tidsaxeln, högsbo församling

TidsAxelFörsamlingstidning för Högsbo nummer 1 2012

HälsaLivskraft, sundhet, vigör

Tema:

Foto: Anders Th undal

Öppning

År efter år kommer den...oftast syns den så avlägsen, långt borta som om den alldeles hade glömt bort oss, tröttnat eller helt enkelt avstår från årets besök.

Vem vet, kanske den fi ck nog förra året, kom med andan i halsen, hastigt, inte alls så där trevande och försynt som den brukar.

Ja, nu är den ändå här, etablerad och manifesterad i temperatur, sol, tussilago och glasskiosk. Kommer som en kär trogen vän, en besökare som själv tycks bestämma över var, och när, den kommer och hur långt besöket blir den här gången. Våren: ljusets, fågelns och livets årstid.

Också den tiden på året då påsken fi ras som en lovsång om att livet, trots allt, är större och starkare än det som förstör, bryter ner och dödar. Som en triumf, en stöddig käftsmäll mot alla jantelagar, förståsigpåare och experter.

Ytterst en gåta hur det som ser ut som död, förlust och mörker i sig bär ett frö till liv, till evigt liv.

Kanske är de två syskon? Våren och Påsken...ligger i träda en stor del av vårt liv, svåra att hoppas på, verkar avlägsna där en kall blåsig tisdag i januari…Men likafullt, långt innan vår egen ansträngning, fi nns dom där, isen smälter, se där en nässla, en vintergäck så gul och fi n, en påsk som med sin självklarhet hävdar att livet är mer, större än vad vi vågade hoppas. Oss givet som ett vårtecken, en kärleksgåva. ■

Text: Hans-Owe Arvidsson

Foto: Anders Th undalFoto: Anders Th undal

Foto: Erik K Andersson

2

Det stärker självförtroendet på fl era plan och förhoppningsvis vågar man då ta tag i fl er saker i livet!

Äntligen onsdag så vi får sjunga i kör! Ställ er upp ska vi värma upp oss. Vi sträcker på oss riktigt ordentligt och kollar att vi är avspända i käkar och i hela kroppen. Nu övar vi på att ta riktigt djupa andetag. Tänk att ni fyller hela kroppen med massor av luft, andas in genom näsan och ut genom munnen. Bra!

Så kan det låta när man börjar en körövning. Allt för att det är så viktigt att vara medveten om hur man använder andning och kroppen vid sång. Helt plötsligt kan det komma toner man inte visste man hade.

När man sjunger ökar lugn- och rohormonet oxytocin, stresshormonerna kortisol och prolaktin minskar, tarmarna får massage.

Koncentrationsförmågan blir fi nare, problem-lösningsförmågan blir bättre.

Musik kan ses som ytterligare ett språk att uttrycka sig på. Man kan få utlopp för olika känslor som glädje, sorg, aggression och smärta.

Tänk vilka lyckokänslor efter en rolig konsert, där man har övat länge och äntligen får man framföra sin musik kanske tillsammans med instrumentalister. ■

Kör ÄR hälsaKörmedlemmar under ledning av Majvor Ingemarsson i Kaverös kyrka

Text: Majvor Ingemarsson

Foto: Anders Th undal


3

Man utvecklas mycket som person genom reflektion. Man kan börja med att bara stanna upp och reflektera över vad som hänt under dagen.

Sjukhuskyrkan i Högsbo bedriver samtal med patienter, närstående och personal på Högsbo sjukhus och anställda i Svenska kyrkan som samverkar med Högsbo sjukhuskyrka.Detta genom att ha handledningsgrupper och reflektionsgrupper. För personalen sker då detta under arbetstid.

Agneta Olofsson är diakon på sjukhuskyrkan och är själv sjuksköterska i grunden. Hon anser sig själv vara lite av kyrkans socialarbetare och jobbar aktivt med personalens hälsa.– För människor som använder sin personlighet

som instrument i arbetet är det viktigt att få handledning och möjlighet till reflektion. Det har en hälsobringande effekt och minskar risken för sjukskrivning och utbrändhet.

– Det är viktigt för människor att gå ifrån sin avdelning och få träffa andra människor i samma yrkeskategori eller i samma situation. Agneta agerar då som handledare eller samtalsledare och låter deltagarna utbyta tankar och idéer och får dem att komma på lösningar tillsammans. En metod som används är ”Reflekterande Team”, som innebär att alla i gruppen blir engagerade, utvecklad av Tom Andersen.

– När man träffas kan det se ut som följande: Avslappning, övning i ”mindfullness”, var och en får säga vad de vill ta upp, var de befinner sig t.ex.

Reflektion över sitt arbete är hälsa

4

Sedan kommer gruppen överens om ett ämne att samtala om. Jag har alltid ett tema att ta upp ifall det skulle bli tyst.

Nu startar Andrum på Högsbo sjukhus, under ledning av Sjukhuskyrkan. Där välkomnas all personal. Under 45 minuter kommer det finnas möjlighet att rita, vila, avspänningsövningar samt olika reflektioner. Det som också är lite speciellt är att man kan komma och gå under 35 minuter följt av tio minuters avslappning och tystnad

Man utvecklas mycket som person genom reflektion. Man kan börja med att bara stanna upp och reflektera över vad som hänt under dagen. ”Varför sa hon så?” ”Vad hände egentligen?” Osv. Detta gör Agneta själv varje dag. Men Agneta framhåller att det är viktigt att bolla idéer med andra, att få reflektioner från andra i samma situation. Sen har man även Gud, eller hur?! Säger Agneta och ler. ■

Text: Anders Thundal


Gud är grön

Förr i tiden var markerna kring kloster och kyrkor ofta ymniga trädgårdar, där munkar och nunnor odlade både mat och läkeväxter. Jag tänker och tror, att för dem var nog odlandet ett sätt att tjäna både Gud, människan och skapelsen. Kan bön vara att sätta spaden i jorden? Att så ett frö? Att vattna och ansa? Ja, jag tror det. Vi har mycket att lära av medeltida andlighet, för på den tiden såg man allt som en helhet. Och helhetssyn behöver vi nutidsmänniskor, tror jag. Vi behöver träna våra ögon att se hur allt hänger samman och hör ihop. Vi behöver också lära av historien; av de män och kvinnor som älskat, kämpat, arbetat och tänkt, före oss.

En kvinna som jag gärna skulle vilja träffa och växla några ord med är Hildegard av Bingen. Hildegard var en av medeltidens mest berömda nunnor. Hon levde på 1100-talet och var en sådan där människa som nästan kunde allt! Hon skrev böcker och musik, ägnade sig åt stormaktspolitik och byggde kloster. Hon bad och arbetade, hade visioner och uppenbarelser men var också sjuk ibland. Men kanske mest av allt byggde hon trädgård och odlade för vilans och läkedomens skull. För livets skull.

Foto: Anders Thundal

5

Jag skulle vilja berätta för Hildegard om markerna utanför min kyrka där vi på ganska mager jord håller på att skapa en paradisträdgård, en KulturOdlarPark för värme och gemenskap i vår stadsdel Jag skulle vilja prata med henne om grisar, hönor och bin - och om det heliga kretsloppet… Kanske skulle jag vilja be henne om råd vad vi ska så och dra upp, nu när våren kommer. Och så skulle jag vilja sätta mig med henne

Text: Lotti Sharif

Foto: Erik K AnderssonFoto: Erik K Andersson

i skuggan under ett träd och fråga henne om alla de läkande örterna; vilka som ger livskraft efter vinterns mörker, vilka som lugnar krampande barnamagar, vilka som gläder oss människor och ger oss lust att leva.

Och tänk, jag tror hon skulle gilla det vi gör! Jag tror hon skulle berätta för oss om grönkraften, den spirande gudomliga kraft som i hennes tänkande är det som genomströmmar allt levande, både växter, människor och djur. ”Det finns en kraft ifrån evigheten - säger Hildegard - och denna kraft är grön. Ur ljust grönt är himmel och jord skapade och all världens skönhet.”

Det finns inget skapat, som inte äger sin inre strålning ur Guds grönkraft. Vår hälsa och tillfrisknande grundar sig enligt Hildegard på återanslutningen till VIRIDITAS – grönkraften. ”Den levande Anden går ut, blir grönskande kropp och bär frukt: Detta är livet”

Hildegard kan också ses som en profet och miljöaktivist. Högaktuell i sin kritik mot det som föröder naturen – med ett tilltal som också gäller vår tid.

”Nu är alla vindar fulla av förruttnelse och luften spyr ut smuts och så att människorna inte ens vågar öppna munnen. Alla elementen och varje skapelse ropar: Ve åt nidingsdådet mot naturen!”

Man skulle kunna tro att hon talar om vår egen tid! För om det är så som medeltidens fromma menade; att allt hänger samman och allt och alla hör ihop, då kan vi inte fortsätta att segregera mänskligt samliv. Då kan vi inte fortsätta att bygga våra liv på en konsumtion, som förstör naturens resurser. Istället måste vi försöka stärka allt det som ger samhörighet och bärkraft.Bygga tillitens kultur i våra kvarter, skapa skönhet och grönska på våra gator, gårdar och torg. Odla mat som både mättar och läker. ”Era livsmedel bör vara era läkemedel”, sa Hildegard. ”Sköt om er kropp så att själen trivs i den!”

Så klok hon var Hildegard! Till hösten kommer vi att möta henne igen kring en temahelg i Högsbo Församling. Då får vi lyssna till hennes musik, lära av hennes recept och begrunda hennes tankar om Gud och människan - livet och läkningen. Håll utkik! Och välkommen att njuta en stund i solen och vinden i KuturOdlarParken. Känn grönkraften!

Det är vår! ■

6

Hildegard av Bingen (1098-1179)

Jag sitter i min trädgårdsstol och mumsar solvarma jordgubbar, medan vinden smeker mitt ansikte. Humlorna surrar och barnens skratt studsar mellan husväggarna. Doften av mull och kaprifol fyller luften jag andas. Det är visst det här man kallar mindfulness: att vara i nuet med alla sina sinnen. Paradisiskt helande!

Av jord är du kommen, jorden livnär dig och jord ska du åter varda. Grunden är densamma som från begynnelsen. Vi är del av jordens kretslopp, del av helheten, heligheten och helandet. Att odla är att återuppta samtalet med naturen. Det lilla fröet svarar och växer till en frodig planta.

En gång i Edens lustgård smakade vi kunskapens äpple och förvisades därifrån. Kunskapen formades till vetenskap när vi började studera naturen – objektivt! och separerade oss på så vis ifrån att vara ett med skapelsen. Vi slutade lyssna på vår inre röst eftersom det fanns experter som visste bättre.

När vi separerar oss från jorden, naturen, förlorar vi delaktighet och meningsfullhet i livet. Många människor idag känner sig isolerade och otillfredsställda trots hög materiell standard. Vi stressar omkring för att bevisa vårt värde, räknar minuter och omger oss med räta vinklar, hårda ytor och tekniska apparater.

Egentligen kan vem som helst förstå att jag mår bra där jag sitter i min trädgård, men nu är det

Tänk om...Helande trädgårdar

Välkommen till Högsbo kyrkas trädgårdar! Här skapar vi en trädgård för att inspirera till odling av mat och skönhet i vår egen stadsdel. Så småningom kommer vi även att ha café och en återvinningsbutik. I år odlar vi mycket pumpor. På baksidan hittar du receptet på en jättegod pumpagryta!

Foto: Anders Thundal

7

också vetenskapligt bevisat. Patienter som ser grönska utanför fönstret tillfrisknar fortare än de som enbart har en vägg att titta på. I naturen går vi in i ’spontan uppmärksamhet’, dvs. stresshormonerna som vi behöver när vi ska koncentrera oss och klara av utmaningar, slås av. Detta gör att kroppen återuppbyggs och immunförsvaret stärks. Allting i naturen andas från aktivitet till vila, dag och natt, sommar och vinter, cellandning osv. Det behövs en återhämtningsperiod efter varje aktiv period, när man samlar ny livskraft. Inom klostertraditionen talade man förr om balansen mellan två viktiga komponenter i livet ”la Vita Contemplativa” och ”la Vita Aktiva”. Tänkvärt är att det kontemplativa begrundandet i vila värderades högre än det aktiva livet.

Att bryta upp en stubbe eller gräva trädgårdsland i vårregnet har också sin tjusning och är billigare än att gå på gym. På 1700-talet aktiverades tanken om trädgårdens botande effekt och trädgårdar anlades i anslutning till sinnesjukhusen. Det fysiska trädgårdsarbetet ”lugnade de våldsamma och var en lisa för själen hos den mellankoliske” menade man. I New York finns exempel på hur man i vissa stadsdelar har ”odlat” bort våldet.

Trädgårdsarbetet är omväxlande och var och en kan göra det i sin takt efter sin förmåga oavsett ålder, utbildning eller kulturell bakgrund.

Här sitter jag alltså i min trädgård, som kunde vara en enkel balkong eller en villaträdgård, men det är mellan hyreshusen i Högsbo jag sitter, där jag och mina grannar har skapat en stor härlig trädgård. Det har gått så fort och det har varit så roligt!

Jag är tacksam att jag inte längre behöver köpa ”preparerade” äpplen från Kina. Vi har våra egna. Vi har massor av bärbuskar och fruktträd och grönsakslanden är fulla av nyttigheter. Snacka om närodlat! Numera träffar jag faktiskt mina grannar. Vi jobbar tillsammans i trädgården och tar långa njutbara fikapauser. Man odlar det man har lust med och sedan byter vi med varandra. Några odlar för att dryga ut matkassan, andra för att dom inte vill ge sina barn giftig eller genmanipulerad mat.Det är mer liv här nu i Högsbo. Människor är utomhus i sina odlingar, och det är så vackert med all denna frodiga växtlighet!

Fast det här är förstås en dag i framtiden…. men vi skulle kunna förändra världen alldeles utanför huset där vi bor. …Just nu! ■

Text: Helena Krets, ekologisk odlare och trädgårdsterapeut


8

”Det är viktigt för hälsan att äta rätt”, en utsaga, som egentligen är självklar, men som sägs om och om igen.

Förståndiga profeter i ätandets konst breder ut sig i våra medier. Tallriksmodellen, kostcirkelns budskap, viktväktare, köttföraktare och grönsaksprofeter, alla ropar de ut sitt budskap. Vi kan känna oss både förstämda och förskrämda – äter vi rätt när vi äter?

”Jag har syndat i påsk”, sa en god vän till mig och jag visste med en gång vad han menade. Han hade alltså ätit mer än han borde. Vi lever i en tid när det har blivit till en synd att äta. Bönen om vårt dagliga bröd är förmodligen inte längre aktuell. Undvik bröd, framför allt vitt sådant! Undvik det mesta i matväg, för det talas om en

fetmaepidemi i världen. Men vi har glömt något väsentligt när vi talar om det rätta ätandet. Tanken om måltiden som en sammanhållande mänsklig möjlighet är på väg att försvinna in i glömskan. Detta att samlas runt bordet och äta tillsammans är en ursprunglig gemenskap och som sker i små och stora sammanhang. Alltifrån dopkaffet där vi samlas för att fira en ny familjemedlem till begravningsmiddagen där vi behöver mötas och samtala kring det som skett. Vid alla helger och alla vardagar då vi samlas vid bordet – där händer något.

I påskens berättelser kan vi läsa om hur de fiskande lärjungarna stiger i land efter nattens fiskafänge. På stranden ser de en måltid dukad åt dem, med bröd och fisk. Lärjungarna verkar tveksamma inför synen på stranden och förmodligen ser de med

Kom och ät!

9

yttersta förvåning på mannen som står där och väntar på dem. Mannen som de känner igen som den korsfäste Jesus från Nasaret, bjuder in dem med ord, som vi känner igen ifrån barndomen. Fönstret eller dörren som öppnades och rösten som kallade: Kom och ät! Samma vardagliga och välkända ord säger den uppståndne Jesus till de tveksamma lärjungarna: Kom och ät!Kom och ät! Dessa ord uttalas varje dag på dagis, på äldreboende, i hemmen, vid personalkaffet – måltiden som berättar om gemenskap och samhörighet. Få tänker väl på att det är ord i Jesu efterföljd, att det är en viktig och livgivande stund när vi delar vårt bröd med varandra.

Hur ser vi på måltiden? Handen på hjärtat? Ser vi den som något nödvändigt eller som en slags duktighetstest? Där den som äter rätt och riktigt vinner. Måltiden som ger oss några hekto till på vågen? Men då har vi glömt dess mening. Tänk på att det ligger en helig hemlighet gömd i den, att varje gång vi delar vårt bröd med varandra så är det både vardagligt och gudomligt.

Bilden av fönstret som öppnas och rösten som ropar: Kom och ät! Den är också en bild av uppståndelsens verklighet. Det gudomliga fönstret som öppnas för att vi skall kunna se en skymt av det som är bortom allt.

Långfredagens lidande förstår vi oss på, men med Påskdagens uppståndelse är det svårare. Jesus som står där på stranden och möter de tveksamma lärljungar, de är lika klentrogna som alla andra. Kan det vara möjligt, att den pinade, plågade och korsfäste, nu står där livs levande? Här kunde

man vänta sig , att det skulle strömma många och fromma ord och mystiska åtbörder från mannen på stranden, men inget av detta händer. Bara de vardagliga och enkla orden: Kom och ät! Uppståndelseord!

Idag kommer förmodligen många, att ropa ut samma ord och man samlas kring bordet för en måltid. Tänk, att några ord, som är så vanliga vittnar om uppståndelsens under.

En glad Påsk önskar jag alla församlingsbor! ■

Text: Britta Broman, KyrkoherdeFo

to: E

rik K

And

erss

on

10

Kontakt:Högsbo församling

Bankogatan 61414 80 Göteborg

telefon: 031-731 66 20e-post: [email protected]

hemsida: www.svenskakyrkan.se/hogsbofacebook: Svenska kyrkan i Göteborg, Högsbo församling

TidsAxelKontakt och redaktion

Ansvarig Utgivare:Britta Broman

kyrkoherde031-731 66 20

[email protected]

Form:Anders Thundal

Informatör031-731 66 27

[email protected]är fotograf ej angets är bilden från Fotoakuten (ej sid 6 och 12)

Frivilliga medarbetare till Högsbo församling!Det finns olika uppgifter för frivilliga i vår församling. Just nu söker vi er som tycker om att arbeta med praktiska ting och vill ingå i ett arbetslag som ansvarar för kyrkkaffet om söndagarna i våra kyrkor, Högsbo och Kaverös.

Kyrkkaffet är en social och viktig del för människor som kommer till kyrkan. Där nya möjligheter finns till att möta nya intressen och bekantskaper.Du är varmt välkommen, att anmäla dig till detta både roliga och viktiga frivilligarbete i kyrkan. Tänk också på, att det handlar inte om varje söndag utan vi hoppas få ihop flera kyrkkaffegrupper som ansvarar för olika söndagar.

Kontakta: Anna Eliasson, distriktspräst i Kaverös 031-731 66 28 Lotti Sharif, distriktspräst i Högsbo kyrka 031-731 66 37 Hans-Owe Arvidsson präst i församlingen 031-731 66 45 Britta Broman, kyrkoherde i församlingen 031-731 66 25

Kontakt:

det handlar inte om varje söndag utan vi hoppas få ihop flera kyrkkaffegrupper som ansvarar för olika söndagar.

Vi söker dig!

11

PumpagrytaEn lättlagad och smakrik gryta där man variera ingredienserna efter egen tunga och vad skaff eriet erbjuder.

Ingredienser1 msk mald ingefära1 tsk kardemumma1 tsk curry½ liter vatten1 buljongtärning½ kg pumpa i stora bitar4 skivade morötter2 potatisar i klyftor2 hackad lökar, eller 7-10 smålökar

gör så härFräs kryddorna och löken i olja eller smör. Tillsätt vatten, buljongtärningen och grönsakerna. Låt det puttra i cirka 20 minuter utan lock.Grönsakerna ska vara mjuka, men med tuggmot-stånd

Ur Runåbergs pumpa- och squashrecept

tidsaxeln, högsbo församling

Documents