Kostnads-NyttoanalysEtt verktyg för att göra

samhällsekonomiska bedömningar av miljöförändringar

Prioriteringar mellan vattenkraft och vildlax i Umeälven/Vindelälven

Bakgrund till att genomföra en KNA

• Kostnaden för att uppnå olika miljömål och åstadkomma olika miljöförbättringar kan ofta vara stor

• Samtidigt är samhällets resurser för sådana insatser begränsade• Därför är det viktigt med verktyg för att prioritera mellan olika insatser så

att en sund hushållning sker av samhällets begränsade resurser• En KNA beräknar och jämför nyttor och kostnader för företag och

individer som påverkas av en viss insats för att bedöma den samhällsekonomiska lönsamheten av denna

• Resultat från analysen kan hjälpa till vid beslutsfattande

Bygger på en vildlaxstudie i Ume/Vindelälven

Referenser:Håkansson, C., Johansson, P-O., Kriström B (2005). Salmon and

hydropower: dynamic cost-benefit analysis, in The theory and practice of environmental and resource economics – essays in honour of Karl-Gustaf Löfgren. Eds: Aronsson, T.,Axelsson, R. & Brännlund R., Edwar Elgar, UK.

Håkansson, C. (2007). Costs and benefits of improving wild salmon passage in a regulated river, in Cost-benefit analysis and valuation uncertainty, doctoral thesis no. 2007:41. Faculty of forest sciences, SLU.

KNA för att förbättra vildlaxens vandring i en reglerad älv

• Många älvar som rinner ut i Östersjön har förlorat sina naturliga vildlaxbestånd på grund av mänsklig inverkan• De bestånd som finns kvar har minskat i antal

• Från sin hemälv vandrar laxen ut till havet vid 1-4 års ålder. Där stannar de i upp till 3 år innan de återvänder för lek

• Ett problem är vattenkraftverk som hindrar laxens vandring till lekområden

• Mängden vatten som går genom kraftverket och den gamla älvfåran bestäms av hur mycket el som produceras• Om vattenflödet är för lågt har laxen svårt att hitta rätt väg• Enligt Lundqvist m.fl (2005) så hittar 70% av laxen inte fram

Studieområdet i Ume/vindelälven

”Laxhoppet”

Gamla älvfåran

Laxtrappan Laxhoppet

CV-studie för att undersöka betalningsviljan

• Hösten 2004 skickades en postenkät ut till 1192 svenskar varav 59% svarade• 2 strata: norra och södra Sverige som sedan delades in i 5 grupper som fick

olika versioner av betalningsviljefrågan• Respondenterna blev tillfrågade om deras betalningsvilja för en ökning

av antalet vildlaxar som vandrar upp i Vindelälven varje år genom byggandet av en ny effektivare laxtrappa• Svaren kunde ges som ett intervall eller punktvärde• Intervall ger möjlighet att uttrycka osäkerhet

• Betalningen skulle ske i form av en skatt som betalades en gång• Har metoden för att öka antalet vildlaxar någon betydelse?

Versioner av betalningsviljefrågan

Som utgångspunkt vandrar i genomsnitt 3000 laxar per år uppför laxtrappan

Version av WTP fråga Antal fler laxar som passerar laxtrappan

Om hur lång tid

1 +1000 Samma år

2 +3000 Samma år

3 +6000 Samma år

4 +6000 Om 10 år

5 +6000 Om 5 år

Resultat• En försäkran om vildlaxens fortlevnad är viktigare än ett visst antal

uppnås (WTP varierade inte mycket mellan de olika grupperna)• Studien har fångat existensvärden och icke-användarvärden (eftersom de

flesta som svarat på enkäten besöker Vindelälven mycket sällan eller aldrig)

Norra Sverige (Kronor)Version av WTP fråga WTPL Medel WTP WTPR

1 34 50 732 37 49 773 19 35 424 33 44 865 35 52 96Genomsnitt 1-5 31 51 74

Södra Sverige (Kronor)Version av WTP fråga WTPL Medel WTP WTPR

1 52 57 1092 26 45 543 27 33 834 24 32 625 23 25 51Genomsnitt 1-5 30 43 73

Kostnader

• För att öka antalet laxar som når lekområdena varje år från 3000 till 4000skulle 50-100 m3 vatten per sekund behöva omdirigeras från elproduktion• Under laxens leksäsong strömmar ca 569 m3 vatten per sekund genom

turbinerna och cirka 430 m3 under hela året• Minskning av elproduktion till följd av att man låter mer vatten rinna

genom den gamla älvfåran och laxtrappan under tiden 15 maj till 1 oktober.• Motsvarar ungefär 4,5% av den årliga produktionen

• Osäkerhet: • Antalet år vatten omdirigeras• Kostnaden per kWh varierar• Ränta

Resultat sammanlagt

• Den totala nyttan: 96 – 517 miljoner kronor

• Den totala kostnaden: 114 – 2101 miljoner kronor

• Netto: -2005 – 403 miljoner kronor

Slutsatser

• Ett projekt för att öka antalet laxar som når lekområdena i Vindelälven från 3000 till 4000 per år, skulle vara värt att genomföra om nyttan är lika stor eller större än den totala kostnaden

• Nyttan är oberoende av vilken metod som används så länge den är ”naturlig”

• Betalningsviljan består till stor del av icke-användarvärden och skulle ha blivit lägre om bara användarvärden hade undersökts

• Stor osäkerhet gällande kostnadssidan jämfört med nyttosidan