symbolism, moralism och bojkotter symbolism, moralism and...
TRANSCRIPT
LIU-IEI-FIL-G--15/01353--SE
Symbolism, moralism och bojkotter
En teoriprövande fallstudie om Eurovision Song Contest som arena för internationell konflikt
Symbolism, moralism and boycotts
A case study with a deductive approach about the Eurovision Song Contest
as an arena for international conflict
av Elin Lager
Vårterminen 2015
Handledare: Jörgen Ödalen
Kandidatuppsats Politices kandidatprogrammet i Statsvetenskap Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
2
"Tonight nobody could vote for their own country. But it is good to be able to vote. And it is good to have a choice.
Good luck on your journey, Azerbaijan. Europe is watching you."
Anke Engelke
3
Abstract
The use of cultural boycotts motivated by international conflicts between countries or regions
has long been observed within sports. However, so far it has not been studied in other context
of international competition like the Eurovision Song Contest. This essay aims to evaluate if
we can understand political actions like boycotts or political symbolism through existing
theories regarding political symbolism.
This case study has chosen three withdrawals during the 21th century, which have been made
due to conflict with another competing country. The withdrawals studied are Lebanon in
2005, Georgia in 2009 and Armenia in 2012.
Through the use of political symbolism and boycotts as a political mean the three cases have
been studied and classified. The result shows that current theories regarding political
symbolism can be applied to understand two out of the three cases. The Lebanese withdrawal
can be understood as a classic political boycott against Israel and the Georgian withdrawal as
protest against Russia and therefor a case of political symbolism.
The Armenian withdrawal has been characterized as a different kind of political symbolism
than previously has been observed within the field of study. This essay has chosen to identify
the case of Armenia as morally motivated political symbolism.
Keywords: Eurovision Song Contest, international conflict, cultural boycott, political
symbolism, non-traditional diplomacy
4
1. Inledning ......................................................................................................................................... 5 1.1 Ämnesval och problembild .................................................................................................................. 6
1.1.1. Syfte .................................................................................................................................................................... 8 1.1.2. Frågeställningar ............................................................................................................................................... 8
1.2 Metodiskt tillvägagångssätt ................................................................................................................ 8 a) Metod/forskningsteknik ......................................................................................................................... 8 b) Material .................................................................................................................................................. 10 c) Avgränsningar ...................................................................................................................................... 10 d) Begränsningar med det valda tillvägagångssättet ........................................................................ 10 1.3 Disposition ............................................................................................................................................ 11
2. Bakgrund ..................................................................................................................................... 12 2.1 Formalia ............................................................................................................................................... 12
3. Teoretiska utgångspunkter ...................................................................................................... 15 3.1 Bojkott .................................................................................................................................................. 15
3.1.1 Användning av bojkott i internationella tävlingsevenemang ......................................................... 17 3.2 Symbolpolitik ...................................................................................................................................... 19
4. Libanons avhopp 2005 .............................................................................................................. 20 4.1. Bakgrund till konflikten mellan Libanon och Israel ................................................................. 20 4.2 Eurovision Song Contest 2005 ......................................................................................................... 21
4.2.1 Efterspel ........................................................................................................................................................... 22 5. Georgiens avhopp 2009 ............................................................................................................. 23
5.1 Bakgrund till konflikten mellan Georgien och Ryssland .......................................................... 23 5.2 Eurovision Song Contest 2009 ......................................................................................................... 26
5.2.1 Efterspel ........................................................................................................................................................... 27 6. Armeniens avhopp 2012 ........................................................................................................... 28
6.1 Bakgrund till konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan ................................................. 28 6.2 Eurovision Song Contest 2012 ......................................................................................................... 30
6.2.1 Efterspel ........................................................................................................................................................... 32 7. Slutsatser ...................................................................................................................................... 34
7.1 Resultat ................................................................................................................................................. 34 7.1.1 Processen fram till avhoppen .................................................................................................................... 34 7.1.2. Skillnader och likheter fallen emellan .................................................................................................. 35 7.1.3 Bojkott eller symbolpolitik ........................................................................................................................ 36
7.2. Slutsatser ............................................................................................................................................. 39 Referenslista .................................................................................................................................... 41
5
1. Inledning Eurovision Song Contest (ESC) brukar kallas för ”Världens störta fest”. Men om man skrapar
på ytan så mycket mera än bara en musiktävling. Det är ingen slump att viktiga datum (och
t.o.m. platser) som markerar ESC historia och dess geografiska utbredning sammanfaller med
samma geografiska mönster av den europeiska ekonomiska och politiska utbredningen.
Mattéi beskriver det som att ESC på ett spektakulärt sätt påminner oss om den ständiga frågan
vad det innebär att vara europé.1
Evenemanget är uttalat opolitiskt och gör allt i sin makt för att hålla konflikter länder emellan
under ytan. Trots det sipprar obehagliga opinioner då och då ut. Som 2014 när Ryssland
buades ut och en journalist begick en dödssynd och fråga den ukrainska sångerskan hur det
kändes att delta med avseende på vad som hände i hennes hemland. Obekvämast blev det för
värdnationen Azerbajdzjan och European Broadcasting Union (EBU) när tävlingen hölls i
Baku 2012 och rapporter dök upp om att såväl tvångsförflyttningar skett för att bygga
tävlingsarenan samt att mänskliga rättigheter systematiskt kränktes i landet. EBU var detta år
extra tydliga med att artisterna inte fick uttala sig om förhållandena i landet, men vissa
lyckades hålla sig i en gråzon. Svenska Loreen retade upp regimen rejält när hon besökte
flertalet människorättsorganisationer innan sitt framträdande.2
ESC ska vara opolitisk och bidra till bilden av ett enat Europa, men kritiseras samtidigt för att
uppmuntra till nationalism och regionalism. Det mest uppenbara tecknet på hur politisk
tävlingen faktiskt är, är de s.k. voting blocks som existerar mellan länder som har starka
relationer och ofta röstar på varandra, t.ex Skandinavien, Jugoslavien, Grekland-Cypern och
Balkan. Vidare förekommer då och då subtila budskap som blir svåra att förbjuda då de inte
är uttalat politiska. Efter Rysslands införande av anti-homolagar har de förekommit flertalet
framträdande med öppet transsexuella artister och kyssar mellan samkönade par.
Ingrid Delterne, chef för EBU, framhåller att ”om vi politiserar ESC…//… kommer ESC att
dö” Det är ett event som ska bygga broar”3 Trots den nuvarande ledningens närmast desperata
försök att hålla politiken utanför tävlingen, så sågs ESC redan vid starten som ett politiskt
1 Tragaki, Dafni. (red.). Empire of song- Europe and the nation in the Eurovision Song Contest. Plymouth: The 2 ibid s. 23 3 ibid s. 21
6
projekt.4 Efter andra världskriget försökte Europa enas, och EBU fick uppdraget att komma
på ett underhållningsprogram som de europeiska länderna kunde samlas i. Eurovision Grand
Prix var fött och sändes första gången 1956 med 7 deltagande länder. Nuförtiden deltar
uppemot 40 länder varje år. EU och ESC har vuxit parallellt, och i takt med integrationen av
öst- och väst-Europa har även f.d. Sovjetstater anslutit sig till tävlingen.
När EBU måste ta politisk känsliga beslut så görs ofta försök att avdramatisera dessa. Som
när Kosovo efter självständigheten ville delta, men fick nej för de inte var med i EBU. När de
sedan sökte om medlemskap i EBU fick de åter nej då enbart stater erkända av FN får vara
med i unionen. Förra året rådde stor förvirring kring till vilket landet Krim-halvöns
telefonröster skulle räknas. EBU låtsades som det regnade och påstod att de inte var en
politisk utan en teknisk fråga. De undvek även snyggt att påstå vilken land området tillhörde
genom att helt enkelt konstatera att invånarna hade ukrainska telefonnummer och därför inte
kunde rösta på Ukraina.5 Men vad händer när ESC krishantering inte lyckas och sprickor i
fasaden blir så uppenbara att det är omöjligt att inte se tävlingen som en arena för politiska
budskap och handlingar?
1.1 Ämnesval och problembild Historiskt har det funnits en tradition av kulturella bojkotter i syfte att utöva påtryckning
gentemot andra länder. Dessa har ofta varit en del i övergripande negativa sanktioner. Vid
sidan av regelrätta bojkotter finns även symbolpolitiska åtgärder. Men kan den nuvarande
forskningen om symbolpolitik förklara beteenden vi observerar inom icke-traditionell
diplomati?
I extremt ansträngda relationer mellan länder kan politiken sällan hållas bort från
nöjesevenemang utan ”spiller över” på dessa. Men i andra fall handlar det om medvetna
försök att markera gentemot andra. Länder hittar numera flera sätt än visa ogillande mot
varandra i form av icke-traditionella plattformar för diplomati. Ända sedan början av 1900-
talet har sportsliga evenemang varit en sådan plattform.
4 Eurovision Broadcasting Union. Facts & Trivia. 2014-2015. (Hämtad 2015-04-14) 5 Köpenhamn TT. Krim röstar med Ukraina i ESC. Svenska Dagbladet. 2014-04-30. (Hämtad 2015-04-22)
7
Exempel på 2000-talet inkluderar bl.a. protester mot Rysslands förbud mot ”propaganda för
icke-traditionella sexuella relationer”6 (vidare i texten benämnt som anti-homolagar7).
Svenska höjdhopparen Emma Green Tregaro målade sin naglar i regnbågsfärger under VM i
friidrott i Ryssland, något som den svenska delegationen till Rysslands stora förtret vägrade
att ta avstånd ifrån.8 Under finalen i höjdhopp, där Green Tregaro deltog, viftade den
finländske kultur- och idrottsministern Paavo Arhinmäki, med en regnbågsflagga. Han sa att
han även tagit upp Rysslands anti-homo lagar med den ryska idrottsministerns Vitalij Mutko. 9 Den amerikanska delegation till Sotji bestod av två öppet homosexuella representanter som
samtidigt uttalade stöd åt hbtq-rörelsen. 10 Den dåvarande svenska idrottsministern Lena
Adelsohn Liljeroth åkte till tävlingen, men bojkottade själva invigningen.11 Varken Sverige,
USA eller Finland har använt traditionella diplomatiska kanaler för att markera sitt ogillande
mot anti-homolagarna, som hemkallande av ambassadörer, brutna handelsavtal, sanktioner
eller liknande. Så hur kan vi förklara dessa påstått symboliska handlingar?
Ett annat exempel var när Storbritannien 2008 bröt sin ”cricket-relation” med Zimbabwe,
vilket innebar att de vägrade spela i landet under världsmästerskapet året ifråga samt låta den
zimbabwiska laget besöka UK för traditionell tour året efter. Anledningen uppgavs vara det
försämrade läget för civilas säkerhet och demokratiska rättigheter i Zimbabwe.12
Det finns idag omfattande forskning kring hur politiska konflikter synts i
tävlingssammanhang inom främst sporten. Diskussionen ”hör politik och idrott ihop” är
självklar. ESC däremot ses ofta som enbart som ett kommersiellt nöjesevenemang trots att
nationer tävlar mot varandra på ett liknande sätt som vid sportevenemang. Jag finner det
därför intressant att analysera tävlingen som en arena för storpolitiska konflikter. Hur kan vi
förstå att nationer väljer att inte delta/på andra sätt protester i ESC?
6 Ljungholm, Markus. Anti-homolag godkänd i Ryssland. Svt.se. 2013-06-11. (Hämtad 2015-05-12) 7 Ljungholm, Markus. Anti-homolag godkänd i Ryssland. Svt.se. 2013-06-11. (Hämtad 2015-05-12) 8 Associated Press. Gay-rights gesture may violate rules. ESPN. 2013-08-17. (Hämtad 2015-05-06) 9 Hufvudstadsbladet. IS: Arhinmäki med prideflagga mot den ryska antihomolage. Hbli.fi. 2013-08-18. (Hämtad 2015-05-06) 10 Lee, Traci G. Obama to send openly gay delegate to Russia. msnbc.com 2013-12-18. (Hämtad 2015-05-06) Office of the Press Secretary, The White House. President Obama Announces Presidential Delegations to the Opening and Closing Ceremonies of the 2014 Olympic Winter Games. 2013-12-17 11 TT. Lena Adelsohn Liljeroth nobbar OS-invigning. Aftonbladet. 2014-01-13. (Hämtad 2015-05-06) 12 BBC News. England cut Zimbabwe cricket ties. BBC News. 2008-06-25. (Hämtad 2015-05-06) ESPNcricinfo. England v Zimbabwe. (Hämtad 2015-05-06)
8
1.1.1. Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka tre politiskt motiverade avhopp som skett från ESC
under 2000-talet samt huruvida vi kan förstå avhoppen som politiska uttryck. Utifrån
existerande teorier om symbolpolitik kommer uppsatsen utreda huruvida avhoppen bör de
klassificeras som bojkotter, symboliska handlingar eller ingetdera.
1.1.2. Frågeställningar
• Hur såg processen ut inför avhoppen?
• Vilka likheter och skillnader finns mellan avhoppen?
• Hur kan vi förstå avhoppen som politiska handlingar? Är det möjligt att förstå och
klassificera dem utifrån befintliga teorier om symbolpolitik och bojkott?
1.2 Metodiskt tillvägagångssätt
a) Metod/forskningsteknik
Uppsatsen kommer vara upplagd som en teoriprövande fallstudie i syfte att använda en
befintlig teori och tillämpa den på ett tidigare ej utforskat område. Detta kommer göras
genom att tillämpa Santesson-Wilsons teori om symbolpolitik på tre fallstudier. De studerade
fallen ligger i gränslandet av vad som vanligtvis kan förstås som bojkott varför det är
intressant att undersöka huruvida teorin om symbolpolitik kommer kunna hjälpa oss att förstå
dem. Om teorin inte klarar detta, går det då att modifiera teorin så att den kan fånga upp även
dessa fall?
Studieobjektet för uppsatsen är avhoppen och dessa studeras främst genom andrahandskällor i
textform. Valet av denna teknik grundar sig i att varken representanter för länderna, i form av
ambassader i Sverige, eller EBU velat ställa upp på intervjuer. Vidare anser jag att analys av
avhoppen återgivna i mina valda textkällor även ger en mest objektiv beskrivning av
processerna.
Jag har identifierat populationen ”avhopp från ESC av politiska orsaker under 2000-talet” till
tre st och eftersom de är så pass få så har jag har valt att undersöka samtliga. Därför har inget
9
urval behövt göras.13 Förklaringarna till avhoppen har konstaterats utifrån offentliga
uttalanden från ländernas tevebolag och EBU.
En av frågeställningarna syftar till att undersöka hur vi kan förstå avhoppen som politiska
handlingar och klassificera dem som symbolpolitik, bojkott eller ingetdera.14 För att kunna
göra detta har jag behövt operationalisera begreppen bojkott och symbolpolitik. Bojkott som
ett politiskt instrument kommer definieras utifrån Elisabetta Brighi och Christoffer Hills ”The
ascending scale of foreign policy instruments” Symbolpolitik kommer att definieras utifrån
Santesson-Wilsons teorier.
Två analysmodeller, Bojkott som politiskt instrument och Symbolpolitik, har konstruerats
utifrån Santesson-Wilsons avhandling och ämnar fungera uteslutande mot varandra. Jag har
sedan plottat avhoppen mot dessa analysmodeller.
I syfte att göra en analys av fallen sökte jag först efter tidigare forskning om ESC. Denna var
dock inte tvärvetenskaplig/statsvetenskaplig utan handlade mera om musikens utveckling,
alternativt fokuserad på ESC som nationsbyggande eller europeisk integration. Då jag var
intresserad av tävlingen som arena för internationella konflikter/diplomatiskt verktyg
undersökte jag istället kulturella, och då främst sportrelaterade bojkotter. För att få en bild av
hur de används i nationella sportsammanhang undersökte jag sportsliga bojkotter och letade
både i nyhetsarkiv samt forskning. Med grund i OS-bojkotter har jag utifrån Santesson-
Wilsson samt en utrikespolitisk teori definierat politiska bojkotter i tävlingar som ämnar vara
icke-politiska.
Formellt är det inte länderna själva som deltar, utan det nationella tv-bolaget. Denna uppsats
har skäl att anta att beslut tagna av bolagen har statligt stöd, och att det p.g.a. tävlingens
format går att se bolagen som representanter för sina länder. Därför kommer uttryck som
”Georgien vägrade delta” användas, trots att det rent praktiskt är landets nationella tv-bolag
som vägrar att delta.
13 Esaiasson, P. Oscarsson, H., Gilljam, M & Wängnerud, L. Metodpraktikan – konsten att studera samhälle, individ och marknad. s. 158 14 Esaiasson, P. Oscarsson, H., Gilljam, M & Wängnerud, L. Metodpraktikan – konsten att studera samhälle, individ och marknad. s. 211
10
Jag har aktivt valt att inte fokusera på vem som har ”rätt”, dels för att det inte var varit mitt
fokus och jag inte haft tillräckligt material för att göra en sådant övervägande. Dels för att
relationer länderna emellan är så pass känsliga att det riskerar att leda till ett felaktigt fokus
hos läsare. I den mån värdeladdade ord som folkmord, diktatur, invaderat, attackerat osv
använt så har dessa understötts av uttalande från oberoende källor, internationell lag etc.
b) Material
Det empiriska materialet består av bl.a. av
• Nyhetsartiklar från svensk media som Aftonbladet och DN och internationell media
som BBC och Reuters.
• Officiell kommunikation från EBU i form av regelverk, pressmeddelanden,
nyhetsartiklar och arkiv på hemsidan eurovision.tv.
• Resolutioner från EU och FN.
• Vittnesmål och rapporter från NGO som Amnesty och Human Right Watch.
• Böckerna Performing the ’New’ Europe – Identities, Feelings, and Politics in the
Eurovision Song Contest och Empire of song- Europe and the nation in the Eurovision
Song Contest
En utförlig lista över allt material finns i referenslistan.
c) Avgränsningar
Uppsatsen behandlar politiskt motiverade15 avhopp16 från Eurovision Song Contest under
2000-talet.
d) Begränsningar med det valda tillvägagångssättet
Källmaterialet består i hög grad av nyhetsartiklar och hemsidor då de skildrar dessa är bäst
uppdaterade angående nutida processer. Dessa tenderar att ha en lägre validitet än t.ex
avhandlingar och böcker. Då forskningsämnet är relativt nytt saknas dock den typen av källor,
vilket gjort att detta har varit det enda möjliga tillvägagångssättet.
15 ”Politiskt motiverade” syftar på att de officiellt motiverad av en politisk konflikt med ett annat deltagande land. 16 ”Avhopp” syftar på tillbakadragande från ESC skett efter sista anmälningsdatumet 15 december året innan tävlingen hålls.
11
Gällande material är det problematiskt att EBU hemligstämplar ESC-gruppers protokoll och
inte heller lämnar ut formell dokumentation av resultaten av dessa. Det som finns från EBU är
pressmeddelande eller artiklar på den egna hemsidan. Arkivet sträcker sig inte över alla
intressanta tidsperioder, vilket gjort att vissa uttalande från ESC härstammar från utomstående
källor som tidningsartiklar. EBU har som policy att aldrig kommentera gamla uttalanden, inte
ens dess validitet,17 vilket resulterat i att jag inte kunnat fastställa äktheten på annat sätt än att
göra en egen bedömning av tidningen ifrågas reliabilitet. Detta avser dock främst
formuleringar, att avhoppen skett på sättet som angetts har kunnat fastställas på andra sätt.
När det handlat om statligt ägda medier i länderna som avhandlats har detta i största mån
försökt att kompletteras med annan information.
1.3 Disposition Kapitel 2 innehåller en bakgrund som består av en förklaring över ESC som fenomen samt
hur tävlingen genomförs rent praktiskt.
Kapitel 3 behandlar uppsatsen teoretiska utgångspunkter, hur valda analysinstrument tagits
fram samt hur bojkott använts i andra tävlingen mellan nationer.
Kapitel 4, 5 och 6 behandlar avhoppen i fråga och följer samma mall gällande uppbyggnad.
De inleds med en bakgrund till konflikten länderna emellan samt hur denna påverkat andra
nöjesammanhang. Därefter följs en beskrivning av tävlingen året avhoppen skedde samt
processen som ledde fram till dessa. Kapitlen avslutas med en kort efterspels-översikt
Kapitel 7 slutsatser presenterar vad uppsatsen kommit fram till att avhoppen kan klassificeras
som, hur vidare forskning skulle kunna se ut samt personliga reflektioner.
17 Project assistant på EBU. Telefonsamtal 2015-04-21.
12
2. Bakgrund
Vad är anledningen till att vi deltar i denna tävling, trots att den för många är löjeväckande?
Ett antal teoretiker har försökt förstå och förklara varför en på ytan simpel musiktävlingen
väcker så starka känslor och engagemang.
Crary beskriver det som att ESC inte handlar så mycket om vad vi ser, ut att vi ser. Vi
överblickar Europa, och de överblickar oss. Vi skapar vårt egna euroepiska universum där det
egna landet står i centrum. Vidare objektifierar ESC Europa i form av att vara ett event som
både integrerar och samtidigt splittrar det i form av det tydliga nationsvurmandet. Tävlingen
har blivit en symbol för vad EU ämnar vara; tillsammans men åtskilda. Abélès beskriver det
som en institution som refererar till det framtida harmoniska Europa som ända sedan andra
världskriget har eftersträvats. Borneman och Fowler beskriver det som att precis som Europa
självt, måste ESC studeras som en process och inte ett objekt.18
Idag följer i snitt 180 miljoner människor Eurovision Song Contest, vilket gör det till världens
största livesända tv-event, bortsett från sportsändningar. I årets tävling i Vienna deltar 39
länder och tävlingen pågår under tre kvällar med två semifinaler och en final.19
2.1 Formalia ESC hålls varje år i maj månad och det är vinnande landet från föregående år som får i
uppdrag att hålla i tävlingen.20 I takt med att tävlingen expanderat har semifinaler införts, från
dessa går sedan ett antal bidrag vidare till finalen.
Värdnationen är dock allt direktkvalificerad till finalen. Detsamma gäller Tyskland, Spanien,
Storbritannien och Frankrike (även kända som ”The Big Four”) sedan 2010, då EBU
bestämde att de skulle garanteras en plats i varje års final. 2010 annonserade EBU att även
18 Esaiasson, P. Oscarsson, H., Gilljam, M & Wängnerud, L s. 3 19 Siim, Jarmo. Eurovision 2015: 39 countries represented in Vienna. Eurovision.tv. 2014-12-23. (Hämtad 2015-04-22) 20 Eurovision Song Contest Athens 2006. Historical Milestones – a brief history on the ESC from 1956 until 2005. (Hämtad 2015-04-22)
13
Italien alltid skulle garanteras en plats och ”The Big Four” blev ”The Big Five”.21
Bakgrunden till detta var att Italien har hållit i den liknande tävlingen Sanremo Festival, som
år efter år åtnjutit mindre internationell intresse än ESC. Samtidigt har ESC inte haft samma
popularitet i landet vilket ledde till att RAI som är den italienska broadcastern slutade delta i
och t.o.m. att sända ESC 1997. Detta fortgick fram till 2011 då de återvände till tävlingen
efter förhandlingar med EBU där de i utbyte för sitt deltagande alltså direktkvalificeras till
varje års final.22 Detta grundar sig i en händelse 1996, då Tyskland först inte lyckats ta sig till
final (på den tiden avgjordes rätten att delta i tävlingen baserat på föregående års placering
samt lottning) men arrangörerna sedan fick ändra sig och ändå ge landet en plats för att
evenemanget skulle kunna genomföras rent ekonomiskt.23 ”The big five”s deltagandeavgifter
är nämligen så pass stora (40% av hela budgeten) att ESC riskerar finansiella problem utan
dem.24
Sedan 1975 används ett poängsystem där varje deltagande land (även de som inte kvalificerat
sig från semifinalerna) i finalen ger 1-8, 10 och 12 poäng till sitt favoritbidrag.25 Under
omröstningen är det inte bidraget i form av låtnamn eller artist som står på poängtavlan, utan
nationen som hen representerar. Historiskt har det varit nationella juryer som avgjort vilken
bidrag som tilldelas vilka poäng. 1998 började dock Sverige, Schweiz, Tyskland och
Storbritannien låta sina medborgare rösta via telefon.26 Detta blev en succé som successivt
spred sig till andra länder. Sedan 2009 är det standard att poängen baseras till 50 % på varje
lands medborgares telefonröster och till 50% på en nationell jurys åsikter. Den formella
förklaringen till att inte enbart telefonröster räknas är risken för tekniskt haveri. 27
Länder som får delta är de som är medlemmar i European Broadcasting Union, rent formellt
är det dock den nationella tv-stationen som är medlem. Varje deltagande tv-station är skyldig
att visa hela programmet; alla låtar, snabbrepriser och rösträkning. Det enda avbrottet som får
göras är reklampaus under mellanakten.28 Sedan semifinaler infördes finns ingen gräns för hur
21 Bakker, Sietse. 43 nations on 2011 participants list! Eurovision.tv 2010-12-31 (Hämtad 2015-04-14) 22 Tragaki, D. s. xii 23 European Broadcasting Union. Eurovision Song Contest 1996. (Hämtad 2015-04-22) 24 Fricker, Karen. & Gluhovic Milija. (red.). Performing the ’New’ Europe – Identities, Feelings, and Politics in the Eurovision Song Contest. Hampshire/New York: Palgrave Macmillian, 2013. s. 4 25 European Broadcasting Union. Eurovision Song Contest 1975. (Hämtad 2015-04-22) 26 Rules of the 2005 Eurovision Song Contest. (Hämtad 2015-04-22) 27 Bakker, Sietse. Juries also get 50% stake in Semi-Final result. Eurovision.tv 2009-10-11 (Hämtad 2015-04-14) 28 EBU/UER. Rules for the Eurovision Song Contest 2009 – Moscow, 12, 14 and 16 May 2009. Eurovision.tv (Hämtad 2015-04-22)
14
många länder som får delta, utan anmälan är öppen för alla EBU-medlemmar. Denna måste
ske innan den 15 december året innan tävlingen ifråga och efter detta datum accepteras heller
inte tillbakadragande. Till skillnad från t.ex OS deltar inte alla länder varje år, och det är inte
speciellt uppseendeväckande att länder tar tillfälliga pauser från tävlingen. Dessa brukar oftast
uppges bero på bristande intresse i landet eller finansiella problem. Alltså finns säkerligen
flera icke-deltagande som skett av politiska skäl än vad denna uppsats ämnar studera då
länderna inte har någon skyldighet att redovisa varför de inte deltar vissa år.
15
3. Teoretiska utgångspunkter
Jag kommer att använda mig av teorierna bojkott som politiskt instrument och symbolpolitik.
Bojkott kommer att definieras som ett politiskt instrument utifrån Brighi och Hill ”The
ascending scale of foreign policy instruments”. Santesson-Wilson avhandling ”Studier i
symbolpolitik” kommer att användas dels för att definiera politiska instrument och
symbolpolitik, dels för att konstruera två analysverktyg. Dessa är konstruerade för att verka
ömsesidigt uteslutande mot varandra och så att inga av fallen kan hamna i mera än en av dem.
3.1 Bojkott Ett politiskt instrument är enligt Santesson-Wilson:
…Den renodlade symbolismens motsats är instrumentet, och motsatsen till renodlad
symbolpolitik är politik som helt vilar på instrumentella bevekelsegrunder. Motivet till det
instrumentella handlandet är handlingens konkreta resultat, effekten av handlingen.
//…Beslut fattas därför att man önskar effekten, alternativt önskar effekten av effekten (osv.) i
en kausal kedja som leder fram till beslutsfattarens grundläggande målsättningar.29
I en instrumentell värld är frågor viktiga därför att de leder till någonting viktigt, de har
viktiga konkreta effekter. Denna viktighet fortplantar sig genom kausala länkar: x påverkar y
som påverkar z, och eftersom z är viktig, kanske rentav har ett egenvärde, så blir även x och y
viktiga genom sina kausala länkar till z. 30
Analysverktyget Bojkott som politiskt instrument:
29 Santesson-Wilson, Peter. Studier i symbolpolitik. Diss., Lunds Universitet, 2003. s. 36 30 Santesson-Wilson, P. s. 37
x y z
16
Santesson-Wilson har som tidigare nämnts inte diskuterat användningen av symbolpolitik på
sättet som kommer göras i denna uppsats. För att understödja att den går att applicera på detta
sätt så definierar jag bojkott som ett politiskt instrument utifrån Brighi och Hills på ”The
ascending scale of foreign policy instruments”, som en form av ”Negative Sanctions”.31
Bojkott är ett instrument som inom utrikespolitisk analys ses som ett mjukt maktmedel ssom
stater använder för att pressa andra att ändra sitt beteende. Inom internationella evenemang
där stater deltagit och tävlat mot varandra har bojkotter använts i hög grad under 1900-talet,
främst i OS-sammanhang.
”The ascending scale of foreign policy instruments”
Military Action (punative; invasive; occupation)
Political Interventions (propagande; suberversion; interference)
Negative Sanctions
(boycotts; embargoes; laser sanctions; restrictions on cultural contacts)
Positive Sanctions
(aid; trade agreements; public diplomacy)
Diplomacy
(discussion/negotiation) 32
31 Santesson-Wilson, P. s. 37 32 Smith, Steve., Hadfield, Amelia., & Dunne, Tim. Foreign Policy – Theories, Actors, Cases. 2 uppl. Oxford: Oxford University Press, 2012. s. 164.
17
3.1.1 Användning av bojkott i internationella tävlingsevenemang
Sammantaget så kan följande konstateras; Kulturella bojkotter i form av bojkotter av
sportsliga event präglas av försök att pressa värdlandet, eller arrangören, att agera på visst
sätt. Alternativ kan det ses som en del i en övergripande bojkott i samma syfte. Alltså kan ett
beteende som stämmer med Brighi och Hills förståelse av hur negativa sanktioner observeras.
Den första nutida bojkotten av ett sportsligt event skedde 1936 när OS hölls i dåvarande
Nazityskland. Spelen tilldelades Berlin 1931, två år innan Hitler kom till makten. I takt med
utvecklingen i landet förekom kampanjer för att bojkotta spelen i Storbritannien, Frankrike,
Sverige, Tjeckoslovakien och Nederländerna.33 När Hitler skrev i nazistpartiet tidning
Völkischer Beobachter att judar och svarta inte skulle tillåtas delta i spelen hotade flertalet
länder med bojkott. Efter att Hitler motvilligt gått dem på att låta alla oavsett etnicitet delta så
kunde spelen genomföras utan några bojkotter.34
1956 års OS i Melbourne bojkottades av Egypten, Irak och Libanon p.g.a. Israels deltagande.
Anledningen var att Israel tillsammans med Storbritannien och Frankrike hade invaderat
Egypten under den s.k. Suez-krisen35. Samtidigt slog Sovjet ner den ungerska revolutionen
viket ledde till att Nederländerna, Spanien och Schweiz drog tillbaka sina deltagande. Även
Kina valde att bojkotta tävlingen efter att Taiwan tillåtits att delta som egen nation.
Under apartheid-tiden pågick en totalomfattande internationell bojkott mot Sydafrika och
Rhodesia (nuvarande Zimbabwe). Detta ledde även till bojkott gentemot länder som ändå
valde att ha kontakt med regimerna ifråga. Vid 1970 Commonwealth games36 i Edinburgh
bojkottade 32 av 59 kvalificerade länder spelen p.g.a. av Thatchers-regeringens vägran att inte
delta i den sportsliga/kulturella bojkotten mot Sydafrika.37 1976 års OS i Montreal
bojkottades av 28 länder, främst afrikanska. Faktum är att de enda suveräna afrikanska
33 United States Holocaust Memorial Museum. The movement to boycott the berlin olympics 1936. Holocaust Encyclopedia. (Hämtad 2015-04-22) 34 Nagorski, Andrew. Hitlerland: American Eyewitnesses to the Nazi Rise to Power. New York: Simon & Schuster, 2013. s. 188 Clay Large, David. Nazi Games: The Olympics of 1936. New York: W.W. Norton & Company, 2007. s. 58 35 BBC News. Suez Crisis: Key Players. BBC News. 2006-07-21. (Hämtad 2015-05-12) 36 Commonwealth Games Federation. Constitution, Regulations, Code of Conduct. July 2014. (Hämtad 2015-04-29) 37 Degun, Tom. Scottish independence referndum will increase interest in Glasgow 2014, it is claimed. Insidethegames.biz. 2012-02-29. (Hämtad 2015-04-22)
18
staterna som deltog i spelen var Senegal och Elfenbenskusten. 38 Anledningen var Nya
Zealand deltagande, ett land som hade starka sportsliga band med Rhodesia.
Bojkotter förekom även under Kalla Kriget. Efter att Sovjet invaderat Afghanistan 1979
ställde USA ett ultimatum och hotade att skulle bojkotta de Olympiska spelen i Moskva
nästkommande år, om inte de sovjetiska trupperna drog sig tillbaka inom en månad. De fick
med sig några allierade, Japan, Västtyskland, Kina, Filippinerna, Argentina och Kanada.
Storbritannien, Frankrike och Australien stödde formellt bojkotten med lät idrottare själva
bestämma huruvida de ville delta, vilket ledde till att delegationen var betydligt mindre än
vanligt. 39 Taiwan bojkottade även spelen då de inte fick tävla som egen nation. Det
nästkommande OS hölls i Los Angeles 1984 och bojkottades av Sovjet och övriga östblocket.
De hävdade att det var av säkerhetsskäl p.g.a. den anti-sovjetiska stämningen i USA. 40 Efter
detta följde även Bulgarien, Östtyskland, Mongoliet och Vietnam, Laos och Tjeckoslovakien. 414243 Senare anslöt sig även Afghanistan, Ungern och Polen till bojkotten. Ungern pekade
även dem på säkerhetsskäl och hävdade att det skulle innebära stor fara för deras idrottare att
vistas i Los Angeles. 44 Därefter följde Kuba, Sydyemen, Nordkorea, Etiopien och Angola.
Enligt amerikansk media var detta p.g.a. deras marxistiska ideologi.45 Sista landet att ansluta
sig till bojkotten var Iran p.g.a. ”USAs inbladning i Mellanöstern, deras stöd för regimen som
ockuperar Jerusalem, och brotten som begåtts av USA i Latinamerika, speciellt i El Salvador” 46 Projektledaren för OS i Los Angeles, Peter Ueberroth, hävdade dock att det egentligen bara
handlade om hämndmotiv p.g.a. de allierades bojkott av föregående spel. 47
38 Olympic Information Center. Africa and the XXIst Olympiad. (Hämtad 2015-04-22) 39 Smith, Terrence. The President Said Nyet. The New York Times. 1980-01-20. (Hämtad 2015-04-22) 40 Burns, John F. Moscow will keep it’s team from Los Angeles Olympics. New York Times. 1984-05-09. 41 Philadelphia Inquirer. Vietnam and Mongolia also withdraw from the olympics. 1984-05-12. (Hämtad 2015-04-22) 42 S.t Petersburg Independent. East Germany withdraw from Summer Games. S.t Petersburg Independent. 1984-05-10. (Hämtad 2015-04-22) 43 Reich, Kenneth. Czechs and Laotians Join Boycott. Los Angeles Times. 1984-05-13. (Hämtad 2015-04-22) 44 Los Angeles Times. Hungary 9th to Join Boycott of Olympics. Los Angeles Times. 1984-05-16. (Hämtad 2015-04-22) 45 Los Angeles Times. Marxist South Yemen becomes 13th Country to Drop Out of L.A. Games. Los Angeles Times. 1984-05-27. (Hämtad 2015-04-22) Miami Herald. N. Korea joins Olympic Boycott. Miami Herald. 1984-06-03. (Hämtad 2015-04-22) Reich, Kenneth. Angola Becomes 15th Nation to Join Olympic Boycott. Los Angeles Times. 1984-06-27. (Hämtad 2015-04-22) Maxwell, Evan. Cuba Joins Olympic Boycott. Los Angeles Times. 1984-05-24. (Hämtad 2015-04-22) 46 The New York Times. Around the world: Iran Announces Boycott Of the 1984 Olympics. The New York Times. 1983-08-02. (Hämtad 2015-04-22) 47 Congelio, Brad. Before the world was quiet: Ronald Reagan, Cold War Foreign Policy, and the 1984 Los Angeles Olympic Summer Games. Diss., The University of Western Ontario, 2014.
19
3.2 Symbolpolitik Enligt Santesson-Wilson bygger symbolpolitik på tanken att x kan kopplas ihop med y och z
på fler sätt än genom kausalitet, och därmed bli viktig trots att x inte i direkt mening påverkar
y och z. Han ställer frågan ”Hur kan en politisk fråga göras viktig utan att kausalt påverka
politiska mål?”48 Enligt honom finns det fyra svar på detta:
1. Frågan kan placeras i samma kategori som någonting viktigt: ”Frågan x kan vara
symboliskt kopplad till y därför att de hör till samma kategori av företeelser. I och
med att y är en viktig fråga, och eftersom x är av samma slag som y, så blir även x
viktigt.”49
2. Frågan kan göras principiellt viktig:”Frågan x kan vara symboliskt kopplad till y
därför att de omfattas av samma princip//…När x omfattas av samma princip som y så
får x därför en principiell viktighet överförd från y. Den mekanism som uppstår är en
värdeöverföring” 50
3. Frågan kan ses som ett exempel på någonting viktigt: ”Frågan x kan vara symboliskt
kopplat till y genom att x exemplifierar y.”51
4. frågan kan ses som ett uttryck för någonting viktigt: ”x kan vara symboliskt kopplat
till y genom att x är, eller tolkas som, ett uttryck för aktörens intentioner beträffande
y.” 52
Analysverktyget Symbolpolitik:
48 Santesson-Wilson, P. s. 43 49 ibid s. 44 50 Santesson-Wilson, p. s. 46-47 51 ibid s. 48 52 ibid s. 49
x y z
20
4. Libanons avhopp 2005
4.1. Bakgrund till konflikten mellan Libanon och Israel Israel och Libanon befinner sig formellt i krig med varandra sedan 1948. När Israel utropade
sig självständigt i maj samma år förklarade Arabförbundets medlemmar att de motsatte sig
den från FN föreslagna tvåstatslösningen. Deras målsättning var istället att upprätta en
palestinsk stat. Egypten, Syrien, Irak, Jordanien och Libanon förklarade därför krig mot
Israel. Den israeliska militären (IDF) vann kriget vilket förödmjukade Arabförbundet som
därefter började se Israel som en del av den imperialistiska agendan ihop med väst-Europa
och USA.53 1949 slöts en vapenvila länderna emellan med något fredsavtal har aldrig
tecknats. Istället har Libanon fungerat som en bas för Hizbollah såväl som palestinska
gerillagruppers anfall på Israel. Länderna är även indragna i en tvist gällande var havsgränsen
dem emellan skall gå. Efter en PLO-attack i Israel som krävde ett stort antal dödsoffer gick
Israel in i Libanon 1978 och ockuperade nästan hela den södra delen av landet. Detta
fördömdes i ett stort antal länder och FNs säkerhetsråd antog en resolution som uppmanade
israelisk militär att omedelbart lämna Libanon. 1982 intog Israel återigen de södra delarna av
Libanon i syfte att besegra PLO-gerillan som var baserad i området. Efter 70 dagars intensiva
strider beslutades det om vapenvila efter amerikansk medling. Först 1999 drog Israel helt
tillbaka sin militär från södra Libanon.5455
Det är inte bara ESC som har påverkas av konflikten utan även ett antal andra nöjesprogram.
Bl.a. så har Miss Universum-tävlingen vid två tillfällen hamnat i hetluften. Vid 1993 års
tävling deltog dåvarande Miss Libanon Huda al-Turk inte i tävlingen p.g.a. en kontrovers
gällande en fotografering tillsammans Miss Israel Jana Khodirker56. Rapporter är tvetydiga
gällande om hon hoppade av tävlingen för hon vägrade att delta i fotograferingen57, eller om
accepterande den och därför fråntogs sin titel av den libanesiska delegationen. 58
53 Smith, S., Hadfield, A., & Dunne, T. s. 404 54 Landguiden. Israel – Modern historia. 2015. (Hämtad 2015-05-24) 55 Landguiden. Libanon – Modern historia. 2015. (Hämtad 205-05-24) 56 Pageantopolis – Israel’s Beuty Queen (IBQ) titleholders. (Hämtad 2015-05-07) 57 Israel National News. Lebanese Boycott Song Competition Due to Israeli Participant. Israel National News. 2005-03-21. (Hämtad 2015-04-14) 58 The Daily Star. Miss Lebanon’s selfie with Miss Israel sparks uproar. The Daily Star. 2015-01-19. (Hämtad 2015-04-14)
21
Under 2015 års tävling publicerade Miss Israel Doron Matalon en bild på Instragram
föreställandes sig själv, Miss Japan Ariana Miyamoto, Miss Slovenien Urška Bračko
och Miss Libanon Saly Greige.59 Detta orsakades en enorm kontrovers både internationellt
och i Libanon. Greige själv förklarade situationen på sin officiella facebook-sida med att
Matalon hade ”hoppat” in när hon poserade med de andra två och tagit bilden utan hennes
medgivande. Hon hävdade även Matalon vid ett flertal gånger försökt få bilder tagna med
henne vilket hon inte gått med på. 60 Greiges agent påstod att detta var något israelerna
planerat och organiserat sedan ett halvår tillbaka. I slutändan gick Libanons turistminister
Michel Pharaon ut offentligt och stöttade Greige och bekräftade att hon inte skulle bli av med
sin titel då händelsen inte ansågs vara hennes fel.61
Anledningen till ovanstående händelser är Arabförbundets bojkott av Israel. Libanon har
dessutom egna ännu striktare restriktioner på relationer med Israel. Sedan 1955 förbjuder
libanesisk lag alla individer, företag och organisationer från direkt eller indirekt kontakt med
israeliska företag och individer samt att köpa, sälja eller förvara produkter producerade i
Israel. 62 Dragit till sin spets innebär detta att en libanesisk privatperson riskerar att bryta mot
lagen ifall hen ens samtalar med en israel. Det är dock tillåtet att delta i konferens, festivaler
eller andra events där Israel deltar så länge deltagarna inte står i direkt kommunikation med
varandra. 63
4.2 Eurovision Song Contest 2005 Landets lagstiftning ledde till Libanon drog sig ur 2005 års tävling i Kiev, Ukraina. Artisten
Aline Lahoud skulle ha representerat landet vi dess ESC-debut.64 I mars 2005
uppmärksammades det att Libanons officiella ESC-hemsida inte listade Israel som deltagare.
EBU gav då Télè Liban 24 timmar på sig att lösa situationen eller diskvalificeras. Tv-bolaget
valde då att helt stänga ner hemsidan och ersätta den med en länk till EBUs egen hemsida.
Senare samma månad bad EBU det libanesiska bolaget om en garanti att hela tävlingen,
inklusive Israels bidrag, skulle sändas utan avbrott. I och med detta inte kunde garanteras 59 Matalon, Doron. Good Morning from us! Miss Japan , miss Slovenia, miss Lebanon & I❤. (Hämtad 2015-05-12) 60 Greige, Saly. Facebook post, Januari 17, 2015. 3:45 p.m., (Hämtad 2015-04-14) 61 Our Foreign Staff. Miss Lebanon will not lose her title for selfie with Miss Israel. The Telegraph. 2015-01-23. (Hämtad 2015-04-14) 62 United States Trade Reprepresentative. Arab League. 2013. (Hämtad 2015-05-05) 63 NOW News. The rules of Lebanese-Israel engagement. NOW News. 2011-09-18. (Hämtad 2015-05-05) 64 BBC News. Lebanon withdraws from Eurovision. BBC News. 2005-03-18. (Hämtad 2015-04-14)
22
drog Libanon tillbaka sin anmälan. EBU publicerade då ett uttalande som löd: ”Enligt
libanesisk lag så är det inte tillåtet för Tele Liban att sända den israeliska deltagarens
framträdande, vilket bryter mot regler för Eurovision Song Contest 2005”. Chefen för tv-
bolaget, Ibrahim Khoury, bekräftade avhoppet och tillade att bolaget inte hade varit medvetna
om Israels deltagande när de bekräftade sin anmälan i december. Han fortsatte med ”Libanon
är i krig med Israel. Ifall den israeliska deltagaren vinner hade vi varit tvungna att visa
firandet av detta” samt tillade att han aldrig skulle kunna förmå sig själv att tillåta libanesiska
tittare att rösta på Israel. 65
4.2.1 Efterspel
I och med att Libanon drogs tillbaka sitt deltagande långt efter slutdatumet för anmälan så
straffades tv-bolaget genom att anmälningsavgiften inte återbetalades samt att Libanon inte
tilläts delta i ESC de följande tre åren. Libanon har sedan dess inte uttryckt intresse för att
delta i tävlingen igen. 66 Ett år efter kontroversen i ESC inleddes det andra Israel-Libanesiska
kriget efter att Hibollah den 12 juli gjort en räd i Israel. Åtta israeliska soldater dödades och
två kidnappades, dessa återlämnades senare döda nära den libanesiska gränsen. Två veckor
senare gick israeliska marktrupper in i Libanon. FNs säkerhetsråd beslutade att Israel skulle
dra sig tillbaka efter att alla strider upphört samtidigt som Libanons regeringsstyrkor och FN-
styrka på 15 000 man skulle stationeras i södra Libanon. Kriget avslutades formellt den 14
augusti. Totalt dog 167 israeler och tusentals libaneser och den materiella förstörelsen var
enorm. Både Israel och Hizbollah utropade sig som segare.6768
65 The Scotsman. Nul points as Lebanon quits contest. The Scotsman. 2005-03-20. (Hämtad 2015-04-14) 66 Jiandiani, Sergio. Lebanon: Télé Liban will not participate in Eurovision 2015. Esctoday.com 2014-09-15. (Hämtad 2015-05-13) 67 Landguiden. Libanon – Modern historia. 2015. (Hämtad 205-05-24) 68 Landguiden. Israel – Modern historia. 2015. (Hämtad 2015-05-24)
23
5. Georgiens avhopp 2009
5.1 Bakgrund till konflikten mellan Georgien och Ryssland Dispyten mellan Ryssland och Georgien grundar sig framförallt i statusen för området
Sydossetien. EU, NATO och FN stödjer Georgiens uppfattning att området till hör dem.69
Enbart Ryssland, Nicaragua, Venezuela och Narau erkänner området som en självständig
republik. 70
Konflikten mellan Sydossetien och Georgien inleddes 1989 då sydossetiska ledare som svar
på de ökade nationalistiska stämningarna i Georgien ställde krav på ökat självstyre och att få
ansluta sig till Nordossetien i Ryssland. Konsekvenserna blev sammanstötningar mellan
georgier och sydosseter i området och 1990 utropade de sig officiellt självständiga från
Georgien som då var en sovjetisk republik. Den georgiska regimen svarade med att upphäva
Sydossetiens autonoma ställning inom Georgien varpå ett inbördeskrig utbröt. Precis som
många andra öststater blev Georgien självständigt från Sovjetunionen 1991. Efter att
Sjevardnadzes tog över som Georgien president 1992 lyckades regeringen sluta avtal om
vapenvila med Sydossetien och det beslutades att en gemensam rysk, georgisk och
sydossetisk fredsbevarande styrka skulle placeras i området. 71 Senare samma år upprättade
Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE) ett kontor i Tbilisi, Georgien för
att övervaka vapenvilan samt bidra till dialog och lösning på konflikten mellan parterna. Efter
fem år av förhandlingar undertecknades 1996 ett fredsavtal men en permanent
överenskommelse gällande Sydossetiens status kunde fortfarande inte nås. Total miste 1500
personer livet under kriget.
2001 valdes Eduard Kokojty till sydossetiskt president, trots att området inte erkänts som
självständig stat. Han meddelade att man återigen ville försöka återförena Sydossetien med
Nordossetien. Alternativt var att Sydossetien tillsammans med en annan georgisk
utbrytarrepublik, Abchazien, gemensamt skulle framföra ett önskemål om ”associerad status”
med Ryssland. Som en följd av inbördeskriget på 90-talet hade nämligen många sydosseter
69 BBC News. West condems Russia over Georgia. BBC News. 2008-08-16. (Hämtad 2015-05-12) 70 Landguiden. Sydossetien – Politik och ekonomi. 2015. (Hämtad 2015-04-14) 71 Landguiden. Georgien – Modern historia. 2015. (Hämtad 2015-04-14)
24
fått ryskt medborgarskap då ryska passa deltats ut av militären. Vintern 2004 tillträdde
Micheil Saakajvili som president i Georgien och deklarerade samtidigt sin avsikt att återta
kontrollen av utbrytarrepublikerna. Detta ledde till sammandrabbningar i Sydossetien under
sommaren som kostade åtskilliga människor livet. I augusti drog Georgien tillbaka sina
trupper från området och gick med på att ge den rysk-georgisk-ossetiska fredsstyrkan ansvar
för att upprätthålla ordning i området.
I november 2006 genomfördes en sydosstetisk folkomröstning om självständigt där en
överväldigande majoriteten röstade ja och även omvalde Kokjty till president. Samtidigt
valdes Dimitri Sanakojev till ny president för Georgien. Den senare organiserade en egen
regering och lokal administration i Kurta norr om Sydossetiens huvudstad Tschinvali, där
Kokjty var baserad. Samtidigt röstade georgier i Sydossetien för att börja förhandla med
Georgien om att omvandla land till en federation där Sydossetien skulle fungera som en
delrepublik. I maj 2007 beslutade Georgiens nationella parlament om att utse president
Sanakojev till chef över vad de kallade för ”Sydossetiens tillfälliga administration”.72
Efter att Kosovo utropat sig självständigt 2008 tog konflikten ny fart och det sydossetiska
parlamentet uppmanade i mars samma år omvärlden att erkänna provinsen som en
självständig stat. Ryssland gick samtidigt ut med att de inte tänkte respektera förbudet mot
handel och andra kontakter med Sydossetien som Oberoende Staters Samvälde (OSS) beslutat
om 1996 och att kontakterna mellan ryska departement och deras motsvarighet i Sydossetien
skulle intensifieras. 73 Enligt Georgien hade Ryssland redan innan stöttat separatister i
Sydossetien samt liksom på 90-talet delat ut ryska pass till provinsen invånare. Det ledde till
upptrappat tonläge och spänningar mellan Ryssland och Georgien. Under sommaren 2008
förekom stridigheter längs gränsen mellan Sydossetien och Georgien, dessa utvecklades i
augusti till fullskaligt krig då georgiska trupper intog Tschinvali. Ryska styrkor gick då också
in i Sydossetien och drev ut georgierna. Samtidigt attackerade ryska styrkor och militärflyg
andra delar av Georgien. Efter fem dagar avslutades kriget och parterna skrev under fredsplan
efter medling från EU. Trots det korta kriget så dog eller skadades svårt hundratals
människor. Georgien och Ryssland skyllde båda på varandra gällande vem det varit som
orsakat kriget. Georgien blev dock krigets förlorare med tiotusentals internflyktingar och
svåra materiella förluster. 2009 meddelade EUs granskningskommission att det var Georgien
72 Landguiden. Sydossetien – Historia. 2015. (Hämtad 2015-04-14) 73 ibid
25
som startat kriget genom att anfalla Sydossetien efter en lång tid av ryska provokationer. Alla
parter anklagades för grova övergrepp och Sydossetiens utbrytning från Georgien fördömdes. 74
75 Den rysk-georgiska konflikten avspeglade sig i ESC redan 2008. Det ter sig inte vara en
slump att bidraget från Georgien samma år som kriget hette ”Peace will come”. 76 Detta gick
dock förbi internationell media någorlunda ouppmärksammat.
Enligt Meerzon och Priven har Rysslands starka vilja att delta i ESC efter upplösning av
Sovjetunionen berott på att den används av den ryska regimen för att stärka en särskilt
nationell mytologi för både intern och extern kommunikation. Första gången landet deltog var
1994 och sedan dess har en noggrant uttänkt strategi för att tilltala röstare använts. 77
74 Landguiden. Georgien – Aktuell politik. 2015. (Hämtad 2015-04-14) 75 United Nations. Map No.2780 Rev. 5., August 2004. (Hämtad 2015-04-29) 76 Lyrics Translations. Diana Gurtskaya – Peace Will Come. 2008. (Hämtad 2015-04-14) 77 Fricker, K. & Gluhovic, M. s. 115
26
Höjdpunkten kom därför Ryssland fick arrangera ESC 2009. Enligt redan nämnda skribenter
användes detta som en språngbräda för att landet framgångsrika bud att hålla i University
Games 2013, Vinter-OS 2014 och fotbolls-VM 2018.78 Tävlingen 2009 var den dyraste, mest
sedda och mest medialt bevakade i ESCs historia. 79
5.2 Eurovision Song Contest 2009 2008 vanns tävlingen av Rysslands bidrag ”Believe” av Dima Bilan vilket ledde till att 2009
års tävling hölls i Moskva. 80 De baltiska länder påannonserade till början en vilja att bojkotta
tävlingen som en följd av kriget i Sydossetien. 81 EBU’s talesperson Svante Stockselius
meddelade då att den georgiska konflikten inte skulle tillåtas blandas in i tävlingen - ”Det
finns inte koppling mellan [tävlingen och konflikten]. Vi anordnar ett icke-politisk event och
om värdnationen kan garantera alla deltagares säkerhet finns det ingen anledning att inte
tillåta dem att hålla i finalen”. 82 I slutändan valde de baltiska länderna att delta i tävlingen.83
Georgien sa till en början att de inte tänkte delta i tävlingen, men ändrade sig även dem och
anslöts sig officiellt till tävlingen i december 2008. 84
Efter Georgien hållit sin nationella uttagning stod det klart att Stephane & 3G skulle
representera landet med bidraget ”We Don’t Wanna Put In!”85 Omedelbart kom reaktioner på
att sången skulle vara en ordlek på den ryska presidentens namn och att de lät som att gruppen
”skulle vilja skjuta honom” p.g.a. textraden ”I would like to shoot in, some disco to night, too
boogie with you”. 86 Putin talesman Dmitrij Peskov reagerade med att kalla låten för
”Huliganism” och ”Georgien pseudopolitiska ambitioner” 87 EBU’s talesperson Sietse Bakker
meddelade att de inte tänkte kommentera saken förrän efter ett möte i mars då alla de
deltagande bidragen sågs över. ”Fram till dess är georgisk television välkomna att ändra
sången, om de ser att det behövs” la han till. En talesperson för det georgiska tv-bolaget GPB
78 ibid s. 112 79 ibid s. 118-119 80 European Broadcasting Union. Moscow accepted as 2009 Host City! 2009. (Hämtad 2015-04-14) 81 Tragaki, D. s. 70 82 Daily Record. Eurovision Song Contest faces backlash after invasion of Georgia. Daily Record. 2008-09-03 (Hämtad 2015-04-14) 83 European Broadcasting Union. Moscow 2009: Draw for the Running Order completed! 2009. (Hämtad 2015-04-14) 84 BBC News. Putin jibe picked for Eurovision. 2009-02-19 (Hämtad 2015-04-14) 85 European Broadcasting Union. Stephane & 3G to represent Georgia in Moscow. 2009. (Hämtad 2015-04-14) 86 Nummelin, Wiktor/TT Stockholm. Georgien sjunger ut om Putin. SvD Nyheter. 2009-02-19 (Hämtad 2015-04-14) 87 Pontén, Johan. Skarpa reaktioner på Georgien-låt. svt Nyheter. 2009-03-11 (Hämtad 2015-04-14)
27
sa samtidigt att ”Den här sången är inte om politik, den har inget att göra med politik eller
politiker”. GPD projektledare Natia Uznade tillade ”Om du tittar på sångens text så ser du att
det inte är något fel med den.//…Det är en rolig disco-låt. Vi hoppas att vi inte kommer möta
några problem i Moskva eftersom vi inte vill ha en skandal”. Låtens producent Kakha
Tsiskaridze bemötte däremot kritiken något annorlunda med orden ”Vi måste skicka ett
budskap till Europa och först och främst till Moskva. Det är viktigt för oss att säga vad
Georgien som land vill säga”. 88
Den 10 mars meddelade EBU att Georgiens låt bröt mot ESC’s regel nr 4.9 gällande att
bidragen inte på något sätt får förmedla direkta eller indirekta politiska budskap i form av
text, språk, gester eller liknande. Georgien erbjöds då att antingen ändra texten eller välja ett
helt nytt bidrag och meddela sitt beslut till EBU innan den 16 mars.89 Georgiens statliga
television, GPB, publicerade då meddelandet ”Vår sång… innehåller inga politiska budskap
och GPB kommer inte ändra på sångtexten och vägrar att delta i tävlingen i Moskva”. 90
5.2.1 Efterspel
Georgien återvände till tävlingen året efter då den hölls i Oslo, Norge91 med låten ”Shine”
som framfördes av Sofia Nizharadze.92 Bidraget deltog i den andra semifinalen och tog sig till
final där den mottog 10 poäng från Ryssland. Georgien har sedan dess deltagit varje år. Det
finns inga uppgifters om deltagaravgiften för 2009 åts tävlinge återbetalades eller huruvida tv-
bolagets avhopp, och därmed regelbrott, fick några andra konsekvenser.
88 BBC News, 2009-02-19 89 Bakker, Sietse. Georgian song lyrics do not comply with Rules. Eurovision.tv. 2009-03-10. (Hämtad 2015-04-14) 90 Jonze, Tim. Eurovision 2009: Georgia pulls out of contest over ’Putin song’. The Guardian. 2009-03-11. (Hämtad 2015-04-14) 91 Weiby, Hans Erik. Grand Prix til Oslo-området. NRK. 2009-04-27. (Hämtad 2015-04-22) 92Brey, Marco. Sofia Nizharadze to sing ”Shine” in Oslo”. 2010-02-27. Eurovision.tv (Hämtad 2015-04-22)
28
6. Armeniens avhopp 2012
6.1 Bakgrund till konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan Konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan handlar främst om statusen för området
Nagorno-Karabach. Det bebos av etniska armenier med ligger helt omslutet av Azerbajdzjan
som det officiellt tillhör sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991. Efter Sovjets fall
utbröt ett tre år långt krig om området mellan Armenien och Azerbajdzjan. Rysk medling
bidrog till vapenvila, men konflikten är inte löst och stridigheter uppkommer med jämna
mellanrum både i och omkring gränsområdet då armeniska trupper i dagsläget ockuperar det.
Förutom den etniska konflikten anses regionen attraktiv då den ligger i ett strategiskt viktigt
område där stora olje- och gasledningar löper.
Området har vart omstritt ända sedan 1800-talet då perser och turkar stred om det. På tidigt
1900-tal började motsättningarna mellan kristna armenier och muslimska azerier övergå till
en öppen konflikt. Efter den ryska revolutionen utropade sig både Armenien och
Azerbajdzjan som självständiga stater. Bara tre år senare 1920 övertogs länderna av ryska
trupper och kom att ingå i Sovjetunionen. 1923 beslutade Josef Stalin att Nagorno-Karabach
skulle vara ett självstyrande region i Azerbajdzjan. Under Sovjet-tiden var konflikten
lågintensiv. När unionen började försvagas i slutet av 1980-talet blossade konflikten på nytt
upp och Nagorno-Karabachs armeniska majoritet krävde att få tillhöra Armenien. 1988
röstade regionen för en officiell begäran om att få ansluta sig till Armenien. Både Moskva och
Baku avslog ansökan vilket ledde till våldsamma protester och en folkomflyttning. Etniska
armenier lämnade Azerbajdzjan samtidigt som att etniska azerier lämnade Armenien och
Nagorno-Karabach. Vid Sovjetunionens upplösning 1991 utbröt fullskaligt krig som pågick
till 1994 under vilket 30 000 människor dog och en miljon tvingades på flykt. Nagorno-
Karabach-konflikten räknas idag som en fryst konflikt efter att en vapenvila ingicks 1994.
Invånarna fortsätter kräva självständighet vilket Azerbajdzjan vägrar. Dock verkar enklaven
med ca 150 000 invånarna i praktiken som en egen stat, trots att de inte erkänts självständiga
av ens Armenien.93 Armenien och Azerbajdzjan har idag inga diplomatiska kontakter. 94 2008
antog FNs generalförsamling en resolution som uppmanade Armenien att lämna de
93 Landguiden. Azerbajdzjan – Modern historia. 2015. (Hämtad 2015-04-14) 94 Anställd vid Republiken Azerbajdzjans ambassad i Konungariket Sverige. E-mail. 2015-04-22.
29
ockuperade områdena Azerbajdzjan. 95 Hittills har Armenien inte visat några tecken på att
efterfölja detta. Azerbajdzjan i sin tur vägrar även att erkänna det armeniska folkmordet 1915.
96 Konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan syntes i ESC redan vid Armeniens
tävlingsdebut 2006. Armeniens artist André listade då sin födelseort som ”Republic of
Nagorno Karabakh” vilket upprörde Azerbajdzjan. 97 Det kan tilläggas att Azerbajdzjan inte
ens deltog i ESC förrän 2008.
Under tävlingen 2009 presenterades varje artist med ett ”vykort” som visade kända
landmärken från landet de representerade. Under semifinalerna innehöll det armeniska klippet
en bild på statyn ”We are our mountains” som finns i Nagorno-Karabakh-republiken. Efter
klagomål från azerierna togs detta bort från klippet när det visades under finalen. Detta
upprörde i sin tur Armenien som när det var dags att dela ut poäng lät sin presentatör Sirusho 95 Resolution adopted by the Genereal Assembly on 14 March 2008. (A/RES/62/243) (Hämtad 2015-05-24) 96 CSS Analysis. The conflict over Nagorno-Karabakh – Azeri territory occupied by Armenia. Security Policy. No. 131 (2013) (Hämtad 2015-04-29) 97 West, Ed. You need friends to win in Eurovision. The Telegraph. 2006-05-20. (Hämtad 2015-04-14)
30
Harutyunyan sitta mot en bakgrund visandes statyn och även hålla upp en bild på den. 98
Samma år stängde dessutom det azeriska telebolaget ner sändningen under den armeniska
bidraget. Azerbajdzjan undslapp sanktioner för det regelbrottet. 99 Efter tävlingen
rapporterades det att säkerhetstjänsten i Azerbajdzjan förhört de 43 medborgarna som röstat
på Armeniens bidrag ”Jan-Jan” fram för av Inga & Anush, för landsförräderi. Azeriska
myndigheter förnekade det och försvarade sig med att personerna ifråga enbart hade blivit
inbjudna att förklara varför de röstat på Armenien. 100101 EBUs referensgrupp kom fram till att
anklagelserna stämde och fördömde Azerbajdzjan för agerandet.102 Straffet blev böter på 2700
euro. 103
Det finns även rapporter om att det azeriska tv-bolaget ska brutit sändningen 2010 när det
stod klart att Armeniens bidrag vunnits Junior Eurovision Song Contest.104105
6.2 Eurovision Song Contest 2012 ESC-forskaren Tragaki nämner det något ironiska i att ESC 2012 hölls i ett land dit EU-
medborgare behövde visum. Det utmanande även den europeiska självbilden när en
symbolisk tävling som ESC hölls i ett auktoritärt land.106107 Vidare beskriver han hur han ofta
får frågan varför Azerbajdzjan är med i ESC, och varför ESC hölls i Azerbajdzjan. Han frågar
sig om det ska ses som ett tecken på ESC toleranta och demokratiska natur att förlägga ett
forum för ett icke-demokratisk men möjligtvis i framtiden europeiserat eurasiskt land.108
Sieg däremot hävdar att kritiken mot Azerbajdzjan kunde ses som ett sätt att ”bekräfta den
europeiska uppfattning[en] gällande muslimers intolerans och auktoritet istället för att bredda
98 Lee Adams, William. How Armenia and Azerbaijan Wage War Through Eurovision. Time. 2013-03-11. (Hämtad 2015-04-14) 99 Tragaki, D. s. 23 100 BBC News. Azerbaijanis in Eurovision probe. BBC News. 2009-08-18. (Hämtad 2015-04-14) 101 Radio Free Europe/Radio Liberty. Azerbaijani Authorities Interrogate Music Fan Over Eurovision Vote For Armenia. Radio Free Europe/Radio Liberty. 2009-08-14. (Hämtad 2015-04-14) 102 Radio Free Europe/Radio Liberty. Eurovision Amends Rules, Does Not Sanction Azerbaijan. Radio Free Europe/Radio Liberty. 2009-09-17. (Hämtad 2015-04-14) 103 Krikorian, Onnik. Can Eurovision Succeed Where diplomacy Has Failed? arat Magazine. 2011-05-18. (Hämtad 2015-04-14) 104 Junior Eurovision Song Contest är en tävling som är upplagd på samma sätt som ESC men deltagarna är barn mellan 10 och 15 år. EBU/UER. Junior Eurovision Song Contest. Ebu.ch. 2012-12-01 (Hämtad 2015-05-19) 105 Lee Adams, W. 2013-03-11 106 Benämningen ”auktoritär” baseras på klassificering från Freedom House. Freedom House. Azerbaijan. 2014. (Hämtad 2015-05-12) 107 Tragaki, D. s. 10 108 ibid s. 23
31
sin bild av europeiskhet”. Det är bara en fortsättning på den historiska bilden av européer som
civiliserade och östlänningar som barbarer hävdar hon. 109 Hon fick medhåll av den serbiske
journalisten Vladimir Arsenijevic som hävdade att Serbien kränkte mänskliga rättigheter i
liknande grad som Azerbajdzjan, men undslapp kritik för detta när de var värdnation för
tävlingen 2008. 110
P.g.a. den långvariga konflikten länderna emellan råder inreseförbud för armeniska
medborgare till Azerbajdzjan. Detta lyftes dock inför att tävlingen skulle hållas i Baku maj,
2012. Inom Armenien fanns en stark s skepticism över landets eventuella deltagande, vilken
även uttrycktes av representanter för det armeniska tv-bolaget AMPTV och offentliga
personer. Efter medling med EBU samt försäkran om att deras delegations säkerhet kunde
garanteras beslutade de sig Armenien slutligen för att delta.
I februari 2012 ökade spänningarna länderna emellan efter att Armenien anklagat azerisk
militär för en armenisk soldats död. Den 24 februari publicerades ett öppet brev från 22
armeniska artister, inklusive tre som tidigare deltagit i ESC som löd ”Vi vägrar att framträda i
ett land som är välkänt för massmord och massaker på armenier, i ett land där anti-armeniska
stämningar har blivit en del av statlig policy” och uppmanade till bojkott av tävlingen.111
Droppen som fick bägaren att rinna över för AMPTV kom några dagar senare när runt 50 000
azerier samlades i Baku för att fira 20 årsdagen112 av den azeriska attacken på den armeniska
byn Marange. En attack som av oberoende källor beskrivs som en massaker på civila
armenier där mellan 45 och 100 personer dödades.113 Kort efteråt publicerade Azerbajdzjans
president Ilham Aliyev ett tal på sin hemsida där han bl.a. skriver ”…vår främsta fiende är
världens armenier och de hycklande och korrupta politiker som de kontroller.”114
Den 7 mars drog sig Armenien officiellt ut från år 2012 tävling och AMPTV deklarerade att
”Trots det faktum att azeriska myndigheter har garanterat säkerheten för alla deltagande
länder så sa den azeriska presidenten för några dagar sen att Azerbajdzjans största fiende var
armenierna. Det finns ingen logik i att skicka en deltagare till ett land där han ses som en 109 Fricker, K. & Gluhovic, M. s. 6 110 ibid s. 194 111 Fricker, K. & Gluhovic, M. s. 123 112 McLaughlin, Daniel. Armenia pulls out of Eurovision over host Azerbaijan. The Irish Times. 2012-03-09. (Hämtad 2015-04-14) 113 Human Rights Watch/Helsinki (formerly Helsinki Watch). Bloodshed in the Caucasus – Escalation of the armed conflict in Nagorno Karabakh. United States of America: Human Right Watch; 1992. 114 President of Azerbaijan – Ilham Aliyev. Speeches. 2012-02-28. (Hämtad 2015-04-14)
32
fiende”.115 EBU publicerade då följande uttalande från ESC högste chef Jon Ola Sand ”Vi är
uppriktigt besvikna över [det armeniska] tv-bolagets beslut att dra tillbaka sitt deltagande från
årets Eurovision Song Contest. Trots försök från EBU och värdnations tv-bolag att försäkra
sig om ett smidigt deltagande för den armeniska delegationen i årets tävling, så har
omständigheter utanför vår kontroll lett till detta beklagliga beslut”. 116
6.2.1 Efterspel
EBUs referensgrupp beslutade att Armenien var tvungen att sända 2015 års ESC, inte få sin
deltagandeavgift återbetald samt utdömde böter på ett belopp som motsvarade 50% av
deltagandeavgiften. 117
Året därpå återvände Armenien till ESC när tävlingen hölls i Malmö, Sverige,118 med låten
”Lonely Planet” framförd av Dorians.119 De deltog i den andra semifinalen och kvalificerade
sig till finalen, där de som vanligt inte mottog några poäng från Azerbajdzjan. Armenien har
sen dess deltagit i ESC varje år och Azerbajdzjan återinfört inreseförbud mot armeniska
medborgare.
Den 24 april varje år högtidhålls Genocide Remembrance Day i Armenien, Nagorno-
Karabakh och USA. En vecka innan årets högtidshållande röstade Europaparlamentet igenom
en resolution för att uppmärksamma hundraårsminnet av det armeniska folkmordet under
2015. Inför tävlingen 2015 i Wien, Österrike valde Armenien att ändra sitt bidrags titel från
”Don’t Deny” till ”Face the Shadow”. Anledningen uppgavs vara att de inte ville ”antyda
några slags politiska avsikter”. EBU och ESCs referensgrupp välkomnande deras besluts 120
Låtens text har dock inte ändrats varför frasen ”Don’t Deny” finns kvar.
Den ursprungliga titeln ansågs politisk då den kunde tolkas som ett uppmanande att erkänna
massakern på armenier i Osmanska riket 1915 som ett folkmord. Det blev extra känsligt då
årets ESC ligger så pass när hundraårsminnet. Azerisk media rapporterande i februari att ifall 115 McLauglin, D. 2012-03-09 116 Siim, Jarmo. Eurovision 2015: 39 countries represented in Vienna. Eurovision.tv. 2014-12-23. Eurovision.tv. (Hämtad 2015-04-22) 117 Sputnik News. Armenia Fined for Refusal to Take Part in Eurovision 2012. Sputnik News. 2012-03-05. (Hämtad 2015 2015-04-14) 118 European Broadcasting Union. Eurovision Song Contest 2013 Grand Final. (Hämtad 2015-04-22) 119 Brey, Marco. Gor Sujyan to sing ”Lonely Planet” for Armenia. 2013-03-02. (Hämtad 2015-04-22) 120 Siim, Jarmo. Armenia changes song title. Eurovision.tv. 2015-03-17. (Hämtad 2015-05-13)
33
det stämde att ”Armeniens representanter vill sjunga en sång tillägnad det fiktiva
folkmordet…// Kommer the Public Television of Azerbaijan att agera mot detta”.121
121 Europaparlamentets resolution om hundraårsminnet av det armeniska folkmordet (2015/2590(RSP)) (2015-05-19)
34
7. Slutsatser
7.1 Resultat
7.1.1 Processen fram till avhoppen
7.1.1.1 Libanon 2005
Inför 2005 års tävling i Kiev, Ukraina så bad EBU det libanesiska bolaget om en garanti att
hela tävlingen, inklusive Israels bidrag, skulle sändas utan avbrott. I och med detta inte kunde
garanteras drog Libanon tillbaka sin anmälan. Tv-bolaget hävdade att inhemska lagstiftningen
förbjöd dem från att ge några sådana garantier.
7.1.1.2 Georgien 2009
Georgien sa till en början att de inte tänkte delta i ESC 2009 då tävlingen hölls i Ryssland
som året innan invaderat dem. De ändrade sig och anslöt sig officiellt till tävlingen i december
2008. Efter den georgiska nationella uttagningen presenterat sitt bidra så kom det omedelbart
reaktioner på att sången var en politisk protest gentemot Ryssland och Putin. Georgiens tv-
bolag förnekade det, medan låtens producents uttalande liknande ett bekräftande. Efter en
utvärdering konstaterade EBU att låten stred mot ESC regelverk gällande att sångerna inte får
förmedla direkta eller indirekt politiska budskap. Ett ultimatum ställdes där Georgien erbjöds
att antingen ändra låtens text eller välja ett helt nytt bidrag. Landet valde istället att vägra att
delta.
7.1.1.3 Armenien 2012
Huruvida det var lämpligt för Armenien att delta debatterades länge. Men efter medling med
EBU samt en försäkran om att deras delegations säkerhet kunde garanteras beslutade de sig
slutligen för att delta i 2012 års tävling i Baku, Azerbajdzjan. Spänningarna länderna emellan
ökade vinter 2012 till följd av en armenisk soldats död, firandet i Baku av Marange-
massakern och den azeriske presidenten brandtal där världens armenier utpekades som landet
största fiende. Detta resulterade i att Armenien drog sig ur tävlingen.
35
7.1.2. Skillnader och likheter fallen emellan
De tre fallen har både likheter och skillnader både i bakgrund till konflikterna, processen fram
till avhoppen och dess konsekvenser.
Både den azer-armeniska och israel-libanesiska konflikten har tidigare synts i andra
nöjesevenemang som Junior Eurovision Song Contest och Miss Universum. Framförallt
konflikten med Armenien och Azerbajdzjan har vid ett flertal tillfällen påverkat ESC, senast
under årets tävling (2015). Georgien däremot har efter avhoppet 2009 inte försökt föra
framföra protester i liknande sammanhang.
Armenien sticker ut då det i praktiken inte fanns något EBU kunnat göra för att förhindra
avhoppet. I fallen Georgien och Libanon drog länderna tillbaka sin anmälan efter ultimatum
från EBU. Därför kan deras avhopp tolkas som protester mot ESCs regelverk och inte enbart
mot ett specifikt land. Hade Libanon inte behövt lämna en garanti om att visa hela tävlingen,
eller Georgien fått delta med sin ursprungliga låt hade avhoppen antagligen inte skett.
Libanon har dock tillskillnad från Georgien en lagstiftning som enligt de enligt egen utsaga
hade brutit mot om de gått med på EBUs krav.
Bakgrunden till konflikten mellan Georgien och Armenier har större likheter med varandra då
den är geopolitiskt. Både länderna utryckte dessutom stor skepticism mot att delta redan från
start. Att Libanon inte gjorde detta kan dock vara kopplat till deras påstående att de inte varit
medvetna om att Israel skulle delta i tävlingen. Det är dock svårt att tro att detta är fallet då
Israel tävlat i ESC sedan 1973122 och att tävlingen hölls i Jerusalem bara 6 år tidigare.123
EBU hävdar ofta sig vara en icke-politiskt bunden organisation och det är därför något
uppseendeväckande att de olika avhoppen bestraffats på olika sätt. En förklaring skulle kunna
vara att referensgruppen, som beslutar om straffen vid regelbrotts, byts ut regelbundet och att
det därför är olika personer som beslutat om påföljden. Oavsett sänder det signaler om att
vissa avhopp verkar ”mera okej” än andra. Det finns t.ex. inga uppgifter om att Georgien
överhuvudtaget fick några påföljder efter sitt avhopp. Kanske kändes det väl magstarkt att
straffa ett land som försökte framföra protester mot ett land som invaderat dem mindre än ett
år innan tävlingen. Armenien fick ”bara” en straffavgift på 50% av sin deltagaravgift, men
122 European Broadcasting Union. Israel. (Hämtad 2015-05-20) 123 European Broadcasting Union. Eurovision Song Contest 1999. (Hämtad 2015-05-20)
36
även instruktioner om att det var tvungna att sända själva tävlingen. Det är möjligt att EBU
inte såg någon poäng med att tvinga Libanon att göra det efter att tv-bolaget påstått att en
sändning av hela tävlingen skulle vara ett lagbrott.
7.1.3 Bojkott eller symbolpolitik
7.1.3.1 Libanons avhopp 2005
Libanons avhopp bör ses som en följd av en över 50 år lång bojkott gentemot Israel. Det
libanesiska tv-bolaget påstod sig rent juridiskt inte kunna sända tävlingen p.g.a. inhemsk
lagstiftning. Det som motsäger detta är det faktum att landet deltar i och sänder både Miss
Universum och Olympiska Spelen. Det är dock otydligt om det finns ett lika strikt regelverk
gällande att hela tävlingar måste visas. Gissningsvis är det heller inte lika känsligt om Israel
vinner en gren i OS. Och chansen för israelisk vinst i Miss Universum är betydligt mindre än i
Eurovision p.g.a. av det stora antalet deltagare.
Låt oss applicera analysverktyget för politiska bojkotter. Att ej delta i ESC (x)
bekräftar/fastställer inhemsk lagstiftning (y) som i sin tur stärker bojkotten mot Israel (z). Här
finns alltså ett direkt kausalt samband mellan x och z, genom y. Det som ytterligare stödjer
detta är det faktum att Libanon sen dess avhopp 2005 inte deltagit ESC, och verkar se det som
en del i sin totalomfattande bojkott gentemot Israel.
Analysverktyget Bojkott som politiskt instrument:
37
7.1.3.2 Georgiens avhopp 2009
Vi identifierar z som ”tillbakadragandet av ryska trupper från Sydossetien”. Utifrån
analysmodellen för bojkott kan vi ej hitta ett direkt kausalt samband mellan avhoppet från
ESC och ett tillbakadragande av ryska trupper. Vi prövar istället analysverktyget för
symbolpolitik. Då Georgien saknar militär möjlighet att fysiskt driva ut Ryssland har det
istället valt taktiken internationella protester, vilken vi identifierar som y. Dessa protester
präglades av symbolism och EU-positivism.124 Därför kan deltagande i ESC ses som
självklart p.g.a.; a) viljan att tillhöra Europa och b) möjligheten framföra protester mot Putin.
Handlingen x, att hoppa av ESC om protesten inte fick genomföras, får därför en indirekt
koppling till y. Avhoppet blir principiellt viktigt, och en värdeöverföring från y till x sker.
Därför kan fallet Georgien kategoriseras som symbolpolitik.
Analysverktyget Symbolpolitik:
Tillhör samma princip.
7.1.3.3 Armeniens avhopp 2012
Det armeniska avhoppet kan alltså varken förstås som en bojkott eller symbolpolitisk
handling. Det liknar snarare en typ av symbolpolitik som missförstås som en bojkott.
Tillskillnad från Libanons avhopp finns det ingen möjlighet att urskilja ett tydligt kausalt
samband, och tillskillnad från Georgiens avhopp finns svårigheter att motivera det som
symbolpolitik utifrån Santesson-Wilson definitioner.
För att räknas som en bojkott så ska motivet var att eftersträva handlingens effekt, eller i ett
längre perspektiv effekten av effekten. Men i detta fall var det tydligt att avhoppen inte skulle
ha någon effekt alls. Anledningen till avhoppet verkar ha varit det höjda fientliga tonläget 124 News.com.au. Georgians stage mass protest. news.com.au. 2008-09-02 (Hämtad 2015-04-29)
Avhopp Internationella protester
Tillbakadragande av ryska trupper
38
emellan landet och Azerbajdzjan. Men vad önskade Armenien uppnå? Armeniska medborgare
har, som tidigare nämnts, inreseförbud till Azerbajdzjan men detta hävdes inför ESC. Det
finns dessutom ingen lagstiftning som förbjuder relationer, även om det i dagsläget inte finns
några diplomatiska kontakter länderna emellan. Det fanns därför inget juridiskt hinder för
deltagande. Armenien framförde heller inga krav som skulle kunnat ändra deras beslut att inte
delta. Jämfört med vanliga sportsliga bojkotter som oftast är kopplade till försök att förändra
länders politik, gick heller inget något sådant att urskilja i det armeniska fallet. P.g.a. av detta
finns stora svårigheter att använda det symbolpolitiska analysverktyget. Vi kan varken
identifiera ett tydligt z eller y.
Avsaknaden av z grundar sig att handlingen saknar vad utomstående kan tolka som ett tydligt
mål. Därför finns även svårigheter att kategorisera fallet Armenien som en typisk form av
symbolpolitik. Närmast står principiell symbolpolitik; Y ger effekt på z och är därför av vikt.
Genom att x omfattas av samma princip som y, så sker en värdeöverföring från y. Problemet
med kategorisering är att inget värde förflyttas från y till x, utan att x ter sig att ha ett
egenvärde. Avhoppet hänger inte ihop med andra åtgärder, och bidrar inte heller till något mål
på längre sikt. Det som skett skiljer sig från existerande forskning om symbolpolitik då
handling x får ett egenvärde, utan att en koppling till y eller z.
Så hur kan x getts detta egenvärde? Jag tror man ska tolka beteendet på följande sätt. För att
kunna genomföra en bojkott måste någon bry sig. Armenien har inga andra arenor att
protestera mot Azerbajdzjan då de inte har några diplomatiska relationer länderna emellan,
och kan därför inte använda sig av traditionella diplomatisk protester som t.ex. hemkallande
av ambassadör. Handlingen fick ett egen värde då den uppmärksammades internationellt
p.g.a. kontexten den kom i. Det var ett unikt tillfälle att ,med hela Europa som publik, ta
avstånd från Azerbajdzjan.
Jag tror Santesson-Wilsons teori behöver utökas för att kunna förstå symbolpolitiska
handlingar som sker med bakgrund i någon form av moralism. Aktörer genomför handlingen
x för att det känns som ”the right thing to do”, inte för att den kommer förändra något på lång
sikt. Tillägg till den symbolpolitiska teorin behövs för att förklara hur x ges ett egenvärde utan
att ha en kausal eller indirekt koppling till z. Om vi återgår till frågan jag ställde i 1.2. Varför
väljer Sverige och Finland att genomföra symboliska handlingar i protest mot Ryssland hbtq-
fientliga lagar, och då inte som en del i en större bojkott eller diplomatiskt kontakt, utan som
39
något som helt får stå på egna ben. Symbolpolitik i koppling till moralism verkar inte möjligt
att analysera varken utifrån Brighi och Hills eller Santesson-Wilson.
Det jag väljer att benämna som moralisk symbolpolitik skulle kunna fungera som
klassificering som kan användas när befintliga definitioner av symbolpolitik inte passar in på
den politiska handlingen. Förslag på formuleringar är följande:
Frågan x kan ges ett egenvärde när z och y är svåridentifierade, och x är eller tolkas
som, ett uttryck för aktörens moraliska uppfattning.
alternativt
Frågan x kan ges ett egenvärde när den är, eller kan tolkas som, en symbolisk
handling som är, eller kan tolkas, som ett uttryck för aktörens (påstådda eller faktiska)
moral eller rättfärdighet.
Detta måste självklart förstås i termer av att moralismen kan vara faktiskt, påstådd eller i sig
själv symboliskt. Bryr sig Obama verkligen om Ryssland hbtq-fientliga lagar eller är det
symboliska handlandet att skicka en delegation med homosexuella personer mera en form av
maktuppvisning?
7.2. Slutsatser Denna uppsats har ämnat undersöka hur vi kan förstå politiskt motiverade avhopp från ESC
utifrån existerande teorier om symbolpolitik. Den har prövat huruvida Santesson-Wilsons
teori om symbolpolitik kan hjälpa oss att förstå tre politiskt motiverade avhopp från ESC
under 2000-talet. Ifall vissa av avhoppen kom att falla utanför nuvarande teori ämnade
uppsatsen att undersöka möjligheterna att modifiera existerande teorier för att kunna fånga
upp även dem. Uppsatsens resultat har visat att vi utifrån Santesson-Wilson teori kan förstå
två av avhoppen. Libanons avhopp uppfyller villkoren för att räknas som en bojkott.
Georgiens avhopp uppfyller kraven för att ses som ett fall av principiell symbolpolitik.
40
Fallet Armenien däremot faller utanför vad som kan förklaras utifrån nuvarande teori varför
tillägg har gjorts. Genom att modifiera nuvarande teori har vi kunnat klassificera Armeniens
avhopp som en form av moralisk symbolpolitik.
41
Referenslista Avhandlingar Santesson-Wilson, Peter. Studier i symbolpolitik. Diss., Lunds Universitet, 2003. Congelio, Brad. Before The World Was Quiet: Ronald Reagan, Cold War Foreign Policy, and the 1984 Los Angeles Olympic Summer Games. Diss., The University of Western Ontario, 2014. Internetkällor Commonwealth Games Federation. Constitution, Regulations, Code of Conduct. July 2014. http://www.thecgf.com/about/constitution.pdf (Hämtad 2015-04-29) Department for Business, Innovation & Skills. Guidance – Embargoes and sanctions on Zimbabwe. 2012-08-13. https://www.gov.uk/arms-embargo-on-zimbabwe (Hämtad 2015-05-07) EBU/UER. Rules for the Eurovision Song Contest 2009 – Moscow, 12, 14 and 16 May 2009. http://www.eurovision.tv/upload/esc2009rules.pdf (Hämtad 2015-04-22) EBU/UER. Junior Eurovision Song Contest. 2012-12-01 https://www.ebu.ch/en/eurovisiontv/entertainment/junior_eurovision_song_contest.php (Hämtad 2015-05-19) European Broadcasting Union. Eurovision Song Contest 1975. http://www.eurovision.tv/page/history/by-year/contest?event=291 (Hämtad 2015-04-22) European Broadcasting Union. Eurovision Song Contest 1996. http://www.eurovision.tv/page/history/by-year/contest?event=311 (Hämtad 2015-04-22) European Broadcasting Union. Eurovision Song Contest 1999. http://www.eurovision.tv/page/history/by-year/contest?event=314 (Hämtad 2015-05-20) European Broadcasting Union. Eurovision Song Contest 2013 Grand Final. http://www.eurovision.tv/page/history/by-year/contest?event=1773 (Hämtad 2015-04-22) European Broadcasting Union. Facts & Trivia. 2014-2015. http://www.eurovision.tv/page/history/facts-figures (Hämtad 2015-04-14) European Broadcasting Union. Israel. http://www.eurovision.tv/page/history/by-country/country?country=18 (Hämtad 2015-05-20) European Broadcasting Union. Stephane & 3G to represent Georgia in Moscow. 2009. http://www.eurovision.tv/page/news?id=stephane_and_3g_to_represent_georgia_in_moscow (Hämtad 2015-04-14)
42
European Broadcasting Union. Moscow 2009: Draw for the Running Order completed! 2009. http://www.eurovision.tv/page/news?id=2007 (Hämtad 2015-04-14) European Broadcasting Union. Moscow accepted as 2009 Host City! 2009. http://www.eurovision.tv/page/news?id=1362 (Hämtad 2015-04-14) Freedom House. Azerbaijan. 2014. https://freedomhouse.org/country/azerbaijan#.VVIK3tq8PGd (Hämtad 2015-05-12) Greige, Saly. Facebook post, Januari 17, 2015. 3:45 p.m., https://www.facebook.com/misslebanonsalygreige/posts/1534520553466088 (Hämtad 2015-04-14) Landguiden. Azerbajdzjan – Modern historia. 2015. https://www.landguiden.se/Lander/Europa/Azerbajdzjan/Modern-Historia (Hämtad 2015-04-14) Landguiden. Georgien – Aktuell politik. 2015. http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Georgien/Aktuell-Politik (Hämtad 205-04-14) Landguiden. Georgien – Modern historia. 2015. https://www.landguiden.se/Lander/Europa/Georgien/Modern-Historia (Hämtad 2015-04-14) Landguiden. Israel – Modern historia. 2015. https://www.landguiden.se/Lander/Asien/Israel/Modern-Historia (Hämtad 2015-05-24) Landguiden. Libanon – Modern historia. 2015. https://www.landguiden.se/Lander/Asien/Libanon/Modern-Historia (Hämtad 205-05-24) Landguiden. Sydossetien – Historia. 2015. https://www.landguiden.se/Lander/Europa/Sydossetien/Historia (Hämtad 2015-04-14) Landguiden. Sydossetien – Politik och ekonomi. 2015. https://www.landguiden.se/Lander/Europa/Sydossetien/Politik%20och%20ekonomi (Hämtad 2015-04-14) Lyrics Translations. Diana Gurtskaya – Peace Will Come. 2008. http://lyricstranslations.com/eurovision-lyrics/diana-gurtskaya-peace-will-come (Hämtad 2015-04-14) Matalon, Doron. Good Morning from us! Miss Japan , miss Slovenia, miss Lebanon & I❤. https://instagram.com/p/xt0F8yD5YJ/ (Hämtad 2015-05-12) Miss Universe. Past Miss Universe Winners. http://www.missuniverse.com/contestant_profiles/past (Hämtad 2015-04-22) Nationalencyklopedin. Folkmordet på armenierna. 2015. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/folkmordet-p%C3%A5-armenierna (Hämtad 2015-05-13)
43
Office of the Press Secretary, The White House. President Obama Announces Presidential Delegations to the Opening and Closing Ceremonies of the 2014 Olympic Winter Games. 2013-12-17 https://www.whitehouse.gov/the-press-office/2013/12/17/president-obama-announces-presidential-delegations-opening-and-closing-c (Hämtad 2015-05-06) Pageantopolis – Israel’s Beuty Queen (IBQ) titleholders. http://www.pageantopolis.com/international/israel.htm (Hämtad 2015-05-07) President of Azerbaijan – Ilham Aliyev. Speeches. 2012-02-28. http://en.president.az/articles/4423 (Hämtad 2015-04-14) United Nations. Map No.2780 Rev. 5., August 2004. http://www.un.org/Depts/Cartographic/map/profile/georgia.pdf (Hämtad 2015-04-29) United States Trade Reprepresentative. Arab League. 2013. https://ustr.gov/sites/default/files/2013%20NTE%20Arab%20League%20Final.pdf (Hämtad 2015-05-05) Personlig kommunikation Project assistant på EBU. Telefonsamtal 2015-04-21. Anställd vid vid Republiken Azerbajdzjans ambassad i Konungariket Sverige. E-mail. 2015-04-22. Rapporter Human Rights Watch/Helsinki (formerly Helsinki Watch). Bloodshed in the Caucasus – Escalation of the armed conflict in Nagorno Karabakh. United States of America: Human Right Watch; 1992. Resolutioner Europaparlamentets resolution om hundraårsminnet av det armeniska folkmordet (2015/2590(RSP)) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=MOTION&reference=B8-2015-0349&format=XML&language=SV (2015-05-19) Resolution adopted by the Genereal Assembly on 14 March 2008. (A/RES/62/243) http://daccess-dds-ny.un.org/doc/UNDOC/GEN/N07/478/35/PDF/N0747835.pdf?OpenElement (Hämtad 2015-05-24) Tidningsartiklar Associated Press. Gay-rights gesture may violate rules. ESPN. 2013-08-17. http://espn.go.com/olympics/trackandfield/story/_/id/9576506/iaaf-notifies-swedish-high-jumper-emma-green-tregaro-rainbow-nails (Hämtad 2015-05-06)
44
Bakker, Sietse. 43 nations on 2011 participants list! Eurovision.tv. 2010-12-31 http://www.eurovision.tv/page/news?id=22833&_t=43+nations+on+2011+participants+list! (Hämtad 2015-04-14) Bakker, Sietse. Georgian song lyrics do not comply with Rules. Eurovision.tv. 2009-03-10. http://www.eurovision.tv/page/news?id=1993 (Hämtad 2015-04-14) Bakker, Sietse. Juries also get 50% stake in Semi-Final result. Eurovision.tv. 2009-10-11 http://www.eurovision.tv/page/news?id=4533&_t=Exclusive%3A+Juries+also+get+50%25+stake+in+Semi-Final+result! (Hämtad 2015-04-14) BBC News. 1976: African countries boycott Olympics. BBC News. 2005-07-17 http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/july/17/newsid_3555000/3555450.stm (Hämtad 2015-04-22) BBC News. Azerbaijanis in Eurovision probe. BBC News. 2009-08-18. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/8205907.stm (Hämtad 2015-04-14) BBC News. England cut Zimbabwe cricket ties. BBC News. 2008-06-25. http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/cricket/7471238.stm (Hämtad 2015-05-06) BBC News. Lebanon withdraws from Eurovision. BBC News. 2005-03-18 http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/4362373.stm (Hämtad 2015-04-14) BBC News. Putin jibe picked for Eurovision. 2009-02-19. http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/7899014.stm (Hämtad 2015-04-14) BBC News. Suez Crisis: Key Players. BBC News. 2006-07-21. http://news.bbc.co.uk/2/hi/5195582.stm (Hämtad 2015-05-12) BBC News. West condems Russia over Georgia. BBC News. 2008-08-16. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/7583164.stm (Hämtad 2015-05-12) Brey, Marco. Gor Sujyan to sing ”Lonely Planet” for Armenia. Eurovision.tv. 2013-03-02. http://www.eurovision.tv/page/news?id=gor_sujyan_to_sing_lonely_planet_for_armenia (Hämtad 2015-04-22) Brey, Marco. Sofia Nizharadze to sing ”Shine” in Oslo”. 2010-02-27. Eurovision.tv http://www.eurovision.tv/page/news?id=9613&_t=Sofia+Nizharadze+to+sing+%22Shine%22+in+Oslo (Hämtad 2015-04-22) Burns, John F. Moscow will keep it’s team from Los Angeles Olympics. New York Times. 1984-05-09. Daily Record. Eurovision Song Contest faces backlash after invasion of Georgia. Daily Record 2008-09-03 http://www.dailyrecord.co.uk/news/uk-world-news/eurovision-song-contest-faces-backlash-989203 (Hämtad 2015-04-14)
45
Degun, Tom. Scottish independence referndum will increase interest in Glasgow 2014, it is claimed. Insidethegames.biz. 2012-02-29 http://www.insidethegames.biz/articles/16048/scottish-independence-referendum-will-increase-interest-in-glasgow-2014-it-is-claimed (Hämtad 2015-04-22) Hufvudstadsbladet. IS: Arhinmäki med prideflagga mot den ryska antihomolage. Hbli.fi. 2013-08-18. http://hbl.fi/nyheter/2013-08-18/488216/arhinmaki-med-prideflagga-mot-den-ryska-antihomolagen (Hämtad 2015-05-06) Israel National News. Lebanese Boycott Song Competition Due to Israeli Participant. Israel National News. 2005-03-21. http://www.israelnationalnews.com/News/News.aspx/78739#.VQqVnmRwtts (Hämtad 2015-04-14) Jiandiani, Sergio. Lebanon: Télé Liban will not participate in Eurovision 2015. Esctoday.com 2014-09-15. http://esctoday.com/86618/lebanon-tele-liban/ (Hämtad 2015-05-13) Jonze, Tim. Eurovision 2009: Georgia pulls out of contest over ’Putin song’. The Guardian. 2009-03-11. http://www.theguardian.com/music/2009/mar/11/georgia-eurovision-song-contest-2009 (Hämtad 2015-04-14) Krikorian, Onnik. Can Eurovision Succeed Where diplomacy Has Failed? arat Magazine. 2011-05-18. http://araratmagazine.org/2011/05/can-eurovision-succeed-where-diplomacy-has-failed/ (Hämtad 2015-04-14) Köpenhamn TT. Krim röstar med Ukraina i ESC. Svenska Dagbladet. 2014-04-30. http://www.svd.se/kultur/krim-rostar-med-ukraina-i-esc_3515160.svd (Hämtad 2015-04-22) Lee Adams, William. How Armenia and Azerbaijan Wage War Through Eurovision. Time. 2013-03-11. http://world.time.com/2012/03/11/how-armenia-and-azerbaijan-wage-war-through-eurovision/ (Hämtad 2015-04-14) Lee, Traci G. Obama to send openly gay delegate to Russia. msnbc.com 2013-12-18. http://www.msnbc.com/melissa-harris-perry-3 (Hämtad 2015-05-06) Lindstedt, Henrik. EU-parlamentet uppmanar Turkiet att eränna folkmord på armenier. Europaortalen.se 2015-04-16. http://www.europaportalen.se/2015/04/eu-parlamentet-uppmanar-turkiet-erkanna-folkmord-pa-armenier (Hämtad 2015-05-13) Ljungholm, Markus. Anti-homolag godkänd i Ryssland. Svt.se. 2013-06-11. http://www.svt.se/nyheter/utrikes/rysk-antihomolag-vantas-bli-godkand (Hämtad 2015-05-12) McLaughlin, Daniel. Armenia pulls out of Eurovision over host Azerbaijan. The Irish Times. 2012-03-09. http://www.irishtimes.com/news/armenia-pulls-out-of-eurovision-over-host-azerbaijan-1.477890 (Hämtad 2015-04-14) Nummelin, Wiktor/TT Stockholm. Georgien sjunger ut om Putin. SvD Nyheter. 2009-02-19 http://www.svd.se/nyheter/utrikes/georgien-sjunger-ut-om-putin_2492561.svd (Hämtad 2015-04-14)
46
NOW News. The rules of Lebanese-Israel engagement. NOW News. 2011-09-18. https://now.mmedia.me/lb/en/reportsfeatures/the_rules_of_lebanese-israeli_engagement__ (Hämtad 2015-05-05) Our Foreign Staff. Miss Lebanon will not lose her title for selfie with Miss Israel. The Telegraph. 2015-01-23.http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/middleeast/lebanon/11365673/Miss-Lebanon-will-not-lose-her-title-for-selfie-with-Miss-Israel.html (Hämtad 2015-04-14) Pontén, Johan. Skarpa reaktioner på Georgien-låt. svt Nyheter. 2009-03-11 http://www.svt.se/nyheter/utrikes/skarpa-reaktioner-pa-georgien-lat (Hämtad 2015-04-14) Radchenko, Sergey. Sport and Politics on the Korean Peninsula – North Korea and the 1988 Seoul Olympics. Wilson Center. http://www.wilsoncenter.org/publication/nkidp-e-dossier-no-3-sport-and-politics-the-korean-peninsula-north-korea-and-the-1988 (Hämtad 2015-04-22) Radio Free Europe/Radio Liberty. Azerbaijani Authorities Interrogate Music Fan Over Eurovision Vote For Armenia. Radio Free Europe/Radio Liberty. 2009-08-14. http://www.rferl.org/content/feature/1800013.html (Hämtad 2015-04-14) Reuters Africa. Venezuela’s Chavez draws closer to Moscow. Reuters. 2009-09-10. http://af.reuters.com/article/worldNews/idAFTRE58924U20090910?pageNumber=2&virtualBrandChannel=0 (Hämtad 2015-05-12) Radio Free Europe/Radio Liberty. Eurovision Amends Rules, Does Not Sanction Azerbaijan. Radio Free Europe/Radio Liberty. 2009-09-17. http://www.rferl.org/content/Eurovision_Changes_Rules_But_Does_Not_Sanction_Azerbaijan/1825025.html (Hämtad 2015-04-14) Siim, Jarmo. Armenia changes song title. Eurovision.tv. 2015-03-17. http://www.eurovision.tv/page/news?id=armenia_changes_song_title (Hämtad 2015-05-13) Siim, Jarmo. Eurovision 2015: 39 countries represented in Vienna. Eurovision.tv. 2014-12-23. http://www.eurovision.tv/page/news?id=eurovision_2015_39_countries_represented_in_vienna (Hämtad 2015-04-22) Siim, Jarmo. Armenia withdraws from Eurovision 2012. Eurovision.tv 2012-03-07. http://www.eurovision.tv/page/news?id=48413&_t=armenia_withdraws_from_eurovision_2012 (Hämtad 2015-04-14) Smith, Terrence. The President Said Nyet. The New York Times. 1980-01-20. http://www.nytimes.com/packages/html/sports/year_in_sports/01.20.html (Hämtad 2015-04-22) Sputnik News. Armenia Fined for Refusal to Take Part in Eurovision 2012. Sputnik News. 2012-03-05. http://sputniknews.com/world/20120503/173190419.html (Hämtad 2015-04-14) Sputnik News. Nicaragua recongnizes South Ossetia and Abkhazia. Sputnik News. 2008-09-04. http://sputniknews.com/world/20080904/116538071.html (Hämtad 2015-05-12)
47
The Daily Star. Miss Lebanon’s selfie with Miss Israel sparks uproar. The Daily Star. 2015-01-19. http://www.dailystar.com.lb/News/Lebanon-News/2015/Jan-19/284535-miss-lebanons-selfie-with-miss-israel-sparks-uproar.ashx (Hämtad 2015-04-14) The New York Times. Around the world: Iran Announces Boycott Of the 1984 Olympics. The New York Times. 1983-08-02. http://www.nytimes.com/1983/08/02/world/around-the-world-iran-announces-boycott-of-the-1984-olympics.html (Hämtad 2015-04-22) The Scotsman. Nul points as Lebanon quits contest. The Scotsman. 2005-03-20. http://www.scotsman.com/news/world/nul-points-as-lebanon-quits-contest-1-1388593 (Hämtad 2015-04-14) TT. Lena Adelsohn Liljeroth nobbar OS-invigning. Aftonbladet. 2014-01-13. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18168326.ab (Hämtad 2015-05-06) Weiby, Hans Erik. Grand Prix til Oslo-området. NRK. 2009-04-27. http://www.nrk.no/mgp/grand-prix-til-oslo-omradet-1.6626990 (Hämtad 2015-04-22) West, Ed. You need friends to win in Eurovision. The Telegraph. 2006-05-20. http://www.telegraph.co.uk/comment/personal-view/3625080/You-need-friends-to-win-in-Eurovision.html (Hämtad 2015-04-14) Tidskriftsartikel . CSS Analysis. The conflict over Nagorno-Karabakh – Azeri territory occupied by Armenia. Security Policy. No. 131 (2013) http://www.css.ethz.ch/publications/DetailansichtPubDB_EN/covers/css_analysen_131_Karabakh.jpg (Hämtad 2015-04-29) Tryckta källor Beevor, Antony. The Battle for Spain: The Spanish Civil War 1936-1939. London: Penguin Books, 2006. Clay Large, David. Nazi Games: The Olympics of 1936. New York: W.W. Norton & Company, 2007. Esaiasson, Peter., Oscarsson, Henrik., Gilljam, Mikael. & Wängnerud, Lena. Metodpraktikan – konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik, 2012. Fricker, Karen. & Gluhovic Milija. (red.). Performing the ’New’ Europe – Identities, Feelings, and Politics in the Eurovision Song Contest. Hampshire/New York: Palgrave Macmillian, 2013. Nagorski, Andrew. Hitlerland: American Eyewitnesses to the Nazi Rise to Power. New York: Simon & Schuster, 2013. Smith, Steve., Hadfield, Amelia., & Dunne, Tim. Foreign Policy – Theories, Actors, Cases. 2 uppl. Oxford: Oxford University Press, 2012.
48
Tragaki, Dafni. (red.). Empire of song- Europe and the nation in the Eurovision Song Contest. Plymouth: The Scaredrov Press, Inc., 2013. Webbarkiv Eurovision Song Contest Athens 2006. Historical Milestones – a brief history on the ESC from 1956 intil 2005. http://web.archive.org/web/20060526065558/http://www.eurovision.tv/english/611.htm (Hämtad 2015-04-22) ESPNcricinfo. England v Zimbabwe. http://www.espncricinfo.com/wisdenalmanack/content/story/155838.html (Hämtad 2015-05-06) Los Angeles Times. Hungary 9th to Join Boycott of Olympics. Los Angeles Times. 1984-05-16. http://pqasb.pqarchiver.com/latimes/doc/153879246.html?FMT=ABS&FMTS=ABS:AI&type=historic&date=May%2016,%201984&author=&pub=Los%20Angeles%20Times&edition=&startpage=&desc=Hungary%209th%20to%20Join%20Boycott%20of%20Olympics (Hämtad 2015-04-22) Los Angeles Times. Marxist South Yemen becomes 13th Country to Drop Out of L.A. Games. Los Angeles Times. 1984-05-27. http://pqasb.pqarchiver.com/latimes/doc/153829973.html?FMT=CITE&FMTS=CITE:AI&type=historic&date=May%2027,%201984&author=&pub=Los%20Angeles%20Times&edition=&startpage=&desc=Marxist%20South%20Yemen%20Becomes%2012th%20Country%20to%20Drop%20Out%20of%20L.A.%20Games (Hämtad 2015-04-22) Maxwell, Evan. Cuba Joins Olympic Boycott. Los Angeles Times. 1984-05-24. http://pqasb.pqarchiver.com/latimes/doc/153840803.html?FMT=ABS&FMTS=ABS:AI&type=historic&date=May%2024,%201984&author=&pub=Los%20Angeles%20Times&edition=&startpage=&desc=Cuba%20Joins%20Olympic%20Boycott (Hämtad 2015-04-22) Miami Herald. N. Korea joins Olympic Boycott. Miami Herald. 1984-06-03. http://nl.newsbank.com/nl-search/we/Archives?p_product=MH&s_site=miami&p_multi=MH&p_theme=realcities&p_action=search&p_maxdocs=200&p_topdoc=1&p_text_direct-0=0EB35FBBDB163483&p_field_direct-0=document_id&p_perpage=10&p_sort=YMD_date:D&s_trackval=GooglePM (Hämtad 2015-04-22) News.com.au. Georgians stage mass protest. news.com.au. 2008-09-02 http://web.archive.org/web/20080914190820/http://www.news.com.au/story/0,23599,24280333-23109,00.html (Hämtad 2015-04-29) Olympic Information Center. Africa and the XXIst Olympiad. http://library.la84.org/OlympicInformationCenter/OlympicReview/1976/ore109/ore109h.pdf (Hämtad 2015-04-22)
49
Philadelphia Inquirer. Vietnam and Mongolia also withdraw from the olympics. 1984-05-12. http://nl.newsbank.com/nl-search/we/Archives?p_product=PI&s_site=philly&p_multi=PI&p_theme=realcities&p_action=search&p_maxdocs=200&p_topdoc=1&p_text_direct-0=0EB2979875F7FF9B&p_field_direct-0=document_id&p_perpage=10&p_sort=YMD_date:D&s_trackval=GooglePM (Hämtad 2015-04-22) Reich, Kenneth. Angola Becomes 15th Nation to Join Olympic Boycott. Los Angeles Times. 1984-06-27. http://pqasb.pqarchiver.com/latimes/doc/153876925.html?FMT=ABS&FMTS=ABS:AI&type=historic&date=Jun%2027,%201984&author=&pub=Los%20Angeles%20Times&edition=&startpage=&desc=Angola%20Becomes%2015th%20Nation%20to%20Join%20Olympic%20Boycott (Hämtad 2015-04-22) Reich, Kenneth. Czechs and Laotians Join Boycott. Los Angeles Times. 1984-05-13. http://pqasb.pqarchiver.com/latimes/doc/153847798.html?FMT=ABS&FMTS=ABS:AI&type=historic&date=May%2013,%201984&author=&pub=Los%20Angeles%20Times&edition=&startpage=&desc=Czechs%20and%20Laotians%20Join%20Boycott (Hämtad 2015-04-22) Rules of the 2005 Eurovision Song Contest. http://web.archive.org/web/20060210010517/http://www.eurovision.tv/searchfiles_english/574.htm (Hämtad 2015-04-22) S.t Petersburg Independent. East Germany withdraw from Summer Games. S.t Petersburg Independent. 1984-05-10. https://news.google.ie/newspapers?id=cAIMAAAAIBAJ&sjid=i1kDAAAAIBAJ&pg=7026,2613126&dq=1984+olympic+boycott+east+germany+bulgaria&hl=en (Hämtad 2015-04-22) United States Holocaust Memorial Museum. The movement to boycott the berlin olympics 1936. Holocaust Encyclopedia. http://web.archive.org/web/20140202095138/http://www.ushmm.org/wlc/en/article.php?ModuleId=10007087 (Hämtad 2015-04-22)