsamma gäller Leader som är en metod för utveckling av landsbygden

inom EU genom ett trepartnerskap där den offentliga sektorn, ideella sektorn och den privata sektorn till-sammans beslutar om och genomför projekt.

Regionala utvecklingsprogram (RUP)För att främja hållbar regional tillväxt och bidra till utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft har den ansvariga aktören för det regionala tillväxtarbetet i länen, det vill säga länsstyrelser, berörda självsty-relseorgan samt samverkansorgan, skyldighet att utarbeta och samordna genomförandet av ett re-gionalt utvecklingsprogram. Programmen ligger, enligt förordningen (2007:713) om regionalt till-växtarbete, till grund för regionala strukturfonds-program, territoriella program, regionala tillväxt-program, landsbygdsprogram samt andra relevanta regionala program och insatser.uDet regionala utvecklingsprogrammet utgör ett

strategiskt verktyg för att samordna och genom-föra det regionala tillväxtarbetet i hela landet.

Sveriges landsbygdsprogram 2007–2013Sveriges landsbygdsprogram 2007–2013 är det vik-tigaste instrumentet för att stärka landsbygdernas utvecklingsförutsättningar. Viktiga mål för lands-bygdsprogrammet är utveckling av företagande, konkurrenskraft, innovation, tillväxt, sysselsätt-ning och livskvalitet samt att bidra till att de na-tionella miljökvalitetsmålen kan uppnås genom att landskapets natur- och kulturmiljövärden vär-nas och den negativa miljöpåverkan minimeras. Programmet omfattade ursprungligen totalt cirka 35 miljarder kronor, inklusive nationell medfinan-siering, 2007–2013. En förstärkning av program-met med cirka en miljard kronor har gjorts från och med 2010. Stöd kan sökas av företag inom de gröna näringarna och andra företagare på lands-bygden och kan gälla miljöåtgärder inom jord- och skogsbruk, affärsutveckling i mikroföretag, kom-

16

petensutveckling, investeringsstöd, främjande av turistnäringen, småskalig förädling av livsmedel, diversifiering till annan verksamhet än jordbruk och lokala utvecklingsprojekt inom ramen för Leader med mera.uLandsbygdsprogrammet ger möjligheter att stöd-

ja goda idéer som bidrar till en hållbar utveck-ling, sysselsättning och tillväxt på landsbygden.

Strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007–2013Strukturfonderna är de främsta verktygen för EU:s sammanhållningspolitik. Strukturfondsprogram-men omfattar resurser som främjar tillväxt och ut-veckling i alla delar av Sverige, med extra tilldelning av medel till de nordligaste landsbygdsdominerade länen, med hänsyn till områdenas låga befolk-ningstäthet. Bland annat kommer Sverige, genom det nationella strukturfondsprogrammet som fi-nansieras av Europeiska socialfonden, att tilldelas cirka 12,4 miljarder kronor för hela programperi-oden inklusive nationell offentlig medfinansiering till kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsut-bud. Genom de åtta regionala strukturfondspro-grammen, som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, har Sverige möjlighet att ta del av cirka 22 miljarder kronor för hela programperi-oden inklusive nationell offentlig medfinansiering och privata medel.uProgrammen ska bidra till att skapa fler och

växande företag genom att direkt och indirekt stödja insatser för kompetensutveckling, ökad

3

4

konkurrenskraft, innovationer, forskning och entreprenörskap. Samtliga insatsområden är av stor betydelse för utvecklingen av landsbygds-områden i Sverige.

Sveriges fiskeprogram 2007–2013Programmet syftar till att främja ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart fiske i Sverige ge-nom att skapa en balans mellan fiskeresurser och flottkapacitet, höja fiskerisektorns lönsamhet, främja sysselsättning i landsbygdsområden i an-slutning till fiskerisektorn, minska fiskets negati-va miljöeffekter och sörja för en hållbar miljö och ett hållbart naturligt fiskbestånd. Totalt omfattar programmet EU-medel från Europeiska fiskerifon-den på cirka 492 miljoner kronor under perioden 2007–2013. Detta ska medfinansieras nationellt med ungefär motsvarande summa. I det svenska programmet prioriteras åtgärder som kommer hela eller stora delar av näringen till del. I regeringens proposition En sammanhållen havspolitik prop. 2008/09:162 förstärkte regeringen programmet med ytterligare 28 miljoner kronor för 2009 och 2010 från havsmiljöanslaget som nationell offent-lig medfinansiering. Medlen syftar till att främja åtgärder för en förbättrad havsmiljö men innebär även att genomförandet av programmet i sin hel-het underlättas.uFiskeprogrammet stödjer en utveckling som

främjar ett långsiktigt hållbart fiske och goda idéer som bidrar till sysselsättning och tillväxt i landsbygderna.

17

18

Johnér Bildbyrå

Foto: Hans Bjurling/Johnér

19

2. Ett enkelt, självklart och lönsamt företagande

En av regeringens viktigare insatser för att skapa fler jobb och välfärd är att förenkla vardagen för Sveriges entreprenörer och företag. Om reglerna utformas på ett enklare och mer ändamålsenligt sätt kan företagarna ägna mer tid och resurser till att driva och utveckla sin verksamhet så att de kan växa och anställa.

Foto: Hans Bjurling/Johnér

Regeringen har gjort stora insatser för att öka sys-selsättningen, förbättra företagsklimatet och främja nya företag. Det är entreprenörer som skapar vårt framtida välstånd och därför är det helt nödvändigt att regeringen fortsätter sitt arbete inom detta om-råde. Många av de generella förbättringar som ge-nomförs för näringslivet i hela Sverige är av strategisk betydelse också för landsbygdsföretagen. Det gäller exempelvis skatte- och avgiftsfrågor, olika former av företagsrådgivning, regelförenklingar och insatser för förbättrad företagsfinansiering. Det ska vara enkelt, självklart och lönsamt att driva företag. Ett ökat fö-retagande i landsbygdsområden bidrar till en bredd-ning av näringslivet och ny sysselsättning, vilket i sin tur kan bidra till en positiv utveckling med förbättrat underlag för kommersiell och offentlig service och en attraktivare miljö i övrigt, och i förlängningen av detta en stabilare befolkningsutveckling.

Eftersom landsbygderna i många avseenden har särskilda förutsättningar görs även särskilda insat-ser för vissa geografiska områden och näringar. De består bland annat av olika former av regionala fö-retagsstöd och av åtgärder som berör näringar som har stor betydelse för landsbygderna. Den höga an-delen solo- och mikroföretag i gles- och landsbygder gör det dessutom nödvändigt att ta hänsyn till dessa små företags särskilda villkor vid val och utformning av insatser för att stärka näringslivet. Dessa företag är en viktig resurs för hållbar tillväxt och omvandling av näringslivet i våra landsbygder.

Det finns goda utvecklingsförutsättningar för företa-gande inom en rad områden, inte minst kopplat till de

särskilda resurser som nämnts i föregående avsnitt. De gröna näringarna är en bas för hållbar tillväxt och utveckling inom många områden, och då inte minst genom en fortsatt vidareförädling av produkter. Efter-frågan på förnybara råvaror ökar långsiktigt. Livsmed-elssektorn har stora utvecklingsmöjligheter även i kom-bination med turism och måltidsupplevelser. Stora ytor och kallt klimat möjliggör testverksamhet. Vindkraften expanderar och har goda utvecklingsförutsättningar. Turistnäringen är en framtidsnäring där svenska lands-bygder kan erbjuda unika värden och möta efterfrå-gan på nya upplevelser. Traditionella basnäringar som gruvor, stålindustrier, sågverk och pappersindustrier har fortsatt en stor betydelse för landets ekonomi och bidrar till sysselsättningen i landsbygdsområden. För dessa ofta mycket elintensiva industrier är fortsatt god tillgång till energi till internationellt konkurrenskraftiga priser centralt.

Det är också viktigt att uppmärksamma näringsli-vets långsiktiga arbetskraftsförsörjning. Alla männis-kors kompetens och skaparkraft måste nyttjas. För att få en mer flexibel och väl fungerande arbetsmarknad i landsbygderna är det viktigt att bryta den könsupp-delning som finns på delar av arbetsmarknaden. Fler än idag måste också våga ta steget att bli företagare, inte minst kvinnor som i dag driver företag i mindre utsträckning än män. Utrikes födda är underrepre-senterade både som arbetstagare, näringsidkare och bosatta i landsbygder. Därför är det centralt att identifiera, åtgärda och reducera hinder för att ta till vara utrikes föddas kompetens i högre utsträckning än idag.

20

Enklare att få F-skattsedelRiksdagen har på regeringens förslag ändrat nä-ringsverksamhetsbegreppet i inkomstskattelagen, vilket underlättar tilldelningen av F-skattsedel från och med den 1 januari 2009.uFler ska få möjlighet att starta företag, även de

som bara har en eller ett fåtal uppdragsgivare.

Lättare att starta företag inom välfärdssektornMarknaden för små och medelstora företag vidgas genom en rad valfrihetsreformer inom välfärdssek-torn, bland annat en förbättrad läkemedelsförsörj-ning, utökade möjligheter till bidrag till enskild förskoleverksamhet och skolbarnomsorg, utökad valfrihet för vård och omsorgstjänster, införande av vårdval inom primärvården och skattelättnader för hushållsarbete. uGenom dessa valfrihetsreformer inom välfärds-

området har regeringen vidgat marknaden för småföretag även i landsbygder. Valfrihetsrefor-merna möjliggör dessutom mer flexibla och lokalt anpassade servicelösningar, något som är särskilt viktigt i landsbygderna.

Ökade möjligheter till företagande inom naturvårdenGenom landsbygdsprogrammets miljöersättningar kan landsbygdsföretagare utveckla naturvårdsen-treprenad som ett komplement till livsmedelspro-duktion. Lokal förvaltning av värdefulla natur- och kulturmiljöer samt förbättrade tillväxtmöjligheter för företag inom naturvårdsentreprenad och andra miljörelaterade verksamheter är grundbultar i re-geringens miljöarbete. För perioden 2007–2013 har regeringen anslagit drygt en miljard kronor årligen i landsbygdsprogrammet för köp av natur- och kul-turmiljötjänster av lantbrukare. Totalt anslås cirka 3,5 miljarder kronor årligen till miljöåtgärder inom landsbygdsprogrammet. Landsbygdsföretagens utveckling av verksamheter inom naturvårdsen-treprenad, och annan miljörelaterad verksamhet, ger förutsättningar för tillväxt och jobb i lands-bygderna samtidigt som möjligheterna att uppnå miljökvalitetsmålen stärks.uGenom insatser inom landsbygdsprogrammet

stimulerar regeringen företagande inom natur-vårdsområdet.

Insatser för att öka kvinnors företagandeInsatserna syftar till att öka nyföretagandet hos kvinnor och att fler företag som drivs av kvinnor växer, samt att synliggöra kvinnors företagande. För att främja kvinnors företagande gör regeringen en särskild satsning med 100 miljoner kronor per år 2007–2010. Satsningen har sett olika ut under olika år och har exempelvis inkluderat ett nationellt pro-gram med bland annat information och rådgivning för att underlätta för fler kvinnor att starta och dri-va företag, ett forskningsprogram om kvinnors fö-retagande och förbättrad företagsstatistik samt en landsomfattande satsning på ambassadörer för kvin-nors företagande. Utöver detta har det genomförts en rad andra förslag som också främjar företagande

generellt sett och då även kvinnors företagande. De rör bland annat översyn av trygghetssystem, ökade möjligheter till egenföretagande inom vård och omsorg, rådgivningsfunktioner, enklare regelverk, utbildningsinsatser samt förstärkning av olika nät-verk. Regeringen har avsatt medel för att via folk-bildningen främja jämställdhet med särskilt fokus på kvinnors entreprenörskap. Under 2008 och 2009 avsattes 2,5 miljoner kronor per år, och under 2010 sammanlagt 7 miljoner kronor, av vilka 2 miljoner kronor ska användas för insatser riktade till kvin-nor från de nationella minoriteterna.uRegeringens insatser för ett ökat företagande

bland kvinnor har bidragit till utvecklingspo-tential i alla delar av landet.

Lättillgänglig information för företagare genom verksamt.se och StartlinjenTidigare fanns Företagarguiden på nätet. Tillväxt-verket, Skatteverket och Bolagsverket har nu till-sammans lanserat en ny webbportal för blivande och etablerade företagare – verksamt.se. På verk-samt.se finns information och service från myn-digheterna på ett och samma ställe, olika verktyg samt e-tjänster som underlättar för företagare el-ler blivande företagare. Via verksamt.se kan man bland annat registrera enskild näringsverksamhet, hitta olika rådgivare och skapa en affärsplan. Tjäns-ten är fortfarande under utveckling. Via Startlin-jen (Tillväxtverket), en kostnadsfri telefontjänst, ges information och vägledning till nyföretagare. Samtalen till Startlinjen har minskat något under senare år bland annat eftersom allt fler hittar in-formation via verksamt.se.uVerksamheten för blivande och befintliga före-

tagare underlättas genom relevant och lättill-gänglig information. Med nät- och telefonbase-rade tjänster nås företagare oavsett var i landet verksamheten bedrivs.

Ökade resurser stärker ALMI Företagspartner AB:s rådgivningALMI Företagspartner AB har fått ökat driftbi-drag för perioden 2007–2010. Genom detta har regeringen möjliggjort en stärkt rådgivningsverk-samhet. Sedan 2006 har antalet företag som star-tats och utvecklats med hjälp av rådgivning och finansiering ökat. År 2006 startades 3 700 företag med hjälp av ALMI Företagspartner AB, och 2009 uppgick antalet till 4 700.uÖkade resurser till ALMI Företagspartner AB

bidrar till att bolagets rådgivningsinsatser kan stärkas, vilket bidrar till att fler företag startas i alla delar av landet.

Kompetensutveckling inom ramen för landsbygdsprogrammetInom landsbygdsprogrammet finns även möjlig-heter till breda insatser för kompetensutveckling för företagare i Sveriges landsbygder. Totalt av-sätts 2,3 miljarder kronor under programperioden 2007–2013.uRegeringen arbetar aktivt med att använda

5

9

Se även insats 109,

112, 113, 114 och 115

6

7Se även

insats 146

8

10

11Se även insats 82

21

landsbygdsprogrammet för att främja kompe-tensutveckling och därmed företagande i lands-bygderna.

Inrättande av NystartskontorRegeringen har etablerat tjänsten Nystartskontor där individuellt anpassad vägledning och stöd inför att starta och driva företag erbjuds. Nystartskontoren samlar offentliga, privata och ideella aktörer på ett och samma ställe. Fördjupade insatser genom tjäns-ten Nystartskontor sker i nio utvalda kommuner där utanförskapet är stort. Tre landsbygdskommuner, Strömsund, Vilhelmina och Haparanda, ingår bland de utvalda kommunerna. Tjänsten Nystartskontor finns även vid en del service- och samverkanskon-tor på olika orter i landet där servicehandläggare och arbetsförmedlare från Försäkringskassan, Skat-teverket och Arbetsförmedlingen ger stöd och väg-ledning för den som vill starta företag.uGenom reformen har fler fått möjlighet att star-

ta och driva företag, inte minst personer som står utanför arbetsmarknaden.

Statlig rådgivning till företagRegeringen har gjort en översyn av statliga insatser för företagsrådgivning. Företagsrådgivning erbjuds i dag av ett stort antal privata aktörer, till exempel banker och revisorer. Den rådgivning som staten tillhandahåller ska vara marknadskompletterande och utgå från företagarnas behov. Att staten finan-sierar viss rådgivning betyder inte nödvändigtvis att rådgivningen ska utföras i offentlig regi. Fö-retagare bör ges ökade valmöjligheter vad gäller rådgivning, vilket kan uppnås genom ett system med kundval. I propositionen Företagsutveckling – statliga insatser för finansiering och rådgivning prop. 2009/10:148 föreslår regeringen bland annat att den rådgivningsverksamhet som erbjuds av ALMI Företagspartner AB i större omfattning än i dag bör upphandlas. ALMI Företagspartner AB bör även i större utsträckning utveckla mäklarfunktio-ner, som till exempel mentorskap, där företagare erbjuds rådgivning av andra företagare, eftersom detta är efterfrågat bland företagare. Ökad använd-ning av kundvalssystem där privata aktörer upp-handlas som utförare ökar företagarnas valmöjlig-heter, samtidigt som det stimulerar marknaden för dessa tjänster.u Det ska bli enklare för företag i alla delar av lan-

det att få relevant rådgivning.

Regelförenkling på central nivåRegeringen har bedrivit ett ambitiöst regelförenk-lingsarbete under mandatperioden för att åstad-komma en märkbar positiv förändring i företa-gens vardag. Samtliga departement och många myndigheter har årligen haft i uppdrag att ta fram underlag till regeringens handlingsplan för arbetet med regelförenkling. Arbetet har skett i nära sam-råd med näringslivet. Sverige har som ett av fyra länder i Europa inrättat ett regelråd. Regler, proces-ser och förfaranden ska utformas så att de är bättre anpassade till företagens villkor och verklighet.

Väntetider, handläggningstider, service och bemö-tande hos myndigheter utgör viktiga beståndsdelar i arbetet. Den senaste handlingsplanen, som pre-senterades i juni 2009, omfattade totalt över 940 pågående, planerade och avslutade förenklingsåt-gärder. Regeringen har låtit genomföra mätningar av de administrativa kostnaderna för företagen till följd av statliga regler. Den senaste visade på ett trendbrott; mellan 2007 och 2008 minskade de ad-ministrativa kostnaderna med cirka 4 procent eller 3,9 miljarder kronor netto.uEn av regeringens viktigare insatser för att skapa

jobb och välfärd i alla delar av landet är att för-enkla vardagen för entreprenörer och företag.

Regelförenklingar på regional och lokal nivåKommuner och länsstyrelser har viktiga roller i förenklingsarbetet genom att de tillämpar regler och bestämmelser. Insatser har hittills genomförts för att kartlägga förutsättningar och identifiera goda exempel. Regeringen avser att ta ytterligare initiativ till insatser som stimulerar arbetet med regelförenkling på regional och lokal nivå.uFörenklade regler och bestämmelser på lokal

och regional nivå bidrar till att uppnå regering-ens mål om fler jobb i fler och växande företag i alla delar av landet.

Minskade administrativa kostnader för de gröna näringarnaRegeringens systematiska regelförenklingsarbete, som bidrar till att skapa fler jobb i fler och väx-ande företag, minskar successivt de administra-tiva kostnaderna för jordbruks-, skogsbruks- och fiskenäringarna. De administrativa kostnaderna till följd av livsmedelslagstiftningen har under pe-rioden 2006–2008 minskat med cirka 36 procent, framför allt till följd av klargöranden på spårbar-hetsområdet. Mellan år 2006 och år 2008 minska-de kostnaderna för jordbruksföretagen med cirka 7 procent. Störst förändring har skett inom området märkning och journalföring av djur. Endast min-dre förändringar av de administrativa kostnaderna har skett på skogs- fiske- och rennäringsområdena. Dock kommer större delen av de administrativa kostnaderna (-98 %) att försvinna på skogsområdet i och med det slopade kravet att upprätta skogs- och miljöredovisning (SMÖR).uRegeringen har genomfört insatser för de gröna

näringarna som inneburit avsevärda minskning-ar av de administrativa kostnaderna för företag i landsbygderna.

Det associationsrättsliga regelverket Från och med den 1 april 2010 är gränsen för lägsta tillåtna aktiekapital i privata aktiebolag 50 000 kro-nor, att jämföra med tidigare 100 000 kronor. Re-formen syftar till att göra aktiebolagsformen mer tillgänglig för företagare. Vidare arbetar en statlig utredning för närvarande med att modernisera la-gen (1987:667) om ekonomiska föreningar, och en annan utredning har gjort ett liknande arbete för att förenkla aktiebolagslagen (2005:551).

15

12

13

14

16

17

22

uFörenklingar av olika associationsformer under-lättar företagandet i landsbygderna, och förvän-tas bidra till att stärka deras utvecklingskraft.

Frivillig revision och enklare redovisningsreglerRegeringen har i en lagrådsremiss föreslagit att fler-talet privata aktiebolag ska få välja om bolaget ska ha en revisor eller inte. Förslaget syftar till att ak-tiebolagen så långt som möjligt ska få avgöra vilka tjänster som bolagen behöver för sin organisation och förvaltning. Revisionsplikten inskränks enligt förslaget även för vissa andra företag, exempelvis handelsbolag. Inom Regeringskansliet bereds ock-så ett förslag om att förenkla redovisningsreglerna för små och medelstora företag uEn frivillig revision och enklare redovisningsreg-

ler främjar företagande i landsbygderna och för-väntas bidra till att stärka deras utvecklingskraft.

Små företags deltagande i offentliga upphandlingarMånga av de som upphandlar och lämnar anbud an-ser att det är krångligt med offentlig upphandling. Det leder inte minst till att många små företag av-står från att delta. Kammarkollegiet har därför fått regeringens uppdrag att inrätta ett upphandlings-stöd i syfte att förenkla upphandlingsprocessen för upphandlande myndigheter, enheter och företag. Myndigheten får även 22 miljoner kronor årligen 2009–2011 för att bidra till att förutsättningar ska-pas för att hela inköpsprocessen kan genomföras elektroniskt. Det förväntas ge effektivare upp-handlingar för både offentlig sektor och företag. Regeringen har även tillsatt en utredning som ska analysera och lämna förslag till hur offentlig upp-handling bättre kan främja innovationer och vilka åtgärder som behövs för detta. Detta ska bidra till att stärka den offentliga verksamhetens förnyelse, effektivitet och kvalitet i bred bemärkelse lik-väl som det ska främja innovationsförmågan och förutsättningarna för strukturomvandling i nä-ringslivet. Ett särskilt fokus ska läggas på små och medelstora företag. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2010.uInsatser för upphandlingsstöd, elektroniska in-

köpsprocesser och utredningen om innovatio-ner inom offentlig upphandling förväntas att främja såväl företagandet, inte minst små och medelstora företag, som omvandling och förny-else av offentlig sektor.

Stärkt trygghet för nya och etablerade företagareI budgetpropositionen 2009/10:1 har regeringen aviserat ett antal förändringar i de sociala trygg-hetssystemen, det vill säga arbetslöshets-, sjuk- och föräldraförsäkringen, för att förstärka den sociala tryggheten för företagare. Regeringen överläm-nade i mars 2010 propositionen Trygghetssystemen för företagare prop. 2009/10:120 till riksdagen. Regeringen föreslår bland annat ett uppbyggnads-skede på två år i sjuk- och föräldraförsäkringen för egenföretagare, det vill säga personer som driver enskild firma eller handelsbolag. Under de första

två åren efter start föreslås företagare kunna få ar-betslöshetsersättning baserad på den inkomst som företagaren hade som anställd före starten.uSyftet är att skapa större tydlighet och förut-

sägbarhet i regelverken, ökad likabehandling av företagare och anställda samt ökad valfrihet för företagare. Syftet är vidare att underlätta över-gången från anställning till företagande och ge företagaren rimlig tid att pröva sin affärsidé och etablera sitt företag.

Slopad medfinansiering i sjukförsäkringenDen 1 januari 2007 avskaffades kravet på arbetsgi-varna att betala en särskild sjuförsäkringsavgift om 15 procent av sjukpenningen för anställda som får hel sjukpenning, så kallad medfinansiering.u Det blir mindre riskfyllt att anställa personer

som kan löpa risk att få långvarig sjukfrånvaro. Det underlättar också för småföretagare att an-ställa, vilket gör att företag lättare kan startas och växa.

Högkostnadsskydd för sjuklönekostnader för arbetsgivare för att främja anställningarRegeringen överlämnade i mars propositionen Trygghetssystemen för företagare prop. 2009/10:120 till riksdagen. I denna föreslås bland annat att ett generellt högkostnadsskydd avseende sjuklöne-kostnader för arbetsgivare införs. Det ger arbets-givare möjlighet att få ersättning för sjuklöne-kostnader som överstiger två och en halv gånger sjuklönekostnadernas genomsnittliga andel av lö-nekostnaderna för samtliga arbetsgivare.uSyftet är att göra det mindre riskfyllt för företag

att anställa.

Lägre socialavgifter och sänkt bolagsskattDen 1 januari 2009 sänktes bolagsskatten från 28 procent till 26,3 procent. Detsamma gäller även ex-pansionsfondsskatten. Sänkningen har utformats så att den innebär en särskild engångsförstärkning för 2009. Regeringen aviserade i budgetpropositio-nen 2009/10:1 en nedsättning av egenavgifterna för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag med fem procentenheter, dock högst med 10 000 kronor per år. Insatsen ökar den enskilda näringsidkarens disponibla inkomst, vilket underlättar bedrivandet av verksamheten. Nedsättningen riktar sig huvudsakligen till de minsta företagen, vilka är vanliga i landsbygder, och påverkar marginaleffekterna för dessa.uRegeringen har sänkt de sociala avgifterna och

bolagsskatten i syfte att göra det mer attraktivt att driva ett eget företag. Det förstärker driv-krafterna för investeringar och nyanställningar.

Generell sänkning av socialavgifternaDen 1 januari 2009 sänktes socialavgifterna med 1 procent från 32,42 procent till 31,42 procent för arbetsgivaravgifterna, och från 30,71 procent till 29,71 procent för egenavgifterna, vilket utgjorde en satsning på mer än 7,5 miljarder kronor för 2009.

19

20

21

22

23

24

18

23

Sänkningen minskar kostnadstrycket och bara för kommuner och landsting frigörs resurser för tre miljarder kronor när kostnaderna sjunker.u Insatsen förbättrar villkoren för nyanställningar

och sysselsättning.

Lägre socialavgifter för ungaFrån och med den 1 juli 2007 ges en nedsättning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för dem som har anställda eller anställer personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år. Dessutom ges nedsättning av egenavgifter och allmän löne-avgift för exempelvis enskilda näringsidkare som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år. I en sats-ning på cirka 5,6 miljarder kronor utvidgades den 1 januari 2009 nedsättningen av socialavgifterna för unga till att omfatta ytterligare åldersgrupper, men också till att omfatta en större nedsättning. För alla personer som vid årets ingång inte fyllt 26 år har arbetsgivaravgifterna sänkts till 15,49 procent och egenavgifterna till 15,07 procent.uInsatsen förbättrar villkoren för företagande

och ger unga ökad möjlighet till sysselsättning i alla delar av landet.

Ingen löneskatt för personer 65 år och äldrePersoner som är 65 år och äldre har haft en särskild löneskatt för arbetsinkomster eller aktiv närings-verksamhet. Från och med 1 januari 2008 är den särskilda löneskatten slopad för alla över 65 år.u Det blir mer förmånligt för företag att behålla

och nyanställa äldre medarbetare, vilket gör att företag lättare kan växa. Detta gynnar särskilt företag med behov av erfaren kompetens.

Skattelättnader för hushållsarbete och ROT-arbetenPrivatpersoner som köper hushållsarbete kan få en skattereduktion motsvarande hälften av ar-betskostnaden. Förslaget trädde i kraft den 1 juli 2007. Den 1 januari 2008 utvidgades reformen till att även gälla hushållsarbete som skattepliktig lö-neförmån, och från och med den 1 juli 2009 kan skattereduktionen fås direkt när tjänsten köps. Regelverket har också utvidgats till att omfatta arbetskostnader för reparationer, underhåll samt om- och tillbyggnad för ägare av småhus eller bo-stadsrätter. Dessa regler tillämpas från och med den 8 december 2008. Den sammanlagda skattere-duktionen för hushållsarbete och reparationer kan högst vara 50 000 kronor per person och år.uDet blir billigare att köpa hushållstjänster och det

skapar i sin tur nya jobb i hemservicesektorn och en utökad marknad för företagare. Det stärker också efterfrågan inom byggsektorn. Insatsen bi-drar till att omvandla svart arbete till vitt och ger därmed fler varaktiga arbeten i alla delar av landet.

Kraftigt ökade utlåningsmöjligheter för ALMI Företagspartner ABMot bakgrund av situationen på kreditmarknaden beslutade regering och riksdag i november 2008

om ett kapitaltillskott på två miljarder kronor till ALMI Företagspartner AB. Tillskottet har bidragit till att förbättra utlåningen till nya, små och medel-stora företag. ALMI Företagspartner AB har sedan mars 2009 möjlighet att ta en större andel av lånet när krediter ges tillsammans med banker. Jämfört med 2008 ökade ALMI Företagspartner AB:s ny-utlåning under 2009 med 88 procent, från en nivå på 1,7 miljarder till 3,2 miljarder. Utlåningen ökade till såväl nya företag som till etablerade företag och till grupper som kvinnor och utrikes födda.uDessa insatser ger ökade möjligheter för företag

i alla delar av landet att få lån från ALMI Före-tagspartner AB i en tid när oron på finansmark-naderna gjort det svårare att få finansiering via andra långivare på den privata marknaden.

Förbättrade möjligheter att få mikrolånALMI Företagspartner AB kan sedan mars 2009 bevilja lån till små och nya företag till ett maxi-malt belopp av 250 000 kronor utan krav på med-finansiering. Mikrolånet efterfrågas särskilt bland kvinnor, invandrare och unga. Mellan 2008 och 2009 ökade utlåningen av mikrolån från 76 miljo-ner kronor till 108 miljoner kronor. Andelen mik-rolån till kvinnor och invandrare var 44 procent, respektive 30 procent 2009.uInsatsen ger nya och mindre företag i alla delar

av landet ökade möjligheter att få små lån med begränsat krav på säkerhet.

Förbättrad kapitalförsörjning för små och medelstora företagRegeringen arbetar också långsiktigt med att se över statens roll och insatser när det gäller finan-siering för nya, små och medelstora företag. År 2008 genomfördes en utredning om statliga finan-sieringsinsatser i syfte att se över hur de samlade statliga finansieringsinsatserna kan bli mer effek-tiva och överskådliga. Regeringen presenterade den 18 mars 2010 propositionen Företagsutveckling – statliga insatser för finansiering och rådgivning prop. 2009/10:148 med förslag och riktlinjer för statens insatser för finansiering, information och rådgiv-ning till befintliga och blivande företagare.uRiktlinjerna syftar till att öka effektiviteten i

främjandesystemet inom dessa områden, samt till att renodla statens roll inom företagsfrämjandet. Förslagen syftar bland annat till att skapa bättre förutsättningar för att möta företagens behov och genom en mer följsam statlig rådgivnings- och finansieringsorganisation som kan anpassa volym, inriktning och verktyg efter marknadsut-veckling och förändringar i företags behov.

Etablering av Almi Invest ABAlmi Invest AB startade 2009, och är moderbolag i en koncern med regionala riskkapitalbolag. Verk-samhetens kapital kommer till hälften från EU:s strukturfonder och den andra hälften från ALMI Företagspartner AB tillsammans med regionala aktörer. Den totala kapitalbasen beräknas bli cirka 1 miljard kronor. Den avkastning som över tiden

29

30

25

26

31

27

28

24

genereras omsätts i nya investeringar.uSyftet är att i alla delar av landet stärka små- och

medelstora företags möjligheter att få riskkapital genom skapandet av regionala riskkapitalbolag.

Återställd förmånsrättRegeringen har återställt förmånsrätten för före-tagshypotek, statens förmånsrätt vid återkrav av lönegaranti har avskaffats och konkurslagstift-ningen ses över. Detta gör att lös egendom i nä-ringsverksamhet i större utsträckning kan användas som säkerhet för lån och ökar tillgången till kredi-ter. Att statens förmånsrätt för återkrav av utbetald lönegaranti har avskaffats innebär att borgenärer utan förmånsrätt får en ökad andel av utdelningen i konkurser. Det finns geografiska skillnader när det gäller marknadens utbud av kapital för skapande av nya företag och tillväxt i befintliga företag. Änd-ringarna gynnar kapitalförsörjningen, inte minst till företag i landsbygdsområden, där realsäkerhe-ter kan vara lågt värderade och där företagen, i vissa områden, är särskilt konjunkturberoende.uAlla dessa insatser är gynnsamma för små och

medelstora företag i landsbygdsområden.

Förbättrade möjligheter att få regionalt investeringsstödRegionalt investeringsstöd är ett av företagsstöden inom den regionala tillväxtpolitiken. Det kan läm-nas till investeringar inom stödområdena A och B, se karta längst bak. Stödområdena omfattar till största delen områden som karaktäriseras som landsbygd. Regionalt investeringsstöd lämnas hu-vudsakligen till företag som bedriver verksamhet på marknadsmässiga villkor och vars val av lokali-sering kan påverkas av stödet. Stödet kan beviljas i form av bidrag för investeringar i maskiner, bygg-nader, utbildning, konsulttjänster, informations-kampanjer samt för forskning och utveckling. Det kan även lämnas till iordningställande av lokaler för uthyrning. Regeringen har beslutat att förbätt-ra möjligheterna för företag i stödområde B att få regionalt investeringsstöd genom att mildra kravet på att pröva alternativa finansieringsmöjligheter. Reglerna blir i detta avseende härmed desamma som för investeringar i stödområde A.uInsatserna rörande stödområde B har ökat möj-

ligheterna för företag i stödområde B att få in-vesteringsstöd och förenklat handläggningen av stödärenden.

Höjt belopp för regionalt bidrag till företagsutvecklingRegionalt bidrag till företagsutveckling är ett före-tagsstöd inom den regionala tillväxtpolitiken som främst är inriktat mot företagsutveckling samt mot att främja samverkan mellan företag. Det är också anpassat för att förenkla och motivera enskilda fö-retags deltagande i regionala tillväxtprogram och i EU:s strukturfondsprogram. Regeringen har nyli-gen höjt det högsta beloppet för bidraget från 800 000 kronor till 1 200 000 kronor för ett företag un-der en treårsperiod.

uStödformen har stor betydelse för många ex-panderande småföretag i gles- och landsbygder och höjningen av det högsta beloppet innebär ökade möjligheter till fler investeringar för de berörda företagen.

Ökade möjligheter för kommuner att tillhandahålla lokalerKommuner har givits ökade möjligheter att tillgo-dose näringslivets behov av lokaler. Regering och riksdag har beslutat att kommuner, i vissa fall, ska ges en utvidgad kompetens att tillhandahålla loka-ler. Det kan handla om att uppföra och förvärva nya lokaler, men också att hyra ut befintliga lokaler. Verksamheten ska bedrivas på affärsmässiga grun-der. Lagändringen trädde i kraft den 1 mars 2009.uLokalförsörjningen är i många kommuner en

viktig del av de kommunala insatserna för att främja ett livskraftigt näringsliv.

Stöd till kreditgarantiföreningarFör att främst stärka de befintliga kreditgarantiför-eningarna runt om i landet finansierar regeringen via Tillväxtverket (tidigare Verket för näringslivs-utveckling, Nutek) bland annat vissa informa-tions-, administrations- och nätverksaktiviteter. Det finns också möjligheter att inom ramen för landsbygdsprogrammet stödja bildandet av organi-sationer vars syfte är att förbättra tillgången på lo-kalt kapital för utveckling av landsbygdsnäringar, som till exempel kreditgarantiföreningar.uStödet till kreditgarantiföreningar runt om i

landet kan underlätta små företags, främst mik-roföretags, möjligheter till finansiering från banker och andra kreditmarknadsbolag.

Stöd till investeringar inom ramen för landsbygdsprogrammetInom landsbygdsprogrammet finns ett antal åt-gärder för att utveckla företagandet i landsbygds-områden. Stöd till investeringar får lämnas inom en ram av totalt drygt fyra miljarder kronor under perioden 2007–2013. Regeringen har beslutat om att öka den möjliga ramen för investeringar inom olika åtgärder med sammanlagt omkring 900 mil-joner kronor. Beloppet inkluderar såväl nya medel som omfördelningar av medel inom programmet. Insatser avsedda för klimat och förnybar energi står för huvuddelen, cirka 412 miljoner kronor, om-strukturering av mjölksektorn 200 miljoner kro-nor, bredband på landsbygden 253 miljoner kronor samt Sverige – det nya matlandet 40 miljoner kro-nor. Medlen för investeringar kan vissa fall också finansiera projektstöd vilka inte är att betrakta som reella investeringar i företag.uLandsbygdsprogrammet möjliggör stora ekono-

miska satsningar på näringslivet i våra landsbyg-der.

Ökat anslag för regionalt transportbidragDet regionala transportbidraget syftar till att kom-pensera företag i de fyra nordligaste länen för kost-

3235

36

33

34

37

38

25

nadsnackdelar till följd av långa transportavstånd för varor och stimulera till höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv. Regeringen har nyligen refor-merat transportbidraget. Bidrag lämnas nu även till mindre transporter vilket är till fördel för små företag. Transportbidraget har också gjorts geogra-fiskt mer rättvist genom en viss omfördelning av bidragsmöjligheterna från söder till norr och från kust till inland. Riksdagen har även på regeringens förslag anslagit ytterligare 50 miljoner kronor per år för transportbidrag under 2008–2010 för att möta ett ökat antal transporter och höjda drivmedelspriser.uSyftet med förändringarna har varit att säkra

nivån på transportbidraget, göra det mer rätt-vist mellan företag i olika kommuner och mer gynnsamt för de minsta företagen.

MjölktransportbidragInom ramen för det nationella stödet till jordbru-ket i norra Sverige finns ett stöd för transport av komjölk från gårdar till mejerier. Syftet med stö-det är bland annat att förbättra strukturerna för produktion, saluföring och bearbetning av mjölk-produkter. Stödet uppgick till knappt 14 miljoner kronor 2008.uMjölktransportbidraget i norra Sverige bidrar

till en fortsatt mjölkproduktion och förädling av mjölk i området.

Förbättrad vägskyltning främjar företagandeFör att kunna utveckla sin verksamhet är företaga-re och organisationer i många fall i behov av en god och väl utformad skyltning längs landets vägar. Re-geringen har därför beslutat om ändring i vägmär-kesförordningen (2007:90) så att väghållaren snab-bare och enklare ska kunna besluta om vägvisning till allmänna inrättningar, serviceanläggningar och turistiskt intressanta mål. Vidare införs möjlighe-ten att ange namnet på en inrättning, en anlägg-ning eller ett turistiskt mål för en större flexibilitet i skyltningen. Tre nya lokaliseringsmärken införs också: handelsområde, gårdsbutik och hantverk.uEn bättre och mer strukturerad skyltning bidrar

till gynnsammare förutsättningar för många nä-ringsidkare, och inte minst för turistnäringen.

Höjt reseavdragRegeringen har höjt avdraget för att kompensera för ökade utgifter. Reseavdraget uppgår från och med 2009 till 18,50 kronor per mil för egen bil och till 6,50 kronor eller 9,50 kronor per mil för förmånsbil beroende på vilket drivmedel som an-

vänds. Utgifter för väg-, bro- och färjeavgifter får också drags av.uAvdraget för utgifter för resor mellan bostaden

och arbetsplatsen minskar utgifterna för arbets-pendling för dem som bor i landsbygdsområden.

Sysselsättningsbidrag ökar möjligheterna för nyetableringGenom sysselsättningsbidraget kan kostnaderna för att öka antalet anställda minska väsentligt för företag i stödområdena A och B, se karta längst bak. Observera att vissa större tätorter med omland är dock undantagna. I stödområde A får stöd lämnas till nyetablering av verksamhet samt, då det finns särskilda skäl, till andra sysselsättningsökningar som bedöms vara av strategisk betydelse eller ha särskild betydelse för den regionala utvecklingen. I stödområde B får stöd lämnas endast till nyetab-lering av verksamhet. Under 2008 lämnades syssel-sättningsbidrag med cirka 20 miljoner kronor till sex företag som beräknades öka sin sysselsättning med 137 personer.uSysselsättningsbidraget minskar kostnaderna för

att öka antalet anställda och främjar därigenom tillväxt och balanserad regional utveckling.

Regionalt nedsatta socialavgifterTill arbetsgivare och enskilda näringsidkare i stödområde A, (se karta) lämnas ett regionalt fö-retagsstöd i form av nedsatta socialavgifter. Ned-sättningen sänker marginalkostnaden för att an-ställa för företag med 2–4 anställda. Den har därför bland annat störst betydelse för små tjänsteföretag och för företag med en lokal marknad. Skattebort-fallet som uppstår på grund av den regionala ned-sättningen beräknas uppgå till cirka 650 miljoner kronor för 2010. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys, har i uppdrag att följa upp stödet och ska då bland an-nat studera regionala skillnader i sysselsättningsef-fekter och effekter på företagande.uNedsatta socialavgifter i stödområde A minskar

många företags arbetskraftskostnader.

Ökad integration i landsbygdsnäringarMångfald ger möjligheter. Det är en nyckelfråga att identifiera och reducera hinder för att ta till vara utrikes föddas kompetens, inte minst med tanke på vår åldrande befolkning. Utrikes födda är underrepresenterade, jämfört med övriga svenskar, som arbetstagare och näringsidkare i landsbyg-derna och i de gröna näringarna. Regeringen till-satte därför en utredning i syfte att bland annat undersöka och lämna förslag på hur utrikes födda personers kompetens bättre ska kunna tas tillvara inom de gröna näringarna och i landsbygdernas öv-riga näringsliv. De förslag som finns i utredningens betänkande Mångfald som möjlighet SOU 2008:56 behandlas nu av en arbetsgrupp inom Landsbygds-nätverket. Vidare har ett annat betänkande Egen-ansvar – med professionellt stöd SOU 2008:58 resul-terat i ett lagförslag som bland annat innebär att nyanlända invandrare får hjälp av en så kallad lots

39

42

43

40

41

44

Handelsområde Gårdsbutik Hantverk

26

för att bland annat lättare finna arbete efter kom-petens. Inom landsbygdsprogrammet utgör ökad integration, i likhet med jämställdhet, en horison-tell prioritering. Det är regeringens ambition att landsbygdsprogrammets olika verktyg ska främja en ökad integration i landsbygdernas uRegeringen verkar för att de utrikes föddas kom-

petens tillvaratas inom de gröna näringarna och övriga delar av landsbygdernas näringsliv. Detta är viktigt bland annat för att säkra en god kom-petensförsörjning.

Utredning om den framtida arbetskraftstillgången i landsbygderPrognoser för den demografiska utvecklingen pe-kar mot ett minskat utbud av arbetskraft i många befolkningsmässigt små regioner. Såväl företa-gens utveckling och tillväxt som möjligheterna för det offentliga att bedriva en god service påverkas. Regeringen uppdrog därför den 5 november 2009 åt Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys, att analysera nuva-rande och framtida befolknings- och näringslivs-struktur samt därav följande kompetensbehov i alla funktionella analysregioner.uDet är av avgörande betydelse för den framtida

utvecklingen i olika delar av landet att bevaka, samt vid behov återkomma, om nödvändiga åt-gärder för att motverka en svår bristsituation på arbetskraft och kompetens.

Regionala kompetensplattformarUtmaningen och fokus på insatser för att säkra den regionala kompetensförsörjningen och öka arbets-kraftsutbudet är återkommande i såväl regionala analyser, regionala utvecklingsprogram som fram-trädande vid dialoger med regionala företrädare. Regeringen gav därför den 17 december 2009 ansva-riga aktörer för det regionala tillväxtarbetet, det vill säga länsstyrelser, berörda regionala självstyrel-seorgan eller samverkansorgan, i uppdrag att under 2010 etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplane-ring på kort och lång sikt. Etableringen ska bygga på redan befintliga samverkansformer för kompe-tensförsörjning som finns i länet. Samverkan ska ske med relevanta regionala och lokala aktörer, och samråd och dialog ska föras med statliga myndig-heter inom kompetensförsörjningsområdet. Upp-draget ska genomföras i dialog med berörda aktörer i angränsande län och förhålla sig till näringslivets och arbetsmarknadens behov samt funktionella ar-betsmarknadsregioner. En första delredovisning av uppdraget ska ske den 30 april 2010.u De regionala kompetensplattformarna ska bidra

till ökad kunskap och översikt, samordning av behovsanalyser, ökad samverkan kring kompe-tensförsörjning och utbildningsplanering och ökad kunskap om utbud och efterfrågan av ut-bildningsformer.

Nya regler för arbetskraftsinvandringGenom de nya reglerna för arbetskraftsinvandring som trädde i kraft den 15 december 2008 har det införts ett effektivare och mer flexibelt system för arbetskraftsinvandring till Sverige. Till skillnad från tidigare är det numera arbetsgivarens bedöm-ning av behovet av en sådan rekrytering som är utgångspunkten vid handläggning av ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd.uSyftet med reglerna är att underlätta rekryte-

ringen av arbetskraft från tredjeland, vilket även gynnar företag i landsbygdsområden.

Underlättande av nyetableringar och generationsskiftenJämfört med andra näringsgrenar är medelåldern hög inom de areella näringarna. För att möta den-na utveckling finns i landsbygdsprogrammet ett så kallat startstöd för unga jordbrukare (under 40 år). Målgruppen för stödet är personer som för första gången etablerar sig som ägare till ett jordbruksfö-retag, inklusive trädgårds- och rennäringsföretag. Till och med utgången av 2009 har 759 startstöd beviljats, omfattande totalt 147 miljoner kronor. Detta ska jämföras mot det totala målet för perio-den 2007–2013 som är 1 100 beviljade stöd.uStartstödet är väl utnyttjat och bidrar till att

underlätta generationsväxling inom lantbruks-företag.

Förenklade regler vid generationsskiften i skogsbrukNya regler för övertagande av skogskonto och skogsskadekonto har införts den 1 januari 2009 för att underlätta generationsskiften. Om skogs- eller skogsskadekontomedel överlåts till en ny ägare av en lantbruksenhet ska medlen enligt hittillsvarande regler återföras till beskattning hos den ursprungli-ge innehavaren. Möjligheter att föra över kontome-dlen till den nye ägaren tillsammans med lantbruks-fastigheten underlättar för generationsskiften.uFörutom för att underlätta övertagande av

skogsfastighet bidrar regeringens insats till regelförenkling.

Mer ändamålsenliga system för att bevara och utveckla jordbruket i norra Sverige och i mindre gynnade områdenJordbruket och markresurserna i mindre gynnade områden är tillgångar som bör nyttjas bättre än i dag. För det nationella stödsystemet för norra Sve-rige lämnade regeringen en skrivelse angående för-slag till förenklade stödsystem till kommissionen sommaren 2009. Diskussioner om förslaget pågår med kommissionen och ett beslut därifrån väntas sommaren 2010.

Inom EU pågår också en översyn av vilka områ-den som ska kunna få del av det särskilda stöd som riktas till områden med naturgivna handikapp där det är svårt att bedriva jordbruk.uRegeringen arbetar för att lämpliga och förenk-

45

47

4946

48

50

27

lade stödsystem ska utvecklas för bland annat jordbruket i norra Sverige och i andra mindre gynnade områden.

Förenkling av byggandet i landsbygderFrån och med den 1 januari 2008 är förprövning av uppförande av djurstall och hägn avgiftsbefriade. Förändringen innebär lägre kostnader för lantbru-kare som vill utveckla sin verksamhet.uFörenkling av byggnadsregler innebär lägre

kostnader för lantbrukare som vill utveckla sin verksamhet.

Insatser för att öka skogens tillväxtDen svenska skogen har stor betydelse för lands-bygdernas utveckling på flera olika sätt, bland an-nat för bevarandet av värdefulla naturmiljöer och möjligheter att utveckla jakt, fiske och naturtu-rism. Skogsnäringen skapar också sysselsättning och har stor betydelse för landsbygdernas och hela landets ekonomi. Det är också viktigt att ta till vara skogens stora potential att producera mer bio-massa. En rad åtgärder för att ytterligare förbättra och förenkla det skogliga regelverket har genom-förts, vilket ökar möjligheterna för markägare att hållbart nyttja skogen. Den 1 januari 2009 slopades kravet på skogs- och miljöredovisning, vilket be-räknas minska de administrativa kostnaderna med 220 miljoner kronor per år.uSkogsnäringens stora potential för landsbygder-

nas utveckling ska tas tillvara.

Förbättrad veterinärvårdDet finns ett behov av en veterinärverksamhet i hela landet för att säkerställa en väl fungerande organi-sation vid utbrott av smittsamma djursjukdomar med mera. År 2009 antogs en lag om stödberättigad veterinärverksamhet, som möjliggör att även pri-vatpraktiserande veterinärer kan verka i områden där det vanligtvis inte går att bedriva sådan privat verksamhet. Lagen innebär också att statliga vete-rinärstationer kan övergå i privat ägo och reglerar tydligare än tidigare distriktsveterinärrollen och veterinärens ansvar med mera vid tävlingar.uRegeringen säkerställer att djur kan hållas i hela

landet och stärker företagandet inom området.

Sverige ska bli det främsta matlandet i EuropaI juli 2009 presenterades en handlingsplan för Sve-rige – det nya matlandet. I planen finns ett stort antal aktiviteter som ska bidra till att visionen för-verkligas. Potential finns för en utveckling av allt ifrån produktion och förädling av livsmedel till konsumtion och matupplevelser i unika och vackra natur- och kulturmiljöer. Förverkligandet av visio-nen innebär en kraftfull satsning på fler jobb. Under hösten 2009 gav regeringen i uppdrag till Visit Swe-den AB, Exportrådet och Jordbruksverket att under fem år arbeta med en kommunikationsstrategi för Sverige – det nya matlandet. Uppdraget omfattar medel om sammanlagt 37 miljoner kronor. I mars 2010 har jordbruksministern utsett så kallade Mat-

landetambassadörer, som ska hjälpa till att förverk-liga visionen på ett regionalt plan. Projekt- och fö-retagsstöd som stödjer visionen finns att söka inom landsbygdsprogrammet. Från och med 2010 har yt-terligare 160 miljoner kronor gjorts tillgängliga.uRegeringen genomför en rad insatser som omfat-

tar betydande medel för att förverkliga visionen Sverige – det nya matlandet, vilket ska ge jobb och tillväxt i hela landet samt bland annat stärka Sverige som livsmedelsexportör och turistmål.

Projektet Ny Nordisk MatGenom gemensamma insatser kan företagare i de nordiska länderna dra nytta av varandras erfaren-heter och kunskaper. Genom projektet Ny Nord-isk Mat främjas en gemensam bild av de mervärden nordisk livsmedelsproduktion står för, vilket bland annat vidgar marknaden för svenska produkter. Det övergripande målet för projektet är att aktive-ra nationella aktörer till nordiskt samarbete för att främja, utveckla och synliggöra de värden och den potential som ligger i de nordiska livsmedlen och den nordiska matkulturen. Projektet genomfördes inom Nordiska Ministerrådet under 2007–2009 och omfattade cirka 23 miljoner kronor. Aktörerna i projekten anslog oftast ytterligare medel, varför den totala omfattningen av projektet var större än den offentliga projektbudgeten. Under 2009 har det slagits fast att projektets mandat ska förlängas med ytterligare fem år.uDe nordiska länderna arbetar gemensamt för att

stödja livsmedelssektorn och besöksnäringen.

En livsmedelsstrategi för hela SverigeLivsmedelsindustrin är Sveriges fjärde största in-dustri och ger jobb över hela landet. Tillsammans med en växande turistnäring är livsmedelssektorn av stor betydelse för landsbygderna. Målet för livs-medelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmed-elssektor med hög tillväxt som ger nya jobb. Reger-ingen har under år 2009 ökat medlen till åtgärder inom strategin med 15 miljoner kronor eller totalt 55,5 miljoner kronor per år. Livsmedelsstrategin är också ett viktigt verktyg för att understödja visio-nen om Sverige – det nya matlandet. uLivsmedelsområdet utvecklas och ger hela lan-

det nya arbetstillfällen och bidrar därmed till ökad tillväxt över hela Sverige. Regeringen ar-betar i tillsammans med olika aktörer och tillför omfattande ekonomiska medel för att främja utvecklingen.

Säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukterInom EU:s gemensamma jordbrukspolitik finns möjligheter att finansiera informations- och sälj-främjande kampanjer för jordbruksprodukter. Under åren 2008–2011 medfinansierar regeringen säljfrämjande åtgärder för jordbruket med drygt 6,3 miljoner kronor. Två svenska program för sälj-främjande insatser föreslogs och godkändes av Eu-ropeiska kommissionen 2008 och sträcker sig fram till och med år 2011.uSom ett led i att utveckla jordbruksnäringen är

51

52

53

55

54

56

57

28

Sverige aktivt i att ta del av de EU-medel som står till förfogande för bland annat säljfrämjan-de åtgärder för jordbruksprodukter.

Minskade kostnader för köttkontrollKostnaderna för köttkontroll har sänkts under en treårsperiod. Detta är särskilt betydelsefullt för mindre slakterier, vilka främst finns i landsbygds-områden. Den sänkta avgiften kommer att få störst effekt för mindre slakterier eftersom de i förhål-lande till sin produktion betalar mer för kontrol-len. Dessa slakterier har därmed fått en förstärkt konkurrenskraft.uÅtgärder har vidtagits för att minska de admi-

nistrativa kostnaderna för de mindre slakterifö-retagen vilket ökar deras konkurrenskraft och bidrar till fler jobb i Sveriges landsbygder.

Omställning av energisystemet Riksdagen beslutade i juni 2009 om mål och inrikt-ning för den svenska klimat- och energipolitiken i enlighet med regeringens förslag i propositionerna En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi prop. 2008/09:163 respektive En sammanhållen kli-mat- och energipolitik – Klimat prop. 2008/09:162. Den framtida energipolitiken och klimatpolitiken ska bygga på att förena ekologisk hållbarhet, konkur-renskraft och försörjningstrygghet. Genom insatser för förnybar energi och effektivare energianvänd-ning skapas en väg ut ur beroendet av fossil energi.

Vidare överlämnade regeringen i oktober 2009 propositionen Enklare och tydligare regler för förny-bar elproduktion med mera prop. 2009/10:51 till riks-dagen. Där föreslår regeringen bland annat vissa ekonomiska lättnader för små elproducenter som samtidigt är elanvändare, till exempel innehavare av mindre vindkraftverk och solcellsanläggningar, samt lättnader i administrativa krav för elnätsföre-tag för ledningar som i huvudsak matar in el från anläggningar för produktion av förnybar el.

Regeringen överlämnade den 10 mars 2010 pro-positionen Höjt mål och vidareutveckling av elcerti-fikatsystemet prop. 2009/10:133. Förslaget innebär att systemet med elcertifikat förlängs till utgången av 2035. Det nya målet för produktionen av förny-bar el innebär en ökning med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Detta ger långsiktiga spelregler för energimarknadens aktörer.

Regeringen beslutade den 11 juni 2009 om ett nytt stöd för installation av alla typer av nätanslut-na solcellssystem. Regeringen avsätter 50 miljoner kronor för stödet under 2009. För 2010 och 2011 be-räknas mellan 50 och 60 miljoner kronor per år för installationsstödet.uSyftet med insatserna är att minska användningen

av fossila bränlen till förmån för användning av förnybar energi. Sverige och dess landsbygder har goda förutsättningar att nyttja omställningen från fossila bränslen till förnybar energi utifrån till-gången på råvaror, teknik och kunnande.

Mer bioenergi från jord- och skogsbrukSkogen som förnybar resurs har en roll att spela för att minska de pågående klimatförändringarna och effekterna av denna. För att påskynda omställning-en till förnybar energi ska bland annat ökad skogs-tillväxt stödjas genom utveckling av rådgivning och information samt forskningsinsatser. Detta framhålls bland annat i regeringens skogspolitiska proposition En skogspolitik i takt med tiden prop. 2007/08:108. I enlighet med propositionen har regeringen gjort satsningar på ökad tillväxt bland annat genom uppdrag till Skogsstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Skogforsk om till exempel ökad produktionsrådgivning till skogs-ägare, översyn av regelverk för dikesrensning och utländska trädarter samt ökad användning av för-bättrat föryngringsmaterial.

SLU lämnade den 30 september 2009 rapporten Möjligheter till intensivodling av skog till reger-ingen. Inom landsbygdsprogrammet har insatser-na för klimat och förnybar energi förstärkts genom tillkommande medel eller omfördelningar med cirka 412 miljoner kronor för perioden 2010-2013.u Regeringen främjar en ökad användning av bio-

energi från jord- och skogsbruket för att bidra till att möta klimatutmaningarna. Detta skapar också möjligheter till tillväxt, företagande och ökad sysselsättning i Sveriges landsbygder.

Vindkraft ger nya möjligheter till lokalt entreprenörskap och företagandeRiksdagen beslutade 2009 om en höjning av pla-neringsramen för vindkraft till 30 TWh till 2020. I enlighet med regeringens förslag i propopositio-nen En sammanhållen klimat- och energipolitik (prop 2008/09:163) kan denna höjning leda till en ut-byggnad av antalet vindkraftverk, från nuvarande knappt 900 till mellan 3 000 och 6 000, beroende på effekt.

Regeringen har vidare tagit initiativ till att för-enkla tillståndsprocessen för vindkraft, vilket innebär att tiden för prövning kommer att kunna förkortas. Detta kommer till ytterligare uttryck i regeringens proposition Prövning av vindkraft (prop. 2008/09:146) som riksdagen beslutade om 2009.

År 2009 tog regeringen initiativ till att skapa ett nationellt nätverk för vindbruk som syftar till att sprida kunskaper om vindkraften samt ta till vara de möjligheter till regional utveckling och förank-ring som uppstår genom de stora investeringar som görs inom vindkraftsområdet. Statens energimyn-dighet är sammanhållande för nätverket.uSyftet med insatserna är att öka förutsättningar-

na för utbyggnad av vindkraft. Vindkraft byggs ofta ut i glest befolkade landsbygdsområden, och kan där bli ett betydelsefullt bidrag till den lokala ekonomin, exempelvis genom nya arbets-tillfällen och en mer diversifierad ekonomi.

Havets energikällor som resursVågkraft är ett prioriterat område inom energi-forskningen. Inom ramen för energiforskningsan-

58

61

60

59

62

29

slaget har Statens energimyndighet delfinansierat två utvecklings- och demonstrationsprojekt inom vågkraften med en sammanlagd budget om 90 mil-joner kronor. Vid årsskiftet 2009/2010 beslutade Statens energimyndighet att ge ytterligare stöd till en storskalig demonstrationsanläggning för våg-kraft med en sammanlagd budget om 259 miljoner kronor.uSyftet med insatserna är att stödja utvecklingen

av vågkraft. Vågkraft har stora möjligheter att bidra till den framtida energiförsörjningen och sysselsättningen och inkomster i många skär-gårdsområden.

Ökat investeringsstöd för biogasproduktionBiogas har en dubbel miljönytta genom att den både ersätter fossila drivmedel och kan resultera i mins-kade utsläpp av metangas. Metangas bildas vid ned-brytning av biologiskt material och bidrar kraftigt till växthuseffekten. Regeringen har därför tagit ett flertal initiativ inom området. Ett investeringsstöd för biogas har införts om totalt 170 miljoner kronor under perioden 2009–2011. Stödet administreras av Statens energimyndighet och kompletterar insat-serna inom forskning och utveckling. Inom ramen för landsbygdsprogrammet har regeringen också avsatt 200 miljoner kronor under 2009 till 2013 för att främja i huvudsak gödselbaserad biogasproduk-tion. Denna satsning har tilldelats ytterligare med-el för perioden 2010–2013. I juli 2009 gav regeringen Statens energimyndighet uppdraget att i samråd med Statens Jordbruksverk och Naturvårdsverket utveckla en sektorsövergripande långsiktig strategi och föreslå åtgärder som på kort och lång sikt bi-drar till ökad användning av biogas. Uppdraget ska slutredovisas i maj 2010. Vidare har Energimark-nadsinspektionen haft i uppdrag av regeringen att analysera förutsättningarna för en framtida succes-siv övergång till biogas i naturgasnätet. Rapporten redovisades i december 2009.uSyftet med insatserna är att öka förutsättning-

arna för användning av biogas. Produktion av biogas innebär möjligheter för både lantbruk och andra lokalt förankrade företag att både bidra till miljövärden och skapa ekonomisk tillväxt.

Effektiv energianvändningI enlighet med regeringens förslag och riksdagens beslut om en sammanhållen klimat- och energipo-litik har ett nytt femårigt energieffektiviseringspro-gram inrättats. Totalt avsätts 300 miljoner kronor per år under perioden 2010–2014. Inom ramen för programmet avsätts sammanlagt 99 miljoner kronor årligen i stöd till kommuners eller landstings stra-tegiska arbete med energieffektivisering ur ett sys-temperspektiv i den egna verksamheten. Ytterligare 45 miljoner kronor per år avser stöd till länsstyrelser och andra lokala och regionala aktörer för regionalt strategiarbete och samverkan för energieffektivise-ring. Programmet omfattar även stöd till energikart-läggning i framför allt små och medelstora företag, även inom jordbruket, samt för teknikupphandling och marknadsintroduktion av energieffektiv teknik i bland annat de areella näringarna.

uSyftet med programmet är att skapa förutsätt-ningar för ett strategisk och långsiktigt arbete för energieffektivisering på regional och lokal nivå samt i näringslivet i hela landet.

Goda konkurrensvillkor för svensk elintensiv industriElektricitet som används i tillverkningsproces-ser beskattas bara med 0,5 öre/kWh, vilket är den miniminivå som gäller inom Europeiska unionen. De minskade skatteinkomsterna för denna åtgärd beräknas 2009 uppgå till närmare 14 miljarder kro-nor, jämfört med normalskattesatsen på elektrici-tet. Av detta belopp beräknas cirka 75 procent avse den elintensiva industrin. I beloppet ingår inte elanvändning i vissa processer där el räknas som en råvara och är helt skattebefriad. Vidare bedrevs ett program för energieffektivisering i energiintensiv industri mellan 2004–2009. De deltagande energi-intensiva företagen var då helt befriade från ener-giskatt på elektricitet som används i tillverknings-processer. Samtidigt hade de förbundit sig att se över sin energiförbrukning, införa energilednings-system och genomföra energisparande investering-ar. 87 företag har åstadkommit en eleffektivisering på 1,4 TWh per år genom investeringar på tillsam-mans 636 miljoner kronor. Sverige har ansökt till EU-kommissionen om statsstödprövning för en ny programperiod.uEftersom dessa industrier är basnäringar i många

regioner i Sverige är låg energiskatt viktigt för ekonomin och sysselsättningen i många gles- och landsbygdsområden.

Gruv- och mineralnäringen fortsätter att utvecklasMånga landsbygdsområden är rika på mineraler. Här finns femton gruvor där brytning pågår. Nya tillstånd för prospektering/undersökning efter mineral är koncentrerade till Malmfälten i Norr-botten, guldlinjen i Västerbotten och i Bergslagen. Regeringens generella näringspolitik, inklusive regelförenklingsarbetet, är av stor vikt även för denna bransch. Dessutom har Sveriges geologiska undersökningar fått i uppdrag att digitalisera pro-spekteringsintressant information. Vidare har 70 miljoner kronor avsatts i budgetpropositionen för 2010 till strategisk forskning om hållbart nyttjande av naturresurser, vilket delvis kan komma gruv- och mineralnäringen till godo.uSyftet med insatserna är att på olika sätt främja

gruv- och mineralnäringen. Detta har stor bety-delse för svensk ekonomi och bidrar också till sysselsättningen i våra landsbygdsområden.

Kulturella och kreativa näringarMånga landsbygder har goda tillgångar i form av kultur och kulturarv samt natur- och kulturmil-jöer som utgör viktiga resurser för de kulturella och kreativa näringarna. Regeringen beslutade i september 2009 om en handlingsplan för att ut-veckla kulturella och kreativa näringar. Till planen

63

66

64

65

67

30

knyts en satsning på 73 miljoner kronor för åren 2009–2012. Insatserna i handlingsplanen ska utgå ifrån de kulturella och kreativa entreprenörernas behov och möjligheter. Som en del i detta genom-för ALMI Företagspartner AB en intern kompe-tensutvecklingsinsats för att affärsrådgivning och finansieringsutbud ska kunna tillhandahållas på ett ändamålsenligt sätt, och Tillväxtverket arbetar med att ta fram en branschguide inom portalen www.verksamt.se med inriktning på kulturella och kreativa näringar.uSyftet med handlingsplanen är att skapa goda

förutsättningar för entreprenörer och företa-gare inom kulturella och kreativa näringar att utveckla sina affärsidéer och företag samt att förbättra lönsamheten. Förbättrade förutsätt-ningar för entreprenörer inom kulturella och kreativa näringar har potential att öka lands-bygdernas tillväxt och därigenom bidra till ökad svensk konkurrenskraft.

Marknadsföring av Sverige utomlandsTuristnäringen bidrar till god utveckling i Sveri-ges landsbygder. De näringspolitiska insatserna för främjande av företagande och entreprenör-skap inom turistnäringen ska utvecklas. Sverige ska också ha en hög attraktionskraft som turist-land som motsvarar internationella besökares ef-terfrågan och krav. Medlen för marknadsföring av Sverige utomlands har förstärkts med 20 miljoner kronor under 2009 samt med 50 miljoner kronor per år för perioden 2010–2012.uTillskottet av medel till strategisk marknadsfö-

ring och profilering av Sverige som turistland ökar förutsättningarna för tillväxt och syssel-sättning inom turistnäringen både i städer och i landsbygder.

Turistfrämjande insatserTillsammans med Visit Sweden AB startar Till-växtverket en samverkansgrupp för destinations-utveckling och ökad tillväxt inom turistnäringen. Flera myndigheter med ansvar inom områden som transporter, infrastruktur, natur- och kulturvård ingår i samverkansgruppen.

Vidare har Tillväxtverket bland annat påbörjat ett samarbete med andra nationella myndigheter och organisationer samt med regionala aktörer kring kvalitetssäkring och hållbar utveckling av tjänster och produkter i besöksnäringen. Ett pi-lotprojekt, som leds av Västsvenska Turistrådet, syftar till att ta fram ett nationellt system för kva-litetssäkring och hållbar utveckling. En modell ska finnas framme våren 2010 och därefter ska krite-rier med mera för tillämpning av systemet arbetas fram för olika typer av turistiska verksamheter.

Under 2008 och 2009 har Tillväxtverket också prioriterat att integrera campingstatistiken med öv-rig inkvarteringsstatistik, och numera kan löpande månadsdata över camping presenteras tillsammans med övrig inkvarteringsstatistik. Vidare bidrar Till-växtverket till insamling av gästhamnsstatistik.uTillväxtverket främjar ett landsbygdsperspektiv

i tillväxtarbetet, även för turistfrågorna. Myn-dighetssamverkan om turismfrämjande frågor syftar till effektivare insatser från staten. Ett na-tionellt kvalitetssäkringssystem, och förbättrad statistik, syftar till att stärka förutsättningarna för hållbar tillväxt och konkurrenskraft i turist-näringen, främst i mindre företag och företag i landsbygderna. Regeringens omfattande regel-förändringsåtgärder främjar också företag inom turistnäringen.

Turistfrämjande insatser inom landsbygds- programmet och regionala strukturfonds- programTuristnäringen har en stor utvecklingspotential på landsbygden, inte minst i kombination med små-skalig livsmedelsproduktion. Bland annat därför har stora medel fördelats inom landsbygdsprogram-met för dessa verksamheter. Totalt minst 700 mil-joner kronor kan användas under åren 2007–2013 för utveckling av landsbygdsturism. Fram till och med utgången av 2009 har det inom landsbygds-programmet beviljats 386 miljoner kronor till 1 019 insatser som direkt eller indirekt främjar tu-rismen. Den totala investeringsvolym som de be-viljade stöden medverkat till uppgår till cirka 828 miljoner kronor, vilket innebär att den privata fi-nansieringen uppgår till 442 miljoner kronor. Även i flera av de regionala strukturfondsprogrammen lyfts insatser för turistnäringen fram som en vik-tigt åtgärd. Inom strukturfondsprogrammen upp-går satsningarna på turism fram till och med 2009 till 342 miljoner kronor, varav 8 miljoner kronor i privata medel.uSatsningar med medel från landsbygdsprogram-

met och strukturfondsprogrammen stödjer en utveckling av turistnäringen i landsbygderna, och ökar möjligheterna till företagande och nya jobb.

Fisketurism och fritidsfisket ska utvecklasSverige har många fiskevatten och en lång kust. Fritidsfiske har en stor utvecklingspotential. Det är därför viktigt att dessa förutsättningar tillvaratas i Sveriges landsbygder. Insatser för att främja fisketu-rism och fritidsfiske sker bland annat inom ramen för landsbygdsprogrammet och fiskeprogrammet samt genom en god och ändamålsenlig fiskevård. Under år 2008 lade regeringen propositionen En sammanhållen svensk havspolitik prop. 2008/09:170. I den betonar regeringen vikten av att Fiskeriverket utvecklar en långsiktig plan för fritidsfiske och fis-keturism. Arbetet bör ske i samverkan med berörda myndigheter och intresseorganisationer.uMöjligheterna för fritidsfiske är viktigt för före-

tagande i landsbygderna och potentialen i detta fiske bör därför tillvaratas.

Jaktturismens utvecklingsmöjligheterSverige har goda förutsättningar för jakt; bra klövviltstammar, fina naturmiljöer och gott om utrymme. Det totala värdet av olika jaktverksam-heter i hela landet beräknas i dag till drygt 3 mil-jarder kronor. Det finns en stor efterfrågan från

68

7169

70

72

31

både svenska och utländska jägare, vilket ger den jaktliga näringen en tydlig utvecklingspotential. Omsättningen av näringen ökar snabbt, från 550 miljoner kronor per år 2007 till cirka 800 miljoner kronor år 2010. Flera landsbygdsföretag är bero-ende av jaktturism. Förutsättningarna för en fram-gångsrik jaktturism förbättras, bland annat genom att en väl fungerande förvaltning av olika viltstam-mar samt att en integrerad viltövervakning skapas. För närvarande pågår en analys av vilka åtgärder som krävs för en vidareutveckling av näringen.uSveriges goda förutsättningar för jaktturism ska

tillvaratas.

Översyn av alkohollagen och utredning om gårdsförsäljningIntresset för småskalig produktion av alkohol-drycker har ökat i Sverige på senare år. Bland an-nat beror detta på ökade kunskaper inom området, nytt härdigare växtmaterial och gynnsammare odlingsklimat. Till följd av detta har även intres-set för att få sälja de egenproducerade dryckerna på gårdarna, så kallad gårdsförsäljning, ökat. En grundläggande förutsättning är dock att ett re-gelverk som möjliggör sådan försäljning inte står i strid med EU-rätten och därmed inte heller kan leda till ett ifrågasättande av detaljhandelsmono-polet samt att det inte får negativa konsekvenser för folkhälsan. Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning med uppgift att ta fram ett förslag till hur gårdsförsäljning av alkoholdrycker kan ut-formas. Uppdraget ska redovisas senast den 1 ok-tober 2010. I propositionen En ny alkohollag prop. 2009/10:125, som överlämnades till riksdagen den 18 mars, har regeringen föreslagit att den som till-verkar alkoholdrycker från råvaror som produceras på den egna gården ska kunna erbjuda provsmak-ning på tillverkningsstället.uDessa reformer av alkohollagstiftning skulle

kunna bidra till utvecklingen av landsbygdernas ekonomi och även ha positiva effekter för andra branscher, till exempel för turistnäringen.

Cykelleder för turism ska utvecklasRegeringen fattade beslut om fastställande av den nationella planen för utveckling av transportsyste-met den 29 mars 2010 (N2009/6374/TE). Beslutet omfattade också fastställandet av de ekonomiska ramarna för regional transportinfrastruktur. I den nationella planen har regeringen beslutat om att 38 miljarder kronor avsätts för övriga åtgärder som är nödvändiga för utvecklingen av transportsyste-met, vilket innefattar även satsningar på cykel för perioden 2010–2021. Trafikverket ska senast den 31 oktober 2010 redovisa ett förslag till fördelning av medlen utifrån de transportpolitiska målen. De regionala länsramarna innefattar också satsningar på cykel. I länens förslag till planer ingår cirka 2,3 miljarder kronor. Länen ska senast den 30 juni 2010 fastställa sina planer.uMed fler attraktiva och bilfria cykelleder skulle

även Sverige kunna etablera sig som ett cykel-turistland. Sådana leder har i flera länder även visat sig kunna ge betydelsefulla bidrag till lokal utveckling.

Bättre villkor för hästföretagarenIntresset för olika former av hästverksamhet ökar hos landsbygdens företagare. Verksamheter med anknytning till hästar som bedöms vara av stor betydelse för den moderna landsbygdens ekonomi och utveckling är bland annat avel och uppfödning av kvalitetshästar, träning och utbildning av hästar, ridskoleverksamhet och hästturism. Insatser för att främja hästföretagande genomförs bland annat inom ramen för landsbygdsprogrammet. Regering-ens särskilda satsning på hästföretagande och häst-forskning fortsätter under 2010, med sex miljoner kronor för projekt som ska främja livskraftigt hästföretagande och nio miljoner för forskning inom hästområdet.uEtt livskraftigt hästföretagande och ökad kun-

skap genom forskning inom hästområdet be-döms ha stor betydelse för en långsiktigt positiv utveckling av företagandet i landsbygderna.

Förbättrad planering för hästverksamhetHästhållning och nyttjande av hästar för bland an-nat ridning och körning ställer stora krav på plane-ring av hur mark och olika områden kan användas. Det gäller framför allt i tätortsnära områden men även i landsbygdsområden där ny hästverksamhet utvecklas. Avtal eller andra lösningar för samut-nyttjande av annans mark för bland annat häst-verksamheter och friluftsturism behöver utvecklas. Inom landsbygdsprogrammet har möjligheter till stöd för kompetensutveckling kring dessa frågor skapats. De regionala hästkompetenscentrum, som regeringen under 2009 och 2010 stödjer bildandet av, kan också bidra till utvecklingen av tydligare upplåtelseformer för mark.uFörbättrade planeringsverktyg för bland annat

hästverksamheter och markanvändning är av avgörande betydelse för företagandet och nä-ringslivet i landsbygdsområden.

Utveckling av regionala hästkompetenscentrumFrågor kopplade till hästar och hästhållning rör ofta många samhällssektorer och har starka lokala och regionala intressen. Inom hästsektorn finns inte i dag någon given organisation eller aktör som bevakar och driver aktuella frågor på den regionala nivån. Det finns därför en risk för att viktiga frågor hamnar mellan stolarna. Regeringen har bland an-nat därför beslutat att avsätta särskilda medel för utveckling av regionala hästkompetenscentrum i alla delar av landet. Dessa centrum ska bidra till att effektivisera hanteringen av för samhället an-gelägna hästanknutna frågor. Förväntade resultat är bland annat höjd kompetens hos hästföretagare, effektivare samordning och hantering av kommu-ners och regioners hästfrågor och fler livskraftiga hästföretag som kan ge varaktig sysselsättning i många landsbygder. Regeringens satsning på ut-veckling av regionala hästkompetenscentrum på-börjades 2009 och fortsätter under 2010.uSyftet med regionala hästkompetenscentrum är

att underlätta för företagare inom hästområdet och att effektivisera kommuners och regioners arbete med hästfrågor.

73

77

76

74

75

32

Kompetenta hovslagare i hela landetTillgång till bra hovslagare är viktig ur ett djur-skyddsperspektiv, liksom för hästföretagens livs-kraft och långsiktiga lönsamhet. Antalet utbild-ningsplatser har utökats till minst 35 per år för att öka antalet kompetenta hovslagare. Därtill har en ny lag om djurens hälso- och sjukvård antagits vid årsskiftet, och enligt denna får titeln ”Godkänd hovslagare”, efter ansökan, meddelas sådan hovsla-gare som uppfyller vissa kriterier. Detta säkerstäl-ler kompetensen hos hovslagare.uEn säkrad tillgång till kompetenta hovslagare i

hela landet är viktigt ur ett djurskyddsperspek-tiv och underlättar en fortsatt utveckling för hästföretagandet.

En slopad skatt på handelsgödsel gynnar lantbrukets konkurrenskraftI januari 2010 slopades skatten på handelsgödsel, cirka 400 miljoner kronor per år. Denna åtgärd ökar konkurrenskraften hos de gröna näringarna. Förbättrade förutsättningar för företag inom de gröna näringarna bidrar inte bara till produktio-nen av sunda och säkra livsmedel, utan även till flera jobb och ökad utvecklingskraft i alla delar av Sverige.u Slopad skatt på handelsgödsel stärker de gröna

näringarnas konkurrenskraft.

Utveckling av det småskaliga kustfisketDet småskaliga kustnära fisket i Sverige har en god utvecklingspotential. En god förvaltning av fisk-bestånden förbättrar förutsättningarna för företa-gande inom det småskaliga kustfisket i landsbyg-der och skärgårdar. Ett fiske kombinerat med lokal förädling av fångsten bidrar till att skapa arbets-tillfällen och till att diversifiera näringen. Insatser för att främja det småskaliga kustnära fisket sker bland annat inom ramen för fiskeprogrammet. Ett antal regleringar som underlättar för det småska-liga kustnära fiskets verksamhet har redovisats i regeringens skrivelse 2009/10:187 Redovisning av fiskeripolitiska insatser i mars 2010. För att kunna fortsätta arbetet med att utveckla verksamheterna gav regeringen Fiskeriverket i uppdrag att kartläg-ga och analysera samt att föreslå konkreta åtgär-der och steg som skulle kunna stärka det kustnära fisket. Uppdraget redovisades i mars 2010 och be-reds för närvarande i regeringskansliet.uEtt livskraftigt och professionellt småskaligt

kustfiske bidrar till skärgårdarnas och landsbyg-dernas utveckling.

Vattenbrukets möjligheterDet finns ett stort intresse för vattenbruk i Sverige, och utvecklingsmöjligheter bland annat med hjälp av ny teknik. FAO (FN:s organisation för livsmed-els- och jordbruksfrågor) ser vattenbruket som ett avgörande komplement till fisket för att möta det kommande livsmedelsbehovet av fisk. Vid EU:s ministerråds möte i juni 2009 antogs rådslutsatser om hållbar utveckling av gemenskapens vatten-bruk. Syftet är att ge en ny impuls till strategin för hållbar utveckling av gemenskapens vatten-bruk. Den nya strategin tar upp olika utmaningar för gemenskapens vattenbrukssektor och har som mål att främja konkurrenskraften hos EU:s vat-tenbruksprodukter, säkerställa fortsatt tillväxt och hållbarhet samt att förbättra dess förvaltning och image. Vattenbruksutredningens betänkande Det växande vattenbrukslandet SOU 2009:26 lämnades till regeringen i februari 2009. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Insatser för att främja vattenbruket sker också inom ramen för fiskeprogrammet.uSyftet med regeringens insatser är att främja ett

livskraftigt och professionellt vattenbruk som bidrar till landsbygdernas och skärgårdarnas ut-veckling.

Småskalig förädling av ren- och viltprodukterEfterfrågan på kvalitetsprodukter från ren- och viltnäringen är stor och regeringen analyserar hur den småskaliga förädlingen av produkterna kan stärkas och efterfrågan mötas. Genom landsbygds-programmet stöds utvecklingen av småskalig för-ädling av ren- och viltprodukter. Detta är också en viktig del av visionen Sverige – det nya matlandet.uSyftet är att främja vidareförädling av ren- och

viltprodukter och därigenom bidra till att få fler nya entreprenörer och ökad diversifiering.

Utveckling av samiska företagares verksamhetRennäringen är en viktig del av den samiska kultu-ren och en näring som har betydelse för landsbyg-den inom renskötselområdet. Även andra samiska näringar är viktiga för landsbygd. Det finns ett be-hov av och intresse för ökad lönsamhet och ökad konkurrenskraft bland annat genom diversifiering och utveckling av den verksamhet som bedrivs av samiska företagare idag. Insatser för att främja ren-skötselföretagares och andra samiska näringsföre-tagares verksamhet genomförs bland annat inom ramen för landsbygdsprogrammet.uEtt livskraftigt samiskt företagande med ökad

konkurrenskraft bedöms vara viktigt för en långsiktigt positiv utveckling i landsbygderna inom renskötselområdet.

78

79

80

82

83

81

33

Lillbondens energi tar tillvara skogsråvara som inte kan användas som sågvirke och omvandlar det till energi som värmer kyrkan, prästgården, församlings-hemmet och skolan i Fole socken på Gotland. På så sätt ersätter man cirka 60 kubikmeter olja per år med bioenergi.

Rickard Hansson och hans granne Erik Löfgren trodde att de hade kommit helt fel när ett möte kring energi och etik började med att prästen höll en morgonbön. Det visade sig dock vara rätt när Olof Arklöv från föreningen Etik & Energi började föreläsa om bioenergi. Etik & Energi arbetar för att minska energiförbrukningen och miljöpåverkan för svenska kyrkobyggnader.

Rimligt avstånd till kyrkanNär Rickard och hans granne satt på mötet insåg de att de nog hade förutsättningar för ett bioen-ergiprojekt för att leverera värme till kyrkan och skolan i socknen. Ris, toppar och rötskadat virke från deras skogsbruk kunde användas i stället för att skeppas till fastlandet. Dessutom var det ett rimligt avstånd till kyrkan, inte oviktigt eftersom den dyraste delen är att bygga kulvertar från an-läggningen till kunderna.

Genom Etik & Energi fick de våren 2008 stöd för ett förprojekt, och redan i juni samma år hade de en föredragning för kommunen och församlingen. På hösten skulle kommunen dessutom ta beslut om att den närliggande skolan skulle byggas om och värmeanläggningen bytas ut. Eftersom skolan bara ligger 100 meter från den nya anläggningen för bioenergi beslöt man i stället att ansluta även skolan till den nya panncentralen.

– Det blev mycket smidigare för kommunen. De slipper att köra en massa pellets till skolan och att hålla i drift och underhåll av värmeanläggningen, säger Rickard.

Positivt bemötandeI november 2009 började man leverera värme från den nybyggda panncentralen och det har gått bra, även under den senaste stränga vintern. Småfel och några stopp har förekommit men inget som kunderna har märkt något av.

Kontakten med myndigheter har gått bra och de tycker att de fått ett positivt bemötande.

– Vi tog tidigt kontakt med länsstyrelsen efter-som vi bland annat skulle gräva oss igenom ett känsligt kulturområde där det kunde finnas gamla gravar och boplatser. Kommunen var först något tveksam till fliseldning eftersom de oroade sig för stoffutsläpp och rökgaser, men det gick bra till slut, säger Rickard.

Det som var svårast i hela projektet var att ordna finansieringen. Man ville inte belåna sina gårdar utan ta ett vanligt banklån, och där hade bankerna lite svårt att bestämma sig för om det var maskiner eller inventarier och hur man därför skulle ordna säkerheten.

Förädla en råvaraFör Rickard och hans granne har projektet skapat ytterligare en inkomst utöver lant- och skogsbru-ket. Det är lite mer arbete med att ta tillvara riset, men de tycker att det är bra att de kan förädla en enkel råvara och ta hand om den själva.

Projektet har uppmärksammats mycket i lokal-media, och man har haft flera studiebesök. Själva har de fått blodad tand och funderar på liknande projekt i andra socknar på Gotland.

Bioenergi ersätter olja i Fole socken på Gotland.

Ris, toppar och rötskadat virke

RG Foto

: Elim

a M

win

yipe

mbe

och

Ren

é G

utho

f

34

Qvänum Mat & Malt drivs av Claes och Annica Wer-nerson. Det är ett diversifierat företag med ölbrygg-ning och destillering av brännvin, med en restaurang och konferens- och övernattningsmöjligheter. Claes Wernerson är dessutom Matlandetambassadör för Västergötland.

Efter att först ha drivit ett grossistföretag ville Claes och Annica förnya sig. De sålde då företaget och när grannens gård blev till salu köpte de den för att starta något med känsla av det lokala, när-producerade. Redan från början bestämde man sig för att ha bredd i sin verksamhet och att brygga öl och servera mat kändes självklart.

– Man åker ingenstans om man inte kan få mat. Att det sedan blev destillering var mer en slump. Jag tycker att det är en kulturskatt att värna om, brännvin ska inte bara kylas och svepas. Om man dricker snaps i mycket små klunkar till mat blir det en ny smakupplevelse, minst lika spännande som mat och vin, säger Claes.

Ansvar för många delarAtt driva ett landsbygdsföretag med många olika verksamheter innebär att mycket tid går åt till allt omkring och att man måste ta ansvar för allt, vä-gar, avlopp, bredband, parkering och byggnader. På Qvänum har man i dag en anställd kock, i övrigt gör man det mesta själv.

–Till syvende och sist måste man sätta sig in i re-gelverket själv. Jag brukar säga att vi har haft kon-takt med alla myndigheter utom Luftfartsverket eftersom vi har så många olika aktiviteter med så många olika regelverk. Generellt måste jag säga att alla myndigheter har varit bra och hjälpsamma, men det behövs bättre samordning av EU-regler och den svenska tolkningen av dessa, säger Claes.

Han nämner att i Tyskland är det tillåtet att ha destilleringsapparaten ute i restaurangen medan den i Sverige måste stå i en brandskyddad byggnad. Samma regel, olika tolkningar. Detta gäller också mellan kommuner och Clas önskar att till exempel länsstyrelserna tog över tillsyn eller utbildning för att få ett gemensamt regelverk.

Regionala skillnader viktigaTurism är stort och på Qvänum Mat & Malt satsar man på både svenska och utländska turister och man vill odla våra traditioner.

–Vi ska jobba med våra produkter, det är in-tressant och turister väntar sig det. Bygg gärna på regionala skillnader. Att jag tackade ja till att bli Matlandetambassadör i arbetet med jordbruksmi-nisterns vision om Sverige – det nya matlandet, var just att man ville rikta in sig på den regionala ni-vån, säger Claes.

Det är viktigt för Sverige att ha bredd, småska-lighet och kvalitet. Jämför med Italien, som också har en storskalig produktion, men som är känt för sin regionala produktion.

– Det ger status och därför behövs vi med våra företag som en spjutspets, säger Claes.

RG Foto

: Tho

rleif

Rob

erts

son,

Han

na W

erne

rson

och

Ann

ica

Wer

ners

on

Bredd, småskalighet och kvalitet

CW

Det är viktigt för Sverige att ha bredd, småskalighet och kvalitet.

35

När Jeanette Bohman köpte Skivarps Gästgivaregård år 2003 påbörjade hon resan att omvandla företaget till vad det är idag. Från sunkigt ölhak till skånsk idyll, med närproducerad och ekologisk mat som grund. Samtidigt är hon en av de 880 ambassadörer, utsed-da av regeringen, för att lyfta fram kvinnligt företa-gande. Det blir mycket arbete, men det kan det vara värt, tycker Jeanette.

Jeanette och hennes man har alltid rest mycket och bott på såväl pittoreska små vandrarhem som fl ådiga lyxhotell.

– Vi har varit på besök i världens alla hörn och jag tror att det var där någon gång som idén om att starta något eget först började gro. Vi ville skapa ett ställe där gästen hela tiden får känna sig sedd. Det här är en dröm som går i uppfyllelse, säger Jea-nette glatt.

Som inspiratörIngen idé är en dum idé, men det fi nns alltid rum för utveckling. Det är huvudämnet när Jeanette förelä-ser. Som ambassadör för kvinnligt företagande träf-far hon allt ifrån högstadieelever till andra kvinnor som funderar på att starta eget. Dessutom är hon en fl itig användare av sociala medier för att nå ut med sitt budskap, till exempel har hon ett ständigt uppdaterat twitterkonto och en aktiv blogg.

– Det viktigaste är att ändra på hur vi ser på en företagare. Idag är det bilden av en man i kostym med attachéväska och dyr bil. Det är i alla fall vad som dyker upp hos de fl esta när man nämner or-det, säger Jeanette.

– Jobbet som ambassadör har gjort att jag rann-sakat min egen verksamhet, sett över vad jag håller på med. Dessutom har arbetet inneburit värdefull marknadsföring, för att inte tala om alla de kon-takter jag har knutit. Många vänner för livet, fort-sätter Jeanette som gärna skulle rekommendera andra att prova på samma sak.

FramtidenJust nu blomstrar aff ärerna. Jeanette och hennes man tänker till sommaren utvidga gästgiveriet med egenproducerade grönsaker och örter till res-taurangen samt fl er rum till hotellet. Förr höll ryk-tet gästerna borta, idag är tack vare det goda ryktet de kommer. Jeanette har stor tro på verksamheten och turistnäringen som helhet, inte minst med

tanke på hur matturismen har ökat i Sverige. På gården fi nns det arbete så att det räcker till säkert två heltidspersoner ytterligare, men det är fortfa-rande dyrt och krångligt, menar Jeanette.

– Mitt mål är att slippa arbeta för tre personer så att jag kan ägna mig åt det jag är bäst på, att vara kock. Idag ska jag marknadsföra, vara personalchef och upprätthålla kontakten med olika myndighe-ter. Det fi nns arbete så att de räcker, men det är svårt med allt som ska ordnas. Jag skulle önska att man införde någon typ av supportlinje där man kan få svar på allt möjligt som har med företagande att göra, avslutar Jeanette.

Företagare och inspiratör

AE

Foto

: Mar

tin S

vala

nder

Det fi nns alltid rum för utveckling!

36

Johnér Bildbyrå

Foto: Eva Sörell/Näringsdepartementet

37

Foto: Eva Sörell/Näringsdepartementet

3. Ökade insatser för utbildning, forskning och innovationer

Universitet och högskolor ska genom utbildningar och forskning fungera som kraftcentrum för förnyelse och dynamik också i Sveriges landsbygdsområden.

84

85

För att Sverige ska klara den internationella konkur-rensen och skapa hållbar tillväxt och välstånd är det viktigt med välutbildad och kreativ arbetskraft. Det är angeläget att fortsätta att utveckla utbildningar som är viktiga för landsbygdernas behov, särskilt dess nä-ringsliv. I detta sammanhang är vuxenutbildningen viktig. Denna finansierar staten till vissa delar genom statsbidrag. Vidare ska universitet och högskolor ge-nom utbildningar och forskning fungera som kraft-centrum för förnyelse och dynamik också i Sveriges landsbygdsområden.

Tillgång till miljöer och utbildningsformer för flexibelt lärande såsom lärcentra, distansutbildningar och de-centraliserade utbildningar är viktiga förutsättningar för att ge människor möjligheter att utbilda sig och för att säkerställa en långsiktig arbetskraftsförsörjning i många landsbygder. De lärcentra som skapats på många min-dre orter fungerar som studiemiljöer och mötesplatser för olika grupper av studerande och de tillhandahål-ler viktig service, stöd och hjälp inför och under stu-dietiden. Det finns en stor potential i lärcentras roll att passa ihop utbud och efterfrågan på arbetskraft.

För att landsbygdsområdena ska kunna omvandla sina tillgångar till ökat företagande och en ökad sys-selsättning krävs forskning, utveckling och innovatio-ner. Landsbygdernas utvecklingsmöjligheter och kun-skaperna om dessa behöver därför lyftas fram bättre i forskningssammanhang och det behövs kunskaps-utveckling inom en rad olika forskningsområden. Det krävs också en kritisk massa av forskare som ger nödvändiga förutsättningar för kvalificerad forskning

inom området liksom organisationer och metoder för att föra ut kunskaperna till företagare och andra aktö-rer som är viktiga för landsbygdernas utveckling.

Omfattande insatser för yrkesutbildningarDet finns en efterfrågan på personer med praktisk och hantverksmässig utbildning på arbetsmarkna-derna i många landsbygdsområden. Regeringen har på senare tid initierat en mängd åtgärder för att stärka yrkesutbildningen på gymnasial och eftergymnasial nivå. Bland annat har en försöks-verksamhet med gymnasial lärlingsutbildning påbörjats och en yrkeshögskola har inrättats. De statliga insatserna för olika yrkesutbildningar in-klusive kostnaderna för studiestöd beräknas uppgå till 5,4 miljarder kronor för åren 2009–2011.uEn förstärkning av yrkesutbildningen och den

eftergymnasiala lärlingsutbildningen, med de-ras praktiska inriktning och flexibla form, stär-ker kompetensförsörjningen och arbetskrafts-utbudet särskilt för små och medelstora företag i gles- och landsbygder.

Ökad lokal medverkan i högre utbildning och forskningKommuner och landsting har fått möjligheter att lämna bidrag till utbildning och forskning vid uni-versitet och högskolor samt utökade möjligheter att medfinansiera projekt inom bland annat Eu-ropeiska unionens olika program. Lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter trädde i kraft den 1 mars 2009.uGenom denna förändring skapas ökade möjlig-

heter för kommuner och landsting att aktivt påverka och delta i kunskapsutvecklande pro-cesser med anknytning till landsbygdernas sär-skilda behov.

38

Finansiering av lärcentra Utbildning på gymnasial nivå, decentraliserade högskoleutbildningar, distansutbildningar på olika nivåer samt andra flexibla utbildningar är viktiga delar i utbildningsmöjligheterna för landsbygdsbe-folkningen. Lärcentra är särskilt betydelsefulla när det gäller möjligheterna att genomföra olika ut-bildningar. Möjligheter finns bland annat att stöd-ja lärcentra och andra former av decentraliserad utbildning genom statliga insatser. Uppbyggnaden av lärcentra har vanligtvis skett genom särskilda statliga investeringsstöd eller med medel från EU:s strukturfonder, medan driften huvudsakli-gen finansieras med lokala medel. Inom ramen för landsbygdsprogrammet 2007–2013 kan viss verk-samhet knuten till inrättandet av lärcentra stödjas. Även inom ramen för resurstilldelningssystemet för den grundläggande högskoleutbildningen kan landsbygdernas särskilda behov av flexibla utbild-ningar och distansutbildningar beaktas. I dag har exempelvis ett antal högskolor och universitet i uppdrag att anordna decentraliserad utbildning samt särskilda medel för detta ändamål.uGenom flera olika insatser bidrar även statliga

medel till att säkra en god kompetensförsörj-ning i gles- och landsbygder.

Förbättrad information om högre utbildning på distans Distansutbildningen inom högskolan har fortsatt att öka och uppgick till 101 400 studenter under läs-året 2007/08. Det är en ökning på 13 procent från läsåret före och drygt tre gånger så många som för tio år sedan. 60 procent läser endast distanskurser, 40 procent kombinerar kurserna med Campus- utbildningar. Medelåldern för de som enbart läser på distans är också väsentligt högre. Närmare 40 universitet och högskolor erbjöd kurser och pro-gram som distansutbildning under läsåret 2007/08. Regeringen har överfört ansvaret för registrering av lärosätenas uppgifter om IT-stödd distansut-bildning till Verket för högskoleservice och ansva-ret för generell information om IT-stödd distans-utbildning på högskolenivå till Högskoleverket. All denna information är sedan den 1 januari 2009 integrerad i webbplatsen studera.nu. För att få en djupare och mer samlad bild av distansstudiernas förutsättningar och möjligheter bör distansverk-samheten följas upp och kartläggas mer ingående. Regeringen har givit universitet och högskolor i uppdrag att 2011 rapportera om samverkan med det omgivande samhället, bland annat om de insatser 2009 och 2010 som har haft inriktningen att mot-verka konjunkturnedgångens effekter.uBerörda myndigheters information om utbu-

det av distansutbildningar som sker med hjälp av moderna informationsteknik har förbättras bland annat som ett led i att förbättra kompe-tensförsörjningen i alla delar av landet.

Ökade insatser för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte för företag Inom ramen för landsbygdsprogrammet finns möj-ligheter till breda insatser för kompetensutveck-ling och erfarenhetsutbyte till gagn för företagare och andra boende och verksamma i landsbygdsom-rådena. Inom programperioden 2007–2013 beräk-nas 2,3 miljarder kronor avsättas för kompetensut-vecklingsåtgärder. Av detta belopp är 400 miljoner kronor en förstärkning av budgeten från och med 2010 i syfte att ytterligare stärka landsbygdernas konkurrenskraft och för att främja miljöarbetet inom jordbruket. Åtgärder riktas både till perso-ner som är verksamma inom de areella näringarna och för personer som är verksamma utanför dem. Programmet har bland annat en inriktning mot företagsutvecklande frågor. Fram till och med års-skiftet 2009 omfattar myndigheternas beslut om stöd för kompetensutveckling cirka 1,2 miljarder kronor. uLandsbygdsprogrammet är ett kraftfullt instru-

ment för att främja företagsutveckling genom exempelvis kompetensutveckling.

Mer entreprenörskap i utbildningssystemet stärker landsbygdernas näringslivI maj 2009 presenterade regeringen en nationell strategi för entreprenörskap inom utbildnings-området. Enligt strategin vill regeringen att entre-prenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. Entreprenörskap och fö-retagande ska i ökad utsträckning vara en del av utbildningsväsendet. Bland annat har Skolverket i uppdrag att i läroplaner och kurser betona vik-ten av att stimulera färdigheter och förmågor som lägger grunden för entreprenörskap. Vidare har re-geringen givit Skolverket i uppdrag att kartlägga, analysera samt sprida goda exempel på arbete kring entreprenörskap. Regeringen har givit Tillväxtver-ket i uppdrag att främja entreprenörskap på uni-versitet och högskolor samt stödja aktiviteter som syftar till detta. Försöksverksamhet med gymna-sial lärlingsutbildning inleddes hösten 2008 och pågår till 2010. Regeringen har även beslutat att ge ekonomiskt stöd till Lunds universitet, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola för att dessa lärosäten ska anordna och utveckla två spets-utbildningar inom entreprenörskap och innova-tion. Myndigheten för yrkeshögskolan har i upp-drag att kartlägga och analysera utbildningarna inom yrkeshögskola och kvalificerad yrkesutbild-ning och säkerställa att entreprenörskap behandlas i utbildningarna.uSyftet är att skolan i alla delar av landet bör bi-

dra till att eleverna utvecklar de kunskaper och förmågor som kännetecknar entreprenörskap i vid mening, såsom initiativförmåga, kreativitet och problemlösning som förberedelse för ett aktivt samhälls- och arbetsliv.

Kunskapsspridning om Sveriges landsbygderDet behövs mer kunskap och information om landsbygdernas resurser och möjligheter. Genom insatser inom ramen för bland annat landsbygds-

86

87

89

90

se även insats 11

88

39

programmet kommer landsbygderna att bli mer synliga och kunskaperna om landsbygdernas möj-ligheter kan fördjupas i samhället. Det så kallade Landsbygdsnätverket har under året lyft frågorna om ökad jämställdhet och integration och detta arbete fortsätter även under 2010. Nätverket har under 2009 fokuserat sin verksamhet på att under-lätta genomförandet av Leader inom landsbygds-programmet. Nätverket har också delat ut priser till framgångsrika projekt i landsbygderna inom flera områden vilket har fått stort genomslag i media.uGenom Landsbygdsnätverkets informationsar-

bete synliggörs landsbygdernas möjligheter och de medel som finns för utveckling av landsbyg-derna.

Forskning och innovationer inom ramen för EU:s strukturfondsprogramInom de regionala strukturfondsprogrammen prioriteras insatser för forskning och utveckling, innovation och entreprenörskap. Betydande be-lopp fördelas till forskning och innovationer. Delar av detta kommer direkt eller indirekt olika lands-bygder till godo. Till och med utgången av 2009 har cirka 3,5 miljarder kronor beviljats projekt inom dessa prioriterade områden. Till detta belopp kom-mer nationell offentlig medfinansiering med ett ungefär lika stort belopp samt privat medfinansie-ring. Åren 2007–2013 kommer det, inom ramen för de regionala strukturfondsprogrammen, att satsas cirka 5,4 miljarder kronor på forskning, innovation och entreprenörskap (till detta belopp kommer na-tionell offentlig medfinansiering med ett ungefär lika stort belopp samt privat medfinansiering).uDelar av de medel som inom ramen för EU:s

strukturfonder satsas på forskning, innovation och entreprenörskap gynnar utvecklingen i landsbygderna.

EU:s ramprogram för forskningDet europeiska forskningssamarbetet är strate-giskt betydelsefullt för svensk forskning och inno-vation. Genom riksdagens beslut med anledning av propositionen Ett lyft för forskning och innovation prop. 2008/09:50 stärks svensk forskning och möj-ligheterna ökar för svenska forskare att kunna söka medel i EU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling. Det svenska deltagandet i detta pro-gram bör vara fortsatt högt. Sverige arbetar aktivt genom deltagandet i den aktuella programkommit-tén och genom den svenska referensgruppen för att påverka innehållet i kommande utlysningar.uKraftigt ökade medel för forskning och innova-

tion kan skapa bättre förutsättningar för svens-ka forskare att söka medel för forskning om landsbygdsfrågor från EU:s sjunde ramprogram.

Ny europeisk forskningssamverkan om landsbygdsutvecklingSverige leder genom Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) en del av ett nytt strategiskt samarbete om jord-bruk, hållbar utveckling och landsbygdsutveckling

inom EU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling. Ett så kallat ERA-net har bildats (RU-RAGRI) där forskningsfinansiärer i de deltagande medlemsländerna samverkar. Uppstarten för RU-RAGRI skedde i Sverige under det svenska ordfö-randeskapet i EU:s ministerråd 2009.uSverige är aktivit i europeisk landsbygdsforsk-

ning, bland annat för att kunna nyttja kunska-per och forskningsresultat som stödjer utveck-lingen i Sveriges landsbygder.

Kunskapsöverföring inom landsbygdsprogrammetInom ramen för landsbygdsprogrammet har det skapats möjligheter att främja företagsutveckling i landsbygdsföretag genom stöd till företagare för samarbete med till exempel forskningsinstitutio-ner för kunskapsöverföring av forskningsresultat genom Landsbygdsnätverket. Stiftelsen lantbruks-forskning tillsammans med ett antal andra aktö-rer arbetar vidare med att sprida information om forskningsresultat genom projektet Lantbrukare och forskare tillsammans (LOFT), som delfinan-sieras via landsbygdsprogrammet. uDet är viktigt med kunskapsöverföring inom de

gröna näringarna, och landsbygdsprogrammet erbjuder resurser för detta ändamål.

Förmedling av forskningsresultat om rennäringenSametinget har påpekat behovet av så kallad forsk-ningsförmedlare, vilken ska bistå rennäringen med kunskapsöverföring från forskare med flera i syfte att utveckla näringen. Rennäringen är av grundläggande betydelse för den samiska kultu-ren. Förutsättningarna för att bedriva rennäring i Sverige kommer med stor sannolikhet att påverkas av eventuella klimatförändringar. Det finns därför behov av att stödja rennäringen genom särskilda åtgärder för förmedling av forskningsresultat. Medel överförs därför från Formas till Sametinget för förmedling av forskningsresultat till rennä-ringen under år 2009 och 2010.uDet är viktigt med kunskapsöverföring från

forskning till rennäring bland annat på grund av förväntade klimatförändringar.

Myndigheters stöd till forskning om landsbygdernas utvecklingFormas, Verket för innovationssystem, (VINNO-VA), och Naturvårdsverket är exempel på myndig-heter som tilldelas medel för att stödja forskning av betydelse för landsbygdernas utveckling.uRegeringen ser dessa forsknings- och utveck-

lingssatsningar som synnerligen betydelsefulla för utvecklingen av landsbygdernas näringsliv.

91

94

92

95

96

93

40

Strategisk forskning för landsbygdernas utvecklingI propositionen Ett lyft för forskning och innovation prop. 2008/09:50 lämnar regeringen sin syn på forsknings- och innovationspolitikens inriktning under perioden 2009–2012. I propositionen redo-görs för ett antal satsningar som både direkt och indirekt berör förbättrade utvecklingsmöjligheter för landsbygdsområden. Nivån på statens sats-ningar på forskning och innovationer höjs med fem miljarder kronor fram till och med år 2012. Satsningarna går främst till strategiska forsknings-områden, forskningsinstitutens verksamhet, forsk-ningsinfrastruktur och universitetens basanslag. Det görs också riktade insatser på innovationskon-tor och ökad tillgång till offentligt riskkapital. Det nya inslaget i systemet för forskningsfinansiering i form av strategiska satsningar. Detta innebär ett betydande tillskott av forskningsmedel till lands-bygdernas utvecklingsmöjligheter. Bland annat görs omfattande satsningar inom klimat- och mil-jöområdet som delvis kommer landsbygderna till godo, samt en satsning om 10 miljoner kronor på regional tillväxt och landsbygdsutveckling. Reger-ingen har dessutom givit universitet och högskolor ökade anslag för forskning och utbildning på fors-karnivå. Utlysningar från forskningsfinansiärerna har skett och fortsätter regelbundet.uRegeringens proposition för forskning och inn-

ovation innehåller flera delar som även gynnar forskning och innovation kopplat till lands-bygdsområden.

Konferens om landsbygdernas betydelse för en hållbar utvecklingUnder det svenska ordförandeskapet i EU:s minis-terråd hösten 2009 genomfördes en konferens om landsbygdernas betydelse för en hållbar samhälls-utveckling. I konferensen medverkade cirka 250 deltagare från 27 länder. Sveriges jordbruksminis-ter och EU:s jordbrukskommissionär medverkade i konferensen.uSverige är aktivt vad gäller europeisk lands-

bygdsforskning och hållbar utveckling.

En strategi för ökad tjänsteinnovation i SverigeSvensk ekonomi har under flera decennier domi-nerats av tjänsteproduktion, både vad gäller syssel-sättning och BNP. Tjänster produceras i privat och offentlig regi, i tjänsteföretag och i tillverknings-företag. Tjänsteinnovationer drivs i hög utsträck-ning av relationer till kunder eller användare samt av medarbetare. Ny kunskap, som kan vara forsk-nings- eller erfarenhetsbaserad, fyller en central funktion i tjänsteinnovation. I flera länder, liksom inom OECD och EU, har frågan om hur politiken ska utformas för att främja tjänsteinnovation fått ökad uppmärksamhet under det senaste decenniet. Näringsdepartementet har inlett arbetet med att utforma en strategi för ökad tjänsteinnovation i Sverige. I arbetet med strategin uppmärksammas behovet av och förutsättningarna för ökad tjäns-teinnovation även i gles- och landsbygder. Tjäns-teinnovationer kan spela en stor roll för gles- och landsbygder, dels i form av innovativa sätt att säkra kommersiell och offentlig service, dels i form av företagande och möjlighet att driva företag i alla delar av landet.uGenom att verka för ökad tjänsteinnovation

kan offentliga aktörer bidra till stärkt konkur-renskraft hos företagen och förnyelse av de of-fentliga tjänsterna i alla delar av landet.

97 99

98

41

42

Foto: Johnny Franzén/Johnér

43

4. En god service och förnyad välfärd

Under senare år har regeringen vidtagit åtgärder för att stärka och utveckla butiker och drivmedelsstationer i många landsbygder. Det är också viktigt att alla i Sverige, oavsett bostadsort, har tillgång till offentligt finansierad service.

101

100

Insatser som syftar till en god tillgänglighet till kom-mersiell och offentligt service är viktiga för att skapa miljöer där det är attraktivt att bo och arbeta och att starta och driva företag. Under senare år har regering-en därför vidtagit åtgärder för att stärka och utveckla butiker och drivmedelsstationer i många landsbygder. Det är också viktigt att alla i Sverige, oavsett bostads-ort, har tillgång till offentligt finansierad service.

Insatserna inom serviceområdet har därför utveck-lats genom en mängd åtgärder, som tillsammans väntas bidra till en god tillgänglighet. Nya samver-kanslösningar mellan olika servicegivare och nya lösningar med hjälp av modern informationsteknik utvecklas ständigt. Samverkanslösningarna ser ofta olika ut beroende på skilda lokala och regionala för-utsättningar.

Även inom området vård och omsorg ser regeringen positivt på valfrihet, flexibilitet och lokalt anpassade lösningar. Ett antal reformer syftar till att öka kvinnors och mäns valfrihet och därigenom deras möjligheter att finna flexibla lösningar som passar just deras livs-situation. Detta är betydelsefulla insatser i landsbygds-områden där servicen ibland är gles och befolknings-underlaget begränsat.

Regionala serviceprogram för ökad samordningRegionala serviceprogram ska samordna aktörer och insatser som görs för en ökad tillgänglighet till service. Under 2009 har regionala serviceprogram tagits fram av länsstyrelser och berörda regionala självstyrelseorgan samt samverkansorgan. Nu ska de genomföras under perioden 2010–2013.

uSyftet är att öka tillgängligheten till service för medborgare och företag eftersom det är en av många förutsättningar för hållbar tillväxt i alla delar av landet.

Ekonomiskt stöd till kommersiell serviceTillgänglighet till grundläggande service för med-borgare och företag är en av många förutsättningar för att kunna bo, leva och bedriva näringsverk-samhet. Ett viktigt verktyg i arbetet är Förordning (2000:284) om stöd till kommersiell service. De se-naste åren har ungefär 35 miljoner kronor årligen avsatts genom denna förordning i syfte att främja tillgängligheten till service. Tendensen är att om-fattningen av detta stöd ökar. År 2009 hade det to-tala beloppet preliminärt ökat till nästan 43 miljo-ner kronor. Detta stöd kombineras ofta med andra typer av insatser och är en viktig del i de regionala serviceprogram som genomförs i hela landet.uSyftet med stödet är dels att ge enskilda företag

inom dagligvaru- och drivmedelsbranscherna ökade möjligheter att utveckla sina verksam-heter, dels att upprätthålla lokal service som är viktig för alla andra lokala företag.

17 miljoner till lokalt anpassade servicelösningarOlika typer av landsbygder har olika behov och för-utsättningar för att upprätthålla en god kommer-siell service. Nu finns möjlighet att söka projekt-medel inom programmet Lokala servicelösningar. Programmet har tre fokusområden: samordning av kommersiell och offentlig service, företagens behov av service samt anpassade lösningar i servi-ceglesa områden. Regeringen har avsatt 17 miljoner kronor till detta arbete för åren 2009–2011.uSyftet är att utveckla lokalt anpassade lösningar

102

44

som tar hänsyn till varierande förutsättningar och behov, men också att finna mer generella metoder som kan fungera i olika delar av landet.

Ytterligare 30 miljoner till den regionala nivån för insatser för ökad tillgänglighet till serviceStrukturomvandlingar inom serviceområdet pågår kontinuerligt. För att möta dessa förändringar och stärka tillgången till dagligvaror och drivmedel har regeringen avsatt 30 miljoner kronor från mars 2009 till början av 2011, utöver det som årligen be-viljas på den regionala nivån. Att samordna olika typer av service, såväl kommersiell som offentlig, kan ytterligare stärka såväl dagligvarubutiker som drivmedelsstationer av strategisk betydelse. De ökade medlen möjliggör också genomförande av olika typer av kompetens- och utvecklingsprogram riktade till lokala servicegivare.uExtra medel, 30 miljoner kronor, har avsatts för

insatser i syfte att bevara och utveckla servicen, i första hand tillgången till drivmedel i så kal-lade serviceglesa områden.

Goda idéer för att utveckla serviceLänsstyrelserna i Värmlands och Dalarnas län fick i december 2008 regeringens uppdrag att utreda och sprida kunskap om framgångsrika insatser inom området kommersiell service. Mot bakgrund av genomförda och aviserade nedläggningar av ben-sinstationer i många landsbygdsområden ingick i uppdraget att särskilt uppmärksamma åtgärder som rör tillgänglighet till drivmedel. Även insat-ser som rör samverkan mellan kommersiell och offentlig service skulle beaktas. I slutrapporten konstateras att det runt om i landet finns många goda exempel på kreativa metoder att lösa tillgäng-ligheten till service.uSyftet med uppdraget var att ge bättre underlag

för olika aktörer i deras arbete med att stärka den kommersiella servicen, främst rörande till-gängligheten till drivmedel.

Insatser inom landsbygdsprogrammet för ökad tillgänglighet till serviceEn av prioriteringarna inom Sveriges landsbygds-program 2007-2013 är att främja en god livsmiljö och livskvalitet i landsbygderna. Det gäller till ex-empel insatser som förbättrar tillgängligheten till service och infrastruktur som är viktiga förutsätt-ningar för utveckling av företagande och boende. Under programperioden har 27 miljoner kronor per år avsatts för grundläggande tjänster för ekono-min och befolkningen i landsbygderna. Vidare har 30 miljoner kronor per år avsatts för infrastruktur som är av betydelse för jord- och skogsbruk. För att ytterligare öka diversifiering och förbättra livskva-liteten i landsbygderna har dessutom 180 miljoner kronor per år avsatts till insatser inom Leader. Där-utöver kommer 63 miljoner kronor per år under 2010-2013 att satsas på bredbandsutbyggnad. I de ovan angivna beloppen ingår såväl EU-medel som svenska offentliga medel.u Satsningarna inom landsbygdsprogrammet syf-

tar till att skapa goda möjligheter att genomföra insatser som främjar tillgången till lokal service och infrastruktur i olika landsbygder.

Förbättrad service genom myndighetssamverkanArbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skat-teverket har etablerat gemensamma lokala servi-cekontor i syfte att ge förbättrad service till med-borgare och företag i alla delar av Sverige. 2007 tillsattes en utredning för att stödja och utveckla dessa kontor och andra samverkansinitiativ yt-terligare, bland annat med kommuner och ideella organisationer. Den lämnade sitt slutbetänkande i mitten av november 2009. Regeringen lämnade i mars 2010 propositionen Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt (2009/10:175) till riksdagen. Där slår regeringen fast att alla bör så långt som möjligt har en likvärdig tillgång till service. Den samverkan som inletts mellan myn-digheter med behov av lokal närvaro bör utvid-gas och fördjupas. Ett långsiktigt mål bör vara att grundläggande lokal statlig service kan förmedlas via gemensamma servicekontor eller andra gemen-samma kontaktpunkter. Utvecklingen av den lo-kala statliga servicen bör ske i dialog med berörda kommuner. En ökad samverkan mellan offentlig och kommersiell service är viktig för att skapa att-raktiva miljöer i gles- och landsbygder.uSyftet med en ökad samverkan mellan myndig-

heter, kommuner och kommersiella servicegi-vare är att ge förbättrad service till medborgare och företag i alla delar av Sverige.

Poliser i alla delar av landetRegeringens mål är att det ska finnas en synlig och effektiv polisverksamhet i alla delar av landet, även i mindre tätorter och i landsbygdsområden. Poli-sen ska kunna fullgöra sina skyldigheter gentemot allmänheten på ett likvärdigt sätt oavsett var man bor. Regeringens mål om att det ska finnas 20 000 poliser i Sverige kommer att uppfyllas under juni månad 2010.u Genom regeringens satsning på fler poliser ska-

pas bättre förutsättningar för att polisen ska kunna bidra till att minska brottsligheten och klara upp fler brott i alla delar av landet.

Räddningstjänst i alla delar av landetRäddningsstyrkor organiserade med deltidsan-ställd personal, eller räddningsman i beredskap, är en vanlig lösning som har särskilt stor betydelse för räddningstjänstverksamheten i många lands-bygder. För att säkra en fortsatt hög kompetens som är likvärdig över hela landet bör utbildningar av denna personal genomföras med fortsatt statligt finansiellt stöd. Flera kommuner uppger dock att de har problem att rekrytera personal. För att mot-verka detta måste arbetet med skydd mot olyckor utvecklas, särskilt när det gäller rekrytering, nya ar-betsformer och ett ökat jämställdhetsarbete. Myn-digheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har under 2009 beslutat om ett handlingsprogram för ökad jämställdhet och mångfald inom den kom-

103 106

107

104

105

108

45

munala säkerhetsarbetet. Det är också vanligt med samverkan framför allt mellan mindre kommuner för att tillgodose behovet av kompetens. En möjlig utveckling är också samverkan med ordnings- och akutsjukvårdsfrågor.uInsatserna syftar till att alla människors liv, häl-

sa och egendom ska ges tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor i hela landet med hänsyn till lokala förhållanden.

Omreglering av apoteksmarknadenRegeringen har konkurrensutsatt apoteksmarkna-den, och därmed skapat förutsättningar för fler apotek med längre öppettider. Fler aktörer har gi-vits möjlighet att bidra till en säker, tillgänglig och kundanpassad läkemedelsförsörjning. Det har ock-så blivit möjligt att sälja vissa receptfria läkeme-del även på andra platser än apotek. Systemet med apoteksombud fyller en viktig funktion i många landsbygder, inte minst för många äldre kunder. Apoteket AB:s ensamrätt att bedriva detaljhandel med vissa läkemedel och varor upphörde den 1 juli 2009. Sammantaget har detta skapat nya affärsmöj-ligheter för småföretagande i alla delar av landet.u Motivet för att konkurrensutsätta apoteks-

marknaden är att skapa en effektivare marknad med ökad tillgänglighet till läkemedel i alla de-lar av landet samt att skapa en nedåtpress på lä-kemedelspriser.

God tillgång till grundläggande betaltjänsterTillgång till grundläggande betaltjänster ska i för-sta hand tillhandahållas av marknaden. Staten har dock ett ansvar för de orter och de områden där marknaden inte löser detta. En upphandling har därför genomförts av vissa grundläggande betal-tjänster i ett antal orter och landsbygdsområden och för äldre personer och personer med funk-tionshinder i landsbygder. Det är viktigt att på olika sätt stödja marknadsdrivna initiativ och angeläget att finna nya tekniska lösningar. Därför har reger-ingen givit Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att i samverkan bland annat med marknadens aktö-rer och länsstyrelser främja och stimulera framväxt av marknadsdriven hantering av dagskassor. Re-geringen har även givit PTS i uppdrag att i utreda och analysera bland annat hur grundläggande be-taltjänster efter 2012 ska tillhandahållas, särskilt till äldre personer och personer med funktionshinder, då avtalet om de upphandlade tjänsterna löper ut. I uppdraget ingår att analysera möjligheterna att an-vända elektroniska kommunikationstjänster.uMålet med regeringens insatser är att alla i sam-

hället ska ha tillgång till grundläggande betal-tjänster till rimliga priser.

God tillgång till grundläggande posttjänsterRegeringen kommer att lämna en proposition om en ny postlag till riksdagen under våren 2010. I den föreslås att den samhällsomfattande posttjänsten, som tillförsäkrar boende och verksamma i hela landet en god postservice, ska ha samma omfatt-ning och kvalitet som hittills. Den samhällsom-

fattande posttjänsten innebär till exempel att alla medborgare och företag i landet ska kunna kan ta emot brev och andra försändelser som väger högst 20 kilogram. Post- och telestyrelsen har med stöd av postlagen pekat ut en operatör (Posten AB) som ska sköta den samhällsomfattande posttjänsten.

För att garantera en god postservice även för äldre och personer med funktionshinder i lands-bygdsområden har en särskild upphandling av posttjänster genomförts för dessa grupper, en så kallad utsträckt postservice.u En väl fungerande postservice betyder mycket

för medborgare och företag i hela Sverige. En grundläggande utgångspunkt med regeringens förslag till en ny postlag är att det även fram-över ska finnas en god postservice i alla delar av landet.

Kommunalt vårdnadsbidrag ger större flexibilitetEn modern familjepolitik måste enligt regeringen utgå från att familjer är olika och har olika önskemål och behov. Det är viktigt med valfrihet och flexibi-litet. Kommunerna har därför fått möjligheter att införa ett kommunalt vårdnadsbidrag som delvis kan anpassas efter lokala behov och förutsättningar. Familjepolitiken ska också underlätta för föräldrar att kombinera yrkesliv med familjeliv. Genom in-förandet av ett vårdnadsbidrag ges ökade möjlighe-ter för både kvinnor och män att vara hemma och vårda sina barn under den period barnet är mellan ett och tre år.uGenom införandet av ett vårdnadsbidrag ges öka-

de möjligheter att skapa en flexibel barnomsorg. Denna flexibilitet och möjlighet till lokal anpass-ning är viktig också i våra olika landsbygder.

Ökad mångfald av företag och valfrihet inom barnomsorgenFör att ytterligare öka mångfalden och valfriheten inom barnomsorgen har regeringen infört en så kallad barnomsorgspeng, som innebär att ett kom-munalt bidrag följer barnet till den verksamhet föräldrarna själva väljer. Barnomsorgspengen be-döms få stor betydelse genom att den ytterligare ökar mångfalden och valfriheten för föräldrar när det gäller omsorgen om sina barn.uReformen ökar möjligheterna till lokala och

enskilda initiativ samt för småföretagande i landsbygderna. Reformen underlättar också för kvinnor och män att anpassa sig till de särskilda förutsättningar för försörjning som ofta finns i olika landsbygder.

Viktigt med valfrihet inom vård- och omsorgstjänsterLagen om valfrihetssystem (LOV), som trädde i kraft den 1 januari 2009, innebär att landsting och kommuner frivilligt kan besluta att införa system där patienter och brukare själva får välja vårdgivare eller utförare inom hälso- och sjukvård och om-sorg. I ett valfrihetssystem följer ersättningen för utförd vård eller omsorg patienten eller brukaren

Se även insats 6

Se även insats 6

Se även insats 6

109

112

114

110

111

113Se även insats 6

46

till den utförare som han eller hon har valt. Valfri-hetssystem innebär att en verksamhet som når upp till kommunens eller landstingets krav på hur vård och omsorg ska utföras, får etablera sig fritt. Verk-samheten kan till exempel drivas som privatägt ak-tiebolag, enskild firma eller en ideell förening.

Lagen gynnar en framväxt av nya utförare, små företag och idéburna utförare. Väl utvecklade val-frihetssystem underlättar för små entreprenörer att etablera sig, även i olika typer av landsbygder. Regeringen har bedömt att kommunerna är i be-hov av stöd för att förbereda och utveckla valfri-hetssystem inom äldre- och handikappomsorgen. Därför har regeringen beslutat att fördela 305 miljoner kronor till kommuner för att förbereda och utveckla valfrihetssystem. Detta gör att även befolkningsmässigt små kommuner har goda möj-ligheter att införa systemet. Redan nu, ett drygt år efter införandet av LOV, och trots att det är frivil-ligt, bor nära två tredjedelar av Sveriges befolkning i en kommun som har infört eller beslutat att in-föra fritt val enligt LOV.

u Flexibilitet och lokalt anpassade lösningar stär-ker utvecklingskraften i alla delar av landet.

Vårdval i primärvårdenFrån och med den 1 januari 2010 är det obligatoriskt för landstingen att tillämpa lagen om valfrihetssys-tem (LOV) inom primärvården (så kallat vårdvals-system). Detta innebär att samtliga svenska med-borgare har rätt att välja mellan olika vårdgivare inom primärvården. Regeringen har lämnat ett bidrag om drygt 40 miljoner kronor för att stödja landstingen vid införandet av vårdvalssystem.u Företag och organisationer får bättre möjligheter

att etablera en verksamhet inom primärvård, och patienterna får fler vårdgivare att välja mellan. Detta kan väntas leda till en förbättrad tillgäng-lighet, också för boende i olika landsbygder.

Se även insats 6

Se även insats 6

75

75

115

I ena stunden säljer Rikard Ohlin motorolja, nästa huvudvärkstabletter. Han rekommenderar vinsorter till middagsbjudningar med ena handen och lånar ut böcker med den andra. Rikard är lanthandlaren som utökat sin verksamhet genom ombudsmannaskap och som aldrig behöver ha tråkigt på jobbet.

– Vissa dagar känner jag mig som killen i SOS Säll-skapsresan, han som jobbar i hamnen och byter mössa varje gång han byter syssla, säger Rikard och skrattar. Det är väldigt krävande att vara i så många branscher samtidigt, jag måste ju läsa på och lära mig en massa nya saker hela tiden, men det är bara roligt.

Nya lösningarNär Rikard tog över ICA Sillerud för drygt 20 år se-dan var det första han gjorde att flytta hela butiken närmare E18 – den största vägen i närheten. Han såg redan då utmaningarna i att driva en lanthan-del framgångsrikt och förstod att flytten skulle öka chanserna till överlevnad.

– Jag har hela tiden varit öppen för nya lösningar, nya sätt att utveckla verksamheten och att få kun-

derna att stanna i bygden, något som ombudsman-naskapet är ett bra exempel på, säger Rikard.

Internetbaserad plattformRikard har fått möjligheten att bygga ett service-kontor i butiken och därmed fungera som ombud för ett antal statliga, kommunala och lokala aktö-rer. Kunderna kan få personlig service fyra tim-mar varje vardag. Så länge butiken är öppen kan de dessutom nå alla tjänster från kontorets datorer via en internetbaserad plattform.

– Lösningen sparar tid och skonar miljön efter-som kunderna slipper åka runt för att uträtta sina ärenden. Det har inneburit ytterligare en chans för oss boende i Sillerud att leva och verka där vi trivs allra bäst, avslutar Rikard.

På servicekontoret kan kunderna bland annat uträtta bank-ärenden, skriva ut blanketter från Försäkringskassan, Skat-teverket, Polisen, Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen, be-ställa och skriva ut tåg-, buss- och flygbiljetter samt låna och lämna tillbaka böcker från biblioteket.

Lanthandlare aktiv i många branscher

Internetbaserad plattform – en lösning som sparar tid och skonar miljön.

SB

Foto

: San

dra

Baq

irjaz

id, M

artin

Sva

land

er

47

Hundratals grönsiskor utanför fönstret. Älgar. Stjärn-himlen en klar natt. Abborre och gädda i sjön. Mänsklig närhet och extra omtanke. Allt detta anför Owe Nordling som förklaringar till varför han arbetar så ihärdigt för sin by Högboda och varför han käm-par för att sprida By-mackens koncept till varje litet samhälle.

Owe vet vad som kan hända. Han har sett det ske på alltför många orter för att inte spjärna emot när det nalkas.

– Samhällets mack säljer alltför små volymer bensin, oljebolagen bedömer att det inte är lönt att fortsätta leverera och macken tvingas stänga. För-svinner macken så försvinner lanthandeln inom några år och utan butik sjunker huspriserna med 10-20 procent. Alla framtidsmöjligheter skärs av eftersom inga barnfamiljer etablerar sig i en by utan lokal handlare, konstaterar Owe.

Tillräckligt stora tillsammansOrden låter dystra men Owe låter sig inte nedslås. Han letar lösningar i stället. En av lösningarna är ett koncept som kallas By-macken som har utveck-lats i samarbete med organisationen ”Hela Sverige ska leva”.

Konceptet går ut på att många små mackar re-gionalt går samman under varumärket By-macken

och agerar i gemensam sak. Genom att samordna upphandlingar av bränsle blir volymerna tillräck-ligt stora för bolagen att leverera. Går mackarna samman har de dessutom ett bättre förhandlings-läge vid större investeringar.

– Om varje enskild mackägare ska köpa kortpela-re till bensinpumparna så kostar de i runda slängar 100 000 kronor styck. Är det däremot elva mackä-gare som gör en gemensam förfrågan så kommer de kanske ner i 70 procent av det priset, hävdar Owe.

Handla lokaltBlotta existensen av serviceanrättningar på landsbyg-den är inte lösningen på landsbygdens problem, det gäller förstås att människor utnyttjar dem också.

– Vi som bor på landsbygden behöver fundera kring huruvida vi kan leva med konsekvenserna av att en mack eller en lanthandel försvinner - mer tid på vägarna, högre bensinkostnader, förlorade vär-den i fastigheterna och så vidare. Vill vi inte leva på det viset krävs att vi alla ändrar våra konsumtions-vanor, att vi handlar så mycket vi kan lokalt och bara gör kompletteringar centralt, avslutar Owe.

By-macken® är ett registrerat varumärke som innehas av ”Hela Sverige ska leva”.

By-macken ger landsbygden växtkraft

Tillgänglig vård i hela landet med modern informationsteknikDistansvård med hjälp av olika IT-lösningar är nu en väletablerad form som används i nästan alla landsting. Regeringen har tagit fram en nationell IT-strategi för vård och omsorg. E-hälsa har också varit en högt prioriterad punkt på agendan under Sveriges EU-ordförandeskap hösten 2009.uInsatser för att främja vård med hjälp av olika

IT-lösningar underlättar samverkan mellan vårdenheter och gör det möjligt att erbjuda spe-cialiserad och högkvalitativ vård i alla delar av landet.

Utvecklat folkhälsoarbete i landsbygderMänniskors hälsa är i mindre kommuner och vissa landsbygder något sämre än i andra delar av landet. Statens folkhälsoinstitut har bland annat därför initierat ett arbete där institutet, i samarbete med ett antal små kommuner, söker nya former för att bedriva folkhälsoarbete. Statens folkhälsoinstitut

har under 2009 tagit fram en metodhandbok om folkhälsoarbete i små kommuner. Metodhandbo-ken lanserades på en nationell konferens i novem-ber 2009.uSyftet med insatserna är att stärka folkhälsan i

landsbygdsområden.

Det kommunalekonomiska utjämningssystemetRegeringen kommer att fortsatt verka för likvär-diga förutsättningar för människor i hela landet, oavsett var man bor. Detta innebär bland annat att kommuner och landsting ska ges förutsättningar att ge alla medborgare en god och likvärdig skola, vård och omsorg.uI syfte att värna utjämningssystemet har reger-

ingen beslutat att tillsätta en parlamentarisk kommitté för att utvärdera och utreda systemet (dir. 2008:110). Kommittén ska redovisa sitt upp-drag senast den 30 april 2011.

116

117

118

SB

Foto

: San

dra

Baq

irjaz

id

48Foto: Maskot

49

5. Förbättrade kommunikationer och förbättrad infrastruktur

Bra infrastruktur och kommunikationer är centrala förutsättningar för att skapa en god tillgänglighet för företag samt hel- eller deltidsboende och besökare i våra landsbygder!

119

Bra infrastruktur och kommunikationer är centrala för-utsättningar för att skapa en god tillgänglighet för före-tag samt hel- eller deltidsboende och besökare i våra landsbygder. Detta krävs för att människor ska kunna knyta ihop boende och arbete, nå grundläggande ser-vicefunktioner, driva företag, utöva fritidsaktiviteter etc. Förhållandena i landsbygderna ställer höga krav på flexibla kommunikationslösningar och en robust och tillgänglig infrastruktur med bra kapacitet.

IT och goda elektroniska kommunikationer är en grundläggande förutsättning för företagande, syssel-sättning och en effektiv förvaltning samt för att för-enkla tillvaron för boende och besökande i alla lands-bygder.

Förutsättningarna för olika kommunikationsformer är delvis annorlunda i landsbygder än i tätorter och städer. Verksamheter och boende är mer utspridda i landsbygder vilket gör det svårare att finna effek-tiva lösningar. I landsbygdsområden finns samtidigt många företag med stor betydelse för hela Sveri-ges ekonomi, inte minst genom stora exportinkom-ster. Vissa av dessa verksamheter ställer krav på ett transportsystem som klarar många och tunga trans-porter av råvaror och bearbetade produkter. Flera andra näringar som turistnäringen och olika former av testverksamhet ställer också speciella krav. Bättre resmöjligheter som gör att fler företag och mer ar-betskraft kan nå varandra inom större områden, så kallad regionförstoring, är också viktiga inte minst för

de tätortsnära landsbygderna. Där avstånden är rik-tigt långa är dock regionförstoring genom längre resor inte ett alternativ, men då kan bland annat goda elek-troniska kommunikationer kompensera till viss del.

Företag och boende i landsbygdsområden har ock-så ett stort och ökande behov av att hantera och över-föra information. Tillgängliga och robusta elektroniska kommunikationer med hög överföringskapacitet är i dag en grundläggande förutsättning för hållbar tillväxt, sysselsättning och företagande, liksom för att förenkla vardagen för människor, i alla delar av Sverige.

En bredbandsstrategi för SverigeRegeringen beslutade i november 2009 om Bred-bandsstrategi för Sverige. Det övergripande målet i bredbandsstrategin är att Sverige ska ha bred-band i världsklass. I strategin anges att år 2015 bör 40 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, år 2020 hela 90 procent. Alla hushåll och företag bör också ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. uTillgång till en väl utbyggd och fungerande in-

frastruktur för bredband är en förutsättning för att konsumenter, företag och offentlig sektor i alla delar av landet ska kunna använda tjänster och service på Internet. Det är också en förut-sättning för utvecklingen av nya tjänster som förenklar vardagen och skapar tillväxtmöjlighe-ter för företag.

50

Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikationEn säker, snabb och tillgänglig elektronisk kom-munikation och telefoni förenklar vardagen och förbättrar livskvaliteten för medborgare. Alla delar av samhället drabbas om telefoni och annan elek-tronisk kommunikation faller bort. Post- och tele-styrelsen (PTS) driver tillsammans med aktörerna inom sektorn ett offentligt-privat samarbete för robusta elektroniska kommunikationer. Kostnader för markarbeten, till exempel grävning, schaktning och nedläggning av rör svarar för den största ande-len av den totala kostnaden för att bygga bredband. Regeringen har därför infört stöd för samtida kana-lisation, det vill säga för att lägga ner till exempel tomma rör som sedan kan användas för bredband, samtidigt som man gör andra infrastrukturarbeten.

Arbetet för driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation fortsätter och stärks. Regeringen har för 2010 ett anslag om 195 miljoner kronor för åtgärder på området.uInsatserna syftar till driftsäkra och tillgäng-

liga elektroniska kommunikationer även i våra landsbygder vilket är en grundförutsättning för utveckling och tillväxt i alla delar av landet.

Satsningar på bredband inom landsbygdsprogrammet Inom landsbygdsprogrammet har det skapats goda möjligheter att genomföra insatser som främjar tillgången till infrastruktur. Syftet är att med ut-gångspunkt i lokala behov öka tillgängligheten på bredband i landets glesbefolkade områden bland annat för att stärka företagens konkurrenskraft. Regeringen har beslutat om satsningar på bred-band inom ramen för landsbygdsprogrammet på 253 miljoner kronor med beräknad start år 2010 och utbetalningar till och med år 2015.uBetydande medel satsas de närmaste åren på

elektroniska kommunikationer i Sveriges lands-bygder. Insatsen gynnar företagsutveckling och underlättar tillvaron för de boende.

Samhällsomfattande telefonitjänstRätten till samhällsomfattande telefonitjänst om-fattar anslutning till det allmänna telefonnätet. Denna anslutning ska göra det möjligt att ringa lo-kala, nationella och internationella samtal, använ-da telefax samt datakommunikation som medger funktionellt tillträde till Internet med i dagsläget minst 20 kbit/s. Det finns områden där det inte är kommersiellt lönsamt för marknaden att investera i infrastruktur eller erbjuda dessa tjänster. Där kan Post- och telestyrelsen (PTS) utse en operatör som bedöms lämplig, att säkerställa tillgängligheten till dessa tjänster till ett överkomligt pris. Regeringen har dessutom under 2010 anslagit 2,5 miljoner kro-nor för att se till att de hushåll som haft telefoni-möjligheter, men som riskerar att bli av med dessa, får fortsatt tillgång till telefoni.

De samhällsomfattande tjänsterna utgör även en del av en bredare målsättning i Sverige såväl som på ett europeiskt plan, att på sikt tillgodose hög an-

vändning av IT och Internet vilket inkluderar goda möjligheter att använda elektroniska samhälls-tjänster och service via bredband. Den här målsätt-ningen omfattar alla, såväl de som bor i städer som de som bor i mer glesbebyggda områden.uÅtgärderna säkerställer tillgången till den sam-

hällsomfattande telefonitjänsten, en grundläg-gande förutsättning för att kunna bo, leva och driva företag i landsbygderna.

Utveckling av e-förvaltningArbetet med att stärka e-förvaltningen handlar inte enbart om effektivitet. Det handlar också om att stärka demokratin och skapa goda förutsätt-ningar för att förädla den information som finns tillgänglig inom den offentliga sektorn. Näringsli-vet ska stödjas genom förenklingar för företagen, både när det gäller att lämna uppgifter till myn-digheter och att ta del av offentlig information. E-förvaltningen ska bidra till att minska företagens administrativa kostnader. Det övergripande målet är att Sverige ska återta en ledande position inom elektronisk förvaltning. För att kraftsamla utveck-lingen av e-förvaltningen och skapa goda möjlig-heter för myndighetsövergripande samordning tog regeringen i mars 2009 beslut om att bilda en de-legation för e-förvaltning. Delegationen ska leda och samordna arbetet med att utveckla IT-basera-de tjänster och lösningar i staten. E-delegationen ska dessutom öka samspelet mellan regeringen, myndigheter, kommuner, landsting och näringsliv samt ansvara för att samordna IT-standardisering-en inom staten.uRegeringen anser att det är viktigt att medbor-

gare och företagare i alla delar av landet enklare, snabbare och billigare ska kunna dra nytta av of-fentliga e-tjänster.

Frigjorda TV-frekvenserRegeringen fattade i december 2007 beslut om sändningsutrymme för TV-sändningar. En konse-kvens av beslutet är att utrymmet i det så kallade 800 MHz-bandet blir tillgängligt för andra kom-munikationstjänster än TV. Sverige är ett av de första länderna i världen som på detta sätt beslu-tar om hur dessa frigjorda TV-frekvenser, den så kallade digitala utdelningen, ska användas. Genom beslutet skapas nya och alternativa användnings-områden för den begränsade naturresurs som frek-vensutrymmet utgör. Likartade beslut har därefter fattats av ett tiotal andra länder inom EU. Beslutet är av stor vikt för kommunikationssektorn efter-som det rör sig om ett frekvensområde som har särskilt goda egenskaper för att erbjuda mobila bredbandstjänster med god geografisk täckning. Efterfrågan på mobila bredbandstjänster har ökat kraftigt under senare år och beslutet är därför också av stor betydelse eftersom det ger förutsättningar för operatörer att erbjuda tjänster som motsvarar denna efterfrågan.uBeslutet främjar utvecklingen av mobila bred-

bandstjänster vilket är särskilt viktigt i många landsbygdsområden.

123

121

122

124

120

51

Kraftig satsning på transportinfrastrukturen i hela SverigeRegeringen har den 29 mars 2010 fastställt den na-tionella planen för transportsystemet 2010–2021 och fastställt ekonomiska ramar för länsplanerna för re-gional transportinfrastruktur 2010–2021. Beslutet innebär att regeringen satsar 417 miljarder kronor på infrastrukturen under tolv år. Dessutom tillkom-mer medfinansiering från kommuner, regioner, nä-ringsliv med flera på 65 miljarder kronor, samt in-täkter från banavgifter på cirka 15 miljarder kronor. Beslutet utgår från att transportsystemet ska under-lätta vardagen för människor och företag genom att erbjuda säkra, effektiva och miljöanpassade resor i alla delar av landet. Livskraftiga landsbygder har va-rit en av de utgångspunkter som legat till grund för valet av åtgärder. Resor och transporter bidrar till en önskad samhällsutveckling som bland annat inne-bär en ökad frihet att bo och leva där man vill och samtidigt ha tillgång till en god arbetsmarknad.

Regionerna har givits ett reellt inflytande över prioriteringarna, dels genom sin roll att ansvara för länsplanerna för regional transportinfrastruk-tur, dels genom att de givits ökade möjligheter att prioritera nationella investeringar. uSatsningarna ska säkra framkomlighet och till-

gänglighet för näringsliv och medborgare i alla delar av landet.

Ökade medel till enskilda vägar och färjorDet svenska vägnätet består av 98 300 kilometer statliga vägar, 41 000 kilometer kommunala gator och vägar samt cirka 280 000 kilometer enskilda vä-gar. Även vägar med lägre trafikflöden, såväl statliga som enskilda spelar en stor roll i vägtransportsys-temet genom att vara ”kapillärer” till de stora stat-liga vägarna. Underhållet av det enskilda vägnätet har under många år eftersatts, till stor del beroende på minskade statliga bidrag. Detta riskerar leda till kapitalförstöring och att de transportpolitiska må-len inte uppnås. Regeringen har från och med 2008 höjt anslagsposten Bidrag för drift och byggande av enskilda vägar med 100 miljoner kronor. Inom ramen för den så kallade närtidssatsningen har beslutats om ytterligare 150 miljoner kronor till investeringar på det enskilda vägnätet som en engångssatsning under 2009. Under 2010 höjdes anslagsposten med ytterligare 50 miljoner kronor. Nivån år 2010 är 917 miljoner kronor. Den 29 mars 2010 tog reger-ingen beslut om långsiktiga åtgärdsplaner för in-frastrukturen för perioden 2010–2021, och under denna period avsätts 12 miljarder kronor för statlig medfinansiering till drift och underhåll av enskilda vägar, det vill säga 1 miljard kronor per år. uRegeringens satsningar på enskilda vägar inne-

bär förbättrade möjligheter att driva företag och bo i Sveriges landsbygder.

Satsningar på drift- och underhåll av det statliga vägnätet och för allmänna färjorInom ramen för den så kallade närtidssatsningen gjordes 2009 en extra satsning på 400 miljoner kro-nor för tjälsäkring och bärighetshöjande åtgärder i det statliga vägnätet. Stora delar av detta kom även

landsbygderna till del. I den nationella planen för transportsystemet 2010–2021, som regeringen fast-ställde den 29 mars 2010, är ramen för drift och un-derhåll av statliga vägar totalt 136 miljarder kronor under hela planperioden. Den tilldelade ramen för drift och underhåll bidrar till att standarden på väg-nätet kan upprätthållas även med den prognostise-rade trafikökningen. Jämnare kvalitet uppnås på det lågtrafikerade vägnätet. Trafikverket ska verka för att en utjämning av leveranskvaliteten på väg-nätet över landet genomförs. Hög beredskap sätts in för att undvika störningar och stopp i trafiken på det högtrafikerade vägnätet. uRegeringens insatser leder till förbättrad fram-

komlighet på vägnätet och ökad kundnytta i form av minskade restider i alla delar av landet.

Satsningar på det lågtrafikerade järnvägsnätetI den nationella planen för transportsystemet 2010–2021 som regeringen fastställde den 29 mars 2010 är ramen för drift och underhåll av hela det statliga järnvägsnätet 64 miljarder kronor under planperioden. Detta kommer hela landet till del. I landsbygdsområden finns det också en större andel lågtrafikerade banor. Delar av det lågtrafike-rade järnvägsnätet kan ha en viktig funktion som matarlinjer till de större stråken. I infrastruktur-propositionen Framtidens resor och transporter prop. 2008/09:35 fastslogs, att Banverket i samråd med övriga transportmyndigheter och regionala organ skulle analysera vilka av dagens lågtrafikerade ba-nor som utifrån ett samhällsekonomiskt perspek-tiv bör övervägas att rustas upp till högre standard, och för vilka banor standardhöjande åtgärder inte krävs för att upprätthålla funktionen. Ett antal åt-gärder i den långsiktiga planen avser lågtrafikerade banor. Trafikverket bör under planeringsperioden 2010–2021 löpande, i dialog med regioner och ope-ratörer, se över möjligheterna att vidta ytterligare åtgärder på lågtrafikerade järnvägar.uRegeringens insatser för trafiken på det lågtra-

fikerade järnvägsnätet främjar såväl företagande som boende i landsbygderna.

Ökat regionalt och lokalt inflytande över flygplatserEtt antal förändringar har genomförts inom flyg-området. Regeringen har utsett ett antal basflyg-platser runt om i landet, som ägs av staten. Regio-nerna ges möjlighet att ta ett större ansvar för de flygplatser som inte ingår i detta basutbud. Drift-bidraget till icke statliga flygplatser ges med sam-ma villkor som i dag till och med 2011. Med början 2012 överförs delar av bidraget till de regionala pla-nerna. Det blir på så sätt upp till regionerna om de vill prioritera dessa medel antingen till drift av flygplatser eller till andra åtgärder inom transport-systemet. Det kvarvarande driftbidraget ska kunna ges till de flygplatser där Rikstrafiken upphandlar transportpolitiskt motiverad flygtrafik. Dessa flyg-platser ligger i gles- och landsbygder och spelar en mycket viktig roll för att hela landet ska ges en till-fredsställande transportförsörjning.uGenom insatserna inom flygområdet ökar re-

gionernas inflytande över prioriteringarna inom

128

125

129

126

127

52

transportsystemet samtidigt som tillgänglighe-ten med flyg i alla delar av landet säkerställs.

Ny lagstiftning för kollektivtrafikenDet är viktigt att skapa en lagstiftning som förbätt-rar förutsättningarna för att fler ska välja kollektiv-trafik. Regeringen överlämnade den 8 april 2010 en proposition till riksdagen om en ny moderniserad kollektivtrafiklag. Redan tidigare hade riksdagen beslutat att öppna marknaden för persontrafik på järnväg från och med 1 oktober 2010. Nu avskaffas även den begränsning som hindrat bussföretag att bedriva lokal och regional kommersiell kollektiv-trafik. Därigenom ökas dynamiken på kollektiv-trafikmarknaden, vilket kan bidra till större utbud av kollektivtrafik och ökat resande. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna, i dag kallade för tra-fikhuvudmän, ska också kunna organisera kollek-tivtrafik över länsgränserna utan att först behöva ansöka hos regeringen. Även i landsbygdsområden är det viktigt med kollektivtrafik. Här handlar det framför allt om att ge människor ett alternativ till personbilen och att skapa resmöjligheter för perso-ner utan bil, inte minst ungdomar och äldre. För att utnyttja offentliga medel optimalt och skapa en god tillgänglighet i dessa områden behövs dock en väl fungerande samordning av olika sorters kol-lektivtrafik. Även den nya lagstiftningen möjliggör att olika former av kollektivtrafik samordnas.uDen nya kollektivtrafiklagen bidrar till en mer

dynamisk kollektivtrafikmarknad och till för-bättrade möjligheter för de regionala kollektiv-trafikmyndigheterna i länen att agera effektivt inom kollektivtrafikområdet.

Nationellt handlingsprogram för kollektivtrafikens långsiktiga utvecklingÅren 2007–2008 genomförde Banverket och Väg-verket, i samråd med kollektivtrafikbranschen, ett regeringsuppdrag för att utveckla kollektivtrafi-ken. Ett av delprojekten behandlade kollektivtra-fik i landsbygderna. Efter att regeringsuppdraget avslutats har arbetet fortsatt inom ramen för myn-digheternas ordinarie verksamhet. En av åtgärder-na syftar till utveckling av bytespunkter på lands-bygd. Huvudstrategin är att verka för effektiva linjestråk med bra anslutningsmöjligheter. Genom pendelparkeringar och matningar till stråk med mer trafik så gynnas både stråken och perifera om-råden. En annan åtgärd är att genomföra utveck-lingsprojekt för att förbättra anropsstyrd trafik i syfte att förbättra tillgänglighet och för att ersätta tidtabellsbunden linjetrafik med liten och oregel-bunden efterfrågan. Uppdraget att verka för kol-lektivtrafikens utveckling förs från och med den 1 april 2010 över till det nybildade Trafikverket.uGenom att utveckla och samordna de lösningar

och resurser som redan finns inom den allmänna och särskilda kollektivtrafiken kan man skapa mer kollektivtrafik för alla redan med befintliga resurser.

Avtal om interregional kollektivtrafikRikstrafiken hanterar för statens räkning trafikav-tal som är till för att förbättra den interregionala tillgängligheten där marknaden inte löser detta. Som medel har Rikstrafiken ett anslag på drygt 800 miljoner kronor per år för att upphandla inter-regional kollektivtrafik. Eftersom det framför allt är i landets mer glesbebyggda delar som behovet av statliga pengar finns för att upprätthålla en till-fredställande tillgänglighet finns berör de flesta av Rikstrafikens avtal landsbygdsområden.uRikstrafikens upphandlingar ökar den interre-

gionala tillgängligheten i gles- och landsbygds-områden.

Säkrare elförsörjning och sänkt elskatt i gles- och landsbygderElförsörjningen har en mycket stor betydelse för samhällets funktion, både för enskilda, företag och för samhällsservice. Distributionen av el är särskilt sårbar i landsbygder. Jordbruksföretag med djur-hållning är exempelvis mycket sårbara för elav-brott. Regeringen har därför tillsammans med de statliga myndigheterna inom elsektorn fortsatt att arbeta för en ökad leveranssäkerhet för elkunder. Omfattande resurser läggs av de statliga myndig-heterna på att öka beredskapen för hantering av oförutsedda händelser under såväl normala drifts-situationer som störningssituationer. Eftersom den nordiska elmarknaden är integrerad sker detta i samarbete med de övriga nordiska länderna.

Vidare har riksdagen på förslag av regeringen beslutat att från och med 2008 ytterligare sänka elskatten med 3,0 öre/kWh för hushåll i vissa om-råden i norra Sverige. Det gäller för samtliga kom-muner i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt för Sollefteå, Ånge, Örnsköldsviks, Ljus-dals, Malungs, Mora, Orsa, Älvdalens och Torsby kommuner. I dessa områden är skatten på el nume-ra 18,5 öre/kWh jämfört med 28,0 öre/kWh 2010 i övriga delar av Sverige. Den så kallade skatteut-giften på statsbudgeten för denna åtgärd beräknas 2010 uppgå till 880 miljoner kronor (netto).uRegeringen verkar för en säker och robust elför-

sörjning vilket är en grundförutsättning för att människor ska kunna bo och verka även i våra landsbygdsområden. Syftet med skattesänk-ningen i norra Sverige är att kompensera för klimatskillnader i landet.

133

130

131

132

53

Fiber en fråga om överlevnad

SB

Foto

: iSt

ockP

hoto

, Jak

ob F

ridho

lm/J

ohné

r, iS

tock

Pho

to, M

artin

Sva

land

er

– Vi bygger inte teknik, vi bygger livskvalitet, säger Sabine Zimmerl-Berg som är ansvarig för IT-infra-strukturen i Säffle kommun. Livskvalitet i det här fallet utgörs av 90 mil fiber på landsbygden och en fort-satt utbyggnad inom tätorterna. Syftet är att ge kom-munens företag och invånare schysst uppkoppling i ända upp till 70 år framåt i tiden.

Redan 2007 formulerade Säffle kommun en bred-bandsstrategi som sa att alla kommuninvånare och företag ska ha möjlighet att ansluta sig till höghas-tighetsnät med en kapacitet av minst 100 Mbit/s år 2011. Det var ett djärvt beslut som visade att politi-kerna tog bredbandsfrågorna på allvar.

– Landsbygdsföretagarna här i trakten ropade högt efter bredband, det var en ren överlevnads-fråga för dem, säger Sabine.

Ta emot tjänstesamhälletDe bredbandslösningar som kommunen fram till dess satsat på var oerhört bristfälliga. Långsamma och opålitliga. För entreprenörerna – i synnerhet de som är beroende av sina internationella kontakter – fanns inte tiden att vänta på bättre uppkoppling.

– Lyckligtvis var politiker, tjänstemän och lands-bygdens invånare helt överens om att bredband är avgörande för bygdens utveckling; för att vi ska kunna bo kvar och arbeta här. Förutsättningarna för att ta emot dagens och framtidens tjänstesam-

hälle finns helt enkelt inte utan ett kvalitativt bredband, menar Sabine.

Smarta och effektiva lösningarSedan beslutet om fiberutbyggnad fattades och nä-tet började läggas på plats har diskussionen i Säffle till stor del handlat om vilka möjligheter som öpp-nar sig med en stabil och snabb uppkoppling.

– Det finns en mycket aktiv dialog inom kom-munen om hur vi kan utnyttja den kommunika-tionskapacitet vi nu byggt. Tillsammans med bland annat äldrevården, skolan, socialtjänsten och den lokala räddningstjänsten tittar vi nu på hur vi kan utnyttja kommunikationsmöjligheterna för att skapa smarta och effektiva lösningar tillsammans, avslutar Sabine.

Bredband är avgörande för bygdens utveckling!

54Foto: Eva Sörell/Näringsdepartementet

55

6 Attraktivare landsbygder och ett ökat lokalt inflytande

Sveriges landsbygder är viktiga för hela vårt lands framtid! Genom att ta tillvara det engagemang och den utvecklingskraft som finns på landsbygderna skapas förutsättningar för tillväxt i hela landet. Därför är det viktigt att lyfta fram landsbygdernas värden och möjligheter.

134

135

Regeringen vill öka människors makt över sin vardag och deras möjligheter att påverka samhället. Männis-kor på landsbygden har ofta ett stort engagemang för sin bygd. Det är viktigt att landsbygdsbefolkningens röst hörs och att ungdomars engagemang, intressen och kunskaper tas tillvara för att utveckla landsbyg-derna. Föreningslivet är ofta en stark ekonomisk och social kraft, som genom initiativ och ideellt arbete synliggör landsbygderna och främjar utvecklingen. På små orter har föreningar en viktig roll, inte bara för barns och ungdomars aktiviteter och fritid, utan för hela bygdens utveckling.

Många upplever landsbygderna som attraktiva mil-jöer att bo i eller besöka under längre eller kortare perioder. Attraktiviteten hänger ofta samman med natur- och kulturmiljön. Möjligheterna att bruka utan att förbruka naturresurserna för att skapa tillväxt och arbetstillfällen i alla delar av Sverige ska utvecklas. Krav på åtgärder för att säkerställa en hållbar utveck-ling, formulerade som miljökvalitetsmål eller skötsel-mål för att bevara natur- och kulturvärden, ger också nya affärsmöjligheter för landsbygdsföretagare.

Landsbygdernas särskilda förutsättningar och möj-ligheter förbises och underskattas många gånger i politik och samhällsplanering. Goda förutsättningar för aktörer på den lokala nivån att påverka kommu-nala, regionala och nationella planerings- och utveck-lingsfrågor kan ytterligare stärka utvecklingskraften i olika landsbygder. Markanvändningen genomgår hela tiden stora förändringar. Jord- och skogsbruket blir till exempel allt viktigare för produktion av bio-massa för bland annat energiändamål. Många andra landsbygdsföretag är också markberoende, till exem-pel de som arbetar med landsbygdsturism, jakt och

fiske, vindbruk eller med att tillhandahålla tjänster och kollektiva nyttigheter. Konsekvenserna för lands-bygdernas företagande och boende måste noga prö-vas innan förändringar sker av regler som påverkar ägande- och nyttjanderätten för mark och vatten.

En ny politik för det civila samhälletLandsbygdernas föreningsliv är starkt och det är en viktig sammanhållande social och ekonomisk kraft som bör bevaras och utvecklas. Riksdagen beslu-tade i mars 2010 om propositionen En politik för det civila samhället prop. 2009/10:55. Denna politik ersätter den tidigare folkrörelsepolitiken. Målet för politiken är att förbättra villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin. Syftet är att i högre grad göra människor delaktiga och bidra till samhällsutveckling och välfärd. Vidare ska kunskap om det civila samhället fördjupas och spridas. I propositionen visas på den viktiga roll som den sociala ekonomin och det civila samhäl-lets organisationer kan ha i landsbygderna, bland annat genom att driva samhällsservice som annars skulle riskera att försvinna. Landsbygdernas sociala och ekonomiska utveckling bygger i högre grad än tätortens på ett samspel mellan privata, offentliga och ideella insatser. Lösningar kan finnas i alterna-tiva driftsformer och samspel mellan kommunen, näringslivet och föreningslivet.uRegeringen främjar aktivt det civila samhällets

utveckling. I landsbygderna är det civila samhäl-let ofta starkt och det är en viktig sammanhål-lande social och ekonomisk kraft som bör beva-ras och utvecklas.

Det statliga stödet till idrottenRegeringen överlämnade i februari 2009 en propo-sition Statens stöd till idrotten prop. 2008/09:126 till riksdagen med förslag om det framtida stödet till idrotten. Riksdagen har i maj 2009 antagit mål för statens stöd till idrotten. Syftet är att ge möjlighe-

56

ter för flickor och pojkar, kvinnor och män att mo-tionera och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse samt att ge flickor och pojkar, kvinnor och män positiva upplevelser av idrott som underhållning.uRegeringen främjar idrottsrörelsen. Den har

stor betydelse för många landsbygder, bland an-nat kan den bidra till den lokala utvecklingen och till en bättre folkhälsa.

De idéburna organisationernas betydelse och den sociala ekonominDe idéburna organisationerna spelar en stor roll i landsbygderna, bland annat vad gäller service och infrastruktur. För att stärka den ideella sektorn och tydliggöra rollerna mellan denna och staten beslöt regeringen år 2007 att inleda en dialog med idéburna organisationer inom det sociala området. Den 23 oktober 2008 fattade regeringen beslut om en överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom detta område samt Sveriges Kommuner och Landsting. Överenskommelsen har gemensamma vägledande principer samt åt-gärdsplaner för respektive part, och syftar till att främja framväxten av en större mångfald av utfö-rare och leverantörer inom hälso- och sjukvården samt omsorgen. Regeringen har också ställt medel till förfogande för att stimulera ungdomar att en-gagera sig i områden med låg organisationsgrad. I april 2010 avser regeringen att efter ett drygt års dialog med organisationer inom integrationsområ-det fatta beslut om ännu en överenskommelse.uDe idéburna organisationerna har stor betydelse

för utvecklingen i många landsbygdsområden.

Allmänna samlingslokalers betydelse för landsbygdernas utvecklingFör 2009 har cirka 32 miljoner kronor anslagits till allmänna samlingslokaler för bland annat lands-bygdens förenings- och kulturliv. I propositionen En politik för det civila samhället prop.2009/10:55 anges att stödet till allmänna samlingslokaler är långsiktigt viktigt eftersom de allmänna samlings-lokalerna utgör en infrastruktur för det civila sam-hället, föreningslivet och demokratin.uTillgången till allmänna samlingslokaler är en

viktig förutsättning för landsbygdernas utveck-ling och attraktivitet.

Leadermetoden stärker den lokala nivånFör att nyttja landsbygdsområdenas utvecklingspo-tential behövs innovativa och sektorsövergripande arbetsformer. Ett sextiotal så kallade Leaderområ-den har bildats. Det innebär att praktiskt taget alla landsbygder kommer att omfattas av Leaderarbetet, vilket avsevärt stärker det lokala inflytandet över de offentliga utvecklingsinsatserna för landsbygderna. Årligen anslås cirka 340 miljoner kronor av offent-liga medel för Leaderarbetet.uLeadergrupperna stärker det lokala inflytandet

över de offentliga utvecklingsinsatserna för landsbygderna. Den lokala förankringen i ut-

vecklingsarbetet ger goda förutsättningar för ett ökat antal företag och jobb i landsbygderna.

Landsbygdsorganisationernas betydelse för lokal mobiliseringDen kunskap om, och förståelse för, landsbygder-nas förutsättningar som dess organisationer kan tillföra i exempelvis olika planerings- och besluts-processer är av stor betydelse för att säkerställa ett heltäckande och fullgott beslutsunderlag. Att full-göra denna roll som landsbygdernas röst innebär samtidigt kostnader vilket gör att det i vissa fall kan vara motiverat med ekonomiska bidrag. Riks-organisationen Hela Sverige ska leva har beviljats ett kraftig höjt bidrag till totalt 41 miljoner kronor under 2008-2010. Bidraget ska bland annat använ-das till insatser som stimulerar lokal mobilisering, lokal utveckling och lokala servicelösningar. Reger-ingen beviljade i april 2009 Skärgårdarnas Riksför-bund 1,5 miljoner kronor för förbundets verksam-het med att stimulera och stödja lokal utveckling i landets skärgårdsområden under 2009. Ansökan om medel för 2010 bereds för närvarande.uEn viktig förutsättning för en levande dialog

mellan offentliga aktörer och landsbygdernas invånare är att det finns aktiva organisationer som kan föra landsbygdernas talan.

Ett utvecklat uppdrag till resurscentra för kvinnorRegeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att stärka jämställdheten i det regionala tillväxtarbe-tet. En av dessa åtgärder är ett förlängt och utveck-lat uppdrag till Tillväxtverket att fördela verksam-hetsbidrag till resurscentra för kvinnor, samt att på olika sätt stödja deras verksamhet. Regionala och lokala resurscentra för kvinnor finns i de flesta län över hela landet. Målet med den statliga finansie-ringen är att bidra till jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet genom att synliggöra kvinnors vill-kor, och att öka deras inflytande. Ett viktigt insats-område i uppdraget syftar till att förbättra kvin-nors villkor i våra landsbygdsområden.u Genom det förlängda och utvecklade uppdraget

till Tillväxtverket kan resurscentrens roll stär-kas och deras förutsättningar att verka och nå resultat öka.

Ökat inflytande för ungdomar i landsbygdernaAlla ungdomar ska ha tillgång till välfärd och in-flytande. Regeringen arbetar för att främja ungas inflytande. Regeringskansliet har gjort en kart-läggning av hur bland annat ungdomars medverkan tillgodoses i arbetet med landsbygdsprogrammet på lokal och regional nivå. Den halvtidsutvärde-ring av landsbygdsprogrammet, som ska redovisas i november 2010, kan ge ytterligare kunskap om ungdomars medverkan i genomförandet av pro-grammet.uMålsättningen är att öka ungas inflytande i

landsbygderna.

136

137

138

139

140

141

57

Ökat lokalt inflytande i samhällsplaneringenRegeringen menar att den lokala nivåns roll i den kommunala översiktplaneringen är viktig. Den 23 mars 2010 överlämnades propositionen En enklare plan- och bygglag prop. 2009/10:170. I den föreslås att kommunens invånare ska lyftas fram tydligare i syfte att stärka det demokratiska inslaget i arbe-tet med översiktsplaner. Det planeringsunderlag som redovisas i samrådet ska vara av betydelse från nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt. De nuvarande bestämmelserna att be-rörda myndigheter och sammanslutningar som har ett väsentligt intresse av översiktsplaneringen ska ges möjlighet att delta i samrådet tydliggörs i för-slaget till ny plan- och bygglag. Med sammanslut-ningar avses såväl bransch- och intresseorganisatio-ner som lokala föreningar och grupper. Sambanden mellan översiktsplanen och till exempel regionala tillväxt- och utvecklingsprogram, länsplaner för transportinfrastruktur, de transportpolitiska må-len, miljökvalitetsmålen och regionala klimat- och energistrategier har tydliggjorts i förslaget till den nya plan- och bygglagen. De mellankommunala frågorna har fått ökad betydelse för översiktspla-neringen, inte minst genom behovet av förnybar energiproduktion och en mer transport- och ener-gieffektiv samhällsstruktur.

Vidare har Riksantikvarieämbetet på regering-ens uppdrag lämnat två rapporter med förslag till nationellt genomförande av den europeiska land-skapskonventionen. I december 2009 lämnade re-geringen en skrivelse till riksdagen med förslaget att den europeiska landskapskonventionen bör ratificeras i Sverige utan författningsändringar. I förslaget anges även att en ratificering bör kom-bineras med ett utvecklingsarbetet avseende land-skapskonventionens tillämpning i Sverige.uDen lokala nivåns roll i samhällsplaneringen är

viktig. Därför ska berörda sammanslutningar, det vill säga bransch- och intresseorganisatio-ner, lokala föreningar och grupper med ett vä-sentligt intresse av kommunens utveckling, ha möjligheter att delta i arbetet med kommunal planeringen.

Ett mer flexibelt strandskydd gynnar Sveriges landsbygderRegeringen överlämnade 2009 en proposition till riksdagen om ett mer flexibelt strandskydd, Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden prop. 2008/09:119. Regeringens förslag har inriktning-en att utveckla ett ändamålsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling i hela Sve-rige, särskilt i många landsbygder, samtidigt som ett långsiktigt skydd av strändernas natur- och friluftsvärden inte äventyras. Förslaget innebär utökade möjligheter att anlägga strandnära bebyg-gelse i glest befolkade delar av landet med riklig tillgång till obebyggda stränder. Åtgärden syftar till att möjliggöra utveckling i landsbygdskommuner genom att skapa attraktiva miljöer för turism eller annan näringsverksamhet, boende eller helgvistel-se. Från och med den 1 februari 2010 gäller den nya strandskyddslagstiftningen avseende landsbygds-

utveckling i strandnära lägen. Vissa av de nya reg-lerna började dock gälla redan den 1 juli 2009.uSyftet är att skapa en mer flexibel strandskydds-

lagstiftning som kan anpassas till och gynna lands-bygdsområden där exploateringstrycket på strand-nära områden är lägre än i storstadsområden.

Förbättrad bostadsfinansiering genom garantiorganisationerBostadskreditnämnden (BKN) har analyserat frå-gan om underlättande av finansiering av bostäder i landsbygdsområden. Det kan bli svårt att få lån av bankerna i landsbygdsområden då byggkost-naderna blir högre än det av bankerna beräknade belåningsvärdet som är kopplat till det bedömda marknadsvärdet för huset. Det innebär krav på mycket höga kontantinsatser och borgensåtagan-den. Utifrån BKN:s analys har regeringen uppdra-git åt BKN att undersöka förutsättningarna för hur ett antal pilotprojekt skulle kunna byggas upp runt om i landet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2010

uSyftet med pilotprojekten är att stimulera fram-växten av kreditgarantiorganisationer inom bygg- och bostadssektorn.

En stärkt äganderättRegeringen har lämnat förslag som innebär höj-ningar av den ersättning som betalas vid expropria-tion och andra åtgärder där fastigheter tas i anspråk med tvång. Förändringarna avser ersättningsbe-stämmelserna i expropriationslagen (1972:719) och i de andra lagar som hänvisar till dessa bestäm-melser. Det föreslås bland annat att det ska göras ett schablonpåslag på expropriationsersättningen med 25 procent av fastighetens marknadsvärde el-ler marknadsvärdeminskning.

uFörslagen syftar till att stärka äganderätten och har sin bakgrund i att de som exproprierar nu-mera allt oftare utgörs av enskilda, som driver sin verksamhet i vinstsyfte.

Vård av natur- och kulturmiljöer som affärsidéLokal förvaltning av natur- och kulturmiljöer samt goda förutsättningar för företag inom naturvårdsen-treprenad och andra miljörelaterade verksamheter är grundbultar i regeringens miljöarbete. Under perioden 2007–2013 används årligen cirka en mil-jard kronor inom landsbygdsprogrammet för köp av natur- och kulturmiljötjänster av lantbrukare. Totalt anslås cirka tre och en halv miljarder kronor årligen till miljöåtgärder inom landsbygdsprogram-met. Programmet har från och med år 2010 för-stärkts med ungefär 1 miljard kronor. Dessa resurser används främst för satsningar inom miljörelaterade områden som klimat, förnybar energi, vattenför-valtning och biologisk mångfald. Regeringen har bland annat via regleringsbrev givit Naturvårdsver-ket med flera organisationer i uppdrag att utveckla näringslivets engagemang inom området biologisk mångfald. Vidare finns ett samverkansprogram för markägare med metoder för skydd av natur.

Se även insats 7

144

145

146143

142

58

uGenom insatser i landsbygdsprogrammet stimu-lerar regeringen landsbygdsföretagens utveck-ling av verksamheter inom naturvårdsentre-prenad och annan miljörelaterad verksamhet. Detta ger förutsättningar för tillväxt och jobb på landsbygden samtidigt som möjligheterna att uppnå miljökvalitetsmålen stärks.

Natur- och kulturmiljön som bas för ett diversifierat näringslivLandsbygdernas natur- och kulturresurser ger före-tagen unika utvecklingsmöjligheter. Genom insat-ser i landsbygdsprogrammet som främjar utveck-ling och diversifiering av landsbygdernas näringsliv stimuleras ett hållbart nyttjande av landsbygdens natur- och kulturresurser. Berörda myndigheter har också fått i uppdrag att utveckla en samver-kan mellan natur- och kultursektorerna och de areella näringarna för en helhetssyn på landsbyg-dernas natur- och kulturresurser. Insatserna inom landsbygdsprogrammet pågår som planerat under 2007–2013.uFör att ytterligare uppmuntra och påskynda

en diversifiering av landsbygdernas näringsliv stimulerar regeringen genom insatser i lands-bygdsprogrammet utveckling av affärsmöjlig-heter med natur- och kulturmiljö som bas.

ViltförvaltningenRegeringen hargivit Naturvårdsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt i uppdrag att utarbeta ett nationellt viltövervakningsprogram som in-tegrerar populations- och sjukdomsövervakning. Regeringen avser att lämna en proposition om en ny älgförvaltning före sommaren 2010. Natur-vårdsverket ska ta fram en nationell förvaltnings-plan för vildsvin. Riksdagen beslutade år 2009 om en regeringsproposition om en ny rovdjursförvalt-ning varvid man inrättade Viltförvaltningsdelega-tioner för att stärka det lokala inflytandet. År 2009 ökade viltskadeanslaget tillfälligt med 20 miljoner kronor samt ökade med 10 miljoner för perioden 2010–2012.uViltförvaltningen påverkar landsbygdernas att-

raktivitet som möjligheten att bedriva företag i landsbygderna. Regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder för att förbättra viltförvaltningen.

Ett resurseffektivt och miljömässigt hållbart fiskeUnder Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd 2009 har förordningar om fiskerikontroll, kvoter och regleringar antagits. Ytterligare åtgärder för ökad selektivitet och skydd av torskbestånden i så-väl Västerhavet som Östersjön antogs, liksom EU:s Östersjöstrategi. Nationellt har riktade skrotnings-kampanjer genomförts för att minska överkapaci-teten i det bottennära fisket, det vill säga fiske ef-ter bland annat torsk. En utredning har tillsatts för att lämna förslag om förändrad fiskerilagstiftning. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2010.uGenom utveckling och förstärkning av regelver-

ket för fiskeriförvaltningen främjas en återupp-byggnad av fiskbestånd och ett långsiktigt håll-bart fiske. Detta möjliggör ett bevarande och en utveckling av ett småskaligt kustnära fiske av betydelse för skärgårdarna.

FiskevårdRegeringen verkar aktivt för att vårda och stärka fiskbestånden genom bland annat det statliga fiskevårdanslaget. Anslaget fördelas till stor del regionalt och blir på så vis en viktig komponent i landsbygdens utveckling och i ett hållbart nytt-jande av naturresurserna.uRegeringen stödjer en långsiktig fiskevård vilket

är en viktig förutsättning för utvecklingen av yrkesfiske, fritidsfiske, fisketurism och vatten-bruk i många landsbygdsområden.

147

149

150

148

59

60

Foto: Elliot Elliot/Johnér

61

7. En landsbygdssäkrad organisation

I strategin för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder fokuseras på den nationella nivåns roll och verksamhet och bidrag till detta arbete. Att fortsätta att förbättra samordningen av nationella insatser och frågor som har betydelse för tillväxt och utveckling i Sveriges landsbygder är prioriterat.

151

152

Ett framtida effektivare arbete för att tillvarata och stärka landsbygdernas utvecklingskraft kräver in-satser av många aktörer på olika samhällsnivåer. Genomförandet av insatser sker i stor utsträckning på lokal och regional nivå. I strategin för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder fokuseras på den nationella nivåns roll och verksamhet och bi-drag till detta arbete. Att fortsätta att förbättra sam-ordningen av nationella insatser och frågor som har betydelse för tillväxt och utveckling i Sveriges lands-bygder är prioriterat. På så sätt kan en ökad effekti-vitet och ett bättre resursutnyttjande uppnås. Reger-ingen har därför vidtagit organisatoriska åtgärder och andra aktiviteter för att säkerställa ett fortsatt starkt engagemang för landsbygdsfrågorna, inte minst inom Regeringskansliet.

Stärkt samordning av arbetet med landsbygdsfrågor i RegeringskanslietRegeringens inriktning är att, i de frågor där det är relevant, på ett bättre sätt än hittills införliva landsbygdsperspektivet som en naturlig del i alla politiska områden och att skapa mervärden genom samverkan mellan olika områden. För att lyckas med detta har regeringen skapat en arbetsgrupp med deltagande från nästan alla departement inom Regeringskansliet.uGenom en stärkt samordning av arbetet med

landsbygdsfrågor inom Regeringskansliet stärks och tydliggörs landsbygdsperspektivet inom alla politikområden.

Nya myndigheter för nationell och regional konkurrenskraft Ansvaret för landsbygdsfrågor har under 2009 överförts till två nya myndigheter, Tillväxtverket och Myndigheten för tillväxtpolitiska analyser och utvärderingar, Tillväxtanalys. De ansvarar bland annat för landsbygdsfrågor inom den regio-nala tillväxtpolitiken och näringspolitiken. Den kvalificerade samhällsekonomiskt inriktade ana-lysverksamheten inom Jordbruksdepartementets ansvarsområden har också omorganiserats.uRegeringen bedömer att den nya myndighetsor-

ganisationen leder till positiva effekter genom att gles- och landsbygdsfrågor i större utsträck-ning integreras i en tydligare myndighetsstruk-tur för nationell och regional konkurrenskraft.

Utökat nordiskt samarbete kring landsbygdsfrågorEtt strategiskt utvecklingsarbete för tillväxt i landsbygder sker i samtliga nordiska länder. Inom ramen för Nordiska ministerrådets samarbetspro-gram för regionalpolitik (2009–2012) bildades en nordisk arbetsgrupp för landsbygdsutveckling år 2009. Arbetet leds av Regeringskansliet (Närings-departementet). En seminarieserie pågår där semi-narier kring relevanta landsbygdsfrågor, bland an-nat kommersiell service, har genomförts i Norge, Sverige och Finland. Ytterligare ett seminarium i Danmark samt gemensamma projekt och analys-arbeten planeras.uRegeringens anser att det är av stort värde att

utveckla formerna för kunskaps- och erfaren-hetsutbyte mellan de nordiska länderna när det gäller hur tillväxtförutsättningarna i landsbyg-derna kan främjas.

153

62

Uppföljning av regionalt arbete för olika landsbygderTillväxtverket har fått regeringens uppdrag att följa upp goda exempel i det regionala arbetet för olika landsbygders tillväxt och utveckling. Re-dovisning av arbetet sker i maj 2010 i form av en spridningskonferens. uRegeringen anser att det är viktigt att goda erfa-

renheter från det regionala tillväxtarbetet följs upp och sprids till berörda aktörer.

Uppföljning av landsbygdsprogrammetEn viktig del av insatserna i regeringens strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges lands-bygder genomförs inom ramen för landsbygdspro-grammet 2007–2013. Landsbygdsprogrammet följs upp och analyseras årligen. Regeringen har beslu-tat att genomföra en halvtidsutvärdering av lands-bygdsprogrammet under 2010. uUppföljningen syftar till att säkerställa ett effek-

tivt genomförande av Landsbygdsprogrammet.

Fortsatta dialoger om landsbygdernas utvecklingRegeringen för en aktiv och kontinuerlig dialog om landsbygdsutveckling med medborgare, nä-ringsliv, ideella organisationer, kommuner och re-gioner och berörda myndigheter på såväl nationell, regional som lokal nivå.uDialogerna bidrar till att skapa förutsättningar

för ett effektivare samarbete mellan olika nivå-er och till att vidareutveckla en helhetssyn och en god förankring av det fortsatta arbetet med landsbygdsfrågor inom olika områden.

154 156

155

63

Stödområde A

Stödområde B

Kartan visar stödområden för vissa regi-onala företagsstöd. Förklaring: Stödom-råde A är grönt och stödområde B apri-kos. (Anm. Luleå, Umeå och Sundsvalls tätorter ingår inte i något stödområde.)

För mer information besök Tillväxtverkets webbplats:

www.tillvaxtverket.se

Stödområden för vissa regionala företagsstöd

64

www.regeringen.se/naring