Teknisk handbokHamn- och gatuförvaltningen2017-06-13

Hamn- och gatunämnden beslutade 2017-06-19 § 63 att godkänna teknisk handbok och ge förvaltningen rätt att löpande göra tillägg och justeringar

Version 1.0

2

Innehåll

Målgrupp och syfte 3

Process i exploateringsprojekt där exploatör projekterar och bygger ut allmän plats 4

Projektering 6

Byggnation och överlämning 7

Gator, gc- och gångvägar 8

Träd, parker och grönstråk 12

Utrustning 15

Belysning 21

Områden med egen utrustning och belysning 24

Dagvatten 25

Tekniska specifikationer för VA och brandvatten 26

Källförteckning 28

ArbetsgruppKatarina Wellholt, avdelning Offentliga rummetJennie Carlsson, avdelning Trafik Elias Werling, avdelning TrafikKristina Törnström, avdelning ProjektJenny Bergström, avdelningschef Drift & AnläggningTomas Kaspersson, avdelningschef Drift & Anläggning

StyrgruppHenrik Petzäll, förvaltningschefMartin Johansson, avdelningschef ProjektKarin Sjödin, tf avdelningschef Offentliga rummetPaul Gruber, avdelningschef Trafik

3

Målgrupp och syfteHamn- och gatuförvaltningen har fått ett upp-drag av kommunstyrelsen att ta fram en teknisk handbok under 2016-2017. Målgruppen är både externa exploatörer och konsulter samt personal inom hamn- och gatuförvaltningen, Varberg ener-gi, Varbergsortens elkraft och VIVAB (Vatten och Miljö i Väst AB).

Bakgrunden är bland annat att det ska bli tillåtet för privata exploatörer att ansvara för projektering och byggnation av anläggningar på allmän plats-mark. D.v.s. anläggningar som hamn- och gatu-förvaltningen sedan ska överta och därefter sköta drift, undrhåll och framtida förnyelse av. Teknisk handbok ska därför precisera vad hamn- och ga-tuförvaltningen har för krav på allmän gatu- och parkmark, inklusive belysning och va-anlägg-ningar. Detta för att säkerställa att anläggningarna uppfyller kommunens standard avseende funktio-nalitet och livslängd.

Nya bostadsområden, men också verksamhetsom-råden, ses som de mest troliga projekten där den tekniska handboken kan vara ett hjälpmedel.

På många områden samarbetar hamn- och ga-tuförvaltningen med övriga kommunala för-valtningar och bolag. Därför ska också deras synpunkter och krav beaktas i den tekniska handboken. Under arbetets gång har samråd skett med Varberg energi, Varbergsortens elkraft och VIVAB (Vatten och Miljö i Väst AB).

Samråd med Samhällsbyggnadskontoret (Mark och exploatering) för att bestämma hur avtal ska se ut mellan exploatören och kommunen ligger utanför den tekniska handboken, men behöver också ske. Detta behöver ligga som grund för att projekten ska kunna genomföras på ett bra sätt.

Den tekniska handboken ska vara ett levande dokument. När den revideras ska ett nytt revide-ringsdatum anges.

4

Process i exploaterings- projekt där exploatör projekterar och bygger ut allmän platsProcessen startas på exploatörens initiativ genom att exploatören inkommer till kommunstyrelsens förvaltning med en begäran om att få projektera och bygga ut allmän plats inom aktuell detaljplan. Denna begäran ska inkomma i god tid innan detaljplanens samrådshandling färdigställs. Detta för att genomförandet av detaljplanen ska kunna anpassas till denna förutsättning.

Kommunstyrelsen begär därefter enligt gällande reglemente beslut från hamn- och gatunämnden huruvida exploatörens önskemål kan medges eller ej. Prövning kommer att ske utifrån två para-metrar, exploatörens tekniska och ekonomiska förmåga samt den aktuella exploateringens lämp-lighet för det aktuella arbetssättet. Det kan bli aktuellt att begära in dokumentation för att styrka exploatörens förmåga. Om arbetssättet tillämpas övergår det fulla ansvaret för genomförandet av projektering och byggnation, med uppfyllande av kommunal standard, på exploatören. Det kan vara aktuellt att undanta delar av exploateringen från exploatörens åtagande, detta kan tex innebära att exploatören får ansvar för projektering och byggnation av gator mm i området men att tex en ingående lekplats projekteras och byggs av hamn- och gatuförvaltningen. Detta preciseras i samband med beslutet om att tillåta exploatören att projek-tera och bygga ut.

Efter beslutet görs detaljplanen klar för samråd. Utredningar kring tex natur- och parkområden, VA mm drivs något längre än brukligt för att omfattningen av exploatörens åtagande klart ska framgå när exploateringsavtal tecknas.

När detaljplanen antagits och vunnit laga kraft har exploatören ansvar för att den genomförs och att anläggningen uppfyller kommunal standard. Exploatören får på egen risk påbörja projektering innan dess att detaljplanen vunnit laga kraft. Vid det förfarandet poängteras dock vikten av att den slutliga utformningen följer den laga kraft vunna detaljplanen och dess tolkade gränser (Lantmäte-rimyndigheten ansvarar för tolkning och faststäl-lelse av detaljplanens gränser).

Exploatören ansvarar för att exploateringen ge-nomförs på ett sådant sätt att alla gällande lagar och andra krav kopplat till exploateringen upp-fylls.

Hamn- och gatuförvaltningen och övriga berörda kommunala förvaltningar och bolag ska beredas möjlighet att delta i samtliga möten där projekte-ring och byggnation av området avhandlas. Det innebär tex projekteringsmöten, teknikmöten och byggmöten. Hamn- och gatuförvaltningen och öv-riga berörda kommunala förvaltningar och bolag ska beredas möjlighet att granska alla framtagna handlingar i projektet och godkänna dessa innan de används som arbetshandlingar i byggnationen.

5

Hamn- och gatuförvaltningen och övriga berörda kommunala förvaltningar och bolag ska beredas möjlighet att delta i samtliga byggmöten, teknik-möten, platsmöten samt i de dagliga frågeställ-ningar som uppkommer under byggnationen. Beslut om förändringar från de godkända arbets-handlingarna tas av kommunens byggledare (från berörd förvaltning eller bolag).

Hamn- och gatuförvaltningen och övriga berörda kommunala förvaltningar och bolag ska beredas möjlighet att delta i samtliga syner, kvalitetskon-troller och besiktningar under genomförandet av byggnationen samt under den efterföljande garan-titiden. Exploatören ansvarar för de kontraktuella åtagandena gentemot en ev entreprenör.

Gentemot hamn- och gatuförvaltningen ska en överlämnandebesiktning genomföras där anlägg-ningen gås igenom och godkänns för att övergå i hamn- och gatuförvaltningens drift och skötsel.

I samband med detta ska kompletta relations-handlingar, kvalitetsdokumentation (inkl ge-nomförda kontroller), underlag till kommunens förvaltningssystem samt ev drift- och skötselin-struktioner överlämnas.

Exploatören ansvarar för drift och skötsel av an-läggningen intill dess att den godkänts och över-lämnats till hamn- och gatuförvaltningens drift. Efter godkänd överlämnandebesiktning övergår drift och skötselansvaret till hamn- och gatuför-valtningen. Om anläggningen inte kan godkännas kvarstår drift och skötselansvaret hos exploatören till dess att bristerna har åtgärdats.

Garantitiden för projektet avseende en ev en-treprenörs åtagande ska vara 5 år från godkänd slutbesiktning. Garantitiden för exploatörens åtagande ska vara 5 år från godkänd övertagande-besiktning.

6

Projektering

Allmänna kravDetaljplanen ska vara klar och förutsättningarna från detaljplanearbetet ska klargöras innan pro-jektering startar.

Samordning med Varberg Energi, Varbergsortens elkraft, VIVAB, m.fl. ledningsägare ska ske.

Före projektering ska en detaljerad inmätning göras. Stadsbyggnadskontoret eller tekniska kon-sulter kan anlitas för att göra inmätningen. Lägen på ledningar ska beställas i ”ledningskollen”. Om lägena är osäkra ska utsättning och inmätning av dessa ledningar göras innan projektering.

Där så krävs ska en geoteknisk undersökning utföras. Denna görs ofta för grundläggning av byggnader och ska samordnas så att den kan användas även för mark och yttre VA. Vid sto-ra fyllningar och vid fördröjningslösningar för dagvatten ska alltid en geoteknisk undersökning inkl. grundvattenundersökning genomföras innan projektering startar.

Föroreningar ska beaktas vid projektering. Sto-ra delar av Varberg (staden) har t.ex. förorenat grundvatten. Områden med förorenad mark finns markerade i kommunens kart–eller GIS-system (ej helt komplett). Vid misstanke om föroreningar ska miljötekniska markundersökningar utföras. Vid misstanke om rivning av tjärasfalt ska prover tas.

Innan detaljprojekteringen börjar ska en utform-ning godkännas av en grupp av en sakområdes-ansvarig från avdelning Offentliga rummet, en sakområdesansvarig från trafikavdelningen och en ansvarig på Drift & Anläggning, samtliga på hamn- och gatuförvaltningen. Utformningen ska omfatta en grov höjdsättning och en samordning med VIVAB.

Boverkets regler om tillgänglighet på allmänna platser BFS 2011:5 – ALM 2 ska tillgodoses.

Samordning med Räddningstjänsten ska ske.

Krav på ritningarFöljande ritningar ska tas fram: • Höjd- och ytskiktsplaner, • Planterings- och utrustningsplaner (inklusive

belysning), • Vägutrustningsplaner • Trafikanordningsplaner• Ledningsplaner • Profiler• Sektioner • Detaljritningar• Befintlighetsplaner inklusive rivning och ev.

fällning av träd och röjning

För krav på ritteknik hänvisas till dokument ”Krav på ritteknik” under F:\GAT\GEMENSAM\Teknisk handbok.

Förutom kraven i dokumentet ovan ska ritningar-na göras mer lättlästa genom att befintlig utform-ning ”klipps” eller rensas bort där den ansluter mot ny utformning.

Om t.ex. hamn- och gatuförvaltningen eller en byggherre och VIVAB har olika konsulter ska dessutom samma skala och orientering användas på ritningarna.

VIVAB kräver projektering av VA i 3d. Om det finns samordningsvinster ser även hamn- och ga-tuförvaltningen gärna att projekteringen sker i 3d.

7

Krav på dokumentAdministrativa föreskrifter ska finnas och ansluta till AF AMA 12.

Teknisk beskrivning med mängdförtecking ska finnas och ansluta till AMA Anläggning 13 resp. AMA El 16. Växtförteckning och vägmärkesför-teckning ska finnas. AMA i gällande versioner ska tillämpas om inget annat anges i den tekniska handboken.

Arbetsmiljöplan ska tas fram, liksom en kvalitets- och miljöplan där även risker finns med. Bas-P och Bas-U.

En ritnings- och filförteckning ska finnas och de ska följa Bygghandlingar 90, Trafikverket eller hamn- och gatuförvaltningens egen namngivning.

GranskningshandlingGranskningshandlingar ska vara egenkontrol-lerade/interngranskade av konsult innan de överlämnas till hamn- och gatuförvaltningen. Interngranskningen ska vara gränsöverskridande, dvs om t.ex. hamn- och gatuförvaltningen och VIVAB har olika konsulter ska en samgranskning ha skett mellan de olika konsulterna. Gransk-ningsprotokoll på genomförd egenkontroll/in-terngranskning och ev. samgranskning ska över-lämnas tillsammans med granskningshandlingen. Granskningshandlingen ska levereras digitalt och i pappersform - ritningar digitalt som både dwg-och pdf-filer - administrativa föreskrifter och teknisk beskrivning som word- eller pdf-filer. Hamn- och gatuförvaltningen ska ha två veckors granskningstid med hänsyn till semestertider. En månad innan granskning ska hamn- och gatuför-valtningen få information om när granskningen önskas ske.

BygghandlingEfter inarbetning av granskningssynpunkter och innan första byggmötet, ska en bygghandling levereras digitalt och i pappersform.

Byggnation och överlämning

Kontroller under byggtidenAnläggning av överbyggnader inkl. växtbäddar ska kontrolleras av hamn- och gatuförvaltningen utsedd person.

Analysprotokoll på jorden enligt AL-metoden, både för ny och ev. förbättrad befintlig jord ska lämnas till hamn- och gatuförvaltningen innan jorden läggs ut.

Växtmaterial ska kontrolleras vid växtleveransen av hamn- och gatuförvaltningen utsedd person.

Befintliga träd som ska sparas ska skyddas (inkl. rotzonen). De ska värderas enligt Alnarpsmodel-len om skada uppstår. På vissa platser ska träden värderas enligt Alnarpsmodellen innan byggna-tion för föreläggande med vite.

Relationshandling och driftspärmInnan slutbesiktning ska relationshandling över-lämnas digitalt och i pappersform. Alla ytor ska kunna föras över till vårt GIS-system. Ytorna ska bestå av slutna polygoner och det ska framgå vad ytor är för något, t.ex. asfalt, gatsten, gräs, buska-ge, sand etc. Även en driftspärm med skötselan-visningar ska överlämnas innan slutbesiktning.

VIVAB har särskilda krav på relationshandling avseende VA-ledningssystem.

Besiktning/KontrollEn av hamn- och gatuförvaltningen utsedd be-siktningsman ska utföra eller närvara vid slut-besiktning (inkl. för- och efterbesiktningar) och garantibesiktning. Besiktningsprotokoll ska föras vid alla tillfällen. Eventuella åtgärder ska utföras inom den tid som besiktningarna anger.

VIVAB har särskilda krav på kontroll av VA-led-ningssystemet.

8

Gator, gc-och gångvägar

AllmäntBredd på gator och gång- och cykelvägar ska framgå av detaljplanen. Om det inte gör det ska det stämmas av med hamn- och gatuförvaltning-ens trafikavdelning. Överbyggnad ska utföras enligt sektioner. Utformning ska följa ”Vägars och Gators Utformning” - VGU 2015 och anpas-sas till vald hastighet.

Hamn- och gatuförvaltningen har ett mål att barn ska kunna röra sig fritt i Varbergs gatumiljöer (med barn räknas de som är minst 12 år). Gång- och cykelvägar ska därför utformas så säkert som möjligt.

Gator utanför stadenEn lokalgata till ett större bostadsområde eller verksamhetsområde ska förses med separat gång- och cykelväg och träd mellan gatan och gc-vägen. Tillfartsförbud gäller ofta längs en sådan gata. Lokalgatan bör vara 12 m bred totalt. Bostads-gatorna inne i området ska vara 6 m breda och tillåta ”rundkörning” så att separata vändplatser undviks. Om det är nödvändigt med en vändplats ska den dimensioneras för sopbilar (diameter: 18,5 m). Raksträckorna bör inte överskrida 70-75 m för att minska hastigheten. Alla gator ska förses med belysning. En öppen dagvattenhantering kräver större bredder.

Material på gator ska i huvudsak vara asfalt. Ränndalar och andra avskiljande remsor mellan körbana och gc-väg eller gångbana ska utföras i natursten eller betongmarksten.

Vid användning av spikade betongkantstöd ska Typ B användas längs lokalgator. Längs bostads- gator används Typ A.

StadsgatorGatorna i stadskärnan ska vara belagda med natursten, i princip storgatsten på körbanorna och smågatsten på cykel- och gångytor. För att till-godose kraven på tillgänglighet och för att kunna köra pall-leveranser ska flammade granithällar med den totala bredden 0,9-1,5 m läggas på gång-banorna (B2).

Stadskärnan anses avgränsas av Västra Vallgatan, Magasinsgatan, Östra Vallgatan och Södergatan eller Södra Vallgatan. Själva gatorna ingår i områ-det utanför stadskärnan.

I ett område utanför stadskärnan (B1) som av-gränsas av järnvägen, Norra vägen, Gamlebyga-tan, förlängningen av Östra Långgatan och Maga-sinsgatan, Svegatan, Malmgatan, Ringbyvägen, Rosenfredsgatan och Lasarettsgatan, ska material på körvägar för bil och buss och cykelvägar vara asfalt. Traditionella trottoarer med smågatsten och flammade granithällar som avgränsas av granitkantstenar ska finnas i detta område för att stärka dess stadskaraktär.

Gc-och gångvägarGång- och cykelvägar med blandad gång- och cy-keltrafik ska vara minst 3 m breda (exkl. stödrem-sor). Gångvägar ska vara minst 2 m breda (exkl. stödremsor).

Enligt Varbergs kommuns cykelplan från 2016 ska vissa stråk utvecklas till cykelpendlarstråk. Dessa ska vara minst 4,5m breda och delas upp för cykeltrafik i båda riktningar och en gångbana. Stråken framgår av detaljplanen.

B1

Stads- kärnan

Område utanför stads- kärnan

9

Material på gång- och cykelvägar ska i huvud-sak vara asfalt. I parkmark eller naturmark kan gångbanor utföras i stenmjöl. De ska då omges av minst 1 m breda gräsremsor.

Gångytor och platsbildningarMindre mötesplatser, sittplatser eller liknande platser ska utföras i natursten eller betongmarks-ten.

Gång- och cykelpassagerGång- och cykelpassager bör vara lika breda som gång- och cykelvägarna, d.v.s. 3-4,5 m. Gång- och cykelpassager ska ha en nollad del (0 mm synlig kantstenshöjd) på minst 1,5 m , helst 3 m, och en del på minst 1,5 m med en kant för syn-skadade. Kanten ska vara 6-8 cm hög. Den ska vara vinkelrät mot motsvarande kant på motståen-de sida. Den högre kanten kan kompletteras med en vit rand (B3). På vissa ställen krävs en taktil ledning fram till kanten från platsen där det natur-liga ledstråket slutar fram till kanten på passagen. Även taktila pollare med riktningsanvisningar kan behövas. Utformning ska göras i samråd med tillgänglighetsansvarig på hamn- och gatuförvalt-ningen.

Passager som ej är upphöjda ska markeras med röd betongmarksten - SF-sten eller mosvarande. Endast passager vid anslutande gator, ej enskil-da in- och utfarter, ska markeras på detta sätt. Det ska stå i beskrivningen att stenen ska skäras på plats så att den följer eventuella radier på ett snyggt sätt.

Upphöjda gång- och cykelpassager ska markeras med L-formad, naturgrå låssten ”Markant” i kom-bination med munksten eller likvärdigt, alterna-tivt utföras i samma material som på gång- och cykelvägen. Ramp ska utföras i smågatsten. Där bussar kör utförs ramper i asfalt.

På gator eller vägar med mycket trafik eller vid särskilda målpunkter ska passager utformas som övergångställen. Hamn- och gatuförvaltninens trafikavdelning ska ge besked om detta.

Refuger vid gc-passager ska vara minst 2 meter breda. Material i refugerna ska vara kullersten med dimension 150-250 mm satta i betong.

Annat materialval ska göras i samråd med hamn- och gatuförvaltningens trafikavdelning.

På vissa ställen används gummipollare för att markera en avsmalning eller för att skydda gång-trafikanter och cyklister. Se under Utrustning/Pollare.

B2 B3

10

CirkulationsplatserCirkulationsplatser anläggs istället för korsning-ar där det är mycket trafik och det framgår av detaljplanen. Om det inte gör det ska trafikavdel-ningen ge besked om detta.

Cirkulationsplatser ska ha tåliga och attraktiva material. Se standardritning.

Cirkulationsplatsen och ytorna kring den ska innehålla gröna upplevelsevärden och knyta an till omgivningarna utan att kräva intensivskötsel.

Rondellen ska utföras med brätte av gatsten (B5). Brättet ska avgränsas av fasad granitkantsten.

Rak granitkantsten runt rondellmitten ska ha en fasad del för att skötselfordon ska komma upp.

Cirkulationsplatser ska dimensioneras för LPS (lastbil med påhängssläp) där brättet får vara överkörningsbart.

Cirkulationsplatser ska utföras med granitkants-ten som sätts i grus med motstöd av betong.

Brätte

B4

LedstråkLedstråk ska utföras så naturligt som möjligt, dvs ska främst bestå av en fasad, en kant, ett räcke, en materialavskiljande gräns mellan t.ex. betongplat-tor/asfalt och gräs. Om naturliga ledstråk saknas ska taktila ledstråk anläggas (B4).

B5

11

BusshållplatserHallandstrafiken ska kontaktas av hamn- och gatuförvaltningens trafikavdelning för val och utformning av busshållplatser. I Hallandstrafikens ”Hållplatshandbok” från 2016 redovisas mått och specifika detaljer i bilagda standardritningar. För generella riktlinjer avseende dimensioner för redovisade hållplatstyper hänvisas till VGU.

Det är viktigt att både god framkomlighet och hög trafiksäkerhet uppnås kring busshållplatserna.

Det är säkrare om cykelbanan får plats bakom busshållplatsen.

Vid åtgärder på en busshållplats måste tillgäng-lighetsaspekterna omfatta även vägen till hållplat-sen. Materialval och utrustning ska så långt det är möjligt utföras i enlighet med standardritningar-na. Eventuella avsteg och anpassning till platsspe-cifika förutsättningar ska godkännas av tillgäng-lighetsansvarig på hamn- och gatuförvaltningen.

Vid uppbyggnad och möblering av en hållplatsyta ska tydliga ledstråk och ytor fria från hinder ska-pas. Den höga plattformskanten möjliggör entré för rullstolar och rullatorer på buss. Ledstråk till bussens främre dörr ska markeras enligt standar-dritningarna.

För att undvika olyckor med fotgängare vid just hållplatser är det viktigt att skapa så säkra pas-sager som möjligt samt att få ner hastigheten på fordonen.

FickhållplatsFickhållplatser är utformade som en ficka där bussen kan angöra vid hållplats utan att hindra övrig trafik - en vanlig hållplatslösning i tätort såväl som på landsbygd. Detta alternativ skapar en trygg miljö för väntande resenärer då en ”buf-fertzon” skapas mot vägen. Det kan också vara ett bra alternativ om cykeltrafiken är mycket omfat-tande på gatan och separat cykelbana saknas.

Timglashållplats/Dubbel stopphållplatsTimglashållplatsen är utformad med avsmal-ningar på båda sidor av vägen så fordon i båda riktningar måste stanna när en buss står på håll-platsen. Den dubbla stopphållplatsen eller tim-glashållplatsen kräver lite plats och prioriterar bussar. Trafiksäkerheten för gående ökar.

Undvik att placera flera timglashållplatser efter varandra, eftersom det kan leda till olämpliga omkörningar av bussen mellan hållplatserna. Det är inte heller lämpligt med timglashållplats där cykeltrafiken på körbanan är omfattande, där busstrafiken är tät eller biltrafiken stor.

Utrymme för utryckningsfordon vid sidan om hållplatsen måste beaktas.

Ofta kombineras timglashållplatsen med vägbula, eller en förhöjd gångpassage. Grunden för detta är vikten av att alltid skapa en låg fordonshastig-het i anslutning till/genom hållplatsen.

BusstoppEn enkel stopphållplats bromsar enbart upp trafiken i bussens körriktning. Den har ungefär samma egenskaper som den dubbla stopphållplat-sen men passar bättre vid omfattande biltrafik, om kollektivtrafiken är tät eller om cykeltrafiken i vägbanan är stor. Det är bra om den refug som skiljer körbanorna åt är lång och inte går att köra över, så att felaktiga omkörningar förhindras.

Ofta kombineras busstoppet med vägbula, eller en förhöjd gångpassage. Grunden för detta är vikten av att alltid skapa en låg fordonshastighet i anslutning till/genom hållplatsen.

12

Refugen bör vara 2 meter bred. Körbanan bör vara 3,25-3,5 meter, måttet beror främst av ifall cyklister ska tillåtas passera bussen vid hållplats.

Busskur och busspelare eller skylt levereras till Varbergs kommun av Hallandstrafiken.

Träd, parker och grönstråk

AllmäntYtor för parker och grönstråk ska vara reglerade i detaljplanen. I vissa detaljplaner finns en gröny-tefaktor angiven som hänvisar till Malmö Stads riktlinjer.

I alla större nybyggnadsområden ska det finnas en park och en genomtänkt grönstruktur med gröna stråk som leder genom området. Dessa stråk kan samutnyttjas med dagvattenhantering om det inte sker på bekostnad av de rekreativa värdena.

Innehållet i parker och grönstråk ska vara varierat och vända sig till människor i olika åldrar och med olika intressen.

LekplatserStörre lekplatser, som benämns stadsdelslek-platser eller tätortslekplatser beroende på var de ligger, anlägger hamn- och gatuförvaltningen en-ligt lekplatsriktlinjen. Planeras ett bostadsområde med mer än 250 invånare ska det finnas plats för en sådan större lekplats. Detta regleras i detaljpla-nen.

Mindre lekplatser, framför allt för yngre barn, ska anläggas på kvartersmark. De ska också fungera som mindre mötesplatser.

I anslutning till lekplatser ska det finnas plats för en större sammanhängande gräsyta på minst 1000 m2 som kan användas för lekar och bollspel etc.

Maskiner för att t.ex. byta sand ska komma fram till lekplatserna. De är ca 3 m breda.

Erforderliga trafiksäkerhetsåtgärder ska utföras på gatorna vid entréerna till lekplatserna.

13

Utformning av planteringsytorVäxtsammansättningen ska vara varierad och skapa upplevelsevärden alla årstider. Det ska finnas både solitära träd och grupper eller rader av träd. Det ska finnas buskar och/eller marktäck-ande perenner. Det ska finnas både gräsytor och ängsytor. Växtmaterialet ska bestå av många olika arter. Det ska var anpassat till platsen och bidra till ökad biologisk mångfald.

Växtförteckningen ska godkännas av hamn- och gatuförvaltningen.

Om det finns större träd och annan bevarandevärd vegetation på platsen sedan tidigare ska dessa/denna sparas och utnyttjas.

TrädEtt planterat träd, både i gatu- och parkmiljö, ska få en jordvolym på ca 15 m3. Ett litet träd kan ges en mindre jordvolym. För överbyggnad, se sektioner.

Även utrymmet ovan mark ska beaktas. Ett stort solitärträd kan kräva ett utrymme på ca 15 m i diameter. Ett större alléträd längs en gata ska planteras med ett avstånd på ca 10 m. Ett mindre alléträd ska istället planteras tätare.

Planteringsytan runt träd i hårdgjorda ytor ska omges av en kantsten, en rad av storgatsten eller en kant av metall.

Val av art och sort ska göras utifrån platsens för-utsättningar. Många platser i Varberg är t.ex. både vind- och saltutsatta.

Kvalitén och storleken ska vara alléträd med so (stamomfång) 18-20 cm för ett nyplanterat träd. De ska var uppstammade och längs en gata på sikt kunna stammas upp till 4,5 m om de står nära körbanan alternativt vara smalkroniga. De ska vara svenskodlade eller odlade i norra Europa.

Träd ska bindas upp enligt principritning DDC.11:2. Stöden ska vara obehandlade.

Växtbäddar ska utföras med en överhöjning på 100 mm.

Då träd omges av gräsyta eller ängsyta ska en rundel – 1,5 meter i diameter - med jord som täcks av frånharpegrus (naturgrus med lite oli-ka dimensioner som blir över efter harpning av naturgrus) med lagertjocklek 100 mm finnas runt trädet. Grov sand kan ersätta frånharpegrus. Ob-servera att detta endast ska användas för mark-täckning kring träd då det är en ändlig resurs.

Placering av träd nära ledningar och kablar ska ske i samråd med ledningsägarna.

14

Buskar/HäckarBuskar och häckar ska användas för att skapa rumslighet och skydd vid t.ex. sittplatser.

Vid in- och utfarter, vid gång- och cykelpassager etc får inte buskar eller häckar vara högre än 80 cm. Observera att många buskar och häckar blir högre än vad som anges i plantskolekataloger. I trafikmiljöer får buskar inte sättas närmre kantste-nen än 50 cm för att minska skötseln på sikt. Stör-re planteringar ska täckas med ogräsduk.

Perenner och prydnadsgräsPerenner och prydnadsgräs ska användas för att skapa färg- och formrikedom. Perenner ska vara marktäckande och lättskötta. De ska helst omges av en avskiljande kant av metall eller trä för att underlätta skötseln.

I trafikmiljöer, nära gatan, ska perenner undvikas. I stadskärnan och i området utanför stadskärnan, se bild B1, kan det dock fungera.

LökväxterLökväxter ska användas i både planterings- och gräsytor för att på ett billigt och lättskött sätt ge blomning på våren och försommaren.

GräsSmå ytor med gräs ska undvikas då dessa är svå-rare att sköta. Kortklippta gräsytor ska finnas på platser där gräsytorna ska användas för bollekar, spel, solning etc. På de flesta ställen måste gräset tillåtas bli högre. Där kan med fördel istället äng-ar eller gräsängar sås och det är då bra om jorden är mager. Allra bäst fungerar detta på platser där marken är magrare från början, d.v.s inte på f.d. åkermark.

Befintlig jord ska användas till gräsytor i så stor utsträckning som möjligt.

15

Utrustning

AllmäntVal av utrustning och möbler har betydelse för hur utemiljön upplevs. Utrustning och möbler ska vara enkla och vackra och passa ihop med sin omgivning. De ska också uppfylla krav på funk-tion, tillgänglighet, hållbarhet och skötsel. Hamn- och gatuförvaltningen har idag redan valt en del utrustning och möbler som används på allmän platsmark och nedan visas exempel på dessa.

Annan utrustning får väljas, t.ex. kan det på vissa platser vara lämpligt att ha samma utrustning som på intilliggande kvartersmark om utrustningen där är vald med omsorg.

Val av utrustning ska alltid ske i samråd med hamn- och gatuförvaltningen.

Utrustning kan ibland integreras i utformningen, t.ex. genom en bänk på en mur, en sitt- eller lek-skulptur. Belysning kan ofta integreras i utform-ningen.

På viss utrustning används Varbergs stadsvapen.

Trappor, ramper och murarTrappor, ramper och murar har längre hållbarhet om de utförs i granit och bör vara i granit om ut-formningen i övrigt innehåller mycket natursten, t.ex. smågatstensytor eller granitkantstenar.

Trappor och ramper ska förses med ledstänger på båda sidor. Ledstänger ska utformas så att de uppfyller kraven på tillgänglighet, men ändå är smäckra. De kan t.ex bestå av platt- eller fyr-kantstål med rör som handledare. Handledare ska finnas på 90 och 70 cm höjd. Stolparna kan fästas i trappstegen som då ska vara förberedda för det. De kan också gjutas fast vid sidan av trappan om det finns plats. Då ska handledarna sitta på ”hand-ledshållare”.

Trappor ska kompletteras med ramper. Lutning på ramper ska vara max 1:20.

Trappor på en-två trappsteg ska undvikas.

Första och sista trappsteget ska kontrastmarkeras. I betongtrappor kan första och sista steget vara antracitgråa. I naturstenstrappor kan också ste-gen ha olika kulörer på liknande sätt eller så görs någon form av inläggning, t.ex. prickar av vit sten. Granittrappor ska ha flammad ovansida och råhuggen sättsida.

Soffor och bänkarI området utanför stadskärnan ska Vestres soffa April Stavanger eller motsvarande soffa användas (B7). Den ska vara försedd med tillgänglighetsan-passade armstöd av trä. Sitthöjden ska vara 45-50 cm.

Det ska finnas plats för en rullstol bredvid soffan, på hårdgjord yta.

I området direkt utanför stadskärnan ska stativet vara pulverlackerart i svart (RAL 9005) eller mörkgrå (RAL 7015) kulör. I andra områden kan stativen vara varmförzinkade. På lekplatser och i stadsdelsparker ska möblerna pulverlackeras i en kulör enligt det färgtema som ofta finns på dessa platser (B8).

I naturområden och längs våra motionsspår ska soffan Slottsbro Anita eller motsvarande soffa användas (B10). Den kan, liksom Vestres April Stavanger, användas också i bostadsområden.

B7

B8

16

I stadskärnan ska Byarums soffa Lessebo eller motsvarande soffa, med stativ pulverlackerat i mörkgrön (RAL 6012) kulör, användas (B9).

Soffor får gärna kompletteras med bord, bänkar och stolar eller fåtöljer där det finns utrymme.

Om soffan placeras i anslutning till en asfaltyta ska ytan under soffan också vara i asfalt etc. Gräs ska ej finnas under soffor.

Soffor etc ska placeras så att de går att komma åt med högtryckstvätt för underhåll och klottersane-ring. Maskiner för detta är ca 3m breda.

PapperskorgarPå flera platser, även utanför stadskärnan, på t.ex. lekplatser, stadsdelsparker och busshållplatser ska Byarums papperskorg eller motsvarande pappers-korg i varmförzinkat utförande användas (B12). I stadskärnan, se bild B1, ska den vara pulverlack-erad i den mörkgröna kulören och försedd med stadsvapnet (B11).

Förutom denna kommer hamn- och gatuförvalt-ningen prova en mindre papperskorg - Utepro-dukter Cylinder 50L med tak, svartlackerad, som också kan fästas på en belysningsstolpe etc (B14). Den avses (om provet faller ut väl) att användas i naturområden etc, men kan också användas, liksom Byarums papperskorg, i bostadsområden.

Hamn- och gatuförvaltningen avser även att pro-va en större papperskorg, över 100 liter. (Utepro-dukter Topsy Jubilee som används nu är svår att tömma och ska inte föreskrivas mer.)

Papperskorgar och hundlatriner ska framför allt placeras i korsningar och längs stråk, inte intill sittplatser.

HundlatrinerSom hundlatrin och kombinerad papperskorg har Hags Humle använts. Den har idag utgått. På vissa platser har också Hags Rosen använts. Hamn- och gatuförvaltningen ska ta fram alterna-tiv till dessa, men Hags Rosen eller motsvarande papperskorg kan fortfarande föreskrivas (B13).

B9

B10

B11 B12 B13 B14

17

GrillGrill ska vara Hags Chili eller motsvarande (B15). Lappset har flera varianter av runda grillar om den runda formen är viktig för gestaltningen.

Cykelställ/cykelpollarePå de flesta platser ska Vestres Urban cykelpolla-re eller motsvarande cykelpollare där cykelramen kan låsas fast användas (B16). Cykelpollare ska sättas med c/c 1,2 m. För mopeder ska c/c-avstån-det vara 1,5 m.

Det finns exempel på andra cykelställ, t.ex. Lapp-set Ströget, som är hjulhållande (B17). Dessa ska framför allt användas där cyklar ställs en kortare tid.

I stadskärnan ska cykelpollare och cykelställ pul-verlackeras i den mörkgröna kulören, i området direkt utanför stadskärnana ska de vara grå eller svarta och längre ut kan ett varmförzinkat utfö-rande fungera bra. Byglarna ska vara varmförzin-kade överallt.

Cykeltak (vid bytespunkter)Hamn- och gatuförvaltningen föreskriver sällan cykeltak, men för att främja cykling kan det vara en bra idé med cykeltak på vissa platser, t.ex. vid de s.k.bytespunkter som Hallandstrafiken och kommunen vill utveckla där man lätt ska kunna byta från gång, cykel, buss, tåg eller bil. Nedan syns Veksö Aros (B18). Val av eventuellt cykeltak ska ske i samråd med hamn- och gatuförvaltning-en.

B15 B17

B16 B18

18

På flera ställen både i och utanför stadskärnan an-vänds pollare vid trafikerade övergångställen för att skydda gående mm. Då ska Blinkfyrars gum-mipollare BLF eller motsvarande pollare, svart 250 mm med vitt reflexband, användas (B22).

Taktila pollareSom anvisning för synskadade används ibland taktila pollare. Pollare ska vara Lappset Ströget pollare försedd med riktningsanvisning eller mot-svarande (B23). Där flera körfält ska korsas utan refug ska istället Veksös Classic Malmö Taktil el-ler motsvarande användas (B24). Även de taktila pollarna ska vara svartlackerade.

PlanteringskärlPlanteringskärl för sommarblommor etc används framför allt i stadskärnan och då oftast Byarums Vid Blom eller motsvarande (B25).

RäckenVal av räcke ska ske i samråd med hamn- och gatuförvaltningen. På vissa ställen finns Smekab saferoad prydnadsräcke i pulverlackerat utförande (B19). Observera att det går att få utan knop-par och det bör föreskrivas för att få ett mindre iögonfallande utseende. På andra ställen används Smekab saferoad sektionsräcke i pulverlackerat eller varmförzinkat utförande med längden 2000 mm och höjden 1000 mm, t.ex. som avgränsning mellan gc-väg och körväg om de ligger intill varandra.

Pollare (ej belysning)Pollare kan behövas för att t.ex. skilja en köryta från en gångyta. Pollare ska vara Lappset Ströget pollare eller motsvarande i svartlackerat utfö-rande med vitt reflexband (B20). Om pollarna riskerar att bli påkörda ska pollare som går att lyfta loss föreskrivas.

I stadskärnan används fyrkantiga, råhuggna granitpollare (B21).

B19

B23

B20 B25B21 B22

B24

19

Markgaller och stamskyddStamskydd och markgaller (B26, endast markgal-ler) används på särskilt utsatta eller trånga platser där många människor rör sig. Det är egentligen inte optimalt för träden då de mår bättre av att stå i en yta med marktäckande perenner eller låga buskar. Eventuella markgaller och stamskydd ska väljas i samråd med hamn- och gatuförvaltningen. Det finns galler som har en kant vid stammen som ett skydd mot plogskador etc.

VäxtstativPå vissa ställen där det t.ex. är trångt eller där led-ningar under mark förhindrar trädplantering kan klängväxtstativ med kläng-eller klätterväxter vara ett alternativ. I stadskärnan används ett smalare växtstativ som står i en upphöjd planteringsyta avgränsad av granitmurar (B27). Det finns också bredare växtstativ som kan stå i markbeläggning-en. T.ex.Veksö har flera olika växtstativ (B28).

SkyltarGenerellt förordas uppsättning av skyltar på be-lysningsstolpar och andra stolpar för att undvika onödiga stolpar.

TrafikskyltarTrafikskyltar ska utföras enligt Vägmärkesför-ordningen och Trafikförordningen i samråd med hamn- och gatuförvaltningens trafikavdelning. (Ovanstående skylt, B29, är ett konstverk i Stock-holm.)

I stadskärnan och i området utanför stadskärnan ska skyltstorlek vara liten eller medium och skyl-tar ska monteras mellan dubbelstolpar med rak el-ler bågformad överkant anpassad till trafikmärket (B30). Även skyltens baksida ska pulverlackeras (B31) i mörkgrön (stadskärnan) eller svart eller mörkgrå kulör (området utanför stadskärnan).

B29

B27

B26

B30B28 B31

20

Höjd på underkant skylt ska vara 0,6 m över marknivå för skyltar med dubbla stolpar i områ-den med låga hastigheter.

I trafikyta ska höjd på underkant skylt vara 1,60 m över marknivå för skylt på en stolpe. Vid gångbana ska höjd på underkant skylt vara 2,25 m över marknivå och vid cykelbana 2,50 m.

VägvisningsskyltarVägvisningsplan för Varberg ska följas.

GatunamnsskyltarGatunamnsskyltar ska vara i I-profil med vit botten och svart text med storlek 80/60 vid större gator och 60/40 i bostadsområden etc. Placering och utformning ska ske i samråd med hamn- och gatuförvaltninens trafikavdelning.

HänvisningsskyltarHänvisningsskyltar ska vara lätta att läsa med vit text på svart eller mörkblå botten och vara av ty-pen trafikmärke med gång- eller cykelhänvisning (B32). I stadskärnan finns liknande skyltar som hamn- och gatuförvaltningen ansvarar för (B33).

B32

InformationsskyltarPå vissa platser finns större informationsskyltar som Marknad Varberg ansvarar för (B34).

Skyltar för evenemangFör mer info: se Varberg kommuns hemsida. Till-stånd söks hos polisen.

Butiksskyltar, reklamskyltar, varuställ etc För mer info: se Varberg kommuns hemsida. Till-stånd söks hos polisen.

För skyltar på byggnader söks bygglov hos stads-byggnadskontoret.

B34

B33

21

Belysning

AllmäntHamn- och gatuförvaltningen ska ta fram en belysningsstrategi under 2017. Hamn- och gatu-förvaltningen ansvarar för utformning av belys-ningen medan Varberg Energi och Varbergsortens elkraft ansvarar för funktion och skötsel och äger anläggningarna.

Projektering av all belysning ska ske i samråd med Varberg Energi och/eller Varbergsortens elkraft och hamn- och gatuförvaltningen.

Vid nyanläggning av gator och gång- och cy-kelvägar etc används ofta standardarmaturer och stolpar etc och exempel på dessa ges nedan. Andra armaturer får väljas i samråd med hamn- och gatuförvaltningen, Varberg Energi och/eller Varbergsortens elkraft.

Precis som för övrig utrustning ska belysningen vara enkel och passa ihop med sin omgivning.

Kanalisation Belysningskabel ska förläggas enligt standard i EBR (ElByggnadsRationalisering).

Vid användning av skyddsrör ska det vara dubbel-väggigt.

Kabel till belysning ska vara minst 4x10 kvadrat-millimeter kopparkabel. Kabel ska vara gulfär-gad.

Fundament Fundament ska vara prefabricerade (ej platsgjut-na), typ Cetong eller likvärdigt, fundament ska vara anpassade enligt stolpleverantörens rekom-mendationer.

Vid sättning i grässlänt ska godkänd hållfasthet uppnås. Höjden på fundamentet ska anpassas ef-ter släntlutningen. Samråd ska ske med anläggn-ingsägaren.

Stolpar

PlaceringVid placering av belysningsstolpar ska bland annat följande beaktas:

• Avståndet mellan stolparna ska vara mellan 25-35 m. I bostadsområden ska belysnings stolpen placeras på allmän platsmark mitt för en fastighet eller i gränsen mellan två fastighe ter beroende på placering av in- och utfarter.

• Stolpar ska ej placeras för nära träd, så att ljuset skuggas och/eller trädets krona kommer i konflikt med belysningsstolpen.

• Övergångställen, passager, cirkulationsplat ser, busshållplatser ska ha tillfredsställande belysning, vilket innebär att belysningsstolpar med fördel placeras nära dessa.

B35

22

Övergångställen, passager, cirkulationsplatser och busshållplatser ska ej ha nattsänkning. Detta gäl-ler även belysning vid utfart mot matargata samt i centrumområdet.

• Stolpar ska placeras så att bländning av om- kringliggande fastigheter undviks.

• Vid gatusektion där körbana och gång- och cykelväg separeras med en yta (till exempel en gräsyta), kan belysningsstolpar placeras i denna yta (dock ej i dikesbotten), och förses med dubbla armaturer: en armatur för kör- banan, och en för gång- och cykelbanan. Projekteringen ska anpassas efter omkring- liggande miljö.

• Projektering av belysning på befintliga gång- och cykelvägar kräver platsbesök. Projekte- ringen ska utgå från geografin/topografin för att åstadkomma en god belysning utifrån förut- sättningarna som ges.

Stolphöjd

TYP AV VÄG HÖJD Gång- cykelväg 4-6 m

Lokalgata (m boendemiljö) 6-8 m

Matar-/uppsamlingsgata 8-10 m

Genomfartsled 10-12 m

Material på stolparBelysningsstolpar utmed gator ska vara av materi-alet galvaniserat stål, järnglimmer epoxy.

Stolpen ska vara rotlackerad.

Utmed vägar med hastighet 60 km/tim eller högre ska bedömning göras enligt VGU om eftergivlig stolpe ska användas. Krävs eftergivlig stolpe ska den vara av typ Oktalstolpe eller liknande.

I tätorternas centrumytor samt parkområden ska valet av belysningsstolpar ske i samråd med offentliga rummet, hamn- och gatuförvaltningen samt anläggningsägaren.

Armaturer Val av armatur ska godkännas av anläggningsäg-aren.

Samtliga armaturer ska vara försedda med erfor-derligt åskskydd.

När nattsänkning tillämpas ska det vara mellan klockslagen 22-05.

ParkbelysningVal av armaturtyp i parkmiljö ska ske i samråd med offentliga rummet, hamn- och gatuförvalt-ningen. På några ställen finns Hess Agena med koniska mörkgråa stolpar (B37). På de senaste lekplatserna har Philips Streetsaver (B38) satts upp. I engelska parken och utanför biblioteket finns en armatur med tillhörande rak stolpe (B39).

Nattsänkning ska användas i de områden det är möjligt.

CentrumytorVal av armaturtyp i centrummiljö ska ske i sam-råd med offentliga rummet, hamn- och gatuför-valtningen. I området utanför stadskärnan an-vänds Fagerhults Vialume med koniska mörkgråa stolpar (B35). I stadskärnan används en gammal-dags armatur som ska påminna om gaslampor. Dessa sitter på specialgjorda, grönlackerade stolpar med stadsvapnet (B40).

Armaturen ska ej ha nattsänkning i centrumytor.

B36

23

Kör-, gång- och cykelbanorFör samtliga armaturer gäller uppställda krav i trafikverkets ”vägbelysningshandbok”. Längs flera nya vägar och gång- och cykelvägar används Philips Clearway (B36).

Ljuskällor Nya ljuskällor på belysningsanläggningar ska vara LED.

Gatubelysningen ska ha nattsänkning om inte platsen kräver något annat. (Gäller ej övergång-ställen, passager, cirkulationsplatser och busshåll-platser.)

DimensioneringTYP AV VÄG HÖJD KELVIN WATT ÖVR. KOMMENTAR

Gång- cykelväg 4-6 m 4000 30 LED med nattsänkning

Lokalgata (m boendemiljö) 6-8 m 3000 30 LED med nattsänkning

Matar-/uppsamlingsgata 8-10 m 4000 50 LED med nattsänkning

Genomfartsled 10-12 m 4000 100-150 LED med nattsänkning

Cirkulationsplats – Anpassas efter utformning. Samråd krävs med anläggningsägare och väghållare.

Urkoppling/inkoppling Vid arbeten på kommunens gatubelysning måste alltid anläggningsägaren kontaktas för inkoppling respektive urkoppling i befintlig belysningsan-läggning.

ÖvrigtExploatör/Projektör ska alltid kontakta anläggn-ingsägaren för att få tillgång till anvisade mat-ningsvägar på ny anläggning.

B37

B39 B40

B37 B38

24

B40

B41

B42

B43

Områden med egen utrust-ning och belysning

Allmänt Naturligtvis finns det många områden och plat-ser som har sin egen helt unika karaktär med utrustning och belysning anpassad för denna. Det kommer också att skapas nya sådana områden och platser. Nedan nämns två sådana platser som finns idag:

StrandpromenadenLängs strandpromenaden används särskilda soffor och bänkar i trä. De är kraftiga för att tåla det utsatta läget och utformade för att smälta in i miljön, men också tillföra något nytt och skapa mindre platser (B40).

Ett nytt räcke med granitpollare ersatte det gam-la som var förstört (B41). Det nya räcket har kompletterats med inbyggd belysning. Istället för stolpbelysning har strandpromenaden belys-ningspollare. De äldre belysningspollarna (B42)mellan fästningen och Ankaret har kompletterats med nya pollare från Ankaret och söderut. Inre hamnen

I inre hamnen finns också specifik utrustning, en del i en gul kulör som återfinns sedan länge på pollare etc i hamnen. På somrarna matchar även sommarblommorna den gula kulören. Markbe-läggningen anknyter till industriverksamheten (B43).

25

Dagvatten

AllmäntI alla större nybyggnadsområden bör det finnas en genomtänkt struktur för hur dagvatten kan ledas, renas, fördröjas och utnyttjas visuellt i området. Dagvattenstrukturen får gärna samutnyttjas med grönstrukturen så att en grönblå struktur kan ska-pas. Detta regleras i detaljplanen.

Enligt dagvattenanvisningar för Falkenbergs och Varbergs kommuner ska hanteringen av dagvatten ”berika bebyggelsemiljöerna, gynna biologisk mångfald och synliggöra processerna”.

En öppen dagvattenhantering, till exempel diken, bäckar, dammar, våtmarker, översilningsytor, regnbäddar ska eftersträvas både på kvartersmark och allmän platsmark.

DagvattendammarDagvattendammar och andra öppna anläggningar för fördröjning och rening av dagvatten planeras och anläggs tillsammans med VIVAB.

VIVAB ansvarar för funktion och dimensione-ring, medan hamn- och gatuförvaltningen ansva-rar för utformningen.

Dammarna ska utformas med flacka slänter, 1:6 eller flackare, i undantagsfall 1:4, och utformas så att de blir en tillgång för hela utemiljön.

För att dammarna inte ska växa igen alltför fort ska de utformas med ett djup på minst 1,5 m.

Om slänten utförs i makadam ska den täckas av kokosmatta och jord samt gräsbesås så att ytorna går att sköta.

Träd kan med fördel placeras på norrsidan för att inte förhindra solexponering av dammen, men det är bra om det finns en variation av dammar, både solbelysta och lite mer skuggade.

Ängsvegetation och mindre buskage runt dam-men kan öka andelen smådjur och groddjur vid dammen.

Fram till dammen ska en mindre skötselväg ca 2,5 m bred finnas för att underlätta skötseln av dammen. Den kan göras i armerat gräs för att smälta bättre in i omgivningen.

För dammar och andra öppna anläggningar ska skötselbeskrivningar göras och lämnas till VI-VAB och hamn- och gatuförvaltningen. Där ska t.ex. lägen och skötsel av utloppsbrunnar, galler etc samt olika vegetationstyper redovisas.

FördröjningsmagasinFördröjning av dagvatten kan också ske under mark, t.ex. med hjälp av fördröjningsmagasin av makadam, kassetter eller likande. Även dessa pla-neras och anläggs tillsammans med VIVAB som ansvarar för funktion och dimensionering, medan hamn- och gatuförvaltningen ansvarar för utform-ning av markytan.

T.ex. ska makadam täckas av kokosmatta och jord samt gräsbesås så att ytorna går att sköta.

VägdagvattenSe även under ”Tekniska specifikationer för VA och brandvatten”

Vägdagvatten är hamn- och gatuförvaltningens ansvar. Detta ska också fördröjas om det finns möjlighet för det. Se t.ex. sektion med fördröj-ningsmagasin och träd mellan gata och gc-väg.

Om vägdagvattnet leds ner i brunnar är brunnarna och serviserna till huvuddagvattenledningarna hamn- och gatuförvaltningens. Övriga ledningar är VIVAB:s.

Vid risk för förorening av vägdagvatten på t.ex.parkeringsplatser krävs lämplig rening som t.ex. brunnsfilter eller oljeavskiljare.

26

DagvattenbrunnarSe även under ”Tekniska specifikationer för VA och brandvatten”

Rännstensbrunnar ska ha en dimension på 400 mm med vattenlås samt ett sandfång på minst 70 liter.

Avstånd mellan två brunnar får vara högst 75 m. Största yta en brunn får avvattna är 750 m2.

Dimensionsförändring på ledning ska ske före inlopp i brunn.

Det får ej vara mindre dimension på brunnen än ledningen.

Utloppet ur brunnen ska vara minst 160 mm.

Materialvalet kan skilja beroende på brunnens placering. På en asfalterad yta ska brunnen vara i plast eller betong och ha en flytande betäckning.

På en stensatt yta ska brunnen vara i betong och ha en fast betäckning i gjutjärn (B44).

Betäckningarna ska vara klassade efter trafikklas-sen på gatan/vägen.

I en grönyta ska betäckningen vara kupolsil och brunnen ska vara försedd med fallskydd. Runt kupolsilen ska erosionsskydd av t.ex.kullersten, färdig gräsyta (turf) eller krossmaterial läggas. Material ska anpassas till omgivningen.

Tekniska specifikationer för VA och brandvatten

AllmäntDå ledningarna ligger på allmän platsmark ska placering av ledningarna ske i samråd med både hamn- och gatuförvaltningen och VIVAB.

På huvudledningar i gatan ska spillvattenled-ningen generellt förläggas mellan dagvatten- och vattenledningen.

Serviserna vid tomtgräns ska, sett från gatan, vara i ordningsföljd: vatten, spill- och dagvatten.

Minsta tillåtna fall på spillvattenledning är 5 promille.

Det ska vara 3 st. AV-ventiler där ledningarna delar sig.

Där dagvatten- och spillvattenledningar vinklas ska det finnas nedstigningsbrunnar med dimensi-on 1000 mm.

AvstängningsventilerFör dimension 90 mm och större ska kilslidsventil användas.

För dimension 32-40-50-63 mm ska AVK/ Hawle med rostfri bult användas.

ServisventilerDimension 32-40-50-63 mm; Hawle typ 2630 PN 10.

Ventil spindlarFör avstängningsventiler; AVKs / Hawles rostfria teleskopsgarnityr

BrandposterRödhammar RSK 4203023, brandpost med auto-matisk avtappning. Koppling till fotknärör bero-ende på material på vattenledning. Betäckning ska vara med fyrkantigt lock. Anslut avrinning till dagvattenledning med 110 PVC-rör. Brandposter ska vara inritade intill tomtgräns. Utloppskopp-ling med bult Typ A (Skruvgänga)

B44

27

SpolposterBelos spolpost i trumma med klokoppling och justerbar betäckning ska användas.

KopplingarIsoflo / PRKs program alt. / elsvetsmuff t.o.m dimension 63 mm.

>63 mm i samråd med VIVAB.

Rörledningar för vatten med blå stripeDimension 32 – 63 mm: PE, godkända enligt Nordic Poly Mark.

Dimension 90, 110, 160, 200, 250 och 315 : PE 100 PN 10 SDR 17.

Spill- och dagvattenledningar Dimension 110-315 mm ska vara PVC markav-loppsrör (släta), godkända enligt Nordic Poly Mark.

Alternativt:

Dimension 225- 300mm; prefabricerade oarmera-de betongrör, typ ALFA standardrör eller likvär-digt.

Dimension > (större än) 315 mm; prefabricerade armerade betongrör , typ ALFA standardrör eller likvärdigt.

Kopplingar för spill-och dagvattenledningar ska vara grenrör 45grader för dimensionerna 110-400 mm. För > 500mm, borrat hål med gummiman-schett.

Rörledningar för tryckavlopp med brun stripeDimension 32 – 63 mm: PE, godkända enligt Nordic Poly Mark.

Dimension 90, 110, 160, 200, 250: PE 100 PN 10 SDR 17.

BetäckningarI hårdgjorda ytor, betäckning teleskop (ej lås med skruv).

I mjuka ytor, betäckning fast med platta (ej lås med skruv).

BrunnarBrunnar större än 600 mm ska vara i betong.

Nedstigningsbrunnar ska vara typgodkända av prefabricerad betong.

Rensbrunn, 200 PP, typgodkänd.

Tillsyningsbrunn, 400 PP, typgodkänd.

Servisventilen placeras ca 0,5 m utanför tomt-gräns och är även förbindelsepunkt för V-A-D inom verksamhetsområdet.

Vid förbindelse punkt för spillvatten och dag-vatten (0,5 m utanför tomtgräns) ska en spolbrunn med stigarrör 200 mm PP sättas med propp + flytande betäckning.

Vattenservis avslutas med ca 2 m PE slang + proppning.

Spillvattenservis avslutas med 2 m PVC markav-loppsrör (släta) + proppning.

Dagvattenservis avslutas med 2 m PVC markav-loppsrör (släta) + proppning.

Vattenmätarbrunn Upp till Qn 6 KZ- vattenmätarbrunn eller likvär-dig

>Qn 6 i samråd med VIVAB

ÖvrigtAnslutningar till befintligt ledningsnät ska utföras av VIVABs personal.

28

KällförteckningSimma, lek och svärma - grönstrategi för aktivi-teter, upplevelser och biologisk mångfald i Var-bergs kommuns utemiljö, Varbergs kommun 2013

Lekplatsriktlinje för Varbergs kommun, 2013

Cykelplan 2016-2020.

Vägvisningsplan för Varberg 2017.

Staden för alla - riktlinjer för ökad tillgänglighet och användbarhet på allmän plats i Varbergs tät-ort, Varbergs kommun 2012

Riktlinjer för utformning av gatumiljöer i områ-det kring stadskärnan i Varberg, 2014

Stadsmiljöprogram för Varbergs innerstad, 1999

Riktlinjer för skyltar i Varbergs innerstad, 2007

Riktlinjer för placering av reklamskyltar och varutställ på allmän platsmark, 2009

Riktlinjer för tillfällig affischering och skyltning på offentlig plats i Verbergs centralort, 2014

Dagvattenanvisningar för Falkenbergs och Var-bergs kommuner, 2016

Regler för rör och armaturer vid Vivabs VA-dist-ribution, reviderad 2016