Tillväxteffekter i samhällsekonomiska kalkyler

Relationen SE-kalkyl och BNP-effekt

• Estimate income at time 1 (y0) based on • Initial income at time 0 (y1)• Initial accessibility at time 0 (M0)

• Accessibility change 0 1 due to transport system changes (cM)

• Accessibility change 0 0 1 due to employment relocation (EM)

• Use accessibility measures from transport model• Parameters estimated on actual travel behaviour• Reflects changes in policy variables - travel costs. travel times etc.

• Use ”quasi-disaggregate data”• combinations of municipality, age, gender, ethnicity, education (~15 000 obs.)

The SAMLOK model – principles

Initial accessibility of zone r

Change in acc. due to changed gen. trp. costs

Change in acc. due to changed empl. location

Estimation equations

𝑀 𝑟0=∑

s

𝐸𝑠0 exp (𝜌𝑐𝑟𝑠

0 )

Δ𝑐𝑀𝑟=∑s

Es0 exp (𝜌𝑐𝑟𝑠

1 )

∑s

Es0 exp (𝜌𝑐𝑟𝑠

0 )

Δ𝐸𝑀𝑟=∑s

𝐸𝑠1 exp (𝜌𝑐𝑟𝑠0 )

∑s

𝐸𝑠0 exp (𝜌𝑐𝑟𝑠0 )

  [2] [4] [5] [6]

  Mälar Valley Mälar Valley Mälar Valley Mälar Valley

  All Low VoT Medium VoT High VoT

Log Income 1993 0.32 0.67 0.82 0.95

Log M0r 0.051 0.019 0.024 0.037

Log ΔEMr (-0.11) (0.080) (0.001) (-0.036)

Log ΔcMr 0.044 (0.025) 0.029 0.062

(…) (…)R2 0.909 0.758 0.475 0.713

Number of observations

5232 1744 1744 1744

Estimation results (excerpt)

Hur stora blir inkomsteffekterna? (enligt Samlok)

NamnKÖ från arbetsresor

Inkomst-effekt

Skatteintäkt: Multiplikator på KÖ (max 2.3)

Andel av KÖ som är nettolöne-ökning

E18 Hjulsta - Ulriksdal 33 20 0.43 0.36

E4/E12 Umeå 2 2 0.66 0.56

Marieholmspaketet 29 36 0.89 0.75

E4 Förbifart Stockholm 174 173 0.70 0.60

Norrbotniabanan 40 28 0.50 0.42

Åtgärdsplan 2010 7 429 13 429 1.28 1.08

• KÖ från arbetsresor är i genomsnitt 17% (väg) resp. 26% (jvg) av hela KÖ• KÖ är omkring 80% av totala investeringsnyttan

• Kan inte lägga hela BNP-effekten till traditionell kalkyl• KÖ innehåller även välfärd som inte syns i BNP • Skattekilar och externa agglomerationseffekter innebär att hela BNP-

effekten inte syns i KÖ. • Resten av BNP-effekten borde läggas till kalkylen• … men de är situationsspecifika och svåra att mäta

• Beror på hur resmotståndet minskat (kostnad, tid, bekvämlighet…) • Störst i specialiserade regioner (storstäder) • KÖ från arbetsresor borde ”multipliceras upp”

• Värdet av ökad sysselsättning ingår inte alls• Störst bland lågutbildade (?)

• Schablonmässiga tidsvärden gör SE-kalkylen till sämre indikator på BNP-effekt

• Tidsvärdena numera differentierade map ärende och färdmedel

• Samband tillgänglighet => BNP/anställd• Antas inte alls överlappa med kalkylens KÖ

• Ökad produktivitet genom omlokalisering av arbetsplatser• Omlokalisering beräknas med markanvändningsmodell• Jobb som flyttar ”ärver” zonens produktivitet

• Imperfekt konkurrens • 10% mark-up på tjänsteresenyttor

UK WebTag

• Hög tillgänglighet ger högre löner, produktivitet, sysselsättning• … men svårt bestämma effektens storlek

• Flera (tidigare) studier verkar överskatta effekten• Samband ”investeringsutgifter=>tillväxt” – det spelar roll vad pengarna används till!

• Tillgänglighet=>produktivitet främst i specialiserade/välutbildade regioner/städer/grupper

• Tillgänglighet=>sysselsättning främst i undersysselsatta grupper (låg utbildning osv) ?? (reservationslöneargumentet)

• Två strategier: Regionförstoring eller –förtätning• Investeringar kan öka utglesningen och bli kontraproduktiva

• SE-kalkyler: • fångar även andra välfärdseffekter – men inte hela BNP-effekten• … men är en bra indikator för BNP-effekter, särskilt om nyttan är från arbetsresor

Sammanfattning